S A M D O K • S V E N S K A K U L T U R H I S T O R I S K A M U S E E R I S A M A R B E T E SAMTID &museer Nummer 1 2008. Årgång 32.

virtuella mötesplatser LEDARE

& Mediemakt i bloggtider Nr 1 maj 2008 Årgång 32.

Av Christina Mattsson En gång var det ett mirakel att fjärrkontrollen blev det nödvändigt att Innehåll vara radiolyssnare och höra an- göra program som inte alltid hade inre » Mediemakt i bloggtider 2 ropet ”-Motala”. Anropet sammanhang. Christina Mattsson antydde en envägskommunikation där Fragmentering innebär att brott- det offentliga livets röster via starka stycken presenteras utan att det finns Notiser 3 sändare spred sina budskap. Läget var något inre samband, som när man Namn och normer bland alver och orcher 4 länge relativt stabilt, innan de stora för- under en och samma nyhetssändning Charlotte Hagström ändringarna kom vad gäller struktur behandlar en rad olika frågor. Det gäl- en tradition? 6 och innehåll. ler också på andra områden än tevens. Ulf Hamilton Med 50-talet kom televisionen, Brottstycken av världen flimrar förbi i en Etnologer går på Melodifestival 8 melodiradio, närradio, lokalradio och hastighet som gör det omöjligt att ta till Eva Londos och Lars Östvall allemansradio. Piratradiosändare utma- sig allt, skapa en helhet, förstå mer än en Samtidsdokumentation och Internet 10 nade Sveriges Radios ensamrätt. I och rad sidoordnade bitar isolerat. Nu följer Karin Nilsson med utbyggnaden av teve fick radion en inte alla hushåll samma program längre. Samarbete och kommunikation ny ställning. Radion blev på kvällstid Olika hushåll relaterar sig i ökande ut- i nya former 12 mera ett nischmedium istället för ”ett sträckning till olika diskurser. Sira Jokinen Lisse medium för alla”. Med Internet kan andra än den Skildringar av krig och kön I början fungerade teven sam- professionella eliten i samhället föra – nyhetsförmedling förr och nu 14 Maria Sjöberg lande på nationell nivå. När Hylands ordet i offentligheten. Vi lever redan i hörna sändes stannade Sverige. Teven bloggtider. En mängd åsikter och upp- Varför tycker vi så olika? 15 Hillevi Wadensten och Britta Lindgren-Hyvönen gjorde tittarna kulturellt mer lika. Det fattningar etableras i dag på tyckar- mest populära programmet var annars marknaden utan att ha tagit vägen via Användarna i fokus 17 Magnus Gudmundsson kvällsnyheterna, som med sin väder- etablerade tidningar och etermedier. lekskarta påminde tittarna om Sveriges Medierna har idag en enastående cen- Pooler och projekt 19 geografiska utbredning. tral roll i samhällslivet. Mediestressen Under 1990-talet ägde flera ge- är stor i de ledande skikten. Det gäller ISSN 1402-3512 nomgripande förändringar rum. Den att ha rätt strategi. Den som är skick- Utges av Samdok, de svenska kulturhistoriska kanske viktigaste var beslutet att tillåta lig kan utnyttja medierna, göra utspel museernas sammanslutning för samtidsinriktad insamling, dokumentation och forskning. Samdok kommersiella radiostationer. Sverige vid exakt den lägliga tidpunkten, utläsa står för samtid, samarbete och samordning. fick en av Europas mest liberala radio- reaktioner och avpassa sitt handlande REDAKTÖR Eva Fägerborg. I redaktionen även lagstiftningar, men det krävdes pengar efter opinionen. Karin Dern. för att få tillstånd. Den uttalade för- Mediesituationen i Sverige har för- ANSVARIG UTGIVARE Christina Mattsson hoppningen var att de kommersiella ändrats dramatiskt under de senaste Ordförande i Samdokrådet stationerna skulle bidra till mångfalden decennierna. Man kan tala om en re- COPYRIGHT Text: Samdok/Nordiska museet och författarna. Bild: Respektive fotograf/bildarkiv. i samhällsdebatten. Men de olika statio- volution på medieområdet, vilken – åt- För framförda åsikter svarar respektive författare. nerna kom – tvärtemot vad politikerna minstone ytligt sett – medfört en ökad För icke signerade bidrag svarar redaktören. önskade 1993 – att samlas i ”networks” självständighet och en större makt för OMSLAGSBILD World of Warcraft, låda med spel med några få ägare. medierna. Å andra sidan har medier- och instruktioner. Foto Peter Segemark © Nordiska museet Med flerkanalsteven med kabel- na samtidigt blivit beroende av en rad NÄSTA NUMMER Utkommer i november 2008. och satellitteve och privata tevekanaler yttre krafter – kommersiella intressen, FORM underhuset.com följde fler förändringar. För det första organisationer och inte minst vad som TRYCK Ljungbergs, Klippan tittade inte alla längre på samma pro- uppfattas som en allmän opinion, tids- SAMDOKSEKRETARIATET gram: teven verkade splittrande, inte andan. p Nordiska museet samlande. För det andra blev program- Box 27820 men i allt mindre grad lineära berät- SE-115 93 Stockholm Christina Mattsson är styresman för Nordiska Tel 08-519 546 00 telser som förutsatte långvarig tittarlo- museet och ordförande i Samdokrådet Fax 08-519 545 72 jalitet. När tittarna började zappa med [email protected] [email protected] nordiskamuseet.se/samdok 2 • Samtid & museer nr 1/08 NOTISER

Livet på nätet den – och få uppslag till nya frågor. Men även de Med varje ny teknik förändrar vi våra vanor och virtuella världarna i sig är en del av den samtid uppfattningar om tid, rum, privat och offentligt. som museerna utforskar. För tio år sedan skrev jag en artikel om IT som Nätet har också en potential som verktyg för kulturellt fenomen i Samtid & museer (nr 3/98) museernas insamling. Här behöver vi utveckla och året därpå hade ett nummer av tidningen metoder för fältarbete och insamling, diskutera ”IT & media” som tema (nr 1/99). Artiklarna webbmaterialets särdrag och kvaliteter, etiska här handlar om Bingolotto-tittande, hemsidor frågor etc. En tredje aspekt är att medvetet satsa som familjealbum, elektroniska fotspår, arbetet på nätet för information och kommunikation vid nyhetsdesken på Rapportredaktionen samt om undersökningarna – att låta museernas in- reflektioner kring Shirley Turkles böcker The se� samling och samtidsstudier bli ett framträdande cond self. Computers and the human spirit (1984) inslag på hemsidorna. I Samdok har vi länge och Life on the screen. I�dentit������y� ���������in the ag�e����� of I�nter����� understrukit samtidsdokumentationens roll i net (första utgåva 1995). museernas möten med medborgarna. Men hur Att bläddra i de här gamla numren ger inte synligt är detta på webben? Hur kan vi använda den starka känsla av tidsavstånd jag hade trott, webben för att stärka verksamheten? ­Norge visas också i att Dokument 2000 fått en en hel del av det som beskrivs känns fortfarande uppföljare i det nu pågående projektet På sporet aktuellt. Men mycket har också hänt. Framför Collectingnet av den tapte samtid, som vid sidan av utforsk- allt har internetanvändningen vidgats. Internet I november förra året firade Samdok sitt tret- ning av centrala samtidsföreteelser särskilt är är nu ett medium för kommunikation, informa- tioårsjubileum med en konferens som lockade inriktat på att bygga broar mellan de kulturhisto- tion, handel och underhållning där innehållet 136 deltagare från nitton länder. Det blev två riska museerna och forskningsmiljöerna. delvis skapas av användarna. Detta självbygge, intensiva dagar inriktade på olika teoretiska, ”web 2.0”, växer i rasande fart genom de gigan- metodologiska och empiriska förhållningssätt till Samdoks höstmöte tiska mängder av texter, bilder, musik och filmer insamling och användning av museisamlingar Årets höstmöte äger rum den 20-21 november, som läggs ut. YouTube sägs t ex öka med 100 000 i det samtida samhället. Konferensinläggen har som vanligt på Nordiska museet. Denna gång klipp varje dag och innehåller nu 40 miljar- bearbetats till en nätpublikation som kommer handlar det om goda exempel – undersöknings- der klipp, på Bloggportalen.se fanns den 2 april ut i vår, med samma rubrik som konferensen, och insamlingsprojekt som kan tjäna som inspi- 25 979 bloggar registrerade. Connecting Collecting. Håll utkik på Samdoks ration för museikollegor runt om i landet. Det Fler siffror: I rapporten Svenskarna och In� webbplats! kan gälla bra samarbetsformer, smarta finansie- ternet 2007 från World Internet Institute framgår Vid konferensen bildades också ett interna- ringar, lyckade effekter både utåt i samhället och bland mycket annat att 71 % använder Internet tionellt nätverk för insamlingsfrågor. Det har fått inåt i museet eller andra exempel på samtidsstu- i hemmet, att tiden vi ägnar åt Internet har tre- namnet Collectingnet och nås på e-postadressen dier som framgångsrecept för museer. Etikfrå- dubblats sedan år 2000, att vart tredje försko- [email protected]. Till att börja gor står också på programmet. Som vid tidigare lebarn använder Internet, att huvuddelen av med är Samdoksekretariatet samordnare. Väl- höstmöten blir det både projektpresentationer användarna ändå är medelålders som framför kommen med frågor och idéer ni vill dryfta i och gruppdiskussioner. Inbjudan kommer i bör- allt söker information. En tredjedel av den vuxna denna vida krets och välkommen att skriva i vårt jan av hösten, men boka redan nu in dagarna! befolkningen befinner sig utanför Internetvärl- nyhetsbrev, nätverkets första satsning på interna- den, till stor del beroende på ekonomi och funk- tionell dialog och samverkan! Redaktionen nås Eva Fägerborg tionshinder. Communities och bloggar lockar på adressen ovan. Samdoksekretariatet framför allt de unga, mellan 18 och 29 år. Det är också den åldersgruppen som placerar Internet Norska samtidsstudier främst i fråga om information och underhåll- Inför millennieskiftet sjösattes det stora norska ning, medan TV, radio och tidningar är viktigare projektet Dokument 2000, som förutom att täcka för de äldre. Inte många tror på möjligheterna ett kunskapsbehov hade som mål att resultera att via Internet påverka och förändra det poli- i källmaterial för forskning och förmedling, ge tiska livet – 12 % anser att människor på så sätt samtidsdokumentationen ett lyft, stärka museer- virtuella mötesplatser kan få mer politisk makt. Den absolut vanligaste nas kontakter med det övriga samhället, proble- aktiviteten bland användarna, 97 %, är e-post, matisera kulturmiljövården och diskutera etiska 79 % läser nättidningar och 37 % e-handlar. Mer riktlinjer för samtidsdokumentationen. Det för- om våra nätvanor finns att läsa i rapporten, som sta initiativet kom från Norges Museumsforbund » kan laddas ner från www.wii.se. och med stöd från Norsk kulturråd genom- I detta nummer När det gäller Internet i samdokperspek- fördes 18 delprojekt samlade under tre teman: Internet, men även TV och andra medier är tiv är det just nu framför allt tre aspekter jag ”Barndom ungdom, voksen”, ”Det flerkulturelle den gemensamma nämnaren för merpar- vill lyfta fram. Som fält för undersökningar och Norge” samt ”Private og offentlige rom”. ten av bidragen i det här numret. I artiklar, insamling blir det liv som utspelas på nätet allt Nu föreligger en gedigen, spännande och kommentarer, forskarkrönika och några av betydelsefullare. För museer i fas med samtida lärorik volym på 375 sidor om och från projek- poolspalterna diskuteras hur medier tar oss in kultur och samhällsliv är det givet att intressera tet, Inn i et nytt årtusen – museene og samtiden, i nya situationer som påverkar våra beteenden sig för och inkludera nätet som social arena i redigerad av Bjørn Fjellheim och Anne-Sofie och sociala liv. sina undersökningar. Samma företeelser som vi Hjemdahl (Novus forlag 2007). studerar irl, i det verkliga livet, kan vi studera på Att museernas samtidsdokumentation står nätet och därmed öka den empiriska räckvid- högt på den kulturpolitiska dagordningen i

Samtid & museer nr 1/08 • 3 virtuella mötesplatser

Namn och normer bland alver och orcher Av Charlotte Hagström ”Well done all!”. Shamanen är så glad att hon hoppar upp och ner. Trollen i Zul’Farak är besegrade och hydran Gahz’illa är död. Vi fem som tillsammans utfört uppdraget pustar ut några minuter innan vi går vidare, var och en till sitt. Magikern måste göra läxor och krigaren, som jag med ledning av namnet gissar är från Finland, ska gå och lägga sig. Han arbetar skift och ska upp tidigt imorgon. Prästen däremot ska fortsätta ett tag till. ”Take care!” ropar jag och vinkar när han rider ut i öknen, redo för nya utmaningar.

Jag tar av mig hörlurarna och avgränsad företeelse, något som bara » loggar ut från World of War- sker framför skärmen under en viss tid. craft. Ännu ett antal timmar av mitt liv Spelet ingår i ett mycket större samman- bortkastade på en meningslös aktivitet, hang där själva spelandet bara utgör en skulle en del hävda. En spännande sys- del: förutom ett givet samtalsämne till- selsättning, dessutom en övning i sam- sammans med andra spelare är det också arbete och kommunikation, skulle andra många som skriver och publicerar egna Manual till World of Warcraft. Foto Peter tycka (jfr Linderoth & Bennerstedt berättelser om sina karaktärer på Inter- Segemark © Nordiska museet. 2007). Men vad man än anser om den net, lägger ut filmer de själva skapat i typ av datorspel på Internet som kallas spelet på YouTube, bidrar med informa- arbete i spelet, där jag med hjälp av mina MMORPG, Massive Multiplayer Online tion till gemensamma speldatabaser on- karaktärer främst observerade och an- Role Playing Game, och som innebär att line och så vidare. För en kulturforskare tecknade namnen på gnomer, troll och tusentals spelare samtidigt interagerar finns många infallsvinklar såväl vad det andra varelser men också intervjuade i en virtuell värld, så är det ett faktum gäller spelarkulturen: vilka spelarna är, spelare, dels av svar på ett upprop om att de utgör en stor del av många män- hur och varför de spelar och hur de och hur namngivningen går till. Detta, som niskors liv. I januari 2008 meddelade omgivningen ser på det, som spelkultu- jag publicerade på min hemsida och på Blizzard Entertainment, producenterna ren: hur ett spels specifika kultur skapas, kollegors bloggar, gav mig närmare 200 av World of Warcraft, att man nu har bibehålls och förändras. berättelser från spelare i olika åldrar och över 10 miljoner spelare. Det innebär Eftersom förhållandet mellan namn länder. alltså att Azeroth, den värld där spelet och identitet under senare år har varit utspelar sig, har fler invånare än Sverige. mitt huvudsakliga forskningsintresse var Franska filosofer och migrän­ Vad är det som lockar? Varför tillbringar det detta område som blev min ingång mediciner så många så mycket tid där? Vad är det till spelforskningen, ett snabbt växande Det var en fascinerande läsning och egentligen de gör? tvärvetenskapligt fält. Mitt syfte var att många engagerade berättelser. Inspira- undersöka hur spelare väljer namn till tionskällorna visade sig vara allt från Datorspel och kulturforskning sina karaktärer i World of Warcraft och sådant som hade med studier och arbete Datorspel som World of Warcraft är ur huruvida namn har någon betydelse för att göra (en mikrobiolog med särskilt kulturvetenskaplig synvinkel ett högst mötet med andra och för upplevelsen av intresse för Ebolavirus, en beundrare relevant och intressant forskningsom- spelet och spelvärlden (Hagström 2008). av Foucault), astronomi (med exakta råde. Spelandet kan inte förstås som en Metod och material bestod dels av fält- angivelser för var en viss stjärna åter-

4 • Samtid & museer nr 1/08 virtuella mötesplatser

finns) och sjukdomar (migränmedici- utifrån våra erfarenheter av andra per- ner, erfarenheter av att leva med ADHD) soner som de liknar, menar Erving Goff- till sport (en orch uppkallad efter Zola man (2000/1959). På samma sätt fung- Budd), personligt betydelsefulla plat- erar namn: med hjälp av dem drar vi ser (födelsestaden i Irak, gatan farmor slutsatser om dem som bär dem grunda- bodde på i Arizona) och familjemed- de på vår kunskap om vilka namn som lemmar (barn, syskon, hundar). Vanligt förknippas med olika kön, ålder, språk, var också musik (rockband, låttitlar, religion, etnicitet (Hagström 2006). Ka- textrader), litteratur (nobelpristagare, raktärernas namn i World of Warcraft manga, poesi), religion och mytologi kan, eventuellt, ge en ledtråd till vem Charlotte Hagström (t v) och Jessica Enevold (bibliska gestalter, änglar, gudinnor) spelaren som valt dem är. Många infor- träffades i World of Warcraft. Nu både spelar liksom film, spel och teve (skådespelare, manter menar till exempel att bakom ka- och forskar de tillsammans. Foto Einar Persson huvudkaraktärer, titlar). Med hjälp av raktärer med namn som Uberslayer och Hagström. dessa källor skapades säregna, fantasi- Huntergirl finns troligen en yngre per- fulla och skämtsamma namn. Vägen till son. Viktigare än ålder är dock förhåll- det perfekta namnet kunde vara både ningssätt. Sådana namn, menar de som tevespel är ingen enhetlig kategori. Skill- lång och krånglig men också rolig. Som inte tycker om dem, signalerar en annan naderna mellan att spela Guitar Hero en informant förklarar: ”Naming your inställning till spelet än de själva har. på Playstation och att spela nätpoker är characters is the best part I think. Maybe Långt ifrån alla bryr sig om vad stora, World of Warcraft är något annat not for anyone else, but I find it really andra kallar sina karaktärer. Men för än Fifa 08. Spelare är inte heller någon enjoyable. I get an urge to create a new många är det en viktig fråga eftersom de homogen grupp. Det finns spelare i alla character with a cool name with a story menar att det påverkar deras eget spe- åldrar och långt ifrån alla är barn eller behind it”. lande. ”Namn är viktiga i WoW liksom i tonårspojkar, två kategorier som ofta får Att ge sin karaktär ett namn är nöd- alla onlinespel” säger en informant. ”Om representera Datorpelaren. Att studera vändigt för att över huvud taget kunna man möter någon som heter Aprikos- de negativa aspekterna av spelande är spela. Detta namn får dessutom inte vara sylt är det störigt. En spelare som väljer förvisso viktigt, men också att under- detsamma som något som redan an- ett sådant namn är inte seriös och det är söka de kulturella och sociala dimensio- vänds på samma server. Enligt Blizzards det man vill att det ska vara: spelandet nerna och betydelserna. Vilka är det som namnpolicy får exempelvis rasistiska eller ska tas på allvar och vara genomtänkt”. spelar, vad spelar de, när, hur, var och sexuellt kränkande namn inte användas I World of Warcraft finns ingen vinnare varför? p liksom inte heller namn som hämtats från eller förlorare, inget slut, och målen för Charlotte Hagström är fil dr i etnologi och populärkultur eller företag (WoW Europe, det egna spelandet sätter varje spelare arkivarie vid Folklivsarkivet i Lund Naming Policy 2008). Dessa regler, som själv. Att bli en skickligare spelare och [email protected] om de bryts kan innebära ett påtvingat därigenom låta karaktären avancera är namnbyte och i allvarliga fall avstängning, en målsättning för de flesta men inte nå- är jämförbara med de namnlagar som got slutmål. Att gå in i spelvärlden och Referenser finns i den verkliga världen. uppleva den som just en avgränsad värld Blizzard Entertainment: http://blizzard.co.uk/ Men liksom där finns här också en är för många en förutsättning för att de press/080122.shtml (2008-02-25). särskild namnkultur, som nya spelare egna målen, vilka dessa än är, ska kunna Goffman, Erving 2000/1959. Jaget och successivt skolas in i, och som handlar uppfyllas. Ur detta perspektiv innebär maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. mer om en känsla för vad som är rätt namn hämtade från spelarnas snarare än Stockholm: Prisma. och riktigt än om definitiva regler. En in- karaktärernas värld att det blir svårare. Hagström, Charlotte 2006. Man är vad formant förklarar hur hon valde samma När dator- och tevespel diskute- man heter. Namn och identitet. Stockholm: Carlssons. namn som det hennes son skulle haft ras i media framhålls ofta de negativa om han varit flicka, Elen: “This charac- aspekterna, såväl för spelarna själva som Hagström, Charlotte 2008. ”Playing with Names. Naming and Gaming in World of ter was created in April last year when för samhället: spelarna riskerar att bli Warcraft”. In: Corneliussen & Walker Rettberg I was new to WoW and didn’t really have avtrubbade av för mycket våld, feta av (eds): Digital Culture, Play, and Identity. A World any idea about the different cultures in för mycket stillasittande, asociala av för of Warcraft Reader. Cambridge, MA: MIT Press. ­Azeroth, however it doesn’t seem too out lite kontakt med den ”verkliga” värl- Linderoth, Jonas & Ulrika Bennerstedt 2007. Att of place on a night elf”. den. Naturligtvis finns det mörka sidor leva i World of Warcraft. Tio ungdomars tankar av spel och spelande. Det finns oerhört och erfarenheter. www.medieradet.se. Förväntningar och förhållningssätt våldsamma spel och det finns männis- WoW-Europe, Naming Policy: www.wow- När vi träffar nya personer bedömer vi kor som spelar så mycket att de och om- europe.com/en/policy/namingp1.html dem och gör oss en bild av vilka de är givningen blir lidande. Men dator- och (2008-02-25).

Samtid & museer nr 1/08 • 5 virtuella mötesplatser

Melodifestivalen en tradition?

Kan media – vid sidan av rollen som förmedlare av nyheter och nöjesprogram – skapa helt nya traditioner som engagerar en stor del av Sveriges befolkning?

Av Ulf Hamilton I projektet Nya folkliga traditio� julfirande, visade svaren att de allra flesta » ner vid Nordiska museet vill vi hade anpassat mattid och julklappsut- undersöka vilken betydelse populära delning efter programmets sändning. TV-program har för manifesterandet av Det var detta fenomen med Kalle Ankas kulturell gemenskap mellan grupper och betydelse i julfirandet som inspirerade individer i samhället. Finns det återkom- gruppen till tankar om TV som möjlig mande sedvänjor och beteenden som skapare av traditioner. hänger ihop med sändningarna? Hur byggs förväntningarna inför föreställ- Media som traditionsmakare ningarna upp? Kyrkan står som bekant bakom mer- Idén till projektet väcktes efter dis- parten av hur årliga traditioner är ska- kussioner mellan Lena Kättström Höök, pade och placerade under året. Under Kersti Wikström och undertecknad om 1900-talet har emellertid andra krafter TV gjort sådana inbrytningar i män- gjort inbrytningar. Det sannolikt första niskors levnadsvanor att det är möjligt exemplet där media spelat roll är Luciafi- att tala om TV som traditionsbildare i randet, där tidningar redan på 1920-talet vidare mening. lanserade tävlingar med drag av skön- Spår av Melodifestivaldokumentationen hetstävling, där en Lucia röstades fram. 2007. Ackrediteringsbevis för Nordiska Högtider i omvandling Även i radio har skapats tillägg till eller museets deltagande observatör av finalen i Firandet av årliga fest- och helgdagar förstärkningar av olika traditioner. Di- Globen, Malin Karlsson. Foto Ulf Hamilton, Nordiska museet. förändras och högtider som jul, påsk osv rektsändningen av läsning av nyårsdikt har genom åren fått olika betydelse och och av Vasaloppet är två exempel där innehåll. I Sverige har man exempelvis programmen också tagits över av TV. i tävlingen första gången 1958. Eftersom på senare år börjat fira Halloween efter För att belysa TV:s roll som tradi- antalet TV-apparater i Sverige då var anglosaxisk förebild. Exempel där över- tionsskapare valdes Nobelfesten, Melodi- ca 100 000 var företeelsen ännu inte så heten påverkat – viljan från det hållet är festivalen och Vasaloppet som undersök- utbredd. Programmet återkom emeller- känd sedan 1500-talet då Gustav Vasa ningsobjekt. Alla tre programmen har tid årligen och antalet apparater ökade. och hans söner rensade ut en rad lediga en mångårig sändningstradition i TV – Åren kring 1970 råkade programmet i katolska helgondagar ur almanackan – Vasaloppet och Nobelfesten dessutom på kris i Sverige. Det hade stelnat i former- är riksdagsbeslutet för några år sedan att en given dag varje år. Även Melodifesti- na och fick töntstämpel. Det fanns tan- göra nationaldagen till röd dag samti- valen återkommer årligen med sänd- kar om att lägga ner programmet, men digt som pingsten degraderades och blev ningar under senvintern och avslutas i så vann ABBA Europafinalen 1974 och utan annandag. april/maj med en Europafinal. Gemen- det hela fick en nystart och fortsättning Ett sentida innehåll i julfirandet är samt är också en lång sändningstradi- in i nutiden (Björnberg 1997, Karlsson TV-sändningen på julafton av Disneys tion – uppåt 50 år – och stabila, höga tit- 2002). Idag tillhör Melodifestivalen de program med Kalle Anka. Detta inslag, tarsiffror. I fortsättningen talas bara om mest sedda TV-programmen, med en sänt på en fast tid och dag sedan slutet delprojektet Melodifestivalen. publik på över 3,5 miljoner tittare. av 1950-talet, visar att media påverkar Två förändringar har varit viktiga för åtminstone delar av traditionellt hög- Melodifestivalens utveckling Melodifestivalens fortsatta utveckling tidsfirande (Kättström-Höök 2006). Melodifestivalen startade i mitten av nationellt. Från början och under lång När Nordiska museet för några år sedan 1950-talet med syfte att föra samman eu- tid värderades musikinslagen/låtarna genom en frågelista undersökte vår tids ropeisk populärkultur. Sverige kom med via jurysystem. Under slutet av 1990-ta-

6 • Samtid & museer nr 1/08 virtuella mötesplatser

och fortsatte under 2007 och 2008. Re- dan i det första materialet kunde man ana en del ritualisering och traditionellt beteende. Detta intryck har förstärkts med det material som samlats in under 2007, där t ex vadslagning om vin- nande melodi verkar vara en utbredd ritual framför TVn. Vid ett seminarium om Melodifestivalen den 25 januari på Nordiska museet föreslog professor Alf Björnberg från Musikvetenskapliga in- stitutionen vid Göteborgs universitet tre frågeställningar att forska vidare kring:

Innan telefonomröstningen i Melodifestivalen valdes vinnarmelodin ut via en sakkunnig jury. • Hur använder människor Melodifes- Detta innebar att folkliga meningar om rätt låt vunnit ofta diskuterades i media. tivalen i Sverige idag? Foto Ulf Hamilton, Nordiska museet. • Hur beter man sig i relation till Melo- difestivalen? • Vilka betydelser har Melodifestivalen let blev det tekniskt möjligt att rösta via i övrigt gör under och i anslutning till för användarna? telefon och få även tittarnas bedömning sändningen. Detta fångas in via frågor av musiken. Detta har förstärkt det folk- på Nordiska museets hemsida samt del- Undersökningen kommer att fortsätta liga i programformen. Detsamma gäller tagande observationer i hemmiljö. För- under 2009. Då är det också dags att utvidgningen av den nationella tävlingen utom frågorna på hemsidan planeras en sammanställa och analysera insamlat med delfinaler som gjort fler tittare en- utvidgad frågelista till Nordiska museets material och få svar på om Melodifes- gagerade. meddelare. tivalen är en ny tradition och i så fall i En tredje faktor som givit program- Det är också av intresse att undersö- vilken gestalt. p met nytt innehåll är breddningen så att ka hur programmen produceras. Här har Ulf Hamilton är intendent vid Nordiska museet också länder från Östeuropa deltar. Med Nordiska museet startat ett samarbete [email protected] det har tävlingen fått politisk betydelse. med övriga samdokmuseer för att kunna När länder som Ukraina, Turkiet och studera varje deltävling på plats runt om Serbien vunnit den europeiska finalen i landet medan Nordiska museet bevakat Referenser har det blivit årets händelse i respektive finalen i Stockholm. Via SVT har mu- Björnberg, Alf 1987. En liten sång som alla land och internt tolkats som att nationen seet kunnat ackreditera museipersonal andra. Melodifestivalen 1959-1983. Göteborg: är en värdig medlem i den europeiska som tillsammans med journalister och Skrifter från Musikvetenskapliga institutionen, gemenskapen. Detta har också betytt en fotografer från media gjort deltagan- Göteborgs universitet. stärkning av de olika nationella identi- de observationer medan programmen Karlsson, Malin 2002. ”Du är alltid en del teterna under Europafinalen i linje med spelades in på olika platser. Under 2007 av mig”. Aspekter på Melodifestivalen som publikbeteendet vid t ex internationel- gjorde Göteborgs stadsmuseum, Jönkö- fenomen med utgångspunkt från intervjuer la idrottstävlingar (Raykoff och Tobin pings läns museum, Sörmlands muse- med medverkande artister. Magisteruppsats i 2007). um, Murberget och länsmuseet i Gävle Musikvetenskap, universitet. observationer i detta syfte. Under 2008 Kättström-Höök, Lena 2006. ”Kalle Anka önskar Undersökningarnas arenor medarbetar på samma sätt Mölndals God Jul”. I Hagström, Charlotte, Hugoson Marlene och Nordström, Annika (red.) Nu gör Det centrala i projektet är att kartlägga museum, Blekinge museum, Norrbot- vi jul igen. Uppsala: Institutet för språk och hur programmet upplevs av tittarna tens museum och Östergötlands länsmu- folkminnen i samarbete med Folklivsarkivet, framför TV:n. Frågorna är här lika de seum i projektet. Lunds universitet. som förekommer avseende äldre tradi- Raykoff, Ivan and Tobin, Robert Deam 2007. tioner och högtider. Det är frågor om Framtid och avslutning A Song for Europe: Popular Music and Politics mat och dryck, klädsel, i vilken grupp Projektet startade med en deltagande in the . Aldershot, man firar, eventuella ritualer, vad man observation under Hampshire: Ashgate.

Samtid & museer nr 1/08 • 7 virtuella mötesplatser

I Nordiska museets projekt Etnologer går om nya folkliga traditioner medverkar ett antal museer med att i Samdoks tecken på Melodifestival dokumentera Melodifestivalen i dess olika faser vid nedslagen Av Eva Londos och Lars Östvall i svenska städer. 2007 deltog Eva Londos och Lars Östvall Vi infinner oss tidigt torsdag svepningar från ena sidan av scenen över morgon i en barack på mässom- till den andra och tätt, tätt inpå artisten. från Jönköpings läns museum, rådet» Elmia för registrering, eller ack- Vid flera tillfällen fruktar vi att sångaren som studerade den första reditering, som det heter när det gäller ska bli knockad av ka- delfinalen den 1-3 februari. pressen. Efter någon kvarts köande får meran, men vigt som en katt böjer han vi varsin badge att bära runt halsen med sig undan dess svischande framfart. våra namn och foton. Nu tillhör vi press- I produktionen samarbetar en folket. Föreställningen kan börja … mängd personer – ca 300 deltar i sex- ställningen byggs upp för tevepubliken. veckorsturnén – med olika funktioner. Om man vill hårddra det, så är ju publi- Repetitioner för scenarbetare och Vid scenkanten finns studiomannen ken på plats mer en rekvisita och en app- artister Henric von Zweigbergk som spindeln i lådmaskin, om jag ska va’ riktigt krass. En av de första vi intervjuar är produk- nätet. Han agerar nästan som en regis- Här är dom sjutusen, därhemma är dom tionsledaren Anette Helenius. Hon tyck- sör med att instruera artisterna hur de tre miljoner. Det är en enkel matematik er att det bästa med festivalen är själva ska röra sig. Via mikrofon och hörlurar var man lägger krutet.” arbetet att hela tiden kunna pröva och håller han kontakt med producenterna, förbättra. ”De företag och yrkesmän som som sitter utanför arenan i lastbilar med Media och artister deltar i turnén är stolta över att ha blivit sändningsutrustningen. Artisterna vore knappast stjärnor utan utvalda. De vet att det ställs höga krav journalisterna och fotograferna. Sånger- och att allt måste klaffa.” Fredag – repetition inför publik skan Irma Schoultz i duon Uno & Irma Det är dags för de första repetitio- Det är långa köer vid de fem entréerna, konstaterar: ”Vi gör ju det här ihop på nerna. Kinnarps arena, som annars är men intaget går snabbt och effektivt. något sätt, det är en slags samarbete”. hemmaplan för ishockeylaget HV71, är Inne i den stora vestibulen blir vi full- Pressuppbådet är mäktigt. 30-40 tid- nu ombyggd med en spektakulär scen ständigt överrumplade av kommersen. ningsfotografer står tätt sammantryckta med trappor och hiss. Pressfolket slår Här är stånd på stånd med erbjudande vid scenkanten när det är fotograferings- sig ner. Nedräkning: 4-3-2-1… låt nr 1 om bensin- och teleabonnemang, för- dags. Kamerorna blixtrar och Smålands- Money dånar ut, framförd av en taktfast säljning av T-shirts, blinkande ljusstavar, Postens reporter medger att visst är det marscherande svartklädd grupp och en kulörta viskor och blinkande pins. Vi kö- absurt denna bevakning, när det pågår sångerska (Elin Lanto) i stripig häst- per några representativa objekt till mu- ett krig i Irak som är viktigare att be- svans. Det har också kameramannen seets samlingar. Wrigley´s tuggummi, vaka. Men Melodifestivalen betraktas på som bär en meterhög kamera samtidigt som sponsrar festivalen, utdelas gratis redaktionen som en av årets höjdpunk- som han rusar fram och tillbaka, runt, liksom små ölkorvar från Lithells. ter och det är en ynnest för en journalist runt artisterna. Tuggummituggande att få uppdraget att bevaka den. nästan dansar han över scenen, upp och Programledaren ner för en landgång, försvinner snett till Från scenen hälsar nu Kristian Luuk väl- Melodifestivalens fanclub vänster för att strax dyka upp igen snett kommen. Applåder, jubel. Han poäng- Vi har hamnat intill Patrik, som är 23 från höger. Det är han som tillsammans terar att han absolut inte vill överglänsa år och charkuteribiträde på Konsum med en kollega åstadkommer de his- artisterna och framför sen ett sångnum- i Växjö. Han är ordförande för Melo- nande karusellåkningar vi ser därhemma mer om sig själv och sin roll ”Jag ska inte difestivalklubben, som startade 1985. i teverutan. Även de jättelika urtidsöd- ta plats ikväll”. När vi senare intervjuar Klubben har 400 medlemmar över hela leliknande kran-kamerorna är en del av honom berättar han om hur han hante- landet och varje år samlas man till ge- detta balanserade samarbete med snabba rar att ha två olika publiker: ”Hela före- mensam middag med någon känd artist

8 • Samtid & museer nr 1/08 virtuella mötesplatser

tre höftvrickande Barbietjejer. Publiken tuggar frenetiskt på Wrigley´s tuggumi. Komna till låt nr 7 har den framförsit- tande lilla flickan i femårsåldern, som hitintills ivrigt och rytmiskt gestikulerat under sittdansande, tröttnat. Entusi- asmen och orken verkar ha runnit ur ­publiken. Ingen viftar. Lördag kväll – final Den tevesända finalen har vi inte fått tillstånd att närvara vid, så vi väljer att övervara den framför storbildsskärmar på puben O´Leary. Baren erbjuder spe- ciella festivalsdrinkar. I en soffa sitter Amanda, 23 år, med några väninnor och Jönköpings centrum, Telia gör reklam i samband med festivalen. Foto Lars Östvall, Jönköpings följer festivalen. De har alla klätt sig fina. läns museum. Amanda berättar att hon ser festivalen varje år, men att hon egentligen inte gil- Genrep lördag klockan två lar den. Anledningen till att hon ändå Arenan har nu fyllts. Medianpubliken ser är att det är ett samtalsämne under förefaller vara föräldrar med yngre barn hela perioden som festivalen pågår. Har upp till första tonåren försedda med man inte sett den är man lite utanför. visslor och ballonger. Inte speciellt upp- Hemma klädda. Efter det högljudda förbandet kommer det in en grupp svartklädda Samtidigt slår sig tre miljoner svenskar gymnaster som försäkrar ”Vi älskar er” ner framför teven där hemma. En av dem är Elisabeth som friterat tigerräkor i Programledaren Kristian Luuk intervjuas. och frågar ”Är ni en bra festivalpublik?”. Foto Eva Londos, Jönköpings läns museum. ”Ja, ja” vrålar publiken. Dunka, dunka. vitlökssmör till sig och maken och pom- Tur att det finns öronproppar till försälj- mes frites till barnen Anna, 6 år, och som gäst. Patrik menar att Melodifesti- ning! Oscar, 4 år. Minstingen dansar ett slag valen har blivit bättre och bredare un- Henric von Zweigbergk instruerar framför teveskärmen, men somnar sen. der de sista tio åren och han är överty- publiken om säkerheten, om kamerorna Anna däremot är med på noterna och gad om att det är låten som vinner, inte m.m. ”Gå sen hem och titta och rösta hejar på dem hon känner igen. Att ringa framträdandet eller artisten. allt vad ni orkar” manar han. En stor in och rösta väntar man med till den tavla med bokstäverna JÖNKÖPING stora finalen i Globen. Mamma Elisa- Lördag – finaldag tänds bakom scenen. Publiken jublar beth har skapat en familjetradition som Finaldagen börjar för vår del redan på och applåderar. En film om Jönköping började 1974, då hon 8 år gammal såg förmiddagen. Vi har lyckats få en ”exklu- visas. Sen kommer ett dansnummer med ABBA tävla och vinna med Waterloo. siv” intervju med paret Stefan Anders- breakdance och folk applåderar i takt. Segrare son och Aleena Gibson, vars arrang- Stämningen stiger. Luuk konstaterar: emang med hundratals levande ljus på ”Det råder melodifestivalfeber här, ska Tillbaka i arenan har Luuk och folket scen förbryllat oss och bekymrat scenas- ni veta, ni hemma i tevesofforna!” Och utsett sina segrare, några av artisterna sistenterna. Vi hade associerat till något så drar det igång. är glada och andra besvikna. Men på ef- sakralt, kanske döden, men får veta att Vid det här laget har vi hört låtarna terfesten släpper alla loss och firar med det inte alls var något sådant utan deras 5–8 gånger och upplever det mesta som mat och dryck, sång och dans. Vi lämnar rådgivare, en magiker, hade föreslagit det förutsägbart. Men småflickor som sit- festen och Melodifestivalen, och konsta- som ett sätt att skapa ett intimare rum på ter i föräldrarnas knä hoppar upp och terar lite förvånat att vi båda etnologer den gigantiska scenytan. ner av förtjusning och upphetsning. De också väckte en del uppmärksamhet un- På Storgatan lyssnar vi till Melodifest viftar med sina kvastar och blinkar med der de här dagarna – nästan i klass med på Stan, en karaoketävling för ungdomar stavarna. Publiken applåderar entusias- artisterna. p arrangerad av Jönköpings-Posten. Vi tiskt och är hela tiden med på noterna. Eva Londos är FoU-samordnare och Lars Östvall passar också på att pröva Festivalsemlan Det blir jubel när sångaren Andreas arkivarie, båda vid Jönköpings läns museum à la Bert Karlsson. Lundstedt vickar på stjärten omgiven av [email protected], [email protected]

Samtid & museer nr 1/08 • 9 virtuella mötesplatser

Samtidsdokumentation och Internet Vi tänkte lägga digital information om båtsmän på en kartbild men det slutade i en Internet­ presentation av en hel by på museets hemsida ... Av Karin Nilsson Under ungefär ett års tid har Ble- museum utsåg Höryda by till 2006 års » kinge museums personal tillsam- dokumentationsstudie. En referensgrupp mans med projektanställda och ideella från byn bildades. Byns historia studera- krafter arbetat med att kartlägga och des genom arkiv och kartor, förhistorien beskriva Höryda by i Blekinge. Projektet analyserades och en personhistorisk da- är ett försök att med hjälp av olika källor tabas byggdes upp. skapa en bild av en bys utveckling från forntid till nutid. I experimentet ingår Samtidsdokumentation att presentera resultatet digitalt. Tanken Projektet utvecklades efter hand till att är att vinna erfarenheter att använda i även omfatta livet i byn idag. Samtids- det fortsatta arbetet med Blekinges kul- studien utfördes av etnologen Lina Ols- turarv. son som här introducerar byn: Man kan dela projektet i två delar: en som innebar att material samlades in … Vackert omringad av den blekings- och analyserades och en som handlade ka skogen breder byn Höryda ut sig om att presentera resultaten på museets strax norr om Fridlevstad i Karls- hemsida. Båda aspekterna har funnits krona kommun. Geografiskt är det en med sedan starten och båda har varit stor by men idag ligger husen glest lika viktiga. på sina ställen. Byvägen snirklar sig mellan de stora släktgårdarna vars Sandra Andersson med sin kanin. Foto Lena Ehring, Blekinge museum. Så började det vackra snickerier lyser i solens ljus. Det hela började som en diskussion mel- Man slås av den bevarade bebyggel- lan museet och Blekinge släktforskarför- sen, vare sig det är gårdar, torp eller Det flyttades från byn, jobben sakna- ening om samarbete kring Blekinge båts- hus. Längs byvägen finns åker och des, så otroligt många i min gene- mansregister. En fråga som ofta ställs är: betesmark. ration flyttade ut. Det var Rune som var låg egentligen båtsmannens torp? En var kvar. Vi andra återvände senare övergripande frågeställning kom därför … Kor och hästar betar på varsin och då vaknade byn igen. Barnen snabbt att bli hur man digitalt kan söka sida vägen. Svagt motorljud hörs flyttade hem och övertog husen och information om båtsmannen utifrån från en traktor som lastar halmba- skogen till. De hade jobb i stan och kartbilden. Som försöksobjekt valde vi lar på en vagn. Vid mynningen till helt plötsligt blev allting modernt i en by där det funnits många båtsmans- en skogsväg syns en skylt: ”Jakt på- byn. Allting rensades upp och helt torp och där det nu finns intresserade går”, bockjakten startade för någon plötsligt har byn blivit lika stor, med bybor. dag sedan och i byn finns ett jaktlag folk, som när jag växte upp. (Ur en som länge väntat på ett tillfälle att intervju.) Men det förändrades träffas… Projektet förändrades och växte. Trak- Internetpresentationen ten lämpar sig väl för en övergripande Till samtidsdokumentationen hör för- Vi ville som sagt undersöka möjligheter kulturlandskapsstudie, där man med utom intervjuer även en inventering och problem med att publicera under- utgångspunkt i nutid beskriver byn så över byns alla byggnader och foto­ sökningen digitalt. En fördel är att stora långt tillbaka som möjligt. Blekinge dokumentation. mängder data kan läggas fram och även

10 • Samtid & museer nr 1/08 virtuella mötesplatser

kopplas till varandra på olika sätt. Vi utnyttjade detta framför allt i den per- sonhistoriska databasen, byggnadsinven- teringen och den animerade landskaps- analysen. Andra vinster är naturligtvis att besökaren aktivt kan välja eller välja bort information samt att det är relativt enkelt att uppdatera innehållet. Att få ihop den digitala presentatio- nen visade sig vara den tuffa delen av projektet. För en museitjänsteman kan det kännas hemvant att göra en utställ- ning men inte lika självklart att arbeta digitalt. Dessutom var vårt projekts Karl-Erik sprider gödsel. Dasset med veckotidningar. resurser begränsade både ekonomiskt Foto i privat ägo. Foto Torgny Landin, Blekinge museum. och personellt. Men det blev till slut en hemsida om byn med hjälp av envishet, tvättade han henne ren med rotborste Det kan även vara så att vi blivit korrige- ideella krafter och museets dataansvarige och vatten. Därefter körde han ut göd- rade p.g.a. att fel uppgift publicerats. En som egentligen redan hade fullt upp med seln på åkern. Det var då bilden togs. besviken husägare påpekar… I länken andra arbetsuppgifter. Hästen som hette Bella fick inga skador bebyggelse på fastighet Höryda 20:2 så och Karl-Erik, som inte hade några vitt- kom boden med som bostadshus så är det Kommunikation, komplettering, nen till händelsen, berättade aldrig för inte! Var vänlig byt denna bild till den korrigering någon vad som hade hänt. riktiga som ni skickat för godkännande Att dokumentationen presenterats på En av bilderna i byggnadsinvente- för ett tag sedan. hemsidan har inneburit att kontakten ringen visar ett uthus med dass som till- med allmänheten blivit intensivare än hör ett av torpen i byn. En dam hörde av Och sedan… vad vi har varit vana vid. På hemsidan sig och omtalade att hon som barn bott i Arbetet med byundersökningen och står att vi välkomnar synpunkter, kom- torpet. Så här berättar hon om dasset: presentationen på Internet är ett försök pletteringar och korrigeringar och hop- på flera sätt. Det är en typ av ABM-pro- pas att hemsidan om byn kommer att Dasset borde K-märkas! Det är jekt där olika källor från arkiv, museum växa med hjälp av intresserade läsare. många tjusiga kreationer till kung- och bibliotek nyttjats. Det är också ett Här följer några exempel på reaktio- ligheter och skådespelerskor som arbete med en stor del frivilliga insatser ner vi fått. skapats där! Jag och ett par flick- som till slut blev en produkt som kunde Vi hade publicerat en bild på en poj- or ritade kläder på smörpapper presenteras digitalt. Utvärderingen pågår ke som spred ut gödsel. Någon dag sena- och färglade. Vi gick ärenden och ännu, men till de positiva aspekterna av re ringde telefonen och en man beskrev fick några ören. De gick oavkortat arbetet hör absolut den dialog som kan historien bakom bilden. Det var första till smörpappersark som vi köpte i uppstå med brukarna och som innebär gången han berättade för någon vad som Lövgrens affär. Varför vi höll till på att processen kan pågå och förändras verkligen hade hänt. dass? Jo, där fick vi vara i fred. Var­ och kanske börja leva ett eget liv. Vi hop- Pojken på bilden är Karl-Erik Hå- ifrån fick vi inspiration då vi inte pas också att det kan inspirera andra till kansson, född 1941. Han bodde i ett litet hade TV? Jo på dassen där det fanns liknade experiment. hus i byns utkant med mor och syskon. veckotidningar­ med bilder av fint Projektet kring Höryda by har varit När bilden togs var Karl-Erik 12 år och folk. ett teamwork där museets tjänstemän hans far låg på sjukhus. Karl-Erik tog och många frivilliga krafter såväl från stort ansvar för familjen. Då det var dags En annan läsare skriver: byn som andra har bidragit. Läs mer om att gödsla familjens potatisland lånade byn och alla inblandade på han häst och vagn hos en bonde i byn, På hemsidan stod att man gärna fick www.blekingemuseum.se. p selade på och körde till en annan bonde i komma med synpunkter. Vi tycker att Karin Nilsson är dokumentationsansvarig vid det är lite synd att kortet på Norre- byn där han skulle få ta ett lass gödsel. Blekinge museum Det bar sig inte bättre än att hästen gården är tagen från ”baksidan”. karin.nilsson@.se halkade i gödseln och ramlade omkull. Jag har bifogat ett kort från andra Karl-Erik som var helt ensam blev na- sidan om ni skulle vilja byta. Jag turligtvis förtvivlad, men han lyckades få har bara för skojs skull även bifogat upp hästen och körde hem. Väl hemma några interiörer.

Samtid & museer nr 1/08 • 11 virtuella mötesplatser Samarbete och kommunikation i nya former

Av Sira Jokinen Lisse

Projektet är i mångt och mycket men en sammansvetsad grupp har redan » utformat som ett tomt pappersark formats som deltagarna själva fyller med inne- Vi sitter samlade runt det stora bor- håll, men med tre frågeställningar som det på Ludvig Svenssons försäljningsav- på ett eller annat vis bör beröras: Vem delning och överallt omkring oss hänger är jag och vad gör jag? Hur kan kultu- vackra tyger i färgglada mönster och ren bidra på min arbetsplats? Vad vill jag skiftande material. Kreativiteten är på berätta och hur ska jag kommunicera för topp då vi diskuterar vad vi ska jobba att budskapet ska nå ut? med i projektet, hur och varför vill vi I finalen förenas alla deltagande ar- synliggöra just detta. ”Jag tycker att vi betsplatser i en skapande stafett. Arbets- ska ha med något om att det här jobbet processerna från de lokala samarbetena inte är så enkelt. Att det är mycket kun- kommer att redovisas i form av en stor skap och skicklighet som ligger bakom”, utställning med start våren 2009. Det säger Jessica. ”Yrkesstolthet” skjuter ska bli spännande att se vilka frågor som Kristina in, ”och individerna i alla ål- Kreativiteten flödar mellan deltagarna från Ludvig lyfts fram, vilka skillnader och likheter dersgrupper”, fortsätter Anna-Lena. Svensson och Rydals museum. Foto Sira Jokinen det kan finnas mellan anställda inom ex- Mot slutet av mötet har idén utkris- Lisse. empelvis industrin, hemtjänsten, hotell, talliserats; alla är ense om att arbeta med stormarknad, museer i storstäder och temat ”från ax till limpa” om tygpro- varandra, och hur de olika yrkesrollerna museer på landsbygden. Såväl utmaning- duktionen på Ludvig Svensson. Man är viktiga led i framställningen av det en som möjligheten i projektet stavar jag vill lyfta fram de olika delmomenten i färdiga tyget, hoppas projektdeltagarna till mångfald. produktionskedjan, men med fokus på förstärka gemenskapen på arbetsplatsen. I projektet deltar för närvarande individen, såväl i sin yrkesroll som pri- Rydals museum har sina rötter i den följande museer och arbetsplatser: Virse- vat. Varför vill de då samarbeta kring att lokala textilindustrins historia. Eftersom rums Konsthall och hemtjänsten i Högs- berätta om och gestalta tygproduktion? industrin har förändrats drastiskt under by, Rydals museum i Rydal och Textil- de senaste decennierna vill alla deltagar- industrin AB Ludvig Svensson i Kinna, Det handlar om kommunikation na komplettera de historiska perspekti- Flygvapenmuseet i Linköping och SAAB Företaget Ludvig Svensson är unikt idag ven med en mer uppdaterad bild av tex- Aerospace i Linköping, Teknikens hus i eftersom hela produktionskedjan av ty- tilindustrin och dess anställda. Museet i Luleå och SSAB i Luleå, Jamtli i Öster- ger och växthusskärmar sker under ett sin tur kan bidra till att sprida den mer sund, som önskar samarbeta med en och samma tak. Många avdelningar och mångfacetterade bilden av ”textilarbeta- industri och Sörmlands museum i Nykö- olika yrken finns representerade på ar- ren” genom sin externa kommunikation ping, som vill samarbeta med en stor- betsplatsen, alltifrån vävare och repara- både till sin publik och till en bredare marknad. De sista samtalen pågår med törer till designers och forskare. allmänhet genom exempelvis inslag i återstående museer. Såväl kommunikationen som kom- media. munikationsvägarna mellan de olika Genom samarbetet mellan Rydals Samarbetet Rydals museum och yrkena och avdelningarna skiljer sig museum och Ludvig Svensson får man textilindustrin AB Ludvig Svensson internt. På väveriet har man exempelvis, även insikt i varandras yrkesroller och Jag går ut från mötet fylld av energi och på grund av att anställda går omkring arbetsplatser. Urban på Ludvig Svensson inspiration. Varje gång vi träffas blir jag med hörselskydd, skapat ett eget tecken- har visat runt på de olika avdelningarna lika positivt överraskad. Alla bjuder så språk mellan kollegerna. En tumme upp och nästa gång vi träffas ska museets mycket på sig själva och har en så öppen betyder att den andra vävaren får ta vid deltagare få en fördjupning i de olika inställning till att lära av varandra. Helt jobbet, två knutna händer i luften bety- yrkesrollerna genom att besöka sina pro- otroligt, det är bara den tredje gången der ”hämta vagnen”. Ett språk som man jektkollegor på deras respektive arbets- som deltagarna från Rydals museum som oinvigd nästintill omöjligt kan grep- stationer. Sedan är det dags för gruppen och Ludvig Svensson träffas gemensamt, pa. Med större insikt och förståelse för från Ludvig Svensson att hälsa på sina

12 • Samtid & museer nr 1/08 virtuella mötesplatser

Makt att kommunicera är ett Kultur i arbetslivet-projekt där Samarbete och kommunikation i nya former museer och LO-arbetsplatser möts och samarbetar om arbetsliv och samtidsfrågor. Projektet drivs i Virserums Konsthalls regi och med stöd av Statens kulturråd.

själva ska lägga ut texter och bilder kring sitt pågående projektarbete, och att de ska kunna möta och inspirera – liksom inspireras av – projektdeltagare från andra branscher runt om i Sverige. Vi ar- betar för att bloggen ska bli ett gränslöst diskussionsforum för projektdeltagarna, men även vara öppen för alla som vill diskutera angelägna samhällsfrågor från såväl det lilla som det stora perspekti- vet. Välkommen och tyck till på www. makten.nu! Toppen av ett isberg I ett tidigare projekt, Verkstadsarbetare med nya ögon, samarbetade jag med ” Inblick i det svenska arbetslivet idag”. Foto Sira Jokinen Lisse. verkstadsindustrier runt om i Sverige. Det gav mersmak. När nu spännande museer deltar i samarbetet i projektet Makt att kommunicera är jag övertygad kollegor på Rydals museum och få veta ställd så att hon/han kan känna igen sig om att vi än så länge bara sett toppen mer om hur de olika yrkesrollerna på ett i beskrivningen. Deltagarna från museet av isberget då det kommer till kultur- museum ser ut. Det handlar inte om att kommer i sin tur in med sin expertis gäl- redskapets potential som ögonöppnare, alla ska tycka likadant utan snarare om lande berättandets konst, och inte minst men också som mobiliserande funktion. att få tillgång till nya perspektiv och ”nya i hur gestaltningen av yrkesrollen vävare Kanske kan liknande samarbeten ögon”. ska kunna kommuniceras till publiken framöver bli till återkommande inslag på ett intressant och engagerande sätt. på arbetsplatser! Kanske kan museer i Att förenas i berättande och Med andra ord, istället för att enbart framtiden utvecklas till gränslösa mötes- gestaltning museet på sedvanligt sätt dokumente- platser och arenor för samhällsdebatten! På mötet idag kom frågan om gestalt- rar arbetsplatsen sker det nu i samarbete Men i väntan på framtiden ligger fokus ning upp på tapeten. ”Vem ska fota och med de personer som kommer att gestal- på nutiden och de modiga, som vågat filma de olika yrkesrollerna på Ludvig tas i utställningen. ge sig in i en samarbetsprocess – en Svensson?” När Urban på Ludvig Svens- resa som har ett givet mål men en ännu son tar med oss till väveriet ser jag färg- Media okänd resrutt. p granna trådar som löper kors och tvärs i I projektarbetet vill vi ge deltagarna ut- Sira Jokinen Lisse är konstnär och producent för rummet, mekaniska vävstolar som dun- rymme att kommunicera mot en bredare projektet Makt att kommunicera. kar fram metervis med tyger, och så ser allmänhet genom medierna. I medie- [email protected] jag anställda som går emellan maskiner- sammanhang är det ju alltid viktigt att na – trär på en tråd här, justerar en ma- ställa sig frågan: ”Vilken kanal ska jag skin där och plockar lite här och var… använda för att kommunicera ut och hur Men vad gör de egentligen, vad är det för stor makt har jag över den kanalen?” något som de tittar efter? Förutom medier som utställning, radio, Jag är övertygad om att det krävs att tv och tidningar kommer vi för första en vävare själv beskriver och väljer vad gången att använda oss av webben och man ska fokusera på och varför, för att bloggen. Det känns viktigt att deltagare yrkesrollen i slutändan ska vara fram- från Rydals museum/Ludvig Svensson

Samtid & museer nr 1/08 • 13 Forskarkrönika

Skildringar av krig och kön – nyhetsförmedling förr och nu Av Maria Sjöberg

De våldsamma följderna av presi- – som organiserade krigshandlingar. fiendens brutalitet och omänsklighet, » dentvalet i Kenya den 27 decem- Pakistanska soldaters våldtäkt av minst särskilt mot kvinnor och barn, för att få ber 2007 fortsatte under 2008. Tidningar 200 000 kvinnor i kriget mot Bangla- folkligt stöd för fortsatta krig. TV-bil- och TV rapporterade om strider mellan desh 1971, liksom de våldtäkter som var der från dagens krig kan fylla liknande folkgrupper, gruppvåldtäkter och en en del av folkmorden i Rwanda, ingår i funktioner. En kamera runt halsen är en ökande ström av flyktingar. Rwanda, detta tragiska mönster. Konsekvenserna trygg färdbiljett för journalister i dagens Kongo-Kinshasa, Tchad, Sudan… Skulle är ödesdigra. De våldtagna kvinnorna är krigshärjade områden. Medias värde är nu det tidigare så politiskt stabila Kenya för evigt befläckade. För dem är det inte erkänt av de stridande parterna, som alla bli ännu ett av många katastrof- och längre möjligt att inom det egna folket försöker utnyttja bilder och rapporter i krigsdrabbade länder i Afrika? FN:s bilda familj, särskilt inte om de blivit egen sak. medlingsförsök ser emellertid ut att gravida. Massvåldtäkter, oavsett om de Den mediala rapporteringen ingår lyckas och därmed kan fortsatta krigs- utförts i Bosnien eller Östtimor, sön- alltså i modern krigstaktik, vilket inte handlingar förhoppningsvis undvikas. dersliter därmed för mycket lång tid de nödvändigtvis är av ondo. I detta finns Nutida krig i Afrika har historiska sociala banden i de samhällen där krigen också en möjlighet att mobilisera värl- paralleller. I boken De nya krigen (2004) utspelas. Den infrastruktur och ekonomi dens stöd för att stoppa fortsatta krig. utgår den tyske statsvetaren Herfried som redan tidigare var bräcklig får stora Medias betydelse för det politiska be- Münkler från trettioåriga kriget i en svårigheter att återhämta sig. slutsfattandet i fråga om militära inter- analys av dagens krig, bland annat dem Att just kvinnor och kvinnors krop- ventioner är omvittnat stor. För värl- i Afrika. Skillnaderna är stora, bland an- par görs till slagfält är ingen tillfällighet. dens TV-publik och tidningsläsare är nat medförde 1600-talets krig bildandet Förhållandet måste knytas till allmän- det väsentligt att inse att dagens krig har av stater; dagens krig leder däremot till giltiga och seglivade föreställningar om sin främsta grogrund i de ekonomiska att stater faller sönder. Under 1600-talet kön. Dessa föreställningar hindrar kon- villkor som gör att krigen är lönsamma gällde motsättningarna mellan folkgrup- kret att kvinnor på samma sätt som män och freden mycket kostbar. För att vända per religion utan att dagens syn på et- mobiliseras till soldater och beväpnas så den utvecklingen behövs långsiktigt eko- nicitet var aktuellt. Men det finns också att de kan ta ansvar för sina liv och för- nomiskt stöd, vilket i sin tur kräver en likheter. Då, liksom nu, drevs krigen av svara sig. Samma föreställningar medför medial rapportering som är medveten privata krigsentreprenörer, inte av stater. att krigföringens sexuella våld inte bara om sin didaktiska och propagandistiska Då, liksom nu, fylldes arméerna av fat- drabbar de utsatta kvinnorna utan också betydelse. p tigt ungt folk, där kriget var levebröd. skymfar de manliga soldaterna, vilka Maria Sjöberg är docent i historia vid Göteborgs Då, liksom nu, var plundringar och uppenbart saknat förmågan att försvara universitet och ledamot av Nordiska museets massakrer av civila en del av krigen. Då, de sina. och Samdoks forskningsråd liksom nu, drabbade massvåldtäkter och Könsordningen i dagens krig erin- [email protected] stympningsorgier kvinnor. rar om det förflutna och understryker Enligt Münkler har det sexuella vål- traditionella könsnormers aktualitet. I Referens det som militär strategi vunnit nytt och förmedlingen av övergreppen mot kvin- Münkler, Herfried 2004. De nya krigen. omfattande gehör. Han pekar på att till nor spelar media en viktig roll. Även det- Göteborg: Daidalos. och med i samhällen där våldtäkter åt- ta erinrar om det förflutna. 1600-talets minstone officiellt tidigare varit sällsyn- krigsrelationer och predikningar – den- ta, främst islamiska, är de numera regel na tids nyhetsförmedling – svartmålade

14 • Samtid & museer nr 1/08 Kommentar

Kvinnorna som åker iväg till Afrika. Fr.v. Maria Blind, Britt-Marie Päiviö, Jeanette Labba, Anne-Maj Labba, Katarina Haglund och Carina Sikku. Foto Carl-Johan Söder/SVT

Varför tycker vi så olika? das i dessa program. Många människor i södra Sverige tänker sig nog den norr- Av Hillevi Wadensten och Britta Lindgren-Hyvönen ländske mannen som en hårding och någon som inte så gärna är tillsammans En dokusåpa väcker artikel­ sammanhang. Vad är det vi pratar om? med fru och barn. Inte så dumt då att en författarnas intresse. Det är Jo en dokusåpa kallad Frufritt, produ- enkel dokusåpa kan nyansera bilden lite cerad av SVT Sápmi, som handlar om grand och ge en välbehövlig motbild till en varm och underhållande några familjer med samisk bakgrund i filmen Jägarna. I Frufritt möter vi män serie. Men snart visar det Övre Soppero (Badje-Sohppar) i norra som är ödmjuka, humoristiska och glada sig att det finns många som Sverige. Fruarna blir skickade till Ke- att få lära känna sina barn. Och en äldre nya i ett par veckor, för att leva ett skönt kvinna från västsverige sa spontant ”Ja, tycker att den ger en ovärdig turistliv där. Karlarna och barnen blir tänk att samerna bor i vanliga hus nu- bild av samerna. kvar hemma och det är nu det spännan- mera.” Och det är nog så att dokusåpor, de temat kommer, hur ska detta gå? Ett om de görs på ett hyfsat sätt, kan ge oss vardagsliv utan fru/mamma under en mer kunskap om varandra och öka för- En programserie på tio avsnitt tid. Och hur går det för kvinnorna på sin ståelsen människor emellan. » visades i vintras på TV. Vi såg resa söderut? Upplägget är enkelt, men Vi blev mycket positivt överraskade första avsnittet och blev oväntat gripna. väcker ändå vår nyfikenhet. av detta okomplicerade upplägg och att Vi fick se vardagsbilder från kök och man filmat situationerna med en värme tvättstuga där barn och deras fäder fick Hur ser ett blomkålshuvud ut? och förståelse för livet i barnfamiljer i lära sig hushållsbestyr. Och vi fick se en Vi bär alla på föreställningar om hur vårt norra Sverige. Karlarna hade kloka fun- grupp kvinnor som hamnat i ett helt nytt och andras liv ter sig, och detta skärskå- deringar och insåg med ödmjukhet hur

Samtid & museer nr 1/08 • 15 KOMMENTAR

mycket deras fruar betydde för dem och utan samiskt ursprung. Kanske är det barnen. Visst kan man skratta högt när så att samer i norra Sverige, där vi bor, Dokusåpan Frufritt producerades av SVT Sápmi 2007. Producent: Per-Johannes en av männen tillsammans med sitt barn glömmer att det finns svenskar i södra Marainen. Serien visades i tio avsnitt i SVT fick fråga butikskassörskan hur ett blom- delen av landet, som nästan inte vet nå- under januari och februari 2008. kålshuvud såg ut – som broccoli fast gonting om vår ursprungsbefolkning. Programidén kommer från BBC och visar vitt? Men det är också tufft att blotta sina Sörlänningar kan t o m bli överraskade hur män och barn i några familjer klarar okunskaper. av att känna igen sig i det som dokuså- sig utan sina fruar, när dessa reser till ett annat land. I Sverige valde man samiska Kvinnorna som turistade i Kenya pan visar. Producenten Marainens avsikt familjer i byn Övre Soppero i landets fick också anledning att tänka till. De var också just denna, att ge en inblick i nordligaste del. Till skillnad från den BBC- var plötsligt utan familj och det ansvar det samiska samhället. producerade serien, har ett filmteam följt som tillhör vardagen. Nu kunde de ta händelsernas utveckling såväl i Soppero, det lugnt, njuta av tillvaron, hinna tänka Kvinnornas resa till Kenya som i Kenya, dit kvinnorna for. I England filmade man endast männen och barnen. efter och reflektera över både situationen Vi funderar också över att man i debat- hemma och kulturen de såg omkring sig. ten om programmet i så stor utsträck- En kommentar vid hemresan var: ”För ning har fokuserat på männen. Kanske afrikanerna betyder vänner och familj är det så att vi fortfarande utgår från ett under nya förutsättningar. För kvinnor- väldigt mycket, det är något jag ska ta mansperspektiv eftersom vi fortfarande nas del var det att våga släppa ansva- med mig hem.” Vem i Sverige behöver lever i ett manssamhälle. ret för hushållet. Vi kan inte låta bli att inte tänka mer på det? Kvinnorna i serien fick också en fundera… om en dokusåpa med samma mängd olika upplevelser som gjorde att upplägg hade filmats på en annan geo- En inblick i det samiska samhället de reflekterade över livet och fick i vissa grafisk plats, skulle resultatet då ha blivit Men så pratar vi då med våra ­vänner fall ändrade tankebanor. Men eftersom detsamma? Skulle aktörerna ha visat med rötter i den samiska kulturen. programmet är presenterat utifrån ett samma ödmjukhet till de nya insikterna? De tycker inte om serien! Vi blir först samiskt perspektiv så var det naturligt Eller är det våra förutfattade meningar häpna, men från flera håll hör vi samma för tittaren att leta efter det specifikt som kommer fram här? sak, man tycker det är en förskräckligt ”samiska” och därför hamnade fokus Eftersom vi båda arbetar med sa- långsam och tråkig serie och är missnöjd på männen som filmades i den samiska miska frågor och etnologi vid Västerbot- över hur den framställer samer. hemmiljön. tens museum är vi särskilt intresserade Intressanta saker händer även med av de föreställningar vi omger oss med. …som om dom inte visste vad ett kvinnorna i Kenya. T.ex visar en av Därför tycker vi också att det är viktigt blomkålshuvud var för något!? Så fruarna ett album med foton av sin ren- att reflektera över varför vi och våra sa- mycket bättre det skulle varit om man hjord för en boskapsskötande massaj. Ett miska vänner har så olika uppfattningar i stället satsat pengar på en inne- intresse väcks genast i mannens ögon. i denna till synes enkla fråga om en do- hållsrik dokumentär om renskötsel Plötsligt har ett samförstånd uppstått, kusåpa. Vi konstaterar att förväntning- eller om samers livsvillkor. Eller åt- eftersom denne också har boskapssköt- arna på varandra och vad vårt arbete syf- minstone visade att männen jobbade sel som en viktig del av livet. Här förenas tar till utgår från vilka behov vi har och i renskogen, inte bara var hemmavid, två människor kring en gemensam näm- vilka resultat vi vill se. En av våra vikti- som man kunde få uppfattningen om i nare ur deras annars så olika kulturer gaste uppgifter är att synliggöra olikhe- programmen. och förutsättningar. ter, förstå dem och överbrygga dem i ett samförstånd. p Men vi kan inte hålla med om detta. Reflektion Hillevi Wadensten är etnolog och Britta Visst kan det vara bra med en vackert Vi tycker att männen i programmet, lik- Lindgren-Hyvönen är etnoarkeolog vid filmad dokumentär, men det finns redan som kvinnorna, var mycket sympatiska. Västerbottens museum, en del sådant, och en dokusåpa vänder Utan prestige konstaterade de att det [email protected], sig till en helt annan publik. Och många fanns mycket att lära. För männens del [email protected] som tittar på den behöver veta mer om var det att inse hur viktigt fruns arbete människor i norra Sverige, med eller i hemmet är och att lära känna barnen

16 • Samtid & museer nr 1/08 Kommentar

Användarna i fokus Digitaliserade samlingar och webbutställningar kan man ta del av vid många museer. Men hur genomtänkta är satsning­ arna och hur fungerar de för användarna? Och hur utarbetar man bäst en nätbaserad universitetskurs om kulturhistoriska museer och samtiden?

Av Magnus Gudmundsson I en ny masterutbildning vid Jag ska inte vara kritisk till sättet mu- » Lunds universitet, Institutionen seerna använder den nya tekniken på, för kulturvetenskaper, är en av huvud- men jag tror att vi ännu mer måste fråga punkterna att lära sig om information oss varför vi gör som vi gör. Vad är syftet och kommunikation av kultur, så som med att lägga ut samlingarna på web- den är formerad på våra abm-institutio- ben? Vad vill vi berätta? Vem förväntar ner. Verktygen för att nå målet är bland vi oss nå? annat digitalisering, webben, ny teknik osv. Tidernas stad på webben Jag undrar ibland hur denna nya tek- I Malmö museers basutställning Tider� nik ska kunna hjälpa oss som arbetar i nas stad, som behandlar staden under kulturarvssektorn. Självklart är det så att 150 år och som öppnade 2007, har vi vårt kulturarv blir mer tillgängligt. Och dels arbetat med en vanlig fysisk ut- tyvärr styrd av Malmö stads ”profil”, vil- självklart ska vi dela med oss av det vi ställningsform, och dels med att vidga ket gör att materialet är svårtillgängligt. samlat i både arkiv och föremålssamling- utställningen till att både finnas på web- Fotona är också svåra att nå eftersom de ar. Eftersom datorer och mobiltelefoner ben och på stan. Alla föremål och texter ligger i en gemensam bildbank tillsam- idag nästan är var mans egendom blir finns på webben, liksom fördjupnings- mans med andra bilder från museet. Här det en demokratisk plikt för museerna texter. De ca 300 fotografier som är med saknas tydlighet, både i innehåll och av att nyttja dessa nya kanaler. Men vad är i utställningen blir 600 på webben. För avsändare. det vi förmedlar i vårt användande av att få ut museets besökare på stan har vi Att webbversionen inte blev helt detta ”nya”? skapat mp3-vandringar, och det pågår lyckad kan jag i efterhand tillskriva min en förstudie kring att använda gps för att egen naivitet. Trots att jag är van vid att Samlingar på webben ytterligare vidga museets besökarskaror både utforma webbplatser, fylla dem Många museer och andra kulturinsti- och få dem intresserade av att utforska med innehåll och att besöka dem, trodde tutioner har publicerat delar av utställ- Malmö. jag att det bara var att slänga upp ett ningar och samlingar på webben. I Bakgrunden till att vi kunnat göra de gigantiskt material. Och att det auto- bästa fall är bilder och text sorterade i här andra satsningarna är att vi haft ett matiskt skulle bli tillgängligt via Malmö kategorier eller så är det en sökbar data- innehållsrikt projekt att bygga vidare på, stads webbverktyg. Men precis som en bas. Räcker det? Är besökarna på dessa och att vi haft som ett grundsyfte i pro- fysisk utställning kräver en kunnig form- webbplatser mogna att tolka föremålen, jektet att just vidga besökarskarorna och givare, kräver en webbutställning någon se historier mynna ur dem? Eller är den även museibegreppet. som kan webben, någon som kan styra nya tekniken ytterligare ett halmstrå att I efterhand är den fysiska utställ- besökaren i rätt riktning. Webben är inte hänga upp museiverksamheten på, på ningen mycket tillgänglig och faktiskt ett offentligt lagringsutrymme. Den är liknande sätt som mångkulturår och ac- snygg. Mp3-vandringarna är väl ge- dock ett fantastiskt verktyg, inte bara för cessmedel? nomarbetade. Satsningen på webben är att museerna får möjlighet att förmedla

Samtid & museer nr 1/08 • 17 Kommentar

Från utställningen Tidernas stad. Foto Andreas Nilsson/ Malmö museer.

sin verksamhet in i besökarnas hem, närvarobaserad kurs till nätbaserad, lan- Nobody wants to read about your five utan också för att det skapar möjligheter. dar jag i samma tankar som ovan. Hur year plan. Your website is a place for förändrar jag innehållet och verksamhe- implementing that plan. /.../I know Analysera utställningar och webb ten till att fungera virtuellt? Föreläsning- how excited the web team can get I den inledningsvis nämnda masterut- ar har gjorts till instuderingsanvisningar about all the shiny, new stuff. I know bildningen vid Lunds universitet har jag och gruppdiskussioner har gjorts till fo- how hard it is to resist boasting about varit med och utformat ett moment kal- rumdiskussioner. Kursen bygger mycket all that investment. Nobody cares. lat ”Verksamhetsbaserat projekt, utställ- på studenternas egna engagemang. Att ning eller webb”. Tanken är att studenter- självständigt kunna tillgodogöra sig lit- Översatt till resonemanget ovan kan na ska utgå från en befintlig utställning, teratur (om t ex Samdok) och att själva man kanske säga att ingen är intresserad göra en systematisk analys av den utifrån göra en mindre utflykt i samtiden med av att se bilder av föremål på webben, kriterier som helhetsintryck, målgrupp, tillhörande analys. Precis som i diskus- man vill se dem insatta i sitt samman- syfte, innehåll, koppling mellan föremål, sionen ovan måste jag tänka på bruka- hang. Ingen vill se grundmaterialet för text och bild, handikappanpassning osv. ren, på studenten. Hur kan jag engagera en utställning på webben, man vill se ut- Därefter ska de försöka anpassa utställ- dem, få dem att fundera kring museer- ställningen anpassad för webb. Ingen vill ningen för webben. Här hoppas vi kunna nas roll i samtiden? Och det när jag bara veta att museet jobbar utifrån ett temaår. diskutera de olika mediernas möjlighe- träffar dem via sina inlämningsuppgifter Ingen vill läsa dokumentationsprogram ter, styrkor och svagheter. Och dra nytta och frågor via kursverktygets forum. och insamlingsstrategier. Besökaren av av expertis som kan både utställnings- museernas webbplatser vill se resultat mediet och webben. Fokus på museiwebbens innehåll och lära sig mer om sin samtid och his- Avslutningsvis vill jag citera webbana- toria. p Studera på webben lytikern Gerry McGovern, som i sitt Magnus Gudmundsson är fil dr i etnologi och Ytterligare ett kursmoment som finns nyhetsbrev 12 januari 2008 skriver att forskningsledare vid Centrum för livsstilsfrågor med i nämnda abm-master är ”Kultur- han ofta möts av välkomnande, trevliga i Region Skåne, under VT 2008 förordnad som historiska museer och samtiden”. Kursen bilder och annat lullull när han är ute på lektor vid Institutionen för kulturvetenskaper, ges i en nätbaserad version under vår- webben. Men det är inte det han är ute Lunds universitet. Tidigare verksam vid Malmö terminen 2008 och har lockat studenter efter. Han vill ha information, han vill museer. [email protected] från Luleå i norr till Malmö i söder. I lära sig något. Samtidigt vill han inte ha arbetet med att göra om den, från vanlig tråkigt. Som exempel skriver han:

18 • Samtid & museer nr 1/08 POOLER OCH PROJEKT

» Hemliv och fritid flera av poolens medlemsmuseer ett nytt handlingsprogram precis » Lokala och regionala rum kommer att medverka. Under för- har inletts. I detta arbete har vi Nya teman för ny pool utsättning att samtidsdokumen- tagit utgångspunkt i en intern dis- Gör en kyrka någon I november 2007 beslutade poo- tation och etnologiska undersök- kussion förd i gruppen från 1997 skillnad? len för Fritid och poolen för ningar ses som utvecklings- och och framåt, summerad i några Maglarps nya kyrka utanför Trel- Hemliv om sammanslagning. De tillväxtfaktor för länsstyrelsens punkter i dokumentet Problem leborg revs under hösten 2007. I senaste åren har poolerna haft och regionens kulturarvs- och och möjligheter – en intern diskus� samband med att församlingens gemensamma möten med intres- kulturmiljösatsningar, kommer sion (se Samdoks webbplats). önskemål om att riva kyrkan bi- santa fältseminarier, där hemliv flera projekt om fritiden som livs- Ett av de problem som identi- fölls väcktes många frågor kring och fritid som begrepp har kun- rum och fritiden som miljö att fieras är att museerna rör sig med bland annat kyrkobyggnaders nat problematiseras utifrån olika genomföras. Ett projekt är inriktat etnocentriska beskrivningar, det betydelse för människor när det perspektiv. Det har gällt hemliv på ”Företags- och föreningsägda vill säga att dagens museer står gäller tro, tradition, plats och och fritid som konsumtion eller stugbyar längs Västkusten”, ett an- inför en situation då en inarbe- identitet. Regionmuseet/Landsan- som uttryck för olika kulturer och nat är ”Fritidens goda liv – fritids- tad berättelse om det svenska tikvarien i Skåne såg det som en generationer. Poolerna har arbetat ideal i ett samtida perspektiv”. kulturarvet möter en allt mer mycket angelägen uppgift att göra med företeelser som har belyst Men vi har också tänkt oss sammansatt publik. Här betonas en kulturhistorisk dokumenta- den privata sfären, liksom män- lite Spel i poolen. Vid vårens möte vikten av att se över de traditio- tion och etnologisk undersökning niskan som konsument och pro- besöker vi Göteborgs Stadsmu- nella kulturhistoriska klassifika- i samband med rivningen för att ducent för hem- och fritidssek- seums nya utställning Finspel, tioner som skapat en nationell bidra till kunskapsuppbyggnad torn i det samtida samhället. Det fulspel ­eller fuskspel. Inför den har svensk historia kring kulturarvet. med andra perspektiv utöver de finns med andra ord flera frågor i museet arbetat med en mindre Att se över klassifikationerna blir rent byggnadstekniska. En viktig skärningspunkten mellan de båda insamling om svenskarna och nödvändigt när samhället alltmer målsättning med projektet var att poolernas intressen som gör att en deras spelvanor. Det finns ca 500 präglas av en ökad mångfald. Hur stärka kulturmiljövårdens kompe- sammanslagning kan ge ett plus. brädspel i butikerna och spel är kan museerna på bästa sätt möta tens och beredskap inför eventu- En programförklaring för den idag en stor social fritidsaktivi- en ny publik? ella ytterligare kyrkorivningar. nya poolen kommer nu att utar- tet – som man inte minst utövar i En punkt i Kulturmötesgrup- Maglarps nya kyrka, byggd betas. På mötet i november disku- hemmen. pens nya handlingsprogram är 1907-09 i nygotisk stil, stängdes terades några olika inriktningar därför att pröva påståendet om et- för församlingsverksamhet re- som vi skulle vilja arbeta med Christine Fredriksen nocentriska beskrivningar. Vi gör dan 1976. Byggnaden upplevdes under åren framöver: Bohusläns museum detta genom att se och diskutera som alltför stor och kostsam att Hälsa är ett tema, där Sörm- nya (bas)utställningar som pro- värma upp och underhålla, och lands museum har gjort insatser ducerats och öppnats efter att do- församlingen valde att restaurera under de senaste åren. Temat är Kulturmötesgruppen kumentet Problem och möjligheter » och återuppta användningen av också aktuellt för flera andra mu- antogs (det vill säga efter 2003). sin medeltida kyrka som bevarats seer, som länsmuseerna som ingår Etnocentriska beskriv- Den första utställningen på dag- som ödekyrka efter att den nya i poolen och de regionala muse- ningar? ordningen är Nordiska museets byggts. Den yngre kyrkan lämna- erna i Västra Götaland. Hösten 2007 tog jag över ordfö- nya sameutställning Sápmi. Grup- des utan underhåll; dock fortsatte Besöksnäringar är ett annat randeposten i Kulturmötesgrup- pen planerar att tillgängliggöra den omgivande kyrkogården att område, där poolen vill göra do- pen efter Leif Magnusson, Mång- dessa analyser, så att de inte bara brukas, vilket också är fallet efter kumentationsinsatser. Länsmuse- kulturellt centrum, som innehaft förblir interna diskussioner. rivningen. et på Gotland har startat med en den sedan gruppen bildades 1993. Tidigare studier har visat på undersökning av Medeltidsveckan Kulturmötesgruppen har sedan Charlotte Hyltén-Cavallius att kyrkor har ett starkt symbol- på Gotland, som i år firar 25-års starten varit ett dynamiskt sam- Mångkulturellt centrum värde, vilket också denna under- jubileum. Museet har börjat inter- manhang. Den har arrangerat vjua personer som var med redan fältseminarier i Glasriket och vid igångsättandet. Man kom- Jokkmokk, lett en metodkurs, mer också att intervjua boende drivit det gemensamma projektet på Gotland om vad de tycker om Dödens riter och platser i mång� Medeltidsveckan och likaså repre- faldens Sverige, startat ett nätverk sentanter från kommunen – hur med samma namn och anordnat ser de på detta arrangemang? Ett nätverksträffar som samlat många av syftena med undersökningen deltagare. Gruppen har också är att få ett eget originalmaterial arbetat intensivt med en ny pro- kring Medeltidsveckan, som ju gramförklaring, antagen 2005 (se är ett av de största evenemangen Kulturmötesgruppens sida under inom Gotlands besöksnäringar. Pooler och arbetsgrupper på Sam- Fritiden och det moderna sam� doks webbplats på www.nordiska- hället är ett femårigt samverkans- museet.se). projekt med kulturmiljövården I höstas stod klart att de tids- i Västra Götaland, som håller på mässigt korta målen i Kulturmö- att planläggas och där eventuellt tesgruppens handlingsprogram hade klarats av, varför arbetet med Tornhuven lyfts av. Foto Tomas Nyberg, Trelleborgs Allehanda.

Samtid & museer nr 1/08 • 19 POOLER OCH PROJEKT

sökning pekar mot. En kyrka har alla områden, men några; poolens Skärmdump en stor symbolisk och kulturell medlemmar styr arbetet utifrån publicerad med innebörd även för de människor sin kunskap och sina förutsätt- tillstånd av för vilka kyrkan saknar någon ningar. Kungliga hovet. större religiös betydelse. Kyrkan Under 2007 har arbetet i na- kan betraktas som en del av män- turbrukspoolen mestadels varit niskors identitetsskapande genom inriktat på fältseminariet i Am- sina traditioner kring livets och marnäs, men vi har också börjat årets högtider. Kyrkobyggnaden titta på framtiden. Norrbottens fungerar som en symbolisk tanke- museum arbetar med IKEAs eta- figur för historia, rötter och sam- blering i Haparanda. I norr hän- manhang och uppfattas som ett der mera som intresserar poolens kulturarv som tillhör alla, oavsett medlemmar. Flytten av Kiruna är hur ofta man besöker kyrkan. högintressant. Första gången man En rivning tydliggör värdet flyttar en stad, och vi sitter på deltaga. Vi ser fram emot deras Frågeställningarna ska även av den byggnad som vanligtvis första parkett! Poolen har beslutat bidrag med nya infallsvinklar i relateras till kön, ålder och et- bara betraktas som en naturlig att genomföra ett fältseminarium poolens arbete. nicitet. Vi har valt att studera del av det omgivande landskapet. i Kiruna år 2009 eller 2010. Det hemsidor för följande institutio- Lite tillspetsat kan man säga att kan kanske, i likhet med Am- Ann-Katrin Wahss ner: Försäkringskassan, Arbets- en kyrka, för en sekulariserad all- marnässeminariet, även intressera Västergötlands museum förmedlingen (avgränsat till mänhet, gör skillnad först när den andra pooler? Här finns utrymme ungdomsprojektet Avstamp), försvinner. för frågeställningar ur många per- Kungliga Hovet (de svenska, spektiv. Samhälle och politik danska och norska kungahusens Åsa Alftberg och Lotta Eriksson » Vid poolens nästa möte på sidor jämförs), Uppsala univer- Regionmuseet Kristianstad Julita i juni kommer maten att www.officiellainstitu- sitet och Akademiska sjukhuset, vara temat. Vad äter vi egentligen, Svenska kyrkan, Föreningen Sve- och vem äter vad? Hur påver- tioner.se – en studie av presentationer på nätet riges Dövblinda och Synskada- » Naturbruk kar våra konsumtionsvanor den des Riksförbund, Armémuseums miljö vi lever i? Vad är egentligen Under hösten 2007 inledde poo- bloggsida som hör till utställ- Mat och miljö bäst, närodlat eller transporterade len för Samhälle och politik ett ningen ”Sveriges sista krig” och Idag är vår miljö det mest ak- krav­odlade varor? Hur smakar gemensamt projekt om de själv- Vägverkets hemsida. Några pool- tuella man kan tänka sig. Detta maten vi köper i våra livsmed- bilder som officiella institutio- medlemmar har ännu inte gjort borde innebära att intresset för elsbutiker? Maten och miljön är ner förmedlar via sina hemsi- sina val. poolens arbete kommer att öka. I nära förknippade med varandra, dor. Hemsidorna fungerar som Ett par exempel på intryck Västergötland och på andra stäl- även mat och makt har genom kanaler ut till medborgarna. I redan vid första besöket på hem- len i landet finns planer på nya århundradena varit samman- dagens samhälle, där en stor del sidan: Cecilia Bygdell, Upplands- provborrningar efter olika mine- kopplade. Maten är något som vi av informationssökning sker via museet, om Svenska kyrkan: raler, något som berör och upprör alla måste konfronteras med, den nätet, kan hemsidorna vara det ”Det som målas fram är en kyrka lokalbefolkningen. Fisket är just skapar problem men den är även som människor först kommer i som tar del av vad som händer nu en fråga för alla att ta ställning ett glädjeämne. Detta är något vi kontakt med i mötet med institu- globalt, och har åsikter i dessa till – ska vi verkligen ha torsk skall börja titta på under året som tionerna. Det är därför angeläget frågor. Människor som talar pre- till middag? Klimatförändring- ligger framför oss. att studera vilka bilder, ideal, vär- senteras gärna med ett leende arna kommer på sikt att innebära Vi kan även hälsa en ny in- deringar, normer och förgivet- ansikte, som är taget riktigt nära. förändrade förutsättningar för all stitution välkommen till poolen; taganden som förmedlas i dessa Församlingsarbete finns presen- vår produktion av mat. I poolen Göteborgs Naturhistoriska mu- forum. terat riktigt ordentligt först när har vi inte möjlighet att täcka in seum har meddelat att de tänker Poolens medlemmar stude- jag kommer till den egna hem- rar en hemsida var. Syftet är att församlingens sida.” analysera hur institutioner och Ann Grönhammar, Liv- medborgare framställs i texter och rustkammaren, skriver: ”De tre bilder. Våra övergripande fråge- nordiska hoven bemöter sina ställningar är: medborgare på klart olika vis. Jag • Vilka bilder av institutionerna tolkar det form- och ordval som och medborgare kommunice- presenterar det svenska kungahu- ras på hemsidorna? set som riktat till en ung publik • Vilka ideal, värden och normer – unga medborgare. Det liknar i förmedlas? hög grad ett interaktivt skolpro- • Vilka föreställningar om besö- gram med käcka uppmaningar. karen/målgruppen framträder? Upptaktens bildspråk är tjusigt, Vilkven typ av information filmlikt för att inte säga drömlikt. antas intressera/vara angelägen Kung och drottning tycks häm- Gruvan i Kiruna. Foto Daryoush Tahmasebi, Norrbottens museum. för besökaren? tade ur en saga.”

20 • Samtid & museer nr 1/08 POOLER OCH PROJEKT

Metoder, frågeställningar och behövde i första hand en media­ analys kommer att arbetas fram plattform för att kunna kommu- och preciseras i gemensamma nicera med studenter över hela seminarier. Genom jämförelser Sverige som gick olika distans- av de olika hemsidorna hoppas vi utbildningar på skolan, som ren- kunna urskilja mönster i mate- skötsellinjen och språklinjen. Ett rialet. Studien kommer att pågå sådant forum fanns inte vid den under de närmaste åren och resul- tiden och inom ramen för pro- taten ska publiceras i en gemen- jektet byggdes systemet upp från sam artikel. grunden, från hårdvara till inne- "We, Saami are one people, united in our own culture, language and history, living in areas which, since time immemorial and up to historical times, we alone inhabited and utilized" Saami political program 1986 / Saami Council statements. håll. Redan från början var det Copyright © SameNet 2007 Sofia Seifarth tänkt att SameNet skulle rikta sig Arbetets museum till samer i tre länder, vilket var viktigt att beakta vid den grafiska Eva Thunér-Ohlsson utformningen av sidan. Adres- Skärmdump publicerad med tillstånd av SameNet. Sörmlands museum sen blev också .net istället för .se för att betona den samnordiska med som användare. Dessutom SameNets betydelse för samisk tanken. finns en rad olika konferenser demokrati, identitet och debatt » Samiskt liv SameNet är öppet för samiska där medlemmarna tar ansvar för våren 2008. Redan nu kan man organisationer och privatperso- diskussionerna. Vissa konferenser dock konstatera att en SameNet- SameNet, samer ner. Användningen och antalet är öppna, där man kan följa livliga adress för många har varit ett för- på nätet användare av SameNet har änd- diskussioner om samiska frågor; sta steg att närma sig sin samiska Embryot till medborgarnätet rats över tiden. Det började med andra är endast för medlemmar. identitet. SameNet kommer från ett projekt 300 medlemmar och var som Men tiden går fort på nätet. som SSR, Svenska Samernas Riks- mest upp i 7 000, idag används Att chatta med varandra var vik- Anna Westman förbund, drev för att nå ut till sina den av 4 000 samer i Sverige, tigt när forumet var nytt 1998. Ájtte samebymedlemmar. Samernas Norge och Finland. Nu är stom- Idag är inte SameNet det moder- Utbildningscentrum i Jokkmokk men de samiska institutioner och naste och enda sättet att kom- hade samtidigt ett behov att kom- organisationer som framförallt municera utan fungerar som en » Tillverkning och tjänster municera med studenter utöver använder den som e-postsystem. av många virtuella mötesplatser. hela Sápmi. Skolan blev drivande Samebyar och sameföreningar Forskare vid Samiska Högsko- Gemensam dokumenta- för EU-projektet SameNet. Skolan och enskilda samer finns också lan kommer med en rapport om tion om näthandel Vid vårt senaste poolmöte före- slog jag att vi kunde skissa på ett Nytt från museitrycket projektförslag på temat näthandel. Idén uppstod när Murberget skul- le utforma ett forskningsprogram Bygdell, Cecilia 2007. Att admi- Rosenqvist, Johanna 2007. för etnologi och museologi, men nistrera mångfalden. En under- Könsskillnadens estetik? Om ännu har projektet inte förankrats. sökning av tjänstemäns arbete konst & konstskapande i Jag berättade om svårigheten att med integrationsfrågor. Upp- svensk hemslöjd under 1920- avgränsa problematisering och in- landsmuseets skriftserie nr 4. & 1990-talen. Stockholm: riktning. Flera poolare visade sig Uppsala: Upplandsmuseet. 47 s. Nordiska museets förlag. ha haft liknande idéer och nu dis- 268 s. (diss.) kuterar vi att göra en gemensam Carlström, Ann Kristin, Sterner, dokumentation på detta tema. Lovisa och Östman, Lena (red.) Sjöholm, Jennie 2008. Vad är Näthandeln är väldigt kom- 2006. Vad ska du bli när du blir Kiruna värt? Kiruna – en kultur- plex och det kan vara en utma- stor? Fjorton ungdomar berät- värdesanalys. Luleå: Norrbottens ning bara att göra en inventering. tar. Ett samarbete mellan TCO, museum. 131 s. + bilagor. Efter diverse googlande går det Lunarstorm och Arbetets muse- (www.norrbottensmuseum.se/ dock relativt snabbt att få en över- um. Stockholm: TCO. 91 s. bebyggelse) blick (se diagram). Nu är frågan vad Samdok Fägerborg Eva og Gynnild Ungdomar k-märker. 2007. kan bidra med? Statistik och kon- Svein (red.) 2007. På ny kurs Niondeklassare i Västman- sumentundersökningar görs på – museer, dokumentasjon og land (text), Fredriksson, Lasse andra håll med enorma resurser. samtid. Lillehammer: Nor- (foto). Västerås: Västman- Finns det en infallsvinkel som sam, Maihaugen.138 s. (www. lands läns museum. 66 s. museer är särskilt väl rustade för maihaugen.no/upload/sam- att penetrera? Avståndet mellan tid/Paanykurs_InternettB.doc köpare och säljare kan vara en samt www.nordiskamuseet.se/ nyckelfråga. Studiet av näthandeln upload/documents/324.pdf) kan utgå från trenden att avstånd mellan köpare och säljare ökar

Samtid & museer nr 1/08 • 21 POOLER OCH PROJEKT

Näthandelns rebyggande rådet, som stod för på Islands nationalmuseum i maj, fördelning finansieringen. där erfarenheter och arbetsme- 2007. I projektet Hammarbyhöj� toder från alla nordiska länder Källa: SCB den – vardagslivets platser har kommer att presenteras och dis- Beate Feldmann vid Institutet kuteras. för folklivsforskning, Nordiska I samband med seminariet museet, undersökt förändring träffas också Norsams koordine- och kontinuitet i stadslandskap ringsgrupp för planering av kom- och vardagsliv i barnrikehus åren mande aktiviteter. I likhet med 1936-2006. Det insamlade mate- EU har Norsam ett ambulerande rialet som bland annat består av ordförandeskap. I år är det Fin- intervjuer och fotografier publi- land som håller i stafettpinnen cerades i Familjebostäders jubi- och vid vårens möte i Reykjavik leumsbok 2006. kommer de finländska kollegorna Ambitionen är att Samdok- att presentera förslag till ett nytt registret – Samdoks databas – ska gemensamt projekt. kunna fungera som en rikstäck- Från det senaste projektet, ande och tillförlitlig sammanställ- fältseminariet på M/F Norröna ning över museernas samtidsdo- 2006, har resultaten publicerats kumentationer. Förutsättningen i rapporten På ny kurs – museer, är förstås att alla kontinuerligt dokumentasjon og samtid (red. rapporterar in, så att databasen Eva Fägerborg & Svein Gynnild, verkligen visar vad som görs. Så Lillehammer: Norsam, Maihau- kom ihåg att rapportera era pro- gen 2007). Här finns artiklar av jekt, små som stora! Instruktioner föreläsarna och seminariedel- med tiden. Hur långt ifrån hem­ » Samdokregistret finns på www.nordiskamuseet.se/ tagarna. Odd Are Berkaak ger orten är vi beredda att handla? samdok. teoretiska perspektiv på samtids- När upphör det kulturella förtro- Byliv och stadsliv dokumentation, Matti Huuhka Karin Dern endet? Flera spännande och intressanta skriver om att fotografera i sam- Lite mer statistik: Blocket.se undersökningar har rapporte- Samdoksekretariatet tidsmiljöer och Anne Aune om hade en omsättning på 161 mil- rats in till Samdokregistret sedan dokumentation, lagring och beva- jarder förra året. Mest handlades i höstas. Blekinge museum har i rande av digitala bilder. Ett tiotal begagnade möbler, heminredning ett stort samarbetsprojekt utfört » Norsam texter är baserade på deltagarnas och elektronik (Källa: IDG). Auk- en byundersökning av Höryda i projektidéer med utgångspunkt tionssajten Tradera.com har han- Blekinge (se artikel i detta num- Isländsk samtid från färjan som sociokulturell och del med 6 miljoner föremål per år mer av Samtid & museer). Med Norsam, det nordiska museinät- fysisk miljö. Skriften på 138 sidor (2004) med Posten som distri- hjälp av olika källor, både äldre verket för samtidsstudier, har i finns att ladda ner som pdf från butör. Enligt Tradera är det 750 arkivmaterial och samtidsunder- vår fokus på isländska museer. Norsams och Samdoks webb- tusen auktioner igång en normal sökning med ett 15-tal intervjuer Som avspark för en intensivare platser. dag, och svenskar har oanvända och ett par tusen digitala fotogra- satsning på undersökningar och Eva Fägerborg föremål i garderoberna värda 53 fier från 2006, har man försökt insamling i det samtida isländska miljarder kronor. skapa en bild av byns utveckling samhället hålls ett seminarium Samdoksekretariatet Museernas insamlande har från forntid till nutid. Det rika i det närmaste stagnerat, medan materialet presenteras på ett lät- kommersen med gamla ting på tillgängligt sätt på Internet, www. nätet fullständigt exploderar. En blekingemuseum.se. studie av näthandel lämpar sig Dokumentationen Graffiti� väl som ett samdokprojekt som målare i Malmö. Mellan identitet inrymmer både samtid och mu- och norm har inrapporterats från seifrågor. En sådan studie skulle Malmö museer. Projektet som också bli en uppföljning av under- leddes av Magnus Gudmundsson sökningen av Haléns Postorder utfördes under åren 2006-2007 AB från 1990-talet (se Samdok� av en etnolog och en fotograf bulletinen nr 4/93). som vid återkommande möten och samtal med sex graffitimålare Lars Göran Spång dokumenterade och fotografe- Murberget, Länsmuseet rade verksamheten, både genom Västernorrland digitala stillbilder och film/video. En graffitimålning förvärvades i Grupparbete under fältseminariet. Från vänster Jacob Bjerring Han- samband med projektet. En rap- sen, Johanna Aartomaa, Lýður Pálsson, Birgitta Witting. Foto Matti port har inlämnats till Brottsfö- Huuhka, Museokuva, Helsingfors.

22 • Samtid & museer nr 1/08 BOKLÅDAN VEM ÄR VEM I SAMDOK?

Burström, Mats Karlsson Minganti, Samdoksekretariatet 2007. Samtidsar- Pia 2007. Muslima. Samdoksekretariatet, Nordiska museet, vx 08-519 546 00, keologi: introduk- Islamisk väckelse [email protected] tion till ett forsk- och unga mus- Eva Fägerborg, 08-519 547 09 [email protected] ningsfält. Lund: limska kvinnors Studentlitteratur. förhandlingar om Stina Thorin, 08-519 546 53, [email protected] 118 s. genus i det sam- Karin Dern, 08-519 546 55, [email protected] tida Sverige. Stock- holm: Carlssons. Poolernas ordförande 336 s. (diss.) HEMLIV OCH FRITID Christine Fredriksen, Bohusläns museum, 0522-65 65 00, [email protected] Ek, Richard och KULTURMÖTESGRUPPEN Charlotte Hyltén-Cavallius, Mångkulturellt Hultman, Johan Centrum, 08-531 777 28, [email protected] (red.) 2007. Plats LOKALA OCH REGIONALA RUM Barbro Mellander, Regionmuseet som produkt. Kom- Lundberg, Urban Kristianstad, 044-13 57 90, [email protected] mersialisering och och Tydén, Mattias. NATURBRUK Ann-Katrin Wahss, Västergötlands museum, paketering. Lund: 2008 (red.). Sveri- 0511-260 14/16, [email protected] Studentlitteratur. gebilder. Det natio- SAMHÄLLE OCH POLITIK Eva Thunér-Ohlsson, Sörmlands museum, 294.s. nellas betydelser i 0155-24 57 00, [email protected] politik och vardag. SAMISKT LIV Anna Westman, Ájtte, Stockholm: Insti- 0971-170 12, [email protected] tutet för framtids- TILLVERKNING OCH TJÄNSTER Charlotte Åkerman, Kulturen, studier. 154 s. 046-35 04 16, [email protected] Eskilsson, Anna 2008. På plats i Samdokrådet historien. Studier av hembygds- REPR FÖR NORDISKA MUSEET föreningar på Storm, Anna 2008. Christina Mattsson, ordförande, 08-519 546 20, 2000-talet. Linkö- Hope and Rust. [email protected] ping: Linköpings Reinterpreting the Lena Palmqvist, 08-519 546 50, [email protected] universitet. Tema industrial place in REPR FÖR LÄNSMUSEERNA kultur och samhäl- the late 20th cen- Håkan Liby, vice ordförande, Upplandsmuseet, 018-16 91 00, le. 239 s. (diss.) tury. Stockholm. [email protected] Papers in the His- Agneta Boqvist, Länsmuseet Varberg, 0340-185 20, tory and Philoso- [email protected] phy of Technology. REPR FÖR CENTRALMUSEERNA 214 s. (diss.) Anders Björklund, Etnografiska museet, 08-519 550 24, Hyltén-Cavallius, [email protected] Charlotte 2007. Ann-Kristin Carlström, Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska Traditionens este- museet, 08-402 30 70, [email protected] tik – spelet mellan REPR FÖR KOMMUNALA MUSEERNA inhemsk och inter- Svanberg, Fredrik Graziella Belloni, Eskilstuna stadsmuseum, 016-10 13 68, nationell hemslöjd. och Wahlgren, Kat- [email protected] Stockholm: Carls- ty H. 2007. Publik Margaretha Persson, Borås Museum och Textilmuseet, 033-35 85 87, sons. 264 s. (diss.) arkeologi. Lund: [email protected] Nordic Academic Press och Statens ÖVRIG LEDAMOT Iréne Flygare, Upplandsmuseet, 018-16 91 00, historiska museum. [email protected] 152 s. Isacson, Maths ADJUNGERAD 2007. Industri- Birgitta Svensson, Nordiska museet, 08-519 547 13, samhället Sverige: [email protected] arbete, ideal och kulturarv. Lund: Forskningsrådet Studentlitteratur. Samdoks forskningsråd är tills vidare integrerat i Nordiska museets 312 s. forskningsråd. Ledamöterna är: Birgitta Svensson (ordf), Sigrid Eklund, Katarina Ek-Nilsson, Maths Isacson, Ella Johansson, Christina Mattsson, Lena Palmqvist (sekr), Roger Qvarsell, Maria Sjöberg och Else-Marie Strese.

Samdoks webbplats www.nordiskamuseet.se/samdok

Samtid & museer nr 1/08 • 23 SAMDOKSEKRETARIATET Nordiska museet Box 27820 SE-115 93 Stockholm

Samtidsbilden

Lisa Magnusson på Lennarths café visar melodifestivalsbakelser den 28 februari 2008.

Foto Christer Albinsson, Blekinge museum.