SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi November • 4 / 2013

Skogsägarna ÖSTERBOTTEN

sid 4 Två generationer skogsägare

sid 6-7 Rekordmånga kvinnliga skogsäga- re på kurs

sid 7 Lokal energianvän- ding ökar hela tiden

sid 12-13 Skogsbruksplan vs. MinSkog

sid 17

Maskinell röjning

sivu 18-19 Suomenkielinen kooste

Skogshuggare - ett ansvarsfullt arbete s.3 PEFC/02-21-14 2 SkogsÄgaren 4/2013

Ledare

Skogsvårdsföreningen Österbotten Vi erbjuder service inom skogsbruk. Bästa skogsägare, Ni kan vända er till oss i alla frågor som berör skogsbruk. Föreningen strävar till att erbjuda sina medlemmar heltäckande tjänster och betjänar skogsägarna utgående från deras önskemål. Inom hela samhällssektorn pågår stora för- Då skogsvårdsavgiften faller bort blir allt af- Skogsvårdsföreningen styrs av skogsägarna själva. ändringar. Bland annat diskuteras kommun- färsverksamhet, och det blir lättare att agera, strukturen och en omstrukturering av social- då man inte behöver dela upp verksamheten Verksamhetsområdet omfattar 368 772 hektar och hälsovården. Likadana förändringar sker i olika delar. skogsbruksmark och antalet skogsägare som också inom privatskogsbruket. Alla lagar som erlägger skogsvårdsavgift är 16 065. styr skogsbruket är också under revidering Efter det att skogsvårdsavgiften upphört Inom Skogsvårdsföreningen Österbotten och man kan med fog säga att vi befinner oss kommer det säkert att bli hård konkurrens arbetar för närvarande 31 funktionärer, av dessa i en brytningspunkt. Vi går från en epok då mellan olika aktörer, både stora och små, är 26 skogsfackmän och fyra kanslister. Inom allt har varit hårt styrt till en då skogsägarna som erbjuder olika skogsvårdstjänster. Vilka skogsvårdsföreningen jobbar dessutom cirka 30 ges möjligheter till alternativa val. typer av tjänster föreningen ska satsa på är det skogsarbetare och ett tjugotal entreprenörer. föreningens fullmäktige som avgör. Men ett Skogsvårdsföreningen Österbotten utför Som ni säkert vet är också skogsvårdsfören- par saker tycker jag är viktiga att profilera sig 90 procent av verksamhetsområdets ingslagen för tillfället under revidering. Som på. För det första: vi driver våra medlemmars skogsvårdsarbeten. Detta är möjligt genom bäst är förslaget i riksdagen för beredning. ärenden. För det andra: intressebevakning. att använda det lokala yrkeskunnandet. Största förändringen är att den obligatoriska Skogsvårdsföreningen har fackmän och skogsarbetare i varje kommun inom skogsvårdsavgiften faller bort och skogs- I samband med den organisationsförändring verksamhetsområdet. vårdsföreningarna kan i stället bära upp en som nu är aktuell kan föreningarna söka om medlemsavgift. Dessutom blir det lättare att medlemskap i centralorganisationerna SLC/ Föreningen erbjuder sina medlemmar, utöver säga upp sitt medlemskap i föreningen. MTK. Ingen annan organisation eller entre- skogsvårds- och virkeshandelstjänster, också prenör som erbjuder skogsägaren skogliga andra specialtjänster. Användningen av den skogsvårdsavgift som tjänster har intressebevakning på sin dagord- Föreningens fullmäktige består av 39 ledamöter tillfallit föreningarna har varit hårt styrd. ning. Vi vet att trycket på skogen ökar i framti- vilka valdes genom postval hösten 2012. Avgiften har endast fått användas för s.k. den, bl.a. genom planläggning och planering, Fullmäktige är skogsvårdsföreningens högsta befrämjande verksamhet, alltså främst råd- ett krav på utökad fredning samt krav på sko- beslutande organ och ordförande är Rune givning, skolning och utbildning. Den övriga garnas skötsel. Då är skogsvårdsföreningen Käldström. Fullmäktige har valt en styrelse, som ansvarar för den operativa verksamheten. verksamheten har varit affärsverksamhet, tillsammans med centralorganisationerna Bo Storsjö är styrelseordförande. t.ex. då föreningen utfört uppdrag åt skogs- den part som tillsammans med skogsägarna ägarna. Fördelningen mellan de båda verk- driver markägarnas intressen. samheterna har följts upp med en noggrann Ab Skogsfastigheter AFM arbetstidsuppföljning. Våra konkurrenter har Bo Storsjö gärna velat påstå att vi använt skogsvårdsav- styrelseordförande – är ett av Skogsvårdföreningen Österbotten helägt bolag som idkar förmedling av giften i vår affärsverksamhet och förvrängt skogsfastigheter. konkurrensen, men så har inte varit fallet.

Skogsägarförbundet Kusten Bo Storsjö [email protected] Tel 0400-320 342 Hedenvägen 322 bst 1, 64440 Ömossa – är skogsägarnas organisation för intressebevakning. Målsättningen med förbundets verksamhet är att främja privatskogsbrukets verksamhetsförutsättningar och lönsamhet, samt användningen av träråvaran. Detta förverkligas genom att vara Berätta vad Du tycker! med och påverka i frågor som rör bland annat virkeshandeln, den privata äganderätten, Ni som har önskemål och funderingar angående tidningens innehåll, tveka inte att ta kon- naturskyddet och viltvården. takt med oss genom att fylla i kupongen. Bland alla som sänder in kupongen nedan lottar vi ut två första hjälpenväskor från Skogsvårdsföreningen. Bekanta dig närmare med skogsägarförbundet Kusten på adressen www.mhy.fi/kusten Vinnare i Skogsägaren 3/13 blev Göran Stenman i Kalax och Mats Träskvik i Rangsby. Vi gratulerar vinnarna, väskorna kommer på posten! Kom tidningen till fel adress? Gör adressändring eller en arbetsbeställning Vad tycker Du är mest intressant att läsa i detta nummer? via nätet. Detta är nu möjligt via föreningens hemsida, www.skogsvardsforeningen.fi under ______Portot ”Kontakta oss”. ______är betalt Vill Du ha ett eget exemplar av tidningen? ______Kontakta Ann-Mari Snickars 020 413 7905

Vad vill Du läsa om i nästa nummer av Skogsägaren? SkogsÄgaren ______SkogsÄgaren Redaktionsruta ______Skogsvårdsföreningen Utgivare: Skogsvårdsföreningen Österbotten ______Redaktionsråd: Johan Nynäs, Jan Slotte, Ann-Mari Snickars, Österbotten rf John Berg, Tom Finnilä och Lisbeth Bäck Annonsförsäljning: 020 413 7900 Avtalskod 5018366 Jag vill bli kontaktad av Skogsvårdsföreningen. Annonsombrytning, layout, sidombrytning: Info 65100 Ann-Mari Snickars, Skogsvårdsföreningen Österbotten Pärmbild: Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab Namn ______00003 Svarsförsändelse Upplaga: 14 650 exemplar Adress ______Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2013 Distribution: Till medlemmarna i Skogsvårdsföreningen Tel ______Österbotten SkogsÄgaren 4/2013 3 Skogshuggare - ett ansvarfullt arbete

Att Ingvald Boberg blev skogshuggare har på ett sätt en naturlig förklaring. - Det var storskifte i Öja i slutet på 1970-talet. Mycket skog skulle avverkas på kort tid och firmorna ropade efter arbetskraft. Själv hade jag arbetat ett tiotal år i hamnen, med virkestransporter över till Sverige. Jag sökte nya utmaningar och började som skogshuggare.

tade då. Utan att förstå riskerna Ingvald Boberg i Öja är så ny med det. Vi förstod inte vad han skulle yxa bort dem, ler pensionär att han inte riktigt som kunde ha hänt och hade han. Skogsägare ska lära sina hunnit känna efter hur det egentligen bara tur. unga om skogen och lära dem känns. Program har han så det - Skolningen var bristfällig men det arbete som hör till. Jag har räcker så tiden kommer knap- däremot hade vi bra skydds- sett att Lannäslund skickar ut past att bli lång. Just nu har han utrustning och arbetsredskap praktikanter och det är bra. fullt upp med att hjälpa ena som firmorna försåg oss med, dottern med husbygge. säger han. Att vara skogshug- Han röjer i egen skog och han - Vid senaste årsskifte fick jag gare är ett ansvarsfullt och far- ”ser” alltid skog, både egen och svara på hur länge jag vill ar- ligt arbete så det är bra att man i andras. Han längtar också till beta. Sluta nu, till 65 år eller regel arbetar i par. Det är också skogen lite grann. 68 år. Valet avgjordes när jag ett slitsamt arbete och jag har - Jag är fäst vid skog. Ränderna såg beräkningarna, några tior många före detta arbetskam- sitter i, säger han medan han euro per månad till i pension rater som körde slut på sig för bjuder på kaffepåtår och släp- i slutändan om jag fortsätter tidigt. De arbetade kolossalt per in katten som uppmärk- jobba. Det känns som några och drogs till ackordlönen. samt ”knackar” på fönstret. kaffepaket och jag bestämde Han uppger att skogsarbetare Familjen består av fru Christina mig för att sluta nu – vid 63. ska arbeta åtta timmar per dag och de vuxna barnen Linda, enligt avtal idag. Anna och Christoffer. Huset Ingvald inledde sin yrkesverk- - Maximalt sju timmar, säger värms med ved och den hämtar samma bana åt Metsäliitto, jag. Väderleken medger säl- familjen hem ur skogen. UPM och senare inom skogs- lan längre än femtonminuters vårdsföreningen, som han pauser. Man kyls ner om det Plantans viktiga år arbetade åt i tjugo års tid. är vått och vi har inga hus att -Öja, sen Norrskog värma oss i. Sju timmar per dag När han ser tillbaka tycker han och så skogsvårdsföreningen är tillräckligt om du frågar mig. att skogsägarnas egen aktivitet Österbotten. De första skogsprocessorna och skötsel var på topp i områ- kom i början på 1980-talet. det på 1980- och 1990-talet. Nu Bristfällig skolning förr - De tog upp stockarna från har självverksamheten minskat marken och betade sönder och skogsägarna är inte alltid Han skakar på huvudet åt det dem. Men tiden före 1990 un- ens bosatta på orten. faktum att skogshuggare an- gefär stjälpte maskinerna inga ställdes i princip utan inskol- träd. Det gjorde vi. Ingvald säger sig inte vara nå- ning. gon vän av stubbrytning och Skogshuggare Ingvald Boberg i Öja. 63 år fyllda, nybliven pen- - Visst hade många arbetat i tycker inte att man kan säga Lär unga skogligt arbete sionär och med 44 år bakom sig inom skogsbranschen. familjens skog men åtminstone att marken är beredd efter en inte jag och min kamrat hade - Jag har klarat mig bra från sådan åtgärd. Han ifrågasät- någon utbildning inom områ- yrkesskador. Däremot föll jag ter överlag det som han kallar - Hur sedan risborttagningen - Det är också skäl att tänka på det när vi började. Efter någon från en byggställning för något våldsamma markberedningar, påverkar marken kan jag inte var gränsen går mellan röjning månad såg en firmainstruktör år sen när jag hjälpte sonen visst, det finns ställen som be- uttala mig om. Vet inte hur och första gallring. Ifall skogs- oss i arbete. Han sa nej, nej poj- med sitt hus, ett fall på över höver högläggas men också mycket gödsel riset tillför mar- ägaren skjuter upp röjningen kar och lärde oss riktad fällning fyra meter. Jag landade på ce- många skiften där det skulle ken när det ligger kvar. för länge kanske en första gall- och konsten att använda ögon- mentgolvet. Benet bröts rakt räcka med en mildare behand- ring direkt är mera ekonomisk mått för tremetersstockarna. av men jag är glad att jag fick ling före nyplantering. Hoppas på det bästa fördelaktig. Han sågade själv stockarna på behålla livet och är så gott som - Nyplantering ska inte få miss- - Det är viktigt att skogen sköts två centimeter när. Otroligt. återställd idag. lyckas. De första åren är plan- Han är bekymrad men hop- under hela dess livscykel. Att - Det var som natt och dag. tans allra viktigaste år. Ändå pas på det bästa för skogs- skogen får rätt sorts behand- Arbetet började löpa smidigare Invald blev tidigt faderlös och händer det och här gäller det vårdsföreningarnas framtid. ling under varje decennium, både för oss och för de som började hjälpa farbrodern i fa- att följa med utvecklingen nog- Föreningens kompetens är till avslutar han. körde ut virket ur skogen. miljens skog när han var ton- grant. stor nytta för skogsägare. Han åring. är också fundersam över den Text och foto: - Jag minns också det första - Motorsågsarbetet gick bra Däremot ser han positivt på ris- nya skogslagen som föreslås Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab skiftet vi högg och hur nära en och jag bad om att få börja borttagning, som ger ett bättre tillåta avverkning av skog som högspänningsledning vi arbe- såga kvistarna istället för att planteringsresultat. inte är mogen för det. Inte bra.

SKOGSDAG I SIDEBY SKOGSDAG I STRÅLANDE Skogsvårdsföreningen Österbotten ordnade i samarbete med Bioenergi Kusten skogsdag SOLSKEN i Sideby torsdagen den 21 november. Fredagen 11 oktober ordnades en skogsdag i , Ett 100 tal intresserade skogsägare hade Emet. Under dagen försvisades bland annat ener- tagit sig ut och kunde under dagen bekanta givedsgallring och gallring. Ponsse förevisade sin sig med grundförbättring av skogsväg. nya maskin ”Scorpion”. Därtill fanns även Yara på Energivedsgallring med flerträdshantering plats som informerade om skogsgödsling. Dagen samt maskinell röjning med Tehojätkä. genomfördes i strålande solsken och lockade cirka Grillplatsen var välbesökt i det något svala 250 intresserade besökare. Tillställningen ordnades i vädret. samarbete med Junnikkala, Yara, Ponsse, ABAB och Bioenergi Kusten. 4 SkogsÄgaren 4/2013 Två generationer skogsägare

Det hela började med ättlingar som emigrerat till Amerika redan på 1800-talet och vägen fram till skogsägarfamiljen Bäck i Munsala kunde te sig lång och krokig. Egentligen är den rätt klar, vägen från ättlingarna i Amerika kantas oavkortat av skog och skogsbruk ge- nom generationerna.

Det finns något självklart över merparten av faderns någ- skogligt där som döljer sig i ra hundra hektar skog samt lite det genetiskta arvet och som åkermark genom en genera- gör det mer eller mindre till tionsväxling. En generations- en självklarhet att far och son växling var rätt given eftersom Bäck, alias Alf och Stefan har Stefan redan före skötte om det ett obeskrivligt intresse för mesta i skogsväg. Alf var 60 år skog. De innehar gemensamt då generationsväxlingen inled- en kunskap kring skog och des och Stefan var 26 år. skogsägande då och nu som få kan mäta sig med. Man får Generationsväxlingen var smi- en känsla av att det de inte kan dig och alla familjemedlemmar är kanske inte nödvändigt att var överrens. Stefan säger att kunna. han inte har några konkreta tips, förutom att han nu i efter- Från Amerika till hand lämnat att fundera på att Munsala kanske det räntestödslån som han tog i samband med start- För att gör historien kort vrider stödet inte alltid är det förmån- vi fram tiden en aning från ligaste i slutändan. Tiden då tiden i Amerika till 70-talet i man fick räntestöd gick snabbt Munsala då Alf tog över hem- och ganska fort hade man en manet på 16 ha skog och 9 ränta på statslånet som var ha åker av sin far, vilket då högre än om man skulle haft var hans levebröd. Därifrån ett traditionellt lån via banken, har han arbetat sig upp med berättar Stefan. hjälp av lån och hårt arbete till en självverksam skogs- och På den tiden var Stefan, som är jordbrukare, boskapsuppfö- utbildad maskiningenjör, ännu dare och pälsfarmare. Alf är anställd som maskinkonstruk- utbildad Skogstekniker från tör vid Norcar BSB i Forstis och har genom åren och skulle så småningom börja Stefan och Alf Bäck i den skog som Stefan i ung ålder gallrade för hand med bågsåg. varit med och utvecklat det bygga ett hus med virke från Österbottniska skogsbruket egen skog. Under byggnads- kvista tallarna upp till fem me- funderar en del på vilka kon- en framtida fördel, eftersom som anställd av skogsorgani- tiden började Stefan alltmer ter. Stefan har dock hus, familj sekvenserna blir för dem då det i praktiken då borde bli ett sationer men även genom olika fundera på att det ju nog är och barn, vilket bidragit till att den nya skogslagen träder i mindre utbud på grövre kvali- förtroendeuppdrag. i skogen han egentligen vill han är tvungen att på gott och kraft. De står fast vid att deras tetsstockar och därmed också vara och sedan 2007 arbetar ont tänka i mera ekonomiska skog kommer att skötas i stort bättre priser för de som har så- I ung ålder han heltid som egenföretagare i termer. - Skulle jag vara pen- sett liksom tidigare. De tror dana. Han konstaterar också att skogen. Visst fanns det de som sionär utan vissa ekonomiska däremot att en del skogsägare framtiden inom skogsbruket i Stefan och hans tre systrar in- idiotförklarade mig över mitt krav skulle säkert jag också kommer att sköta sin skog an- stort hänger på vilka råvaror volverades en del i skogsbruket val, men jag har inte ångrat göra som pappa, men som nu- norlunda än tidigare som t.ex. skogsindustrin har behov av. från början, dock med varieran- det en enda gång. Det är skönt läget är måste jag försöka tänka ”plockhuggning” eller tidigare de intresse. Systrarna hjälpte att inte behöva välja bort sko- vad som är mest ekonomiskt slutavverkningar, vilket kan Framtiden för skogsägarfamil- till med någon plantering som- gen för ett kontorsarbete, säger lönsamt i förhållande till ar- resultera i brist efter grövre jen Bäck blir intressant. En liten martid, men redan från tidig Stefan. betsinsats, anser Stefan. stockar. fingervisning av hur framtiden ålder var skogen en given plats kan te sig får man dock av för Stefan. Han minns att han Två generationer, en För tillfället arbetar Stefan mest Stefan berättar att den nya la- att besöka familjens hus på i mycket ung ålder tillsam- grundvärdering, två som entreprenör och planterar, gen egentligen kan ge honom Skogshagarundan i Munsala. mans med sin pappa och farfar skogsägartyper röjer och hugger i andras sko- planterade skog. Vid ungefär gar. Övrig tid har Stefan fullt 11 års ålder gick Stefan med Alfs och Stefans grundvärde- upp med att hålla den egna långa steg hemifrån med en ringar är de samma vad gäl- skogen i skick. Vintertid när gammal bågsåg i handen till ler hur skogen ska skötas och det frusit på går största delen skiftet på andra sidan vägen hur den ska växa. Tiden och av arbetstiden åt till att avverka och gallrade det helt på egen omgivningen har dock omfor- och köra ut virke med skogs- hand. Ett skifte som Stefan och mat dem till två relativt olika traktorn. Både till sig själv och hans fru Susanna sedan kom att skogsägartyper. En stor skill- till andra. bygga sitt hus på. nad mellan dem båda är att fadern aldrig sålt virke på rot, Alf berättar att skogen är hans I högstadieåldern fick Stefan medan sonen nu som då säljer alldeles egna dagliga gym och börja hantera en gammal mo- virke på rot. hans intresse för skog lär hålla torsåg som fanns på gården. i sig. Trots att en ny generation Alf berättar att Stefan fick vara Stefan äger nuförtiden en min- tagit över har det inte hindrat i skogen hur mycket han ville. dre skogstraktor som han gall- Alf från att självmant bege sig Han körde själv ut virket med rar det mesta med, medan Alf ut i skogen och jobba, oavsett traktor och vinsten fick han alltid förlitat sig på traditionell om det är Stefan eller Alf som själv lämna med. avverkning med motorsåg. Alf äger skogen. berättar att han nu mest har skogen för nöjets skull. Han Generationsväxling och Framtiden skog på heltid har idag inga måsten vad gäller ekonomisk avkastning, utan Många framtida förändringar Bäcks skogsinnehav har med ti- kan med gott samvete traska är dock på gång inom skogs- Konstverk signerat William Bäck. den utökats och 2004 tog Stefan iväg till skogen och t.ex. stam- bruket och både Alf och Stefan SkogsÄgaren 4/2013 5

På kylskåpet hänger en teckning av en röd skogsmaskin som kör ut virke ur skogen. Går man en våning upp till sonen Williams rum kan man inte göra annat än småle och få små rysningar av välbehag. Där hänger en grön Valtra skogstraktor på väggen som William ritat då han var sex år. Stefan säger dock att han inte vågar tänka på framtiden och om det i familjen finns yt- terligare en generation Bäck med ett obeskrivligt intresse för skog. Redan nu fälls det tårar Personalen på Skogsvårdsföreningen på lördagsmorgnarna då äldsta önskar alla skogsägare sonen William 7 år får beskedet att han ännu är för liten att följa En Fridfull Jul med pappa i skogen en heldag. & Då återstår ännu Julia 4 år och Ett Gott Nytt Skogsår Noah 1 år.

Stefan med sina barn Julia, Noah och William. Text: Ann-Mari Snickars Skogsägarna Foto: Ann-Mari Snickars & ÖSTERBOTTEN Susanna Bäck

Stamskadorna fortsättningsvis den stora utmaningen?

Den årliga certifieringsrevisionen utfördes i år i Österbotten 17 och 18 oktober. Revisionen utfördes, som tidigare år, av Det Norske Veritas (DNV). Som revisorer fungerade Christian Hornborg och Janne Levula. Under fältrevisionen rörde man sig i kommunerna , och Vasa.

Årets certifieringsrevision påvisade att de utmaningar som vi tidigare haft kvarstår – men utvecklingen går fortsättningsvis mot det bättre.

Stamskadorna vid beståndsvårdande avverkningar blir mindre - men ännu klarar vi inte kraven. Stamskador vid beståndsvårdande avverkningar har en längre tid varit ett bekymmer inom certifie- ringsområdet, som omfattar skogscentrals region Kusten (Nyland, Åboland och Österbotten) och Åland.

Vid årets revision uppdagades fem avvikelser från de 29 kriterierna Avvikelse 4, Kriterium 23, Arbetsgivarskyldigheterna uppfylls Standard 1002:2009 Orsaker: Rutinerna för att underleverantörer sköter sina förpliktelser Avvikelsen 1, Kriterium 3, Skogarnas hälsa tryggas gällande pensionsavgifterna bör preciseras. Orsak: Drivningsskadorna på träd överskrider gränsen på 4 %. Medeltalet för de fyra senaste åren (2008-2012) är 5,5 %. Medeltalet Som tidigare framkom återigen ett fall där det inte fanns skriftliga avtal, är vägt med de sammanlagda arealerna för gagnvirkes- och energi- denna gång saknades ett entreprenadavtal. vedsgallringar. Avvikelse 5, Standard 1001:2009 Avvikelse 2, Kriterium 19, Grundvattnets kvalitet tryggas vid Skogscertifieringen förutsätter att uppdragsgivaren i huvudsak anlitar skogsbruksåtgärder företagare som förbundit sig till skogscertifieringen. Alla kontrol- Orsak: Uppgifter om grundvattenområdena fanns inte tillhanda lerade entreprenörer och organisationer hade inte förbundit sig till hos skogsorganisationen och uppgifterna om grundvattenområden skogscertifieringen. förmedlas inte till aktörer som utför arbetet. Certifieringskommittén (som består av representanter från olika organi- Avvikelse 3, Kriterium 22, Säkerhet i arbetet, arbetshälsa och sationer inom skogsbranschen) sammanställer en plan på korrigerande jämställdhet tryggas åtgärder som också följs upp att den verkställs. På så sätt strävar man till Orsak: Några aktörer hade inte företagshälsovården ordnad enligt att de brister som uppdagas inte skall upprepas och att verksamheten lagen om företagshälsovård. går mot det bättre, dvs. arbetets kvalitetet höjs ständigt.

PEFC- CERTIFIERINGEN 6 SkogsÄgaren 4/2013

Rekordmånga kvinnliga skogsägare på kurs

Under hösten har de Vid första tillfället i Solf talade tillfällen var det dags att gå till välformade och tillräckligt sto- ut under kvällen, för att inse kvinnliga skogsägarna Greger Erikslund från Finlands handlingarna – nu pratar vi ra, den ökar ljusinstrålningen att det inte är så ”bara” om i Österbotten fått chan- skogscentral om skogsbrukets röjning och plantskogsvård. och därmed även marktempe- man inte är insatt från tidi- sen att lära sig mer om historia, nutid och framtid, raturen och näringstillgången gare - något som dock flera av skogsvård. Över 70 medan Anders Hjortman Skogsbrukstekniker Peter samt minskar risken för insekt- kursdeltagarna var. Hit hörd deltagare anmälde sig från Skogsvårdsföreningen Österåker, som dragit kurser och svampangrepp. bland andra mor och dotter till det första tillfället, Österbotten presenterade i ämnet sedan 1991 och jobbar Ingeborg och Ida Berg från som kort och gott gick skogsbrukets organisationer med både utbildning på YA! Ekonomiskt lönsamt Kuni. De har båda två deltagit under benämningen och redogjorde för vem man samt egen skogsmaskinsen- i familjens skogsarbete redan ”Skogsinfo”, och gick av vänder sig till i skogsärenden. treprenad, föreläste en kväll i - En oskött plantskog känner tidigare, men ville lära sig mer stapeln i Solf i slutet av Christel Holmlund-Norrén ämnet på YA!:s enhet i Gamla man igen på att träden har för att också kunna klara sig från Södra Vallgrund berät- Vasa. Salen var fullsatt och den små kronor, klen stam och li- själv i skogen vid behov. Ida, augusti. tade om hur hon förvaltar sitt tre timmar långa föreläsningen tet rotsystem. Det innebär att som är 25 år, lärde sig använda skogsinnehav. efterföljdes av praktiska öv- drivningskostnaderna senare motorsåg ifjol. Yrkesakademin i Österbotten, ningar två helger därpå. blir högre, och eftersom virket - Vi eldar med ved hemma YA!, har i samarbete med Salen var fullsatt är klent, blir priset dåligt, för- och det är något av en livsstil Skogsvårdsföreningen Som ett morotsland klarar Peter. att vara i skogen och hugga Österbotten, Finlands Den andra delen av kursen ved varje år, konstaterar hon. Skogscentral, Marthaförbundet var en svampkurs med Maj- Just röjningskurser har tidigare En välskött skog har kraf- Det är första gången jag är på samt ÖSP arrangerat kurser för Helen Köhler och vid det tredje inte varit de mest välbesökta, tiga kronor, grova stammar kurs och det verkar inte alltför kvinnliga skogsägare, inom tillfället, i början av oktober, men Peter anser att det är en och ett kraftigt rotsystem. svårt – man har nog nytta av ramen för ett projekt finan- handlade det om vedeldning- motionsform som passar även Drivningskostnaderna blir att man varit med i praktiken sierat av ELY-centralen och ens ABC, som drogs av Anders kvinnor och som ger dubbel lägre, och eftersom virket är innan, anser Ida, och får hjälp Europeiska jordbruksfonden Wikberg från Finlands skogs- nytta. Temat för kvällen var grovt får skogsägaren ett bra med att pröva selen till röjsågen för landsbygdsutveckling. central. Efter dessa informativa alltså plantskogsskötsel och pris. av Peter. Peter inledde med att jämföra - Tillräckligt kraftig plant- plantskogen med ett morots- skogsvård i rätt tid kan till Utrustningen land. och med nästan halvera driv- - Alla vet hur morötterna börjar ningskostnaderna vid första Under kvällen behandlades se ut om man inte gallrar dem. gallringen, berättar Peter. vidare röjningsteknik, säker- Det är samma sak med träden. Efter en genomgång av de sex het, villkor för ekonomiskt stöd Man gallrar bort de av sämst olika skogsmarkstyperna som samt hur man sköter själva kvalitet och lämnar kvar de finns i vårt land gick Peter när- röjsågen. bästa. På så sätt får man grövre mare in på skillnaden mellan En röjsåg med kort rör rekom- virke, stabilare träd och kan tidig plantskogsskötsel och menderas, och det är säkrast även främja att rätt trädslag röjning. att hålla sig till kända märken. växer på rätt typ av skogsmark, - Till tidig skötsel räknas hjälp- Selen ska vara ergonomiskt förklarar han. plantering, gräsbekämpning riktig och justeras efter de per- samt slybekämpning, brunns- sonliga kraven innan arbetet Röjningen ökar tillväxten av röjning. Till röjningen hör sly- inleds. de kvarstående träden, den röjning, egentlig röjning samt - En hjälm försedd med visir reglerar trädslagsblandningen, maskinell röjning och stråkröj- och hörselskydd är en nöd- överför tillväxten till de kvali- ning. vändighet – däremot klarar tativt bästa träden samt ökar man sig utan skyddsbyxor, och Ida Berg, 25 år från Kuni, var en av de yngre deltagarna i kur- trädens stabilitet och minskar Mor och dotter på kurs vanliga arbetskläder för utom- sen. Hon är van att hjälpa till med vedanskaffningen hemma risken för vindfall och snöbrott. husbruk går bra att använda. och ville lära sig mer om skogsarbete. Här får hon hjälp att Dessutom bidrar röjningen till Och det räcker med en titt i Peter rekommenderar ändå prova selen till röjsågen av Peter. att bibehålla trädens kronor det kompendium som delades SkogsÄgaren 4/2013 7 att man använder bekväma Peter. Samtliga deltagare prö- skodon helst säkerhetsstövlar. vade på att använda röjsågen, - Med sig till skogen ska man och för ungefär hälften av dem även alltid ha bränsle, kombi- var det första gången. nyckeln, låstapp för klingan, Responsen efter kursens av- samt filar. En extra klinga är slutande var positiv, och Peter också bra att ha med. tyckte att alla verkade trivas bra med skogsarbetet. Praktiska övningar - Trots att det var lördag och vi höll på nästan hela dagen, var Underhåll av såg och klingan det ingen som ville avsluta och fick kursdeltagarna också lära skynda hem, skrattar han. sig, och därefter var det dags Det som upplevdes knepigast att gå närmare in på plane- var stamvalet och att få stam- ringen av själva röjningsar- marna att stjälpa i rätt riktning. betet, stamval och arbetstek- - Vi fick önskemål om en mot- nik. Deltagarna delades in i svarande kurs med motorsåg, två grupper på grund av det och den kommer att bli av i stora antalet, och fick varsin slutet av november, tillägger lördag pröva på det praktiska Peter avslutningsvis. arbetet på ett skogsskifte nära Fågelberget i Korsholm. Text: Anna Sand/Kustmedia Ab Motiverade och intresserade kvinnliga skogsägare på röjningskurs vid Fågelberget. Efter sex - Alla var väldigt intresserade Foto: Anna Sand samt Peter timmars arbetsdag var det ändå igen som hade bråttom hem, trots att det var lördag, och mot- och motiverade, konstaterar Österåker svarande kurs i motorsågning kommer att arrangeras i slutet av november.

Lokal energianvändning ökar hela tiden

När det pratas om att virkesmängdernas försäljning på marknaden bortser man ifrån att användningen av energivirke lokalt har ökat kraftigt de senaste åren. I den befintliga statistiken hänvisar man endast till den virkesmängd som industrin köper upp. Men här till- kommer de privata småsågarnas och energianvändarnas inköpsmängder och därför blir siffrorna missvisande.

Skogsvårdsföreningen Sysselsättande effekt Märkbar ökning delslagen levereras också stora temet och byggde flisanlägg- Österbotten har ett mycket nära mängder från oss. ning och panncentral som stod samarbete med lokala energi- Energived har en sysselsättan- Skogsvårdsinstruktör Jens färdigt för ungefär ett år sedan. användare och ser till att virke de effekt och mängderna som Helenelund ansvarar för Helenelund har jobbat inom - Så här långt fungerar det bra. kommer ut till vägkanten. drivs ur skogen ökar från år drivningstjänster mellan föreningen sedan 2009. Flis blandas med torv för bättre - Vi pratar om stora mäng- till år. Kunderna är till exem- i söder och Vörå - Drivningstjänsterna ökar för förbränning och flisvirke köps der, uppger Jan Slotte vid pel växthusodlare och värme-/ i norr. I likhet med Slotte ser varje år. Energived är en gan- in från olika leverantörer, bland Skogsvårdsföreningen energiandelslag på olika håll i han den växande marknaden ska ny bransch som håller på annat skogsvårdsföreningen. Österbotten. Svenskösterbotten. för energivirke. att finna sina former, säger - Det samlas en del virke här. - Avverkningsmålet enligt det - Växthusodlare, speciellt i han. När jag började förvarades Det är viktigt att ligga före så regionala skogsprogrammet Den energived som skogsvårds- Sydösterbotten, som förnyat energived oftast vid vägkanten att det finns torrt energivirke är för Österbotten 1,9 miljoner föreningen hanterar kommer sina värmeanläggningar är men nu körs större mängder till att flisa. Nuvarande lager torde kubikmeter. Det här betyder i första hand från skogsobjekt stora konsumenter. En del av angivna lagringsplatser. räcka över ett år. cirka 1,5 miljoner kubikmeter där vård av ungskog utförs. dem köper energivirke via i virkesförsäljningsmängder. Synergieffekterna är anmärk- skogsvårdsföreningen. Men Ny anläggning fungerar Text: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab Industrierna köper upp unge- ningsvärda om man ser till virke här finns också ett mörkertal då bra fär en miljon kubikmeter och från stubb till vägkant till flis- en del odlare, som är självverk- Foto: Lisbeth Bäck & Tom plussar man på de lokala ener- ningsstation och slutligen till samma eller anlitar skogshug- Ulf Granö i Töjby odlar körs- FInnilä gianvändarnas användning är värmepannan. gare privat, använder flisvirke bärstomater på 12 000 kvadrat- vi inte alltför långt från målet, - Hanteringen av energived har ur egen skog. Det syns inte i meter odlingsyta. Han beslöt tillägger han. en stor ekonomisk betydelse som någon statistik. Till energian- sig för att förnya värmesys- inte syns i statistiken, säger Slotte.

Hos växthusodlare Ulf Granö i Töjby, Närpes, samsas växthus, panncentral, virkeslager och egna- Skogsvårdsföreningens entreprenör Finnäs Flis levererar flis till hemshuset på samma tomt. Han är nöjd med nya anläggningen, som varit i bruk ungefär ett år. värmecentralen i Kronoby. 8 SkogsÄgaren 4/2013

Verksamhetsledarens översikt VÄLKOMMEN PÅ SKOGSDAG I MALAX 5.12 Skogsvårdsföreningen ordnar tillsammans med Eco Log en skogsdag i Malax den 5.12.2013. Ab SI Forest Oy förevisar en ny Eco Log 560 D och SLUT PÅ EN EPOK Jonas Fogde förevisar en begagnad Eco Log 564 B

– EN BÖRJAN PÅ EN NY På plats finns också: - Skogsvårdsföreningen Österbotten - Finlands Skogscentral - Nordic Forest Plants - Maskinservice Marander Lagen har om skogsvårdsföreningar har getts till riksdagen 19.9.2013 och be- - Valtra - Kronos handlingen i jord- och skogsbruksutskottet påbörjades 24.10.2013. Redan nu Under dagen bjuds ni på kaffe och tilltugg. Tid och plats meddelas står det dock rätt klart att skogsvårdsföreningarnas rätt till skogsvårdsavgiften senare via en annons i Vasabladet. Närmare information fås av försvinner 1.1.2014 och att lagen träder i kraft 1.1.2015. Det här betyder att Ove Ljungqvist vid Eco Log, 0500 169 037. skogsvårdsavgiften fastställs sista gången av skogsvårdsföreningens fullmäktige nu i höst. Skattestyrelsen bär i den sista avgiften i december 2014. Från och med 2015 betalar medlemmarna i skogsvårdsföreningen en medlemsavgift som fast- ställs årligen av fullmäktige. Till skillnad från dagsläget är det föreningen själv som driver in medlemsavgiften i framtiden.

Lagen följer de begränsningar och möjligheter som funnits i det förslag till ny lag som vi gett ett skriftligt utlåtande på i mitten av juni. Under den politiska processen har det dock framkommit ytterligare försämringar som inte diskute- rats i arbetsgrupperna eller funnits med i samband med utlåtanderundan i juni. I den sista versionen finns en skrivelse om att regeringen bedömer behovet av en speciallag efter en övergångstid på fem år. Denna text bör strykas ur de all- männa argumenten i lagen och prioriteras i samband med hörandet i jord- och skogsbruksutskottet. En sådan skrivning är onödig och leder endast till en ökad osäkerhet vad gäller framtiden.

Skogsvårdsföreningen framöver medlem i SLC? I och med att den nya skogsvårdsföreningslagen träder i kraft planeras att skogsägarförbunden upphör och verksamheten flyttas under MTK. Respektive skogsvårdsförening kan ansöka om medlemskap i MTK. Tanken är att de fin- landssvenska skogsvårdsföreningarna på samma sätt kan ansöka om medlem- skap i SLC. Det här skulle betyda att de nuvarande skogsägarförbunden upphör att existera och därmed skulle respektive skogsvårdsförening i Svenskfinland; Österbotten, , Väståbolands, Kimitonejdens, Södra skogsreviret och Åland att få ta ställning till ett eventuellt medlemskap i SLC. Denhär frågan kommer upp till behandling under nästa år.

En ny epok väntar Den här förändringen som nu väntar är den största förändringen i skogsvårds- föreningarnas historia sedan skogsvårdsföreningslagen kom till på 1950-talet. Men tiderna förändras och vi med den. Så här i efterskott kan man konstatera att det var i grevens tid som föreningarna i Österbotten gick ihop (året var 2009). Nu har vi under fyra år systematiskt arbetat för att minska beroendet av skogsvårdsavgiften och trots allt väntade förberett oss på denna förändring av verksamhetsförutsättningarna.

Allt har sin tid, så också den obligatoriska skogsvårdsavgiften. Det positiva i det hela är att det från och med 2015 inte finns några begränsningar vad gäller fören- ingens verksamhet. Och detta faktum öppnar många dörrar. Möjligheter som bör utnyttjas. Nu är det bara för medlemmarna att säga till vad ni vill att föreningen skall syssla med framöver. Förutsättningarna finns, nu gäller det att vara kreativ.

Jan Slotte verksamhetsledare

Virkespriser I-GALLRING, rotpriser, €/m3 Massaved Småstock Medelpriserna per avverkningssätt för de fyra senaste veck- Område Tall Gran Björk Tall Gran orna vecka 46/2013. I statistiken ingår den virkesmängd som Södra Österbotten 15,26 - 14,77 21,58 - skogsindustrin köpt från privatskogarna, inte de mängder som köpts av bolag utanför skogsindustrin rf. Mellersta 15,15 14,43 14,38 20,93 - Hela landet 14,24 14,20 13,67 20,44 21,17

Källa: Metla FÖRNYELSE, rotpriser, €/m3 Timmer Massaved Småstock Område Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall Gran Södra Österbotten 57,81 56,97 37,62 18,90 18,96 18,20 26,52 26,36 Prisområdena i Mellersta Finland 58,74 58,56 42,39 17,97 19,28 17,73 - 25,17 skogsforsknings- Hela landet 56,95 57,61 42,35 17,95 18,75 17,58 25,32 25,22 institutets statistik

LEVERANSPRISER, €/m3 Timmer Massaved Småstock Område Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall Gran Södra Österbotten 56,20 54,89 - 30,20 31,05 30,59 35,60 - Mellersta Finland 58,36 58,02 46,09 30,59 30,85 32,62 - - Hela landet 58,52 58,40 46,49 29,88 31,04 30,89 38,28 38,96 SkogsÄgaren 4/2013 9 Föreningens tjänster för vägunderhåll

Då man färdas längs För skötseln uppbärs avgif- slåtter, energivedsavverkning, olika skogsvägar ser de ter enligt delägarnas andelar i sladdning, hyvling, underhålls- olika ut beroende på vägen. I vägbestyrelsen sitter grusning m.m. för att få vägen i ålder och skötsel. Det en eller flera personer som är skick. Emellanåt rekommende- gör förvisso också lands- engagerade i att vägen hålls i rar vi en grundförbättring som vägarna idag men dessa skick. Övriga delägare är också innehåller rensning av vägdi- intresserade av att ha en bra ken, byte av cementtrummor sköts av andra än skogs- skogsväg. En skogsbilväg som till plast, formning av vägkrop- ägare. från början är bra byggd och pen och ordentlig grusning. välskött, håller i 30-40 år före För grundförbättringen kan fås Bra vägskötsel den är i behov av en grund- 50 % i stöd ifall vägen är mer än förbättring. 20 år gammal. Det är väglaget Det finns skogsvägar som som bestämmer vad som görs sköts exemplariskt av vägla- Dålig vägskötsel för att få vägen i skick. gen. Vägen sladdas 1-2 gånger sommartid, vid behov kom- Det finns också skogsvägar För god vägskötsel behövs en binerat med underhållsgrus- som sköts på ett helt annat uppdaterad delägarförteck- ning. Vägdiken och trummor sätt. Där är det fordonen samt ning med riktiga andelar i vä- rensas vartefter behov uppstår. deras sidospeglar som ser till gen. Därtill är det viktigt med en Buskarna slås längs vägrenar- att vägen inte helt växer igen kunnig och intresserad vägbe- na så att solen kan torka upp från sidorna. Groparna i vä- styrelse. Skogsvårdsföreningen vägkroppen. Närmast vägen gen blir bara större då man kan hjälpa till med att uppda- Skogsväg i behov av åtgärder röjs årligen medan man längre börjar köra runt dem. Antalet tera delägarförteckning och ner mot diket slår med 2-3 års vägmöten är få till antalet och vägandelar. Dessutom kan vi mellanrum. Målsättningen är åsikten bland de närvarande hjälpa till med att sända ut att hålla buskar låga på det om- mötesdeltagarna är att skötseln fakturor på vägavgifterna. råde som är reserverat för väg ej får kosta. Vägbestyrelsen har ca 12-13 meter brett. En fördel varken tid eller intresse av att Fördelen med att anlita med lågväxtlighet längs väg- hålla i trådarna. Skogsvårdsföreningen för renen är att det vintertid blir exempelvis energivedsav- mindre snödrivor över vägen, Det finns hjälp att fås verkning längs vägen, är att eftersom det inte finns kanter vi redan har entreprenörer med buskar där snön stannar. Skogsvårdsföreningen kan som utför arbeten främst på hjälpa till med att få skogsvä- dikesrenar och utfallskanter. Skogsbilvägarnas väglag har garna i skick igen. Vi kan se Dessutom har vi avsättning för ofta en uppdaterad förteck- över er väg och ge förslag på virket emedan vi levererar till ning över delägarna och deras vad som är ekonomiskt än- olika värmecentraler. andelar i vägen. Möten hålls damålsenligare. Ibland räcker med minst 4 års mellanrum. med underhållsåtgärder såsom För sladdning, grusning och snöplogning kan vi troligen på- verka priserna, om vi har flera närstående vägar att samtidigt bjuda ut.

Kort sagt kan vi göra allt som Välskött skogsväg har med skogsvägar att göra. Föreningen har två perso- ner för vägar och diken: Stig Högnabba i norra delen och John Berg i södra delen. Du kan också kontakta din lokala SKOGEN KALLAR skogsfackman så förmedlar han kontakten vidare. JOBO ST75

Text: John Berg Foto: John Berg & Ann-Mari Snickars

Energivedsavverkning längs skogsvägen

IBRUKTAGANDET AV PUUMARKKINAT Lätt stegskördare för gallring och biomassa HAR LYCKATS ÖVER FÖRVÄNTAN • steg 75 cm, automatiskt förval • effektiv kvistning 2-25 cm Från och med augusti marknadsför skogsvårds- föreningen alla stämplingar som kommer ut på • fås som byggsats marknaden via skogsvårdsföreningen på den nationella virkeshandelsplatsen puumarkkinat.fi. JOBO FP12 Frontpump för effektivitets höjning Puumarkkinat.fi är en nättjänst för hela Finland. • tank 120 l (100 l), Målet är att förbättra virkesmarknadens öppen- anpassningbar montering het och funktion. Från och med starten i augusti • lastberoende pump framtill slutet av oktober har skogsvårdsfören- 35-65 cm3 (<130 l/min) ingen marknadsfört 100 000 kubikmeter virke via • fås som byggsats tjänsten. Under motsvarande tid har industrin köpt 300 000 kubikmeter virke i Österbotten. Det är alltså en betydande del av den totalt sålda vir- Syketec www.sykeharvesteri.fi kesmängden som konkurrensutsätts via skogs- Ad Silva vårdsföreningen och Puumarkkinat-tjänsten. Tel. 040 7008796 10 SkogsÄgaren 4/2013

Skogsägarna ÖSTERBOTTEN

Välkommen till oss!

TEAM NORR - Skogsvårdsintruktörer

ANDERS KRONQVIST TOM FINNILÄ MARKUS STENBORG JOHNNY FAGERHOLM TOM LUNDQVIST 040 746 3528 050 517 8918 0400 947 995 040 736 4547 0500 161 695 Teamledare Karleby, Kronoby, Lepplax Terjärv, Nedervetil Larsmo, , Purmo, Kållby, Östensö, (Skriko och Jolkka) Pedersöre kby, Sundby, Lappfors, Esse Karby, Bennäs, Lövö, Forsby

Karleby Kronoby Terjärv Larsmo Ytteresse Hakalaxgatan 41 Kronobyvägen 8 Södra Terjärvvägen 9 Näsvägen 2 D Bärklarsvägen 3 67100 KARLEBY 68500 KRONOBY 68700 TERJÄRV 68560 EUGMO 68810 YTTERESSE

TEAM MELLAN - Skogsvårdsintruktörer

HILDING SÖDERGÅRD GUY DJUPSJÖBACKA MATS LINNSÉN ANDERS HJORTMAN THOMAS JÅFS 0500 560 418 050 553 1232 050 544 2703 0500 272 910 050 526 2152 Vörå , , , Petsmo, Hankmo, Toby, Veikars, Martois, Petalax, Norra Pörtom, (förutom Norra Vörå) Norra Vörå Vassor, Voitby, Miekka, Koskö, Karperö, Vasa Staversby, Karkmo, Höstves, Jungsund, Iskmo, Köklot, Runsor, Kråklund, Helsingby, , Vallgrund, Björkö Tölby, Vikby, Solf, Munsmo

Vörå Vörå Vasa Vasa Malax Vöråvägen 38 Vöråvägen 38 Kvarngatan 15 Kvarngatan 15 Magasinvägen 2 B3 66600 VÖRÅ 66600 VÖRÅ 65100 VASA 65100 VASA 66100 MALAX

TEAM SÖDER - Skogsvårdsintruktörer

MIKAEL FRANZÈN JOHAN SVEDSTRÖM KJELL HULDÉN ANDERS KAIVO-OJA 0500 628 702 040 503 8321 0400 669 245 040 544 1449 Teamledare Södra Lappfjärd, Pörtom, ti-on kl. 8-9 Yttermark, Bäckby, Finby, Böle, Pjelax, Kaskö, Dagsmark, Sideby, Övermark, må, to, fre kl. 8-9 Näsby, Kalax, Tjärlax, Tjöck, Åback, Lålby, Norra Ömossa, Skaftung, Nämpnäs, Norrnäs, Lappfjärd Rangsby Härkmeri, Uttermossa

Pörtom Övermark Närpes Närpes Lappfjärd Lappfjärd Centrumvägen 15 Vasavägen 1615 Östragränden 4 Östragränden 4 Lappfjärdsvägen 729 Lappfjärdsvägen 729 66270 PÖRTOM 64610 ÖVERMARK 64200 NÄRPES 64200 NÄRPES 64300 LAPPFJÄRD 64300 LAPPFJÄRD

LEDNING OCH KANSLI

JAN SLOTTE ANKI SVENN ANN-MARI SNICKARS EIVOR SUNDQVIST ING-MARIE MANNIL 050 544 2690 020 413 7910 020 413 7905 020 413 7920 020 413 7932 Ab Skogsfastigheter AFM Verksamhetsledare Kontorsföreståndare Kanslist, skogsarbetare Kanslist, fakturering och virkesutbetalningar

Vasa Vasa Vasa Ytteresse Ytteresse Kvarngatan 15 Kvarngatan 15 Kvarngatan 15 Bärklarsvägen 3 Bärklarsvägen 3 65100 VASA 65100 VASA 65100 VASA 68810 YTTERESSE 68810 YTTERESSE

Huvudkontor Vasa Samtalskostnader till 0204-nummer: Kvarngatan 15, 65100 VASA Från vanlig telefon: 8,21 cent/samtal + 2 cent/min Tel. 020 413 7900, fax 020 413 7914 Från mobiltelefon: 8,21 cent/samtal + 14,9 cent/min SkogsÄgaren 4/2013 11

www.skogsvardsforeningen.fi | [email protected] www.facebook.com/skogsagarna

Drivningstjänst Vägar & diken

JOAKIM HOLMQVIST JAN-OLOF ERIKSSON MIKKO NYGÅRD STIG HÖGNABBA 0400 180 581 0400 260 239 040 778 2407 040 670 8595 Nykarleby (Socklot, Nykarleby (Harjux, Monå, Karleby-Nykarleby Karleby-Nykarleby Kyrkoby-Forsby, Markby, Hirvlax, Kantlax, Monäs, Kovjoki). Pedersöre (Åvist, Munsala, Pensala, Jussila, Nederpurmo, Edsevö, Vexala och Ytterjeppo) Kållby)

Nykarleby Nykarleby Ytteresse Terjärv Sollefteågatan 5 Sollefteågatan 5 Bärklarsvägen 3 Södra Terjärvvägen 9 66900 NYKARLEBY 66900 NYKARLEBY 68810 YTTERESSE 68700 TERJÄRV

Drivningstjänst Vägar & diken

KIM BACK JOHAN NYNÄS JENS HELENELUND JOHN BERG 050 403 9401 0500 167 489 0500 560 648 0400 561 343 Teamledare Korsnäs, Töjby, Träskböle Vörå-Sideby Yttermalax, Övermalax, Vörå-Sideby Bergö

Malax Korsnäs Närpes Pörtom Magasinvägen 2 B3 Vikingvägen 14 Östragränden 4 Centrumvägen 15 66100 MALAX 66200 KORSNÄS 64200 NÄRPES 66270 PÖRTOM

EXPERTTJÄNSTER SKOGSVÅRDSTJÄNSTER VIRKESHANDELSTJÄNSTER

Skogsbruksplanering Skogsförnyelse Virkesförsäljningsplan • uppgörande av skogsbruksplan • planering, förverkligande och övervakning • utredning av avverknings- och försäljningsobjekt • kartor, virkesvolym och avverkningsmöjligheter • röjning, markberedning och gräsbekämpning samt avgränsning i terrängen • åtgärdsförslag på kort och lång sikt • val och anskaffning av odlingsmaterial • utredning av marknadsläget • Silvanetti, skogsägarens tjänst på nätet • sådd och plantering • uppgörande av virkesförsäljningsplan • efterarbete • uppgörande av anmälan om användning av skog Värdering av skogsfastigheter • uppskattning av virkesvolymer och -priser • värdering av och utlåtanden om skogsfastigheter Vård av plant- och ungskog • definiering av, och kostnadsberäkningar för, efterarbete • granskning av och utlåtanden om skogsskador • planering, förverkligande och övervakning • beaktande av mångbruk och nyckelbiotoper • intyg och utlåtanden • granskning och rapportering Virkesaffär med fullmakt Fastighetsförmedling, Ab Skogsfastigheter AFM Vägar och diken • offertbegäran och jämförelse av offerter med • förmedling av skogsfastigheter • planering och förverkligande beaktande av aptering och specialvirke • värdering • uppdaterad prisuppföljning och prissättning av • uppgörande av överlåtelsehandlingar Förmedling av plantor, frön, avverkningsobjekt • beskattningsberäkningar bekämpningsmedel och dylikt • granskning och uppföljning av affärsvillkor • arvsskiften • kartläggning av behov • övervakning av virkesdrivning samt mätning • förmedling av material • överlåtelse av virke, underskrift av mätintyg Skogsbeskattning • skogsskattedeklaration Gödsling Drivningstjänst • mervärdesskattedeklaration • planering och förverkligande • planering, övervakning och förverkligande vid • skattefrågor i anknytning till virkeshandel • arbetsredskap virkesdrivning • andra skattefrågor • ansvar för förverkligandet Rådgivning och utbildning • utbildning och information i kursform • personlig rådgivning 12 SkogsÄgaren 4/2013 Skogsbruksplan vs. MinSkog - en skogsbruksplan är mer innehållsrik

Ni skogsägare har under året blivit kontaktade från många olika håll om erbjudanden för uppgörande av skogsbruksplaner och MinSkog m.m. Skogsvårdsföreningens fackmän har fått svara på otaliga frågor om vad det här innebär, vad måste egentligen göras i skogen, vad får man för de pengar man lägger ut på en skogsbruksplan eller MinSkog?

En skogsbruksplan upp- som är avverkningsmogen, en pelvis Skogsvårdsföreningen Det är avgörande att skogs- man däremot en skogsbruks- görs enligt skogsägarens annan figur ung plantskog som sköta den resterande delen. vårdsåtgärderna sätts in vid plan på nätet, uppdateras den egna önskemål och målsätt- behöver plantskogsvård och en rätt tidpunkt för att undvika årligen med de åtgärder som ningar för sitt skogsinnehav. tredje äldre gallringsskog som tillväxtförluster vid en förse- utförts. För de som har stor Skogsbruksplaneringen inleds behöver gallras om fem år. För För att ta ekonomiska nad plantskogsvård eller gall- skogsareal är det viktigt att med en beställning och mål- att kunna planera kommande beslut ring. Det är viktigt att kunna skogsbruksplanen hålls upp- sättningarna gås igenom före skogsvårdliga åtgärder samt Vid en virkesaffär är det viktigt välja rätt tidpunkt och metod daterad. Genom uppdatering- fältarbetet inleds. beräkna virkesutfallet i en gall- att känna till hur mycket virke för förnyelsen. En förnyelse arna försvinner nämligen de ring eller en förnyelseavverk- som kan avverkas samt hur bör ske då tillväxten börjar avta figurer som redan åtgärdats Följande steg är att dela in ning är det viktigt att skogen mycket pengar som behöver re- och det är ekonomiskt fördel- från åtgärdslistan. skogsfastigheten i figurer och är fördelad i figurer. serveras för skogsarbeten som aktigare att förnya skogen än då är en flygbild till stor nytta. avverkningen orsakar. Det kan att ha den gamla skogen kvar. En del skogsvårdsarbeten är Genom att tolka flygbilden I skogsbruksplanen får varje vara frågan om förhandsröjning berättigade till statsbidrag, så över skogsfastigheten kan man figur en exakt areal, uppgifter vid gallring eller markbered- En skogsbruksplan är kallade Kemera-bidrag, alla få figurindelningen mycket om virkesmängden, skogs- ning och plantering vid förny- innehållsrik figurer som är berättigade för exakt före fältarbetet inleds. vårdsåtgärd, avverkningsför- elseavverkning. Kostnaderna stöd är beaktade i skogsbruks- I fältet gör man sen korrige- slag och aspekter beaktas med varierar mycket beroende på Skogsbruksplanen är ett om- planen. Stödet är tillsvidare 10 ringar på de figurgränser man tanke på naturens mångfald. vilken förnyelsemetod som fattande infopaket om skogen. procentenheter större för den ritat på förhand utgående från När åtgärder planeras är det används. Exempelvis prisskill- Den innehåller skogsägarens som har skogsbruksplan. flygbilden. lätt att läsa ur skogsbrukspla- naden mellan sådd av tall eller alla skiften som han vill ha med nen ungefärliga inkomster och plantering av gran är stor. Man i planen, arealuppgifter, kartor, Vad är Min Skog? En figur? utgifter för avverkningar och bör dock känna till att samma föreslagna skogsvårdsarbeten, skogsvårdsarbeten. Känner förnyelsemetod inte lämpar sig föreslagna avverkningar, upp- MinSkog erbjuds av Skogsägare, speciellt nya vet skogsägaren till de ungefärliga på alla bestånd. Vid förnyelse gifter om skogens mångfald, Skogscentralen och den ba- inte vad en figur är. Ett skogs- kostnaderna kan man lättare är det ytterst viktigt att välja totala virkesförrådet, tillväxten serar sig på skogsdata som område delas in i figurer som fatta beslut. Speciellt om man rätt förnyelsemetod så att ett m.m. producerats med hjälp av fjärr- beskriver skogens variation. En sköter en del av skötselåtgär- nytt bestånd etablerar sig for- analys och åtgärdsförslagen figur kan vara gammal skog derna själv och låter exem- tast möjligast. Skogsbruksplanen uppgörs är simulerade vilket betyder fortfarande för en 10-års period att det kan förekomma en del Skogsbruksplanens främsta åt gången. En gammal skogs- felaktigheter. Tillgången på funktion är att hjälpa skogsäga- bruksplan i pappersversion skogsdata varierar, därför >> SILVANETTI ren fatta ekonomiska beslut. föråldras relativt snabbt. Har har Skogcentralen till tjänsten - Skogsägarens tjänst på nätet

6. ARBETSOBJEKT 7. BESTÅNDSUPPGIFTER 8. KARTSKIKT 9. TEMAKARTOR 10. FIGURUPPGIFTER 11. EKONOMISK BERÄKNING Lista över åtgärder som Allmän info om din skog så- Grundkarta, flygbild, Se på ditt bestånd mera Specifik info om varje fi- Intäkts - och kostnadsberäk- borde utföras. Efter att som trädslag, ålder, tillväxttakt, råar, fastighetsnum- specifikt, exempelvis gur såsom storlek, åtgär- ningar per fastighet, figur. de utförts försvinner de stamantal, volym, historia, mer och figurnum- enligt trädslag, utveck- der, trädslag, ålder etc. Aktuella rot- och leveranspri- från listan. egna anteckningar etc. mer. lingsklass, ålder etc. ser används.

5. KOMMUNIKATION Kommunicera med din 7 fackman, föreslå åtgärd, 6 8 bifoga skiss etc. 5 9

4. UTSKRIFT Skriv ut kartor, figurför- 4 10 teckningar och komplett skogsbruksplan. 3 11 3. RITA SJÄLV Du kan komplettera fi- gurerna med egna upp- 2 gifter. 1 2. FOTON Spara egna foton för olika figurer åtgärder.

1. ANVISNINGAR Omfattande och lättför- ståelig guide till hur du använder SilvaNetti. SkogsÄgaren 4/2013 13 SilvaNetti - nättjänst själv göra anteckningar i figur- När skogsägaren beställer en uppgifterna. Bilder kan sparas skogsbruksplan kan han få på olika figurer exempelvis den färdiga planen som en före och efter en avverkning nättjänst kallad SilvaNetti. eller en plantskogsröjning. I En skogsbruksplan inlagd i SilvaNetti-tjänsten ingår en SilvaNetti är lite liknande som årlig uppdatering och genom- Skogscentralens MinSkog, med gång av planen. Årsavgiften för den skillnaden ett en SilvaNetti- SilvaNetti täcker kostnaderna skogsbruksplan är betydligt för uppdateringen och nyttan innehållsrikare. MinSkog är är stor när skogsbruksplanen inte en skogsbruksplan. Med är uppdaterad och aktuell. En hjälp av SilvaNetti kan skogs- SilvaNetti-skogsbruksplan blir ägaren läsa sin skogsbruks- således inte föråldrad. plan på nätet, finns det flera ägare på samma skogsfastighet Har man en stor areal så un- kan alla logga in och ta del av derlättar en skogsbruksplan beslutsfattandet. Kontakten för planeringen av kommande till skogsvårdsföreningens arbeten och ekonomin. När fackman upprätthålls enkelt ni funderar på ert skogsinne- via tjänsten. När en åtgärd hav och överväger beställa en planeras kan skogsägaren be skogsbruksplan ta då kontakt sin skogsfackman göra upp med Skogsvårdsföreningen, en plan och skogsfackman- skogsägarnas egen förening nen sänder en färdig plan till som vet vad som är bäst för er En stor skillnad mellan en skogsbruksplan och MinSkog är att alla uppgifter är kontrollerade i tjänsten därifrån skogsägaren och er skog. fältet då ni beställer en skogsbruksplan. Det material som finns i MinSkog är laserscannat och kan se på planen. inte kontrollerat i fält. Text: Tom Finnilä För att komma ihåg vad som Foto: Lisbeth Bäck överfört äldre skogsbrukspla- man alltid granska objektet i gång till den skogsdata som gjorts och när, kan skogsägaren Grafik: Ann-Mari Snickars neuppgifter. MinSkog är alltså fält så att uppgifterna är kor- MinSkog baserar sig på. inte en skogsbruksplan och rekta. Skogsbruksplaneringen är en figuruppgifterna har inte gran- del av den service som vi erbju- skats i fält. När man planerar Skogsvårdsföreningen har der våra skogsägare. Vi använ- SKOGSBRUKSPLAN? avverkningar som baserar sig på delar av vårt område der samma skogsdata till vår Vill du ha en skogsbruksplan på din skog, på uppgifter från MinSkog bör från början av året haft till- hjälp när vi uppgör en skogs- kontakta vår lokala skogsvårdsinstruktör. bruksplan, men vi granskar varje figur i fält och korrigerar Skogsbruksplanens pris 15€/ha. alla felaktigheter som förekom- @ Med hjälp av vårt SILVANETTI får du även mer. Skogsvårdsföreningen Bekanta dig med SilvaNetti på adressen: erbjuder skogsbruksplan till skogsbruksplanen på nätet. www.silvanetti.fi ett överkomligt pris och räknat Användarnamn: Skogsmark på en 10-års period så är den Lösenord: Blåbär en relativt liten investering jämfört med nyttan.

SKOGSFASTIGHETER TILL SALU

Kronoby, Nedervetil Malax, Övermalax >> Stendahl 15:13, 6,385 ha >> Storlöv 18:35, 4,01 ha >> Stendal 14:12, 2,502 ha >> Storroth 18:34, 3,29 ha Anbud senast 5.12.2013. Tilläggsuppgifter, Anders Kronqvist, 040 746 3528 Anbud senast 5.12.2013. Tilläggsuppgifter, Kim Back, 050 403 9401 Kronoby, Påras Malax, Pörtom >> del av Strandbacka 34:10, ca 14 ha >> del av Norrgård 30:26, ca 56,7 ha skog och ca 8,9 ha åker Anbud senast 5.12.2013. Tilläggsuppgifter, Tom Finnilä, 050 517 8918 Anbud senast 5.12.2013. Tilläggsuppgifter, Thomas Jåfs, 050 526 2152 Kronoby, Hopsala Malax, Pörtom >> del av Forsnäs 2:73, ca 12 ha >> Häggqvist 7:111, 3,595 ha >> del av Granbacka 2:72, ca 12 ha Anbud senast 13.12.2013. Tilläggsuppgifter, Mikael Franzén 0500 628 702 Anbud senast 5.12.2013. Tilläggsuppgifter, Tom Finnilä 050 517 8918 Närpes, Finby Kronoby, Kortjärvi >> Carlson 7:38, 3,45 ha >> Högkvist 9:55, ca 5 ha skog och ca 2,1 ha åker Anbud senast 5.12.2013. Tilläggsuppgifter, Kjell Huldén, 0400 669 245 >> Engren 142:2, 7,161 ha >> Kyrkstrand 11:17, 0,372 ha Kristinestad, Lappfj ärd Anbud senast 5.12.2013. Tilläggsuppgifter, Markus Stenborg, 0400 947 995 >> Gubbmossen 2:183, 30,37 ha Anbud senast 5.12.2013. Tilläggsuppgifter, Kjell Huldén, 0400 669 245 Pedersöre, Katternö >> del Purmo-Backa 1:13, ca 1,7 ha Kristinestad, Lappfj ärd >> del av Lill-Gård 4:33, ca 2,1 ha >> del av Rajasalo 7:40, ca 17 ha Anbud senast 5.12.2013. Tilläggsuppgifter, Tom Lundqvist, 0500 161695 Anbud senast 5.12.2013. Tilläggsuppgifter, Anders Kaivo-oja, 040 544 1449 Nykarleby, Forsby Anbud inlämnas elektroniskt eller sänds till Skogsvårdsföreningen Öst- >> del av Libiskär 35:4, ca 9,4 ha Anbud senast 5.12.2013. Tilläggsuppgifter, Joakim Holmqvist, 0400 180 581 erbotten, Kvarngatan 15, 65100 VASA. Anbud skall ges som fast euro- belopp. Säljarna förbehåller sig rätten att godkänna eller förkasta givna Vörå, Kimo anbud. >> Öster 12:61, 26,63 ha Anbud senast 5.12.2013. Tilläggsuppgifter, Guy Djupsjöbacka, 050 553 1232 Värderingar och ytterligare information på: Korsholm, Österhankmo www.skogsfastigheter.fi >> Berget 3:137, 4,54 ha Anbud senast 5.12.2013. Tilläggsuppgifter, Mats Linnsén, 050 544 2703

Skogsägarna Ab Skogsfastigheter AFM ÖSTERBOTTEN

Ab Skogsfastigheter AFM • Kvarngatan 15, 65100 Vasa • [email protected] • tel. 0500 568 804 • www.skogsfastigheter.fi 14 SkogsÄgaren 4/2013 Notiser Besök från Japan Välbesökt skogsdag I slutet av oktober besökte forskare Yamamoto i Korsnäs Nobuyuki från universitet i Kyoto skogsvårdsför- eningens kontor i Vasa. Det finns förvånansvärt stora likheter mellan det Japanska privatskogs- Fredagen den 20 september ordna- bruket och det finska. Bland annat så är utfallet des en skogsdag vid gruvområdet i kubikmeter per hektar, och också timmerpro- Korsnäs i samarbete med Allan Bruks, centen, vid förnyelse ganska lika som hos oss. UPM, Skogscentralen och Vaskiluodon Men precis som hos oss kan de inte plantera Voima. vissa trädslag pga ett hjortdjur, varför förnyelsea- realerna är blygsamma till förmån för gallringar. Det blev en lyckad och välbesökt till- Omloppstiden är cirka 70 år i Japan. ställning med ca 350 besökare. Under dagen kunde besökarna bekanta sig De har också organisationer som liknar skogs- STORMEN EINO DROG ÖVER ÖSTERBOTTEN med de olika aktörernas tjänster. vårdsföreningarna. Yamamoto var mest intresse- rad av vår organisation, verksamhet, ekonomi och Stormen Eino drog in över Österbotten natten mellan 16-17.11. Bland annat stubb- och ris krossning, synpunkter på den kommande lagförändringen Österbotten klarade sig ganska lindrigt undan, vad gäller skogsskador, stubbrytning, samt SVF´s drivnings- (skogsvårdsavgiften). förutom delar av Kronoby kommun. Värst drabbades Nedervetil och tjänsts gallringsavverkning med giljo- Terjärv. Enligt skogsvårdsinstruktör Markus Stenborg kommer flera tinaggregat. förnyelseplaner att uppgöras. Också i de västra delarna av kommunen förekommer skador enligt skogsvårdsinstruktör Tom Finnilä. Men inte Skogsvårdsföreningen bjöd på grillkorv lika omfattande som i de östra delarna. De ekonomiska skadornas om- och kaffe. fattning klarnar under de närmaste veckorna.

MIKKO NYGÅRD ANSVARAR FÖR DRIVNINGSTJÄNSTEN I NORR

Det har skett en del förändringar under hösten gällande drivningstjänsten inom det norra teamet. David Lundqvist har återvänt till sina hemtrakter i Västra Nyland. Från och med slutet av oktober delar vi på en drivningsplaneringsresurs med vår grannförening Keski- Pohja. Mikko Nygård ansvarar för Mhy Keski-Pohjas drivningstjänst och vår drivningstjänst inom norra teamet. Nytt är också att vi i samarbete med Keski-Pohja levererar massaved direkt till fabrikerna i Jakobstad. Detta försök omfattar i första skedet Norra teamet men kan komma att utvidgas till andra team i fall försöket lyckas.

”Jag vill ha 3,5 % årlig ränta på min deposition.”

Hos oss är också det möjligt. Fråga mera om vårt depositionserbjudande eller gå in på CERTIFIERING www.aktia.fi. Depositionserbjudandet gäller AV ETT HÅLLBART OCH ANSVARSFULLT när du kombinerar depositionen med andra SKOGSBRUK VIA DNV sparaprodukter som Aktia erbjuder. Välkommen till Aktia Bank! Boka tid på tfn 0800 0 2470. www.aktia.fi

DNV Certification Oy Ab Keilasatama 5, 02150 Espoo Puh. +358 10 2924 200 [email protected] Ser en människa i varje kund. www.dnvba.fi SkogsÄgaren 4/2013 15 Maskinell röjning

En relativt ny produkt på - Vi är nöjda över att någon maskinell röjning är lämplig, marknaden är en så kal�- inom vårt område erbjuder det vill säga att terrängen är lad Tehojäktä, en smidig maskinell röjning som kom- någorlunda jämn, diskuterar maskin för maskinell röj- plement till manuell sådan. föreningen alternativet med ning. Behovet av röjning växer i takt skogsägaren. med att skogsägare blir min- - Här i Sydösterbotten är ter- Entreprenören Toni Kärr dre självverksamma och våra rängen i regel lämplig för ma- från Lappfjärd är hittills den skogsarbetare räcker inte till, skinell röjning. Här finns inte enda i Österbotten som har en säger Svedström och fortsätter. lika många steniga områden Tehojätkä Pro-maskin och han - Jag kan också tänka mig att och kuperade backar som i uppskattar att det finns mellan intresset för unga att börja ar- vissa andra delar av området, trettio och fyrtio i hela Finland. beta inom skogsbranschen är uppger Svedström. Toni Kärr har haft sin maskin högre om det är maskiner in- - Jag skulle gärna se att fler en- ungefär ett och ett halvt år och blandade, ler han. treprenörer satsar på maskinell skogsvårdsföreningen har anli- röjning. Och det inskränker tat honom det senaste året Komplement till inte på våra skogsarbetares manuellt arbete arbete. Den manuella röjningen Skogsvårdsinstruktör Johan behövs lika mycket i fortsätt- Svedström i Närpes berättar. Resultatet av maskinell röj- ningen och utgående från upp- - Röjningsmaskinen lämpar sig ning är jämförbar med manu- dragen jag har på mitt bord bra för plantskogsröjning, inte ellt arbete. Produkten är ny känns det som jag konstant har hyggesresning eller bottenröj- på marknaden och utvecklas behov av två röjare till. ning. Ju oredigare och ju mera kontinuerligt men hittills har sly desto bättre kommer den både skogsvårdsföreningen Text: Lisbeth Bäck/ Kustmedia - Man kan säga att röjaggregatet skiljer sig från vanlig röjsåg här maskinen till sin rätt och och skogsägare varit nöjda med Ab på så sätt att det inte sågar av slyet utan ”river av det”, vilket som komplement till manuell jobbet där Kärr har röjt med Foto: Lisbeth Bäck och Johan gör att stubbarna söndras och därmed torkar fortare, förklarar röjning är den ett bra alternativ. Tehojäktä. På de objekt där Svedström Kärr.

Skogsvårdsinstruktör Johan Svedström ser många fördelar med maskinell röj- Toni Kärr utför maskinell röjning på entreprenad som huvudsyssla numera. ning och intygar att Tehojäktä inte inskränker på det manuella arbetet. - Så var det inte från början men uppdragen ökar hela tiden, säger han. - Det betyder närmast att skogen blir bättre skött i området.

INFO

Finansieringsstöd för vård av ungskog kan betalas ut

Hittills i år har efterfrågan på stöd för vård av ungskog varit lite mindre än senaste år. Drygt 4 600 hektar ungskog har fått stöd under perioden januari till mitten av november 2013. Som det ser ut just nu kommer de beviljade medlen för Kustens region att räcka till för utbetalningar ända till slutet av året.

Normalt är hösten en intensiv period för plantskogsskötsel och gallring av ungskogar. Tillgången på stödmedel gör att skogcentralen gärna ännu detta år tar emot redovisningar av utförda åtgärder, som fyller kraven för finansierings- stöd. Även stöd för drivning av energived från ungskogarna finns kvar av årets budgetmedel.

Skogsvårdsmässigt visar alla inventeringar på ett stort skötselbehov i ungskogarna. Vi får hoppas att arbetskraften och resurserna räcker till för fort- satta insatser i de österbottniska skogarna. En god tillväxt kan bli ännu lönsammare med de rätta åtgärderna.

Greger Erikslund, ledande föredragande Finlands skogscentral, Kustens region 16 SkogsÄgaren 4/2013 Granen står så grön och grann… eller? Hör du till dem som börjar spana efter årets julgran redan i oktober? Du kanske hittar den medan du är ute och röjer eller plockar trattkantareller? Oavsett om du hugger din gran själv eller köper en odlad sådan, finns det en del tips man kan ha nytta av om man vill få en julgran som inte börjar barra efter bara några dygn.

Även om julgranen numera Jordbruk – inte ning vid en ålder på 8-15 år, anses som en av de mest nord- skogsbruk beroende på sort. iska och självklara jultraditio- nerna, är det en relativt ung Julgransodling betraktas som Långsam upptining företeelse som härstammar jordbruk, inte skogsbruk, och från Tyskland, där julgranar granarna odlas ofta på gam- En bra julgran ska se frisk ut – funnits sedan slutet av 1600-ta- mal åkermark och sköts som färgen ska vara karakteristisk let. Julgranen blev vanlig i en jordbruksgröda. I Finland för arten. Trädets bredd ska nordiska hem senare hälften och Sverige är julgransod- vara mindre än trädets höjd, av 1800-talet. Att ha julgran ling inga stora näringsgrenar, men större än halva trädhöj- var tidigare en sed för de fi- utan förekommer mest som den. Grenarna ska vara jämnt nare hemmen och först efter en bisyssla. I Danmark och fördelade över trädet. Köper 1800-talets mitt började den Tyskland däremot finns stora du din gran är A och O att få förekomma mera allmänt. De arealer julgransodlingar, och tag i en färsk sådan. Genom tidigaste julgranarna var ofta odlingen bedrivs intensivt med att känna på barren närmast små och ställdes på bord eller mycket gödsel och pesticidbe- skottens toppar, där årets bar- hängdes i taket. handlingar. romgång sitter, kan du avgöra om granen är färsk eller inte. Egentillverkade I Sverige och Finland odlas Barren ska sitta fast – om de lätt prydnader främst vanlig gran, ”rödgran” lossnar är granen redan torr. (Picea abies) som julgran, men Seden att klä hemmet med även så kallad blågran (Picea Granen bör skyddas om den levande träd och kvistar är pungens var. glauca) samt ska transporteras längre sträck- dock mycket gammal och tjä- serbisk gran Picea omorika) or, och ska stå skyddad ut- nade till att skydda hemmet förekommer. I Danmark är omhus tills det är dags att klä En bra julgran ska se frisk ut – färgen ska vara karakteristisk för arten. Trädets bredd ska vara mindre än trädets höjd, men mot onda makter. Det samma produktionen av nordmanns- den. Om den är frusen ska den större än halva trädhöjden. Grenarna ska vara jämnt fördelade gäller påskris till påsken och gran (Abies nordmanniana) tinas upp långsamt i ett svalt över trädet. lövdekorationerna till som- stor och där pågår även utveck- utrymme, så som ett garage marbröllopen. Det förekom lingsarbete kring kemiskt och eller dylikt. I värsta fall kan långt tillbaka att man reste mekaniskt växtskydd. det skilja 40 grader mellan ut- nära värmekällor som element, vilket stoppar vattentranspor- så kallade julstänger utanför omhus- och inomhustempera- eller värmepanna. Har man ten. bondgårdarna eller placerade Danskarna exporterar sina jul- turen, och utsätter man granen inte tillgång till ett dylikt ut- en gran på vardera sidan om granar till hela Europa, speci- för den förändringen i ett enda rymme kan man ta in granen i Julgransfoten bör rymma minst ytterdörren. ellt till Tyskland, där landets steg är risken stor att den börjar tvättrummet, placera den i ett en liter vatten för varje tum egen produktion på 12 miljo- barra snabbt. Granen bör få vattenämbar och duscha barren (cirka 2,5 cm) av stammens De första nordiska inomhus- ner granar inte täcker behovet. tina långsamt med rotänden med kallt vatten med några diameter. Eftersom granen be- granarna dekorerades med le- Granarna är mogna för försälj- i ett vattenämbar, och inte för timmars mellanrum. Efter cirka finner sig i vintervila när du vande ljus, frukt och konfekt. åtta timmar kan du sätta gra- tar in den, vaknar den och tror Man hängde äpplen i granen nen i fot. det är vår, vilket startar tillväxt- för att tynga ner de grenar processen. Eftersom rötterna är som ljusen satt på så att de Tips för en fin gran Mycket vatten kvar i marken måste man förse skulle sitta rakare. Det blev granen med stora mängder vat- dock allt vanligare att man • Välj en färsk gran Även om granen inte behöver ten och fylla på ofta, speciellt i började tillverka sina egna • Låt granen gradvis vänja sig kortas ska du ändå alltid ge början. prydnader i papper. I början vid inomhustemperaturen den en ny snittyta i rotänden. av 1900-talet blev det en allmän • Ge den mycket vatten och ofta Avlägsna dock inte barken – Olika tillsatser i form av socker, sed att hänga girlander med • Slå inte rotändan mot golvet, granen bör rymmas i foten alkohol eller magnecyl har inte de nordiska flaggorna i pap- då stängs ledningsbanorna för som sådan. Om stammen är visat sig ha någon effekt på per i granen. Pappershjärtan, vattnet för tjock så avlägsna inte mer granens hållbarhet. röda vinteräpplen, halmslöjd, • Spreja gärna vatten på bark än nödvändigt – tar man kristyr, smällkarameller, och grenarna, på samma sätt som för mycket skadar man vatten- Text och foto: Anna Sand / glaskulor importerade från man duschar blommor ledningsbanorna och granen Kustmedia Ab Tyskland, var andra vanliga riskerar att få luft i stammen, Källor: Wikipedia, julgransdekorationer. Skogssverige m.fl.

Hur ska DIN julgran se ut?

Tina Haals, Västerhankmo Adam Nässlin, Petsmo Stefan Sundvik, Västerhankmo - Den ska vara kompakt och tät, - Den ska vara stor och tät, och - Jag hugger granen i egen skog och både då det gäller barren och det ska vara en riktig gran – det allra viktigaste är att grenarna pekar grenarna. Vi hugger själva vår inte en av plast. I toppen ska uppåt och inte tvärtom. Den ska inte gran, några dagar före vi tar in det vara en stjärna och om heller vara så vid i omfång, då tar den den. Den kläs med traditionella jag fick bestämma så skulle för mycket plats. Jag brukar hugga den julgranskulor, och färgen är det vi ha blåa julgranskulor i den. först efter Lucia, såvida inte snötäcket ingen skillnad på. Helst ska det Förr i tiden brukade man ha tvingar ut en före det. Vi klär den med vara en äkta gran, men plast är pepparkakor i granen, men röda julgranskulor och hängande glit- okej i nödfall. det har inte vi. ter – inga girlanger. SkogsÄgaren 4/2013 17 INFO

JULGRANSSORTER

Svensk gran (Picea abies) Blågran eller stickgran (Picea pungens) Den vanliga, svenska granen (som även kallas norsk gran eller rödgran) har en Är mörkgrön och mer tätvuxen än rödgranen. Den kommer ursprungligen från rödaktig bark. Den står för 80 procent av de svenska och finska julgranarna. USA. Barren är mycket vassa och grenarna styvare än rödgranens. Den luktar Den växer snabbt i en julgransodling och är därför billig. Doftar traditionell inte gran, snarare illa. Den barrar inte så lätt och klarar två månader inomhus. gran. Håller sig cirka en månad inomhus, om den sköts den rätt. Serbisk gran (Picea omorica) "Kungsgran", nordmannsgran (Abies nordmanniana) Kommer från balkanområdet, är släkt med vår gran men har vekare grenar. Den En ädelgran som är tålig, inte barrar och har täta grenar, men doftar mer citrus är mycket vacker, med ljusare, något silverskimrande barrskrud än vår gran. än gran. Den kommer ursprungligen från Turkiet och Kaukasus. Den är inte lika känslig för uttorkning som vanlig gran då den kan samla vatten i stammen.

"Lasiocarpa", klippgran (Abies lasiocarpa) En ädelgran med samma egenskaper som nordmannsgran, men med smalare krona. Den ser mer frostig ut på grund av mer vitt på barren. Den kommer ursprungligen från Klippiga bergen i USA. Doftar lime.

SKOGSENTREPRENÖRER SÖKES!

Vörå - Malax Vörå- Sideby Karleby - Nykarleby

En entreprenör som kan utföra klippning En entreprenör som kan utföra En entreprenör som kan utföra vid vägar, dikeslinjer och åkerkanter. iståndsättningsdikning. iståndsättningsdikning. Tilläggsinfo och intresseanmälan till: Tilläggsinfo och intresseanmälan till: Tilläggsinfo och intresseanmälan till: Jens Helenelund John Berg Stig Högnabba 0500 560 648, [email protected] 0400 561 343, [email protected] 040 670 8595, [email protected]

Ibland gör skogen en ödmjuk. Därför lönar det sig att försäkra den.

Skogen hör till naturen och naturen är oförutsägbar. Lyckligtvis kan våra skogs- www.yrkesakademin.fi försäkringar lätt skräddarsys och tack vare vår gedigna skogsexpertis är de branschens bästa. Tilläggsinformation får du i närmaste kontor eller på adressen op.fi /skog. Skogsbrukarkurs Med möjlighet att avlägga yrkesexamen Kursstart // 4 februari 2013 i Pedersöre Framgång tillsammans. Ansökan och info // Tomas Lundström Tfn 050-557 52 93, [email protected]

Det är inte en slump att 63% valt oss som För eff ektiv skogsvård! samarbetspartner i skogsärenden.

LokalTapiola är störst på skogsförsäkring i Finland och en specialist på säkerhet. Scarlett Vi satsar på skadeförebyggande arbete röjklinga och riskhantering. För priset av några på köpet! timmerstockar försäkrar du din skog mot nästan alla naturskador. HUSQVARNA 545 FX/FXT HUSQVARNA 543XP Kom in och diskutera med oss! Just nu får du Scarlett-röjklinga på köpet, Lätt och e ektiv nyhet för professionella skogshugagre värde 22€. och kunniga markägare. Låg vikt, hög kedjehastighet och låg bränsleförbrukning. Pris (inkl. moms): 840€/940€ Pris (inkl. moms): 585 €

Industrivägen 1, Jakobstad Tegelbruksvägen 7, Närpes Tel. 789 8570, www.erikssons. Tel. 224 1020, Fax 224 1916

Copyright 2013 Husqvarna AB (publ.). All rights reserved. www.husqvarna.fi /forest 18 SkogsÄgaren 4/2013 Pääkirjoitus Koneellinen raivaus

Tehojätkä on melko uusi, ketterä kone taimikon koneelliseen raivaukseen. Lapväärtiläinen urakoitsija Toni Kärr on toistaiseksi ainoa urakoitsija mhy Österbottenin alueella, jolla on Tehojätkä Pro-kone. Hän arvioi, että Tehojätkiä on koko Suomessa yhteensä 30-40 kappaletta.

Kone on ollut Toni Kärrillä puolitoista vuotta. Metsänhoitoyhdistykselle hän on työskennellyt kuluneen Hyvät metsänomistajat, vuoden ajan.

Koko yhteiskuntasektorilla on meneillään suuria muu- Metsäneuvoja Johan Svedström toksia. Keskustelua käydään muun muassa kuntara- Närpiöstä kertoo. kenteesta ja sosiaali- ja terveyspalveluiden uudelleen - Raivauskone soveltuu hyvin järjestelyistä. Samankaltaisia muutoksia tapahtuu myös taimikoiden raivaamiseen, mut- yksityismetsätaloudessa. Kaikkia metsätaloutta ohjaa- tei hakkuualojen raivaukseen via lakeja ollaan uudistamassa ja on aiheellista todeta, tai ennakkoraivaukseen. Mitä että olemme käännekohdassa. Siirrymme tiukasti sään- ryteikköisempi ja vesakoitune- nellyltä aikakaudelta uuteen maailmaan, jossa metsäno- empi ala, sitä paremmin kone mistajille annetaan mahdollisuus tehdä valintoja. pääsee oikeuksiinsa ja se on hyvä vaihtoehto manuaaliselle Kuten varmaan tiedätte, myös metsänhoitoyhdistys- raivaukselle. laki on uudistettavana ja lakiehdotus on parhaillaan - Olemme tyytyväisiä, että alu- eduskunnan käsittelyssä. Suurin muutos on pakollisen eellamme on tarjolla koneel- metsänhoitomaksun poistuminen. Jatkossa metsänhoi- lista raivausta manuaalisen Toni Kärrille koneellinen raivaus on nykyään urakoinnin päät- toyhdistykset voivat sen sijaan kerätä jäsenmaksua. raivauksen lisäksi. Raivauksen Lisäksi metsänhoitoyhdistyksen jäsenyydestä eroami- tarve lisääntyy sitä mukaa, nen tulee helpommaksi. kun metsänomistajien oma- toimisuus vähenee ja meidän Metsänhoitomaksuvarojen käyttö on ollut tiukasti metsuripulamme kasvaa, ohjattu. Maksua on saanut käyttää ainoastaan ns. edistä- Svedström sanoo ja jatkaa. vään toimintaan, etupäässä neuvontaan, koulutukseen - Näkisin myös, että nuorten ja opastukseen. Muu toiminta on ollut liiketoimintaa kiinnostus työskennellä metsä- esim. toimeksiantojen suorittamista metsänomistajille. alalla on korkeampi, kun työt Jako näiden molempien toimintojen kesken on johta- voi tehdä koneellisesti. nut tarkkaan työajanseurantaan. Kilpailijamme ovat mieluusti halunneet väittää, että olemme käyttäneet Vaihtoehto metsänhoitomaksua liiketoimintaamme ja olemme manuaaliselle työlle vääristäneet näin ollen kilpailua, mutta se ei pidä paik- kaansa. Koneellisen raivauksen tulos Kun metsänhoitomaksu poistuu, kaikki muuttuu lii- on verrattavissa manuaali- ketoiminnaksi ja toiminta helpottuu, koska toimia ei seen raivaukseen. Tuote on tarvitse jakaa eri osiin. uusi markkinoilla ja kehit- tyy jatkuvasti, mutta jo tähän Metsänhoitomaksun lakkaamisen jälkeen metsän- asti metsänhoitoyhdistys ja hoitopalveluita tarjoavien toimijoiden välille tu- metsänomistajat ovat olleet lee kova kilpailu, sekä isojen että pienten kesken. tyytyväisiä työhön, jota Kärr Metsänhoitoyhdistyksen valtuusto päättää, millaisiin on tehnyt Tehojätkällä. Mikäli palveluihin yhdistys jatkossa panostaa. Mielestäni pari- kohde on koneelle sopiva, eli in asiaan on tärkeä profiloitua. Ensinnäkin: me olemme maasto on kohtalaisen tasai- jäsentemme asialla. Toiseksi: edunvalvonta. nen, yhdistys kertoo koneel- - Voi sanoa, että raivauslaite eroaa tavallisesta raivaussahasta lisen raivauksen mahdollisuu- siten, että se ei sahaa vesakkoa vaan ”repäisee” vesat poikki, Nyt käynnissä olevan organisaatiouudistuksen yh- desta metsänomistajalle. jolloin kannot menevät rikki ja siten kuivuvat nopeammin, sel- teydessä yhdistykset voivat hakea jäsenyyttä keskus- - Täällä Suupohjassa maas- ventää Kärr. liitoista (MTK/SLC). Millään muulla organisaatiolla to on yleensä koneelliselle tai urakoitsijalla, joka tarjoaa metsäpalveluita, ei ole raivaukselle sopivaa. Täällä ei van koneelliseen raivaukseen. jatkuvasti tarve palkata kaksi edunvalvontaa agendallaan. Tiedämme, että paine ole liikaa kivikkoisia alueita ja Se ei vähennä metsureidemme metsuria lisää. metsiä kohtaan kasvaa tulevaisuudessa muun muassa kumpuilevia mäkiä, kuten jois- työtä. Manuaalista raivausta maankäytön suunnittelun ja kaavoituksen kautta, vaa- sain muissa osissa yhdistyk- tarvitaan jatkossa yhtä paljon Teksti: Lisbeth Bäck/ timuksena lisätä suojelua sekä vaatimuksina metsien semme aluetta. kuin tähän asti ja toimeksian- Kustmedia Ab hoitoon liittyen. Tällöin metsänhoitoyhdistys yhteisty- - Näkisin mieluusti useam- tojen määrästä työpöydälläni Kuvat: Lisbeth Bäck ja Johan össä keskusliittojen kanssa on se osapuoli, joka yhdessä man urakoitsijoiden panosta- voin päätellä, että minulla on Svedström metsänomistajien kanssa ajaa maanomistajien etuja. ETSITÄÄN URAKOITSIJAA Bo Storsjö Vöyri-Maalahti Hallituksen puheenjohtaja Vöyri-Siipyy Kaarlepyy-Uusikaarlepyy

Haetaan urakoitsijaa, joka Haetaan urakoitsijaa, joka Haetaan urakoitsijaa, joka suorittaa kunnostusojituksia. suorittaa kunnostusojituksia. hoitaa tienvarsien, ojalinjojen ja pellonreunojen niittämistä. Lisätietoja antaa ja Lisätietoja antaa ja ilmoittautumisia vastaanottaa: ilmoittautumisia vastaanottaa: Lisätietoja antaa ja John Berg Stig Högnabba ilmoittautumisia vastaanottaa: 0400 561 343 040 670 8595 Jens Helenelund [email protected] [email protected] 0500 560 648 Bo Storsjö [email protected] [email protected] Puh 0400-320 342 Hedenvägen 322 bst 1, 64440 Ömossa Metsänomistajat ÖSTERBOTTEN SkogsÄgaren 4/2013 19 Metsäsuunnitelma vastaan Metsään.fi - metsäsuunnitelma pitää sisällään paljon enemmän

Metsänomistajia on kolmas vanhahkoa harvennus- kuluvan vuoden ai- metsää, joka täytyy harventaa kana lähestytty monelta viiden vuoden päästä. Jotta eri taholta ja tarjottu voidaan suunnitella tulevia metsäsuunnitelman metsänhoitotoimenpiteitä ja laadintaa ja Metsään. samalla arvioida harvennu- ksen tai päätehakkuun hak- fi-palvelua yms. kuukertymä, on tärkeää, että Metsänhoitoyhdistyksen metsä on jaettu kuvioihin. asiantuntijat ovat saa- neet vastata lukematto- Metsäsuunnitelmassa on jo- miin kysymyksiin, mitä kaisen kuvion tarkka pinta-ala, tämä tarkoittaa, mitä tieto puumäärästä, metsän- itse asiassa metsässä hoitotoimenpiteestä, hak- täytyy tehdä, mitä vasti- kuukertymästä ja näkökulma netta saa sille rahalle, luonnon monimuotoisuuden jonka laittaa metsäsuun- huomioimiseen. Kun toimen- nitelmaan tai Metsään. piteet suunnitellaan, on suun- fi-palveluun. nitelmastamme helppo lukea arviot hakkuitten ja hoitotöi- den tuloista ja menoista. Kun Metsäsuunnitelma laaditaan metsänomistaja tietää sum- metsänomistajan metsäl- mittaiset kustannukset, on hel- leen asettamien toiveiden pompi päättää, mitkä työt tekee Metsäsuunnitelman ja Metsään.fi-palvelun suurin ero on se, että kun tilaat metsäsuunnitelman, ja tavoitteiden mukaisesti. itse ja mitkä antaa esimerkiksi sen kaikki tiedot on tarkastettu maastossa. Metsään.fi aineisto on laserkeilattua eikä sitä ole Metsäsuunnitelma laitetaan metsänhoitoyhdistyksen tehtä- tarkastettu metsässä. vireille tilauksella ja metsäno- väksi. mistajan tavoitteet käydään uudistamismenetelmä, jotta Kemera-tuki on toistaiseksi10 taa Metsäkeskuksen Metsään. läpi ennen maastotöiden aloit- Pystyt tekemään uusi puusto vakiintuu mahdol- % korkeampi niille, joilla on fi, lukuun ottamatta sitä, että tamista. Seuraavassa vaiheessa taloudellisia päätöksiä lisimman nopeasti. metsäsuunnitelma. SilvaNetti-metsäsuunnitelma metsätila jaetaan kuvioihin ja on huomattavasti sisältörik- tässä vaiheessa ilmakuva on Puukaupassa on tärkeä tietää, Metsäsuunnitelman tärkein Mikä on Metsään.fi? kaampi. Metsään.fi ei ole suureksi hyödyksi. Metsätilan kuinka paljon puuta voidaan tehtävä on auttaa metsäno- metsäsuunnitelma. SilvaNetin ilmakuvaa tulkitsemalla ku- hakata sekä kuinka paljon mistajaa tekemään taloudel- Metsään.fi-palvelun tarjoaa avulla metsänomistaja voi viointi voidaan tehdä melko rahaa pitää varata metsätöi- lisia päätöksiä. On tärkeää, Metsäkeskus ja se perustuu lukea metsäsuunnitelmaa tarkasti ennen maastotöiden hin, joita hakkuu aiheuttaa. että metsänhoitotoimenpiteet metsävaratietoon, joka tuo- verkossa ja mikäli tilalla on aloittamista. Maastossa sitten Kyse voi olla harvennusalan tehdään oikeaan aikaan, jotta tetaan kaukokartoitusana- useampi omistaja, kaikki voi- korjataan ilmakuvan pohjalta ennakkoraivauksesta tai ma- vältytään kasvutappioilta my- lyyseilla. Toimenpide- vat kirjautua palveluun ja piirretyt kuviorajat. anmuokkauksesta ja istutukse- öhästyneen taimikonhoidon ehdotukset on simuloitu, osallistua päätöksentekoon. sta päätehakkuun jälkeen. tai harvennuksen vuoksi. On mikä tarkoittaa, että niissä voi Yhteydenpito metsänhoitoyh- Mikä on kuvio? Kustannukset vaihtelevat hy- tärkeää valita oikea aika ja tapa olla joitain epätarkkuuksia. distyksen asiantuntijaan on vin paljon riippuen siitä, mitä uudistamiseen. Uudistaminen Metsävaratiedon saatavuus helppoa palvelun avulla. Kun Metsänomistaja, varsinkaan uudistamismenetelmää käy- tulee tehdä silloin, kun kasvu vaihtelee, joten Metsäkeskus toimenpidettä suunnitellaan, uusi, ei tiedä, mikä kuvio on. tetään. Esimerkiksi hintaero alkaa hidastua ja on taloudel- on vienyt palveluun vanhem- metsänomistaja voi pyytää asi- Metsäalue jaetaan kuvioihin, männyn kylvön ja kuusen istu- lisesti edullisempaa uudis- piakin metsäsuunnitelma- antuntijaa tekemään toimenpi- jotka kuvaavat metsän vaihte- tuksen välillä on iso. On oltava taa metsä kuin antaa vanhan tietoja. Metsään.fi ei siis ole desuunnitelman ja metsäasian- lua. Yksi kuvio voi olla vanhaa perillä siitä, että sama uudista- metsän olla. metsäsuunnitelma ja kuviotie- tuntija lähettää valmiin suun- metsää, joka on hakkuukypsää, mismenetelmä ei sovi kaikkiin toja ei ole tarkistettu maastossa. nitelman nettipalveluun, jotta toinen kuvio nuorta taimikkoa, metsiköihin. Uudistamisessa Metsäsuunnitelma on Kun suunnittelee hakkuuta, metsänomistaja voi nähdä sen. joka tarvitsee taimikonhoitoa ja on erittäin tärkeää valita oikea kattava joka perustuu Metsään.fi-pal- velun tietoihin, täytynee kohde Muistaakseen, mitä on tehty ja Metsäsuunnitelma on kattava aina tarkistaa maastossa, jotta koska, metsänomistaja voi itse tietopaketti metsästä. Se sis- tiedot ovat oikein. tehdä muistiinpanoja kuviotie- ältää metsänomistajan kaikki toihin. Palveluun voi tallentaa palstat, jotka hän haluaa mu- Metsänhoitoyhdistyksellä on esim. ennen ja jälkeen kuvia kaan suunnitelmaan, pinta- ollut käytössään sama metsä- hakkuusta tai taimikonhoi- alatiedot, kartat, ehdotukset varatieto kuin Metsään.fi:ssä. dosta. SilvaNetti-palvelu sis- metsänhoitotöistä, ehdotukset Metsäsuunnittelu on yksi osa ältää vuosittaisen päivityksen hakkuista, tiedot metsän mo- palveluistamme, joita tarjoam- ja suunnitelman läpikäynnin. nimuotoisuudesta, puuston me metsänomistajalle. Me käy- SilvaNetin vuosimaksu kat- määrän, kasvun yms. tämme samaa metsävaratietoa taa päivityksen ja hyöty on metsäsuunnitelman laadinnan suuri, kun metsäsuunnitelma Metsäsuunnitelma tehdään yhä apuna, mutta tarkistamme jo- on päivitetty ja ajankohtainen. 10 vuodeksi kerrallaan. Vanha kaisen kuvion maastossa ja SilvaNetti-metsäsuunnitelma paperiversio metsäsuunnitel- korjaamme kaikki esiin tulevat ei siis vanhene. masta vanhenee jokseenkin virheet. Metsänhoitoyhdistys nopeasti. Jos metsäsuunnitel- tarjoaa metsäsuunnitelmaa Metsäsuunnitelma helpottaa ma on internetissä, päivite- edulliseen hintaan, joten 10 ison metsäpinta-alan tulevien tään siihen vuosittain tehdyt vuoden ajanjaksolle se on suh- töiden ja talouden suunnitte- toimenpiteet. Niille, joilla on teellisen pieni investointi ver- lua. Kun pohdiskelet metsäo- iso metsäpinta-ala, on tärkeää, rattuna hyötyihin. maisuuttasi ja suunnittelet että metsäsuunnitelmaa päivi- metsäsuunnitelman tilaamista, tetään. Päivityksen avulla ne SilvaNetti – nettipalvelu ota yhteyttä metsänhoitoyh- kuviot, jotka on hoidettu, hä- distykseen, metsänomistajien viävät hoitotoimenpidelistalta. Kun metsänomistaja tilaa omaan yhdistykseen, joka ajat- Osa metsänhoitotöistä on metsäsuunnitelman, hän voi telee sinun ja metsäsi parasta. oikeutettu valtion tukeen, saada valmiin suunnitelman Kemeraan. Kaikki tukeen SilvaNetti nimiseen verkko- Teksti: Tom Finnilä oikeutetut kuviot on huo- palveluun. SilvaNettiin ladattu Kuvat: Lisbeth Bäck ja Ann- mioitu metsäsuunnitelmassa. metsäsuunnitelma muistut- Mari Snickars 20 SkogsÄgaren 4/2013

metsasaatio.fi

Miljövänliga yrkessågsmodeller De populära yrkesröjsågarna Stihl FS 260 med M-TRONIC styrsystem på både motor- och röjsågar Erbj. € Erbj. 689 Stihl MS 241 motorsåg Stihl FS 410 3 649 € • 42,6 cm • 2,2 kW/3,0 hk • 4,7 kg Erbj.765 € Magnesiumram, långa serviceintervall, utmärkt vibrationsdämpning och en otrolig acceleration Stihl FS 460 gör detta till dina drömsågar! Erbj. 895 € Robusta Stihl MS 260 sågens efterföljare: Stihl FS 490 Stihl MS 261 • Volym 50 cm3 Erbj.995 € • Effekt 2,8 kW Erbj. 599 € • Vikt 5,2 kg Ultralätta motorsågar Populära Stihl MS 200 sågens efterföljare: Stihl MS 201 Världens lättaste proffssåg • Volym 35,2 cm3 Stihl MS 170 D 3 Erbj. € • Vikt 3,9 kg Erbj. • Volym 30 cm • 4,2 kg 199 Stihl MS 181 699 € • Volym 32 cm3 • 4,3 kg Erbj. 299 € Varför pruta på säkerheten SERVICE OCH RESERVDELAR TILL VALTRA TRAKTORER OCH eller kvaliteten SAMPO-ROSENLEW SKÖRDETRÖSKOR Nya modeller! SERVICE AV JOHN DEERE TRAKTORER OCH SKÖRDETRÖSKOR I det här landet har vi insett att man för att förstå skogen måste vara där. Valtra/Shell Kylarreparationer för alla fordon Skogsstiftelsen hjälper till med skogsfostran bland barn och unga, t.ex. smörjoljor Bilsläpvagn- och med bidrag till de skogsveckor som ordnas för skolklasser. Skogsstiftelsens båttrailerförsäljning finansiering ordnas med hjälp av en frivillig säljfrämjande avgift, som utgör Moto-svärd och kedjor 0,2 % av en virkesaffärs värde. I en genomsnittlig virkeshandel motsvarar Varta-ackumulatorer det värdet av en stock. När skogsägaren bestämmer sig för att betala avgiften, NYHET! Arbeta säkert och användar- 125 Ah 175 € bidrar det köpande företaget med ett lika stort belopp till stiftelsen. vänligt med STIHL skydds- Försäljning av 170 Ah 215 € utrustning! JAPA vedmaskiner Fråga efter paketpris.

Cirkelv. 15, tel. 318 2950 65100 Vasa 0500-364 688 www.marander. • email: [email protected].

Låt avverkad skog ge avkastning genom att styra skogslikviden till Sparbanken.