Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Sweco/Andreas Almroth/130422, justerad av Trafikverket, F Boke 130505 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/ Boke Fredrik/2013-05-06 Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket/Granholm Camilla/2013-05-20 Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20 Skede: Oklart Väg 41 - Kråkered, VVÄ040 Nuläge och brister: Väg 41 går mellan Varberg och Borås och utgör en del av det regionala vägnätet vilket är ett viktigt komplement till det nationella vägnätet. Vägen är viktig för såväl godstransporter som arbetspendling. Utmed sträckan varierar hastigheten mellan 70 och 90 km/h, mestadels 90 km/h. Årsdygnstrafiken är 7000 - 8600 fordon/dygn (2010). Sträckan är en 14km lång vanlig väg med en vägbredd på ca 12 meter. Väg 41 har låg standard med avseende på dess funktion som regionalt stråk. Åtgärdens syfte: Syftet med åtgärden är att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten på sträckan som är en del av det viktiga regionala stråket längs väg 41 mellan Varberg och Borås.

Förslag till åtgärd: Kostnaden för åtgärden är 60,8 mnkr i prisnivå 2013-06. För att förbättra 1.Beskrivning av åtgärden trafiksäkerheten och framkomligheten föreslås att vägen byggs om till mötesfri landsväg 2+1 med mitträcke med hastighetsgräns 100 km/h. Vidare föreslås även att åtgärder utförs i korsningar och sidoområden. Tabell 1 Samhällsekonomisk analys - sammanfattning Nuvärde av nytta - samhällsekonomisk Miljöeffekter som ej Övriga effekter som ej Samhällsekonomisk lönsamhet investeringskostnad + ingår i nettot + ingår i nettot => (sammanvägt) mnkr 294 Negativt Negativt Lönsam

Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen - sammanfattning Effekter som ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Exempel på effekter år 2030 Nuvärde (mnkr) Diagram Resenärer Restid: -21,5 ktim/år 133 Godstransporter Restid: -0,4 ktim/år 7 Persontransportföretag Ingen effekt 0 Trafiksäkerhet Dödade och svårt skadade: -0,86 DDS/år 259 Klimat CO2-utsläpp: +132 ton/år -5 Hälsa Utsläpp av luftföroreningar 0 Landskap Landkapseffekter får inte ingå i denna tabell Övrigt DoU-kostnader: 1,1 mnkr/år -25 Samh.ek investeringsk. Annuitetskostnad: 3 mnkr/år -74 Nuvärde av nytta - samhällsekonomisk investeringskostnad 294 Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK = 3,99 Informationsvärde NNK = HÖG Spann NNK = 4 till 4 NK = 2,97 2. Samhällsekonomisk analys 2.Samhällsekonomisk Effekter som inte ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Sammanvägd Berörd/påverkad av effekt Bedömning Kortfattad beskrivning och bedömning bedömning Klimat Försumbart Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Hälsa Negativt Negativt Höjd hastighet bidrar till ökat buller Miljö Landskap Försumbart Inga kända effekter Resenärer Negativt Mitträcket leder till omvägar i vissa relationer Godstransporter Negativt Lokal hastighetssänkning i korsning Persontransportföretag Försumbart Negativt Inga kända effekter

Övrigt Trafiksäkerhet Negativt Lokal hastighetssänkning i korsning Övrigt Försumbart Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Negativt Ökat buller till följd högre hastighet

Sida 1 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Sweco/Andreas Almroth/130422, justerad av Trafikverket, F Boke 130505 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/ Boke Fredrik/2013-05-06 Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket/Granholm Camilla/2013-05-20 Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20 Skede: Oklart

Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning Lokalt/ Kön - Trafikanter Åtgärds- Fördel- Restid, Regionalt/ Kommun- Länsvis transporter Närings- specifik nings- reskost, Nationellt/I vis Trafikslag Ålder fördelning & externt gren fördelnings- aspekt restidsos nter- fördelning berörda aspekt (person) nationellt Störst Underlag Personer Män: Västra nytta/ Regionalt Mark TS saknas för Bil mellan Ej bedömt (60%) Götaland fördel att bedöma 18 och (störst) 3.Fördelningsanalys Negativ Ej Neutralt Neutralt Neutralt Neutralt Klimat Ej bedömt Ej bedömt Ej bedömt nytta/ bedömt nackdel Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Tillförlitlighet Positivt bidrag Medborgarnas resor Tryggt & bekvämt Positivt bidrag Tillförlitlighet Positivt bidrag Näringslivets transporter Nöjdhet & kvalitet Positivt bidrag Pendling Positivt bidrag Tillgänglighet regionalt/ länder Tillgänglighet storstad Inget bidrag Bidrag till Interregionalt Positivt bidrag FUNKTIONSMÅLET Jämställdhet transport Negativt bidrag Jämställdhet Lika möjlighet Negativt bidrag Funktionshindrade Kollektivtrafiknätet Inget bidrag Barn och unga Skolväg Negativt bidrag Gång & cykel Inget bidrag Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafik Negativt bidrag Överflyttning transportslag Negativt bidrag Energi: transportsystemet Negativt bidrag Klimat Energi: fordon Inget bidrag Energi: infrastrukturhållning Negativt bidrag Människors hälsa Negativt Befolkning Negativt Luft Negativt Hälsa Bidrag till Vatten Inget bidrag HÄNSYNSMÅLET Mark Inget bidrag Materiella tillgångar Inget bidrag

4.målanalys Transportpolitisk Landskap Inget bidrag

Biologisk mångfald, Växtliv, Djurliv Negativt Landskap Forn- och Kulturlämningar, Annat Inget bidrag kulturarv, Bebyggelse Trafiksäkerhet Döda & svårt skadade Positivt bidrag Målkonflikter

Målen om ökad tillgänglighet står i det här fallet i konflikt med målen om minskad klimatpåverkan.

Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Sammantaget bedöms att åtgärden bidrar till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning

Sida 2 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

1 .Beskrivning av åtgärden 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärden Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärden Beskrivning av åtgärd Åtgärdskostnad Åtgärdsnamn ObjektID-nr Syfte Sammanhang Län (mnkr) Väg 41 Fritsla - Förbättra säkerheten och öka VVÄ040 61 Ingår i stråk Västra Götaland Kråkered tillgängligheten

Tabell 1.2 Åtgärdstypsbeskrivning enligt Fyrstegsprincipen Indelning av åtgärder enligt Fyrstegsprncipen

Är åtgärden ett resultat Ingår steg 1 åtgärder Ingår steg 2 åtgärder Ingår steg 3 åtgärder Ingår steg 4 åtgärder av en åtgärdsvalsstudie? enligt fyrstegsprincipen? enligt fyrstegsprincipen? enligt fyrstegsprincipen? enligt fyrstegsprincipen?

Nej Nej Nej Ja Nej Namn och datum på Åtgärdsvalsstudien samt Vilka steg 1 åtgärder Vilka steg 2 åtgärder Vilka steg 3 åtgärder Vilka steg 4 åtgärder vilken aktör som ingår? (kortfattat) ingår? (kortfattat) ingår? (kortfattat) ingår? (kortfattat) föreslagit att åtgärden ska utredas

Vägen byggs om till Ej angett Ej angett Ej angett mötesfri landsväg 2+1 Ej angett med mitträcke.

Tabell 1.3 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Kvalitetsstatus för åtgärdsförslaget Aktuellt skede Senaste Datum och namn Betydande Är MKB gjord? Innebär Om normer Uppstår vid ställnings- för senaste miljö- befintliga och/eller lagar överskridande av upprättande tagande vid ställnings- påverkan? förhållanden överskrids, normer och/eller av den upprättande tagande vid att normer löser i så fall lagar i annan del Samlade av Samlad upprättande av och/eller lagar åtgärds- av transport- effekt- effekt- Samlad effekt- överskrids/ förslaget systemet på bedömningen bedömning bedömning överträds? problemet? grund av åtgärden?

Oklart Ej angett Ej angett Ej prövat Nej Okänt Okänt Okänt

 Olstorp    Säve Tollered   Hedared  Olofstorp Floda  Fristad  Töllsjö    Tuve  As p e n ä s  Björkö     Sandhult Frufällan Jonsered  Torslanda Borås  Sjömarken  Hindås     Landvetter Sandared     Härryda  Göteborg Via r e d Gånghester  Olsfors   Målsryd Brännö  Mölnly cke    Rydboholm  Bu g ä rd e Styrsö Bo lå s Rävlanda  Aplared Viskafors   Kållered Donsö   In s e r o s Vrångö    Billdal Lindome  Ub b h u lt Kinnarumma  Kullavik   Sexdrega  Fritsla   Särö Anneberg Rydal  Sätila Kungsbacka Vallda     Halla  Skene  Fjärås    Backa   Öre s t e n Berghem Ha ra t å n g e n  Äs k h u lt  Gottskär  T o m   Björketorp Rydet Sida 3 av 29  TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Hy lt e n ä s Öxabäck   Holsljunga 

Hid  Åsa   Överlida Bo d e rå s Frillesås  Ö Frölunda   Kungsäter Mjöbäck  Väröbacka  Veddige Bua   Älvsered  Mårdaklev

Tångaberg  Tofta Skällinge

Hjä r ta r e d

  Fridhemsberg Trönningeby  Rolfstorp   Ullared Ätran Varberg Fegen  An g ry d 

Träslövsläge  

Tvååker 5868 m Kinnared  Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

 Olstorp    Säve Tollered   Hedared  Olofstorp Floda  Fristad  Töllsjö    1.2 EventuellaTuve kompletterande As p e n ä s diagram, figurer eller kartbilder  Björkö     Lerum Sandhult Frufällan Jonsered  Torslanda Borås  Sjömarken  Hindås     Landvetter Sandared     Härryda  Göteborg Via r e d Gånghester  Olsfors   Målsryd Brännö  Bollebygd Mölnly cke    Rydboholm  Bu g ä rd e Styrsö Bo lå s Rävlanda  Aplared Viskafors   Kållered Donsö   In s e r o s Vrångö    Billdal Lindome  Ub b h u lt Kinnarumma Hyssna  Kullavik   Sexdrega  Fritsla   Särö Anneberg Rydal  Sätila Kungsbacka Vallda   Kinna  Svenljunga Halla  Skene  Fjärås    Backa   Öre s t e n Berghem Ha ra t å n g e n  Äs k h u lt  Gottskär  T o m   Björketorp Rydet Hy lt e n ä s Öxabäck   Holsljunga 

 Torestorp Hid  Åsa Horred   Överlida Bo d e rå s Frillesås  Ö Frölunda   Kungsäter Mjöbäck  Väröbacka  Veddige Bua   Älvsered  Mårdaklev

Tångaberg  Tofta Skällinge

Hjä r ta r e d

  Fridhemsberg Trönningeby  Rolfstorp   Ullared Ätran Varberg Fegen  An g ry d 

Träslövsläge   1.3 Nuläge och brister Tvååker 5868 m Kinnared  Väg 41 går mellan Varberg och Borås och utgör en del av det regionala vägnätet vilket är ett viktigt komplement till det nationella vägnätet. Vägen är viktig för såväl godstransporter som arbetspendling. Utmed sträckan varierar hastigheten mellan 70 och 90 km/h, mestadels 90 km/h. Årsdygnstrafiken är 7000 - 8600 fordon/dygn (2010). Sträckan är en 14km lång vanlig väg med en vägbredd på ca 12 meter. Väg 41 har låg standard med avseende på dess funktion som regionalt stråk.

Väglängd: 14 km

Vanlig väg, vägbredd ca 12 m, skyltad hastighet: 70 & 90 km/h Vägstandard: (mestadels 90 km/h)

Vägtrafik: ÅDT 7000-8600 f/d, mätår 2010, ca 11-13% tung trafik

1.4 Fyrstegsanalys Inga åtgärder har genomförts under de senaste åren. Se referens 1. Åtgärden faller inom steg 3 av fyrstegsprincipen.

1.5 Syfte

Sida 4 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1  Olstorp    Säve Tollered   Hedared  Olofstorp Floda  Fristad  Töllsjö    Tuve  As p e n ä s  Björkö     Lerum Sandhult Frufällan Jonsered  Torslanda Borås  Sjömarken  Hindås     Landvetter Sandared     Härryda  Göteborg Via r e d Gånghester  Olsfors   Målsryd Brännö  Bollebygd Mölnly cke    Rydboholm  Bu g ä rd e Styrsö Bo lå s Rävlanda  Aplared Viskafors   Kållered Donsö   In s e r o s Vrångö    Billdal Lindome  Ub b h u lt Kinnarumma Hyssna  Kullavik   Sexdrega  Fritsla   Särö Anneberg Rydal  Sätila Kungsbacka Vallda   Kinna  Svenljunga Halla  Skene  Fjärås    Backa   Öre s t e n Berghem Ha ra t å n g e n  Äs k h u lt  Gottskär  T o m   Björketorp Rydet Hy lt e n ä s Öxabäck   Holsljunga 

 Torestorp Hid  Åsa Horred   Överlida Bo d e rå s Frillesås  Ö Frölunda   Kungsäter Mjöbäck  Väröbacka  Veddige Bua   Älvsered  Mårdaklev

Tångaberg  Tofta Skällinge

Hjä r ta r e d

  Fridhemsberg Trönningeby  Rolfstorp   Ullared Ätran Varberg Fegen  An g ry d 

Träslövsläge  

Tvååker 5868 m Kinnared 

Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

Syftet med åtgärden är att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten på sträckan som är en del av det viktiga regionala stråket längs väg 41 mellan Varberg och Borås. 1.6 Förslag till åtgärd/er För att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten föreslås att vägen byggs om till mötesfri landsväg 2+1 med mitträcke med hastighetsgräns 100 km/h. Vidare föreslås även att åtgärder utförs i korsningar och sidoområden.

Vilka steg 3 åtgärder Vägen byggs om till mötesfri landsväg 2+1 med mitträcke. ingår?

Väglängd: 14 km Mötesfri landsväg 2+1: 40% omkörning med mitträcke, skyltad hastighet: 100 Vägstandard: km/h med hastighetssänkning i korsning till 80 km/h.

1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.5 Åtgärdskostnad och finansiering Eventuell uppdelning Åtgärdskostnad Sammanlagd på finans eller per finansiär åtgärdskostnad Prisnivå Beräkningsmetod finansiär (mnkr) (mnkr)

Huvudanalysens utrednings- Prisnivåomräkning av angiven Länstransportplan alternativ. Nominell 60,8 61 2013-06 plankostnad framtagen i Väst 2014-2025 åtgärdskostnad inkl samband med Länstransportplan sunk cost. Väst 2010-2021

1.8 Planeringsläge Oklart 1.9 Relation till andra åtgärder Sträckan är en del av det viktiga regionala stråket Varberg-Borås (väg 41) som är viktig för såval arbetspendling som godstransporter. Trafikverket har under en längre tid velat bygga om väg 41 för att öka säkerheten och framkomligheten mellan Varberg och Borås. Ett par delsträckor har gjorts om till mötesfri landsväg, men flera återstår.

Sida 5 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

2. Samhällsekonomisk analys

Samhällsekonomisk analys (även kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads-nytto- analys) innebär att man med metoden CBA ('cost-benefit analysis') försöker göra en ekonomisk värdering och sammanvägning av samtliga överblickbara effekter av en åtgärd. Värderingen av effekterna utgår från målet om och principerna för samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter hanteras på marknader och värderas genom marknadspriser. Andra effekter, som inte är prissatta, värderas genom beräknade priser (s.k. skuggpriser) framtagna genom speciella värderingsstudier. De effekter som är prissatta, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i den samhällsekonomiska kalkylen. För en fullständig analys måste kalkyldelen kompletteras med en beskrivning av de svårvärderade effekterna, d.v.s.de effekter som inte praktiskt möjliga att värdera i ekonomiska termer. De icke-prissatta effekterna beskrivs i många fall endast verbalt men de kan även kvantifieras. Vissa effekter kan vara värderade men får inte ingå i den samhällsekonomiska kalkylen på grund av bristande vetenskaplig underbyggnad av värderingen.

2.1 Prissatta effekter 2.1.1 Kalkylförutsättningar 2.1.1.1 Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Personprognos - huvudanalys Trafikuppräkningstal: TRV Basprognos PJA120910ÅP Avvikelse från personprognos Nej Prognosverktyg - person Ej relevant Godsprognos - huvudanalys Trafikuppräkningstal: GJA120910ÅP Avvikelse från godsprognos Nej Prognosverktyg - gods Ej relevant Befolkningsscenario Se TRV Basprognos PJA120910ÅP Ekonomiskt scenario Se TRV Basprognos PJA120910ÅP Näringslivsscenario Se TRV Basprognos PJA120910ÅP Övrig scenarioinformation Ej relevant Trafikering - kollektivtrafik Ej relevant Trafikering - gods Ej relevant Infrastrukturnät Nät i EVA analys: IPA 2008-01-01 ASEK-version ASEK5 Avvikelse från ASEK Nej Prisnivå för kalkylvärden 2010-medel Kalkylränta % 3,50% Prognosår 1 2030 Diskonteringsår 2012 Öppningsår 2013 Utförandetid/Byggtid, antal år (projektspecifik) 1 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 60 Kalkylperiod från startår för effekter 60 Kalkylverktyg - samhällsekonomi Kalkyldatum EVA ver: 2.58 2013-04-22

Sida 6 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

2.1.1.3 Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Referensscenario: Huvudscenario Ej angett Tidsperiod 2010-2030 2010-2050 Ej angett Ej angett Personbil 35% 60% Ej angett Ej angett Lastbil 19% 36% Ej angett Ej angett Persontrafik på järnväg Ej angett Ej angett Ej angett Ej angett Godstrafik på järnväg Ej angett Ej angett Ej angett Ej angett Persontrafik på spårvagn/tunnelbana Ej angett Ej angett Ej angett Ej angett Persontrafik på buss Ej angett Ej angett Ej angett Ej angett Persontrafik cykel Ej angett Ej angett Ej angett Ej angett Persontrafik gång Ej angett Ej angett Ej angett Ej angett Persontrafik fartyg Ej angett Ej angett Ej angett Ej angett Godstrafik fartyg Ej angett Ej angett Ej angett Ej angett Persontrafik för annat trafikslag Ej angett Ej angett Ej angett Ej angett Godstrafik för annat transportslag Ej angett Ej angett Ej angett Ej angett Komentar till tabell 2.2: Ej angett 2.1.1.4 Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad

Analysnivå Huvudanalys Känslighetsanalys - Alternativ investeringskostnad

Alternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ

Kalkylmetod Prisnivåomräkning av Ej angett Ej angett Ej angett åtgärdskostnad plankostnad 2010- 2010- 2010- Prisnivå 2013-06 Ej angett 2013-06 Ej angett 2010-medel medel medel medel

Nominell åtgärdskostnad 61 0 0 0 inkl sunk cost

Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl 74 0 0 0 skattefaktor

Sida 7 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

2.1.2 Kalkylresultat 2.1.2.1 Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi

Nuvärde av Samhälls- nytta minus Netto- ekonomisk samhälls- Nytto- Kalkylmetod nuvärdes- investerings ekonomisk kostnads- åtgärdskostnad kvot kostnad* investerings kvot NK**** NNK*** (mnkr) kostnad** (mnkr)

Prisnivåomräkning av Huvudanalys 74 294 3,99 2,97 plankostnad - Lägre uppräkningstal för Prisnivåomräkning av Känslighetsanalyser Pb, 60% av ursprungligt 74 254 3,43 2,57 plankostnad uppräkningstal * Den samhällsekonomiska investeringskostnaden avser den diskonterade investeringskostnaden inklusive skattefaktorer, beräknad enligt gällande ASEK. ** Ett positivt differans mellan nytta och samhällsekonomisk kalkylkostnad innebär att effekter som inte är prissatta sammantaget minst måste vara av samma storleksordning fast negativa för att kunna ändra en åtgärd från lönsam till olönsam. Motsvarande gäller för en negativt differans mellan nytta och samhällsekonomisk kalkylkostnad där de ej prissatta effekterna måste vara lika stora fast positiva för att ändra en åtgärd från att vara olönsam till att bli lönsam.

*** Nettonuvärdeskvoten är nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden.

**** Nyttokostnadskvoten (NK) är ett mått som svarar på frågan vilket projekt som ger störst nettonuvärde i förhållande till nuvärdet av de totala budgetkostnaderna under hela kalkylperioden. Nämnarens budgetkostnader i nyttokostnadskvoten inkluderar både investeringskostnad och förändrad drift- och underhållskostnad. Nyttokostnadskvoten är ett mått som behövs om man vill jämföra och välja mellan olika typer av projekt inom ramen för ett antal års summerade investerings- och DoU -budget, t.ex. om man har att välja mellan att göra en större reinvestering eller ökade drifts- och underhållsåtgärder.

Klasificering av åtgärder utifrån NNK, enligt ASEK5 Kategori NNK-intervall Mycket hög lönsamhet NNK >=2 Hög lönsamhet 1=< NNK < 2 Lönsamt 0,5 =< NNK < 1 Svagt lönsamt 0 =< NNK < 0,5 Olönsamt -0,3 =< NNK < 0 Mycket olönsamt NNK < -0,3

Klasificering av NNK: Mycket hög lönsamhet

Kommentar: Ej angett

Sida 8 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

2.1.2.2 Samhällsekonomiskt kalkylresultat

I tabell 2.5a redovisas de effekter som är relevanta för åtgärden och som har beräknats samhällsekonomiskt (dvs. kvantifierats och värderats monetärt, s.k. prissatta effekter). Relevanta effekter ska alltså finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som prissatta effekter i tabell 2.5a eller som ej prissatta i tabell 2.6a. En effekt får bara finnas "bokförd" i en av tabellerna. Det kan dock vara så att vissa effekter bara till viss del fångas i den samhällsekonomiska kalkylen. I sådana fall redovisas de delar av effekten som är prissatta i tabell 2.5a och de delar som är ej prissatta i tabell 2.6a. I de fall då effekten är kvantifierad men inte värderad sker redovisningen tillsammans med verbal beskrivning och bedömning i tabell 2.6a.

De effekter som inte har beräknats i den samhällsekonomiska kalkylen (dvs. som inte ingår i tabell 2.5a) har i tabell 2.6a bedömts i relation till nuvärdet av de beräknade nyttorna minus den samhällsekonomiska investeringskostnaden. I de fall då inga effekter är beräknade samhällsekonomiskt relateras således effekten endast till den samhällsekonomiska investeringskostnaden. En och samma effekt kan bli bedömd som Positiv då den genereras av Åtgärd 1 men som Försumbart då den genereras av Åtgärd 2. Anledningen till detta är att syftet med den samhällsekonomiska analysen är att komma fram till en grov bedömning av åtgärdens sammantagna beräknade och bedömda kostnader och nyttor. Sammanvägningen till en bedömning av om åtgärden är lönsam eller olönsam görs i avsnitt 2.3. Det är till denna sammanvägning som beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag.

I den samhällsekonomiska analysen utgår man från en relativ bedömning till skillnad från bedömningen i måluppfyllelseanalysen där man utgår från en absolut skala.

Tabell 2.5a Samhällsekonomiskt kalkylresultat Prissatta effekter som ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Ex på årlig effekt Berörd/ Nuvärde Nuvärde Beräknat för prognosår 1 påverkad av Effektbenämning och kortfattad beskrivning detaljerat översiktligt med effekt 2030 (mnkr) (mnkr) verktyg

Restid - EVA ver: Ej angett -21 ktim/år 152 personbil 2.58 133 Reskostnad - EVA ver:

RESENÄRER Ej angett 0,7 mnkr/ år -19 personbil 2.58

EVA ver: Restid - lastbil Ej angett -0,4 ktim/år 3,2 2.58

Reskostnad - EVA ver: Ej angett -0,1 mnkr/ år 3,4 7 TRAFIKANT EFFEKTER TRAFIKANT lastbil 2.58

EVA ver:

GODSTRANSPORTER Godskostnad Ej angett -0,003 mnkr/ år 0,1 2.58

Trafik- EVA ver: säkerhet- Total olyckskostnad -0,9 DSS/år 259 259

T (TS) T 2.58

totalt TRAFIKSÄKERHE

Sida 9 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

(Följdeffekter för samhället) (Följdeffekter EXTERNA EFFEKTER EXTERNA Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

CO2- EVA ver: Avser koldioxid 0,13 kton/ år -5 -5

ekvivalenter 2.58 KLIMAT

EVA ver: Luft Avser NOX, HC, SO2, och Partiklar Ej angett Ej angett -0,4 2.58

(Följdeffekter för samhället) (Följdeffekter EVA ver: Luft - NOX Kväveoxider 0,094 ton/ år Ej beräknat 2.58

EVA ver: Luft - HC Kolväten 0,087 ton/ år Ej beräknat 0 2.58

EXTERNA EFFEKTER EXTERNA EVA ver: Luft - SO2 Svaveldioxid 0,001 ton/ år Ej beräknat

2.58 HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) (exkl HÄLSA Luft - EVA ver: Partiklar 0,007 ton/ år Ej beräknat Partiklar 2.58

Budgeteffekter räknas inte ut i EVA. Samtliga I reskostnadsposterna liksom här - budget- under budgeteffekter - ingår Ej angett Ej angett Ej beräknat Ej angett effekter således inte några skatter eller

liknande budgetrelaterade poster. BUDGETEFFEKTER -25

Drift och EVA ver: Ej angett 1,1 mnkr/år -25

Underhåll 2.58

DRIFT-, DRIFT-,

LIVSLÄNGD

REINVESTERINGSK

OSTNADER UNDER UNDER OSTNADER UNDERHÅLLS- OCH UNDERHÅLLS-

EVA ver: Ej angett 3 mnkr/ år -74 -74

2.58

MINUS MINUS

KOSTNAD

EKONOMISK

SAMMHÄLLS SAMMHÄLLS INVESTERINGS-

Nuvärde av nytta minus samhällsekonomisk investeringskostnad 294

Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell.

Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått

”Wider economic benefits” pga grad av Effekter som upstår pga dessa orsaker får inte ingå i huvudkalkylens NNK. Däremot kan det ingå som en ej matchningseffekte prissatt effekt (tabell 2.5a och 2.5b) i den samlade analysen om effekten påvisats med relevant metodik. r på arbetsmarknaden samt vunna stordriftsfördelar

Sida 10 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

2.1.2.3 Diagram med diskonterade nyttor och kostnader

300 250 200 150 100 50 0 -50 -100

2.1.2.4 Informationsvärde NNK Det är tillåtet att använda antingen enkla eller avancerade bedömningsregler om åtgärdskostnaden är mindre eller lika med 70 mnkr. Om åtgärdskostnaden är större än 70 mnkr måste avancerade bedömningsregler tillämpas. Informationsvärdet för NNK behöver bara bedömas då anvancerade bedömningsregler tillämpas.

Detaljerat informationsvärde för NNK bedöms som: HK/HR Övergripande grad av informationsvärde: HÖG

Motivering: Ej angett

Sida 11 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

2.2 Ej prissatta effekter (effekter som inte ingår i kalkylen) I tabell 2.6a redovisas de effekter som är relevanta för åtgärden men som inte beräknats samhällsekonomiskt. Relevanta effekter ska altså finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som monetärt beräknade i tabell 2.5a eller som bedömda i tabell 2.6a. En effekt får bara finnas "bokförd" i en av tabellerna. Det kan dock vara så att vissa effekter bara till viss del fångas genom samhällsekonomisk beräkning. I sådana fall redovisas de delar av effekten som är beräknad i tabell 2.5a och de delar som är bedömda i tabell 2.6a. I de fall då effekten är beräknad men inte värderad redovisas den tillsammans med bedömningen i tabell 2.6a.

En effekter som inte beräknats samhällsekonomiskt (dvs inte ingår i tabell 2.5a) har i tabell 2.6a bedömts i relation till nuvärdet av de beräknade nyttorna minus den samhällsekonomiska investeringskostnaden. I de fall då inga effekter är beräknade samhällsekonomiskt relateras således effekten endast till den samhällsekonomiska investeringskostnaden. En och samma effekt kan bli bedömd som Positiv då den genereras av Åtgärd 1 men som Försumbart då den genereras av Åtgärd 2. Anledningen till detta är att syftet med den samhällsekonomiska analysen är att komma fram till en grov bedömning av åtgärdens sammantagna beräknade och bedömda kostnader och nyttor. Sammanvägningen till en bedömning av om åtgärden är lönsamt eller olönsamt görs i avsnitt 2.3. Det är till denna sammanvägning som beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnit 2.2 är underlag.

I den samhällskonomiska analysen utgår man från en relativ bedömning till skillnad från bedömningen i måluppfyllelseanalysen där man utgår från en absolut skala.

Tabell 2.6a Ej prissatta effekter Effekter som inte ingår i kalkylen men som ingår i den samlade bedömningen Berörd/ Ex på årlig effekt Effektbenämning, kortfattad beskrivning och Samman-vägd Bedömts påverkad av Bedömning bedömning 2030 bedömning av effekt

Upprätta Att mitträcke sätts upp kommer att ren av medföra en större barriär för Samlad korsande trafik. Åtgärden innebär effektbed att det stora antalet plankorsningar ömning, Restid - total Ej angett Ej angett Negativt begränsas och man kan behöva åka med stöd en längre sträcka för att korsa av vägen. Detta ger längre restider i tidigare vissa relationer. framtage n SEB.

Negativt RESENÄRER

Sida 12 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 TRAFIKANT EFFEKTER TRAFIKANT Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

På sträckan finns idag en lokal hastighetssänkning vid en nybyggd korsning på den norra delen av sträckan, detta har ej varit möjligt att koda in i vägnätet i EVA. Denna Upprätta hastighetssänkning kommer även ren av Restid - finnas med efter genomförd åtgärd Negativt Ej angett Ej angett Negativt Samlad korsning men då hastigheten höjs på

RESENÄRER effektbed sträckan så blir hastighetskillnaden ömning större jämfört med nuläget, vilket ger ett negativt bidrag till kalkylen. Detta orsakar även viss reskostnadseffekter som bedöms bli negativa.

Upprättaren av den samlade effektbedömningen kan ej Upprätta identifiera/saknar kunskap om ren av Reskostnad - eventuella övriga ej prissatta Ej angett Ej angett Försumbart Samlad övrigt effekter för resenärer som effektbed uppkommer till följd av åtgärden. ömning Därför bedöms dessa ge ett försumbart bidrag till kalkylen.

På sträckan finns idag en lokal

TRAFIKANT EFFEKTER TRAFIKANT hastighetssänkning vid en nybyggd korsning på den norra delen av sträckan, detta har ej varit möjligt att koda in i vägnätet i EVA. Denna Upprätta hastighetssänkning kommer även ren av Restid - finnas med efter genomförd åtgärd Ej angett Ej angett Negativt Samlad korsning men då hastigheten höjs på effektbed sträckan så blir hastighetskillnaden ömning större jämfört med nuläget, vilket ger ett negativt bidrag till kalkylen. Detta orsakar även viss Negativt reskostnadseffekter som bedöms bli

negativa. GODSTRANSPORTER

Upprättaren av den samlade effektbedömningen kan ej Upprätta identifiera/saknar kunskap om ren av Godstranspor eventuella övriga ej prissatta Ej angett Ej angett Försumbart Samlad ter - övrigt effekter för godstransporter som effektbed uppkommer till följd av åtgärden. ömning Därför bedöms dessa ge ett försumbart bidrag till kalkylen.

Sida 13 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 TRAFIKANT EFFEKTER TRAFIKANT

Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

Upprättaren av den samlade effektbedömningen kan ej Upprätta identifiera/saknar kunskap om ren av Persontransp eventuella ej prissatta effekter för Ej angett Ej angett Försumbart Försumbart Samlad AG ortföretag persontransportföretag som effektbed uppkommer till följd av åtgärden. ömning Därför bedöms dessa ge ett

försumbart bidrag till kalkylen. PERSONTRANSPORTFÖRET

På sträckan finns idag en lokal hastighetssänkning vid en nybyggd korsning på den norra delen av sträckan, detta har ej varit möjligt att koda in i vägnätet i EVA. Denna Upprätta korsning och hastighetssänkning ren av Trafiksäkerhe kommer även finnas med efter Ej angett Ej angett Negativt Samlad t - korsning genomförd åtgärd men då effektbed hastigheten höjs på sträckan så ömning bedöms hastigheten förbi korsningan vara något högre efter genomförd åtgärd. Detta gör att Negativt olyckskostnaderna ökar och ger ett

negativt bidrag till kalkylen. TRAFIK-SÄKERHET (TS) TRAFIK-SÄKERHET

Upprättaren av den samlade effektbedömningen kan ej Upprätta identifiera/saknar kunskap om ren av Trafiksäkerhe eventuella övriga ej prissatta Ej angett Ej angett Försumbart Samlad t - övrigt effekter som rör trafiksäkerhet som effektbed uppkommer till följd av åtgärden. ömning Därför bedöms dessa ge ett försumbart bidrag till kalkylen.

Upprättaren av den samlade effektbedömningen kan ej identifiera/saknar kunskap om Upprätta eventuella ej prissatta effekter som ren av Klimat rör klimat, som inte fångas av EVA- Ej angett Ej angett Försumbart Försumbart Samlad

KLIMAT kalkylen, som uppkommer till följd effektbed av åtgärden. Därför bedöms dessa ömning ge ett försumbart bidrag till kalkylen.

Upprätta

(Följdeffekter för samhället) (Följdeffekter Hastigheten höjs vilket medför en ren av Människors något ökad bullernivå Ej angett Ej angett Negativt Samlad hälsa - buller utmed vägen. effektbed ömning Upprätta Att mitträcke sätts upp kommer att ren av Befolkning - EXTERNA EFFEKTER EXTERNA medföra en större barriär för Ej angett Ej angett Negativt Samlad barriär människor som rör sig i området. effektbed

Negativt ömning HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) (exkl HÄLSA

Sida 14 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 (Följdeffekter för samhället) (Följdeffekter

Skede: Oklart

Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20 EXTERNA EFFEKTER EXTERNA

Negativt

Upprättaren av den samlade effektbedömningen kan ej Upprätta identifiera/saknar kunskap om HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) (exkl HÄLSA ren av eventuella andra ej prissatta Hälsa - övrigt Ej angett Ej angett Försumbart Samlad effekter som rör hälsa som effektbed uppkommer till följd av åtgärden. ömning Därför bedöms dessa ge ett försumbart bidrag till kalkylen.

Upprättaren av den samlade effektbedömningen kan ej Upprätta identifiera/saknar kunskap om ren av eventuella ej prissatta effekter som Landskap Ej angett Ej angett Försumbart Försumbart Samlad rör landskap som uppkommer till effektbed

LANDSKAP följd av åtgärden. Därför bedöms ömning dessa ge ett försumbart bidrag till kalkylen.

Upprättaren av den samlade effektbedömningen kan ej Upprätta identifiera/saknar kunskap om Övriga ren av eventuella ej prissatta effekter externa Ej angett Ej angett Försumbart Samlad inom övriga externa effekter som effekter effektbed EFFEKTER uppkommer till följd av åtgärden. ömning

ÖVRIGA EXTERNA EXTERNA ÖVRIGA Därför bedöms dessa ge ett försumbart bidrag till kalkylen.

Upprättaren av den samlade effektbedömningen kan ej Upprätta identifiera/saknar kunskap om ren av Budgeteffekte eventuella ej prissatta effekter som Ej angett Ej angett Försumbart Samlad r rör budgeteffekter som uppkommer effektbed till följd av åtgärden. Därför ömning

BUDGETEFFEKTER bedöms dessa ge ett försumbart bidrag till kalkylen. Försumbart Upprättaren av den samlade effektbedömningen kan ej Upprätta identifiera/saknar kunskap om ren av Inbesparade eventuella ej prissatta effekter Ej angett Ej angett Försumbart Samlad I JA I kostnader i JA rörande inbesparade kostnader i JA effektbed som uppkommer till följd av ömning åtgärden. Därför bedöms dessa ge

ett försumbart bidrag till kalkylen. INBESPARADE KOSTNADER KOSTNADER INBESPARADE

Upprättaren av den samlade effektbedömningen kan ej Upprätta identifiera/saknar kunskap om Kostnader ren av eventuella ej prissatta effekter under Ej angett Ej angett Försumbart Samlad rörande kostnader under livslängd livslängd effektbed

LIVSLÄNGD som uppkommer till följd av ömning åtgärden. Därför bedöms dessa ge KOSTNADER UNDER UNDER KOSTNADER ett försumbart bidrag till kalkylen.

Sida 15 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisas i tabell 2.6a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Tabell 2.6c Ej prissatta effekter - Samhällsekonomisk lönsamhet

Miljöeffekter som ej ingår i Övriga effekter som ej Samtliga effekter som ej Samtliga effekter som ej NNK/NK/NNV ingår i NNK/NK/NNV ingår i NNV (detaljerad ingår i NNV (övergripande (sammanvägt) + (sammanvägt) => sammanvägning) => sammanvägning)

Negativt Negativt Negativ (liten) Negativt

Ange kompetens/er på området som gjort bedömningen. Upprättaren Kommentar: Ej angett

2.3 Sammanvägning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet

2.3.1 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet

Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar

BEDÖMNINGSPARAMETRAR Bedömning

Parametrar i tabellen bedömda av: Upprättaren av Samlad effektbedömning Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad 61 inkl sunk cost.

Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Upprättaren

Storleken på åtgärdskostnaden tillåter användande av antingen enkla eller avancerade bedömningsregler. Om avancerade bedömningsregler ska användas måste dock även nedanstående parametrar bedömas.

Aktuell NNK 3,9868

Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller Överensstämmer expertbedömt underlag):

Sammanvägda ej prissatta effekter: Negativ (liten)

Detaljerat informationsvärde för NNK HK/HR

Grad av informationsvärde för NNK HÖG

OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT:

Villkorsfall Villkorsfall 26

Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam

Sida 16 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

2.3.2 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet

Tabell 2.8

Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam

Slutlig sammanvägning bedömd av: Upprättaren av Samlad effektbedömning

Kommentar: Den sammanvägda lönsamheten har bedömts vara lönsam. De ej prissatta effekterna bedöms ej vara så stora att de ger ett sådant negativt bidrag till kalkylen att NNK byter tecken.

Sida 17 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

3. Fördelningsanalys

I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttor (fördelar/intäkter och/eller nackdelar/kostnader) fördelars sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvenserna är ofta är mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas även av indirekta effekter i form av interaktioner via marknader samt skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa en uppskattning av den direkta och omedelbara fördelningen av positiva och negativa nyttoeffekter. Om en fördjupad fördelninganalys gjorts som i högre grad inkluderar slutliga effekter så anges detta i beskrivningen av fördelningsaspekten nedan. Samhällsekonomiska analyser är en tillämpning av målet om samhällsekonomisk effektivitet genom användning av det så kallade Kaldor-Hickskriteriet. Enligt detta kriterium ökar samhällets välfärd om summan av positiva nyttoeffekter av en åtgärd minus summan av negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll.

Kriteriet tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttorna eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärden. Därför kan den samhällsekonomiska analysen behöva kompletteras med information om den analyserade åtgärdens fördelningseffekter. Den traditionella samhällsekonomiska anlaysen (CBA) tar ingen hänsyn till fördelningseffekter. Fördelningsanalyser av hur enskilda individer eller grupper kan gynnas eller drabbas väsentligt av en åtgärd är därför ett viktigt komplement till den samhällsekonomiska analysen och måluppfyllelseanalysen. Med hjälp av vissa prognosmodeller kan man ta reda på vilka effekter som en viss åtgärd kan få för olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper eller för olika delar av landet. 3.1 Fördelningsanalys

Tabell 3.1 Fördelningsanalys

Underlag och (störst) Störst Näst störst kompetens/er på Fördelningsaspekt Negativ nytta/ Kommentar nytta/fördel nytta/fördel området som gjort nackdel bedömningen

Med avseende på tillgänglighet är restid den dominerande nyttan. Denna nytta uppgår till 152 mnkr. Nyttorna har schablonmässigt Delanalys kön - Restid, Resultaten utgår fördelats efter respektive köns reskostnad och från schabloner Män: (60%) Kvinnor: (40%) Neutralt andel av dagens trafikarbete restidsosäkerhet baserade på RES på nationell nivå. (persontrafik) 05/06. Nyttofördelningen visar dock inte i vilken utsträckning män och kvinnor förändrar sitt resbeteende till följd av åtgärden.

Sida 18 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

En stor del av trafiken på befintlig väg bedöms vara Upprättaren av Lokalt/Regionalt/ Regionalt Lokalt Neutralt regional arbetspendling Samlad Nationellt/Internationellt mellan Borås-Kinna/Skene- effektbedömning Varberg.

Sträckans största nytta bedöms tillfalla de som Upprättaren av Västra Länsvis fördelning Halland Neutralt pendlar mellan Marks Samlad Götaland kommun och Borås kommun effektbedömning inom Västra Götaland.

Även om objektet ligger i Borås kommun, bedöms invånarna i Marks kommun få störst nytta av åtgärden. Upprättaren av Kommunvis fördelning Mark Borås Neutralt Detta eftersom stäckan Samlad bedöms vara viktigare som effektbedömning pendlingsväg för boende i Marks kommun jämfört med boende i Borås kommun.

De största nyttorna i kalkylen Upprättaren av Trafikanter, transporter och TS Resenärer Klimat är trafiksäkerhets-nytta följt Samlad externt berörda av restidsnytta för personbil effektbedömning

Underlag saknas för att Alla näringar som bedöma vilken transporterar gods eller är Upprättaren av Näringsgren näringsgren Ej bedömt Ej bedömt beroende av arbets- eller Samlad som gynnas tjänsteresor längs vägen effektbedömning mest av gynnas. åtgärden.

Upprättaren av Se nyttofördelning enligt EVA- Trafikslag Bil Gods-väg Ej bedömt Samlad kalkyl effektbedömning Personer mellan 18 och 65 år Personer Upprättaren av bedöms gynnas mest då det Ålder mellan 18 och Ej bedömt Ej bedömt Samlad är bilister som får störst nytta 65 år effektbedömning av åtgärden.

3.2 Fördjupad fördelningsanalys

Sida 19 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

4. Transportpolitisk målanalys Riksdagen biföll i maj 2009 förslagen till ny målstruktur i den transportpolitiska propositionen Mål för framtidens resor och transporter (Prop. 2008/09:93). Förslaget innebär att det transportpolitiska övergripande målet ”att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet” kvarstår, medan ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa) ersätter de tidigare sex delmålen.

4.1 Bedömning av bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna (positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda) är större än kostnaderna (negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda). Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att den nya välfärdsfördelningen är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat.

En indikator på en åtgärds bidrag till samhällsekonomisk effektivitet är en sammanvägd bedömning av de effekter som åtgärden ger upphop till. En sådan sammanvägning är gjord i kapitlel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analysen blev följande:

Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam

4.2 Bedömning av bidrag till en hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter

En hållbar utveckling är en utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktigt hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutvecklingen. Den vanligaste definitionen finns beskriven i Brundtlandrapporten (FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" från 1987). I den beskrivs hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om en god miljö, utan utgörs av en god balans mellan tre ömsesidigt beroende delar – ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Bedömningen om en enskild åtgärd bidrar till hållbar utveckling innebär därför att de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna på lång sikt ska bedömas, samt balansen mellan dem. Det finns för närvarande inget enkelt sätt att besvara frågan om huruvida en åtgärd bidrar till hållbarhet utveckling eller inte, men det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen. Men det betyder inte att summan av utfallen för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen är lika med (bidrag till) en hållbar utveckling.

Tabell 4.1 Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Kompetens/-er på Hållbarhet Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling området som gjort bedömningen

Sida 20 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Bidrag till långsiktig hållbarhet långsiktig till Bidrag Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

Åtgärden gynnar främst biltrafik i ett pendlingsstråk mellan Varberg- Ekologisk Kinna/Skene-Borås, vilket kan ge upphov till ökat antal personbilsresor. Detta Upprättaren av Samlad hållbarhet leder till att åtgärdens bidrag till den ekologiska hållbarheten bedöms vara effektbedömning negativ.

Ekonomisk Kalkylen visar på mycket hög lönsamhet, NNK=4. Därmed bedöms åtgärdens Upprättaren av Samlad

hållbarhet bidrag till den ekonomiska hållbarheten vara positiv. effektbedömning Bidrag till långsiktig hållbarhet långsiktig till Bidrag Social Mitträckessepareringen bedöms bidra till att det blir svårare för oskyddade Upprättaren av Samlad hållbarhet trafikanter att röra sig fritt vilket påverkar den sociala hållbarheten negativt. effektbedömning

Sammantagen beskrivning av åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling Ej angett 4.3 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse

Bedömningen av vilket bidrag åtgärden ger till de olika målen ska göras utifrån från en absolut skala. Utgångspunkten är altså inte den samma som för den samhällsekonomiska analysen. Bedömningarna av bidrag till måluppfyllelse görs enligt skalan:

• Positivt Bidrag = grönt • Negativt Bidrag = rött • Inget bidrag = ofärgat • Ej bedömt = grått

Till exempel skiljer sig ”Inget bidrag” i måluppfyllelseanalysen från bedömningen ”Försumbart” i den samhällsekonomiska analysen. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har ”Inget bidrag” en absolut betydelse.

Observera att de olika delarna i nedanstående tabell bygger olika dokument som kommit olika långt i besluts- och koncensusprocesser. Utformningen av tabellen är inte slutlig utan kommer att behöva uppdateras framöver.

Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys

Kvalitativ beskrivning av Kompetens på området som Mål bidraget till måluppfyllelse gjort bedömningen

Funktionsmålet1

Positivt bidrag: Den nya Upprättaren av Samlad Tillförlitlighet vägen är mer trafiksäker effektbedömning Medborgarnas resor. och därmed mer tillförlitlig. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.

Sida 21 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20 Medborgarnas resor. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och Positivt bidrag: En bekvämlighet. mötesseparerad väg Upprättaren av Samlad Trygghet & bekvämlighet bedöms upplevas tryggare effektbedömning och bekvämare än vanlig väg.

Positivt bidrag: Den nya Upprättaren av Samlad Tillförlitlighet vägen är mer trafiksäker effektbedömning Näringslivets transporter. och därmed mer tillförlitlig. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella Positivt bidrag: Högre vägstandard med säker konkurrenskraften. Upprättaren av Samlad Kvalitet omkörningsmöjlighet effektbedömning skapar bättre framkomlighet. Positivt bidrag: Åtgärden genomförs på en vägsträcka som är ett viktigt pendlingsstråk Upprättaren av Samlad Pendling mellan Varberg och Borås effektbedömning och leder till bättre tillgänglighet Västra Götaland och Halland. Tillgänglighet regionalt/länder. Inget bidrag: Åtgärden Tillgängligheten förbättras bedöms ej bidra till bättre Upprättaren av Samlad Tillgänglighet storstad inom och mellan regioner tillgänglighet till en effektbedömning samt mellan Sverige och storstad. andra länder. Positivt bidrag: Åtgärden leder till bättre tillgänglighet mellan Västra Upprättaren av Samlad Tillgänglighet till interregionala resmål Götaland och Hallan och effektbedömning ökar därmed tillgängligheten till interregionala resmål.

Negativt bidrag: Åtgärden Jämställdhet - lika möjlighet att Upprättaren av Samlad gynnar främst män, se Jämställdhet. utforma sina liv (valmöjlighet) effektbedömning fördelnings-analysen. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten Negativt bidrag: Fler män av transportpolitiken än kvinnor bedöms vara medverkar till ett jämställt Upprättaren av Samlad Lika påverkansmöjlighet inblandade i objektets samhälle. effektbedömning tillkomst, utformning och förvaltning

Funktionshindrade. Inget bidrag: Objektet Transportsystemet utformas bedöms ej påverka Kollektivtrafiknätetets användbarhet Upprättaren av Samlad så att det är användbart för kollektivtrafiknätets för funktionshindrade effektbedömning personer med användbarhet för funktionsnedsättning. funktionshindrade.

Sida 22 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

Negativt bidrag: Barriären Barn & unga. Barns över vägen förstärks och möjligheter att själva på ett bedöms bidra till att barns Upprättaren av Samlad säkert sätt använda Skolväg - gå eller cykla på egen hand möjlighet att på egen hand effektbedömning transportsystemet, och vistas i gå eller cykla till skolan trafikmiljöer, ökar. försämras något.

Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte påverka Andel gång & cykelresor av totala Upprättaren av Samlad andelen gång- & cykelresor kortväga effektbedömning av den totala mängden Kollektivtrafik, gång & cykel. kortväga resor. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel Negativt bidrag: Åtgärden förbättras. bedöms stärka bilens Andel kollektivtrafik av alla resor konkurrenskraft gentemot Upprättaren av Samlad (exklusive gång och cykel) kollektiv-trafiken vilket bör effektbedömning leda till att andelen som reser kollektivt minskar.

Hänsynsmål2

Negativt bidrag: Kalkylen visar på knappt ökat Betydelse för mängden personbils- och trafikarbete. Åtgärden i sig Upprättaren av Samlad lastbilstrafik, samt gång, cykel och förbättrar trafiksystemet effektbedömning kollektivtrafik. (GC/Koll, se Befolkning) vilket även bör leda till att bilresandet ökar.

Negativt bidrag: EVA- Betydelse för energieffektiv kalkylen visar att CO2- Upprättaren av Samlad Klimat. Transportsektorn användning av transportsystemet . utsläppen per kilometer effektbedömning bidrar till miljökvalitetsmålet. ökar. Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte påverka energieffektivitet i Betydelse för energieffektivisering av betydelsen för transportsystemet och ett fordon, fartyg och flygplan samt Upprättaren av Samlad energieffektivisering av brutet beroende av fossila främjande av ökad andel förnybar effektbedömning fordon, fartyg och flygplan bränslen. År 2030 bör Sverige energi. ha en fordonsflotta som är eller främjandet av ökad oberoende av fossila bränslen. andel förnybar energi.

Negativt bidrag: Åtgärden leder till att mängden yta som behöver driftas och Betydelse för energianvändning i underhållas ökar, vilket Upprättaren av Samlad infrastrukturhållningen. bedöms leda till att effektbedömning energianvändningen i infrastrukturhållningen ökar.

Antalet personer exponerade för Inget bidrag: Upprättaren av Samlad bullernivåer högre än riktvärden för Bullerutredning ej utförd. effektbedömning buller

Sida 23 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Människors Hälsa Människors

Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

Antalet exponerade för höga Inget bidrag: Upprättaren av Samlad bullernivåer, bullernivåer högre än 10 Bullerutredning ej utförd. effektbedömning dBA över riktvärdena

Negativt bidrag: Hastigheten höjs vilket Betydelse för förekomst av områden Upprättaren av Samlad bedöms leda till att

Människors Hälsa Människors med hög ljudmiljökvalitet effektbedömning ljudmiljön försämras i vägens närhet.

Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte påverka den Upprättaren av Samlad Fysisk aktivitet i transportsystemet fysiska aktiviteten i effektbedömning transportsystemet i någon betydande utsträckning.

Negativt bidrag: Barriären över vägen förstärks och Barns, funktionshindrades och äldres bedöms bidra till att barns, Upprättaren av Samlad möjlighet att på egen hand ta sig fram funktionshindrades och effektbedömning till sina mål äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål försämras något.

Befolkning Negativt bidrag: Barriären över vägen förstärks och Tillgängligheten med kollektivtrafik bedöms bidra till att Upprättaren av Samlad och gång och cykel till utbud och tillgängligheten med ågn effektbedömning aktiviteter och cykel till utbud och aktiviteter försämras något. Negativt bidrag: EVA- Vägtransportsystemets totala kalkylen visar att utsläppen Upprättaren av Samlad emissioner av kväveoxider (NOx) och av kväveoxider och effektbedömning partiklar (PM10). Hälsa. partiklar ökar. Transportsektorn bidrar till att övriga Halter av kvävedioxid (NO2) och miljökvalitetsmål inandningsbara partiklar (PM10), i tätorter med åtgärdsprogram för Upprättaren av Samlad nås och till minskad Inget bidrag: Har ej utretts. ohälsa. Prioritet ges miljökvalitetsnormer, samt i tätorter effektbedömning till de miljöpolitiska Luft där övre utvärderings-tröskeln delmål där överskrids. transportsystemets utveckling är av stor betydelse för Antalet personer exponerade för Upprättaren av Samlad möjligheterna att Inget bidrag: Har ej utretts. nå uppsatta mål. halter över MKN. effektbedömning

Upprättaren av Samlad Kvalitet på vatten ur hälsoperspektiv Inget bidrag: Har ej utretts.

effektbedömning Vatten

Sida 24 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål.

Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

Vatten Kvalitet på vatten och Upprättaren av Samlad vattenförhållandena ur ekologisk Inget bidrag: Har ej utretts. effektbedömning synpunkt

Upprättaren av Samlad Betydlese för förorenade områden Inget bidrag: Har ej utretts. effektbedömning

Upprättaren av Samlad Betydlese för skyddsvärda områden Inget bidrag: Har ej utretts. effektbedömning

Upprättaren av Samlad Betydlese för bakgrundshalt metaller Inget bidrag: Har ej utretts.

effektbedömning Mark

Betydlese för bakgrundshalt Upprättaren av Samlad Inget bidrag: Har ej utretts. sulfidjordar effektbedömning

Betydlese för skyddsvärda områden Upprättaren av Samlad Inget bidrag: Har ej utretts. under driftskede effektbedömning

Upprättaren av Samlad Betydelse för areella näringar. Inget bidrag: Har ej utretts. effektbedömning

Betydelse för uppkomsten samt Upprättaren av Samlad Inget bidrag: Har ej utretts.

hanteringen av avfall. effektbedömning Materiella tillgångar Materiella

Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte ha någon Betydelse för upprätthållande betydelse för och/eller utveckling av landskapets upprätthållande och/eller Upprättaren av Samlad utmärkande karaktär och kvaliteter – utveckling av landskapets effektbedömning

avseende delaspekterna skala, struktur utmärkande karaktär och Landskap eller visuell karaktär. kvatiteter - avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär.

Upprättaren av Samlad Betydelse för mortalitet Inget bidrag: Har ej utretts. effektbedömning

Negativt bidrag: Den nya vägen förstärker med mittseparering och högre Upprättaren av Samlad Betydelse för barriärer hastighet den befintliga effektbedömning barriär som vägen redan utgör för djurlivet.

Sida 25 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Biologisk mångfald, Växtliv samt Djurliv samt Växtliv mångfald, Biologisk

Landskap Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

Upprättaren av Samlad Betydelse för störning Inget bidrag: Har ej utretts. effektbedömning

Upprättaren av Samlad Betydelse för förekomst av livsmiljöer. Inget bidrag: Har ej utretts.

Biologisk mångfald, Växtliv samt Djurliv samt Växtliv mångfald, Biologisk effektbedömning

Landskap Betydelse för att värna den naturliga, Upprättaren av Samlad Inget bidrag: Har ej utretts. inhemska biologiska mångfalden. effektbedömning

Betydelse för utpekade Upprättaren av Samlad Inget bidrag: Har ej utretts. värdeområden. effektbedömning

Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte ha någon Upprättaren av Samlad Betydelse för strukturomvandling. betydelse för effektbedömning strukturomvandling. Ingår i "Betydelse för upprätthållande och/eller utveckling av landskapets Betydelse för möjligheten att avläsa utmärkande karaktär och Upprättaren av Samlad karaktär och samband kvaliteter - avseende effektbedömning delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär" Inget bidrag: Åtgärden Betydelse för förfall av bedöms inte har någon infrastrukturens egna betydelse för förfall av Upprättaren av Samlad kulturmiljövärden respektive god infrastrukturens egna effektbedömning skötsel av dessa värden. kulturmijlövärden Forn- och kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse kulturarv, Annat kulturlämningar, och Forn- respektive god skötsel av dessa värden.

Upprättaren av Samlad Betydelse för utradering Inget bidrag: Har ej utretts. effektbedömning

Positivt bidrag: EVA- Döda & alvarligt skadade. Minskat kalkylen visar att antalet Upprättaren av Samlad Trafiksäkerhet antal omkomna och antalet allvarligt omkomna och allvarligt effektbedömning skadade.3 skadade minskar.

Referenserna nedan ger mer information om mål och indikatorer i tabell 4.2 1 Förslag till konkretisering av målstrukturen respektive återrapportering av verksamheten utifrån transportpolitisk målproposition (prop. 2008/09:93) http://www.trafikverket.se/PageFiles/21527/bilaga_2_forslag_per_prec_091214.pdf

Sida 26 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

2Definitioner och beskrivningar finns dokumenterade i Trafikverkets Miljöbedömningsgrunder som finns tillgängliga på Trafikverkets hemsida under rubriken "Metod för bedömning av planer och program" från och med 12-09-10.

Observera att definitionerna är framtagna och formulerad med utgångspunkt från hela planer och program. Definitioner, indikatorer och kriterier kan därför komma att behöva förtydligas och anpassas till en Samlad effektbedömning framöver med tanke på att de här används vid bedömningar av en enskild åtgärd eller ett mindre paket av åtgärder.

3 Underhandsmaterial om trafiksäkerhet i samband med konkretisering av funktionsmålet

Tabell 4.3 Kostnadseffektivitet

Kostnadseffektivitet för beräknade effekter

År som kostnads- Beräknat med Kostnadseffektivitetens benämning och kortfattad beskrivning effektiviteten verktyg redovisas för

2030

Trafik- Förändrade antal liv per mdrkr år 2030 -80,8 D/ mdrkr EVA ver: 2.58 säkerhet D (förändrad effekt år 2030 delat med annuitetsberäknad kostnad)

Trafik- Förändrade antal DSS (döda och svårt skadade) per mdrkr år 2030 (förändrad DSS/ -379,0 EVA ver: 2.58 säkerhet DSS effekt år 2030 delat med annuitetsberäknad kostnad) mdrkr

Förändrade antal timmar (totalt) per kkr år 2030 Restid -9,6 tim/ kkr EVA ver: 2.58 (förändrad effekt år 2030 delat med annuitetsberäknad kostnad)

Förändrade antal kton CO2 per mnkr år 2030 kton/ CO2 0,1 EVA ver: 2.58 (förändrad effekt år 2030 delat med annuitetsberäknad kostnad) mnkr

Ej angett Ej angett Ej Ej angett Ej angett beräknat 4.4 Bedömning av bidrag till regionala- och lokala mål Ej angett

Tabell 4.4 Regionala- och lokala mål Bedömning av Kompetens på området som Benämning av mål Beskrivning av mål bidrag till gjort bedömningen måluppfyllelse

4.5 Målkonflikter

Målen om ökad tillgänglighet står i det här fallet i konflikt med målen om minskad klimatpåverkan.

Sida 27 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20 5 Bilaga & Referenser Bilaga 1: Introduktion till Samlad effektbedömning Referens 1: Fyrstegsanalys [vva_040_41_fritsla_krakered_fyrstegshistorik.doc]

Referens 2: Samlad effektbedömning 2009-09-15 [vva_040_41_fritsla_krakered_samlad_effekt_bedom_r.pdf]

Referens 3: RES 05/06, "RES 2005-2006 Den nationella resvaneundersökningen", SIKA

Sida 28 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1 Skede: Oklart Godkänd av: Trafikverket/Nordlöf Peo/2013-05-20

Sida 29 av 29 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1