Åtgärdsprogram För En Tryggare Stads- Miljö Inom Vallgraven

Åtgärdsprogram för en tryggare stads- miljö Inom Vallgraven

www.goteborg.se 1 Åtgärdsprogram för en tryggare stadsmiljö Inom Vallgraven

Beslut i kommunfullmäktige 2017-09-14 24 §, Dnr 1383/16

Park- och naturnämnden, fastighetsnämnden och byggnadsnämnden får i uppdrag att utforma ett åtgärdsprogram med syfte att åstadkomma en tryggare stadsmiljö Inom Vallgraven där området Kanaltorget, Nordstan och Brunnsparken ges högsta prioritet.

Uppdraget gavs till Trygg, vacker stad, en samverkansorganisation som utför trygghetsskapande åtgärder i stadsmiljön. Park- och naturnämnden, byggnadsnämnden och trafiknämnden har ett gemensamt ansvar för verksamheten inom Trygg, vacker stad.

Vid Trygg, vacker stads styrgruppsmöte 2017-10-03 antecknades att trafiknämnden borde inkluderas i uppdraget från kommunfullmäktige, eftersom de förvaltar mark i centrala staden. På samma möte antecknades även att Trygg, vacker stad tar sig an uppdraget att ta fram ett åtgärdsprogram för en tryggare stadsmiljö Inom Vallgraven.

Uppdraget har organiserats så att presidiet för fastighetsnämnden har adjungerats till Trygg, vacker stads styrgruppsmöten vid de tillfällen där en återkoppling skett kring det gemensamma uppdraget. Ledningsgruppen för Trygg, vacker stad (direktörerna för park- och naturförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret) samt direktören för fastighetskontoret har utgjort uppdragets ledningsgrupp.

Diarienr 0807/17

Beställare

Trygg, vacker stad Postadress: Box 177, 401 22 Göteborg Hemsida: www.goteborg.se/tryggvackerstad Kontakt: Beata Löfmarck, tel: 031-368 25 92, e-post: [email protected]

Konsult

Landskapsgruppen AB Torsgatan 5A, 411 04 Göteborg Hemsida: www.landskapsgruppen.se Kontakt: Roland Ahlgren, tel: 0709-11 76 16, e-post: [email protected] Innehållsförteckning

1. Bakgrund...... 4–6 1.1 Upplägg och genomförande...... 4 1.2 Geografisk avgränsning...... 4 1.3 Avgränsning mot andra uppdrag...... 5

2. Definition – Vad är trygghet i stadsmiljö?...... 6

3. Behovsanalys...... 7–14 3.1 Dagsläge...... 7 3.2 Behov – Platser och stråk...... 8 3.2.1 Kanaltorget...... 8 3.2.2 Nordstan...... 9 3.2.3 Brunnsparken...... 10 3.3 Fler otrygga områden och platser...... 11 3.3.1 Västra Nordstan...... 11 3.3.2 Fredstan...... 11 3.3.3 Lilla Bommen (inklusive gästhamnen och Operan)...... 12 3.3.4 Stråket mellan Operan och Skeppsbron...... 13 3.3.5 Andra platser med behov...... 13

3.4 Platsskapande åtgärder...... 14

3.5 Akuta punktinsatser...... 14

3.6 Drift och underhåll...... 14

3.7 Behov – Samordning och planering...... 14

3.8 Åtgärder på längre sikt...... 15

4. Åtgärdsförslag med resursbehov...... 16–17

5. Bilagor...... 18–31 Bilaga 1 – Arbetsgruppens förslag på åtgärder Bilaga 2 – Dokumentation av dialog med berörda parter Bilaga 3 – Sammanfattning från trygghetsvandring Västra Nordstan Bilaga 4 – Inspiration och goda exempel

6. Referenser...... 32

3 1. Bakgrund

2016-10-13 inkom Jonas Ransgård (M), Helene Organisation för uppdraget Odenjung (L) och David Lega (KD) med en Uppdraget har genomförts i projektform, där en motion om olika åtgärder för att öka tryggheten särskild arbetsgrupp skapats. i Göteborg. Ärendet remitterades för yttrande till byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, trafik- Ledningsgrupp nämnden, park- och naturnämnden, social resurs- Direktörer för park- och naturförvaltningen, trafik- nämnd, stadsdelsnämnden Centrum, Försäkrings- kontoret, stadsbyggnadskontoret och fastighetskon- bolaget Göta Lejon och Higab AB. toret. Ledningsgruppen har uppdaterats regelbun- det om projektets framdrift. Vid kommunfullmäktiges sammanträde 2017- 09-14 beslutades att park- och naturnämnden, Arbetsgrupp fastighetsnämnden och byggnadsnämnden skulle Lena Dalerup, Innerstaden Göteborg AB få i uppdrag att utforma ett åtgärdsprogram med Daniel Eek, Stadsdelsförvaltningen Centrum syfte att åstadkomma en tryggare stadsmiljö Tarja Elmberg, trafikkontoret Inom Vallgraven, där området Kanaltorget-Nord- Helene Ramsmo, Polisen region Väst stan-Brunnsparken gavs högsta prioritet. Uppdra- Lotta Rosander, Social resursförvaltning get gavs till Trygg, vacker stad, en samverkansor- Annelie Silvander, fastighetskontoret ganisation som utför trygghetsskapande åtgärder i Alexandra Blennow, stadsbyggnadskontoret stadsmiljön. Park- och naturnämnden, byggnads- Lena Jakobsson, park- och naturförvaltningen nämnden och trafiknämnden har ett gemensamt Beata Löfmarck, Trygg, vacker stad ansvar för verksamheten inom Trygg, vacker stad. Roland Ahlgren, Landskapsgruppen AB Vid Trygg, vacker stads styrgruppsmöte 2017-10- 03 antecknades att trafiknämnden borde inkluderas Möten med arbetsgruppen har hållits vid tre tillfäl- i uppdraget från kommunfullmäktige, eftersom de len under våren 2018 i syfte att fånga problemati- förvaltar mark i centrala staden. På samma möte ken och förankra innehållet i åtgärdsprogrammet. antecknades även att Trygg, vacker stad tar sig an uppdraget att ta fram ett åtgärdsprogram för en 1.2 Geografisk avgränsing tryggare stadsmiljö Inom Vallgraven. Det definierade geografiska området för uppdraget är Inom Vallgraven. Uppdraget preciserades i ett projektdirektiv 2018- 02-13, upprättat av Trygg, vacker stad och fast- Inom Vallgraven omfattar området innanför ställdes av uppdragets ledningsgrupp, det vill säga Rosenlundskanalen, Vallgraven, Nils direktörerna för park- och naturförvaltningen, Ericsonsgatan, Lilla Bommen och Göta älv. stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och trafikkontoret. 1.1 Upplägg och genomförande A Uppdraget att ta fram åtgärdsprogrammet delas upp i tre delar: B

Del 1 – Kartläggning av redan pågående trygghetsskapande åtgärder i området. C

Del 2 – Kartlägga och identifiera otrygga miljöer Inom Vallgraven.

Del 3 – Ta fram åtgärdsprogram för omgestaltning av otrygga platser Inom Vallgraven.

Bild 1. Geografiska området ”Inom Vallgraven” med de prioriterade områdena. A) Kanaltorget, B) Nordstan, C) Brunnsparken 4 1.3 Avgränsning mot andra uppdrag Uppdraget att ta fram ett åtgärdsprogram behöver ses i ett större sammanhang med hänsyn till Göteborgs Stads egna parallella uppdrag enligt nedan. Beslut om Göteborg Citysamverkan, kommunfullmäktige 2018-03-22, Dnr 1851/17 Bildande av Göteborg Citysamverkan ideell förening (benämns fortsättningsvis som Göteborg City). Göteborgs Stad bildar en ideell förening tillsammans med Avenyn Paradgatan i Göteborg AB, Innerstaden i Göteborg AB och Nordstans samfällighetsförening i syfte att effektivisera och utveckla samverkan kring strategiska frågor som är gemensamma för såväl Staden som fastighetsägare och handel.

Beslut om lokala ordningsvakter, kommunfullmäktige 2018-03-28, Dnr 1324/17 Ansökan till Polisen om lokala ordningsvakter Kommunfullmäktige gav i september kommunstyrelsen i uppdrag att ansöka om tillstånd hos polisen för att få ha lokala ordningsvakter i området kring Gustaf Adolfs torg, Kanaltorget, Brunnsparken samt Kronhus- parken. Kommunstyrelsen beslutade att inkludera Kronhusparken och att stadsdelsnämnden Centrum utses till operativt ansvarig.

Beslut om trygghet och trivsel i Nordstan, social resursnämnd 2018-03-28 Social resursförvaltning, Polisen och stadsdelsförvaltningen Centrum har, som en del av arbetet med Trygg i Centrum, fått ett gemensamt uppdrag att arbeta för att alla ska känna trivsel och trygghet i Nordstan. Färre brott och ordningsstörningar ska ske inom området. Fler personer med sociala svårigheter ska få stöd. De människor som vistas där ska uppleva trygghet dygnet runt. Sommaren 2017 bildades en samverkansgrupp för att arbeta med frågan. Den har en bred representation och består av företrädare för Nordstan, Göteborgs Stad, polisen, fastighetsägare och ideella organisationer. Gruppen arbetar med samordning av det trygghetsskapande arbetet i Nordstan samt samordning av insatserna mellan Staden och de ideella krafterna utifrån nyanlända ungdomar som vistas i Nordstan. Arbetet ingår i Trygg-i- arbetet, som är ett samarbete mellan polisen, stadsdelsnämnden Centrum och social resursförvaltning. Uppdraget varar i ett år med möjlighet till förlängning.

Beslut om åtgärdsprogram Inom Vallgraven, kommunfullmäktige 2018-03-22, Dnr 1851/17 Åtgärdsprogram med syfte att åstadkomma en tryggare stadsmiljö Inom Vallgraven. Uppdrag från kommunfullmäktige att utforma ett åtgärdsprogram med syfte att åstadkomma en tryggare stadsmiljö Inom Vallgraven där området Kanaltorget, Nordstan och Brunnsparken ges högsta prioritet. Genomförande och avgränsningar för genomförandet preciseras i ett projektdirektiv utarbetat av Trygg, vacker stad daterat 2018-01-09.

Tilläggsbudgeten 2018 Purple Flag-certifiering i centrum, 0,5 mkr. Purple Flag-konceptet handlar om att i bred samverkan mellan olika aktörer skapa en aktiv och trygg stad även efter mörkrets inbrott. Med en levande kvällsekonomi blir stadsmiljön attraktiv för breda grupper under fler timmar på dygnet. Hos näringslivet planeras en Purple Flag-satsning i centrala Göteborg. Göteborgs Stad ska gå in och aktivt möta den satsningen. För att effektivt koordinera Stadens olika aktörer i det arbetet behövdes ytterligare resurser. Uppdraget samt resurser tilldelades social resursnämnd.

Beslut om kameraövervakning, kommunfullmäktige 2018-06-15 ”Offentliga platser där behov finns av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning”. 1. Stadsdelsnämnden Norra Hisingen, Örgryte-Härlanda och Majorna-Linné får i uppdrag att skyndsamt fullgöra kommunstyrelsens uppdrag från den 15 juni 2016; att identifiera om det finns lämpliga offentliga platser där behov finns av kameraövervakning alternativt utökad kameraövervakning i enlighet med Göte- borgs Stads policy och riktlinje för kameraövervakning. 2. Fastighetsnämnden i samverkan med GöteborgsLokaler får i uppdrag att beräkna kostnaden för upp- förande av trygghetsfrämjande kameror på platser som utpekats i remissvaren samt att återkomma till kommunstyrelsen med förslag till genomförandeplan för ökad förekomst av trygghetsfrämjande kameror i Göteborg.

5 2. Definition – Vad är trygghet i stadsmiljö?

Trygghet i stadsmiljö är ett stort begrepp och uppdraget att ta fram ett åtgärdsprogram för en tryggare stads- miljö kräver till att börja med en definition. Ämnesområdet är stort och innehåller många aspekter. såväl sociala som tekniska. Nedanstående text ger en första introduktion till ämnet och visar vilken teoretisk definition som projektet förhåller sig till.

Olika personer upplever trygghet på olika sätt vilket gör det svårt att definiera vad trygghet är. Kvinnor upplever otrygghet i större utsträckning än män i det offentliga rummet. Yngre män upplever otrygghet mer sällan än äldre. Samtidigt är det yngre män som råkar ut för mest våld i utomhusmiljöer. Äldre personer som upplever otrygghet väljer oftare att stanna hemma, medan yngre kvinnor istället väljer alternativa färdvägar. Personer som är födda utanför Sverige samt personer som bor i flerfamiljshus uppger oftare att de upplever otrygghet än personer som bor i småhus och villor.1

Platser upplevs som trygga om de möjliggör för personer att se och synas, är befolkade, går att överblicka, har god orienterbarhet genom tydliga stråk och entréer samt är välskötta och omhändertagna. Tomma platser, slutna rum och parker under kvällstid är platser i staden som upplevs som mest otrygga.1

Trygghetsskapande åtgärder genom fysiska åtgärder kan till exempel vara: – Att befolka platser genom ett attraktivt och varierat innehåll, året runt och under stora delar av dygnet – Att få platser att kännas omhändertagna genom skötsel och kontinuerligt underhåll – Att förbättra belysningen, belysa mörka skrymslen och vertikala ytor samt undvika bländning – Att öka orienterbarheten genom att tydliggöra stråk med förbättrad belysning – Att på vissa platser öka genomsiktligheten genom röjningsåtgärder

Riksnivå ”Regeringens nationella förebyggande program – Tillsammans mot brott” Programmets syfte är stimulera och entusiasmera fler berörda aktörer att vidta brottsförebyggande åtgär- der och att utveckla samverkan på såväl nationell som på regional och lokal nivå. Det riktar sig till en bred målgrupp såsom myndigheter, landsting, kommuner, näringslivet och det civila samhällets organisationer.

Kommunal nivå ”Dialog och samarbete – program för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete” antogs av kommun- fullmäktige i december 2014. Programmet, som är giltigt till och med 2020, utgör en del av Göteborgs Stads arbete för en hållbar stadsutveckling och är i huvudsak inriktat på socialt främjande och förebyggande insatser.2

Situationellt brottsförebyggande arbete En inriktning av situationellt brottsförebyggande arbete, som handlar om hur fysiska miljöer kan utformas för att förebygga brott och öka tryggheten i samhället, kallas Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Det innebär att skapa platser som är attraktiva att vara på och som signalerar ordning. Exempel på åtgärder är att ta bort skräp, reparera trasig belysning eller sönderslagna fönster, transportera bort brända bilar och liknande. Inriktningen innebär att man genomför åtgärder som uppmuntrar till användning av platsen för positiva aktiviteter. Exempel på detta är att skapa lekplatser, caféer eller andra typer av mötesplatser. Place- ring av busshållplatser, uttagsautomater och taxistationer kan även öka aktiviteten och genomströmningen av människor.7.

Lästips för dig som vill veta mer ”En guide till trygghetsundersökningar” – Tryggare mänskligare Göteborg, Heber 2008. ”Var rädd om dig! 3 Rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och dagspress”, Heber 2007.4 ”Otrygghetens landskap – En kartläggning av otryggheten i stadsrummet och en analys av bakomliggande orsaker med fokus på mediernas roll” av Sandstig 2010.5

6 3. Behovsanalys

3.1 Dagsläge De platser som lyfts fram i kommunfullmäktiges uppdrag att: ”Utforma ett åtgärdsprogram syftande till att åstadkomma en tryggare stadsmiljö Inom Vallgraven där området Kanaltorget, Nordstan och Brunnsparken ges högsta prioritet” är till stora delar redan omhändertagna. Redan innan beslut togs om att upprätta ett åtgärdsprogram arbetade Staden aktivt med trygghetsfrågan på olika nivåer där flera insatser har utförts i samarbete mellan Stadens olika förvaltningar, näringsliv, polisen och ideella krafter i syfte att förbättra tryggheten. Det finns mycket kvar att göra, och stora utmaningar gällande öppen droghandel och kriminalitet, där fysiska åtgärder till viss del kan bidra till förbättringar.

Ett exempel på samarbetsprojekt är Göteborgs Stads satsning på certifiering enligt organisationen Svenska Stadskärnors koncept Purple Flag, där områdena Nordstan, Lilla Bommen och Fredstan utgör pilotområ- den under 2018. Syftet med Purple Flag är att skapa en ekonomisk och attraktiv stadskärna efter mörkrets inbrott. För att bli certifierad krävs att aktören genomgår en process och uppfyller särskilda kriterier utifrån de fem fokusområdena: säkerhet, tillgänglighet, utbud, plats och policy. De flesta punkterna i fokusområdena är redan en del av de lokala myndigheternas, polisens, handelns och näringslivets arbetsuppgifter. Det proces- sen gör är att knyta samman alla aktörerna så att de samarbetar och samverkar kring att ta fram en handlingsplan för respektive område. Handlingsplanen baseras på grupparbeten och nattvandringar där områden inventeras, behov dokumenteras och handlingsplaner tas fram. Mycket av det som efterfrågas i uppdraget genomförs inom ramen för Purple Flag-arbetet.

Stor påverkan av byggprojekt Området Inom Vallgraven påverkas i betydande grad av de stora infrastrukturprojekten i staden. Det handlar främst om Västlänken, men även genomförandet av detaljplaner och upprustningsprojekt i kommunens egen regi. Kartbilden nedan ger en indikation på grad av påverkan.

Västlänkens byggområden Kvarnberget, området runt Haga och Rosenlund

Upprustningar park- och natur Packhuskajen, Brunnsparken

Kungstorget Utvecklingsledare med mera

Pilotområden Purple Flag Nordstan, Lilla Bommen, Fredstan

Skeppsbron och Masthugget Genomförande av omfattande detaljplaner Bild 2. Kartbild över projekt som pågår och påverkar området ”Inom Vallgraven”.

7 3.2 Behov – Platser och stråk

I fortsättningen av kapitlet nedan redovisas dagsläget och behov för de prioriterade platser som ingick i uppdraget men även de platser som har koppling till området Inom Vallgraven, som arbetsgruppen har lyft fram där behoven är störst i dagsläget.

3.2.1 Kanaltorget

Hasselbladhuset påverkas då den stängs för genom- fartstrafik. Torsten Henrikssons gångbro mellan Nordstan och Lilla Bommen var från början planerad att rivas våren 2018, inom Västlänkens etapp Kvarnberget, men i samråd mellan Göteborgs Stad och Trafikverket beslutades att åtgärda och behålla gångbron under byggtiden. Skälen är flera men huvudsyftet är att bibehålla en trafiksäker förbin- delse som alternativ till korsningarna i markplan, som får tillskott av trafik från Götatunneln som tillfälligt leds genom området.

Behov framåt Bild 3. Dagsläge Kanaltorget.

Tidpunkt för motionen Kanaltorget, som ligger mellan Nordstan och Göteborgsoperan, har de senaste åren uppmärk- sammats i media då det har uppfattats som otryggt av flera anledningar. Här förekom bråk, droghandel och kriminalitet, främst mellan olika ungdoms- gäng. Under sommaren 2017 tog Trygg i Centrum initiativet till att med aktiviteter och evenemang förvandla Kanaltorget till en tryggare plats. Arbetet byggde på samverkan mellan polisen, social resurs- förvaltning, stadsdelen Centrum, fackförvaltningar, frivilligorganisationer med flera, där t.ex. Fryshuset Bild 4. Torsten Henrikssons gångbro sett från väster. flyttade en del av sina aktiviteter till torget. Erfarenheterna var mycket goda och en fortsätt- Torsten Henrikssons gångbro upplevs idag som ning för kommande sommarsäsonger planerades otrygg, varför det är av stor vikt att trygghetsska- men avblåstes då ytorna från och med våren 2018 pande åtgärder med till exempel upprustning och till stora delar tas i anspråk som byggarbetsplats för belysning utförs på bron. Kanaltorget kommer att Västlänken. omvandlas till en omfattande byggarbetsplats. Nuläge Följdåtgärder för att förbättra omgivningen runt byggplatserna är nödvändiga för att inte skapa Hela gatan Västra Sjöfarten flyttades under våren otrygga stråk. Problem uppstår när överblick och 2018 till ett nytt läge närmare Operan som alter- kontakt med omgivningen bryts och ger instängda nativ väg under tiden Götatunneln är avstängd i platser utan reträttvägar. en riktning. Även Sankt Eriksgatan i höjd med

8 3.2.2 Nordstan

Från februari till slutet av maj 2018 har en lokal kallad ”Pop In ungdom” funnits i en outhyrd butiksyta på Spannmålsgatan. Syftet med lokalen var att slussa ungdomarna i Nordstan vidare till stöd, hjälp och aktiviteter så att de på sikt inte behöver vistas i Nordstan. Lokalen drevs av social resursförvaltning och Skyddsvärnet. Samman- lagt har 83 enskilda ungdomar besökt lokalen. 40 ungdomar har slussats vidare till Götas unga (arbetslivsprojekt för unga vuxna) och fler än tio av dessa har fått någon form av anställning, antingen sommarjobb eller sex månaders anställning.

Bild 5. Nordstans entré från öster. Butiksstölder, snatterier och en eventuell terror- attack var bakgrunden till att Nordstans samfäl- Tidpunkt för motionen lighet ansökte om att få övervaka Nordstan med 2015 var ett besvärligt och stökigt år för köpcentru- kamera dygnet runt. Förvaltningsrätten godkände met Nordstan. Polisen tog kontakt med Nordstans ansökan om att placera ut 26 kameror då de ansåg samfällighet och påbörjade ett samarbete för att att varuhuset var en tillräckligt offentlig plats men öka medborgarnas trygghet. De inledde ett tätare kammarrätten delade inte bilden och rev i maj 2018 samarbete med social resursförvaltning, och Polisen upp den tidigare domen. säger sig nu se en tydlig effekt av satsningen inne i köpcentrumet. Utökade resurser med uniformerade Områdena runt entreérna till Nordstan ingår i väktare i Nordstan som ronderar hela köpcentru- polisens särskilda bevakning och har diskuterats met har haft en positiv inverkan och är en av anled- i arbetsgruppen, där de satsningar som utförs ningarna till att antalet larm med polisutryckning bedöms som tillräckliga i dagsläget. till Nordstan minskat från 2 600 år 2016 till 1 900 år 2017. Behov framåt Indikationer pekar på att organisationen och Nuläge arbetssättet inom projektet ”Tryggare Nordstan” ”Tryggare Nordstan” är benämningen på den breda är framgångsrikt, varför man sannolikt kommer att samverkan för ökad trygghet som pågår inom ansöka om en fortsättning. Nordstan, baserat på en överenskommelse mellan polismyndigheten i centrum, stadsdelsförvaltningen Frågan om trygghetsfrämjande kameror på ett fler- Centrum, social resursförvaltning, berörda privata tal platser i Göteborg bereds av fastighetskontoret. aktörer och idéburna organisationer. Uppdraget att samordna trygghetsskapande åtgärder inom Nord- Lokalfrågan för ”Pop In-ungdom” behöver få en stan leds av social resursförvaltning, som enligt permanent lösning. budgetbeslut varar under 2018 med möjlighet till förlängning. Centrumföreningarna Innerstaden, Nordstan och Avenyföreningen skapar tillsammans med repre- PROBLEM MÅL sentanter från Göteborgs Stad en ny ideell fören- trygghetsfrämjande aktiviteter Tryggheten hos allmän- ing; Göteborg City. Dagens geografiskt indelade heten i och runt Nordstan centrumorganisationer finns kvar som tidigare men har ökat Strukturell ordningsskapande insatser får ett gemensamt forum för gemensamma frågor nivå Färre brott och ordnings- där även Staden har intresse. Inom området finns störningar i dag i Innerstadens regi en trygghetsvärd som i insatser fysisk miljö sina dagliga ronder visar folk vägen, plockar skräp och fimpar, tar hand om blomplanteringar, anmä- Andelen personer med Individnivå insatser enskilda individer sociala svårigheter som ler skadegörelse och felanmäler brister. Behovet av fått stöd har ökat fler trygghetsvärdar är stort och fler tjänster borde Bild 6. Sammanfattande bild över arbete som pågår inom Tryggare Nord- kunna tillskapas inom Göteborg City för att öka stan. Se fullständig figur i bilaga 2. tryggheten ytterligare. 9 3.2.3 Brunnsparken

En förstudie har presenterats för renovering och ombyggnad av Brunnsparken. Park- och natur- nämnden tilldelades medel 2018 av kommunfullmäktige för genomför- ande av åtgärderna med planerad byggstart 2019.

Behov framåt Inom kort kommer parken att omvandlas till byggarbetsplats, vilket blir en utmaning ur plane- ringssynpunkt med tanke på alla resenärer som rör sig mellan håll- platser och målpunkter samtidigt som platsen ofta lyfts som proble- matisk ur trygghetssynpunkt. En Bild 7. Brunnsparken 2018. kraftsamling behövs av inblandade aktörer varför ett samarbete mellan ”Tryggare Tidpunkt för motionen Nordstan”, som har kännedom om problematiken, Brunnsparken är, förutom en central park i Göte- och park- och naturförvaltningen som utgör bygg- borg, också en av landets största kollektivtrafikhåll- herre föreslås. platser räknat i antalet resenärer. Problematiken vid tidpunkten när motionen skrevs var flerdelad. Hårt På längre sikt skulle Norra Hamngatan kunna slitage och delvis bristfälligt underhåll tillsammans frigöras för fotgängare och cyklister. Kajmurarna med ansamlingar av ungdomsgäng som störde behöver då förstärkas för att möjliggöra ytterligare ordningen med bråk, droghandel och kriminali- tillgänglighet till parken och vattnet. tet gjorde att platsen uppfattades som otrygg av medborgarna. På kort sikt föreslår Polisen att Brunnsparken är en lämplig plats för att pröva så kallad kaosbelysning. Nuläge Tekniken innebär att man med teknikstöd i belys- Ett flertal satsningar har gjorts på kort sikt i form ningsanläggningen kan fjärrstyra belysningsan- av underhållsåtgärder och aktiviteter i samarbete läggningen från polisens ledningscentral för att ge mellan fastighetsägarna, Trygg, vacker stad och maximal ljusstyrka när oroligheter uppstår. Innerstaden vilket gjort att platsen i dagsläget ger ett betydligt bättre intryck än tidigare, även om I samband med upprustningen av Brunnsparken problemen med öppen droghandel och kriminalitet behöver även fastighetsägarna se över sina fasad- kvarstår. Polisen införde tillfälligt under sommaren belysningar så att en enhetlig ljusbild kan uppnås 2018 kameraövervakning av parken. för hela gaturummet.

10 3.3 Fler otrygga områden och platser

I samarbete med projektets arbetsgrupp har en Nuläge sammanställning gjorts av de platser som i dagslä- Området runt Traktören och Kronhusbodarna samt get bör prioriteras parallellt med att åtgärderna för Kvarnberget blir avskärmat mot älven på grund av Brunnsparken, Kanaltorget och Nordstan fortgår Västlänkens byggplank. Flera kopplingar som finns och slutförs. Behoven redovisas i kortfattad text i dag mot Lilla Bommen bryts eller leds om till och nedanstående kartbild. betydande omvägar. Droghandel och kriminalitet i området har ökat i takt med att insatser som redan gjorts på de prioriterade platserna börjar ge effekt 2 och flyttar ut från Nordstan. Västra Nordstan har många slutna fasader och saknar aktiva bottenvå- ningar vilket gör att området är väldigt öde under kvälls- och nattetid. I mars 2018 genomfördes en trygghetsvandring med boende, verksamma, polis,

1 fastighetsägare och stadens berörda förvaltningar. En sammanfattning av åtgärdsförslagen finns i 3 bilaga 3.

4 Behov framåt En del fastighetsägare och förvaltare har börjat undersöka möjligheten att bygga igen otrygga arkader och bygga butikslokaler i bottenvåningarna. Detta arbete bör utökas och påskyndas till exempel 5 genom att ansöka om en Purple Flag-certifiering för 2019 i syfte att se över kvällsekonomin. Hand- lingsplanen kommer sannolikt att påvisa behoven Bild 8. Övriga områden och platser med behov av upprustning och omdisponering av gaturum- 1. Västra Nordstan men för att skapa en mer attraktiv stadsmiljö. I 2. Lilla Bommen inklusive gästhamnen och operan sammanhanget är det viktigt att bedöma möjliga åtgärder utifrån byggnadernas historik och förut- 3. Stråket mellan Operan och Skeppsbron sättningar i varje enskilt fall. 4. Fredstan inkl. stråk till Drottningtorget/centralenområdet 5. Övriga platser och stråk, Stråket Lilla Torget till Rosenlund, Kungstorget, Arsenalsgatan m.fl. Åtgärderna från trygghetsvandringen är både av karaktären enkla och snabba åtgärder och större 3.3.1 Västra Nordstan problempunkter som kräver långsiktiga engage- mang. Många åtgärder kräver samverkan mellan fastighetsägarna och Göteborgs Stad.

Bild 9. Tyggårdsgatan i Västra Nordstan i höjd med Traktören till höger i bild. Bild 10. Kronhusgatan med muren mot Kronhusparken där en smal grind utgör entré.

11 3.3.2 Fredstan 3.3.3 Lilla Bommen (inklusive gästhamnen och Operan)

Bild 11. Stora Nygatan sett mot Trädgårdsföreningen där fördel- Bild 12. Gullbergs Strandgata sett mot Lilla Bommen. ningen av gaturummets yta tydligt framgår.

Nuläge Nuläge ”Fredstan” omfattar området mellan Östra Hamn- Området är ett av tre pilotområdena inom Purple gatan, Brunnsparken, Kungsportsplatsen och Vall- Flag och har kantats av social problematik med graven. Stråken längs med Fredsgatan, Östra gängbildning och narkotikahantering kopplat till Larmgatan och Vallgraven längs Stora Nygatan har Torsten Henrikssons gångbro, området runt operan en stor potential som inte utnyttjas. Området ingår samt Lilla Bommens torg. I samband med Västlän- som ett av tre pilotområden för Purple Flag-certi- ken och andra stora infrastrukturprojekt blir områ- fiering i centrala Göteborg i syfte att öka kvällse- det kringskuret och tillgängligheten till området konomin för att skapa en tryggare stadskärna. I det begränsad. arbetet har en handlingsplan för genomförande av åtgärder tagits fram. Där har bland annat nämnts Behov framåt omfördelning av yta till gångstråk längs med – men Ur handlingsplanen för Purple Flag finns önskemål även över – vallgraven, belysning av vallgraven och om att se över hållplatslägen för ökad trygghet och fasader samt omvandling av Harry Hjörnes plats säkerhet samt skapa ytterligare taxistationer i områ- till en attraktiv mötesplats; Lilla torg i Malmö kan det. En tydligare skyltning till området efterlyses. vara en förebild. Vid de nattvandringar som gjordes Arbetsgruppen har påtalat behovet av att skapa ytor inom Purple Flag-arbetet uppmärksammades även för aktiviteter som kan locka besökare till området att underhållet av gatorna är eftersatt på många genom t.ex. åtgärder som miniscen i anslutning platser i området. till byggplanket, matmarknad i hamnområdet med mera. Behov framåt Baserat på handlingsplanen i Purple Flag-arbetet och Göteborgs Stads antagna program för sydöstra city (”Fredstan”) kan en omvandlingsplan tas fram för gator och platser i området. Planen som tas fram kan då ligga till grund för en upprustning av allmän plats i samverkan med fastighetsägarna.

Kopplingen till Drottningtorget och centralen- området är en stor tillgång som behöver utvecklas för att de stora strömmarna av resenärer ska kunna ledas på attraktiva stråk genom Fredstan till andra delar av centrum. Bild 13. Området mellan Göteborgsoperan och älven.

12 3.3.4 Stråket mellan Operan och 3.3.5 Andra platser med behov Skeppsbron

Bild 14. Gång- och cykelväg på Packhuskajen vid Maritiman. Bild 15. Engelska kyrkan.

Nuläge Nuläge Området mellan Operan och Skeppsbron, med Andra platser som utpekas som otrygga Inom Casinot, Maritiman och Packhuskajen, blir helt Vallgraven av arbetsgruppen är till exempel lekplat- avskuret på grund av Västlänken och de upprust- sen vid Arsenalgatan på Kungshöjd, Rosenlunds- ningar som ska göras på Packhuskajen. Stråket området vid Engelska kyrkan och övre delarna av kommer i princip att vara omgärdat av avskär- Ekelundsgatan. mande byggarbetsplatser utan några ”flyktvägar”. Här kommer det att krävas kraftiga åtgärder för att dessa ytor inte ska bli öde och otrygga under stora delar av dygnet. Packhuskajen och tidigare även Kanaltorget har använts av skolorna i närområdet för idrottslektioner och utevistelse. Operan, gäst- hamnen och marinan har stor betydelse även för besöksnäringen, varför det är av stor vikt att besö- kare känner sig trygga på dessa platser.

Behov framåt Gång- och cykelstråket utmed byggarbetsplatserna måste bli så attraktivt och tryggt att det i sig självt kan bli ett utflyktsmål och drar hit fler besökare, med till exempel utställningar eller andra aktivi- Bild 16. Ekelundsgatan i höjd med Kungstorget. teter utmed planket och inom området. För att tillgodose exempelvis skolornas behov av utevistelse Behov framåt kan förstärkning och upprustning av andra offent- Fler aktivitetsytor och andra platsskapande akti- liga rum i närområdet ske som kompensation för viteter behöver skapas Inom Vallgraven där till de ytor som försvinner. Behovet av ersättning för exempel Kungstorget skulle kunna nyttjas mer som de lekmöjligheter som försvinner kan eventuellt en matmötesplats än idag. Torget är i stort behov av kompenseras med en mobil lekplats. upprustning och borde kunna disponeras om för att rymma fler aktivitetsytor. Behovet av ersättningen för de lekplatser som försvinner kan eventuellt kompenseras med en mobil lekplats som kan flyttas till olika platser.

13 3.4 Platsskapande åtgärder 3.6 Drift och underhåll

Nuläge Nuläge Avsatta medel för att åtgärda konsekvenser som Hur väl utemiljöerna är omhändertagna spelar stor skapas i anslutning till byggplatser saknas ofta då roll för den upplevda tryggheten och forskningen det normalt inte ingår i byggherrens åtagande. Med hänvisar ofta till ”Broken windows”-teorin som de stora projekt som pågår och planeras kommer påtalar att klotter, nedskräpning och skadegörelse stadsmiljön att påverkas kraftigt. föder mer klotter, skadegörelse och skräp. För att motverka effekten är det av största vikt att vara Behov framåt snabbt på plats för att åtgärda skador som uppstår Nya mötesplatser behöver skapas runt byggplat- och städa ofta. Även ett över tid eftersatt underhåll serna, eller på andra platser, som kompensation för skapar otrygga miljöer. God skötsel av den offentliga ytor som tas i anspråk till byggarbetsplatser. Det miljön minskar förstörelse och nedskräpning. Bra kan till exempel handla om att utveckla platser, belysning och överblickbarhet är en förutsättning nära eller längre från byggarbetsplatsen, till akti- för att åstadkomma liv och rörelse i gaturummet. vitetsbaserade vistelseytor för arrangemang, ytor för food trucks, mobila lekplatser med mera för Behov framåt att ersätta platser som tas i anspråk. Åtgärderna Utöka trygghetsvärdarna kan ske genom Stadens gruppering ”Staden under Trygghetsvärdarna som i dag finns organise- byggtid” som är kopplad till Västlänken. rade under Innerstaden och Avenyföreningen är uppskattade. Genom att vara närvarande och rondera området, agera värdar till stadens besökare, 3.5 Akuta punktinsatser plocka skäp, sköta blomkrukor etc. samt felrappor- tera skadegörelse är de viktiga som stadens ögon och öron. Inom ramen för Göteborg City bör Nuläge anställning av fler trygghetsvärdar kunna ske. I samband med att åtgärder och aktiviteter genom- förs områdesvis knuffas problematiken vidare Generell standardhöjning till andra platser. Vilka platser som drabbas eller För att miljön ska upplevas som omhändertagen omfattning av problemen går inte att förutse utan kan det behövas större grepp. Det kan handla om kan uppstå när och var som helst. att generellt öka drift och underhållet inom ett område genom att vara extra snabb med att byta Behov framåt lampor, laga soffor, räta upp stolpar eller ökad städ- Genom att ha en budget för fysiska åtgärder av frekvens med mera. enklare art som i dagsläget inte är specifikt knutna till en plats kan punktinsatser utföras i samarbete Initiering av projekt med fastighetsägare, medborgare och affärsidkare i Medel kan behöva avsättas för att ta fram enklare områden där problem gestaltningsförslag, i vissa fall ta fram detaljplaner påtalas från polisen, brottsförebyggande rådet eller samt ta fram planeringsunderlag till investerings- andra samverkansparter. Syftet är att med enkla och budget. Eller ta fram en belysningsplan för ett snabba åtgärder störa ut kriminalitet och ordnings- område med syfte att rusta upp belysningen till problem. högre standard än befintlig. Under rubriken ryms även att arbeta vidare med de gemensamma satsningar som föreslås inom ramen för Göteborg City och samt genomförande av handlingsplaner som upprättas inom Purple Flag-arbetet.

14 3.7 Behov – Samordning och planering

Nuläge torg samt trygghetsfrågor och brottsförebyggande Det behövs en tydligare styrning och samordning arbete. Det gemensamma arbetet kan utmynna i av Stadens satsningar inom trygghetsområdet. avsiktsförklaringar mellan berörda parter för priori- Många satsningar pågår i dagsläget parallellt tering och genomförande av till exempel ombygg- inom staden och på olika plan utan koordinering. nationer eller drift av allmänna ytor. Diskussionerna i uppdragets arbetsgrupp knuten till detta uppdrag visar tydligt att det finns stora Projektledare för platsskapande åtgärder vinster i att samverka från olika kompetensområ- Att genomföra de förslag till platsskapande tillfäl- den både genom att lära av varandra och avgränsa liga och permanenta åtgärder som föreslås till följd uppdrag i förhållande till övriga satsningar. av påverkan från Västlänken och andra större byggprojekt kräver ofta samordning. Syftet är att särskilt Behov framåt bevaka stadsmiljön Inom Vallgraven och att i Processägare för samordning samverkan mellan stadens förvaltningar, fastighets- En processägare bör utses med utpekat ansvar för ägare med flera projektleda satsningar för platsska- central samordning inom Staden. pande åtgärder. En dialog förs redan mellan Staden I processägandet ryms uppgifter som att bevaka och Trafikverket men Inom Vallgraven är behoven ämnesområdet trygghet, koordinera de politiska särskilt stora varför en tjänst föreslås som kan uppdragen, samordna befintliga nämnders uppdrag samordnas med jubileumssatsningen ”Byggplatsen och återkoppla framdrift och behov till ansvariga som arena”. Med en ansvarig projektledare för att nämnder. En viktig del är att utveckla samarbets- driva frågorna kan arbetet få både ökad status och formerna med idéburna och ideella organisationer. ett högre tempo i genomförandet av åtgärder. Hur arbetet ska bedrivas framöver bör utredas.

Stadsdelarnas trygg i arbeten som sker lokalt 3.8 Åtgärder på längre sikt önskar ofta stöd av de markförvaltande förvalt- ningarna i frågor kopplade till den fysiska miljön. Stadsdelarna upplever idag att de saknar en väg in I arbetet med Purple Flag-certifiering i centrala till de förvaltningar som ansvarar för allmän plats i Göteborg har handlingsplaner för genomförande frågor som rör tryggheten i sina utemiljöer. Det är av åtgärder tagits fram. Handlingsplanerna lyfter också av största vikt att trygghetsskapande insatser åtgärder som exempelvis omfördelning av kör- samordnas mellan förvaltningarna för att ge bästa ytor till gångstråk, bygga igen arkader samt skapa resultat ut till göteborgaren. mötesplatser och torgbildningar för att öka tryggheten, framför allt under kvälls- och nattetid. Göteborg City Åtgärderna är tänkta att utföras i samverkan med Centrumföreningarna Innerstaden, Nordstan och berörda fastighetsägare i respektive område. Även Avenyföreningen skapar tillsammans med repre- Göteborg City kommer initiera en del omdaningar sentanter från Göteborgs Stad en ny ideell fören- av stadsmiljön för ökad trygghet. Åtgärderna är så ing Göteborg City. Syftet är att öka samverkan omfattande att de inte kan ingå i ordinarie under- mellan Göteborgs Stad, fastighetsägare och handel håll utan kommer att kräva investeringsmedel. på en strategisk nivå för utveckling av stadskär- Några exempel är ombyggnader av arkaderna i nan. Exempel på frågor att hantera i samverkan Västra Nordstan, satsningar inom Fredstan och är trafik- och parkeringsfrågor, hur staden ska fortsatt omvandling till gångfartsområden för ej fungera under ombyggnationer, förbättrad renhåll- ombyggda delar av Östra Larmgatan och Drott- ning, upprustningar/ombyggnationer av gator och ninggatan.

15 4. Åtgärdsförslag med resursbehov

Nedan budgeterade förslag är en grov uppskattning av framtida kostnader. Inga särskilda medel är avsatta. Kostnaderna behöver implementeras i Göteborgs Stads ordinarie budgetprocess eller täckas med andra avsatta medel. Åtgärder på kort sikt (underhåll och mindre investeringar)

Period Kostnad (kkr) Åtgärder enligt Purple Flags handlingsplaner 2019–2022 500/år Åtgärder på övriga områden och stråk med 2019–2022 500/år utpekade behov Platsskapande åtgärder genom ”Staden under byggtiden” 2019–2022 4000/år Akuta punktinsatser relaterade till ordningsproblem 2019–2022 400/år

Drift och underhåll

Period Kostnad (kkr) Utöka trygghetsvärdarna 2019–2022 600/år Generell standardhöjning på drift och underhåll 2019– 400/år Initiering av projekt 2019–2022 250/år

Samordning och planering

Period Kostnad (kkr) Processägare för samordning 2019–2022 600/år Citysamverkan 2019–2022 1 500/år Projektledare för platsskapande åtgärder 2019–2022 1 000/år genom ”Staden under byggtiden”

Åtgärder på längre sikt (investeringsbehov)

Period Kostnad (kkr) Ombyggnader och upprustningar 2019– 100 000 -Västra Nordstan (20 000) - Fredstan (20 000) - Kungstorget (50 000) - Övriga otrygga platser (10 000)

Total kostnad: Årliga insatser: 10 Mkr/år Åtgärder på längre sikt – Investeringar: 100 Mkr

16 5. Bilagor Bilaga 1 – Arbetsgruppens förslag på åtgärder Nedan presenteras förslag från arbetsgruppen som exempel på åtgärder med syfte att öka tryggheten Inom Vallgraven och angränsande områden i centrala staden.

Ordningsskapande åtgärder Åtgärd av redan sammanställda listor över behov – Polis, fältassistenter, trygghetsvärdar som patrullerar området Särskilda inventeringar behöver inte initieras. Åtgärds- listor finns framtagna med utpekade behov från trygghets- – Kameraövervakning vandringar och nattvandringar inom Purple Flag. Avsätt – Utöka satsning på innerstadsvärdar resurser från Staden för att göra nödvändiga analyser och kompletteringar av underlag, avtal etc. så att åtgärder kan – Kaosbelysning på särskilda platser, t.ex. Brunnsparken genomföras. som kan fjärrstyras av polisen och tändas upp vid oroligheter

Kompensationsåtgärder kring byggplanken Kompletterande belysning och trivselhöjande belysning, t.ex. låta julstaden få extra fokus. Satsning på drift och underhåll Flexibilitet i bygglov. Möjlighet att anpassa och justera Gatumiljöerna ska upplevas som ”väl omhändertagna”. läge/höjd etc. på plank efter behov som uppstår i dialog med stadsbyggnadskontoret. Området Inom Vallgraven bör betraktas och skötas som Göteborgs vardagsrum och skyltfönster mot omvärlden. Arrangemang av aktiviteter på platser som annars riskerar bli folktomma och otrygga, t.ex. basketturneringar, Öka resurserna inom Staden för drift och underhåll. gatukonst, filmvisningar, arrangemang med exempelvis Fryshuset så som samarbetet på Kanaltorget. Upprustning och ombyggnader Aktivera Lilla Bommen området som blir avskärmat från Kraftansträngning behövs för att förverkliga stadsbygg- centrum av Västlänkens byggområden t.ex. genom försälj- nadskontorets ambitioner för Vallgravsstråket, inklusive ning av fisk och skaldjur vid Lilla Bommens gästhamn. fler kopplingar över vallgraven. Aktiviteter på stråket mellan Operan och Östra Hamn- Renovera kajerna och disponera om gaturummet så att gatan. fotgängare ges tillträde till utrymmet längs kanalerna, Scen i planket vid St Eriksgatan där Operan eller andra utnyttja kanalen för att ge stadsrummet liv, t.ex. restau- kan göra föreställningar/konserter. rangbåtar i kanalen vid Stora Nygatan.

Möblera upp tillfälliga torg eller mötesplatser på ytor som Bygg igen arkaderna som skapar skrymslen och mörka väntar på ombyggnad, t.ex. arrangera trädgårdstävlingar, stråk i Fredstan och Västra Nordstan. konstutställningar etc. Gemensamma kraftansträngningar, inklusive fysiska Använda planken för information, utställningar och konst. åtgärder, behövs på platser där problem indikeras som en följd av att kriminaliteten störts ut genom bevakning på annan plats.

Förverkliga planer och visioner i det lilla. Det finns många ambitioner i belysningsprogram, fortsatt utbyggnad av gångfartsgator etc. som hamnar i skuggan av de stora byggprojekten i staden. Avsätt resurser och genomför även de små och spridda insatserna som visar att Göteborgs Stad är engagerad och tar hand om innerstadens alla delar.

17 Bilaga 2 – Dokumentation av dialog med berörda parter

Nedan följer minnesanteckningar baserat på Ur trygghetssynpunkt är det avgörande att gatumil- telefonsamtal och möten med ett urval av berörda jöerna känns väl omhändertagna vilket tyvärr falle- aktörer inom ämnesområdet. rar. Ökning av driftsmedel borde kopplas tydligare till nya investeringsprojekt. Purple Flag – Fastighetsägarna Göteborg Skeppsbron kan lyftas som ett gott exempel på Telefon och mejlkontakt Rikard Ljunggren en plats som med liv och rörelse befolkar gaturummet. Skickar med önskemål om att satsa på Purple Flag har funnits sedan 2006 och ett 60-tal Lilla bommenområdet som är stadens gästhamn städer i Storbritannien och Irland har deltagit och Göteborgsoperan som har 1000 besökare per i programmet med goda mätbara resultat. Nu kväll men miljöerna signalerar inte direkt att det är erbjuder Svenska Stadskärnor en svensk version en entré till staden. Ännu mer angeläget att göra av programmet, som hittills ca 30 städer i Sverige satsningar i närmiljön runt Operan nu när den blir har koppling till. Under 2017-2018 ansluter sig mer separerad från staden på grund av Västlänkens Göteborg där ett första pilotprojekt genomförs för byggnation. områdena Nordstan, Lilla Bommen och Fredstan. Vi löser saker akut men missar överblicken över Målet med Purple Flag i Göteborg är att skapa en staden. Systematiska arbetssättet saknas. tryggare, trevligare och mer hållbar stad med fokus på kvällsupplevelserna. Vägledande för proces- Telefonsamtal med Samaneh Lomander sen är de mål och den handlingsplan som Purple Flag-områdenas samarbetspartners och intressenter Trafikkontoret har medverkat i många trygghets- tillsammans kommer överens om. Arbetet kommer vandringar runt om i stan. T.ex. finns dokumenta- att pågå fram till hösten 2018 då certifieringen sker. tion från Trygghetsvandring Brunnsparken– Kanaltorget den 2016 12 20. Punkter behandlar Trafikkontoret kompletteringsbehov av belysning, nedskräpning, behov av målning och att täppa till håligheter där Möte med Eva Eriksson 11/1 droger och vapen kan gömmas. Samaneh saknar definitioner /någon slags riktlinje för vad vi menar Nu startar de omfattande byggprojekten i Centra- när vi pratar om trygghet i staden. Vad är en trygg lenområdet på allvar vilket kommer att påverka plats och hur jobbar vi med att skapa dem? Vad har både bilpendlare och gång/cykeltrafikanter i deras staden för minimistandard? vardag. Ambitionen är att hitta lösningar som gör att människor kan röra sig i området även i de mest Telefonsamtal med Ingemar Johansson intensiva byggskedena. Målet är en lösning som dessutom skapar mervärde och bidrar till att man Trafikkontoret jobbar mycket med belysning. Ett redan i byggskedet känner effekten av projektet. Tre problem är att entreprenörerna redan i dag är hårt stråk har identifierats för kommande satsningar ; ansträngda på grund av alla byggprojekt i staden. Centralen till Gullbersvass, Nils Ericsonsplatsen till Svårt att få utfört det man önskar. Mera budget- Åkareplatsen och genom Nordstan. medel är inte enda lösningen då mycket handlar om brist på resurser. En samordning önskas av de Eva menar att samordning sker mellan många projekt som går in i Trafikkontorets områden. För projekt särskilt i området runt Lilla Bommen med att ett område ska upplevas väl omhändertaget är staden som bygger bron, hotellet, Jernhusen inom det viktigt med en helhet. Starka byggplatsbelys- centralenområdet och Trafikverkets ombyggnad av ningar och tillfälliga åtgärder längs gångstråk kan RV 45. Konkreta resultat bygger dock på att någon även om de utförs med gott syfte kräva att åtgär- i grupperingen har eller tar på sig huvudansvaret der görs på intilliggande ytor eller att de tillfälliga och att uppföljning sker. åtgärderna anpassas till omgivningen på ett bättre sätt i dialog med trafikkontoret.

18 Innerstaden till medborgarna, vara ögon och öron i innerstaden genom att rondera Innerstaden och rapportera Möte med Lena Dalerup 4/1 fel och brister till staden eller berörd aktör, sköta Innerstadens blomkrukor som placerats ut etc. Innerstaden Göteborg är ett icke vinstdrivande centrumledningsbolag som ägs av Köpmannaför- Det finns behov av ett mer aktivt samarbete med bundet och Fastighetsägarna. Innerstaden Göte- och mellan alla stadens förvaltningar för att jobba borg är med sina ungefär 600 medlemmar Sveriges med strategiska frågor för att aktivt planera och största centrumledningsorganisation. Bolaget har utveckla centrum istället för att som i dag sätta ett flerårigt samarbetsavtal med Göteborgs Stad plåster på akuta problem. Se innerstaden som ett och samarbetar i många frågor med angränsande vardagsrum dit Göteborg bjuder in sina invånare cityorganisationer som Nordstan, Avenyföreningen, och gäster. Den centrala kärnan är skyltfönstret Haga och Linné. Innerstaden jobbar primärt med mot världen. Det stora antalet besökare medför området Inom Vallgraven. Innerstaden tar årligen högre slitage vilket också kräver mer resurser än i fram en handlingsplan med input från de anslutna andra områden. företagen. Handlingsplanen 2018 med sikte på 2021 innehåller aktiviteter under rubrikerna: Lena vill lyfta fram behovet av att arbeta smart och samla resurser. Till exempel om Purple Flag – Rent, snyggt och tryggt (innerstadsvärd, råttbe- får en projektledare är det önskvärt att samordning kämpning, julbelysning, väktarsamarbete säkerhets- sker med innerstadens redan pågående arbeten och utbildning etc.) eventuellt utöka redan pågående satsningar hellre än att jobba parallellt med samma frågor. – Stadsrum, funktion och utbud (stråk/ljusvand- ringar per gata, Purple Flag, handelsstrategi, Inner- I dagsläget ser Innerstaden behov av trygghets- stadens riktlinjer som bilaga till fastighetsägarnas främjande åtgärder förutom i Brunnsparken och hyreskontrakt, Brunnsparken etc.) Västra Nordstan även vid Kungstorget, fortsätta arbetet kring Rosenlund där det finns problem i – Trafik och tillgänglighet (dialogforum för området kring Engelska kyrkan. Fler förbindelser avstämning av trafik-, tillgänglighets- och parke- över Vallgraven är önskvärt. ringsfrågor, samarbete med Trafikkontoret, åkerier och transportörer genom Stadsleveransen, Stadsdelen Centrum flödesmätare för årsstatistik av besökare etc.) Utdrag från rapporten ”Trygg i centrum 2016-06- – Marknadsföring & event (stort antal mark- 02” samt möte med Daniel Eek 10/4 nadsföringsaktiviteter, -produkter och -event och samarbeten med Gbg &C o, 400 års-jubileet, Stadsdelen Centrum har liksom övriga stadsdelar Göteborgs Varvet, Svenska stadskärnor etc.) ett brett generellt medborgaransvar för de boende i stadsdelen. Samtidigt är stadsdelen Centrum – Vision, organisation, kommunikation, vi-anda speciell då området även utgör kärnan i en storstad (omvärldsbevakning, affärsutveckling, vidareutveck- med stor inpendling till arbetsplatser och skolor, ling av samarbete med andra centrumorganisatio- besökande till butiker och evenemang, turism, ner, medverkan i stadens projekt och utvecklingsar- knutpunkter för regional kollektivtrafik etc. De beten, remissyttranden, kund- och medlemsenkäter, brott som sker i centrum i högre utsträckning än information- och kommunikation, hemsida och i andra områden är typiska brott för citymiljöer nyhetsbrev, etc.) då aktivitetsnivån och de sociala rörelsemönstren skapar en koncentration av brottstillfällen. Stadsde- Under 2017 lyftes Citysamverkan som förslag i tre len Centrum har sedan 2013 haft avtal med Polisen av stadens nämnder med syfte att skapa en gemen- och samverkar i brottsförebyggande och trygghets- sam (paraply)förening för Innerstaden, Nordstan, skapande åtgärder. Sedan 2015 sker samverkan Avenyföreningen och Göteborgs stad. Samarbete genom ”Trygg i Göteborgkonceptet” där medbor- sker i dag men kan utvecklas vidare speciellt när det garlöften uttalas från Polisen. Mycket av det aktiva gäller övergripande frågor trygghetsarbetet sker genom Social resursförvalt- ning som har ett uppdrag att vara kunskaps och Innerstadsvärden har en viktig funktion i inner- resursstöd till stadsdelen. staden. Dennes uppgift är att förutom agera värd

19 Till exempel har de ansvaret för fältarbetarna och ungdomarna fick driva och gavs nycklar. Det kom samverkar med Polisen i många frågor som rör betydligt fler besökare än tidigare men problemen cityproblematiken. som man tidigare haft uteblev.

Några exempel på stadsdelens arbeten som Daniel berättar om är att man: Social resursförvaltning – Genomför trygghetsvandringar – Har en medborgarbudget där medborgarna ges 10/1 – Möte med Lotta Rosander möjlighet att lämna påverka åtgärdsval – Dialog mellan Polisen och äldre som efterfrågat Social resursförvaltning har sex fältsekreterare som fakta kring säkerhet och trygghet på heltid arbetar uppsökande i – Satsningar inom skolan för att fånga upp unga i centrummiljöer där Kanaltorget och Nordstan riskzonen innan de hamnar i kriminalitet. oftast är utgångspunkten. Polisen och Social – Arbetar aktivt med bostadssituationen för resursförvaltning kartlade området under hösten hemlösa och ensamkommande flyktingar 2016 vilket finns sammanställt i rapport (se bilaga). Daniel menar att det är viktigt att tänka långsik- Enligt observationer förekom både droghandel och tigt och strategiskt och att trygghetsfrågorna inte annan kriminalitet på Kanaltorget där det uppstod kan isoleras till särskilda stråk eller platser. Det bråk både inom gruppen och mellan ungdomsgrup- finns många komplexa samband och att händelser per. Styrgruppen för ”Trygg i Centrum” beslutade som ger invånarna en känsla av otrygghet kan ske därför att intensifiera även utan samband med plats eller utformning av arbetet på Kanaltorget inför sommaren 2017. denna. Trygghet är ett komplext ämne som behöver behandlas med respekt och satsningar på analyser Ett flertal förvaltningar och bolag blev inbjudna till och tolkningar av effekter för att lära oss mer av ett nätverksmöte i november 2016 där visionen var hur vi ska arbeta effektivt. att få” Ett levande, tryggare och attraktivare torg som är i samklang med Stadens förändringar”. Ett Bästa resultatet uppnås i samverkan över gränserna intensivt arbete påbörjades för att få aktörer och även om det är betydligt svårare och innebär att olika typer av events till området. Göteborg & Co, respektive part måste släppa från sig en del av den Trafikkontoret, Kulturförvaltningen, Älvrummet, egna makten. I takt med att samhällets sociala Polisen, Business region Göteborg AB och Social infrastruktur och människornas behov förändras resursförvaltning var drivande i planeringsarbetet. måste vi vara beredda på att arbeta på annat sätt Frivilligsektorn samt företag involverades och olika och i samverkan. Det behövs insatser för att skapa aktiviteter bestämdes utifrån en gemensamt fram- identitet av bostadsområdena och en delaktighet. tagen handlingsplan. Det framkom under arbetets Det behövs förebilder och samrådsformer för att gång att Kanaltorget kommer att rivas upp och bli nå dem som normalt inte kommer till tals. Hur når en byggarbetsplats till Västlänken under 2017 vilket vi de grupper som inte själva ger sin röst hörd eller gjorde att inriktningen fick ändras från en syns i medborgardialogen? Har de som betraktas långsiktig satsning till en kortvarig punktinsats. som störande i Brunnsparken blivit tillfrågade om vad de skulle önska sig av platsen eller andra åtgär- Responsen har varit positiv från alla aktörer utifrån der? Fysiska åtgärder i sig kan ge effekt men ännu trygghetsfrämjande insatser. Bland annat uppger större effekt ger de om man i dialog låter de boende Fryshusets personal att de fått kontakt med många eller ungdomarna i ett område få inflytande över nya ungdomar och Älvrummets personal uppger att vad som ska utföras. Visar man tillit genererar det sommaren har varit väldigt annorlunda och betyd- ett ansvar och en positiv bild av det egna området. ligt lugnare än andra år. De beskriver att innan aktiviteterna startade var det stökigt och en otrygg Fritidsenheten har jobbat mycket med frågan och plats men i takt med att området blev befolkat av ett exempel är en lokal för ungdomsverksamhet på fler människor och olika events startade så blev Kungsgatan med olika aktiviteter ledda av personal platsen roligare att arbeta på. Älvrummets personal fick stänga ner på grund av att det blev för stökigt. har en incidentpärm som visar att 2016 rapportera- Man hade stängt i några månader och öppnade des 55 incidenter, 2017 rapporterades 13. sedan upp utan att ha något bestämt innehåll. Ungdomarna fick själva välja vad lokalen skulle ha Att olika förvaltningar, bolag och ideella för verksamhet, de fick stöttning av personalen men organisationer tillsammans arbetat med en gemen-

20 sam målbild för att få området attraktivt för alla ska kunna samlas kring problembeskrivning och göteborgare visade sig framgångsrikt på många sätt. åtgärdsplaner. Vi har en ny arbetsmodell att tillämpa på fler platser och vill fortsätta med Nordstan i samma anda Idén som framförts att jobba med utemiljöer säger Lotta. Polisen och stadsdelarna samt kundu- genom analyser av stråk och målpunkter för besö- ndersökningar i Nordstan ger statistik på upplevda kare områdesvis är intressant. tryggheten att jämföra med de måltal som ställts upp i olika sammanhang. Generellt har situationen Fastighetskontoret blivit mycket bättre. 2/1 Möte med Annelie Silvander & Charlotte Karls- Utifrån planen ska en budget skapas som ger goda son förutsättningar med rätta resurser. Ordet samverkan är nyckelordet för att nå de uppsatta målen. Göte- Samordning av utökad kameraövervakning borgs stad har beslutat att Purple Flag certifieras vilket kommer ske i nära Fastighetskontoret har ett uppdrag av KF att ta samarbete med arbetet i Nordstan. fram ett beslutsunderlag innehållande kostnads- beräkning och genomförandeplan baserat på Gunilla Henningsson, möte 30/1 stadsdelarnas önskemål om kameraövervakning i samarbete med polisen på lokal och nationell Social resursförvaltnings enhet för nivå. Avsikten är att ha framme ett tjänsteutlå- trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete tande under våren 2018. Charlotte Karlsson som där Gunilla arbetar har ett flertal uppdrag som är utvecklingsledare på FK ansvarar för arbetet. De syftar till att stödja stadens olika verksamheter geografiska områden där kameraövervakning disku- inom det brottsförebyggande och trygghetsfräm- teras är Kanaltorget, Östra och Västra Nordstan, jande arbetet. Man arbetar med: Brunnsparken, Nils Ericsonterminalen och Nils - samordning av stadens brottsförebyggande och Ericsonplatsen, Centralstationen, Drottningtor- trygghetsfrämjande arbete get, Avenyn med sidogator, Järntorget och Andra – samordning av stadens arbete mot våldsbejakande Långgatan samt kommande underjordiska miljöer extremism. inom Västlänkenstationerna. – motverka att unga rekryteras till gängkriminalitet – brottsutsatthet. Platsskapande oaser i väntan på byggnation

Arbetet sker inom ”Trygg i” modellen som har En idé som diskuterats internt inom Fastighets- koppling till stadens arbete med ett Jämlikt Göte- kontoret är om/vad man kan göra med platser som borg. Stadsdelarna är självständiga men enheten ligger på Fastighetskontorets förvaltning i väntan har en stödjande funktion och svarar för omvärlds- på att ytan ska bebyggas. bevakning, stöd och kunskapshöjande åtgärder. Trygg i-arbetet i stadsdelarna sker i samverkan med Delaktighet ”Trygg i arbetet ” Polisen och områdesansvariga på stadens fackför- valtningar och bolag, t.ex. parkintendenterna. Fler Fastighetskontoret medverkar För närvarande i exempel på ”Trygg i Tynnered” men avser även att medverka samverkan i stadsdelarna är SSPF som är samver- i ”trygg i Centrum” som en del i förvaltningarnas kan mellan skola, socialtjänsten, polis och fritid för uppdrag i Socialt hållbart, jämställt Göteborg. att upptäcka ungdomar i farozonen för missbruk eller kriminalitet samt Sociala insatsgrupper som Delaktighet i påverkan under byggtiden är en stödjande funktion för unga vuxna som vill lämna kriminalitet. Stöd i detta arbete sker också av Ansvarig för förvaltningskartan medverkar i grupp social resursförvaltnings enhet för som ser över påverkan under byggtid av Västlänken. trygghetsfrämjande och brottsförebyggande frågor. Kartor tas fram som underlag till överenskommel- ser mellan FK och annan part. Kartorna redovisar Gunilla önskar en tydligare beslutsordning/förank- vilka stråk och områden som tar mark i anspråk ring för stadens ”Trygg i” arbete för och under vilka tidsperioder. Avser även att ta fram övergripande frågor och för de frågor som berör kartor på Fastighetskontorets fastigheter Inom citymiljöerna för att alla förvaltningarna tydligare Vallgraven som berörs av uppdraget.

21 T.ex. Operan och gamla Polishuset ev. också stråk med ambition att lyfta fram historiskt intressanta längs älven. utgrävningen av mastkajen, portar och befästningar.

Kring byggplatserna anläggs totalt 8 km byggplank Ttrafikverket, Västlänken och 2,5 km stängsel uppdelat i etapper. Byggplan- ken kommer att användas till information om 24/1 möte Josefin Larking, Mira Andresson Ovuka projektet, info om fornlämningar, vägvisningar och och Karin Edin enklare kreativa aktiviteter. Dialog i ”plankgrup- pen”, där olika aktörer samlas, har förts om mäng- Projektorganisationen för Västlänken i staden der med idéer till hur planken ska kunna nyttjas jobbar mycket med kravställning till byggnatio- för att tillföra stadsrummen kvalitet med större nerna med syfte att minimera påverkan på tredje kreativa ytor för konst, kulturhistoriska presenta- man på grund av alla projekt som ska genomföras tioner, växtväggar, belysningsinstallationer etc. Att i staden. Under byggnationen av Västlänken är göra detta förutsätter reklamfinansiering genom att ambitionen att hantera omledningar och tillfälliga man säljer reklamplatser på planken i vissa lägen. lösningar ”lite bättre” än vad som tidigare gjorts Beslut ej taget, väntar besked från staden. Exempel och görs. Funktionen under byggtiden sker med en finns på hur man jobbat på liknande sätt till exem- tydlig prioritering på förbättringar för i första hand pel vid byggnationen av Metro i Köpenhamn. Det kollektivtrafik, cyklister och fotgängare, andra hand finns möjlighet för staden att köpa till komplette- näringslivets transporter och i tredje hand allmän- ringar av åtgärder genom Västlänken vilket ännu ej heten i bil. utnyttjats. Det kan gälla till exempel utplaceringar av extra bänkar, förstärkning av belysning etc. 2 dokument överlämnades ”Handledning Gång och cykellösningar vid Västlänkens och Olskroken Av alla kommande ombyggnader så är det främst planskildhets entreprenader”, ”Rapport Projekt åtgärderna runt Lilla Bommen och Kanaltorget Västlänken och Olskroken planskildhets arbete som påverkar området Inom Vallgraven. Hela gatan med mobility management” Ytterligare en rapport förbi operan flyttas under februari - juni 2018 och är på gång men ej publicerad ännu ”Handledning läggs i ett nytt läge med 3 körfält i östlig riktning av byggplanken kring Västlänkens byggarbets- och 1 körfält i västlig riktning som alternativ väg platser”. Trafikverket medverkar i mängder med till när Götatunneln stängs i en riktning under arbetsgrupper med olika teman för samverkan 21 veckor med start 25/6 – 2018. Kompletterad med staden och övriga aktörer. Ambitionen är att info efter mötet har tillkommit med att Torsten använda inkapslingen av byggarbetsplatserna till i Henrikssons gångbro som från början var tänkt att första hand de gångstråk som senare ska bli perma- rivas före påsk 2018 inom etapp Kvarnberget är att nenta. Dialog har förts med Kulturförvaltningen bron nu kontrolleras i syfte att försöka behålla den

22 under byggtiden då den bedöms ha en viktig funk- Brunnsparken och därmed inte bara park- och tion för att passera över byggområdet. Komplette- naturförvaltningen utan även andra aktörer i och rande åtgärder kan vara aktuella. utanför Göteborgs Stad.

Park- och naturförvaltningen Parkeringsbolaget

Johan Blomqvist, 3/1 – telefonkontakt Mia Söderberg, möte 6/2 samt info från Parke- ringsbolaget hemsida Om allt går enligt plan kan ombyggnader i Brunns- parken starta under hösten 2018 baserat på de Parkeringsbolagets strategiska avdelning arbetar förslag som tas fram av konsult som nu upphandlas i samarbete med stadens förvaltningar både med för att ta fram ett gestaltningsförslag med efterföl- projekt och kunskapsstöd av parkeringsfrågor jande projektering. kopplat till stadsutveckling och långsiktig planering. I dagsläget ligger fokus på att hitta Park- och naturnämnden gav vid mötet 25 septem- lösningar för ersättningsparkering till de som ber 2017 park- och naturförvaltningen i uppdrag försvinner på grund av Västlänkens entreprenadar- att genomföra en upprustning av Brunnsparken beten. under perioden 2018-2021, till exempel genom att göra tydligare stråk och funktioner, förbättra – Bygglov har sökts för ändrad användning av tillgänglighet och ljudmiljö, skapa mer ljus samt Packhuskajen från torg till parkering. Samordning utveckla samspelet mellan park och hållplats. sker med Park- och natur. Fråga till Trafikverket: Nämnden tog beslut utifrån den förstudie som Hur kommer kopplingen för fotgängare mellan förvaltningen gjort för att klargöra hur trygghet Kvarnberget och Maritiman att säkerställas när och trivsel kan öka i Brunnsparken på kort respek- gångbron rivs? tive lång sikt. Innehållet i förstudien kommer att ligga till grund för den fysiska upprustningen och – Planerad utökning av parkeringen på Hugge- kommande gestaltning av platsen. Förstudien riet/Heurlings plats vid Masthuggskajen riskerar beskrivs både vad som kan göras på kort och på att bli avskärmad från omgivningen på grund av lång sikt. Där framgår också att åtgärderna även Trafikverkets entreprenad. Hur ska kopplingarna omfattar områden utanför Brunnsparken. som fotgängare säkerställas?

Förslag från förstudien - åtgärder på kort sikt I närområdet planeras även för två större (2018-2021) parkeringsanläggningar – Förtydliga stråk och funktioner – Masthuggskajen: Parkeringshus med cirka 900 – Förbättra tillgängligheten och ljudmiljön platser med byggstart under 2018 – Skapa mer ljus – Skeppsbron: Byggnation av – Utveckla samspelet mellan park och hållplats så parkeringsanläggning med cirka 700 platser i två att platsen upplevs mer välkomnande plan under mark utmed kajen, påbörjat 2017. Eventuellt även upprustning av kanalmuren i samverkan med trafikkontoret. Det innebär bland Polisen annat ny markbeläggning och möblering samt förändring av grönska och belysning. Kostnaden, Helene Ramsmo, kommunpolis – telefonsamtal 3/1 som också omfattar gestaltningsuppdrag men inte en eventuell upprustning av kanalmuren, beräknas Polisen har ett medborgarlöfte att öka närvaron till 20 miljoner kronor. i området kring Brunnsparken, Nordstan och Kanaltorget. Förslag från förstudien - åtgärder på längre sikt – Iordningsställa cykelbana eller gångbana längs Situationen i Nordstan har lugnat sig betydligt. Norra Hamngatan Samfälligheten bygger om köpcentrumet mot – skapa möjligheter att sitta vid vattnet vid kanalen Spannmålsgatan vilket har effekt liksom närva- – underlätta att ta sig till och från parken genom ron av ordningsvakter, väktare och polis. Under att bredda Brunnsparksbron. hela 2017 har man jobbat aktivt med ordningen i köpcentrumet och närområdet. Positiva effekter Dessa åtgärder omfattar även områden utanför av satsningar på aktiviteter under sommaren 2017

23 på Kanaltorget. Platsen tas inom kort i anspråk av En ny satsning på brottsprevention har startat som byggetableringar. Ett stort frågetecken är hur situ- fått medel från Brottsförebyggande rådet i västra ationen kommer att bli under byggtiden i området. Sverige med fokus på att bilda en nätverksplattform Ombyggnaderna kräver mobilitet, att vara på tå för i väst. Det polisen pekar på inledningsvis är att de förändringar som uppstår och ”laga efter läge”. I behov finns av satsningar i Fredstan. Katja Kettula takt med att situationen förbättras i Nordstan och ingår i nätverket och är kontaktperson på Stads- dess omgivning förflyttas problematiken. Västra byggnadskontoret. Nordstan kommer att påverkas av byggnationerna men har också brottsproblematik i dag. Ett första De 6 arbetslag som finns organiserade under Trygg, dialogmöte hölls i december 2017 som start av en vacker stad är destinerade till att göra enklare åtgär- planerad och av de boende mycket efterlängtad der i de utsatta stadsdelarna, men behovet finns trygghetsvandring i området. Viktigt att de boende även på andra platser i staden där parkförvaltarna blir sedda, hörda och bekräftade. saknar resurser.

Brunnsparken ska ju byggas om i etapper men där Trygg, vacker stad ska inte arbeta med de löpande finns flera saker att önska. Bredare bro från Nord- driftsfrågorna utan utför utvecklingsprojekt och stan eller ytterligare en mot Avenyn till. Glesa upp test av arbetssätt i samverkan med andra med lokal träden, byt ytskikt etc. förankring där lyckade åtgärder sedan införs till medverkande förvaltningarnas ordinarie arbete. Exempel på lyckade samarbeten är utöver Kanaltorget sommaren 2017 även det ihärdiga Trygg, vacker stad samarbetar med utvecklings- samarbetet som krävdes för uppstädningen av ille- ledarna i de utsatta stadsdelarna och genomför gala bosättningar i Lilla bommen området där flera insatser efter behov. förvaltningar var inblandade. Beata håller med om att staden saknar medel för Migrationsverket och Socialtjänsten har ett ansvar i drift och illustrerar de problem som detta ger problematiken som uppstår av de ensamkommande med ett exempel från Brunnsparken. Grusytorna som inte beviljas uppehållstillstånd hamnar utanför i Brunnsparken har så dålig dränering att de blir systemet och inte har någonstans att ta vägen. vattenfyllda och gropar bildas. De åtgärder man gör med att fylla på med ytterligare grus är inte någon Helene upplever att samarbetet i trygghetsfrågorna långsiktig lösning men driftmedel saknats för att fungerar mycket bra men att det är mer personbun- göra en korrekt och hållbar lösning. En utökad det till engagerade individer än funktioner vilket samverkan har beslutats i kommunfullmäktige med kan vara hämmande för utvecklingen på lång sikt. syfte att skapa en samverkansorganisation mellan Ett sätt att komma vidare och nå bättre effekt på staden och de tre cityföreningarna Innerstaden, arbetet kan vara att utöka resurserna inom Trygg, Nordstan och Avenyföreningen. En ideell förening vacker stad som redan i dag finns som en samver- bildas där styrelseposter delas mellan föreningarna kansplattform. 50% och staden 50%. Medel som alstras ska inledningsvis gå till att finansiera en cityledare som Trygg, vacker stad om allt går enligt plan kan finnas på plats under hösten 2018. Frågor som kan tas upp i gruppen är Möte med Beata Löfmarck 11/1 till exempel trygghets- och tillgänglighetsfrågor och prioriteringar mellan olika projekt. Förstudiens uppgift är enligt direktivet att sammanställa vad som görs i dagsläget, samla en De arbeten som tidigare utförts inom Rosenlund arbetsgrupp av berörda och tillsammans diskutera med stark koppling till trygghetsfrågor är ett exem- vilka åtgärder vi ska satsa på och sedan sätta en pel på hur goda resultat kan uppnås genom samver- prislapp på dessa. Åtgärdsprogrammet kan resul- kan. (Läs mer om detta under kapitlet Inspiration tera i en gemensam syn över hur de planerande och goda exempel). förvaltningarna ska arbeta med trygghetsfrågorna.

24 Stadsbyggnadskontoret Det finns behov av samordning och samsyn mellan stadens olika förvaltningar. Därför har stadsutveck- 13/3 möte med Sophia Älfvåg och Alexandra lingsprogram för hela Södra centrum startats vars Blennow syfte är att få en samlad bild och sätta upp riktlinjer för utvecklingen samt kartlägga och knyta samman Stadsbyggnadskontoret jobbar i många nivåer de angränsande projekt som pågår, på både kort och arbeten Inom vallgraven. Nedan ett utsnitt av och lång sikt. planeringsbilden över detaljplaner och pågående program. Programmet hanterar strategiska övergripande frågor parallellt med detaljer och konkreta Rapporten ”Program för sydöstra city, Inom Vall- lösningar och ska fungera som ett aktuellt graven, godkännandehandling 21 mars 2017” kunskapsunderlag för Göteborgs historiska sammanfattar ett ambitiöst arbete som innehåller stadskärna. Programmet tas fram i samverkan både faktasammanställning, riktlinjer för utveckling mellan SBK, FK, TK och Park och Natur och i av stråk och platser samt rekommendationer. Behov samråd med stadens övriga berörda förvaltningar, påtalas av att få till stånd fler gångbroar över Vall- bolag och intresseorganisationer. graven och översyn av bilparkeringar i anslutning till kanalerna. Tillfälliga åtgärder kopplat till Västlänken, Haga station i samverkan med flera aktörer. Sandra Trzil Stadsbyggnadskontoret arbetar under 2018 med att som ansvarar för samordning av ”frivilliga kompen- ta fram förslag till gestaltningsprinciper för sationsåtgärder”. Lina Gudmunsson på trafikkon- ”Göteborg Förstärkt: Fästningsstaden – Hand- toret arbetar med förslag kring mötesplatser nära lingsprogram för ett stärkt riksintresse”. Hand- vatten kopplat till budgetdirektivet. lingsprogrammet och det fortsatta arbetet handlar om att i samarbete med ett flertal aktörer lyfta fram Det finns gott om initiativ från fastighetsägarhåll historiskt intressanta delar och testa dem i samband som stadsbyggnadskontoret blir inblandade i på med en medborgartialog under hösten 2018. olika sätt. Ett exempel är Kungstorget där även Trygg, vacker stad är inblandade. En processledare Stadsutvecklingsprogram för Södra Centrum, ”stup” ska handlas upp för att under ett års tid för att ta fram en utvecklingsplan för Kungstorget på kort- Göteborg står inför en kraftig expansion och inför och lång sikt. Dialog bör inledas med bygglovsen- kommande utveckling finns behov av en över- heten för samordning av ärenden som kan kopplas gripande strategi för utveckling av den historiska till åtgärdsbehov på kort sikt. stadskärnan.

Ett axplock av pågående arbeten. 25 Säkra Platser Väst

Sammanfattning ur minnesanteckningar från möte 2018-01-03

Säkra platser väst är ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Göteborgs universitet/Urbsec, Räddningstjänsten, Framtiden, Trygg, vacker stad med flera. Bidrag har erhållits från Brottsförebyg- gande rådet som en del i den nationella strategin ”Tillsammans mot brott” för kunskapsutbyte. Arbetet är i uppstartsskedet, tema för konferenser diskuteras. Länsstyrelsen har gjort en genomgång av medborgarlöften och överenskommelser i länet som visar att ”Trygghet i offentliga miljöer” är en viktig fråga för många var därför också temat på den första konferensen. Övriga teman som diskuteras är ”Brott och trygghet i utsatta områden”, ”Stadsbyggnad” samt ”Trygg, säker kollektivtrafik och resecentrum”. Under mötet lyfte Thomas Pettersson från Polisen behov av satsningar på Stora Nygatan. Säkra platser väst är tänkt att ingå i referensgruppen för åtgärdsprogram för ökad trygghet Inom Vallgraven.

26 Bilaga 3 – Sammanfattning från trygghetsvandring Västra Nordstan

27 28 29 30 Bilaga 4 – Inspiration och goda exempel

Det finns ett flertal satsningar som genomförts i Göteborg under de senaste åren som gett resultat och fungerar både som inspiration och goda exempel för fortsatt arbete. Några har valts ut som illustreras nedan. För mer utförlig information rekommenderas dokumenten och internetlänkarna i bilagedelen.

31 32 Aktiviteter på Kanaltorget

33 6. Referenser

1. Boverket

2. https://socialutveckling.goteborg.se/uploads/ Dialog_och_samarbete-2014.pdf

3. ”En guide till trygghetsundersökningar” – Tryggare mänskligare Göteborg, Heber 2008 Var rädd om dig!

4. Rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och dagspress, Heber, 2007.

5. Otrygghetens landskap – En kartläggning av otryggheten i stadsrummet och en analys av bakomliggande orsaker med fokus på mediernas roll. Sandstig, 2010

6. Business Improvement District, vilket är en vanlig samverkansform i andra länder. http://www.bidsweden.se

7. https://www.bra.se/forebygga-brott/forebyggan- de-metoder/situationell-prevention.html

34 ”Åtgärdsprogram för en tryggare stadsmiljö Inom Vallgraven” sammanfattar dagsläget under våren 2018 av de insatser som pågår i Göteborgs Stad som syftar till att öka tryggheten i stadsmiljön Inom Vallgraven.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde 2017-09-14 beslutades att park- och naturnämnden, fastighetsnämnden och byggnadsnämnden får i uppdrag att utforma ett åtgärdsprogram med syfte att åstadkomma en tryggare stads- miljö Inom Vallgraven, där området Kanaltorget, Nordstan och Brunnsparken ges högsta prioritet.

För att fånga in dagsläget och problematiken samt finna lämpliga avgräns- ningar för det fortsatta arbetet att upprätta ett åtgärdsprogram har en för- studie utförts under december 2017 till augusti 2018 av Trygg, vacker stad.

Resultaten pekar på att mycket har gjorts och pågår som påverkar situationen i positiv riktning men också att insatserna som utförts gör att problematiken flyttar vidare till andra platser. Förutom att sammanfatta dagsläget ger åtgärdsprogrammet förslag till inriktning och avgränsning för det fortsatta arbetet att skapa ett åtgärdsprogram för en tryggare stadsmiljö Inom Vall- graven.