SAMRÅDSUNDERLAG E14 Blåberget/Töva- kommun, Västernorrlands län

Vägplan 2015-11-27

TÖVA BLÅBERGET

VATTJOM

MATFORS Trafikverket Postadress: Nattviksgatan 8, 871 45 Härnösand E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: E14 Blåberget - Matfors, Samrådsunderlag Författare: ÅF Dokumentdatum: 2015-11-27 Projektnummer: 145299 Version: 0.1 Kontaktperson: Anders Ågren

Foto: ÅF Illustration: ÅF Innehåll

1 Sammanfattning...... 4 4.2 Transportsystem och trafik...... 13 6.3 Miljöeffekter och miljökonsekvenser (Hänsynsmål)...... 28 4.2.1 Vägstandard...... 13 6.3.1 Buller...... 28 2 Beskrivning av projektet...... 5 4.2.2 Trafik...... 14 6.3.2 Kulturmiljö...... 28 4.2.3 Kollektivtrafik...... 15 6.3.3 Natur- och vattenmiljö...... 28 2.1 Planläggningsprocessen...... 5 4.2.4 Gång- och cykeltrafik...... 15 6.3.4 Rekreation och friluftsliv...... 28 2.1.1 Generellt...... 5 4.2.5 Trafiksäkerhet...... 16 6.3.5 Naturresurser...... 28 2.1.2 Fyrstegsprincipen...... 5 4.2.6 Övrig transportinfrastruktur...... 16 6.3.6 Markföroreningar...... 28 2.1.3 Akualitet...... 5 4.3 Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen...... 17 6.4 Säkerhet (Hänsynsmål)...... 28 2.2 Bakgrund...... 6 4.3.1 Boende och hälsa...... 17 6.5 Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser... 28 2.2.1 Brister, problem och syfte...... 6 4.3.2 Landskapet...... 18 6.6 Påverkan under byggtiden...... 28 2.2.2 Tidigare utredningar...... 6 4.3.3 Kulturmiljö...... 21 6.7 Påverkan på miljökvalitetsmål...... 28 2.3 Beskrivning av projektet ...... 6 4.3.4 Naturmiljö...... 22 2.3.1 Upprustning E14 Blåberget/Töva-Matfors...... 6 4.3.5 Friluftsliv...... 23 6.8 Miljöbalkens hänsynsregler...... 28 2.3.2 Angränsande planering...... 6 4.3.6 Naturresurser...... 24 6.9 Påverkan på hushållningsbestämmelser...... 28 2.4 Ändamål och projektmål...... 6 4.3.7 Markföroreningar...... 24 6.10 Översiktlig kostnadsbedömning...... 28 2.4.1 Projektändamål...... 6 4.3.8 Markförhållanden ...... 25 4.3.9 Miljökvalitetsnormer...... 26 2.4.2 Projektmål...... 6 7 Fortsatt arbete...... 29 2.4.3 Transportpolitiska mål...... 6 4.4 Arbetsmiljö...... 26 7.1 Planläggning...... 29 2.4.4 Miljökvalitetsmål...... 6 4.4.1 Hantering av arbetsmiljöfrågor under utredning och projektering 2.4.5 Regionala mål...... 7 av E 14...... 26 7.2 Viktiga frågeställningar...... 29 2.4.6 Lokala mål...... 7 4.4.2 Arbetsmiljöaspekter och riskanalys från projekteringen..... 26 7.3 Tillstånd, dispenser och anmälningar...... 29 7.4 Samråd...... 29 3 Avgränsningar...... 8 5 Tänkbara åtgärder...... 27

3.1 Geografisk avgränsning...... 8 5.1 Kriterier...... 27 8 Källor...... 30 3.2 Tidsmässig avgränsning...... 8 5.2 Tekniska och funktionsmässiga standardkrav...... 27 3.3 Tematisk avgränsning...... 8 5.3 Principer för åtgärder...... 27 5.3.1 Nollalternativet...... 27 4 Förutsättningar ...... 9 5.3.2 Ombyggnad av befintlig väg...... 27

4.1 Markanvändning...... 9 6 Effekter och deras tänkbara betydelse...... 28 4.1.1 Befolkning och bebyggelse...... 9 6.1 Uppfyllelse av projektmål...... 28 4.1.2 Näringsliv och sysselsättning...... 9 4.1.3 Viktiga målpunkter/Samhällsfunktioner...... 10 6.1.1 Nollalternativet...... 28 4.1.4 Kommunala planer...... 11 6.1.2 E14, ombyggnad av befintlig väg till mötesfri...... 28 4.1.5 Riksintressen...... 12 6.2 Funktionsmål – Tillgänglighet...... 28 4.1.6 Tekniska anläggningar och ledningar...... 12 1 Sammanfattning

Brister, problem och syfte E14 förbinder Sundsvallsregionen med Östersund och Trondheim. Vägen har stor betydelse för näringslivets transporter, arbetspendling samt för- turisttrafiken till och från fjällområdet Åre-Storlien. E14 ingår i det av EU utpekade Transeuropeiska transportnätverket (TENT). Vägen har stude- rats i ett antal EU-projekt benämnt ”North East Cargo Link” för främjande av godstransporter i öst-västlig riktning inom Europa.

Hela vägsträckan är en mycket olycksdrabbad vägsträcka och diskussio- ner har därför sedan länge förts om tänkbara åtgärder på sträckan. Vägen utgör ett pendlingsstråk med bristande trafiksäkerhet på grund av avsak- naden av mittseparering.

Sträckan för denna vägplan, Blåberget/Töva-Matfors, har bristande trafik- säkerhet på grund av avsaknad av mötesseparering, med en vägbredd om 13 meter med hastighetsbegränsning 90/100 km/h och en trafikmängd om 9000 fordon/dygn (2014).

Beskrivning av projektet Utgångspunkten för sträckan E14 Blåberget/Töva-Matfors är att tillskapa en trafiksäker väg för alla trafikanter bland annat genom att göra den mö- tesfri, se vidare projektmålen nedan.

Ändamål och projektmål Projektändamål Ombyggnaden av E14 till mötesfri väg ska bidra till att öka trafiksäkerhe- ten och förbättra framkomligheten för fordon och gång- och cykeltrafi- Figur 1: Vägplanens geografiska avgränsning. kanter längs sträckan Blåberget/Töva – Matfors. Principer för åtgärder och förbättrade förutsättningar för kollektivtrafiken inte uppnås. Inte hel- Projektmål ler avseende miljö och landskapsanpassning sker några förändringar. De övergripande målen för sträckan Timmervägen-Blåberget/Töva är: Nollalternativet • Förbättrad trafiksäkerhet Befintlig E14 mellan Blåberget/Töva och Matfors behålls med dagens ut- E14, ombyggnad av befintlig väg till mötesfri formning. Endast ordinarie underhållsåtgärder görs på sträckan. • Förbättrad framkomlighet både för oskyddade och skyddade Alternativet innebär att befintlig E14 byggs om till mötesseparerad väg • God miljö och landskapsanpassning mellan Blåberget/Töva och Matfors. För oskyddade trafikanter anläggs E14 • Förbättrad möjlighet för kollektivt resande en separerad gång-och cykelväg alternativt nyttjas parallellvägnätet där Ombyggnad av befintlig väg så är lämpligt. Korsningar förbättras för att erhålla en ökad trafiksäker- Befintlig E14 byggs om till mötesseparerad väg mellan Blåberget/Töva och het. Lokalvägnätet kompletteras för att möjliggöra minimering av antalet För denna vägplan innebär det att följande projektmål har identifierats: Matfors. För gång- och cykeltrafikanter anläggs en separerad gång- och cy- direktutfarter mot E14. • Förbättrad trafiksäkerhet genom bland annat mötesseparering kelväg, alternativt nyttjas parallellvägnätet där så är lämpligt. Korsningar • Hastighetsstandarden ska vara 100 km/tim förbättras, och lokalvägnätet kompletteras för att möjliggöra en minime- Den ombyggda vägen kommer att ha god kapacitet och hastighetsstandard • Ökad framkomlighet och säkerhet för oskyddade trafikanter genom ring av antalet direktutfarter mot E14. som gör att framkomligheten utmed sträckan blir bra. Väganläggningen separering. utformas också så att en god trafiksäkerhet uppnås genom mötessepare- ring och separerad gång- och cykeltrafik. Påverkan på miljö och landskap • Skapa ett sammanhängande stråk för gång-och cykeltrafik. Uppfyllelse av projektmål bedöms bli begränsad då E14 kommer att gå i befintlig sträckning. Konse- • God standard och attraktiv och säker placering av hållplatser. Nollalternativet kvenserna liksom påverkan av gång- och cykelväg samt komplettering av • Uppnå god miljö och landskapsanpassning. Nollalternativet innebär inte någon förändring av vägens utformning mot lokalvägnätet utreds vidare i kommande skede. Ombyggnaden av befintlig idag. Det medför att projektmålen avseende trafiksäkerhet, framkomlighet väg kommer att påverka trafikens framkomlighet under byggskedet.

4 2 Beskrivning av projektet

2.1 Planläggningsprocessen Syftet med en väg- eller järnvägsplan är till slut att reglera lokalisering och 2.1.3 Akualitet utformning av väg- respektive järnvägsanläggningen med de försiktighets- Den planläggningsprocess som nu startar syftar till att ta fram vägplaner 2.1.1 Generellt och skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till vägens eller järnvägens och förfrågningsunderlag för byggande för upprustning av E14 sträckan Alla investerings- och underhållsåtgärder som innebär byggande av väg omgivningspåverkan, samt att underlätta markåtkomst för väg- eller järn- Timmervägen-Stöde. Planmässigt är arbetet indelat i tre delsträckor samt eller järnväg enligt väglagen och lagen om byggande av järnväg ska följa vägsändamålet. en plan för en ny rastplats i Stöde: den formella planläggningsprocessen. Med byggande av väg eller järnväg menas att anlägga en ny väg eller järnväg och att bygga om en väg eller Vid planläggning av väg och järnväg och prövning av ärenden om byggande • Timmervägen-Blåberget/Töva (Sträckan för detta samrådsunderlag) järnväg. Ombyggnad för tillfälliga förändringar räknas inte som byggande av väg eller järnväg ska de allmänna hänsynsreglerna, hushållningsbe- av väg eller järnväg. Detsamma gäller för rena drift- och underhållsåtgär- stämmelserna och reglerna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken til�- • Blåberget/Töva-Matfors der som syftar till att vidmakthålla eller återskapa anläggningens standard lämpas. Vid planläggning, byggande och underhåll av väg och järnväg ska och funktion. En liten okomplicerad åtgärd på en befintlig väg eller järnväg hänsyn tas till såväl enskilda intressen som till allmänna intressen såsom anses heller inte vara byggande av väg eller järnväg om åtgärden enbart miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning ska också • Matfors-Stöde medför marginell ytterligare påverkan på omgivningen, och berörda fast- eftersträvas. ighetsägare eller innehavare har medgett att mark eller annat utrymme fås • Rastplats Stöde tas i anspråk. Sådana åtgärder kan alltså utföras utan formell planläggning. 2.1.2 Fyrstegsprincipen Arbetet inleds med framtagande av samrådsunderlag, ett underlag som Trafikverket arbetar enligt en metodik som kallas fyrstegsprincipen. Det Planläggningen av vägar och järnvägar är en process där förslaget till Länsstyrelsen behöver för att bedöma om projektet kan antas medföra är en åtgärdsanalys som används för att hitta den bästa åtgärden för att lokalisering och utformning ska läggas fast successivt. När planläggnings- betydande miljöpåverkan eller inte. Underlaget ska beskriva de behov och fylla ett behov. Analysen görs stegvis och varje enskilt steg täcker in olika processen startar ska syftet vara att utreda och definiera var vägen eller problem som ska beaktas samt de förutsättningar och intressen som finns. aspekter och skeden i utvecklingen i transportsystemet. Ibland kan den järnvägen ska lokaliseras och hur den ska utformas. Tänkbara alternativ/korridorer och konsekvenser skall också framgå. kombination av olika åtgärder vara effektiv. Samrådsprocessen påbörjas i och med detta arbete. Planläggningen ska inledningsvis inriktas på att ta fram, bearbeta och Steg 1 - åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transport- analysera underlag samt fördjupa och komplettera de översiktliga utgångs- Samrådsunderlaget tas fram under hösten 2015 och under detta arbete sätt, exempelvis vägavgifter, förbättrad kollektivtrafik etc. punkterna och förutsättningarna för planläggningen. Det kan handla om sker det första formella samrådet. underlag om landskapets karaktär och värden, miljöförhållanden, geologi, Steg 2 - åtgärder som ger effektivt nyttjande av befintligt vägnät, exempel- tätortsstruktur, befolkningsutveckling, resande och transporter etc. Länsstyrelsens beslut om projektet kan innebära betydande miljöpåverkan vis hastighetsreglering på vissa avsnitt, information etc styr enligt vilken planläggningstyp som projektet kommer att drivas. Fem planläggningstyper, se figur 2.1:2 nedan, finns beskrivna beroende på de krav som ställs i lagstiftningen för olika typer av infrastrukturprojekt Steg 3 - ombyggnads- eller förbättringsåtgärder, exempel mittseparering, och deras olika omgivningspåverkan. Grundläggande för val av planlägg- förbättring av sidoområde etc. ningstyp är graden av påverkan på omgivningen, det vill säga miljö och allmänna intressen. Steg 4 - Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder, exempelvis ny- Planläggningsprocess eller ombyggnad av vägavsnitt, ofta i ny sträckning. 1 Små projekt på befintlig anläggning, endast marginell ytterligare påverkan på HÄR ÄR VI NU. omgivningen, frivillig markåtkomst, ingen väg- eller järnvägsplan. Typfall 1

Nej Planläggning för väg-/järnväg Åtgärdsval Vägplan/Järnvägsplan / Plan 2 beställning Ej betydande miljöpåverkan, ingen MKB, inga Ja alternativa lokaliseringar. Typfall 2 Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling 3 Betydande miljöpåverkan, MKB, inga Framtagning av underlag Ev. framtagning Framtagning alternativa lokaliseringar. Typfall 3 Ev. tillåtlighets­ för länsstyrelsens beslut om av alternativa av planförslag Kungörande och granskning Fastställelse prövning 4 betydande miljöpåverkan lokaliseringar samt ev MKB Betydande miljöpåverkan, MKB, alternativa lokaliseringar. Typfall 4

5 Länsstyrelsens beslut om Ev regeringens val Länsstyrelsens Länsstyrelsens yttrande Betydande miljöpåverkan, MKB, alternativa betydande miljöpåverkan av alternativ godkännande (tillstyrkande) lokaliseringar, tillåtlighetsprövning. Typfall 5 av ev MKB Samråd

Figur 2.1:1 Planeringsprocessen Figur 2.1:2 Planläggningstyper

5 2.2 Bakgrund 2.3 Beskrivning av projektet 2.4.3 Transportpolitiska mål 2.2.1 Brister, problem och syfte 2.3.1 Upprustning E14 Blåberget/Töva-Matfors Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning E14 förbinder Sundsvallsregionen med Östersund och Trondheim. Vägen Utgångspunkten för sträckan E14 Blåberget/Töva-Matfors är att tillskapa för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har stor betydelse för näringslivets transporter, arbetspendling samt för en trafiksäker väg för alla trafikanter bland annat genom att göra den mö- har regeringen också satt funktionsmål och hänsynsmål med ett antal turisttrafiken till och från fjällområdet Åre-Storlien. tesfri, se vidare projektmålen nedan. prioriterade områden.

E14 ingår i det av EU utpekade Transeuropeiska transportnätverket (TEN- 2.3.2 Angränsande planering Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och T). Vägen har studerats i ett antal EU-projekt benämnt ”North East Cargo Planering och projektering pågår avseende vägplaner för sträckorna Tim- transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska Link” för främjandet av godstransporter i öst-västlig riktning inom Europa. mervägen-Blåberget/Töva, Matfors-Stöde samt ny rastplats i Stöde. Dessa medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet arbeten kommer att pågå parallellt med denna vägplan. Vid Bergsåker och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt Hela vägsträckan är en mycket olycksdrabbad vägsträcka och diskussio- pågår planering och projektering av nytt triangelspår mellan Mittbanan ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot ner har därför sedan länge förts om tänkbara åtgärder på sträckan. Vägen och Ådalsbanan. kvinnors respektive mäns transportbehov. utgör ett pendlingsstråk med bristande trafiksäkerhet på grund av avsak- naden av mittseparering 2.4 Ändamål och projektmål Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspek- ter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsyste- Sträckan för denna vägplan, Blåberget/Töva-Matfors, har bristfällig trafik- 2.4.1 Projektändamål mets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska säkerhet på grund av avsaknad av mötesseparering, med en vägbredd om Ombyggnaden av nuvarande E14 till mötesfri väg ska bidra till att öka dödas eller allvarligt skadas i trafiken. Det ska också bidra till att miljökva- 13 meter med hastighetsbegränsning 90/100 km/h och en trafikmängd om trafiksäkerheten och förbättra framkomligheten för fordon och gång- och litetsmålen uppnås och till ökad hälsa. 8970 fordon/dygn (2014). cykeltrafikanter längs sträckan E14 Timmervägen-Stöde. Trafikverkets verksamhet syftar till att uppnå de transportpolitiska målen. Syftet med samrådsunderlaget är att inventera och redovisa viktiga värden, 2.4.2 Projektmål Målet ska genomsyra hela planläggningsprocessen inklusive samråd och problem och brister inom lokaliseringsområdet, samt redovisa möjliga De övergripande målen för sträckan E14 Timmervägen-Stöde är: åtgärdsval. åtgärder som gynnar de transportpolitiska målen.

• Förbättrad trafiksäkerhet 2.4.4 Miljökvalitetsmål I den nya planprocessen är vägplanen en levande handling ända fram till Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, sexton mil- dess att den kungörs för granskning. Samråd mellan myndigheter, berörda jökvalitetsmål och tjugofyra etappmål. Det övergripande generationsmålet parter/intressenter och allmänhet kommer att ske kontinuerligt under • Förbättrad framkomlighet både för oskyddade och skyddade innebär att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljö- planprocessen. • God miljö och landskapsanpassning problemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta mål är ett inriktningsmål för hela miljöpolitiken, 2.2.2 Tidigare utredningar och är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Målet är att • Förbättrad möjlighet för kollektivt resande • Förstudie -Matfors, beslutshandling 2001. Sverige ska ha uppnått dessa mål till 2020.

• Arbetsplan Matfors-Stöde, 2002-08-16. För denna vägplan innebär det att följande projektmål har identifierats: De sexton miljökvalitetsmålen är (de gröna bedöms som berörda av detta • Vägutredning Sundsvall-Matfors, 2003. projekt): • Förbättrad trafiksäkerhet genom bland annat mötesseparering. • Åtgärdsvalsstudie Mittstråket – från kust till kust, 2014. • Hastighetsstandarden ska vara 100 km/tim. 1. Begränsad klimatpåverkan 9. Grundvatten av god kvalitet 2. Frisk luft 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård • Ökad framkomlighet och säkerhet för oskyddade trafikanter ge- nom separering. 3. Bara naturlig försurning 11. Myllrande våtmarker 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar • Skapa ett sammanhängande stråk för gång-och cykeltrafik. 5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap 6. Säker strålmiljö 14. Storslagen fjällmiljö • God standard och attraktiv och säker placering av hållplatser. 7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö 8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv • Uppnå god miljö och landskapsanpassning.

6 2.4.5 Regionala mål ska värderas högt. Exploateringar som riskerar att fragmentera land- I juni 2010 fastställdes Regional transportplan för Västernorrlands län. skapets sammanhängande biotoper, vattenmiljöer och grönstråk ska Här lyfts samtliga transportslag fram som viktiga resurser att satsa på i underställas noggrann prövning i plan- och bygglovärenden. framtiden för att nå en god regional utveckling, samt ökad framkomlighet • De större infrastrukturinvesteringar för transportleder och gods som och tillgänglighet för gång- och cykeltrafikanter. kommunen i första hand bör arbeta för är följande:

Den Regionala transportplanen framhäver också vikten av en kollektiv- Länsstyrelsen Västernorrland –– Bergsåkerstriangeln Rapport nr 2014:10 trafik som kan användas av alla, vilket innefattar barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar. Ett ökat gång- och cykelnät är det mest håll- –– E14 Sundsvall – Matfors Regional transportplan för Västernorrlands län 2014-2025 bara sättet för kortare resor, skonsamt mot miljön och bra för individers –– Mittbanan hälsa och välbefinnande. –– Timmervägen 2.4.6 Lokala mål • Skydd av yt- och grundvattenförekomster ska ges stor prioritet vid av- Översiktsplan Sundsvall 2021 vägningar gällande markanvändning. I Sundsvalls kommuns översiktsplan finns ett antal riktlinjer som ska vara en utgångspunkt för den fortsatta planeringen. Dessa anger i vilken rikt- Agenda 21 ning kommunen vill utvecklas inom den fysiska samhällsplaneringen. Sundsvalls kommun har tagit fram en handlingsplan för Agenda 21, kallat Livsmiljö Sundsvall. I denna finns 10 mål som ska fungera som vägvisare De riktlinjer som berör denna vägplan är: mot ett hållbart Sundsvall år 2020. Sundsvalls Agenda 21 är en viljeyttring och ett verktyg, inte ett åtgärdsprogram som ska visa färdriktningen. De 10 • Satsa på förbättrad infrastruktur för ökad pendlingsmöjligheter. Fler mål som finns i programmet inbegriper: rörliga invånare bidrar till större branschbredd, flexiblare arbetsmark- nad samt större tillgång till utbildnings-, kultur- och fritidsaktiviteter. 1. Natur – Sundsvalls natur ska skyddas. Mångfalden bland landskapets växter och djur ska bevaras. Vår stad och våra bostadsområden ska • Kommunen ska arbeta för att minska luftföroreningar i centrala staden präglas av grönska, parker och planteringar. och andra utsatta boendemiljöer. 2. Konsumtion – Vi ska på arbetet och i hemmet välja de varor och tjäns- • Överskottsmassor ska så långt som möjligt nyttjas i samhället. Det ter som ger minsta möjliga påverkan på natur och hälsa. innebär att massornas föroreningsinnehåll behöver klargöras och att lämpligheten hos platsen där massorna ska nyttjas måste bedömas. Föroreningar ska inte spridas i rena områden. 3. Kunskap – Alla Sundsvallsbor ska veta hur vårt sätt att leva och arbeta påverkar hälsa och miljö – i vår kommun och i världen. • Kommunen ska i planering, tillståndsgivning och verksamhet skydda områden och verksamheter med höga fritids- och rekreationsvärden. 4. Makt – Sundsvallsborna ska ha makt och starkt inflytande över arbetet för ett hållbart samhälle. • Kommunen ska i planering, tillståndsgivning och verksamhet skydda områden med höga kulturvärden. 5. Hälsa – Var och en i Sundsvall ska ha möjlighet att uppnå god hälsa • Alla områden och miljöer har kulturarvsvärden och även i de flesta fall och livskvalitet. estetiska och andra upplevelsevärden som ska beaktas i alla plan- och bygglovärenden. 6. Boende – Boendet ska vara anpassat till naturens kretslopp. • Kommunen ska verka för att gällande konventioner och direktiv om landskapets värden och biologisk mångfald efterlevs i alla verksamhe- 7. Produktion – Alla varor ska tillverkas resurssnålt i slutna processer. ter. Utsläpp av skadliga ämnen, som inte bryts ned i naturen, ska upphöra helt. Utsläpp av andra ämnen ska anpassas till naturens kretslopp. • Kommunen ska i planering, tillståndsgivning och verksamhet upp- märksamma och skydda områden med höga värden för natur och land- 8. Energi – Endast energikällor som förnyas ska användas och energin skapsbild, ekologiskt känsliga och stora opåverkade områden. ska användas effektivt. • Vid plan- och bygglovärenden ska hänsyn tas till landskapets värden utifrån natur, kultur och friluftsliv. I områden med låg andel allemans- 9. Transporter – Transporter ska ske energisnålt och med minsta möjliga rättslig mark ska naturmark, hav, sjöar och vattendrag särskilt värnas. påverkan på miljö och hälsa.

• Bevarande och utveckling av utpekade stråk, kärnområden och för- 10. Avfall – Inga nya avfallstippar ska anläggas i Sundsvall. bindelselänkar i stadens grönstruktur och tätortsnära grönområden

7 3 Avgränsningar

3.1 Geografisk avgränsning Med utredningsområde avses det område inom vilket lokalisering av ny väg övervägs, inklusive områden där effekter kan uppstå. Geografiskt avgränsas detta projekt huvudsakligen till befintlig vägsträckning med en buffert på 50 meter på vardera sidan av vägen. Denna avgränsning görs för att kunna fånga in de miljöeffekter som vägombyggnaden innebär.

För några aspekter är influensområdet större. Det gäller för följande aspek- ter:

• Vägtrafikbuller påverkar områden upp till 300-400 meter från vägen beroende på terrängens och vegetationens beskaffenhet.

• Vattenmiljöer nedströms vägen kan påverkas av vägtrafikens föro- reningar. Hur stort detta område blir är beroende av vattendragets morfologi och flöden.

• Djurlivets rörlighet påverkas av mittbarriärer och ökad trafikmängd. Influensområdet motsvarar viltets hemområden samt spridningsvä- garna mellan dessa. Storleken på dessa områden varierar med art.

• Friluftslivets rörlighet kan påverkas av mittbarriär och ökad trafik- mängd. Influensområdet motsvarar främst områden för närrekreation i anslutning till bebyggelse.

3.2 Tidsmässig avgränsning Tidsmässigt avgränsas miljöbedömningen till 2040 då konsekvenserna bedöms ha slagit igenom. De konsekvenser som härrör till byggskedet avgränsas till tiden fram tills projektet är färdigbyggt.

3.3 Tematisk avgränsning Figur 3.1:1 Lokaliseringsområdet för vägplanen, sträckan Blåberget-Matfors. Avgränsningen av miljöaspekter avser lokaliseringsområdet och dess influ- ensområde i nutid och fram till prognosåret 2040. En exakt avgränsning är svår att göra då det är många intressen och verksamheter som påverkas av detta projekt. Längs vägen finns bebyggelse, skyddsvärd natur- och kultur- miljö, skogsmark och andra verksamheter. • Boendemiljö och hälsa – påverkan av vägtrafikbuller i boendemiljöer. • Vibrationer till följd av vägtrafiken – På platser där vägen går på mark med lera finns risk för vibrationer som kan påverka byggnader. Vi- De miljöaspekter som identifierats och bedömts påverkas av projektet är • Risk och säkerhet – främst trafiksäkerhet samt transporter med farligt brationer som kan uppstå till följd av markarbeten under byggskedet följande: gods. kommer att utredas inom ramen för byggskedets störningar. • Mark och vatten – påverkan av vägtrafikens utsläpp på yt- och grund- • Landskapsbild – projektet innebär en breddning av vägen, vilket inne- vatten. Projektet bedöms inte påverka följande aspekter, som därmed inte kom- bär att vägen får en mer dominerande ställning i landskapet. mer att utredas vidare: • Byggskedets störningar och resursanvändning – tillfälliga störningar • Kulturmiljö – främst gällande eventuella i dag okända kulturmiljövär- som uppkommer till följd av byggprocessen samt energi- och resursan- den där markanspråk görs samt kända värden i vägens närhet. • Luftmiljö – trafikmängden och det öppna vägrummet gör att förore- vändning under byggskedet. ningshalterna kommer att underskrida gällande miljökvalitetsnormer • Naturmiljö – förlust av värden där markanspråk görs samt påverkan för luft med god marginal. • Klimatpåverkan – effekterna av ändrad hastighet samt framkomlighet på hotade arter och kända naturvärden i vägens närhet, samt barriäref- på vägen. fekter av vägen. • Hushållning med naturresurser – projektet innebär breddning av vä- • Rekreation och friluftsliv – barriäreffekter av vägen samt vägtrafikbul- gen, vilket kommer att ta jordbruks-och skogsmark i anspråk. ler.

8 4 Förutsättningar 4.1.2 Näringsliv och sysselsättning sortering och mellanlagring av brännbart avfall. Brännbart grovavfall, bygg- Sundsvall bildar tillsammans med Timrå, Härnösand och Ånge en funk- och rivningsvirke samt trädgårdsavfall krossas och körs till energiåtervin- tionell arbetsmarknadsregion. Andelen förvärvsarbetande inom kapitalin- ning vid Korstaverket. Vid avfallsanläggningen hanteras även restproduk- 4.1 Markanvändning tensiv industri är 42 i regionen, vilket kan jämföras med 19 % i riket. Det ter från Korstaverket. 4.1.1 Befolkning och bebyggelse beror i huvudsak på Sundsvalls specialisering inom massa-, pappers- och I slutet av 2014 hade Sundsvalls kommun ca 97 000 invånare, varav pappersvaruindustrin. Andelen förvärvsarbetande inom arbetsintensiv och SCA timmerterminal i Töva. Försörjningen av skogsråvara till 51 000 bor i Sundsvalls tätortsområde. I Matfors-Vattjom bor ca 3 700, i kunskapsintensiv industri är lägre än i riket. och Ortviken sker till stor del genom det så kallade ”Tövasystemet”. Töva- Stöde ca 600 och Nedansjö har ca 250 invånare. Timrå kommun har ca systemet innebär att skogsråvara från inlandet transporteras med järnväg 18 000 invånare, varav ca 10500 i centralorten. Sundsvalls kommun har ca 50 000 sysselsättningstillfällen (2013). Do- till Töva. Från Töva transporteras virket vidare med bil till industrierna. minerande arbetsgivare är Sundsvalls kommun, landstinget samt ett Inom lokaliseringsområdet finns endast ett fåtal bostäder och gårdar, med antal större bolag inom tillverkningsindustri och deltaljhandeln bl.a. SCA, Stena Recycling i Töva. Återvinningsanläggning av metallskrot. totalt omkring 260 boende, se figur 4.1:1. Valmet, Kubal, IKEA m.fl. Arbetsplatserna har en stark koncentration till centrala Sundsvall och Birsta. På landsbygden finns enstaka gårdar och Trioplast i Töva. Trioplast utvecklar, tillverkar och distribuerar filmer verksamheter. och förpackningsmaterial för användning inom industri, jordbruk, odling, hygien och operationssjukvård, bygg, energi och avfallshantering för att Inom lokaliseringssområdet och dess närhet finns ca 150 arbetsplatser. nämna några områden. Följande verksamheter är de större arbetsplatserna inom eller i direkt anslutning till lokaliseringsområdet: Matfors Byggtjänst. Utför det mesta inom byggnation: nyproduktion, utbyggnad, renovering och bygglovsritningar. Sundsvall Energi, Blåberget avfallsanläggning och Krets- loppspark. Återvinninganläggning för avfall från hushåll och företag i hela Mellannorrland. Huvuddelen av verksamheten består av mottagning,

Figur 4.1:1 Mantalskriven befolkning per 250*250-metersruta. Källa ÅF. baserat på SCB- Figur 4.1:2 Endast ett fåtal arbetsställen ligger inom lokaliseringsområdet, men i anslutning till området berörs något fler. statistik för år 2011.

9 4.1.3 Viktiga målpunkter/Samhällsfunktioner E14 är främst en viktig länk för att kunna nå målpunkter utanför lokalise- ringsområdet. Inom eller i nära anslutning till lokaliseringsområdet finns i exempelvis:

• Töva timmerterminal, • Blåberget avfallsanläggning, • Töva skidstadion, • bensinstation • Matfors Byggtjänst • Modellflygfält • Hembygdsgården i Matfors. • Strax söder om lokaliseringsområdet i Matfors ligger Matfors Industri- Figur 4.1:3 I lokaliseringsområdet finns en gles bebyggelsestruktur med bostadshus och olika typer av småskalig industri och verksamheter. område med ett fåtal industriverksamheter.

10 Kartans beteckningar för mark- och vattenanvändning

ÖP tätort, inland etc. Pendelstation Avgränsning av områden för kompletterande generella 6WDWLRQKnOOSODWVYLGMlUQYlJVRPSODQHUDVHOOHUYLGDUHXWYHFNODV riktlinjer. Se vidare i planförslagets textdel. Resecentrum, utvecklas FÖP som ska gälla i ÖP2021 5HVHFHQWUXPXQGHUXWYHFNOLQJNQ\WHUVDPPDQWnJEXVVJnQJ Här gäller särskilda riktlinjer som redovisas i en fördjupad F\NHOWD[LRFKELO Kroktjärnsberget översiktsplan. Järnvägsreservat Vackerhöjden Yta av intresse för framtida järnväg. Utveckling vägförbindelser Gussjöhöjden Nedsänkt järnväg Kälhöjden Skissad förbindelselänk (QQHGVlQNQLQJRFK|YHUE\JJQDGDYMlUQYlJHQSODQHUDV6H Vithöjden Stor-Gussjön +lUÀQQVXWYHFNOLQJVLGpHUWLOOHQQ\YlJOlQNDQWLQJHQLIRUPDY vidare i fördjupad översiktsplan. Svartdalsberget Paljacka ELOYlJHOOHU*&YlJVRPNDQYDUDDYVWUDWHJLVNEHW\GHOVH/lJHW är inte fastlagt. Pendelstation på längre sikt ,GpWLOOIUDPWLGDWnJKnOOSODWVOlJH/RNDOLVHULQJRFKDQGUD Paljackhöjden Indalsälven Ev. utveckling transportled Torberget förutsättningar är inte utredda. Stor-Gussjön 'nQ\D(RFK/RJLVWLNSDUNHQÀQQVSnSODWVNDQHWWI|UlQGUDW Långliden Vargetjärnhöjden Storberget WUDQVSRUWÁ|GHPHGI|UDEHKRYDYnWJlUGHUSnGHWWDYlJQlW Bevara Natur/Kultur Stor-Gussjön Bebyggelseutveckling Bevara natur-/kulturlandskapet Långsvedjan 9lUGHIXOOWODQGVNDSVRPVNDVN\GGDVIUnQQHJDWLYSnYHUNDQSn Bostäder Fågelvinberget YlUGHQJlOODQGHQDWXUNXOWXUODQGVNDSIULOXIWVOLYRFKELRORJLVN Gravåsen Snårhöjden )|UVODJWLOOQ\WWERVWDGVRPUnGH2PUnGHWVNDUDNWlUEHVNULYVL Mårdstockdalen Nordansjöhöjden mångfald. Örasjöåsen SODQI|UVODJHWVWH[WGHO6W|UUHEHE\JJHOVHJUXSSHUE|URFNVn Nordansjön Återvänningssjön Boda Storbacken Tjäresjöbacken Hajsoberget NXQQDLQQHKnOODI|UVNRORUJUXSSERHQGHQVHUYLFHRFKDQGUD Större vildmarksområde Lidensboda Svarttjärnåsen Gustavsbrännan Skallberget Indalsälven Vinnrothöjden Anderbergsåsen Återvänningssjön PLQGUHYHUNVDPKHWHUVRPLQWHlUVW|UDQGHI|UGHERHQGH 6W|UUHRPUnGHVRPLQQHKnOOHUGHORPUnGHQPHGW\VWRU|UG Skaberget Västanå QDWXU8WYHFNOLQJVSODQHUE|UIUlPMDQDWXUWXULVP6HYLGDUHL Återvänningen Hosjöbacken Kompl. bostäder/verksamheter mm planförslagets textdel. .RPSOHWWHUDQGHEHE\JJHOVHHOOHURPYDQGOLQJlUP|MOLJ.DQ Häbberåshöjden Anderberget Vialampåsen Gråberget LQQHElUDERVWlGHUPHQRFNVnKDQGHONRQWRUVHUYLFHRFKDQGUD ! !!!!!!!! Grönområden i tätort Halvmilmyrberget Stor-Tjäresjön ! !!!!!!!! Järkvissleberget PLQGUHYHUNVDPKHWHUVRPLQWHlUVW|UDQGHI|UGHERHQGH ! !!!!!!!! Källmyrberget ! !!!!!!!! Grönstråk ! !!!!!!!! Remkilen Småskaliga bostäder ! !!!!!!!! 6DPPDQKlQJDQGHQDWXUHOOHUSDUNVWUnNLWlWRUWHQYDUV Funnelsjöhöjden ! !!!!!!!! Granåsen ! !!!!!!!! Svartåsen 2PUnGHI|UP|MOLJNRPSOHWWHULQJVEHE\JJHOVHKXYXGVDNOLJHQ ! !!!!!!!! IXQNWLRQlUYLNWLJWDWWEHYDUDHOOHUXWYHFNOD Vålberget ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! ERVWlGHUDQSDVVDWWLOOSODWVHQVI|UXWVlWWQLQJDU ! !!!!!!!! Gammelfäbodberget Rödmyrberget ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! Kärnområde natur/friluftsliv ! !!!!!!!! Mussjöhöjden ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! Rigåsen Kommundelscentrum ! !!!!!!!! 1DWXUPDUNLWlWRUWHQYDUVK|JDYlUGHQI|UQlUUHNUHDWLRQRFK Höglandsberget Kvarnberget Högland Skäldammet .RPPXQGHOVFHQWUXPPHGP|MOLJKHWWLOONRPSOHWWHULQJ ! !!!!!!!! QDWXUVNDEHYDUDV7LOOJlQJOLJKHWRFKIULOXIWVYlUGHQVND ! !!!!!!!! Musklippen ! !!!!!!!! Pålberget Vithällberget Dammsjön XWYHFNOLQJ ! !!!!!!!! XWYHFNODV Björnbaljen Stadscentrum Natur/skydd Kvarnbaljen Kråkstensjön Klippen 6WDGVFHQWUXPPHGP|MOLJKHWWLOONRPSOHWWHULQJXWYHFNOLQJ 6NRJQDWXUPHGDYVNlUPDQGHYHUNDQVRPVNDEHYDUDV Kolemyrhöjden ! !!!!!!!! Järkvissle ! !!!!!!!! Norrnäsåsen PKWULNVLQWUHVVHRFK6WDGVYLVLRQ6XQGVYDOO ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! Utveckling friluftsliv Långvikberget Oxsjön Stadsutveckling ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! 2PUnGHVRPE|UXWYHFNODVI|ULGURWWIULOXIWVOLYRFKDQOlJJ- Stor-Skälsjön ! !!!!!!!! &HQWUDODVWDGVGHODURFKVWDGVGHOVFHQWUXPGlUXWYHFNOLQJRFK ! !!!!!!!! Indalsälven Skälgården ningar kopplat till detta. Stor-Vallsjön I|UWlWQLQJE|UVNHPHGKlQV\QWLOOYDUMHVWDGVGHOVVSHFLHOOD Ropnäshöjden Oxsjön Öratjärnsbrännan förutsättningar. ! !!!!!!!! Utveckling i landsbygd ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! Höglandsåsen ! !!!!!!!! Skälaberget ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! Utveckling turism/rekreation Oxsjö Handelsområde utveckling ! !!!!!!!! Rännberget Stor-Skälsjön 6W|UUHKDQGHOVRPUnGHXQGHUXWYHFNOLQJ ! !!!!!!!! 2PUnGHSnODQGVE\JGHQPHGVWRUWYlUGHI|UWXULVPUHNUHDWLRQ Indalsälven Starslätt Björnberget Vildberget ! !!!!!!!! VRPE|UXWYHFNODV Sillre ! !!!!!!!! Stor-Vallsjön Komplettering i kulturlandskap ! !!!!!!!! Pellemyråsen ! !!!!!!!! 1\EHE\JJHOVHPnVWHDQSDVVDVWLOONXOWXUPLOM|QVEHYDUDQGHYlU- ! !!!!!!!! Utvecklingsstråk inlandet ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! Stråk i inlandet där kommunen särskilt bör värna om goda Lövåsen Brudsjön Vitterknulen den. ! !!!!!!!! Näveråbrännorna Stor-Vallsjön Stor-Stensjön NRPPXQLNDWLRQHUVHUYLFHHWFRFKGlUGHWÀQQVHQSRWHQWLDO Brattlandsåsen Sandrisberget Utbyggnad på längre sikt ! !!!!!!!! för framtida tillväxt. ! !!!!!!!! 2PUnGHVRPlULQWUHVVDQWI|UNRPPXQHQVIUDPWLGDWLOOYl[W ! !!!!!!!! Stockåsen ! !!!!!!!! Eldföråsen Gravåsen Stor-Vitberget PHQVRPE|UEHE\JJDVI|UVWQlUDQGUDI|UHVODJQDXWE\JJQDGV- Bjärtberget Dacke Mattisåsen Större vindkraftsanläggning Flosjöåsen områden genomförts. ! !!!!!!!! Indalsälven ! !!!!!!!! 2PUnGHGlUVW|UUHYLQGNUDIWVDQOlJJQLQJDUI|UHVOnV6HYLGDUHL ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! vindkraftsplanen. Kulleråsen Klärke Lill-Vallsjön Utveckling verksamhet Främre Lövåsberget Lomtjärnsbrännan ! !!!!!!!! Dackebrännan ! !!!!!!!! Verksamhet ny/kompletterande Fäbodhöjden Svartåbodarna ! !!!!!!!! Vatten, farled/hamn Vallsjöåsen ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! 9HUNVDPKHWVRPUnGHXQGHUXWYHFNOLQJ.DQDYVHLQGXVWUL ! !!!!!!!! Farled ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! KDPQGHSRQLPPPHQRFNVnPLQGUHYHUNVDPKHWHUHQOLJW Indalsälven 9DWWHQRPUnGHPHGKXYXGVDNOLJIXQNWLRQVRPIDUOHG Loviken Svensåsberget Bodacke StorbergetGöteborg beskrivning i planförslagets textdel. Bunäsberget ! !!!!!!!! Hamn Loviken Stockholm ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! Broreservat ! !!!!!!!! 9DWWHQRPUnGHPHGKXYXGVDNOLJIXQNWLRQVRPKDPQRPUnGH Hålldammsberget 3ODQHUDGYlJEURHOOHUXWU\PPHI|UIUDPWLGDRPE\JJQDGDY Nortjärnsgårdarna EHÀQWOLJEUR Sandnäset Väckesjön ! !!!!!!!! Vike Hajet ! !!!!!!!! Kväcklingen ! !!!!!!!! Åsen ! !!!!!!!! Renåsen Jenåsen Svedjan Unåsen HolmsjönDrevbergsudden Indalsälven Udden Orråsen Backen ! !!!!!!!! Mon ! !!!!!!!! Nötåsen ! !!!!!!!! Vikebotten ! !!!!!!!! Svartviksberget Tjäredalen Flygge Kistnäset Nilsböle allmänning Högsåsen Gimåfors Holmsjön IndalsälvenÖsterflygge Rajskeberget ! !!!!!!!! Holmsjön Stor-Mosjön Moaknylen ! !!!!!!!! HimmelsjönNolbyåsen ! !!!!!!!! Västbyn ! !!!!!!!! Råbäcken Fagervikssjön BöleJansonstorpet Bjursberget ! !!!!!!!! Sunnansjö Hängstaberget Gullåsberget ! !!!!!!!! Gudmundstjärn Anundgård Sandören ! !!!!!!!! Hassjöberget Oterberget Indalsälven ! !!!!!!!! SlättbackbergetNilsböle ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! Skarpåsen ! !!!!!!!! Östbyn Töreltjärnsberget Hassjön ! !!!!!!!! Sarabergsåsen FlurbergetBölesåsen ! !!!!!!!! Holmsjön Lill-Otern ! !!!!!!!! Sandris Sunnås Bjässjöåsen ! !!!!!!!! Sandsviken Österström ! !!!!!!!! Lill-Sundsjön Sundsjöåsen ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! Indalsälven HallstabodarnaKlingeråsen Bleckåsen Holmsjön ! !!!!!!!! Gregoriusberget ! !!!!!!!! Norrsjön ! !!!!!!!! Hissjöbergsmyråsen ! !!!!!!!! Storberget Bjässjön Rönnsjöåsen ! !!!!!!!! Baggböle ! !!!!!!!! Hällingen ! !!!!!!!! Degelmyråsen Stor-Sundsjön Västloning Hållbackberget ! !!!!!!!! Blanken ! !!!!!!!! Sörsjön Lillsjöberget ! !!!!!!!! IndalsälvenÖstloning ! !!!!!!!! Sulsjönäset Klingeråsen Anundgårdsåsen Stigeåsen HolmsjönJärpberget HallstabergetHallsta Sjöändan Sulsjöberget Sulsjön Holmmyråsen! !!!!!!!! Norrgrenen Lillhallsta Hängstaberget ! !!!!!!!! Märabacken ! !!!!!!!! Sjöändberget ! !!!!!!!! Brännåsen Udden Skällstaberget Lövåsen Hissjönäset IndalsälvenNorrhängsta ! !!!!!!!! Lövåsen Lillhängsta ! !!!!!!!!Flaggberget Hissjön Navarn Bjällstaberget ! Myckelsjö!!!!!!!! ! !!!!!!!! Glanässvedjan -Oxåsen Skällsta Stige Stor-Myckelsjön Nyårsberget Sodalen Häre Navarn Storberget Motjärnsberget Knyltjärnsberget Indalsälven Koftberget Lill-Hullsjön Backen Ön Backlundsberget Säter Bjässarängesåsen Lill-Hullsjön Navarn Nysäter KävstaKårstaberget Bruket Klingeråsen Norrsjöbergen Lillkårsta Övre Örasjön Micksäter Tjärnsvedåsen Getåsen Norrsjön Harvom Gräsdalsberget Gubbmyrberget IndalsälvenArklo Lokåsen Surfallsberget Grovmyrberget Nyland ÖstanskärSammelsberget Komparberget

Öratjärnsåsen Kvarnviken Timmermon Tullnäset Sulå Brännbacktorpen Missnöjet Krånge Bottnarna Abbaåsen Brattfallet Flakabergen Stor-Hullsjön Åseberget Lappmoberget Fullermyråsen Indalsälven Svartåsen Strömåsberget Gravtjärn Bryggtjärn Änget Åse Öster-Högsjö Rösåsberget Nyåsen Dansmon Patronssvedjan Väster-Högsjö Hällan Millesttjärnsåsen Brickberget Fängsjön Strömås Kockera Bryggtjärnsberget Storbrännberget Storbränna Gruvberget Pellesvedåsen Knipan Bjärmeberget Nordansjö Knipberget Storberget Gåltjärnsberget SkansbergetKrången Grönåsen Kallbäckåsen Tjärnlundsberget Brännan BrandbergsåsenOxåsen Lycksjön Högsjömon Väster-Gåltjärn Bjärme Nordansjöberget Norrsjön Västansjö Väster-Gåltjärn Lycksjön Nora Norafors Väster-Lövsätt Säliåsen Västansjön Brandbergsbodarna Koberget Norasjön Långdansen Rödmyrberget Örlingsberget Lill-Bandsjön Bodberget Östanåbodarna Klingerfjärden Edebodsjön BränningsbergetÅllåsbodarna Slångåsen Höglidåsen Fågelvinberget Bodsjön Timrå Eriksdal BergåkersallmänningenBrattfalletFlatabodarna Bodåsberget Högåsberget Nybodbackarna Ytterkovland Sjögaråsen Näsvattnet 4.1.4 KommunalaVäster-Lövsjön planer Solumsberget Nacka Långåsen Skönvik Gista Storåsen Hällsjön Solum Högåsen Trappberget Kommunala översiktsplanen DetaljplanerKovland Laggarberg Hörningsholm Torrvedsåsen Bräntlandsberget Närsta Gransjösvedjan Sundsvall har en ny (från 2014) gällande översiktsplan. I planen är E14 ut- Hela Sundsvalls tätort är detaljplane- eller Gångviken Igeltjärnsberget Tösta Brödlösa Birstaberget Hartung Viskansberget Brandmarken pekad som i stort behov av förbättrad standard både gällande trafiksäkerSlåttsvedberget- stadsplanelagda. I närheten av E14 på sträckan Finsta Näset Båräng Pottäng Svartåsen het och framkomlighet. På delar av sträckan SundsvallNorrbäcken - Matfors motiverar mellan Blåberget-Matfors finns det dock bara Västra Ljusåsen Västbyåsen trafikmängden en 2+2-väg med miträcke. Bynett fåtal gällande detaljplaner. Vränsta Bonäset Öster-Svarttjärnsberget Häståsen Östanå Västland Edstaåsen Gillermyrberget Målås Alnösundet Stolpås Bykullen Öråker Maland Bergvik Aldernäset Fröåsen Skarpåsen Detaljplaner som berörs av vägplanen är: Österåsberget I översiktsplanen är E14 förbi Matfors/Vattjom utpekat som utvecklings- Orrvinberget Hillsta Smedsgården Ås Överede stråk för inlandet (se utdrag ur Sundsvalls kommuns översiktsplan figur Västra BirstaBirsta Skavåsen Östra Ljusåsen Härsta SlädaÅssjön Överbyn SöråsenKåski 4.1.4). Områdena är prioriterade för upprätthållande av en tillräcklig • S2490 Silje Långmyrberget Rökland Källråänget Segersjön Gudmundsbyn Gettorget Ettenberget Svarttjärnsberget servicenivå med kollektivtrafik som en central del. I Matfors finns även ut- Västmarken Råsta Ljustadalen Nedergård Slåttmyrberget Hammal Klökan Lappsvedjan pekade områden för kompletterande bostäder/verksamheter och i Vattjom • S6060 Backtjärnsbergetfinns ett område utpekad för en eventuell pendeltågsstation. Färsta Bäckänget Mon Kvarsättbodarna Ede Skarpåsen Vårsätt Säter Bullås Kolarmyrberget Vättansberget • B6024 Hulitjärn Hammalåsen Edsta Granlundstorpet Siljesmedjan Fridhem Storbacken Huljeåsen Österro Huli Vi Bodåsen Storåsen Gammelbodarna • B6017 Siljekullen Usland TorssvedjanStöde Kolbottenberget Norrhuljen Mosjöberget Brännorna Hällom Lövåsen Hjässberget Vihaga Strömmen Långblå KvarsättSiljekvarnen Äkrom Ljungan Svedjan Kvarnberget Bergsåker Alnön Håltjärnsberget Huljen Hovsbodarna • DP 411 Alnösundet Ön Tunadal Grönviken Västerlo Räbbmon Klingerfjärden Ljungan Lill-Gravberget Stormon Specksjön Böle Strand Rönningsvik Böle Huljesjön Stenbäcken Hjässberget Tunaby Bjässbodarna Nygården Usland Uddtorpet Brattåsberget Östanå Stödesjön Västibodarna Orrberget Sibirien SvartedeÖstibodarna Västerro Korsta Brattvall Norra Stadsberget Figur 4.1:5 Detaljplaner som kan komma att beröras av projektet. Hällnäset Bergdalen Lottasåsen Hovskvarnen Ortviken Granli Storkalven Brattåsgården Tjärnberget Råvlan Brattås Tjärnåsarna Kartans beteckningar för mark-Grönängen och vattenanvändning Petersvik Lervik Hartungviken Bränslan Pilmon Flaggberget Bladtjärnsberget Hovsåsen Djupsand Slättån Stödesjön KvarntorpetKvarnberget ÖP tätort, inland etc. Pendelstation Svarthamn Gålviken Avgränsning av områden för kompletterande generella 6WDWLRQKnOOSODWVYLGMlUQYlJVRPSODQHUDVHOOHUYLGDUHXWYHFNODV Rödösand Bue Tjärnåsarna riktlinjer. Se vidare i planförslagets Vallatextdel. Skravsätt Rödön Knävland Resecentrum, utvecklas Svedjan Stormon FÖP som ska gälla i ÖP2021 5HVHFHQWUXPXQGHUXWYHFNOLQJNQ\WHUVDPPDQWnJEXVVJnQJ Käckbacken F\NHOWD[LRFKELO Sundsvall Karlsvik Storberget Kvarnsvedjan Här gäller särskilda riktlinjer som redovisas i en fördjupad Långmyran Bredsand Herråsberget Kroktjärnsberget översiktsplan. Järnvägsreservat Loböle Vackerhöjden Yta av intresse för framtida järnväg. Vårbacken Utveckling vägförbindelser Bänkås Sågviken SveboKvarnberget Gussjöhöjden Rasåsen Nedsänkt järnväg Nyänget Kälhöjden Skissad förbindelselänk (QQHGVlQNQLQJRFK|YHUE\JJQDGDYMlUQYlJHQSODQHUDV6H Stödesjön Vithöjden Stor-Gussjön Gisselåsen +lUÀQQVXWYHFNOLQJVLGpHUWLOOHQQ\YlJOlQNDQWLQJHQLIRUPDY vidare i fördjupad översiktsplan. Högåsen Risåsen Kalberget Rudeberget Svartdalsberget Paljacka ELOYlJHOOHU*&YlJVRPNDQYDUDDYVWUDWHJLVNEHW\GHOVH/lJHW Fagerdal Trappberget Havstoviken Nedansjö Hällsjö är inte fastlagt. Pendelstation på längre sikt Klissberget,GpWLOOIUDPWLGDWnJKnOOSODWVOlJH/RNDOLVHULQJRFKDQGUD Sundsvallsfjärden Åsberget Paljackhöjden Indalsälven Ev. utveckling transportled Stor-Hällsjön Torberget Sörknävland förutsättningar är inte utredda. Grönberget Stor-Gussjön 'nQ\D(RFK/RJLVWLNSDUNHQÀQQVSnSODWVNDQHWWI|UlQGUDW Långliden Skiftesbäcken Vargetjärnhöjden Sidsjöhöjd Storberget WUDQVSRUWÁ|GHPHGI|UDEHKRYDYnWJlUGHUSnGHWWDYlJQlW Bevara Natur/Kultur BölesbodbergetSkalsbodberget Ljungan Stor-Gussjön Bevara natur-/kulturlandskapet Långsvedjan Bebyggelseutveckling Södra Bergets företagsby Lund Sör-Nedansjö Korpberget Älgdalsmoberget9lUGHIXOOWODQGVNDSVRPVNDVN\GGDVIUnQQHJDWLYSnYHUNDQSn Bostäder YlUGHQJlOODQGHQDWXUNXOWXUODQGVNDSIULOXIWVOLYRFKELRORJLVN Alnön Liljedalen Gravåsen Fågelvinberget Skallböle Snårhöjden )|UVODJWLOOQ\WWERVWDGVRPUnGH2PUnGHWVNDUDNWlUEHVNULYVL Lotjärn Mårdstockdalen Nordansjöhöjden mångfald. Böle Örasjöåsen SODQI|UVODJHWVWH[WGHO6W|UUHEHE\JJHOVHJUXSSHUE|URFNVn Norra Vattjom Nordansjön Återvänningssjön Lövåsen Boda Storbacken Tjäresjöbacken Hajsoberget Böle NXQQDLQQHKnOODI|UVNRORUJUXSSERHQGHQVHUYLFHRFKDQGUD Större vildmarksområde Lidensboda Svarttjärnåsen Gustavsbrännan Bänkåsviken Lotjärnsriset Indalsälven Anderbergsåsen Lilldälje Berg PLQGUHYHUNVDPKHWHUVRPLQWHlUVW|UDQGHI|UGHERHQGH 6W|UUHRPUnGHVRPLQQHKnOOHUGHORPUnGHQPHGW\VWRU|UG Skallberget Vinnrothöjden Återvänningssjön Södra Stadsberget Skaberget Västanå QDWXU8WYHFNOLQJVSODQHUE|UIUlPMDQDWXUWXULVP6HYLGDUHL Bjässhammarn Återvänningen Ljungan Hosjöbacken Kompl. bostäder/verksamheter mm planförslagets textdel. Krokviken Intaget Rude .RPSOHWWHUDQGHEHE\JJHOVHHOOHURPYDQGOLQJlUP|MOLJ.DQ Tranviken Häbberåshöjden Anderberget Vialampåsen Gillermyrbergen Gråberget LQQHElUDERVWlGHUPHQRFNVnKDQGHONRQWRUVHUYLFHRFKDQGUD Sörnacksta Granliden Storberget Halvmilmyrberget Stor-Tjäresjön ! !!!!!!!! Grönområden i tätort PLQGUHYHUNVDPKHWHUVRPLQWHlUVW|UDQGHI|UGHERHQGH ! !!!!!!!! Spikarna Kilen Järkvissleberget ! !!!!!!!! Källmyrberget ! !!!!!!!! Grönstråk ! !!!!!!!! Skatudden Österdälje ! !!!!!!!! Remkilen Småskaliga bostäder 6DPPDQKlQJDQGHQDWXUHOOHUSDUNVWUnNLWlWRUWHQYDUV Viken Ljungan Funnelsjöhöjden ! !!!!!!!! Sidsjöbodarna Granåsen ! !!!!!!!! Näsudden Trögåsen StorjordenSvartåsen 2PUnGHI|UP|MOLJNRPSOHWWHULQJVEHE\JJHOVHKXYXGVDNOLJHQ ! !!!!!!!! IXQNWLRQlUYLNWLJWDWWEHYDUDHOOHUXWYHFNODBackarna Krokudden Vålberget ! !!!!!!!! Fanbybodarna ! !!!!!!!! ERVWlGHUDQSDVVDWWLOOSODWVHQVI|UXWVlWWQLQJDU ! !!!!!!!! Gammelfäbodberget Rödmyrberget ! !!!!!!!! Fallen ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! Kärnområde natur/friluftsliv ! !!!!!!!! Mussjöhöjden ! !!!!!!!! Ängomsåsen ! !!!!!!!! Rigåsen Kommundelscentrum ! !!!!!!!! 1DWXUPDUNLWlWRUWHQYDUVK|JDYlUGHQI|UQlUUHNUHDWLRQRFK Vindhem Höglandsberget Kvarnberget Högland Skäldammet .RPPXQGHOVFHQWUXPPHGP|MOLJKHWWLOONRPSOHWWHULQJ ! !!!!!!!! QDWXUVNDEHYDUDV7LOOJlQJOLJKHWRFKIULOXIWVYlUGHQVND ! !!!!!!!! Musklippen ! !!!!!!!! Pålberget Vithällberget DammsjönÄngom XWYHFNOLQJ ! !!!!!!!! XWYHFNODV Skölesklevarna Björnbaljen Bredsand Stadscentrum Natur/skydd Kvällsjön Kvarnbaljen Uslandskilen Högåsen Kråkstensjön Klippen 6WDGVFHQWUXPPHGP|MOLJKHWWLOONRPSOHWWHULQJXWYHFNOLQJ 6NRJQDWXUPHGDYVNlUPDQGHYHUNDQVRPVNDEHYDUDV Kolemyrhöjden ! !!!!!!!! Järkvissle ! !!!!!!!! Norrnäsåsen PKWULNVLQWUHVVHRFK6WDGVYLVLRQ6XQGVYDOO ! !!!!!!!! Nedre Bredsand Rudtjärnåsen Svanängsåsen ! !!!!!!!! Utveckling friluftsliv Långvikberget Oxsjön Stadsutveckling ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! 2PUnGHVRPE|UXWYHFNODVI|ULGURWWIULOXIWVOLYRFKDQOlJJ- Stor-Skälsjön ! !!!!!!!! &HQWUDODVWDGVGHODURFKVWDGVGHOVFHQWUXPGlUXWYHFNOLQJRFK ! !!!!!!!! Draget Indalsälven Matfors Skälgården ningar kopplat till detta. Stor-Vallsjön I|UWlWQLQJE|UVNHPHGKlQV\QWLOOYDUMHVWDGVGHOVVSHFLHOOD

RopnäshöjdenLjungan ! !!!!!!!! Finnåsen Oxsjön Öratjärnsbrännan förutsättningar. Utveckling i landsbygd ! !!!!!!!! Långsjön ! !!!!!!!! Höglandsåsen ! !!!!!!!! Skälaberget ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! Utveckling turism/rekreation Oxsjö Handelsområde utveckling ! !!!!!!!! Svartåsen Skavbackarna Rännberget Stor-Skälsjön Vallnäs 6W|UUHKDQGHOVRPUnGHXQGHUXWYHFNOLQJ ! !!!!!!!! 2PUnGHSnODQGVE\JGHQPHGVWRUWYlUGHI|UWXULVPUHNUHDWLRQ Indalsälven RännöStarslätt Björnberget Vildberget ! !!!!!!!! VRPE|UXWYHFNODV Sillre ! !!!!!!!! Stor-Vallsjön Komplettering i kulturlandskap ! !!!!!!!! Pellemyråsen ! !!!!!!!! Rännöklevarna 1\EHE\JJHOVHPnVWHDQSDVVDVWLOONXOWXUPLOM|QVEHYDUDQGHYlU- ! !!!!!!!! Utvecklingsstråk inlandet ! !!!!!!!! Fors ! !!!!!!!! Stråk i inlandet där kommunen särskilt bör värna om goda Lövåsen Brudsjön Vitterknulen den. ! !!!!!!!! Näveråbrännorna Stor-Vallsjön NRPPXQLNDWLRQHUVHUYLFHHWFRFKGlUGHWÀQQVHQSRWHQWLDO Stockvik Stor-Stensjön Brattlandsåsen Rännobodarna Sandrisberget Fulberget Utbyggnad på längre sikt Hästhagen ! !!!!!!!! för framtida tillväxt. ! !!!!!!!! 2PUnGHVRPlULQWUHVVDQWI|UNRPPXQHQVIUDPWLGDWLOOYl[W ! !!!!!!!! Gimsjön Stockåsen Öster-Rännöbodsjön ! !!!!!!!! Vaple Palsjön Eldföråsen Gravåsen Stor-Vitberget PHQVRPE|UEHE\JJDVI|UVWQlUDQGUDI|UHVODJQDXWE\JJQDGV- Bjärtberget Dacke Mattisåsen Större vindkraftsanläggning Flosjöåsen områden genomförts. ! !!!!!!!! Indalsälven Rotön ! !!!!!!!! 2PUnGHGlUVW|UUHYLQGNUDIWVDQOlJJQLQJDUI|UHVOnV6HYLGDUHL ! !!!!!!!! Högåsen ! !!!!!!!! Högeråsen ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! vindkraftsplanen. Norra Nyhamn Kulleråsen Klärke Lill-Vallsjön Utveckling verksamhet Lomtjärnsbrännan Främre Lövåsberget Värsta ! !!!!!!!! Allsta Dackebrännan ! !!!!!!!! Verksamhet ny/kompletterande Fäbodhöjden Svartåbodarna ! !!!!!!!! Vatten, farled/hamn Västra LundeVallsjöåsen ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! 9HUNVDPKHWVRPUnGHXQGHUXWYHFNOLQJ.DQDYVHLQGXVWUL ! !!!!!!!! Farled ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! KDPQGHSRQLPPPHQRFNVnPLQGUHYHUNVDPKHWHUHQOLJW Svensåsberget IndalsälvenBodacke Aludden 9DWWHQRPUnGHPHGKXYXGVDNOLJIXQNWLRQVRPIDUOHG Stockstrand Loviken Göteborg Bro Storberget beskrivning i planförslagets textdel. Vapelnäs Näset Bunäsberget Ön ! !!!!!!!! Hamn Loviken Stockholm ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! Broreservat Sillmansåsen Bergom ! !!!!!!!! Svanäng 9DWWHQRPUnGHPHGKXYXGVDNOLJIXQNWLRQVRPKDPQRPUnGH Hålldammsberget 3ODQHUDGYlJEURHOOHUXWU\PPHI|UIUDPWLGDRPE\JJQDGDY Klingsta Dyrkullsberget Nortjärnsgårdarna EHÀQWOLJEUR Sandnäset Väckesjön ! !!!!!!!! Svartviksfjärden Sundsvallsbukten Vike Hajet Liden ! !!!!!!!! Hamn Kväcklingen ! !!!!!!!! Grössjöbergen Åsen ! !!!!!!!! Renåsen KlingstatjärnenAllstaåsen Lyngsterberget Lyngstern Unåsen Jenåsen Svedjan HolmsjönDrevbergsudden Orråsen Indalsälven Myssjön Udden Backen ! !!!!!!!! Hamnsbådarna Mon Borgen! !!!!!!!! Nötåsen ! !!!!!!!! Omsberget Vikebotten Figur 4.1:4 Utdrag ur Sundsvalls kommuns översiktsplan över Matfors/Vattjom. ! !!!!!!!! Grössjön Högbergsklinten Flygge Svartviksberget Tjäredalen Gransjön Nilsböle allmänning Kistnäset Högsåsen Viggesjön Gimåfors Holmsjön IndalsälvenÖsterflygge Midskogsberget Rajskeberget ! !!!!!!!! Viforsen Övre Tunbyn Holmsjön Stor-Mosjön Moaknylen ! !!!!!!!! Vivsta HimmelsjönNolbyåsen ! !!!!!!!! Västbyn ! !!!!!!!! Ljusvik Råbäcken Fagervikssjön BöleJansonstorpet Hemmanet Bjursberget ! !!!!!!!! Bäckagården Sunnansjö Hängstaberget Gullåsberget ! !!!!!!!! Gudmundstjärn Sandören ! !!!!!!!! Pilkåsen Anundgård ! !!!!!!!! Vinoret Hassjöberget Oterberget Indalsälven SlättbackbergetNilsböle Marmen ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! Skarpåsen ! !!!!!!!! Per-Ersberget ! !!!!!!!! Östbyn Töreltjärnsberget Sör-Vigge Hassjön ! !!!!!!!! Pallviken Sarabergsåsen Lyngsteråsarna FlurbergetBölesåsen ! !!!!!!!! Holmsjön Lill-Otern Söräng ! !!!!!!!! Sandris Sunnås Bjässjöåsen ! !!!!!!!! Sandsviken Österström ! !!!!!!!! Nolbykullen Lill-Sundsjön Sundsjöåsen ! !!!!!!!! Vibodarna ! !!!!!!!! Åkersviken Fanbyklacken Långedalsberget Långnäset ! !!!!!!!! Rävsund Indalsälven HallstabodarnaKlingeråsen Ljungan Storsvedjan Sönnasjöbergen Bleckåsen Holmsjön ! !!!!!!!! Gregoriusberget ! !!!!!!!! Norrsjön ! !!!!!!!! Bolandsriset Hissjöbergsmyråsen KampåkernBjässjön Rönnsjöåsen ! !!!!!!!! Storberget LuckstaBaggböle ! !!!!!!!! ! !!!!!!!! Masjökullarna Hällingen Stor-Sundsjön ! !!!!!!!! Bymyran Degelmyråsen Västloning Hållbackberget Ljungan ! !!!!!!!! Blanken ! !!!!!!!! Sörsjön ! !!!!!!!! 11 Lillsjöberget ! !!!!!!!! Prästsvedjan IndalsälvenIsbrickanÖstloning Skalsberget Sulsjönäset Klingeråsen Anundgårdsåsen Stigeåsen HolmsjönJärpberget Vätaberget HallstabergetHallsta SjöändanBodbäcken Masjön Sulsjöberget Sulsjön ! !!!!!!!! Nolby Holmmyråsen Nyland Norrgrenen NybruketLillhallsta Hängstaberget ! !!!!!!!! Märabacken Hällsjön Edbacken ! !!!!!!!! TjärnbergetSjöändberget ! !!!!!!!! Klackbodarna Brännåsen Lill-Vitberget Flaggberget Udden Skällstaberget Lövåsen Råberget Hissjönäset IndalsälvenNorrhängsta Jubelåsen ! !!!!!!!! Lövåsen Sörforsåsen Lillhängsta ! !!!!!!!!Flaggberget Hissjön Navarn Bjällstaberget ! Myckelsjö!!!!!!!! ! !!!!!!!! Glanässvedjan Indals-Oxåsen Skällsta Vitberget Västbo Stige Stor-Myckelsjön Nyårsberget DjupdalsbergenDjupdalsbodarna Sodalen Häre Gammelbodåsen Navarn Storberget LindsjönVästiåsen Indal Kvissle Motjärnsberget Kulåsen Knyltjärnsberget Indalsälven Koftberget Lill-Hullsjön Backen Ön Västermarken Nortjärnsberget Högberget Backlundsberget NäsetSäter Bjässarängesåsen Lill-Hullsjön Navarn Nysäter KävstaKårstaberget Bruket Svedjan Blomsterbackarna Klingeråsen Norrsjöbergen Lillkårsta Högåsen Ållerviken Micksäter Njurunda Övre ÖrasjönNorrlindsjö Talludden Hamrebodarna Tjärnsvedåsen Getåsen Norrsjön Harvom Indalsälven Gräsdalsberget Lokåsen Gubbmyrberget FränstaArklo Vibodbergen Surfallsberget Grovmyrberget Klockarberget Rude Nyland ÖstanskärSammelsberget Plattberget Kråksta Pikestensåsen Komparberget Hamre Paradisön Öratjärnsåsen Kvarnviken Timmermon Torpet Tullnäset Sulå Brännbacktorpen Mjösund Östansjö Missnöjet Sörlindsjö Krånge Bottnarna Tjärnberget Flakabergen Kläpp Marna Abbaåsen Brattfallet Långsjön Stor-Hullsjön Åseberget Lappmoberget Kläppvik Fullermyråsen Indalsälven Ljungan Svartåsen Sör-Fjolsta VikarnStrömåsberget Gravtjärn Bryggtjärn Änget Åse Bergafjärden Forsåsen Rösåsberget Kyrkmon Kultimark Öster-Högsjö Mellangård Nyåsen Dansmon Patronssvedjan Väster-Högsjö Hällan Högberget Millesttjärnsåsen Brickberget BränddalsbergetFängsjön Strömås Västergård Kockera Bryggtjärnsberget Storbrännberget Rånaberget Öster-Långedsjön Gruvberget Ulvsjön Storbränna Knipan Lomsjöåsen Pellesvedåsen Bergafjärden Bjärmeberget Knipberget Högberget Storberget Nordansjö KrångenGåltjärnsberget Skansberget Grönåsen Kallbäckåsen Tjärnlundsberget Brännan BrandbergsåsenOxåsen Lycksjön Högsjömon Väster-Gåltjärn Bjärme Nordansjöberget Norrsjön Västansjö Väster-GåltjärnÅstaden Lycksjön Nora Norafors Väster-Lövsätt Sillmansåsen Laduråberget Säliåsen Lappmoberget Västansjön Häljum Brandbergsbodarna Koberget Norasjön Långdansen Rödmyrberget Västerbränslan Örlingsberget Råna Berge Lill-Bandsjön Bodberget Östanåbodarna Harvbodarna Skedloberget Västansjön Klingerfjärden Edebodsjön BränningsbergetÅllåsbodarnaBillsbergetSlångåsen Höglidåsen Fågelvinberget Stor-Gissjön Hassel Timrå Bodsjön Rudtjärnberget Eriksdal Böle Solberg Flatabodarna Nybodbackarna BergåkersallmänningenBrattfalletPrästmyranBodåsberget Ytterkovland Högåsberget Gässåsen Sjögaråsen Näsvattnet Väster-Lövsjön Solumsberget Nacka Österåsberget Långåsen Skönvik Gista Stordalsberget Färiln Solum Storåsen Trappberget Hällsjön Högåsen Bräntlandsberget Laggarberg Närsta Hörningsholm Bunsta Sillmansåsen Torrvedsåsen FärilbergetGransjösvedjan Gångviken Igeltjärnsberget Tösta Brödlösa Birstaberget Hartung Byn Viskansberget Brandmarken Slåttsvedberget Finsta Näset Häbbersåsen Norrbäcken Sundsbruk Båräng Pottäng Svartåsen Anderna Västra Ljusåsen Äggberget Västbyåsen Byn Vränsta Bonäset Öster-Svarttjärnsberget Västland Skrängsta Häståsen Östanå Edstaåsen Gillermyrberget Målås Alnösundet Stolpås Gissjön Bykullen Öråker Maland Bergvik Aldernäset Fröåsen Skarpåsen Tron Österåsberget Orrvinberget Hillsta Smedsgården Ås Norrvikssand Hasselsjön Överede Västra Birsta Kivan Gryttjen Skavåsen Birsta Släda Östra Ljusåsen Härsta Åssjön Överbyn Rökland Mellangårdsbodarna Källråänget Grytten SöråsenKåski Silje Långmyrberget Bergabodarna Ettenberget Segersjön Västmarken Gudmundsbyn Ängom Svala Algar Gettorget Svarttjärnsberget Råsta Ljustadalen Nedergård Slåttmyrberget Hammal Klökan Sönnansjön Östiängena Lappsvedjan Bullerberget Olovsbo Skrängstasjön Backtjärnsberget Färsta Johannedal Bäckänget Mon Kvarsättbodarna Ede Skarpåsen Vårsätt Säter Bullås Kolarmyrberget Vättansberget Malstabodarna Hulitjärn Hammalåsen Öjestrand Skinnåsberget Källmans Edsta Granlundstorpet Siljesmedjan Fridhem Storbacken Huljeåsen Österro Huli Vi Bodåsen Storåsen Gammelbodarna Siljekullen Usland Lövberget TorssvedjanStöde Kolbottenberget Norrhuljen Mosjöberget Brännorna Hällom Lövåsen Björkvik Hjässberget Kvarsätt Äkrom Vihaga Vedamon Björkön Strömmen Långblå Siljekvarnen Ljungan Svedjan Kvarnberget Bergsåker Alnön Rödsätt Håltjärnsberget Huljen Hovsbodarna Alnösundet Ön Tunadal Grönviken Slätt Junibodsand Västerlo Räbbmon Klingerfjärden Bond-Gryttjen Ljungan Lill-Gravberget Stormon Specksjön Böle Strand Rönningsvik MalstabodsjönHuljesjön Hjässberget Bysberget Tunaby Böle Stenbäcken Noren Bjässbodarna Nygården Usland Uddtorpet Mosvedjan Brattåsberget Östanå Stödesjön Västibodarna Orrberget Sibirien Fanbyn SvartedeÖstibodarna Västerro Korsta Kråkan Brattvall Lottasåsen Hovskvarnen Norra Stadsberget Bölen Uddarna Junibodarna Hällnäset Bergdalen Ortviken Storkalven Rumpskogen Brattåsgården Råvlan Granli Rotvik Brattås Tjärnberget Bränningen Tjärnåsarna Grönängen Öjen Pilmon Flaggberget Petersvik Lervik Hartungviken Djupsand BränslanSlättån Stödesjön KvarntorpetKvarnberget LindsjöbodarnaBladtjärnsberget VästeHovsåsenrberget Svarthamn Bue Gålviken Tjärnåsarna Valla Skravsätt Rödösand Backen Knävland Rödön Lörudden Svedjan Stormon Backen Käckbacken Kvarnsvedjan Sundsvall Karlsvik Långmyran Bredsand Storberget Mingen Loböle Herråsberget Bölesberget Bänkås Vårbacken Rasåsen Sågviken SveboKvarnberget Nyänget Risåsen Stödesjön Gisselåsen Högåsen Nedansjö Hällsjö Kalberget Rudeberget Fagerdal Trappberget Havstoviken Åsberget Klissberget Sundsvallsfjärden Bölesjön Korsholmen Grönberget Stor-Hällsjön Sörknävland Skiftesbäcken Sidsjöhöjd Gästa Gomaj BölesbodbergetSkalsbodberget Ljungan Lund Sör-Nedansjö Korpberget Älgdalsmoberget Södra Bergets företagsby Liljedalen Skallböle Alnön Lotjärn Norra Vattjom Böle Lövåsen Böle Västerböle Ankarsvik Bänkåsviken Mingen Lotjärnsriset Lilldälje Berg Södra Stadsberget Ljungan Bjässhammarn Krokviken Pråmviken Intaget Rude Gillermyrbergen Sörnacksta Tranviken Kilen Storberget Granliden Spikarna Skrängstabodarna Österdälje Viken Skatudden Björkön Trögåsen StorjordenLjungan BackarnaSidsjöbodarna KrokuddenNäsudden Fallen Fanbybodarna Bysjön Ängomsåsen Vindhem Ängom Slätterna Skölesklevarna Bredsand Uslandskilen Högåsen Kvällsjön Rudtjärnåsen Svanängsåsen Nedre Bredsand Böleberget Matfors Bölomssjön Draget ÅmingenFinnåsen Ljungan Långsjön Svartåsen Skavbackarna Rännö Vallnäs Stormyran Rännöklevarna Stockvik Fors Stockvik Björköfjärden Rännobodarna Fulberget Hästhagen Gimsjön Palsjön Öster-Rännöbodsjön Vaple Massmyrberget Högsvedkullen Högåsen Rotön Högeråsen Skärsättberget Gravarskogen Värsta Allsta Norra Nyhamn Skärsättstugan Rönnhamn Västra Lunde Aludden Stockstrand Näset Bro Ön Vapelnäs Svedje Sillmansåsen Bergom Svanäng Klingsta Dyrkullsberget Svartviksfjärden Hamn SundsvallsbuktenSjöänget Västerbyn Grössjöbergen Myrholmen Lyngsterberget KlingstatjärnenAllstaåsen Myssjön Lyngstern Borgen Hamnsbådarna Grössjön Högbergsklinten Omsberget Gransjön Östanrude Viggesjön Midskogsberget Vivsta Viforsen Övre Tunbyn Svartvik Hemmanet Ljusvik Pilkåsen Marmen Vinoret Bäckagården Salen Per-Ersberget Sör-Vigge Lyngsteråsarna Pallviken Essvik Söräng Nolbykullen Skärsätt Fanbyklacken Långedalsberget Långnäset Vibodarna Åkersviken Sönnasjöbergen Ljungan Storsvedjan Rävsund Bolandsriset LuckstaKampåkern Masjökullarna Ljungan Kvissleby Bymyran Norr-Björken Prästsvedjan Skalsberget Isbrickan BölomsklackenVätaberget Baggböle Hällsjön Masjön BodbäckenEdbacken Nybruket Nolby Nyland Gårdsjön Klackbodarna Flaggberget Tjärnberget Råberget Lill-Vitberget Jubelåsen Sörforsåsen Vitberget Västbo Skottsund DjupdalsbergenDjupdalsbodarna Gammelbodåsen LindsjönVästiåsen Kulåsen Kvissle Björkön Högberget Västermarken Nortjärnsberget Svedjan Näset Blomsterbackarna Norrlindsjö Talludden HögåsenHamrebodarna Njurunda Ållerviken Vibodbergen Fränsta Rude Hamre Plattberget Paradisön Klockarberget Kråksta Bredbyn Storgrund Pikestensåsen Torpet Östansjö Sörlindsjö Mjösund Långberget Tjärnberget Kläpp Kläppvik Långsjön Marna Sör-Fjolsta Vikarn LjunganVästergodset Forsåsen Kyrkmon Bergafjärden Kultimark Högberget Mellangård Bränddalsberget Omsberget Björn Ulvsjön Västergård Öster-Långedsjön Rånaberget Bergafjärden Lomsjöåsen Högberget Njurundabommen Sör-Björken Åstaden Södergård Sillmansåsen Laduråberget Lappmoberget Herrbodarna Häljum Västerbränslan Råna Berge Majbodarna Ännsiklandet Västansjön VästgårdsbodarnaHarvbodarna Skedloberget Stor-Gissjön Hassel Billsberget LövåsenRudtjärnberget Prästmyran Böle Solberg Gässåsen Österåsberget Färiln Stordalsberget Lassön Bunsta Sillmansåsen Byn Färilberget Häbbersåsen Anderna Äggberget Skrängsta Gissjön Hasselsjön Tron Kivan Norrvikssand Majbodberget Mellangårdsbodarna Gryttjen Grytten Brickan Svala Bergabodarna Sönnansjön Östiängena Bullerberget OlovsboÄngom Skrängstasjön Algar Källmans Malstabodarna Öjestrand Skinnåsberget Lövberget Rödsätt Vedamon Björkvik Björkön Bond-Gryttjen Malstabodsjön Bysberget Slätt Junibodsand NorenMosvedjan Nyrå Kråkan Junibodarna Rumpskogen Bränningen Öjen Bölen Rotvik Uddarna Näset Gästabodarna Lassöviken Lindsjöbodarna VästeGrimåsenrberget Backen Lörudden Backen Svartåsen Bölesberget Mingen Gästa Gomaj Bölesjön Korsholmen Västerböle Nybodarna Mingen Pråmviken Skrängstabodarna Björkön Bysjön Slätterna Bölomssjön Böleberget Vargberget Bunstavallen Åmingen Stormyran Massmyrberget Björköfjärden Gravarskogen Högsvedkullen SkärsättstuganSkärsättberget Rönnhamn Morarna Västerbyn Sjöänget Svedje Myrholmen Östanrude Hornsjön Salen Åbodarna Hälsingberget Skärsätt Norr-Björken Bölomsklacken Baggböle Gårdsjön Björkön Galten Bredbyn Långberget Storgrund Omsberget Västergodset Sör-Björken Björn Herrbodarna Södergård Majbodarna Ännsiklandet LövåsenVästgårdsbodarna Lassön Bottenhavet Brickan Majbodberget Grimåsen Näset GästabodarnaNyrå Lassöviken Svartåsen Nybodarna Ortsjön Mannskär Vargberget Bunstavallen Morarna Hornsjön Åbodarna Hälsingberget Galten Lubban Bottenhavet Ortsjön Mannskär Lubban Änget Malungen Lubban Änget Malungen Torringen Lubban Järnåsarna Skedlovallen Armsjön Sörskog Prästviken Torringen Orraklinten Armsjötorpet Järnåsarna Skedlovallen Armsjön Bottenhavet Sörskog Prästviken Mark- och vattenanvändning Orraklinten Armsjötorpet Inlandet Bottenhavet Översiktsplan Sundsvall 2021 Antagandehandling April 2014 ± Copyright Stadsbyggnadskontoret Sundsvalls kommun 2014 Kilometer 0 2,5 5 10 15 20 25 Mark- och vattenanvändning Inlandet

Översiktsplan Sundsvall 2021 Antagandehandling April 2014 ± Copyright Stadsbyggnadskontoret Sundsvalls kommun 2014 Kilometer 0 2,5 5 10 15 20 25 4.1.5 Riksintressen Enligt 3 kapitel 6 § miljöbalken ska mark- och vattenområden som pekats ut som riksintressen och har betydelse för allmänheten på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dem.

I väster gränsar planen till två områden som utpekats som riksintressen för kulturmiljövården, Ljungans dalgång och Vattjom-Rude.

Ljungans dalgång består av älvdalsbygd som i älvens nedre lopp tillhör den äldsta i Norrland med kontinuerlig bosättning från tidig järnålder. Ljungan har varit en viktig kommunikationslänk för människor och gods mot Tröndelag. Längs älven finns ett storslaget jordbrukslandskap med en tidig vattenanknuten industrialisering med bland annat vattensågar, järnbruk och kraftverk.

Vattjom–Rude utgörs av ett gammalt odlingslandskap med en väl avgrän- sad järnåldersbygd med en stor koncentration av fornlämningar, som exempelvis mindre gravfält och husgrunder, samt spår av en medeltida vägsträckning mot Trondheim.

E14 är ett riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalkens 3 kapitel 8 §. Längs med E14 går järnvägen Ånge-Sundsvall, vilken också är utpekad som ett riksintresse för kommunikationer.

4.1.6 Tekniska anläggningar och ledningar EL, VA, Tele, opto, etc. Inom lokaliseringsområdet finns omfattande teknisk infrastruktur, vilket kommer att beaktas i det fortsatta arbetet.

Ledningar och tekniska anläggningar ägs av följande bolag:

• Eon: El

• Sundsvalls Elnät: El Figur 4.1:6 Riksintressen enligt 3 kap Miljöbalken. Ljungans dalgång är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård. E14 och järnvägarna i området är rikstintressen för kommunikationer. • Servanet: Fiber Konstbyggnader • MittSverige Vatten: VA Nedanstående konstruktioner är kända inom det berörda området eller i dess närhet: • Skanova: Tele Bronamn Kommentar • TDC: Tele Vägbro 22-1307-1 över gångstig vid Vattjom Utan någon djupare Rörbro i stål, vertikal ellips, samverkanskonstruktion undersökning bedöms • Trafikverket: Belysning Spännvidd 2.7m. bottenlängd 25 m, vägbredd 13.5m bron ha en livslängd om Byggd 1964 (51 år). ca 30 år. Eventuella övriga ledningsägare och dess anläggningar som inte är regist- Vägbro 22-873-1 över allmän väg 1.5 km so Vattjoms Utan någon djupare station undersökning bedöms rerade i Ledningskollen utreds vidare. Plattrambro 2-leds i armerad betong. bron ha en livslängd om Fri öppning 12 m, fri brobredd 13 m, tot. brolängd ca ca 30 år. 15 m. Byggd 1964 (51 år).

Tabell 4.1:1 Broar inom det berörda området eller dess närhet.

12 4.2 Transportsystem och trafik 4.2.1 Vägstandard E14 mellan Sundsvall och Stöde har varierande plan- och profilstandard. Sträckan väster om Blåberget till Matfors är i huvudsak 13 meter bred med breda vägrenar och ett antal kanaliserade korsningar och trafikplats vid Matfors. Tillåten hastighet är 90/100 km/tim. Trafiksäkerheten är bristfäl- lig på denna sträcka.

Utmed hela sträckan finns mindre korsningar och anslutningar i plan. Vä- gen är inte mötesseparerad. Gång- och cykeltrafiken är inte separerad.

Delsträckan är i huvudsak 13 meter bred med har breda vägrenar. Vy mot korsningen vid Tilllåtna hastigheten på sträckan är 100 km/h förbi Matfors och Vattjom.Vy mot Vattjom. Berg.

Figur 4.2:1 E14 mellan Sundsvall och Stöde har varierande plan- och profilstandard. Figur 4.2:2 Utmed hela sträckan finns ett flertal korsningar och anslutningar. Hastigheten på E14 är 90 och 100 km/h.

13 4.2.2 Trafik Dagens trafik Trafikprognos E14 är en viktig väg för näringslivets transporter och för arbetspendling. I I figur 4.2:5 visas flöden avseende årsmedeldygnstrafik för prognosåret figur 4.2:3 visas årsmedeldygnstrafik (ÅDT) från år 2014. Mellan Blåber- 2040. Till år 2040 beräknas trafikflödet öka och ligga på närmare 10 000, get/Töva och Vattjom/Matfors är trafikflödet på E14 ca 9000 fordon per varav ca 1300 är tung trafik, mellan Blåberget/Töva och Vattjom/Matfors. årsmedeldygn varav ca 1000 är tunga fordon.

I västlig riktning mer än halveras trafikflödet vid avfarter till Vattjom och Matfors. Det är främst personbilstrafiken som har start-/målpunkt i Matfors eller Vattjom. Andelen tungtrafik ökar från ca 9% till närmare 16% väster om tätorterna.

Matfors har två större vägar med årsdygnstrafik på ca 3700 respektive ca 2300 fordon. Avfarten till Vattjom har ett trafikflöde på ca 1800 fordon.

Figur 4.2:3 Årsmedeldygnstrafik (ÅDT) från år 2014. Mellan Blåberget och Matfors är trafikflödet ca 9000 fordon per årsmedeldygn varav ca Figur 4.2:5 Årsmedeldygnstrafik (ÅDT) för prognosåret 2040. Kring år 2040 beräknas trafikflödet på sträckan Blåberget - Matfors vara 1000 är tunga fordon. närmare 10 000 fordon/dygn varav 1300 tunga fordon.

14 4.2.3 Kollektivtrafik E14 är en prioriterad väg för kollektivtrafiken. Idag trafikeras sträckan Matfors-Sundsvall av Din Tur (busslinjerna 41 och 42) med totalt 26-27 avgångar per vardag i vardera riktning. Busslinje 191 trafikerar sträckan Ånge-Sundsvall med 5-6 avgångar per vardag. Befintliga busshållplatser längs aktuell sträcka visas i figur 4.2:6.

På Mittbanan trafikerar Norrtåg sträckan Sundsvall C- Östersund med sta- tionsuppehåll i bl.a. Sundsvall V och Stöde. Inga stationsupphåll görs inom lokaliseringsområdet.

Matfors-Sundsvall Sundsvall-Matfors Buss 42 Vardagar 20 21 Lördag 12 13 Söndag 8 8 extra fred 1 2 Buss 41 Vardagar 7 5 Lördag 0 0 Söndag 0 0

Stöde-Sundsvall Sundsvall-Stöde Buss 191 Vardagar 5 6 Lördag 2 2 Söndag 1 1 Tabell 4.2:1 Busstrafik längs aktuell sträcka

4.2.4 Gång- och cykeltrafik Figur 4.2:6 Befintliga busshållplatser och dess lokaliseringar längs sträckan. Det finns inga separerade gång- och cykelvägar längs med E14. Det finns inte heller några ordnade passagemöjligheter. I begränsad omfattning kan angränsande vägnät nyttjas, beroende på målpunkter. Det är dock inte sammanhållet och Mittbanan utgör en barriär. Detta medför att de oskyd- dade trafikanterna i stor utsträckning är hänvisade till E14.

Cyklister nyttjar E14 i brist på funktionella parallella gång- och cykelstråk. Det parallella vägsystemet består i stor utsträckning av mindre vägar med blandad trafik. Det finns inga separerade gång- och cykelvägar längs med E14.

15 4.2.5 Trafiksäkerhet 4.2.6 Övrig transportinfrastruktur Järnvägar Olycksdata för perioden 2005-2014 har hämtats ur registret STRADA, som Större vägar Mittbanan går i öst-västlig riktning mellan Sundsvall C och Storlien via är ett samlingsregister över trafikolyckor med personskador i Sverige. Re- Det regionala huvudvägnätet består av Europavägarna E4 som går längs Ånge, Östersund och Åre. I Storlien ansluter Meråkersbanan vidare mot gistret bygger på rapporterade fall från polisen och sjukvården. kusten i nord-sydlig riktning och E14. Trondheim.

Figur 4.2:7 visar olycksantalet samt var på sträckan olyckorna inträffade I Matfors finns två större vägar, Matforsvägen till öster med ca 2200 Ådalsbanan går mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand, under perioden 2005-2014. Största koncentrationen av olyckor med all- fordon per dygn (2011) och väg 544 till väster med en trafikmängd på nära Kramfors och Sollefteå. Botniabanan anknyter till Ådalsbanan i Västeras- varligt skadade var i korsningar vid Matfors och Vattjom. I höjd med Berg 3700 fordon per dygn (2013). Vattjomsvägen går parallellt norr om E14 pby väster om Kramfors, och går upp till Umeå via Örnsköldsvik. Ostkust- finns även två fartkameror. med klart lägre dygnstrafik. banan går från Sundsvall söderut längs kusten via Gävle och Uppsala till Stockholm.

Tunadalsspåret förbinder Tunadalshamnen med Ådalsbanan. Anslutning till Ådalsbanan sker i Skönvik ca 8,5 km norr om Tunadalshamnens indu- striområde.

Hamnar Sundsvalls hamn är en av Sveriges största skogsindustrihamnar. Hamnen är en TEN-hamn klass A, dvs. en hamn med internationell sjöfart, vars trafik överstiger 1,5 mton per år och som har intermodala förbindelser med övriga TEN-T-nätverket. Sundsvalls hamn är också en hamn av riksintres- se. Antal anlöp per år är ca 500.

Söråkers hamn ligger vid Indalsälvens mynning i Timrå kommun. Hamnen är främst en bulkhamn. Det sker också containerhantering i hamnområdet. Antal anlöp per år är ca 30-50.

Fartkamera vid korsning till Berg. Foto: ÅF Trafikplats Matfors (Östra delen). Foto: ÅF

Figur 4.2:7 Antal trafikolyckor mellan 2005-2014. Flest olyckor inom lokaliseringsområdet sker vid korsningar till/från Matfors och Vattjom. Figur 4.2:8 Sundsvalls hamn är en av Sveriges största skogsindustrihamnar. Effektiva anslutningar till/från hamn är viktigt för näringslivet.

16 Skoterleder 4.3 Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen De riktvärden för bulleråtgärder som Trafikverket följer är indelade utifrån Ett antal skoterleder berörs av lokaliseringsområdet, se figur 4.2:9. I tre olika planeringsfall: området kring Matfors och Vattjom korsar ett antal skoterleder E14 och i 4.3.1 Boende och hälsa höjd med Töva sträcker sig skoterleden i nära anslutning till lokaliserings- Längs E14 på aktuell sträcka finns ett femtiotal bostäder inom 150 meter Planeringsfall Ekvivalent Ekvivalent Maximal Maximal området. från vägen. Merparten av bostäderna är koncentrerade till bostadsområ- ljudnivå ljudnivå ljudnivå ljudnivå den vid infarten till Matfors. inomhus utomhus inomhus utomhus (dBA) (dBA) (dBA) (dBA) Boende nära trafikerade vägar kan störas och få sin hälsa påverkad av väg- Befintlig miljö, trafikbuller, luftföroreningar och eventuella utsläpp av farligt gods vid en väg vid bebyg- 40 65 55* olycka. Störningen är direkt beroende av trafikmängd, hastighet och typ av gelse farligt gods. Riskerna och störningen minskar med avståndet till vägen. Väsentlig ombyggnad av 30 55 45* 70 Aktuell sträcka av E14 är primär väg för transport av farligt gods. väg vid bebyg- gelse Nybyggnad av Buller väg vid bebyg- 30 55 45* 70 Bullerstörning är ett subjektivt begrepp. Störningen beror bland annat på gelse den situation personen befinner sig i. Nivån på störning varierar med typ av aktivitet och på vilket sätt som aktiviteten störs. Störningen varierar * Får överskridas maximalt fem gånger nattetid (22.00-06.00) i sovrum dessutom mellan olika individer med olika känslighet. Även andra faktorer kan inverka, såsom individens inställning till bullerkällan. På gruppnivå Vid tillämpning av riktvärdena ska hänsyn tas till vad som är tekniskt möj- finns dock ett samband mellan störning och ekvivalent dygnsmedelvärde. ligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusvärdena inte kan klaras, ska inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Regeringen har angivit riktvärden för buller från vägar och järnvägar i infrastrukturproposition 1996/97:53. Dessa riktvärden ska enligt infra- Längs befintlig väg finns ett antal fastigheter som ligger så till att de redan strukturproposition 2012/13:25 fortsatt vara vägledande i planeringssam- i dagsläget, eller efter ombyggnationen blir påverkade av buller. Parallellt manhang. med E14 går Mittbanan (Sundsvall – Ånge), vilken även har en påverkan på bullersituationen för de boende.

Det finns riktvärden för bullernivåer från vägar och järnvägar som måste uppfyllas och beaktas i planeringen.

4.2:9. Skoterleder inom och i anslutsning till lokaliseringsområdet.

17 4.3.2 Landskapet Bebyggelsen består av mindre byar och enstaka gårdar, till större delen med undantag för de högst belägna delarna av Ängomsåsen som stack Områdets allmänna karaktär trähus av traditionell utformning. Gårdar och bebyggelse är främst pla- upp som en ö över havsytan och Korpberget, norr om E14. Några tusen Väg E14 sträcker sig från Sundsvall och västerut mot Östersund och cerade längs dalgångs sidor eller på mindre höjder och enbart enstaka år senare skar djupa havsvikar in i området till Töva respektive Matfors. Trondheim i Norge. Den aktuella vägsträckan går genom den naturgeogra- bebyggelse i vägens direkta närhet. Så långt det är möjligt kommer ett Havsvikarna var en viktig vattenled för kommunikation och transporter av fiska regionen ”Sydligt boreala kuperade områden”. Ett område med starkt öppet vägrum att eftersträvas för att i möjligaste mån minska behovet av handelsvaror såsom skinn och järn och man ser tydligt på koncentrationen kuperad kustregion och djup nedskurna älvdalar. I älvdalarna återfinns sidoräcken. Vid Vattjom finns mer koncentrerad bebyggelse norr om E14 av fornlämningar kring dessa att de varit viktiga boplatsområden. Land- regionens bördigaste åkermark, belägen under högsta kustlinjen. i anslutning till den äldre vägen. Vid Töva ligger flera större och mindre skapet har gradvis omvandlats genom landhöjningsförloppet till dagens industrianläggningar som sätter sin prägel på landskapet här och gör att landskap med de två dalgångarna. Selångersdalens vackra och värdefulla kulturlandskap inte kan upplevas Landskapet präglas av traktens karakteristiska bergkulleterräng, där från vägen på denna sträcka. bergshöjderna bildar kraftiga skogsklädda branter mot dalgångarnas Under förhistorisk tid var områdena kring Ljungans och Selångerns dal- odlingslandskap. Utredningsområdet ligger under Högsta kustlinjen och gång ett kärnområde. De bönder som då bodde här brukade de lätta sedi- påverkas starkt av landhöjningen med uppgrundning av sjöar. Dalgång- Den berörda sträckan har få utpekade natur- och kulturmiljövärden öster mentjordarna ned mot vattnet. Människorna bodde i närheten av stranden arna i området följer sydväst-nordostliga och väst-ostliga riktningar. E14 om Vattjom. Bergstjärnen innehåller dock vissa värden liksom några av där de också begravde sina döda, alltid på högt belägna platser som syntes följer Selångersåns dalgång som successivt smalnar av och i Matfors möter vattendragen som passerar vägen. Vid Vattjom gränsar området till flera väl för de som for förbi Ljungans dalgång. Dalgången har sedan medeltiden varit ett viktigt kom- riksintressen för Kulturmiljövården och i ett parti söder om vägen åter- munikationsstråk mellan Sundsvall/kusten och Trondheim i Norge. Paral- finns ett område med stensättningar och högar från järn- och bronsålder. Området var under medeltiden en viktig knutpunkt mellan handel via lellt med E14, norr om denna, går järnvägen Mittbanan som på vissa delar I anslutning till vägen återfinns även St Olofs källa. Även skogsområdena havet och olika färdvägar på land. Från S:t Olofs hamn strax väster om går mycket nära vägen. längs Ängomsåsens norrsluttning hyser vissa naturvärden. Sundsvall och västerut mot Nidaros (Trondheim) gick den viktiga Pilgrims- leden som man idag kan se flera spår av i närheten av E14. Selångerdalen i sin helhet består av två sammanlöpande dalsänkor: en Landskapets utveckling med början i Vattjom, som sedan sträcker sig i nordöstlig riktning fram till Landhöjningen har varit och är fortfarande en viktig del i områdets histo- Selångerssjön och en som utgörs av Selångersåns egentliga dalsänka. riska utveckling. För ca 8000 år sedan låg hela området under havsytan

Den öppna dalgången sydväst om Berg erbjuder fina utblickar för den förbipasserande. St Olofs källa strax söder om vägen vid Vattjom. E14 söder om Vattjom med kraftledningsgatan direkt norr om vägen.

E14 vid Dälje med järnvägsbanken direkt norr om vägen. Trafikplats Matfors och utsikt västerut över Ljungans dalgång

18 Landskapskaraktärer öppnar landskapet norr om vägen upp sig och präglas av ett småbrutet • Sidoområde ska ansluta till befintlig terräng så att det med tiden inte öppet kulturlandskap med äldre bebyggelse omgiven av ängs- och odlings- går att urskilja en tydlig gräns mellan nyanlagd och befintlig mark. Industripräglat landskap mark. Området utgör riksintresse för Kulturmiljövården. Vägen omges av Detta kan exempelvis uppnås genom att arbeta med släntavrundning Landskapet kring Blåberget och Töva präglas av de industrianläggningar lövridåer men vissa utblickar finns över den öppna dalgången. Söder om och utjämning av terrängen för att möta befintlig mark samt att slänter som ligger längs vägens norra sida omgivna av ett mosaikartat landskap E14 återfinns även St Olofs källa. ges samma vegetationsbeklädnad som förekommer i angränsande med granskog, lövridåer och mindre öppna odlingsmarker i den flacka mark. sluttningen ner mot Selångersdalen. Området innehåller få höga värden Gestaltningsavsikter för natur- och kulturlandskapet men är ett viktigt rekreationsområde med Vid arbetet med vägens utformning finns det två perspektiv att förhålla sig • Befintlig vegetation ska i möjligaste mån tas till vara och naturlig elljusspår söder om vägen vid Töva. Vägen omges huvudsakligen av skog till, trafikantperspektivet dvs. hur människor kommer att uppleva att fär- etablering av vegetation ska eftersträvas. Nytt växtmaterial ska anpas- eller lövridåer och möjligheten till utblickar är begränsade. das på vägen samt åskådarperspektivet dvs hur människor i vägens närhet sas till omgivande landskap genom att naturligt förekommande arter upplever och påverkas av vägen. används i gestaltningen. Avbaningsmassor från aktuell naturtyp ska Dalgång med öppet odlingslandskap om möjligt användas i slänter så att dessa snabbt kan återfå ett natur- ligt utseende. Vid Dälje passerar vägen genom det öppna flacka odlingslandskapet norr Nedan ges en beskrivning av de gestaltningsavsikter och mål som gestalt- om Långsjön. Söder om vägen har man fin utsikt över dalgången. Norr om ningsarbetet för vägsträckan syftar till att uppnå. Gestaltningsprogram- • Utrustning, som belysningsstolpar och skyltar, ska vara anpassad till vägen går Mittbanan på en hög bank parallellt med E14 och hindrar all met som tas fram i ett senare skede ska svara på frågan hur dessa mål kan omgivande miljö i både utseende och placering. utsikt åt detta håll och även skapar en barriär för viltet. Bergstjärnen hyser uppnås. påtagliga naturvärden kopplat till bl.a. ett rikt fågelliv. • Om bullerplank eller bullervall ska användas får utredas från fall till Övergripande gestaltningsavsikter fall och platsens förutsättningar. Om utrymme finns är modellerade Skogsområde söder om Vattjom Ombyggnaden av E14 ska övergripande gestaltas utifrån omgivande bullervallar som ges en naturlig form och utseende att föredra, dels Ängomsåsens norra sluttning präglas av granskog av skiftande karaktär landskap, samt att intrång och negativa effekter på omgivande mark och med hänsyn till landskapsbild och dels ur drift- och underhållssyn- och med vissa naturvärden. Här möter Selångersåns dalgång Ljungans dal- vegetation i möjligaste mån ska begränsas. Viktigt är att sträckan gestaltas punkt. gång och området kring Ljungan har lång kontinuitet som bosättnings- och för att skapa en samlad helhet, samtidigt som trafikanter bör ges en färdområde vilket en riklig mängd fornlämningar från järn- och bronsålder, omväxlande miljö där utformningen underlättar möjligheten att orientera • Räcken bör väljas med avsikt att göra ett så litet visuellt intrång som kring infarten till Matfors vittnar om. Längs vägens norra sida löper en sig i förhållande till omgivningen. möjligt. Antalet räckestyper ska minimeras för att få en så enhetlig kraftledning som medför ett större och bredare vägrum. Det röjda områ- vägmiljö som möjligt. det har karaktär av torräng med viss artrikedom. Vägen omges för övrigt huvudsakligen av skog men bebyggelsen i Vattjom kan skymtas bakom • Vägen passerar genom ett varierat landskap och det är viktigt att man träden vid dess östra och västra infart. Kring infarten till Matfors/Vattjom, som trafikant kan uppleva variationen. Utblickar över det öppna od- lingslandskapet vid Dälje samt Ljungans dalgång är viktiga för upple- velsen längs vägen.

Industrianläggningarna norr om E 14 vid Töva är ett dominerande inslag i landskapsbilden Tövaterminalen

19 Figur 4.3:1 Landskapsanalys för sträckan Blåberget - Matfors.

20 4.3.3 Kulturmiljö Vägplanen gränsar i väster till två områden som är utpekade som riksin- tressen enligt miljöbalkens 3 kapitel 6 §, Ljungans dalgång och Vattjom - Rude(se mer i avsnittet om riksintressen).

I anslutning till Matfors finns en stor samling fornlämningar i form av sten- sättningar och högar från bronsålder och järnålder. Här finns även Sankt Olofs källa, som ska vara en sedan gammalt känd offerkälla. Sankt Olofs källa är markerad och området är synligt från E14. Övriga fornfynd som finns längs vägen är ofta torvöverlagrade och beväxta med träd och buskar, vilket gör dem svåra att urskilja från vägen.

Ett antal fornlämningar i vägens närhet finns registrerade av Riksantikvarie- ämbetet - se tabell nedan.

RAÄ-nummer Beskrivning Selånger 163:1 Boplats från stenålder. Avskiljs från befintlig väg av järnvägen. Tuna 199:1 Fossil åker med odlingsrösen. Avskiljs från befintlig väg av järnvägen. Tuna 198:1 Vägmärke/milstolpe. Avskiljs från befintlig väg av järnvägen. Tuna 250:1 St Olofs källa, offerkälla från medeltid- nyare tid. Tuna 223:1 Fyra stensättningar från bronsålder- Tuna 223:2 järnålder. Tuna 223:3 Tuna 223:4 Tuna 222:1 Gravhögar och boplatser från stenålder Tuna 222:2 till nyare tider Tuna 222:3 Tuna 222:4 Tuna 251:1 Gravhög från bronsålder-järnålder Tuna 330:1 Bosättning från stenålder-järnålder Tuna 183:1 Stensättning från bronsålder-järnålder Tuna 182:1 Stensättning från bronsålder-järnålder, undersökt och borttagen i samband med vägbygge 1961. Figur 4.3:2 I lokaliseringsområdet finns ett antal fornlämningar, vilka främst är koncentrerade till områden omkring Ljungan vid Vattjom och Matfors. Tuna 181:1 Hög från bronsålder-järnålder RAÄ-nummer Beskrivning Tuna 220:1 Gravfält från stenålder-järnålder Tuna 180:1 Tre stensättningar från bronsålder-järn- Tuna 221:1 Gravhög från bronsålder-järnålder Tuna 180:2 ålder, delar av stensättningarna är Tuna 217:1 Gravhögar från bronsålder-järnålder Tuna 180:3 påverkade av vägen. Tuna 217:2 Tuna 179:1 Hög från bronsålder-järnålder Tuna 218:1 Gravfält med 7 gravhögar och en Tuna 178:1 Två högar, två stensättningar och en stensättningsliknande lämning från Tuna 178:2 hägnad av sten från bronsålder-järnål- stenålder-järnålder Tuna 178:3 der. Tuna 219:1 Område med stensättningar och Tuna 178:4 Tuna 219:2 gravhögar från stenålder-järnålder. Tuna 178:5 Tuna 219:3 Tuna 219:4 Tuna 219:5 Tuna 219:6 Tabell 4.3:1: Fornlämningar i vägens närhet.

21 4.3.4 Naturmiljö Vägen sträcker sig genom en dalgång med öppna odlingsmarker med om- givande stora skogsområden på höjderna. Inför upprättande av vägplanen för sträckan har en naturvärdesinventering genomförts.

Sträckan börjar i jordbrukslandskapet kring Sörknävland och korsar på sin väg västerut mot Matfors de identifierade naturvärdesobjekten Lusbäcken, Bölesbäcken och passerar nära Bergstjärnen. Bäckarna liksom Bergstjär- nen har bedömts ha påtagliga naturvärden. I Bölesbäcken finns ett bestånd av bäcköring. Vid Bergstjärnen kommer ofta flyttfåglar och tranor har setts häcka där. Väster om Bergstjärnen öppnar ett jordbrukslandskap upp sig med relativt låga naturvärden. Längre västerut strax innan Matfors åter- kommer granskog med inslag av lövträd. Här finns några mindre områden kring vägen med påtagliga naturvärden.

Järnvägen Mittbanan går på norra sidan av E14, på vissa delar helt nära. I de omgivande markerna finns ett rikt djurliv med såväl större vilt som älg och björn, som mindre djur som rådjur, utter, räv, grävling osv. I hela området förekommer också vanlig groda. E14 tillsammans med Mittbanan bedöms utgöra en kraftig barriär för vilt och övrigt djurliv och det inträffar också många viltolyckor.

I odlingslandskapet kring vägen kan finnas biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet enligt 7 kap 11 § miljöbalken, t ex småvatten, rösen och stenmurar. Kring vägen finns områden som omfattas av strandskydds- bestämmelserna enligt 7 kap 15 § miljöbalken. Strandskyddet syftar till att trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till strandområden och till att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. I övrigt finns inga skyddade naturområden i anslutning till vägen.

Figur 4.3:3 Naturvärden.

22 4.3.5 Friluftsliv Söder om E14 i anslutning till Matfors ligger Ängomsåsen. Området är ett bostadsnära strövområde med många stigar. Området är ett populärt svampområde. En del av stigarna i området prepareras som skidspår under vintern.

Norr om E14 och järnvägen ligger Vattjomsåsen, som är en bergsrygg som sträcker sig i öst-västlig riktning. I sydsluttningen på åsen finns en lummig lundvegetation med artrik örtflora. Åsen utgör ett tätortsnära strövområde med stigar som leder upp till toppen av Korpberget, där man har utsikt över Matfors och sjön Marmen.

Genom Vattjom och en del av Vattjomsåsen löper Pilgrimsleden Sankt Olof. Denna startar vid Selångers kyrkoruin där den avsatte norsk-danske kungen Olof Haraldsson landsteg 1030 och går till Nidarosdomen i Trondheim där han stupade samma år. Leden löper parallellt med E14 och korsar vägen vid Vattjom.

Krafturleden (tidigare Gusturleden) är en rid- och vandringsled som startar i Selånger och går upp till Huljen och sen tillbaka till Selånger via Vattjom och Sankt Olof leden. Längs leden finns bland annat rastplatser och vindskydd.

Söder om E14 vid Böle finns ett mindre spårsystem i skogen.

Östra delen av vägplaneområdet (från Blåberget till Berg) ingår i Selång- ersåns fiskevårdsområde. Från Bjässhammar och västerut ingår vägen i Tuna Västra fiskevårdsområde. I direkt anslutning till E14 finns inga mer värdefulla fiskevatten.

Figur 4.3:4 I anslutning till lokaliseringsområdet finns ett blandat utbud för rekreation och friluftsliv.

23 4.3.6 Naturresurser Hushållning med mark och vatten regleras i miljöbalkens 3 kapitel. Mark och vattenområden ska användas för det eller de ändamål de är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. De naturresurser som kan påverkas av projektet:

Vatten Miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten, enligt det så kallade vatten- direktivet, fastslår ett antal kvalitetskrav vad gäller kemisk och ekologisk status för ytvatten samt kemisk och kvantitativ status för grundvatten. Kvalitetskraven anger att vattenförekomsters status inte får försämras, samt att alla vattenförekomster ska uppnå god status till 2015.

Berört område ingår i Bottenhavets vattendistrikt och Nedre Ljungans åtgärdsområde. Huvuddelen av sträckan avvattnas norrut och österut mot Selångersån. Tövabäcken rinner norr om E14 mot Selångersån. Dess eko- logiska status har bedömts som måttlig, och den uppnår god kemisk status med undantag för kvicksilver. Vad gäller den ekologiska statusen är orsa- ken övergödning och morfologisk påverkan. Tidsfrist till 2021 finns för att uppnå god ekologisk status. Delen närmast Matfors avvattnas söderut mot Ljungan. Ljungan har otillfredsställande ekologisk status och god kemisk status exklusive kvicksilver. Ekologiska brister beror främst på vattenkraft- utbyggnaden i älven. Övriga mindre ytvatten (bäckar mm) är inte klassade som vattenförekomster och har därmed inga fastställda normer.

Lokaliseringsområdet tangerar längst i väster Matfors vattenskyddsom- råde. Vattentäkten ligger längre västerut i den rullstensås (grundvattenfö- rekomst) som finns här. I övrigt finns inga grundvattenförekomster längs sträckan och inga kommunala eller andra större vattentäkter. I anslutning till bebyggelsen längs vägen finns enskilda vattentäkter.

Areella näringar Inom utredningsområdet bedrivs ett aktivt produktionsskogsbruk. Inom utredningsområdet finns även ett flertal områden med jordbruksmark. Jord- och skogsbruk är enligt miljöbalkens 3 kapitel 4 § av nationell bety- Figur 4.3:5. Yt- och grundvattenresurser är främst odlingslandskapets bevarandeområde vid Ljungans dalgång samt grundvattenförekomsten kring Ljungan söder om Matfors. delse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för anläggningar en- dast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan försvåra ett rationellt skogsbruk.

4.3.7 Markföroreningar Inga kända platser med risk för markföroreningar finns i direkt anslutning till vägen. Vid Töva industriområde ligger en mekanisk industri (motor- verkstad) samt en återvinningsanläggning (Stena Recycling) där mellanlag- ring av farligt avfall sker. På båda dessa platser finns risk för markförore- ningar.

I befintlig vägbeläggning längs sträckan kan det finnas tjärasfalt. Vidare utredning och eventuell provtagning görs i kommande skeden.

24 4.3.8 Markförhållanden Geologiska förhållanden I figur 4:3:6 visas en jordartskarta för delsträcka 2 mellan Blåberget och Matfors. På kartan finns också en markering med ungefärligt läge på tidigare utförd geoteknisk utredning. Jordarterna i delområdet utgörs till största del av morän. Lokalt förekommer även ytlager av silt eller lera. Ett större område med silt eller lera återfinns vid en mindre svacka i terrängen vid Bergstjärnen i mitten av delsträckan. Berg i dagen förekommer på någ- ra ställen, bland annat i områdets östra del förbi Töva. Området vid Töva utgör en högpunkt varifrån terrängen lutar ner mot infarten mot Blåberget åt öster och mot mitten av delsträckan åt väster. I västra delen av området lutar terrängen åt väster i riktning mot Matfors. I övrigt är terrängen rela- tivt flack i anslutning till befintlig väg E14. Hela delområdet ligger under högsta kustlinjen, vilket innebär att de ytliga jordarterna har påverkats av vattnets vågor under landhöjningen.

Från Töva bedöms grundvattnets strömriktning ske mot lågpartierna vid Blåberget åt öster respektive vid Bergstjärnen åt väster, se pilar i figur 4:3:6. Väster om lågpartiet, från Bjässhammarn, bedöms strömriktningen i huvudsak vara riktad västerut mot Matfors trafikplats.

Berggrunden utgörs enligt SGU:s berggrundskarta till största del av sedimentärt berg. Översiktliga fältobservationer visar huvudsakligen på gråvacka. Söder om befintlig väg E14 utgörs berggrunden av en omvandlad bergart, migmatit, porfyriska eller ögonförande med ospecificerad sam- mansättning.

Byggnadstekniska förutsättningar För större delen av området bedöms de geotekniska förhållandena som relativt goda då marken till stor del utgörs av morän. Terrängen är mesta- dels flack intill befintlig väg E14 vilket medför begränsat intrång på intillig- gande mark vid eventuell breddning av vägen. I delområdets västra del kan det dock bli aktuellt med moränskärning eller bergskärning om breddning erfordras. I mitten av området finns en sträcka där terrängen utgörs av ett lågparti med lera och silt. På denna sträcka ligger en hög järnvägsbank parallellt med vägen på dess norra sida. Dessa faktorer behöver beaktas vid eventuell breddning av vägen.

Vid en eventuell breddning av vägen på områden med lera i undergrunden, till exempel längs lågpartiet mitt på sträckan, kan det bli aktuellt med geo- Figur 4.3:6 Jordartskarta över delområdet samt ungefärliga lägen på befintliga geotekniska utredningar. tekniska åtgärder för att minimera sättningar och uppnå fullgod stabilitet. Lämpliga åtgärder och omfattning för dessa beror bl.a. av lerans mäktighet, hållfasthet, portryck och vägens bankhöjd och kan till exempel utgöras av förbelastning, träpålning, lättfyllning, tryckbank eller massutskiftning. Vid massutskiftning behöver eventuell förekomst av sulfidjord i undergrunden hanteras på rätt sätt ur miljösynpunkt.

Längs sträckor med bergsskärning kan det vara aktuellt med förstärkning av skärningsslänter beroende av bergets kvalitet och sprickighet etc.

25 4.3.9 Miljökvalitetsnormer 4.4 Arbetsmiljö 4.4.1 Hantering av arbetsmiljöfrågor under utredning och projek- Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel gällande kvalite- Enligt arbetsmiljöverkets föreskrift Byggnads- och anläggningsarbete tering av E 14 ten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt och regleras i miljöbalkens 5 (AFS 1999:3 med ändringar i AFS 2008:16) anges det i 5-5b§§ anges Arbetsmiljöarbetet är ett kontinuerligt arbete som utvecklas och fördjupas i kapitel. De används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem genom att att: Den som låter utföra ett byggnads- och anläggningsarbete ska under takt med att projektet utvecklas och formas. fastlägga en högsta förorenings- eller störningsnivå som människor eller varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön miljö kan belastas med. Om denna nivå överskrids ska ett åtgärdsprogram under byggskedet särskilt uppmärksammas när det bland annat gäller: Utsedd BAS-P deltar i planeringen och ledningen av projekteringen, samord- tas fram för att kunna klara normen. nar planeringen av projekteringen med avseende på arbetsmiljön, ser till att • Objektet eller anläggningens placering och utformning hänsyn tas till varandras planer och lösningar, förebygger risker för ohälsa I dagsläget finns fastställda miljökvalitetsnormer för luftkvalitet, vatten- och olycksfall under utförandet av byggskedet. kvalitet och omgivningsbuller. • Val av byggprodukter • Val av konstruktioner för grundläggning, stomsystem eller andra Projektets BAS-P samordnar olika delar av projektet så att konstruktioner, Luftkvalitet bärande element installationer och liknande inte sammanfaller i tid och rum under byggske- Luftkvalitetsförordningen (2001:477) reglerar kvaliteten för utomhusluft det på ett sådant sätt så att risk för ohälsa eller olycksfall uppkommer. • Val av installationer, deras placering och infästning för ett antal luftföroreningar. Det är kommunerna som ansvarar för att kontrollera att miljökvalitetsnormerna följs, samt att upprätta åtgärds- Respektive teknikansvarig ansvarar för identifiering, analys av åtgärder för Den som låter utföra ett byggnads- och anläggningsarbete ska utöver program då de överskrids. Problemen med luftkvalitén härrör främst till arbetsmiljöaspekter/risker inom sitt teknikområde. tätbebyggda delar av samhället, och påverkas inte av denna vägplan. detta se till att arbetsmiljön särskilt uppmärksammas ibland annat föl- jande avseenden: Samordningen av projekteringen sker vid interna projekteringsmöten så Yt- och grundvatten att de som medverkar i projekteringen tar hänsyn till varandras planer och • Byggtiderna och tiderna för deletapperna ska vara så väl tilltagna Miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten, det så kallade vattendirek- lösningar. tivet, fastslår ett antal kvalitetskrav vad gäller kemisk och ekologisk status att arbetena kan utföras i sådan takt att risk för ohälsa och olycksfall för ytvatten samt kemisk och kvantitativ status för grundvatten. Kvalitets- undviks kraven anger att vattenförekomsters status inte får försämras, samt att alla 4.4.2 Arbetsmiljöaspekter och riskanalys från projekteringen • Transporter av byggmaterial, rivningsmassor och utrustning ska vattenförekomster ska uppnå god status till 2015. I projektet arbetar projektgruppen med en gemensam dokumentation avse- kunna ske på ett ur arbetsmiljösynpunkt godtagbart sätt ende identifiering och hantering av arbetsmiljörisker. Arbetet samordnas av Mer om de vattenförekomster som finns inom lokaliseringsområdet finns i • Etableringsområdet ska normalt vara så stort att de kontor, perso- BAS-P och bedrivs i följande steg: avsnittet om vatten. nalutrymmen mm som behövs för all verksamhet på byggarbetsplat- sen får rum utan att det blir för trång • Varje teknikområdesansvarig identifierar vilka arbetsmoment som kom- Fisk- och musselvatten mer att krävas inom det aktuella teknikområdet. Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Enligt 10§ (AFS 2008:16) ska även de som medverkar vid planeringen avser kvaliteten på utpekade fisk- och musselvatten. Inga fisk- eller mus- och projekteringen, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar • För varje arbetsmoment identifieras vilka arbetsmiljörisker momentet selvatten enligt förordningen berörs av denna vägplan. följa det som i 5-5b §§ föreskrivs för den som låter utföra ett byggnads- innebär och i vilket skede de kan tänkas uppkomma (i projekterings-, eller anläggningsarbete. utförande-, drift-, underhålls- eller rivningsskede). Omgivningsbuller Enligt förordning (2004:675) om omgivningsbuller ska kommuner med • De åtgärder som vidtas, för att minimera, alternativt, eliminera en iden- en befolkning på över 100 000 invånare samt Trafikverket vart femte år ge- tifierad arbetsmiljörisk i utrednings- och projekteringsskedet beskrivs i nomföra en bullerkartläggning och därefter ta fram och fastställa åtgärds- en samlad matris. Här framgår även i vilken handling som den riskredu- program för att minska bullerstörningarna. cerande åtgärden återfinns.

För att en bullerkartläggning för väg ska behöva göras krävs en trafik- • De riskreducerande åtgärder som ej har kunnat hanteras fullt ut i utred- mängd på över tre miljoner fordon per år, vilket innebär att E14 omfattas nings- och projekteringsarbetet kommer att sammanställas i ett under- av dessa miljökvalitetsnormer mellan Sundsvall och Matfors. Cirka tio hus lag för arbetsmiljöplan som överlämnas till kommande entreprenör. är utredda för bulleråtgärd längs sträckan Blåberget-Matfors. Kontinuerligt under arbetets gång kommer identifierade arbetsmiljöriskers status att kunna följas i den samlade dokumentationen.

26 5 Tänkbara åtgärder

5.1 Kriterier Följande ligger till grund för framtagande av alternativa åtgärder/utform- ning:

• Ändamål och projektmål som anges under kapitel 2.4 ska tillgodoses.

• Tekniska standardkrav som anges under kapitel 5.2 ska tillgodoses.

• Kostnad - nytta

• Byggbarhet

• Att alternativet i övrigt inte ger orimliga konsekvenser

5.2 Tekniska och funktionsmässiga standardkrav De funktionsmässiga kraven avspeglas i uppställda projektmål, se kapitel 2.4.2. Tekniska krav på anläggningen ställs i Trafikverkets olika föreskrif- ter.

5.3 Principer för åtgärder 5.3.1 Nollalternativet Befintlig E14 mellan Blåberget/Töva och Matfors behålls med dagens ut- formning. Endast ordinarie underhållsåtgärder görs på sträckan.

5.3.2 Ombyggnad av befintlig väg Befintlig E14 byggs om till mötesseparerad väg mellan Blåberget/Töva och Matfors. För gång- och cykeltrafikanter anläggs en separerad gång– och cykelväg, alternativt nyttjas parallellvägnätet där så är lämpligt. Korsning- ar förbättras, och lokalvägnätet kompletteras för att möjliggöra en minime- ring av antalet direktutfarter mot E14. Anslutningen mot Tövaterminalen studeras, utformning av befintlig anslutning alternativt ny anslutning.

Figur 5.3:1 Exempel på 2+1-väg

27 De åtgärder som kan bli aktuella är skärmar/vallar eller fasadåtgärder. En väg med bättre standard resulterar i en ökad trafik och högre hastighe- Vilka åtgärder som kommer att utföras bestäms av vad som är tekniskt ter, vilket innebär ökade utsläpp av klimatpåverkande gaser och luftförore- 6 Effekter och deras tänkbara betydelse möjligt och samhällsekonomiskt motiverat. ningar. 6.1 Uppfyllelse av projektmål 6.3.2 Kulturmiljö 6.6 Påverkan under byggtiden Bedömning av måluppfyllelsen för respektive alternativ nedan är översikt- De åtgärder som kan bli aktuella i samband med vägombyggnaden bedöms Under byggtiden kan olägenheter och miljöpåverkan förekomma. Dessa lig och klassad från låg till god. För vissa aspekter jämförs förändringen inte medföra någon väsentlig påverkan på de närliggande riksintresseom- mot nuläget. störningar gäller främst buller- och vibrationer samt påverkan på yt- och rådena. grundvatten. I den fortsatta planeringen utreds och föreslås lämpliga skydds- och försiktighetsåtgärder. 6.1.1 Nollalternativet Beroende på hur och var vägen breddas kan de kända fornlämningarna Nollalternativet innebär inte någon förändring av vägens utformning mot längs vägen påverkas. En arkeologisk utredning kan komma att krävas. idag. Det medför att projektmålen avseende trafiksäkerhet, framkomlighet 6.7 Påverkan på miljökvalitetsmål och förbättrade förutsättningar för kollektivtrafiken inte uppnås. Inte hel- 6.3.3 Natur- och vattenmiljö Vägprojektet kan komma att påverka de nationella miljökvalitetsmålen ler avseende miljö och landskapsanpassning sker några förändringar. både negativt och positivt men effekterna bedöms bli relativt små då det Då vägen kommer att gå i befintlig sträckning bedöms påverkan på natur- handlar om ombyggnadsåtgärder på en befintlig väg. Genom anpassningar områden bli liten. Vidare utredning av anpassningar och skyddsåtgärder och skyddsåtgärder kan de negativa effekterna minimeras. Det kan ske t.ex. 6.1.2 E14, ombyggnad av befintlig väg till mötesfri görs i kommande skeden. I detta ingår också att utreda och föreslå åtgär- genom bullerskyddsåtgärder, anläggande av faunapassager och skydds- Alternativet innebär att befintlig E14 byggs om till mötesseparerad väg. der avseende vägens barriäreffekter för vilt och annat djurliv vilka särskilt åtgärder i byggskedet. Detta får utredas vidare i det fortsatta arbetet med Gång- och cykeltrafik separeras från övrig trafik på E14. Korsningar för- kan påverkas om viltstängsel anläggs längs vägen. vägplanen. bättras och antalet direktutfarter mot E14 minimeras. 6.3.4 Rekreation och friluftsliv 6.8 Miljöbalkens hänsynsregler Den ombyggda vägen kommer att ha god kapacitet och hastighetsstandard En breddad väg med högre hastighet medför att vägens barriäreffekt ökar. som gör att framkomligheten utmed sträckan blir bra. Väganläggningen Höjd hastighet och ökad trafik medför också högre bullernivåer i närlig- Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som omfattas av utformas också så att en god trafiksäkerhet uppnås genom mötessepare- gande friluftslivs-och rekreationsområden. Separat gång- och cykelväg- miljöbalkens bestämmelser är skyldiga att följa de allmänna hänsynsreg- ring och separerad gång- och cykeltrafik. Påverkan på miljö och landskap nät längs sträckan kommer att öka förutsättningarna för rekreation och lerna vilka återfinns i miljöbalkens andra kapitel. Syftet med reglerna är att bedöms bli begränsad då E14 kommer att gå i befintlig sträckning. Konse- friluftsliv. förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen ska öka. kvenserna liksom påverkan av gång- och cykelväg samt komplettering av lokalvägnätet utreds vidare i kommande skede. 6.3.5 Naturresurser De krav som ställs i de allmänna hänsynsreglerna bedöms uppfyllas i projektet genom de utredningar och anpassningar som görs under hela Breddning av vägen kommer att ta ny mark i anspråk. Både jordbruks- och Ombyggnaden av befintlig väg kommer att påverka trafikens framkomlig- projektets gång. Trafikverket har genom sin planeringsprocess, användan- skogsmark kommer att beröras. het under byggskedet. det av fyrstegsprincipen, integrerat miljöarbete samt samrådsförfarande beaktat de allmänna hänsynsreglerna (bevisbörderegeln, kunskapskravet, Risk för påverkan på närliggande enskilda vattentäkter får beaktas i 6.2 Funktionsmål – Tillgänglighet försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik, lokaliserings- byggskedet. Risk för påverkan på Matfors vattentäkt och berörd grund- principen, hushållnings- och kretsloppsprincipen produktvalsprincipen En ombyggnad av E14 till mötesseparerad väg ger god tillgänglighet för vattenförekomst bedöms som obetydlig. och rimlighetsavvägningen). Genom Trafikverkets kompetens inom områ- resor och transporter, såväl för arbetspendling med bil eller kollektivt som det samt deras krav på kompetens vid upphandling av konsulttjänster och för näringslivets transporter. Med hjälp av lämpliga anpassningar och skyddsåtgärder bedöms projektet entreprenad bedöms kunskapskravet uppfyllas. inte medföra risk för försämring av närliggande ytvattenförekomster. Genom att gång- och cykeltrafiken planeras att helt separeras från den nya 6.9 Påverkan på hushållningsbestämmelser vägen förbättras tillgängligheten också för dem. Idag är de hänvisade till 6.3.6 Markföroreningar vägrenar på E14. Enligt miljöbalkens 3 kap 1 § ska mark- och vattenområden användas för Tjärasfalt och markföroreningar kan komma att påträffas i byggskedet. det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till Kontroll och försiktighetsmått vidtas så att ingen spridning av föroreningar beskaffenhet och läge. Företräde ska ges sådan användning som medför en Genom att planerade åtgärder syftar till att förbättra tillgängligheten för kan ske. olika transportslag kan fler trafikantgruppers behov bättre tillgodoses. från allmän synpunkt god hushållning. 6.4 Säkerhet (Hänsynsmål) 6.3 Miljöeffekter och miljökonsekvenser (Hänsynsmål) Främst skogsmark, samt lite jordbruksmark är berörd av breddningen En ombyggnad av E14 till mötesseparerad väg ger god trafiksäkerhet. av vägen. I och med att projektet gäller breddning av befintlig väg blir 6.3.1 Buller Gående och cyklister planeras att helt separeras från den nya vägen vilket markintrånget litet, och bedöms inte motverka hushållningsbestämmelser- Den bedömda trafikökningen och planerade hastighetshöjningen innebär också ger en klart förbättrad säkerhet för dem. nas syfte. att ljudnivån ökar nära vägen vilket kan innebära negativ påverkan vid när- liggande bostäder. De planerade åtgärderna innebär en väsentlig ombygg- 6.5 Indirekta och samverkande effekter och 6.10 Översiktlig kostnadsbedömning nad av vägen, och det blir de bullerriktvärdena som blir tillämpbara för berörda fastigheter längs vägen. Bullerskyddsåtgärder kommer att utredas konsekvenser Aktuella åtgärder kommer att kostnadsbedömas i samband med vägpla- för boendemiljöer som överstiger dessa riktvärden i kommande skeden. E14 och järnvägen löper på stora delar av sträckan parallellt med varandra. nens samrådshandling, dvs i nästa skede. Detta gör att störningar i form av främst buller samverkar och att barriär- effekterna blir större.

28 7 Fortsatt arbete

7.1 Planläggning Detta samrådsunderlag kommer att användas som underlag för länssty- 7.4 Samråd relsens beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Med detta samrådsunderlag kommer de första formella samråden att Om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan kommer en inledas. miljökonsekvensbeskrivning att tas fram som ska godkännas av länsstyrel- sen. Om inte projektet antas medföra betydande miljöpåverkan kommer miljöaspekterna att beskrivas i en miljöbeskrivning i planhandlingen. I Allmänheten kan vara med och påverka planprocessen genom att närvara detta projekt finns inga alternativa lokaliseringar av väg E14, varför ingen vid samråd samt att inkomma med skriftliga synpunkter under tiden väg- lokaliseringsutredning kommer att genomföras. Nästa steg blir därför sam- planen finns tillgänglig för samråd och granskning. Trafikverket kommer rådshandling för vägplaneförslaget. att bjuda in till informationsmöten via annonser.

7.2 Viktiga frågeställningar Störningar och risker som vägen skapar för närboende i form av främst buller behöver utredas ytterligare och lämpliga lösningar och skyddsåtgär- der arbetas fram. Dessa utredningar tas fram i planförslaget, och skyddsåt- gärderna tas med på plankartan i den fastställda planen.

I den fortsatta planeringen är det viktigt att väga in de värden och miljöin- tressen som finns i området. Intrång i skyddade områden (fornlämningar, strandskyddsområden, biotopskydd, riksintressen mm.) måste beaktas och utredas vidare.

Vägen kommer att passera ett antal platser med fornminnen. I den fort- satta planeringen behöver en arkeologisk utredning genomföras.

Vägens barriäreffekter för vilt och annat djurliv kommer öka om viltstäng- sel anläggs. Faunapassager och andra åtgärder för att minska dessa effek- ter behöver utredas vidare.

7.3 Tillstånd, dispenser och anmälningar Genomförandet av planen kan komma att kräva särskilda tillstånd, dispen- ser eller anmälningar. I detta skede har följande identifierats:

• Anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kapitlet 9 § miljöbalken för anläggande av nya samt byte av befintliga trummor.

• Arkeologiska utredningar behöver utföras enligt 2 kap 11 § kulturmil- jölagen (1988:950) där markintrång ska ske i oexploaterad naturmark eller åkermark.

Vilka ytterligare tillstånd och dispenser som kan komma att krävas behöver utredas i den fortsatta planläggningsprocessen.

29 8 Källor

Länsstyrelsen i Västernorrlands län (2015) Länsstyrelsens Webb-GIS, http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Vasternorrland/Planeringsunderlag/

Medelpads ornitologiska förening (2015) www.mofnet.se/fagellokaler/sto- desjon/

Riksantikvarieämbetet (beslutat 1996-08-27, uppdaterat 2013-09-11) Riks- intressen för kulturmiljövården – Västernorrlands län,

Riksantikvarieämbetet (2015) http://www.raa.se/

Skogsstyrelsen (2015), http://www.skogsstyrelsen.se/

Sundsvalls kommun (2015) www.sundsvall.se

Sundsvalls kommun,(1996), Vandringsleder, strövstigar, strandleder

Sundsvalls kommun (2015) Naturguide, www.sundsvall.se/Uppleva-och- gora/Natur-och-friluftsliv/Utflyktstips-Naturguiden/

Sundsvalls kommun (2015) Sundsvalls fiskeguide, www.fiskeisundsvall.se/ Default.aspx?SektionsId=3&HuvudrubriksId=39&SidId=53

Sundsvalls kommun (1995) Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls kommun (2014) Översiktsplan Sundsvall 2021

St Olavsleden (Interreg projekt) (2015) www.stolavsleden.com/se

Sveriges geologiska undersökning, SGU (2015) kartvisare, http://apps.sgu. se/kartvisare/kartvisare-index-sv.html

Trafikverket (2010) Miljöpolicy TDOK 2010:50

VISS – Vatteninformationssystem Sverige (2015), http://www.viss.lans- styrelsen.se/

30 31 Trafikverket, Nattviksgatan 8, 871 45 Härnösand Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se