Kriminologiska institutionen
Utpressning mot företagare i Sverige 1995-2002
C-uppsats i kriminologi Höstterminen 2005 Carina Axelsson Palmer
FÖRKORTNINGAR...... 2
SAMMANFATTNING ...... 3
1. INLEDNING...... 4 1.1 BAKGRUND...... 4 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...... 6 1.3 DISPOSITION OCH AVGRÄNSNINGAR ...... 7 1.4 BEGREPP OCH DEFINITIONER ...... 8 1.4.1 Beskyddarverksamhet ...... 8 1.4.2 Organiserad brottslighet...... 8 1.4.3 Geografisk indelning...... 9 1.4.4 ”One percenters” (1% MC –gäng), Prospects och Hang Arounds ...... 9 1.4.5 Supporterklubbar ...... 9 1.4.6 Skäligen misstänkt...... 9 2. TIDIGARE FORSKNING OCH KRIMINOLOGISK TEORI...... 10 2.1 BROTTSORGANISATIONER OCH BROTTSLIGA NÄTVERK...... 10 2.1.1 Den Sicilianska Maffian...... 10 2.1.2 Italiensk maffia i USA ...... 11 2.1.3 Rysk organiserad brottslighet ...... 11 2.1.4 Ryska invandrares kriminella nätverk i USA ...... 11 2.1.5 Organiserad brottslighet i Sverige...... 12 2.2 VARFÖR BLIR MAN UTSATT FÖR BROTT?...... 13 2.3.1 ”The Rational Actor model”...... 14 2.3.2 Social kontroll och det sociala kontraktet...... 15 2.3.3 En kriminogen omgivning...... 16 2.3.4 Inre Kontroll ...... 16 3. METOD OCH GRUNDDATA...... 17 3.1 METOD, ALLMÄNT ...... 17 3.2 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ...... 18 3.3 RELIABILITET OCH VALIDITET...... 19 3.3.1 Reliabilitet...... 19 3.3.2 Validitet...... 20 3.4 DATABEARBETNING ...... 22 3.5 BESKRIVNING AV METODEN FÖR VIKTNING AV BROTTETS ALLVARLIGHETSGRAD ...... 22 4. RESULTAT ...... 26 4.1 SAMMANFATTNING...... 26 4.1.1 Utveckling ...... 26 4.1.2 Brottets allvarlighet ...... 27 4.1.3 Geografiska skillnader i antal och våld...... 27 4.1.4 Tillvägagångssätt, motiv och storlek på krav och miljö...... 28 4.1.5 Offret...... 29 4.1.6 Gärningsmannen...... 30 4.2 RESULTATET PÅ FRÅGORNA ...... 33 4.3 MÄNNISKOROV OCH UTPRESSNING ...... 37 5. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION ...... 38 6. FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER ...... 43 KÄLLFÖRTECKNING...... 44 BILAGA 1. LAGTEXT...... 46 BILAGA 2. FRÅGOR...... 47 BILAGA 3. TABELLER...... 49
1 FÖRKORTNINGAR
ASP Allmän spaningsregister som innehåller uppgifter om kriminellt aktiva personer. Brå Brottsförebyggande rådet BR Belastningsregistret CBS Centrala Brottspaningssystemet. Nationellt system för spaningsuppgifter om allvarliga brott och om gärningsmän i den mån de identifieras och bedöms vara skäligen misstänkta. CBS dokument. Anmälan om brott som bearbetats i CBS. FAP Föreskrifter och Anvisningar för Polisväsendet KUT Kriminalunderrättelsetjänsten KUR Kriminalunderrättelseregistret. I detta registreras personer som är skäligen misstänkta för allvarlig brottslig. Registret ägs av RKP och endast funktioner inom kriminalunderrättelseverksamheten har direkt tillgång till uppgifterna i registret. PUL Personuppgiftslagen POL Polisdatalagen RAR Rationell Anmälans Rutin. Polisens register för anmälda brott. RKP Rikskriminalpolisen RPS Rikspolisstyrelsen SPSS Statistical Package for the Social Sciences En programvara som används för statistisk dataanalys
2
SAMMANFATTNING Anmälningar om utpressning har ökat kraftigt i Sverige under de senaste 10 åren. Under samma period har även gängbrottslighet blivit allt mer påtaglig. Denna uppsats är en studie av utpressningsbrott mot företagare eller deras familjer och omfattar 796 anmälningar om utpressning begångna från januari 1995 till oktober 2002. Mitt syfte var att undersöka karaktären av dessa brott för att utröna om det fanns indikationer på att brotten skedde i organiserad form på ett sätt som utsatte offer för stor risk beträffande frihet och trygghet Diskussionen lägger fokus på aktörerna från ett teoretiskt perspektiv för att bedöma om de kan anses rationella och planerande samt i vilken mån brotten är organiserade.
Utgångspunkten var att polisen i rapporter framfört att utpressning är ett brott som systematisk används av kriminella för att skaffa sig inkomster. Undersökningen avgränsades till utpressningsbrott mot företagare för att även få en uppfattning om brotten riskerar att påverka fritt företagande. Av praktiska skäl begränsades tidsperioden eftersom dessa brott under denna tid gallrades ut och registrerades i ett nationellt system, Centrala brottsspaningssystemet, som har uppgifter om tillvägagångssätt. Samtliga fall analyserades och graderades enligt ett antal frågor och en bedömningsskala beträffande allvarlighetsgraden.
Antalet fall som undersökts visar inte en lika dramatisk ökning som utpressningsbrottsligheten totalt. Antalet brott mot företagare har dock ökat och så har också allvarlighetsgraden. Resultatet visar att antalet brott generellt sett står i proportion till folkmängden. Flest brott har anmälts i Stockholm men Skåne Län har fler brott än Västra Götaland där det dock skett en markant ökning under perioden. Även i Västmanland ökade brottsligheten markant. I övrigt finns det inte några tydliga geografiska mönster.
Gärningsmän utnyttjar rädslan för kända våldsbenägna grupperingar när de begår utpressning och det finns många erfarna brottslingar ibland de misstänkta. I ca 20% av fallen fanns anknytning till en våldsbenägen grupp. Beskyddarverksamhet förkom inte i någon stor omfattning medan olaglig indrivningsverksamhet var omfattande. Av de identifierade misstänkta hade 10 % en taxerad årsinkomst som tangerade eller översteg normalinkomsten för en man i Sverige vilket skapar en ny bild av gärningsmännen.
Offren fanns bland småföretagare. Krav på sammanlagt många miljoner har framförts. Med utgångspunkt från det totala resultatet är bedömningen att 30-40 procent av brotten begicks i organiserad form. Undersökningen visar på en något ökande allvarlighetsgrad över tid. Uppföljningen av brottsbelastningen och gängtillhörighet hos de i undersökningen misstänkta pekar mot en risk för ökad organisation genom att kunskaper överförs, nätverk bildas och samverkar. Detta kan bli ett hot mot trygghet och fritt företagande.
3 1. INLEDNING
1.1 Bakgrund Inom det internationella polissamarbetet i Europeiska unionen har man under ett antal år arbetat med att skapa förutsättningar för att bekämpa den transnationella organiserade brottsligheten. I och med globalisering sprids affärsmetoder och kontakter inom den kriminella världen och brottslingar styr in sig på att ägna sig åt det som är mest vinstgivande och minst riskabelt (RKP:KUT Rapport 2005:7). På det internationella planet nämns främst brott som narkotikabrottslighet, människosmugglig, kvinnohandel osv. (t.ex. http://europa.eu).
Men det är naturligtvis även viktigt att bekämpa organiserad brottslighet på hemmaplan. Det finns mest antaganden om dess omfattning, beroende på att det inte finns särskilt mycket forskning på området (Brå Apropå 3/2005). Det som delvis gör området problematiskt är att begreppet ”organiserad brottslighet” har otydliga konturer och det finns olika sätt att definiera det. I SOU 2000:88 finns en fem sidor lång beskrivning av hur begreppet tolkas och definieras av olika nationella och internationella organisationer (SOU 2000:88, 55-60).
Europeiska Unionen har enats om en definition (se kap.1.4.2). Den går ut på att utifrån ett flertal kriterier bedöma om grupperingar ägnar sig åt brottslighet som skall anses organiserad. En förutsättning för att den skall kunna appliceras är att man har detaljkunskaper om grupperingarna och vad de begår för brott. Oavsett svårigheter beträffande definitioner är det viktigt att på något sätt skapa en uppfattning om problemen inte bara för att organiserad brottslighet anses vara systemhotande, det vill säga utsätter rättsväsendet och andra myndigheter för påfrestningar av allvarligt slag (t.ex. RKP 2004:9b) utan för att det också finns individer som är offer.
Bakgrunden till den här uppsatsen är att det finns ett behov av att skapa en djupare och mer konkret kunskap om organiserade former av brottslig verksamhet inom Sverige. Om brottslighet sätts i system som genom sin natur utsätter medborgare och samhället för stor risk beträffande frihet och trygghet krävs kunskaper om hur man skall bekämpa och förebygga den. De finns tecken på att utpressning utgör en sådan brottslig
4 verksamhet. Exakt vad utpressning och en allvarlig art av sådan brottslighet, människorov med utpressningssyfte är, definieras av lagtext som återfinns i bilaga 1.
I Rikskriminalpolisens hot och risk bedömningar om den organiserade brottsligheten (t.ex. RKP, 1997:11, 2002:12, 2001:15 H ) har det uttalats farhågor att utpressningsbrott skulle öka på grund av ett ökat intresse för Sverige från den organiserade brottsligheten sedan Sovjetunionens fall och krigen på Balkan. I rapporterna sägs bl.a. att utpressningsverksamhet sker mot näringsidkare som tvingas betala för skydd och för påhittade skulder och att gäng ägnar sig åt olaglig inkassoverksamhet. I rapporten om systemhotande brottslighet redovisas att antalet personer med medlemskap i vissa namngivna kriminella gäng som dömts för utpressning mer än femfaldigats från 1998 till 2004 (RKP KUT 2004:9b, s.7). Europols rapport 2004 om organiserad brottslighet säger att OMCG (Organised Motor Cycle Criminal Groups) är involverade bland annat i utpressning.
Brottsförebyggande rådets forskning talar för att det snarare bör talas om organiserade nätverk än brottsorganisationer i Sverige (Brå Rapport 2002:7), men oavsett graden av organisation så oroar sig polisen för verksamheten som bedrivs av vissa kriminella grupper som har etablerat sig i Sverige. Grupperna är de så kallade 1% MC-gängen (se 1.4.4) och deras supporterklubbar, fängelsegäng samt etniska grupper från segregerade bostadsområden. (RKP KUT 2005:7).
I boken Measuring Organised Crime in Europe talas det om marknader för organiserad brottslighet och det föreslås användande av en riskbaserad metodologi för att identifiera för kriminalitet inom sårbara områden (Beken, 58). Min idé om att undersöka företagare som utsatts för utpressning kommer från den boken.
Polisens rapporter bygger främst på expertutlåtande och det är svårt att bedöma utveckling utan kvantitativa mått. Vad som går att utläsa av den offentliga statistiken är att utpressningsbrotten har ökat med mer än 100 % på 10 år, från 419 anmälda brott 1995, till 945 anmälda brott år 2004. Det går däremot inte att i den offentliga statistiken avgöra vilken typ av utpressningsbrott som ökat. Därför krävs en djupare analys av för
5 att få reda på om det åtminstone finns indikationer på att någon form av organisation ligger bakom utpressningsbrott.
Det som i allmänhet förknippas med organiserad brottslighet är ordet maffia. Det tycks ha blivit ett allmänt begrepp för att beskriva brottsorganisationer. Den Sicilianska maffian och dess utväxt till USA under tidiga 1900-talet har skildrats i den av många sedda filmen Gudfadern. Även det japanska brottssyndikatet ”yakuzan ” som bland annat ”håller småtjuvarna borta i utbyte mot månatliga avgifter från restaurang- och butiksägare” kallas för maffia (SvD.14 dec.2005). Det finns anledning att titta lite närmare på det som skrivits om ”maffior” för att få en förståelse för brottsorganisationer och begreppet organiserad brottslighet.
1.2 Syfte och frågeställningar Mitt syfte var att undersöka karaktären av utpressningsbrott mot företagare under perioden 1995 – 2002 för att utröna om det fanns indikationer på att brotten skedde i organiserad form på ett sätt som utsatte offer för stor risk beträffande frihet och trygghet. Undersökningen kan utgöra en förstudie till en större studie. De frågeställningar som används för att ge en sammanfattande beskrivning är: Har brotten ökat? Hur allvarliga är brotten? Finns det geografiska skillnader? Vilka tillvägagångssätt och vilka krav har gärningsmannen? Går det att urskilja något mönster beträffande offren? Vilka karaktäristika finns hos de gärningsmän som registrerats som skäligen misstänkta?
Följande frågor ställdes mot materialet för att bedöma allvarlighetsgraden och karaktären på brotten: 1. Vilket motiv har gärningsmannen angivit? 2. Har våld förekommit? 3. Vilken typ av hot har offret utsatts för? 4. Vilka är de hotade? 5. Vem eller vilka utför hotet? 6. Nämns någon grupptillhörighet som kan förstärka hotet? 7. Finns det tidigare händelser som kan relateras till brottet och har våld förekommit tidigare?
6 8. Finns det praktiska förutsättningar för att verkställa hotet om man ser till platsen som brottet utförts på? Frågorna och svarsalternativen finns i bilaga 2.
1.3 Disposition och avgränsningar Lagtexten om utpressning och människorov finns i bilaga 1. Under begrepp och definitioner finns en kort beskrivning av hur organiserad brottslighet definieras inom EU, samt några andra begrepp. Därefter kommer ett kapitel om viss nutidsforskning om maffia, organiserad brottslighet och utpressningsverksamhet samt valda delar av kriminologisk teori som används i diskussionen i kapitel fem.
Tredje kapitlet beskriver vilka källor och metoder som använts för undersökningen. I fjärde kapitlet redovisas resultatet. En statistisk bearbetning har gjorts för att beskriva brottens fördelning geografiskt och över tid. Den andra delen går ut på att bedöma de anmälda brottens allvarlighetsgrad enligt en mall med förutbestämda frågor och alternativa svar, där svaret avgör allvarlighetsgraden. Frågemall och tabeller och finns i bilaga 1 och 2. Resultatet diskuteras i kapitel fem. Avslutningsvis, i kapitel sex, finns rekommendationer för fortsatta studier.
Undersökningens avgränsning till de fall där målsägande är företagare bestämdes för att Polisen (FAP 454-1) anser att företagare som grupp är i riskzonen för utpressning på grund av att de har pengar i omlopp och en verksamhet som kan vara sårbar om den störs. Risken kan göra dem benägna att betala. Tidsramen är vald för att Rikspolisstyrelsen 1995 införde nya regler och gav polismyndigheterna i uppdrag att registrera samtliga utpressningsbrott mot företagare och deras anhöriga (FAP 454-1, RPS FS 1994:13) i det centrala brottsspaningssystemet (CBS). Denna regel upphörde 2001 och efterträddes av en regel om att uppdatera CBS med samtliga utpressningsfall (FAP 454-1, 2001). Tidsperioden för undersökningen är från och med 1995 till och med oktober 2002 eftersom reglers efterföljande kan ha en viss eftersläpning. Att CBS användes var av praktiska skäl. Att undersöka alla utpressningsbrott registrerade i Rationell Anmälnings Rutin (RAR) skulle ha gjort bearbetningen alltför omfattande för denna uppsats, eftersom det inte finns någon möjlighet att sortera ut gruppen företagare med automatik.
7 Den förevarande undersökningen kan utgöra en förstudie till en fullständig genomgång av registrerade utpressningsbrott.
Den frågemetod som används är begränsad i antalet frågor och det finns en rad ytterligare frågor som är viktiga för en hotbildsbedömning. Det undersökta materialet är uteslutande ingångshandlingen i brottsutredningen och det finns inte svar på alla frågor men avsikten var inte att genomföra en ingående hotbildsanalys utan ta fram underlag för bedömning av karaktären på brottet.
1.4 Begrepp och definitioner
1.4.1 Beskyddarverksamhet Med beskyddarverksamhet menas att en grupp kriminella söker upp företagare för att ta betalt för att inte bli utsatt för brott. (Se vidare i kap 2.1)
1.4.2 Organiserad brottslighet I en uppslagsbok finns denna definition: ”Organiserad brottslighet bedrivs av mer eller mindre välstrukturerade sammanslutningar med syfte att uppnå stora finansiella vinster genom illegala aktiviteter” (Nationalencyklopedin 1993).
Anledningen till att skilja ut ”organiserad” från annan brottslighet är det speciella hot som den organiserade brottsligheten anses utgöra mot ett fungerade rättsväsendet och till exempel förutsättningar för företagande. Brottsligheten är svår att upptäcka på grund av arbetsfördelning och att personliga, affärsmässiga och politiska förbindelser utnyttjas i det att legala och illegala affärer drivs samtidigt (Nationalencyklopedin1993). Det finns ett antal definitioner på organiserad brottslighet. Inom EU används en definition bestående av 11 kriterier (finns i dokumentet 6204/2/97 Enfopol 35 Rev 2 (ursprungligen i Enfopol 161).
Kriterierna är följande: 1. Samarbete mellan fler än två personer. 2. Egna tilldelade uppgifter åt var och en. 3. Lång eller obegränsad utsträckning i tiden. 4. Någon form av disciplin och kontroll.
8 5. Misstanke om allvarliga kriminella handlingar. 6. Verksamhet på lokal nivå. 7. Användning av våld eller andra metoder för hot. 8. Användning av kommersiella eller affärsmässiga strukturer. 9. Deltagande i penningtvätt. 10. Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomi. 11. Strävan efter vinning och/eller makt. De svenska kraven är att nummer 1, 3, 5 och 11 samt ytterligare tre kriterier skall vara uppfyllda, för att brottslig verksamhet skall anses vara organiserad.
1.4.3 Geografisk indelning Den geografiska indelningen är efter polismyndigheternas indelning. Den gäller också för de statistiska uppgifterna. I den mån polismyndighetsindelningen förändrades under undersökningsperioden har manuella beräkningar gjorts för att få jämförbara siffror över tid.
1.4.4 ”One percenters” (1% MC –gäng), Prospects och Hang Arounds Uttrycket ”one percenters” kommer ursprungligen från att de som tillhör denna grupp är stolta över att tillhöra de 1% av motorcykelförare som The American Motorcycle Association (AMA) inte ville ha något med att göra. Hells Angels ansågs förstöra anseendet för andra respektabla MC-klubbar genom sin respektlöshet för normer och lagar (Thompson, 9) Uttrycket har sedan följt med vid etablering av nya Hells Angels avdelningar och andra MC gäng utanför USA. ”Prospects” och kallas de som står under uppsikt av en Hells Angels klubb i väntan på att bli antagna som medlemmar . Hang arounds är personer som väntar på att få bli ”Prospects” ((Brå Rapport 1999:6, 28-29)
1.4.5 Supporterklubbar Supporterklubbar består av organiserade grupper som fungerar under överinsyn av de etablerade MC-gängens och är dessas hantlangare (RKP Rapport 2004:9b).
1.4.6 Skäligen misstänkt Skäligen misstänkt är ett begrepp från Rättegångsbalken som betyder att polisen i utredning av ett brott har uppgifter som pekar ut en enskild namngiven person.
9 2. TIDIGARE FORSKNING OCH KRIMINOLOGISK TEORI Detta kapitel inleds med att beskriva de brottsorganisationer som det finns mest kunskap om som genom hot och våld skapat kontroll över näringsidkare och haft utpressning som en av sina inkomstkällor. Sedan kommer ett avsnitt om brottsofferforskning. Sist i kapitlet är en genomgång av brottsteorier med inriktning på att förklara varför man begår brott.
2.1 Brottsorganisationer och brottsliga nätverk
2.1.1 Den Sicilianska Maffian Den kanske mest kända och omtalade brottsorganisationen som använde utpressning för att få del av näringsidkares vinster är Maffian. Maffians ursprung är Sicilien. Ordet mafioso i brottslig betydelse första gången 1863 i titeln på ett skådespel som sattes upp på teatern i Palermo, Sicilien. Pjäsen handlade om ett fängelsegäng som hade en boss, initierings ritualer, och talade om ”respekt” och beskyddarpengar (Dickie, 55). Historiskt sett var Sicilien angripet och belägrat sedan antiken och det fanns ända in i modern tid ingen tilltro staten som rättsskipare (Nationalencyklopedin, 1993) och mafioson ”Gudfadern” konkurrerade med staten om att stå för beskydd av liv och egendom inom ett geografiskt område eller en bransch. Han tog betalt för beskydd både mot sig själv och mot andra. Rättsinstanserna var svaga och korrupta. Vissa källor säger att Gudfadern var den instans som människor gick till när det begåtts en oförrätt mot dem, den som hade makt att skipa ”rättvisa” och inte polis och domare. Det kunde gälla återtagande av stöldgods, reglera skulder eller vedergällning för misshandel (Lappalaininen, 80-93).
Enligt den sicilianska edsvurna hederskoden ”Omertà” eller ”code of silence”, bestraffades samarbete med rättsväsendet med döden. Svårigheten att få fram vittnen till begångna brott och korruption ledde till att maffian på Sicilien (Cosa Nostra) kunde överleva och blomstra på Sicilien i över hundra år och att många grova brottslingar har haft fritt spelrum fram till avslöjanden under 1980 och 1990-talen (Dickie, xxi). Det finns flera andra namngivna maffiaorganisationer i Italien: Camorran, Ndranghetan och Nova Sacra Corona Unita (Fijnaut et.al, II.32)
10 2.1.2 Italiensk maffia i USA I USA har ”de fem familjerna” - den italienska maffian, varit ett begrepp från 1920-30 talet då invandrarområdenas slum och sociala misär var grogrund för att bilda kriminella gäng, gäng som utnyttjade de affärstillfällen som förbudstiden förde med sig. Så småningom bildades affärsimperium som med hot, våld och utpressning kontrollerade politiker och fackföreningar och tog in stora pengar på droghandel och spel. (DN 21 maj 2004)
2.1.3 Rysk organiserad brottslighet Den ryska organiserade brottsligheten sägs av en amerikansk forskare ha sin historia i beroenden mellan professionella kriminella individer och enbart av ekonomiska orsaker. De är inte knutna till varandra med familjeband eller av etniska skäl. Den grad av ömsesidigt beroende och tillit som krävs för att skapa ett kriminellt nätverk utan risk att bli angivna skapades i fängelserna, särskilt i Stalins Sovjet. Här skapades de hederskodex, regler, värderingar och sanktioner som krävdes för att skapa en egen värld av tjuvar, ledda av en elit ”vory y sakone” (Finckenauer & Voronin, 5). Enligt Finckenauer och Voronin formades den så kallade ryska maffian under 1960 talet. Den verkade enligt författarna i tre lager. På toppen av pyramiden fanns delar av den sovjetiska nomenklaturan (personer i maktskiktet) som för privata fördelar beskyddade en illegal skugg-ekonomi. Mittenlagret bestod av affärsmän som drev den illegala affärsverksamheten genom samverkan med de legala företagen som gjorde affärer på gods och service producerat utanför planhushållningen. Bottenskiktet utgjordes av yrkeskriminella som skötte illegala verksamheter som spel, droger, prostitution, utpressning med mera (Finckenauer & Voronin, 6). I nutidens Ryssland har det kommit att uppstå den skiljelinje mellan den gamla tidens tjuvar och nya banditer som mer vill likna entreprenörer. De nya banditerna säljer beskydd och begår utpressning mot företag och har intresse av att företagen går bra och inte blir utsatta för stölder och inbrott (Dixelius & Konstantinov,32).
2.1.4 Ryska invandrares kriminella nätverk i USA I slutet av 1990-talet gjordes en stor undersökning i USA om ryska invandrares brottslighet. Det konstaterades att det finns kriminella nätverk av olika dignitet och samarbete i olika utsträckning, men inte någon övergripande maktstruktur (Finchenauer & Waring, 106). Det finns dock vissa regler man följer som har lång tradition. Det finns
11 maktstrukturer inom de olika subkulturerna och de har stränga krav för att tilldela nya medlemskap. Man har titlar som vissa specialiserade kriminella blir belönade med. Det finns ”försäkringar” (obsjtjak) som alla måste betala till och som kan användas till att försörja familjemedlemmar till en medlem som hamnat i fängelse. Den kan även användas till mutor, eller till att planera eller investera i något som krävs för att begå nya brott (Finchenauer & Waring, 107).
Historiskt sett är krav på pengar för beskydd ett klassiskt ”maffiabrott” för att inbringa inkomster och för att få kontroll över viss affärsverksamhet. För att kunna realisera beskydd krävs att gruppen har kontroll över ett geografiskt område och att gruppen kontrollerar det kriminella klientelet där. Även i nutid och i vår närhet förekommer det i stor omfattning. En finsk forskare gjorde en enkätundersökning bland finska företag i Baltikum och Ryssland den visade att det särskilt i St. Petersburg är ett stort problem med de ”skyddstjänster” som grupper av brottslingar erbjuder. Enorma pengar omsätts för beskydd och det är makt och kontroll som är en stor drivkraft och ofta är de legala och illegala ekonomierna sammanflätade (Brå- Apropå 2004, Aromaa ).
2.1.5 Organiserad brottslighet i Sverige Redan på 1920-talet hade Sverige en våg av organiserad brottslighet. Det var sprit som smugglades in från Tyskland och Estland när det var svårt att få tag på den varan på grund av alkoholransoneringen. Folk från lägre samhällsskikt smugglade och sålde medan etablerade handlare stod för finansieringen (Brå Rapport 2002:7, 15). I den politiska debatten har det förekommit olika beskrivningar på brott som skett planerat och i samverkan. Det har kallats seriebrottslighet, yrkesbrottslighet och organiserad brottslighet men också under viss tid helt stått tillbaka, som under 1980-talet när ekonomisk brottslighet kom i förgrunden (Brå Rapport 2002:7, 17).
Den organiserade brottsligheten i Sverige sägs i flera av Rikskriminalpolisens årliga lägesbeskrivningar och hotbildsrapporter från 2000 och framåt, syssla med narkotikabrottslighet, smuggling av tobak och sprit, bedrägerier och ekobrott, illegal handel m stulna fordon och vapen, rån och seriestölder, människohandel, utpressning, penningtvätt, mord och misshandel. Det som är kännetecknande är att brotten sker i samverkan mellan brottslingar som är mångsysslare. Rikskriminalpolisen använder
12 EU:s definition om organiserad brottslighet och kräver att de fyra grundkriterierna samt ytterligare tre av kriterierna skall vara uppfyllda. Rapporterna bygger främst på intervjuer med experter, och på underrättelseinformation. Det finns ännu inte några kvantitativa undersökningar.
Det som närmast förknippas med organiserad brottslighet i Sverige är de gäng som nämndes i inledningen, Mc-gäng, fängelsegäng och etniska grupperingar. Det gjordes en analys av den så kallade mc-brottsligheten för Brå:s räkning (Brå-Rapport 1999:6) där det konstaterades att det finns kriminella medlemmar i gängen men att föreningarna som sådana inte kan betraktas som brottsorganisationer. Detta är ett unikt perspektiv då det i andra länder som t.ex. i Danmark har gjorts studier som visar att de så kallade 1% MC-gäng (Hells Angels, Bandidos m.fl.) i allt väsentligt är att likställa med brottsorganisationer eftersom de har samma hierarkiska struktur som maffian. Presidenten i 1% MC-gäng likställs med Gudfadern och medlemmarna likställs med maffians soldater (Brå Rapport 1999:6, 28). Det som framkom av en undersökning av brottsbelastningen 1999 beträffande personer tillhörande Hells Angels och Bandidos var att endast fyra var dömda för utpressning. Enligt den rapport som RKP har gett ut om systemhotande verksamhet har utpressningsbrott begångna av Hells Angels och Bandidos medlemmar femfaldigats från 1999- 2004 men framför allt är det supportergängen som står för utpressningarna. Bandidos har fler vapenbrott än övriga gäng (RKP Rapport 2004:9b).
Brottsförebyggande rådet genomförde en studie (Brå Rapport 2002:7) som pekade mer mot att den ”svenska modellen av organiserad brottslighet” är ”en allvarlig brottslighet som utövas systematiskt och i nätverksform” . Man menar att det som EU:s definition avser är brottsorganisationer som är hierarkiska och inflytelserika och att den typen av organisation inte förekommer i Sverige. (Brå Rapport 2002:7, 8).
2.2 Varför blir man utsatt för brott? Brottsofferforskning (victimology) har visat att alla människor inte är lika utsatta för brott. En studie i Storbritannien visade att 4 % av befolkningen är offer för 44% av alla brott. Det går dock inte att säga att detta är generellt. Det skiljer avsevärt mellan olika
13 brottstyper; vissa typer av brott berör endast små marginaliserade grupper i samhället och de som står utanför dessa är inte i riskzonen för brott (Ainsworth, 55). Det finns vissa generella riskfaktorer där det geografiska läget är en av de externa faktorerna som kan vara avgörande. Annan forskning säger att potentiella gärningsmän rör sig inom för honom kända områden. Psykologer har kommit fram till att den “mentala kartan” har stor betydelse för var brottslingen väljer att begå brott. Detta är teorier som används för att göra en tänkbar profil på brottslingen vid spaning och utredning. Metoden syftar till att få ett hanterligt område att söka i efter en gärningsman. Det man påpekar i forskningen är att denna mentala karta är en subjektiv tolkning hos varje individ och att infrastruktur och platsmiljö är av stor betydelse (Ainsworth 117- 118). Brottsofferforskning säger också att den viktigaste faktorn för att förutspå att någon kommer att bli ett offer är att man tidigare utsatts för brott, framför allt gäller detta beträffande våldsbrott men även beträffande t.ex. inbrott. Gärningsmannen lär sig av situationen om det kan vara framgångsrikt att återkomma (Ainsworth, 55- 56).
2.3 Brottsteorier Teoretiska förklaringar till varför vissa personer begår brott kan grovt indelas i två kategorier. Den klassiska, som är inriktade på att brott är en konstruktion av samhället, ett regelverk som människor väljer att följa eller att bryta mot. De kallas även kontrollteorier och betonar att förebyggande av brott sker genom bestraffning (Gottfredson & Hischi, 85). Den andra genren är inriktad på egenskaper hos aktören och gör gällande att det är en rad olika faktorer, biologiska, psykologiska och/eller sociala, som gör att en person blir brottsling (Gottfredson & Hirschi, 3). De brukar sammanfattas som den positivistiska skolan. Dessa teorier tonar ner individens ansvar och anser att behandling av individen och förändringar i samhället är det som krävs för att förebygga brott.
2.3.1 ”The Rational Actor model” Inom den klassiska skolan återfinns den teori som brukar kallas ”The Rational Actor model”. Den menar att det är människans natur att söka mest möjliga njutning och mista möjliga obehag och hon handlar efter rationellt övervägande för att uppnå tillfredsställelse. På grund av detta måste regler till för att styra människors samexistens. Grunden för teorin hittas i en rad filosofiska ekonomiska och sociala idéer som utvecklades under 1700 och 1800-talen. Den brittiske filosofen Jeremy Bentham (1748-
14 1832 ), och den franske upplysningsfilosofen Jean-Jaques Rousseau (1712-1778) är kända för att ha utvecklat dessa idéer. Jeremy Bentham bidrog med två viktiga uppfattningar till utvecklingen av ”The Rational Actor model ”. Dels att den främsta kontrollen över självtillfredsställelse är rädsla för smärta. Följaktligen är det bestraffning som är det huvudsakliga sättet att skapa den rädsla som förmår att tygla viljan (Hopkins-Burke, 5).
Forskning i England under 1980-talet kom fram till att det finns anledning att betrakta tjuvar och rånare som beslutsfattare, men graden av rationalitet i beslutsfattandet påverkas i hög grad av behovet av pengar. Individens kunskaper visade sig begränsade när det gällde straffsatser men erfarenheter och färdigheter som en individ har tillägnat sig har stor betydelse för när och hur man begår brott. Dessutom framkom att individuella egenskaper hos en person, såsom kön, kroppskonstitution eller medlemskap i ett gäng har stor betydelse. Dessa faktorer kan vara avgörande för den potentielle gärningsmannens val att begå eller inte begå ett brott. En kraftig man tillhörande ett gäng kan välja att begå brott för att han löper mindre risk att själv bli skadad av offret eller av tillskyndande (Cornish&Clarke,117). I forskning grundad på intervjuer med rånare framkom att gärningsmännen beslutat använda vapen, oftast skjutvapen, främst för att skrämma och snabbt nå önskat resultat, men var beredda att skjuta om offret gjorde motstånd eller polis kom till platsen (Cornish&Clarke,63).
2.3.2 Social kontroll och det sociala kontraktet Emile Durkheim (1858-1917) var fransk sociolog och betonade i sin teori betydelsen av samspelet mellan individ och samhälle. Durkheim menade att det var socialiseringen och utveckling av ett samvete som gör människan mänsklig och bristen på socialisering skapar konflikter mellan samhället och individen. För att socialiseringen skall lyckas krävs det att den skapar mening hos den berörde. Om individen inte känner sig anpassad, om han eller hon inte känner någon mening med det han gör eller blir satt att göra, misslyckas socialiseringen (Hopkins Burke, 98).
Ett industrialiserat samhälle innebär beroende mellan grupper med ömsesidiga förpliktelser av olika slag men minskad individuell kontroll (Hopkins Burke, 98-101).
15 Många sociologer efter Durkheim har tagit fasta på det grundläggande i hans idéer, nämligen att minskad social kontroll leder till anomi, egoism och ökad brottslighet, några utvecklingar av dessa idéer följer nedan.
2.3.3 En kriminogen omgivning Travis Hirschi talar om fyra element som skapar denna sociala kontroll; engagemang, tillgivenhet, relationer, och tro (Cornish & Clarke, 121). Om de saknas i individens uppväxt så finns inte incitamenten för konformitet med andras regler. Man har inget att förlora på att avvika, t.ex. genom att begå brott. En annan typ av förklaring om omgivningens påverkan lades fram av ett antal forskare som under tidigt 1900-tal studerade kriminaliteten i slumområden i Chicago. En förenklad sammanfattning av deras forskning är att ungdomar, oavsett etnisk bakgrund avbröt sin kriminella bana om de flyttade från området. De menade att kriminaliteten var inbyggd i sättet att leva just där. De gjorde studier som visade att ungdomar rekryterades till gängen av dem som var något äldre och lärdes upp i kriminella karriärer. Där var det kriminalitet som var normen och individen anpassades efter den. Den mest erkända observationen från dessa studier är att det finns ett starkt samband mellan var man är uppvuxen och vem man umgås med i ungdomen, och utvecklingen av en brottskarriär (Hopkins Burke, 102- 104). Sociologen Edwin H Sutherland sympatiserade med Chicagoskolan men betonade i sin teori om ”differential associations” att det finns alltid både goda och onda krafter som påverkar människor, särskilt i ungdomen. Han menade att kriminalitet är ett inlärt beteende som man skolas in i genom kontakt med andra och att beteendet överförs mellan generationer och inom kulturer. Det är beroende på vilka normer som den unge kommer i kontakt med mest som blir avgörande för om han blir kriminell eller inte (Lilly et.al., 46). På en blandning av klassisk och positivistisk teori har Forskarna Michael R Gottfredson och Travis Hirschi har byggt sin ”General Theory of Crime” som beskrivs härnäst.
2.3.4 Inre Kontroll Gottfredson och Hirschi utgår från den klassiska uppfattningen om att brottslingen väljer att begå ett brott. De använder begreppet ”inre kontroll” för att förklara varför han begår brott, och de individuella skillnaderna i uppförandet hos individer.(Gottfredson & Hirschi, 87). De menar att det finns belägg för den positivistiska skolan vars idéer om
16 att brottslingar har medfödda eller förvärvade egenskaper som särskilt befrämjar brottslighet som t.ex. aggressivitet, kroppsbyggnad och intelligens. Problemet är emellertid att förstå varför bara somliga av dem som har de brottsbefrämjande egenskaperna begår brott. Dessutom konstaterats av brottsofferforskningen visar att gärningsman och offer ofta kommer från samma miljö och har haft någorlunda samma sociala kontroll (Gottfredson & Hirschi, 87). Med andra ord kan vare sig miljön eller biologiska faktorer vara avgörande. Det som är avgörande menar Gottfredson & Hirschi är den inre kontrollen. En förmåga att hålla tillbaka tillfällets frestelse och att koppla ihop den med samhällets krav på uppförande. De menar att denna brist på kontroll inte bara handlar om att begå eller att inte begå brott utan är generell och leder till oförmåga att planera och jobba på långsiktiga mål. Den som har låg inre kontroll tenderar att söka snabb stimulans och tillfredsställelse med fokus på här och nu medan människor med hög inre kontroll tvärtom har benägenhet att skjuta på sin belöning. I nästa kapitel beskrivs och diskuteras metoden för undersökningen och dess reliabilitet och validitet.
3. METOD OCH GRUNDDATA
3.1 Metod, allmänt För att få svar på om fall av utpressningsbrott mot företagare indikerar att brotten sker i organiserad form på ett sätt som utsätter offer för stor risk beträffande frihet och trygghet har jag fokuserat på att hitta karaktären på brottet och gärningsmannen genom att studera anmälda brott. Alternativet kunde ha varit att göra en brottsofferundersökning eller intervjuer med dömda personer. Det ideala vore att kombinera sådana metoder men omfattningen och de praktiska problemen med en sådan undersökning gjorde att valet föll på att använda anmälda brott som utgångspunkt.
Det är viktigt att poängtera att det finns en rad problem med att dra slutsatser från enbart anmälda brott. Dels att anmälningsbenägenheten varierar för olika brott och dels att den varierar över tid. I Brottförebyggande rådets skrift Konsten att läsa statistik om brott och brottslingar (Brå1993) beskrivs det s.k. mörkertalet som skillnaden mellan den registrerade brottsligheten och den faktiska brottsligheten. Enligt denna definition begås
17 ett faktiskt antal brott men vilka som anmäls till polisen varierar. De två viktigaste faktorerna som spelar in beträffande anmälan av våldsbrott är den sociala relationen mellan offer och gärningsman och skadans grovhet (Brå 1993, 18). Detta resonemang återkommer längre fram i diskussionen kring gradering av brottets allvarlighet utifrån relationen ( 3.4.3).
Med den logik som framförts beträffande anmälningsbenägenheten kan vi utgå ifrån att en del utpressningsbrott anmäls till polisen. Särskilt de som är allvarliga. En ökning av anmälningar skulle då tyda på att fler har blivit utsatta för allvarliga brott och kan också tyda på att det inte är finns personliga relationer mellan offer och gärningsman. Samtidigt kan man inte utesluta att det finns andra skäl som t.ex massmedial uppmärksamhet som kan göra att anmälningsbenägenheten ökar. En undersökning av dagspressens artiklar om organiserad brottslighet under samma tidsperiod som förevarande undersökning (1995-2002) fann 145 artiklar varav 41% framförde organiserad brottslighet som ett allvarligt hot. De mest nämnda gängen var mc-gäng och rysk organiserad brottslighet. I 5% av artiklarna nämndes utpressning som en förekommande brottstyp (Vesterhav,28,30). Det är inte helt uteslutet att vissa offer kan ha påverkats av pressen i sin bedömning av vem som hotat dem. Det förefaller dock mindre troligt att artiklarna skulle ha uppmuntrat till att anmäla brott, med tanke på att artiklarna kan ha verkat skrämmande (Brå Rapport 1999:6, 35).
Antagandet och utgångspunkten för undersökningen var att det finns en sårbar marknad för utpressning i Sverige som framför allt utgörs av småföretagare. Och att det finns ett växande antal kriminella gäng som vill öka sin makt genom kontroll och som organiserar sig för att skaffa regelbundna inkomster. En genomgång av anmälningarna samt brottsregisteruppgifter gav kvantitativ data om brottet och gärningsmännen. Det kvalitativa resultatet togs fram genom den metod som beskrivs ingående längre fram. Dessa data ställda mot den forskning och teorier som nämns utgör grunden för analysen och diskussionen av resultatet.
3.2 Etiska överväganden Syftet med studien var att få mer kunskap om utpressningsbrott som företagare har blivit utsatta för. Fokus har lagts på brottshändelsen och gärningsmannen. Nyttan med
18 studien är att skadeverkningar kan minskas genom att resultaten i viss mån kan omsättas till att skapa underlag för riskanalys som kan genomföras av polisen vid anmälan av utpressning. För övrigt kan undersökningen gagna studier av hur en kriminell livsstil utvecklas. Genom detta anser jag att kunskapskravet för forskning är tillgodosett. Skyddsbehovet är tillgodosett genom att resultaten inte går att härleda till personer vare sig på individnivå eller på identifierbar gruppnivå. All data har bearbetats under sekretess.
3.3 Reliabilitet och Validitet
3.3.1 Reliabilitet Termen reliabilitet är det mått som beskriver i vilken grad en genomförd undersökning skulle få samma resultat om mätningen utfördes på nytt under samma förhållanden, dvs. hur tillförlitlig mätningen är (Babbie, 129). För att bedöma reliabiliteten krävs en bedömning av informationskällorna och hur de är använda. Det datasystem som i huvudsak använts är CBS vilket är ett nationellt system med manuell uppdatering av uppgifter som ursprungligen kommer från Polisens dataregister för anmälda brott, RAR. Systemet byggdes i början av 1980-talet. Syftet var att det skulle användas för att lösa grova brott genom beskrivning av tillvägagångssätt och uppgifter om gärningsmännen. Under de drygt 20 åren systemet varit i bruk har systemet inte genomgått några större förändringar. Fram till 1995 sköttes inläggningarna helt av den dåvarande registerenheten vid Rikskriminalpolisen. Under 1995 lades ansvaret för registrering över på polismyndigheterna.
Det går till så att anmälningar med vissa brottskoder sorteras ut från RAR med automatik. En erfaren polisman väljer sedan ut de anmälningar som uppfyller kriterierna för inrapportering till CBS vilket är reglerat i FAP 454-1. Inläggningen i registret görs sedan manuellt av utbildade registratorer. Beträffande brottet utpressning, sade reglerna fram till 2001 att alla fall av utpressning och försök till utpressning mot företagare och deras familjer, och mot offentliga personer, skulle registreras, samt i övrigt andra allvarliga brott av detta slag. Det går därför inte att säga att målsäganden uteslutande är företagare, men genom kontroller av målsägandeuppgifter i RAR, tillsammans med de uppgifter som finns i CBS-dokumenten angående målsäganden, kan konstateras att
19 merparten är företagare. De registreringar som rört brott inom familjen är bortgallrade. Beträffande människorov finns ingen begränsning av offergrupp vid registreringen.
Från och med 2001 skall alla utpressningsbrott, även mot icke företagare, registreras i CBS. Så har inte skett vilket märks vid jämförande mellan antalet registrerade fall i CBS och den offentliga statistiken från 2001 och till brytpunkten i oktober 2002. Anledningen att alla brott inte är registrerade kan bero på att man inte uppmärksammat de utökade direktiven eller att man inte ansett sig ha resurser till att genomföra dem. Det innebär att informationen är likvärdig över hela den undersökta perioden. I dokumenten skall vissa uppgifter finnas. De är tid, geografisk plats, lokal (miljö) tillvägagångssätt och beskrivning av gärningsmannen samt. Beskrivning av offer finns bara i fritexten, däremot beskrivs relationen mellan offer och gärningsman oftast under tillvägagångssättet. För att undersöka betydelsebärande faktorer som t.ex. inslag av våld eller särskilt skrämmande hot samt relationer mellan gärningsman och offer skapade jag ett antal frågor med svarsalternativ som ställs mot varje anmälan. Jag har utifrån svarsalternativen sökt svar i CBS dokumenten och om det inte funnits något i dokumentet som ger svar inom ramen för svarsalternativen har frågan fått den lägsta graderingen. Om uppgifter saknas i den ursprungliga anmälan, saknas den även i CBS- dokumentet och således även i undersökningen. Det har inte varit möjligt att uppdatera uppgifter på grund av omfattningen. Jag har ensam bedömt (kodat) varje dokument med ambitionen att utgå ifrån konkreta uppgifter snarare än ”känslan”. Det kan dock inte uteslutas att jag har graderat både högre och lägre än någon annan skulle ha gjort, om svarsalternativen inte passat helt.
Data som hämtats från BR, och från öppna källor som t.ex. statistik från Brå och uppgifter om taxerad inkomst från folkbokföringsregistret har bedömts som helt tillförlitliga. De uppgifter som inhämtats t.ex. från KUR och från Rikskriminalpolisens kriminalunderrättelsetjänst har bedömts som tillförlitlig.
3.3.2 Validitet Validitet är ett mått på hur väl de data man undersöker visar det man söker svar på. För att få validitet i undersökningen formulerades frågeställningarna och svarsalternativen
20 så att de skulle leda till att avgöra om några av kriterierna för organiserad brottslighet kunde anses föreligga i de enskilda fallen. Metoden är mer kvalitativ än kvantitativ eftersom den hjälper till att beskriva brottens karaktär. Måttet kan hänföras till det som kallas kriterierelaterad validitet (Babbie, 133).
Sammanställningen av resultaten kring brott, tillvägagångssätt och uppgifter om gärningsmannen avsåg att ligga till grund för en generell bedömning av utpressningsbrottet i förhållande till ”fenomenet” organiserad brottslighet. Denna typ av validitet kan hänföras till innehålls validitet eller ”content validity” (Babbie, 134) som är ett mått på hur väl en undersökning täcker in ett mera generellt begrepp. Jag försökte finna information i materialet som uppenbart kan anses vara rimligt att anta ”face validity” (Babbie, 133) om organiserad utpressning. Det som kan anses vara uppenbart är den lokala förankringen, att det sker en tillväxt över tid, att det handlar om stora pengar, att gärningsmannen är rationell, att det finns samarbete mellan flera personer och att man utnyttjar offrens rädsla.
Graden av validitet i den här bemärkelsen är i vissa avseenden osäker. Avsaknad av uppgifter om detaljer om var brotten skett och vilka gäng som kan ha kontroll i ett visst område är en brist. En annan brist är att det finns en viss osäkerhet beträffande om man i de olika distrikten verkligen skött inläggningarna som kan ha påverkat resultatet beträffande t.ex. geografiska skillnader och ökningar och minskningar över tid. Av den anledningen nöjer jag mig med att ha som syfte att undersöka om det finns indikatorer på att brotten sker i organiserad form, inte att undersöka om brottsligheten uppfyller alla EU:s kriterier för organiserad brottslighet.
Det som också kan ha påverkat validiteten är att vissa polismyndigheter kanske registrerar olika. Risken för att de riktigt grova brotten inte är inlagda kan dock anses liten eftersom dessa av naturliga skäl prioriteras. Men även till synes mindre grova brott kan vara organiserade brott och utfallet kan bli lägre än det är i verkligheten, på grund av bortfallet vid registreringen. Klassificeringen av hotet görs genom en poängbedömning av varje anmälan. Det finns anmälningar vars uppgifter inte besvarar alla frågorna. Det resulterar i en lägre poäng.
21 Detta innebär att utpressningsfallen kan vara allvarligare än undersökningens resultat visar.
3.4 Databearbetning Totalt 823 CBS dokument gällande utpressning och människorov från perioden juni 1995 till och med oktober 2002, bearbetades i undersökningen. Ett antal som hade fel brottskod gallrades bort. De var t.ex. bedrägerier mot åldringar, handikappade, ”sol & vår”, eller rena rån. Dessutom gallrades människorov av barn och kvinnor utan ekonomisk vinning som syfte.
Efter detta återstod 796 dokument. Människoroven uppgår till 119 fall som även analyserats separat. Samtliga dokument har kodats av samma person. Uppgifter om målsäganden är mycket knapphändiga, men de som finns har använts och har i viss mån kontrollerats i RAR. Antal gärningsmän har räknats efter uppgifter i texten eller efter antalet givna signalement. För att aggregera data användes kalkylprogrammet Excel. De statistiska beräkningarna gjordes i SPSS.
3.5 Beskrivning av metoden för viktning av brottets allvarlighetsgrad Metoden för att undersöka karaktären på brotten var att skapa ett antal relevanta frågor med förutbestämda, poängsatta svar till dessa frågor (se bilaga 1). Grunden till frågeställningarna är en modell som sammanställdes av Göteborgs kriminalunderrättelsetjänst efter en nationell poliskonferens om hotbildsbedömning. (Västra Götaland, Länskriminalpolisen, Underrättelseroteln, 2000-05-17). Modellen är anpassad och viktningen modifierad. Samtliga åtta frågor ställdes till varje dokument. Resultatet lades i en tabell. Den sammanlagda poängen avsåg att ge svar på hur allvarligt brottet kunde anses vara.
Med hjälp av frågorna har det gått att få jämförbara uppgifter om typ av hot, vem som drabbats och det våld som använts. En jämförelse av brottens grovhet mellan år, utan att det faktiska antalet anmälningar påverkade, gjordes genom att summan av poängen från samtliga anmälningar per år, delades med antal anmälningar per år.
22
Svarsalternativen har poängsatts efter allvarlighetsgrad. Frågorna är rörande motivet, om offret utsatts för våld eller på vilket sätt hot har förekommit. Frågor om gärningsmännen skall svara på vem eller vilka som utfört hotet och om det finns uppgifter om någon specifik grupp som står bakom. Frågor söker också svar på rimligheten av att verkställa hoten med utgångspunkt från kontakten mellan offer och gärningsmän, t.ex. att tidigare händelser kan relateras till de inblandade och att våld förekommit tidigare. Det som följer är ett resonemang kring eller en kommentar om svarsalternativen.
3.5.1 Motiv (Fråga 1) För att en handling skall betraktas som utpressning krävs ett tydligt uttryckt ekonomiskt motiv och att våld eller hot riktas mot offret. Grundmotivet, att få pengar, finns därmed redan i brottet, men det kan finnas andra motiv som förstärker hotet. Sådana andra motiv kan vara att gärningsmannen har en faktisk fordran på offret eller att han hittat på en skuld och fordrar betalning. Andra motiv till att betala kan vara att offret erbjuds skydd mot skadegörelse. Vidare kan gärningsmännen, eller den kriminella organisationen bakom, ha för avsikt att få kontroll, eller helt överta företag, och utpressningen syftar till att få företagaren att upphöra med sitt företag eller flytta. Mot tjänstemän skulle kunna tänkas ett krav på en tjänst inom ett område som tjänstemannen har kontroll och befogenheter.
3.5.2 Våldsanvändning och typ av hot (Fråga 2, 3,4) Om offret fått utstå faktiskt våld, är det rimligt att inte våga sätta sig emot gärningsmannens krav, men även indirekta hot kan vara allvarliga nog beroende på sammanhanget. Det antagande som kan göras är att marknaden för utpressning utgörs av företag som går bra, är små och lätta att kontrollera, lätt kan utsättas för skada, är svåra att skydda och ogärna blandar in rättsapparaten. Detta antagande leder till att man måste utgå ifrån att det finns ett stort mörkertal (kvoten mellan det faktiska antalet brott och det anmälda ) beträffande brott mot de företag som inte tål en djupare granskning av polisen.
23 De fall där hotet inte riktas mot en enskild person utan är allmänt hållet, t.ex. vid hot om att spränga någonting utan att specificera vad, när och hur, har ansetts för ospecificerat för att bedömas allvarligt. Däremot, fall där målsägandens familj också hotas bedöms allvarligare. Officiella personer eller tjänstemän som hotas med anledning av sin ställning är graderat högst eftersom det kan vara försök att få någon form av kontroll eller inflytande.
3.5.3 Relationer mellan gärningsman och offer (Fråga 5) Det kan finnas en relation mellan gärningsmän och offer som kan förstärka hotet. Det går att diskutera huruvida hotet är allvarligare om det kommer från en bekant eller inte. En bekant har kunskaper om offret som kan vara viktiga för genomförandet och känslor kan vara avgörande för att våld skall komma att utövas eller inte. Det kan å andra sidan vara fråga om allvarligare utpressning om gärningsmannen är okänd, om denne är ”yrkesbrottsling” dvs. lejd att utföra brottet, eller t.ex. har köpt en skuld. Att detta bedöms allvarligare grundar sig på att det då inte finns några känslomässiga band mellan personerna som hindrar våldsutövningen. I dessa fall har gärningsmannen fått reda på de omständigheter som är nödvändiga för genomförandet och har högst sannolikt en kriminell bakgrund och är van att bruka våld. Det är dessutom tecken på någon form av organisation.
3.5.4 Om grupptillhörighet som kan förstärka hotet (Fråga 6) Grupptillhörighet som t.ex. etnisk bakgrund hos parterna kan göra att risken förstärks. Det kan finns motsättningar mellan olika invandrargrupper och det kan vara lättare att utnyttja invandrare som inte tror sig kunna få hjälp av polisen. Om gärningsmannen utger sig för att vara medlem i någon grupp som gjort sig känd för våldsamhet kan detta förstärka hotet. Kodningen har baserats på allmän kännedom om politiska/religiösa motsättningar mellan grupper och känd våldsanvändning hos olika grupper som florerat i massmeda. Om gärningsmannen beskrivits som psykiskt sjuk eller använder anabola steroider har det hotet bedömts på mellanskalan. Detta har endast förekommit i enstaka fall.
3.5.5 Tidigare händelser som kan relateras till brottet (Fråga 7)
24 Om gärningsmannen återkommer och hotet eskalerar och eventuellt resulterar i våld bedöms brottet allvarligare.
3.5.6 Platsen för brottet (Fråga 8) Hot som skett utomhus borde vara lättare att undkomma och det borde finnas fler ”naturliga väktare” (Lilly et.al.,.216) än om gärningsmannen söker upp offret i bostaden eller på hans arbetsplats. Människorov börjar ofta utomhus men för att differentiera grovhet i brottet graderades dokumentet efter platsen för fångenskapen. Uppgifter om vapen hos gärningsmännen ökar allvarligheten hos brottet.
3.5.7 Hotbildsgradering Respektive fråga (se bilaga 2) ställdes till var och ett av de 796 dokumenten, och poängsattes med siffrorna 0,1,2,3. Antalet frågor var åtta. Maximal poäng för varje dokument blev således 3 x 8 =24. Den slutliga graderingen av händelsen allvarlighet beror på den sammanlagda bedömningen. Skalan som användes är följande:
Gradering Poäng Förklaring 1 0-4 Hot, låg risk för våld 2 5-9 Hot & visst våld 3 10-14 Grovt tvång och våld 4 15-19 Våld och hot m vapen 5 20-24 Mycket allvarligt hot, våld, skjutvapen
25 4. RESULTAT Syftet var att undersöka karaktären av utpressningsbrott mot företagare för att utröna om det fanns indikationer på att brotten skedde i organiserad form på ett sätt som utsatte offer för stor risk beträffande frihet och trygghet under perioden 1995 till 2002. De frågeställningar som användes för att ge en sammanfattande beskrivning om utveckling, geografiska skillnader, tillvägagångssätt och karaktäristika hos offer och gärningsmän redovisas i 4.1. Resultatet av svaren på de frågor som ställdes mot materialet för att bedöma allvarlighetsgraden och karaktären på brotten redovisas under 4.2. I sista delen redovisas resultaten kring människorov. Tabeller finns i bilaga 3.
4.1 Sammanfattning
4.1.1 Utveckling Till polisen anmälda fall av utpressning ökade från 420 år 1995 till 852 år 2002 (Brå statistik). Ökningen var i genomsnitt 110 % per län. I vissa län var ökningen betydligt högre. Från 1996 till år 2001 ökade anmälda fall i Skåne och Västmanland med 200 % och i Västra Götaland med 160 %. Antalet utpressningar mot företagare (registrerade fall i CBS) ökade inte förhållandevis inte lika mycket. Detta talar för (med reservation för tidigare nämnda felkällor) att andra målgrupper står för den större delen av ökningen. Antalet brott mot företagare har dock också ökade kraftigt, från 35 fall 1995 till 135 fall år 2001 (Figur 1). Den fortsatta redovisningen rör endast utpressning mot företagare.
TotAntal CBS 1 000 886 800 852 699 600 602 532 577 420 446
Antal 400 200 83 125 101 97 129 136 0 35 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 År
Figur 1. Utpressning / Ocker Total och mot företagare 1995- okt. 2002
26 4.1.2 Brottets allvarlighet Det låga antalet anmälda brott 1995, kan möjligen förklaras med att ansvaret för inläggning i CBS övergick från RKP till polismyndigheterna detta år och osäkerhet om ansvar kan ha uppstått. Oavsett detta har både antal och allvarlighetsgraden ökat markant sedan 1996 med en uppåtgående trend med undantag för 1997 då MC-gäng nämndes i anmälningarna i större utsträckning än både tidigare och senare. Diagrammet (Figur 2) visar en nedgång 2002 men det beror på att underlaget från 2002 är ofullständigt på grund av att brytningen gjordes i oktober 2002. Dessutom sker det alltid en viss eftersläpning i anmälning och inläggning. År 2002 kan tolkas som 3/4 år.
Våld,vapen Grovt tvång, våld Hot, visst våld
80
60
40 20
0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
Figur 2. Allvarlighetsgrad på brotten 1995 – okt.2002
4.1.3 Geografiska skillnader i antal och våld Stockholm hade 362 av 796 fall vilket är 45% av det totala antalet. Av dessa utgjordes nästan en tredjedel (124 fall) av hot om mord, mordbrand/ödeläggelse och våldtäkt och nästan hälften (157 fall) av hot om misshandel. Övriga kan hänföras till de mindre allvarliga hoten. Skåne hade den näst högsta siffran av totala antalet, 128 av 796 (16,8%). Dock förefaller de inte vara av lika allvarlig art. Hoten hot om mord, mordbrand/ödeläggelse och våldtäkt är färre än en femtedel, 24 stycken (18%), och hot om misshandel och lindrigare grader av hot och indirekt hot var lika fördelade i övrigt. Västra Götaland hade totalt färre fall, 74 av 796 (9,3%) men lika många allvarliga brott som i Skåne, i 22 fall i Västra Götaland hade offret hotats med de grövsta brotten; mord, mordbrand ödeläggelse (bombhot) eller våldtäkt.
27 Västmanland hade det fjärde högsta antalet brott, 61 av 769 (7,65%). Hoten har varit av mycket allvarlig art i 24 av fallen (40%) vilket är, procentuellt sett, högre än både Stockholm och Västra Götaland. Se figur 3 (nedan).
120
100
80 VästmCBS SkåneCBS 60 VGCBS 40 SthlmCBS Antal reg i CBS reg Antal 20
0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 År
Figur 3. Utpressning mot företagare i fyra län 1995 – okt 2002
Av de fall där gärningsmannen erbjudit beskydd var 49 i Stockholm, fem i Örebro och fyra i Västmanland. I övrigt finns endast enstaka ”beskyddarfall” per myndighet. De flesta riktigt grova människoroven, inträffade i Stockholm och Västra Götaland. Västmanland hade 11 fall och nio var i Skåne Län. Brottet har även förekommit på andra platser i Sverige, från Ystad i Söder till Luleå i norr.
I den tidigare beskrivningen av maffia brottslighet nämndes den lokala förankringen och kontroll av företag genom hot och skadegörelse på lokal nivå till exempel på Sicilien (Dickie, 31). Det är även ett av kriterierna för organiserad brottslighet i EU:s definition. Materialet i undersökningen är inte tillräckligt detaljerat beträffande brottsplats och det saknas uppgifter om gärningsmannen för att påvisa sådana kopplingar.
4.1.4 Tillvägagångssätt, motiv och storlek på krav och miljö Tillvägagångssättet varierade. I de flesta fallen har flera gärningsmän kommit flera gånger och krävt att en skuld skall betalas. Offret har oftast inte ansett sig ha någon skuld och vägrat betala. Hotet har då trappats upp och inte sällan innefattat misshandel. Subtila hot som t.ex. har inletts med att företaget har fått falska fakturor och hotats med
28 ”Hells Angles” för att betala, förekommer också. En byggnadsställningsfirma skulle ”se upp för olyckor” och en byggfirma tvingades betala flera hundra tusen kronor till underentreprenörer som inte utfört något jobb. Många har tvingats att skriva på ägarbyte för sin bil på grund av påhittade skulder. Ett antal småbutiker har hotats med skadegörelse om de inte betalar regelbunden avgift och flera restauranger har utsatts för stöld och skadegörelse innan hotet kom. Endast ett fåtal fall finns där målsäganden har erbjudits beskydd mot regelbunden betalning och dessa hot har lika ofta kommit från en anonym som från en torped. De som framför krav om betalning av en påhittad fordran eller ökar på en fordran om den inte betalas vid första hotet är ofta okända gärningsmän (tabell 1a).
Det saknas uppgifter om det ekonomiska kravets storlek i 200 av de 796 anmälningarna och i ungefär lika många fall var kraven extremt höga. Dokument med extremvärden (exempelvis ett med 36 miljoner som krav på en som dömts för förskingring) och där uppgift saknas sorterades bort. För den återstående hälften av fallen uppgick kraven till totalt 38 344 000 kronor, eller i genomsnitt ca 96 000 kronor per anmälan. De flesta kraven låg mellan tiotusen och hundratusen kronor men även i de fall där ”torpeder” har utfört utpressning varierade kravet från summor på några tusen kronor till mycket höga belopp på flera miljoner. Kraven var formulerade på olika sätt, vissa krävde betalning per vecka och andra per månad. I vissa fall krävdes betalning i US dollar. Några krav fanns på företagets produkter.
Till den övervägande delen skedde brottet, och i förekommande fall våldet, i målsägandens bostad. Den näst vanligast platsen var utomhus, ofta i en bil, i en hel del fall kom även gärningsmännen på besök till offrets arbetsplats/firma.
4.1.5 Offret Hälften av offren uppgav sig känna minst en av gärningsmännen. Några offer påstås ha haft spelskulder och det fanns även några fall av skulder från rån, ekonomisk brottslighet och narkotikaskulder bland motiven. En del krävdes på pengar som straff för att de vittnat i någon rättegång. Några fall var mellan invandrare, men den övervägande delen var mellan infödda svenskar. Offren fanns i alla
29 småföretagarbranscher; frisersalonger, hembagerier, kiosker, matbutiker, mäklarfirmor, presentaffärer, byggbranschen och restauranger. I teoriavsnittet berördes orsaker till att vissa personer blir offer för brott, en av dem är att de befinner sig inom den mentala kartan för gärningsmannen och en annan är att offret känner gärningsmannen. Detta verkar kunna till en del kunna bekräftas av undersökningen eftersom hälften av offren säger sig känna gärningsmännen, kanske inte bara för att man har olagliga affärer ihop utan för att man råkar finnas inom ett geografisk eller mentalt område som gärningsmannen har kännedom om. Här behövs dock mer information om både offret och gärningsmannen för att kunna dra mer långtgående slutsatser.
4.1.6 Gärningsmannen I lite mer än hälften av anmälningarna fanns det en eller flera skäligen misstänkta gärningsmän, totalt 719 stycken och därav 75 stycken som förekom i två eller fler anmälningar. I 167 fall var det fler än två gärningsmän som hade hotat offret. Antalet identifierade individer var 482. Bland dessa fanns det 11 kvinnor. Ingen av kvinnorna är misstänkt för mer än ett brott. I 143 fall fanns uppgift om att gärningsmannen/männen hade anknytning till ett MC- gäng, någon s.k. maffiagrupp eller annan känd (massmedial) våldsbenägen grupp. Brottets grovhet har tydligt samband med antalet gärningsmän (tabell 1b). I 92 fall återkom 39 gärningsmän som misstänkta.
Åldern på de misstänkta varierade från 15 till 70 år men de allra flesta var mellan 20 och 40 år (Figur 4 ). Betydligt större andel av de yngre åldersgrupperna är gängmedlemmar (Figur 5).
30 50
40 39
30 29
20
10 12
7 7 cent
ro 0 3 P <18 18-20 21-30 31-40 41-50 51-60 >61
Åldersgrupp
Figur 4. Antal skäligen misstänkta i respektive ålderskategori i procent. (Totalt antal 482.)
200
100
Med i gäng
Up p g sa kn a s
Ja tal 0 Nej An 17 20 30 40 50 60 70
Åldersgrupp
Figur 5. Medlemskap i gäng i respektive åldersgrupp:17-20, 20-30 osv.
Över hälften, 265 stycken (55 %) hade deklarerat en inkomst år 2004. Ca 30 % låg på 200 000 kr och däröver. (Medelinkomst för män 2003 var 246600 kr,( www.scb.se)) Bland de misstänkta hade 85 stycken dömts för utpressning t.o.m. år 2004 (oklart hur många utredningar som pågår), 2 hade dömts för människorov, 4 för mord och 21 för ekonomiska brott som grova skattebrott, bokföringsbrott och bedrägeri (tabell 2).
31 Det var 65 stycken som hade medlemskap i något av de kända (av polisen) kriminella gängen (RKP KUT). Av de 65 gängmedlemmarna är 56 stycken dömda för utpressning. Ett Cramers V test på materialet visade på ett starkt statistiskt signifikant samband på 0.709 (högsta möjliga värde är 1.0) och p<0.001( mycket hög tillförlitlighet) mellan medlemskap och dom (tabell 3).
Samtliga misstänkta har någon form av belastning. Många är hårt kriminellt belastade men det finns även de som endast har några trafikförseelser, t.ex. fortkörning. Av de 475 (7 av de 482 var spärrade för åtkomst av information) misstänkta gärningsmännen var 395 (60 %) dömda till mellan 1 och 227 månaders fängelsestraff. Denna kraftiga variation förklaras dels av skillnader i ålder, att vissa ännu inte fått så höga straff medan andra hunnit samla på sig ett antal fängelsedomar, dels av att några har dömts till väldigt långa straff för grov utpressning och människorov, och för mord till livstid (har räknats som 15 år). Detta gör att medelvärdet på 23 månader är generellt missvisande och det säger inget om andra egenskaper hos de misstänkta. Därför var det intressant att mer ingående testa förhållandet mellan brottsbelastning och medlemskap i gäng. För att se om det fanns skillnad på brottsbelastning mellan de som är med i gäng och övriga användes ett Mann-Whitney U-test. Det visade på en statistisk signifikant skillnad mellan gruppernas medelvärde, med mycket hög tillförlitlighet (en sannolikhetsgrad på mindre än en promille att det är fel). Medelvärdet är 35,6 månader för dem som är med i gäng och 22,0 för övriga (Mann-Whitney z= -3,593, p <0,001) (tabell 4).
Det som sammantaget pekar på att det är fråga om organiserad verksamhet till skillnad från spontana brott av enskilda är att så många är hårt kriminellt belastade och många, särskilt de yngre ingår i gäng. Med en viss försiktighet går det koppla dessa resultat till det vi känner till om mc-gängen och särskilt till att de har supporterklubbar som jobbar som hantlangare. Det krävs dock mer ingående undersökningar om individer för att kunna säga att de yngre och de äldre är knutna till varandra i nätverk.
32 4.2 Resultatet på frågorna Här nedan redovisas resultatet på frågorna tillsammans med en kommentar om vad det visar mot bakgrund av forskning och kriterier för organiserad brottslighet eller om det går att utläsa någon form av organisation bakom brotten. Tabeller med fler detaljer än som redovisas i texten finns i bilaga 3.
Vilket motiv har gärningsmannen? (Fråga 1) I 526 fall (66 %) krävdes pengar utan att ange något skäl. Endast i några få fall ligger det en faktisk fordran bakom. I 193 fall (24 %) har gärningsmannen angett en skuld som motiv, men målsäganden anser att den är påhittad och skulden ökas på med orimliga räntor. Den tredje kategorin är de fall där gärningsmannen erbjuder beskydd mot betalning eller hotar förstöra eller tvinga till sig offrets företag. Det fanns 77 fall och utgjorde 10%, 49 av dessa fall var i Stockholm. Beträffande den tredje kategorin, där gärningsmannen erbjuder beskydd är flertalet i Stockholm, 63% eller 49 stycken. Fem sådana anmälda brott finns i Örebro och 4 i Västmanland. I övrigt är det endast ett eller ett par fall i respektive polismyndighet. Brotten är spridda över perioden men en märkbar topp finns under 1997 i Stockholm.
Beskyddarverksamhet är det tidigare nämnda karaktäristiska ”maffiabrottet” och att det är så många som 10 % av det totala antalet är en indikator på organisation, men det kan ha varit en tillfällig ”fluga” att döma av en märkbar topp 1997.
Har offret redan utsatts för våld? (Fråga 2) De flesta målsäganden, 488 stycken (61%), har inte utsatts för våld vid tiden för anmälan. Nittiosju, ca 12% har utsatts för misshandel eller olaga frihetsberövande, medan 88 (11%) har fått utstå grov misshandel, i vissa fall kombinerat med sexuellt övergrepp, om det varit fråga om kvinnor. Återstående 15%, eller 123 personer har utsatts för utpressning i form av människorov, ofta kombinerat med grov misshandel, eller våldtäkt och i ett fall mord. Det faktum att mer än 300 personer har utsatts för våld i samband med utpressning indikerar inte nödvändigtvis någon organisation bakom brotten men väl att det kriterium i EU:s definition som handlar om våld är uppfyllt i 40 % av fallen.
33 Vilken typ av hot har offret utsatts för? (Fråga 3) I 21 (2,6%) fall har hotet inte riktats mot en enskild person. De fall där det antingen förekommit ett indirekt hot mot person av typen ”något obehagligt kommer att hända”, eller hot om skadegörelse eller stöld, avslöjanden om sexuella relationer och med att publicera nakenbilder (några få) utgör 24%. Den största gruppen, 41%, är hot om misshandel. Så många som 32% har hotats med mord, mordbrand/ödeläggelse (bombhot) eller våldtäkt. I vissa fall har mer än en av gärningsmännen varit beväpnad. Etthundrafyra skjutvapen använts vid brotten. Det stora antalet vapen indikerar återigen att gärningsmännen är våldsbenägna.
I rapporterna som relateras i inledningen (RKP:2004: 9b) framgår att särskilt Bandidos har stor tillgång till vapen, detta i sin tur leder till att sluta sig till att mycket väl kan vara personer med gängrelation som har vapen och använder dem vid utpressning men även icke organiserade gärningsmän kan ha vapen.
Vilka är de hotade? (Fråga 4) Till den övervägande delen, 552 fall (70%), är det en man som hotas. Det näst vanliga är att också hota målsägandens fru och barn, detta har skett i totalt 150 fall (19% ). I de resterande 7%, har tjänstemän vid olika institutioner hotats. Endast 55 stycken av de primära offren är kvinnor. Det finns 24 fall där offret och hans familj varit utsatta för återkommande hot och misshandel och hot med skjutvapen. I tretton av dessa fall har det varit torpeder som kommit, i sex fall har gärningsmannen varit bekant och han har haft torpeder med sig. I fem av dessa fall har motivet varit att kräva pengar för beskydd eller att ta över firman. Detta har inträffat i fem fall i Stockholm sedan 1995, senast i april 2002. Riktigt grova brott har även förekommit på andra platser i Sverige (tabell 5). Endast 10 procent (108 st.) av företagen har namngivits i underlaget. Av dessa hade 20 ägare dömts för brott, några hade begått grova brott men de övervägande antalet var trafikbrott. Offerbilden är inte tillräckligt klar i den här undersökningen utan behöver som nämnts tidigare undersökas närmare.
34 Vem eller vilka utför hotet, finns en relation mellan parterna? (Fråga 5) I 124 (15 %) av fallen framfördes hotet per telefon eller brev av en okänd person. En bekant hotade i 238 (30 %) av fallen. I 154 (20 %) av fallen var det en bekant med en obekant i sällskap som hotade. I drygt en tredjedel av fallen (280 st. eller 35%) framfördes hotet av en eller flera s.k. torpeder (tabell 6). I några av anmälningarna benämns målsägandens relation till gärningsmännen som affärsbekanta men oftast bara ”bekanta”. Här indikeras tydligt att det förekommer maffiametoder, dvs. att den viktigaste ingrediensen i brottet är att skrämmas. Att leja en torped för att lägga press på offret är en viktig indikator på organiserade brott.
Finns det en angiven grupptillhörighet t.ex. av etnisk karaktär som kan förstärka hotet? (Fråga 6) De anmälningar som har uppgifter om en bakomliggande grupp om vilken det finns dokumenterad våldsanvändning, är 144 stycken och utgör 18 procent. I 19 fall finns det uppgifter om att gärningsmännen är ryssar och i 22 anmälningar är uppfattningen att gärningsmännen är från Balkan (Albanien, Bosnien, Jugoslavien, Serbien). Förutom svenskar förekommer 39 olika nationaliteter. Brödraskapet finns angivet i 19 anmälningar, Hells Angels ar nämnda i 13 fall. Vissa nationaliteter finns både som målsäganden och som gärningsmän, dvs. ”invandrare mot invandrare” Nitton personer av dem som angivits som skäligen misstänkta i 31 olika anmälningar har anknytning till Hells Angels eller Brödraskapet. Av dessa var 12 medlemmar och övriga 7 ”Prospects” eller ”Hang-arounds”. De flesta namngivna gängen finns i Stockholm (42), och Skåne (23). Västra Götaland (12), Örebro(8) Jönköping(5) och Östergötland (4). Nitton polismyndigheter har haft minst en namngiven grupp anmäld . Det av EU:s kriterium för organiserad brottslighet som dessa uppgifter till viss del kan uppfylla är att en gruppering skall fortleva över tid. Men det är bara de så kallade 1% MC-gängen som enligt forskningen i t.ex. Danmark (Brå Apropå, 3 1999) och enligt författaren och infiltratören Yves Lavigne (Lavigne, 1996) har en känd och dokumenterad sådan struktur. Om övriga grupperingar finns för lite dokumenterat. Men
35 uppgifterna indikerar organiserade brott såtillvida att men använt sig av våldskapitalet som kända grupperingar står för.
Finns det tidigare händelser som kan relateras till de inblandade och har våld förekommit tidigare? (Fråga 7) Det var 222 (27.8%) målsägande som anmälde brottet direkt efter första hotet. I 353 fall, (44%), har målsäganden hotats flera gånger eller blivit utsatt för skadegörelse. Återkommande hot med vapen har förekommit i 122 fall och 99 målsäganden har utsatts för återkommande misshandel och/eller grov skadegörelse och hot med skjutvapen. I de 25 fall där det skett återkommande misshandel och hot med skjutvapen har 12 hotats till livet. Detta har skett i privat utrymme eller på avskild plats utomhus. Sju har även utsatts för människorov. Av de totalt 55 kvinnorna som hotats har 23 stycken hotats flera gånger, 10 har hotats med vapen och 5 har utsatts för återkommande misshandel inklusive hot med skjutvapen. I tre fall finns sexualbrott dessutom med i bilden. Detta resultat täcker in fyra av kriterierna i EU:s definition i minst 30 % av fallen: Strävan efter vinning och makt, utsträckning i tid och allvarliga kriminella handlingar och återkommande våldsanvändning.
Finns det praktiska förutsättningar för att verkställa hotet om man ser till platsen som brottet utförts på? (Fråga 8) I 172 fall (21.6%) har hotet varit allmänt hållet och det har kommit per brev eller telefon. I 225 fall (28.%), har målsäganden mött hotaren utomhus eller i en offentlig miljö. I 329 fall (41%) har målsäganden utsatts för hotet i sin bostad eller på sin arbetsplats, vanligen ett avskilt kontorsutrymme. Vid de riktigt grova brotten, 70 stycken (9%), har offret hotats med vapen i ett privat utrymme eller på avskild plats utomhus. Vid hot på arbetsplatser har först en gärningsman kommit och fört fram ett krav. Om kravet ej uppfyllts har besöket upprepats. Gärningsmannen har kommit tillbaka i sällskap med två eller flera andra personer och kravet har höjts. Kriterierna för organiserad brottslighet som tangeras här (tillsammans med uppgifterna i fråga 5) är att det i finns ett samarbete mellan den direkte gärningsmannan och någon eller några som förstärker hotet, i över hälften av fallen. Utsträckthet i tid i 70 % av
36 fallen (se fråga 7) och besöken i bostad eller på arbetsplatsen i minst 40% av fallen ger intryck av kontroll på lokal nivå.
4.3 Människorov och utpressning Av de totalt 796 undersökta brotten är 119 stycken (15%) människorov. En kraftig ökning av antalet människorov med utpressningsmotiv har skett från 1999. Det har under de senaste tre åren har det förekommit 60 fall av grovt tvång och våld, 43 fall av grovt tvång, våld och hot med vapen( kniv, tillhygge eller skjutvapen) och tre fall som graderas som mycket allvarligt hot med allvarligt våld och skjutvapen.
40
35
30
25 l
ta 20 An
15
10
5
0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 År
Figur 6. Människorov 1995- okt.2002
Sedan 1996 har Skåne har haft 12 fall, Stockholm 42, Södermanland 6, Västmanland 12 och Västra Götaland 25 fall och Östergötland har haft 4 fall. Övriga har varit spridda runt om i landet.
Motivet är pengar. Endast 16 anmälningar indikerar att det är fråga om en skuld eller påtryckning av annan orsak. I några fall (21 st.) har våldet även riktats mot familjemedlemmar till den primära måltavlan. I några fall har gärningsmannen tagit barn eller ungdomar i familjen som gisslan. I sju fall har offentliga tjänstemän tagits som gisslan. I 29 fall har gärningsmannen haft skjutvapen, hotat döda offret, eller hotat med grov misshandel. I två av dessa fall har de befunnit sig på en offentlig plats, i övrigt i en bostad eller på en ödslig plats. Vid människorov börjar ofta brottet utomhus, men för att få fram allvarligheten hos brottet är platsen för fångenskapen graderad.
37 I hälften av fallen har samtliga gärningsmän varit kända för offren. I de övriga brotten har gärningsmännen bestått av en blandning av bekanta och obekanta, det har i samtliga fall varit fler än en gärningsman. I hälften av fallen var gärningsmännen två eller flera. Sex stycken angavs vara tidigare affärsbekanta. Gärningsmannens gängtillhörighet har uppgivits vara MC-gäng, Brödraskapet, Original Gangsters, eller någon s.k. maffiagrupp (ryska; jugoslaviska; albanska) i 15 fall.
I 42 fall har brottet skett utan föregående varning. Hälften av dessa har skett i Stockholm. Varierande grad av hot har förekommit innan i de övriga fallen och de flesta av offren (57) har hotats med vapen och misshandlats innan de har frihetsberövats. De flesta av de grövsta fallen där människorovet föregåtts av återkommande hot med vapen, ofta skjutvapen, och grov misshandel har skett i Västra Götaland (20 st). Stockholm har haft 14 och Västmanland 9 fall. I ca 50 % av fallen finns ingen skäligen misstänkt. I övriga fall finns totalt 126 skäligen misstänkta. Dessa utgör 17 % av det totala antalet personer som är skäligen misstänkta för utpressning i undersökningen.
5. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION Syftet var att undersöka karaktären av utpressningsbrott mot företagare under perioden 1995-2002 för att utröna om det fanns indikationer på att brotten skedde i organiserad form på ett sätt som utsatte offer för stor risk beträffande frihet och trygghet. Resultatet visade att 300 personer råkat ut för allvarliga brott som kränkt både frihet och trygghet genom metoder som indikerar åtminstone en viss organisation bakom brotten. Uppgifterna om vissa gärningsmäns rationella handlande förstärker uppfattningen om åtminstone en viss grad av organisation vilket framgår av den följande diskussionen.
Den bild som har framkommit genom svaren på frågorna är att det finns tre kategorier av allvarlighetsgrad på brotten. Det finns ett antal brott som är ganska tafatt iscensatta med otydliga krav, otydliga hot och utan en realistisk genomförandeplan. En förklaring till detta att det kan ha blivit ”populärt” med utpressning. Vissa, troligen mindre erfarna lycksökare försöker skaffa enkla pengar genom att hota med att skicka hårdföra bekanta
38 utan att det finns egentlig substans bakom hoten. Den kategorin brott och de brottslingar som står bakom är inte organiserad och utgör inte något allvarligt hot.
Däremot är mellankategorin allvarligare. Det finns en plan bakom brottet vilket visas av att gärningsmannen återkommer och ibland misshandlar offret för att visa allvaret i kraven. Många av dessa har en eller flera gärningsmän inkopplade, följaktligen är det fråga om någon form av samarbete, vilket kan ses som en indikator på att brotten sker i organiserad form. Metoden är att spela på offrets rädsla. Vapen visas upp och s.k. torpeder, som beskrivs som stora och hotfulla skickas fram. Detta kan bekräfta de tidigare nämnda teorierna om att vissa personer utnyttjar sina biologiska förutsättningar, de blir specialister på att skapa rädsla (Cornish&Clarke,117). Rädsla för den okända men beryktade kriminella undre världen är sannolikt mycket effektivt. Denna rädsla skapar otrygghet och är en stor risk i sig eftersom rädslan enligt vad jag tror kan vara lika hämmande för offret som ett ”riktigt” hot. Det skulle kunna förklara den lägre graden av hot som använts i fallen i Skåne Län eftersom MC-gängen som Hells Angels och Bandidos sannolikt är i folks medvetande mera påtagligt där eftersom de etablerades först i denna region och de förknippas med våld genom den massmediala uppmärksamheten kring de så kallade gängkrigen under 1994-1997 ((Brå-Rapport 1999:6, 17) och andra senare brott. Genom denna rädsla och otrygghet finns risk att den som egentligen tänkt starta ett företag avstår, vilket är negativt både för individen och för samhället. Den tredje kategorin är de fall där hotet accelererat till allvarligt våld, offret har misshandlats och ibland frihetsberövats. Det fanns ett starkt samband mellan dessa allvarliga brott och gärningsmännens (i den mån de identifierats är det uteslutande fråga om män) gängtillhörighet som belägger att det finns en organisation i bakgrunden. Däremot går det inte att fastställa om det är individerna eller organisationen som beslutar om brotten och bestämmer offren. Hänsynslösheten är påfallande och därför är det uppenbart att dessa begåtts av yrkesförbrytare som har vanan inne att använda våld. Att använda våld är dock inte i sig det avgörande för att sluta sig till att organisationen ligger bakom. Det kan lika gärna vara fråga om uppgörelser emellan enskilda kriminella. För att kunna avgöra detta krävs en mera ingående offerstudie.
39 Den uppmätta allvarlighetsgraden i undersökningen ger oss en bild av gärningsmännen generellt och bekräftas av uppgifter som finns om de som identifierats. Ett antal fanns inte registrerade i brottsregistret eller hade bara fällts för trafikförseelser medan det fanns några med livstidsdomar för mord i sin brottsportfölj, samt en blandning av allt däremellan för övriga. Ett tydligt samband mellan brottsbelastning och medlemskap i kriminella gäng kunde konstateras. Att gängtillhörigheten dessutom var högre i de yngre åldrarna av gärningsmän flaggar för en tendens mot en ökande trend av kraftigt belastade gängbildningar som verkar oroväckande eftersom dessa har en trolig lång brottskarriär framför sig.
En del personer som i undersökningen var misstänkta och som senare dömts för utpressning avtjänar långa fängelsestraff. Nästan samtliga är tidigare dömda för ett stort antal brott vilket gör det lätt att konstatera att de inte har kunnat rehabiliteras från sin brottslighet genom vare sig stöd från socialtjänst, öppen kriminalvård eller fängelse. Inte heller förefaller längden på fängelsestraffet haft avskräckande inverkan.
Det som också är intressant ur kriminalpolitisk synvinkel är att en stor del av de misstänkta hade en deklarerad årsinkomst som låg kring eller högre än medelinkomsten för män i Sverige år 2003. De vedertagna teorierna om den socialt utslagne duger inte som förklaring om man vid sidan om sitt jobb tar extraknäck som torped. Härefter följer nu en diskussion utifrån teorierna som nämndes i inledningen och hur de står sig mot den bild som framkommit om gärningsmännen i undersökningen.
Flera brottsteorier förklarar inträdet i kriminalitet av en dålig uppväxtmiljö, bl.a. Hirchi som beskiver det som avsaknad av incitament för konformitet med samhällets regler. Durkheims´ socialiseringsteori, att förutsättning för anpassning i det moderna samhället är att vi har förmågan att fylla en funktion som någon har behov av, är en förklaring som också är vedertagen. De uppgifter om härkomst som finns och den mängd nationaliteter som förekommer bland de yngre misstänkta visar att många har invandrarbakgrund. Deras deltagande kan förklaras av problemen med socialisering och integration enligt Hirchi och Durkheims teorier.
40 Chicago skolan ville göra gällande att brottsligheten låg i samhällsstrukturen och att själva miljön är kriminogen. Den förklaringen kan inte uteslutas dvs. att de som växer upp i en stadsdel med högre kriminalitet riskerar att dras in i brottslighet trots att familjen bygger upp de fundament som Hirschi nämner. Det som framgår av undersökningen är endast att storstadsmyndigheterna är mest utsatta och har inga uppgifter om gärningsmännens uppväxt men med utgångspunkt från teorin om rationella val kan man anta att gärningsmännen också är från storstäderna och att det är lättare att hamna i kriminella gäng där. Om brott är vanligt förekommande i den miljö man växer upp blir gränsen mellan rätt och orätt sannolikt diffusare.
Sutherlands teori säger att man påverkas både av de normer som följer lagen och av brottsliga normer. Det är antalet kontakter med respektive sida som avgör var man hamnar. Detta skulle kunna vara en förklaring till varför många av gärningsmännen och offren är bekanta och varför vissa blir offer och andra gärningsmän. Även offerstudier (Ainsworth, 55) bekräftar att gärningsmän och offer kommer från samma miljöer. Därför är också de som vill leva ett lagligt liv i riskzonen bara genom att ha vuxit upp med personer som blivit kriminella.
I forskningen om den ryska maffian nämndes att en av förutsättningarna för utpressning och beskyddarverksamhet var att det förekom illegal affärsverksamhet. En del fall i undersökningen som utsatts för utpressning visade sig ha en brottslig bakgrund själva. Informationen om offren var inte tillräckligt för att påvisa något i den vägen.
Hirchis ´och Durkheims´ teorier säger att strukturellt och individuellt utanförskap är brottsframkallande och kan förklara en del av brotten i undersökningen, men de förklarar inte varför män med en lagligen intjänad normalinkomst begår grova brott. En förklaring på individnivå om att det är en kombination rationellt övervägande och biologiska egenskaper och inre kontroll (Gottfredson & Hirschi, 87) förefaller först rimlig men var går då gränsen för ”inre kontroll” och vad är rationellt övervägande? Om man en dag uttalar ett hot för att en annan dag komma och inkassera pengar, (som enligt undersökningen var ett vanligt mönster), då förefaller det rationella övervägandet tydligt och man kan knappast förklara brottet med en brist på inre kontroll.
41
Många av brottsanmälningarna hade uppgifter som gav en känsla av organiserade brott, samstämmigt med Brå:s rapport 2002:7, snarare än den typ av brottslighet som går in under EU:s och svensk definition av organiserad brottslighet. Våldsanvändningen var tydlig och att 18% av gärningsmännen anknöts till något Mc-gäng eller någon så kallad maffiagrupp (tabell 10) tyder på kriminell samverkan över tid även om det inte finns säkra uppgifter om att samma personer tillhörande en viss gruppering kom tillbaka gång på gång. Någon form av uppdelning av arbetsuppgifter kan sägas vara bekräftad av att en okänd ”torped” kommit med kraven i så hög grad som 35 % av fallen. Denna bild av brottslingarna och tillvägagångssätten ger sammantaget återkopplingar till forskning om maffian och de andra nämnda kriminella organisationerna. Särskilt oroväckande är det starka sambandet mellan gängtillhörighet och att ha blivit dömd för utpressning och att personerna är relativt unga. Gängtillhörigheten ger styrkan men ställer också krav på individen att utföra brott som kan vara avgörande. Den bild som framkommer ger anledning att tro att det finns en stor risk att utpressningsbrottsligheten kan bli ett allvarligt hot mot fritt företagande om man inte förebygger detta. Den makt som ”torpederna” besitter kommer från det våldskapital som gängbrottsligheten har skapat. Många fler enskilda företagare är utan tvekan i riskzonen eftersom det finns en risk att de yngre svårt kriminella män som funnit en nisch i utpressning så småningom organiserar beskyddarverksamhet som en gång maffian på Sicilien gjorde eller som den ryska maffian har gjort. Förutsättningar kan antas vara att samhället inte håller efter tillväxten av illegala och halvlegala etableringar för varor och tjänster. Dessutom måste laglydiga företagare kunna ha fullt förtroende för polisen och rättsväsendet. Straffskalor kan behöva en översyn eftersom de straff som utdöms inte förefaller ha den avskräckande verkan som krävs för den rationelle brottslingen, vilket undersökningen visat vara den gärningsmannatyp som bäst beskriver utpressaren.
42 6. FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER En fördjupad studie av anmälningar och domar i utpressningsfall och en undersökning för att få fram mörkertalet krävs för att utreda vilka offren är och varför de blir offer. Det är intressant att veta om olaglig indrivning av skulder eller påhittade skulder är framgångsrik och i så fall varför. Tillämpningen av straffskalan för utpressning borde undersökas med tanke på den rationella planering som ligger bakom många brott och att brottet är en inkomstkälla för en del normalinkomsttagare. Det krävs mer studier av tillvägagångssätt, de kedjor av händelser som organiserade brott består av, mer kunskap om nätverkens sammansättning och varaktighet, och hur torpedverksamheten fungerar. I detta ligger också att undersöka vem som får del av intäkterna. Finns samma supportsystem i de kriminella kretsarna i Sverige som i maffian och inom den ryska organiserade brottsligheten? Och vilken hierarkisk styrning finns inom olika gäng? Finns det en grå ekonomisk marknad som får finna sig i att betala för att kunna fortsätta sin verksamhet utan insyn från myndigheter? En härledning av personer som är inblandade i brottet, deras kontakter och kopplingar till legal verksamhet skulle kunna ge en bättre bild av hur organiserad brottsligheten är och eventuellt till en ny syn på förberedelse, stämpling och medverkan.
Det behövs också en djupare analys av offer och miljöer för brotten och i vilken mån tekniska hjälpmedel kan användas i brottsbekämpningen enligt den gällande lagstiftningen.
43
KÄLLFÖRTECKNING
Ainsworth, Peter B, Offender Profiling and Crime Analysis, (2001), Willian Publishing, Devon UK Babbie, Earl, The practice of Social Research,(1992) Wadsworth Inc. Belmont, Ca, USA Beken, Tom, et.al, Christopher, Measuring Organised Crime in Europe, (2004) Maklu Publishers, Antwerp, Belgium Cornish D & Clarke R Edt. The Reasoning Criminal (1986), Springer-Verlag New York. Dickie, John, A history of the Sicilian Mafia Cosa Nostra, (2004), Hodder & Stoughton, London Dixelius M & Konstantinov A, Rysslands under värld (1994),T Fischer &Co, Stockholm Finchenauer & Waring, Russian Mafia in America, (1998), North Western University Press Finckenauer & Voronin, The Threat of Russian Organised Crime, (2001), U.S. Department of Justice, Washington DC. Fijnaut & Goethals & Peters & Walgrave, Changes in Society, Crime and Criminal Justice in Europé, (1995) Kluewer Law International, The Hauge Gottfredson, Michael R. & Hirschi, Travis, A General Theory of Crime, (1990), Stanford University Press, Stanford, California Hopkins Burke, Roger, Criminological Theory, (2001) Willian Publ. Devon, UK Lappalainen, Thomas, Maffia, 1993, Fischer & Co, Stockholm Lilly, J Robert, Cullen, Francis T, Ball, Richard A, Criminological Theory Context and Consequences, 2nd Ed, (1995), SAGE Publications, CA Lavigne, Yves, Hells Angels Into The Abyss (1996), HarperCollins Publishers, New York Nationalencyklopedin, (1993) Bra Böcker AB Höganäs, Thompson, Hunter S. Hells Angels, A Strange and Terrible Saga, (1996) First Ballantine Books Trade Edition
44 Rapporter och övriga skrifter Brå 1993, Konsten att läsa statistik om brott och brottslingar, Fritzes Kundtjänst, Stockholm Brå Apropå 3/2005, www.bra.se. Brå Apopå 4/1998, Kauko, Aromaa, www.bra.se. Brå Rapport 1999:6, MC-Brott, Fritzes Kundtjänst, Stockholm Brå Rapport 2002:7, Organiserad brottslighet- lösa maskor eller fasta nätverk Lars Korsell och Helen Örnemark Hansen, Fritzes Kundtjänst, Stockholm Europols årsrapport 2004. www.europol.eu.int/publications/ RKP KUT:1996 CBS-kvalité och kvantitet i Centrala brottsspaningssystemet RKP 1997:11, Situationsrapport till EU RKP KUT 2001:15 H RKP 2002:12 Den organiserade brottsligheten i Sverige RKP 2004:9b, Systemhotande brottslighet i Sverige RKP KUT Rapport 2005:7 SOU 2000:88 Organiserad brottslighet hets mot folkgrupp hets mot homosexuella, m.m. - straffansvarets räckvidd: betänkande http://www.regeringen.se/ Vesterberg, D, 2003, Bilden av organiserad brottslighet i svensk dagspress 1995- 2002, C-uppsats Kriminologiska inst. Stockholms Universitet
Föreskrifter FAP (Föreskrifter och Anvisningar för polisväsendet) 454-1, RPS FS 1994:13, Föreskrifter för registrering i det centrala brottspaningssystemet FAP 454-1 (2001:13) Föreskrifter för registrering i det centrala brottspaningssystemet , Rikspolisstyrelsen, www.polisen.se/static/fap/FAP454_1RPSFS_13.pdf
Övriga källor tillgängliga på Internet: Dagens Nyheter 21 maj 2004, http://www.dn.se Svenska Dagbladet 14 dec 2005 http://www.svd.se /
45 BILAGA 1. LAGTEXT Brottet utpressning är definierat i Brottsbalken, kapitel 9, 4 § som lyder: ”Den som medelst olaga tvång förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den tvungne eller någon i vars ställe denne är, dömes, om ej brottet är att anse såsom rån eller grovt rån, för utpressning till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.” 11 § ”För försök eller förberedelse till bedrägeri, grovt bedrägeri, utpressning eller ocker dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas; dock skall vad i 23 kap. 3 § sägs icke gälla i fråga om försök till utpressning. (Utdrag ur Brottsbalk (1962:700)
Undantaget beträffande försök till utpressning innebär att den som frivilligt avbryter brottet skall inte dömas. Skillnaden mellan rån och utpressning är att hotet vid rån är mera direkt som t.ex. att en pistol riktas mot offret. Utpressningen sker genom hot om våld eller hot om att t.ex. avslöja något om offret som indirekt kan skada.
Människorov definieras i Brottsbalken, kapitel 4, 1 § som följer: "Den som bemäktigar sig och för bort eller spärrar in barn eller någon annan med uppsåt att skada honom eller henne till liv eller hälsa eller tvinga honom eller henne till tjänst eller att öva utpressning, döms för människorov till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst tio år, eller på livstid." Är brottet mindre grovt, dömes till fängelse i högst sex år (Lag 1998:393).
- 46 - BILAGA 2. FRÅGOR
Fråga 1. Vilket motiv har gärningsmannen angivit?
Inget motiv angivet (0) Kräver pengar, kan vara en faktisk fordran (1 poäng). Påhittad fordran eller skuld som ökar (2 poäng). Erbjuder beskydd/avsikt att överta företag (3 poäng).
Fråga 2. Har våld förekommit?
Nej (0 poäng). Misshandel eller olaga frihetsberövande (1 poäng). Grov misshandel, sexuellt övergrepp (2 poäng). Människorov, våldtäkt, mord (3 poäng).
Fråga 3. Vilken typ av hot har offret utsatts för?
Inget hot mot enskild person (0 poäng). Indirekt hot, hot om skadegörelse, hot om skandal, hot om stöld (1 poäng). Hot om misshandel (2:poäng). Hot om mord, bombhot, mordbrand, människorov, våldtäkt (3 poäng).
Fråga 4. Vilka är de hotade?
Ospecificerat hot (0 poäng). Målsäganden, en enskild person (1 poäng). Målsäganden och hans familj (2 poäng). Officiella personer och tjänstemän (3 poäng).
Fråga 5 Vem eller vilka utför hotet?
Okänd per brev eller telefon (0 poäng). Bekant (1 poäng). Bekant med en obekant i sällskap (2 poäng). Okänd torped/indrivare (3 poäng).
- 47 - Fråga 6 Nämns någon grupptillhörighet som kan förstärka hotet?
Inget känt (0 poäng) Invandrare mot invandrare. Tidigare affärskompanjoner.(1 poäng) Fler än två gärningsmän) (2 poäng) Gärningsmannen tillhör MC-gäng, någon s.k. maffiagrupp (ryska; jugoslaviska; albanska) eller annan känt våldsbenägen grupp (OG; Brödraskapet, m-fl.) (3 poäng).
Fråga 7 Finns det tidigare händelser som kan relateras till brottet och har våld förekommit tidigare?
Första gången eller tidigare ospecificerat hot (0 poäng). Skadegörelse, återkommande verbala hot (1 poäng). Återkommande hot med kniv, tillhygge/tårgas (2 poäng). Återkommande misshandel/ grov skadegörelse och hot med skjutvapen (3 poäng).
Fråga 8 Finns det praktiska förutsättningar för att verkställa hotet om man ser till platsen som brottet utförts på?
Hotet ej riktat mot offret utan allmänt hållet, eller har kommit via brev eller telefon (0 poäng). Hotet utfört utomhus på en allmän plats eller i offentlig miljö (1 poäng). Hotet utfört i bostaden, eller i någons kontor/arbetsplats (2 poäng). Hotet utfört i privat utrymme eller på ödslig plats och den som hotar har skjutvapen(3 poäng). Respektive fråga besvarades med siffrorna 0,1,2,3. Antalet frågor var åtta. Maximal poäng för varje dokument blev således 3 x 8 =24. Graden av våldsanvändning och allvarlighet i hotet som föreligger beror på var i skalan poängen för dokumentet hamnar.
Skalan som används är följande: Gradering Poäng Förklaring 1 0-4 hot, låg risk för våld 2 5-9 hot & visst våld 3 10-14 grovt tvång och våld 4 15-19 våld och hot m vapen 5 20-24 mycket allvarligt hot, våld, skjutvapen
- 48 - BILAGA 3. TABELLER
Tabell 1a Jämförelse mellan modus och typ av gärningsman och motiv för krav i procent. (Antal brott 796)
Modus och typ av gärningsman (Fråga 5)
Extra motiv för kravet Okänd per Bekant med Okänd på pengar brev eller Bekant obekant i torped/indriv Totalt (Fråga 1) telefon sällskap are
Saknas (Kräver pengar) 83,87% 69,33% 61,04% 58,21% 66,08%
Påhittad fordran eller skuld som ökar 8,87% 19,33% 30,52% 31,79% 24,25% Erbjuder beskydd/avsikt att överta företag 7,26% 11,34% 8,44% 10,00% 9,67% Totalt 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00%
Tabell 1 b Sambanden mellan brottets grovhet och inblandade gärningsmän. Ensam Invandrare Fler än två Gärningsma Totalt gärningsma alt. tidigare gärningsmä nnen tillhör n affärskomp n MC-gäng, anjoner s.k. maffiagrupp eller annan känt våldsbenäge n grupp Hot, låg risk för våld 40 3 43 Hot & visst våld 195 22 17 14 248 Grovt tvång och våld 140 57 92 72 361 Våld och hot m vapen 3 9 54 55 141 Mycket allvarligt hot, våld, 3 3 skjutvapen Totalt 398 91 163 144 796
- 49 -
Tabell 2 Antal dömda för vissa grova brott (av totalt 475*) Utpressning 85 Övergrepp i rättssak 32 Människorov 2 Mord alt.förberedelse till mord 4 Ekobrott ( Bedrägeri, skattebrott,mm) 21 Summa 144 * Undersökningen identifierade 482 individer men 7 av dessa har spärrats i registren och uppgifter är ej tillgängliga.
Tabell 3
Dömd för utpressning och medlem i gäng Medlem i gäng Ja Nej Dömd 56 29 85 Ej dömd 29 381 390 Totalt 65 410 475* * Undersökningen identifierade 482 individer men 7 av dessa har spärrats i registren och uppgifter är ej tillgängliga.
Tabell 4
Samband mellan medlemskap i gäng och antal månader i fängelse Medlem i gäng Medlevärde per grupp (ja/nej) Ja 65 35,6 Nej 380 22.0
- 50 -
Tabell 5 Fråga 5 Vem eller vilka utför hotet? Antal per myndighet
Okänd Okänd per brev Bekant med Polismyndighet Bekant torped/indrivare Totalt eller telefon obekant i sällskap
Blekinge 1 3 3 7 Dalarna 1 4 2 3 10 Gävleborg 3 1 4 Halmstad 1 3 1 4 9 Jämtland 2 1 3 Jönköping 3 3 3 5 14 Kronoberg 2 1 3 Norrbotten 2 4 2 2 10 Skåne 14 38 40 36 128 Stockholm 55 98 56 153 362 Södermanland 4 8 5 7 24 Uppsala 1 1 2 Värmland 2 2 Västerbotten 6 2 4 12 Västernorrland 3 6 1 1 11 Västmanland 6 22 18 15 61 Västra Götaland 11 21 16 26 74 Örebro 9 13 4 9 35 Östergötland 3 8 5 9 25 Totalt 124 238 154 280 796
Tabell 6 Summering av svarsalternativens allvarligaste grad. Fråga Svarsalternativ av allvarligaste graden Antal Av I % nr totalt 1 Erbjuder beskydd 77 796 9,7 2 Människorov, våldtäkt, mord 123 796 15,5 3 Hot om mord bombhot, mordbrand, människorov, 256 796 32,2 våldtäkt 4 Hot mot officiella personer och tjänstemän 57 796 7,2 5 Okänd torped/indrivare 280 796 35,2 6 Gärningsmän tillhör MC-gäng, s.k. maffiagrupp eller 144 796 18,1 annan känt våldsbenägen grupp 7 Återkommande misshandel/grov skadegörelse och hot 99 796 12,4 med skjutvapen 8 Hotet utfört i privat utrymme eller på ödslig plats och 70 796 8,8 den som hotar har skjutvapen
- 51 -