GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Göteborgs konstmuseum Årstryck 2017 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Göteborgs konstmuseum Årstryck 2017 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Redaktör: Kristoffer Arvidsson

Medverkande: Malin Borin, Margaretha Dahlström, Per Dahlström, Susanne Fägersten Sabel, Anna Hyltze, Helena Karlsson, Helene Karlsson, Solveig Lehtonen, Anna Wallin Hallgren , Lina Malm, Philippa Nanfeldt, Eva Nygårds, Anna Petters, Mariateresa Pullano, Eva Ranglin, Hossein Sehatlou, Johan Sjöström, Fredrik von Zweigbergk, Kalle Väljemark, Petra Waern och Britt-Marie Widén.

Omslagsbild: scenografi i utställningen Tove Jansson. Lusten att skapa och leva.

Foto: Hossein Sehatlou där inget annat anges Grafisk form: Jonatan Sahlin Tryck: Lenanders, Kalmar

Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2018

ISSN 0432-126X GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Innehåll

FÖRORD 6 KONSERVERING 92 2017 – ÅRET I KORTHET 8 UTLÅN 98 UTSTÄLLNINGAR 11 DEPOSITIONER 100 INLÅN AV KONST 20 TEKNIK 101 OMHÄNGNINGAR 22 FASTIGHET 103 PEDAGOGIK 24 SÄKERHET 104 PROGRAM 29 MILJÖARBETE 105 EXTERNA RELATIONER 34 VÄNFÖRENINGAR 106 FORSKNING 40 RESOR 108 PUBLIKATIONER 44 FORTBILDNING 110 BIBLIOTEK 46 MEDARBETARE 112 MUSEIBUTIK 47 BOKSLUT 114 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 48 FÖREMÅLSREGISTRERING 89 BILAGA: REMBRANDT FOTOGRAFERING 91 – MÄSTARE OCH INSPIRATÖR 116 Förord

Göteborgs konstmuseum vill erbjuda ett varierat fotokonstnären Julia Peirone som arbetar med utbud med både starka upplevelser och möjlig­ frågor kring identitet och fotografisk bild. heter till kunskap som inspirerar till upptäckter Den utställning som lockade flest besökare och egna kreativa uttryck. 2017 blev ett år då både under året var Lusten att skapa och leva med Tove nya och gamla besökare engagerades av utställ­ Jansson. Till utställningen gjorde Göteborgs ningar och pedagogiskt utbud när museet hade konstmuseum sin hitintills största pedagogiska fokus på en av konsthistoriens främsta målare, satsning med målsättning att öka dialogen med lyfte fram en mångbottnad och folkkär bild­ publiken. Tack vare stöd från Sten A Olssons Stif­ berättare och visade samtidskonst som lyhört telse för Forskning och Kultur och Göteborgs sätter fingret på några av samtidens mest ange­ barnhus genom Barnboksbildens Vänner kunde lägna frågor. ett omfattande utbud av språkvärdskap, work­ Göteborgs konstmuseum har haft ett mycket shopar, visningar, föreläsningar, museilektioner välbesökt år och det syns i den kraftigt förbätt­ och lärarhandledning genomföras för att invol­ rade besöksstatistiken för 2017 då besökarantalet vera fler och nya besökare. Utställningen besök­ ökat med 23 procent jämfört med föregående år. tes av 52 430 personer varav 39 procent barn och Bland dessa finns många förstagångsbesökare. unga (upp till 25 år). Mer än en fjärdedel av besö­ Besökssiffror, deltagandeantal och publikunder­ karna deltog i en pedagogisk aktivitet och 22 pro­ sökningar visar att besökarna ger högt betyg till cent besökte Göteborgs konstmuseum för första såväl utställningar som det omfattande utbudet gången. Hela 95 procent av besökarna tyckte att av pedagogiska aktiviteter. utställningen uppfyllde eller överträffade deras På Göteborgs konstmuseums ryms både his­ förväntningar. Besöksantalet för såväl samtliga toriska och samtida perspektiv. 2017 är ett bra tillfälliga utställningar som samlingen var också exempel på hur museet arbetat med ett varierat anmärkningsvärt högt. Totalt såldes nästan 50 utställningsprogram för att skapa förutsättningar procent fler årsbiljetter jämfört med året innan. för ökad kunskap och upplevelse. Året inleddes Ett omfattande kontaktnät och en internatio­ med utställningen Tove Jansson. Lusten att skapa nellt erkänd samling ger också Göteborgs konst­ och leva där en stor satsning gjordes för mål­ museum möjlighet att dela med sig till en större gruppen barn och unga. Under våren invigdes publik. Utanför Sveriges gränser har museet i år utställningen Rembrandts Batavernas trohetsed fått stor uppmärksamhet med ett flertal inter­ där Rembrandt van Rijns konsthistoriska mäster­ nationella utlån. Utställningen Women Artists verk Batavernas trohetsed till Claudius Civils visa­ in Paris, 1850–1900 i USA hör till ett av de mer des i sällskap med museets samling av holländsk intressanta projekten där två verk av Hanna Pauli guldålder. Höstens mest uppmärksammade samt ett verk av Harriet Backer ingår. Utställ­ utställning var Girls, Girls, Girls med den samtida ningen visas på tre platser i USA och lyfter bland

6 FÖRORD GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

annat fram Paulis konstnärskap som hittills varit säkerhetskrav som ställs. I dagsläget krävs stora okänt för den bredare amerikanska publiken. ansträngningar för att garantera bästa miljö för Utlån och forskning är centrala delar i muse­ konstverken. En om- och tillbyggnad är även ets verksamhet för att tillgängliggöra och bygga angelägen för göteborgarnas och andra besöka­ kunskap kring den egna samlingen. Under de res möjlighet att ta del av stadens unika konst­ senaste åren har museernas forskning och bidrag samling och för stadens attraktionskraft utifrån till kunskapsuppbyggnad varit föremål för ett ett besöksnäringsperspektiv. I enlighet med fördjupat intresse och en ny museilag har till­ beslut i kommunfullmäktige 2016 har projektet kommit där museernas kunskapsfrämjande upp­ initialt tilldelats 380 miljoner kronor. Resterande drag tydligt uttalas. Lagen pekar på vikten och kostnader behöver finansieras på annan väg. behovet av starka institutioner som kan bidra Kulturnämnden har därför gett kulturförvalt­ och delta i samhällsutvecklingen genom att kul­ ningen i uppdrag att undersöka möjligheten att turupplevelser, demokrati och fri åsiktsbildning. hitta samarbetspartner och externa finansiärer Det har gått tio år sedan Göteborgs konstmu­ för realisering av förstudiens föreslagna åtgärder. seums forskningsavdelning initierades genom Uppdraget ska rapporteras till kulturnämnden medel från Sten A Olssons Stiftelse för Forsk­ under våren 2019. Ett omfattande informations­ ning och Kultur. Forskningen har under dessa år arbete kring om- och tillbyggnadsprojektet har utvecklats och integrerats i verksamhetens alla under året företagits för att förankra det på lokal, delar och får idag anses vara unik inom ramen regional och nationell nivå. Renoveringsbeho­ för en kommunal museiverksamhet. Föresat­ ven påverkar självklart museets framtida möjlig­ sen om att förmera kunskapen om museet både heter att bjuda på konstupplevelser i världsklass. inom Göteborgs konstmuseum och den övriga Göteborg behöver en modern och energieffektiv konst- och museivärlden har uppnåtts. Tack vare konstmuseibyggnad av internationell standard forskningsavdelningen har samarbetet mellan – med fungerande säkerhet, tillgänglighet och museet, externa forskare och universitet intensi­ arbetsmiljö. fierats och gett betydande underlag för att ställa Jag vill rikta ett stort tack till samtliga medar­ relevanta frågor och synliggöra nya perspektiv. betare som med stor kunskap och engagemang Det har sedan fler år konstaterats att en större skapar förutsättningar för ökad kunskap och rika om- och tillbyggnad av Göteborgs konstmu­ upplevelser. seum är nödvändig för att fortsättningsvis kunna bedriva museiverksamhet av hög internationell Tf. museichef standard och för att nå upp till de klimat- och Anna Hyltze

FÖRORD 7 2017 – året i korthet

VÄSENTLIGA HÄNDELSER OCH ren i en utställning med omfattande scenografisk VERKSAMHETSUTVECKLING gestaltning. Under våren öppnade Stadslandskap. Fragment, minnen, visioner, som tog sig an staden Göteborgs konstmuseum har fortsatt att stärka sedd ur konstnärernas ögon utifrån ett urval verk sin profil som ett av norra Europas främsta ur museets stora samling. Någon sorts kunskap. museer för bildkonst. Detta har skett genom ett Nya verk i samlingen visade nyförvärv från de internationellt utställningsprogram, ett aktivt senaste åren i olika medier. arbete med värdskap och ett varierat pedago­ Rembrandts Batavernas trohetsed byggde ett giskt utbud, nyförvärv, forskning och ett utveck­ sammanhang av egna och inlånade verk av Rem­ lat kvalitetstänkande inom museets alla verk­ brandt, hans elever och samtida kring Konst­ samhetsområden. akademiens stora mästerverk från Rembrandts Under 2017 har Göteborgs konstmuseum sena och mest storslagna period. Under hösten visat sex utställningar med varierande inriktning öppnade Julia Peirone. Girls, Girls, Girls, den i en blandning av samtida och äldre konst, liksom första stora separatutställningen på ett museum av genrer och medier, svenskt och utländskt. Året med den svenska fotografen som specialicerat sig inleddes med storsatsningen Tove Jansson. Lusten på flickan som motiv, avklädd, utmattad, utsatt att skapa och leva, med välkända Mumin-original och sexualiserad men också självständig och och mindre kända originalillustrationer och mål­ självmedveten. Året avslutades med en utställ­ ningar av den finländska konstnären och författa­ ning med årets Sten A Olsson kulturstipendiater,

8 2017 – ÅRET I KORTHET GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Karin Karinson, Per Kesselmar och Tilda Lovell, sökta föreläsningsserier har också genomförts i som detta år visade upp en stor bredd i uttryck, samband med årets utställningar. från maximalistisk keramik till minimalism och Under våren avgick Isabella Nilsson som drömsk surrealism. museichef efter åtta år på posten, varefter Anna Göteborgs konstmuseum lanserade under Hyltze och Susanne Fägersten Sabel delat på hösten en ny grafisk profil, innefattande upp­ uppdraget som tillförordnad museichef fram till daterad logotyp, grafiska riktlinjer, typsnitt och sista augusti. Då tillträdde Fägersten Sabel som profilfärger samt flera profilprodukter. Tillsam­ enhetschef för Marknad och kommunikation mans med den nya webbplats som lanserades medan Hyltze fortsatt var tf museichef. föregående år, innebär den nya grafiska profilen Under hösten genomfördes en omorgani­ ett stort steg framåt i museets kommunikations- sation av museisektorn i kulturförvaltningen i och tillgänglighetsarbete. Göteborgs Stad som Göteborgs konstmuseum I början av året avslutades Göteborgs konst­ tillhör. Omorganisationen innebär att vissa funk­ museums del i ett större projekt som syftar till tioner som ekonomi, administration, informa­ att digitalisera och tillgängliggöra material av tion och marknadsföring delas mellan museer konstnären Ivar Arosenius. Ett par större forsk­ i sektorn och att museerna får samma enhets­ ningsprojekt har initierats under året, det ena om organisering för att öka samarbetet på tvären abstrakt konst under efterkrigstiden, det andra i sektorn. Positionen sektorschef har inrättats om nya perspektiv på kanon inom svensk konst­ mellan avdelningscheferna och kulturförvalt­ historieskrivning. ningens direktör. Omorganisationen har genom­ Den pedagogiska verksamheten har under förts för att bättre kunna uppfylla politikens mål året arbetat aktivit med nya stasningar. Välbe­ för kulturförvaltningen i Göteborgs Stad.

2017 – ÅRET I KORTHET 9 Tove Jansson. Lusten att skapa och leva, Nedre etage.

10 Utställ­ ningar

Utställningar är ett av museets fönster mot publi­ TOVE JANSSON ken där nya perspektiv på konst formuleras. De LUSTEN ATT SKAPA OCH LEVA ska engagera och stimulera till upplevelser och Etagerna 11 februari–21 maj reflektion. Berättelser om människan, kulturen Curator: enhetshef/tf museichef Anna Hyltze och samhället gestaltas i möten mellan konst­ verk, konstnärskap och publik. Göteborgs konstmuseums stora satsning under Göteborgs konstmuseum erbjuder ett varie­ 2017 var en separatutställning med finlandssven­ rat utställningsprogram med en blandning ska Tove Jansson (1914–2001) – en av Nordens av äldre och samtida konst, liksom av svensk, mest folkkära konstnärer och författare. Utställ­ nordisk och internationell konst. Museets mål ningen presenterade Janssons parallella karriärer är att varje år visa en större utställning skapad som bildkonstnär, illustratör, karikatyrtecknare, genom internationella samarbeten. Det är serietecknare och skapare av de världsberömda vidare en målsättning att göra problematise­ Muminfigurerna. Här gavs en chans att lära rande utställningar där resultat från museets känna ett mångsidigt konstnärskap och uppleva forskningsavdelning kommer allmänheten till Tove Janssons fascinerade bildvärld i en lekfull del. Museet vill också visa samlingarna ur nya scenografi inspirerad av hennes naturskildringar. perspektiv och låta den samtida konsten gå i Tove Jansson framstår genom liv och verk dialog med den äldre. som oerhört begåvad och mångsidig. Hon levde Det breda utställningsprogrammet riktar sig ett rikt och intressant liv, ofta på tvärs med tiden, till olika målgrupper, inte minst till barn och med stor integritet och kärlek till arbetet. Som unga genom särskilda pedagogik- och utställ­ bildkonstnär var hon en kolorist som beundrade ningssatsningar. Lektions- och visningsverksam­ Henri Matisse och en monumentalmålare som heten utgår i hög grad från aktuella utställningar behärskade de stora ytorna. Som tecknare hörde och en rad funktioner inom museet medverkar i hon med säker och kraftfull linje till sin tids mest utställningsproduktionen. geniala. Jansson rörde sig mellan olika tekniker

UTSTÄLLNINGAR 11 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

och gav i utställningar och uppdrag prov på ett Paul Gravett, brittisk journalist och seriekän­ ständigt sökande efter nya uttrycksformer. Por­ nare samt Sir Frank Cottrell-Boyce, engelsk trätten, och i synnerhet självporträtten, utgör en barnboks- och manusförfattare. Under utställ­ intressant del i hennes konstnärliga produktion. ningen erbjöds även ett generöst program med En stor del av Janssons målningar utgörs av inte­ fördjupande samtal, visningar och föreläsningar riörer, stilleben och landskap där hav och öar har samt ett stort utbud av skapande aktiviteter för en central plats. barn och unga. För Tove Jansson kom måleriet och karriären Lusten att skapa och leva är den mest omfat­ som bildkonstnär i första hand men det är genom tande och mångsidiga presentationen av Tove sina muminfigurer hon nått berömmelse värl­ Janssons verk som gjorts i Sverige. Utställningen den över. Dessa skrevs och tecknades för både producerades av Finlands nationalmuseum barn och vuxna, och ger uttryck för en komplex Ateneum med utställningsdesign och omfat­ men komplett livsfilosofi. I berättelserna är käns­ tande pedagogiskt program skapat av Göteborgs lor och kontrasterande teman som skrämmande konstmuseum. och trygg, främmande och välbekant, hotande natur och hemmets värme ständigt närvarande. Redan från början var text och bild jämbördiga STADSLANDSKAP i berättandet. FRAGMENT, MINNEN, VISIONER Genom de olika utställningsrummen kunde Stenahallen 18 mars–12 november 2017 besökaren följa ett landskap som utvecklades Curator: intendent Per Dahlström och ändrade karaktär från rum till rum, med ett tydligt crescendo i den nedersta salen. En färg­ Avbildningar av stadslandskap förekommer palett i grått, svart, rosa och starkt rött bildade sedan antiken och det urbana livet gör sig stän­ tillsammans med en kraftig konturlinje i text ­ digt påmint i konsten. Men en stad består inte fält och väggmålningar en sammanhållande bara av fysiska byggnader, gator och torg. Den bas. Utställningens scenografi utformades med bär också på sin egen historia i form av minnen omsorg om verkens estetiska kvaliteter i syfte att och berättelser. Städer är i kontinuerlig föränd­ förhöja besökarens totala upplevelse av utställ­ ring och skapas kollektivt av de som lever eller ningen utan att konkurrera med de enskilda ver­ befinner sig där genom vardagliga händelser och kens styrka. Ökad tillgänglighet till utställningen praktiker såväl som i sociala nätverk. Tillsam­ för yngre målgrupper byggdes in genom att verk mans väver de en själ och en identitet som gör hängdes på lägre höjd samt genom läsgrottor staden meningsfull. och sittplatser. Syftet med utställningen var att inspirera till en En samtida hommage till Tove Janssons annorlunda och breddad syn på vad en stad kan illustrationer till Vem ska trösta knyttet?, i form vara i en tid när Göteborg står inför en stor stads­ av ett skogslandskap målat på väggarna i Nedre omvandling genom projekt som Älvstadsprojek­ etage, utfördes av de Göteborgsbaserade graffiti­ tet, Västlänken, Götaälvbron och en rad andra nya konstnärerna SCEB (Camilla Boström) och OLLIO byggnationer. Med verk från Göteborgs konst­ (Jonathan Josefsson). Den övriga scenografin ska­ museums samling – allt från rörlig bild, installa­ pades av museets tekniker Arthur Ragnarsson. tioner och skulptur till måleri, grafik och fotografi Utställningen åtföljdes av en rikt illustrerad – presenterades i utställningen fragment, minnen katalog. För texterna stod dr Tuula Karjalainen, och visioner av staden som landskap. curator för jubileumsutställningen på Ateneum, Utställningen tog sin teoretiska utgångspunkt Boel Westin, professor i litteraturvetenskap, i den utforskning av staden som ledaren för avant­

12 UTSTÄLLNINGAR GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

gardegruppen Situationistiska internationalen, Guy Debord, utvecklade på 1950-talet. Med en metod han benämnde ”dérive”, ett slags slumpmässigt flanerande, undersökte han städers psykogeografi. Genom att ”avsiktligt gå vilse” för att länka samman psykologi och geo­ grafi skulle de känslor och beteenden som upp­ står i människors interaktion med stadsrummet fångas. Metoden kan beskrivas som ett kringdri­ vande som liknar flanörens men skiljer sig från densamma genom sitt tydliga syfte – att samla upplevelser, stämningar och berättelser kopplade till platsen. Poängen är att få människor att rucka på invanda rörelsemönster och mentala kartor för att medvetandegöra sig om stadens dolda betydelser, psykologiska såväl som politiska. Konstnärens blick på staden är ofta koncen­ trerad och metodisk men samtidigt nyttobefriad i uttalad kontrast till vardagsmänniskan som Stadslandskap. Fragment, minnen, visioner, Stenahallen. med målmedvetna steg hastar fram genom livet med blicken stadigt fäst på mobilen. På det sättet kan konstnärens arbete liknas vid en psykogeo­ grafisk kartläggning av det okända. Konstnären upptäcker staden, inte nödvändigtvis genom Per Hüttner (svensk f. 1967) att avbilda den utan lika gärna genom att doku­ Jens S Jensen (svensk 1946–2015) mentera det flyktiga eller gestalta upplevelser Torsten Jovinge (svensk 1898–1936) och minnen. Anders Kristensson (svensk f. 1958) Utställningen visade, med undantag av Sivert Lindblom (svensk f. 1931) SCEB:s väggmålning, verk ur museets samling Kent Lindfors (svensk f. 1938) och genomfördes med stöd från Higab. David Molander (svensk f. 1983) Louise Nevelson (amerikansk 1899–1988) Deltagande konstnärer: Palle Nielsen (dansk 1920–2000) Kristina Abelli Elander (svensk f. 1952) Jaakko Niemelä (finländsk f. 1959) Mats Ahlgren (svensk 1952–2016) Axel Nilsson (svensk 1889–1980) AKAY (Alexander Kurlandsky) (svensk f. 1969) François de Nomé (fransk 1593–efter 1644) Lars Arrhenius (svensk f. 1966) Olle Olsson Hagalund (svensk 1904–1972) Hugo Birger (svensk 1854–1887) Leo Pettersson (svensk f. 1953) Mark Boyle (brittisk 1934–2005) Silja Rantanen (finländsk f. 1955) Trinidad Carrillo (svensk-peruansk f. 1975) SCEB (S Camilla E Boström) (svensk f. 1972) Charles Clifford (brittisk ca 1800–1863) Peter Tillberg (svensk 1946–2016) Leif Elggren (svensk f. 1950) Erik Wessel-Fougsted (svensk 1915–1990) Sven Erixson (svensk 1899–1970) Martin Wickström (svensk f. 1957) Carolina Falkholt (svensk f. 1977) Anders Åberg (svensk 1945–2018) Carl Hammoud (svensk f. 1976) Ola Åstrand (svensk f. 1959)

UTSTÄLLNINGAR 13 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

lingarna med äldre verk. Samlingen omfattar närmare 70 000 verk i olika medier. Omkring 4 300 målningar, skulpturer, installationer och videoverk, 61 000 akvareller, teckningar och gra­ fiska blad, 900 fotografier samt 2 300 barnboks­ illustrationer. Under åren 2014–2016 förvärvade Göteborgs konstmuseum drygt 200 verk, samt­ liga inköpta för donerade medel eller förvärvade som gåvor. Precis som när museet öppnade är donationer från privata givare fortsatt viktiga för att museet skall kunna utöka sin samling. Göteborgs konstmuseums samling håller idag hög internationell klass. En bred och djup samling är en förutsättning för ett konstmuseum som vill vara en relevant aktör i konstvärlden. Den internationellt uppmärksammade sam­ lingen utgör grunden för museets arbete med utställningar, pedagogik och forskning. Varje Någon sorts kunskap. Nya verk i samlingen, Övre etage. år lånar museet ut verk ur samlingen till andra museer och konsthallar i Sverige och utomlands. Med den rika samlingen möjliggörs också sam­ arbeten med internationella museer och samar­ betspartner om utställningsprojekt, forskning NÅGON SORTS KUNSKAP och inlån av eftertraktade verk. NYA VERK I SAMLINGEN Etagerna 14 juni–22 oktober 2017 Deltagande konstnärer: Curator: intendent Per Dahlström och Patrik Andiné (svensk f. 1968) tf. museichef Anna Hyltze Vanessa Baird (norsk f. 1963) Nils Olof Bonnier (svensk 1945–1969) Att samla är att skriva konsthistoria! Genom Ewa Brodin (svensk f. 1954) nya förvärv utökar Göteborgs konstmuseum Yngve Brothén (svensk f. 1955) kontinuerligt sin samling. Utställningen Någon Jonas Dahlberg (svensk f. 1970) sorts kunskap. Nya verk i samlingen var en omfat­ Ann-Mari Didoff (svensk 1920–2013) tande presentation med ett urval av de nyförvärv Klas Eriksson (svensk f. 1976) som köpts in sedan museets senaste nyförvärvs­ Tullan Fink (svensk 1919–2003) utställning för drygt tre år sedan. I utställningen Charlotte Gyllenhammar (svensk f. 1963) visades verk i varierande format och teknik, till Carl-Erik Hammarén (svensk 1922–1990) övervägande del av nutida konstnärer, innefat­ Maria Hedlund (svensk f. 1961) tande bland annat rörlig bild, installationer i stort Pia Hedström (svensk f. 1960) format och mindre teckningar på papper. Utställ­ Hannaleena Heiska (finländsk 1973) ningen visades förutom på etagerna också som Michael Johansson (svensk f. 1975) nedslag i museets samlingspresentation. Clay Ketter (amerikansk-svensk f. 1961) Från start har Göteborgs konstmuseum främst Tomas Lundgren (svensk f. 1985) förvärvat samtida konst men också utökat sam­ Åsa Millholm (svensk f. 1973)

14 UTSTÄLLNINGAR GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Rembrandts Batavernas trohetsed, våning sex.

Måns Müllner (österrikisk 1970–2017) Rijns sena mästerverk Batavernas trohetsed till Jesper Norda (svensk f. 1972) Claudius Civilis från 1661–1662. Målningen, som Ride1 (svensk, Ronny Hansson, Jonas Kjellgren, är ett av den holländske barockmästarens mest Stig Sjölund) betydande verk, gestaltar en scen ur batavernas Bella Rune (svensk f. 1971) uppror mot Rom år 69 e.Kr. som den beskrivs av Ragnar Sandberg (svensk 1902–1972) den romerske historikern Tacitus: Anna Strand (svensk f. 1979) Iiu Susiraja (finländsk f. 1975) Civilis sammankallade stamhövdingarna och Alexander Tallén (svensk f. 1988) frihetskämparna bland folket till en helig lund med Violet Tengberg (svensk 1920–2014) en festmåltid som förevändning, och när han såg att Sten Teodorsson (svensk 1904–1992) den nattliga festyran gripit deras sinnen, började han Magnus Wallin (svensk f. 1965) tala om deras stams heder och ära, och han fortsatte med att räkna upp de oförrätter de lidit. Hans ord väckte stort bifall, och han band dem alla samman REMBRANDTS BATAVERNAS TROHETSED genom fosterländska eder och barbariska riter. Sal 23 våning sex 31 maj 2017–2 september 2018 Curator: intendent Per Dahlström Bataverna sågs på Rembrandts tid som de första holländarna och upproret som en historisk mot­ Genom en deposition från Konstakademien i svarighet till Hollands frigörelse från det spanska Stockholm fick Göteborgs konstmuseum möj­ väldet i slutet av 1500-talet. Rembrandt har i mål­ lighet att under drygt ett år visa Rembrandt van ningen använt ljuset för att understryka ögon­

UTSTÄLLNINGAR 15 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

blickets högtidliga allvar. En dold ljuskälla lyser tionen visade grafik av Rembrandt med motiv upp en nattlig scen där en brokig skara anhäng­ från i första hand Nya och Gamla Testamentet. are grupperade runt ett bord svär en trohetsed till Kollektion nummer två bestod av porträtt av sin enögde rebelledare Claudius Civilis. Rembrandt och den med Rembrandt samtida Batavernas trohetsed till Claudius Civilis italienske konstnären och grafikern Giovanni beställdes som en del av ett dekorativt program Benedetto Castiglione. Av Castiglione finns ett till det nybyggda rådhuset i Amsterdam. Mål­ sextiotal kända etsningar varav 26 finns i Göte­ ningen hängdes på plats men skickades efter en borgs konstmuseums samling. Framför allt hans kort tid i retur till konstnären. Troligen var bestäl­ sena etsningar, där Castiglione är tydligt influe­ larna missnöjda med Rembrandts grovhuggna rad av Rembrandt, visar hans mästerliga förmåga sätt att framställa motivet. Idag anses Rembrandt som grafiker. Castigliones liv var våldsamt och vara en av konsthistoriens största mästare och de han var ofta föremål för polisingripanden, något sena verken betraktas som hans mest fullgångna. som under hans livstid kom att överskugga hans För att lättare kunna sälja den refuserade mål­ konstnärliga briljans. Trots detta betydde han ningen, som ursprungligen mätte 5,5 × 5,5 meter, mycket för den italienska grafikens utveckling beskar Rembrandt den till enbart det centrala under 1600-talet. Kollektion nummer tre visade partiet. Så småningom hamnade målningen i grafik av Rembrandt och Anders Zorn, som var svensk ägo under andra halvan av 1700-talet och en stor samlare av Rembrandtgrafik. donerades till Konstakademien i Stockholm. I utställningen visades också ett bildspel I utställningen Rembrandts Batavernas med bland annat information om Rembrandts trohetsed visades verket i ett sammanhang av måleriteknik. målningar och grafik ur museets och stadens samling av Rembrandt, hans elever och sam­ tida från den holländska guldåldern. Här ingår JULIA PEIRONE. GIRLS, GIRLS, GIRLS bland annat Rembrandts Riddaren med fal­ Etagerna 4 november 2017–18 mars 2018 ken, ett verk av hans danske elev Bernhard Keil Curator: intendent Johan Sjöström och samt en stor målning av Jürgen Ovens, som var vikarierande intendent Camilla Påhlsson den som fick slutföra uppdraget i rådhuset när Rembrandts version av Batavernas trohetsed till Julia Peirone (f. 1973) är en av de mest intressanta Claudius Civilis refuserades. Därutöver visades konstnärerna i Norden idag. Sedan debuten Konungarnas tillbedjan, som anses vara en kopia kring millennieskiftet har hon utforskat relatio­ av Rembrandts skola av ett förlorat original av nen mellan identitet och fotografisk bild, ofta Rembrandt, utfört strax efter att han flyttade till med fokus på unga kvinnor i verk som speglar Amsterdam 1631. På utställningen visades vidare vuxenblivandets ofrånkomliga problematik Hendrick Terbrugghens Sångare, som påvisar kring sårbarhet, skam och sexualitet. Med ett inflytandet från Caravaggios ljusdunkelmåleri, hundratal verk, såväl nyproducerade som inlå­ vilket via andrahandskällor även påverkade nade från privata samlingar, presenterades Julia Rembrandt. I De fyra evangelisterna utnyttjar Peirone för första gången i en stor museiutställ­ Jacob Adriaensz. Backer ljusdunkelmåleriet för ning med fotografi, video och skulptur. ett bibliskt motiv. Flickan framträdde inledningsvis som en Under utställningens gång visades kollektio­ kontur tecknad med vit penna på gamla vykort, ner av verk ur Göteborgs konstmuseums stora en form av självporträtt där hon försökte ta sin samling med Rembrandtgrafik i en monter i plats i olika sammanhang. Denna tematik om omgångar om cirka fyra månader. Första kollek­ utanförskap har efter hand utvecklats till en pro­

16 UTSTÄLLNINGAR GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Julia Peirone. Girls, Girls, Girls, Mellanetage.

blematisering av normer och föreställningar om voyeuristiska blick som de samtidigt tycks bjuda flickors roll i samhället. in till. Modellerna avbildas i obekväma eller miss­ I flera bemärkelser står Peirone nära den rör­ lyckade poser. Den kaxiga själviscensättningen liga bilden – två videoverk visas också i utställ­ kan inte dölja det okontrollerbara och sårbara. ningen. I sina fotografiska serier arbetar hon Med förföriska titlar hämtade från smink, drinkar ofta med castingprocesser och förberedelser där eller smycken ges ett glamoröst skimmer fyllt med omtagningar, ögonblick och misslyckanden får löften som bilden inte infriar. Detta väcker frågor framskjutna positioner. Det är knappast fråga om om relationen mellan subjekt och objekt, om vem porträtt i vanlig mening, utan snarare undersök­ som har makt över blicken och bilden. I en tid ningar av tillstånd och bildkonventioner i möte starkt präglad av sociala medier och en bildkultur med sociala normer och krav. Inte minst glappet som inte sällan används för identitetsskapandet, mellan avsikt och handling upptar Perione: hur ter sig dessa frågeställningar särskilt aktuella. minnen och fantasier, krav och begär, skam och Julia Peirone ställer frågor kring den fotogra­ förförelse glider över i varandra. fiska bildens möjligheter och begränsingar, hur Gemensamt för många av Peirones fotografier den kan utnyttjas för förställning och avslöjande, är att de utforskar relationen mellan modell och hur den både kan avbilda och omskapa verklig­ fotograf samt mellan betraktare och den betrak­ heten, inte minst genom reproduktionen av ide­ tade. Återkommande framtvingar fotografierna ala bilder som vi alla på olika sätt försöker men en obekväm betraktarposition, där något stör den ständigt misslyckas med att leva upp till.

UTSTÄLLNINGAR 17 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Årets utställning var dynamisk och variations­ rik med tre mycket olika konstnärskap som kom­ pletterar varandra på ett intressant sätt. Tilda Lovell (f. 1972) arbetar framför allt platsspecifikt med skulptur och installation. I utställningen visade hon en ny rumslig installation med skulp­ tur, animation, ljus och ljud. Lovell arbetar ofta med naturmaterial som snäckor, djurskelett och ben. De senaste åren har undervattens- och havs­ tematiken präglat hennes konst, något hon fort­ satt att utveckla för utställningen. Motiveringen lyder: ”Tilda Lovells konstverk sträcker sig långt bortom vår samtid. Med en Sten A Olssons Kulturstipendium 2017, Karin Karinson, paleontologs tidsperspektiv förenar hon män­ Stenahallen. niska, djur och natur. Välordnade uppställningar av benrester och andra naturalier kan få en instal­ lation att framstå som scenografi för ockult rit, medan en annan rumslig komposition öppnar STEN A OLSSONS KULTURSTIPENDIUM 2017 sig likt en förförisk dröm. Vissa av Tilda Lovells KARIN KARINSON, PER KESSELMAR OCH gestalter erinrar om svunna tiders beläten, andra TILDA LOVELL framstår som levande och gåtfulla hybridväsen. I Stenahallen 2 december–28 januari 2018 de suggestiva installationerna – ibland förstärkta Curator: intendent Johan Sjöström och med rörlig bild – trevar man sig fram i ett mytiskt vikarierande intendent Camilla Påhlsson landskap, fjärran det enskilda människolivets hektiska vardag. Ett varför infinner sig knappast. Ett mytiskt landskap, vibrerande ytor i vitt och ett Konstnärens omisskännliga sinnlighet och när­ altare av sprucket porslin. I december öppnade het till det utställda materialet befriar betrakta­ utställningen med tre av mottagarna av Sten A ren från kravet att på intellektuell väg konstruera Olssons Kulturstipendium 2017: Tilda Lovell, Per en förklaring till sakernas tillstånd. För sina sen­ Kesselmar och Karin Karinson. De flesta av ver­ suella och fantasieggande iscensättningar av ett ken var nyproducerade. undermedvetet landskap tilldelas Tilda Lovell Under de senaste tjugo åren har Sten A Ols­ stipendium för 2017 från Sten A Olssons Stiftelse sons Stiftelse för Forskning och Kultur delat ut ett för Forskning och Kultur.” stort antal utbildningsstipendier till talangfulla Per Kesselmar (f. 1960) är en målare som ver­ personer som arbetar med konst, musik, teater, kar i minimalismens efterföljd. Centralt i hans dans, litteratur, design och scenografi. Vidare har konstnärskap är ljuset som utforskas genom stiftelsen lämnat bidrag till många olika svenska flera tunna färglager av olika nyanser av vitt. Det forsknings- och kulturprojekt. 2017 dubblerade handlar om att beskriva och betrakta olika sor­ stiftelsen stipendiesumman och ger varje stipen­ ters ljus, och att genom höjd närvaro skärpa per­ diat 300 000 kronor vardera i syfte att ytterligare ceptionen. I utställningen visades flera nya verk stimulera till vidareutveckling. Sten A Olssons tillsammans med en installation med en sorts Stiftelse för Forskning och Kultur är en viktig illusionistiskt trick. aktör i Göteborgs kulturliv som ger en unik chans Motiveringen lyder: ”Per Kesselmar målar på till nyproduktion och synlighet för konstnärer. bly, järn och aluminium, lager på lager av tunt

18 UTSTÄLLNINGAR GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Sten A Olssons Kulturstipendium 2017, Per Kesselmar, Sten A Olssons Kulturstipendium 2017, Tilda Lovell, Stenahallen. Stenahallen.

påstruken oljefärg i oräkneliga vita nyanser. Motiveringen lyder: ”Med sina genom­ Sedan 1980-talet har han arbetat med strama och gripande omarbetningar av porslinsfiguriner vibrerande målningar och skulpturer genom­ och prydnadssaker har Karin Karinson mutat strömmade av ljus. Långsamt och med mild in ett eget område inom svensk keramisk skulp­ envetenhet driver han verken in i koncentrerade tur. Hennes sätt att omforma hemmens och möten mellan sensibilitet och precision, mellan loppmarknadernas överblivna föremål präglas det förflutna och nuet. Hans djupgående studier av våldsam kraft och övertygelse. I sitt arbete av måleriets rum och material präglas av oav­ bejakar hon den dramatiska utlevelsen och den vislig exakthet och sällsam klarhet. Per Kessel­ extravaganta gesten. Över sprickor och brot­ mar står i förbund med både minimalistiska och tytor rinner forsar av glas och glasyr. Bitar och lyriska traditioner inom måleriet, men det hand­ fragment bränns samman och förenas till något lar också om blicken, reflektioner över tiden tidigare osett, till spretiga gestalter, figurgrupper, och verkligheten, vad vi ser och vilka vi är. För berg och monument. Att Karin Karinsons färg­ ett konstnärskap som öppnar nya rum och som starka och flamboyanta skulpturer byggs upp med kompromisslös lätthet förenar vardag och med skärvor av föremål förknippade med sen­ mystik tilldelas Per Kesselmar stipendium för timentalitet och hemmets trygga vrå ger dem 2017 från Sten A Olssons Stiftelse för Forskning en sällsam laddning. För sin ostoppbara ska­ och Kultur.” parvilja och för sin förnyelse av den keramiska Karin Karinson (f. 1970) har konsthantverket skulpturen tilldelas Karin Karinson stipendium som utgångspunkt där lera, glas och glasyr utgör för 2017 från Sten A Olssons Stiftelse för Forsk­ centrala komponenter. Inom ramen för hennes ning och Kultur.” återkommande tema Objects of Desire utforskar Till utställningen producerades en rikt illus­ hon människans villkor för identitetsskapande trerad katalog där samtliga stipendiater presen­ genom massproducerade föremål. I utställ­ teras utifrån personliga möten med författaren ningen visade Karinson ett monumentalt altare som ger en unik inblick i respektive konstnär­ av olika keramiska föremål. skap.

UTSTÄLLNINGAR 19 Inlån av konst

För tillfälliga utställningar lånar Göteborgs konst­ Långivare var Eskilstuna konstmuseum, privata museum återkommande in konstverk från såväl långivare samt konstnärerna. institutioner som privatpersoner. Under verksam­ hetsåret 2017 har museet lånat in 279 verk och före­ Tove Jansson. Lusten att skapa och leva mål till fyra utställningar. Därutöver har museet 11 februari–21 maj lånat in 33 verk till en utställning som visades över Antal inlånade verk: 197 (måleri, akvarell, goua­ årsskiftet 2016/2017. Långivare har varit museer, che, teckningar med bläck, tusch och blyerts, universitet, institutioner, företag, utställande blandteknik, skrapteckning, offset, fotografi) konstnärer och privata samlare i såväl Sverige som Antal långivare: 18 Finland, England och Tyskland. Inlånsverksamheten kräver en upparbetad Långivare var Tammerfors konstmuseums logistik och ställer höga och specifika krav på Mu­min­dal, Tammerfors; Tammerfors konst­ transporter, klimat och säkerhet. Vid större utställ­ museum, Tammerfors; Konstmuseet Ateneum, ningar krävs statlig utställningsgaranti, vilket for­ Finlands Nationalgalleri, Helsingfors; British drar lång framförhållning i dialogen med museer Cartoon Archive University of Kent, Canterbury; och institutioner, likaså med Kammarkollegiet Samling Löylypoika Auterinen; privata långivare och Kulturrådet. Nedan följer en redogörelse för och företag. I utställningen visades även en teck­ inlån av verk till tillfälliga utställningar som öpp­ ning ur Göteborgs konstmuseums samling. nat och/eller avslutats under året. Rembrandts Batavernas trohetsed Sten A Olssons kulturstipendium 2016. Lotta 31 maj 2017–20 september 2018 Antonsson, Ida-Lovisa Rudolfsson och Fredrik Antal inlånade verk: 2 (måleri) Åkum. 2 december 2016–19 februari 2017 Antal långivare: 2 Antal inlånade verk: 33 (textil, måleri, fotografi, collage, installation) Långivare var Kungl. Akademien för de fria kon­ Antal långivare: 6 sterna, Stockholm samt Göteborgs Stad. I utställ­

20 INLÅN AV KONST GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

ningen visades dessutom fem målningar samt I de tre tillfälliga utställningarna Tanken på döden. grafik ur Göteborgs konstmuseums samling. Äldre grafik möter samtid ur Göteborgs konst­ museums samling, Stadslandskap. Fragment, min­ Julia Peirone nen, visioner samt Någon sorts kunskap. Nya verk 4 november 2017–18 mars 2018 i samlingen visades under året 132 konstverk ur Antal inlånade verk: 70 (fotografi, skulptur, Göteborgs konstmuseums samling. installation, video, blandteknik, väggtapet) Antal långivare: 5 Tanken på döden. Äldre grafik möter samtid ur Göteborgs konstmuseums samling Långivare var konstnären samt privata långi­ 12 november 2016–15 januari 2017 vare. I utställningen visades också ett fotografi ur Antal verk: 15 (grafik, 3D-animation) Göteborgs konstmuseums samling. Stadslandskap. Fragment, minnen, visioner Sten A Olssons kulturstipendium 2017 18 mars–12 november Karin Karinson, Per Kesselmar och Tilda Lovell Antal verk: 65 (måleri, skulptur, grafik, fotografi, 2 december 2017–28 januari 2018 digital animation, installation, graffiti) Antal inlånade verk: 10 (installation, måleri, blandteknik) Någon sorts kunskap. Nya verk i samlingen Antal långivare: 3 14 juni–15 oktober Antal verk: 73 (textil, grafik, teckning, måleri, Långivare var konstnärerna. installation, skulptur, HD video, fotografi)

INLÅN AV KONST 21 Omhäng- ningar

Liksom tillfälliga utställningar är hängningar av saknar ett fast utrymme har det varit angeläget museets samling ett fönster mot publiken där att på andra sätt aktivera denna del av samlingen. konsten förmedlas och sätts i perspektiv. Då Våningarna fem och sex, som i normala fall museet förfogar över samlingar från 1400-tal är reserverade för verk i samlingarna, har under till nutid, svenskt och internationellt och olika året också delvis använts för tillfälliga utställ­ medier från grafik, teckning, måleri och skulptur ningar. Detta har medfört en del förändringar på till fotografi, video och installationer, finns stora våningarna. möjligheter att låta den samtida konsten föra Under 2017 har sal 23 på våning sex, där det tidi­ dialog med den äldre. gare visades svensk modernism, utrymts för att Ett urval av museets samling hänger alltid ge plats åt utställningen Rembrandts Batavernas framme med sina skilda delar som holländskt trohetsed. Utställningen medförde en del omänd­ och flamländskt 1600-tal, 1700-talssamlingen, ringar även på våning fem, då flera verk som Düsseldorfmåleri, romantiken, dansk guldålder, hade sin mer permanenta placering i samlings­ Fürstenbergska galleriet, det nordiska 1880- och presentationen där kom att ingå i utställningen. 1890-talsmåleriet, den franska samlingen, Göte­ Det gäller Hendrick Terbrugghens (1588–1629) borgskolorism med mera. Genom hängningar Sångare, Jürgen Ovens (1623–1678) Familjegrupp, med oväntade möten och alternativa urval vill Rembrandts Riddaren med Falken och Konungar­ museet anlägga nya perspektiv på konsten. nas tillbedjan, tillskriven Rembrandts skola. Som Omhängningar görs också i samband med utlån ersättningsverk för dessa har följande 1600-tals­ då egna eller inlånade ersättningsverk tillfälligt målningar hängts fram på våning fem: Dygden och kan visas. Eftersom museet lider brist på utrym­ avunden (okänd konstnär), Gaspar de Crayers men för större tillfälliga utställningar används (1582–1669) Porträtt av en adelsman, och Jan Mij­ ofta Etagerna för utställningar, ett rum som tens (ca 1614–1670) Promenad i parken. annars är reserverat för samlingen med modern Under perioden 14 juni–22 oktober 2017 och samtida konst. Då den moderna samlingen visade Göteborgs konstmuseum utställningen

22 OMHÄNGNINGAR GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Någon sorts kunskap. Nya verk i samlingen, där ningen avslutats fick däremot sal 28 en delvis ny ett urval av de senaste tre årens nyförvärv pre­ hängning, om än fortsatt med tyngdpunkt på senterades. Utställningen visades i huvudsak fransk konst från tidigt 1900-tal. Kvar från pre­ på Etagerna men ett tjugotal verk placerads ut sentationen av nyförvärv är tre skulpturer (utan i museets överiga salar. Några av verken ingick titel) av Åsa Millholm (f. 1973). Nya verk i salen i utställningen Stadslandskap. Fragment, min­ är Maurice Estèves (1904–2001) Kvinna som tvät­ nen, visioner i Stenasalen medan andra visades tar fötterna, André Lhotes (1885–1962) Picknick, i samlingspresentationen på våning fem och Robert MacBrydes (1913–1966) Stilleben och Jean sex. Detta innebar att något verk i varje sal på Souverbies (1891–1981) Thetis och Jupiter. våningarna flyttades till magasin för att ge plats I övrigt har endast mindre omhängningar i för nyförvärven. museets fasta utställningar genomförts i sam­ När utställningen avslutades fick nyförvärven band med utlån eller återtagande av utlånade i samlingspresentationen med något enstaka verk. Ansvarig för omhängningarna har varit undantag vara kvar. Efter att nyförvärvsutställ­ intendent Per Dahlström.

OMHÄNGNINGAR 23 Pedagogik

Med sin pedagogiska verksamhet verkar Göte­ platsen, dels genom uppsökande lektioner på borgs konstmuseums kontinuerligt för att göra skolor som inte brukar besöka stadens museer. museets samling och utställningar tillgängliga Visningar på lätt svenska infördes som ett led i och angelägna för olika typer av besöksgrup­ arbetet med att tillgängliggöra museet för nya per. Detta sker genom en bred pedagogisk grupper. verksamhet med öppna visningar, lektioner för besökande skolklasser, uppsökande verksam­ het, bokade gruppvisningar, specialvisningar TOVE JANSSON. LUSTEN ATT SKAPA OCH LEVA och olika projekt för unga. Den pedagogiska verksamheten är omfångsrik och växande. Fler Inför vårens stora utställning, Tove Jansson. Lusten målgrupper tillkommer, samarbeten inleds och att skapa och leva, utarbetade Göteborgs konst­ nya arbetssätt prövas. Museilektioner är sedan museum ett omfångsrikt pedagogiskt program. många år tillbaka en tyngdpunkt i verksamhe­ Målsättningen var att det för varje besökare ten, med över 500 tillfällen årligen för förskola, skulle finnas något som tillgängliggjorde utställ­ grundskola och gymnasium. ningen och fördjupade besöket. Museet vän­ Bland de 1 365 pedagogiska och publika akti­ tade sig en stor tillströmning av besökare i olika viteter som genomfördes under 2017 fanns en åldrar och med skilda behov och önskemål: de bredd från bebisvisningar och skapande arbete som ville prata om utställningen med en värd, de i Studion för de yngsta till konsthistoriska före­ som ville lyssna till initierade föreläsningar och läsningar för studenter och specialintresserade visningar och de barn men också ungdomar och liksom anpassade visningar för olika behov vuxna som av utställningen inspirerades till eget som lätt svenska, syn- eller teckenspråkstolk­ skapande. Möjlighet till fördjupning och lust­ ning och visningar för personer med demens. fyllda uppgifter för barn att lösa i utställningen Tyngdpunkten låg dock fortsatt i arbetet riktat var ett sätt att locka dem att stanna lite längre och mot förskola och skola, med 550 genomförda utforska det som visades. museilektioner. Det pedagogiska programmet syftade till att Under 2017 var Tove Jansson-utställningen visa på de olika delarna i Tove Janssons konst­ i fokus under större delen av våren – varför den närskap utöver den välbekanta Muminvärl­ också tillåts dominera redovisningen. Därutöver den. Jansson som målare, illustratör, serie- och gjordes ett par viktiga satsningar för att nå barn satirtecknare lyftes fram i utställningen, vilket och unga i socialt utsatta områden, dels genom återspeglades i den pedagogiska verksamhe­ sommarlovsverksamheten Art Camp Göta­ tens olika teman. Utställningen exemplifierade

24 PEDAGOGIK GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Janssons mod, som bland annat kom till uttryck och kulturbarriärer öka representationen och i satirteckningar som skildrar det samtida poli­ bredda personalgruppen både vad gäller ålder tiska maktspelet inför och under andra världskri­ och bakgrund. Förutom svenska och engelska get. Ett annat tema var Tove Janssons värderingar talade språkvärdarna arabiska, somaliska samt och hennes människosyn: hur både hennes eget finska. Språkvärdarnas uppgift var att välkomna liv och många av Muminkaraktärernas präglas besökare i utställningen, ge kortare utställnings­ av en inkluderande, vidsynt och nyfiken inställ­ introduktioner och svara på frågor. Sagostunden ning till omvärlden och medmänniskorna samt ägde rum bland trädstammarna i den scenogra­ hur Muminvärlden befolkas av en stor mångfald fiskt gestaltade skogen på Nedre etage. I samband av individer från olika håll, alla med sina egenhe­ med workshopar i Studion under helger och lov ter. Museet ville också visa hur Tove Jansson fann fungerade en språkvärd som språkstöd. Även om strategier för att i text och bild kommunicera med få behövde tolk var språkvärden en välkommen sina medsystrar inom en lesbisk gemenskap i en extra vuxenresurs. Språkvärdarna bidrog också tid då homosexuella handlingar var förbjudna. till museets inre arbete med sina språkkunska­ Alla dessa perspektiv gör Tove Jansson aktuell i per och sin kulturella kompetens och hade också vår egen tid. den viktiga funktionen att vara förebilder för Tre målgrupper prioriterades med utgångs­ barn och unga. På eget initiativ och med ansvar punkt i utställningens innehåll. Dessa målgrup­ för genomförandet spelade språkvärdarna in per var barnfamiljer, initierad publik samt en varsin presentationsfilm ute på Götaplatsen på publikgrupp som i vid bemärkelse representerar sitt eget språk. Språkvärdarna utförde samman­ mångfald och olika språktillhörigheter. En del lagt 142 introduktioner och 40 sagostunder. av de pedagogiska aktiviteterna skedde inom ramen för ordinarie verksamhet, exempelvis Museilektioner museilektioner, Min konstskola och en del av de Under Tove Jansson-utställningen kunde museet öppna visningarna, medan många andra möjlig­ återigen erbjuda skollektioner med en skapande gjordes tack vare generöst bidrag från Sten A Ols­ del i Studion. Av omkring 170 museilektioner inne­ sons Stiftelse för Forskning och Kultur och Göte­ höll nästan en tredjedel skapande arbete i verkstad. borgs Barnhus genom Barnboksbildens Vänner. I utbudet av lektioner utan verkstad fanns en lek­ Inför utställningen ändrade museets Studio tion på lätt svenska med övningar av olika svårig­ skepnad. Långväggen disponerades av graffiti­ hetsgrad beroende på språknivå. Lektionerna för målarna SCEB och OLLIO som målade slutscenen de yngsta avslutades med sagoläsning. i boken Den farliga resan – men utan figurer. Rum­ met fick en ny och luftigare inredning. Skåpen fyll­ Lördag och söndag i Studion des med nytt material och för första gången pro­ Göteborgs konstmuseum erbjuder under höst- vade museet på att under vardagar låta publiken och vårsäsong Lördag i Studion för barn i åldern disponera verkstaden fritt för att skapa figurer till 5–12 år och deras medföljande vuxna och sys­ den grönskande ängen på väggen. Snabbt fylldes kon. Denna aktivitet fyrdubblades under utställ­ ängen av en mångfald figurer, såväl två- som tredi­ ningsperioden, vilket innebar två pass såväl mensionella. Totalt skapades hela 533 figurer. lördag som söndag. Återkommande teman var Illustrera mera och De vilda och bråkiga samt Språkvärdar Skrapkartong. Under fyra helger var externa illus­ Tre språkvärdar i åldern 18–25 år anställdes och tratörer inbjudna att hålla workshopar som ett utbildades i samband med utställningen. Detta komplement till museets egna teman och arbets­ var ett led i arbetet med att överbrygga språk- sätt. Aktiviteterna var kostnadsfria för barnen.

PEDAGOGIK 25 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

entrén och genom utställningen där uppgiften var att hjälpa Mumintrollet och hans vänner med olika mattesvårigheter som de stötte på, som att räkna Snorkfrökens borttappade pärlor eller att komma fram till hur många fänkål Snusmumri­ ken kunde koka soppa på. Matte med Mumin var utformat för barn i fyra- till sjuårsåldern. För de något äldre barnen fanns ett korsord och en vän­ jakt där uppgiften var att i ett myller av bokstäver utläsa namnen på ett antal av Mumintrollets vän­ ner. Materialet formgavs i linje med utställning­ ens grafiska tema.

Öppet för förskolor och lågstadieklasser Varannan torsdag höll museet öppet klockan 9–11 speciellt för förskolegrupper och lågstadie­ Ängen med besökarnas alster från Skapa själv i Studion. klasser som kom på egen hand med sin förskole­ lärare eller lärare, detta eftersom berörda grupper har kommunicerat ett behov av att få tillträde under förmiddagen. Det blev en relativt bra spridning mellan Göteborgs stadsdelar. Lovverksamhet Under sportlovet hölls serieworkshopar i två Föredrag och övrig programverksamhet pass per dag, för barn i åldern 5–12 år respektive För att belysa och fördjupa olika delar av Tove 13–24 år. Dessutom kom Mumintrollet på besök. Janssons gärning och det sammanhang hon Under påsklovet bjöd museet på Hattkalas med ingick i arrangerades föredrag, samtal och en Mumin då egna hattar tillverkades och Mumin­ teater- och viskväll med skådespelaren Birgitta trollet kom tillbaka. Ulfsson. Här var den specialintresserade eller redan initierade publiken främsta målgrupp. Min konstskola Programverksamheten gav också en möjlig­ Min konstskola ägde rum varannan onsdag under het att nå nätverk utanför museets egen publik, höst och vår och var öppen för alla från 13 år exempelvis genom samarbeten med Lesbisk som vill släppa fram sin kreativa sida. Till Min frukost och Göteborgs Förening för Filosofi och konstskola välkomnades även engelsktalande­ Psykoanalys. Temavisningarna Mellan raderna deltagare. Under våren ägnades varje tillfälle åt som anlade ett queert perspektiv väckte stort någon teknik som hämtades från utställningen: intresse. flytande tusch, skrapkartong och att illustrera text/skriva till en bild. Skolmaterial Ett skolmaterial för årskurs 5–9, som arbetades fram Matte med Mumin för att låna i utställningen, kunde också laddas ner Tre olika material arbetades fram som besökande via nätet. Materialet följde utställningens avsnitt barn kunde använda sig av för att upptäcka och och syftade till att aktivera eleverna inför, under och utforska utställningen på egen hand. Matte med efter ett besök i utställningen med hjälp av övningar Mumin var en frågepromenad som ledde från och uppgifter att lösa ensam eller i grupp. Beto­

26 PEDAGOGIK GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

ningen låg på reflektion, samtal, bildanalys samt eget skapande. Även skolmaterial formgavs i över­ ensstämmelse med utställningsdesignen.

Den pedagogiska verksamheten under utställningen i siffror 142 utställningsintroduktioner 104 öppna visningar: inklusive några specialvis­ ningar (två visningar på Internationella kvin­ nodagen med inriktning på att vara konstnär och kvinna, fyra välbesökta queervisningar under rubriken Mellan raderna, två öppna visningar på finska under Sverigefinländar­ nas dag samt utannonserade visningar på somaliska, arabiska och finska under sista utställningsveckan) 58 tillfällen av Lördag och söndag i Studion Återträff med Art Camp, Studion. 48 bokade vuxenvisningar 40 sagostunder 15 lovaktiviteter 6 tillfällen av Min konstskola 4 bebisvisningar ART CAMP GÖTAPLATSEN 2 syntolkade visningar 2 teckenspråkstolkade visningar Art Camp Götaplatsen var museets och Göteborgs 2 teckenspråkstolkade verkstadsaktiviteter Konsthalls gemensamma sommarlovsverksam­ 2 visningar inom satsningen Möten med minnen het. Den syftade till att erbjuda kostnadsfria för personer med demensdiagnos och deras heldagsaktiviteter under en vecka för tolv- till följeslagare femtonåringar som ville prova på både mer tradi­ 2 språkkvällar: visning, samtal och grupp­ tionella konstuttryck som lera och gips och mer övningar på lätt svenska (samarbete med samtida tekniker som graffiti och stubintrådsteck­ Integrationscentrum) ning. För att möjliggöra för deltagare med begrän­ 7 torsdagar med öppet för förskolor och lågsta­ sade kunskaper i svenska att vara med, engagera­ dieklasser torsdagar klockan 9–11 des unga tvåspråkiga värdar (somaliska/arabiska och svenska). Båda hade tidigare varit språkvärdar Deltagande under Tove Jansson-utställningen. Genom sin Under 2017 deltog 13 765 personer i en pedago­ ålder blev de också en viktig kontakt för ungdo­ gisk aktivitet vid Göteborgs konstmuseum, 14 marna i gruppen. Att en av värdarna kunde hämta 295 personer när programverksamheten räknas upp deltagare i Bergsjön och tillsammans med in. Av dessa var 6 458 barn och unga under 25 år. I dem göra spårvagnsresan in till centrala staden den pedagogiska verksamheten arbetade under visade sig vara avgörande för några i gruppen. perioden två tillsvidareanställda konstpedago­ Att kunna ringa föräldrar och tala deras språk var ger (75 procent) och en intendent (100 procent) också ovärderligt. Vid veckans slut hade ungdo­ samt tio timanställda konstpedagoger och tre marna blivit hemmastadda på Götaplatsens båda språkvärdar (extrajobb). konstinstitutioner. Ett lyckat grepp var att lägga

PEDAGOGIK 27 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

en uppstartsträff lite föreArt Camp-veckan och en VISNINGAR PÅ LÄTT SVENSKA återträff i slutet av sommaren. Det skapade en kon­ tinuitet, gav större möjligheter att knyta kontakter Som ett led i arbetet med att tillgängliggöra inom gruppen och lade grunden för egna återbe­ museet för nya svenskar infördes under hösten sök. Under återträffen genomfördes en wokrshop öppna visningar på lätt svenska, som ingick i där gruppen fick göra egna graffiti-tillägg på vägg­ entréavgiften. Visningarna, som varade i 45 minu­ målnnigen i Studion. ter, fungerade som en introduktion till museet och dess samling.

UPPSÖKANDE LEKTIONSVERKSAMHET INOM RAMEN FÖR FÖRVALTNINGS­ PRIO 0 TILL 18 GEMENSAM SATSNING Göteborgs konstmuseum medverkade i Västra Med start före sommaren förberedde och genom­ Götalandsregionens Barnkulturkonferensfesti­ förde museisektorn i Göteborgs Stad samt Göte­ val PRIO 0 till 18 i Göteborg den 6–8 september borgs Konsthall en gemensam satsning för att genom att samarrangera en halvdag med semi­ utarbeta en modell för kontaktskapande och upp­ narier och frukost i museets lokaler. Temat var sökande museilektioner. Som grund för den upp­ samtidskonst och barn. Under rubriken ”Barn sökande lektionsverksamheten låg statistik över och samtidskonst – tillgänglighet, utmaningar vilka skolor som museerna i Göteborg sällan eller och möjligheter?!” föreläste Mija Renström, Göte­ aldrig når samt ett par olika rapporter som beskri­ borgs Konsthall, Philippa Nanfeldt, Göteborgs ver ojämlika förutsättningar mellan stadsdelarna i konstmuseum och Ýrr Jónasdóttir, Ystad konst­ Göteborg och vilka av stadsdelarna som kan karak­ museum. Moderator var Maria Carlgren, Västra täriseras som socialt utsatta. (Särskilt utsatta områ­ Götalandsregionen. den i Göteborg, Analys av rapporterna ”Utsatta områ­ den – sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser” samt ”Skillnader i livsvillkor och hälsa i ÖVRIG PEDAGOGISK VERKSAMHET Göteborg” från 2017 av N. Khorramshahi, Göteborgs Stad och S. Hellberg, Polisen.) Under hösten etable­ Under sommaren och hösten genomfördes rades kontakt med skolor i Biskopsgården och 13 pedagogisk verksamhet motsvarande tidigare lektioner genomfördes för årskurs 6–9. Temat för år. Den bestod av aktiviteter under West Pride lektionen var identitet och självbild, med utgång­ och Kulturkalaset, högtidlighållande av tor­ punkt i den pågående fotoutställningen med Julia nedalingarnas dag, museilektioner, bebisvis­ Peirone samt verk i samlingen. Upplägget relate­ ningar, syntolkade visningar, teckenspråkstol­ rade tydligt till elevernas vardag genom att ta upp kade visningar, språkkvällar, Student Göteborg selfiekultur och sociala medier, vilka kopplades till för nya studenter, undervisning för Göteborgs konsthistorien. Utvärderingarna visade att lärarna universitet, höstlovsverksamhet, ficklampsvis­ värdesatte de uppsökande lektionerna eftersom ningar, kurser och Min konstskola. Mitt konst­ många samverkande faktorer försvårar museibe­ museum pausades på obestämd tid på grund sök i centrum. Ur elevperspektiv kunde lärarna se av för lågt deltagande. Sammantaget var 2017 att de uppsökande­ lektionerna väckte intresse för ett år med hög aktivitet inom museets pedago­ och ”avdramatiserade” ett besök på museet. Sats­ giska arbete, med särskilt fokus på verksamhe­ ningen var en del i ett gemensamt uppdrag inom ten kring utställningen Tove Jansson. Lusten att kulturförvaltningens museisektor. skapa och leva.

28 PEDAGOGIK GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017 Program

Göteborgs konstmuseum erbjuder ett varierat Batavernas trohetsed till Claudius Civilis. program av föreläsningar och kulturaktiviteter Rembrandt och Tacitus Historiae med koppling till museets utställningar, samling Professor Görel Cavalli-Björkman, tidigare inten­ och övriga verksamhet. dent och forskningschef vid Nationalmuseum i Stockholm Hörsalen 20 september FÖREDRAG VID GÖTEBORGS KONSTMUSEUM Döva konstnärer i historien Freja Holmberg, konstpedagog vid Göteborgs En serie föredrag i samarbete med Folkuniver­ konstmuseum sitetet hölls under våren i anslutning till utställ­ Hörsalen 27 september ningen Tove Jansson. Lusten att skapa och leva, och under hösten till utställningarna Rembrandts Film i stadens tjänst. Kommunal reklam- och Batavernas trohetsed och Stadslandskap. Frag­ informationsfilm i Göteborg ment, minnen, visioner. Erik Persson, doktorand i filmvetenskap vid Göteborgs universitet Tove Jansson i ord, bild och brev Hörsalen 4 oktober Professor Boel Westin, forskare i litteraturveten­ skap vid Stockholms universitet Vardagsrum, strandliv och luftslott. Hörsalen 29 mars När vi bygger den värld vi vill leva i Tekn.dr Katarina Bonnevier, arkitekt Målandet är det allra viktigaste Hörsalen 11 oktober Sointu Fritze, intendent Konstmuseet Ateneum, Finlands Nationalgalleri, Helsingfors Street Art. An introduction Hörsalen 12 april Fil.dr Peter Bengtsen, universitetslektor i konst­ historia och visuella studier vid Lunds universitet Tove Jansson och den moderna bilderboken i Hörsalen 8 november Norden Docent Elina Druker, forskare i litteraturveten­ skap vid Stockholms universitet Hörsalen 26 april

PROGRAM 29 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

FÖREDRAG FÖR KONSTMUSEETS VÄNNER Rembrandt och Bataverna Intendent Per Dahlström Vårens konstkurs, där Göteborgs konstmuseums Hörsalen 18 och 19 september medarbetare föreläste för vänföreningen, hade tema Hur blir det konst? med följande föredrag: Rembrandt som mäster och inspiratör. Grafik ur samlingen De gamla mästarnas teknik Föremålsregistrator Kalle Väljemark Forskningsledare Kristoffer Arvidsson Hörsalen 25 och 26 september Hörsalen 13 och 14 februari Kvinnliga konstnärer på Rembrandts tid? De äldre mästarnas avtryck i konsthistorien. Intendent Philippa Nanfeldt Grafikens roll i konsten i norra Europa under Hörsalen 2 och 3 oktober 1500-talet Intendent Eva Nygårds Anders Zorn. Hörsalen 20 och 21 februari Grafiken och influenser från Rembrandt Intendent Eva Nygårds Popikoner. Berättelser om Da Vincis Mona Lisa Hörsalen 9 och 10 oktober och förstörelsen av Garcia Martinez Ecce Homo Konstpedagog Emelie Arendorff Runnerström Vardagsskildringar i konsten Hörsalen 20 och 21 mars Konstpedagog Freja Holmberg Hörsalen 16 och 17 oktober Finsk guldålder Utställningskoordinator Britt-Marie Widén Rembrandts måleri under skinnet Hörsalen 27 och 28 mars Konservator Malin Borin Hörsalen 30 och 31 oktober Konst eller bara bilder? Om Tove Janssons donande Självporträtt. och om synen på hennes verk Konstnärens bild av sig själv som konstnär Intendent Philippa Nanfeldt Utställningskoordinator Britt-Marie Widén Hörsalen 3 och 4 april Hörsalen 6 och 7 november

Särlingskonsten och modernismens konstbegrepp ARRANGEMANG Intendent Per Dahlström Hörsalen 10 och 11 april Teckenspråkets dag Föredrag: Vad hände här? Hur tänkte de? Normkritiska perspektiv: fokus på språknormen Intendent Johan Sjöström Malin Kvitvaer, SDR:s vice förbundsordförande Hörsalen 24 och 25 april Dövas tvåspråkighet Krister Schönström, universitetslektor vid Stock­ Höstens konstkurs för vänföreningen hade tema holms universitet Med avstamp i Rembrandts 1600-tal med föl­ jande föredrag: Att välja dövhet. En adoptivpappa berättar Conny Norén

30 PROGRAM GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Att du inte tänkt på det! Rekonstruktion av Hipp, hipp hurra! Päivi Fredäng, universitetslektor vid Örebro Teater nu universitet Fürstenbergska galleriet 24 augusti

Övriga aktiviteter: Kulturnatta Utdelning av hedersomnämnande, Instruktion Lär Musik: The Magnolia och manskören, Hellmans dig tecken, visning av utställningen Tove Jansson Drengar samt workshop på temat prova på skrapkartong Öppna visningar: Rembrandts Batavernas Hörsalen, etagen, studion, entrén 12 maj trohetsed och Mannen i konsten Drop-in-verkstad: Gör din egen stad i papper Tornedalingarnas dag med kreativt skapande Lars Edmar, ledamot i kulturnämnden, höll Etagen, Skulpturhallen, vån fem och sex samt inledningstal om att stå utanför normsamhället Studion 13 oktober Meri Alarcón, författare och litteraturvetare, talade om identitet och tillhörighet Erik Kuosku, genealog och författare, läste texten SPECIALVISNINGAR/FÖRELÄSNINGAR Pastoraali/Pastoral Nedre etage 15 juli Förhandsvisning av Tove Jansson. Lusten att skapa och leva för Göteborgs konstmuseums vänförening KULTURAKTIVITETER Enhetschef/tf. museichef Anna Hyltze Etagerna 10 februari 2017 Lesbisk frukost. Samtal och skaparaktivitet Lesbisk Frukost Göteborg, konstpedagog Emelie Visning av Tove Jansson. Lusten att skapa och Arendorff Runnerström leva för Sten A Olssons Stiftelse för Forskning Etagerna och Studion 14 februari och Kultur Enhetschef/tf. museichef Anna Hyltze Tove Jansson. Den avslöjande tröstaren Etagerna 20 februari 2017 Föreställningen med skådespelaren och teater­ regissören Birgitta Ulfsson och pianisten Lowe Visning av Tove Jansson. Lusten att skapa och Pettersson leva för Barnboksbildens Vänner Nedre etage 23 februari Enhetschef/tf. museichef Anna Hyltze Etagerna 15 mars 2017 Tove Janssons moderna mytologi. Familj och existens under 1900-talet Visning av Tove Jansson. Lusten att skapa och Ett samtal mellan Annika Stiebe, psykolog och leva för kulturförvaltningens personal psykoterapeut och Johannes Nordholm, psyko­ Enhetschef/tf. museichef Anna Hyltze log och konstpedagog, där Tove Janssons konst­ Etagerna 7 april 2017 närliga gärning diskuterades med ingångar från psykoanalys och filosofi. Samtalsledare: David Föreläsning om Göteborgs konstmuseums Arvidsson, leg. psykolog. Samtalet arrangerades verksamhet för Kulturförvaltningens i samarbete med Göteborgs förening för filosofi kommunikation och nämndservice och psykoanalys. Enhetschef/tf. museichef Anna Hyltze Nedre etage 9 mars Sammanträdesrummet 7 april 2017

PROGRAM 31 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Hellmans32 Drengar, Kulturnatta, Skulpturhallen. GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Presentation av Göteborgs konstmuseums Presentation av årets förvärv och kommande verksamhet för kulturnämndens ordförande utställningar Mariya Voyvodova Göteborgs konstmuseums vänförenings julfest Enhetschef/tf. museichef Anna Hyltze Intendent Per Dahlström samt föreläsning av Carl- Sammanträdesrummet 19 maj 2017 Johan Olsson, intendent vid Nationalmuseum Auditoriet och Nedre etage 6 december 2017 Visning av Rembrandts Batavernas trohetsed för Kulturförvaltningens HR-avdelning Enhetschef/tf. museichef Anna Hyltze UNDERVISNING Sal 23 våning sex 22 juni 2017 MTAB, Kuriruppdrag och riskhantering Föreläsning för Göteborgs konstmuseums Petra Waern vänförening Göteborgs konstmuseum 2 april Kommande utställningar 2018 Enhetschef/tf. museichef Anna Hyltze Föreläsning och seminarium inom kursen Auditoriet 5 oktober 2017 ”Det kommunicerande rummet”, del av Kulturvetarprogrammet, Göteborgs Universitet Studiebesök Norrköpings konstmuseum Göteborgs konstmuseum 5 skilda presentationer Kalle Väljemark (AH, CP, KA, PN/HK, EN/MTP) Skilda platser i museet 6 november 2017 Introduktion om konservering på kursen ”Det kommunicerande rummet”, del av Studiebesök Kalmar konstmuseum Kulturvetarprogrammet, Göteborgs Universitet 4 skilda presentationer (AH, PD/KA, CP, PN/JK) Petra Waern Skilda platser i museet 13 november 2017 Göteborgs konstmuseum 9 maj

Visning av konstmuseets samlingar för Polens Föreläsning och seminarium inom kursen premiärminister Beata Szydło och polska ”Det kommunicerande rummet”, del av ambassaden Kulturvetarprogrammet, Göteborgs Universitet Forskningsledare Kristoffer Arvidsson, tf. musei­ Malin Borin chef Anna Hyltze och intendent Eva Nygårds Göteborgs konstmuseum 11 maj och 16 maj Fürstenbergska galleriet och sal 23 våning sex 17 november 2017 Klimat och riskhantering Petra Waern Presentation av Tove Jansson. Hallands konstmuseum 4 september Lusten att skapa och leva Stenastipendieutdelningen Enhetschef/tf. museichef Anna Hyltze Göteborgs konserthus 1 december 2017

PROGRAM 33 Externa relationer

Externa relationer innefattar alltifrån bemötande sinsemellan, äger rum. De sociala medierna Face­ av besökare till kommunikation och marknads­ book och Instagram är numera centrala kanaler föring. Olika funktioner inom Enheten för kom­ för att sprida information. Stor vikt läggs vid ett munikation, teknik och säkerhet arbetar med inkluderande och tillgängligt tilltal såväl i det externa relationer, däribland kommunikatör och fysiska som i det digitala mötet. marknadsförare. Museets receptionspersonal arbetar direkt med publikbemötande men även andra av museets medarbetare har på olika sätt KOMMUNIKATION OCH MARKNADSFÖRING kontakt med publiken. Till följd av en omorgani­ sation har Kommunikation och marknadsföring För att nå ut med museets verksamhet till olika blivit en central enhet inom Sektor museer från publikgrupper arbetar museet aktivt med mark­ och med den 1 september 2017. nadsföring i ett flertal kanaler. Enheten Kom­ munikation och marknadsföring ansvarar för planering och genomförande av kampanjer för KOMMUNIKATION OCH tillfälliga utställningar samt marknadsföring av PUBLIKBEMÖTANDE museets samling, programverksamhet och övrig riktad verksamhet. Vidare ansvarar kommuni­ Göteborgs konstmuseum arbetar med olika katören för museets webbplats, sociala medier instrument för att kommunicera museets verk­ och presskontakter. En viktig del i arbetet är att samhet till publiken. Museets publik är inte omvärldsbevaka hur kommunikation i digitala begränsad till besökare i museet. Användare av medier utvecklas, liksom att söka nya kanaler kanaler som webbplats, webbkatalogen Sök och sammanhang att möta publiken i. i samlingen och sociala medier utgör även de museets publik. Några av dessa kanaler är inte Grafisk identitet bara marknadsföringsytor utan också mötesplat­ Hösten 2017 lanserades museets nya grafiska ser för konst och kulturintresserade där dialog identitet efter ett omfattande förberedande mellan museet och besökare, liksom besökare arbete vid museet i samarbete med en reklam­

34 EXTERNA RELATIONER GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Ny grafisk profil, kontorsmaterial.35 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

byrå. Göteborgs konstmuseum konkurrerar med användas i flera olika kombinationer för såväl många välkända museer i Europa och måste pre­ text som grafiska mönster. sentera sin verksamhet och sitt utbud på ett sätt Ett koncept för formspråk till grafiska element som lever upp till såväl göteborgarens som de togs fram med valvens form som utgångspunkt internationella besökarnas förväntningar. För att och resulterade i ett antal ikoner och mönster i både budskap och avsändare ska göras tydliga är olika färgkombinationer. Ikonerna används i för­ det avgörande att ha en grafisk identitet som är sta hand på webb och till skyltar men de har även enhetlig, attraktiv och funktionell för alla kom­ gjorts rörliga i animationer på tre olika teman munikationssammanhang. Målet är, i enlighet som berättar om Göteborgs konstmuseum. Ani­ med museets uppdrag, att öka tillgängligheten mationerna är ett steg i målsättningen att jobba till kultur och att fler ska få upp ögonen för det mer med rörlig bild framöver. Mönstret används museet har att erbjuda. både som komplement till fotografier och till En grafisk identitet kan vara omfattande till layout för profilprodukter, kataloger och andra sitt innehåll med en mängd olika komponen­ trycksaker. ter. I det här fallet identifierades fyra delar som Den nya grafiska identiteten togs i bruk den väsentliga för att få en bas som täcker de vikti­ 31 oktober 2017. Därmed uppdaterades externt gaste behoven: logotyp, färgprofil, typografi och kommunikationsmaterial som skyltar, webb­ grafiska element. plats, dokument- och presentationsmallar, Museets nya grafiska identitet bygger på led­ kuvert, visitkort, offertmappar, etiketter med orden dualitet och öppenhet. Göteborgs konst­ mera. Tack vare den nya grafiska identiteten museum öppnar sig mot omvärlden, vilket den kommer Göteborgs konstmuseum bli tydli­ nya logotypen tar fasta på genom att den kan gare och mer inbjudande som avsändare i all delas upp i två delar och därmed rama in konst, extern kommunikation. Den grafiska identi­ färg och budskap i layouten. Logotypen hämtar teten utarbetades av Brandwork i samarbete inspiration från museibyggnadens form och de med museet. karaktäristiska valven. Den är vänsterställd för att ge en mer informell känsla med attityd och Marknadsföring av utställningar bli enklare att placera i olika layoutsammanhang. och programaktiviteter De sju valven har också en bärande del i den gra­ Marknadsföring av Göteborgs konstmuseums fiska identiteten som helhet där strategin är att utställningar, samling och programaktiviteter arbeta in dem som en visuell symbol för museet innefattar information på museets webbplats, och generera en större medvetenhet om vilken annonsering i tryckta och digitala media, digi­ byggnad museet är placerat i. tala utskick av nyhetsbrev och vernissagekort, Typografin fångar bokstavligen upp idén om information i kalendarier och på museets sociala dualitet med en karaktärsfylld serif och en geo­ medier (Facebook och Instagram). metrisk sans serif som kompletterar varandra För årets sex utställningar har annonsering visuellt och turas om att spela huvud- respektive skett i dagspress, riktade medier inom konst- och biroll. I typografins växelverkan ställs samtid kulturområdet samt inom turistnäringen. Exem­ mot historia, precis som konsten museet presen­ pel på annonsering i dagspress är Göteborgs-Pos­ terar. Färgprofilen består av sex kulörer som är ten, Metro och lokaltidningar i Västra Götalands­ framtagna med inspiration från Fürstenbergska regionen. Museet har annonserat i fack- och galleriet och museets samling av nordisk sekel­ populärpress som Nöjesguiden och 10TAL samt skifteskonst. Färgerna består av en ljus respek­ i Resmål och Kupé för att nå segmentet turister. tive mörk nyans av rosa, grönt och blått. De kan Information om utställningar och tillhörande

36 EXTERNA RELATIONER GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Flyers, Tove Jansson. Lusten att skapa och leva.

programaktiviteter har även kommunicerats i ett samt familj, barn och unga. Målet med kampan­ antal kalendarier och guider som Svenskt kultur­ jen var att nå ut med information och väcka för­ arv, Artlover, Konstguiden Göteborg, Artguide Swe­ väntningar i ett tidigt skede innan utställningen den, goteborg.com och GP-guiden. öppnade. Kampanjen inleddes i sociala medier Årets största marknadsföringsinsats gjordes med inlägg redan ett par månader före vernissa­ för utställningen Tove Jansson. Lusten att skapa gen. Den fortsatte i breda och publika medier för och leva. De primära målgrupperna för mark­ att skapa kännedom om utställningen: vernis­ nadsföringen identifierades som konst- och sageannons i Göteborgs-Posten, annons i Metro, kulturintresserade i Sverige, med visst fokus på en tre-veckors kampanj i lokaltrafiken (spår­ Västra Götalandsregionen, turister från Norden vagnar och buss) som därefter togs vid av en

EXTERNA RELATIONER 37 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Barnguiden.com, Hej Barn och Trendenser.se. Strategin var att nå ut med kännedom om utställ­ ningen på de platser där målgruppen söker efter familjeaktiviteter. Utöver detta distribuerades över 6 000 flyers och 200 affischer till bibliotek, kulturhus, öppna förskolor, kaféer, restauranger och butiker runt om i Göteborg. Utställningen marknadsfördes även i gemensamma kanaler som Göteborgs Stads intranät, goteborg.se samt kalendarier som Föräldraledighet.se, ADA, GP- guiden och goteborg.com.

Webbplats Sedan museets nya webbplats lanserades hös­ ten 2016 har den haft en central roll i den externa kommunikationen. Där presenteras all informa­ tion besökare kan efterfråga och sidan uppdate­ ras kontinuerligt på både svenska och engelska. I samband med att museets gick över till en ny grafisk identitet i slutet av oktober 2017 gjordes designuppdateringar med nya färger, typsnitt och grafiska element. Under 2017 har antalet besökare till webb­ platsen ökat med hela 115 procent jämfört med föregående år. Förstasidan har haft den största andelen besökare och vidare i fallande ordning Korsord, Tove Jansson. Lusten att skapa och leva. har flest besökt översiktssidan om utställningar, sidan om Tove Jansson-utställningen, sidan om samlingen och sidan som presenterar pedago­ giska aktiviteter.

Sociala medier tvåveckorskampanj på stadsinformationstavlor Under året har Göteborgs konstmuseum fortsatt i centrala Göteborg. Printannonser fördelades i att arbeta med sociala medier för att öka muse­ dagstidningar i Västra Götalandsregionen samt ets synlighet och nå ut till befintliga såväl som i magasin med en konst- och kulturintresserad nya publikgrupper. I dessa kanaler presenteras målgrupp som Göteborg Film Festivals pro­ fördjupad information om enskilda konstnärer gram, Konstperspektiv, Artlover, Opsis Barnkultur och konstverk, inbjudningar till programaktivi­ och Elle Decoration. teter, marknadsföring av museibutikens utbud, För att nå målgruppen turister annonsera­ omhängningar, utlån och mycket mer. Innehål­ des i Resmål och Kupé. För målgruppen familj, let i inläggen har ett kunskapsbaserat fokus där barn och unga gjordes en digital satsning med olika perspektiv på konsten presenteras för att banners i webbmagasin, kalendarier och blog­ öka förståelsen och intresset kring pågående gar som Mama.nu, Nöjesguidens nyhetsbrev, utställningar och samlingen.

38 EXTERNA RELATIONER GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

För att nå ut med inlägg till museets följare Även antalet följare på Instagram har ökat på Facebook används i många fall betald, riktad rejält från 2 880 följare 2016 till 4 700 under 2017. marknadsföring (sponsrade inlägg). Även på Ins­ Även interaktiviteten från följare har ökat och de tagram har sponsrade inlägg använts under året. inlägg som fick flest likes var ett par som presen­ För de större programaktiviteter som museet terade Tove Janssons konstnärskap från olika arrangerar, som föreläsningar med inbjudna gäs­ perspektiv. De mottog 315 respektive 237 likes ter och vernissager, används Facebookevent på vilket är fler än snittet på 100 likes för inlägg om grund av den stora spridning dessa ger. pågående utställningar. Även i sociala medier gjordes en stor satsning I en mindre publikundersökning, som gjor­ på utställningen Tove Jansson. Lusten att skapa des under våren 2017, ställdes frågan ”Hur skulle och leva. För att upprätthålla intresset under hela du vilja få information från Göteborgs konstmu­ utställningsperioden postades ett till två inlägg i seum?” Den största andelen svarade att de öns­ veckan på Instagram respektive Facebook, varav kar få information via museets webbplats och flera som sponsrade inlägg för större spridning. I sociala medier. Detta bekräftar att prioriteringen en serie inlägg presenterades en fördjupad bild av dessa kanaler är motiverad. av Tove Janssons konstnärskap. Information om utställningskatalog och museibutikens utbud av Bildbank produkter med koppling till utställningen spreds För marknadsföring av museet finns stort behov också genom inlägg. På Facebook tipsades det av bilder till framför allt de digitala kanalerna. regelbundet om olika programaktiviteter som 2015 gurndades därför en bildbank som kontiu­ erbjöds för barn och vuxna. nerligt byggs på i detta syfte. Under 2017 anlita­ Antalet följare till museets Facebooksida har des en extern reklamfotograf för ett brett foto­ ökat från 6 600 följare 2016 till 8 650 följare 2017. uppdrag av såväl interiörbilder med människor En stor ökning har skett av antal likes jämfört i olika åldrar som exteriörbild av museet samt med 2016. Då låg snittet på mellan 100 och 160 detaljbilder på verk i samlingen. Tack vare denna likes och under 2017 har samma snitt ökat till satsning kan museets stora utbud av visningar 150–300 likes. Det inlägg som fått absolut stört och skapande aktiviteter till olika åldrar presen­ respons från följare var det som berättade om teras på ett inspirerande sätt. öppningen av utställningen Rembrandts Bata­ vernas trohetsed (772 likes, 69 delningar, 26 kom­ Event mentarer). På andra plats kommer inlägget som I enlighet med beslut föregående år har Göte­ visade bygget av Tove Jansson-utställningen borgs konstmuseum fokuserat på att hyra ut (578 likes, 69 delningar, 39 kommentarer) och på lokaler till samarbetsparter och inte till företag tredje plats ett inlägg som berättade om vernissa­ och organisationer. Exempel på genomförda gen för samma utställning (325 likes, 45 delningar, event har varit samarbeten med Hasselblad Cen­ 8 kommentarer). ter och Stenastiftelsen.

EXTERNA RELATIONER 39 Forskning

Forskningsavdelningen vid Göteborgs konstmu­ rar museets forskare liksom externa forskare från seum instiftades 2008 med finansiellt stöd under Sverige eller utlandet. Ett flertal projekt har tagit tre år av Sten A Olssons Stiftelse för Forskning form av större tvärdisciplinära samarbeten. och Kultur. Avsikten var att bygga upp ett dyna­ Forskningsresultaten tillgängliggörs genom miskt forskningscentrum i samarbete med det publikationer, utställningar, konferenser, före­ omgivande vetenskapssamhället för att bedriva drag och museets webbplats. I museets skriftserie forskning om och kring museets samlingar. Det Skiascope publiceras regelbundet forskningspro­ handlar bland annat om att undersöka och gran­ jekt på teman knutna till museer, konsthistoria ska samlingen, öka kunskaperna om Göteborgs och Göteborgs konstliv. Samtliga publikationer i konstliv och berika utställningsverksamheten skriftserien finns tillgängliga som nedladdnings­ med fördjupande studier och kritiska perspektiv. bara pdf-filer från museets webbplats. Vid sidan Kunskap kan berika konstupplevelsen. Vet av Skiascope medverkar forskningsavdelningen vi mer ser vi också mer. Att ta fram ny forskning i produktionen av forskningsbaserade katalo­ och förmedla den är därför en viktig uppgift för ger och böcker som anknyter till samlingen eller museerna. Vid sidan av att samla och bevara utställningar vid museet men också i textpro­ konst förmedlar Göteborgs konstmuseum kon­ duktion till utställningar, webbplats och sociala sten på olika sätt. Forskning är ett exempel på medier. sådan förmedling. I Göteborgs konstmuseums årstryck, som Genom att olika perspektiv anläggs kan kon­ även det är tillgängligt från webbplatsen, doku­ sten förmås tala till oss på nya sätt och berätta menteras museets verksamhet i en forsknings­ något både om sin egen tid och om oss som understödjande publikation. Grundforskning betraktar den idag. Men inte bara konsten utan kring samlingen tillgängliggörs genom webb­ även konstmuseet har en historia värd att reflek­ katalogen Sök i samlingen. Där kan besökare tera kring. Förståelsen av konst påverkas i hög söka efter konstnärer och verk, och till ett stort grad av de sammanhang där den visas. Därför är antal poster få fram bilder på verk ur samlingen det angeläget att studera konstens ramverk och och basala faktauppgifter men också pedago­ institutioner för att se hur dessa historiskt under­ giska texter, utställningshistorik och litteratur­ stött olika sätt att se på konst. referenser motsvarande informationen i en reso­ Göteborgs konstmuseum bedriver forskning i nerande katalog. fristående projekt men också i anslutning till sär­ Under året har ett samarbetsprojekt om digi­ skilda utställningar och som fördjupning kring talisering av Ivar Arosenius-samlingen avslutats museets samling. Forskningsprojekten involve­ samtidigt som två forskningsprojekt initierats.

40 FORSKNING GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

FORSKNINGSPROJEKT för uppfattningen av kultur och kulturarv. Dessa insikter ska också berika besökarnas upplevelse Hur frammanas konstnären ur arkiven? och förståelse av konstnärskapet. Exemplet Arosenius I Göteborgs konstmuseum finns 386 verk Under året avslutades Göteborgs konstmuseums av konstnären i olika tekniker som olja, akva­ medverkan i projektet Hur frammanas konstnä­ rell och teckning. Forskningsledare Kristoffer ren ur arkiven? Exemplet Arosenius, som leds av Arvidsson har varit projektledare för Göteborgs professor Mats Malm vid Göteborgs universitet konstmuseums instas i projektet, vilken bestått med medel från Riksbankens Jubileumsfond och av forskning, fotografering, registrering och kon­ Vitterhetsakademien. Projektet syftar till att digi­ servering. Forskare Cornelia Cederleüf har utfört talisera och tillgängliggöra material av och om grundforskning kring museets verk av Arose­ konstnären Ivar Arosenius (1878–1909) ur olika nius och lagt in en kortare beskrivning av verket, museer och arkiv på en gemensam plattform grunduppgifter, utställningshistorik och littera­ på nätet. Därtill kommer forskare att undersöka turreferenser i museets databas. Därutöver har vilka nya aspekter som framkommer när mate­ föremålsregistrator Kalle Väljemark, konservator rialet sammanförs på detta sätt. Mariateresa Pullano och fotograf Hossein Sehat­ Ivar Arosenius alltför tidiga död 1909 har fär­ lou medverkat inom projektet. Materialet kom­ gat läsningen av konstnärskapet, vilken domi­ mer att tillgängliggöras på webbplatsen http:// neras av biografiska perspektiv. Varje utställning aroseniusarchive.org. och studie har befäst bilden av konstnärens liv och verk, till övervägande del utifrån hans kända Det universella språket. konstverk som till större delen återfinns i Göte­ Efterkigstidens abstrakta konst borgs konstmuseums och Nationalmuseums Under året inleddes arbetet med forsknings­ samlingar. Utställningarna och studierna har projektet Det universella språket. Efterkigstidens baserats på olika urval av det kända materialet: abstrakta konst, vilket ligger till grund för en kom­ de olika bilderna av konstnären har frammanats mande utställning med verk ur museets samling. eller konstruerats på grundval av olika ambitio­ Forskningen utförs av forskningsledare Kristof­ ner, ideologiska och estetiska trender och prak­ fer Arvidsson, som även kommer att vara curator tiska hänsyn. för utställningen tillsammans med intendent Genom detta projekt kan bilden av konstnä­ och forskningssamordnare Per Dahlström. ren förändras när forskning såväl som allmänhet Decennierna efter andra världskriget domi­ får samlad tillgång till materialet och dessutom nerade abstraktionen det internationella konst­ en mer fullständig dokumentation av Arosenius livet. Abstrakt var synonymt med modern, men liv och verk genom brev, fotografier, dagböcker, abstraktionen betraktades också som ett uni­ anteckningar och skisser. När detta material, som versellt språk som renodlat konstens egentliga finns i Göteborgs universitetsbibliotek, digita­ innehåll, bestående av färg- och formrelationer. liseras och tillgängliggörs tillsammans med det Med utgångspunkt i Göteborgs konstmuseums, mer välkända, uppstår en mängd möjligheter att Konsthallen Göteborgs, Moderna Museets och förstå konstnären på nya sätt och samtidigt gran­ Liljevalchs konsthalls utställningshistorik under ska de bilder av konstnärskapet som tidigare pre­ perioden 1945–1970 undersöks idéer om vad senterats. som är nationellt och internationellt, kulturspe­ Projektet avser att främja analysen av vad cifikt och universellt i konsten. Vilka värden och institutionernas arkivering och tillgängliggö­ föreställningar knöts till det abstrakta uttrycket? rande betyder idag och har betytt i det förflutna Varför var det så dominerande och hur kunde det

FORSKNING 41 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

så plötsligt förlora sitt tolkningsföreträde några diskuterar betydelsen av kontakter mellan Młoda år in på sextiotalet? Polska och konstscenen i andra länder genom Forskningsprojektet redovisas i nummer 9 av utlandsvistelser, studieresor och kontakter. Den museets skriftserie Skiascope under 2018 samti­ polsk-svenska konstkritikern Joanna Persman digt som utställningen öppnar i Stenahallen. reflekterar över de dekadenta, romantiska och till och med satanistiska ideal som frodades i mil­ Młoda Polska. Sekelskifteskonst från Polen jöerna runt Młoda Polska. Utöver dessa fördju­ Under året har forskningsledare Kristoffer pande essäer publiceras kortare presentationer Arvidsson och intendent Eva Nygårds arbetat av verken i utställningen samt en inledning av med utställningen Młoda Polska. Sekelskifteskonst utställningens curatorer. från Polen som visas på Göteborgs konstmu­ seum 2018–2019, ett projekt som initierades av Kanon. Perspektiv på svensk intendent Johan Sjöström. Utställningen genom­ konsthistorieskrivning förs genom inlån från tre polksa konstmuseer, Under året har ett forskningsprojekt kring kanon Nationalmuseet i Warszawa, Nationalmuseet i och konsthistorieskrivning initierats i samarbete Kraków och Konstmuseet i Łódź. med Institutionen för kulturvetenskaper vid Utställningen fokuserar på Młoda Polska (Det Göteborgs universitet och Norrköpings konst­ unga Polen), en betydande konstriktning i Polen museum. kring sekelskiftet 1900. I symbolistiska uttryck I Kanon. Perspektiv på svensk konsthistorie­ gestaltas frihetslängtan och nationell identitet skrivning undersöks kanoniseringsprocesser i mot bakgrund av att Polen 1795 delats mellan svensk konsthistoria med utgångspunkt i två Ryssland, Preussen och Österrike för att förenas konstmuseer: Göteborgs konstmuseum och som en nation först 1918. Många betydande Norrköpings konstmuseum. Fokus ligger på konstnärer debuterade under perioden. En dyna­ perioden från 1800-tal fram till nutid. Projektet misk anda uppstod där poesi och politik möttes använder sig av ett kritiskt historiografiskt per­ och personliga berättelser sammanflätades med spektiv för att kartlägga, granska och diskutera mytologiska. I myter, traditioner, folkliv och natur hur såväl museala praktiker som konstveten­ fann konstnärerna uttryck för en polsk identitet skap upprättat en kanon över svensk konsthis­ samtidigt som de inspirerades av konstnärliga toria, det vill säga ett allmänt accepterat urval av strömningar i övriga Europa. Med influenser från ”det främsta”. Hur ser dessa kanoniseringspro­ symbolism, nyromantik och tidig modernism cesser ut? Vad skrivs in i den svenska konsthis­ skapades ett unikt och distinkt konstnärligt kli­ torien och vad utelämnas? Här söks förklaringar mat där Kraków och Warszawa utgjorde viktiga till varför vissa konstnärskap, grupperingar och kreativa mötesplatser. riktningar inkluderas i kanon medan andra Den forskningsbaserade utställnings­ hamnar utanför, först skrivs in för att sedan skri­ katalogen kommer att innehålla tre essäer som vas ut, eller tvärtom skrivs in i ett senare skede. både introducerar Młoda Polska för en nordisk I vilken grad är denna kanon statisk eller förän­ publik och bidrar med fördjupande perspektiv. derlig? Råder det konsensus kring vad som ska Dr Agnieszka Morawińska, tidigare direktör för ingå eller skiljer sig urvalet mellan olika konst­ Nationalmuseet i Warszawa, belyser de histo­ historiska översiktsverk åt? Påverkar muse­ riska och kulturella omständigheterna för Młoda ernas förvärv och hängningar vad som inklu­ Polska. Konsthistorikern Dr Andrzej Szczerski, deras i den konsthistoriska litteraturen? Kan universitetslektor vid konsthistoriska institutet, man också se tecken på det omvända, att det Jagellonska universitet i Kraków, lyfter fram och som skrivs fram i konsthistoriska verk därefter

42 FORSKNING GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

i högre grad visas i museerna? Projektet syftar och texter. Till museet inkomna publikationer till att öka medvetenheten om och den kritiska gås igenom av forskare som noterar på vilka blicken på hur den konsthistoriska berättelsen sidor museets verk är omnämnda och avbildade, upprättas och förändras. information som därefter registreras i databasen Deltagande forskare i projektet är fil.dr Krist­ och visas i anslutning till respektive verkspost i offer Arvidsson, forskningsledare vid Göteborgs webbkatalogen. Efter utgivningen av boken om konstmuseum, fil.dr Per Dahlström, intendent museets samling, Samlingen. Göteborgs konstmu­ och forskningssamordnare vid Göteborgs konst­ seum (2014), har ett stort antal nya poster publice­ museum, fil. dr Alexandra Herlitz, universitets­ rats för att de verk som presenteras i boken också lektor i konst- och bildvetenskap vid Göteborgs ska vara tillgängliga i Sök i samlingen. universitet, fil.dr Martin Sundberg, intendent vid Norrköpings konstmuseum och Tintin Hodén, doktorand i konstvetenskap vid Linköpings­ ÅRSTRYCK universitet. Forskningsprojektet publiceras som nummer 10 i museets skriftserieSkiascope 2019. Arbetet med tryckta årsrapporter, som på ett till­ gängligt sätt berättar om museets verksamhet, Tillgängliggjord beståndsdatabas har fortsatt. Årstrycket för 2016 redigerades av Arbetet med den resonerande webbkatalogen forskningsledare Kristoffer Arvidsson i samver­ över museets samling, Sök i samlingen, har fort­ kan med museichef Isabella Nilsson med assis­ satt under året med ett flertal publicerade poster tans av museets medarbetare.

FORSKNING 43 Publik­ ationer

UTSTÄLLNINGSKATALOGER Julia Peirone. Girls, Girls, Girls Redaktör: Johan Sjöström Tove Jansson. Lusten att skapa och leva Assisterande redaktör: Camilla Påhlsson Redaktör: Otto Ekman Författare: Cyril Hellman, Johan Sjöström och Författare: Tuula Karjalainen, Paul Gravett, Boel Niclas Östlind Westin, Frank Cottrell-Boyce Språk: svenska/engelska Språk: svenska/engelska Grafisk form: Linnaea Silfvergrip Grafisk form: Kobra Agency Förlag: Göteborgs konstmuseum Förlag: Förlaget Göteborg 2017 Helsingfors 2016 Mjukband, 104 sidor Mjukband, 146 sidor ISBN 978-91-87968-98-3 ISBN 978-952-333-023-8 (svenska) ISBN 978-952-333-044-3 (engelska) Sedan debuten kring millenieskiftet har Julia Peirone utforskat identitet och fotografisk bild, Finlandssvenska Tove Jansson (1914–2001) är en ofta med fokus på unga kvinnor. Utställningska­ av Nordens mest folkkära konstnärer och förfat­ talogen gavs ut i samband med Peirones utställ­ tare. Den trunerande utställningen Tove Jansson. ning på Göteborgs konstmuseum. Boken gavs ut Lusten att skapa och leva presenterade Janssons med stöd från Rådman och fru Ernst Collianders parallella karriärer som bildkonstnär, illustratör, stiftelse för välgörande ändamål, Stiftelsen Anna karikatyrtecknare, serietecknare och skapare av Ahrenbergs fond för vetenskapliga m.fl. ändamål de världsberömda Muminfigurerna. I samband och Stiftelsen Längmanska kulturfonden. med utställningen gav Förlaget i Helsingfors ut Julia Peirone. Girls, Girls, Girls var en av vin­ en rikt illustrerad bok om Tove Jansson, som narna av designpriset Svensk Bokkonst 2017. fungerade som utställningskatalog. Motiveringen lyder: ”Noggrant lagd bildsekvens

44 PUBLIKATIONER GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Julia Peirone. Girls, Girls, Girls. Stena A Olssons Kulturstipendium 2017. Göteborgs konstmuseum. Årstryck 2016.

i rosa nyanser i en fotobok som skickligt balan­ ÖVRIGT serar mellan oskuldsfullhet och obehag. Tonat papper ger värme och mjukhet åt bilderna och Göteborgs konstmuseum. Årstryck 2016 den rosa färgen ger associationer till en hudton Redaktör: Kristoffer Arvidsson snarare än till stereotypt flickrosa. Bra tryck och Medredaktör: Isabella Nilsson fint pappersval. Bläddrings-vänligt Schweizer­ Författare: Kristoffer Arvidsson, Isabella Nilsson et al. band med en plåsterlik textilremsa över ryggen.” Grafisk form: Jonatan Sahlin Förlag: Göteborgs konstmuseum Sten A Olssons Kulturstipendium 2017 Göteborg 2017 Redaktör: Magnus Haglund och Sara Michaëlsson Mjukband, 94 sidor Författare: Madeleine Olsson Eriksson och Sara ISSN 0432-126X Michaëlsson Språk: svenska Grafisk form: Ola Ingvarsson Design Förlag: Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur Göteborg 2017 Mjukband, 168 sidor ISBN 978-91-979978-6-7

PUBLIKATIONER 45 Bibliotek Museibutik­

Göteborgs konstmuseums bibliotek har en unik Biblioteket används främst av museets perso­ samling konstböcker som främst anknyter till nal. Forskare, och om särskilda skäl föreligger även museets samling. Här finns konstnärsmono­ andra externa personer, kan efter överenskom­ grafier, böcker om konstteori och konsthistoria, melse få möjlighet att studera materialet på plats. utställningskataloger och kataloger över olika Bibliotekarien besvarar även förfrågningar via museers samlingar. Biblioteksbeståndet upp­ telefon och e-brev. Sedan 2006 registreras bibliote­ går till omkring 20 000 volymer, vilket under kets bestånd i den nationella bibliotekskatalogen året utökats med 135 titlar. De flesta har erhållits LıBRIS, vilket gör att samlingen blir mer tillgänglig. genom det katalogutbyte som museet har med För närvarande finns 3 713 titlar registrerade där, 163 museer över stora delar av världen. Under året främst de senaste årens nyförvärv. Övriga böcker har museet skickat Sten A Olssons Kulturstipen­ finns registrerade i bibliotekets kortkatalog. dium 2016, Julia Peirone. Girls, Girls, Girls samt Samarbetet med andra museibibliotek i Göte­ Sten A Olssons Kulturstipendium 2017 till utbytes­ borg har fortsatt i den museibiblioteksgrupp som museerna. En översyn har gjorts över böcker och varit verksam sedan 2008. Göteborgs konstmu­ kataloger som förvarats i externt magasin och en seum har även samarbete med andra konstbiblio­ del av dem kommer att införlivas i biblioteks­ tek, främst i Göteborgsregionen, genom medlem­ samlingen. skap i konstbiblioteksföreningen ARLIS/Norden.

46 BIBLIOTEK Museibutik­

I Göteborgs konstmuseums museibutik erbjuds var vårens utställning med Tove Jansson. ett brett urval produkter som knyter an till Under denna utställning hade butiken ett brett museets verksamhet, främst ett rikt sortiment av utbud av både böcker och presentprodukter konstlitteratur med en välsorterad avdelning för presenterat på inlånat möblemang från Moo­ arkitektur och fotografi. Förutom museets egna min Characters. För att ytterligare stimulera publikationer som utställningskataloger, boken försäljningen deltog butiken under bokmäs­ om samlingen och skriftserien Skiascope, säljer san i Fotobok Gbg på A-venue med ett anpas­ butiken vykort med motiv av många av museets sat utbud av fotoböcker och boksigneringar. mest efterfrågade verk. Museibutikens lagervärde har under året kun­ 2017 blev ett framgångsrikt år för museibu­ nat minskas med 15 procent tack vare noggran­ tiken med en rekordstor omsättning. En starkt nare planering av inköp och en framgångsrik bidragande orsak till den starka försäljningen bokrea i början av våren.

MUSEIBUTIK 47 Nyförvärv till samlingen

Inköp till Göteborgs konstmuseums samling Ur serien Hammarkullen, ca 1973, silvergelatin­ görs helt med fondmedel från privata donationer. foto­grafi, 24,4 × 18,1 cm, GKM 2017-6 Ur serien Hammarkullen, 1973, silvergelatin­foto­ grafi, 19,7 × 30,4 cm, GKM 2017-7 INKÖP Nettan på fritidsgården ur serien Hammarkullen, 1973, silvergelatinfotografi, 22,3 × 30,9 cm, GKM Fredrik Åkum (f. 1987) 2017-8 Shirt (Cloth) II, 2016, akryl och olja på duk, Vinterbarn ur serien Hammarkullen, 1973, silver­ 180 × 120 cm, GKM 2017-1 gelatinfotografi, 31,1 × 24 cm, GKM 2017-9 Ur serien Hammarkullen, 1973, silvergelatinfoto­ Inköpt från konstnären, 48 000 kr grafi, 30,9 × 24 cm, GKM 2017-10 Bild 1 Utanför mina fönster i Hammarkullen ur serien Hammarkullen, 1973, silvergelatinfotografi, Jens S Jensen (1946–2015) 30,4 × 40,2 cm, GKM 2017-11 Ur serien Hammarkullen, 1973, silvergelatin­foto­ Ur serien Hammarkullen, 1973, silvergelatinfoto­ grafi, 30,5 × 20,6 cm, GKM 2017-5 grafi, 30 × 40,5 cm, GKM 2017-12

48 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Ann. Hovs Hallar ur serien Oavslutat, 1982, silver­ Inköpta genom Galerie Nordenhake med bidrag gelatinfotografi, 30,4 × 23,9 cm, GKM 2017-13 av Föreningen Konstmuseets Vänner i Göteborg, Gertrud och Allegra. Hovs Hallar ur serien 300 000 kr för samtliga Oavslutat, 1974, silvergelatinfotografi, 23,8 × 30,5 Bild 17–26 cm, GKM 2017-14 Jesper och Lotta i solregnet. Hovs Hallar ur serien Mina Carlson-Bredberg (1857–1943) Oavslutat, 1972, silvergelatinfotografi, 18 × 23,9 cm, Studie av man, 1886, olja på duk, 40,4 × 31,5 cm, GKM 2017-15 GKM 2017-29 Ur serien Bilfabriken, 1976, silvergelatinfotografi, 30,1 × 24,5 cm, GKM 2017-16 Inköpt på Bukowskis Helsingfors, Ur serien Bilfabriken, 1976, silvergelatinfotografi, 13 200 kr (1 250 EUR) 23,9 × 30,3 cm, GKM 2017-17 Bild 27 Ur serien Bilfabriken, 1976, silvergelatinfotografi, 18 × 24 cm, GKM 2017-18 Torbjörn Nolkrantz (1936–2016) Ur serien Bilfabriken, 1976, silvergelatinfotografi, Utsiktsplats, 2013, akryl på duk, 89 × 89 cm, GKM 18 × 23,9 cm, GKM 2017-19 2017-30

Inköpta från konstnärens dödsbo, Inköpt från Mats Dahlberg och Marianne 150 000 kr för samtliga Nolkrantz, 25 000 kr Bild 2–16 Bild 28

Ulla Wiggen (f. 1942) Magnus Wallin (f. 1965) Minnescentrum – Gott minne, 1967, akryl på Cylinder, 2011, blodpulver, akryl och trä, masonitpannå, 90 × 78,7 cm, GKM 2017-31 225 × 100 × 100 cm, GKM 2017-20 Formation 1, 2002, datorgenererad lambda-print, Inköpt på Bukowskis, 65 000 kr 175 × 250 cm, GKM 2017-21 Bild 29 Formation 2, 2002, datorgenererad lambda-print, 175 × 250 cm, GKM 2017-22 Camilla Vourenmaa (f. 1979) Monument 1, 2002, datorgenererad lambda-print, Blue, 2014, måleri och gravyr på trä, 151 × 120 cm, 175 × 250 cm, GKM 2017-23 GKM 2017-33 Monument 3, 2002, datorgenererad lambda-print, 175 × 250 cm, GKM 2017-24 Inköpt genom Galleri Thomassen, Exercise 1, 2002, datorgenererad lambda-print, 56 000 kr 175 × 250 cm, GKM 2017-25 Bild 30 Formation 3, 2002, datorgenererad lambda-print, 175 × 250 cm, GKM 2017-26 Carolina Falkholt (f. 1977) Position 1, 2002, datorgenererad lambda-print, Ear 2 the Ground, 2017, ljud, akryl, collage och trä, 175 × 250 cm, GKM 2017-27 diameter 150 cm, höjd 15 cm, GKM 2017-34 Position 2, 2002, datorgenererad lambda-print, 175 × 250 cm, GKM 2017-28 Inköpt genom Galleri Thomassen, Monument 2, 2002, datorgenererad lambda-print, 20 000 kr 175 × 250 cm, GKM 2017-53 Bild 31

NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 49 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Julia Peirone (f. 1973) Gåva av Karl-Henrik Leissner Twisted Cherry, 2016, rörlig bild, DV, ljud, 3:55 min, Bild 40 GKM 2017-45 Ocean Dream ur serien Diamonds Dancing, 2017, Jörgen Fogelquist (1927–2005) C-print, 120 × 200 cm, GKM 2017-46 Rapsfält, 2001/2002, akryl på duk, 211 × 283 cm, GKM 2017-4 Inköpta från konstnären, 201 600 kr för samtliga Gåva av Jonas, Jakob, Jenny och Maria Fogelqvist Bild 32–33 Bild 41

Jone Kvie (f. 1973) Ivan Ivarson (1900–1939) Star Cluster I, 2013, brons, 32 × 41 × 39 cm, GKM Man i äppleträd, utan år, olja på duk, 64,5 × 75,5 cm, 2017-50 GKM 2017-32 Star Cluster II, 2013, brons, 44 × 31 × 19 cm, GKM 2017-51 Testamentarisk gåva av Margareta Walerius Recall to mind of a long forgotten presence IV, Bild 42 2016, brons, 29 × 27 × 30 cm, GKM 2017-52 Andreas Gedin (f. 1958) Inköpta från konstnären, 340 480 kr för samtliga Christophe & Christophe, 1998, tvåkanalig Bild 34–36 videoinstallation, 33:50 min, GKM 2017-35 Gemini, 2000, rörlig bild, betacam, ljud, 9:06 min, Tori Wrånes (f. 1978) GKM 2017-36 Beanbag 3, 2015, blandteknik, 150 × 100 cm Ich bin ein Berliner, 2000, rörlig bild, betacam, ljud, (omkrets 300 cm), GKM 2017-47 29 min, GKM 2017-37 Mom, Don´t You Miss the Real Me, 2015, So far, so good, 2002, rörlig bild, betacam, ljud, blandteknik, överkropp: 100 × 70 × 67 cm, ben: 4:32 min, GKM 2017-38 62 × 88 × 55 cm, GKM 2017-48 Gåva av konstnären Inköpta från Carl Freedman Gallery, 250 232 kr för Bild 43–46 samtliga Bild 37–38 Folke Gullby (1912–1982) Ronciglione, 1967, etsning på papper, 20 × 25 cm, GKM 2017-39 GÅVOR Ett rotvalv, 1970, etsning på papper, 15,9 × 20,8 cm, GKM 2017-40 Folke Persson (1905–1964) Ponte Fabricio, utan år, etsning på papper, Till Britta, 1949, olja på duk, 61 × 46 cm, GKM 2017-2 13,5 × 18,5 cm, GKM 2017-41 Julinatt, Flatvarp, Loftahammar, 1974, etsning på Gåva av Karl-Henrik Leissner papper, 19,6 × 16,5 cm, Bild 39 GKM 2017-42 Frötallar i kvällsol, 1971, etsning på papper, Tage Törning (1925–2012) 14,6 × 11,6 cm, GKM 2017-43 Komposition med sågbock, utan år, etsning och En klase nötter, 1971, etsning på papper, 6,9 × 6 cm, torrnål på papper, 27,5 × 30,5 cm, GKM 2017-3 GKM 2017-44

50 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Gåva av Hellney Rendahl Antal konstnärer som verk förvärvades av: 19 Bild 47–52 Antal kvinnor som verk förvärvades av: 7 Antal män som verk förvärvades av: 12 Patrik Bengtsson (f. 1978) Topografin mellan vandring och flykt, 2015, Det har förvärvats: installation av plast, glas, trä, gips och sluten 25 fotografi (1 av en kvinna, 24 av män) biosfär, 276 × 60 × 41,5 cm, GKM 2016-49 8 målningar (3 av kvinnor, 5 av män) 7 grafiska blad (7 av män) Gåva av Föreningen Konstmuseets Vänner i 6 skulpturer (2 av en kvinna, 4 av män) Göteborg 5 rörlig bild (4 av män, 1 av kvinna) Bild 53 1 ljudskulptur (1 av en kvinna) 1 installation (1 av en man) Dorte Karrebæck (f. 1946) Illustrationer till 3 barnböcker (3 av kvinnor) 15 illustrationer till boken Idiot!, 2009, akvarell, bläck och pastell på papper, BBV 13-27/2017 De förvärvade konstnärerna föddes: 50 illustrationer till boken Biblia Pauperum Nova, 1850–1859: 1 (1 kvinna) 2012, gouache, tusch och blyerts på papper, BBV 1900–1909: 2 (1 män) 28–77/2017 1910–1919: 1 (1 man) 1920–1929: 2 (2 män) Gåva av Barnboksbildens Vänner 1930–1939: 1 (1 man) Bild 54–55 1940–1949: 3 (2 kvinnor, 1 man) 1950–1959: 1 (1 man) Emma Hanquist (f. 1980) 1960–1969: 1 (1 man) 12 illustrationer till boken Vi smular vi härmar en 1970–1979: 5 (3 kvinnor, 2 män) gök, 2016, gicléetryck på papper, BBV 1-12/2017 1980–1989: 2 (1 kvinna, 1 man)

Gåva av Barnboksbildens Vänner Nationalitet på de förvärvade konstnärerna: Bild 56 Svensk: 15 (4 kvinnor, 11 män) Norsk: 2 (1 kvinna, 1 man) Dansk: 1 (1 kvinna) SAMMANLAGDA FÖRVÄRV Finländsk: 1 (1 kvinna)

Antal förvärvade verk: 56 Förvärvsomständigheter Antal förvärvade verk av kvinnor: 11 Antal gåvor: 17 Antal förvärvade verk av män: 45 Antal inköp: 38

NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 51 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

01

52 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

02 03

NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 53 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

04

05 06 →

54 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

55 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

07

08

56 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

09

NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 57 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

10

58 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

11

12

NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 59 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

13

60 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 14

15

16

NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 61 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

62 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

← 17

18 21 24

19 22 25

20 23 26

NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 63 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

27

64 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

28

NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 65 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

29

66 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

30

NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 67 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

31

68 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

32

33

NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 69 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

34 35

36 →

70 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

71 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

37

72 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

38

NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 73 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

39

74 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

40

NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 75 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

41

76 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

42

NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 77 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

43

44

45

78 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

46

NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 79 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

47

80 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

48

NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 81 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

49

82 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

50

NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 83 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

51

84 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

52

NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 85 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

86 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

← 53

54

55

NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN 87 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

56

88 NYFÖRVÄRV TILL SAMLINGEN Föremåls- registrering

Föremålsregistratorn arbetar med att registrera samt komplettering av uppgifter till befintliga nyförvärv i museets föremålsdatabas Museum­ poster. Därutöver fortsatte arbetet med att regist­ Plus och har ansvar för övervakning och under­ rera och publicera konstverk samt att iordning­ håll av databasen och rutiner kring denna i ställa poster som 2010 migrerades från det gamla kontakt med det företag som levererar systemet. systemet MBase. Museets föremålsregistrator ansvarar vidare för Tidigt på hösten beslutades inom museisek­ registrering och hantering av samlingen med torn att MuseumPlus ska uppgraderas till det konst på papper samt för webbpubliceringen av mer användarvänliga och moderna systemet poster i databasen i funktionen Sök i samlingen. MuseumPlus RIA. Då tre av Kulturförvaltning­ Föremålsregistrator Kalle Väljemark har under ens museer använder MuseumPlus (Göteborgs året därutöver haft uppgifter inom GLO/Den konstmuseum, Röhsska museet och Sjöfarts­ angelägna kulturinstitutionen. museet Akvariet) kom arbetet med utformning Under 2017 förvärvades 55 konstverk till Göte­ av och mappning till det nya systemet att göras borgs konstmuseum. gemensamt. Målet är att det nya systemet ska fin­ nas på plats i mitten av januari 2018.

MUSEUMPLUS EMUSEUMPLUS MuseumPlus, som installerades 2010, är sedan några år tillbaka ett arbetsverktyg för flertalet Museets webbkatalog Sök i samlingen (eMu­ medarbetare på Göteborgs konstmuseum, i seumPlus) har varit tillgänglig för allmänheten högre eller mindre omfattning beroende på sedan augusti 2012 och nya poster publiceras allt­ ansvarsområde. Under året har utbildnings­ eftersom. Under 2017 publicerades omkring 500 insatser genomförts av främst nyanställd perso­ verksposter, vilket innebar att drygt 3 500 verk i nal. Fokus har dock legat på att utöka katalogen museets samling vid årsskiftet 2017/2018 var till­ med nyförvärv och verk som visats i utställningar gängliga online. De drygt femton QR-koder, som

FÖREMÅLSREGISTRERING 89 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

satt uppe bredvid konstverk i samlingen under GLO 2016, har fortsatt funnits på plats under 2017. QR- koderna länkar till verkens föremålsposter i Sök i Arbetet med Generic Learning Outcomes (GLO) samlingen, där mer information om verken finns. har fortsatt under 2017, om än i mindre skala. Utöver dessa har QR-koder använts i utställning­ GLO är ett språk utvecklat i Storbritannien för att arna Någon sorts kunskap. Nya verk i samlingen hjälpa kulturinstitutioner att beskriva vad de vill och Stadslandskap. Fragment, minnen, visioner. att besökare ska uppleva och lära sig i mötet med QR-koderna har under året lästs 3 719 gånger av deras verksamhet, men också att undersöka vad museets besökare, vilket är en ökning med 106 som händer i detta möte. Verksamhetens effekter procent jämfört med föregående år. Sök i sam­ på besökarna står i centrum, vilket innebär att lingen har under 2017 besökts 36 894 gånger, vil­ kvalitativa värden betonas framför kvantitativa ket är en ökning med 51 procent från 2016. resultat. Även personalens och samarbetspart­ ners upplevelse är av intresse. GLO kan vidare Statistik över antal besökare Sök i samlingen 2017 beskrivas som ett verktyg som hjälper kulturin­ Januari 2 412 (ca 6,5 % av årets besök) stitutioner att identifiera klara, nåbara mål. Februari 2 663 (ca 7,2 %) Årets GLO-arbete hade fokus på utställningen Mars 3 215 (ca 8,7 %) Tove Jansson. Lusten att skapa och leva (februari– April 3 442 (ca 9,3 %) maj 2017). En kort tid in i utställningsperioden Maj 3 568 (ca 9,7 %) väcktes idén att genomföra en publik undersök­ Juni 2 638 (ca 7,2 %) ning för att utforska de effekter som utställningen Juli 3 032 (ca 8,2 %) har på besökarna. Effektmål hämatdes från ned­ Augusti 3 116 (ca 8,4 %) tecknade målformuleringar för utställningspro­ September 3 014 (ca 8,2 %) jektet. Utifrån dessa utformades en besökarenkät Oktober 3 205 (ca 8,7 %) som lämnades ut till besökare i utställningen av November 3 342 (ca 9,1 %) värdar på plats. Mer om resultatet av den publika December 3 247 (ca 8,8 %) undersökningen finns att läsa i texten om utställ­ Totalt 2017 36 894 ningen under rubriken ”Utställningar”.

90 FÖREMÅLSREGISTRERING Foto­ grafering

Fotografen ansvarar för dokumentation av utställ­ ets verk som förvaras på den så kallade L-disken ningar och hängningar, fotografering av verk i utökats, en lagringsplats tillgänglig för vissa fun­ samband med bildbeställningar samt skanning kioner inom museet. och bildbearbetning. Bildbeställningar inkluderar Ett nytt elektriskt justerbart stativ har tagits fotografering av konstverk i samband med publi­ fram. Blixtar och lampor har köpts in för bättre kationer och pressbilder till utställningar, bilder av ljussättning. konst efter externa förfrågningar, besiktningsbil­ der och utlånsdokumentation, depositionsbilder och bilder till föreläsningar. BILDUTLÅN Verk i mindre format fotograferas i fotoateljén medan större målningar fotograferas på plats i Mot en avgift förmedlar Göteborgs konstmu­ sal eller i tillfälligt upprättad fotostudio i maga­ seum bilder av museets verk till olika ändamål. sin. Inför fotografering tas ramar av för att ge Bildutlånen minskade under 2017 jämfört bästa resultat. med tidigare år. Sammantaget lånades 103 bilder Fotografen matar in komprimerade bilder ut till utställningskataloger, böcker och tidskrif­ i databasen MuseumPlus där de automatiskt ter jämfört med 141 bilder 2016. visas i anslutning till varje post. Därutöver har Hanna Paulis Konstnären Venny Soldan-Bro­ fotografen ansvar för museets fotoarkiv, som feldt och Martinus Rørbyes Utsikt från romerska innehåller bilder i olika format som pappers­ Campagnan har fått stor medial exponering, då kopior, negativ, diapositiv och digitala bilder. bilder av verken använts i marknadsföringssyfte Under året har de högupplösta bilder av muse­ för de utställningar som de lånats ut till.

FOTOGRAFERING 91 Konser­ vering

Museets konservatorer svarar för preventiv och internationellt. I samband med låneförfråg­ aktiv konservering av museets samlingar. Kon­ ningar gör konservator efterforskning och risk­ servatorerna hanterar verk som hängs i basut­ bedömning gällande fastighet, klimat, säkerhet ställningar eller tillfälliga utställningar, lånas och arbetsrutiner. För utlånen används ända­ ut eller deponeras till andra institutioner. Det målsenliga lådor och andra preventiva åtgärder preventiva arbetet innefattar att skapa förutsätt­ för att förebygga skador och nedbrytning under ningar för en god miljö i utställningsrum och transport. Vissa speciella transportlådor har kon­ magasin. Det aktiva konserveringsarbetet inne­ struktionsritats av konservator. Kvaliteten på bär åtgärder som säkerställer konditionen på transportlådor har utvecklats av transport- och konstverk i museets samlingar. logistikföretaget MTAB. Göteborgs konstmuseum Konservatorerna arbetar även med att till­ är validerad och godkänd av Transportstyrelsen gängliggöra information om konservering till sedan 2013 enligt förordningen (EU) nr 185/2010 allmänheten, studenter vid Göteborgs universi­ samt (EG) nr 300/2008. Under året har lådbestån­ tet och andra museer, till exempel genom rådgiv­ det omstrukturerats och en förbättrad policy för ning, ateljévisningar och föreläsningar. Museets lådbeställning utvecklats. konservatorer samverkar i nätverk för utbyte Personal vid de nordiska dotterbolagen inom av erfarenheter, medverkar i en nationell dialog MTAB besökte Göteborgs konstmuseum under kring lagförslag på museiområdet samt deltar våren och fick en specialvisning av konservator i utveckling av internationell museistandard gällande riskhantering vid utlån av konst. Under inom Svenska Standard Institutet. året har 44 verk lånats ut, och protokoll för kondi­ tionsbesiktning av samtliga av dessa har upprät­ tats. Många verk som lånats ut har behövt aktiv UTLÅN konservering i olika omfattning och verk på pap­ per har ommonterats med ny syrafri passepartout. Verk ur Göteborgs konstmuseums samlingar är Särskilt omfattande åtgärder behövdes under ofta eftersökta av andra museer, nationellt som åren 2016 och 2017 för utlån av Sol och ungdom

92 KONSERVERING Workshop under Sveriges papperskonservatorsseminarium.

93 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

(1910) av den danske konstnären Jens Ferdinand samlingarna och i samband med dessa gjordes Willumsen till Skagens museum och Willumsens rengöring, en generell genomgång av montage Museum i Danmark på grund av verkets dimen­ och aktiva konserveringsåtgärder. sioner (266 × 427 cm). För monteringen special­ I samband med utställningen Rembrandts tillverkades massiva metallbleck av en smed i Batavernas trohetsed har konservator samman­ samarbete med Skagens Konstmuseer. ställt dokumentation om måleriteknik och mate­ Ett textilt verk av Marie-Louise Ekman med rialanalys för ett bildspel till utställningen. stora dimensioner efterfrågades för en utställ­ ning under 2017 på Moderna Museet. Även detta verk krävde särskilda åtgärder. Dessa insatser DOKUMENTATION har utförts i samarbete med textilkonservator Anne Marie Ryding från Studio Västsvensk Kon­ Under året har en fortsatt uppbyggnad av doku­ servering. mentationen kring konservering skett i före­ Göteborgs konstmuseum fick under 2017 målsdatabasen. Dokumentationen är ett led i möjligheten att låna Rembrandts Batavernas arbetet för att strukturera bevarandearbetet men trohetsed till Claudius Civilis (1661–1662) av syftar även till att tillgängliggöra korrekt teknisk Konstakademin i Stockholm. På grund av den information om museets verk på nätet. Muse­ komplexa transporten och installationen reste ets konservatorer arbetar kontinuerligt med att konservator till Rijksmuseum och Stockholm för registrera kondition och åtgärdsbehov för verk i förberedelser. samlingen. Under 2017 har 290 verk ur samling­ arna fått en konserveringspost i databasen med struktur- och konditionsbeskrivning. För 250 UTSTÄLLNINGAR verk har åtgärdsförslag upprättats, med priori­ teringsordning för åtgärd. Drygt 200 verk har Konservator medverkar i utställningsarbetet för genomgått konservering där åtgärderna doku­ att säkerställa att konsten hanteras och installe­ menterats i konserveringsrapporter. I samband ras på ett säkert sätt. Detta gäller såväl inlånade med en planerad övergång till databassystemet verk som verk ur museets egen samling. Arbetet MuseumPlus RIA, som ska genomföras 2018, har innebär bland annat övervakning av ljus- och konservator under 2017 förberett migrering av klimatförhållande, medverkan vid upp- och konserveringsdata samt nya funktioner. På muse­ nerpackning vid inlån samt, då behov föreligger, ets webbplats finns en presentation av museets iordningställande av verk ur samlingen för vis­ arbete med konservering utformad under rubri­ ning. Det kan handla om aktiva konserverings­ ken ”Bevarande av samlingen”. insatser, inramning av verk på papper med mera. Fem utställningar och 312 verk har tagit kon­ servatorerna i anspråk under år 2017. Till dessa PREVENTIV OCH AKTIV KONSERVERING har konditionsprotokoll synats eller upprättats och konditionsbesiktning utförts. Med vissa av Preventiva åtgärder som exempelvis rengöring utställningarna kommer kurirer med inlån och och ny montering av baksidesskydd och syrafria under året tog konservatorerna emot tre kurirer. passepartouter hör till konservatorernas vanli­ Flera verk inlånade till utställningar har krävt gaste arbete med museets konstverk. Under året aktiva konserveringsinsatser, exempelvis verk har drygt 100 verk på papper fått nya syrafria pas­ av Tilda Lovell, Per Kesselmar och Julia Peirone. separtouter monterade. 200 verk har genomgått Två utställningar innehöll ett större antal verk ur aktiva konserveringsåtgärder varav vissa har

94 KONSERVERING GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

varit mer genomgripande. Större åtgärder har till exempel utförts på en större gouachemålning på textil av Marie-Louise Ekman. I samarbete med textilkonservator på Studio Västsvensk Konser­ vering plangjordes verket och revor i konstsilket laminerades. Ett nyförvärvat 1700-talsporträtt visade många skador och stärktes genom lami­ nering mot ny duk. Vidare avlägsnades en under­ måligt applicerad fernissa och verket retusche­ rades och nyfernissades. Inför utlån av Harriet Backers målning Storebror spelar genomgick ver­ ket konsolidering av ett större antal färgresningar. Nils von Dardels Självporträtt från 1906, en akva­ rell och gouache på papper med en störande fläck av fernissa, fick en estetisk behandling och fläcken avlägsnades med gott resultat. Arbetet med att förbättra kontrollen över Undersökning av Picassos Akrobatfamilj med konstverkens placeringar har fortsatt. För fram­ elektronmikroskop. tida säkring av inventariekontroll eftersträvas tillgång till museets databas i magasin. Till det magasin som arkiverar samlingen med barn­ bokillustrationer beställdes under hösten ett nytt specialkonstruerat kompaktarkiv. Hela arki­ vet tömdes och lokalen renoverades med nya tillfredställande för museets uppdrag. Konserva­ ytskikt och ny miljövänlig belysning. Installation tor arbetar kontinuerligt tillsammans med andra sker under 2018. sakkunniga hos fastighetsförvaltaren Higab, energieffektiviseringsföretaget KTC och analys- Klimat och teknikkonsultföretaget WSP för att utveckla I begreppet preventiv och aktiv konservering och förbättra klimatsstyrning och energieffek­ ingår uppgiften att skapa det klimat som möjlig­ tivisering men större investeringar och fortsatt gör tillgänglighet till museets samlingar nu och arbete behövs för att museets klimatanläggning i framtiden. Klimat utgörs av temperatur, luft­ skall fungera fullvärdigt i hela byggnaden. Det fuktighet, luftkvalitet och ljus. Därav övervakas finns exempelvis behov av isolering av tegelväg­ och styrs museets klimat dygnet runt. Det gäller garna i salar som är placerade i hörnlägen i den klimatet för tillfälliga utställningar, som måste äldre fastigheten. Jourrutiner för akuta händelser uppfylla långivares och Kammarkollegiets krav, har förbättrats under året. Driftsstörningar har och vidare även basutställningar och magasin. krävt ökad manuell bevakning och hantering Samtliga klimatvärden registreras och lagras i för att säkerställa ett stabilt inomhusklimat. Till­ en databas. Klimatmätare och ljusmätare avlä­ fälliga lösningar stör utställningsmiljön och ger ses kontinuerligt och skickas till ackrediterat icke önskade tillägg till upplevelsen och förstå­ klimatlaboratorium för kalibrering och under­ elsen av presenterade utställningar. Alla portabla håll. Salarna för tillfälliga utställningar uppfyl­ avfuktare är utbytta till nya eller servade. En ny ler kraven på ett stabilt klimat. Klimatet i övriga larmsändare har installerats för att säkerställa utställningssalar och magasin är däremot inte redundans vid larmöverföring.

KONSERVERING 95 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Magasin införlivande i samlingen. Vid förvärv av konst på I begreppet preventiv konservering ingår även papper har undermåliga montage bytts ut mot uppgiften att bevara de delar av samlingen som syrafria material. förvaras i magasin. Även här deltar konservator aktivit i arbetet med att se till att magasinen hål­ ler erfordlig standard, samt att långsiktigt verka SAMARBETEN för mer ändamålsenliga magasin för museet. (Se rubriken ”Fastighet”.) Projektet Gästkollega vid Riksantikvarieämbetet, Arbetet med att förbättra kontrollen över med analyser av fyra av Carl Larssons akvareller konstverkens placeringar har fortsatt. För fram­ av barnen Suzanne, Esbjörn, Karin och Kerstin tida säkring av inventariekontroll eftersträvas till­ samt Ulf och Pontus har fortsatt under året. Muse­ gång till museets databas MuseumPlus i magasin. ets papperskonservator har tillsammans med Kaj I arbetet med skadedjursprevention har åtgär­ Thuresson och Tom Sandström, utredare i kon­ der utförts för att underlätta städning i maga­ serveringsvetenskap från Riksantikvarieämbetet, sin och förråd. Utrensningar av äldre rekvisita arbetat med pigmentanalyser genom XRF och har gjorts från förråd på Polstjärnegatan samt i RAM-instrument för att följa upp tidigare Micro­ huvudbyggnaden. Förvaringsvagnar på hjul har fadingprojekt. Resultaten är under bearbetning införskaffats för att underlätta rengöring och och kommer att publiceras. Under hösten genom­ skaddjurskontroll, samt för att optimera utnytt­ fördes en workshop med en specialkamera, Xpe­ jandet av magasinsutrymme. CAM X01 för multispektralanalys, av det portugi­ Statusen i Göteborgs konstmuseums beva­ siska företaget Xpectraltek. Tekniken möjliggör randearbete kontrollerades under året av revisio­ bildupptagning inom olika ljusspektra exempel­ nen. En översikt över de senaste tio årens åtgärder, vis IR och UV. Den 17 november arrangerades ett utifrån behov noterade i museets Bevarandeplan papperskonserveringsseminarium på Göteborgs 2007/2008, sammanställdes. Förutom behov gäl­ konstmuseum i samarrangemang med Studio lande magasin och arkiv påtalades de svårigheter Västsvensk Konservering och Institutionen för och risker som samlingsarbetet alltjämt utsätts kulturvård vid Göteborgs universitet. I pappers­ för på grund av brister i lokaler och underhåll. konserveringsstudion gjorde papperskonserva­ Dessa rör avsaknad av transportintag och trans­ tor en presentation och en workshop om rengö­ porthissar, sluss och karantänutrymmen samt ringstekniken Gells in Paper Conservation. återkommande takläckage. Nätverket för anställda som arbetar med sam­ lingar vid Kulturförvaltningens museer har under året genomfört en studieresa och en träff. För nät­ NYFÖRVÄRV verksträffen var intendent Anneli Blom och sam­ lingsregistrator Cilla Ingvarsson värdar och de Museets nyförvärvade konstverk besiktigas av presenterade arbetet inför ombyggnad av entrén konservator och uppgifter om material, teknik, och akvariet. En studieresa genomfördes till M/S mått, komponenter, installationsanvisningar, Museet for Søfart i Helsingör där museichef Mor­ påskrifter och signaturer registreras i databasen. ten Tinning delgav det stora projektet med bygg­ Stor vikt läggs vid den förebyggande konserve­ nationen. Även museets externa magasin besök­ ringen. Konstverken stabiliseras och får lämpliga tes. Hallands konstmuseum fick en specialvisning skydd och förvaringsaskar för att kunna presen­ av konservator och klimatkonsult från analys- och teras och bevaras på ett bra sätt. Enstaka verk har teknikkonsultföretaget WSP under hösten med haft större behov av konserveringsåtgärder vid fokus på riskhantering och klimatkontroll.

96 KONSERVERING GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

HANDLEDNING ing Pigments. A Multi-Instrumental Study of Ivar Arosenius’ Use of Pigments. En annan praktikant, Papperskonservator har handlett tre studenter Edith Steen, skrev sin uppsats om fotografi i från konservatorsutbildningen vid Institutionen museets samling: Charles Clifford’s Photography. för Kulturvård vid Göteborgs universitet. För en An Examination of Nine Photographs from the av studenterna innefattade praktiken material- Collection at Gothenburg Museum of Art. Ytterli­ och teknikundersökning av ett av museets verk, gare en fjärde student inom papperskonserve­ Akrobatfamiljen av Picasso. Undersökningen ring är Elisa Albano från Accademia delle Arti finns dokumenterad av Eleonora Papa i C-upp­ di Brera i Milano. Hon har haft ett tre månaders satsen: Picasso under Investigation. Condition Erasmusprojekt och har arbetat med preventiva Assessment of the Acrobat Family by Pablo Picasso och aktiva konserveringinsatser av samlingen, och gav information om pigment, underlag och bland annat i form av montering i nya syrafria andra material som Picasso arbetade med under passepartouter för hela Charles och Jane Clif­ tiden för tillkomsten av Akrobatfamiljen. Nästa fords fotosamling. steg i bevarandeprocessen av verket är att under­ Konserveringsenheten har under året under­ söka möjligheterna för förebyggande åtgärder visat studenter från Institutionen för Kulturvård som bromsar nedbrytningsprocessen. En beva­ samt Institutionen för Kulturvetenskaper, båda randeplan ska utformas för att möta målningens vid Göteborgs universitet. I föreläsningar för stu­ behov, exempelvis med en ny montering som denter ingår laborationer, studieuppgifter och innehåller ett system med låg syrehalt, kallad examination. Low-oxygene frame. Syret i luften accelererar de processer som leder till nedbrytning av mate­ rial. Originalramen har under den här perioden UTRUSTNING också konserverats av konservator Susanne Sten­ bäcken från Röhsska Museet som under en stor För samlingen av konst på papper med extra del av året arbetat vid Göteborgs konstmuseum stora dimensioner har en ändamålsenlig arkiv­ då Röhsska museet varit stängt. byrå av metall köpts in. Även specialkonstrue­ Viktoria Skalleberg från Institutionen för kul­ rade konsttransportvagnar har förvärvats. Vidare turvård vid Göteborgs universitet har skrivit en har kompaktarkiv för barnsboksillustrationer C-uppasats om Ivar Arosenius med titel Identify­ installerats i magasin.

KONSERVERING 97 Utlån

Göteborgs konstmuseum lånar ut konstverk till Hanna Pauli samt ett verk av Harriet Backer visa­ andra museer för utställningar i Sverige och utlan­ des. Utställningen visades på tre platser i USA och det. Utlånen innebär att museets verk möter en lyfte bland annat fram Paulis konstnärskap, som ny och större publik och på detta sätt blir tillgäng­ hittills varit okänt för den bredare amerikanska liga för fler. Att Göteborgs konstmuseum förfogar publiken. Även Edvard Munchs Den sjuka flickan över nationellt och internationellt eftertraktade fick stor uppmärksamhet internationellt när verk i samlingen ökar möjligheterna för museet målningen visades på SFMOMA i San Francisco att i sin tur kunna låna verk för att göra angelägna och Metropolitan Museum of Art i New York i utställningar. Av dessa skäl ställer sig museet posi­ en större presentation av konstnären. Lånen till tivt till låneförfrågningar även om dessa måste institutionerna i USA har krävt en hel del admi­ bedömas i varje enskilt fall med hänsyn till ver­ nistrativt arbete då de amerikanska institutio­ kets kondition, att säkerhets- och klimatkrav kan nerna ofta ifrågasätter formuleringar i lånekon­ uppfyllas samt med beaktande av verkets plats traktet. Dessa fall har varit tidskrävande men och betydelse i museets hängning. Utlån av konst samtidigt lärorika och en bra erfarenhet inför innebär stor administration och kräver insatser framtida internationella utlån. från intendenter, konservatorer, tekniker och fotograf, vilket också är en aspekt som tas med i Antal utlånade föremål bedömningen vid låneförfrågningar. 44 (2017) 109 (2016) Utlånsverksamheten synliggörs på museets webbplats med Göteborgs konstmuseums låne­ Låntagare (det vill säga antal utställningar villkor, policy för utlån och praktisk information inom följande geografiska spridning) för att tydliggöra den långa framförhållning som (2017) (2016) krävs vid lån från Göteborgs konstmuseum. Göteborg/Västsverige 3 6 Antalet utlån minskade något under 2017 jäm­ Stockholm 3 7 fört med föregående år. Antalet låntagare har inte Övriga Sverige 3 4 minskat i samma omfång som antalet verk, men Utland 10 11 många av institutionerna har lånat färre verk än Totalt 18 28 vanligt. Minskningen gäller svenska låntagare medan de utländska institutionerna låg kvar på LÅNTAGARE: samma nivåer som tidigare. Av internationella utlån hör utställningen Göteborg och Västsverige Women Artists in Paris, 1850–1900 i USA till ett Under 2016 minskade antalet låntagande institu­ av de mer intressanta projekten, där två verk av tioner i Västsverige. Totalt lånades 16 verk ut till

98 UTLÅN GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

3 utställningar. En större del av de utlånade ver­ Zornmuseet, Mora: Zorn och Frankrike ken ingick i Bohusläns museums utställning med Malmö konstmuseum: Carl Kylberg. Med färgen Göteborgskolorister och har inte visats för publik bortom ytan på länge. Samarbetet med Mjellby konstmuseum Eskilstuna konstmuseum: Ledtrådar – Carl och Nordiska Akvarellmuseet har fortsatt. Johan De Geer

Mjellby Konstmuseum, Halmstad: 100 år av Utland svensk skulptur Utlånen till utlandet låg kvar på samma nivå som Bohusläns museum, Uddevalla: Med kärlek till föregående år, både vad gäller antalet verk (17) färgen – möt Göteborgskoloristerna och antalet låntagare (10). Ett av de större utlånen Nordiska Akvarellmuseet, Skärhamn: Arne ingick i den stora Zornutställningen på Petit Palais Isacsson i Paris, Zorn. Sweden’s Master Painter.

Stockholm J.F. Willumsens Museum, Fredrikssund: Sol och Låntagande institutioner i Stockholm minskade Ungdom under 2017. Totalt lånades 7 verk ut till 3 utställ­ Fondation Beyeler, Basel: Monet. Reflections and ningar. Ett av utlånen till Moderna Museet, Marie- Shadows Louise Ekmans textila verk Utan titel, krävde Statens Museum for Kunst: Japonamania in the särskild planering och ett omfattande konserve­ North ringsarbete. Hamburger Kunsthalle: The School of Titian. Paris Bordone and Venetian Painting Moderna Museet: Marie-Louise Ekman Blaafarvevaerket, Vikersund: Drømmen om en Prins Eugens Waldemarsudde: Form och färg. hage. Nordiske hagemotiver André Lhote och svensk kubism San Francisco Museum of Moderna Art: Edvard Sven-Harrys konstmuseum: En annan Zorn Munch. Between the Clock and the Bed Metropolitan Museum, New York: Edvard Övriga Sverige Munch. Between the Clock and the Bed Utlånen till institutioner i övriga Sverige låg kvar Denver Museum of Art: Women Artists in Paris, på samma nivå som tidigare år. 4 verk lånades ut 1850–1900 till 3 utställningar. Samtliga utlån ingick i utställ­ Groninger Museum, Groningen: Romanticism in ningar som tidigare visats på andra platser eller Northern Europe turnerat vidare. Petit Palais, Paris: Zorn. Sweden’s Master Painter

UTLÅN 99 Depos­ itioner

Sedan drygt ett sekel driver Göteborgs konst­ publik. Göteborgs konstmuseum hyr sedan år museum en depositionsverksamhet i främst 2000 även ut konst till ett fåtal företag, för närva­ kommunala lokaler. Konsten finns deponerad rande fyra. Detta görs enligt en årlig tariff om 2 på ett åttiotal olika platser och antalet verk upp­ 500 kronor per originalverk samt 500 kronor per går idag till cirka 700. De verk som deponeras i grafiskt blad. externa lokaler är sådana som normalt inte visas Under 2017 hanterades 87 verk i depositions­ i museets publika samlingar men som i och verksamheten vilket inkluderade tekniker, kon­ med depositionsverksamheten möter en annan servatorer och fotograf.

100 PEPOSITIONER Teknik

Tekniker arbetar med att säkerställa att muse­ ning av utställningsrummet med färg- och mate­ ets verksamhet kan genomföras genom att till­ rialprover. Ateljén möjliggör ett större fokus på handahålla en fungerande infrastruktur och ett scenografisk gestaltning i utställningar där det är kvalificerat tekniskt stöd. Museets tekniker hänger motiverat, men även hängningsarbetet i mer tra­ fasta och tillfälliga utställningar, vilket i många fall ditionellt utformade utställningar underlättas av innefattar större tekniska installationer och till­ modellarbetet. fälliga ombyggnationer, ommålning, ljussättning, Maskinparken i verkstaden har uppdaterats AV-teknik, montering av texter, materialinköp och arbetsmiljön där har förbättrats. Nya verktyg med mera. I vissa fall inbegriper utställnings­ (slipmaskin, borrmaskin, tigersåg, dammsugare, arbetet formgivning av utställningsrummet med stativ för kapsåg) har köpts in och ombyggnad utformning av väggar, väggdekor, färgsättning, av spånutsug har planlagts. montrar, sittmöbler med mera. Vid in- och utlån samt depositionsärenden medverkar tekniker i hantering, packning och transport av konstverk. UTSTÄLLNINGAR Teknikfunktionen arbetar i nära samarbete med andra funktioner vid museet med kon­ Under året har teknikfunktionen deltagit i arbe­ sten utifrån olika perspektiv där samlings- och tet kring sex nya utställningar. De utställningar utställningsarbete är de bärande delarna. Utö­ som krävde mest utställningstekniskt arbete var ver det stöttar funktionen praktiskt kring vissa Tove Jansson. Lusten att skapa och leva och Rem­ fastighetsrelaterade uppgifter, event och skylt­ brandst Batavernas trohetsed. ning. Uppgifter som rör samlingen är till exempel Tove Jansson. Lusten att skapa och leva utmär­ omhängningar, databasarbete, verkshantering ker sig genom den omfattande scenografiska inför och efter utlån, depositioner och logistik. gestaltningen, som var unik för den version av utställningen som visades på Göteborgs konst­ museum. Tekniker Arthur Ragnarsson formgav FÖRÄNDRINGAR den scenografiska utformningen i samverkan med ansvarig curator. Under året har arbetet med utställninsgformgiv­ Utställningen Rembrandts Batavernas tro­ ning utvecklats. En ateljé för arbete med digitala hetsed innebar särskilda insatser kring säkerhets­ ritningar och skalenliga modeller har skapats. arbete på grund av verkets storlek, ikonstatus, Här finns även plotterskrivare för utskrift av plot­ ålder och höga värde. Rembrandtutställningen tertext på vägg. I samråd med ansvarig curator ställde stora krav på såväl utställningsteknik som tar tekniker fram förslag på scenografisk utform­ säkerhet.

TEKNIK 101 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Tekniker Anders Hammarstrand och tekniker Arthur Ragnarsson under installering i Någon sorts kunskap. Nya verk i samlingen.

Inlånet medförde bland annat särskilda krav till utformning med förslag på väggfärg, idéer och på montering. Utställningen formgavs med en modellarbete. särskilt framtagen väggfärg, punktbelysning och en nytillverkad monter för grafik. Vidare pröva­ SAMLINGEN des en ny form av hållare för verkstexter med inbyggd belysning. Omhängningar har under året framför allt gjorts För utställningen Stadslandskap. Fragment, på våning fem och sex i samband med utställ­ minnen, visioner formgav Ragnarsson bland ningen Rembrandts Batavernas trohetsed. Även annat en genomgående, diagonal vägg i utställ­ i samband med utställningen Någon sorts kun­ ningsrummet i samråd med ansvarig curator. skap. Nya verk i samlingen har omhängningar Även i övriga utställningsprojekt bidrog tekniker gjorts. (Se rubriken ”Omhängningar”.)

102 TEKNIK Fastighet

Göteborgs konstmuseum uppfördes 1923 och magasin innebär även större kostnader för hyra, har byggts till i två omgångar 1968 och 1996. transporter och hantering förutom en ökad Verksamheten ställer stora krav på byggnaden belastning på föremålen. Fortfarande råder dess­ vad gäller bland annat säkerhet, klimat och till­ utom platsbrist och avsaknad av lämpliga för­ gänglighet. Övervakning måste kontinuerligt varingsmoduler. I underlag för förstudien inför göras för att säkerställa att byggnaden uppfyller en planerad om- och tillbyggnad av Göteborgs de krav som ställs. Återkommande sker förbätt­ konstmuseum ingår behovet av magasin i anslut­ ringar för att uppdatera fastigheten efter nutida ning till museets huvudbyggnad för att effektivi­ krav. Byggnadens skick bevakas i dialog med sera drift, god föremålssäkerhet, hållbart beva­ fastighetsförvaltaren Higab. rande och ekonomi. Under året har en godkänd utrymningsväg Bristen på plats för magasinering av konst­ skapats genom ombyggnation av teknikerutrym­ verk med behov av full klimatisering har under mena. I samband med det kunde en ateljé för åren blivit särskilt påtaglig då bland annat många utställningsformgivning skapas. konstverk återtagits från deposition. För att lösa problemet har magasinsytan hos extern leve­ rantör utökats samtidigt som interna magasin MAGASIN omorganiserats med nya hyllsystem. Ytterligare utökade ytor för magasinering externt har pla­ Göteborgs konstmuseum lider fortsatt brist på nerats för 2018. De transportlådor som museet ändamålsenliga magasin för samlingen. För när­ använder vid in- och utlån skall enligt kontrakt varande hyrs externa magasin, vilket innebär att förvaras klimatiserat vid inlån. Även i detta fall samlingen blir mindre tillgänglig för personal, har museet brist på anpassade ytor. Behovet har forskare och gästcuratorer. Externt placerade påtalats inom kulturförvaltningen museisektor.

FASTIGHET 103 Säkerhet

Säkerhetsarbetet är en förutsättning för den från museets fastighet- och säkerhetssamord­ verksamhet som bedrivs vid Göteborgs konst­ nare. Som tidigare nämnts krävde utställningen museum. För bevarande av samlingen, men även Rembrandts Batavernas trohetsed särskilda insat­ för att kunna göra utställningar med inlån av ser vad gäller säkerhetsarbete, innefattande pla­ konstverk, krävs att de krav som ställs av samar­ nering, intagning, uppackning, installering och betspartner, internationellt arbetande institutio­ bevakning. ner och försäkringsbolag uppfylls. Enhetschefen för kommunikation, teknik och säkerhet har ett övergipande ansvar för arbetet. Vidare har fast­ KLIMAT ighets- och säkerhetssamordnare ett operativt uppdrag kring säkerhetsfrågor. Fastighets- och Klimat är en viktig del av museets säkerhetsar­ säkerhetssamordnare ansvarar även för uthyr­ bete. För att garantera att museets samling, såväl ning av lokaler i samband med event samt för AV- som till utställningar inlånade verk, inte utsätts teknik. Museets tekniker är delaktiga i utveckling för onödiga risker eller påverkan övervakas av lokalernas användbarhet och säkerhet. museets klimat enligt gällande krav. Konserva­ Säkerhetsfrågor har behandlats i den ope­ tor arbetar kontinuerligt tillsammans med andra rativa säkerhetsgruppen och detta möte har sakkunniga hos fastighetsförvaltaren Higab, regelbundet kompletterats med stormöten där energieffektiviseringsföretaget KTC och analys- aktuella ämnen tas upp med hela bevaknings­ och teknikkonsultföretaget WSP för att utveckla personalen. Under året har även bevaknings- och och förbättra klimatsstyrning och energieffekti­ larmtjänster upphandlats, vilket krävt insatser visering. (Se rubriken ”Konservering”.)

104 SÄKERHET Miljö­ arbete

Göteborgs konstmuseums miljöarbete följer en handlingsplan som uppdateras årligen. Till åtgär­ derna hör återanvändning av tranportlådor, lik­ som fortsatt utfasning av glödlampor till förmån för energisparande LED-armatur.

MILJÖARBETE 105 Vän- föreningar

KONSTMUSEETS VÄNNER gare museichef docent Björn Fredlund anordna­ des, liksom besök vid Göteborgs Auktionsverk Föreningen Konstmuseets Vänner i Göteborg bil­ under vår och höst. Föreningens medlemmar dades 1942 och stöder Göteborgs konstmuseum bjöds på förhandsvisningar av Tove Jansson. Lus­ genom inköp av konstverk till samlingen efter för­ ten att skapa och leva, Stadslandskap. Fragment, slag från museet. Ordförande är Torbjörn Molander. minnen, visioner, Julia Peirone. Girls, Girls, Girls Eva Lekvall avgick som sekreterare under våren. och Sten A Olssons kulturstipendium 2017. Dags­ Lekvall ersattes av Anna Wallin Hallgren som del­ resor till Malmö och Lund, Kinnekulle, Bohuslän, tidsanställd för föreningens kansli. Museichefen är Fredrikstad och Moss, Halmstad och Oslo anord­ adjungerad ledamot i vänföreningens styrelse. nades. De längre resorna gick till Benelux, Island, Vänföreningens volontärarbetare har under Tyskland och Kanada. 2017 utfört ett ovärderligt arbete vid förhands­ visningar, kursstarter, kursavslutningar och med­ lemsträffar, vid vänföreningens julavslutning och BARNBOKSBILDENS VÄNNER inte minst vid vänföreningens 75-årsjubileum. Medarbetare vid Göteborgs konstmuseum Barnboksbildens Vänner (BBV) är en ideell vän­ föreläser för vänföreningens medlemmar i en förening till Göteborgs konstmuseum som arbe­ konstkurs som hålls varje termin. Under våren tar för att öka kunskapen om barnboksillustra­ genomfördes konstkursen på måndagar och tis­ tioner samt stimulera intresset för dessa. Under dagar i konstmuseets hörsal. Vårens kurs hade 28 år har föreningen donerat originalillustratio­ tema ”Hur blir det konst?” och för höstens kurs ner till museet och den unika samlingen omfat­ var temat ”Med avstamp i Rembrandts 1600-tal”. tar i dag över 2 000 barnboksbilder av ett åttiotal Liksom tidigare år har Konstmuseets Vänner nordiska konstnärer. I första hand förvärvas hela under året arrangerat ett flertal förhandsvisningar, sviter av bilder till en barnbok. Alla förvärv före­ vänträffar samt kortare och längre resor både gås av ett godkännande från museets sida. För­ inom landet och i Europa. En vänträff med tidi­ eningen har runt 300 medlemmar. Ordförande

106 VÄNFÖRENINGAR GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

är Margaretha Dahlström och museets intendent Den 15 mars var föreningen inbjuden till en för samlingar ingår i styrelsen. visning av museets utställning Tove Jansson. Lus­ Föreningen har under året haft flera möten ten att skapa och leva. och aktiviteter. I samband med årsmötet den BBV deltog i Bok & Biblioteksmässan med 27 mars på Göteborgs konstmuseum höll den egen monter för att informera om fören­ norske barnboksillustratören Akin Dutzakin ett ingen. Under året har föreningen arbetat med föredrag med rubriken ”Hvorfor er jeg her”. På vandringsutställningen Hemma i bilderbo­ vårmötet den 30 maj talade barnboksillustratö­ ken. Utställningen, som beräknas vara klar att ren och författaren Catarina Kruusval på temat visas 2018, består av bilder som BBV donerat till ”Det trivsamma rummet”. Den danska barnbok­ Göteborgs konstmuseum. Museet har bidra­ sillustratören Dorte Karrebaeck höll föredrag på git med fotografering av alla verk som ingår i höstmötet den 25 oktober. Hon talade om ”For­ utställningen. delen ved at vaere ordblind, er at tegne misforstå­ Föreningen har under året donerat bilderna elser”. På adventsmötet den 7 december talade till boken Idiot av danskan Dorte Karrebaeck, barnboksillustratören Emma Hanquist och för­ Bibel pauperum nova, Bibel för de fattiga i anden fattaren Lina Ekdahl om sin gemensamma bok av samma illustratör samt Emma Hanquists bil­ Vi smular, vi härmar en gök. der till Vi smular, vi härmar en gök.

VÄNFÖRENINGAR 107 Resor

Forskningsledare Kristoffer Arvidsson Intendent samlingar och Hearing på Vitterhetsakademien, Stockholm 6 forskningssamordnare Per Dahlström september. Kurirresa till New York 1–6 oktober.

Studieresa till inom projektet Filmens Göteborg, Tf museichef Anna Hyltze Oslo 24–25 oktober. Deltagande i Muscon-konferens, möte med Ateneums chef Susanna Pettersson, forskare Möten på Nationalmuseet i Warszawa 4–5 Anna-Marie von Bonsdorff och projektledare december. Anne-Marie Pennonen samt möte med intendent Anu Utriainen angående Ateneums nyhängning Konservator måleri Malin Borin av samlingarna, Helsingfors 20–23 september. Deltagande i workshop, The practical ramifications of solvent effects on paint films, Kommunikatör Helene Karlsson Nationalmuseum, Stockholm 15–17 februari. Vårmöte, Sveriges Museer, Södertälje 25–27 mars.

Kurirresa till Statens Museum for Kunst, Solveig Lehtonen Köpenhamn, 2–3 januari. Studieresa inom Nätverket för samlingar Kulturförvaltningen till M/S Museet for Søfart i Resa i samband med inlån av Rembrandt- Helsingör 6 april. målning, Rijksmuseum, Amsterdam 28 februari. Intendent (pedagogik) Philippa Nanfeldt Resa i samband med inlån av Rembrandt- Dissemination Conference on Intercultural målning, Nationalmuseum, Stockholm 3 april. Dialogue, EU-seminarium arrangerat av VGR, Klara Strand, Stockholm 16 maj. Deltagande i ICOM-CC 18th triennial conference Copenhagen, Linking Past and Future, Kurirresa till Hamburger Kunsthalle 23–24 maj. Köpenhamn 4–8 september. Intendent Eva Nygårds Kurirresa till Moderna Museet, Stockholm 20 Kurirresa till San Francisco Museum of Modern september. Art 6–15 juni.

Kurirresa till Groninger Museum, Groningen, Nordic Registrars Meeting, Stockholm 27–28 4–5 december. april.

108 RESOR GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Möten på Nationalmuseet i Warszawa 4–5 Kurirresa till Statens Museum for Kunst, december. Köpenhamn 27–28 april.

Marknadsförare Malin Opperud Deltagande i Nordiska Konservatorsförbundet Studieresa med Museibutikens personal samt Svenska sektionens, NKF-S, årsmöte och General avdelningschef, Köpenhamn 21–22 augusti. Assembly för ECCO European Confedoration for Conservation, Armémuseum, Stockholm 15–16 maj. Konservator papper Mariateresa Pullano Delatagnde i IADA International Symposium Kurirresa till J.F. Willumsens Museum, From Generation to Generation – Sharing Frederikssunds kommun, Danmark 29–30 Knowledge, Connecting People, Oslo 3–5 maj. augusti.

Delatagnde i Gels in Conservation, Emmanuel Kurirresa till Petit Palais Musée des Beaux-Art de Centre, London 16–18 oktober. la Ville de Paris, Paris 5–6 september.

Gästkollega hos Riksantikvarieämbetet. Samlingsforum, temat Magasin – nyckel till historia och framtid, Skissernas Museum, Lund Föremålsregistrator Kalle Väljemark 22–23 november. Museernas vårmöte 2017, Södertälje 25–27 april. Utställningskoordinator Britt-Marie Widén Konservator måleri Petra Waern Kurirresa till Fondation Beyeler, Basel 11–13 januari. Studieresa inom Nätverket för samlingar Kulturförvaltningen till M/S Museet for Søfart i Kurirresa till Denver Art Museum, Denver, USA Helsingör 6 april. 12–18 oktober.

RESOR 109 Fort- bildning

Personalen deltog i en gemensam utbildning Konstepdagog Freja Holmberg med Tomas Jordan under rubriken ”Konflikthan­ PRIO 0 till 18, barnkulturkonferensfestival tering och kommunikation”, Göteborgs konst­ arrangerad av VGR, Göteborg 6–8 september. museum 28 augusti. ”Att ställa ut religiösa föremål på museum”, Konstpedagog Lisbet Ahnoff Helena Wangefeldt Ström, föreläsning och ”Att ställa ut religiösa föremål på museum”, samtal, Röhsska museet, Göteborg 12 december. Helena Wangefeldt Ström, föreläsning och samtal, Röhsska museet, Göteborg 12 december. Kommunikatör Helene Karlsson Föreläsning med genusfotografen Tomas Konservator måleri Malin Borin Gunnarsson, 3 mars 2017. Nätverksträff, Nätverket för samlingar i Kulturförvaltningen, intendent Anneli Blom Grundkurs i normkritik, Kvinnofolkhögskolan och samlingsregistrator Cilla Ingvarsson 11 maj och 8 juni 2017. presenterade arbetet inför ombyggnad av entrén och akvariet, 11 oktober. Mötesplats kommunikation, Göteborgs Stad, 29 september 2017. Kulturförvaltningen Göteborgs utbildning ”Förbättrad samverkan”, Göteborgs Trendrapport om ungdomar, Konsument och stadsmuseum 17 oktober. Medborgarservice Göteborgs Stad, 14 november.

Konstpedagog Sofia T. Buhre Konstepdagog Jonna Kihlsten ”Att ställa ut religiösa föremål på museum”, PRIO 0 till 18, barnkulturkonferensfestival Helena Wangefeldt Ström, föreläsning och arrangerad av VGR, Göteborg 6–8 september. samtal, Röhsska museet, Göteborg 12 december.

110 FORTBILDNING GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

”Att ställa ut religiösa föremål på museum”, ”Kränkande särbehandling”, Kulturförvaltningen, Helena Wangefeldt Ström, föreläsning och Göteborgs Stad, Göteborgs stadsmuseum 23 samtal, Röhsska museet, Göteborg 12 december. februari.

Solveig Lehtonen ”Förbättrad samverkan”, Kulturförvaltningen, Workshop i packning och hantering av Göteborgs Stad, Göteborgs stadsmuseum museiföremål, Studio Västsvensk Konservering, 10 oktober och Göteborgs stadsbibliotek 17 14 december. oktober.

Intendent (pedagogik) Philippa Nanfeldt Göteborgs Stad, Sacorådet, utbildning PRIO 0 till 18, barnkulturkonferensfestival gällande tillägget i arbetsmiljölagen, ”AFS arrangerad av VGR, Göteborg 6–8 september. 2015:4”, Arbetsmiljömedicin, Göteborgs universitet, Medicinareberget 21 mars, Saco- ”Att ställa ut religiösa föremål på museum”, rådet, Stampgatan Göteborg 5 april, 2 maj och 12 Helena Wangefeldt Ström, föreläsning och okt samt ”Det nya samverkansavtalet 2017”, 25 samtal, Röhsska museet, Göteborg 12 december. oktober.

Konservator papper Mariateresa Pullano ”Demokrati och mänskliga rättigheter”, ”Förbättrad samverkan”, Göteborgs Göteborgs Stad stadsledningskontoret på stadsmuseum 17 oktober. uppdrag av kommunstyrelsen, Göteborgs Stadsteater, 30 november. Nätverksträff, Nätverket för samlingar i Kulturförvaltningen, intendent Anneli Blom Nätverksträff, Nätverket för samlingar i och samlingsregistrator Cilla Ingvarsson Kulturförvaltningen, intendent Anneli Blom presenterade arbetet inför ombyggnad av entrén och samlingsregistrator Cilla Ingvarsson och akvariet, 11 oktober. presenterade arbetet inför ombyggnad av entrén och akvariet 11 oktober. Konservator måleri Petra Waern Funktänk! Inspiration och Workshop, Göteborgs stadsmuseum 6 februari.

”Förbättra arbetsmiljön och minska sjukskrivningstal”, workshop anordnad av Göteborgs Stad stadsledningskontoret på uppdrag av kommunstyrelsen, Traktören, Göteborg 21 februari.

FORTBILDNING 111 Med­ arbetare

2017 genomgick Göteborgs Stads museer en orga­ Malin Gustafsson, kommunikatör tjänstledig nisationsförändring och enheterna på Göteborgs 2017 konstmuseum ändrades i två steg med början 1 Sandra Gustafsson, vikarierande receptionist september och stod klar 1 december. från 1 november Vid Göteborgs konstmuseum har följande Anders Hammarstrand, tekniker, inlånad från personal varit anställd under 2017: Röhsska museet Freja Holmberg, konstpedagog Ledning Anna Hyltze, enhetschef och intendent Isabella Nilsson, museichef, till och med 31 maj Helena Karlsson, receptionist/administratör Anna Hyltze, tf. museichef, från 27 mars Helene Karlsson, kommunikatör Susanne Fägersten Sabel, tf. museichef, 27 Jonna Kihlsten, vikarierande konstpedagog från mars–31 augusti 14 augusti Daniel Landahl, fastighets- och Medarbetare säkerhetssamordnare Emelie Arendorff Runnerström, konstpedagog Solveig Lehtonen, tekniker Curran Arnett, tekniker Philippa Nanfeldt, intendent konstpedagogik, Kristoffer Arvidsson, forskningsledare enhetschef från 1 december Malin Borin, konservator måleri Håkan Nilsson, lokalvårdare, inlånad från Arne Bourghardt, tekniker, avgick med pension Röhsska museet 28 april Bue Nordström, butiksassistent tjänstledig från 1 Cornelia Cederleüf, administratör, forskare september Per Dahlström, intendent samlingen och Eva Nygårds, intendent utlån forskningssamordnare Malin Opperud, marknadsförare Susanne Fägersten Sabel, enhetschef Anna Petters, föremålstekniker med kommunikation, teknik och säkerhet depositionsansvar

112 MEDARBETARE GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Mariateresa Pullano, konservator papper Timanställda pedagoger och värdar: Lisbet Camilla Påhlsson, vikarierande intendent Ahnoff, Fredrika Almqvist, Sofia T. Buhre, utställningar från 21 augusti Matilda Ekelöw, Ida Gudmundsson, Ester-Lee Arthur Ragnarsson, tekniker Heller, Elisabeth Lindstrand, Vered Machluf och Eva Ranglin, bibliotekarie Johannes Nordholm. Mia Rådström, vikarierande butiksassistent från 1 september Språkvärdar: Amjad Eshmawi, Kalle Kinnunen Hossein Sehatlou, fotograf och Sucad Omar. Maggie Singer, receptionist Johan Sjöström, intendent utställningar Timanställda i reception och butik: Frida tjänstledig från 22 september Bladby, Sofia T. Buhre, Alexander Gustafsson, Julia Svensson, ekonom Sandra Gustafsson, Anne Hakosalo, Madeleine Åse Vester, administratör tjänstledig 2017 Holm, Olivia Jaensson, Cecilia Jonsson, Kalle Susanne Stenbäcken, konservator inlånad från Kinnunen, Gustav Lejelind, Amy Mason, Röhhska museet Elizabeth Nasimbwa, Mia Rådström och Kalle Väljemark, föremålsregistrator Madeleine Ulrici Jostedt. Petra Waern, konservator måleri Marie Wallgren, receptionist Timanställda tekniker: Arne Bourghardt, Joel Britt-Marie Widén, utställningskoordinator Danielsson, Daniel Grizelj, Dorota Lukianska, Fredrik von Zweigbergk, butiksföreståndare Hannes Nilsson, Lennart Pettersson och Magdalena Ågren.

MEDARBETARE 113 Bokslut

Resultat (belopp i tkr) Bokslut 2017 Budget 2017 Avvikelse Bokslut 2016 Bokslut 2015 Bokslut 2014 Intäkter 23 304 21 528 1 776 21 039 22 284 26 328 varav entréintäkter 4 168 3 300 868 2 646 3 174 5 130 Kostnader 39 808 37 839 -1 969 37 984 41 190 42 118 Nettokostnad 16 504 16 311 -193 16 945 18 906 15 790 Kommunbidrag 16 311 16 311 0 16 094 15 776 15 500 Resultat -193 0 -193 -851 -3 130 -290

Volymtal/nyckeltal 2017 2016 2015 2014 Antal anläggningsbesök 248 879 202 880 220 475 251 318 varav verksamhetsbesök, totalt 213 253 167 013 180 378 208 372 varav verksamhetsbesök, barn och unga 44 216 33 956 34 221 41 907 Deltagare i pedagogiska aktiviteter, barn och unga 19 305 17 069 15 006 17 390 Antal aktiviteter totalt, hemarena 1 364 1 054 990 1 117 varav utställningar 13 16 15 18 varav pedagogiska aktiviteter, barn och unga 743 664 588 699 varav övriga aktiviteter 608 374 387 400 Antal aktiviteter vid uppsökande verksamhet 14 0 0 43 Öppethållande, antal timmar per vecka 41 41 41/48 41/48 Unika träffar på hemsidan 467 400 216 885 128 615 124 303 Uthyrning lokaler, antal timmar 50 108 90 88 Antal besök i andra kommuner 6 17 15 9 Nöjd kundindex - - 79 - Antal besök per årsarbetare 8 081 6 482 6 911 8 377 Antal besök per öppen timma 118 96 101 116 Kostnad per besök 66 84 86 62 Kostnad per öppen timma 7 840 8 019 8 594 7 214

114 BOKSLUT GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Göteborgs konstmuseum har haft ett mycket Museets har totalt sett haft en kraftig ökning av välbesökt år 2017 och ökat sina anläggnings­ deltagare i den pedagogiska verksamheten jäm­ besök med 23 procent. Ökningen syns även i fört med föregående år, en ökning med 13 procent besök av barn och unga som ökat med 30 pro­ deltagande barn och unga respektive 92 procent cent. Den utställning som lockat flest besök deltagande vuxna. Antalet aktiviteter för vuxen under året var Tove Jansson. Lusten att skapa publik har också ökat 63 procent, vilket har sin för­ och leva (separat entréavgift). Till utställningen klaring i det stora antal utställningsintroduktioner gjorde Göteborgs konstmuseum sin hittills som genomfördes till Tove Jansson-utställningen. största pedagogiska satsning med ett omfat­ Utöver detta har museet arbetat med satsningar tande utbud av pedagogiska aktiviteter som som sommarlovssatsningen riktad till unga i ett språkvärdskap, workshops, visningar, föreläs­ gemensamt projekt med Göteborgs Konsthall. En ningar, museilektioner med mera. Satsningen pilot har också genomförts med skolor i Biskops­ möjliggjordes genom ekonomiskt stöd från gården för att utveckla metoder att nå fler barn Sten A Olssons stiftelse för Forskning och Kul­ och unga i socialt utsatta områden. tur. Utställningen besöktes av 52 430 personer Antalet besök till övriga tillfälliga utställningar varav 39 procent var barn och unga. Mer än en och samlingen har också varit höga. Totalt ökade fjärdedel av besökarna deltog i en pedagogisk andelen besök med årsbiljett med 49 procent. aktivitet och 22 procent besökte Göteborgs Ökningen tillskrivs bland annat utställningen konstmuseum för första gången. 95 procent av Rembrandts Batavernas trohetsed som möjlig­ besökarna tyckte att utställningen uppfyllde gjordes genom ekonomiskt stöd från Västra eller överträffade deras förväntningar enligt Götalandsregionen, samt höstens uppmärksam­ genomförd besöksundersökning. made utställning Julia Peirone. Girls, Girls, Girls.

BOKSLUT 115 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017 Rembrandt – mästare och inspiratör Med sitt suggestiva ljusdunkelmåleri och sin berörande kraft räknas Rem­ brandt van Rijn till en av barockens främsta mästare. Han är representerad i Göteborgs konstmuseum med en målning och ett åttiotal grafiska blad. Under 2017–2018 visades en utställning kring Rembrandts Batavernas trohetsed till Claudius Civilis. Detta sena mästerverk inlånat från Konst­ akademien i Stockholm presenterades i ett sammanhang bestående av målningar och grafik av Rembrandt, hans elever och samtida från Göte­ borgs konstmuseums samling och Göteborgs Stad. Följande text bygger på material kring utställningen.

116 REMBRANDT – MÄSTARE OCH INSPIRATÖR GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Rembrandt anses vara en av barockens främsta Saskia kom från en fin familj – fadern var advokat mästare, inte bara som målare utan också som och borgmästare i Leeuwarden – så äktenskapet tecknare och grafiker. Genom sin innovativa tek­ innebar ett kliv upp på samhällsstegen. 1634 blev nik triumferar han som ljusskildrare och uttol­ Rembrandt också medborgare i Amsterdam och kare av mänskliga känslor. Rembrandts bibliska medlem av målargillet. och historiska motiv, liksom hans porträtt och 1642 utförde han sitt mest berömda verk, Natt­ självporträtt, ger uttryck åt det grandiosa, dra­ vakten (Kapten Banning Cocqs skyttegille). Trots matiska och våldsamma men också åt sorg, med­ det stora riskspelet att inte avbilda alla medlem­ känsla och självrannsakan. marna i gillet likvärdigt, som var brukligt, utan Rembrandt Harmenszoon van Rijn föddes istället organisera dem som figurer i en levande 1606 i Leiden i den holländska republiken (De komposition, blev målningen en stor framgång. sju förenade provinserna) i nuvarande Nederlän­ Men redan samma år bröts Rembrandts uppåtsti­ derna. Han var det åttonde barnet i en syskon­ gande framgångskurva. I juni 1642 dog Saskia vid skara på nio. Fadern var mjölnare och modern 29 års ålder och Rembrandts produktion mins­ dotter till en bagare. Familjen var relativt välbär­ kade efter den svåra förlusten. Tre av deras barn gad. Modern var katolik men fadern tillhörde hade dessutom dött i späd ålder och Rembrandt den reformerta kyrkan. tog hand om den överlevande sonen Titus. Efter skolgången skrevs Rembrandt in vid Saskia hade gett Rembrandt tillgång till sonens hemstadens universitet men avbröt studierna för arv på villkor att Rembrandt inte gifte om sig. att utbilda sig till målare. Under tre år var han lär­ Efter hustruns död anställde Rembrandt ling hos historiemålaren Jacob van Swanenburgh Geertje Dircx som hushållerska men relationen i Leiden. Därefter studerade Rembrandt under präglades av en sönderslitande konflikt. Geertje sex månader för Pieter Lastman i Amsterdam. anklagade Rembrandt för att ha brutit ett löfte Tillbaka i Leiden etablerade han sig omkring om giftermål, vilket ledde till en juridisk strid 1625 som självständig mästare tillsammans med som Rembrandt vann. Geertje spärrades in på en Jan Lievens. Tre år senare började Rembrandt ta kvinnoanstalt under fem år. Istället anställde han emot elever och fortsatte att göra så under hela den betydligt yngre Hendrickje Stoffels som blev sin karriär. hans hushållerska, älskarinna och modell. Rembrandt inledde sin bana med små mål­ Den avtagande produktionen gjorde att ningar med bibliska motiv. I dessa märks influen­ inkomsterna dalade och Rembrandt hamnade i ser från Rubens och Caravaggios nederländska ekonomiska svårigheter. Rembrandt kunde inte efterföljare. Utan att någonsin ha besökt Italien betala lånen för det hus på Breestraat i Amster­ utvecklade Rembrandt ljusdunkeltraditionen dam som han och Saskia köpt 1639. Trots att huset från Caravaggio i ett måleriskt handlag som med och hans omfattande konstsamling auktionera­ åren blev allt friare. des bort 1656 kunde han inte betala alla skulder. 1629 upptäcktes Rembrandt av statsmannen Rembrandt flyttade till ett enklare boende i ett Constantijn Huygens, som förmedlade viktiga område med många mennoniter och judar som uppdrag för hovet i Haag. I slutet av 1631 flyttade blev hans modeller. Titus och Hendrickje star­ konstnären till Amsterdam med dess växande tade en konsthandel som sålde Rembrandts verk. konstmarknad. Rembrandt nådde där beröm­ Hendrickje dog 1663 vid 37 års ålder under melse med grupporträttet Doktor Tulps anato­ ett böldpestutbrott och Titus avled fem år senare, milektion (1632). Han sålde verk genom konst­ endast 26 år gammal. Rembrandt gick ur tiden handlaren Hendrick van Uylenburgh och gifte den 4 oktober 1669 i Amsterdam vid 63 års ålder. sig med dennes kusin, Saskia Uylenburgh, 1634. Vid sin död var han långt ifrån lika framgångsrik

REMBRANDT – MÄSTARE OCH INSPIRATÖR 117 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Rembrandt Harmensz. van Rijn, holländsk 1606–1669, Batavernas trohetsed till Claudius Civilis, 1661–1662, olja på duk, 196 × 309 cm, donerad 1798 till Konstakademien i Stockholm av fru Anna Johanna Peill, född Grill, änka till herr Henrik Wilhelm Peill, till minne av hennes framlidne make, deponerad vid Nationalmuseum, Stockholm.

118 REMBRANDT – MÄSTARE OCH INSPIRATÖR GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

REMBRANDT – MÄSTARE OCH INSPIRATÖR 119 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

som under sina glansdagar. Rembrandt tog sig Uppdraget att utsmycka rådhusets fyra vägg­ under de sista åren fram endast tack vare en liten fält hade ursprungligen gått till Rembrandts elev men trogen kundkrets. Govert Flinck, enligt ett program som tagits fram av poeten Joost van den Vondel. Då Flinck has­ tigt dog delades uppdraget mellan bland andra STIL OCH TEKNIK Jacob Jordaens, Jan Lievens och Rembrandt. Rembrandt tilldelades en scen ur batavernas Rembrandt utvecklade tidigt en egen stil präglad uppror mot romarna, som målas upp av den av ljusdunkelmåleriets dramatiska ljusbehand­ romerske historikern Tacitus. ling, men det är i sina sena verk som han på allvar Scenen beskriver hur bataverna om natten frigjorde det måleriska föredraget i synliga pen­ svär en trohetsed till sin rebelledare Claudius seldrag och skrapningar. (Gaius) Julius Civilis i en ”helig lund” under ”bar­ I Rembrandts sena måleri kontrasteras mjukt bariska riter”: målade partier mot kraftfullt modellerade avsnitt. Konstnären skissade upp motivet tunt i färg mot Civilis sammankallade stamhövdingarna och en tonad grund. I lager på lager av valörer och frihetskämparna bland folket till en helig lund färger byggde han upp ljusverkan med ljusfor­ med en festmåltid som förevändning, och när han mer, slagskuggor och reflekterat ljus. Färgskalan såg att den nattliga festyran gripit deras sinnen, är dämpad i ett fåtal jordfärger och blyvitt med började han tala om deras stams heder och ära, inslag av rött. Skuggorna målades tunt i transpa­ och han fortsatte med att räkna upp de oförrätter rent färg för att ge djupillusion. Ljuset målades de lidit. Hans ord väckte stort bifall, och han band däremot pastost. Rembrandt lade ofta på fär­ dem alla samman genom fosterländska eder och gen med målarkniv och skrapade också i färgen barbariska riter. med penselskaftet. Han excellerar i att framställa hudens skiftningar och skimrande guldbrokader Den historiska scenen fungerade som bakgrund utan att måla ut varje detalj. I guldkedjor, guld­ till det samtida protestantiska Hollands frigö­ broderier och andra material lät han ljuset spela relse från det spanska väldet. 1581 hade sju nord­ i levande reflexer. Trots att Rembrandts sena stil liga provinser i det spanska habsburgska riket idag ses som förebådare av modernismen, betrak­ brutit sig ur och bildat republiken De sju fören­ tades den under hans levnad som omodern då ade provinserna. ett mer polerat franskt måleri tog över markna­ Istället för att fullfölja Flincks påbörjade duk den. Bland Rembrandt sena verk utmärker sig de valde Rembrandt att framställa en egen kompo­ självrannsakande självporträtten, de existentiellt sition. Rembrandt har i målningen använt ljuset laddade bibliska scenerna och helgonporträtten. för att understryka ögonblickets högtidliga allvar när bataverna svär en trohetsed till sin enögde rebelledare. BATAVERNAS TROHETSED I Batavernas trohetsed till Claudius Civilis får TILL CLAUDIUS CIVILIS Rembrandts sena teknik ett av sina mest stor­ slagna uttryck. Rembrandt har skildrat en scen Rembrandts sista stora uppdrag blev målningen av stolthet och upprorskänsla. Claudius Civilis till Amsterdams nybyggda och mycket påkos­ tronar som en enögd kung i en hög huvudbonad. tade rådhus. Från konstnärens sida var det en stor Med höjda svärd stämmer hans anhängare in i en satsning som, till skillnad från Nattvakten ett par högtidlig ed. De är grupperade runt ett långsmalt decennier tidigare, slog fel. bord på ett sätt som leder tankarna till nattvards­

120 REMBRANDT – MÄSTARE OCH INSPIRATÖR GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

motivet. Den ensamma ljuskällan är gömd bakom en man som sitter hitom bordet. Det är en brokig skara av enkla människor. Deras ansiktsuttryck är övertygade, andaktsfulla och i vissa fall oro­ liga eller uppsluppna. Det måleriska handlaget är häpnadsväckande grovt. Vissa partier är endast antydda medan andra är pastost modellerade. Det starka ljuset binder samman figurerna. Med den uppreste Claudius och figurerna framför bordet skapas en rytmisk variation i kompositionen. Karaktäristiken av stamhövdingen Claudius och hans anhängare är allt annat än idealiserad. De framstår som vanliga människor snarare än hjältar. Claudius, som var blind på ena ögat, avbil­ das också med sitt ”lyte” väl synligt, inte som av tradition i profil. Som framgår av en skiss i München, som Rembrandt troligen gjorde under arbetets gång, utgör verket bara en mindre del av den ursprungliga målningen. Av skissen kan vi sluta oss till att Rembrandt gjort flera ändringar. Bordet har förlängts åt vänster, figurer har lagts till. Rembrandt utförde målningen 1661–1662. I juli 1662 monterades den på plats men plocka­ des ner efter en kort tid. Den kom aldrig att sättas Rembrandt Harmensz. van Rijn, holländsk 1606–1669, tillbaka. Bristande respekt för ämnet, avsaknad Riddaren med falken, 1660-tal, olja på duk, 98,5 × 79 cm, av heroisering och att målningen gav ett ofärdigt gåva av Gustaf Werner och enskilda konstvänner 1921, intryck har angetts som tänkbara skäl till bestäl­ Göteborgs konstmuseum, GKM 0698. larnas missnöje. Rembrandteleven Jürgen Ovens fick i upp­ drag att på kort tid måla det verk som ersatte Rembrandts refuserade målning 1663. Ovens ver­ ett perspektiviskt avstånd till scenen. Nu kommer sion är utförd i ett ljusdunkelmåleri i Caravaggios vi gestalterna mycket nära. I målningen skymtar tradition. Bataverna bär praktfulla rustningar. fortfarande en uppspänd baldakin. Måleriet har en mer polerad finish enligt tidens Målningen såldes på en auktion i Amster­ mode. I kontrast framgår Rembrandts djärva dam till köpmannen Nikolaas Kohl 1734. När angreppssätt: det råa, delvis skissartade måleriet hans änka, Sophia Grill, avled 1766 ärvdes den med stark reliefverkan. av hennes släktingar och skickades till Sverige. Efter att målningen refuserats skar konstnä­ Den var under det sena 1700-taket deponerad på ren ner duken till ett mer hanterligt format för Konstakademien och påverkade generationer av att kunna sälja den. Av den 5 × 5 meter stora mål­ svenska konstnärer. I Elias Martins skildring av ningen återstår en duk som mäter cirka 2 × 3 meter. Gustav III:s besök i Konstakademien 1780 kan Runt den centrala scenen fanns i den ursprung­ målningen ses i bakgrunden. Kungen lånade liga målningen valv som inramade händelsen målningen till slottet 1785 men några år senare och i förgrunden en trappa, vilket gav betraktaren var den tillbaka på akademin efter att Anna

REMBRANDT – MÄSTARE OCH INSPIRATÖR 121 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Johanna Peill, född Grill, 1798 donerat målningen Gent, som framställs. Utmärkande för dessa till Konstakademien till minne av sin make Hen­ religiösa bilder är hur Rembrandt frångått den rik Wilhelm Peill. Sedan 1864 har målningen varit romersk-katolska traditionens sätt att framställa deponerad på Nationalmuseum. helgon som upphöjda med lysande glorior för Vid sidan av Batavernas trohetsed till Claudius att istället betona helgonets mänsklighet. Civilis visades i utställningen ett antal andra verk Liksom Rembrandt var Sankt Bavo en fram­ av Rembrandt, hans elever och samtida, som här gångsrik man. Efter ett utsvävande liv konver­ beskrivs. terade han till kristendomen, delade ut sina ägodelar bland fattiga och blev en botgörande eremitmunk. Kanske är det ögonblicket av REMBRANDT, RIDDAREN MED FALKEN omvändelse som gestaltas. Den helige Bavos uttryck säger att materiell rikedom endast är I Göteborgs konstmuseum finns en målning av luft. Plötsligt ter sig hans utstyrsel komisk. På ett Rembrandt från samma tid som Batavernas tro­ drabbande sätt skildrar Rembrandt fåfänga och hetsed till Claudius Civilis, utförd omkring 1661. förgänglighet i bilden av en människa ställd inför Den kallas Riddaren med falken men föreställer frågan om meningen med den egna existensen. troligen ett helgon. Även i denna mindre mål­ Målningen är utförd i ett expressivt manér ning spelar Rembrandt ut sitt breda måleritek­ med omväxlande pastosa och tunt laserade par­ niska register för att gestalta mänskliga känslor. tier, typiskt för Rembrandts sena måleri. Sadeln Den skäggprydde riddaren möter oss med i bakgrunden är skissartat tecknad med mörk en blick som tycks se igenom allt. Han är frontalt färg medan mannens ansikte är kraftfullt utmejs­ avbildad, stående i halvfigur strax till höger om lat. Rembrandt har använt grunderingens bruna bildens mittaxel. Mannen bär en mörk mantel färg som mellanton, från vilken han byggt upp och ett glimmande kors i ett band om halsen. På ljusare och mörkare partier. Skissen arbetades huvudet har han en röd barett med svart kant fram direkt på den tonade grunden i mörka pen­ krönt av en strutsfjäder. På den handskklädda seldrag. För att få djup i de mörka partierna lase­ vänsterhanden som han håller framför sig sitter rade konstnären jordfärger i flera skikt. Till sist en falk med huva. Högerhanden vilar på höften målade han dit glansdagrar i blyvitt utspridda med tummen om bältet. I bakgrunden skymtar över ansiktet, i plymen samt över manteln och en häst i profil och en ridknekt. korset. Målningen går helt i jordfärger och svart Bakgrunden med hästen och ridknekten med accenter av rött i baretten, falkens huva och präglas av rörelse medan riddaren utstrålar ett tygstycket som mannen har virat runt armen. stoiskt lugn. Scenen är höljd i dunkel men ett Målningen skänktes till museet av Gustaf skarpt ljus träffar mannens ansikte och får den Werner och enskilda konstvänner 1921. vänstra ansiktshalvan att lysa upp medan den högra ligger i skugga. Riddaren ser rakt mot betraktaren. Lysande som av ett inre ljus tycks REMBRANDTS SKOLA, han höjd över den fysiska verkligheten, som om KONUNGARNAS TILLBEDJAN han sett den materiella världens tomhet. I sin stilla upphöjdhet kan gestalten påminna Konungarnas tillbedjan var tidigare attribuerad om Kristusframställningar. Mycket talar för att till Rembrandt men tillskrivs numera hans skola målningen ingår i Rembrandts svit av religiösa och anses vara en kopia av ett förlorat original. motiv från sent 1650- och tidigt 1660-tal och att Även en målning i Eremitaget i Sankt Petersburg det är helgonet Sankt Bavo, skyddshelgon för anses vara en kopia av samma förlorade original.

122 REMBRANDT – MÄSTARE OCH INSPIRATÖR GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Rembrandts skola, Konungarnas tillbedjan, 1600-tal, olja på pannå, 76 × 64,5 cm, gåva av Gustaf Werner 1923, Göteborgs konstmuseum, GKM 0745.

REMBRANDT – MÄSTARE OCH INSPIRATÖR 123 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Konungarnas tillbedjan skildrar den bib­ Motiven har ofta ett mänskligt patos; Rem­ liska berättelsen om hur tre vise män uppvak­ brandt skildrar människan i hennes utsatthet. tar det nyfödda Jesusbarnet. Scenen utspelar Familjen som går från dörr till dörr för att tigga sig i det enkla stall där Maria och Josef sökte ihop ett mål mat eller några slantar i Tiggarfamilj skydd under sin vandring för att skattskriva sig framför husdörren (1648) är hjärtskärande. Ett i Davids stad (Jerusalem). Maria sitter till höger annat exempel är Tiggare med träben (1630). I Rem­ med det lilla barnet i knäet. Herremannen i för­ brandt och hans fru Saskia (1636) har konstnären grunden har tagit av sig turbanen och fallit på tecknat sig själv under arbete, elegant klädd och knä inför barnet medan följet i bakgrunden trä­ med hustrun i bakgrunden; han ser rakt på oss der in i det mörklagda rummet. Den kungliga medan kvinnofiguren längre in i bilden bidrar gestalten i mitten skrider iklädd guldbroderad till djupverkan. Rembrandts mästerskap som mantel och turban nerför trappan med armarna tecknare framgår inte minst av hans djurstudier. I utsträckta åt sidorna medan en tjänare håller Ryttaren (1632) har konstnären med rytmiskt virv­ upp en parasoll bakom honom. I bakgrunden lande linjer tecknat ryttaren som rider över krönet. skymtar en tredje svart man i turban. Ljuset silas Samtliga nämnda blad finns i Göteborgs in genom en öppning i taket och träffar de knä­ konstmuseum. Rembrandtgrafiken i samlingen böjande männen, modern och barnet och grup­ har till största delen kommit till museet genom pen i bakgrunden. donationer från bland andra Karl Johan Gezelius, Originalet är troligen utfört strax efter att Egron Lundgren, Oscar Quensel, Nils Rapp, profes­ Rembrandt flyttade till Amsterdam 1631. Mål­ sorskan Wahlberg och Emma Zorn. Under utställ­ ningen skänktes till Göteborgs konstmuseum av ningsperioden visades även grafik av Anders Zorn Gustaf Werner 1923. och den med Rembrandt samtida grafikern Gio­ vanni Benedetto Castiglione (1609–1664).

GRAFIKEN JÜRGEN (JURIAEN) OVENS, FAMILJEGRUPP Rembrandt utförde under sitt liv omkring 350 målningar, 300 etsningar och över 1 000 teck­ Jürgen (Juriaen) Ovens föddes i Schleswig-Holstein ningar. Som tecknare kunde han med några få men kom att vistas under långa perioder i Hol­ linjer fånga karaktären av en människa eller ett land. Under hela 1640-talet bodde han i Amster­ djur, rörelser och gester, en förmåga som även dam där han troligen var elev till Rembrandt. kom till användning i grafiken. Etsningstekniken Han återvände senare till hemlandet och blev då utvecklade han till mästerskap. hovmålare hos hertigarna av Schleswig-Holstein. Rembrandt kombinerade ofta etsningstekni­ Under en senare vistelse i Amsterdam fick han i ken med torrnål, att rista direkt i plåten, vilket ger uppdrag att utföra den målning som skulle ersätta en luddig uttrycksfull linje. Etsningarna kan vara Rembrandts refuserade arbete med Batavernas tro­ enkla, som i Tiggare som lutar sig mot staven (1630), hetsed till Claudius Civilis i Rådhuset. men ofta arbetade han på sina motiv i flera steg Ovens finns representerad i Göteborgs konst­ med fält av parallella linjer. Linjerna korsas med museum med ett stort familjeporträtt. En herre andra fält av linjer som bygger upp valörer för att med spatserkäpp och röd mantel hälsas välkom­ skapa det ljus som är så typiskt för hans arbete. men av sin familj efter en resa eller jakt. I bak­ Några exempel är Lazarus uppväckelse (1632), grunden syns en häst, en ridknekt och en hund. Kristus på korset (1635), Frambärandet i templet Hustrun sitter till höger och ser upp mot sin man (1640) och Ängeln lämnar Tobias familj (1641). medan de två barnen springer mot sin far. De

124 REMBRANDT – MÄSTARE OCH INSPIRATÖR GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Jürgen (Juriaen) Ovens, tysk-holländsk 1623–1678, Familjegrupp, odaterad, olja på duk, 194 × 257 cm, gåva av Gustaf Werner, 1923, Göteborgs konstmuseum, GKM 0734/GKM 0746.

befinner sig i en park och i bakgrunden skymtar JACOB ADRIAENSZ. BACKER, ett slott. Porträttet är livfullt med vackert åter­ DE FYRA EVANGELISTERNA givna material i klädedräkterna. I utställningen visades detta porträtt mitt emot Batavernas Intill Ovens stora målning hängde i utställningen trohetsed. Det är intressant att jämföra de båda en relativt stor figurmålning av holländaren verken, då en jämförelse tydligt visar deras olika Jacob Adriaensz. Backer, kallad De fyra evangelis­ stilar, vilket kan förklara varför Rembrandts mål­ terna. Backer föddes i Harlingen och utbildade ning blev refuserad. Där Rembrandt i sitt måleri sig hos Lambert Jacobsz i Leeuwarden. Han kon­ är grov och kraftfull, realistisk och mänsklig, är centrerade sig på porträtt och studiehuvuden, Ovens elegant och polerad. Familjescenen ter mer sällan på figurscener som denna. Klassicis­ sig charmfullt idealiserad, vilket säkert var vad ten Backer var aldrig elev till Rembrandt men tog beställarna efterfrågade. intryck av Rembrandts porträtt- och historiemå­ Målningen, som skänktes till museet av Gus­ leri efter att han kom till Amsterdam 1633. taf Werner 1923, var tidigare uppdelad i två men De fyra evangelisterna är ett tidigt verk i konst­ fogades samman till en enhet 1935. närens produktion. Snarare än som upphöjda

REMBRANDT – MÄSTARE OCH INSPIRATÖR 125 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Jacob Adriaenz. Backer, holländsk 1608–1651, De fyra evangelisterna, odaterad, olja på duk, 163 × 132 cm, gåva av G.A. Bratt 1938, Göteborgs konstmuseum.

126 REMBRANDT – MÄSTARE OCH INSPIRATÖR GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

helgon framställs evangelisterna som vanliga människor eller munkar. I detta finns en intres­ sant parallell till Rembrandts framställning av den helige Bavo. De sitter vid ett bord runt en uppslagen bok med sina respektive symboler: Matteusängeln bakom Matteus, Johannesörnen i övre högra hörnet, Lukasoxen till höger och Mar­ kuslejonet nere till vänster. Ämnet kan ha tilltalat mennoniterna, den religiösa protestantiska sekt som Backer och hans lärare tillhörde. Målningen skänktes till museet av av G.A. Bratt 1938.

HENDRICK TERBRUGGHEN, SÅNGARE, 1620-TAL

När norra Nederländerna frigjorde sig från det katolska Spanien i början av 1600-talet infördes religionsfrihet. I Utrecht var katolicismen fortfa­ rande stark och konstnärerna hämtade inspira­ tion från den italienska konsten. Hendrick Ter­ brugghen vistades i Italien 1605–1614. I Rom såg han verk av Carravaggio som med sin radikala Hendrick Terbrugghen, holländsk 1588–1629, Sångare, realism innebar en revolution i den europeiska 1620-tal, olja på duk, 104 × 85,3 cm, gåva av Axel Jonsson konsten. Tillbaka i Utrecht utvecklade han till­ 1940, Göteborgs konstmuseum. sammans med Gerrit van Honthorst och Dirck van Baburen ett från Carravaggio inspirerat ljus­ dunkelmåleri som betydde mycket för den unge Rembrandts utveckling. Sångaren är avbildad ur en låg blickpunkt, och BERNHARD KEIL, VINGÅRDSARBETAREN, målningen var tänkt att hängas högt på väggen. SLUTET AV 1640-TALET Det finns ett element av trompe-l’oeil med sångbo­ ken som sticker ut över kanten. Sångaren är drape­ Bernhard Keil föddes i Helsingör 1624. Som tret­ rad i en vit klädnad och en glänsande broderad tonåring sattes han i lära hos målaren Morten mantel. På huvudet har han en svart barett. Han van Steenwinckel i Köpenhamn. Efter fem år reste höjer handen och blickar upp mot skyn under sin han vidare till Amsterdam som på den tiden var sång, uppfylld av musiken, medan den andra han­ basen för en livlig konsthandel. Under ett par år, den håller en uppslagen bok med noter. med början 1642, var Keil verksam i Rembrandts Terbrugghen började måla musiker och sång­ ateljé. Han arbetade sedan som självständig mäs­ are från 1624 och fortsatte fram till sin död fem år tare i Amsterdam tills han reste till Italien där han senare. Målningar av denna typ ingick ibland i 1656 etablerade sig i Rom. Under namnet Monsù serier som illustrerade de fem sinnena. Sångare Bernardo blev han där en uppskattad konstnär är en allegori över hörseln. Målningen skänktes men han föll efter sin död snart i glömska och var till museet av Axel Jonsson 1940. länge närmast okänd som konstnär. Liksom flera

REMBRANDT – MÄSTARE OCH INSPIRATÖR 127 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

Bernhard Keil, dansk 1624–1687, Vingårdsarbetaren, slutet av 1640-talet, olja på duk, 93 × 73 cm, donerad 1981 till Göteborgs Stad av familjen Wachtmeister, Göteborgs Stad.

128 REMBRANDT – MÄSTARE OCH INSPIRATÖR GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

andra konstnärer i Amsterdam arbetade Keil livstid, som ljusdunkelmåleriet, även om han gärna med enkla allegoriska motiv. utvecklade dessa på ett egensinnigt sätt. Hans Vingårdsarbetaren, som tillhör Göteborgs stora betydelse som mästare och inspiratör fram­ Stad, visar en man avbildad i halvfigur. Vin­ går också av elevernas verk. Men man kan också gårdsarbetaren fyller större delen av den stående se hur Rembrandt, framför allt i sina sena verk, bildytan. Mannen, som har grånat skägg och är avviker från den konstnärliga normen i sin långt­ iklädd en röd skjorta, ser mot betraktaren. Han är gående frigörelse av måleriets medel, något som riktad åt höger och har fångats mitt i steget. Mot kunde provocera beställare. De sista åren av Rem­ axeln vilar en stav med en korg med vindruvor brandts liv var inte så kommersiellt framgångs­ och i den andra handen håller han sin hatt. I bak­ rika och hans stil betraktades som omodern. grunden skymtar ett landskap med vita moln Idag anses Rembrandt vara en av konsthistoriens och ett träd. Vingårdsarbetaren är en anspelning största mästare och de sena verken betraktas som på ett av de fyra elementen och en av de fyra års­ hans mest fullgångna. I de sena självporträtten tiderna. I det här fallet jorden och hösten. Mål­ framträder en konstnär som med självrannsakan ningen skänktes till Göteborgs Stad av familjen betraktar sitt åldrade ansikte. Här, liksom i Bata­ Wachtmeister 1981. vernas trohetsed till Claudius Civilis, manifesteras Rembrandts största tillgång som målare: hans ✻ ärlighet och medmänsklighet. Det som kanske störde beställarna i hans samtid är det som idag Rembrandts verk fortsätter att fängsla nya gene­ gör målningen så drabbande: avsaknaden av ide­ rationer av betraktare. De tycks överskrida his­ alisering kombinerad med psykologisk inlevelse toriska och kulturella avstånd. Utställningen och storslagen dramatisering. I Rembrandts verk visade på det sammanhang som Rembrandt ver­ ser vi inte bara Rembrandt – det konsthistoriska kade i med elever och samtida konstnärskollegor. monumentet – vi möter också oss själva. Av detta sammanhang framgår att Rembrandt följde stilriktningar som var aktuella under hans Kristoffer Arvidsson och Per Dahlström

REMBRANDT – MÄSTARE OCH INSPIRATÖR 129 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM ÅRSTRYCK 2017

132