RIG · ÅRGÅNG 72 · HÄFTE L 1989

INNEHÅLL UPPSA TS Professor Mats Rehnberg: Wilhelmina von Eva J acobsson: Urmakare i Mora. Anmäld av Hallwyl och Nils Lithbc rg. Kring tillkom fil lic. Maj Nodermann, Stockholm . 33 sten av professuren i Nordisk och jäm• Gertrud Grenander Nyberg: Svensk slöjdhis förande folklivsforskning i Stockholm toria. Anmäld av fil. kand. Ulla Centergran, 19 19 . .. ........... ..... ....... Göteborg . 34 Wilhelmlna von I Iallwyl and N ils Lithberg. On the Creation of the Chair in Nordie KORTA BOKNOT/SER and Comparative Folk Life Studies in Inger Larsson: Tätmjölk, tätgräs, surmjölk SLOckholm in l 919 . 24 och skyr . 35 Gunnar Almqvist: Sammandrag av Fryksdals ÖVERSJKTER OCH GRANSKNJNGAR härads domböcker 1602- l 700 . 36 Docent Orvar Löfgren, Lund: Etnologer Åke Bernström: Officerskår i förvandling . 36 pärmhärarland . 25 RIG · ÅRGÅNG 72 · HÄFTE l 1989 Wilhelmina von Hallwyl och Nils Lithberg Kring tillkomsten av professuren i Nordisk och jämförande folklivsforskning i Stockholm 1919 Av Mats Rehnberg Donatorerna och den blivande professorn På detta sätt tillkom 1919 professuren Stockholms högskolas tidigaste skede i Nordisk och jämförande folklivsforsk präglades av ett kunskaps- och utbild ning. Professurens donatorer var greve ningsintresse, som icke enbart var riktat Walther von Hallwyl (1839-1921) och mot studenterna utan mot alla intresse hans hustru grevinnan Wilhelmina von rade medborgare, alltså något av ett H allwyl , född Kempe (1844-1930). dubbelt utbud. Vidare utmärktes läro• Greve Walter von Hallwyl var ursprung anstalten av att i hög grad vara under ligen kapten i den schweiziska general stödd av stadens innevånare, till en bör• staben. Han härstammade från en åldrig jan genom insamlingar av smärre be adelssläkt, vars stamgods var medeltids lopp, genom bidrag från stadsfullmäkti• borgen Schloss Hallwil i den tyskspråki• ge men alldeles särskilt genom donatio ga kantonen Aargau mellan Basel och ner av för verksamheten intresserade Zurich. Denna borg, som sedan 1100- personer inom huvudstadens näringsliv. talet aldrig varit ur släktens ägo, och I stort sett kan samma förhållanden sä• utforskningen av dess historia skulle gas ha utmärkt även Göteborgs högsko• komma att spela en viktig roll för pro la. fessurens tillkomst eller åtminstone för valet av dess utformning och första in nehavare. Samtidigt skulle borgen till en När professor Mats Rehnberg avled i maj 1984 fanns i början komma att utgöra en allvarlig hans kvarlåtenskap bl. a. ett manuskript om den konkurrent till professorns verksamhet. hallwylska professurens historia. Detta manuskript är tyvärr alltför ofullständigt för att kunna publiceras i sin Även om schweizerborgen och dess nuvarande form, Mats Rehnberg hade planerat att slut öden erhöll viss betydelse i detta sam föra arbetet sommaren 1984. Till de mest genomarbe manhang, var professuren mindre ett tade och tryckfärdiga avsnitten hör dock det som be~ handlar den hallwylska donationens genomförande och verk av greve von Hallwyl än av hans de därtill färgstarka porträtten av Wilhelmina von maka, både vad det gällde intresset för Hallwyl och Nils Lithberg. Med tillstånd från Mats borgen och resurserna att grundlägga Rehnbergs familj publiceras därför nu detta avsnitt i Rig. Tidskriftens redaktör har genomfört en viss redi donationsprofessuren. Grevinnan Wil gering av texten. Eftersom donationen undertecknades helmina von Hallwyl var enda dotter till den 30 november 1918 och Lithbergs utnämning sked den i det svenska Stralsund födde gross de den 24 januari 1919 får artikeln tjäna som ett hög• tidlighållande av 70-årsjubileet av professurens till handlaren Wilhelm Heinrich Kempe komst. (1807 -1883), som tillsammans med sin 2 Mats Rehnberf{ broder Carl Christoffer Kempe (1799- med jämna mellanrum aktualiserats som 1872) vid unga år slog sig ned i mellersta plats för ett fiskeläge i Skansens ägo N orrland, där de kom att bli industri med bryggor och sjöbodar vid Djur män, den förre främst genom Ljusne gårdsbrunnsviken. Innan Nordiska mu Woxna såg- och järnverk, den senare seets nuvarande byggnad stod färdig, bl. a. genom Mo och Domsjö AB. Brö• ordnade Hazelius olika utställningar i derna Kempe blev bägge framgångsrika byggnaderna på Framnäsområdet. Den företagsledare och förvärvade betydan Hallwylska markdonationen blev sålun• de förmögenheter, som på skilda sätt da föregångare till både Nordiska mu användes bl. a. till talrika sociala och kul seet och Skansen på Djurgården. Ge turella donationer. W. H. Kempe hörde nom senare donationer skulle professu till dem, som tidigt lämnade stöd till ren i folklivforskning bli bofast vid Lust Nordiska museet, och hans affärskom• husporten mellan dessa museer. panjon i Göteborg, Wilhelm Röhs, är Under årens lopp berikade makarna känd som skapare av Röhsska konst von Hallwyl Nordiska museet och Skan slöjdsmuseet och för att ha skänkt medel sen med talrika små och stora donatio till professurerna i nationalekonomi, ner, från enstaka föremål till hela hus. geografi och statskunskap vid Göte• Bl. a. räddades den Möllenborgska borgs högskola. C. C. Kempes son done guldsmedsverkstaden med deras bistånd rade 1897 medel till en växtbiologipro• till museet. Typiskt är även, att det av fessur i Uppsala. Julius Kronberg utförda klassiska port Vid W. H. Kempes bortgång hade rättet av Artur Hazelius, avbildad i Walther von Hallwyl blivit dennes efter svenskt sommarlandskap, utgör en gåva trädare som koncernchef. I denna roll av makarna von Hallwyl. fullföljde han svärfaderns insatser som Wilhelmina von Hallwyl var uppvuxen kulturdonator. Det var sålunda familjen i en familj med betydande förmögenhe• von Hallwyl, som 1890 hjälpte Hazelius ter men också med stora kulturintres till hans första markförvärv för det bli sen. Från unga år hade hon tillsammans vande Skansen genom att inköpa det med föräldrarna och senare med sin s. k. Framnäsområdet, beläget vid Djur make företagit omfattande resor samt gårdsbrunnsviken mellan Lusthuspor därvid införskaffat konsthantverk och ten och Sirishov. 1 Hazelius första planer konst från skilda länder och tider. Åren på ett friluftsmuseum på denna plats är 1893-98 uppfördes familjens bostad, välkända genom Ferdinand Bobergs av stockholmarna ofta kallad Hallwylska teckning av hur olika svenska och norska palatset, vid Hamngatan 4. Arkitekt var byggnader här skulle sammanföras. r. G. Clason, som vid samma tid också Hazelius föredrog sedan att låta frilufts var sysselsatt med nybygget för Nordiska museet växa upp på Skansenhöjden med museet. dess större utvecklingsmöjligheter, men Sedan privatbostaden blivit färdigin• Framnäsområdet har nu i snart ett sekel redd, kom Wilhelmina von Hallwyl att under sitt livs sista kvartssekel huvudsak l Samfundet för' Nordiska museets frä~ande. Medde landen utgifna af Artur Hazelius. Stockholm 1890, s. ligen ha två dominerande kulturintres 70. sen, dels slottet i Schweiz och dels de Wilhelmina von Hallwyl och Nils Lithberg 3 Bild 1. Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe. Oljemålning av Julius Kronberg 1895. Hallwylska Museet. 4 Mats Rehnberg privata samlingarna, som senare skulle (1870-1948), för vilken hon beskrev komma att överlämnas till staten och ut sina planer på utgrävningarna i Schweiz. göra Hallwylska museet. 2 1905 hade en Den tillfällige gästen kom då med försla• av hennes döttrar gift om sig med den get, att grevinnan för all del skulle "taga unge konstdocenten Johnny Roosval, en svensk arkeolog, ty svenskar och som var en av de främsta specialisterna danskar voro de skickligaste att gräfva" . 3 på medeltids arkitektur. Under samtalets gång kom Gustaf Sjö• Samlandet av konst och konsthant berg genom sitt förslag till lämplig ar verk ingick i hög grad i tidens rikemans keolog att bidraga till att sammanföra kultur i olika länder. Det uppstod på två personer - forskaren och grevinnan skilda håll samlarmuseer sammanbragta - vilket skulle komma att få största be av enskilda personer. Fiirstenbergska tydelse. "Huru underbara äro icke samlingarna, Christian Hammers sam ödets vägar ibland!" skrev också grevin lingar och Thielska galleriet är några ex nan von Hallwyl på sin ålders höst, då empel från vårt land. Donationerna till hon erinrade sig detta samtal, som aven N ordiska museet av Tyresö slott och J u tillfällighet även förevigades på ett foto lita herrgård gjordes likaledes av nyrika, grafi av hennes dotterson, koreografen kulturintresserade personer. I Wilhel och konstdonatorn Rolf de Man~ mina von Hallwyls mödernesläkt fanns (1888 -1964). flera tidstypiska samlare, av vilka hennes Den arkeolog, som Gustflf Sjöberg fö• morbror A. Wallis på Dybecks slott i reslog, kände sångaren från en tids vis Skåne var den mest kände. telse på Gotland samt genom ett tillfäl• Redan 1903 hade Wilhelmina von ligt sammanträffande i Lund. Sjöberg Hallwyl i slottet Hallwil börjat registrera åtog sig att per brev efterhöra den unge tusentals arkivalier, de äldsta från me arkeologens intresse för uppgiften. Då deltiden, totalt 4000 akter. Detta lokal grevinnan von Hallwyl några årtionden arkiv kompletterades sedan med om senare erinrade sig upptakten, noterade kring 20000 avskrifter från andra arkiv. hon i sin otryckta minnesbok: "Har pro Sedan slottsarkivet uppordnats, väck• fessor Lithberg haft nytta af mig så har tes hos henne intresset för att låta före• jag haft det i lika stor mån af honom, ty taga utgrävningar av de igenfyllda vall hvad hade det blifvit af gräfningarna gravarna. Sommaren 1910, då grevin och Slottets restaurering utan hans nan vistades på Hildesborg,

Load more