Från Månskensrinkar Till SHL
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Från månskensrinkar till SHL Professionalisering och kommersialisering i Svenska Ishockeyförbundets tryckalster 1956-2016 Johan Ling Idrottsvetenskapligt examensarbete (2IV31E) 15 högskolepoäng Datum: 2016-11-08 Handledare: Tobias Stark Examinator: Owe Stråhlman Abstract Title: From moonlight rinks to SHL. Professionalization and commercialization in Swedish ice hockey during the period 1956-2016. The goal of this paper is to highlight the importance of money in the sport of ice hockey. The primary purpose is to investigate the perception of the commercialization of Swedish ice hockey, as expressed by the Swedish Ice Hockey Association (SIF). The two key themes are “the sport as a profession” and “the financial position of the SIF and the clubs”. Question formulations: How is the professionalization and commercialization of ice hockey perceived? Is it a positive or negative development? What causes and actors are believed to be behind these trends? How has the debate concerning ice hockey as business evolved over time? The methodology of this paper is based on hermeneutic principles, where hermeneutics can be regarded as the doctrine of interpretation. The theoretic starting point is Kalevi Henilä´s Totalization Theory, in which the development of ice hockey is explained on the basis of the competitive spiral, the increased value of success and the totalization of the sport. The findings confirm earlier research on the topic – that the main focus of ice hockey is busi- ness; that it is a question of “next changeover”, “next game”. Individual clubs cannot make a case for long-term planning, which may lead to increased differences between clubs regard- ing finances and other resources. This may, in turn, have long-term implications when it comes to the recruitment of new players and coaches. Key words: Ice hockey, professionalization, commercialization. Language: Swedish, with a summary in English. Author: Johan Ling. Linnaeus University, Department of Sport Science. Växjö – Sweden. 4 Innehållsförteckning Inledning 8 Syfte och frågeställningar 9 Tidigare forskning 10 Teoretiska begrepp och perspektiv 14 Metod 19 Forskningsetik 22 Material 23 Resultat 26 Sammanfattande analys 91 Konklusion 94 Förslag på fortsatt forskning 99 Epilog 103 Ord- och förklaringslista 104 Källor och litteratur 107 Sammanfattning 115 Bilaga 1: Svensk ishockeys organisation 117 Bilaga 2: Svenska ishockeyföreningar som försatts i konkurs 118 Förord Stort tack Jag vill jag ge ett stort tack till min handledare Tobias Stark. Tobias har trots en fullspäckad kalender och tillökning i familjen, utanför sina ordinarie åtaganden lotsat mig fram till studi- ens inriktning och fått den i mål. Jag har genom denna process inspirerats och lutat mig mot Folkhemmet på is. Norrköping, den 8 november 2016 6 ”Styrelsen är fullständigt överens om att den modell som har skapat vår posit- ion på ishockeyns världskarta även framgent är den modell som ska gälla. Alltså skall sportsliga meriter stå framför kommersiella grunder för en rättighet om tillhörighet” Christer Englund. ordförande Svenska Ishockeyförbundet 2004-2014 ”Ekonomi bygger i första hand på att intäkterna överstiger kostnaderna, oavsett organisationsform” Rickard Fagerlund, ordförande Svenska Ishockeyförbundet 1983-2002 7 Inledning Ishockey är en sport som fascinerar många. Den snabba farten, den rika förekomsten av indi- viduella solonummer och spelets tuffa tag, är bara något av det som får åtskilliga ishockey- vänner att tala sig varm om sporten. Den dagliga debatten om ishockeyn handlar dock inte bara om vad som sker på isen. Den rör även turerna kring det som sker vid sidan av rinken. Det gäller inte minst pengarnas plats inom ishockeyn. Inom loppet av bara några få decennier har ishockeyn utvecklats från att vara en i huvudsak ideellt fotad folkrörelseverksamhet med amatöristiska förtecken, till att bli en kraftigt professionaliserad mångmiljonindustri i gränslandet mellan idrott, nöje och företa- gande. I spåren av detta har kommersialiseringen av ishockeyn blivit föremål för mycket dis- kussion. Ofta har det skett i form av braskande rubriker rörande ljusskygga ekonomiska transaktioner, som exempelvis de som följde SVT:s Uppdrag Gransknings mycket uppmärk- sammade reportage om Leksands IF våren 2013 kunde bevittna. I reportaget framkom att kommunen gått in och hjälpt den lokala ishockeyklubben med stora summor pengar, samti- digt som bland annat en högstadieskola i kommunen tvingades lägga ned på grund av hårda besparingskrav. Leksands IF är emellertid långt ifrån den enda ishockeyklubben, som blivit föremål för negativ publicitet för sina ekonomiska förehavanden. Flera klubbar har blivit an- klagade för kommunal dopning på liknande sätt som Leksands IF.1 I spåren av detta har den inhemska högsta serien SHL hamnat i blåsväder, i media nämns klubbarnas 17 miljoner kro- nor i förluster säsongen 2013/2014, och viljan från SHL att införa wild cards. Detta har fått effekter även för landets näst högsta ishockeyserie, HockeyAllsvenskan. HockeyAllsvenskan har tvingats skärpa kraven då inte mindre än fyra av seriens 14 lag säsongen 2014/2015 gått ut med att de har ytterst ansträngd ekonomi och där klubbar tvingats till rekonstruktion under pågående seriespel. Även om klubbarna i SHL enligt Idrottens Affärer säsongen 2014/2015 tillsammans gjorde en vinst om 38 miljoner kronor.2 1 http://www.svt.se/ug/kommunen-skatteplanerade-at-hockeyklubben, reportaget finns att tillgå på youtube. Aftonbladet 2015-03-07 2 Idrottens Affärer 2015-07-07 8 Syfte Syftet är att undersöka synen på professionaliseringen och kommersialiseringen av svensk ishockey, såsom den kommer till uttryck i Svenska Ishockeyförbundets (SIF) officiella organ, åren 1956 – 2016. I centrum för diskussionen står två övergripande teman: sporten som profession jämte för- bundets och klubbarnas ekonomi. Jag vill poängtera att jag inte är ute efter att avgöra huruvida dessa spörsmål har hanterats korrekt eller ej. Inte heller kommer jag presentera nå- gon heltäckande bild av händelseutvecklingen på området. Det jag vill göra är i stället att kasta ljus över hur den svenska ishockeyrörelsen har sett på, och förhållit sig till sportens genomgripande transformering från en amatörism till professionalisering.3 Frågeställningar Hur framställs ishockeyns professionalisering och kommersialisering? Är det en nega- tiv eller positiv utveckling? Vilka orsaker och aktörer sägs ligga till grund för ishockeyns professionalisering och kommersialisering? Hur har debatten om ekonomiseringen av ishockeysporten utvecklats över tid? 3 Tobias Stark. Linnéuniversitetet i Växjö 9 Tidigare forskning I det följande avsnittet kommer jag att teckna ett forskningsläge genom att redogöra för de vetenskapliga arbeten som har publicerats i anslutning till undersökningens syfte. Framställ- ningen är disponerad som så att jag först redovisar de akademiska arbeten som har gjorts om svensk ishockey för att sedan gå över till att presentera de mer genomgripande idrottsveten- skapliga studier rörande den svenska idrottens kommersialisering och professionalisering som står att finna. När det gäller svensk ishockey är det klart att forskningsläget lämnar öv- rigt att önska. Ännu har det exempelvis inte gjorts någon genomgripande studie av sportens professionalisering eller kommersialisering. Det som kan noteras är pedagogen Per Göran Fahlströms avhandling Ishockeycoacher som innehåller en övergripande diskussion av den ekonomiska utvecklingen från 1980- talet fram till 1995. Fahlström lyfter fram perioden från 1980-talet fram till 1995 som en period där lönerna steg kraftigt för toppspelare och topp- coacher som är aktörer på en internationell marknad. Ishockeyn hade blivit en intressant pro- dukt som kunde säljas på marknaden. I takt med en ökad träningsmängd, större massmedial fokusering och större skaderisker fick ishockeyn en allt större ekonomisk betydelse. Fahl- ström menar att det är ideologin på toppen som styr utvecklingen och som sipprar nedåt i systemet, där tyngdpunkten har kommit att handla om ekonomi.4 En avhandling om ishockeyns organisatoriska utveckling mellan åren 1967-2000 är Structu- res beyond the frameworks of the rink av pedagogen Josef Fahlén 2006). Avhandlingen be- handlar bland annat löneutvecklingen och införandet av elitlicensen, utvecklingen från en amatöristisk idrott, med idealistiska motiv och frivilliga krafter till en i många avseenden professionell idrott som är byggd på marknadskrafter och förvärvsarbete. Fahlén lyfter fram fyra områden från amatörism till professionalism som han menar är avgörande för perioden inom svensk ishockey. Nämligen professionell ishockey, TV, kompetensutveckling och ut- ländska aktörer i form av finska ägare.5 4 Per Göran Fahlström (2001) Ishockeycoacher. En studie om rekrytering, arbete och ledarstil s 40-76 5 Josef Fahlén (2006) Structures beyond the frameworks of the rink, on organization in Swedish ice-hockey s 71, 109-110 10 Företagsekonomen och entreprenörforskaren Hans Lundberg (2009) för en diskussion kring multifunktionella evenemangskomplex i Kommunikativt entreprenörskap. Lundberg lyfter där fram ishockeyns arenor, sett ur företagens perspektiv i form av kostnader för namngiv- ning av en arena och varumärkesbyggande. Lundberg diskuterar även kring ökad grad av ekonomism och managerialism, t ex spelaragenters och klubbdirektörers ökade inflytande. Lundberg lyfter även fram exceptionella och plötsliga marknadsförskjutningar, t ex konflik- ten mellan NHL och NHLPA säsongen 2004/2005 och ishockeyns utövande, t ex verbalt