SVT SVT 2006 — MED ÅRSREDOVISNING SVT 2006 — MED ÅRSREDOVISNING

SVT SVT Mellansverige SVT Nord 105 10 Stockholm 701 84 Örebro Box 6094, 906 03 Umeå Besökadress: Oxenstiernsgatan 26–34 Besökadress: Fabriksgatan 18 Besökadress: Formvägen 14 Växel: 08-784 00 00 Växel: 019-35 35 00 Växel: 090-17 50 00 Fax: 08-784 15 00 Västerås: 021-15 04 00 Skellefteå: 0910-70 80 90 Uppsala: 018-14 77 50 Eskilstuna: 016 -51 14 40 Vilhelmina: 0940-144 80

SVT Syd SVT SVT 212 01 Malmö Box 212, 791 25 Falun Box 50102, 973 23 Luleå Besökadress: Agnefridsvägen 111, Besökadress: Lugnetvägen 1 Besökadress: Kungsgatan 23A Jägersro Växel: 023-76 50 00 Växel: 0920-23 98 00 Växel: 040-22 70 00 Gävle: 026-54 54 54 Kiruna: 0980-789 30, Oddasat: 0980-789 50 Karlskrona: 0455-160 91 Hudiksvall: 0650-164 44 Sälen: 0280-201 30 SVT SVT 851 80 Sundsvall Box 3050, 350 33 Växjö SVT Besökadress: Nya Hamngatan 21 Besökadress: Framtidsvägen 16 651 83 Karlstad Växel: 060-19 01 00 Växel: 0470-77 87 00 Besökadress: Kungsgatan 10 Östersund: 063-55 65 75 Växel: 054-23 00 00 Kalmar: 0480-44 60 97 Örnsköldsvik: 0660-185 01 Jönköping: 036-71 88 18 SVT Box 288, 601 04 Norrköping SVT Väst 405 13 Göteborg Besökadress: Falkborgsvägen 3 Besökadress: Delsjövägen Växel: 011-21 00 00 Växel: 031-83 70 00 Visby: 0498-20 30 80 Borås: 033-17 75 50 Halmstad: 035-12 09 45 SVT Uddevalla: 0522-133 22 Box 247, 793 25 Leksand Besökadress: Vinterommes väg, Västanvik Växel: 0247-79 67 00

FRI TELEVISION 2006 FRI TELEVISION Innehåll

SVT Vd-ord 4 Vårt uppdrag – public service 6 SVT 50 år 8 I hela Sverige, för hela Sverige 10 Nyheter och samhälle 12 Underhållning 16 Sport 20 Drama 24 Kultur 28 Barn och ungdom 32 Fakta och fritid 36 Priser och fakta 40

Årsredovisning Flerårsöversikt 41 Förvaltningsberättelse 42 Förslag till vinstdisposition 46 Resultaträkning 47 Balansräkning 48 Kassaflödesanalys 50 Redovisningsprinciper 51 Noter 52 Revisionsberättelse 56 Styrelse och revisorer 57 Definitioner och begrepp 58 Adresser 60

 ”Sveriges Television ska vara folklig och publik, ge plats för både politik och hög- mässa, kungligheter, frimärkssamlande och erotik. Den ska vara omutlig för snäva gruppintressen, egennytta och framför allt ska den vara en bastion mot fördumning på alla områden... Den tv:n ska också ha råd att fungera i en tid av nedgång, pest och kolera.”

Lars Molin

 Vd-ord

Precis som den svenska dramatikens mästare Lars Molin som visar att många irriteras av reklamavbrotten. Jag kan inte uttryckte det i citatet på föregående sida så ska Sveriges Tele- tolka detta på annat sätt än att det finns ett starkt stöd för vision göra program både på bredden, längden och på tvären. det breda public service som finns i Sverige, där 86 av de 100 Program som är en angelägenhet för hela svenska folket. Inte mest sedda programmen förra året kom från SVT. Trots att för alla alltid och inte för alla samtidigt. Men i det myllrande det fanns 225 andra kanaler att välja på. utbudet så ska var och en finna något som engagerar. Pro- grammen ska dessutom göras tillgängliga för tittarna när, var Nyheter en av SVT:s hörnstenar eller hur man väljer att ta del av dem, på webben, i mobilen Grunden i SVT:s verksamhet är nyhetsbevakning. Nyhetsverk- eller kanske i podden. samhetens centrala roll i public service betonas särskilt i den nya organisationen som presenterades i januari 2007, då en SVT finns för alla särskild programdirektör för nyheter och sport utsågs. Han 2006 firade SVT sitt 50-årsjubileum. Under ett halvsekel har ska bland annat verka för en ökad genomslagskraft för de våra medarbetare utvecklat konsten att berätta en historia. regionala nyheterna. Vikten av en stark nyhetsfokusering i SVT Historierna varierar ständigt och är ibland strikt faktabaserade kan också beskrivas genom den satsning som gjordes på att och ibland fyllda av fantasier och drömmar. Kombinerar man bevaka riksdagsvalet 2006. Samtidigt som SVT genomförde det kvalitativa historieberättandet med nyfikenhet, nytänkande den största satsningen någonsin, drog de största dagstidning- och vilja att experimentera så kommer SVT också framgent att arna ner sin bevakning. SVT sände också betydligt fler timmar leverera det yppersta på en stor mediemarknad. valbevakning än TV4. Utifrån ett demokratiperspektiv är det Detta är inte bara en förhoppning, det är en nödvändig- viktigt att valbevakningen i SVT bidrar till upplysta medbor- het. Förtroendet för public service måste ständigt vinnas på gare som vet vad de röstar på och varför. nytt. Det är en överlevnadsfråga för SVT att vi är angelägna för hela svenska folket – för så länge vi är det behövs vi. Men Bredd och kvalitet i fokus det är uppenbart att många i den yngre delen av befolk- Jag får ofta frågan varför SVT ska göra underhållning – ”det ningen, liksom många som kommer från andra länder och kan ju de andra göra”. Mitt svar är: För att public service ska kulturer, inte använder vårt utbud regelbundet. Här har vi ett vara en folklig angelägenhet och inte enbart en verksamhet svårt jobb att göra. för den intellektuella eliten. Och för att underhållning påver- Men jag tror ändå inte att SVT ska använda strikta ålders- kar värderingarna i samhället väl så mycket som nyhets- kriterier i det vällovliga syftet att vara angelägna för hela programmen eller Kobra. Jag vågar till och med påstå att befolkningen. Människan är mer komplex än så. 25-åringen ett program som Melodifestivalen är en del av det svenska kan vara intresserad av arkeologi och Vetenskapens värld, kulturarvet genom att varje år bidra med nyskriven popu- medan 70-åringen med förtjusning tar del av Filmkrönikan lärmusik. Där finns en medveten blandning av såväl ballader och Musikbyrån. Om vi sätter allt fokus på att jaga de yngre som hårdrock, artisterna är mellan 20 och 70 år och det tittarna riskerar den publik som ägnar många timmar etniskt blandade Sverige blir synligt och uppenbart. Fler än dagligen åt tv att känna att SVT inte längre är till för dem. 3 000 bidrag skickas in till tävlingen från nästan lika många För mig är alla tittare lika viktiga. Och för att förtjäna deras alldeles vanliga människor från hela Sverige. respekt och intresse måste varje programtitel genomsyras Det episka dramat på måndagar, med titlar som Kronprin- av hängiven kvalitet, oavsett om det handlar om Agenda sessan, Hem till byn och En uppstoppad hund är helt unikt eller om Sportspegeln. i det svenska tv-utbudet. I detta forum får den konstnärliga Public service finansieras via tv-avgiften och måste upple- integriteten styra utan hänsyn till om dramaserien kommer att vas vara värd pengarna, 2006 var tv-avgiften 1 968 kr. Enligt kunna hämta hem de höga produktionskostnaderna. en undersökning som Radiotjänst i Kiruna genomför varje Världens modernaste land och Svenska dialektmysterier år, har svenska folket blivit mer positiva till tv-avgiften. Den är exempel på mycket populära serier som är genreöver- finansieringsformen föredras klart framför skattefinansiering. skridande, folkbildande, kunskapsgivande och som skapar Och bara 15 procent av de tillfrågade ville hellre att SVT skulle nyfikenhet hos människor i alla åldrar. finansieras via reklam. Det bekräftas av andra undersökningar

 Utan public service hade dessa program haft svårt att se En annan förutsättning är att SVT genomsyras av ständig för- dagens ljus. Svenska dialektmysterier vann tv-priset Kristallen ändringsvilja. Vi har sjösatt ett projekt, Fri television i framtiden, i kategorin infotainment med motiveringen ”Inspirerande där vi kommer att genomföra ett omfattande analysarbete i tv som visar att det fortfarande finns något som är svensk vilket medarbetarna med sina skiftande erfarenheter står för kvalitet.” ett viktigt bidrag. Detta arbete ska resultera i en Men SVT måste också få misslyckas. Vem ska annars våga programstrategi vid årets slut. sig på att experimentera och ta fram nya programformat, om inte den som har sin årliga finansiering garanterad och som arbetar endast på publikens uppdrag? Få företag har en så hängiven personal som SVT.

Hos alla som jobbar hos oss finns en stolthet att jobba med public serviceutbudet, och inga är så kritiska som våra egna medarbetare när de egna programmen inte uppfyller högt ställda kvalitetskriterier. Den ska svara på frågor som: Hur En mediemarknad i förändring ska vi prioritera mellan olika program- En stor utmaning är den kraftiga förändringstakten i medie- sorter och olika sätt att ta emot våra program? Hur gör landskapet. Hur snabbt ska vi föra över resurser till hd-tv-pro- vi oss mer öppna för publikens önskemål? Hur utvecklar vi duktion? Hur garanterar vi att de program vi gör faktiskt når kvaliteten? Och hur säkerställer vi att våra program uppfattas publiken via olika kommersiella distributörer? I vilken takt ska vi som angelägna av publiken? satsa på andra plattformar än den rena tv-rutan? Och hur ska I en föränderlig värld där villkoren för public service är vi klara kraven att stå helt fria från kommersiella intressen när relativt otydliga måste SVT fortsätta att göra det vi är bra på. snart sagt varje långfilm innehåller produktplaceringar och när Berätta de sanna och de diktade historierna om vår värld och rättigheterna till sport, musik, nyhetsbilder, publika arrange­ våra liv. Historier som fängslar och som vidgar perspektiven. mang, stillbilder och konserter är dyrbara handelsvaror? Historier som är oberoende av politiska och kommersiella En förutsättning för att klara denna föränderliga värld är intressen. Det känns viktigare än någonsin. långa och stabila tillståndsperioder som inte enbart ger poli- tiskt oberoende utan också möjligheter att sluta långsiktiga program- och distributionsavtal. Eva Hamilton Verkställande direktör Sveriges Television  Vårt uppdrag – public service

Sveriges Television är en demokratisk idé. Vi har ett unikt upp- idag blivit allt mer kommersiell och internationell. Oberoen- drag från svenska folket – SVT ska producera bra tv-program det är också grunden för att behålla publikens förtroende. för alla. Våra tittare vet att vi står för public service – något mer än bara bra program. Vi är ett oberoende medieföretag På publikens uppdrag i allmänhetens tjänst. Public service är en idé som garanterar SVT ägs inte av staten utan av en fristående stiftelse och en radio och tv som står fri från regeringar och statsmakter finansieras inte över statsbudgeten, utan direkt av tittarna via och gentemot kommersiella aktörer och intressen. Man brukar tv-avgiften. De kommersiella kanalerna måste ta hänsyn till tala om public service som en nationell tillgång som blivit allt såväl ägarnas krav på vinst som annonsörernas förväntningar viktigare i tider där medieutbudet blir allt mer fragmentiserat. om ”rätt” tittare, det vill säga de som annonsörerna vill nå med Det är bara ett starkt och livskraftigt public service-företag sina produkter. För oss är alla tv-tittare lika mycket värda, unga som kan ta ansvar för att erbjuda ett utbud för såväl den stora och gamla, majoriteter och minoriteter. SVT får pengar av publiken som för små minoriteter. En del av vårt uppdrag är att publiken för att göra bra program. De kommersiella kanalerna värna om demokratin och de humanistiska värderingarna. Det gör program för att få pengar av annonsörerna. Det är en är ett viktigt uppdrag som vi är stolta över. viktig skillnad.

Fri television Det breda utbudet Vi har myntat uttrycket Fri television för att tala om att vi Vi ska ha det bredaste programutbudet och alla ska hitta skiljer oss från våra konkurrenter. Vi utgår alltid från publiken något i våra kanaler. SVT ska producera de bästa nyheterna, och inte från ägares eller annonsörers krav. Det kan vi göra de mest kvalificerade dokumentärerna, program för stora eftersom vi står fria från alla intressen, politiska såväl som eko- och små barn samt smala och breda drama- och kulturpro- nomiska. Vårt oberoende är något unikt i en medievärld som

SVT1 – originalet SVT2 – mitt eget val Barnkanalen – vår egen koja Kunskapskanalen SVT24 SVT1 är den första svenska SVT2 är en kanal som ökar SVT Barnkanalen är barnens – breddar och fördjupar – det senaste dygnet runt kanalen. En självklar och pålitlig skärpedjupet på den lokala och egen värld. Här möts publik och Kunskapskanalen produceras Sveriges största nyhetskanal. Ger samlingsplats, mönsterbildande internationella spelplatsen. För programledare som kompisar. i samarbete med UR. Folkbild­ de senaste nyheterna dygnet riktig tv i mer än 50 år. Ger gemen­ en engagerad publik som ställer En kanal som tar barnen på ning på ett härligt sätt. Mera runt, ökar din insikt och inblick i skap, glädje och trevligt sällskap tydliga krav och gör medvetna allvar. Kul och spännande, men historia, mera kultur, mera vårt samhälle och omvärld. Dess­ men också nyheter, inspiration val både när det gäller program aldrig riktigt ruskig. En skola för vetenskap, mera natur och utom mycket helgsport för alla och fakta. och allt annat. livet, utan att man märker det. mera omvärld. olika intresseinriktningar. Här sänder vi också många av våra populäraste program i repris på bästa sändningstid.  gram. Men SVT ska också göra den breda underhållningen SVT – var, när och hur som så många tittare uppskattar. Genom att satsa på kvalitet I en föränderlig medievärld skall SVT nå ut till tittarna oavsett och en humanistisk människosyn också i nöjesprogrammen var, när eller hur de väljer att konsumera programmen. Våra kan vårt samhälle påverkas, inte minst vad gäller hur kvinnor program ska vara tillgängliga på alla de tekniska plattformar och minoriteter skildras. Om vårt uppdrag smalnas av, och som utvecklas. Webben, mobilen och podd-tv är i dag lika vi hindras från att göra underhållningsprogram och stora viktiga som tv-skärmen för att nå publiken. sportsändningar riskerar våra kanaler att bara bli en ange- lägenhet för de redan samhällsintresserade, samtidigt som vi låter de kommersiella medieimperierna ta hand om de viktigaste bärarna av värderingar i media.

Made in Sweden Om inte vi gör det, vem skulle då göra det? Att producera svenskt drama är dyrt och för de kommersiella kanalerna är det oftast inte intressant ur ett ekonomiskt perspektiv. Den svenska berättartraditionen, på film och tv, är i många stycken sammanlänkad med dramaproduktionen hos SVT. Det är viktigt att kreativa krafter får möjligheten att fortsätta utveckla berättarkonsten i ett forum som når ut till en bred publik.

svt.se SVT Text mobil.svt.se

SVT Europa är den ”svensk­ På SVT Play kan tittarna se Svt.se är reklamfri public Text-tv, som startade 1979, Sedan premiärsändningen Sedan oktober 2005 går aste” kanalen med enbart SVT:s program när de själva service på nätet. Här finns är SVT:s äldsta digitala under fotbolls-VM 2006 det att ta del av SVT:s svenska program från både vill. Med ett programutbud de senaste nyheterna, och tjänst. Varje dag är 2,8 har SVT regelbundna webbutbud via mobilen. SVT1, SVT2 och SVT24. För på över 2 000 timmar är många program har en miljoner människor inne sändningar i det nya for­ I dagsläget innehåller svenskspråkiga i Finland SVT Play Sveriges största egen sajt som fördjupar och läser den snabba och matet hd-tv. Hd-tv står för mobilsajten bland annat och Sverigeintresserade tv-tjänst på nätet. Att det och inspirerar. På svt.se ständigt uppdaterade High Definition Television nyheter, sport och mate­ i nästan hela världen. är populärt bekräftas av att finns också Öppet arkiv informationen. och är högupplöst tv med rial från Filmkrönikan. besökarna tittar på cirka där du utan kostnad kan upp till fem gånger bättre tre miljoner program och se program eller avsnitt ur kvalitet än dagens tv. klipp varje vecka. vårt stora arkiv.  SVT 50 år

2006 fyllde SVT 50 år. Sändningarna startade den 4 september På 60-talet tar det fart. Den första direktsändningen över 1956 med Tänker ni rösta, ett svartvitt informationsprogram Atlanten genomförs. Testsändningar i färg påbörjas, men med Lennart Hyland. 50 år senare, den 31 oktober 2006, bjöd det dröjer några år innan vi får färg-tv på riktigt. I slutet på SVT på direktsänd jubileumsfest från Hovet i Stockholm. Som årtiondet får Sverige två kanaler när TV2 startar den 5 decem- en tidsmarkering kan konstateras att galan sändes i hd-format ber 1969. Som tv-profil och programledare för Hylands hörna och med 5.1-ljud. De som missade artistgalan kunde se den skriver Lennart Hyland in sig i historieböckerna. Nils-Petter i efterhand på SVT Play. Sundgren sänder för första gången Filmkrönikan från Cannes. Under hela 2006 uppmärksammade vi jubileet genom Vi på Saltkråkan, Televinken och Pippi Långstrump skriver för återblickar och nedslag i vår historia. Här följer några viktiga evigt in sig i vår svenska tv-historia, och skjutjärnsjournalisti- milstolpar från SVT:s 50 första år, från Lennart Hylands debut- ken introduceras av de tre O:na; Åke Ortmark, Gustaf Olive- program till dagens hd-sändningar: crona och Lars Orup. På 50-talet startar Tekniskt magasin – som kom att sän- 70-talet inleds med att de reguljära färg-tv-sändningarna das under 30 år – och Aktuellt börjar sina sändningar. Humle startar. SVT blir även en regional nyhetsförmedlare i och med och Dumle blir ett begrepp för barnen, och genom fotbolls- att Sydnytt, Västnytt, Mittnytt och Nordnytt introduceras, och VM 1958 får tv:n sitt verkliga genombrott i Sverige. Text-tv börjar sända till testpublik. Vilse i pannkakan, Tårtan och Fem myror är fler än fyra elefanter gör succé hos barnen. Den vuxna publiken får stifta bekantskap med karaktärerna

 i Hem till byn (vars sista avsnitt spelades in 2006!) och Onedin- Eurovision Song Contest och Killinggänget tar ett kliv in i mane- linjen. ABBA vinner schlagerfestivalen och Bo Holmström vrålar gen. Striptease granskar, och genom programmet Expedition: ”Lägg ut! Lägg ut!” när den västtyska ambassaden sprängs av Robinson ser den nya företeelsen dokusåpan dagens ljus. tyska terrorister 1975. På det nya millenniet startar Västerbottennytt och Värm- Under 80-talet permanentas Text-tv. Regionala nyheter landsnytt, liksom det samiska nyhetsprogrammet Oddasat. sänds även genom Östnytt, Smålandsnytt, Tvärsnytt och ABC SVT:s produktion digitaliseras och vi är det första tv-bolaget i och dagliga finska nyheter sänds i Uutiset. SVT Europa startar Europa att starta sändningar med 5.1-ljud i det digitala mark- sina sändningar under namnet TV4 i södra Finland och SVT blir nätet. SVT24 nystartar och Barnkanalen och Kunskapskanalen först i världen med reguljära stereosändningar i NICAM-ljud. introduceras. Som första tv-bolag i världen startar SVT tjänsten Såpoperorna gör entré med amerikanska serier som Dallas, ”talande textremsa”. SVT:s mobilportal och on demand-tjäns- Falcon Crest och Dynastin och de svenskproducerade serierna ten SVT Play lanseras. Ernst Kirschsteiger fixar i sommartorpet, Lösa förbindelser och Varuhuset. Packat och klart, Antikrun- Allsång på Skansen hittar ny publik och Melodifestivalen dan och På spåret debuterar under decenniet. startar deltävlingar över hela landet. Direkttextning i tv och surroundljud är nymodigheter som För mer information om SVT:s dåtid, nutid och framtid, introduceras på 90-talet. Morgon-tv på vardagarna blir ett titta in på svt.se. nytt begrepp. GävleDala startar och Mittnytt sänds enbart från Sundsvall. SVT gör entré på webben via svt.se. SVT Europa börjar sända över hela Europa och SVT24 startar. Carola vinner

 I hela Sverige, för hela Sverige

”SVT ska ha en decentraliserad organisation med en sådan uppbyggnad att goda förutsättningar skapas för mångfald och självständigt besluts- fattande även på regional nivå och att förhållanden i olika delar av landet

speglas och representeras i programutbudet.” (Ur SVT:s anslagsvillkor)

SVT finns i hela Sverige och har ett ansvar att spegla hela lan- programmen är lika viktiga och angelägna som de smala det. Vi har redaktioner på 30 orter i landet och en omfattande specialiserade programmen. Hög kvalitet, nyskapande form produktion utanför Stockholm. Programverksamheten ska och innehåll ska alltid prägla programverksamheten. spegla varje områdes särprägel och egenart och bedrivs inom SVT ska finnas där tittarna finns. Publiken vill i allt större åtta enheter: SVT Syd, SVT Väst, SVT Mellansverige, SVT Stock- omfattning välja när, var och hur man vill ta del av SVT:s utbud. holm, SVT Nord, SVT Nyheter & Samhälle, SVT Sport, och SVTi. Våra program ska finnas på tv, webben och i mobilen – det vill SVT är till för alla. Oavsett ålder, bakgrund, kön, utbildning säga där publiken vill kunna se dem. eller geografisk hemvist är alla tittare lika viktiga. De breda

10 SVT finns i hela landet SVT finns på 30 orter över hela landet, från Kiruna i norr till Malmö i söder. På elva av dessa orter produceras regionala nyhetsprogram. Totalt sker minst 55 procent av programproduktionen utanför Stockholm. SVT:s kanaler är SVT1, SVT2, SVT Barnkanalen, Kunskapskanalen, SVT24 och SVT Europa. Det går också att ta del av SVT:s utbud genom andra publiceringsformer som svt.se, SVT HD, mobil.svt.se samt SVT Text.

Viktiga händelser 2006

SVT Play är Sveriges största tv-tjänst på nätet SVT först med podd-tv Under 2006 fick SVT:s framgångsrika on demand-tjänst ett nytt namn och en I februari lanserade SVT som första aktör i Sverige podd-tv. Därigenom fick helt ny förpackning. På SVT Play finns mer än 2 000 tv-timmar tillgängliga, vilket publiken ytterligare en möjlighet att titta på SVT-program när och där de vill. gör den till Sveriges största tv-tjänst på nätet. I den lättnavigerade SVT Play är Först ut var bland andra Rapport, Lilla Aktuellt, Gomorron Sverige, Agenda, utbudet överblickbart och publiken kan oberoende av tid och plats själv välja Nyhetstecken och Debatt. vilka program de ska se och när de ska göra det. Historisk premiär för hd-tv SVT lockar flest webb-tv-tittare Samtidigt som öppningsmatchen i fotbolls-VM i Tyskland spelades skrevs det Enligt statistik från analysföretaget Mediavision tittade 1,2 miljoner svenskar på tv-historia i Sverige. För första gången kunde tv-tittare runt om i landet se något tv-program via internet under sista kvartalet 2006. SVT var den populäraste på hd-tv. Förkortningen står för High Definition Television, det vill säga hög­ sajten för webb-tv, och drygt hälften av alla som tittat på webb-tv under perioden upplöst tv med upp till fem gånger bättre detaljkvalitet än dagens tv. Andra uppger att man använt sig av SVT:s sajt. program som gått att avnjuta i hd-tv under året var jubileumsgalan Välkom­ men på 50-årsfest, dramaserierna En uppstoppad hund, AK3, Snapphanar Regionala nyheter i mobilen och Mästerverket, julkalendern LasseMajas Detektivbyrå, dokumentärserien Mobilportalens redan tillgängliga nyhets-, sport- och vädersändningar i Planeten och nyårskonserten från Wien. mobil.svt.se utökades under året med elva regionala nyhetslöpsedlar, det vill säga egna sidor för ABC, Gävledala, Mittnytt, Nordnytt, Smålandsnytt, Sydnytt, SVT:s samtliga tv-kanaler lockade tillsammans 38,2 procent av allt tv-tittande Tvärsnytt, Värmlandsnytt, Västerbottennytt, Västnytt och Östnytt. under året. Av de 100 mest sedda programmen 2006 kom 86 från SVT Några av SVT:s populäraste program under året var På spåret, Antikrundan, SVT:s valbevakning – stor publiksuccé Valvakan, Doobidoo, Rapport och Allsång på Skansen. En bred blandning av Oavsett om det gällde partiledarutfrågningar, valduell, slutdebatt eller valvaka nyheter, folkbildning och underhållning. så hade SVT flest tittare. Som exempel kan nämnas valvakan där minst två miljo­ ner tittare följde med från start klockan 20.00, då vallokalerna stängde, fram till SVT i topp i Medieakademins förtroendebarometer 2006 23-tiden. Under långa perioder nåddes 2,5 miljoner tittare under kvällen. I TV4 Så många som 72 procent hade mycket/ganska stort förtroende för hur SVT nådde valvakan som mest 750 000 tittare under 16 minuter av kvällen. Detta är sköter sitt arbete, vilket var en ökning för femte året i rad. Det placerar SVT på ett kvitto på publikens uppskattning av SVT:s valbevakning, och det visar också en fjärde plats totalt. Motsvarande siffra för TV4, som hade näst högst förtro­ att tittarnas förtroende för public service-tv gör att de väljer att vända sig till oss ende bland tv-kanalerna i Sverige, var nionde plats med 56 procent. vid viktiga nyhetshändelser. 11 Nyheter och samhälle

Rapporter, analyser och kommentarer. Dygnet runt, året om. Nyheterna är navet i SVT:s verksamhet och tittarna kan ta del av våra nyhetssändningar och samhällsprogram när, var och hur de vill. Inte bara i tv och på text-tv, utan även på webben, i mobilen och via podd-tv.

Att bidra till demokratin genom bröt ut. Valet till den amerikanska kongressen välinformerade medborgare är en där demokraterna tog makten i både senaten hörnsten i SVT:s public service- och representanthuset var en annan viktig uppdrag. Nyhetsverksamheten nyhetshändelse. Under hösten blev Nordkorea har här en helt central roll. Oavsett om medlem i kärnvapenklubben. På årets näst sista det rör sig om små eller stora nyheter, dag verkställdes dödsdomen mot Iraks tidigare om lokala eller globala händelser, får diktator Saddam Hussein. Detta för att ge några tittarna dygnet runt, alla årets dagar, exempel på internationella hän- rapporter, analyser och kommen- delser som präglat nyhetsåret tarer i SVT:s nyhetssändningar. i SVT:s nyhetsprogram. 2006 var ett intensivt I Sverige inleddes året nyhetsår. Oroligheterna i med larmrapporter om Mellanöstern fortsatte och fågelvirus och politisk strid under sommaren utbröt krig om trängselskatter. Den stora mellan Israel och Hizbollah inrikesfrågan blev naturligt- i Libanon. SVT:s nyhetsre- vis riksdagsvalet, som i detalj portrar rapporterade om bevakades i varje steg, det eskalerande våldet i Irak, där dödssiffran steg till den högsta nivån sedan kriget

12 från partiernas upptakter, via valvakan och valre- De regionala nyheterna produceras på 30 orter i sultatet och fram till regeringen Reinfeldts första Sverige med nyhetssändningar från elva huvud- SVT:s Uppdrag hundra dagar. Obetalda tv-avgifter och svart redaktioner. ABC, Gävledala, Mittnytt, Nordnytt, Nyhetsverksamheten ska arbetskraft för två av de nya ministrarna blev en Smålandsnytt, Sydnytt, Tvärsnytt, Värmlandsnytt, bedrivas så att mångfald i stor mediehändelse. Göran Persson aviserade sin Västerbottennytt, Västnytt och Östnytt fokuserar nyhetsurval, analyser och avgång som partiordförande och processen med på det regionala och lokala samhällslivet. Under kommentarer kommer till att hitta hans efterträdare inleddes. Under årets valåret 2006 satsade de regionala redaktionerna uttryck i olika program. sista dagar fick äntligen den svenske astronau- stort på lokala valdebatter i det regionala pro- SVT skall meddela nyheter, ten Christer Fuglesang komma upp i rymden. grammet Reagera. stimulera till debatt, kom- Hundratusentals tittare följde hans rymdäventyr i I public service-uppdraget ingår också upp- mentera och belysa händelser extrainsatta nyhetssändningar mitt i natten i SVT. giften att ge riksnyheter på samiska, finska och och skeenden och därvid ge den allsidiga information SVT satsar hårt både på lokala och rikssända teckenspråk, vilka sänds i programmen Oddaset, som medborgarna behöver nyheter. Riksprogrammen har olika profil för att Uutiset och Nyhetstecken. för att vara orienterade och komplettera varandra och för att ge publiken SVT:s samtliga nyhetssändningar – både de ta ställning i samhälls- och en ökad mångfald och bredd i bevakningen. regionala nyheterna och riksnyheterna – finns kulturfrågor. Rapport, som fick tv-priset Kristallen som bästa tillgängliga på webben. Nyheterna uppdateras (Ur SVT:s sändningstillstånd) svenska nyhetsprogram under 2006, står för den kontinuerligt på SVT Text, nyhetswebben och i rakt rapporterande nyhetsbevakningen över mobil-tv och finns också att ladda ned i podd-tv. dygnet, medan Aktuellt har uppdraget att vara En mycket viktig roll i SVT:s utbud utgörs mer fördjupande och analyserande. också av samhällsprogrammen, som under SVT har sju utrikeskorrespondenter placerade 2006 har påverkat både valbevakningen och i Washington, Moskva, Peking, Mellanöstern och andra områden genom uppmärksam- Bryssel. Under året har SVT haft en särskild korre­ mad granskning och debatt. Här åter- spondent i Bryssel som arbetat för de regionala finns program som Agenda, Debatt, nyheterna. Utöver korrespondenternas inslag och Argument, Dokument inifrån, Doku- reportage har publiken fått en omfattande rap- ment utifrån, Uppdrag granskning, portering från hela världen genom att Faktum, 24 Direkt och Studio 24. utrikesreportrarna på den centrala utrikesredaktionen på riksnyhe- terna i Stockholm har rest och rapporterat från ett 70-tal olika länder under året.

13 Valet 2006 Det är till SVT som den stora publiken alltid vänt Under 2006 gjorde sig för att följa dramatiken under valrörelsernas SVT en omfattande slutskeden. Detta gällde i högsta grad även 2006. satsning på en bred Precis som tidigare år bjöds tittarna på direktsänd bevakning av riksdags- partiledarutfrågning, valduell, slutdebatt och den valet. SVT har aldrig tidigare sänt så många avslutande valvakan. Under 2006 satsade SVT olika program inför ett val. Sammanlagt sändes ännu mer än tidigare på att ta ett helhetsgrepp cirka 230 timmar valprogram, vilket är väsentligt på servicen via valwebben, med nyheter, fördjup- mycket mera än någon konkurrent på tv-sidan. ningar, debatter och fakta. Även i jämförelse med de stora tidningarna Flera nya valprogram lanserades också. Topp- framstår SVT:s valsatsning som mycket omfat- kandidaterna inledde valåret. Dokument inifrån tande, i synnerhet när stora tidningar minskat granskade de etablerade politiska partierna i sju textvolymen sedan förra riksdagsvalet. uppmärksammade program. I Folkvald fick tv-tit- Valbevakningen i SVT byggde på fyra hörn- tarna en inblick i hur politiker hanterar vardags- stenar: debatt, granskning, information och frågor och Jan Josefsson studerade den svenska engagemang. Programmen skulle var attraktiva samhällsutvecklingen de senaste tjugo åren i för alla, oavsett politisk hemvist, kön, ålder, bak- programserien Josefsson. grund eller var i Sverige man bor. Nyhetsprogrammen Rapport, Aktuellt och Gomorron Sverige bevakade och rapporterade kontinuerligt från valrörelsen via reportage, utfrågningar och telefonväkterier. SVT:s särskilda program, Valet direkt, som sände debatter och seminarier var en stomme

14 rapport SVT Text

sydnytt Landet runt Uutiset aktuellt

50 år av nyheter

John F. Kennedy mördas Den 22 november 1963 skjuts president John F. Kennedy till döds på Elm Street i centrum av Dallas, Texas. Lee Harvey Oswald anhålls som misstänkt för brottet men hinner aldrig prövas då han skjuts till döds av nattklubbsägaren Jack Ruby. Warrenkommissionen fastställer senare att Oswald är ensam skyldig till dådet. i grundrapporteringen från de stora evene- Kungen gifter sig Den 19 juni 1976 gifter sig Carl XVI Gustaf med Silvia Renate mangen och debatterna under valrörelsen. Sommerlath i Storkyrkan i Stockholm. Ceremonin är välbesökt I Testa ditt val, med Peter Jihde och Carin av utländska dignitärer och svenska folket kan följa vigsel­ akten i SVT. Hjulström-Livh som programledare, framställdes valets huvudfrågor på ett lite mer lättsamt sätt. Karavanen med Sverker Olofsson sändes direkt från sex olika platser i Sverige och där fick lokala Palmemordet och regionala debattörer komma till tals. Klockan 23.21 den 28 februari 1986 skjuts Sveriges statsminis­ ter Olof Palme ner av en okänd gärningsman i korsningen vid Sveavägen och Tunnelgatan mitt i centrala Stockholm. Trots ett massivt polisuppbåd och den största svenska brottsutred­ ningen någonsin är gärningsmannen fortfarande på fri fot.

JAS 39 Gripen kraschar inför SVT:s kamera SVT fanns på plats för att följa och dokumentera JAS 39 Gripens sjätte flygning den 2 februari 1989. Vid landningen, framför rullande kamera, förlorar piloten kontrollen över planet och dramatiska scener spelas in. Som genom ett under kommer ingen till skada vid kraschen. SVT:s bilder sprids över hela världen.

Tsunamikatastrofen Den 26 december 2004 ägde en undervattensjordbävning rum under den Indiska oceanen. Den uppmättes till 9,0 på Richterskalan. Genom en vertikal förskjutning skapade skalvet en enorm flodvåg, en tsunami, som ödelade stora områden längs de närliggande kuststräckorna. Uppskattningsvis 250 000–300 000 människor fick sätta livet till, och Sverige var ett av de länder som drabbades hårdast utanför regionen.

15 Underhållning

SVT:s underhållningsprogram går hem hos tv-tittarna. 34 av de 100 mest sedda tv-programmen i Sverige under 2006 var nöjesprogram från SVT. Vi bjuder publiken på allt från klassisk helgunderhållning till nya satsningar där okända programmakare får testa nya idéer.

Underhållningsprogrammen är viktiga för SVT. Vårt nöjesutbud är brett och varierat och vänder sig till många olika målgrupper. Allt vi gör har SVT:s kvalitetsstämpel och vi glömmer aldrig våra grundvärderingar humanism och demo- krati. SVT:s nöjesprogram ska vara det självklara valet för den breda publiken. Men vi gör även riktade program där målet är att nå bara en del av publiken. Helgunderhållning på bästa sändningstid, frågesport, humor, talkshows, reality, galor, eve- nemang, artistporträtt, konserter och underhål- lande faktaprogram som Go´kväll – SVT erbju- der publiken nöjesupplevelser i en rad olika genrer. Melodifestivalen, Allsång på Skansen, På spåret och Så ska det låta är exempel på klassiska underhållningsprogram med

16 kända och populära program- Programmet är en originalidé ledare och deltagare. Program framtagen av SVT. Ingvar Oldsberg SVT:s Uppdrag som lever vidare år efter år, men har varit programledare sedan SVT ska tillvarata och utveckla som ständigt utvecklas och förnyas. starten. Hösten 2006 ledde Ingvar televisionens särskilda förut- Men det är också viktigt att släppa loss Oldsberg den sjuttonde upplagan. På spåret är ett sättningar att ge upplevelser kreativiteten, experimentera och pröva idéer av SVT:s allra populäraste program, med tittarsiff- och stimulera fantasin och för att skapa nya programformer där okända ror på över två miljoner varje vecka. därigenom ge möjligheter till talanger får en chans att komma fram. Humor- Men det är inte bara publiken som gillar att inlevelse, engagemang och labbet var ett nöjesprojekt under året där nya testa sina kunskaper under lekfulla former. I förströelse. grepp testades. I åtta program fick helt oprö- september 2006 belönade juryn för tv-priset (Ur SVT:s sändningstillstånd) vade humortalanger visa sina färdigheter, både Kristallen På spåret med motiveringen: framför och bakom kameran. En jury valde ut ett ”Årets Kristall i kategorin gameshow av programmen och upphovsmännen får under tilldelas På spåret för dess bild- 2007 möjlighet att göra en programserie. sköna konst att förena lekfullhet, Publiken uppskattar SVT:s underhållningspro- värme och humor, ackom- gram, både de klassiska nöjesprogrammen och panjerat av en begåvad dos de nya. Av de 100 mest sedda tv-programmen i musikalitet och folkbildning.” Sverige under 2006 var 34 underhållningsprogram från SVT. Här är några av våra underhållnings- program under 2006: Doobidoo, Stjärnorna på slottet, Högsta domstolen, Folktoppen, Filmgalan, P3 Guld, Anders och Måns, HippHipp, Tv-huset, Otroligt antikt, Du ska va president, Rundgång, Nöjesnytt, Lantz i P3, Bingo Royale och Robins. Den höga kvaliteten och folkbildnings­ ambitionerna inom geografi- området har gjort På spåret till en succé ända sedan starten 1987.

17 På spåret är ett exempel på ett långlivat pro- Melodifestivalen ska tillvarata den svenska gram som ständigt förnyats. Numera finns På kulturen i dess vidaste bemärkelse. Genom spåret även på webben. Precis som i tv-pro- produktionens geografiska spridning speglas grammet får man resa jorden runt och dra i nöd- och representeras olika delar av Sverige. 2006 bromsen när man tror sig veta det rätta svaret. hölls deltävlingar i Leksand, Karlstad, Karlskrona Allt under vägledning av Ingvar Oldsberg, precis och Göteborg. Melodifestivalen är ännu ett som i tv. På spåret-spelet på svt.se har blivit en SVT-projekt som ständigt utvecklats genom mycket stor succé. åren. Dagens format med deltävlingar introdu- Melodifestivalen är ett av de i särklass popu- cerades 2002 med målet att öka den etniska läraste programmen i SVT under året och ett och musikaliska mångfalden. Finalen 2006 är av de största evenemangen i Sverige. Finalen i ett bevis på att det arbetet lyckats. Bland bidra- Globen i Stockholm i mars 2006 sågs av 4,2 gen fanns 60-talsinspirerade låtar, hårdrock, miljoner tittare, mer än något annat program schlager, pop och disco. Tävlingen hade en under året. Samtidigt slogs nytt nordiskt röst- bredd och bidrag som passade i stort sett alla. ningsrekord. Hela 1,9 miljoner telefonröster registrerades. Carola vann tävlingen och fick representera Sverige vid Euro­ vision Song Contest i Aten.

18 50 år av underhållning

Hylands hörna Hylands hörna var ett klassiskt underhållningsprogram med Lennart Hyland som programledare. Programmet började sändas i tv den 3 oktober 1962 och det sista program- met visades den 30 april 1983. Några oförglömliga ögonblick är när Per Oscarsson klär av sig annandag jul 1966 och när statsminister Tage Erlander avslutar ett värmlandsskämt med ”Huka er gubbar och kärringar, nu laddar han om” som visades i december 1962.

Eurovision Song Contest 1974 När ABBA steg upp på scenen i The Dome i Brighton på kväl­ len den 6 april 1974 i Eurovision Song Contest visste ingen vad som skulle hända. Med låten Waterloo skrev ABBA inte bara in sig i historieböckerna som Sveriges första segrare i tävlingen utan segern blev också startskottet på en makalös framgångssaga.

Lorry ”Tänkte inte på det...”, är ett klassiskt citat från tv-serien Lorry, som Peter Dalles uppfinnare sa när Claes Månsson just punk­ terat ännu en idé. Utöver dessa två skådespelare utgjorde Johan Ulveson, Suzanne Reuter, Lena Endre och Ulla Skoog kärntruppen i serien.

Killinggänget I manegen med Glenn Killing, som visades i SVT 1992, blev startpunkten för Killinggänget. Grundensemblen Robert Gustafsson, Jonas Inde, Andres Lokko, Johan Rheborg och Henrik Schyffert kompletterades senare med Martin Luuk. Gruppen har sedan starten gjort ett antal produktioner i samarbete med SVT, som till exempel Nilecity 105,6, En liten film om-serien och filmen Fyra nyanser av brunt.

Expedition: Robinson Expedition: Robinson är det program som startade dokusåpa­ trenden både i Sverige och internationellt. Den första säsongen sändes 1997, och redan innan första avsnittet hade visats var debatten het om programmets vara eller icke vara. Sedermera vann programmet tittarnas gunst och var under de sju säsonger programmet visades ett populärt höstnöje för många.

19 Sport

Under 2006 sände SVT hela 1 500 timmar sport. Vi bjöd tv-tittarna på både stora sportevenemang som vinter-OS och friidrotts-EM och lagidrotter som sällan eller aldrig får någon uppmärksamhet. SVT var dessutom först med dagliga nyhetssändningar på webben och introducerade SVT Play där alla sportintresserade kan se nyhetsinslag när de själva vill.

Sporten i SVT vänder sig både Under 2006 bjöds publiken på spektakulära till den breda publiken och till de vinterolympiska spel, ett femtontal världs- och specialintresserade. Vi direktsänder och europamästerskap, men också på årligen åter- rapporterar från de största evenemangen, kommande traditionella tävlingar, SM-finaler och som fotbolls-VM, vinter-OS och friidrotts- andra mästerskap. Andelen av Sveriges befolk- EM, men också från sporter och lagidrotter ning som såg någonting från vinter-OS 2006 på som inte alltid hör till de mest kommersiellt SVT var 90 procent, samma siffra för både män gångbara. Samtidigt intensifierar vi satsningen och kvinnor. Siffran under fotbolls-VM var nästan på sport via andra kanaler, som mobilen och SVT lika hög. Det här är en publik långt utöver den Play. Allt för att publiken ska kunna mest initierade, vilket vi är medvetna om och ta del av SVT:s sportutbud när mycket glada över. den själv vill. Vi strävar efter att ha olika typer av tilltal under de stora idrottsmästerskapen. Olika typer av reportrar, experter och beståndsdelar i sändning- arna för att både ge de initierade något extra men samtidigt vara inbjudande, förklarande, relevanta och spännande för de som kanske inte är lika insatta. Genom att satsa mer på interaktivitet under de stora mästerskapen skapade SVT en närhet och möjlighet till direkt återkoppling från tittarna. Under vinter-OS och fotbolls-VM fanns en tittarombudsman som länk mellan de tävlande och tittarna.

20 De sportintresserade tittarna kan ta del av SVT:s utbud även på text-tv, webben och i mobilen. Vi SVT:s Uppdrag publicerar samtidigt på tre plattformar och vi var SVT ska tillhandahålla ett mångsidigt först med nyhetssändningar sju dagar i veckan utbud av program av hög kvalitet. på webben. Allt för att öka publikens valmöjlig- (Ur SVT:s sändningstillstånd) het att ta del av utbudet när, var och hur man helst vill. Sportportalen på svt.se lanserades 2004 och fortsatte att växa under 2006, både vad gäller innehåll och antalet besökare. Genom SVT Play ges möjlighet att se i stort sett alla nyhetsinslag om sport i efterhand. Utöver nyheterna finns längre intervjuer med ledare och aktiva samt fördjupad nyhets- och statistikservice. Den interaktiva tävlingen Folkets kommentator under fotbolls- VM, där vinnaren fick kommentera en reprismatch, var ett nyskapande och populärt inslag på sportwebben, liksom det webbproduce- rade fotbollsprogrammet Sladjan surrar.

21 vinter-OS, fotbolls- VM och friidrotts- EM sände vi från både EM och VM i Sportnytt simning och konst- är SVT:s dagliga nyhetsprogram åkning. SVT sände även och Sportspegeln det klassiska söndags- världsmästerskapen i bandy, magasinet med möjlighet till fördjupning, innebandy och ridsport. Tony Rickardssons sista längre reportage och intervjuer. Till säsong i VM-serien i speedway gick också att SVT:s återkommande sportutbud följa i SVT, liksom världscupen i längdskidåkning, hör även magasinsprogrammen skidskytte, alpint och hästhoppning. Hockeykväll och Fotbollskväll, SVT sände dessutom som vanligt från några av och inte att förglömma, Lilla de mest traditionsstarka evenemangen i Sverige, Sportspegeln, som vänder sig som Vasaloppet, Finnkampen, DN-galan och till barn och ungdomar. Lilla Stockholm Open i Sportspegeln är ett av SVT:s tennis. äldsta och mest uppskattade program. Under 2006 sände vi cirka 1 500 timmar sport, varav 600 tim- mar i SVT24. Vinter-OS i Turin var årets största sportsatsning med en sändningstid om cirka 230 timmar. Utöver

22 Under 2006 storsatsade vi på en rad sporter och lagidrotter som sällan eller aldrig tidigare fått någon uppmärksamhet i tv. Vidareutvecklingen 50 år av sport av sportutbudet i SVT24, med högkvalitativ svensk idrott som inte alltid tillhör den kommersiellt mest När Ingemar Stenmark åkte utför stannade Sverige gångbara, blev mycket uppskattad av publiken. Ingemar Stenmark är en av idrottshistoriens främsta alpina Under helgerna 2006 sände SVT24 direkt från skidåkare och en av de mest folkkära idrottsmän vi haft i Sverige. När Ingemar gjorde sina stordåd i skidbackarna, som högsta serien i bandy, basket, handboll och inbegrep 86 världscupsegrar och två OS-guld, tittade runt 60 innebandy och under våren gjordes en speciell procent av svenska folket på SVT. slutspelssatsning med direktsända matcher 40 dagar i rad. SVT24 har även satsat på komplet- VM-bronset 1994 Låten ”När vi gräver guld i USA” blev under några korta som­ terande sändningar från världscupen marveckor 1994 hela nationens kampsång. Trots att många i skidskytte och längdskidor, Swe- av matcherna spelades långt in på natten bänkade sig svenska dish Open och Nordic Light Open i folket framför tv:n. Sveriges sju matcher under mästerskapet sågs av en mångmiljonpublik och SVT sände självklart direkt tennis, VM-serien i när bronslaget hyllades i Rålambshovsparken i Stockholm. speedway, tävlingar SVT sänder fotbolls-VM 2010. i bilserien DTM, kort- Vasaloppet bane-EM i simning, alpina När den första upplagan av Vasaloppet gick av stapeln 1922 världscupen och damgolf med var, av naturliga skäl, inte SVT på plats. Men under de senaste 50 åren har SVT i de flesta fall befunnit sig på plats den första Annika Sörenstam direkt från söndagen i mars och rapporterat från världens längsta längd­ den amerikanska LPGA- skidåkningstävling. Sedan 1967 har SVT direktsänt från starten i Sälen och följt tävlingen till långt efter det att vinnaren gått touren. i mål i Mora.

Sportspegeln Genom att ständigt arbeta med förbättringar och förnyelse, allt sedan starten 1961, har Sportspegeln kunnat bibehålla sin starka ställning som sportinriktat veckomagasin. Här finns utrymme för de djuplodade reportagen och analyserna om allt från internationella storevenemang till lokala tävlingar, med en härlig blandning av både breda och smala idrotter med såväl professionella utövare som amatörer.

OS-guld i ishockey Hela 3,5 miljoner tittare såg på när Tre Kronor, genom att besegra Finland i OS-finalen, tog Sveriges sjunde guldmedalj under vinter-OS i Turin. Detta var en stor revansch efter misslyckandet mot Vitryssland i vinter-OS i Salt Lake City 2002 och dessutom den sista turneringen för många av de stora affischnamnen.

23 Drama

Alltid angeläget, aldrig likgiltigt. SVT:s dramaproduktioner berättar om våra liv, de skildrar samhället vi lever i och de skapar engagemang hos publiken. Episka produktioner, spänningsdramatik, komedier, familjedrama – ingen av våra konkurrenter har ett lika brett och varierat dramautbud.

SVT:s dramaproduktioner drar miljonpublik och spänner över ett brett område, från komedier till mer allvarsamma episka produktioner. Vi gör spänningsdramatik, familjedrama, följetonger och kriminaldrama. Men även novellfilm, teatertrans- missioner, musikdramatik och dans. Inget annat tv-bolag erbjuder samma bredd och mångfald. Vilken dramasort vi än gör så ska den ha en betydelse för de som tittar. Det harmlösa, ofarliga och likgiltiga lämnar vi till våra kon- kurrenter. Drama i SVT ska sätta tydliga avtryck och vara något man refererar till. Våra dramaserier ska också skildra samhället vi lever i. Det episka dramat på måndags- kvällar i SVT är unikt i det svenska tv-utbudet. Här härskar den konstnär- liga integriteten och inte en strävan efter att tillfredsställa

24 annonsörer. Här skapas engagemang hos publi- ken och här sätter upphovsmännen sina avtryck. SVT:s Uppdrag Den svenska berättarkonsten är i många stycken Nyskapande programinne- sammanlänkad med SVT:s dramaproduktion. håll ska främjas, i såväl inköp Måndagar klockan 20.00 är den klassiska som i SVT:s egen skapande dramatiden i SVT1. För att hamna i tv-tablån på verksamhet. SVT ska bidra bästa sändningstid på måndagskvällar måste till utvecklingen av svensk berättelserna vara personliga och angelägna, filmproduktion. och upphovsmännen måste stå för konstnärlig (Ur SVT:s sändningstillstånd) integritet. Kronprinsessan, Möbelhandlarens dot- ter, Krönikan, Hem till byn, En uppstoppad hund och Mästerverket är produktioner som klarade Med Staffan Göthes En uppstoppad hund visade sig genom nålsögat under året. SVT åter tv-teater på bästa sändningstid. En upp- Kronprinsessan är ett politiskt drama i fyra stoppad hund är en av de mest spelade svenska delar med Alexandra Rapaport i huvudrollen. pjäserna sedan uruppförandet 1986. Serien är en samproduktion mellan SVT och Mästerverket var en SF och är baserad på författaren Hanne-Vibeke dramaserie i fyra delar, Holsts bästsäljare med samma namn. efter en berättelse John O Olsson skrev manus, fotograferade, av Hans Renhäll. regisserade och producerade Möbelhandlarens dotter, en serie i sju timslånga avsnitt. Möbelhand- larens dotter är en familjeberättelse, med Jakob Eklund och Sofia Pekkari i huvudrollerna, som utspelar sig under en resa i Norrlands inland. Krönikan, den största dramasatsning som Danmarks Radio någonsin gjort, är en släktkrö- nika som i 22 episoder återberättar Danmarks nutidshistoria, speglad genom fyra unga män- niskor vars öden vävs samman. Under hösten 2006 visades de sex sista avsnitten av det unika tv-projektet Hem till byn, den svenska serie som gått under längst tid. De första avsnitten visades redan 1971 och genom åren har sammanlagt 52 avsnitt spelats in.

25 Linus Tunström regisserade och Tobias Hjelm, Livia SVT är även den största enskilda finansiären av Millhagen och Ulf Brunnberg hade ledande roller. svensk biofilm. I enlighet med filmavtalet som Andra titlar under SVT:s dramaår 2006 var: slöts 2005 ska SVT under en femårsperiod bidra Poliser, Cuppen, Lite som du, Mäklarna, Snapp- med 350 miljoner kronor för att säkerställa pro- hanar, Tusenbröder, 27 sekundmeter, snö, Den duktionen av biofilm, kortfilm och dokumentärer. som viskar, En fråga om liv och död, AK3, Nisse SVT är med och samproducerar 10-15 titlar varje Hults historiska snedsteg, Kvarteret Skatan och år. Några av titlarna under 2006: Varannan vecka, Bota mig. Storm, Gitmo, Tusenbröder - återkomsten, Keillers Park, Vikarien, Offside, Den enskilde medborgaren, Sök, Farväl Falkenberg, Alice och jag, Desmond och träskpatraskfällan och Underbara älskade. I filmavtalet ställs inga krav på vilken slags filmer SVT ska vara med och producera. Men

26 50 år av drama

Hem till byn Ingen svensk tv-serie har pågått under längre tid än Hem till byn. Berättelsen som tog sin början 1971 och som avslutades under 2006 är ett unikt tv-projekt och tidsdokument över Sverige under 35 år. Berättelsen om olika familjers öden i den svenska glesbygden har spelats in i totalt åtta omgångar uppdelat på 52 avsnitt.

Scener ur ett äktenskap och Saraband det ska finnas ett public service-värde och pro- När Ingmar Bergmans tv-serie Scener ur ett äktenskap visades 1973 bänkade sig en stor del av den svenska befolkningen duktionen ska vara kreativt utvecklande. framför tv-apparaterna. Serien fick ett enormt genomslag På samma sätt som SVT är med och sampro- även internationellt och ökade inte bara skilsmässofrekvensen i Danmark utan inspirerade också amerikanen David Jacobs att ducerar biofilm samproduceras även dramapro- skapa tv-serien Dallas. Uppföljaren Saraband från 2003 som duktioner. Krönikan, Unge Ibsen och Örnen är visade paret från Scener ur ett äktenskap när de åter träffas några samproduktioner som gjorts tillsammans efter många års tystnad, vann bland annat Prix Italia. med tv-bolag i våra skandinaviska grannländer. Rederiet Rederiet är den dramaserie i svensk tv-historia som pro­ ducerats i flest avsnitt, mellan 1992 och 2002 visades totalt 318 avsnitt. Serien som följdes av väldigt många svenskar utspelade sig ombord på kryssningsfartyget M/S Freja samt på rederiet Dahléns kontor i Stockholm.

Hammarkullen Tv-serien Hammarkullen var en del av en trilogi som hyllade förorten. I Peter Birros och Agneta Fagerström-Olssons skildringar av förorten och de som bor där ingick förutom Hammarkullen även Förste zigenaren i rymden och Kniven i hjärtat. Både Hammarkullen och Kniven i hjärtat prisbe­ lönades på Prix Italia.

Svensson Svensson Första gången tv-tittarna fick stifta bekantskap med familjen Svensson, från Vivalla utanför Örebro, var den 7 oktober 1994. Serien följdes upp med en andra säsong 1996. Sedan dess har serien repriserats vid ett flertal tillfällen och är alltid lika upp­ skattad av SVT:s publik. Under 2006 började inspelningen av den tredje säsongen, som kommer att visas i SVT under 2007.

27 Kultur

Dagsaktuella kulturnyheter, flera veckomagasin som granskar och speglar kulturlivet både i och utanför Sverige, specialprogram för litteratur, musik och konst – och dokumentärfilmer nästan varannan dag. SVT ligger i topp bland de europeiska tv-bolagen när det gäller kulturbevakning.

Få andra tv-bolag i Europa kan mäta sig med SVT På SVT finns en mångårig tradition av att göra när det gäller kulturbevakning. Både vad gäller kulturprogram av yppersta klass. Samtidigt pågår kvalitet och kvantitet. Och publiken gillar vårt ständigt ett arbete att vidareutveckla kulturpro- utbud. Mer än 20 procent av befolkningen grammen i takt med omvärldens förändringar. tittar på minst ett kulturprogram i SVT i Svenska dialektmysterier och Världens moder- veckan. Kobra, Kulturnyheterna, K-special, naste land är programprojekt som utvecklats på Musikbyrån, Babel och Existens är bara SVT, och som knappast kunde ha gjorts någon några i raden av starka program inom annanstans. Två folkbildande, genreöverskridande kulturgenren. Under 2006 visade vi och kunskapsgivande program som lockar fram dessutom mer än 150 dokumentärfil- nyfikenhet hos tittare i alla åldrar. mer. Många av dem prisbelönta, precis Svenska dialektmysterier utsågs till bästa som Fredrik Lindströms serie program i infotainment-kategorin vid Kristallen- Svenska dialektmysterier, galan 2006. Juryns motivering: ”Årets vinnare når som tilldelades tv-priset ut i alla Sveriges hörn, tar tag i folksjälen och hittar Kristallen. det stora i det lilla. Ett fantastiskt hantverk som tar sig tid att tala till punkt med en berättare som älskar sitt ämne och närmar sig personerna utan tillstymmelse till distans. Inspirerande tv som visar att det fortfarande finns något som är svensk kvalitet.”

28 Kulturnyheterna, som sedan 2001 sänder nyheter varje vardagskväll, ger tittarna dagsaktuella inslag, SVT:s Uppdrag granskande reportage, kommentarer, kritik, analy- SVT ska i sin roll som kultur- ser och telegram från Sverige och hela världen. På bärare fortsatt vidga och fredagskvällarna erbjuder K-special, i ett timslångt fördjupa sitt kulturansvar. program på bästa sändningstid, färgstarka och SVT ska verka för debatt kring angelägna svenska eller internationella doku- viktiga kulturfrågor, bevaka mentärer om kända kulturpersonligheter eller och granska händelser och företeelser. utveckling på kulturlivets Veckomagasinet Sverige! sänds på söndagar olika områden och i samverkan och vänder sig till tittare som vanligtvis inte med det övriga kulturlivet stimulera och förmedla olika ser på kulturprogram. Sverige! speg- kulturaktiviteter. lar, granskar och kommenterar (Ur SVT:s sändningstillstånd) aktuella händelser och fenomen i kulturlivet från hela landet. Kobra är kulturmagasinet för intervjuer och reportage om konstnärer, författare, popstjär- Babel och Bokbussen är SVT:s program för alla nor, galenpannor och udda litteraturintresserade. Babel berättar om den fenomen. Programmet ligger bästa och mest intressanta litteraturen i Sverige i tv-mediets framkant och är och världen medan Bokbussen ger tittarna som profilprogram lite smalare handfasta lästips. Arty är ett konstprogram som än till exempel Sverige!. ger tittarna möjlighet att komma samtidskon- sten in på livet. Musikbyrån, Musikbyrån live, Rundgång och Musikministeriet, som vann Stora journalistpri- set 2006, är program för alla musikintresserade. Filmkrönikan håller vecka efter vecka koll på alla nya biofilmer och livsåskådningsprogrammet Existens tar upp religionens betydelse i samhället.

29 Dokumentäråret i SVT inleddes mycket Under 2006 visade SVT nästan en dokumentär- starkt med Armbryterskan från Ensamhe- film varannan dag. Här är ett litet axplock från ten. I den Guldbaggebelönade doku- det stora dokumentärutbudet: mentären följer filmarna Helen Ahlson I tio år utforskade konstnärsduon Bigert och och Lisa Munthe armbryterskan Heidi Bergström dödsstraffet ur ett konstnärligt per- Andersson och hennes familj i tre och ett spektiv. Deras kulturdokumentär Den sista mål- halvt år. Armbryterskan från Ensamheten tiden handlar om bruket av den sista måltiden har vunnit flera priser utöver Guldbag- i samband med avrättningar av dödsdömda. gen och den turnerar fortfarande på Filmen behandlar maten, människorna och festivaler världen över. ritualerna i världens dödsanstalter, från Texas till Manilla. Leila Khaled var bara 24 år när hon 1969 blev den första kvinnan som kapade ett flygplan. Samtidigt blev hon en förebild för många pales- tinier världen över, bland dem svensk-palestinska tonåringen Lina Makboul. I dag är Lina dokumen- tärfilmare och i hennes film Leila Khaled - flygplan- skapare besöker hon Leila 35 år senare. I dokumentären Jag såg mordet på Olof Palme försöker filmaren Mikael Hylin kasta nytt ljus över vad som hände på Sveavägen den 28 februari 1986. Efter ett telefonsamtal från Christer Pettersson inleds sex år av grundliga efterforsk- ningar som resulterar i spektakulära uppgifter som presenteras i filmen.

30 I dokumentären Gitmo reste filmarna Erik Gan- dini och Tarik Saleh till Guantánamo-basen för att försöka ta reda på hur fångarna behandlas. 50 år av kultur De fick inte komma in till fångarna, men gav inte upp utan sökte information på annat håll: i för- Kontrapunkt hörsprotokoll, fånglägren i Irak och hos privata Programmet som startade 1964 hette då enbart Musikfrågan. legosoldatföretag. När det sedermera sändes på 90-talet hette det Kontrapunkt. Programmet var en svensk/samnordisk frågetävling om klas­ sisk musik. Fram till 1980 var den legendariske kompositören, dirigenten och musikskriftställaren Sten Broman program­ ledare.

Ingmar Bergmans Trollflöjten Under april och maj 1974 spelades Ingmar Bergmans tv-version av Trollflöjten in på Cirkus i Stockholm och Drottningholms slottsteater. I huvudrollerna sågs Josef Köstlinger, Irma Urrila och Håkan Hagegård och filmen premiärvisades på SVT2 den 1 januari 1975.

Nike Under tolv säsonger 1993-99 var Nike SVT:s ledande kultur­ magasin. Utan programledare – men med genomarbetade och bildmässigt nyskapande reportage bevakades det svenska kulturlivets aktualiteter. Ingmar Bergman, Ulf Lundell och Kristina Lugn fick dela plats med debutanter och trend­ fenomen inom litteratur, bildkonst, film, teater och dans. En hängiven publik uppskattade Nike för det lustfyllda tilltalet och det genomarbetade bildarbetet.

Kulturmagasinet Kobra Med intervjuer och reportage om konstnärer, författare, pop­ stjärnor och andra mer eller mindre kända kulturpersonligheter eller företeelser försöker Kobra spegla samtidskulturen. Kobra, med programledaren Kristofer Lundström i spetsen, söker nya kulturella fenomen var än i världen de kan tänkas dyka upp.

Värsta språket Värsta språket var ett egenutvecklat format med Fredrik Lindström som programledare. Programmet som gick 2002– 2003 handlade på ett informativt och underhållande sätt om språkfrågor. Några återkommande inslag var ”Språkpolisen” och ”Språkbågen”. Programmet följdes under 2006 upp med Svenska dialektmysterier och Världens modernaste land.

31 Barn och ungdom

SVT:s programutbud för de unga tittarna håller världsklass och saknar motsvarighet bland de kommersiella konkurren- terna, både i Sverige och utomlands. För SVT är det en själv- klarhet att barn och ungdomar ska erbjudas lika mångsidiga program som vi erbjuder vuxenpubliken – i alla genrer.

gemensamma referenspunkter för SVT:s Uppdrag dagens barn och unga. SVT ska ägna ökad uppmärk- När det gäller barn- och ung- samhet åt program för och domsutbudet är kunskapen om med barn och ungdomar samt de olika barn- och ungdoms- i dessa program förmedla målgrupperna allt viktigare. kulturella och konstnärliga Konkurrensen är stenhård upplevelser samt nyheter och och barn och unga är information. SVT skall ta sär- snabba när det gäller att skild hänsyn till de språkliga skapa nya medievanor behoven hos barn som tillhör och ta till sig ny språkliga och etniska minori- teknik. Barn och tetsgrupper. SVT erbjuder barn och ungdomar ett lika varierat unga i olika åldrar (Ur SVT:s sändningstillstånd) och fylligt programutbud som SVT erbjuder de vuxna. Programmen är nyskapande till form, har också helt estetik och innehåll och ligger alltid i framkant olika behov när när det gäller interaktivitet. det gäller innehåll Vi tar barn- och ungdomspubliken på allvar och tilltal. När SVT och sänder program inom många olika genrer. förhåller sig till olika Utbudet är producerat med utgångspunkt målgrupper talar vi om från barns och ungas villkor i Sverige idag. småbarn, mellanbarn, Programmen ska stora barn och unga. ge en kulturell gemenskap och

32 Bolibompa har utgjort ramen kring SVT:s program för förskole- och lågstadiebarnen i mer än 20 år. Den unika kontaktyta och relation som program­ ledarna i Bolibompa och Bolibompadraken utgör, samt alla olika programtitlar som ingår i Bolibompa, är en viktig daglig rutin i småbarns- familjernas vardag. Bolibompa signalerar kvali- tet, kontakt och vänskap och ger utrymme för programledarna att knyta en nära kontakt med tittarna, svara på frågor och vid behov kommen- ämnen som stress, hemlöshet, konsumtion, tera och förklara dagsaktuella händelser. jämställdhet, fattigdom och rasism. Report- Den första halvtimmen i Bolibompa, med start rarna i Rebellen tilldelades Sören Olsson klockan 18.00, riktar sig främst till förskolebarn. och Anders Jacobssons ungdoms- Basen i det utbudet är skratt, lek, fantasi, kontakt pris, ”Våga vara unik”, med med programledarna, sånger, rörelselekar och motiveringen: ”Genom ramsor. Några av titlarna under 2006 var Höjdarna, ett äkta engagemang Dagens visa, Supersnälla Silversara och Stålhenrik, i vardagens Myror i brallan, Så funkar det, Dra mig baklänges, Nasse och Bud-firman Bums. Klockan 18.30 är det dags för de lite äldre barnen som är mellan sju och nio år. Fakta, humor, pyssel och göra själv är viktiga ingredi- enser. Några populära program under året var Hjärnkontoret, Så funkar det, Det var en gång, Vildmark, Häxan Surtant och Popverkstan. Bobster, som lanserades under 2006, är de stora barnens egen plats på SVT. Bobster finns, precis som Bolibompa, i SVT1, i Barnkanalen och på webben. Bobster vänder sig främst till barn mellan nio och tolv år och har precis som Bolibompa egna programledare, med egen stil och daglig närvaro i de stora barnens liv. Bobster ramar in program som Kärleksagenterna, Rea, Lilla Sportspegeln, Amigo, Lilla Melodifestiva- len och Fredagsröj. Rebellen var ett nytt samhällsprogram i Bobster, som startade under hösten. I programserien tog de sex rebellerna Alf- redo, Räsha, Tove, Adam, Axel och Elsa upp

33 Bobsters framgång bygger mycket på kontakt med publiken och en viktig del av utbudet är det som barnen producerar själva. Bobsters sajt är mycket omtyckt och använd. Där kan barnen sjunga karaoke, göra egna sketcher och spela in egna filmer. SVT är helt ensamt om att erbjuda dramapro- duktioner för barn och unga. Några populära dramatitlar under året var Världarnas bok, Vin- orättvisor och kritiskt granskande journalistik narskallar och Adam & Eva, serier som fängslade utan framprovocerade eller konstgjorda syften både barnen och deras föräldrar. har Rebellen visat att morgondagens vuxna Till dramakategorin och traditionerna hör för- redan nu bestämt sig för att deras värld kommer stås också SVT:s julkalender. 2006 bjöds tittarna att se annorlunda ut än dagens.” på LasseMajas Detektivbyrå, en klassisk pussel- Bobster innehåller också Lilla Aktuellt, som deckare där Lasse och Maja hjälpte den mer än produceras av nyhetsredak- lovligt villrådige polismästaren i Valleby att lösa tionen på SVT. Program- en rad finurliga deckargåtor. Julkalendern 2006 met sänds numera två var en av de mest interaktiva någonsin, och varje gånger i veckan och vecka valde mer än 1,4 miljoner tittare att se de riktar sig till mel- spännande avsnitten på webben. Det visar att lanstadiebarn. Nytt den yngre generationen själva väljer när de vill för 2006 är också de se sina favoritprogram. dagliga nyhetsupp- Det är viktigt för SVT att erbjuda de olika barn- dateringarna på och ungdomsmålgrupperna ett utbud som pas- Lilla Aktuellts sar just deras behov och utvecklingsfas. Utöver webbsida. de dagliga sändningarna av Bolibompa och Bobster mellan klockan 06.30 och 17.55 i Barn- kanalen presenteras SVT:s utbud för barn och ungdomar i SVT1 mellan klockan 18.00 och 19.30. Den tiden är en zon befriad från anspelningar på sex, våld och droger.

34 Lika viktigt som det är att skydda små och stora barn från visst innehåll, lika viktigt är det för oss att vara en angelägenhet också för äldre ungdo- 50 år av barn och ungdom mar. Det kräver en helt annan ingång i utbudet och ett annat tilltal. Relationer, identitet, humor Pippi Långstrump och samhälle är de ledord som är grundpelarna Den första delen av Pippi Långstrump premiärvisades den 8 i SVT:s riktade utbud för unga. februari 1969 på tv. Astrid Lindgren hade själv varit med och skrivit manuset. Serien gjordes senare om till filmen Här kom­ Under året erbjöd SVT den unga obundna mer Pippi Långstrump som hade premiär 1973. Inspelningarna publiken ett eget riktat utbud som inte var kopp- var samproduktioner mellan SVT och Svensk Filmindustri. lat till barnprogrammen i tablån. Exempel på det är relationsprogrammet Raggadish, sajten Spinn, Populära myror och elefanter inköpta serien Veronica Mars, filmtävlingen One Fem myror är fler än fyra elefanter sändes för första gången minute junior och det alternativa underhållnings- hösten 1973 och återkom våren 1975, men programmet har repriserats ett antal gånger efter detta och är alltid lika programmet Bingo Royale. omtyckt. Programmet var även SVT:s julkalender 1977. Mag­ SVT:s utbud för barn och ungdomar är unikt nus Härenstam, Brasse Brännström och Eva Remaeus ledde och varierat och har en kvalitet som håller världs- ett program som med en underhållande pedagogik försökte lära ut och väcka barnens intresse för bokstäver och siffror. klass. Det saknar helt motsvarighet bland de Bullen kommersiella tv-kanalerna i Sverige och utom- Ungdomsprogrammet Bullen var en riktig långkörare i SVT. lands. Drama, fakta, underhållning, magasin, Mellan åren 1987 och 2000 berörde programmet känsliga musik, dokumentärer och sagor – för olika mål- ämnen som kärlek, onani, homosexualitet och incest – allt utifrån ett ungdomsperspektiv. Ett klassiskt inslag var brev­ grupper, för barn med olika förutsättningar, på filmen som alltid föregicks av frasen ”Som vanligt är det inte svenska, teckenspråk och på samiska. För och personerna i filmen som skrivit brevet”. Programledarna vid starten var Martin Timell och Cissi Elwin. Efter dem har bland med barn och unga i Sverige i dag. Där och när andra Anders Lundin, Nadia El-Garda, Rickard Olsson, Calle de vill ha det. Marthin och Katti Hoflin lett programmet.

Björnes magasin Björne och hans magasin har varit i farten ända sedan 1987. Jörgen Lantz spelade Björne mellan 1987–2002 och därefter har Pontus Gustafsson dragit på sig björnoverallen. Förutom trähunden Hugo och tygsnäckan Snigel har många mänskliga kompisar passerat revy genom åren. Bland dem kan nämnas Robert Gustafsson, Vanna Rosenberg och Eva Funck.

Grynet Elin Ek har gestaltat Grynet i olika omgångar i programmen Grynets show, Grynet på vift och Grynets megashow. Grynet är en kaxig och orädd tjej som går sin egen väg. Några klas­ siska Grynet-ögonblick är intervjuerna med Zlatan och Göran Persson.

35 Fakta och fritid

SVT:s fakta- och fritidsprogram ska vara angelägna och folkbildande. SVT:s Uppdrag Vare sig de handlar om konsumentfrågor, mat, natur, barnuppfostran, SVT ska erbjuda ett mångsidigt miljö eller resor. Och publiken ska alltid veta att våra fakta- och fritids- programutbud som känneteck- program görs helt utan styrning av kommersiella intressen. nas av hög kvalitet i alla pro- gramgenrer. Programutbudet skall spegla förhållanden i hela landet och som helhet präglas Konsumentupplysning i Plus, naturupplevelser Plus med Sverker Olofsson är ett bra exempel av folkbildningsambitioner. i Mitt i naturen eller tips till föräldrar i Söderlund på fri television. Att SVT är oberoende från

(Ur SVT:s sändningstillstånd) & Bie. SVT:s fakta- och fritidsutbud är brett och ekonomiska intressen och maktsfärer är en spänner över många olika förutsättning för Plus. Hela programidén skulle områden. Men det gå förlorad om inte tittarna visste att Sverker och finns en gemensam hans redaktion agerar och kommer med rekom- nämnare: folkbild- mendationer helt utan styrning från kommersi- ningsambitionen. ella intressen. I november 2006 sändes Plus för Programmen ska femhundrade gången. Det är ett av SVT:s mest vara underhål- populära program. lande, inspire- De senaste åren har tv-tittarnas intresse för rande, bildande matprogram ökat stadigt och SVT har introducerat och granskande, flera nya program. Det började med succén Tinas och ta upp frågor mat, som i snitt haft 1,2 miljoner tittare. I Landgång som berör männis- fick vi följa programledaren Anne Lundberg när kor i deras vardagsliv. hon mönstrade på oljetankern Navigo där skepps- Fakta- och fritidspro- kocken German Zamudio arbetar. I Solens mat grammen i SVT görs tog Bo Hagström oss med på kulinariska äventyr utifrån journalistiska, till Italien. Recepten och tipsen från SVT:s matpro- inte kommersiella, gram finns självklart på svt.se. principer. Söderlund & Bie var en av nysatsningarna hösten 2006. I det omskrivna föräldraprogram- met reste krönikören, författaren och journalis- ten Ann Söderlund runt i Sverige för att lösa vardagsproblem och livspusslet hos

36 stressade barnfamiljer. Anne Lundberg gav sig också ut på vägarna igen med Antikrundan, som sändes för artonde året i rad. Antikrundan är ett av SVT:s populäraste program med tittare i alla åldrar.

37 Klimatfrågan Under 2006 sände Packat & klart inslag från fick en alltmer 54 olika resmål runt hela världen. Tittarna fick framträdande plats i besöka både Kuala Lumpur och dansbands- samhällsdebatten under veckan i Malung, hänga med på forsränning i 2006. SVT:s storsatsning Montenegro och se Srebrenica och Tjernobyl Planeten ställde många obekväma – resmål ingen resebyrå skulle sponsra program frågor om miljön och serien fick stor uppmärk- om. Packat & klart har ett enda intresse, att ge samhet. I två års tid besökte filmteamet bakom tittarna objektiv information. Det är ännu ett Planeten 25 länder och intervjuade forskare och exempel på fri television. experter. ”The planet”, långfilmsversionen av Pla- Andra programtitlar 2006 inom fakta och neten, är uttagen till IDFA-festivalen i Holland, en fritidsområdet var Motorist, Login, Vetenskapens av världens största dokumentärfilmfestivaler och värld, Vetenskapsmagasinet, Fråga doktorn, Natur- är även nominerad till det nollorna, Toppform, Mat/Niklas, Nya rum, Odlarna, stora priset vid Tempo- Täppan, Gunnels gröna, Mitt i naturen, Djursjuk- festivalen. huset och Hundkoll.

38 50 år av fakta och fritid

Tekniskt magasin Programmet som behandlade tekniska frågor och aktuali­ teter ur ett populärvetenskapligt perspektiv, sändes mellan åren 1957 och 1987. Totalt 300 program gjordes och det är en av SVT:s mest långlivade programserier. Erik Bergsten var programledare för samtliga sända program.

Trafikmagasinet Trafikmagasinet sändes för första gången den 15 mars 1978 och drygt 25 år senare sändes det sista avsnittet. Pro­ grammet hade en tydlig konsumentprägel med sina pålitliga tester med en betygsättning som fick stort genomslag hos publiken. Programmet var genom åren en stor tittarsuccé med som mest 2,4 miljoner tittare.

På fisketur med Bengt ochL arz Visst nappar det, där Bengt Öste och Larz Thure Ljungdahl reste land och rike kring och prövade fiskelyckan i olika vattendrag, var en långkörare i SVT. Mellan 1980 och 1994 gav programledarna tips och råd om det mesta som hör fritidsfiske till; allt från utrustning och fiskeknep till hur man tillverkar egna drag och flugor.

Gröna fingrar iG röna rum I Gröna rum fick tittarna under nio år, tio säsonger och 312 program besöka trädgårdar i hela Sverige. I programmet fick både experter och glada amatörer plats, allt under ledning av programledaren Gunnel Carlsson.

Sommartorpet I Sommartorpet lotsar programledaren och inredaren Ernst Kirschsteiger tittarna genom olika bygg- och inredningspro­ jekt i sommarstugemiljö. Genom att blanda gammalt med nytt, inredningsidéer med tips om allt från hur man monterar en gammal gjutjärnskamin till hur man gör uteplatsen mer levande, fungerar programmet som en sprudlande inspira­ tionskälla för sommarstugeägarna.

39 De viktigaste priserna och nomineringarna för SVT-program år 2006

Program Producent etc Pris Att tala med djävulen Producent Peter Löfgren, «Prix Meilleure Investigation », Bästa undersökande reportage. (Figra, Festival projektledare Axel Arnö International Grand Reportage d’actualité, Le Touquet , Frankrike)

Bergman – Une Trilogie: Berg- Producent Marie Nyreröd, ”Award for Best Portrait”, Bästa Porträtt, (Fifa, Festival International du Film sur l’Art, man och filmen, Bergman och projektledare Vera Bonnier Montreal, Canada) teatern och Bergman och Fårö

Enough Rope Producent Bobo Ericzén, Barracuda Film&TV, Hedersomnämnande i kategori 2 ”Music and Dance programmes adapted for TV”. projektledare Christina Hörnblad, SVT (Golden Prague, 43:e Internationella Tv-festivalen i Prag, Tjeckien). Inget pris delades ut i kategorin. ”Rockie Award” i kategorin Performance Programs, d.v.s. priset för Bästa program i kategorin. (Banff World Television Award, Banff Canada)

God morgon alla barn Region Väst/Göteborg och Bob Film, produ- ”Special Commendation” i kategorin TV Fiction (Prix Europa) cent Jan Blomgren/Christian Wikander SVT Lasermannen Producent/regissör Malcolm Dixelius/ ”Special Commendation” i kategorin TV IRIS (Prix Europa) Gellert Tamas, projektledare Axel Arnö La Nilsson Producent Jonas Jannopoulos, Hedersomnämnande i kategorin “Performing Arts/Music and Art Documentaries”, projektledare Camilla Lundberg (Prix Italia, International Competition for Radio, Television and Web) Om Stig Petrés hemlighet Regissör Harald Hamrell, Manus Ulf Kvensel, ”Prix du Jury Professionnel” för Bästa Dramaserie, ”Prix de Public” för Bästa Dramaserie, projektledare Cecilia Norman Mardell ”Priset för Bästa Musik” till Adam Norén. (Reims Tv-fictionfestivalen, Reims, Frankrike)

Uppdrag granskning: Fallet Ulf Producent Hannes Råstam, ”Prix Fipa d’or” (Guldfipa) för Bästa Reportage, (Fipa, Festival International de projektledare Nils Hanson Programmes Audiovisuels, Biarritz , Frankrike), ”Guldnymfen” för Bästa produktion i kategorin News Documentaries, (Monte-Carlo 46:e Tv-festival, Monte Carlo, Monaco). ”Special Commendation” i kategorin TV Current Affairs, (Prix Europa)

SVT:s priser vid Kristallen 2006

Pris Pris Årets gameshow På spåret Årets nyhetsprogram Rapport Årets infotainmentprogram Svenska dialektmysterier Årets dokumentärprogram Lasermannen dokumentären Årets dramaprogram Lasermannen Publikens pris till årets programledare Peter Settman Årets barnprogram Hjärnkontoret Publikens pris till årets program Så ska det låta Årets faktaprogram Josefsson Sändningstid Produktionstyper De inköpta programmens Resurs insats per Tittad tid ursprung, sändningstid 2006 programkategori

Sändningstid Produktionstyper De inköpta programmens Resurser per Tittad tid ursprung, sändningstid 2006 programkategori

Fakta 37% Svensk – egen produktion 54% USA 29% Fakta 19% Fakta 21,9% Fiktion/lång lm 24% Svensk – utläggning, Storbritannien 17% Nyheter 26% Nyheter 21,2% Nyheter 11% samproduktion, inköp 10% Sverige 11% Fiktion/Lång lm 21% Fiktion/lång lm 18,4% Nöje 12% Utländsk produktion 36% Norden 13% Musik 3% Musik 1,7% Sport 12% Övriga Europa 13% Nöje 11% Nöje 16,0% Musik 4% Frankrike 6% Sport 19% Sport 20,6% Tyskland 6% Musik, hallå, trailer m.m. 1% Musik, hallå, trailer m.m. 0,2% Kanada 2% 40 Övriga världen 3% Flerårsöversikt

Belopp i mkr

2006 2005 2004 2003 2002 2001 Intäkter Erhållna avgiftsmedel 3 999 4 035 3 943 3 901 3 840 3 653 Medelsavstående Rikab och SRF –255 –233 –252 –241 –242 –238 Förändring av skuldförda avgiftsmedel –22 98 57 –111 –99 74 Summa intäktsförda avgiftsmedel 3 722 3 900 3 748 3 549 3 500 3 488

Övriga rörelseintäkter 372 271 314 280 265 301 4 094 4 171 4 062 3 829 3 765 3 789

Kostnader Övriga rörelsekostnader –4 030 –4 037 –4 010 –3 759 –3 697 –3 626 Avskrivningar enligt plan –74 –81 –101 –114 –122 –135 Finansiella intäkter och kostnader 0 2 5 4 3 –8 Bokslutsdispositioner och skatt 16 –52 46 43 52 57 Delsumma –4 088 –4 168 –4 060 –3 826 –3 764 –3 712

Jämförelsestörande poster 0 0 0 –77 –4 088 –4 168 –4 060 –3 826 –3 764 –3 789

Resultat efter skatt 6 3 2 3 1 0

Tillgångar Anläggningstillgångar 168 201 148 198 239 372 Omsättningstillgångar 810 810 926 871 699 734 978 1 011 1 074 1 069 938 1 106

Skulder Eget kapital och obeskattade reserver 181 197 145 193 235 288 Skulder 797 814 929 876 704 818 978 1 011 1 074 1 069 938 1 106

Sändningar i huvudkanalerna SVT1 och SVT2, tim 9 019 9 224 9 429 9 971 9 938 9 218 Sändningar i temakanaler, tim 9 015 9 409 10 433 7 959 0 0 Totalt sändningar exkl parallellsändningar, tim 18 034 18 633 19 862 17 930 9 938 9 218 Antal årsarbeten 2 912 3 071 3 091 3 106 2 911 2 868 Daglig räckviddsandel 74% 76% 77% 77% 78% 79%

41 Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören i Sveriges Television AB (556033-4285) får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 2006.

Public service-koncernen Public service-uppdraget Sveriges Television AB (556033-4285) ägs av Förvaltningsstiftelsen Sveriges Television har av regeringen tilldelats tillstånd att sända för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbild- rikstäckande television i det analoga och det digitala marknätet. ningsradio AB (802404-6982). Förvaltningsstiftelsen är moder- Riksdagen har under 2006 fattat beslut om de villkor som skall stiftelse i en koncern i vilken de nämnda tre programbolagen är gälla för sändningstillståndet under åren 2007 t.o.m. 2009. dotterföretag. Stiftelsen har bildats genom riksdagsbeslut i syfte Sveriges Television har tilldelats tillstånd att utöver de mark­ att främja programbolagens självständighet. Den skall tillgodose sända kanalerna bedriva sändningar via satellit i syfte att nå sitt syfte genom att äga och förvalta aktier i programbolagen allmänheten i Sverige, Finland och övriga Europa. Sändningarna samt utöva de befogenheter som är förknippade med detta, men får innehålla dels de nya digitala programkanalerna, dels SVT1 har ingen roll i tilldelningen av medel till Sveriges Television eller och SVT2 samt en sammanställning av program från de ordinarie i beslut om företagets organisation eller verksamhetsinriktning. sändningarna. I enlighet härmed utses på bolagsstämman för Sveriges Television fem av de sju ordinarie ledamöterna samt en suppleant i företa- Planerade och delvis redan beslutade gets styrelse. Ordförande och en suppleant utses av regeringen. förändringar i verksamheten Sveriges Televisions styrelse utser företagets verkställande Den av regeringen beslutade övergången från analog till digital direktör som också är ordinarie ledamot i styrelsen. I styrelsen utsändning i marknätet inleddes under hösten 2005 på Gotland, ingår vidare två personalföreträdare med två suppleanter. Styrel­ i Gävle och i Motala. Övergången i dessa områden har fungerat sen för Sveriges Television har sitt säte i Stockholm. Beslut om på ett bra sätt. En successiv övergång till digital marksänd tv verksamhetens allmänna inriktning fattas av Sveriges Televisions sker i övriga delar av landet för att vara helt genomförd i februari styrelse, dock ej om programmens innehåll. Denna konstruktion 2008. Övergången från analog till digital utsändning i marknätet ger Sveriges Television en självständig ställning i förhållande till medför att samtliga hushåll via marknätet utöver SVT1, SVT2 politiska och kommersiella intressen. och TV4:s huvudkanal även kan ta del av Barnkanalen, SVT24 Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och och Kunskapskanalen. Övergången innebär successivt minskade Sveriges Utbildningsradio AB (UR) äger tillsammans Radiotjänst distributionskostnader och samtidigt minskad tilldelning av i Kiruna AB (RIKAB) och Sveriges Radio Förvaltning AB (SRF). anslagsmedel, varför inga resurser tillförs SVT. RIKAB, bildat genom riksdagsbeslut, uppbär tv-avgifter och Upphandlingen av nättjänster för digital marksänd tv-distribu- bedriver avgiftskontroll. tion som resulterade i ett avtal med Teracom för tiden 2004–2013 kommer efter en dom i Kammarrätten att göras om. De tre programbolagen har beslutat att samarbeta inom områ- Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, den utanför den rena kärnverksamheten. Genom att samarbeta Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB inom olika stöd- och servicefunktioner ska större andel av resur- Org.nr 802404-6982 serna kunna användas för kärnverksamheten. Arbetet är inriktat på att kunna överföra programbolagens befintliga resurser för stöd- och servicefunktioner till en gemensam organisation. Från Sveriges Television har från och med 1 januari 2007 funktionerna Sveriges Sveriges Sveriges finansförvaltning, redovisning, löneadministration och därtill Radio AB Television AB Utbildningsradio AB hörande kringfunktioner överförts till Sveriges Radio Förvaltnings Org. nr 556419-3232 Org.nr 556033-4285 Org.nr 556195-1996 AB. Under 2007 kommer motsvarande funktioner att överföras även från Sveriges Utbildningsradio och Sveriges Radio. Målet är att samordningen ska ge full effekt med början år 2009. Sveriges Radio Radiotjänst i Förvaltnings AB Kiruna AB Förslag om förändringar för verksamheten från och med år 2007 Avtalsperioden och sändningstillståndet för Sveriges Television har Org.nr 556023-4030 Org.nr 556300-4745 löpt till och med år 2006. Regeringen tillsatte två utredningar som i januari 2005 lämnade förslag om public serviceverksamheten för tiden efter år 2006. Utredningarna föreslog bl.a. ett nytt sänd- SRF äger fastigheter som programföretagen utnyttjar i sin verk- ningstillstånd på sex år och en förändrad finansiering för public samhet samt handhar vissa gemensamma servicefunktioner. SRF serviceverksamheten. Efter remissbehandling under 2005 fattade handhar för programbolagen gemensamma funktioner såsom riksdagen under våren 2006 beslut delvis i enlighet med utred- fastighetsförvaltning, teleservice, företagshälsovård, biblio- ningarnas förslag. Under hösten 2006 ändrades beslutet till att i teks- och arkivservice, postservice etc. SRF finansieras genom stället gälla för en treårig avtalsperiod för åren 2007 t.o.m. 2009. medelsavstående från programbolagen, vilket i annat fall skulle Utredningens förslag om att ändra dagens anslagsfinansie- ha redovisats som kostnad i respektive programbolag. ring till direktfinansiering från tv-tittarna omfattades dock inte Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television av beslutet. Det innebär att någon förändring i den hittillsva- AB och Sveriges Utbildningsradio AB avger koncernredovisning. rande finansieringsmodellen tills vidare inte kommer att införas. Beslut har inte heller fattats om någon förändring av företagets mervärdesskattesituation.

42 Risker i verksamheten Leasingavgifter och kapitalvärde för leasad utrustning Den verksamhet som bedrivs av SVT som public serviceföretag 60 250 innebär risker i olika avseenden. En publicistisk verksamhet innebär alltid risk för klagomål och 50 stämningar för det material som publiceras. SVT har också skyldig­ 200 het enligt sändningsvillkoren att vara objektiva och återspegla en 40 mångfald av åsikter och information. Företaget har goda stöd- 150 ­funktioner i form av expertis i juridiska och programpolitiska 30 frågor som ska minimera riskerna för överträdelse av villkoren i sändingstillståndet. 100 20 Den granskande journalistiken innebär alltid en risk för direkta som indirekta påtryckningar, hot m.m. från kommersiella, poli- 50 10 tiska och andra maktsfärer. Genom företagets organisation, ägande och finansiering har förutsättningar skapats för att be- 0 0 gränsa dessa risker. 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 De finansiella riskerna är begränsad genom att finansieringen tryggas av en lagstadgad skyldighet för svenska hushåll att betala Leasing avgifter Kapitalvärde leasad utrustning tv-avgift. Den interna kontrollen av verksamheten granskas av två olika Nyanskaffningsvärdet (kapitalvärdet) för under räkenskaps- revisorer utsedda av regeringen respektive ägarstiftelsen. Dess- året leasade inventarier uppgår till 239,0 (236,3) mkr. Samtliga utom granskas verksamheten av Riksrevisionen. Någon internre­ leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. visionsfunktion har SVT inte. Under året har leasingavgifter belastat resultatet med 58,6 (49,3) mkr. Räntedelen av leasingavgiften uppgår till 1,1 (1,1) mkr och Intäkter och kostnader redovisas bland bolagets finansiella kostnader. Intäkter

De grundläggande villkoren för Sveriges Televisions ekonomi Avtalade framtida leasingkostnader: formuleras i anslagsvillkoren som regeringen årligen fastställer i anslutning till riksdagens beslut om nivån för medelstilldelningen. 2007 48,93 mkr Medelstilldelningen har löpande justerats enligt Radio- & tv-index 2008 31,39 mkr i syfte att kompensera för penningvärdesförändringar. Från och 2009 10,59 mkr med år 2003 uppräknas avgiftsmedlen med 2 procent. 2010 1,29 mkr År 2006 tilldelades Sveriges Television tv-avgiftsmedel om 3 999 (4 035) mkr för programverksamheten varav 460 (567) mkr 2011 och senare 2,15 mkr tilldelats från särskilt distributionskonto och 3 539 (3 468) mkr Sveriges Televisions verksamhetsnivå varierar mellan åren till från rundradiokontot. stor del beroende på stora sportevenemang såsom olympiska spel och världs- och europamästerskap. Då dessa evenemang Kostnader äger rum ökar kostnadsmassan. Intäkterna i form av avgifts- Sveriges Television är inne i en omfattande teknisk omställning medel är däremot jämnt fördelade över avtalsperioden. För att från analog till digital teknik, som berör både produktion och möta dessa kostnadsfluktuationer utnyttjar Sveriges Television distribution. Detta kräver en omfattande förnyelse av företagets möjligheten att balansera en del av erhållna avgiftsmedel för tekniska utrustning. användning under kommande år. Balanseringen redovisas i flerårsöversikten under rubriken Förändring av skuldförda Investeringar och avskrivningar avgiftsmedel och specificeras i not 1 till resultaträkningen. 150 Kostnader för sporträttigheter

120 250

90 200 60 150 30 100 0 2002 2003 2004 2005 2006 50 Investeringar Avskrivningar

0 Vissa kostnader, såsom andel av fastighetskostnader i Sveriges 2002 2003 2004 2005 2006 Radio Förvaltnings AB, redovisas inte bland kostnaderna i Sveriges Television. 43 Sveriges Television har tillförsäkrat sig sändningsrättigheter till Medarbetare 2006 ett antal större kommande sportevenemang genom att teckna Den 31 december 2006 hade SVT 2 626 (2 705) tillsvidareanställda, avtal som löper över flera år. varav 1 105 (1 149) kvinnor motsvarande 42 (42) procent och 1 521 I diagrammet nedan visas riksprogrammens andelar 2006 av (1 556) män motsvarande 58 (58) procent. sänd tid jämfört med resursförbrukning och tittad tid. Den 31 december 2006 var 396 (450) personer visstidsanställda varav 54 (54) procent kvinnor och 46 (46) procent män. Andel av sänd tid, resurser och tittartid 2006 Medelanställningstiden för tillsvidareanställda är 18 år. % Personalstyrkans fördelning över landet december 2006: 35 Tjänsteställe Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt 30 BORÅS 1 1 25 ESKILSTUNA 5 5 20 FALUN 45 6 51 15 GÄVLE 7 2 9 10 GÖTEBORG 201 41 242 HALMSTAD 1 1 5 HUDIKSVALL 3 3 0 Fakta Nyheter Fiktion/Lång lm Nöje Sport JÖNKÖPING 7 7 Sänd tid Resurser Tittartid KALMAR 4 2 6 Faktaprogrammen utgjorde cirka 31 procent av det samlade KARLSKRONA 1 1 utbudet. Av resurserna använde kategorin Fakta cirka 19 procent, KARLSTAD 43 9 52 medan tittarna ägnade Faktautbudet cirka 24 procent av den tid KIRUNA 15 6 21 de lade ned på Sveriges Televisions utbud. Nyhetsprogrammen utgjorde cirka 25 procent av utbudet, förbrukade cirka 26 procent LEKSAND 31 6 37 av resurserna och hade en tittartidsandel på drygt 20 procent. LULEÅ 47 5 52 Fiktion/Långfilms andel av sändningstiden och tittartiden var MALMÖ 211 36 247 cirka 18 procent, medan andelen av använda resurser var närmare NORRKÖPING 105 13 118 21 procent. Kategorierna Nöje och Sport hade båda större ande- lar av tittartiden än av resurser och sändningstid. SKELLEFTEÅ 7 1 8 STOCKHOLM 1 597 219 1 816 Sidoverksamhet STORUMAN 1 1 Regeringen föreskriver i anslagsvillkoren för 2006 att program- SUNDSVALL 39 5 44 företagens verksamhet uppdelas i kärnverksamhet, komplet- terande verksamhet och sidoverksamhet. Avgiftsmedlen skall SÄLEN 1 1 användas i företagets kärnverksamhet, d.v.s. radio- och tv-verk- UDDEVALLA 1 1 samhet i allmänhetens tjänst, men även i verksamhet som syftar UMEÅ 122 24 146 till att komplettera och stärka kärnverksamheten. Sidoverksam- UPPSALA 2 2 heter får dock inte finansieras med avgiftsmedel och skall i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt. VISBY 3 1 4 Sidoverksamheten inom Sveriges Television utgör inget eget VÄSTERÅS 11 3 14 resultatområde utan uppstår genom att den lediga produktions- VÄXJÖ 71 9 80 kapacitet som från tid till annan uppstår i den löpande ordinarie ÖREBRO 37 7 44 kärn- och kompletterande verksamheten nyttiggörs. Som exempel på sidoverksamheter kan nämnas uthyrning ÖRNSKÖLDSVIK 2 2 av teknisk personal, lokaler och utrustning, viss försäljning av vis- ÖSTERSUND 6 6 ningsrätter samt försäljning av till företaget anknutna produkter Totalt 2 626 396 3 022 som böcker, kläder, spel och köpvideoprogram för privat bruk. De till sidoverksamheten knutna intäkterna och kostnaderna redovisas i not 3. Kostnadssidan utgörs av både sär- och samkost- nader. Samkostnaderna beräknas med hjälp av en schablonför- delning av de kostnader för resurser som används blandat d.v.s. gemensamt i de olika verksamheterna. Fastighetskostnader och andra för programbolagen gemen- samma kostnader som redovisas i Sveriges Radio Förvaltnings AB belastar ej sidoverksamheten. Sidoverksamhetens resultat efter skatt uppgår till 6,4 (3,3) mkr.

44 Personalsammansättningen i åldersgrupper fördelar sig enligt Jämställdhet nedan: Det långsiktiga målet för Sveriges Television är att andelen kvin- nor och män inom varje kompetensområde ska vara lika eller Tillsvidare anställda per åldersgrupp 2006 avvika med högst tio procentenheter. Detta mål har sedan länge uppnåtts när det gäller totalt anställda i hela företaget. Andelen 300 anställda kvinnor uppgick den 31 december 2006 till 44 procent, vilket är samma siffra som 2005 och 2004. 250 Bland de visstidsanställda (totalt 396 personer) var kvinnorna i majoritet, 54 procent. Motsvarande siffra för de tillsvidarean- 200 ställda (totalt 2 626 personer) var 42 procent. För att öka mångfalden och bryta den traditionella könsfördel- 150 ningen med kvinnor i administrativa yrken och män i tekniska har SVT under 2006 medverkat i Equalprojekt FAIR. FAIR står för Fram- 100 tidsanpassad inkluderande rekrytering och är ett utvecklingspart- nerskap som med stöd av Europeiska socialfonden ska verka för 50 ökad mångfald och minskad diskriminering på arbetsmarknaden. Projektet pågår t.o.m 2007 och SVT har under 2005 påbörjat en 0 20–24 25–29 30–34 35–39 40–44 45–49 50–54 55–59 60–64 65– utbildning av rekryterare och chefer i syfte att säkra rekryterings- processen i denna riktning. Kvinna Man Inom programverksamheten, som också regleras i SVT:s jämställdhetsplan, har under året kontinuerliga utvärderingar Visstidsanställda per åldersgrupp 2006 och uppföljningar gjorts av jämställdheten inom bla nyhetsverk- samheten, barn- och ungdomsprogrammen samt fritid/fakta- 80 programmen. 70 Miljö 60 Miljöarbetet inom SVT fortsätter enligt den miljöstrategi som 50 lades fast 2002. Exempel på åtgärder under de senaste åren: 40 – Videokonferensanläggningar är nu installerade över hela före­ taget. Internt resande som står för en stor del av det totala resan- 30 det inom företaget kan därigenom ersättas av videokonferenser. 20 – Ett mångårigt utvecklingsprojekt drivs inom företaget för att lämna bandhanteringen. Videoband och övriga magnetband 10 representerar en stor andel av SVT:s miljöfarliga avfall och för­ 0 ändringen är viktig för att nå önskad minskning. –19 20–24 25–29 30–34 35–39 40–44 45–49 50–54 55–59 60–64 65– – Andelen miljöbilar ökar stadigt i företaget. En ny bilpolicy Kvinna Man har fastställts. Både produktions- och förmånsbilar ska vara klassificerade som miljöbilar. Undantag medges endast vid Medelåldern är 46 (47) år, för tillsvidareanställda 48 (48) år och synnerliga skäl. visstidsanställda 33 (35) år. – Energikonsumtionen i våra fastigheter ska minska. Flytt från stora lokaler med eftersatt underhåll till mindre moderna lokaler Årsarbeten gör att SVT kan minska energikonsumtionen. Antalet årsarbeten definieras av SVT som den arbetstid som nedlagts av de anställda – både de tillsvidareanställda och viss- Styrelsens arbete tidsanställda. Vid beräkningen av arbetstiden har hänsyn tagits Sveriges Televisions styrelse har under 2006 sammanträtt vid till övertidsarbete och frånvaro. De utomstående medverkande åtta tillfällen. som engageras i programproduktionen ingår dock ej. Styrelsens arbete har under året varit fortsatt fokuserat på uppföljningen av den strategiska planens genomförande samt Antal årsarbeten förutsättningar och inriktningar för nästa tillståndsperiod. Rekry- 3 500 teringen av ny vd har även varit av central betydelse. Vid sammanträdet den 25 januari beslöt styrelsen att inleda 3 000 arbetet med rekrytering av ny vd, varvid styrelsen uppdrog åt en särskild arbetsgrupp bestående av Lars Engqvist, Anders 2 500 Lindström, Odd Eiken och Annelie Ewers samt en av styrelsens 2 000 personalrepresentanter, (personalrepresentanterna utsåg efter styrelsemötet Tommy Eklund att ingå i arbetsgruppen) att svara 1 500 för förberedelserna inför ett framtida styrelsebeslut. Arbets- gruppen leddes av styrelsens ordförande och fick mandat att 1 000 engagera ett rekryteringsföretag som stöd för gruppens arbete. 500

0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 45 Vidare beslöt styrelsen att uppdra åt verkställande ledningen Förslag till vinstdisposition

att inleda arbetet med att realisera strategin för hd-tv. Vidare Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: uppdrog styrelsen åt vd att fortsätta arbetet med en modell för samverkan mellan programbolagen, i ett första skede inom vissa Balanserad vinst 9 395 935 kronor serviceområden. Årets resultat 6 405 747 kronor Revisorerna deltog under särskild punkt på dagordningen Summa disponibla vinstmedel 15 801 682 kronor vid sammanträdet den 22 februari och redogjorde för sina kom- mentarer med anledning av genomförd revision. Styrelsen och verkställande direktören Vid sammanträdet den 6 april konstituerades styrelsen efter föreslår att vinstmedlen disponeras så genomförd bolagsstämma den 27 mars. Till ny ledamot i styrel- att i ny räkning överförs 15 801 682 kronor sen hade förordnats Göran Johnsson efter Brittmo Bernhardsson och till ny suppleant Jan P. Bordahl efter Ingegerd Sahlström. Vid styrelsesammanträdet den 14 juni beslöt styrelsen uppdra åt vd att fortsätta arbetet med förändrat lokalinnehav/lokalutnytt- jande i Stockholm i samverkan med SR och UR och inom ramen för SRF. Styrelsen beslöt vidare att uppdra åt vd att för SVT:s del etablera samarbetet inom ramen för SRF avseende gemensam ekonomi- och personaladministration, upphandling och koordi­ nering av fastighetsrelaterade tjänster och telefonitjänster. Styr­ elsen beslöt att tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning med de avvikelser det medför att bolaget har endast en ägare och att viss reglering sker genom beslut av regering och riksdag. Vid styrelsesammanträdet den 9 augusti fastställdes arbets- ordning för styrelsen, vd-instruktion, arbetsordning för verkstäl- lande ledningen och instruktion för programdirektören. Vid styrelsemötet den 13 oktober utsågs Eva Hamilton till vd fr.o.m. den 6 november efter Christina Jutterström, som gick i pension. Styrelsen behandlade uppgiften att regeringen avsåg att ändra tidigare fattat beslut om längden på kommande tillstånds- period. Styrelsen beslöt att av styrelsen fastställda policies tills vidare skulle vara Finanspolicy, Personalpolicy (inkluderande reg- ler för värdepappersinnehav, bisysslor, regler för programledare m.m.) och Inköpspolicy. Styrelsen beslöt vidare att godkänna Internkontrollrapport för 2006 och konstaterade samtidigt att det inte var aktuellt att inrätta en internrevisionsfunktion i bolaget. Vid styrelsesammanträdet den 7 december uppdrogs åt vd att för SVT godkänna innehållet i Sändningstillstånd 2007–2009. Budgeten för 2007 beslutades. Vd redogjorde för arbetet med projektet Fri Television 2012, som bl.a. syftar till att formulera publicistiska strategier fram till 2012.

46 Resultaträkning

Mkr Not 2006 2005 RÖRELSENS INTÄKTER Avgiftsmedel 1 3 722,1 3 900,4 Övriga rörelseintäkter 2, 3 371,5 271,1 Summa rörelsens intäkter 4 093,6 4 171,5

RÖRELSENS KOSTNADER Personalkostnader 5 –1 680,5 –1 718,5 Programdistribution 6 –490,6 –612,5 Avskrivning av materiella anläggningstillgångar 9 –74,5 –80,8 Övriga externa kostnader 4 –1 857,8 –1 706,2 Summa rörelsens kostnader –4 103,4 –4 118,0

Rörelseresultat –9,8 53,5

Resultat från andelar i intresseföretag 10 – 0,1 Ränteintäkter och liknande resultatposter 3,0 3,7 Räntekostnader och liknande resultatposter –2,5 –2,1 Summa finansiella poster 0,5 1,7

Resultat efter finansiella poster –9,3 55,2 Bokslutsdispositioner 7 22,7 –49,4 Resultat före skatt 13,4 5,8 Skatt på årets resultat 8 –7,0 –2,5 ÅRETS RESULTAT 3 6,4 3,3

47 Balansräkning

Mkr per den 31 december Not 2006 2005 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Tv-teknisk utrustning och övriga inventarier 9 165,1 187,8 Pågående nyanläggningar 0,8 11,4

Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 10 1,8 1,8 Andra långfristiga värdepappersinnehav 11 0,0 0,0 Övriga långfristiga fordringar 0,2 0,1 Summa anläggningstillgångar 167,9 201,1

Omsättningstillgångar Varulager 1,3 1,3

Kortfristiga fordringar Kundfordringar 42,9 34,6 Fordringar hos koncern/intresseföretag 0,4 0,8 Övriga fordringar 4,4 5,0 Förvärvade visningsrätter 299,7 360,8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 290,2 390,7

Kortfristiga placeringar 13 0,5 0,5 Kassa och bank 14 170,9 16,2 Summa omsättningstillgångar 810,3 809,9 SUMMA TILLGÅNGAR 978,2 1 011,0

48 Mkr per den 31 december Not 2006 2005 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 0,1 0,1 Reservfond 0,0 0,0

Fritt eget kapital Balanserad vinst 3 9,4 6,2 Årets resultat 3 6,4 3,3 Summa eget kapital 15 15,9 9,6

Obeskattade reserver 16 164,8 187,6

AVSÄTTNINGAR Övriga avsättningar 17 6,4 14,2

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 222,6 227,2 Skulder till koncern/intresseföretag 4,6 16,3 Övriga kortfristiga skulder 139,4 170,3 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 424,5 385,8 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 978,2 1 011,0

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Säkerheter för egna skulder 19 65,5 65,5 Ansvarsförbindelser 19 70,7 70,0

49 Kassaflödesanalys

Mkr Not 2006 2005 Löpande verksamhet Resultat efter finansiella poster –9,3 55,2 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 20 80,9 74,0 Betald skatt –3,6 –3,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 68,0 125,6

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av kundfordringar –8,3 3,9 Minskning av fordringar på koncern/intresseföretag 0,4 0,2 Minskning/ökning av övriga kortfristiga fordringar 0,6 –0,3 Minskning av varulager tv-butiken 0,0 0,3 Minskning/ökning av interimsfordringar 100,5 –51,3 Minskning/ökning av programlager 61,1 –125,1 Minskning av kortfristiga placeringar – 150,1 154,3 –22,2 Ökning/minskning av kortfristiga skulder Minskning av leverantörsskulder –4,6 –43,6 Minskning av korta skulder till koncern/intresseföretag –11,7 6,7 Minskning/ökning av övriga kortfristiga skulder –30,9 61,1 Ökning/Minskning av interimsskulder 20,9 –152,7 –26,3 –128,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 196,0 –25,1

Investeringsverksamhet Förvärv av intresseföretag – –0,2 Utdelning från/avyttring av intresseföretag – 0,1 Förvärv av materiella anläggningstillgångar –48,5 –138,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 7,3 25,9 Ökning av långfristiga fordringar –0,1 –0,1 Kassaflöde från investeringsverksamheten –41,3 –112,8

Finansieringsverksamhet Minskning/ökning av utnyttjad checkräkningskredit 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 0,0 ÅRETS KASSAFLÖDE 154,7 –137,9

Likvida medel vid årets början 16,2 154,1 Likvida medel vid årets slut 170,9 16,2

50 Redovisningsprinciper

Sveriges Televisions årsredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagen. Bokföringsnämndens allmänna råd tillämpas. I förekommande fall (vilka anges nedan) hämtas vägledning från Redovisnings­ rådets rekommendationer.

Avgiftsmedel och särskilda skatteförhållanden Förvärvade visningsrätter redovisas särskilt under kortfristiga I enlighet med gällande anslagsvillkor finansieras verksamheten fordringar. De visningsrätter där betalning har påbörjats eller huvudsakligen med avgiftsmedel som av riksdagen beslutats och slutbetalats, redovisas till hela sitt kontrakterade värde. I den därefter anvisats från rundradiorörelsens resultatkonton (rund­ mån intern bearbetning sker aktiveras även dessa kostnader. radiokontot och distributionskontot) hos Riksgäldskontoret. Rättigheter till sportevenemang som är kontrakterade men som Erhållna avgiftsmedel är avsedda att täcka såväl drifts- som ännu ej har ägt rum redovisas tillsammans med övriga förutbe- investeringsutgifter. Rundradiokontots intäkter utgörs till över- talda kostnader. Programmen kostnadsbokförs vid respektive vägande del av tv-avgifter. sändningstillfälle. Erhållna avgiftsmedel jämställs skattemässigt med statliga Kortfristiga placeringar redovisas till det lägre av anskaffnings- näringsbidrag. Investeringar finansierade med avgiftsmedel värdet och marknadsvärdet på balansdagen. direktavskrives därför skattemässigt i sin helhet mot erhållna Valutasäkring sker i valutorna USD, CHF, EUR och GBP. Poster avgiftsmedel. Skillnaden mellan avskrivning enligt plan och över 1 Mkr SEK som förfaller inom ett år valutasäkras mellan 50 skattemässig avskrivning redovisas i resultaträkningen som en till 100 procent. bokslutsdisposition och i balansräkningen som en obeskattad reserv. Public service-koncernen Avgiftsmedel som erhållits under räkenskapsåret och som Sveriges Television, SR, UR, RIKAB samt SRF utgör samtliga utnyttjats under året för att täcka kostnader i verksamheten koncernföretag med Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio redovisas i resultaträkningen som intäkter. AB, Sveriges Television AB och Utbildningsradion AB som Avgiftsmedel som skall utnyttjas för att täcka kostnader för moderstiftelse. åtaganden under kommande år redovisas som förutbetalda Sveriges Television äger 61 procent av aktierna och innehar intäkter och som en reduktion av avgiftsmedel. Intäktsredovis- även 61 procent av röstetalet i RIKAB och SRF. Övriga aktieägare ning av dessa avgiftsmedel sker det år motsvarande kostnad i dessa bolag är SR och UR med ett 34-procentigt respektive uppstår. Genom att ännu ej utnyttjade avgiftsmedel på detta 5-procentigt ägande och röstetal. Genom ett konsortialavtal sätt överföres till nästkommande år uppkommer normalt i mellan aktieägarna krävs för betydelsefulla styrelse- eller resultaträkningen ett nollresultat för den avgiftsfinansierade bolagsstämmobeslut inom de samägda bolagen en kvalifice- verksamheten. Det redovisade resultatet i resultaträkningen rad majoritet om 75 procent och ändringar i bolagsordningen avser därför till sin helhet icke avgiftsfinansierad verksamhet, kan vidare inte ske utan regeringens medgivande. Av SRF ägd s.k. sidoverksamhet. fastighet eller tomträtt av större betydelse eller annan tillgång Enligt principer fastställda av riksdagen överför programbola- av motsvarande vikt får heller inte avyttras utan regeringens gen genom ett medelsavstående avgiftsmedel för verksamheten godkännande. Bolagen skall vidare om svenska staten påfordrar i RIKAB. Nämnda avgiftsmedel tillfaller RIKAB och redovisas i detta träda i likvidation om det av regeringen meddelande tillståndet bolags räkenskaper. Efter samma principer överförs avgiftsmedel för Sveriges Television, SR och UR att sända radio- och televi- till SRF, vilka i annat fall skulle ha redovisats som kostnad i respek- sionsprogram i rundradiosändning upphör. Bolagens tillgångar tive programbolag. skall därefter tillfalla staten. På grund av ägarförhållandena och Vid redovisning av skatt har vägledning, avseende tilläggs- att Sveriges Television inte råder över bolagens tillgångar på upplysningar, hämtats från BFN 2000:5. ett sätt som ett moderbolag i traditionell mening gör, redovisas innehavet tillsammans med övriga intresseföretag. Koncernre- Värderingsprinciper dovisning upprättas av Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio Tv-teknisk utrustning och övriga inventarier redovisas i balansräk- AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. ningen efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Planenlig avskrivning beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde Intresseföretag och en bedömd generell livslängd på fem år. Skillnaden mellan Andelar i intresseföretag redovisas till sitt anskaffningsvärde. planmässigt och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas som Kompletterande upplysningar återfinnes i not. obeskattad reserv (se även ovanstående avsnitt rörande avgifts- medel och särskilda skatteförhållanden). Fordringar värderas individuellt till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till bokslutsdagens kurs. I de fall terminssäkring skett har terminskursen använts. Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Först-in-först-ut-principen tillämpas. Programproduktioner i form av egenproduktioner, produktions- utläggningar och samproduktioner kostnadsredovisas löpande. Innefattar en samproduktion sidorättigheter aktiveras dock pro- duktionen som en tillgång med ett belopp som högst motsvarar nettoförsäljningsvärdet. Vid osäkerhet om intäktsmöjligheter redovisas ingen tillgång.

51 Noter

NOT 1 Avgiftsmedel Balansräkning per den 31/12, mkr 2006 2005

Mkr 2006 2005 Tillgångar Erhållna avgiftsmedel Andel av bolagets tillgångar 18,4 10,9 – från rundradiokontot 3 538,6 3 467,5 Summa tillgångar 18,4 10,9

– från distributionskontot 460,2 567,4 Eget kapital och skulder Totalt erhållna avgiftsmedel 3 998,8 4 034,9 Eget kapital

Överfört till Radiotjänst i Kiruna AB –97,3 –95,4 Balanserat resultat 9,5 6,3 Överfört till Sveriges Radio Förvaltning AB –157,5 –137,7 Årets resultat 6,4 3,3

Delsumma 3 744,0 3 801,8 Kortfristiga skulder

Skuldförda avgiftsmedel från föregående år 190,8 289,4 Övriga kortfristiga skulder 2,5 1,3 Skuldförda avgiftsmedel –212,7 –190,8 Summa eget kapital och skulder 18,4 10,9

Delsumma –21,9 98,6 För definition och beskrivning av sidoverksamheten hänvisas Intäktsförda avgiftsmedel 3 722,1 3 900,4 i övrigt till förvaltningsberättelsen.

Not 2 Övriga rörelseintäkter Not 4 Övriga externa kostnader Mkr 2006 2005 Bland övriga externa kostnader återfinnes produktionstekniska Visningsrätter, samproduktioner, kostnader och arvoden till utomståendes medverkan i program- royalty och förlagsverksamhet 176,8 118,4 produktionen. Vidare ingår kostnader för bl.a. musikrättigheter Tekniska tjänster 42,1 26,0 samt avtal med nyhetsbyråer, lokaler, produktionsutläggningar, Sponsring 47,4 31,2 samproduktioner och förvärv av visningsrätter. Inköp från koncernföretag ingår med 7,0 (6,7) mkr. Res av försäljning av OB-verksamhet – 20,0 Nyanskaffningsvärdet (kapitalvärdet) för under räkenskaps- Övrigt 105,2 75,5 året leasade inventarier uppgår till 239,0 (236,3) mkr. Summa 371,5 271,1 Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Försäljning till koncernföretag ingår med 3,0 (3,6) mkr. För sido- Under året har leasingavgifter belastat resultatet med 58,6 verksamhetens del av ovanstående intäkter, se not 3. (49,3) mkr. Räntedelen av leasingavgiften uppgår till 1,1 (1,1) mkr och redovisas bland bolagets finansiella kostnader.

Not 3 Sidoverksamhet Avtalade framtida leasingavgifter Resultaträkning , mkr 2006 2005 2007 48,9 Intäkter 2008 31,4 Visningsrätter 14,2 13,4 2009 10,6 Royalty 20,3 16,8 2010 1,3 Produktförsäljning/förlag 1,5 3,4 2011 och senare 2,2 Tekniska tjänster 13,8 15,0 Övrigt 36,0 17,0 Den sammanlagda ersättningen till bolagets revisorer, och de Summa intäkter 85,8 65,6 revisionsföretag där dessa verkar, vilken belöper på räkenskaps- året, har under 2006 uppgått till:

Kostnader Revisionsuppdrag Övriga uppdrag Rörelsekostnader –76,9 –61,0 Öhrlings PricewaterhouseCoopers 1,4 (1,4) mkr 0,2 (0,2) mkr Summa kostnader –76,9 –61,0 Riksrevisionen 0,2 (0,2) mkr

Resultat före skatt 8,9 4,6 Skatt på årets resultat –2,5 –1,3 Årets resultat 6,4 3,3

52 Not 5 Personalkostnader På pensionspremierna tillkommer särskild löneskatt med 24,26 procent. I personalkostnader ingår huvudsakligen löner och sociala kostna- I lön och andra ersättningar för verkställande direktören, vice der för tillsvidare- och visstidsanställd personal. Därutöver ingår verkställande direktören samt övriga ledande befattningshavare kostnader för avtalspensioner och avgångsvederlag samt direkt ingår förmån av fri tv-avgift. personalrelaterade omkostnader, t.ex. utbildning och hälsovård. Antalet årsarbetare har uppgått till 2 912 (3 071) varav 1 234 Könsfördelning (1 311) kvinnor och 1 678 (1 760) män. Beräkningen har skett med Styrelsen består av 9 (9) ledamöter varav 33 (56) procent kvinnor utgångspunkt från antalet arbetade timmar (ordinarie arbetstid och 67 (44) procent män. Inräknat suppleanter är fördelningen och övertid) ställda i relation till normal årsarbetstid per heltids- 38 (62) procent kvinnor och 62 (38) procent män. Företagets arbetande. ledning består av 36 (36) procent kvinnor och 64 (64) procent Till styrelsens ordförande utgår ett fast arvode. Till vice män. I företagets ledning ingår vd, vice vd, genrechefer och ordförande och ledamöter inklusive suppleanter utgår dels ett enhetschefer. fast arvode och dels ett arvode för varje bevistat styrelsemöte. Personalrepresentanter erhåller ej något fast arvode men väl Sjukfrånvaroinformation arvode för varje bevistat styrelsemöte. Beloppen beslutas av Procent av ordinarie arbetstid 2006 2005 bolagsstämman. Ersättning till verkställande direktören samt vice verkstäl- Total sjukfrånvaro 4,1% 3,7% lande direktören utgörs av fast lön som beslutas av styrelsen. – andel långtidsjukfrånvaro 62,4% 61,7% Pensionen till vd är premiebestämd och utgör 20 procent av fast lön. Pensionsutfästelsen till vice vd ligger inom ramen för allmän Sjukfrånvaro efter kön pensionsplan. Totalt kvinnor 4,1% 4,2% Ersättning till övriga ledande befattningshavare beslutas av – andel långtidsjukfrånvaro 64,9% 60,4% verkställande direktören. Till övriga ledande befattningshavare Totalt män 3,3% 3,2% räknas enhetschefer och genrechefer som ingår i SVT-ledningen (20 personer utöver vd och vice vd). Ersättningen utgörs av fast – andel långtidsjukfrånvaro 59,4% 62,9% lön, sedvanliga pensionsutfästelser inom ramen för allmän pensionsplan samt övriga förmåner. Sjukfrånvaro efter ålderskategori För vd gäller 12 månaders avgångsvederlag vid uppsägning Totalt 29 år eller yngre 1,6% 1,5% från företagets sida. För vice verkställande direktören eller – varav kvinnor 1,9% 1,7% övriga ledande befattningshavare finns inga avtal om avgångs- – vara män 1,4% 1,3% vederlag. Pensionsåldern för samtliga anställda är 65 år. Totalt 30–49 år 3,5% 3,2%

Kostnader för löner, ersättningar och – varav kvinnor 4,9% 4,0% sociala kostnader uppgår till, mkr 2006 2005 – vara män 2,1% 2,3% Löner och ersättningar 1 094,6 1 122,0 Totalt 50 år eller äldre 5,2% 4,7% Sociala kostnader 538,2 545,1 – varav kvinnor 6,1% 5,2% varav pensionskostnader 174,5 178,1 – vara män 4,7% 4,4%

Till styrelse, vd, vice vd/programdirektören och Långtidssjukfrånvaro definieras som frånvaro som pågått minst övriga ledande befattningshavare har följande 60 sammanhängande kalenderdagar. Vid fastställande av om ersättningar utgått, kronor 2006 2005 sjukfrånvaron är lång inräknas sjukdagar som infaller före redo- Vd visningsperioden. Det är dock endast den del av frånvaron som Lön och andra ersättningar 2 197 615 2 119 874 faller inom räkenskapsåret som redovisas. Pensionspremier 416 380 407 112

Not 6 Programdistribution Vice VD/Programdirektör Lön och andra ersättningar 1 751 866 1 717 559 Kostnader för programdistribution och kontribution uppgår till 490,6 (612,5) mkr. Dessa tjänster köps huvudsakligen från det Pensionspremier 392 082 412 356 statliga bolaget Teracom AB.

Övriga ledande befattningshavare Lön och andra ersättningar 20 638 617 20 110 481 Not 7 Bokslutsdispositioner 2006 Pensionspremier 6 503 124 6 459 801 Mkr 2005 Skillnad mellan bokförd och planenlig avskrivning 22,7 –49,4

Styrelsearvode Summa 22,7 –49,4 Styrelsens ordförande 75 000 75 153 Övriga styrelseledamöter 310 006 332 938 53 Not 8 Skattekostnader Alla aktier i Sveriges Radio Förvaltnings AB ägs av Sveriges Tele- Mkr 2006 2005 vision AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB i proportionerna 61 procent, 34,4 procent respektive 4,6 procent. Resultat före skatt 13,4 5,8 Bolaget äger obelånade televisions- och radiohus enligt nedan: Skatt enligt gällande skattesats –3,8 –1,6 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader Rättaren 5, Växjö och ej skattepliktiga intäkter –2,0 –0,9 Lugnet 2:3, Falun Orkestern 1, Norrköping Årets skattekostnad –5,8 –2,5 Dessutom: byggnader på ofri grund i Stockholm, Göteborg, Aktuell skatt för året –5,8 –2,5 Malmö och Umeå. Skatt avseende tidigare taxering –1,2 – Summa skatt i resultaträkning –7,0 –2,5 Not 11 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Not 9 TV-teknisk utrustning och övriga inventarier Sveriges Television äger 12 360 aktier i Scandinavian Channel Incorporate, motsvarande 0,14 procent. Bokfört värde uppgår Mkr 2006 2005 till 0 kr. Ingående anskaffningsvärde 1 076,3 1 167,6 Nyanskaffningar 59,1 135,3 Avyttringar och utrangeringar –184,1 –226,6 Not 12 Förutbetalda kostnADER oCH upplupna intäkter Mkr 2006 2005 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 951,3 1 076,3 Förutbetalda visningsrätter 162,4 239,1 Ingående ackumulerad avskrivning enligt plan –888,5 –1 029,2 Förutbetalda kostnader 119,2 135,6 Avyttringar och utrangeringar 176,8 221,5 Upplupna intäkter 8,6 16,0 Årets avskrivning enligt plan –74,5 –80,8 Förutbetalda kostnader upplupna intäkter 290,2 390,7 Utgående ackumulerad avskrivning enligt plan –786,2 –888,5 UTGÅENDE PLANENLIGT RESTVÄRDE 165,1 187,8 Not 13 Kortfristiga placeringar Ackumulerad avskrivning utöver plan –164,8 –187,6 Placering i räntebärande värdepapper skall ske med stor restrik- Saldo 0,3 0,2 tivitet. Instrument utfärdade av andra låntagare än staten och svensk affärsbank kräver rating K1. I anskaffningsvärdet ingår även inköp och utveckling av programvaror. Not 14 Kassa och bank

Not 10 Andelar i intresseföretag Bolaget har en beviljad kreditlimit på 236,0 (236,0) mkr varav 0 (0) mkr har utnyttjats. Mkr Kapital Bokfört andel/ värde/ Antal Årets Eget aktier och Företag resultat kapital andelar Not 15 Eget kapital Sveriges Radio Förvaltnings AB Mkr 2006 2005 Org.nr. 556023-4030 61% 1,3 13 176 Aktiekapital; 1 000 aktier, 0,1 0,1 Säte: Stockholm 0,0 2,6 kvotvärde 100 kr Reservfond; 20 000 kr 0,0 0,0 Radiotjänst i Kiruna AB Summa bundet eget kapital 0,1 0,1 Org.nr. 556300-4745 61% 0,0 610 Säte: Kiruna 0,0 0,1 Balanserad vinst 9,5 6,3 Lämnat koncerbidrag –0,1 Mediamätning i Skandinavien MMS AB Årets resultat 6,4 3,3 Org.nr. 556353-3032 43% 0,2 2 150 Summa fritt eget kapital 15,8 9,6 Säte: Stockholm * * Summa eget kapital 15,9 9,7 *Informationen finns ej tillgänglig för 2006

Stiftelsen Stora TV-priset Not 16 Obeskattade reserver Reg.nr 802424-7028 0,3 Mkr 2006 2005 Säte: Stockholm Ackumulerade avskrivningar utöver plan 164,8 187,6 Summa bokfört värde 1,8 Summa 164,8 187,6 54 Not 17 AVSÄTTNINGAr Not 19 Ställda säkerheter/ansvarsförbindelser Mkr 2006 2005 Säkerheter för egna skulder Avgångsvederlag 4,1 11,4 För en pensionsförpliktelse har bolaget pantförskrivit likvida Avsättning för granskningsärenden 0,8 1,6 medel, 0,5 mkr, till förmån för den pensionsberättigade. Avsättning för AD processer och förhandling 1,5 1,2 En företagsinteckning på 65 mkr har ställts som säkerhet för Totalt 6,4 14,2 bolagets checkräkningskredit.

Ansvarsförbindelser Not 18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Sveriges Television skall enligt avtal till Stiftelsen Svenska Filmin- stitutet lämna ett bidrag på 34 mkr per år avseende bland annat Mkr 2006 2005 stöd till svensk filmproduktion. Avtalet löper till 2010 och upp- Skuldförda avgiftsmedel 212,7 190,8 räknas med 2 procent per år från och med 2007-01-01, att betala Personalrelaterade kostnader 160,7 166,4 för 2007 blir 34,7 mkr. Därutöver garanterar SVT att använda i Upplupna kostnader 22,2 12,9 genomsnitt 36 mkr per år för samproduktion, medfinansiering och visningsrättsinköp av nya svenska långfilmer, nya svenska Förutbetalda intäkter 28,9 15,7 kortfilmer samt nya svenska dokumentärfilmer. Totalt 424,5 385,8

Not 20 Kassaflödesanalys Mkr 2006 2005 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avsättningar 6,4 14,2 Planmässiga avskrivningar 74,5 80,8 Rearesultat vid försäljning av inventarier – –20,9 Erhållen utdelning – –0,1 80,9 74,0

Stockholm den 21 februari 2007

Lars Engqvist, Anders Lindström, Eva Hamilton Ordförande Vice ordförande Verkställande direktör

Maria Arnholm Håkan Carlson Odd Eiken

Tommy Eklund Annelie Ewers Göran Johnsson

Vår revisionsberättelse har avgivits den 22 februari 2007

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Ulla Nordin Buisman Ulf Westerberg Lars Nordstrand Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor utsedd av regeringen utsedd av Riksrevisionen

55 Revisionsberättelse

Till årsstämman i Sveriges Television AB, org nr 556033-4285

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt att utvärdera den samlade informationen samt styrelsens och verkställande direktörens i årsredovisningen. Som underlag för vårt utta- förvaltning i Sveriges Television AB för år 2006. lande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta ver- beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att sionen av detta dokument på sidorna 42–56. Det kunna bedöma om någon styrelseledamot eller är styrelsen och verkställande direktören som har verkställande direktören är ersättningsskyldig mot ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvalt- bolaget. Vi har även granskat om någon styrelse- ningen och för att årsredovisningslagen tillämpas ledamot eller verkställande direktören på annat vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, är att uttala oss om årsredovisningen och förvalt- årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi ningen på grundval av vår revision. anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra Revisionen har utförts i enlighet med god uttalanden nedan. revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat Årsredovisningen har upprättats i enlighet och genomfört revisionen för att med hög men med årsredovisningslagen och ger en rättvisande inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredo- bild av bolagets resultat och ställning i enlighet visningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. med god redovisningssed i Sverige. Förvaltnings- En revision innefattar att granska ett urval av berättelsen är förenlig med årsredovisningens underlagen för belopp och annan information i övriga delar. räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultat- att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens räkningen och balansräkningen, disponerar vin- och verkställande direktörens tillämpning av dem sten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och samt att bedöma de betydelsefulla uppskatt- beviljar styrelsens ledamöter och verkställande ningar som styrelsen och verkställande direk- direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. tören gjort när de upprättat årsredovisningen

Stockholm den 22 februari 2007 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Ulla Nordin Buisman Ulf Westerberg Lars Nordstrand Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor utsedd av regeringen utsedd av Riksrevisionen

56 Styrelse och revisorer

Från vänster: Lars Engqvist, Eva Hamilton, Odd Eiken, Göran Johnsson, Håkan Carlson, Annelie Ewers, Tommy Eklund, Anders Lindström, Jan P. Bordahl, Ylva Gustavsson, Leif Jakobsson, Kenneth Sundin och Madeleine Grive. (Maria Arnholm saknas på bilden).

Ordinarie ledamöter Maria Arnholm (f), vd, ledamot av Personalrepresentanter Revisorer Lars Engqvist (r), styrelseordförande, styrelsen sedan 2005. Tommy Eklund (p), SIF-klubben, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB landshövding i Jönköpings län, ledamot av styrelsen sedan 1993. Huvudansvarig Eva Hamilton, vd SVT, ledamot av ledamot av styrelsen sedan 2005. Ulla Nordin Buisman. Född 1950. Aukto- styrelsen sedan 2006. Håkan Carlson (p), SJF-klubben, riserad revisor vald av bolagsstämman. Anders Lindström (f), vice ordförande, ledamot av styrelsen sedan 2006. direktör, ledamot av styrelsen sedan Suppleanter Ulf Westerberg. Född 1959. Auktoriserad 2000. Madeleine Grive (r), chefredaktör, Suppleanter för revisor utsedd av regeringen. ledamot av styrelsen sedan 2000. personalrepresentanter Odd Eiken (f), direktör, ledamot av Lars Nordstrand. Född 1954. Auktorise- Ylva Gustavsson (p), SIF-klubben, styrelsen sedan 2000. Jan P. Bordahl (f), festivalchef, rad revisor utsedd av Riksrevisionen. ledamot av styrelsen sedan 2004. ledamot av styrelsen sedan 2006. Annelie Ewers (f), rektor, ledamot av Per Redemo. Suppleant. Född 1949. Kenneth Sundin (p), SJF-klubben, styrelsen sedan 2002. Auktoriserad revisor utsedd av Riks­ ledamot av styrelsen sedan 2002. ADJUNGERAD revisionen. Göran Johnsson (f), fd förbundsordför- Leif Jakobsson, programdirektör (r) utsedd av regeringen ande, ledamot av styrelsen sedan 2006. sedan 2002. (f) utsedd av förvaltningsstiftelsen (p) utsedd av personalorganisationerna

57 Definitioner och begrepp

5.1-ljud Ett mångkanaligt ljudsystem som innehåller fem ljud­ Distributionssätt Tv-signalen kan vidaresändas för mottagning kanaler med fullt frekvensomfång samt en kanal för djupbas, den på olika sätt. När vidaresändningen av tv-program går via så kallade LFE kanalen, med frekvensomfång upp till 125 Hertz. Teracoms sändarnät kallas detta marksändning. Tv-signalen kan också vidaresändas via kabel. I Sverige finns olika operatörer Anslagsvillkor Medelsanvisning förenad med villkor kring som vidaresänder tv-kanaler till hushållen för kabelmottagning. ekonomi, organisation och uppföljning. Anslagsvillkoren för Tv-signaler som färdas långväga kan distribueras med hjälp av Sveriges Television fastställs årligen av regeringen. transpondrar på satellit. Tv-signalen tas emot med en parabol- antenn. Signalen kan vara såväl analog som digital i samtliga Allmänproduktion Till allmänproduktion räknas egenproduktio- distributionsformer. ner, produktionsutläggningar, samproduktioner samt svenska förvärv inom programkategorierna Fakta, Fiktion, Musik, Nöje Egenproduktion En produktion som genomförs av Sveriges samt nyhetsmagasin riktade till barn och ungdom, sportdoku- Television med företagets egna eller inhyrda resurser. Sveriges mentärer och sportreportage och korta pausprogram. Television äger exploateringsrätten till produktionen.

Analog/digital television Tv-signalen kan distribueras i olika EPG, Elektronisk Programguide Med hjälp av fjärrkontrollen form. Den hittills förhärskande modellen som bygger på över- styrs ett menysystem som hjälper tittaren att hitta önskade föring av bilden och mottagning och tolkning i tv-apparatens tv-program eller tjänster. I EPG:n finns en tablåinformation katodstrålerör kallas analog television. Om tv-signalen istället strukturerad t.ex. per kanal, kategori, etc. översätts till digital kod (ettor och nollor) innan programmet sänds ut blir informationsförlusterna på vägen till hushållen Främmande produktion Som främmande produktion räknas mindre. Man kallar detta digital television. Idag finns inte tv- samtliga utländska förvärv samt samproduktioner med tv- apparater som direkt förmår att omvandla denna signal till en företag eller producent som har sitt säte utanför Sverige. Till tv-bild. En D/A-omvandlare gör om signalen till analog television denna kategori räknas även programutbyte via Nordvisionen hemma hos konsumenten. och Eurovisionen.

Bredbildsformat De traditionella tv-apparaterna har ett format Förvärv/inköp av visningsrätt Ett färdigt program som produ- i proportionerna 4:3 (längd:höjd). I handeln har länge funnits cerats av utomstående betecknas som förvärv eller inköp av s.k. bredbildsmottagare med bildförhållandet 16:9. Det är först visningsrätt. Exploateringsrätten ägs av utomstående producent nu, i samband med digital-tv, som 16:9-sändningar kan ses med /distributör. Sveriges Television förvärvar viss visningsrätt. full behållning. De flesta tv-kanaler förbereder en successiv Utbyte/försäljning av program inom Nordvision och Eurovision övergång till bredbildssändningar. betecknas som förvärv.

Community En virtuell mötesplats på nätet, en typ av portal. Syf- In vision När text-tv visas med rullande exponering av sidor i de tet med en community är att användarna loggar in och skickar vanliga tv-sändningarna. Text-tv in vision kan alltså ses av alla meddelanden som alla kan läsa. Det hela sker i realtid och det tv-tittare oavsett om tv-mottagaren är utrustad med text-tv- liknar därför mycket ett vanligt samtal mellan människor. Man funktion eller inte. loggar in och kan se vilka som är inne samtidigt. Kontribution Programinsamling/överföring av program från en Dekoder, Digital-tv-box, Set-top-box Dekodern/boxen omvand- produktionsort till programkontroll innan utsändning sker. lar digitala tv-signaler till tv:ns analoga miljö. Den kopplas in mellan antennen och tv-mottagaren. NICAM-ljud NICAM står för Near Instantaneously Companded Audio Multiplex och är ett digitalt stereoljudsystem avsett för Distributionskontot Konto som sedan 2002 förs hos Riksgälds- analog tv. kontoret och dit en del av de på rundradiokontot (jfr nedan) placerade tv-avgiftsmedlen överförs. För att täcka de merkost- Produktionstyp Sveriges Television skiljer på produktionsty- nader som uppstår genom att SVT:s program för närvarande perna egenproduktion, produktionsutläggning, samproduktion distribueras både analogt och digitalt, tillförs kontot i nuläget och förvärv/inköpt visningsrätt. medel även genom upplåning. Produktionsutläggning En produktion som genomförs av fri­ stående/oberoende producent eller produktionsbolag för och på uppdrag av Sveriges Television. Sveriges Television förvärvar vanligtvis exploateringsrätten till produktionen.

58 Programkategorier/utbudskoder Sveriges Television arbetar Servicerepris Reprisering av program som sänts inom 30 dagar med följande programkategorier eller utbudskoder: Fakta, Fik- efter förstasändning. I regel förläggs servicerepriser inom en sju- tion/långfilm, Musik, Nyheter, Nöje, Sport och Hallå/trailers. dagarsperiod från förstasändningen, ofta med dold eller öppen • Fakta består av faktaförmedlande program från de humanis- text-tv-textning för hörselhandikappade. tiska, samhälls- och naturvetenskapliga ämnesområdena. Såväl vardagsfakta som populärvetenskap ingår. Här återfinns också Sidorättighet Rättighet att exploatera en produktion för annat blandfaktaprogram samt större evenemang liksom de flesta än visning i Sveriges Televisions kanaler, exempelvis för biograf- dokumentärer. visning. • Fiktion/långfilm omfattar såväl singel- som serieproduk- tioner. Innehållet i fiktionsprogram kan vara episkt eller Streaming – direktsändning på Internet Direktsändning på Inter- historiskt drama samt vardagsdrama. Till kategorin räknas även net är något som allt oftare förekommer, tack vare ny teknik. Att komedier, revyer, vissa sketchprogram liksom all långfilm och kunna avlyssna redan sända program på nätet är redan ganska animation. Vissa dramadokumentärer ingår också. vanligt. I båda fallen används en teknik som på engelska heter • Nyheter innehåller korta och långa nyhetssändningar, ”streaming”. ekonominyheter, sportnyheter, nyheter riktade till barn samt teckenspråkssändningar. Till kategorin räknas även riksdags- Stringer Frilansmedarbetare med särskilt bevakningsansvar sändningar och regionala nyhetsprogram. huvudsakligen inom nyhetsområdet på orter som normalt ej • Nöje består av frågesport och tävlingsprogram, artist- och bevakas inom den ordinarie verksamheten. estradshower samt blandade nöjeprogram. Även cirkus och vissa underhållande dokumentärer ingår. Tittartid Tid i minuter per dag som ägnats åt respektive tv-kanal • Sport innehåller sportevenemang, vissa dokumentärer och samt åt all tv. reportage. Sportnyheter räknas till Nyheter. Tittartidsandel Andel av den sammanlagda genomsnittliga Rundradiokontot Konto som förs hos Riksgäldskontoret och där tiden för tittandet på tv som tillfaller ett enskilt program, en Radiotjänst i Kiruna AB placerar insamlade tv-avgiftsmedel. enskild kanal eller ett tv-företag. Tittartidsandelar för kanalerna summerar till 100 procent och är således ett slags mått på kon- Räckvidd Procent av tv-befolkningen som per dag sett minst kurrenskraft eller marknadsandel. fem sammanhängande minuter på respektive tv-kanal samt på all tv (=någon tv). Ursprungsland I regel det land som programmet härstammar ifrån. Vid samproduktioner med flera olika intressenter inblan- Räckviddsandel Andelen av samtliga personer som en genom- dade har som ursprungsland räknats det land som tydligast snittlig dag tittat minst fem sammanhängande minuter på tv satt sin prägel på produktionen genom talat språk, miljö eller och som också tittat minst fem sammanhängande minuter på handling. en enskild tv-kanal. Räckviddsandel är inte ett mål som fördelas mellan olika kanaler utan varje kanal för sig kan ha en räckvidds- Utomstående medverkande Tillfällig arbetsinsats av ej tills- andel mellan 0 och 100 procent. vidareanställd personal i programproduktion, exempelvis av skådespelare, musiker, författare och programledare. Sajt Webbplats, försvenskning av engelska ordet website som betyder plats eller läge, oftast i detta sammanhang en hemsida Återutsändning Reprisering av program som tidigare sänts. på Internet. Annat namn är nätplats. Avgränsning mellan servicerepris och återutsändning går 30 dagar efter förstasändning. I regel förflyter dock avsevärt mycket Samproduktion En samproduktion genomförs i samarbete med längre tid innan en återutsändning kan bli aktuell. Även återut- annan producent. I samproduktionsavtal fördelar intressenterna sändningar kan servicerepriseras. exploateringsrätten och reglerar inflytandet över produktionens innehåll, form och ekonomi, vanligtvis i proportion till insatsen. Hemlandet för den part som har det exekutiva produktionsan- svaret avgör om produktionen klassas som svensk eller utländsk. Samproduktioner som finansieras med medel ur den nordiska tv-samarbetsfonden ingår.

SVT Ekonomi/Citigate Stockholm Tryck: Strokirk Landströms Foto: SVT Bild, Scanpix, Bildhuset/ Scanpix, Corbis/Scanpix, BBC, Warner Bros, Niklas Ahlgren, Jesper Berg, Nils Bergendal, Anna Clarén, Paul Egell-Johnsen/NRK, Ola Gerhardsson, Jonas Gunnarsson, Per Hanstorp, Bo Håkansson, Valentinas Ivinskas, Urban Jörén, Peter Knutson, Knut Koivisto, Per Kristiansen, Niklas Larsson, Pia Lind, Markus Lind- gren, Jann Lipka, Martin Magtorn, Maja Myrenås, Bengt O Nordin, Elisabeth Ohlson Wallin, Anna Olsson, Johan Paulin, Per Anders Rudelius, Sofia Sabel, Carl-Johan Söder, Peter Tullberg och Karin Törnblom. 59 SVT SVT 2006 — MED ÅRSREDOVISNING SVT 2006 — MED ÅRSREDOVISNING

SVT SVT Mellansverige SVT Nord 105 10 Stockholm 701 84 Örebro Box 6094, 906 03 Umeå Besökadress: Oxenstiernsgatan 26–34 Besökadress: Fabriksgatan 18 Besökadress: Formvägen 14 Växel: 08-784 00 00 Växel: 019-35 35 00 Växel: 090-17 50 00 Fax: 08-784 15 00 Västerås: 021-15 04 00 Skellefteå: 0910-70 80 90 Uppsala: 018-14 77 50 Eskilstuna: 016 -51 14 40 Vilhelmina: 0940-144 80

SVT Syd SVT SVT 212 01 Malmö Box 212, 791 25 Falun Box 50102, 973 23 Luleå Besökadress: Agnefridsvägen 111, Besökadress: Lugnetvägen 1 Besökadress: Kungsgatan 23A Jägersro Växel: 023-76 50 00 Växel: 0920-23 98 00 Växel: 040-22 70 00 Gävle: 026-54 54 54 Kiruna: 0980-789 30, Oddasat: 0980-789 50 Karlskrona: 0455-160 91 Hudiksvall: 0650-164 44 Sälen: 0280-201 30 SVT SVT 851 80 Sundsvall Box 3050, 350 33 Växjö SVT Besökadress: Nya Hamngatan 21 Besökadress: Framtidsvägen 16 651 83 Karlstad Växel: 060-19 01 00 Växel: 0470-77 87 00 Besökadress: Kungsgatan 10 Östersund: 063-55 65 75 Växel: 054-23 00 00 Kalmar: 0480-44 60 97 Örnsköldsvik: 0660-185 01 Jönköping: 036-71 88 18 SVT Box 288, 601 04 Norrköping SVT Väst 405 13 Göteborg Besökadress: Falkborgsvägen 3 Besökadress: Delsjövägen Växel: 011-21 00 00 Växel: 031-83 70 00 Visby: 0498-20 30 80 Borås: 033-17 75 50 Halmstad: 035-12 09 45 SVT Uddevalla: 0522-133 22 Box 247, 793 25 Leksand Besökadress: Vinterommes väg, Västanvik Växel: 0247-79 67 00

FRI TELEVISION 2006 FRI TELEVISION