Medicinhistorisk paus Redaktör: Kristina Räf, tel: 08-790 34 75

Skandal i societeten var en feldiagnos Lady Flora (inte gravid!) dog i peritonit

❙❙ År 1837 blev den då 18-åriga Lady Flora Hastings, drottning av England. Hennes mor, her- en av drottning tiginnan av Kent, hade en hovdam vid Victorias hovdamer, namn lady Florence Elizabeth Hastings, porträtterad här av E Hawkins, fick kallad lady Flora, dotter till markisen av oförskyllt rykte om sig Hastings. att hon skulle vara Hon var vid denna tid 32 år gammal gravid – en skandal för och ogift. en ogift societetsdam. FOTO: NATIONAL PORTRAIT GALLERY, LONDON Lady Flora var en graciös och firad skön- het, dessutom en god poet. I början av 1839 började hennes hälsa svikta, hon ONDON klagade över stickande magsmärtor och L fru som »in- konsulterade hertiginnans av Kent läka- dignerat vittne«. re sir James Clark, ledamot av the Royal Lady Flora visade sig HYSICIANS OF College of Surgeons vid universitetet i P vara virgo och fick ett intyg av de båda Edinburgh. Han hade rest mycket på läkarna som klart konstaterar: »Det är OLLEGE OF

kontinenten, lärt sig auskultation och C vår uppfattning att ehuru buken är för- perkussion i Paris och hade praktiserat storad finns det ingen grund för misstan- OYAL

en tid som läkare i Rom, där han bl a vår- : R ke att graviditet föreligger eller någonsin OTO dade poeten John Keats till dennes död i F har förelegat.« lungtuberkulos. Han hade tidigare skött Trots detta tvivlade de undersökande Victoria då hon var allvarligt sjuk i ty- läkarna på sin egen diagnos: foidfeber. När hon blivit drottning ut- »Ehuru lady Flora var virgo kunde nämnde hon Clark till livmedikus och ändå en graviditet vara möjlig och man adlade honom. kunde inte säga om sådant kunde inträf- En samtida kritiker menade att Clark fa. Det var en förstoring av buken som var en klen doktor men att han hade ett om hon väntade barn.« vänligt hjärta och ett angenämt »bedside manner«. Sir James Clark, drottningens livmedikus, Nyheten om skandalen spreds i societe- ställde här en fatal feldiagnos, och för ten. Lady Floras bror, markis George Clark undersökte nu lady Flora och fann denna, liksom för den smutskastning som Augustus Hastings, var upprörd över en tarm i oordning och svullen mage. lady Flora blev utsatt för, fick både han systerns behandling och anklagade pre- Han ordinerade ett liniment med kamfer och drottningen bära ansvaret. miärministern för en whigkomplott för och opium samt piller med rabarber och att diskreditera torykvinnor. ipecacuanha, kräkrot. Drottning Victo- Drottning Victoria började nu kän- ria såg med fasa lady Floras svullna dersökning som Clark föreslog, trots att na sig illa till mods över de rykten hon mage och menade att detta nog var en han diplomatiskt sade att han förstod att själv hade bidragit till att sprida. När graviditet, säkerligen förorsakad av Flo- hon måste vara hemligt gift. hon härnäst träffade lady Flora blev ras vän John Conroy, en intrigant hov- hon förskräckt över hur sjuk Flora såg man som drottning Victoria tyckte Hennes vägran att låta sig undersökas ut. Drottningen tog hennes hand, kyss- mycket illa om, vilket färgade också förstärkte Clarks misstanke om gravidi- te henne och visade uppriktig sorg hennes inställning till lady Flora. tet. Till slut förklarade hovdamernas över vad lady Flora oförskyllt måst gå Detta förorsakade stor oro bland hov- oldfru att lady Flora inte skulle få fort- igenom. De båda kvinnorna enades nu damerna. Deras oldfru skvallrade för sätta sin hovtjänst förrän hennes dygd om att allt skulle vara förlåtet och premiärministern lord Melbourne, som hade blivit bekräftad, och då gav lady glömt. rådde henne att hålla tyst. Han talade Flora med sig. Undersökningen utfördes dock själv med Clark, som medgav att av en »accoucheur« och barnmorskelä- Pressen hade dock inte glömt affären, han misstänkte graviditet men inte var rare, sir Charles Manfield Clarke, i när- och lady Floras mor, änkemarkisinnan säker. varo av sir James Clark, som själv inte av Hastings, bad drottningen att avlägs- Lady Flora fortsatte sitt arbete som hade någon gynekologisk erfarenhet, na upphovsmannen till skandalen, sir hovdam men nekade till den kroppsun- samt lady Portman och lady Floras jung- James Clark. Den stackars lady Flora

4318 Läkartidningen ❙ Nr 51–52 ❙ 2003 ❙ Volym 100 blev alltmer utmärglad och skrev en sva- nesång på vers. Nu blev drottningen orolig för att Flo- ra skulle dö och att drottningen själv skulle få skulden för detta. Hon uppsök- te därför den sjuka »som låg utsträckt på sin bädd, mager som ett skelett, men svullen i buken såsom en som väntar barn. Hon grep min hand liksom för att säga: Vi skall inte ses igen.«

Den 5 juli 1839 dog lady Flora. Obduktio- nen företogs av sir Benjamin Brodie. I rapporten beskrivs att uterus och ovarier var i virginellt status. Levern var försto- rad, liksom abdominella lymfkörtlar; rikligt med pus vid tarmarna. Brodie ansåg att dödsorsaken var en levertumör, men en nutida uppfattning är att lady Flora dog av tuberkulös peri- tonit. Hon begravdes i familjegraven i Skottland. I kortegen från åkte enligt traditionen drottning- ens och hennes mors tomma vagnar, och de utsattes för stenkastning från upprör- da folkmassor.

James Clark angreps bl a i The Lancet för sin roll i tragedin, och än värre i popu- lärpressen. Man sade att han borde ha avböjt fortsatta åtgärder när lady Flora första gången vägrade undersökning och inte ha diskuterat henne med vare sig premiärministern eller drottningen. Det var ett brott mot yrkesetiken att delta i hovskvallret. Han blev allmänt miss- trodd, och hans patienttillströmning si- nade. Han behöll emellertid sin position hos drottningen, som också kände sig skyldig. Clark spelade dock en viktig roll i re- former av medicinsk praxis och under- visning. Han var en av grundarna av den medicinska fakulteten vid Londons uni- versitet och organiserade kurser vid the Royal College of Chemistry och the Army Medical School. James Clark avled 1870.

Nils Brage Nordlander med dr, Uppsala

Referenser Lamont-Brown R. Royal poxes & potions. The lives of court physicians, surgeons & apotecaries. Gloucestershire: Sutton Publishers Ltd; 2001. Leser E. Die specielle Chirurgi. Jena: 1902.

Läkartidningen ❙ Nr 51–52 ❙ 2003 ❙ Volym 100 4319