Vv Ww

Wachtmeister, Bleckert, landshövding Vadstena var på medeltiden en av femton 1695–1701. W hade militär utbildning i gårdar på Skäggenäs. V blev på 1550-talet Frankrike bakom sig och hade deltagit i kunglig domän och förlänades från 1603 flera fältslag, bl.a. Fehrbellin, Rügen och till olika ståndspersoner. Karl XI:s reduk- Stralsund, innan han utnämndes till lands- tion medförde att Äspelund, Venenäs och hövding i län. W kallades åter un- Lindö togs ifrån Vadstena, som samtidigt der fanorna av Karl XII och anförde kaval- miste sin status som frälsegård och kom då leriet i slaget vid Narva 1700. i privat ägo. Gården blev kronohemman och rusthåll för Smålands kavalleri. V:s Wachtmeister, Hans, 1641–1714, greve, mangårdsbyggnad är fortfarande i bruk var landshövding och generalguvernör som bostad. Major Henrik Ulfvenklou över Kalmar län och Blekinge 1680–1683, sålde halva gården 1729 och Vadstena 1 dessutom kungligt råd, generalamiral för och 2 bildades. De kallas nu Vadstenalund flottan och utbildad i Europa. Tidigare resp. Turenäs och har fått sentida man- hade W varit kammarherre hos den abdi- gårdsbyggnader. Under 1700-talet anlades kerade drottning Kristina i Rom och blev ›Skäggenäs varv och ett ›saltsjuderi. även kammarherre hos Karl XI. W deltog i försvaret av Kalmar under ›skånska kriget. Wagnsson, Ruben, landshövding 1947– Till sin hjälp med att sköta det löpande 1958. W hade varit undervisningsråd och arbetet på länsstyrelsen hade W en ståt- riksdagsman med förtroendeuppdrag även hållare, Erik Nilsson Ehrensköld. W hade i ideella organisationer, framförallt IOGT. till huvudsaklig uppgift att anlägga Karls- W bidrog till att länets vägar, järnvägar och krona stad med hamn, örlogsbas och fäst- flygförbindelser förbättrades. Byggandet ningsverk samt att nyskapa den svenska av en bro till Öland och ett kärnkraftverk flottan. I Blekinge förvärvade W flera gods norr om Figeholm började utredas under med Johannishus, tidigare Skunkenberg, i hans ämbetstid. centrum och Tromtö, som framgångsrikt förvaltades av hans hustru, Sofia Lovisa. Wahlberg, Karin, 1950– , född Andersson och uppvuxen i Kalmar, dotter till journalis- Karin Wahlberg. Bokomslag ten Axel Andersson, signaturen Axon på Ba- rometern. Från början var W litteraturhisto- riker och utbildade sig senare till läkare. Hon har tjänstgjort i Oskarshamn, vars lasaretts- miljö utgör en del av bakgrunden i hennes kriminalromaner. W fick därpå en läkartjänst i gynekologi och obstetrik i Lund och bör- jade skriva. Den första boken, Sista jouren blev efter flera år klar 2001. Den har följts av ytterligare åtta i samma serie. Även Kalmar förekommer i flera av hennes böcker. Utöver sina spänningsromaner har hon givit ut ung- Vadstena gård, mangårdsbyggnaden domsböcker och en historisk roman. GM 543 Wahlbom, Carl, 1810–1858, konstnär år senare tillträdde han en tjänst som kyr- och professor, född i Kalmar och son till koherde i Ljungby pastorat. I Kalmar hyrde Carl Adolph ›Wahlbom. W påbörjade en familjen under flera år på Västra Sjögatan militär bana men redan efter ett år sökte 4, det som idag kallas ›Wahlbomska gården. han sig över från militärstudierna på Karl- I gårdshuset föddes sonen Carl ›Wahlbom berg till Konstakademien. Efter konflikt 1810. År 1815 köpte W fastigheten men med en lärare sökte han sig från måleriet sålde den samma år. BB till skulpterandet. Samtidigt fick han möj- lighet till en lärarbefattning på Lings gym- Wahlbom, Johan Gustaf, 1724–1808, nastiska institut. Kombinationen av dessa läkare och naturforskare, född i Svenne- två studier, modelleringen och gymnasti- vad, Närke, där fadern var bruksägare. Fa- ken, gjorde att han fick ett mycket skarpt dern var även medicinkunnig och av den öga för kroppens anatomi vilket kom att anledningen kallades han till Kalmartrak- få stor betydelse för hans framtida konst- ten som läkare. Han köpte gården ›App- närskap. W begav sig till Paris 1838 för lerum och där kom sonen att växa upp. förkovran och fyra år senare fick han ett Efter utbildning i Kalmar inskrevs W som flerårigt resestipendium av Konstakade- student i Uppsala 1744 och blev där en mien och han reste då till Rom. Till Sveri- i kretsen kring Carl von ›Linné. W pro- ge återvände W 1848 och blev då ledamot moverades till medicine doktor 1751 och av Konstakademien och året efter fick han utsågs till innehavare av professuren i ana- en professur i teckning. Försvagad hälsa tomi och medicin i Stockholm. Efter ytter- gjorde att W under flera år sökte sig ut- ligare studier utomlands och på begäran från omlands för att återvinna krafterna. I Rom Kalmar län utsågs han 1753 till länets allra målade W 1855 en av sina mest kända tav- förste provinsialläkare. Han blev Kalmar tro- lor, Gustaf II Adolfs död vid Lützen. Efter gen, hans verksamhet som läkare blev fram- att ha drabbats av ohälsa under sina sista gångsrik och W blev en nydanare av sjukvår- år dog han i London. BB den i länet. W titulerades arkiater som förr var en benämning på läkare. Han kom att bli Wahlbom, Carl Adolph, 1766–1828, kyr- pionjär med sina starroperationer. Karriären koherde, teol.dr och professor, född i Kal- som läkare avslutades 1794 och han erhöll mar och son till Johan Gustaf ›Wahlbom. då titel och värdighet av kunglig förste liv- W blev student i Uppsala och disputerade medikus. Under sin levnad erhöll han en rad 1786 med en avhandling om Öland, De olika hedersbetygelser och var ledamot av Oelandia. Han återvände 1789 till Kalmar Vetenskapsakademien. Redan året efter att som lärare vid ›Storskolan, först som ad- han kommit till Kalmar köpte han gården junkt, sedan lektor och 1801 fick han pro- Gåra i Arby socken, belägen strax intill hans fessors titel. W vurmade för växelunder- barndomshem Applerum. Denna gård ut- Wahlbomska gården. visningsmetoden. Efter prästvigning 1812 vidgades och omformades till det som blev Foto GM blev han teol.dr i Uppsala 1818 och fyra ›Christinelunds gård. I Kalmar ägde han ›Wahlbomska trädgården, idag Söderports- gatan 10. Han avled i Kalmar den 25 januari 1808. Linné hedrade W genom att uppkalla en fjäril efter honom, Tortrix Wahlbomii och W:s vän, Linnélärjungen Carl Peter Thun- berg, döpte en av sina nyupptäckta blom- mor för Wahlbomia Indica.

Wahlbomska gården på Västra Sjögatan 4, Kvarnholmen, uppfördes vid mitten av 1600-talet och är förmodligen det äldsta trähus som är bevarat i staden. Det är ett timrat hus i två våningar med allt det ty- piska för byggnadssättet i Kalmar vid den tiden och hundra år framåt; ett högt, brant

544 valmat tak med takkupa och hissbom. Se även ›Kalmartak. Av den fasta inredningen finns bjälktak, några fönster och dörrar kvar, troligen från mitten av 1700-talet. I W bod- de Carl Adolph ›Wahlbom med familj un- der flera år. År 1815 köpte han fastigheten men sålde den samma år. Under större delen av 1800-talet ägdes W av familjerna Parrow och Strümpel. I början av 1900-talet köptes fastigheten av stadsarkitekten J Fred. ›Olson som lät inreda gatuhuset med inspiration från konstnären Carl Larssons hem. Den ti- digare inkörsporten till gården igenbyggdes samtidigt. På gården finns en loftbyggnad från 1600-talet. BB

Wahlbomska trädgården i Gamla stan med namn efter Johan Gustaf ›Wahlbom Wahlboms lusthus. Foto Moritz Fingerhut utgjorde ursprungligen större delen av da- gens område mellan Klostergatan och Väs- Wahledov, Anton, 1862–1923, bildhug- terlånggatan samt Kungsgatan och Skans- gare, född i Ramdala i Blekinge. Efter exa- gatan. Vid 1600-talets slut ägdes W av men från Slöjdseminariet i Kalmar 1884, artillerikaptenen Hans Lejondahl. En bit in arbetade han 1884–1885 på Selma Giö- på 1700-talet övergick ägandet till borgmäs- bels ateljé i Stockholm och fortsatte där- taren Caspar Hoppenstedt som lät anlägga efter på Tekniska skolan i Stockholm med tobaksplantage på större delen av marken. examen 1887. Han öppnade egen ateljé Från den tiden, 1700-talets mitt, härrör san- i Kalmar 1888 med särskilt inriktning nolikt huvudbyggnaden på Söderportsgatan på möbelritning, träskulptur och annan 3 som alltjämt finns kvar. Under 1770-talet konstslöjd. Han var också under en period ägdes den av tullförvaltaren Anders Ekman lärare i frihandsteckning och träskulptur innan fastigheten 1785 övergick i Johan vid Tekniska yrkesskolan i Kalmar. För- Gustaf Wahlboms ägo. Som en sann Lin- utom en omfattande produktion av möb- nélärjunge nedlade han ett stort arbete på ler med rikt skuren dekor återfinns också trädgården. Efter hans död 1808 övertogs W bildhuggeriarbeten av hans hand i länets av sonen Carl Adolph ›Wahlbom. Periodvis kyrkor. Som exempel kan nämnas en dop- bodde handlanden Folke Rosén här och från funt i Kastlösa kyrka skuren 1897 och en 1812 blev han ägare till W som nu fick nam- altardekoration i form av en törnekrona i Ljungby kyrka skuren 1902. Han lät även net Rosénska trädgården. Han gick ur tiden Anton Wahledow. 1875 och efter att hans änka avlidit 1884 ge ut en del av sina teckningar i bokform, Möbeldetalj förvärvades W av Kalmar stad för framtida Kalmar under ett årtusende och Borgholm Foto Bengt Bengtsson tomtexploatering. Genom W drogs Söder- portsgatan enligt stadsplanen från 1906. ›Wahlboms lusthus som fanns i den stora trädgården ner mot Södra kyrkogården finns idag i Stadsparken. BB

Wahlboms lusthus uppfördes under 1700-talets mitt som en trädgårdspavil- jong i ›Wahlbomska trädgården. Då Sö- derportsgatan anlades 1906 drogs den genom trädgården och på stadsparkskom- mitténs förslag flyttades W till ›Stadspar- ken. Invändigt är tak och väggar målade i 1700-talets stilideal.

545 under ett årtusende, 1918 resp. 1921. W ske kungen ›Ludvig XVIII. År 1778 var deltog med sin tillverkning i ett flertal han den främste stiftaren av Kongl. Ve- konstutställningar, bland annat Baltiska ut- tenskaps- och Vitterhetssamhället i Gö- ställningen 1914 och utförde många arbe- teborg. Mer att läsa: Bror Olsson, Kalmar ten i de för tiden aktuella nystilarna. Han stifts herdaminne del 1. hämtade ofta inspiration från stilar som re- nässans, rokoko och jugend. KLM Wallgården kallades den villa som bygg- des på Odengatan 7 för Eric och Gerda Wahlgren, Helge, 1883–1958, skådespe- ›Brütte. Den ritades av J Fred. ›Olson och lare och regissör, född i Kalmar. Efter stu- var färdig 1922. Sitt namn har villan fått dentexamen i Kalmar slog han in på skåde- efter de rester av gamla stadens ringmur spelarbanan och anställdes 1907 på Malmö som finns bevarade i källaren. Teater. W fortsatte sedan till Stockholm, Intima Teatern och Svenska Teatern. Däre- Wampetits, Istvan, 1903–1993, fotbolls- mellan arbetade han vid Lorensbergsteatern spelare och -tränare, född i Ungern. W var i Göteborg och Svenska Teatern i Helsing- fotbollstränare i ›Kalmar FF i två perioder fors. Från mitten av 1930-talet och fram till under åren 1951–1958, samt i ›Kalmar AIK sin död var han engagerad som regissör vid hösten 1958. Supporterklubben Kalmar- Göteborgs Stadsteater. BB bygdens idrottsvänner satsade pengar för att knyta W till Kalmar FF. W kom till Sve- Waldner, Jan-Ove, vanligen bara J-O, rige och Degerfors IF 1937 från Ungern 1965– , bordtennisspelare, född i Stock- där han hade varit både spelare och trä- holm. W var under 25 år bordtennisspe- nare i bl.a. Debreceni VSC. Efter en skada lare av världsklass. Under åren 1996–2003 övergick W till att bli tränare. W tränade spelade för ›Kalmar BTK. På meritlistan flera allsvenska klubbar och förde 1953 finns bl.a. ett OS-guld, sex VM-titlar och upp Kalmar FF i allsvenskan. År 1939 och två världscupsguld. W har gett namn åt 1944–1945 var han tränare för det svenska Kalmar BTK:s pingishall, J O Waldnerhal- landslaget. W, med smeknamnet Wampan, len. arbetade på Sparbanken innan han övertog en tobaksaffär på ›Kvarnholmen. LLj Wallenstråle, Martin Georg, född Wal- lin, 1733–1807, biskop i Kalmar stift, född Varmavattnet kallades förr den del av i Uppsala. Hans far Georg Wallin d.y. var Tullhamnen där varmvatten från ›Kalmar superintendent på Gotland när ön 1742 Ångkvarn hade sitt utflöde, vilket gjorde hotades av rysk invasion. Modern och so- att det alltid var isfritt där. nen reste då till Kalmar där hennes kusin Carl Gustaf ›Schröder var lektor. Här sat- varmbadhus har det funnits två. Det för- tes W i skola innan han fortsatte studi- sta låg strax intill nuvarande parkeringsplats erna i Uppsala. I egenskap av biskopsson vid foten av bastionen ›Regeringen. Ett nytt adlades han 1756 under namnet Wallen- stod klart 1909 ritat av J Fred. Olson, se stråle. Efter prästvigning och närmare 30 även ›Gamla varmbadhuset. BE års tjänstgöring på olika platser varvat med vetenskapliga studier vigdes han 1790 till varv och skeppsbyggplatser har förkom- biskop i Kalmar stift. W efterträdde då sin mit utefter hela kusten: Björkenäs, Bottorp, släkting Carl Gustaf ›Schröder i ett äm- Drag, Ekenäs, Fågelsudd på Stubbholmen, bete som han innehade till sin död. W tog Fulviken längst ute på Revsudden, , initiativet till ›Calmar stifts tidningar och Hästenäs på Horsö, Kalmar varv, Kolboda, som eforus, tillsyningsman, för gymnasiet Korsudden på Hultsbys marker, Ljungnäs, var han tillskyndare av och stor donator Revsudden, Skäggenäs, Slakmöre, Snäckö, till det som kom att bli ›Kalmar stifts- och Stäflö, och Värnanäs. Se även ›skeppsbyg- gymnasiebibliotek. Mest bekant är W för geri. hur staden och han själv 1804 med stora festligheter tog emot de landsflyktiga fran- Varvsholmen är numera en stadsdel be- ska Bourbonerna, bl.a. den blivande fran- lägen på en ö, tidigare benämnd Stora

546 Knarrön, eller Stora Knorrön men även Vasabrunnen på Larmtorget i Kalmar Varvsholmen. Skeppsholmen. På V har fartyg byggts från är en fontänskulptur av professor Nils Foto Jean-Pierre Valpiani 1600-talet och fram till 1987, se ›skeppsbyg- Sjögren och den invigdes 1926 av kung med tillstånd från Atrio Arkitekter AB geri och ›Kalmar Varv. Ön fick en provisorisk Gustav V i samband med Svenska Kul- bro av trä i Hammarskjöldsgatans förlängning turmässan. Sjögren fick uppdraget genom några år före 1928, då denna bro ersattes av att vinna första pris i en skulpturtävling en permanent, även den av trä. Efter Kalmar om ett monument över ›Gustav Vasa. V Fartygsreparationers konkurs 1987 exploate- har ett lågt brunnskar med en svit reliefer rades marken på initiativ av ›CA Fastigheter. I som skildrar Gustav Vasas väg till mak- samband med detta har ön utökats kontinu- ten, från landstigningen i Kalmar till in- erligt genom utfyllnader samt kopplats ihop tåget i Stockholm. Mitt i brunnen är en med ›Ängöleden genom en vägbank och en hög kolonn placerad med en skulptur av mindre bro. Från 1989 har V bebyggts med David och Goliat, med motiveringen att bostäder och kontorshus. Exploateringen skulpturer med David ofta restes i städer pågår ännu (2014) och särskilt bör nämnas i Italien förr i tiden som frihets- och oav- att en flytande villa har uppförts på en av tre hängighetssymbol. Ibland tolkas figurerna marina tomtplatser. Vissa anläggningar och som om David vore Sverige och Goliat byggnader från varvsepoken har bevarats, Danmark. Eftersom skulpturen inte var bl.a. slipen, norra kajen, kontorshuset, hu- fullt klar vid invigningen var överdelen då set med mallvind och smedja samt en liten en attrapp av gips. IB transformatorstation. GM Vasakläder, se AB Bröderna ›Berggren.

Vasakyrkan, se ›Evangeliska Fosterlands- stiftelsen.

Vasamonumentet, se Sällskapet ›ÅM.

Vasa Orden av Amerika, se ›Calmare Nyckel, logen nr 628.

Vasaskolan är belägen mellan Germunds- gatan, Kungsgatan och Hemming Gadhs väg. V ritades av stadsarkitekten J Fred. Olson i nationalromantisk stil och invigdes 547 nolikt sitt namn under vikingatiden, 1329 Vasmerløso, och innebörden av ändelsen lösa är inte helt klarlagd men tros betyda ’äng’ eller ’betesmark’. Samhället ligger där vägar på Ljungbyåsen och Nybroåsen möts. Ting för ›Södra Möre härad hölls i V från 1600-talet till 1966. Samhället växte efter hand runt järnvägsstation, tingshus och gästgiveri, sedan ›Kalmar–Torsås Järn- väg hade byggts 1899. Här har funnits ett sågverk, betonggjuteri och en grustäkt. GM

Vasaskolan 1917. Den har (2014) ca 500 elever i för- skoleklass, familjedaghem, skola årskurs 1–9, särskola och fritidshem. Bygget fö- regicks av en arkitekttävling som vanns av Carl Åkerblad med den kände Gun- nar Asplund på andra plats. De tre vin- nande förslagen förkastades som för dyra vattenförsörjning skedde fram till slutet eftersom de kostade mer än 300 000 kr. I av 1800-talet genom brunnar och/eller dagens penningvärde ca 14 mkr. V kom- vattendrag. I staden var intet vatten att tillgå, pletterades i slutet av 1950-talet med en fast brunnar voro mest i varje korsgata, men byggnad mot Germundsgatan med bl.a. alla av salt vatten fulle skrev Carl von ›Lin- matsal och lokaler för kockskola. né 1741. Brandförsäkringsbolagen krävde i slutet av 1800-talet att staden skulle är en tätort på gränsen mel- Vassmolösa bygga vattenledningar för brandsläckning. lan ›Ljungby, ›Hagby och ›Arby socknar, År 1897 beslöt stadsfullmäktige att bygga 15 km söder om Kalmar med 724 invå- ett vattenverk med grundvattenbrunnar nare (2013). I V finns livsmedelsbutik, vid ›Trångsund nära Skälby, ›vattentorn på idrottsplats och några mindre företag. Kvarnholmen och tillhörande ledningar Gästgivargården med anor från 1500-talet enligt förslag av ingenjör J Gust. Richert. vattenförsörjning. är nu nedlagd. På en kulle norr om gästgi- Politiker inspekterar nya Anläggningen invigdes år 1900, men räck- vargården finns ett stort gravfält med 140 källan i Ölvingstorp te inte till så länge. Från 1910 pumpades Foto: Robert Andersson gravar varav 112 stensättningar. V fick san- därför grundvatten in från Nybroåsen vid Råsbäck nära Tvärskog. Ökande efterfrå- gan ledde till att en ny källa togs i bruk 1933 vid Ölvingstorp. Vassmolösakällan kopplades in 1942. Vid Vassmolösa fanns ytterligare vattentillgångar som togs i bruk 1953, men åstadkom så småningom för kraftig grundvattensänkning. Vatten pum- pades därför från Hagbyån vid Väntorp och infiltrerades i Hagbymassivet med början 1967. Tidvis hade ån inte så myck- et vatten och därför skapades 1972 ett vattenmagasin i sjön Hultebräan i Nybro kommun varifrån vatten kunde släppas ut vid lågvatten i ån och pumpas från ån till sjön när detta var möjligt. Utöver detta

548 har vattenverket i Skälby byggts ut 1970 lanten till Stilla havet genom Beringssund och 1972, nytt vattentorn uppförts vid via Nordostpassagen. Resan började i juni Klunkens backe 1972 och en ny anlägg- 1878 och Nordenskiölds fartyg, Vega, ning i Hagbymassivet tagits i bruk i bör- passerade Beringsund 13 månader senare jan av 1990-talet. Samhällena Söderåkra, efter att ha legat fastfrusen i isen i nästan Torsås och Bergkvara i Torsås kommun får tio månader. Besättningen på fartyget Vega sedan 2003 sitt vatten från Kalmar kom- muns anläggningar i Hagbymassivet. Inom Besättningen från Möre kommunen, från Fågelsudd i norr till Tre- • R Nilsson, skeppare kanten och Påryd i väster och till Halltorp • F A Pettersson, 1:e maskinist i söder kommer nu vatten från den be- • O Nordström, 2:e maskinist skrivna anläggningen. Mer att läsa: Ingvar • C Carlström, eldare Hörberg, Vårt välsignade vatten. Kalmars • O Ingelsson, eldare vattenförsörjning 1897–1997. SR/GM • O Öman, matros • G Carlsson, matros • C Lundgren, matros vattentorn, se ›Gamla vattentornet och ›Nya vattentornet. • O Hansson, matros • D Asplund, båtsman och kock . • C J Smålänning, båtsman Vedgårdsholmen, numera ett kvarter vid • C Levin, båtsman och hovmästare Skeppsbrogatan i Kaggensgatans förläng- • P M Lustig, båtsman ning, var ursprungligen en holme söder om • C Ljungström, båtsman ›Kvarnholmen vid inloppet till ›Slottsfjär- • P Lind, båtsman den. V har även omnämnts som Möllehol- • P O Fäste, båtsman men, ›Stenhuggarholmen på 1600-talet, • S Andersson, timmerman samt Tullholmen. V användes till vedgår- dar och senare magasinsbyggnader bl.a. uppgick till 30 man, varav inte mindre än 17 för ›Bruuns. ›Margarinfabriken byggdes rekryterades från Möre: i början på 1900-talet. Numera inryms i Alla expeditionsdeltagare erhöll medalj. byggnaderna ›Baronen Köpcenter och ho- När 50-årsminnet firades fick P O Fäste tell ›Packhuset. Se även ›Yttre vedgårdshol- dessutom ta emot en medalj ur Gustav V:s men. hand. Han berättade i hembygden i Möre gärna om strapatserna i Ishavet. GM Vegaexpeditionen leddes av A E Nord- enskiöld och var den första fartygsexpedi- Wennlo, Sten, 1925– , direktör, född i tion, som lyckades ta sig fram från Nordat- Kvillinge i Östergötland och uppvuxen i

Vedgårdsholmen Foto Kalmar kommun 549 Berga, Kalmar. Efter en karriär i tidnings- sålde Posse gården till Oskar Mauritz von branschen, bl.a. via ›Kalmar Läns Tidning Krusenstierna som ägde V i tjugo år. Går- anställdes W av bilföretaget Ana i Nykö- dens stora arealer av vass skördades för till- ping som PR-chef. Företaget köptes 1960 verkning av reveteringsmattor. Efter flera av Saab och W blev 1965 försäljningsdi- ägarbyten avstyckades mangårdsbyggna- rektör för Saab-Ana, marknadschef 1972 den och där drivs sedan 1992 ett stuteri. och under åren 1976–1987 var han VD Jordbruksmarken ingår idag i Stävlö gods. för Saabs personbilsdivision inom Saab- Mer att läsa: Per Anderö, Herrgårdar runt Scania. W var pådrivande beträffande Kalmar, 2012. IB utvecklingen av turbomotorn. Scanias in- genjörer utvecklade den första praktiskt Westerlind, Erik, landshövding 1968– användbara turbomotorn för bilindustrin. 1981. W var tidigare ämbetsman och opo- Efter att W gjort en grundlig testkörning litisk statssekreterare i finansdepartementet fattade han själv beslutet att bygga en hos Gunnar Sträng. W var landshövding i serieproducerad turbobil. Saab 99 Turbo Stockholms län 1959–1968 innan han ut- presenterades 1977 och kom att bli före- nämndes till samma befattning i Kalmar bild för bilindustrins turbomotorer. BB län.

vern var i det medeltida Kalmar min- Westerlund, Stig, 1929–1980, försäljare dre inhägnade åkertegar belägna utanför och amatörfotograf, född i Kalmar. W väx- stadsmuren. De var bebodda av mindre te upp på ›Sandås där fadern hade cykelaf- bemedlade och enkelt bebyggda. Marken fär på Bragegatan. Efter avslutad skolgång tillhörde staden och bebyggarna lydde på fick W anställning hos ›Hill & Co. År 1956 så sätt under stadsrätten. En vern beskat- övertogs företaget av ›Kalmar Maskinaffär tades och det fanns ett stort antal tätt lig- AB där S var försäljare och reste i sydöstra gande verner som på så sätt bildade en Sverige. Fritiden ägnade han till stor del förstad. Den obrukbara mark, ›malm, ut- åt fotografering, framkallning och försto- anför stadsmuren som bebyggdes av det ring i sitt fotolabb. Otaliga söndagsmorg- fattigare folket bildade malmar. BB nar under 1960- och 1970-talet cyklade W runt i Kalmar och dokumenterade en Wernersson, Lars, se ›Stiftelsen för lång- stor del av de gamla miljöerna och husen, varigt sjuka. många nu rivna. Människor syns sällan på hans bilder. Efter hans död donerade hus- Wernskjöld, se ›Wärnschöld. trun Barbro Westerlund de sju albumen med runt 500 bilder till ›Kalmar stads Vesslö gård är belägen 8 km norr om hembygdsförening. IB Kalmar och omnämns första gången i jordeboken 1693. V har genom åren ofta Westrin, Adolf, 1847–1911, landssekre- Stig Westerlund samägts med ›Björnö och ›Stävlö. Gården terare, född i Asarum. Han var ledamot av ägdes under en stor del av 1700-talet av andra kammaren 1887–1890. W har sam- den i Tyskland bosatta familjen Lewen- manställt den Westrinska samlingen. Den haupt, som besökte V endast ett fåtal innehåller handskrivna kort med uppgif- gånger. År 1776 köpte överste Abraham ter om ›Kvarnholmens fastigheter och Henrik ›Ulfvenklou Stävlö och då ingick deras ägare från 1600-talet till 1800-talet. även V i köpet. Han ägde sedan tidigare Materialet är sorterat efter stadens gamla Björnö och ›Kläckeberga. Genom arv tomtnummer. Samlingen förvaras på ›Kal- 1814 blev Sofia Wilhelmina Berg von mar läns museum. IB Linde, gift med Carl Otto ›Posse, ägare till godsen som maken förvaltade till 1834 då Wetterberg, Olof, 1745–1803, spegel- han blev formell ägare. Posse lät uppföra makare och svärdfejare. W fick privilegier ett corps-de-logi 1853 i medeltids- och i Kalmar 1787. Produktionen var omfat- renässansstil samt en park efter engelsk tande och bestod främst av skulpterade modell. Nya ekonomibyggnader tillkom och förgyllda väggspeglar i gustaviansk och 1858. Under 1880-talets jordbrukskris sengustaviansk stil. Speglarna signerades

550 OWB och försågs med Kalmar hallrätts ra kulturella kunskaper och intresse, bl.a. sigill. Efter W:s död övertog änkan verk- infördes stora kulturartiklar på ledarsidan. staden och produktionen minskade för att Efter att W gått i pension fortsatte han slutligen upphöra 1810. IB att skriva många kulturhistoriska artiklar. Han hedrades med Kalmar kommuns kul- Weüdel, Axel, tidigare Pettersson, 1867– turpris 1978, 89 år gammal. W har bl.a. 1945, metallarbetare, fackföreningsman skrivit Flickskolan i Kalmar 100 år och och uppfinnare, född i Kalmar. W var en av Epitafier och vapensköldar i Kalmar Dom- stadens fackliga pionjärer och i en numera kyrka, 1979. BB försvunnen lokal på Lindölundsgatan 3 försökte han organisera arbetarna. Han von Vicken, Henrik, landshövding 1677– startade den första studiecirkeln i Kalmar 1680. V var den förste landshövding 1892. W var Kalmars representant i Folk- som nyttjade byggnaden vid korsningen riksdagen 1893 i kampen för Allmän Röst- Ölandsgatan–Västra Sjögatan som resi- rätt. Han började som gelbgjutare i Häger- dens med början 1679. Samma år utbröt baums verkstad och därefter som lärling den första av ›Kvarnholmens tre större och mekaniker i ›Lindstedts Gelbgjuteri. ›stadsbränder. Den började i ›Domprost- Efter att ha arbetat både i yrket och fack- gården. V förflyttades till samma tjänst i ligt i Malmö och Stockholm skickades W Älvsborgs län. av den socialdemokratiska partiledningen 1898 för att organisera de svenskspråkiga Wigforss, Frits, 1886–1953, skolman och arbetarna i storfurstendömet Finland, som pedagogisk forskare, född i Halmstad, bror då tillhörde Ryssland. Han var en lysande till finansminister Ernst Wigforss. W var talare, blev Svenska Arbetareförbundets seminarielektor vid Rostads folkskolesemi- förste ordförande i Finland och organise- narium 1919–1951. Vid 1940-talets början rade insmuggling av bl.a. agitationslittera- utredde W betygsättningen i folkskolan tur till S:t Petersburg. Efter en tid på Åland och var upphovsman till den så kallade re- flyttade W till Nya Zeeland 1904, därefter lativa betygsskalan som utgick ifrån idén till Australien och 1919 vidare till Indiana- att skolprestationerna var fördelade enligt polis i USA där han arbetade i bilindustrin den gausska normalkurvan. Han konstru- som uppfinnare till sin död. En kort gata erade den första serien av standardprov för i Kalmar har uppkallats efter honom lik- folkskolan med syfte att göra betygen jäm- som den kommunala vuxenutbildningen, förbara i hela riket vid elevers intagning till Axel Weüdelskolan. IB/GM högre skolor. År 1942 införde W de första skolmognadsundersökningarna som ge- White Socks Jazzband bildades på en nomfördes på våren före skolstarten och trädgårdsfest 1996. Orkestern döptes när låg till grund för bedömningen av elevens man vid en repetition upptäckte att alla skolmognad. W:s metodbok Den grundläg- hade vita tubsockar. W har bl.a. uppträtt gande matematikundervisningen, senaste under Mönsterås bluesfestival och de- upplagan 1957, är ett standardverk inom ras genre är dansmusik och hitlåtar från didaktiken, se ›Kalmarprovet. JW Villa Hertha 1920-talet, populärt kallad för gladjazz.

Wibling, Hilding, 1889–1989, chefre- daktör, född i Norrala i Hälsingland. Efter några studieår i USA började han sin jour- nalistiska bana 1914 på Skara-Posten. Efter arbete på flera olika dagstidningar blev han 1932 chefredaktör för Örebro Dagblad innan han 1934 kom till ›Barometern som andre redaktör. Åren 1938–1954 var han tidningens chefredaktör, en period som kom att präglas av att tidningens protyska hållning snart upphörde samt av hans sto-

551 Wiggman, Hans, 1712–1761, guldsmed. Villa Lindö, ett hotell till 1982 då byggna- W:s stämplar finns på Kalmarsilver från den blev behandlingshem för kvinnor. BB 1700-talet, bl.a. på ›Kalmar domkyrkas sil- verskatt, samt på den silverpokal som 1739 Villa Skansen, Gustav Vasagatan 9, rita- skänktes av Kalmar regementes officerare des 1883 i nyrenässansstil av John ›Löf- till prosten Johan Gille i Högsby. Pokalen mark på uppdrag av John ›Roosval. Inred- finns på ›Kalmar läns museum. SHm ningen gjordes efter de nya mönsterblad som Svenska Slöjdföreningen givit ut. Vikingarna, se ›Segelsällskapet Vikingarna. Ursprungligen fanns ett glasat tornrum – en utsiktsplattform kallad Mira Mar – Villa Hertha, Storgatan 72, uppfördes balkonger, orangerier och lusthus liksom 1925 för ryttmästare Birger ›Jeansson och en påkostad trädgårdsanläggning. V blev hans hustru Hertha. Den är ritad av arki- stilbildande som den första villan i staden. tekt Carl ›Bergsten i 1920-talsklassicism. V var ett enfamiljshus om ca 700 m² på Planen är L-formad med en halvrund ut- ›Bastionen S:t Erik, då kallad Skansback- byggnad mot trädgården. En tegelmur av- en. Senare användes V som privathem för skärmar trädgården mot gatan. Byggnaden Carl Olof ›Swanberg, som navigations- har karaktären av ett mindre privatpalats. skola 1914–1962 och kansli för Kalmar Familjen Jeansson hade en ledande ställ- läns museum 1965–1985. V byggdes om ning i Kalmars näringsliv och villan ger på till 8 bostadsrättslägenheter 1987, och ett diskret sätt uttryck för deras sociala entréhallen med sina utsmyckningar finns status genom sin storlek och materialval. bevarade. GM

Villa Lindö är namnet på den trävilla som Villius, Hans, 1923–2012, historiker, ligger på Lindölundsgatan 18. Den stod professor, född i Kalmar. Han disputerade klar omkring 1870 med Theodor ›Jeans- 1951 i Lund på avhandlingen Karl XII:s son d.ä. som beställare. Senare övertog ryska fälttåg och blev därefter docent i hans son Leonard Jeansson fastigheten. historia. Tillsammans med kollegan Olle Förr kallades fastigheten Lindölund. Efter Häger har V producerat ett stort antal his- en mellanperiod kom huset åter i famil- toriska radio- och TV-dokumentärer där jen Jeanssons ägo genom Allan ›Jeansson. hans karakteristiska röst hörs som berät- Ända in på 1950-talet fanns det stall med tare. Han gjorde bl.a. en TV-film om sin häst på gården. När fastigheten såldes hemstad, Där farlig sunnan går, 1994. V 1962 styckades det av en stor tomt mot var hedersledamot av Kalmar nation vid Villa Skansen vid dess tillkomst Erik Dahlbergs väg. År 1963 öppnades Uppsala universitet, erhöll 1996 profes- sors namn, fick Stora journalistpriset 1986 och Kalmar kommuns kulturpris 2000.

Wilmas Konditori startades 1866 av Wil- ma Johansson på Larmgatan 18. År 1914 övertogs W av konditor Hans Nordin som 1930 flyttade verksamheten till Storgatan 13. Fastigheten ombyggdes och kondi- toriet öppnade i två våningar. Efter flera ägarbyten upphörde verksamheten 1978 då byggnaden revs efter en flerårig strid om den skulle få rivas eller ej. Byggnads- lagen ändrades därefter genom ett tillägg, Lex Wilma, varigenom rivningslov under vissa förutsättningar kunde vägras. På plat- sen byggdes senare Gallerian.

Vimadens offerkälla, Ryssby socken, lig- ger i det som tidigare kallades Ebbegärde

552 kronopark nordväst om ›Rockneby, drygt 1 km rakt väster om Askaremåla utmed vägen mot Rugstorp och 400 m öster om Linjetorpet. Vi avser här ett fornnordiskt begrepp med betydelsen ’helig plats’ el- ler ’offerplats’. Med ’mad’ menas ett sank- marksområde använt som slåtteräng. Själ- va källan ligger i en grotta i berget med en öppning ungefär 1,5 x 0,5 m stor. Grottan utvidgar sig nedåt. Tidigare fanns säkert en riktig källa i grottan, men sedan Vimaden dikades ut på 1930-talet har det hänt att källan sinat under torra somrar. Hur länge det offrats i källan är okänt, men själva namnet pekar på förkristen tid. Kanske offrades det en gång i tidernas begynnelse i den sjö eller göl som måste ha föregått maden intill källan. ›Ryssby hembygdsför- ening disponerar en samling om 37 mynt som hämtades upp ur källan på 1930-ta- den på Odengatan 4 fortsatte de dock med Villa Skansen. Foto Bengt Strand 2014 let. Mynten är från slutet av 1600-talet framkallning i begränsad omfattning. IB och fram till slutet av 1800-talet. IA Vinterbo naturreservat, Halltorps sock- Vimpeltorpet är en stadsdel i norra Kal- en, har i sina gamla marker många vackra mar med namn efter båtsmannen Vim- och värdefulla miljöer, bl.a. en ovanligt pel. V började bebyggas i större omfatt- stor bokskog, som utgör den gamla ut- ning 2007 och avgränsas av Norra vägen, marksskogen. Här finns också andra löv- ›Berga, ›Norrliden och ›Krafslösa. Ett hus träd som ek och asp men också ganska byggdes dock redan på 1980-talet, det mycket gran. Bokskogen är hemvist åt låg länge ensamt och kallades för Huset många arter som behöver gamla träd med på prärien. Bebyggelsen är blandad och V hål och skrevor som t.ex. skogsduvan. I rymmer cirka 400 bostäder, den östra de- området kring den gamla gården trivs de len kallas Ljusstaden. ädla lövträden bäst. Här står ek, lind lönn och lind på den gamla ängsmarken och bi- drar med sina löv till den rika jordmånen. Anna Winell hade sin ateljé vindkraftverk finns (2014) med två grup- på Södra Långgatan 26 i per om 5 vardera i ›Rockneby resp. i ›Vass- Blåsippor trivs om våren liksom gullviva, den höga delen av huset till molösa. Vidare finns en grupp om 6 verk i vårärt och skogsbingel. Markerna är fulla höger Mortorp. Dessutom finns enstaka uppför- da i andra delar av kommunen. Flera verk är på gång eller under utredning. Totalt är ett 70-tal verk planerade. Dessa skulle kunna ge hushållsel till ca 75 000 villor.

Winell, Anna, 1867–1963, fotograf, född i Grebo i Östergötland. A övertog 1903 Herman ›Sandbergs ateljé på Södra Lång- gatan 26. Systern Alva, 1879–1972, kom till Kalmar 1910 och de drev sedan firman tillsammans. Produktionen var omfattande och ett stort antal fotografier finns beva- rade, såväl porträtt som Kalmarexteriörer. De fotograferade även glas för Orrefors glasbruk. Företaget upphörde 1933 och ateljén övertogs av Walter ›Olson. I bosta-

553 tare och namnet bakom Hotell Witt, född i Lübeck i Tyskland. Han kom till Kalmar 1840 med en gedigen utbildning i restaur- ang- och hotellbranschen och övertog då arrendet av ›Societetshuset vid Stortorget. Han införde i staden ett nytt modernt tän- kande för branschen. Han tillträdde även Vinterbo naturreservat. arrendet av ›Rostad, ägt av Calmar Carls- av rester från gårdstiden med stenmurar bader Brunns Inrättning. Här drev han en och odlingsrösen. Några av de äldre träden sommarrestaurang, från 1849 som ägare bär spår efter lövtäkt, s.k. hamling, som av Rostad. År 1859 sålde han parken med var en viktigt del av djurfoderproduktio- byggnader till ett konsortium som i sin tur nen tidigare. Exakt när gården Vinterbo överlät ägandet på Cecilia ›Fryxell. När flyttades till sitt nuvarande läge är osäkert staden 1863 köpte ›Societetshuset för att men vid 1700-talets början låg gården här där inrätta gästgiveri flyttade W till det då vid ån i det nuvarande reservatet. Lst nedlagda Storks värdshus vid korsningen Södra Långgatan–Östra Sjögatan där än Virgin, Johan, 1705–1783, fortifikations- idag Hotell Witt är beläget, dock i en officer, född i Reval, nuvarande Tallin i helt annan skepnad. Senare överlät W sin Estland. Han deltog som konduktör vid ut- verksamhet till sonen Herman Witt som byggnaden av ›Kalmar fästning. Senare blev ytterligare ökade värdshusets popularitet. han en av 1700-talets mest berömda ingen- Sonen drev rörelsen fram till 1886 då han jörsofficerare och har författat ett berömt sålde det. W bedrev även en betydande arbete om befästningskonsten. V utnämn- vin- och sprithandel. BB des till direktör vid fortifikationen 1762. kallades den sten som satt i Vita Briggen är ett namn som förekommit vittsesten i folkmun med avseende på ›fängelset vid ändan av fisknätet. Användes av Stensöfis- Systraströmmen. Uttrycket kan komma karna. Ordet vitte av ’vittja’. från engelskans brig i betydelsen ’fängelse’. 1958– , bildkonstnär och Detta eftersom man förr ofta använde ut- Wolke, Anders, grafiker, bosatt i Kalmar. Han är utbildad i tjänta briggar för att härbergera fångar i bildkunskap på Högskolan i Kalmar 1984– USA:s flotta. Fortfarande används där or- 1986 och i konstvetenskap vid Umeå det brig för marinens arrest på fartyg. Universitet, 1987–1989. W har deltagit i Wollinska stiftelsen. ett stort antal utställningar framför allt i Witt, Heinrich, 1815–1883, källarmäs- Foto Moritz Fingerhut Sverige, men även utomlands. Han arbetar med måleri, blandteknik och collage där motiven är sammansatta porträtt av kända personer som fått ikonstatus i världen. W har utfört ett 20-tal utsmyckningar och är representerad i kommuner, landsting och museer. W utgav Kalmarnackan 1985– 2000 med tuschteckningar från staden. IB

Wollin, Oscar, 1846–1928, apotekare, född i Lund. W tog apotekarexamen vid Farmaceutiska institutet i Lund 1872. Han kom till Kalmar 1874 och övertog Apote- ket Lejonet som låg i ett gammalt trähus vid ›Stortorget. Samma år fick han privile- gium på detta apotek. W var innehavare av Apoteket Lejonet 1874–1925. Därpå flyt- tade makarna Wollin till Stockholm. Äk- tenskapet var barnlöst och paret hade i sitt

554 testamente överenskommit om donationer bruket och stod färdig för invigning 1974. och gåvor, bl.a. inrättandet av ›Wollinska Arkitekt var Owe Svärd som tillsammans stiftelsen. Hilma Wollin satt kvar i orubbat med Gerhard Goehle skapade en modern bo till sin bortgång 1943. I Borgholm lät fabriksbyggnad utformad som ett antal paret uppföra ett sommarhus med utsikt sexkantiga huskroppar. Hela investeringen över sundet. I såväl Kalmar som Borgholm var på 110 mkr. Fabrikens utformning och har gator uppkallats efter paret Wollin. IB organisation präglades av modern teknik och nytänkande, 10 % av investeringspeng- Wollinska stiftelsen grundades av Oscar arna användes för rena arbetsmiljöinves- ›Wollin och hans maka Hilma. Den skall teringar. Det löpande bandet ersattas av bereda hem för pauvres honteux i Kalmar självgående arbetsplattformar styrda av en och uppföra, äga och förvalta bostäder. centralt placerad dator, vilket innebar att Donationen var 1925 på ca 1,7 mkr, vilket ett arbetslag kunde arbeta med stillaståen- 2014 motsvarar ca 45 mkr. År 1949 lades de objekt samtidigt som arbetsplattformen grunden till W:s första bygge i kvarteret medgav att karosserna kunde vändas 90° Cypressen med adress Kungsgatan 13 där för att förenkla monteringen. På fabriken 46 lägenheter uppfördes. Idag har man ca arbetade från starten ca 500 personer. År 260 bostäder i egen förvaltning. Fastig- 1987 gjordes en kraftig utbyggnad, kost- heterna värderas idag till drygt 200 mkr. nad 180 mkr, med anledning av att Volvo Dessutom har W ett ansenligt kapital. beslutat att deras flaggskepp, Volvo 760, Stiftelsen tillhandahåller i första hand bo- och senare även 960, skulle byggas i Kal- städer till äldre, sjuka och handikappade mar. Antalet anställda steg då till ca 1 200. personer. IB Hösten 1992 kom besked om att avveckla fabrikerna i Kalmar och Uddevalla. Anled- Volvo Kalmarverken byggdes som en ningen var dels att Volvo Personvagnar AB följd av de problem som drabbat ›Kalmar gått med underskott en längre tid och dels Verkstads AB och dess bil ›Tjorven med problem med andra av Volvos anläggning- resultat att denna biltillverkning upphörde. ar. Den sista Volvon körde ut den 4 juni Detta innebar att ett stort antal arbetstill- 1994, på dagen 20 år efter invigningen. fällen inom verkstadsindustrin försvann i Totalt tillverkades i Kalmar 482 739 bilar Kalmar och Volvos etablering var till stor varav modellen Volvo 240 blev den störs- del en arbetsmarknadsåtgärd. Anläggnings- ta med 209 394 bilar följd av Volvo 740 arbetena för den nya bilfabriken startade med 108 544 bilar. Kalmarfabriken hade på sommaren 1972 på en plats mellan fyra platschefer; 1972–1975 Karl-Erik den då nybyggda motorvägen och ›Tyska Nilsson, 1975–1985 Karl-Agne Larsson,

Volvo Kalmarverken 555 den. Nordväst om kyrkan står klocksta- peln. På utsidan av kyrkogårdsmuren finns en ekonomibyggnad. På andra sidan vägen i sydväst finns församlingshemmet inrymt i en villa. KLM

Voxtorps socken ligger 25 km söder om Kalmar. Socknen har en areal om 15 km2. Ortnamnet, som 1391 skrevs Waxthorp, är övertaget från kyrkbyn och innehåller torp ’nybygge’. I förleden har man velat se mansnamnet Ovagh. Socknen innehåller flera boplatser som använts kontinuerligt från yngre stenål- dern och in i bronsåldern samt flera oda- terade boplatser. Dessa lämningar beskri- ver de första jordbrukarnas val av boplats. Människorna var inte längre kustbundna utan bosatte sig istället i närheten av ler- Voxtorps kyrka. 1985–1988 Leif Karlberg och 1988–1995 Foto GM jordarnas och våtmarkernas frodiga bete Jan Thuresson. BE och den odlingsbara marken på moräns- luttningarna. V innehåller även ett stort uppfördes omkring år Voxtorps kyrka antal fornlämningar från senare delen av 1240 som en rund centralkyrka. Ursprung- forntiden. Där finns flera bronsåldersrösen ligen hade kyrkan ett U-format kor i öster på höjdsträckningen runt kyrkan samt på von, se namnet som men detta revs under 1300-talet och ett höjder i kustområdet. Det stora flertalet följer efter von nytt rektangulärt kor med en anslutande av gravarna från järnåldern är samlade i sakristia byggdes. Byggnaden är uppförd gravfält. På Igelösa åsar ligger det största av relativt stora block av tuktad sandsten med över 100 gravar och under dessa och gråsten i jämna skift. År 1667 rasade stenåldersboplatser. I gränslandet mellan taket på kyrkan in och valvet ersattes då skogsbygd och odlingsbygd finns en stor av ett platt tak. Det medeltida vapenhuset variation av fornlämningar från bronsål- i söder revs 1895 och ett nytt vapenhus dern samt äldre och yngre järnåldern, vil- byggdes i väster. Vid samma tillfälle ersat- ket tyder på en lång bebyggelsekontinui- tes det platta taket av en gipsku- tet. pol och två nya Sockenkyrka är Voxtorps kyrka. Sock- fönster togs nen är jordbruksbygd på ›Möreslätten upp i väster. invid Kalmarsund med byarna Bjursnäs, År 1958 drab- Broby, Igelösa, Nantorp och Gräsgärde Vortorps socken bades kyrkan samt samhället ›Ekenäs. Jordbruksbebyg- av ett förödan- gelsen är i stort sett orubbad sedan skif- de åsknedslag. tesreformerna. Byarna ligger på höjderna Renoveringsar- väster och öster om odlingslandskapet, betet efter denna förutom Igelösa som ligger på en låg höjd olycka hade ambitio- mitt på slätten. Den tätare bebyggelsen nen att återgå till ett finns i Broby i den del som ingår i Gräsgär- kyrkorum som bättre de stationssamhälle. Det andra samhället tog vara på rundkyr- är Ekenäs, som vuxit upp som en varvs-, kans karaktär. Den nya in- handels- och hamnort. Hela socknen, redningen utfördes i en mo- utom västligaste delen, är av riksintresse dernistisk stil. V ligger fritt i för kulturmiljövården. Särskilt intressant jordbrukslandskapet i östra är ›Voxtorps kyrka. delen av Voxtorps samhälle. I Större delen av socknen består av Mö- alla väderstreck runt om den reslättens odlingslandskap. Skogsområden runda kyrkan ligger kyrkogår- 556 finns i väster och vid kusten där det även finns våt- och hagmarker. Ytterst vid kus- ten påträffas strandängar av olika kvalitet. En smal kustremsa och den lilla skärgården är av riksintresse för naturvården. Hagbyån är det enda större vattendraget. Betesmar- kerna runt Hagbyån har stora naturvärden och i ån finns ett reproducerande havsör- ingsbestånd. Ån hyser även andra intres- santa arter som öring, stensimpa och elrit- sa. Sjöar saknas men här och var finns små våtmarker. Vid Bjursnäs finns en björkha- ge med artfattig flora och tre gravfält. En liten hage vid Nanntorp har en artrik flora, framför allt på de låga, markerade åsryg- garna. I äldre tider fungerade lerjordarna som betesmarker för boskapen medan sluttningarna på den steniga åsen odlades. På slätten låg flera vattensjuka områden, som under vårar och höstar säkert har varit som mindre sjöar. Ett område mel- större och modernare. Den brann 1969. Voxtorps socken. lan Igelösa by och Voxtorps f.d. prästgård Omfattande uppfödning av pälsdjur be- Karta ur det medeltida Småland kallas Oceanen och vid den ligger Skogs- drevs i Bjursnäs och Igelösa. Norr om kärret. Lerjordarna började inte odlas för- Ekenäs fanns Ekenäs Brunn. Samhället var rän under andra hälften av 1800-talet då känt för sin barnkoloni. I Voxtorp finns en den tekniska utvecklingen och utdikning- gårdsbutik, ett landsbygdsmuseum och en arna gjorde detta möjligt. Idag hör dessa brandstation med deltidsbrandkår. Mer att jordar till de bördigaste i Sverige. läsa: Södermörekrönikan. Genom V löper i nord-sydlig riktning väg E22 samt väg 570, vilken var den tidigare Wranne, Ernst, tidigare Svensson, 1885– riksvägen. Denna har i vissa delar samma 1962, byggnadsingenjör, född i Kalmar. sträckning som den gamla ›Kungsvägen till År 1907 tog han ingenjörsexamen på Karlskrona. Väg 539 från Torsås via Hall- Tekniska skolan i Stockholm. Sex år se- torp och Voxtorp till Vassmolösa är av nare startade han egen byggnadsfirma i intresse liksom vägen mot Påryd. Ekenäs Kalmar. Han uppförde ett stort antal väl- hamn var långt in på 1900-talet en viktig kända byggnader. En av de första var det lastageplats med ångbåtsförbindelse till stora hyreshuset på Södra vägen 16. Andra Öland och längs kusten. När den smalspå- var ›Villa Hertha, ›Byttan, den egna villan på riga ›Kalmar–Torsås Järnväg byggdes 1899 Söderportsgatan 6 samt tillbyggnad av Villa försvann hamnens betydelse och numera Solbacken, se ›Svensknabben. Han var även är det enbart fritidsbåtar och varvet som politiskt engagerad i staden och bl.a. ord- använder hamnen. Järnvägen lades ned förande i byggnadsnämnden och i vatten- 1965. verksstyrelsen. Beträffande namnet Wranne, I ›Ekenäs finns ›Lunds Båtbyggeri och se ›Fågelsången. BB Ekenäs varv. I Bjursnäs finns en bygdegård. Folkskola byggdes i Voxtorp ca 1847 och en Wulff, Henrik August, 1826–1896, agro- fanns i Igelösa 1890–1960. Småskola hade nom och lantbruksskoleföreståndare, född Ekenäs 1890–1940 och Voxtorp 1890– i Bräkne-Hoby, Blekinge. Efter utbildning 1964. Mittemot skolan i Igelösa fanns en på Sveriges första lantbruksskola i Dege- tid missionshuset Betel. Tillsammans med berga, Västergötland, återvände han till ›Halltorps socken byggdes ålderdomshem i Bräkne-Hoby som arrendator. Några år ›Halltorp. En stor väderkvarn av holländsk senare togs hans tjänster i anspråk vid en typ står kvar vid Igelösa. VidHagbyån fanns lantbruksskola i Gungvala, Asarum, men en skvaltkvarn, som 1933 ersattes av en efter en del motsättningar återvände han

557 utgör en hög nästan fyrkantig byggnad, ca 8,5 x 10 m. W är avdelat i två våningar, av vilka den undre utgör själva gravvalvet med de på jordgolv stående kistorna. Den övre våningen, som ursprungligen varit helt och hållet öppen mot kyrkan, bildar ett rymligt bönkapell varifrån gravägarnas släktmedlemmar kunde delta i gudstjäns- ten osedda av allmänheten och endast av- skilda genom ett läktarskrank, som senare ersatts av fönster. Till själva gravvalvet kommer man från kyrkogården in på väs- tra sidan, och ett par trappsteg leder ner till det välvda gravrummet. Där finns ett 20-tal större och mindre, till största delen väl bibehållna kistor av ek, bland vilka åt- skilliga är ställda den ena över den andra, var och en försedd med namnplåt samt med födelse- och dödsår. BB Henrik August Wulff. Bokomslag Wulfrum, Markus, ?–1590-talet, var en till sin arrendegård i Bräkne-Hoby och tog tysk träsnidare. Han deltog tillsammans då eleverna med sig. Även här blev det med Urban ›Schultz i arbetet med takde- problem och han sökte då en gård utanför korationerna och väggpanelerna på Kal- Blekinge. Valet föll på en gård söder om mar slott. W fungerade som slottsbygg- Kalmar, Applerum i Arby, se ›Applerums mästare 1571–1572 efter Jacob ›Richters lantbruksskola, och även denna gång tog död och var även verksam vid Kronobergs han med sig eleverna. Hans morbror var slott. vid den tiden komminister i Arby pasto- rat. På Applerum etablerade sig W som vårdutbildning för Kalmar län fanns en kunnig jordbrukare och lärare. Han 1907–1935 vid sjuksköterskeskolan på engagerade sig även kommunalpolitiskt lasarettet i Västervik. En sådan utbildning och stod i ledningen vid planeringen av för södra länsdelen diskuterades 1924 och ›Kalmar–Torsås Järnväg där han med alla åter 1944. Först 1951 stod den nybyggda medel försökte få linjen dragen över App- ›Sydöstra Sveriges Sjuksköterskeskola på lerum och Mortorp. Emellertid dog han Ståthållaregatan för 150 elever klar, ge- mitt under projekteringen och hans efter- mensam för Kalmar och Blekinge län. trädare lyckades istället få linjen dragen Den öppnades för män 1959. Stensösko- närmare kusten. W skrev flera läroböcker. lan bildades 1971 då sjuksköterskesko- Mer att läsa: Lars Larsson, Applerums lant- lan och den gymnasiala vårdutbildningen bruksskola, Södermörekrönikan, 1994. BB slogs samman. Från 1988 delades vård- utbildningen upp på en gymnasiedel och Wulfklouska gravkapellet, även kallad en högskoledel, den senare med namnet Grevekyrkan eller Björnögraven, är sam- Kalmar läns vårdhögskola, som 1998 info- manbyggt med ›Åby kyrka. När Åby fick gades i Högskolan, nu ›Linnéuniversitetet. en ny kyrka 1774 hemställde dåvarande Inom institutionen för hälso- och vårdve- ägaren av godset ›Björnö, Henrik Ulf- tenskap bedrivs utbildning på grundnivå, venklou, sonson till Henrik ›Ulfvenklou avancerad nivå resp. forskarnivå. Här ut- d.ä., att samtidigt få bygga ett gravkapell. bildas sjuksköterskor, specialistsjuksköter- Till en början var det stort motstånd bland skor inom bl.a. akutsjukvård samt barn- sockenborna men efter en donation av Ulf- morskor och distriktssköterskor. venklou ändrade de sig. Kapellet byggdes på kyrkans södra sida och utgör en pen- vänorter till Kalmar med vilka det finns dang till den i norr liggande sakristian. Det vänortsavtal är följande: Àrborg på Island,

558 Wärnaby såpebruk. Rekonstruerad plan 1792 1. Inspektorsbostaden 2. Tunnbinderi 3. Såphuset 4. Oljekvarnen 5. Mjölkvarnen 6. Enbladig såg 7. Ladugårdshus 8. Pack- och våghus 9. Arbetarstuga? 10. Arbetarstuga 11. Västra trädgården 12. Östra trädgården

Arendal i Norge, Nyslott i Finland, Wismar som följer vägen. Bokskogen är tät och i Tyskland, Gdansk i Polen, Kaliningrad i släpper inte ner mycket ljus till marken. Ryssland, Panevéžys i Litauen, Wilming- De växter som klarar sig bra i skuggan är ton i USA och Entebbe i Uganda. Fram framför allt lundgröe, kruståtel och busk- till 2007 var även Silkeborg i Danmark stjärnblomma. Lst en vänort men efter ny kommunstruktur i Danmark upphörde avtalet. Visst utbyte Wärnaby såpebruk låg utmed Halltorps- fortsätter dock. Med Entebbe har avtal ån vid Värnanäs, Halltorps socken, och kan tecknats för att ge stöd åt den svenska bi- sägas ha varit Sveriges första tvättmedels- ståndspolitiken och med Kaliningrad och industri. W anlades åren 1667–1670 un- Panevéžys för att stödja en internationell der det Oxenstiernska grevskapets tid och demokratisk utveckling. BB drevs till en början med holländska meto- der och holländskt yrkesfolk. Det byggdes Vänortsparken ligger mellan järnvägen, såpsjuderi, oljeslageri, kvarn med stampar Slottsvägen och Södra vägen. På 1800-ta- drivna med vattenkraft från fallet i ån, let kallades området för Tullyckan. För att verkstäder, bl.a. tunnbinderi, samt bostä- hedra våra nordiska ›vänorter iordning- der. Bruket fick privilegier, dvs. ensamrätt ställdes denna park under 1950-talet. Vid att tillverka såpa i Småland och tullfrihet ett vänortsmöte 1981 planterades träd för både import av förnödenheter och för från våra vänorter. Sedan dess har anta- export av produkter. Huvuduppgiften var let vänorter utökats och i parken finns att förse Stockholm med såpa. Senare gav en vägvisare, som visar namn, riktning Karl XI bruket fri seglationsrätt till och och avstånd till alla våra vänorter. Under från Värnanäs hamn, till stor förtret för 1990-talet fick V en ansiktslyftning med Kalmars köpmän. Såpan tillverkades av bl.a en skulptur av den litauiske konstnä- pottaska och talg, efterhand även av ve- Värnaby naturreservat ren Algimantas Vyténas från Kalmars li- getabiliska oljor. Pottaska framställdes ge- tauiska vänort Panevéžys. BB nom att bränna lövved, framför allt bok och ek, vilket gav bönderna en extrain- Värnaby naturreservat utgörs av en li- komst. Såpan förpackades i kaggar och ten bokskog som ligger intill den gamla skeppades från Värnanäs hamn. År 1692 landsvägen ca 600 m norr om avtagsvä- fick bruket ensamrätt till försäljning i Sve- gen mot Halltorp. Området är lätt kupe- rige förutom till Skåne, Blekinge och Hal- rat och småblockigt. Bokarna är av unge- land samt flottan. Produktionen kunde fär samma ålder, med undantag av några årligen vara 1 800 kaggar, ca 46 ton, och gamla bokar som växer längs den stenmur det gjordes 12 kok per år på 1760-talet.

559 Värnanäs herrgård. Foto GM

Då pressades även rapsolja. Tillverkningen Värnanäs skärgård är ett naturreser- av såpa pågick till slutet av 1770-talet. vat i ›Halltorps socken som består av en Under nämnda årtionde tillverkades även grund skärgård utanför Värnanäs. V inne- finare matolja av bokollon. Oljeslageriet, håller låga, skogbevuxna eller öppna, gräs- som drevs av fallet i ån, var igång till 1818. klädda öar. Mot fastlandet kantar vassbäl- Alla brukets byggnader är rivna förutom ten och ytterst mot Östersjön ligger skär en källare. LL och grund. Många av de större öarna är beklädda med ett slutet trädskikt av va- Värnanäs är ett gods i Södra Möre, som rierande sammansättning. Mer sluten skog Bo Jonsson Grip fick i arv i slutet av förekommer främst på Slätö, Bekrakläp- 1360-talet. V ansågs vara av stor betydelse pen, Storö, Södra Sandholmen och Törn- för försvaret i gränstrakten mot Danmark. holmen. På Storö växer gles ekskog som Under 1400-talet ägdes V av Sten Sture har karaktär av ekhagmark. Huvuddelen d.ä. Gården användes senare av Gustav av ekarna är gamla, några månghundra- Vasa till avelsgård för svin som strövade åriga, och mycket grova. Området anses i godsets ekskogar. År 1613 överläts V till vara den viktigaste lokalen för knubbsäl riksrådet Hans Eriksson Ulfssparre som i Östersjön. En betydande minskning av förläning. Efter Brömsebrofreden 1645 sälen har ägt rum under modern tid men erhöll Axel ›Oxenstierna hela Södra Möre härad till grevskap, se ›grevskapet Söd- ra Möre. Han köpte V 1647 av släkten Ulfsparre som sitt grevskapsresidens. År 1649 byggde Axel Oxenstierna en man- gårdsbyggnad, ›Näset, vid Kalmarsund. En- ligt 1680 års reduktionsbeslut indrogs det Oxenstiernska grevskapet med inte mindre än 626 hemman till kronan. En del av grev- skapets mark återgick 1683 till familjen. V inköptes 1795 av fortifikationsmajoren Carl Råberg, se Carl ›Mannerskantz. Han uppförde nuvarande huvudbyggnad med flyglar och en engelsk park. På godset fanns även ›Värnanäs varv, ›Wärnaby såpebruk och ett tegelbruk. V ägdes fram till 1983 av familjen Mannerskantz. Ägaren, sedan 1993 har återställt den engelska parken och den kinesiska paviljongen. SHm 560 beståndet är åter i tillväxt. Numera före- jämnt utbildad. Fruktköttet är saftigt med kommer knubbsäl endast i tre områden en behaglig sötvinsyrlig arom. BB i Kalmarsund samt vid Falsterbro. Som mest har 140 djur observerats vid V, se Wärnschöld, Johan, 1610–1674, ge- även ›sälskyddsområde. Området hyser neralkvartermästare och chef för landets också en rik fågelfauna. I sydvästra de- fortifikationsväsende, född i Lena socken len av reservatet ligger ›Svartö där en av i Västergötland. W svarade för den ur- landets största kolonier av storskarv har sprungliga utformningen av både befäst- häckat, se ›ålakråkan. Andra fåglar är bl.a. ningarna runt Kvarnholmen och planen gravand, skäggdopping, småskrake, stor- för bebyggelsen innanför murarna. Viss skrake, svärta och brun kärrhök. Skräntär- osäkerhet råder dock om vem som var na, kentsk tärna, småtärna, fiskgjuse och planförfattare, både Anders Torstensson havsörn är arter som regelbundet besöker och Nikodemus Tessin d.y. nämns. Martin området. Lst Olsson påpekar dock att Tessin inte finns omnämnd i samband med planerna för Värnanäs varv i Halltorp socken till- Kvarnholmen. En gata har döpts efter W, hörde ›Värnanäs gods. Från 1650-talet men med stavningen Wernskjöldsgatan. finns uppgift om en byggnadsplats strax W efterträddes av Erik ›Dahlbergh. GM norr om Näset. Allt tyder på att det en- dast var i liten skala. Bankokommissa- Värsnäs är en halvö vid Kalmarsund be- rien Arvid Egerström blev 1771 ägare till lägen i ›Kläckeberga socken och den ingår godset Värnanäs och han lät anlägga ett i ›Horsö-Värsnäs naturreservat. I slutet av varv av större omfattning. Bl.a. tillkom 1400-talet ingick V i Stävlö gods. Dess snauskeppet Gustaf Adolph, byggt 1781 dåvarande ägare, riddaren Bengt Knuts- för handelshuset Hasselgren & Björkman son, ska enligt traditionen ha slagit ihjäl i Stockholm. Detta handelshus blev året en munk från ›Munkklostret i Kalmar efter ägare till Värnanäs. Carl Axel ›Man- och som mansbot fick han överlämna V nerskantz blev skaparen av 1800-talets till ›klostret. Vid den tiden var Skälby en varv. När han satte igång verksamheten klosteregendom och på så sätt kom V att på 1840-talet använde han sig av skepps- ingå i Skälby klosterjord. Vid Gustav Va- byggmästaren Olsén från ›Kolboda varv. sas reduktion indrogs all klosteregendom År 1854 anställdes en fast skeppsbygg- till kronan och de båda byarna Skälby och mästare, Carl August Hahn, som verkade Perstorp bildade då ›Skälby kungsladu- till 1874, och gav varvet dess goda anse- gård. Så länge Skälby drev jordbruk, till ende. I synnerhet var briggarna berömda, 1970-talet, ingick V i brukningsområdet, då främst syskonfartygen Saga och Hugo. bl.a. med djurhållning under somrarna. Det största bygget var fullriggaren ›Octa- Sedan 1970-talet ägs V av Kalmar kom- via, sjösatt 1858, och mest bekant för sin mun. Längst ut på sydöstra V finns ett resa till Sydafrika 1863, se ›Sydafrikaemi- friluftsbad och på den nordöstra delen ett grationen. En stor del av V:s byggen såldes nakenbad. ›Friluftsfrämjandet i Kalmar utomlands och det var känt som ett kvali- har här en klubbstuga, Värsnäsgården, tetsvarv som mest sysslade med nybyggen som ligger i direkt anslutning till en mo- och ytterst sällan med reparationer. Efter tionsslinga. BB en uppblomstring 1880–1884 avslutades verksamheten. BB Västerport bevakade stadens och ›Kal- mar fästnings huvudinfart från väster, från Värnanäsäpple är ett grönt äpple med 1650-talet tills dess att ›Tullbron byggdes röda inslag, även kallat Prinsäpple. Det har 1854. Från ravelinen ›Prins Carl ledde en fått sitt namn efter ›Värnanäs gods efter- träbro med en fällbar del till V. Inne i val- som äpplesorten först uppmärksammades vet fanns även ett kraftigt galler och stabila där. V var förr vanligt i de södra och väs- portar, som stängdes på kvällen för att åter tra delarna av Sverige och ansågs vara en öppnas på morgonen. Fästningen förlorade utmärkt hushållsfrukt. Även under ogynn- sin status i slutet av 1700-talet och por- samma år blir frukten i allmänhet stor och tarna togs ner 1797. Kalmar blev för första

561 en sammanslagning mellan Kalmar Mis- sionsförsamling och Elimförsamlingen i Kalmar.

Västra Malmen är en stadsdel som ligger mellan Norra vägen, Erik Dahlbergs väg, Lorensbergsleden och Södra vägen. Västra delen byggdes enligt en stadsplan av P O ›Hallman från 1906. Södra delen följer en stadsplan från 1876 av C H ›Öhnell med bebyggelse vid Unionsgatan, Esplanaden, Västerportkyrkans för- gången en öppen stad. Över själva portval- Fabriksgatan och Nygatan. Vid Norra vä- samling. vet, som är vinklat för att en fiende inte gen ligger ›Norrgård. Ursprungligen be- Foto GM skulle kunna skjuta rakt igenom, ligger ett stod V mest av åkermark med små lyckor utrymme kallat Högvakten, där vaktstyr- för Kalmarborgarnas behov av foder och kan höll till. GM odlingsjord, samt småfolkets stugor med kålgårdar. Numera präglas V av radstå- Västerportkyrkans församling till- ende flerfamiljshus i två våningar, delvis hör Equmeniakyrkan, förr under namnet från 1910 och 1920-talen, måga ritade av Svenska Missionskyrkan, och samverkar stadsarkitekten J Fred. ›Olson som skick- med Evangeliska Frikyrkan. Församlingen ligt varierat gatufasader och portar. Här har lokaler med verksamhet på olika plat- finns även enstaka patriciervillor, byggna- ser i Kalmar. Kyrkolokalen Västerportkyr- der för ›Linnéuniversitetet, sporthall, is- kan finns på Strömgatan 4. Den invigdes hall och äventyrsbad, kontor, tingshus och 1983 och hade Ivar ›Petersson som arki- gymnasieskolor. GM tekt. På platsen låg tidigare Missionskyr- kan, som byggdes 1880 på initiativ av Västra sjön är egentligen en vik i Kalmar- dåvarande Bethesda Missionsförening. sund och gränsar i norr till ›Södra utmar- Namnet på den gamla kyrkan ändrades ken. Åt öster bildar ›Stensö gräns, åt väster ett par gånger; Bethesda Missionshus blev › och i söder öppnar sig V mot Betesdakyrkan och slutligen Missionskyr- ›Kalmarsund. De största djupen på om- kan. Barn- och ungdomsverksamhet be- kring fem meter finns i söder. I övriga delar drivs i scoutgården i Berga. Fram till 2009 av V är vattendjupet mindre än två meter. hade man även verksamhet i det gamla Längst i väster mynnar Törnebybäcken från missionshuset ›Milslund i . För- ›Kalmar dämme och i öster går ›Stensöka- Västra Malmen. samlingen har varit verksam sedan slutet nalen mellan Stensöviken och Kalmarsund. Flygbild av 1970-talet då den blev resultatet av Även en större småbåtshamn och T-bryg- gan finns i Stensöviken. Andra vikar i V är Målareviken och ›Tegelviken. ›Oletveten är en av cirka 50-talet mindre öar, som gör V till Kalmars skärgård. Här finns även ›Klubbholmen, som är ›Segelsällskapet Vi- kingarnas replipunkt i V. LLj

Västra station är en fritidsgård på Lorens- bergsgatan 3. Den är Kalmars enda centrala fritidsgård och inrymd i ett f.d. bussgarage. Tidigare låg fritidsgården i ›Monte Cavallo men flyttades 2012 till nuvarande plats. Se även ›Kalmar västra station.

562