SAMRÅDSHANDLING Järnvägsplan Hallsberg

SAMRÅDSHANDLING Järnvägsplan Hallsberg - Stenkumla Hallsberg, Askersund och Kumla kommuner, Örebro län Planbeskrivning, 2018-06-01 Projektnummer: 132909 Trafikverket Postadress: Järnvägsgatan 7, 703 62 Örebro E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Samrådshandling Järnvägsplan Hallsberg-Stenkumla Författare: WSP Dokumentdatum: 2018-06-01 Ärendenummer: TRV 2015/54804 Version: 0.1 Kontaktperson: Jonas Victorin, [email protected]

2 3 Innehåll

1...... Sammanfattning 6

2.Beskrivnin. g av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 8

2.1...... Bakgrund och motiv 8 2.2...... Planläggningsprocessen 9 2.3...... Transportpolitiska mål, ändamål och projektmål 9 2.4...... Tidigare utredningar 10 3...... Läsanvisning 13

4...... Förutsättningar 14

4.1...... Järnvägens funktion och standard 14 4.2...... Trafik och användargrupper 14 4.3...... Lokalsamhälle och regional utveckling 15 4.4...... Landskapsbild 19 4.5...... Miljö och hälsa 22 4.6...... Byggnadstekniska förutsättningar 35 5.Den. planerade järnvägens lokalisering och utformning med motiv 36

5.1...... Val av lokalisering 36 5.2...... Val av utformning för järnvägen 36 5.3...... Val av utformning för vägar 36 5.4...... Bortvalda alternativ 37 5.5...... Broar 39 6...... Effekter och konsekvenser av projektet 41

6.1...... Trafik och användargrupper 41 6.2...... Lokalsamhälle och regional utveckling 41 6.3...... Miljö och hälsa 42 6.4...... Påverkan under byggnadstiden 43 7...... Samlad bedömning 47 8.Överensstämmelse. med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnor- mer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden 48

8.1...... Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 48 8.2...... Hushållning med mark- och vattenområde 49 8.3...... Riksintressen 49 8.4...... Miljökvalitetsnormer 49 8.5...... Miljökvalitetsmål 49

4 9...... Markanspråk och pågående markanvändning 51

11...... Genomförande och finansiering 54

11.1...... Formell hantering 54 11.2...... Genomförande 55 11.3...... Finansiering 55 12...... Underlagsmaterial och källor 56

5 1. Sammanfattning Effekter av utbyggnadsförslaget är bland annat landskapsbilden då det kommer anläggas broar och bank. Gällande kulturmiljöer påver- Trafikverket avser att bygga ut dubbelspår på kas dessa genom att befintlig järnväg föreslås järnvägssträckan mellan Hallsberg och Sten- rivas, samt ett antal forn- och kulturlämningar kumla, som är en del av Godsstråket genom berörs. I och med att den föreslagna sträck- Bergslagen. Hallsberg – Stenkumla är ett av ningen går i relativt oexploaterade områden sex delprojekt i det övergripande projektet kommer även värde för friluftslivet att påver- Hallsberg-Degerön, dubbelspårsutbyggnad. kas på olika sätt. Miljöer med naturvärden som kommer påverkas består av mindre om- Kapaciteten på sträckan mellan Hallsberg – råden med ädellövträd, biotopskyddade alléer Degerön är kraftigt begränsad och i dagsläget och mossar. leds godståg via andra banor. Idag består järnvägsanläggningen av ett enkelspår som genom detta projekt ska byggas ut till dubbel- spår. Syftet med kapacitetsförstärkningen är att möjliggöra fler godstågslägen, en utökning av regionaltågstrafiken, god punktlighet samt kortare restider och transporter.

Föreliggande järnvägsplan föreslår en utbyggnad av dubbelspår som anläggs i ny sträckning mellan Hallsberg och Stenkumla. Lokalise- ringskorridoren som tagits fram i tidigare skeden ligger till grund för föreslaget nytt dub- belspår.

Området för den nya sträckningen ligger i Örebro län och det nya dubbelspåret kommer gå igenom kommunerna Askersund, Hallsberg och delvis Kumla. Den planerade järnvägs- sträckningen går genom relativt oexploaterade områden och landskapet utgörs i huvudsak av skogsmark och öppna slätter. Det finns i när- heten av den föreslagna järnvägssträckningen områden kopplade till friluftsliv, samt ett antal skyddade områden såsom naturreservat, Natura 2000 och sjöar.

6 2

2 2 2 2

2 2 2 2 2

T  T 2

Figur 1.1 Översiktskarta 7 2. Beskrivning av projek- Sträckan Hallsberg – Stenkumla ligger i Halls- bergs, Askersunds och Kumlas kommuner, tet, dess bakgrund, än- Örebro län. Den befintliga enkelspåriga järn- damål och projektmål vägen föreslås rivas och Trafikverket avser att bygga om till 13 kilometer långt dubbelspår i ny sträckning. 2.1. Bakgrund och motiv

Projektet Hallsberg – Degerön, dubbelspårs- Järnvägen mellan Hallsberg och Stenkumla utbyggnad består idag av sex delprojekt som utgör en del av Godsstråket genom Bergslagen befinner sig i olika skeden, se figur 2.1. Före- som sträcker sig från Storvik via Örebro och liggande järnvägsplan behandlar delprojektet Hallsberg i norr till Mjölby i söder, totalt 31,1 Hallsberg – Stenkumla. Sträckan angränsar i mil. Godsstråket är med sin strategiska pla- söder mot projektet Stenkumla – Dunsjö där cering mitt i landet av stor betydelse för tåg- produktion av 13 kilometer långt dubbelspår förbindelsen mellan norra och södra Sverige. är färdigbyggt. Delen mellan Hallsberg och Mjölby förbinder dessutom de två stambanorna Västra och Södra stambanan.

hed Hallsberg Pålsboda

Östansjö 50 Vretstorp

E20

Åsbro Västra stambanan

ÖREBRO LÄN

51 Rönneshytta Godsstråket genom Bergslagen

Hjortkvarn Askersund

Åmmeberg

Mariedamm

Zinkgruvan Hammar Jakobshyttan

50 Genom Hallsberg Hallsberg–Stenkumla 49 Stenkumla–Dunsjö

Dunsjö–JakobshyttanOlshammar Godegård Jakobshyttan

Jakobshyttan–Degerön Tjällmo

Degerön

0 2 4 6 8 10 ÖSTERGÖTLANDS LÄN km Skala (A4):1:250 000 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan

Figur 2.1 Översikt Godsstråket genom Bergslagen, sträckan Hallsberg - Degerön

8 Större delen av Godsstråket genom bergsla- I början av planläggningen tar Trafikverket gen har enkelspår. Det skapar kapacitetsbrist fram ett underlag som beskriver hur projektet och problem med punktligheten. Arbetet med kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar att planera och bygga dubbelspår har pågått sedan om projektet kan antas medföra en be- sedan 1990-talet. Sträckorna Frövi-Hallsberg tydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljö- och Degerön–Mjölby är utbyggda till dub- konsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller belspår. För att öka kapaciteten och för att ge järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver plats åt såväl nuvarande godstågstrafik som projektets miljöpåverkan och föreslår försik- för en ökning i framtiden, har Trafikverket tighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska successivt byggt dubbelspår mellan Hallsberg en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls och Mjölby. Utbyggnaden av dubbelspåret ska tillgänglig för granskning så att de som berörs också möjliggöra för att utöka persontågtrafi- kan lämna synpunkter innan Trafikverket ken. gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga Nytt dubbelspår för Godsstråket genom Berg- kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta slagen kommer att byggas inom en korridor spaden i jorden. öster om det befintliga spåret. Det befintliga spåret föreslås då att rivas. Dubbelspåret kom- Samråd är viktigt under hela planläggningen. mer inrymmas i den korridor som beslutats Det innebär att Trafikverket tar kontakt och om i järnvägsplan val av lokaliseringsalterna- för dialoger med andra myndigheter, orga- tiv från 2014. nisationer och berörd allmänhet för att Tra- fikverket ska få deras synpunkter och kunskap. 2.2. Planläggningsprocessen Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som 2.3. Transportpolitiska mål, ändamål styrs av lagar och som slutligen leder fram till och projektmål en vägplan eller järnvägsplan, se figur 2.2. 2.3.1. Transportpolitiska mål I planläggningsprocessen utreds var och hur Övergripande mål är att säkerställa en sam- vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid hällsekonomiskt effektiv och långsiktigt håll- det tar att få fram svaren beror på projektets bar transportförsörjning för medborgarna och storlek, hur många undersökningar som krävs, näringslivet i hela landet. Målet ska uppnås om det finns alternativa sträckningar, vilken genom att tillgängligheten för medborgarna budget som finns och vad de berörda tycker. och näringslivet säkerställs samtidigt som hänsyn tas till trafiksäkerhet, miljö och hälsa.

Figur 2.2 Trafikverkets planläggningsprocess.

9 Under det övergripande målet finns två del- • En god punktlighet för såväl gods- mål, funktionsmålet och hänsynsmålet. Funk- som persontåg tionsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska • Kortare transport och restider medverka till att ge alla en grundläggande till-

gänglighet med god kvalitet och användbarhet Trafikverket har specificerat följande tekniska samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill mål: säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet innebär • Upp till 17 tåg per timme och riktning att transportsystemets utformning, funktion eller ett tåg var 3,5 minut och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och • Tåglängd upp till 750 meter miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. • Möjlig hastighet lägst 160 km/tim för alla tågkategorier 2.3.2. Ändamål och projektmål Målet med kapacitetsförstärkningen av Gods- • Maxlutning tio promille stråket genom Bergslagen och tillika målet med kapacitetsförstärkning på denna stude- • Största tillåtna axellast 25 ton, på rade delsträcka Hallsberg-Stenkumla är: broar 30 ton

• Fler godstågslägen under de attraktiva • Samtliga korsningar planskilda tiderna på dygnet 2.4. Tidigare utredningar • En utökning av regional persontrafik Hallsberg – Degerön har delats in i sex de- till ett tåg i timmen letapper där Hallsberg – Stenkumla är en av dessa. Hallsberg – Stenkumla är den enda delsträckan där dubbelspår planeras att byggas helt i ny sträckning.

Figur 2.3 Fyrstegsprincipen

10 Fyrstegsprincipen utgör ett allmänt förhåll- Hallsberg-Åsbro. I förstudien prövades åtgär- ningssätt i planeringen av transportsystemet. der enligt fyrstegsprincipen. Slutsatsen som Fyrstegsprincipen är också en arbetsstrategi drogs i förstudien var att det krävs nytt dub- mot en hållbar transportsektor, där åtgärder i belspår, varav ett i befintlig sträckning mellan de första stegen ska väljas i första hand. Hallsberg och Stenkumla för att nå de upp- ställda målen. Föreslagna steg 1 till 3 åtgärder bedöms inte lösa problemen på sträckan. Fem o Steg 1: Tänk om Det första steget handlar om att först alternativa korridorer för nytt dubbelspår stu- och främst överväga åtgärder som kan derades. påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2.4.4. Val av lokaliseringsalternativ Trafikverket genomförde under 2014 en loka- o Steg 2: Optimera liseringsutredning med fem olika utrednings- Det andra steget innebär att genom- alternativ som studerades och jämfördes med föra åtgärder som medför ett mer ef- ett Nollalternativ. Med utredningen som un- fektivt utnyttjande av den befintliga derlag tog Trafikverket beslut med bakgrund infrastrukturen. av utredningens slutsatser att den fortsatta planeringen ska utgå från korridor UA5, se figur 2.4. o Steg 3: Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggna- 2.4.5. Fördjupade utredningar tioner. Under 2015 tog Trafikverket fram fem utredningar indelade i olika fokusområden gällande sträckan Hallsberg – Stenkumla. Indelningen o Steg 4: Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om beho- utfördes med syfte att möjliggöra fullt fokus vet inte kan tillgodoses i de tre tidiga- på aktuell frågeställning inom varje utredning. re stegen. Det betyder nyinvesteringar Utredningarnas olika områden är Trafikplats och/eller större ombyggnationer. Hallsberg, tunnel, Bladsjön, trespårsstation och nytt hållställe, se figur 2.4. 2.4.1. Förstudie 2004 År 2004 genomförde dåvarande Banverket Målet för dessa fem utredningar var att fatta en förstudie för Hallsberg - Degerön (BRÖ strategiska val för linjens placering inom den 02-216/SA20). I förstudien studerades sju valda korridoren. korridorer varav fem bedömdes intressanta att studera vidare. Alternativet att bygga ut dubbelspår i befintlig sträckning avfärdades, skälen till detta dokumenterades inte.

2.4.2. Järnvägsutredning År 2006 genomfördes en järnvägsutredning (BRÖ 04-2279/SA20) där de fem kvarvarande korridorerna från förstudien studerades vidare.

2.4.3. Förstudie 2012 Under 2012 genomförde Trafikverket en förstudie (TRV 2012/30648) för sträckan

11 Figur 2.4 Utredningsområeden från den fördjupade utredningen av linjeval inom korridoren.

12 3. Läsanvisning

Järnvägsplanen bedöms medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbe- skrivning (MKB) har tagits fram. I denna planbeskrivning finns sammanfattande informa- tion från miljökonsekvensbeskrivningen.

Kapitel 4 innehåller projektets förutsättningar. Här beskrivs de identifierade miljöaspekterna utifrån dagsläget.

Kapitel 5 redovisar planförslaget. Den utformning som föreslås och viktiga gestaltningsför- slag redovisas.

Kapitel 6 redovisar effekter och konsekvenser som projektet leder till för de aspekter som beskrivs i kapitel 4. I kapitel 6 redovisas även de åtgärder som föreslås genomföras för att minska negativa effekter på miljön och män- niskors hälsa.

Kapitel 7 innehåller en samlad bedömning för att ge en övergripande bild av den totala på- verkan som projektet leder till.

Kapitel 8 beskriver hur projektet överensstäm- mer med miljöbalkens uppsatta hänsynsregler och miljökvalitetsnormer.

13 4. Förutsättningar stambanan mot Skymossen där det ansluter till spår 101 (även kallat Långängsspåret). Vid 4.1. Järnvägens funktion och stan- Skymossen fortsätter järnvägen som ett enkel- dard spår mot Stenkumla, strax söder om driftplat- sen Åsbro där mötesmöjlighet finns. 4.1.1. Befintlig järnväg Sträckan Hallsberg – Stenkumla är en del av Sträckan mellan rangerbangården och Åsbro Godsstråket genom Bergslagen som sträcker är omkring tio kilometer lång med lutningar sig från Storvik i norr till Mjölby i söder. Strå- upp till 13 promille. Lutningsförhållandena ket utgör en länk mellan Norra stambanan och samt den omgivande lövskogen kan leda till Södra stambanan och har en viktig funktion svårigheter för tunga godståg att avgå från för såväl den nationella som internationella rangerbangården, dessutom får det till följd godstrafiken. Delen Hallsberg – Degerön är att efterföljande godståg måste vänta längre den enda kvarvarande enkelspårsträckan i den än nödvändigt på rangerbangården för att inte nord-sydliga korridoren mellan grenstationen riskera att bli stående när framförvarande i Frövi och Peberholm i Danmark. Sträckan godståg är på väg mot Åsbro. Eftersom sträck- innehar linjeklass D2 vilket innebär största an trafikeras av såväl avgående som ankom- axeltryck (STAX) 22,5 ton samt största meter- mande godståg uppstår lätt tåganhopningar vikt (STVM) 6,4 ton. Signalsystemet utgörs av när trafiken är dubbelriktad. Sammantaget system H och den största tillåtna hastigheten innebär det att sträckan mellan Hallsbergs uppgår till 100 km/h fram till Skymossen, där- rangerbangård och Åsbro är dimensionerande efter varierar hastigheten mellan 80-130 km/h för kapaciteten på den södra delen av Gods- fram till Stenkumla. stråket genom Bergslagen.

Tågtrafiken domineras av godståg med inslag 4.2. Trafik och användargrupper av viss regional persontrafik. Sträckan är en av Under 2015 trafikerades sträckan Hallsberg de mest trafikerade enkelspårsträckorna i lan- - Stenkumla av 40 godståg och 16 persontåg det och har otillräcklig kapacitet vilket medför per vardagsmedeldygn. Till största delen ut- att godståg regelmässigt måste ledas om, kon- görs trafiken av godståg vilken till stor del har sekvenserna av detta är betydande effektivi- rangerbangården i Hallsberg som start- och tetsbrister och fördyrande transporter. målpunkt. Trafikverkets basprognos anger att sträckan Hallsberg-Stenkumla år 2030 kom- I Hallsberg finns både anslutning till Västra mer att trafikeras av 37 godståg och 30 per- stambanan samt till Hallsbergs rangerbangård sontåg per vardagsmedeldygn. där delning och sammansättning av godståg sker, en stor mängd godståg passerar dock Tåg i Bergslagen står i dagsläget för 20 % av rangerbangården utan av- eller tillkoppling arbetspendlingen i Sydnärke och trafikerar av vagnar. I dess västra ände finns Hallsbergs sträckan Hallsberg – Mjölby med varannan kombiterminal och invid Västra stambanans timmes trafik. Tåg i Bergslagen har undersökt huvudspår finns en postterminal, denna sak- gymnasiependlingen och arbetspendlingen nar dock en direkt anslutning till rangerban- inom deras trafikområde under vårterminen gården. 2015. Undersökningen visar att 38 gymnasie- elever pendlade från Åsbro och 22 gymnasie- I Hallsberg ansluter godsstråket till Västra elever pendlade från samhällena runt Blads- stambanan samt till Hallsbergs rangerban- jön. Enligt undersökningen är det totalt 400 gård. Från rangerbangårdens västra ände, vid personer som arbetspendlar från Åsbro samt infartsgruppen, leder Godsstråket genom 209 personer som arbetspendlar till Åsbro. Bergslagen via spår 104 planskilt över Västra

14 Hallsbergsvägen trafikeras av kollektivtrafik i form av länsbussar i linjetrafik samt skolskjuts. går genom Askersund kommun. Järnvägen mellan Hallsberg och Mjölby anlades 1837 4.2.1. Vägar och sammanfogade och utvecklade orterna på sträckan på ett nytt sätt. Väg 50 Riksväg 50 passerar Tälle/spåret vid Tälle, se figur 4.1. Väg 50 ingår i det nationella stam- Askersunds kommun vägnätet som riksdagen fastställt. Vägarna År 2015 hade Askersunds kommun cirka i det nationella stamvägnätet är av särskild 11 150 invånare, varav omkring 4700 bor i nationell betydelse. Årsmedeldygnstrafiken Askersunds stad. De största tätorterna i kom- (ÅDT) för väg 50 är 4489 fordon, varar cirka munen är Åsbro, Åmmeberg, Zinkgruvan, 18,5 % är tung trafik. Hammar och Olshammar där cirka 4000 av kommunens befolkning bor. I Åsbro, där dagens befintliga spår går igenom bor det cirka Hallsbergsvägen och Karintorpsvägen 1200. Hallsbergsvägen går mellan Hallsberg och Östansjö parallellt med stambanan. ÅDT för Hallsbergsvägen är 1987 fordon, varav cirka Åsbro är ett stationssamhälle bredvid sjön 9,7 % är tung trafik. Tisaren.

Karintorpsvägen ansluter mot väg 50 väster Kumla kommun om Åsbro och går till Karintorp. ÅDT för Ka- Kumla kommun har cirka 21 330 invånare rintorpsvägen är 601 fordon, vara cirka 6,5 % (2016). är tung trafik. År 1862 invigdes järnvägen mellan Örebro och 4.3. Lokalsamhälle och regional Hallsberg, Kumla fick då en järnvägsstation utveckling och ett stationssamhälle växte upp på kyrkbyns utmarker. Kumla är den minsta kom- 4.3.1. Befolkning och bebyggelse munen i Örebro län, och förutom centralor- Järnvägssträckan Hallsberg – Stenkumla går ten Kumla är tätorterna Ekeby, Hällabrottet, igenom Askersunds, Kumlas och Hallsbergs Kvarntorp, Sannahed och Åbytorp. kommuner. Där aktuell spårsträcka mestadels

15 Figur 4.1 Väg 50 vid Tälle Hallsbergs kommun I översiktsplanen beskrivs Åsbro Hallsbergs kommun har idag cirka 15 500 som en utmärkt boendeort med goda invånare (2015), varav ungefär 50 procent av pendlingsmöjligheter. Åsbro är lokaliserat en- dessa bor i centralorten Hallsberg. De största dast elva kilometer från Hallsberg som är en tätorterna utöver Hallsberg är Pålsboda, Sköl- av Sveriges viktigaste järnvägsnoder och har lersta, Östansjö och Vrertstorp där ungefär en ett växande näringsliv, med framförallt inrikt- fjärdedel av invånarna bor. ning på logistik och lager. Askersunds kommun beskriver att Åsbro kan vara ett attraktivt Hallsbergs kommun är en kommun där myck- alternativ till Hallsberg för många inflyttande. et kretsar kring järnväg och kommunikationer. Kommunen satsar på att planera bostadstom- Huvudorten, som är Hallsberg, är Sveriges ter i närheten av sjöarna omkring. mest kända järnvägsknut. Större verksamhetsetableringar eller utveckling av större I översiktsplanen framgår det att kommunen verksamheter förväntas ske i centralorten och ska verka för att byggnationen av dubbelspåret i de flesta fall ha mer eller mindre koppling till görs så att ett framtida tågstopp möjliggörs. Hallsbergs position som järnvägsknut och logistikcentrum. Det framgår också i översikts- Askersund har en områdesbeskrivning för planen att de många kommunikationsstråken i Åsbro där det framkommer att området kring kommunen beaktas vid exploatering gällande Ån kommer ha hög utvecklingspotential när risker, förutsättningar och störningar, främst järnvägsdragningen försvinner. Spårdrag- järnvägsområdet genom Hallsberg. ningen utanför Åsbro samhälle möjliggör för en framtida utveckling av flera områden i Boendemiljöerna i Hallsbergs kommun är va- centrala Åsbro. Dragningen gör också att färre rierande. I huvudorten Hallsberg finns tätare blir drabbade av buller och vibrationer från och storskaligare bebyggelse i själva centrum, järnvägen. däremot ingen utpräglad stadsmiljö med slutna kvarter. Det finns utöver det en bland- Den befintliga järnvägen nämns som riksin- ning av villa- och flerfamiljebebyggelse söder tresse för kommunikation. Riksvägarna 49 och och norr om järnvägen. I de mindre tätorterna 50 är också utpekade som riksintressen och dominerar villabebyggelsen. utgör viktiga länkar. Exploatering av Gods- stråket genom Bergslagen ska ske i samklang 4.3.2. Kommunala planer med gällande riksintressen så att syftet med Askersund kommun dessa inte förvanskas. Askersunds kommuns nu gällande översikts- plan antogs 2016.

Figur 4.2 Västra stambanan vid Tälle.

16 Detaljplaner som antas påverkas: Hallsbergs kommun Översiktsplanen för Hallsbergs kommun • Detaljplan för del av Åsbro industri antogs 2016-11-28.

Kumla kommun Större verksamhetsetableringar eller utveck- Kumla kommuns översiktsplan antogs i fe- ling av befintliga större verksamheter förvän- bruari 2011. Planer på dubbelspårsutbyggnad tas ske i centralorten och i de flesta fall ha mer finns angivet i den aktuella översiktsplanen. eller mindre koppling till Hallsbergs position Kumla kommun arbetar för tillfället med en som järnvägsknut och logistikcentrum. I över- ny översiktsplan och har ett förslag ute på siktsplanen nämns också att de många kom- samråd. munikationsstråken i kommunen ska beaktas, främst järnvägsområdet genom Hallsberg.

I översiktsplanen framkommer det att det är viktigt att upprätthålla dagens goda kommuni- I Hallsberg dominerar järnvägen och de stora kationsmöjligheter med både tåg och bil då det bangårdarna samhället. Kommunen har ex- är avgörande i detta sammanhang och även en ceptionellt goda kommunikationer med andra förutsättning för pendling och inflyttning. regioner. Främst genom att Hallsberg är en av landets viktigaste knutpunkter för järnvägs- trafik för såväl person- som godstransporter. I översiktsplanen nämns det att järnvägstrafi- Västra stambanan – den idag viktigaste pulså- ken är väl utbyggd genom Kumla och utveck- dern mellan Stockholm och Göteborg – korsas las allt eftersom, där nämns Godsstråket bland i Hallsberg av Godsstråket genom Bergsla- annat. På sträckan Örebro-Kumla-Hallsberg- gen med direkt trafik vidare till kontinenten. Laxå kan kollektivtrafiken matcha biltrafiken Hallsbergs gods- och rangerbangård har stor när det gäller restid. Kumla kommun har till- strategisk nationell betydelse som Nordens sammans med Länstrafiken, SJ och Trafikver- största växlings- och tågbildningspunkt för ket tidigare arbetat fram ett förslag till Kumla godstransporter och är ett riksintresse. Här resecentrum som bland annat ska ge bättre passerar och växlas merparten av alla järn- tillgänglighet och service för de som åker kol- vägstransporter in eller ut ur landet och förde- lektivt. las ut till Sveriges olika delar via det svenska stambanenätet. Järnvägen med person- och Det framgår också ur översiktsplanen att rangerbangård, vilken är riksintresse för kom- Kumla inte redovisar dragning av ett nytt munikation, är oerhört viktig såväl nationellt godsstråk i nya översiktsplanen, men menar som regionalt och lokalt och ska tillåtas ut- att en fortsättning av spåret genom Kumla i vecklas och beaktas vid all relevant planering anslutning mot E20 kan bli aktuellt i framti- och byggande. Den nya föreslagna sträckning- den om ett behov uppstår. en för Godsstråket genom Bergslagen, längre västerut och närmare Östansjö, förordades av Befintlig järnväg är riksintresse för kommuni- kommunen. kation. I översiktsplanen nämns att kommunen satsat på bilsnål samhällsplanering som Detaljplaner som antas påverkas: en del i hållbara transporter. Detta stödjer en tät bebyggelse vid utbyggnad och en förtätning • Norr om Tälleleden (Dnr TPN i den befintliga bebyggelsen samt extra tätt i 2011/108) stationslägen och i de centrala delarna.

• Detaljplan för lilla Älberg Detaljplaner som antas påverkas: • Detaljplan för ett område vid Hult • Detaljplan för resecentrum etapp 1 (Dnr KS 2009/47) (Dnr: MBN 2012/937)

17 • Detaljplan för Rala industriområde Hallsberg (Dnr TPN 2011/77) Hallsbergs kommun ingår i Örebros arbets- marknadsregion. Hallsberg har såväl betydan- • Väster om Hallsbergsterminalen (på- de inpendling som utpendling, ungefär halva gående detaljplanearbete) (Dnr TPN arbetsstyrkan byts varje dag. Utpendlingen 2011/107) sker i huvudsak till Örebro medan inpend- lingen är mer geografisk spridd. 4.3.3. Näringsliv och sysselsättning

Askersund I Hallsberg är antalet arbetstillfällen förhål- I Askersunds kommun finns en bred arbets- landevis stort jämfört med kommunens totala marknad som erbjuder arbetstillfällen inom en befolkning, varför det förekommer en stor del rad olika sektorer där den offentliga sektorn är inpendling från andra kommuner. den största arbetsgivaren. Med utgångspunkt från sitt geografiskt stra- Efterfrågan på industrimark är störst i Asker- tegiska läge avseende vägar och järnvägar och sund och Åsbro, där markreserverna måste tillgång till en flygplats, därtill demografiskt utökas. Industrimark i Åsbro med direktaccess centralt i Sverige växer Hallsberg tillsammans till järnväg kan bli intressant i framtiden. En med Örebro som ett viktigt nationellt och satsning bör ske på större tomter för industri- skandinaviskt logistikcentrum. Med anlägg- och logistikverksamhet i Åsbro och Askersund. ningar som Hallsbergsterminalen, torrham- nen och PostNords brevsorteringsanläggning Det bedrivs både små- och storskaligt jord- genereras många arbetstillfällen som förutsät- bruk i Askersunds kommun som är en viktig ter pendling från hela regionen. näring som behöver vårdas och utvecklas. Det bedrivs även ett omfattande skogsbruk. Arbetsmarknaden i Örebro och Hallsberg förväntas växa och övriga omgivande orter Askersunds kommun har fler utpendlare än bedöms ha en fortsatt stabil arbetsmarknad. inpendlare. Varje dag pendlar ungefär 2000 Arbetspendling till och från grannkommu- personer ut från kommunen. Det primära ar- nerna kommer sannolikt vara omfattande betsmarknadsområdet utgörs av kommunerna även i framtiden. Utvecklingen av kollektiva Askersund, Motala, Hallsberg och Örebro. transportmedel är därför viktigt för att sam- Närheten till Hallsberg och det pågående arbe- tidigt uppnå ett mer hållbart resande enligt tet med att göra dubbelspår mellan Hallsberg översiktsplanen. och Degerön gör att Åsbro kan utvecklas. Hallsberg har genom sitt strategiska läge i Kumla länet och i Sverige, med bra kommunikatio- Kumla har ett väl utvecklat och differentierat ner avseende väg och järnväg, mycket goda näringsliv med små, medelstora och stora fö- förutsättningar att få en god utveckling av retag. Kumla ingår i den lokala arbetsmarkna- näringslivet. Hallsberg bedöms vara intressant den Örebro och ligger i en större arbetsmark- för både nationella och internationella företag nads- och bostadsregion och är bra integrerad. med logistiska behov. Detta gynnar kommunen då betydelsen av tillgång på arbetstillfällen i den egna kommu- Befintliga verksamhetsområden längs med nen blir mindre. järnvägen kan fortsätta utvecklas och där det finns möjlighet till förtätning. En av de största arbetsgivarna i kommunen är Kumla kommun.

18 4.4. Landskapsbild Östansjö 4.4.1. Indelning av landskapet Väster om Hallsberg återfinns ett område starkt präglat av infrastruktur i form av hög- Landskapet kring planerad järnväg kan delas spänningsstråk, järnväg och vägar. Kraftled- in i tre övergripande landskapstyper: slätt- ningarna är speciellt framträdande i området landskapet som tillhör Närkeslätten, ett små- öster om Östansjö. Befintligt spår för gods- brutet spricklandskap med barrskog mellan stråket passerar här över Västra stambanan Hallsberg, Östansjö och Åsbro. och under länsväg 529. Riksväg 50 och läns- väg 529 möter varandra i en planskild kors- 4.4.2. Landskapskaraktärsområden ning där anslutande vägar består av bågforma- Inom de tre landskapstyperna återfinns föl- de ramper. Större kraftledningar ansluter till jande fem delområden: en större transformatorstation belägen sydost om korsningen. Intrycket från norr av den • Infrastrukturlandskap mellan Halls- befintliga järnvägsbanken minskas av skogen berg och Östansjö vid Hult.

• Tripphultsområdet Mellan Hallsberg och Östansjö finns ett om- • Området vid Karintorp råde för friluftsliv med vandringsled och ett naturområde beläget i de södra delarna. Inom • Bladsjön området finns mindre gårdar och hus utsprid- da. • Toskekärr – Stenkumla

Beskrivningen av karaktärsområdena innehål- Landskapet som till stor del består av odlad ler en bedömning av vad som är viktigt för åkermark breder ut sig över vida fält med landskapets karaktär och vad som är särskil- långa siktlinjer. Dungar av vegetation bryter jande för respektive område. Den befintliga av siktlinjerna och ger variation i landskapet. järnvägen utgör ytterligare en del som kom- Här finns potential att stärka och utveckla ve- mer att utredas i ett senare skede. getationen och på så vis påverka upplevelsen Infrastrukturlandskap mellan Hallsberg och av landskapet för såväl boende i området som trafikanter.

Figur 4.3 Öppna åkermarker vid Tälle

19 Det öppna slättlandskapet är känsligt för visu- av ett småskaligt odlingslandskap med hag- ella förändringar. Området är redan idag stört marker bedöms som känsliga eftersom dessa av det ”infrastrukturlandskap” som bildas miljöer lätt går förlorade i samband med yttre av vägar, spår och kraftledningar som löper i påverkan. olika riktningar. Detta sänker känsligheten för tillägg av ny infrastruktur. Öster om Tripphultsmossen finns en höjd där det skapas långa siktlinjer från den markerade Tripphultsområdet höjden ut över mossen mot sydväst och nord- På den södra sidan av Hallsberg ovanför för- väst. Det tydliga landskapsrum som finns här kastningsbranten breder ett barrskogsbevuxet bedöms som känsligt. I området finns även och till stora delar obebyggt landskap ut sig. badplats friluftsleder, skidspår och ridvägar. Detta landskap skiljer Närkes och Östergöt- lands slättbygder åt och rymmer flertalet my- Området vid Karintorp rar, mindre områden med öppna jordbruks- Området består i dagsläget av öppen jord- marker samt bebyggelse insprängd i skogen. bruksmark till öster som ramas in av ve- Ett exempel på det sistnämnda är Blåberga på getation och inom området rör sig en bäck. östra sidan av väg 50, samt Vångerud, Lind- Västerut är landskapet småskaligt och svagt hult och Breslätt på västra sidan av vägen. Här kuperat med äldre betesmarker och mindre finns även ett antal mindre sjöar så som Hult- vegetationsdungar. Här återfinns även ett sjön och Tripphultssjön. antal äldre boningshus och gårdar. Det som framförallt utmärker platsen i dagsläget är Landskapet är påverkat av bergshantering, tystnaden. Siktlinjer kantas och bryts av be- skogsbruk och torvbrytning, något som fort- fintliga dungar, vegetationsridåer och skog, farande bedrivs och fortsätter att påverka. som på så vis avgränsar vyer. Det småbrutna Många torp med koppling till bergshantering jordbrukslandskapet är känsligt. finns också inom området. Vid Tomta/Getri- kebergen finns exempel på bergtäkt och vid Bladsjön Römossen torvbrytning. Bladsjön dämdes upp i början av 1700-talet och var tidigare en å. Sjön används för både På förhållandevis plan mark på båda sidor om bad och fiske. Mellan vägen och stranden, vid riksväg 50 i områdets centrala delar breder den sydöstra strandzonen, finns en samlad tallhedar ut sig. Både väster och öster om bebyggelse med fritidshus. dessa tar ett kraftigt kuperat landskap vid innehållande sprickdalar, berghällar och min- Generellt är landskap med sjö- och vattendrag dre vattendrag. känsliga för större ingrepp då bland annat ut- blickarna över vattnet kan störas. Mindre sjöar Det sammanhållande helhetsintrycket i områ- påverkas kraftigt och riskerar att helt förlora det söder om Östansjö är en mer sluten karak- sin karaktär vid byggnation av exempelvis tär med kortare siktlinjer som på grund av de större broar. Den småskalighet som finns i mer avgränsade landskapsrummen inte är så området runt Bladsjön är känslig och viktig känsligt för förändringar. Känsligheten ligger i att värna om, både visuellt och akustiskt. Det att de ridåer och dungar som skapar perspek- landskapsrum som sjön bildar genomkorsas tiv i landskapet kan försvinna och den sluten- idag av kraftledningar som visserligen öppnar het som finns idag öppnas upp och oönskade upp en siktlinje i dess linje men som har en siktlinjer kan skapas. påverkan på upplevelsen när man vistas här. Även den siktlinjen som kan upplevas från västra Å och den kulturmiljö som ligger i nära I Vångerud och Lindhult är landskapet små- anslutning till sjön har en hög känslighet. skaligt och komplext. Småskaligheten i form

20 Figur 4.4 Landskapets karaktärsområden.

21 Toskekärr-Stenkumla 4.5.2. Kulturmiljö Landskapet kring Toskekärr är svagt kuperat Riksintresse för kulturmiljövården och det finns öppnare ytor med åkermark. Den föreslagna järnvägen berör inte riksin- Landskapet består av jordbruksmark och tressen för kulturmiljövården. skogsmark. Gamla riksvägen och riksväg 50 sträcker sig genom området i nord-sydlig rikt- Arkeologi ning. Den befintliga järnvägen rör sig i dagslä- En arkeologisk utredning har utförts för pro- get genom landskapsrummet på en bank som jektet. varierar i höjd, men ligger generellt på cirka 2-3 meters höjd över mark. Bebyggelseinventering I den övergripande kartan, se figur 4.6 redo- Området mellan Toskekärr och Stenkumla visas bebyggelse som vid bebyggelseinvente- innehåller öppna ytor med gles bebyggelse i ringen inom arbetet med kulturarvsanalysen form av några gårdar. har värderats till klass A (nationellt/regionalt värde, särskilt värdefull) eller klass B (lokalt De långa siktlinjerna vid landskapsrummet ger värde, varsamhetskrav). variation till karaktärsområdet i sin helhet. De långa siktlinjerna ger dock en känslighet för Karaktärsområden införandet av större element i landskapet. Området kring den nya järnvägen har relativt höga kulturmiljöer gällande olika karaktärs- 4.5. Miljö och hälsa områden. Det finns åtta utpekade karaktärs- 4.5.1. Riksintressen områden vilka är: Bestämmelser om riksintressen finns i 3 och 4 kapitlet miljöbalken. Hallsbergs infartsgrupp - Järnvägsom- rådet har höga kulturmiljövärden kopplat till Hallsbergs roll som järnvägsknutpunkt från Inom planområdet är järnvägen och riksväg 1860-talet fram till idag. 50 utpekade som riksintresse för kommunikation enligt 3 kap 8 § miljöbalken, se figur 4.5. Odlingslandskap väster om Hallsberg – Karaktärsområdet bildar dels ett agrart sammanhang präglat av odlingslandskap och gårdsmiljöer, bland annat i Hult och Handber- ga. Dels finns vid Tälle även ett kommunika- tionshistoriskt sammanhang med bebyggelse kopplad till den före detta stationshållplatsen samt den äldre landsvägen.

Perstorp - Värden är främst knutna till Pers- torp, en välbevarad gårdsmiljö med bostads- hus och uppfartsväg med dubbelallé.

Vångerud, Lindhult - Befintliga gårds- miljöer och betade marker tillsammans med övergivna gårdar och fossila åkrar skapar en värdefull agrar helhetsmiljö i Vångerud och Lindhult. Lindhult rymmer även särskilt höga värden. Gårdsmiljön har en viktig koppling till omgivande landskap med hävdade betesmar-

22 Mötan Stråberga n¤ haget Skola Kärr Åsen Bäckatorp Skola Egnahem Gatebäcken Vingen Klaraborg Äspsätter torp Rösätter Skallerud Gröndal Bågskyttebana Tälle Hult Tomta Hagen Jakobsberg Bäcksjön Bergtäkt

6 Finnabäcken 529 Östansjö Bergtäkt Lillsjön Breslätt Norrängen Högtorp Klevet Hagalund Tångagruvorna Motorp Sveaborg Igelsjön Lindhult Blåberga Tripphultssjön 627

Blommedal6

Motorbana Toskabäcken Sörbo Bergdalen Kassmyra

Berg Knottebo viken 50

Röjebäcken Vissbodasjön Tripphultsbäcken Tisar Kvarnbäcken Kull Udden Vattenverk Marielund Sporthall Trekanten Västanå Lövfallet Bladsjön Tennisbanor viken Dovra Åsen Byggesviken

Hylle Åsasjön viken Tibon Ängabäcken Kvarnabäcken Hyllekärret Kållsjön Essjtabo-ön Estabo Mosjön Luckebo Kvdaarna-mmen Hylletorp Björneborg Örbergatärnen Rosendal Skiren Hagalund Lilla Rosendal Backen Råstena Hult Snårsjön Ödeskärr Lugnet Klockarhyttesjön Kållviken Hultsjön Tärnsjön Riksintressen Nytt dubbelspår Föreslagen byggväg n¤ Järnvägsstation Hallsberg Befintligt spår som föreslås rivas Riksintresse för kommunikation

Vägar Riksintresse för kommunikation 00,5 11,5 22,5

6 km Natura 2000 Tunnelpåslag © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 4.5 Karta över riksintressen 23 ker, agrara lämningar samt igenvuxna äldre Kulturhistoriska värden kopplat till järnvägen slåtter- och betesmarker. bedöms som höga.

Bållby, Karintorp - Skogsmarkerna har vad 4.5.3. Naturmiljö gäller fornlämningar höga värden. Här finns Ett flertal skyddsvärda naturområden kan rikligt med kolbottnar som visar på det omfat- komma att beröras av den nya järnvägssträck- tande bergsbruket sedan 1600-talet i området. ningen. De flesta av naturvärdena är knutna Kopplingen är tydlig till bergsmansgården till förekomsten av ädellövträd eller vatten- Västra Å. och våtmarksmiljöer. Skyddade områden som eventuellt kan påverkas inkluderar ett Natura Västra Å - Lämningar och hyttområde för 2000-område (Lindhult) som även är natur- bergsbruket vid Västra Å har mycket höga reservat, det kommunala naturreservatet Hult, värden genom tidsdjup och kontinuitet sedan samt två alléer som omfattas av generellt bio- 1600-talet. topskydd.

Natura 2000 och naturreservat Toskekärr, Västra Estabo - Gårdarna i området ligger vid den gamla landsvägen som Lindhults naturreservat och Natura 2000-om- enligt en karta från 1600-talet fortfarande har råde är belägen söder om Östansjö. Området samma sträckning. Gårdarna har bakgrund utgörs av en gammal slåttermark som växt som torp under bergsmansgården Estabo, och igen till en ädellövlund med visst inslag av har därför pekats ut som potentiella fornläm- hällmarker. ningar. Hult är ett mindre kommunalt naturreservat Stenkumla - Landskapet i karaktärsområdet som ägs och förvaltas av Svenska Kyrkan. Det är agrart präglat med betoning på större går- är beläget precis väster om Hallsberg, söder dar i form av Stenkumla (före detta prästar- om stambanan. Området har tidigare varit rendatorgård) och före detta Lerbäcks präst- betat men växt igen till lövskog. Syftet med gård belägna bredvid varandra. Järnvägen reservatet är att bevara djur, växter och svam- sätter också sin prägel genom en välbevarad par som är knutna till naturtyperna lövskog banvaktarstuga – ett vinkelbyggt mindre hus och blandskog. med förstukvist samt tillhörande uthus. Naturvärdesinventering I samband med tidigare utredning om olika Befintlig järnväg Befintlig järnväg mellan Stenkumla och Halls- spåralternativ utfördes 2005 en naturvär- berg besitter höga värden. Den följer den ur- desinventering av Calluna AB. Inventeringen sprungliga sträckan från 1870-talet. Värdena identifierade totalt 22 stycken naturvärdes- består främst i järnvägens samband med objekt som berörs av den idag aktuella spår- bebyggelsen längs sträckan. I Åsbro har järn- sträckningen. vägsmiljön höga värden där järnvägens sam- Skogsstyrelsens nyckelbiotoper och band med stationsanknutna byggnader i form naturvärden av stationshus, godsmagasin, bangårdar, affär Precis norr om det planerade spårområdet, och äldre villabebyggelse är viktigast. Som cirka 500 meter öster om väg 50 ligger en komplement till detta finns även sommarstu- nyckelbiotop. Området är 0,5 hektar stort och geområdet Tisarbaden vid sjön Tisaren som har rikligt med död ved och träd med bohål också har en tydlig koppling till järnvägen. samt en rik förekomst av vedsvampar.

Järnvägen har även ett värde som stråk genom Tripphultsmossen med omgivningar är en området, vilket skapar en tillgänglighet till myr- och skogsmosaik som pekats ut som kulturmiljöerna längs sträckan.

24 Hamra haget Stora Älberg Skola Adolfslund Kärr Åsen Bäckatorp Skola Egnahem Gatebäcken Vingen Herrgryt Äspsätter torp Tomtabacken Kristineborg Skallerud berg Gröndal Hult Tomta Nordansjö Tälle Hagen Jakobsberg Bäcksjön Sumpen Bergtäkt Laggartorp 6 Östansjö Bergtäkt Lillsjön 529 Bäcken Breslätt Norrängen Högtorp Klevet Fridhem Tången Motorp 627 Igelsjön Lindhult Blåberga Tripphultssjön 6 Blommedal 50 Motorbana Toskabäcken Sörbo Bergdalen Kassmyra Svartedalen Berg Knottebo viken

Röjebäcken Vissbodasjön Tripphultsbäcken Kull Udden Tisa Kvarnbäcken Vattenverk Björnebosjön Sporthall Trekanten Västanå Lövfallet Bladsjön Tennisbanor viken Dovra Åsen Byggesviken Sjögärdet Åsasjön viken Tibon Ängabäcken Kvarnabäcken Hyllekärret Kållsjön Essjtabo-ön Estabo Mosjön Luckebo Kvdamarna-men Hylletorp Ödesdovra Örbergatärnen Rosendal Skiren Backen Råstena Snårsjön Sjöholmen Ödeskärr Klockarhyttebäcken KlockarhyttesjHultab. ön Kållviken Hultsjön Tärnsjön Fågelsjön Dytaget Hålängsb. Skjutbana Hagaberg LerbKyäcksrksjön Riksintresse kulturmiljö Nytt dubbelspår Karaktarsomraden !( Fornlämning, punktobjekt Möjlig fornlämning, ytobjekt

Befintligt spår som föreslås rivas Kommunal kulturmiljö Fornlämning, ytobjekt # Skog och historia, punktobjekt Vägar Kulturmiljövård !( Möjlig fornlämning, punktobjekt Skog och historia, linjeobjekt Föreslagen byggväg Bebyggelseinventering, klass A Möjlig fornlämning, linjeobjekt Skog och historia, ytobjekt 6 ^_ Tunnelpåslag ^_ Bebyggelseinventering, klass B 00,5 11,5 22,5 Värdefulla kulturmiljöer km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan

Figur 4.6 Karta över kulturmiljön i området.

25 Hamra haget Stora Älberg Skola Adolfslund Kärr Åsen Bäckatorp Skola Egnahem Gatebäcken Vingen Herrgryt Äspsätter torp Tomtabacken Kristineborg Skallerud berg Gröndal Hult Tomta Nordansjö Tälle Hagen Jakobsberg Bäcksjön Sumpen Bergtäkt Laggartorp ¶ Östansjö Bergtäkt Lillsjön Bäcken Breslätt Norrängen Högtorp Klevet Fridhem Tången Motorp Igelsjön Lindhult Blåberga Tripphultssjön

Blommedal¶

Motorbana Toskabäcken Sörbo Bergdalen Kassmyra Svartedalen Berg Knottebo viken

Röjebäcken Vissbodasjön Tripphultsbäcken Kull Udden Tisa Kvarnbäcken Vattenverk Björnebosjön Sporthall Trekanten Västanå Lövfallet Bladsjön Tennisbanor viken Dovra Åsen Byggesviken Sjögärdet Åsasjön viken Tibon Ängabäcken Kvarnabäcken Hyllekärret Kållsjön Essjtabo-ön Estabo Mosjön Luckebo Kvdamarna-men Hylletorp Ödesdovra Örbergatärnen Rosendal Skiren Backen Råstena Snårsjön Sjöholmen Ödeskärr Klockarhyttebäcken KlockarhyttesjHultab. ön Kållviken Hultsjön Tärnsjön Fågelsjön Dytaget Hålängsb. Skjutbana Hagaberg LerbKyäcksrksjön Naturmiljö ¶ Tunnelpåslag Nyckelbioper Naturvärdesklass 2 Ögonakällan och Finnakällan Naturvärdesklass 3 Vägar Naturvärden Skogsstyrelsen Naturreservat Nytt dubbelspår Natura 2000 Naturvårdsprogram Länsstyrelse Befintligt spår som föreslås rivas Sumpskog 00,5 11,5 22,5 Föreslagen byggväg km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan

Figur 4.7 Karta över naturmiljön i området

26 naturvärde. Sumpskogsobjektet har ingen na- även Breslättåsen och odlingslandskapet vid turvärdesklassning men uppges vara påverkat Vångerud söder om Östansjö där det finns ett av dikning. elljusspår på 2,5 kilometer som vintertid görs om till skidspår. Tystingeberget är ett mycket Cirka en kilometer söder om den södra tunnel- omtyckt och välfrekventerat strövområde med mynningen berörs ett naturvärde bestående av bland annat elljusspår och utsiktspunkter. en lövsumpskog. benämnt Södra Skogsskärret. Lindhult, söder om Östansjö, ansluter mot Tripphultssjön och Tripphultsmon som finns Våtmarksinventering redovisade nedan. I Lindhult finns en ridan- Tripphultsmossen som är belägen mellan läggning och området är även naturreservat Lindhult och Tripphultssjön är utpekad i och Natura 2000-område. Se figur 4.9 för våtmarksinventeringen. Området bedöms ha översiktlig karta över rekreation och friluftsliv vissa naturvärden (klass 3). i området.

4.5.4. Rekreation och friluftsliv Hult Hult är ett mindre kommunalt naturreservat De anläggningar och områden för rekreation beläget mellan Hallsberg och Östansjö, sö- och friluftsliv som finns i anknytning till den der om stambanan. Det ägs och förvaltas av planerade järnvägen framgår av figur 4.9. Svenska Kyrkan och utgörs av lövskog. Här Skogsområdena och vattenområdena utgör i finns en församlingsgård med lägerverksam- sig en resurs för det rörliga friluftslivet i om- het. Området har värde för friluftslivet enligt rådet med möjligheter till bland annat svamp- naturinventering 1996 och kulturmiljöanaly- och bärplockning, jakt, promenader, bad, sen. En välfrekventerad promenadstig löper båtutflykter och fiske. Det finns inget område genom området som utgår från S:t Olofs ka- som utgör riksintresse för friluftslivet. pell väster om Hult.

Tystingeberget, Lindhults- och Tripphultsom- Tomta rådet Tomta hagar har högt värde för friluftslivet. Området har högt värde för friluftslivet då Området är beläget i närhet av den befintliga delar särskilt nämns i länets naturöversikt järnvägssträckningen. Tomta hagar utgör och området redovisas som friluftsområde i ett naturreservat med syfte att bland annat översiktsplanen för Hallsbergs kommun. Den tillgodose behov av område för friluftslivet i omgivande skogen utgörs av flack, välvuxen egenskap av besöksobjekt och landskapsbild skog på torr mark vilket gör att området erbju- med öppna landskap och utsiktsplatser. Det är der ett vidsträckt nät av lätta vandringsspår även ett Natura 2000-område. Det tilltalande och leder, vilka hänger samman med frilufts- områdena vid Åsbro. Detta område innefattar

Figur 4.8 Skylt från naturreservatet i Lindhult 27 Mötan Stråberga haget Skola Kärr Åsen Bäckatorp? Skola Egnahem? Gatebäcken Vingen ? Herrgryt Äspsätter torp Tomtabacken Kristineborg Skallerud berg Gröndal Hult Tomta Nordansjö Tälle Y Hagen Sumpen Jakobsberg BäYcksjön Bergtäkt Laggartorp ¶ Östansjö Bergtäkt Lillsjön 529? Bäy cken Breslätt Norrängen Högtorp Klevet Hagalund Tångagruvorna 627 Motorp Sveaborg Igelsjön Lindhult Blåberga { Tripphultssjön

Blommedal¶ 50 y Motorbana Toskabäcken Sörbo Bergdalen Kassmyra Berg Knottebo viken

Röjebäcken Vissbodasjön Tripphultsbäcken Kull Udden Tisare Kvarnbäcken Vattenverk Björnebosjön Sporthall Trekanten Västanå Lövfallet Bladsjön Tennisbanor ? viken Dovra Åsen Byggesviken Sjögärdet Åsasjön viken Kvarnabäcken Tibon Ängabäcken Hyllekärret Kållsjön Essjtabo-ön Estabo Mosjön Luckebo Kvdamarna-men Hylletorp Ödesdovra Örbergatärneny Rosendal Skiren Backen Råstena Snårsjön Sjöholmen Ödeskärr Klockarhyttebäcken KlockarhyttesjHultab. ön Kållviken Hultsjön Tärnsjön Fågelsjön Dytaget Hålängsb. Skjutbana Hagaberg Rekreation och friluftsliv Nytt dubbelspår Leder Badplats { Ridhus Befintligt spår som föreslås rivas Grönstråk Vägar Naturreservat ?y Skola Föreslagen byggväg Värdefulla områden Y Fotbollsplan ¶ Tunnelpåslag Naturvårdsprogram 00,5 11,5 22,5 km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan

Figur 4.9 Karta över rekreation och friluftsliv i området 28 landskapet och det mångsidiga naturvärdet Tisaren med rik flora och tydliga geologiska formatio- Sjön Tisaren är en viktig målpunkt för frilufts- ner gör det värdefullt som exkursionsområde. liv som att paddla och fiska. Sjön redovisas av länsstyrelsen som fiskevatten och är det störs- Tripphultsmon-Vissbodamon (Vissbomon) ta och mest frekventerade fiskevattnet med Området har mycket högt värde för friluftsli- förekomst av gös, abborre och gädda. Den vet (naturvårdsöversikt för Örebro län). Barr- befintliga järnvägen passerar Tisarbaden norr skogarna med övervägande tallmoar ligger på om Tisaren där det finns omfattande sommar- den mäktiga isälvsavlagringen på båda sidor stugebebyggelse, bad och camping. Sommar- om väg 50 och inbegriper även Klevsbergen stugeområde finns även öster om Åsbro. nordost om vägen. Området är flitigt använt, trots att väg 50 skär av och sprider buller. Här Bladsjön finns flera spår och stigar mellan och kring Bladsjön är belägen väster om Åsbro och har Tripphultssjön, Kassmyra och Knottebo. El- värde för friluftslivet. Sjön används för fiske ljusspår finns vid Knottebo i sydöstra delen. och bad. Mellan vägen och stranden finns Tillgängligheten från Åsbro har förbättrats sommarhusbebyggelse och Bladsjön är viktig genom en gång- och cykelväg längs östra sidan för de boende intill enligt samråd. Längs Ka- av väg 50 och en gångtunnel under riksvägen rintorpsvägen utmed Bladsjöns strand löper vid Kassmyra. I nordväst ligger Tripphultssjön Tivedsrundan, som är en 23 mil lång cykelled med badplats och möjlighet till fiske, se figur och en av tre länscykelleder. 4.11. I sjöns närhet finns Motorps friluftsgård som används av skolklasser, privatpersoner Klockarhyttefältet och företag. Orienteringskarta finns för Tripp- Området kring Klockarhyttesjön har högt vär- hultsområdet. I området finns även sevärdhe- de för friluftslivet med bland annat badplats terna Finn- och Ögonakällan samt naturreser- och strövområden. Det nämns i länets na- vatet Vissbodamon. Vid Kassmyra finns flera turöversikt och är avsatt för rörligt friluftsliv i flitigt använda skidspår, se figur 4.10. kommunens översiktsplan. Tallskog överväger och växer på svagt kuperade isälvavlagringar. Inom området finns många stigar samt två sjö-

Figur 4.10 Motionsspår i Kassmyra Figur 4.11 Badplats vid Tripphultssjön 29 ar där badplatsen vid Estabosjön (Hemsjön) Inom aktuellt utbyggnadsområde förekommer sköts av kommunen. I områdets utkant går både berg och lösa vattenmättade jordarter. den lokala cykelleden Åsbro-Skåle-Lerbäcks Förutsättningarna för komfortstörning respek- kyrkby-Åsbro. tive stomljudsstörningar varierar därför inom det aktuella utbyggnadsområdet. 4.5.5. Hälsa och boendemiljö Buller 4.5.6. Brunnar Utbyggnaden av Godsstråket för sträckan I närheten av tunneln finns flera enskilda Hallsberg – Stenkumla kategoriseras som brunnar för vatten och energi. planeringsfallet nybyggnation och skall därför bedömas enligt Åtgärder vid nybyggnad och 4.6. Byggnadstekniska förutsätt- väsentlig ombyggnad av infrastruktur enligt ningar Trafikverkets riktlinje och tillämpningsdoku- 4.6.1. Geotekniska och hydrologiska ment Buller och vibrationer från trafik på förhållanden väg och järnväg (TDOK 2014:1021). Sträckan mellan Hallsberg och Stenkumla Bullerutredningen har i detta skede gjorts består av slättområde i norr i anslutning till enligt en förenklad metodik vilket endast ger Hallsberg, höglänt terräng med berghällar och en ungefärlig bild av antal störda bostäder och morän i de centrala delarna och i söder ett verksamheter. flackare landskap bestående av både sandom- råden och hällmark.

De bullernivåer som redovisas härrör från Godsstråket och inkluderar även Västra stam- Strax väster om Hallsberg är marken upp- banan, riksväg 50, väg 529 och väg 608. Be- byggd av ett lerigt slättlandskap med artesiskt räkningar visar att omkring 100 byggnader har grundvatten, det vill säga grundvattnets tryck- bullernivåer över riktvärdet för ekvivalent nivå nivå ligger över nivån för markytan. utomhus i nuläget. Ungefär 630 byggnader har bullernivåer över riktvärdet för maximal Sand- och grusförekomster påträffas även nivå vid uteplats, se figur 4.11. sydöst om Östansjö och sträcker sig söderut längs med korridorens östra sida. Allra längst Vibrationer i söder korsar spåren grundvattenförekomsten

Område Typ av värde Klassificering Naturreservat med promenadstig. Försam- Hult Värde för friluftslivet lingsgård med läger- verksamhet. Tystingeberget, Lind- Bl.a. elljusspår, rid- Högt värde för frilufts- hults- och Tripphults- anläggning, badplats, livet området naturreservat. Bållby Promenadvägar Värde för friluftslivet Bladsjön Fiske och bad Värde för friluftslivet Stigar. Två sjöar med Högt värde för frilufts- Klockarhyttefältet badplatser. Lokal cykel- livet led.

Tabell 4.1 Klassificering av friluftslivet

30 Figur 4.12 Västra Å hyttområde

Figur 4.13 Stationshus i Åsbro

31 Nuläge, ekvivalent nivå dB(A)  2 2 L

Figur 4.14 Ekvivalent buller

32 Hallsberg-Kumlaåsen. Sedimentära bergfö- rekomster och sand- och grusförekomsterna finns främst norr om Östansjö, inom utred- ningsområdet och korsas till viss del av på- tänkt korridor.

I det flacka slättlandskapet norr om det norra tunnelpåslaget består jordlagren huvudsak- ligen av sand och lera ovan morän. Grund- vattenytan förekommer relativt nära markytan eller över markytan som artesiskt grundvatten.

Vid tunneln, inklusive norra och södra för- skärningarna, är terrängen relativt kuperad och lokala grundvattenytor förekommer, samt grundvatten i bergets uppspruckna överyta. Våtmarkerna i området återspeglar de lokala grundvattenytorna i sänkorna. Grundvattenni- våerna varierar från relativt marknära till djup på cirka åtta meter under markytan.

Bergskärning i anslutning till tunnelpåslag kallas förskärning. Banans sträckning söder om södra förskärningen, där banan huvudsak- ligen går på bank, uppskattas grundvattenni- våerna vara relativt marknära.

Figur 4.15 Decibelskala

33  2 2 L

Figur 4.16 Jordartskarta (Teckenförklaring måste in)

34 Hardemoåsen utgörs av sand som är siltig och något grusig (åsmaterial) och sträcker sig i nord-sydlig riktning under väg 50.

Ögonakällan och Finnakällan finns som en fortsättning på sandmaterial från Hardemoå- sen, se figur 4.15. Grundvatten strömmar från högre nivåer i söder till lägre mot norr.

4.6.2. Markavvattningsföretag Enligt länsstyrelsens Geodatakatalog finns det ett antal markavvattningsföretag som har koppling till Finnabäcken och Torpabäcken. Dessutom finns det ett flertal markavvatt- ningsföretag som är del av Täljeån och Kvis- marekanal som ligger nedströms Torpabäcken.

4.6.3. Skyddsområden (Vattentäkt Tisaren) I anslutning till den planerade järnvägen finns ett vattenskyddsområde för sjön Tisaren. Vat- tenskyddsområdet bildades 2009 för att skydda ytvattentäkten i sjön Tisaren. Vatten från Tisaren infiltreras i sand- och grusavlagringar för att bilda konstgjort grundvatten till Black- sta vattenverk. Blacksta vattenverk försörjer cirka 33 000 personer i Hallsberg och Kumla kommun med dricksvatten. Uttagsmängden från vattenverket är på 10 000 m3 per dygn.

4.6.4. Ledningar Inom och i anslutning till utredningsområdet finns el- och teleledningar, fiberledningar samt vatten- och avloppsledningar. Ledning- arnas läge och påverkan på dessa kommer att inventeras och utredas i kommande skede.

35 Största tillåtna hastighet (STH) på sträckan dimensioneras till 160 km/h för lokdragna 5. Den planerade persontåg och godståg (A-tåg), 175 km/h för motorvagnståg (B-tåg) och 200 km/h för mo- järnvägens lokalisering torvagnståg med lutande vagnskorg (S-tåg/ och utformning med X2000).

motiv Godsstråkets dubbelspår och förbindelsespå- ren mellan infartsgruppen och Västra stamba- 5.1. Val av lokalisering nan passerar på bro över Väg 50 vid Tälle, ett Trafikverket beslutade mot bakgrund av loka- förbindelsespår viker av mot Västra stamba- liseringsutredningen från 2014 att planeringen nan och övriga tre spår passerar över Västra av dubbelspåret ska utgå från korridor UA5, stambanan på bro. Spåravståndet mellan upp- se figur 5.1. Beslutet vilar bland annat på att och nerspår är 4,5 meter. alternativet innebär att befintlig järnvägsan- läggning tas bort genom Åsbro, vilket medger Vid cirka km 7+180 till cirka km 9+600 före- att samhället kan utvecklas och invånarna får slås en tunnel på cirka 2400 meter, där dub- en bättre trafiksäkerhet. Färre boende kom- belspåret delas i två tunnelrör. Spåravståndet mer drabbas av buller och vibrationer då ny genom tunneln kommer att vara 20 meter. Vid mark kommer tas i anspråk för byggande av km 12+785 passerar dubbelspåret Bladsjön dubbelspåret. på bro. Vid cirka km 11+760, strax söder om Bladsjön, föreslås ett tredje spår på västra si- Linjens placering har studerats i fördjupad ut- dan om dubbelspåret. Vid km 14+658 passerar redning för vald korridor under 2015 och 2016. dubbelspåret på bro över riksväg 50. Arbetet med den fördjupade utredningen inleddes med en utredningsfas där projektet Rivning delades in i fem fokusområden där strategiska Det befintliga godsstråket från Hallsberg till val för linjens placering och utformning ut- Stenkumla föreslås rivas. Den gamla banvallen reddes. Slutsatserna från utredningarna gav föreslås byggas om till gång- och cykelväg. förutsättningar för att grovt välja en placering av dubbelspåret inom vald korridor. Efter 5.3. Val av utformning för vägar utredningsfasen fortsatte arbetet med att optimera linjen inom den valda korridoren. Under Hallsbergsvägen går mellan Hallsberg och arbetet förkastades flera olika alternativa loka- Östansjö parallellt med Västra stambanan. liseringar av dubbelspåret, se 5.4 nedan. När Hallsberg – Stenkumla byggs planeras Hallsbergsvägen justeras cirka 900 meter 5.2. Val av utformning för järnvägen både i plan och profil för att passera under både dubbelspåret från Hallsberg och ett en- Nytt dubbelspår för Godsstråket föreslås att kelspår som ansluter från stambanan söderut. byggas i ny sträckning väster om det befint- En ny anslutning till fastighet Perstorp 1:7, liga spåret, se figur 5.2. Det befintliga spåret Perstorp 1:1 och Norra höga 1:24 behöver an- föreslås att rivas. I anslutning till det nya läggas men den del av Hallsbergsvägen som ej Godsstråket kommer två nya förbindelsespår längre trafikeras rives och återställs till natur- att byggas som ansluter infartsgruppen på mark, se figur 5.2. Hallsbergs bangård med Västra stambanans upp- och nerspår. Det kommer också byggas Karintorpsvägen ansluter mot väg 50 väster ett triangelspår som förbinder Västra stamba- om Åsbro och går till Karintorp. När det nya nan med Godsstråket söderut. godsstråket är byggt kommer Karintorpsvägen

36 att passera under dubbelspåret vilket innebär av alternativen påvisar också stora risker för plan- och profiländringar på en sträcka av grundvattenpåverkan. Inget av de bortvalda cirka 250 meter. Den del av Karintorpsvägen alternativen möjliggör en förlängning av in- som ej längre trafikeras rives och återställs till fartsgruppen till Hallsbergs bangård. naturmark. Fördjupade utredningar för linjeval 5.4. Bortvalda alternativ Bladsjön I fördjupad utredning studerades om spåret Förstudie skulle gå västligt eller östligt läge. Ett östligt I förstudie Hallsberg – Åsbro från 2012 har läge på bank strax öster om Bladsjön, valdes ett av fem studerade alternativ avförts (UA 3), bort då det skulle innebära stora negativa se figur 5.3. Anledningen till varför det alter- ingrepp i landskapet framförallt i en befintlig nativet avfärdades var att risken att negativt bymiljö med dokumenterade höga natur- och påverka grundvattnet bedömdes som stor då kulturvärden. Ett östligt läge skulle dessutom alternativet innebar en tunnel längs en isälvs- innebära komplicerade lösningar för avvatt- avlagring. I området växer även skyddsvärda ning av banvallen och omkringliggande mar- arter samt att de geotekniska förhållandena ker. för tunnelbygge bedömdes vara dåliga.

Passage av riksväg 50 och Västra stambanan Järnvägsplan – val av lokaliseringsalternativ I fördjupad utredning studerades om spåret I samrådshandling val av lokaliseringsalter- skulle gå över eller under riksväg 50 och väs- nativ från 2014 studerades fem olika utred- tra stambanan. Alternativen som innebär att ningsalternativ. De fyra alternativ som valdes spåret går under riksväg 50 och Västra stam- bort gjorde det bland annat på grund av att banan valdes bort då de gav sämre möjligheter det blir större barriäreffekter och fler störs till god järnvägsteknisk standard på anslut- av buller- och vibrationer från järnvägen. Ett

Figur 5.1 Bortvalda alternativ i förstudien Hallsberg-Åsbro 2012

37 ningsspår mellan godsstråket och Västra att lokalvägen följer utmed riksväg 50. Efter stambanan, samt att låta godsstråket passera framtagen brolösning för järnvägens passage riksväg 50 skulle innebära att järnvägen måste av riksväg 50 framkom att dess utformning schaktas ned och förläggas i ett tråg då det medgav att lokalvägen kan passera i ett eget korsar en grundvattenförande ås. Alternativet brospann utan särskilda åtgärder. Förslaget bedömdes innebära risker under byggtiden om separat vägport förkastades. och risk för påverkan på åsens grundvatten. Passage av riksväg 50 söder om Åsbro Tunnel Förutsättningen för järnvägens passage av I arbetet med att optimera spårlinjen genom riksväg 50 söder om Åsbro har varit att vägen tunneln med hänsyn till god bergtäckning, ska kunna byggas ut till en 2+2-väg. Vid pro- togs ett linjeförslag fram, som resulterade i jektering av lämplig brolösning framkom dock att järnvägen passerade rakt under Natura att önskemålet om att låta en 2+2 väg passera 2000-området i en tunnel. Linjeförslaget för- under järnvägen i ett och samma brospann ej kastades på grund av risken för en ej accepta- är genomförbart då det skulle ge stor påverkan bel påverkan på Natura 2000-området. både på väg- och järnvägsprofilen. En framtida utbyggnad av riksväg 50 till 2+2-väg får Lokalgata ske genom att vägfilerna passerar genom olika Hallsbergs kommun har haft som önskemål brospann, vilket kommer innebära ombygg- att i framtiden kunna anlägga en lokalgata nad av riksvägen utmed en lång sträcka. som passerar dubbelspåret i östlig riktning mellan riksväg 50 och befintlig järnväg söder Trespårsstation om Åsbro. Här har två alternativ diskuterats, I fördjupad utredning gällande trespårsstation dels en separat vägport under järnvägen, dels

Figur 5.2 Skiss på järnvägsbron över Karintorpsvägen och Bladsjön.

38 har ett östligt och västligt läge stude- västra sidan av väg 50. Detta medför att det rats. Baserat på utredningen valdes föreslås byggas två separata landfästen för det västliga läget bort då det ger brodelarna på den östra sidan medan ett ge- ogynnsamma spårlutningar samt att mensamt landfäste kan byggas på den västra det ligger på ett längre avstånd från sidan. På en sträcka av cirka 55 meter från Hallsberg utifrån kapacitetssynpunkt. västra landfästet tills man passerat över väg 50 ligger brodelarna så nära varandra att de i 5.5. Broar princip bildar en gemensam yta utan kantbalk emellan dem. På sträckan planeras elva broar som samtliga utförs för ballasterat spår. 5.5.2. Järnvägsbro över Västra Samtliga järnvägsbroar förutsätts byg- stambanan gas tidigt och ska dimensioneras för att kunna användas för masstranspor- Norr om Västra Stambanan är spåren parallel- ter under resterande byggtid. la med varandra och de två brohalvorna före- slås nyttja samma landfäste. På en sträcka av 5.5.1. Järnvägsbro över riksväg cirka 37 meter på norra sidan av Stambanan 50 ligger brodelarna så nära varandra att de i princip bildar en gemensam yta utan kantbalk När de två spåren för Godsstråket och emellan dem. de två anslutningsspåren till Västra stambanan ska passera riksväg 50 5.5.3. Järnvägsbro över Hallsbergsvägen sker detta på järnvägsbroar. På den östra sidan kommer spåren parvis Söder om Västra Stambanan passerar Gods- i två lite olika riktningar medan de stråket Hallsbergsvägen som kommer att få fyra spåren är sammanhållna på den en ny sträckning på en bit i samband med ut-

Figur 5.3 Skiss på järnvägsbron över väg 50

39 byggnaden. Bro över Hallsbergsvägen föreslås 5.5.6. Järnvägsbro över Bladsjön och utföras som en plattrambro med fri öppning Karintorpsvägen på 14,0 meter. Då avståndet mellan spåren vid Där Godsstråket passerar Bladsjön sker detta denna punkt är cirka 18 meter är det lämpligt på en cirka 270 meter lång bro. Bron föreslås att separera brobaneplattorna för de två spå- utföras som en betongbalkbro i sex spann, se ren, men att frontmurarna löper hela vägen figur 5.1 för skiss. Tre av mellanstöden föreslås för att hålla tillbaka järnvägsbanken. placeras i Bladsjön. Fri höjd för Karintorps- 5.5.4. Järnvägsbro över Hallsbergsvägen vägen föreslås blir 4,7 meter. Om bron utförs som samverkansbro med stållåda måste den Kopplingsspår mellan Västra Stambanan och fria höjden ökas till minst 5,2 meter. Godsstråket passerar ny sträckning för Halls- bergsvägen i en relativt snäv vinkel. Detta 5.5.7. Vägbro över Godsstråket vid innebär att det är mest lämpligt att utföra det- Stenkumla ta som en trågbalkbro i tre spann. Brolängden Idag korsar en mindre väg järnvägen vid Sten- föreslås bli 47 meter. kumla. I och med utbyggnaden till dubbelspår krävs att denna korsning utförs som planskild. 5.5.5. Järnvägsbro över enskild väg söder om tunneln Detta föreslås utföras som en plattbro med ändskärmar i tre spann. Brolängden blir 51 Söder om planerad tunnel finns behov av att meter. Fritt utrymme mellan mellanstöden, anlägga en ny enskild väg som ska korsa Gods- som utgörs av skivstöd, och spår blir cirka 5,7 stråket med en planskildhet. Denna föreslås meter. Fri brobredd föreslås bli 5,0 meter och utföras som en plattramsbro för dubbelspår, fri höjd ska vara minst 6,7 meter för spåren. med fri öppning på 6,0 meter. Brobredd före- Bron korsar järnvägen i rät vinkel. Bron förses slås bli 18 meter. med räcken och skyddsnät längs brons hela längd. Elskydd utförs med skyddstak.

Figur 5.4 Skiss på dubbelspåret. Figur 5.5 Skiss på de separata tunnelmynningarna.

40 vilket innebär plan och profil ändringar på en 6. Effekter och konse- sträcka av cirka 250 meter. Den del av Karin- torpsvägen som ej längre trafikeras rivs och kvenser av projektet återställs till naturmark.

6.1. Trafik och användargrupper 6.1.2. Trafiksäkerhet Projektet innebär att res- och transporttiderna Projektet bedöms bidra till att vägsystemet kommer att minska. Tidsvinsterna kommer bli kan avlastas från tung lastbilstrafik och per- 3,5–4 minuter för regionaltåg och mellan en sontrafik. I och med detta förbättras säkerhe- till två minuter för godståg (PM Trafikanalys ten. 2016). Detta då det blir en generell hastighets- höjning och att banan blir dubbelspårig, vilket För ökningen av järnvägstrafiken uppvägs innebär att tåg inte längre behöver stanna på olycksrisken av dels en förbättrad teknisk linjen i väntan på mötande tåg och att andra standard och dels att alla plankorsningar för- interaktioner mellan tågen blir färre. svinner och ersätts av planskilda korsningar.

Banans kapacitet kommer att öka väsentligt då Risken för allvarliga olyckor ökar ju fler möten en dubbelspårig bana tillåter flerdubbling av som sker mellan lätta och tunga fordon. Med trafiken jämfört med en enkelspårsbana. en mer attraktiv järnvägstrafik kan den tunga vägtrafikens tillväxt minskas. Förbättringarna som nämns ovan bidrar också till en ökad användbarhet för viktiga Farligt gods kundgrupper som de nationella gods- och Risknivån ökar generellt med en ökad trafik persontransportörerna och därmed också för och fler personer som rör sig och bor längs resenärerna. järnvägen. Då godstransporter ökar, ökar sannolikt även transporter med farligt gods. 6.1.1. Vägar Denna medför ökad risk för farligt godsolyckor Väg 50 med gasutsläpp. Väg 50 kommer att gå under järnvägen, då järnvägen kommer att passera på bro över väg 6.2. Lokalsamhälle och regional ut- 50. Vägens funktion kommer inte att påverkas veckling av dubbelspåret. Lokalsamhälle Det nya dubbelspåret kommer att gå genom Hallsbergsvägen relativt oexploaterade områden med samlad När Hallsberg – Stenkumla byggs planeras bebyggelse kring bland annat Karintorp, i As- Hallsbergsvägen justeras cirka 900 meter kersunds kommun. både i plan och profil för att passera under både dubbelspåret från Hallsberg och ett en- Den lokala samhällsutvecklingen i Askersunds kelspår som ansluter från stambanan söderut. kommun påverkas sannolikt till det positiva En ny anslutning till fastighet Perstorp 1:7 och då järnvägen föreslås rivas genom Åsbro. Norra höga 1:24 behöver anläggas men den Detta ger större möjligheter för Åsbro att ex- del av Hallsbergsvägen som ej längre trafike- pandera österut mot vattnet samt att Tisarba- ras rivs och återställs till naturmark. den kan kompletteras med ny bebyggelse mot Åsbro. Figur 5.5 Skiss på de separata tunnelmynningarna. Karintorpsvägen När det nya godsstråket är byggt kommer Ka- Regional utveckling rintorpsvägen att passera under dubbelspåret Ett dubbelspår längs hela sträckan Hallsberg

41 – Degerön innebär att både godstrafikens och Beroende på val av åtgärder bedöms de nega- regionaltrafikens förutsättningar förbättras. tiva konsekvenserna för kulturmiljön bli mått- Regionaltågen ansluter till de snabbtåg som liga eller stora. trafikerar Västra stambanan. För godstrafiken erhålls högre kapacitet och kortare transport- 6.3.4. Naturmiljö tider. Naturmiljön som direkt påverkas av den nya järnvägen består främst av produktionsskog 6.3. Miljö och hälsa och åkermark med låga naturvärden. Järnvä- 6.3.1. Landskapsbild gen bedöms dock ha en stor negativ påverkan på några områden med höga utpekade natur- Den största förändringen av landskapsbilden värden. Dessa är några mindre ädellövträds- uppstår i slättlandskapet i norr där en upp till miljöer, inklusive en allé, öster om Östansjö, 15 meter hög bank eller bro anläggs. Järnvägs- två mindre mossar vid Bållby och vattendraget bro över Bladsjön blir exponerad och utform- Tripphultsbäcken. Konsekvenserna för Lind- ningen kräver omsorg. Järnvägen skär genom hults Natura 2000-område, som är beläget öppna landskapsrum i söder där även broar strax öster om järnvägstunneln, bedöms som anläggs över väg respektive järnväg. Samman- små. Bladsjön som passeras av en järnvägsbro taget bedöms konsekvenserna som måttliga. bedöms främst påverkas under anläggningsar- 6.3.2. Riksintressen betet och de negativa konsekvenserna bedöms som måttliga. Växtplatser för två fridlysta Det nya dubbelspåret bedöms inte motverka växtarter kan hotas av dragning av arbetsvägar riksintresset för kommunikation. under byggnation av tunneln vilket bör vägas in vid planering av masshantering. 6.3.3. Kulturmiljö

Förslag till järnvägsplan medför i några fall De sammantagna negativa konsekvenserna stora negativa konsekvenser. Höga värden för naturmiljön i det berörda området bedöms kopplat till järnvägsmiljön försvinner genom som måttliga. rivning av befintlig järnväg förbi Åsbro och Tisarbaden. Höga värden försvinner också 6.3.5. Rekreation och friluftsliv genom inneslutning/rivning av Perstorps Den planerade järnvägen går genom relativt gårdsmiljös byggnader och samband med oexploaterade områden och i anslutning till Hallsbergsvägen. utredningsområdet finns flera områden vilka är värdefulla för friluftslivet. Måttliga negativa konsekvenser uppstår genom försämrade visuella samband; dels mel- Den nya järnvägssträckningen innebär en ny lan Västra Å och Bladsjön, dels i odlingsland- källa för buller vilket kan bidra till att minska skapet väster om Hallsberg samt i Toskekärr områdets attraktivitet. och Västra Estabo.

Projektet kommer generera stora mängder Utöver det kan ett antal forn- och kulturläm- massor som kommer att transporteras inom ningar behöva tas bort eller rivas som besitter projektet och generera störningar under bygg- höga värden i sina landskapssammanhang. tiden. Planerade transportvägar berör områ- Dessa är kopplade till det agrara i form av den av höga och mycket höga värden för fri- torpställen och övergivna åkrar, till bergs- luftslivet. Transportvägar medför ökad trafik bruket och skogsbruket i form av kolbottnar, och intrång vilket kan innebära konflikt med samt till äldre landsväg i form av milstolpe vid friluftslivet. Transportvägarnas utformning Perstorp. Möjligheten att undvika påverkan på och lokalisering har betydelse för att minska fornlämningar studeras i den fortsatta projek- negativa konsekvenser för friluftslivet. teringen.

42 En rivning av den befintliga järnvägen kan tunneln riskerar att påverkas som följd av den innebära en positiv konsekvens med avseende planerade tunneln. på friluftslivet då järnvägen i dagsläget utgör en barriär och medför buller. En rivning av 6.4. Påverkan under byggnadstiden de befintliga spåren bedöms därför kunna ge minskad barriäreffekt och minskat buller, Under byggskedet kommer transportvägar samt positiva konsekvenser för friluftslivet i innebära ökad trafik och intrång vilket kan form av möjlighet till ökad tillgänglighet till, medföra en konflikt med friluftslivet. Plane- mellan och inom områden som utgör värde för rade transportvägar är delvis belägna inom friluftslivet. områden av höga och mycket höga värden för friluftslivet där Tripphultsmon Vissbodamon, Tystingeberget, Lindhults- och Tripphultsom- Sammantaget bedöms de negativa konsekven- rådet ingår. Här passeras bland annat Tripp- serna för friluftslivet bli måttliga till stora hultssjön med badplats. Inom området finns under byggtid. Konsekvenserna under drifttid även en ridanläggning samt vandringsspår och bedöms bli både positiva och negativa. leder som binder samman friluftsområden vid Åsbro. Transportvägar i detta område bedöms 6.3.6. Hälsa och boendemiljö medföra störningar under byggtiden i form av Buller buller och barriäreffekter där möjligheter att Ett antal bostäder och verksamheter som röra sig inom, mellan och till friluftsområden idag inte är bullerberörda kommer att bli det. påverkas negativt. Andra områden kommer att få en bättre bul- lermiljö. Antalet bullerstörda bedöms vara 6.4.1. Grundvatten och ytvatten färre med utbyggnadsalternativet jämfört med Tunnelvattnet utgörs i huvudsak av inläck- nuläget och nollalternativet. Graden av buller- ande grundvatten och processvatten (även störning kommer att minska ytterligare med dagvatten vid högflödessituationer). Vattnet eventuella skyddsåtgärder. Totalt kommer från tunneln kommer att behöva omhändertas antalet bullerberörda med avseende på maxi- innan det släpps till lämplig recipient. San- malnivå minska till hälften. Antalet bullerbe- nolikt kommer det föreligga behov av fördröj- rörda byggnader med avseende på ekvivalent ning, flödesutjämning, sedimentation och nivå ökar något. neutralisering (pH-sänkning). Vid schaktarbeten under byggskedet kommer som tidigare Konsekvenserna bedöms bli positiva. nämnt byggdagvatten att skapas, som tillför partiklar och orsakar grumlighet av byggvatt- Vibrationer net. Viktigt är att detta vatten förhindras att Skyddsåtgärder kommer i förekommande fall hamna i förekommande vattendrag, exempel- att vidtas och risken för störande vibrationer vis via uppsamling av byggvattnet i containrar och stomljud elimineras. Sammantaget be- där partiklar tillåts sedimentera. döms konsekvenserna avseende vibrationer och stomljud att bli små. Vad gäller påverkan av oljeprodukter på ytvatten i området för den planerade järnvägen 6.3.7. Brunnar bedöms denna bli liten eller utan betydelse för Påverkan på privata brunnar längs den 2400 vattenkvaliteten i området. Ett mindre spill meter långa tunneln är trolig. Påverkan är av hydrauloljor är oundvikligt i områden där beroende på avstånd till tunnelrören och avtar arbetsmaskiner används. Dock är hydrauloljor generellt med avstånd från tunneln. Påver- viskösa med hög affinitet till partiklar, vilket kan på brunnar är beräknad som sänkning i begränsar spridning. Man kan därför inte för- medeltal av vattennivå i brunnarna. Befintliga vänta sig något genomslag i varken grund- el- enskilda brunnar i närheten av den planerade ler ytvatten.

43 Driftläge, ekvivalent nivå dB(A)  2 2 L

Figur 6.1 Ekvivalent buller för driftskedet.

44 Driftläge, maimal nivå dB(A) -  - - 2 2 - L

Figur 6.3 Maximalt buller för driftskedet.

45 Drivmedel kan läcka ut och nå vattendragen. svämmas av de nya vattenmängderna, speci- Möjliga skyddsåtgärder är att använda dubbel- ellt vid höga vattenflöden som 100-årsregn. mantlad tank, invallning och förvaring under tak. Andra kemiska produkter som hydraulol- Anläggande av trummor i markavvattnings- jor och smörjfetter förvaras i byggnad under diken hanteras generellt i mark- och miljö- tak. domstolen, om det inte framgår av företagets bestämmelser vilka dimensioner framtida Längs godsstråket rinner flera vattendrag och trummor ska ha. Markavvattningsföretag som vissa korsar även spårområdet. Där spåren påverkas genom direkta intrång i diket eller går på bank kommer vattendragens natur- utsläpp från anläggningen kommer att utredas liga flöde inte att påverkas i någon större vidare. utsträckning. Vattendrag påverkas främst där banan går i skärning. Här måste vattenflödet ledas om eller flyttas eftersom det inte kan gå under banan. Påverkan på naturliga grund- vattenflöden sker där järnvägsanläggningen går i skärning eller i tunnel.

Hur förekommande yt- och grundvattenfö- rekomster samt naturvärden kan komma att påverkas som följd av den planerade järn- vägen, samt vilka åtgärder som skall vidtas, hanteras och utreds i föreliggande skede av utredningen.

6.4.2. Markavvattningsföretag Markavvattningsföretag i Finnabäcken och Torpabäcken vid det norra tunnelpåslaget kan komma att behöva ta emot det vatten som rinner ut ur tunneln. Detta leder till ökade flöden i diken och invallningar vilka riskerar att över-

Luftföroreningar från arbete och avgaser

Grundvatten och vatten i sjöar och vattendrag kan påverkas

Landskapet och Buller och natur- och kultur vibrationer miljöer påverkas - Hantering av berg- och jordmassor

Arkeologiska undersökningar innan vi bygger

Traﬁkstörningar och traﬁkomläggningar

Figur 6.2 Bygget i trafiken och miljön

46 i tunnel. Under byggtiden uppstår förorenat 7. Samlad bedömning vatten. Exempel på åtgärder som erfordras under byggskedet är fördröjning och vattenre- Den största förändringen av landskapsbilden ning innan vattnet från byggplatsen släpps ut uppstår i slättlandskapet mellan Hallsberg till vattendrag. och Östansjö där en upp till 15 meter hög bank anläggs. Järnvägsbro över Bladsjön blir Den befintliga järnvägen ligger nära ett antal exponerad och utformningen kräver omsorg. bostäder. Med den planerade sträckningen Järnvägen skär genom öppna landskapsrum i blir endast ett fåtal bostäder berörda av buller söder där även broar anläggs över väg respek- vilket innebär en förbättring. tive järnväg. Tunneln och dess förskärningar genererar Kulturmiljöer med höga värden berörs genom en stor volym schaktmassor. Huvuddelen av rivning av befintlig järnväg förbi Åsbro och dessa kommer att återanvändas inom pro- Tisarbaden samt påverkan på en gårdsmiljö jektet. Överskottet blir tillgängligt för andra vid Östansjö. Måttliga värden berörs också i projekt. form av bebyggelse och odlingslandskap. Utö- ver det berörs även ett antal forn- och kultur- lämningar längs sträckan som besitter höga eller måttliga värden i sina landskapssammanhang. Dessa är kopplade till det agrara i form av torpställen och övergivna åkrar, men också till bergsbruket och skogsbruket i form av kolbottnar i skogsområdena.

Miljöer med naturvärden som kommer att påverkas negativt eller helt försvinna består av mindre områden med ädellövträd, biotopskyddade alléer och mossar. De negativa konsekvenserna blir små när grundvatten- nivån sänks i Natura 2000-området Lindhult. Konflikter med naturvärden kan även uppstå under själva byggnadsfasen. Arbetsvägar kan komma att dras i närheten av växtplatser för två fridlysta arter och arbetsfordon kommer att färdas i direkt anslutning till sjöar och vattendrag med höga naturvärden.

Planerade byggvägar är delvis belägna genom Tripphultsområdet som är värdefullt för friluftslivet. Detta medförstörningar under byggtiden. En ökning av bullernivåer bedöms in- träffa. Rivning av den befintliga järnvägen och ombyggnation till gång- och cykelväg medför att tillgängligheten ökar.

Påverkan på naturliga grundvattenflöden sker där järnvägsanläggningen går i skärning eller

47 8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hän- synsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden

8.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler

De allmänna hänsynsreglerna ligger till grund för arbetet med upprättande av denna järnvägsväg- plan. Nedan redovisas översiktligt hur kraven i de allmänna hänsynsreglerna har beaktats i samband med planeringen av anläggandet.

Mål Projektets bidrag till måluppfyllelse

I projektet används Trafikverkets verktyg för miljösäkring i syfte att säkerställa hanteringen av de miljöfrågor Bevisbörderegeln som uppstår. Genom miljöuppföljnings- och miljökontrollprogram som tas fram inför byggskedet kan effekten av föreslagna åtgärder följas upp.

I arbetet med att upprätta vägplanen och MKB:n för aktuellt projekt genomförs, eller har genomförts, en lång rad detaljerade inventeringar av geologi, hydrologi, kulturmiljövärden och naturmiljö samt undersökningar, bedömningar och beräkningar rörande bland annat föroreningssituationen vid järnvägen, miljörelaterade Kunskapskravet risker och avvattning. Detta kunskapsunderlag är, tillsammans med vad som kommer fram vid genomförda och kommande samråd, underlag för både teknikval och miljömässiga bedömningar rörande behov och vidtagande av skyddsåtgärder. Denna hänsynsregel bedöms därmed vara uppfylld till den nivå som är skälig

Denna princip följs genom att åtgärder föreslås, eller anpassningar av vägutformningen görs, för att begränsa Försiktighetsprincipen eller förhindra negativ påverkan, redan där risk för negativ påverkan uppstår. De skyddsåtgärder som föreslås är baserat på försiktighetsprincipen.

Innebär att alla ska undvika att använda produkter som kan vara skadliga för människor eller miljön om pro- dukterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Trafikverket avser att utföra de skyddsåtgärder som denna MKB samt i vägplanen för att begränsa och förebygga påverkan på människors hälsa och miljön som bedöms nödvändiga. Vilka specifika lösningar som väljs för att uppfylla krav om bästa möjliga teknik avgörs Produktvalsprincipen utifrån det kunskapsläge som råder när vägutbyggnaden kommer att ske. Trafikverket utarbetar kontinuerligt interna riktlinjer utifrån gällande kunskapsläge och hänvisar till sådana i samband med entreprenadupphan- dling. För närvarande ställs normalt krav på bästa möjliga teknik och användning av kemiska produkter i samband med entreprenaden genom Trafikverkets kravställande dokument.

Projektet har omfattade masshantering. Massbalans kommer att eftersträvas vid byggnationen där schaktade jord- och bergmassor i möjligaste mån kommer att återanvändas inom området. Överskottsmassor kommer i Hushållnings- och kret- entreprenadskedet att klassificeras vilket skapar möjligheter att återanvända vissa massor i närliggande pro- sloppsprinciperna jekt. De överskottsmassor som uppstår i byggskedet som innehåller föroreningar kommer att hanteras enligt avfallstrappan. Hushållningen av råvaror och energi bedöms kunna hanteras i skälig omfattning.

Föreslagen sträckning av dubbelspåret är vald efter omfattande utredningar för att minimera intrång i och Lokaliseringsprincipen påverkan på natur- och kulturvärden samt människors hälsa. Projektet medför en från allmän synpunkt god hushållning. Förslaget bedöms vara förenlig med intentionerna i 3 kap 1 §.

Föreslagna åtgärder i MKB:n bedöms var är miljömässigt och ekonomiskt motiverade för respektive område. Skälighetsregeln Föreslagna åtgärder bedöms inte försvåra möjligheten att klara miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna.

Skadeansvaret Trafikverket har ansvar för att vidta skadeförebyggande åtgärder.

Tabell 8.1 Måluppfyllelse miljöbalkens allmänna hänsynsregler

48 8.5. Miljökvalitetsmål 8.2. Hushållning med mark- och vattenområde Det finns 16 stycken nationella miljökvalitets- mål som riksdagen fastställt, för en hållbar Hur förekommande yt- och grundvattenföre- samhällsutveckling. En hållbar samhällsut- komster samt naturvärden kan komma att på- veckling innebär att nuvarande och komman- verkas som följd av den planerade järnvägen, de generationer ska tillförsäkras en hälsosam samt vilka åtgärder som skall vidtas, hanteras och god miljö utifrån sociala, ekonomiska och och utreds i föreliggande skede av järnväspla- ekologiska aspekter. Det övergripande målet nen. för arbetet mot en hållbar utveckling är att skydda människors hälsa, bevara den biolo- 8.3. Riksintressen giska mångfalden, hushålla med uttaget av Järnvägen bedöms inte motverka riksintresset naturresurser så att de kan nyttjas långsiktigt samt skydda natur och kulturlandskap. Mål Projektets bidrag till måluppfyllelse för kommunikation.

I projektet används Trafikverkets verktyg för miljösäkring i syfte att säkerställa hanteringen av de miljöfrågor De miljökvalitetsmål som i första hand berörs Bevisbörderegeln som uppstår. Genom miljöuppföljnings- och miljökontrollprogram som tas fram inför byggskedet kan effekten 8.4. Miljökvalitetsnormer av föreslagna åtgärder följas upp. av järnvägsplanen är: Begränsad miljöpåver- Projektområdet utgörs av landsbygd utan kan, giftfri miljö, ingen övergödning, levande I arbetet med att upprätta vägplanen och MKB:n för aktuellt projekt genomförs, eller har genomförts, en lång större tätorter eller tät biltrafik. Luftkvaliteten sjöar och vattendrag, grundvatten av god kva- rad detaljerade inventeringar av geologi, hydrologi, kulturmiljövärden och naturmiljö samt undersökningar, är god i dagsläget och överskrider inte miljö- bedömningar och beräkningar rörande bland annat föroreningssituationen vid järnvägen, miljörelaterade litet, levande skogar, god bebyggd miljö samt Kunskapskravet kvalitetsnormer för luftkvalitet. Planförslaget risker och avvattning. Detta kunskapsunderlag är, tillsammans med vad som kommer fram vid genomförda och ett rikt växt- och djurliv. kommande samråd, underlag för både teknikval och miljömässiga bedömningar rörande behov och vidtagande bedöms inte medverka till att miljökvalitets- av skyddsåtgärder. Denna hänsynsregel bedöms därmed vara uppfylld till den nivå som är skälig normerna för buller överskrids.

Skadeansvaret Trafikverket har ansvar för att vidta skadeförebyggande åtgärder.

Figur 8.1 De 16 nationella miljökvalitetsmålen

49 Nationellt miljökvalitetsmål Definition Måluppfyllelse

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar Omfattande masstransporter motverkar måluppfyl- stabiliseras på en nivå som innebär att människans lelse. påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Ny järnväg med dubbelspår ökar kapaciteten för Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan järnvägen. Detta innebär mer energieffektiva trans- Begränsad miljöpåverkan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmed- porter samt ökade förutsättningar att överföra resor elsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar från väg till järnväg vilket på sikt bidrar till minskade utveckling inte äventyras. utsläpp av växthusgaser. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar Projektet bidrar till måluppfyllelse för att det globala målet kan uppnås.

Förebyggande skyddsåtgärder utförs för att inte Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i sprida föroreningar vid schaktarbeten och hantering eller utvunnits av samhället ska inte hota människors av kemikalier eller drivmedel. hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna Målsättningen är att välja så miljövänliga produkter Giftfri miljö av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras och metoder som möjligt. påverkan på människors hälsa och ekosystemen Hantering, återanvändning och omhändertagande av är försumbar. Halterna av naturligt förekommande förorenad jord utförs i samråd med tillsynsmyndig- ämnen är nära bakgrundsnivåerna. heten. Projektet har ingen betydelse för måluppfyllelse.

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska Förebyggande åtgärder utförs för att minimera sprid- inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, Ingen övergödning ningen av kväveföroreningar från bergsprängning. förutsättningar för biologisk mångfald eller möjlighe- Projektet har ingen betydelse för måluppfyllelse. terna till allsidig användning av mark och vatten.

Järnvägens utformning i passager av vattendrag utfor- mas så att de inte utgör hinder för fisk och andra djur. Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och Vid anläggning av trummor genomförs skyddsåtgär- deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig der för att minimera påverkan på vattenkvaliteten. produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmil- Levande sjöar och vattendrag Den nya sträckningen medför ökade bullernivåer jövärden samt landskapets ekologiska och vatten- samt ingrepp vid sjö och strandmiljö, vilket motverkar hushållande funktion ska bevaras, samtidigt som måluppfyllelse. förutsättningar för friluftsliv värnas. Sammantaget bedöms projektet inte ha någon betydelse för måluppfyllelse.

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvat- Ingen risk finns för storskalig påverkan på grund- Grundvatten av god kvalitet tenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för vattenresurser. Skyddsåtgärder kommer att vidtas. växter och djur i sjöar och vattendrag. Projektet har ingen betydelse för måluppfyllelse.

Ny järnvägssträckning innebär ianspråktagande av Skogens och skogsmarkens värde för biologisk skogsmark vilket motverkar måluppfyllelse. produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska Friluftsliv samt natur- och kulturvärden påverkas Levande skogar mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och negativt av intrång. sociala värden värnas. Sammantaget bedöms projektet motverka måluppfyl- lelse något. Rivning av befintlig järnväg och dragning av ny järn- väg längre bort från befintliga bostäder medför att färre boende påverkas av buller. Ny järnväg ger förutsättningar för miljöanpassad och Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, energieffektiv transport och kollektivtrafik. God bebyggd miljö kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller Kulturmiljö och friluftsliv påverkas negativt av ny andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. järnvägsdragning med avseende på exploatering och störnivå, men påverkas positivt med avseende på tillgänglighet då befintliga spår rivs. Sammantaget bedöms projektet bidra till måluppfyl- lelse.

Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas Vid ny järnvägssträckning tas relativt oexploaterad på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida gene- mark i anspråk vilket medför risk för barriäreffekter rationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt och påverkan på populationer och livsmiljöer. deras funktioner och processer ska värnas. Arter Rivning av befintlig järnväg medför ökad tillgänglig- Ett rikt växt- och djurliv ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd het till natur av värde för friluftsliv, kulturmiljö och med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha biologisk mångfald. människor. tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik Sammantaget bedöms projektet motverka måluppfyl- biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet lelse något. och välfärd. Tabell 8.2 Nationella miljökvalitetsmål 50 9. Markanspråk och på- gående markanvändning

Mark som tas i anspråk med permanent ägan- derätt är sådan mark som ska inrymma planerad järnvägsanläggning. Servicevägar, trädsäk- ring och bullerskyddsvallar tas i anspråk med servitutsrätt. Då denna järnvägsplan även innefattar ombyggnation av väg 529 (Hallsbergsvägen) och väg 609 (Karintorpsvägen) som är allmänna vägar kommer mark att tas i anspråk med väg- rätt och inskränkt vägrätt för ombyggnationen. Under byggtiden krävs också att mark tillfäl- ligt tas i anspråk för att kunna utföra anlägg- ningsarbetet så effektivt som möjligt. Den mark som tas i anspråk under byggtiden kommer att återställas till ursprungligt skick efter nyttjandet.

Hur markanspråket ser ut, vilka fastigheter som påverkas och hur mycket yta som krävs kommer att utredas i det fortsatta arbetet med järnvägsplanen.

Väganordning (exempelvis belysning)

Vägbana

Högst 2 m kantremsa

Högst 2 m

Vägområde (inkl. säkerhetsområde)

Vägrätt (gäller även marken under vägen)

Figur 9.1 Vägrätt

51 10. Fortsatt arbete Tillstånd vattenverksamhet – Bortledning av grundvatten vid ny järnvägstunnel

10.1. Tillstånd och dispenser Parallellt med arbetet med järnvägsplanen och aktuell MKB kommer en process för tillstånds- Efter det att järnvägsplanen har fastställts och ansökan för vattenverksamhet enligt kapitel innan byggnadsarbeten påbörjas krävs nor- 11 miljöbalken påbörjas för järnvägstunnel. malt olika tillstånd och dispenser enligt miljö- Denna process omfattar också samråd och en balken och andra lagar. Projektets förenlighet MKB, vilket mer i detalj beskriver tunnelns med generellt biotopskydd och strandskydd påverkan på och konsekvenser för grund- inom miljöbalken hanteras inom ramen för vatten och ytvatten i byggskede respektive järnvägsplanens fastställelse. Utöver detta kan driftskede. Tillståndsansökan för vattenverk- följande tillstånd och dispenser bli aktuella för samhet, inklusive teknisk beskrivning och detta projekt: MKB tillställs Mark- och miljödomstolen för prövning och fastställande av villkor. Tillstånd Fornlämningar kan lämnas först efter det att järnvägsplanen har fastställts. Samråd och tillstånd enligt kulturmiljölagen för intrång i fornlämningsmiljöer eller forn- Tillstånd vattenverksamhet – byggande av lämningars skyddsområde enligt kulturmil- bro över Bladsjön jölagen 2 kap § 2. Vilka fornlämningar som berörs kommer att framgå av den arkeologiska En tillståndsansökan för vattenverksamhet utredningen. Om en fornlämning påträffas kommer också att tas fram för bro över Blad- under grävning eller annat arbete ska arbetet sjön. Tillståndsansökan följer samma process omedelbart avbrytas till den del fornläm- som för tunneln. ningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet till länsstyrelsen enligt kulturmiljölagen 1988:950, 2 kap § 10. Artskyddsdispens

Anmälan om vattenverksamhet Projektet kan medföra att skyddsvärda och hotade djur- och växtarter som omfattas av artskyddsförordningen berörs. En artskydds- Anmälan om vattenverksamhet kommer att prövning kan krävas om livsmiljöer skadas göras till länsstyrelsen rörande arbeten i vat- eller förstörs. tenområden, till exempel anläggande av trummor. Dikesomgrävningar samt trummor längs med järnvägssträckan bedöms kunna hanteras Anmälan för 12:6-samråd som anmälningsärenden, men kan komma att bedömas som tillståndspliktiga när utredning- Åtgärder som inte är tillståndspliktiga eller ar är genomförda. Vilka arbeten i vattenområ- anmälningspliktiga enligt andra bestämmelser den som kan komma att bli aktuella kommer i miljöbalken och som kan komma att väsent- att utredas. ligt ändra naturmiljön ska enligt 12 kap 6 § miljöbalken anmälas för samråd till länsstyrel- sen. Om åtgärden gäller skogsbruksåtgärder För att kunna lista samtliga vattenområden ska samrådsanmälan göras till Skogsstyrelsen. som kommer att påverkas av järnvägsanlägg- I det fortsatta arbetet med järnvägsplanen ningen kommer en inventering av vattenområ- kommer Trafikverket precisera vilka områden den genomföras i fält. som kan komma att beröras av sådana samråd. Anmälan för samråd kan komma att behövas

52 om exempelvis schaktning utanför det fast- Bygglov söks för järnvägens teknikbyggnader ställda vägområdet behövs eller om tillfälliga enligt kap 9 plan- och bygglagen. vägar eller upplag ska anläggas i byggskedet i naturmark utanför det fastställda väg- eller järnvägsområdet. 10.2. Frågor för fortsatt hantering och utredning Markavvattningsföretag Kulturmiljö Anläggande av trummor i markavvattnings- diken hanteras generellt i mark- och miljö- Det pågår en arkeologisk utredning steg 2 i domstolen, om det inte framgår av företagets området. Resultatet från denna kommer att bestämmelser vilka dimensioner framtida arbetas in i järnvägsplanen. trummor ska ha. Närmare utredning av före- tagen kommer ske för att bland annat klargöra Naturmiljö eventuell flödesändring till avvattningsdiken.

Under sommaren 2018 kommer flera invente- Natura 2000 ringar för naturmiljön att utföras i området.

Natura 2000-området Lindhult påverkas Buller genom grundvattensänkning. Tillstånd till åtgärderna kan sökas hos länsstyrelsen eller Bullerutredningen kommer att kompletteras integreras i miljödomsansökan för tunneln. med en fastighetsinventering för att kunna bedöma ljudisoleringen hos de bostäder och Påträffande av föroreningar verksamheter som beräknas bli bullerberörda.

Skulle förorenade områden, föroreningar i befintlig väg- eller järnvägskropp eller liknande påträffas föreligger skyldighet att genast un- derrätta tillsynsmyndigheten (miljönämnden i aktuell kommun) om föroreningarna kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Sanering av förorening eller förorenat om- råde

Om en avhjälpandeåtgärd, ”sanering”, behöver vidtas ska detta vanligen anmälas till tillsynsmyndigheten enligt 28 § förordningen om mil- jöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Tillstånd behövs för transport av förorenade massor om saneringen medför behov av transport. Ansö- kan om transporttillstånd görs av transportö- ren hos aktuell länsstyrelse.

Bygglov

53 måste följas när järnvägen byggs. Denna 11. Genomförande och planbeskrivning utgör ett underlag till planens finansiering plankartor. När järnvägsplanen har vunnit laga kraft blir 11.1. Formell hantering beslutet om fastställande juridiskt bindande. Denna järnvägsplan kommer att kungöras för Detta innebär bland annat att järnvägsbyg- granskning och sedan genomgå fastställelse- garen, det vill säga Trafikverket i detta projekt, prövning. Under tiden som underlaget hålls har rätt, men också skyldighet om fastighetsä- tillgängligt för granskning kan berörda sakä- gare begär det, att lösa in mark som behövs gare och övriga lämna synpunkter på planen. permanent för järnvägen. Mark som behövs De synpunkter som kommer in sammanställs permanent framgår av fastighetsförteckningen och kommenteras i ett granskningsutlåtande och plankartan. I fastighetsförteckningen som upprättas när granskningstiden är slut. framgår också markens storlek (areal) och vilka som är fastighetsägare eller rättighetsin- nehavare. De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar järnvägsplanen. De sakägare som berörs kommer då att kontaktas Inlösen kan ske genom att Trafikverket ansö- och får möjlighet att lämna synpunkter på ker om lantmäteriförrättning hos lantmäte- ändringen. Är ändringen omfattande kan un- rimyndigheten eller genom att Trafikverket derlaget återigen behöva göras tillgängligt för träffar avtal med berörda fastighetsägare i granskning. förväg och sedan lämna över avtalet till lant- mäterimyndigheten, där den förvärvade marken överförs till en av Trafikverkets fastigheter. Järnvägsplanen och granskningsutlåtande Lantmäteriets beslut kan överklagas till mark- översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över och miljödomstolen planen. Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. De som har lämnat synpunk- Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger ter på järnvägsplanen ges möjlighet att ta del följande rättsverkningar: av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat granskningsut- • Väghållaren får tillstånd att låtandet. bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de Efter denna så kallade kommunikation kan be- villkor som anges i beslutet. slut tas att fastställa järnvägsplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i

lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas • Väghållaren får rätt att ta mark överklagandet av regeringen. eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. För den mark eller utrymme som tas i anspråk er- Hur järnvägsplaner och vägplaner ska kun- håller berörda fastighetsägare göras för granskning och fastställas regleras ersättning. i 2 kap 12-15§§ lag (1995:1649) om byggande av järnväg respektive 17-18 §§ väglagen (1971:948). • Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor, profilritningar Järnvägsplanen ger också rätt att tillfälligt an- om det behövs, eventuella bilagor till plan- vända mark som behövs för bygget av anlägg- kartorna. Beslutet kan innehålla villkor som ningen. På plankartan och i fastighetsförteck-

54 ningen framgår vilken mark som berörs, vad byggtiden. Kritiska moment är tänkta att ut- den ska användas till, under hur lång tid den föras under inplanerade sommaruppehåll i ska användas, hur stora arealer som berörs tågtrafiken. Rivning kommer att göras av de samt vilka som är fastighetsägare eller rättig- befintliga spåren när trafiken är överflyttad till hetsinnehavare. Trafikverket har rätt att börja det nya dubbelspåret. använda mark tillfälligt så fort järnvägsplanen har vunnit laga kraft, men ska meddela fastig- Vid rivning tas det järnvägsspecifika materia- hetsägare/rättighetsinnehavare när tillträde är let om hand och återvinns eller skickas iväg för beräknat att ske. destruktion. Detta gäller också material som ligger i marken. Fastighetsägare/rättighetsinnehavare får inte utan tillstånd från Trafikverket uppföra Många järnvägsspecifika komponenter inne- byggnader eller på annat sätt försvåra för Tra- håller ämnen som kan vara farliga för såväl fikverket att använda den mark som behövs människa som miljö. Hanteringen av dessa för anläggningen. komponenter måste därför ske enligt de sär- skilda krav som ställs på respektive produkt Trafikverket har rätt att bygga den anläggning och ämne. som redovisas i järnvägsplanen. 11.3. Finansiering 11.2. Genomförande En bedömning av kostnaderna för projektet är Val av arbetsmetoder under byggskedet avgör beräknat till 3300-3800 miljoner kronor för i hög grad miljöpåverkan och konsekvenser hela sträckan, inklusive projektering-, bygg- för berörda. Målet är också att tågtrafiken ska herre- och entreprenadkostnader. Detta finan- kunna upprätthållas med så små störningar sieras med pengar från den nationella planen. som möjligt under byggskedet. Miljöprövning- en, som pågår parallellt med järnvägsplanen, kan innebära att det kommer ställas krav under byggtiden som kan medföra tidsrestriktioner. Tidsrestriktioner kan även bli aktuella för delar av dygnet med hänsyn till boendemiljöer. Vattenfrågorna kommer att hanteras mer ut- förligt i ansökan om Tillstånd för vattenverksamhet.

Längs vissa sträckor där järnvägen byggs kan befintliga vägar behöva stängas av kortare eller längre tid. Detta kan innebära att vissa in- och utfarter till fastigheter påverkas. Till- fällig omledning av trafik kan därför krävas för bibehållen tillgänglighet.

Genomförande av byggnation kommer att studeras ytterligare i det fortsatta arbetet med järnvägsplanen.

11.2.1. Rivning Järnvägen kommer att vara i drift under hela

55 12. Underlagsmaterial och http://www.hallsberg.se/download/18.448 d2df3160e422a5731134b/1515763422919/% källor C3%96versiksplan%20f%C3%B6r%20Halls- bergs%20kommun.pdf 12.1. Tidigare framtaget material/ underlag i projektet www.bygdeband.se, Lerbäcks hembygdsför- Pinto-Guillaume, Ezequiel och Augustsson, ening Adam, Fördjupad utredning, U1 Hallsberg, PM Kulturmiljö, 2015. Kumla kommun, Översiktsplan http://www.kumla.se/download/18. Pinto-Guillaume, Ezequiel och Augustsson, f36d14315437bafd794b74/1462948822995/% Adam, Fördjupad utredning, U2 Berg/Tunnel, C3%96versiktsplan+del+1%2C+mark-+och+v PM Kulturmiljö, 2015. attenanv%C3%A4ndning.pdf

Hedenström, Charlotte och Pinto-Guillaume, Ezequiel, Fördjupad utredning, U3 Bladsjön, 12.4. Litteratur PM Kulturmiljö, 2015. Bondesson, Wivianne, Sydvästlänken Örebro [Elektronisk resurs]: Närke, Hallsbergs, Ham- Trafikverket.Järnvägsplan – val av lokalise- mars, Lerbäcks och Vibys socknar: arkeologisk ringsalternativ Hallsberg – Stenkumla. 2014. utredning, etapp 2, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Mitt), Riksantikvarieäm- betet, Hägersten, 2013. 12.2. Arkiv- och registermaterial

Fornminnesregistret (FMIS) för Hallsberg, Björklund, Samuel. Dubbelspår Stenkumla- Hardemo,Lerbäcks och Viby socknar. Hallsberg, Hallsbergs, Hardemo, Lerbäcks och Viby socknar, Askersunds, Hallsbergs och 12.3. Digitala källor Kumla kommuner, Örebro län, Närke, Arkeo- Askersunds kommun, Översiktsplan logisk utredning, etapp 1, kart- och arkivstudie. http://www.askersund.se/download/18.1d03 Arkeologikonsult 2016:2950. 89cf152c00eb35a5eeb0/1474875226238/%C 3%96versiktsplan%20inkl%20bilagor.pdf Helander, Annika och Pettersson, Olof. Gods- stråket genom Bergslagen, Kulturmiljöanalys SGU, Sveriges geologiska undersökning, kart- till miljökonsekvensbeskrivning för sträckan generatorn, strandnivåer. http://apps.sgu.se/ Hallsberg-Degerön, Riksantikvarieämbetet, kartgenerator/maporder_sv.html UV Bergslagen, 2006.

Hallsbergs kommun, Värdefulla kulturmiljöer i Hallsbergs kommun http://www.hallsberg.se/ Samzelius, Jonas L:son & Tapper, Tage (red.), upplevagora/kultur/kulturarvmiljoer/kulturmil- Kumlabygden: forntid, nutid, framtid, Kom- joer/vardefullakulturmiljoerihallsbergskommun.4. munen, Kumla, 1961-. 64a1589613d1cb8df3149f.html

Hallsbergs kommun, Värdefulla bebyggelse- Ternström, Clas & Nilsson, Pia, Reviderad miljöer i Hallsbergs tätort, http://www.halls- arkeologisk inventering Sydvästlänken: del- berg.se/upplevagora/kultur/kulturarvmiljoer/ sträckan Hallsberg-Östansjö-Barkeryd, Öre- kulturmiljoer/vardefullabebyggelsemiljoerihallsber bro län: Viby, Hallsberg, Lerbäck och Hammar gstatort.4.64a1589613d1cb8df314b2.html socknar, Hallsberg och Askersunds kom- Hallsbergs kommun, Översiktsplan muner: kulturhistoriskt planeringsunderlag,

56 Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst), Riksantikvarieämbetet, Linköping, 2011.

12.5. Kartor

Bakgrundskartor: Trafikverket WMS-tjänster

Historiska kartor: Lantmäteriet

57 Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se