MONICAS VALS FRAGMENT OCH FANTASIER INSPIRERADE AV MONICA ZETTERLUNDS LIV OCH MUSIK —AV KLAS ABRAHAMSSON MALMÖ STADSTEATER Mari Götesdotter Magdi Saleh Hans-Peter Edh

Linn Mildehav Sven Boräng Johannes Wanselow

Katarina Lundgren-Hugg URPREMIÄR 21 SEPTEMBER 2018 HIPP

FÖRLAG Colombine Teaterförlag MUSIKER MANUS Klas Abrahamsson Saxofon Benjamin Koppel REGI Heinrich Christensen Flygel Sören Möller SCENOGRAFI OCH KOSTYM Lisbeth Burian Slagverk Peter Nilsson LJUSDESIGN Ulrik Gad Bas Johnny Åman / Simon Petersson LJUDDESIGN Jonathan Flygare KAPELLMÄSTARE OCH ARRANGEMANG Benjamin Koppel KOREOGRAFI Lidia Wos MASK Åsa Trulsson DRAMATURG Henrietta Hultén I ROLLERNA

Monica – Mari Götesdotter Sture/Torbjörn/Fransk reporter/ Marlon Brando/ Ib Glindemann/John Levy/Bo/Allan Edwall/Ella – Magdi Saleh Louis Armstrong/Bengt/Dompan/ Gösta Terserus/Gösta Wilhelmsson/Vilhelm Moberg/Ella – Hans-Peter Edh Greta/ Topsy/Sonya/ Liv Ullmann/ Eva-Lena/Ella – Katarina Lundgren-Hugg Elvi/ Brittisk reporter/ Monica Nielsen/Catrin/Miles Davis/Ella – Linn Mildehav Birgitta Andersson/Vilgot Sjöman/Bill Evans /Tage Danielsson//Ella – Sven Boräng Kurre Järnberg/ Leonard Feather/ Beppe Wolgers/ Svante/ Carmen/ /Ella – Johannes Wanselow Recensenter – Katarina Lundgren-Hugg, Linn Mildehav, Magdi Saleh Hagforsbor, Nalentjejer, jazzmusiker i New York, kör – Ensemblen KÄRA PUBLIK!

Drömmar är en serie mentala bilder gestaltar. Vi ska inte lära oss om Mon- och fenomen, ett destillat av dagens ica, vi ska vara med Monica – och det viktigaste händelser. Monicas vals är kan teatern bättre än någon annan. Här ett drömspel, fragment och fantasier, kan vi känna, uppfatta och vara i samma ett liv i koncentrat, en rad minnen och rum – och tillsammans vandra genom ett händelser, utan annan ordning än deras stormigt liv fullt av upp- och nergångar. närgångenhet. Den är inte en biografi. Monica utkämpade många strider i Om Monica spelade med Stan Getz på sitt liv och vann de flesta, men hennes Bluenote eller Olympia i Paris 1959, det största motståndare var hon själv. Få är för historikerna, men att hon träffade artister har sparkat in så många dör- Marlon Brando där och tillbringade tre rar och korsat så många gränser som oförglömliga nätter tillsammans, det är Monica. Hon var älskad och beundrad av för dramatiken. Vi försöker inte begrän- många, men sällan av sig själv. Hon sa en sas eller bli fastlåsta av alla biografiska gång om sin bästa vän Tage Danielsson detaljer, utan istället ta oss under huden efter hans död: ”Tage är fortfarande här, på människan Monica, inte myten. Se så länge jag finns och älskar honom”. henne som en dramatisk karaktär, en Detsamma kan sägas om Monica. Hon är Lady Macbeth eller en Julia Capulet, fri här, vi älskar henne. Nu lånar vi hennes från tolkning, men med en tro på hennes liv för en kväll, och er kära publik, bjuder väsen och hennes konflikter. vi upp till dans i Monicas vals. Läs biografierna, se dokumentärerna, de är fantastiska, men det är inte vår — HEINRICH CHRISTENSEN, uppgift. Vi försöker inte dokumentera, vi REGISSÖR ”VÄLDIG, VÄNLIG, STARK HAR DU VISAT MIG VÄRLDEN FÖR MIG SÅ ÄR DEN VACKER OCH LJUS”

”Öh … va? Nu?” MONICA ZÄTA ”Ja. Nu meddetsamma.” Han klev ut, halvt förvirrad. Stirrade på Så här gick det till när Monica skulle få Monica. Evert Taube-priset ur Everts hand på ”Vem är du?” Gröna Lund. När tiden var inne och de ”Monica. Det är jag som ska få ditt skulle presenteras var Evert försvunnen. stipendium.” Ingen kunde hitta honom. Monica rusade ”Jaså? Grattis.” in i hans loge. Ingen Evert. Då såg hon att ”På scenen nu.” dörren till toaletten var låst. Hon knack- ”Jaså, jaha.” ade försynt och viskade: Och så gick de in på scenen och Evert ”Evert? Sitter du där?” vaggade fram till mikrofonen. ”Öh, ja. Hur så?” ”Välkomna allesammans. Jag har den ”Vi ska in på scen. ” stora äran att här få utdela årets Evert Taube-stipendium. Årets stipendium går Det var högsta beröm och tuppkammen till … Vad var det nu du hette?” svällde. Bill Evans var ju världens bäste ”Monica.” jazzpianist. Men man kunde aldrig veta. ”Öh … just det … Monica.” Monica neg och tackade. Och insåg att Nästa dag var vi ute och åkte bil tillsam- världen var bra absurd. mans. Jag körde och hon satt bredvid. Jag kände Monica under 11 år och i Då säger hon: sex av dessa jobbade vi aktivt tillsam- ”Du är precis som Jan Johansson.” mans. Man kunde dela humorn med Än en gång svällde tuppkammen. Jan Monica. Den var hennes signum. Och Johansson var ju Sveriges bäste jazzpia- oberäkneligheten. nist. Men då kom det: En gång när vi repeterade och jag ”Han körde lika illa som du.” kompat Monica på flygeln, sa hon: Jag visste inte om jag skulle skratta eller ”Nu lät du precis som Bill Evans.” gråta. Jan Johansson hade ju kört ihjäl sig mot en bergvägg. Varpå trumslagaren fällde den klassiska Att turnera med Monica var att umgås repliken: dygnets alla vakna timmar, läsa, dra en “Störta!” spader. Det bestod också i att berätta Monica hade också ett underbart sätt historier. En story handlade om när hon att ta ner en på jorden. Då vi haft sound- varit i Finland med Dompan och Bengt check i Uppsala Universitetsaula dristade Hallberg och de kastat henne i badet på jag mig till att kritisera akustiken. hotellet med kläderna på. Vilket inte gjort “Den dög i alla fall åt Bill Evans när vi var henne det minsta förbannad. Hon fick här på sextiotalet.” flyga hem naken under pälsen. Kläderna Efter det höll jag tyst med den sortens kunde hon inte ha på sig, de var blöta. kverulans. Hela turnén var nog rätt blöt. När de Att möta Monicas blick på scenen var mitt över bottniska viken medde- var som att tona ner världen omkring lade piloten att all sprit ombord var slut. sig, som att befinna sig i stormens öga. Inför publiken kunde hon vara påfallande urskilja äkta vara. När någon från tv ring- blyg och rörande likt en skolflicka som är de strax innan hon gick bort med frågan ny i klassen. Men där fanns alltid en räv om hon kunde tänka sig att medverka vid bakom örat, ibland kunde Mobergs Ulrika firandet av melodifestivalens fyrtioårsju- från Västergöhl titta fram. Då kunde bileum svarade hon nej. Även om hon det bli mycket roligt. Flicka … kvinna. en gång medverkat i den internationella För mig blev Monica också min extra eurovisionsschlagerfestivalen med en låt lilla jazzmamma. Hon gav mig råd men skulle det aldrig ha fallit henne in. Hon frågade också mig om saker. Hon var vis, var i själ och hjärta en jazzsångerska och men hon kunde också blotta sin egen kände att jazzen alltid varit hotad och osäkerhet, visa sig bräcklig. levt i skuggan av schlagermusiken. Och Hon hade en stark integritet och en att hon genom sin närvaro skulle sprida oklanderlig konstnärlig intuition, en in- glans över schlagern – nej. Hon var lojal byggd bullshit-detektor som alltid kunde med jazzmusiken. Det var där hon hörde hemma. ”Uppe med tuppen. Till Nina från hennes Hon hade starka uppfattningar och pappas bäste vän.” hjärtat en smula till vänster. Värmlännin- Monica var skicklig på att rita och den gen, statsministern Tage Erlander, hade formkänsla hon använde sig av när hon hållit tal på hennes bröllop (med Sture) förde pennan över ett vitt ark var sam- och hon hade gjort valturné med Olof ma egenskaper som kom till uttryck när Palme, som hon respekterade högt. Men hon tecknade en melodi: smak, balans, hon kände inte igen sig i den nya so- pregnans. cialdemokratin. Men vari bestod egentligen Monicas En gång gjorde hon en fin liten teckning storhet? En gång förklarade hon sin unika till min dotter Nina som nyss börjat sko- tajming för mig med att “sjunger man lan. På bilden såg man en tupp – det var melodin med samma rytmiska betoningar hon själv. som kompet så mister sånglinjen intresse. På bladet stod: Först när det råder ett spänningsförhål- lande mellan rytmen i kompet och melodin, uppstår magi”. Sångtexten var aldrig ornament på en jazzlåt i hennes värld. Texten var kärnan i låten, själva berättelsen. Och allt skulle underordnas den. Musiken blir aldrig huvudsaken i en sång. Och på det viset visade hon oss som skriver texter en oändlig respekt; historien var det vikti- ga. Och det är väl det alla känner som —JAN SIGURD, FÖRFATTARE, lyssnar på henne. Hon berör oss med KOMPOSITÖR OCH ARTIST ett känslomässigt innehåll. Hon berättar. SOM GJORDE KABARET, SKIVA OCH Med sina känslor, med hela sin musikali- TURNÉ MED MONICA ZETTERLUND tet, sitt konstnärliga jag. UNDER 1990-TALET.

DRAMATIKERN KLAS ABRAHAMSSON I ETT SAMTAL MED DRAMATURGEN HENRIETTA HULTÉN

Hur var ditt förhållande till Monica Zetter- och ung, det var noveller och tonårspoe- lund innan du fick beställningen av pjäsen, si. Men tidigt tänkte jag egentligen bli och hur har det förändrats efter att duskrivit civilingenjör och till gymnasiet valde jag pjäsen? därför teknisk linje på Polhemsskolan i Lund. Efterhand tog andra intressen över, — Monica Zetterlunds musik är en viktig film, poesi, teater. Jag var väl en tämligen del av min musikaliska barndom, som pretentiös tonåring och plöjde igenom jag associerar till idyll, sommar och röda Fassbinders och Pasolinis filmer, läste Ma- stugor. Jag växte inte upp i en musikl- jakovskij och Rimbaud och fascinerades yssnande familj, men Monicas röst fanns av deras självförbrännande liv. Gymnasiet med hela tiden, som ett stråk av 60-tals- kämpade jag mig igenom, trots att jag jazz och bossanovarytmer. Jag var tidigt snart förstod att jag valt fel linje. Då blev känslig för texter. Beppe Wolgers, Tage det en ventil för mig att sända närradio Danielssons och Cornelis Vreeswijks texter och att starta Polhems gymnasiespex gillade jag, Povel Ramels och Hasse&Tages Pexet tillsammans med bland andra Jens revyer inspirerade mig. Och där var Mon- Olsson (idag skådespelare som bland ica Z en självklar del. Jag var samtidigt för annat arbetat på Malmö Stadsteater), ung för att ha någon särskild relation till Jesper Larsson (numera VD för Malmö personen och artisten Monica, även om Live) och några andra elever. Pexet är hon såklart fanns med som skådespelare i fortfarande igång. Så småningom läste jag barnfilmer och i olika TV sammanhang. Drama-Teater-Film vid Lunds Universitet Efter att ha skrivit den här pjäsen har jag och under tidigt 90-tal var jag en del av kommit att se henne som både allsidig det gäng som drev amatörteatergruppen konstnär och modig kämpe. Samtidigt Husvagnsteatern, och då började jag skri- kallar jag pjäsen för fragment och fantasier va på allvar. utifrån Monicas liv och gärning. Det har 1990-talet var för övrigt en mycket dy- blivit ett drömspel som inte har som främ- namisk tid för det fria teaterlivet i Malmö. sta uppgift att presentera hennes biografi, Många fria grupper bildades och dåva- utan snarare undersöka vad som skapar rande Malmö Stadsteater ombildades. en konstnär som måste hantera den stän- Det var grupper som Darling Desperados, digt gnagande frågan: Var jag tillräckligt Ensembleteatern, Unga konstnärliga bra? Teatern, Teater Glädjehuset, Svensk sym- bolisk teater, Dramatiska Teaterkompani- Hur kom det sig att du började skriva dra- et – ett tag var det nästan som om varje matik? scenskoleklass och varannan frilansskådis startade en egen teater. Jag fick en del — Jag gillade att skriva redan som barn uppdrag att skriva för vissa av grupperna och efterhand kunde jag försörja mig som bästa av två världar – ett spännande och dramatiker. djupt meningsfullt arbete på sjukhuset och Mina dramatiska alster har oftast bör- samtidigt privilegiet att då och då skriva jat i sammanhang och process. Jag har, dramatik utifrån äkta och genuin lust. förutom några trevande försök under ungdomsåren, inte kunnat motivera mig till att skriva prosa eller poesi. Dramatik är en kollektiv konstart, det är svett, saliv och Klas Abrahamsson är författare och regissör. kroppar, det är kraft, energi och sex. Prosa Han har sedan början av 1990-talet varit aktiv är torrare, jag får inte samma kontakt med främst som dramatiker för både teater, TV och en litterär text som med en dramatisk. film. Han har skrivit ett femtontal pjäser och flera har även spelats internationellt, och hans Efterhand har du startat en andra yrkesbana dramatik finns översatt till bland annat danska, och arbetar numera som psykolog på Repro- norska, tyska, engelska och estniska. Som duktionsmedicinskt Centrum (ofrivilligt barn- regissör har han mest arbetat med egna texter, lösa, med flera patientgrupper) vid Skånes till exempel monologen Livet kom så plötsligt Universitetssjukhus. Hur samspelar dina två (2007) på Malmö Stadsteater med yrken i ditt liv? Petra Brylander.

— Båda mina jobb förutsätter ett stort 2009 inleddes ett samarbete med den sch- intresse för människor, hur det mänskli- weizisk-svenske regissören, dramatikern ga psyket och identitetsbygget fungerar. och kompositören Erik Gedeon. De två har Samtidigt, när man arbetar med fiktiva bland annat samarbetat i de musikdramatiska gestalter har man en väldigt stor makt. föreställningarna Ingvar! En musikalisk mö- Som dramatiker kan du bestämma vad belsaga (2009), Evigt ung (2009) och Min vän karaktärerna ska säga och göra. Som fascisten (2012), som alla spelats på Malmö åskådare kan det ofta räcka med tre, fyra Stadsteater. pusselbitar för att det ska gå att förstå en roll på scenen. När man arbetar med riktiga människor är det däremot livsfarligt att tro att man kan förstå en person även om man har många fler byggstenar än så. I arbetet som psykolog gäller det att vara mycket ödmjuk, lyssnande och respektfull. Man har ansvar på riktigt. Beslutet att plugga till psykolog kom när jag skrivit dramatik på heltid under två decennier och började tappa gnistan. Jag tröttande också på branschen. Sam- tidigt ville jag inte bara tugga på och göra brödjobb. Jag såg även hur äldre kolleger inte längre hade vare sig geist eller särskilt många uppdrag. Därför behövde jag skaffa mig en ny ”Plan A”, något som var beri- kande och kvalificerat och där jag kunde utvecklas åt ett annat håll. Nu har jag de Foto Johan Sjövall SÅNGPEDAGOG Almaz Yebio SERVICEANSVARIG Inger Börjesson KÖRCOACH Erik Hjärpe FÖRSÄLJNINGSANSVARIG David Ringqvist FONDFOTO Ditte Trolle INNESÄLJARE Sofie Åström FÖRESTÄLLNINGSFOTOGRAF Emmalisa Pauly INSPICIENT Kattis Blanking PORTRÄTTFOTOGRAF Johan Sundell SUFFLÖR/PRODUKTIONSASSISTENT PROGRAMLAYOUT Birk Marcus Hansen, Josefina Johansson Urgent.Agency PRODUCENT Jerker Pyron, Isabella Posse Boquist TRYCK KS Print Digitaltryck, Malmö

SCENMÄSTARE Pontus Karlsson KOORDINATOR SMEDJAN Anders Källström BITRÄDANDE SCENMÄSTARE Bo Larsen KOORDINATOR DEKORMÅLERI BITRÄDANDE SCENMÄSTARE Olivia Hagander Anna-Karin Kallträsk SCENTEKNIKER Ida Hemlin KOORDINATOR SNICKERI Vincent Sörensson Gadd A-LJUD Jonathan Flygare TAPETSERARE Mikael Palmqvist B-LJUD Harald Gagge SPECIALEFFEKTER Magnus Nilsson LJUSTEKNIKER Emanuel Arvanitis, SCENOGRAFITEKNISK SAMORDNARE Johanna Lindborg Paula Sjöblom REKVISITÖR Ulrika Fredriksson DEKORATELJÉCHEF Erik Pilesjö

KOSTYMKOORDINATOR Marie Jonsson TEKNISK CHEF Dan Sörensen KOSTYMATELJÉ Anja Svärd, Malin Cederberg, CHEFSPRODUCENT Lisa Ericstam Andrea Stenman CHEF KOSTYM- OCH MASKAVDELNINGEN SKRÄDDARLÄRLING Sanna Svahn Paola Billberg Johansson PRAKTIKANT KOSTYMAVDELNINGEN Filippa FÖRESTÅNDARE KOSTYMSERVICE Gyöngyi Balázs Svensson, Max Osvald Denizou LJUSANSVARIG Sven-Erik Andersson FÄRGNING, PATINERING Alicja Ekerholm, STÄDLEDARE Linda Lövgren Sanna Ekström Forsberg EKONOMICHEF Leif Jönsson PÅKLÄDARE Gyöngyi Balázs CHEFSASSISTENT Agneta Nessrup MARKNADSCHEF Jenny Bång TEATERCHEF OCH ANSVARIG UTGIVARE KOMMUNIKATÖRER Carin Hebelius, Kitte Wagner Erik Roman, Elias Lanninge

FOTOGRAFERING OCH LJUDUPPTAGNING ÄR AV UPPHOVSRÄTTSLIGA SKÄL EJ TILLÅTEN VAR VÄNLIG STÄNG AV MOBILTELEFONEN MUSIKLISTA

VINDARNA SUCKA UTI SKOGARNA BIFF À LA PETTERLUND – RECEPTET (O PATO) Trad Jayme Da Silva/Neuza Teixeira Svensk text: Tage Danielsson/ SAKTA VI GÅ GENOM STAN ©Editora E Importadora Musical Fermata Do Brasil (WALKING MY BABY BACK HOME) Fred Ahlert/Roy Turk SO LONG BIG TIME Harold Arlen/Dory Previn COME RAIN OR COME SHINE ©Warner/Chappell Music Scandinavia AB Harold Arlen/Johnny Mercer ©Warner/Chappell Music Scandinavia AB I NEW YORK (TAKE FIVE) Paul Desmond/Iola Brubeck I’M A FOOL TO WANT YOU Svensk text: Beppe Wolgers Jack Wolf/Frank Sinatra/Joel Herron ©Derry Music Co. ©MPCA Music/Concord Music Inc ©Gazell Music AB BEDÅRANDE SOMMARVALS ©Warner/Chappell Music Scandinavia AB Jean-Baptiste Thielemans Svensk text: Tage Danielsson/Hans Alfredson DO YOU KNOW WHAT IT MEANS TO MISS ©Universal Music Publishing AB NEW ORLEANS Louis Alter/Eddie DeLange DEN SISTA JÄNTAN ©Warner/Chappell Music Scandinavia AB Povel Ramel ©Universal Music Publishing AB WHAT CAN I SAY AFTER I SAY I’M SORRY Abe Lyman/Walter Donaldson VI PASSAR SÅ BRA ISÄR ©Sony/ATV Music Publishing KB (A HUNDRED YEARS FROM TODAY) Victor Young/Ned Washington/Joe Young I CAN’T GIVE YOU ANYTHING BUT LOVE Svensk text: Tage Danielsson/Hans Alfredson Dorothy Fields/Jimmy McHugh ©Sony/ATV Publishing Scandinavia KB ©Universal Music Publishing AB IT COULD HAPPEN TO YOU MONICAS VALS (WALTZ FOR DEBBIE) Jimmy Van Heusen/Johnny Burke Bill Evans/Gene Lees ©Sony ATV Harmony/Gehrmans Musikförlag AB Svensk text: Beppe Wolgers ©Folkways Music Publ. Inc C/O The Richmond Orga- JAG VET EN DEJLIG ROSA nization Trad.

ONCE UPON A SUMMERTIME VAR BLEV NI AV, LJUVA DRÖMMAR Eddie Barclay/Michel Legrand/Eddy Marnay (WHERE DID THEY GO) ©Universal Music Publishing AB Harry Lloyd/Gloria Sklerov Svensk text: Tage Danielsson/Hans Alfredson SIV LARSSONS DAGBOK (CHEGA DE SAUDADE) ©Music of MPCA/Concord Music Inc Vinicius de Moraes/Antonio Jobim Svensk text: Tage Danielsson GRÖNA SMÅ ÄPPLEN ©Editora E Importadora Musical Fermata Do Brasil Bobby Russel Svensk text: Stig Erik Leopold Anderson KONSTIGT ©Universal Music Publishing AB Torbjörn Lundquist/Beppe Wolgers ©Nordiska Musikförlaget/Gehrmans Musikförlag AB UNDER VINRANKAN Peter Roland Eriksson ©Hawk Music/BMG Rights Management AB

MALMÖSTADSTEATER.SE