Hagbygärde Dämme – dagvattenbehandling i Kalmar; kemi och biologi 2012-2013

Jan Herrmann Linnéuniversitetet Institutionen för biologi och miljövetenskap Rapport 2014:7 December 2014 Framsidans bilder, uppifrån: Damm 1 norrut längs västra stranden, 2012-06-12 (Foto Jan Herrmann) Damm 3 utloppet under konstruktion, 2012-06-12 (Foto Jan Herrmann) Damm 1 söderut längs östra stranden, 2014-06-09 (Foto Merle Kaiser) SAMMANFATTNING Hagbygärde Dämme, ett system med tre dammar (totalt ca 1.2 ha), var färdiggrävt i mars 2012. Delarna höll i vissa delar vatten under kommande halvåret, och mottog sedan slutet av oktober samma år dagvatten från ett 650 ha stort tillrinningsområde, som dräneras av Hagbygärdediket. Området ligger i västra delarna av Kalmar, och innehåller bostäder, köpcentra, lättare industrier, väg- och parkeringsområden, samt jordbruks- och skogspartier. Det primära syftet med Hagbygärde Dämme är att rena dikets kraftigt belastade dagvatten, Under perioden oktober 2012 till december 2013 togs vattenprover varannan vecka in i och ut från dämmet. Dessa analyserades m a p halter av totalkväve och totalfosfor, fraktioner av dessa, samt totalt suspenderade ämnen (TSS), åtta tungmetaller och olja. Vattenföring mättes fortlöpande automatiskt, men apparaturen gav inte tillförlitliga värden. Även den biologiska mångfalden i området kan förhoppningsvis gynnas. Bottenfaunan följdes från april 2012 till september 2013, dammarnas växter inventerades i huvudsak i sept/okt 2013 och fågelobservationer för 2012-2013 samlades in. För information av använda metoder, beräkningar och annan information med avseende på vattenföring, vatten- och sedimentkemi samt växter och djur, hänvisas till respektive inlednings- och metodavsnitt. Här följer de viktigare resultaten i punktform, för detaljer och tolkning, se respektive resultat- och diskussionsavsnitt. NV = Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder, ”Tillstånd” (bilaga 3). Sth = riktvärden för dagvatten som tagits fram i Stockholms län (2009), i kap 3 kallade ”Sth-riktvärden” (bilaga 3).

KEMI • Tot-N varierade 1,6 – 9,0 mg/l IN och 1,0 – 10 mg/l UT, utloppet alltid lägre, halterna bedömda som mycket höga (flertalet) - extremt höga (NV), respektive höga (Sth). • Nitrat- + nitritkväve varierade 0,52 – 8,4 mg/l IN och 0,27 – 9,6 mg/l UT, utloppet oftast lägre. Ingen bedömningsgrund från NV eller Sth. • Ammoniumväve varierade 0,24 – 1,9 mg/l IN och 0,04 – 2,7 mg/l UT, utloppet oftast lägre. Ingen bedömningsgrund från NV eller Sth. • Tot-P varierade 0,03 – 0,16 mg/l IN och 0,02 – 0,18 mg/l UT, utloppet nästan alltid lägre, halterna bedömda som höga - mycket höga (flertalet) (NV), respektive ej höga (Sth). • Fosfatfosfor varierade 0,01 – 0,08 mg/l IN och 0,003 – 0,08 mg/l UT, utloppet nästan alltid lägre. Ingen bedömningsgrund från NV eller Sth. • Metall-koncentrationer: Kvicksilver, arsenik, kadmium och krom låg oftast under eller lika med respektive detektionsgräns, mindre ofta även bly. Halterna för de fyra första metallerna, samt nickel, bedöms som låga, för bly och zink måttligt höga, och för koppar måttligt höga till höga (NV). Alla metaller under Sth-riktvärdena. • TSS varierade 2,5 – 46 mg/l IN och 3,9 – 16 mg/l UT, utloppet nästan alltid lägre. Ingen bedömningsgrund från NV. • Reduktionen baserad på vattenföring kunde inte räknas ut, pga osäkra värden på densamma. Dock, differensen In–Ut för näringsämnen var signifikant för ammonium. Differensen In–Ut för metaller var signifikant för nickel, bly och zink. • Olja (fåtal mätningar) låg samtliga under Sth-riktvärdet för ”oljeindex”. • Sediment-metallerna (två mättillfällen) för As, Cd, Cr, Cu, Hg, Pb och Zn bedömdes som låga –mycket låga, medan för Ni bedömdes de som måttligt höga (NV). • pH (fåtal mätningar) varierade 7,0 – 7,3 dvs mycket god buffertkapacitet (NV). BIOLOGI • Vegetationen utvecklades måttligt under 2012-2013, delvis pga temporär torrläggning. • Antal växtarter i hela systemet var (efter ett år) ca 25, vilket är acceptabelt i så här i början. • Dominerande växtarter var svalting, veketåg, bladvass, vattenmöja, smalkaveldun, gäddnate. • Undervattensväxter ökade något mellan 2012 och 2013, vilket är bra, ty de gynnar dentrifikationen (N-reduktion). • Bottenfauna (evertebrater) koloniserade med ca 70 arter (eller högra taxa) under detta första 1,5 år, en hög siffra. • Vanligaste djur i början var skalbaggar, buksimmare, hinnkräftor och fjädermygglarver, samt i mindre grad dagsländan Cloeon dipterum, alla dessa typiska kolonisatörer för nya småvatten. • Ett halvår efter start hade även gråsuggan Asellus aquaticus, dagsländan Caenis horaria och snäckan Physa fontinalis ökat.

Förord Sedan ett par-tre decennier har på många håll intresset ökat för att i dammar/våtmarker ta hand om den ökande mängden dagvatten och därmed minska mängden avloppsvatten till ytvattenrecipienter, eller kanske reningsverken. Dessutom kan föroreningar till viss del avskiljas, såsom näringsämnen, metaller och oljeprodukter, samt flöden i ledningsnäten utjämnas. En ökning av städernas vattenytor är dessutom gynnsamt för växt- och djurlivet, och våtmarker/dammar är estetiskt tilltalande i det urbana landskapet och uppskattade inslag i stadens rekreationsområden. Utan bra uppföljning och utvärdering av de kemiska och biologiska effekterna vet vi inte om resultaten blir de tänkta vad avser främst vattenrening och biologisk mångfald. Kalmar vatten AB driver ett omfattande program med att nyskapa och förbättra dammar/våtmarker, samt för vissa objekt även goda uppföljningar, se bakgrundskapitlet. Hagbygärdediket, med kraftigt förenat dagvatten från stora delar av västra Kalmar, mynnandes i Västra sjön, en grund och sedan länge näringsbelastad del av Kalmarsund, har länge diskuterats och utretts, se bakgrundskapitlet. Förhoppningar fanns att man skulle kunna leda in det hårt belastade dagvattnet i Kalmar Dämme, vilket dessbättre inte realiserades. Istället byggdes ett parallellt damm-system. Hagbygärde Dämme grävdes under hösten-vintern 2011-12, och togs i bruk i oktober 2012, även om däremellan vatten fanns i vissa delar. Studier av bottenfaunan påbörjades redan i mars 2012, och en första inventering av växter skedde i augusti, men skedde ffa i september 2013. Datainsamling av vattenflöde och kemi startade under senhösten 2012. Vattenprovtagning och biologiskt fältarbete utfördes av Jan Herrmann, som också skrivit denna rapport. Sortering och delvis bestämning av bottenfaunaprover gjordes av Lisa Bergström och Miku Yoshiyama, dock för skal- och skinnbaggar med stort stöd av Joja Geijer. För fågelavsnittet har Peter Sieurin, Anders Tornberg, Dan Frendin, Jan Ottosson och Harald Persson sammanställt/kommenterat sina observationer, vilka tillsammans med undertecknads egna observationer bearbetats för denna rapport. Behandling och analys av primärdata för bottenfaunan genomfördes av Miku Yoshiyama, i nära samarbete med Jan Herrmann. Hydrologiska data och beräkningar erhölls från Stefan Ahlman på Kalmar Vatten AB. Till er alla ett stort tack! Eurofins i Lidköping utförde de kemiska analyserna. Uppdragsgivare och huvudsaklig finansiär har varit Kalmar Vatten AB, genom Ulf Ohlsson, och uppdragstagare Linnéuniversitetet, med Jan Herrmann som projektledare. För främst studierna av bottenfauna tillfördes resurser även från projektledarens forskningsmedel från universitetets naturvetenskapliga fakultet, främst för behövligt stöd av bottenfaunadelen, men också för skrivande av en mer utförlig rapport än vad som annars hade blivit fallet.

Kalmar 4 december 2014 Jan Herrmann

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid.

1. Inledning 1 1.1. Bakgrund 1 1.2 Hypoteser för studien 2

2. Material och metoder 3 2.1. Lokalbeskrivning 3 2.2. Flödesmätningar och -beräkningar 6 2.3. Vattenkemi 6 2.4. Sedimentkemi 7 2.5. Växter 7 2.6. Bottenfauna (evertebrater) och fisk 8 2.7. Fåglar 9 2.8. Statistik 9

3. Resultat 11 3.1. Nederbörd och flöde 11 3.2. Vattenkemi 12 3.2.1. Förekomst av näringsämnen och metaller 12 3.2.2. Reduktion av tillförda ämnen 19 3.3. Sedimentkemi 20 3.4. Växter 20 3.5. Bottenfauna (evertebrater) 22 3.6. Fisk 27 3.7. Fåglar 27

4. Diskussion 29 4.1. Kemi 29 4.2. Biologi 30 4.3. Rekommendationer 31

5. Referenser 33

Bilagor 1. Växter i Hagbygärde Dämme 2013 2. Bottenfauna (evertebrater) i Hagbygärde Dämme 2012 – 2013 3. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag + Stockholms-riktvärden 4. Kemiska analysmetoder

Figurer och tabeller Sid. Figurer Figur 1. Hagbygärde Dämmes läge och ”landskapssammanhang” 3 Figur 2. Hagbygärde Dämme; hydrologi och provplatser fauna 4 Figur 3. Tillrinningsområdet för Hagbygärde Dämme 5 Figur 4. Nederbörd till Hagbygärde Dämme 11 Figur 5. Koncentration av totalkväve 16 Figur 6. Koncentration av nitrat- och nitritkväve 16 Figur 7. Koncentration av ammoniumkväve 17 Figur 8. Koncentration av totalfosfor 17 Figur 9. Koncentration av fosfatfosfor 18 Figur 10. Koncentration av Totalt suspenderat material (TSS) 18 Figur 11. De 29 växtzonerna i vegetationsinventeringen 21 Figur 12. Antal individer av bottenfauna, summa alla lokaler, per replikat 24 Figur 13. Antal individer av bottenfauna, lokalerna separerade, per replikat 24 Figur 14. Antal individer av bottenfauna, lokalerna separerade, per replikat 25 (men exkl hinnkräftor och fjädermygglarver) Figur 15. Antal arter av bottenfauna, summa alla lokaler 25 Figur 16. Antal arter av bottenfauna, lokalerna separerade 26 Figur 17. Antal arter av bottenfauna, lokalerna separerade, per replikat 26

Tabeller Tabell 1. Analyserade vattenkemiska parametrar 6 Tabell 2. Översikt av alla bottenfaunaprover 8 Tabell 3. Spännvidd och median för vattenkemiparametrar 12 Tabell 4. Vattenkemidata Hagbygärdediket 2012-2013, primärdata 14 - 15 Tabell 5. Koncentrationer i sediment av metaller 20 Tabell 6. Bedömning av växtsamhällena 22 Tabell 7. Typiska arter av småkryp för olika steg i kolonisationen 23 Tabell 8. Vattenanknutna fåglar 27 - 28

1. INLEDNING 1.1. Bakgrund Dagvatten från vägar, parkeringsytor ytor och tak förs oftast ut i något ytvatten, eller förr till reningsverk, ingetdera särskilt bra. Nu byggs alltfler våtmarker/dammar, för att förbättra vattnets kemiska egenskaper (näringsämnen, suspenderat material, kolväteföreningar och tungmetaller). Reningsgraden i dylika våtmarker/dammar varierar starkt; ofta kan erhållas 20-50 % rening av såväl näringsämnen som metaller, men för de senare är variationen stor. Kvävet reduceras huvudsakligen från nitrat till kvävgas, fosfor fastläggs i bottensediment, eller grön biomassa, dit även kvävet till viss del kan gå. Metaller torde oftast hamna i sediment eller biomassa, men för alla substanser gäller givetvis att en hel del går vidare till recipienten, dvs något ytvatten. Mer information och referenser finns i Herrmann (2011, 2012, 2013). Våtmarker/dammar kan även gynna områdets biologiska mångfald, till gagn för såväl allmänhetens allehanda aktiviteter som ekosystem-funktionellt inriktade värden (Herrmann 1999 och 2011, Bjelke m fl 2005, Thiere m fl 2009, Ruhi m fl 2012). Av alla de många hundra dagvattendammar/våtmarker som anlagts i Sverige har bara ett fåtal utvärderats, och oftast saknas lite längre tidsperspektiv (flera år), någorlunda frekvent provtagning (kemi), god vattenföringsmätning, samt även biologiska parametrar ordentligt beaktade. Kalmar kommuns (2011) dagvattenpolicy uppmärksammar att våtmarker/dammar är värdefulla för vattenkvalitet och biologisk mångfald. Man, dvs numera Kalmar Vatten AB, har senaste decenniet anlagt eller effektiviserat flera tiotal dammar/våtmarker, varav främst Skälby Dämme har utvärderats (ca 40 % reduktion av kväve och fosfor, men mer osäkert för metaller; Herrmann 2013), samt i mindre omfattning Krafslösa Dämme (Boström & Thorén 2000, Paulsson 2003, 2004). I regi av Luftfartsverket, Högskolan i Kalmar och Kalmar kommun, har omfattande studier gjorts i Kalmar Dämme, som sedan drygt 15 år mottar en kombination av dagvatten (från flygplatsen) och avrinning från jordbruksmarker (Herrmann & Thorén 2003, Thorén 2003 och referenser i dessa). Hagbygärde Dämme är det senaste tillskottet i skapande av damm-system (≈dämme) för behandling av kraftigt förorenat dagvatten. Detta dämme dränerar västra delarna av Kalmar tätort, vars dagvatten sedan 2012 leds till detta system av tre dammar/våtmarker. Den första tiden, ca 1.5 år (lite beroende på parameter), utvärderas i föreliggande rapport, utifrån ett samarbete mellan Kalmar Vatten AB och Linnéuniversitetet. Hagbygärde Dämme får sitt vatten från det tvågrenade Hagbygärdediket, dvs främst dagvatten, men även från jordbruks- och mindre urbana skogsområden. Det kraftigt förorenade dagvattnets ursprung kommenteras i avsnitt 2.1., medan Hagbygärdedikets biologiska status, främst bottenfauna, har undersökts av Gleisner (2001), Nordqvist (2005) och Kaiser (2014). Skillnaden mellan begreppen ”damm” och ”våtmark” är tämligen oklar, ofta används de nästan synonymt. Ofta betecknar damm en grävd eller uppdämd vattensamling, medan våtmark är bredare för många typer av grunda vattenförekomster, såväl naturliga som konstruerade, men ofta med ganska mycket vattenvegetation. I denna rapport används för det mesta ”damm”, om inte en angiven referens uttryckligen och specifikt använt ”våtmark”. Begreppet ”dämme” bör nog egentligen ses som synonymt med ”damm”, men används troligen oftare vid anläggning av våtmarker/dammar för vattenrening, inte sällan indikerande ett system av flera dammar. Denna rapports innehåll, Kemi och biologi i Hagbygärde Dämme 2012-13, rapporterades i maj 2014 på konferensen 3rd Symposium on Urbanisation and Stream Ecology i Portland, USA, vilket bidrog till att förf nu medverkar i skrivandet av en review-artikel kring ”urban streams”.

1 1.2. Hypoteser för studien Följande hypoteser bedömdes möjliga att ställa för undersökningsperioden mars 2012 – dec 2013, men reduktioner kanske inte möjliga att testa, beroende på osäkra data för koncentrationer och vattenföring, och att dammsystemet är i sin linda av utveckling. (1) Koncentrationer av kväve är höga, pga många intensiva aktiviteter i tillrinningsområdet, t ex trafik och jordbruk.

(2) Koncentrationer av fosfor är måttligt höga, pga färre ”fosfor-intensiva” aktiviteter i tillrinningsområdet, kanske främst jordbruk.

(3) Koncentrationer av metaller är höga, pga många nuvarande och tidigare aktiviteter i tillrinningsområdet, t ex trafik och en hel del lätt industriverksamhet.

(4) Reduktion av kväve kanske kan erhållas, men beroende på tillförsel av organiskt material och tillväxt av undervattensväxter, med funktionerna kolkälla för denitrifikation respektive substrat för den processens bakterier, samt möjligen biomassaproduktion vid fotosyntes.

(5) Reduktion av fosfor kanske kan ske, beroende på viss sedimentation, men även inkorporering vid ökande biomassaproduktion vid fotosyntes.

(6) Reduktion av finpartiklar (TSS dvs. findetritus, och ev. mineralpartiklar) bör ske, pga sedimentation.

(7) Reduktion av metaller (om mät- och bedömningsbart) bör följa mönstret för TSS.

(8) Artantal av växter ökar (från noll!), särskilt till år 2, vilket brukar vara fallet.

(9) Täckningsgraden och utbredning av strandväxter ökar något år 2, pga igenväxning.

(10) Förekomsten av undervattensväxter ökar tydligare, pga deras förmåga att snabbt tillväxa.

(11) Totala antalet individer av smådjur ökar (från noll!), särskilt till år 2.

(12) Artantal av smådjur (evertebrater) ökar (från noll!), särskilt till år 2, så brukar det vara.

(13) Evertebrater med god spridnings- och kolonisationsförmåga, t ex fjädermyggor, snäckor, buksimmare, skalbaggar och dagsländor ökar relativt snabbt, så brukar det vara.

2 2. MATERIAL OCH METODER 2.1. Lokalbeskrivning Hagbygärde Dämme ligger i sydvästra delen av Kalmar tätort, alldeles söder om motorvägen och direkt öster om Kalmar Dämme (Fig. 1).

Figur 1. Hagbygärde Dämmes läge mellan motorvägen, cykelvägen och Kalmar Dämme. Koordinaterna för utflödet (rött kryss) är E = 153 01 60, N = 628 22 01 (RT90). Röd inringning, se avsnitt ”2.7. Fåglar.” Från Kalmar Vatten AB.

3 Våtmarken består av tre dammar, varav den första, och i viss mån den tredje är 1.5 m djupa sedimentationsdammar, medan den andra är en grund s.k. växtyta (ca 0.4 m). I denna rapport är de tre benämnda Damm 1, Damm 2 respektive Damm 3 (Fig. 2). Systemet togs i bruk, temporärt, dvs alla dammarna vattenfylldes, pga regn- och grundvatten, i februari-mars 2012. Från maj till oktober var Damm 1 och Damm 2 i huvudsak torrlagda, och Damm 3 med lågt vattenstånd, allt behövligt för betonggjutning vid in- och utflödesplatserna. Fr o m juli 2012 fanns dock några dm restvatten (regn-och grund-) i Damm 1.

  
 

 

!

!

!&%


%%
"

"


"
 


%



!'
"
#

%


#
$

 
!$%



$"
"

%










!


Figur 2. Hagbygärde Dämme, visar in- och utlopp, de tre dammarnas yta och djup, samt platserna 1 – 5 för provtagning av bottenfauna.

Påsläpp av vattnet från Hagbygärdediket skedde ca 14 oktober 2012, när anläggningen alltså på allvar togs i bruk; invigning den 16/10. Inga hydrologiska förändringar har skett sedan dess, bortsett från ett par veckor i augusti (2013) när vattenståndet i Damm 1 var ca 70 cm under ”normalt”. Dessa uppgifter kring vattensituationen innan den egentliga starten är av värde vid analys av kolonisation av växter och djur.

4 Hagbygärde Dämme är 1.2 ha stort, med inflödet i dämmets norra del, och i utloppet i dess södra (Fig. 1 och 2). Det totala tillrinningsområdet är 650 ha, vilket via Hagbygärdedikets två grenar dränerar stora delar av västra Kalmar tätort (Fig. 3). Dämmets ”tyngsta” belastning utgörs av dagvatten från områden med lättare industri, handel och motorväg etc (ca 30 %) och bostadsområden (ca 20 %). Resterande 50 % av ytan är dels jordbruksmark väster om föregående ytor, dels grönområden, främst skog vid Skälby och Djurängen. Vattnet förs där vidare in i ett 150 m långt ”kalkdike” (Fig. 1), avsett att med krossad kalksten reducera vattnets innehåll av fosfater, och vidare till Törneby-bäcken, som går ut till Västra sjön, en grund vik i Kalmarsund, innanför Stensö (Fig. 3).

 





 

Figur 3. Tillrinningsområdet för Hagbygärde Dämme (Hagby TRO) i västra delarna av Kalmar tätort. Färgskalan antyder en betydande förorening av Hagbygärdedikets vatten. Dämmet i sig är anlagt vid den röda ovalen. Kartan från Kalmar Vatten AB.

5 De omedelbara omgivningarna till Hagbygärde Dämme är i huvudsak åkermark, en del (f.d.) betesmark, trädpartier av olika storlek; mest ek och björk, samt en del sälg och enstaka al, asp och druvfläder. Dessutom finns några smärre våta partier, samt strax intill även den stora (18 ha) våtmarksanläggningen Kalmar Dämme (Fig. 1), vars centrala delar betjänas av en grusväg mellan Damm 1 och Damm 2. Ingen egentlig dokumentation av utseendet av området och dess biologiska innehåll verkar ha gjorts tidigare, men där nu dammar finns var det i huvudsak öppen mark; åker, betes- och ruderatmark. Däremot finns studier av bottenfaunan i det tillförande, hårt belastade Hagbygärdediket (Gleisner 2001, Nordqvist 2005, Kaiser 2014).

2.2. Flödesmätningar och -beräkningar Hagbygärde Dämme mottar i huvudsak dagvatten via ledningssystem, men även en del ytavrinning och mark- och grundvatten. Genomsnittlig månadsnederbörd för de (ungefär) senaste tio åren, baserade på data från SMHI:s regnmätare i Rinkabyholm cirka 3 km åt sydväst, redovisas i Fig. 4. Den vid inflödesplatsen monterade registrerande apparaturen för flödesmätning fungerade inte tillfredsställande under perioden för undersökningen (okt 2012 – nov 2013). För tänkt, men ej utförd, flödesvägd beräkning av dämmets reningseffekt har dock detta mindre betydelse, eftersom mätvärdena för vattenkemi för flertalet parametrar visar tämligen små skillnader mellan In och Ut, se avsnitt 3.2. Vattnets uppehållstid i hela systemet, för året efter, redovisas dock i avsnitt 3.1.

2.3. Vattenkemi Vattenprover togs vid Inflödet (Damm 1 In) och Utflödet (Damm 3 Ut) av Hagbygärde Dämme, varannan vecka från slutet av oktober 2012 till och med november 2013, alltså 25 tillfällen under 13 månader. Proverna togs i stort sett samtidigt, alltså egentligen av olika ”vattenpaket”, men effekten av detta fel bedöms som liten, pga att variationerna i vattenkemi är ganska måttliga och att denna osäkerhet rimligen ”slår åt bägge håll”. Vattenproverna togs i rena flaskor, levererade från Eurofins, som också analyserade vattenproverna med avseende på främst näringsämnen och metaller (Tab. 1).

Tabell 1. Analyserade parametrar i vattenprover från Hagbygärde Dämme oktober 2012 – november 2013, vid Damm 1 In och Damm 3 Ut (Fig. 2). Oftast mättes siktdjup även vid utflödet från Damm 1.

Totalkväve (tot-N) - - Nitrat- + nitritkväve (NO3 -N + NO2 -N) + Ammoniumkväve (NH4 -N) Totalfosfor (tot-P) 3- Fosfatfosfor (PO4 -P) Suspenderat material (TSS) Arsenik (As) Kadmium (Cd) Krom (Cr) Koppar (Cu) Kvicksilver (Hg) Nickel /Ni) Bly (Pb) Zink (Zn) Oljeindex Temperatur Siktdjup (25 cm hel Secchiskiva)

6 Dessutom togs vattenprover i slutet av ”kalkdiket” för att studera dess effekt på ffa fosforhalten i vattnet. Vid de fyra sista provtagningarna togs inget vattenprov vid ”Kalk ut”, istället ca 10 m innan Damm 1 in, Avsikten var att utröna huruvida det vatten som dittills tagits vid Damm1 In skilde sig från det som verkligen kom till systemet, dvs innan det pumpas in till Damm 1, och där kanske vattnet ibland står mer stilla. För tot-N, tot-P och metaller har erhållna koncentrationer i vatten (alla tre provpunkterna) klassats utifrån Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder, ”Tillstånd” (bilaga 3). Dessa är ju för ytvatten (”naturvatten”), varför ”Påverkan” är mindre relevant. Huruvida dagvatten av detta slag bör (kunna) bedömas med samma krav som ytvatten kan diskuteras, vilket torde ske framöver, varför bedömning även görs med de förslag på riktvärden för dagvatten som tagits fram i Stockholms län (Alm m fl 2009), i kap 3 kallade ”Sth-riktvärden” (bilaga 3). Metallhalterna i vatten har även jämförts med de haltkriterier för ytvatten som Naturvårdsverket (2009) använt vid riktvärdesmodellering. De använda analysmetoderna (Eurofins) kan ses i bilaga 4. Reduktion av respektive parameter kan enkelt beskrivas som differens mellan samtidiga koncentrationsvärden för in- och utlopp, en sådan analys har gjorts mha parvis t-test. Även utfallen av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan) har analyserats, map reduktion, liksom variationsomfång och medianvärden. En mer korrekt analys av reduktionen av föroreningar i Hagbygärde Dämme, alltså Damm 1 In – Damm 3 Ut, ska även ta hänsyn till variationer i vattenflödet. Men eftersom tillförlitliga värden på flödet saknas för vissa perioder har sådana beräkningar inte gjorts.

2.4. Sedimentkemi Provtagning utfördes 2012-11-01 och 2013-10-02 i Damm 1. Vardera provet är ett ”summerat resultat” av hela västra stranden, varvid översta ytskiktet av sedimentet sögs upp med hjälp av en slang (∅ 8 mm) och munkraft, samt skrapades av från ytan, och fördes över till rena kärl från Eurofins. Proverna analyserades med avseende på kadmium (Cd), krom (Cr), koppar (Cu), bly (Pb), zink (Zn), oljefraktioner C10-C40, samt torrsubstans och glödrest. För metaller i sediment klassades erhållna koncentrationer utifrån Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder, ”Tillstånd” (Bilaga 3). Inga riktvärden hittades att jämföra med, men de erhållna värdena jämfördes med ”bakgrundshalter” som Naturvårdsverket (2009) presenterar utifrån 90%-percentiler, för sediment < 2 mm. De använda analysmetoderna (Eurofins) kan ses i bilaga 4.

2.5. Växter Vegetationen i Hagbygärde Dämme analyserades i en första ”pilotstudie” runt skiftet augusti/september 2012, men pga att vatten då saknades i Damm 2 och Damm 3, samt taxonomiska osäkerheter, har i huvudsak de uppgifter som finns från den inventeringen inte beaktats. Istället genomfördes en komplett analys i mitten av september-oktober 2013. Dock kunde i allmänna, mindre kvantitativa termer, 2012 och 2013 (kallade år 1 respektive år 2) jämföras. Strandlinjen, ner till ca 15-20 cm djup, delades längs hela sin utsträckning in i succesiva delar, här kallade zoner. Zonernas utsträckning baserades på dominerande växtarter, så att övergång mellan två zoner bedömdes som där en uppenbar förändring av växtsamhällets sammansättning kunde ses, eller i vissa fall tydligt förändrad zonbredd eller växttäthet. Var och en av dessa zoner analyserades med avseende på arter, varvid förekomsten bedömdes med +, ++ eller +++.

7 Hagbygärde Dämme planerades för reduktion av näringsämnen (kväve, fosfor), metaller och andra föroreningar från tillrinningsområdet, och sådana processer gynnas sannolikt av en rikt varierad växtlighet. Därför utvärderades strändernas växtsammansättning med ett antal skapade kriterier som kan återspegla taxonomisk och/eller strukturell diversitet i sig eller möjligheterna att sådan kan gynnas eller missgynnas. Vidare, eftersom vass kan antas bli mindre effektivt nedbruten, därmed i vattnet i mindre grad gynnande denitrifikations-bakteriers reduktion av kväve, utvecklades två mått på vassens förekomst. Däremot torde förekomst av undervattensväxter gynna denitrifikation, pga bladens ytförstoring. Övriga örter, alltså inte gräs och halvgräs, är sannolikt mer nedbrytbara, men kan dessutom vara ett mer uppskattat bidrag till den floristiska variationen än gräs och halvgräs. Alla dessa kriterier återfinnes i Tab. 6.

2.6. Bottenfauna (evertebrater) och fisk Pga att Hagbygärde Dämme anlades på ett område som under lång tid varit olika slag av öppen mark, men inte alls ”våt” mark, fanns en intressant möjlighet att följa primärkolonisationen av växter och djur. Därför påbörjades provtagning av framför allt bottenfauna bara några veckor efter att den första vattenfyllningen skett, alltså regn- och grundvatten, men inte från Hagbygärdediket, det kom 8 månader senare. Fem provpunkter, S1 – S5, utsågs, representerande de tre delarna av systemet (Fig. 2). Under första halvåret, då alltså dammarna i viss utsträckning var torrlagda, genomfördes provtagning fyra gånger, och under det sedan följande året ytterligare fyra gånger (Tab. 2). Under 2014 kompletterades med tre provtagningar, april, juni och september, redovisas dock inte i denna rapport.

Tabell 2. Översikt av antal tagna och analyserade prover av bottenfauna i Hagbygärde Dämme mars 2012 – september 2013. Lokalerna har i resultatdelen beteckningarna S1 – S5.

Lokal 1 Lokal 2 Lokal 3 Lokal 4 Lokal 5 S1 S2 S3 S4 S5

2012-03-25 5 (5) 5 (5) 5 (5) 5 (5) 5 (5) 2012-05-16 –– –– –– 5 (5) 5 (5) 2012-06-23 –– –– –– 5 (5) 5 (5) 2012-09-11 5 (5) 5 (5) –– 5 (5) 5 (5) 2012-10-31 5 (3) 5 (3) 5 (3) 5 (3) 5 (3) 2013-04-30 5 (3) 5 (3) 5 (3) 5 (3) 5 (3) 2013-06-11 5 (3) 5 (3) 5 (3) 5 (3) 5 (3) 2013-09-04 5 (3) 5 (3) 5 (3) 5 (3) 5 (3)

På varje provpunkt utfördes ”semikvantitativ provtagning” enligt standardiserad men något modifierad sparkmetod (SS-EN 27828, se Naturvårdsverket 2010) med handhåv av storleken 25 x 25 cm, med rak framkant och ett tämligen djupt (ca 60 cm) nät med 0,5 mm maskvidd. På var och en av de fem provpunkterna 1 – 5 togs fem prover (replikat), varje prov innebar att håven fördes fram och åter 3 ggr längs en sträcka av 2 m under totalt (per prov) ca 1 minuts effektiv tid, varvid bottenmaterial längs kanten och på bottnen virvlades upp av håvens rörelser, samt bottenfästa växter stöttes till. Växter, djur och dött organiskt material, och (varierande mängd) sand/grus, fördes in i håven. Material från alla skönjbara typer av mikrohabitat (”småmiljöer”) insamlades.

8 För varje provpunkt vid vardera tidpunkten erhölls alltså 5 x 1 minuts prov (replikat), dessa hölls åtskilda hela vägen till bestämning av djuren gjorts. Det bör dock noteras att pga behov att minska tidsåtgång sorterades dock för de fyra senare datumen – okt 2012 och de tre provomgångarna 2013 – bara tre av de fem proverna. Denna olikhet gentemot de fyra första kompenserades genom att genomgående uttrycka antal ”per replikat”. Hopslagningen till ett prov innebär en viss förenkling av provtagningsmetodiken i ”Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag – tidsserier” (Naturvårdsverket 2010). Denna provtagningsmetod anbefaller även ett 10 minuters ”kvalitativt sökprov”, och dessutom tänks hela provtagningen ske i mer sandig/stenig botten – det senare ofta omöjligt i dammar, våtmarker och andra småvatten, och utfördes därför inte. Sökprovets avsikt är dock att ”täcka in” alla bottenmiljöer, vilket alltså ändå skedde enligt ovan. Det insamlade provet, vart och ett alltså resultatet av tre ”ToR-svep” en minut enligt ovan, konserverades med 95 % etanol, till en slutlig koncentration av ca 70 %. På lab fördelades provet, eventuellt i omgångar, i en vanna och djuren plockades ut från det övriga innehållet i proverna. Vid alltför stora prov subsamplades dessa med avseende på någon eller flera ytterst talrika grupper genom att sortera ut dessa grupper på en mindre del av vannan, samt därefter ”uppräkning”. Med avseende på övriga arter genomsöktes hela materialet i vannan, och dessa plockades. Under stereolupp räknades och bestämdes djuren till (oftast) art eller högre grupp, då oftast släkte, men för vattendaggmaskar, hopp-och hinnkräftor, vissa nattsländelarver och tvåvingar redovisas bara familjer (Bilaga 2). För att renodla informationen, och minska oväsentligt "brus", har vid summering av data i Bilaga 2 bortsetts från enstaka obestämda individer av taxa när en eller flera närstående arter på samma lokal och tidpunkt har bestämts, dessa enstaka finns dock med i bilagan. De enstaka grodor och fiskar som hamnade i håven har bortsetts från vid summering av arter och individer här, men de finns med i primärdata (Bilaga 2). Förutom ovanstående genomförde vid samtliga tillfällen Joja Geijer en parallell provtagning av skalbaggar på ett lite annorlunda sätt, speciellt designat för skalbaggar. På varje lokal sveptes då med en håv snarlik den som beskrivs ovan, men bara på vegetation och bottnen på den grundare delen av stranden, varefter den infångade växtmaterialet placerades på ett galler några minuter, varvid djuren kryper fram ur detta. Data från detta material har inte använts i resultat- delen, utom att detta material refereras till. En djupare analys av alla bottenfaunaprover görs senare i särskild ordning, för eventuell publicering, då inkluderande även prover från 2014. Inget fiske genomfördes under 2012-2013, men de fiskar som erhölls vid provtagning av bottenfauna redovisas tillsammans med bottenfaunan.

2.7. Fåglar Inga systematiskt genomförda noteringar eller än mindre karteringar har gjorts i eller vid Hagbygärde Dämme, men observationer under 2012-2013 av ett antal ”vatten-anknutna” arter redovisas i kapitel 3. För området Kalmar Dämme i stort finns många observationer rapporterade till Artportalen/Svalan, men nästan ingen ornitolog särskiljer Hagbygärde Dämme, många vet nog inte skillnaden; att de är olika vattenförekomster. I resultatdelen har dels beaktats egna observationer, dels har jag fått hjälp av följande ornitologer som regelbundet besöker området, Dan Frendin, Jan Ottosson, Harald Persson, Peter Sieurin och Anders Tornberg vilka sammanställt sina observationer från det i Fig. 1 med rött inringade området .

2.8. Statistik För test av skillnaderna mellan momentanvärden av In- och Ut-koncentrationer användes parvis t-test.

9

3. RESULTAT Denna rapport beskriver, vad gäller kemi, det första året av kontinuerlig vattenförekomst i alla tre dammarna, dvs oktober 2012 – november 2013, innan dess mättes ingen vattenkemi. Vid beskrivning av kolonisation av bottenfaunan har även inkluderats de provtagningar som påbörjades redan från den första existensen av dammarna, dvs från februari/mars 2012. Under april – september 2012 blev det pga delvis torrläggning för byggnation en tids-lucka för vissa dammar (se avsnitt 2.1).

3.1. Nederbörd och flöde Nederbörden under ett ”genomsnittsår”, baserat på data från mätstationen 3 km sydväst om Hagbygärde Dämme åren 2003–2013 men exklusive 2007 som var inkomplett, dvs 10 år, var 530 mm; ± 72 (SD). Fördelningen av nederbörd under året var den vanliga, mest på sommaren och senhösten (Fig. 4). Tillflödet (pumpvolym) kunde, pga tekniska problem med mätapparaturen vid inflödespunkten till Damm 1, inte beräknas för det första mät-året ( ≈ 2013, dvs tiden för kemiprovtagning), men mätdata för dec 2013– nov 2014 ger ett inflöde på ca 1,1 milj m3 per år. Eftersom nederbörden denna period inte skiljer sig väsentligt från de senaste tio åren, har utifrån detta värde och uppgifter om dammarnas djup och ytor på byggplanen (fr Kalmar Vatten AB) den (teoretiska) uppehållstiden beräknats till 5,3 dagar.

100 90 80 70 60 50 40

mm nederbörd / månad nederbörd mm 30 20 10 0

Figur 4. Månadsvis nederbörd vid mätstationen 1 km nordost om Hagbygärde Dämme, som genomsnitt av åren 2003-2013 (utom 2007).

11 3.2. Vattenkemi 3.2.1. Förekomst av näringsämnen och metaller En översikt av alla parametrars hela spännvidd och median (den senare anges ej för metallerna) ges i Tab. 3. En jämförelse mellan Damm 1 In och Damm 3 Ut verkar peka på att för flertalet parametrar på näringsämnen minskar medianvärdena som en följd av vattnets passage genom dämmet. Men egentligen blir spännvidden högre, för samtliga kväve- och fosforparametrar, pga att lägstavärdena minskar och högstavärdena ökar, gäller dock inte TSS. Variationen, i koncentration, ökar alltså efter passagen genom dämmet. För metallerna är en dylik betraktelse mer osäker pga oklara trender, och att lägstavärdena ligger nära/under detektionsgränsen. Mer om reduktion av alla ämnen, se avsnitt 3.2.2.

Tabell 3. Översikt av spännvidd och median för alla vattenkemiska parametrar i Hagbygärde Dämme oktober 2012 – november 2013. Antal prover är 25 för Damm 1 In och Damm 3 Ut, men 21 för Kalk ut. I nitrat ingår även nitrit. TSS = total suspended solids, dvs. halten partiklar i vattnet (i sådana här system vanligen mest organiska).

D1 In Median D3 Ut Median Kalk Ut Median

(mg l-1) (mg l-1) (mg l-1) Tot-N 1.6 – 9.0 3.2 1.0 – 10 2.8 1.4 – 11 2.7 - NO3 N 0.52 – 8.4 1.4 0.27 – 9.6 1.1 0.16 – 9.3 1.3 + NH4 -N 0.24 – 1.9 0.85 0.04 – 2.7 0.63 0.03 – 1.7 0.55 Tot-P 0.03 – 0.16 0.07 0.02 – 0.18 0.06 0.01 – 0.16 0.08 3- PO4 -P 0.01 – 0.08 0.02 0.003 – 0.08 0.02 0.0005 – 0.08 0.02 TSS 2.5 – 46 9.5 3.9 – 16 8.5 2.9 – 70 12 Siktdjup (cm) 35 – >190 67 40 – >140 82 37 – >157 70

(µg l-1) (µg l-1) (µg l-1) As < 0.5 – 1.3 < 0.50 < 0.5 – 1.2 0.53 < 0.5 – 2.0 < 0.50 Cd < 0.1 – 0.22 < 0.10 < 0.1 – 0.19 < 0.10 < 0.1 – 0.21 < 0.10 Cr < 1.0 – 1.2 < 1.0 < 1.0 – 2.0 < 1.0 < 1.0 – 2.3 < 1.0 Cu 4.4 – 10 8.1 5.1 – 11 8.0 3.5 – 14 8.2 Hg < 0.1 – 0.31 < 0.10 < 0.1 – 0.10 < 0.10 < 0.1 – 1.2 < 0.10 Ni 2.2 – 18 6.0 1.9 – 8.4 4.5 2.1 – 15 7.0 Pb < 0.5 – 3.5 1.4 < 0.5 – 2.0 1.2 < 0.5 – 3.6 0.67 Zn 12 – 67 41 5.6 – 59 33 1.6 – 61 31 Olja (mg/L) < 0.1 – 0.29 < 0.10 < 0.1 – 0.26 < 0.10 < 0.1 – 0.34 < 0.10

12 Alla kemiska parametrar uppvisar en betydande variation, även mellan närliggande månader (Tab. 4; alla kemiska primärdata för perioden oktober 2012 – november 2013). Alla data redovisas även i Fig. 5-10. I tabellen anges med färgmarkeringar de klassningar av halterna (tot-N, tot-P och flertalet metaller) enligt Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder som gäller för sjöar och vattendrag, ”Tillstånd” (Bil. 3). Värden i Tab. 4 med en stjärna indikerar de fall där värdena överskrider ”Sth-riktvärden” (Bil. 3). Två stjärnor innebär följande kommentar angående medelvärdena: Dessa är beräknade på alla värden, varvid värden som ligger under en viss detektionsgräns har uttryckts som halva detektionsgränsen (vanligt enl Thomas Pettersson, Chalmers, muntligen). Värden hanterade på detta sätt har inte färgmarkerats för indikation av ”kvalitet” enligt SNV:s bedömningsgrunder (1999). Medelvärden har dock inte använts i den fortsatta analysen. Utifrån jämförelse med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) var tot-N och tot-P oftast mycket höga, ibland t.o.m. extremt höga, även om tot-P då och då även landar på bedömningen höga. Även utifrån Sth-riktvärden (Alm m fl 2009) var tot-N nästan alltid höga, dvs över riktvärdet, medan detta bara undantagsvis var fallet för tot-P. Kalkdiket, och vattenanalyserna från detta, ingår alltså egentligen inte i detta projekt, men eftersom dessa prover togs samtidigt med Damm1 In och Damm 3 Ut, redovisas även dessa i Tab. 3-4 och Fig. 5-10, men diskuteras här inte vidare. En analys av alla data från början av kalkdikes-projektet (okt 2012 - maj 2013) redovisades i ett examensarbete av Wegenke (2013), varvid befanns att dess dittillsvarande effekt på fosforinnehållet var försumbar. För Hg var halterna nästan alltid, och för As, Cd, Cr tämligen ofta, under respektive detektionsgräns, i viss mån även för Pb (Tab. 4), och det gäller något oftare under senare delen av året. För As, Cd, Cr, Hg och Ni kan flertalet provhalter, enligt Naturvårdsverket (1999), bedömas som ”låga”, medan för Pb och Zn flertalet provhalter bedömdes som ”måttligt höga”, och för Cu bedöms halterna som mellan ”måttligt höga” och ”höga” (Tab. 4). Alla metallhalter ligger under Sth-riktvärdena (Alm m fl 2010). De haltkriterier som Naturvårdsverket (2009) använder för riktvärdesmodellering av metaller överskrids kraftigt, i vissa fall med en dryg tiopotens. Oljeförekomst i vatten visade nästan alltid halter på < 0.10 mg/l (detektionsgränsen) eller strax över, samt några få runt 0.25 mg/l. Dessa värden ligger klart under ”Sth-riktvärdet” på 0.4 mg/l (Alm m fl 2010). Det bör noteras att inget av de två ”bedömnings-systemen” från Naturvårdsverket respektive Sth-riktvärden ger värden för fraktioner av N och P, ej heller Hg, att Sth-riktvärden inte finns för arsenik, och att NV:s bedömningsgrunder inte ger info för oljeindex. Inga regelbundna mätningar av pH i de olika dammarna gjordes under 2012-13, men några egna mätningar låg mellan 7 och 7.3, vilket sannolikt innebär god buffertkapacitet (även om denna inte i sig mättes), och bra nivå för god denitrifikation. De sista fyra datumen [ = okt-nov 2013 ] under provtagningsåret togs prover ca 10 m innan intaget/pumparna vid bron ”Damm 1 In”, i syfte att klarlägga om möjligen det vatten som dittills provtagits från bron, dvs efter inpumpningen, inte var representativt för det vatten som i diket kommer till dämmet (hypotes: lägre halter efter pumpningen, pga stagnation, och åtföljande olika mekanismer). För näringsämnen fanns en svag tendens på högre halter efter ”pump-bryggan”, eller ungefär lika, medan för flertalet metaller (de fyra med värden över resp. detektionsgränser) halterna minskade. Denna lilla del-studie skall givetvis dock ses som tämligen osäker.

13 Tabell 3, del 1. Vattenkemidata Hagbygärdediket 2012-2013 (alla i mg/L). D1 in, D3 ut och Ca ut se Figur 3. * och ** = se texten. N-tot NO3-N NH4-N P-tot Datum D1 in D3 Ut Ca ut D1 in D3 Ut Ca ut D1 in D3 Ut Ca ut D1 in D3 Ut Ca ut 2012-10-31 3 * 2,8 * 2,8 * 0,65 0,6 0,75 1,9 1,8 1,7 0,13 0,11 0,099 2012-12-06 2,9 * 2,7 * 2,7 * 0,80 0,82 1,0 1,8 1,4 1,4 0,16 0,14 0,13 2013-01-09 7,8 * 8,3 * 8,4 * 6,0 7,2 7 0,75 0,66 0,64 0,11 0,11 0,1 2013-01-21 8,2 * 7,8 * 7,7 * 6,2 6,5 6,6 0,76 0,71 0,67 0,091 0,088 0,098 2013-02-05 9 * 10 * 11 * 8,4 9,6 9,3 0,61 0,51 0,52 0,078 0,081 0,084 2013-02-20 4,4 * 4,6 * 4,7 * 3,4 3,2 2,7 0,66 0,63 0,55 0,066 0,056 0,055 2013-03-11 7,1 * 8,6 * 8,6 * 6 7,7 7,8 0,93 0,56 0,61 0,067 0,084 0,082 2013-03-25 4,2 * 4,5 * 4,4 * 2,3 2,7 2,7 1,1 1,0 0,95 0,071 0,059 0,056 2013-04-08 7 * 6,2 * 6,2 * 5,3 4,2 4,2 1,1 1,4 1,4 0,07 0,063 0,060 2013-04-23 5,6 * 6,1 * 6,3 * 4,1 4,1 4,9 0,72 0,55 0,47 0,051 0,048 0,047 2013-05-06 3,9 * 3,4 * 3,4 * 2,5 2,2 2,2 0,72 0,37 0,28 0,041 0,034 0,032 2013-05-22 2,7 * 2,8 * 2,7 * 1,4 0,94 0,96 0,67 1 0,98 0,099 0,099 0,097 2013-06-03 2,5 * 2,5 * 2,6 * 1,3 1,1 0,91 0,57 0,53 0,69 0,088 0,071 0,077 2013-06-17 2,4 * 2,7 * 2,5 * 0,76 0,82 0,66 0,85 0,71 0,33 0,058 0,056 0,037 2013-07-01 3,4 * 2,5 * 2,8 * 1,7 1,8 1,6 0,96 0,035 0,037 0,081 0,049 0,12 2013-07-22 2,6 * 1,2 1,4 0,84 0,32 0,16 0,98 0,074 0,42 0,06 0,039 0,05 2013-08-06 1,6 0,99 1,5 0,72 0,35 0,46 0,24 0,037 0,12 0,063 0,045 0,1 2013-08-21 2,3 * 1,7 1,9 0,52 0,33 0,72 0,83 0,73 0,09 0,061 0,052 0,035 2013-09-04 2,2 * 1,6 1,9 0,66 0,27 0,68 1,1 0,29 0,097 0,042 0,093 0,16 2013-09-17 3,6 * 2 * 2,5 * 0,77 0,57 0,96 1,6 1,2 0,76 0,058 0,04 0,031 2013-10-02 1,8 1,8 1,9 0,89 0,87 1,3 0,29 0,31 0,034 0,03 0,023 0,013 2013-10-15 2,8 * 4,3 * 0,92 0,82 1,3 2,7 0,06 0,18 * 2013-10-28 2,3 * 2 0,96 0,88 0,85 0,7 0,059 0,046 2013-11-13 3,2 * 2,3 * 2,4 1,4 0,43 0,41 0,07 0,064 2013-11-27 4,4 * 3,5 * 2,8 2,3 1,1 0,73 0,081 0,068

Medelvärde** 4,04 3,88 4,19 2,49 2,46 2,74 0,91 0,76 0,61 0,07 0,07 0,07

Vattenprover tagna ca 1,4 0,6 0,12 0,026 10 meter innan D1 in 3,5 0,93 2,1 0,073 ≈ innan lilla dammen; 3,9 2,7 0,52 0,077 de fyra sista datumen 5,5 2,6 2,4 0,09

Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder för miljökvalitet (näringsämnen): Låga Måttl höga Höga Mkt höga Extr höga halter

Tabell 3, del 2. Vattenkemidata Hagbygärdediket 2012-2013 (alla i mg/L). D1 in, D3 ut och Ca ut se Figur 3. ** = se texten. PO4-P Susp (TSS) Temperatur (⁰C) Sikt (cm) Datum D1 in D3 Ut Ca ut D1 in D3 Ut Ca ut D1 in D3 Ut Ca ut D1 in D1 Ut D3 Ut 2012-10-31 0,017 0,015 0,017 9,8 6,2 3,6 3 4,5 4,5 40 –– –– 2012-12-06 0,081 0,076 0,076 12 8,5 7,3 0 1 1 52 –– –– 2013-01-09 0,036 0,04 0,039 15 8,5 8,2 2 1 1 48 45 68 2013-01-21 0,030 0,03 0,029 13 11 21 <0 <0 <0 57 is 48 2013-02-05 0,038 0,041 0,041 17 14 15 1 <0 0 45 is 53 2013-02-20 0,016 0,015 0,015 46 15 15 0,5 0,5 0,5 35 is 37 2013-03-11 0,034 0,045 0,044 12 11 12 <0 <0 <0 50 is > 30 ? 2013-03-25 0,032 0,025 0,025 13 11 13 1 0 2 48 is >> 20 ? 2013-04-08 0,032 0,029 0,027 9,2 9 9,4 3,5 4 5,5 67 70 70 2013-04-23 0,021 0,021 0,019 8 8,3 9 7,5 8 8 75 82 80 2013-05-06 0,013 0,011 0,0094 7,3 5,3 7,2 13,5 14,5 16 78 –– 82 2013-05-22 0,023 0,022 0,019 14 16 12 14 14,5 14,5 50 40 45 2013-06-03 0,026 0,017 0,0005 11 9,8 12 15,5 20,5 58 52 55 2013-06-17 0,019 0,011 0,0072 6,4 9,3 3,2 18,5 19 21 107 97 80 2013-07-01 0,04 0,016 0,014 8,6 5,9 30 17 20 20 80 72 50 2013-07-22 0,015 0,003 0,014 6 4,5 3,8 22 22 18 70 82 11 ? 2013-08-06 0,013 0,046 0,013 7,9 5,2 70 24 24 26 93 90 110 2013-08-21 0,013 0,029 0,0045 7 9,2 4,8 19,5 18,5 16 110 100

Medelvärde** 0,03 0,03 0,02 10,4 8,8 13,0

Vattenprover tagna ca 0,012 7 9,5 10 meter innan D1 in 0,034 5,7 9,5 ≈ innan lilla dammen; 0,042 9,4 4,5 de fyra sista datumen 0,05 11 1

Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder för miljökvalitet (näringsämnen): Låga Måttl höga Höga Mkt höga Extr höga halter Tabell 3, del 3. Vattenkemidata Hagbygärdediket 2012-2013 (alla i µg/L). D1 in, D3 ut och Ca ut se Figur 3. ** = se texten. Datum As Cd Cr Cu D1 in D3 Ut Ca ut D1 in D3 Ut Ca ut D1 in D3 Ut Ca ut D1 in D3 Ut Ca ut 2012-10-31 <0.50 <0.50 <0.50 <0.10 <0.10 <0.10 <1.0 <1.0 <1.0 6,1 6,1 5,6 2012-12-06 <0.50 0,57 <0.50 <0.10 <0.10 <0.10 <1.0 <1.0 <1.0 7,0 8,4 9,1 2013-01-09 0,70 0,85 0,81 0,22 <0.10 <0.10 1,2 1,9 1.0 10 10 9,3 2013-01-21 0,79 0,84 0,61 0,12 0,12 0,21 1,1 1,1 1,0 7,7 8 8,2 2013-02-05 0,75 <0.50 0,75 0,2 0,19 0,2 1,7 2 2,3 9,9 11 11 2013-02-20 1,3 1,2 <0.50 0,19 0,15 0,13 1,5 1,1 1,3 10 9 9,7 2013-03-11 <0.50 0,8 0,6 <0.10 <0.10 0,11 1,0 1,0 1,0 6,9 9,7 8,7 2013-03-25 <0.50 <0.50 2 0,18 <0.10 0,11 <1.0 <1.0 <1.0 6,9 7,1 8,1 2013-04-08 <0.50 0,57 <0.50 <0.10 <0.10 0,1 <1.0 <1.0 <1.0 8,1 8 7,9 2013-04-23 0,66 0,85 0,58 <0.10 0,12 0,12 <1.0 <1.0 <1.0 8,4 9,1 9,1 2013-05-06 <0.50 0,59 0,55 <0.10 <0.10 <0.10 <1.0 <1.0 <1.0 6,2 6,6 6,7 2013-05-22 0,6 0,52 0,56 <0.10 <0.10 <0.10 1,2 <1.0 <1.0 9,9 11 11 2013-06-03 0,6 0,52 <0.50 <0.10 <0.10 <0.10 <1.0 <1.0 <1.0 9,9 11 14 2013-06-17 <0.50 0,53 <0.50 <0.10 <0.10 <0.10 <1.0 <1.0 <1.0 7,2 6,9 7,4 2013-07-01 1,1 0,82 0,87 <0.10 <0.10 <0.10 1 1,2 1,3 10 9,4 9,7 2013-07-22 0,66 0,7 0,68 <0.10 <0.10 <0.10 <1.0 <1.0 <1.0 4,4 5,2 3,5 2013-08-06 0,54 <0.50 0,55 <0.10 <0.10 <0.10 <1.0 <1.0 <1.0 6,8 5,1 6,7 2013-08-21 <0.50 0,55 <0.50 <0.10 <0.10 <0.10 <1.0 <1.0 <1.0 6,1 5,3 5,2 2013-09-04 <0.50 <0.50 <0.50 <0.10 <0.10 <0.10 <1.0 <1.0 <1.0 17 6 9,6 2013-09-17 <0.50 <0.50 <0.50 <0.10 <0.10 <0.10 <1.0 <1.0 <1.0 10 7,8 5,5 2013-10-02 <0.50 <0.50 <0.50 0,12 <0.10 <0.10 <1.0 <1.0 <1.0 5,7 5,4 5,9 2013-10-15 <0.50 <0.50 <0.10 <0.10 <1.0 1,1 8,5 8,5 2013-10-28 <0.50 <0.50 <0.10 <0.10 <1.0 <1.0 11 8,8 2013-11-13 0,64 <0.50 <0.10 <0.10 1,3 1,1 8,9 8,2 2013-11-27 0,7 0,63 <0.10 <0.10 <1.0 <1.0 6 7,5

Medelvärde** 0,75 0,69 0,78 0,17 0,15 0,13 1,26 1,31 1,44 8,49 8,02 8,27

Vattenprover tagna ca <0.5 <0.10 <1.0 5,4 10 meter innan D1 in 0,56 <0.10 <1.0 5,9 ≈ innan lilla dammen; 0,66 <0.10 1,3 1,3 de fyra sista datumen 0,91 <0.10 <1.0 4,6

Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder för miljökvalitet (metaller): Mkt låga låga Måttl höga Höga Mkt höga halter

Tabell 3, del 4. Vattenkemidata Hagbygärdediket 2012-2013 (i µg/L, ej olja). D1 in, D3 ut och Ca ut se Figur 3. * och ** = se texten. Datum Hg Ni Pb Zn Oljeindex (mg/L) D1 in D3 Ut Ca ut D1 in D3 Ut Ca ut D1 in D3 Ut Ca ut D1 in D3 Ut Ca ut D1 in D3 Ut Ca ut 2012-10-31 <0.10 <0.10 <0.10 3,1 3,2 3,5 2,5 1,4 1,3 36 27 29 <0.10 <0.10 <0.10 2012-12-06 0,31 <0.10 <0.10 4,7 4,5 4,3 1,2 1,7 1,6 47 52 50 - - - 2013-01-09 <0.10 <0.10 <0.10 14 14 14 1,7 1,2 0,75 52 54 55 0,29 <0.10 <0.10 2013-01-21 <0.10 <0.10 1,2 13 13 13 1,4 1,1 1,1 44 51 55 <0.10 <0.10 <0.10 2013-02-05 <0.10 <0.10 <0.10 16 * 15 15 1,3 1,2 1,3 58 50 58 <0.10 <0.10 <0.10 2013-02-20 <0.10 <0.10 <0.10 8,8 8,4 9,1 1,9 1,5 1,6 67 59 61 0,28 0,26 0,25 2013-03-11 <0.10 <0.10 <0.10 18 * 13 13 0,63 0,84 0,81 46 42 43 <0.10 0,14 0,13 2013-03-25 <0.10 <0.10 <0.10 9,2 10 11 0,69 0,63 0,67 48 46 58 <0.10 <0.10 <0.10 2013-04-08 <0.10 <0.10 <0.10 11 10 9,5 0,63 0,63 0,67 34 32 31 <0.10 <0.10 <0.10 2013-04-23 <0.10 <0.10 <0.10 13 13 12 <0.50 <0.50 <0.50 34 34 33 <0.10 <0.10 <0.10 2013-05-06 <0.10 <0.10 <0.10 9,5 7,6 7 <0.50 <0.50 <0.50 18 14 14 <0.10 <0.10 <0.10 2013-05-22 <0.10 <0.10 <0.10 4,8 3,6 4,1 3,2 3,9 3,6 43 40 37 <0.10 <0.10 <0.10 2013-06-03 <0.10 <0.10 <0.10 4,4 4,7 4,8 3,5 2,7 3 41 33 40 0,13 0,17 0,17 2013-06-17 <0.10 <0.10 <0.10 3 3,9 3,8 1,5 0,9 <0.50 28 19 14 <0.10 <0.10 <0.10 2013-07-01 <0.10 <0.10 <0.10 10 7 8,3 1,4 1,3 2 42 23 31 0,26 0,14 <0.10 2013-07-22 <0.10 <0.10 <0.10 6,9 5,5 12 <0.50 <0.50 <0.50 12 6 11 <0.10 <0.10 <0.10 2013-08-06 <0.10 <0.10 <0.10 5,70 2,8 5,2 0,83 0,61 <0.50 21 11 13 <0.10 <0.10 0,34 2013-08-21 <0.10 <0.10 <0.10 4 3,9 3,5 0,8 0,55 <0.50 17 5,6 <5 <0.10 <0.10 <0.10 2013-09-04 <0.10 <0.10 <0.10 2,2 3 4,1 2,3 1 1 30 9,3 1,6 <0.10 <0.10 <0.10 2013-09-17 <0.10 <0.10 <0.10 2,4 2,6 2,9 1,9 0,95 <0.50 39 17 9,8 <0.10 <0.10 <0.10 2013-10-02 0,26 <0.10 <0.10 2,5 2,4 2,1 1,2 <0.50 <0.50 35 10 11 <0.10 <0.10 <0.10 2013-10-15 <0.10 <0.10 2,3 2,1 1,2 1,7 39 40 <0.10 0,23 2013-10-28 <0.10 <0.10 2,8 1,9 1,5 1,6 53 30 0,13 0,11 2013-11-13 <0.10 <0.10 6 4,2 2,1 2 51 45 0,12 <0.10 2013-11-27 <0.10 <0.10 10 6,3 1,5 1,7 45 51 <0.10 <0.10

Medelvärde** 0,07 0,05 0,10 7,49 6,62 7,72 1,43 1,20 1,02 39 31 32 0,09 0,08 0,08

Vattenprover tagna ca <0.10 2,4 <0.50 15 <0.10 10 meter innan D1 in <0.10 3,9 1,5 46 <0.10 ≈ innan lilla dammen; <0.10 7,5 2 46 <0.10 de fyra sista datumen <0.10 8,8 1,1 46 <0.10

Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder för miljökvalitet (metaller): Mkt låga låga Måttl hög Höga Mkt höga halter

12,0

10,0

8,0

Totalkväve 6,0

mg/l D1 in

4,0 D3 ut Ca ut 2,0

0,0

Figur 5. Koncentration av totalkväve (tot-N) vid in- och utloppet i Hagbygärde Dämme, samt utloppet från kalkdiket, oktober 2012 – november 2013.

12

10

8 Nitratkväve 6 D1 in mg/l D3 ut 4 Ca ut

2

0

- - Figur 6. Koncentration av nitrat- och nitritkväve (NO3 -N + NO2 -N) vid in- och utloppet i Hagbygärde Dämme, samt utloppet från kalkdiket, oktober 2012 – november 2013.

16 3

2,5

2 Ammoniumkväve 1,5 D1 in mg/l D3 ut 1 Ca ut

0,5

0

+ Figur 7. Koncentration av ammoniumkväve (NH4 -N) vid in- och utloppet i Hagbygärde Dämme, samt utloppet från kalkdiket, oktober 2012 – november 2013.

0,2 0,18 0,16 0,14 0,12 Totalfosfor 0,1 D1 in mg/l 0,08 D3 ut 0,06 Ca ut 0,04 0,02 0

Figur 8. Koncentration av totalfosfor (tot-P) vid in- och utloppet i Hagbygärde Dämme, samt utloppet från kalkdiket, oktober 2012 – november 2013.

17 0,09

0,08

0,07

0,06

0,05 Fosfatfosfor D1 in mg/l 0,04 D3 ut 0,03 Ca ut 0,02

0,01

0

3- Figur 9. Koncentration av fosfatfosfor (PO4 -P) vid in- och utloppet i Hagbygärde Dämme, samt utloppet från kalkdiket, oktober 2012 – november 2013.

80

70

60

50 Tot susp solids 40 D1 in mg/l 30 D3 ut Ca ut 20

10

0

Figur 10. Koncentration av Totalt suspenderat material (TSS) vid in- och utloppet i Hagbygärde Dämme, samt utloppet från kalkdiket, oktober 2012 – november 2013.

18 Ovanstående resultat leder till följande konstateranden: Hypotes 1, höga kvävekoncentrationer – bekräftades, oavsett om bedömningsgrunder eller riktvärden används. Detta avser tot-N, för nitrat finns inga jämförelsevärden. Hypotes 2, relativt höga fosforkoncentrationer – bekräftades, i alla fall med bedömningsgrunder, men mindre allvarligt för riktvärden. Avser bara tot-P. Hypotes 3, höga metallkoncentrationer – bekräftades i viss mån, främst för Cu, i viss mån även för Pb och Zn. Men nivåerna för dessa tre är för Cu mer måttliga än höga, för Pb och Zn mellan måttliga och låga, för övriga låga. Kommentar: Ovan avses Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) respektive Riktvärden för Stockholm (Alm m fl 2010).

3.2.2. Reduktion av tillförda ämnen Det fanns en viss trend att koncentrationerna av näringsämnen oftast är lägre UT än IN, om än med små differenser (Tab. 3, Fig. 5-10). Denna trend var tydligast för ammonium, något mindre för totalkväve, för bägge tydligast i slutet av mätperioden. Ett sådant uttryck för ”reduktion” verkade dock inte gälla nitrat och TSS, ej heller totalfosfor och fosfat. Parvis (beroende) t-test för varje ämnes tidsserie (25 värde-par; In och Ut) visade att endast för ammonium är denna skillnad (”reduktion”) signifikant. Bedömning/klassning av uppgifterna om koncentration av totalkväve och totalfosfor utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, ”Tillstånd” (1999) visar för tot-P en tendens till förbättring mellan In- och Ut-vatten, medan ingen sådan kan ses för tot-N (Tab. 3 + Bilaga 3). Möjligen kan ses en förbättring över tid, dvs från första halvåret till andra, map tot-N och tot-P. Bedömning m h a Sth-riktvärdena (Bilaga 3) visar inte på några skillnader ”i tid eller rum”, och enbart tot-N hamnar över riktvärdet, dock oftast så. För de fyra metaller som oftast låg över detektionsgränsen påvisades signifikant skillnad (reduktion In-Ut) för Ni(**), Pb(*) och Zn(***), men inte för Cu. För metallerna As, Cd, Cr och Hg kunde ingen tendens till reduktion påvisas, möjligen beroende på de låga halterna. Stjärnorna anger statistisk signifikans för skillnaden, ju fler ju starkare skillnad (parvis t-test). Pga vissa hydrologiska problem under denna ”inkörningsperiod”, det första året efter påsläpp av vattnet, utfördes inga beräkningar av flödesvägd reduktion, men också pga att skillnaderna i uppmätta halter av näringsämnen och metaller mellan IN och UT oftast var tämligen små eller osäkra pga under respektive metallers detektionsgränser.

Ovanstående resultat leder till följande konstateranden: Hypotes 4, viss kvävereduktion – verkar ske för ammonium, men bara svagt/tveksamt för totalkväve, och inte alls för nitrat. Hypotes 5, viss fosforreduktion – bekräftades inte alls. Hypotes 6, viss TSS-reduktion – det fanns en viss tendens till detta, men inte signifikant. Hypotes 7, viss metallreduktion – sådan sker, i avtagande grad för Zn, Ni respektive Pb, men inte för Cu.

Kommentar: dessa konklusioner bör ändå, trots signifikanser, ses som preliminära och något osäkra, för dämmets långsiktiga funktion, eftersom det ändå är ett relativt litet material, och mätdata (koncentrationer) inte balanserats mot vattenflödesmätningar, se avsnitt 2.2.

19 3.3. Sedimentkemi Överlag låg halterna i Hagbygärde Dämmes bottensediment, Damm 1, vid start respektive efter ett år, på halter som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, ”Tillstånd” (1999) kan bedömas som låga – mycket låga, dock för nickel måttligt höga (Tab. 5). I brist på riktvärden har jämförts med Naturvårdsverkets (2009) bakgrundshalter/90%-percentiler, och de funna halterna låg under desamma bakgrundshalter, utom för Cd som ligger något över.

Tabell 5. Koncentrationer i sediment (mg/kg TS) av arsenik (As), kadmium (Cd), krom (Cr), koppar (Cu), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), bly (Pb) och zink (Zn), samt torrsubstans (TS) och glödrest (% av TS), som ett samlingsprov från >5 platser i Damm 1 i Hagbygärde Dämme, hösten 2012 och 2013. Dessutom analyserades oljeindex (TPH C10-40). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, ”Tillstånd” (1999): Blått = mycket låga halter, grönt = låga halter. För oljeindex har bedömningsgrunder, riktvärden eller liknande har förgäves sökts i ”litteraturen”.

TS Glöd- Olje- As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn (%) rest % index 2012-11-01 – 0.24 15 21 – – 10 54 39 90 110 2013-10-02 3.4 0.58 12 19 <0.05 19 21 – 25 – 86

3.4. Växter Samtliga noterade arter under inventeringen i september-oktober 2013 presenteras i Bilaga 1, med uppgifter om antalet zoner som de olika arterna påträffades i. De totalt 29 växtzonerna visas i Fig. 11. Totala antalet funna arter var 23 (Tab. 6, P1), varav 20 fanns i Damm 1. Inga arter var totalt särskilt dominerande (ingen figur presenteras för detta, men se bilaga 1), men kunde vara så på vissa enskilda strandsträckor. De vanligaste arterna (flest antal zoner och talrikare förekomst i dessa) var i Damm 1 klolånke (u = undervattensväxt) och svalting, i Damm 2 möjligen svalting och veketåg, i Damm 3 gäddnate (u) och vitgröe, och något mindre vanliga där var veketåg och vattenmöja (u). De nämnda undervattens rterna var dock mer ojämnt förekommande; gäddnate inte alls i Damm 1 och klolånke inte a alls i Damm 3, medan vattenmöja var ungefär lika vanlig i Damm 1 och Damm 3, men saknades i Damm 2. Det fanns dock någon eller flera undervattensarter i nästan alla zoner (Tab. 6, P8). I anlagda våtmarker/dammar brukar ofta bladvass och kaveldun dominera, så även i det närliggande Kalmar Dämme. I Hagbygärde Dämme är dessa två arter fortfarande mindre vanliga än de ovan nämnda arterna, men ffa bladvass finns i alltmer täta bestånd på vissa strandpartier, t ex i Damm 1 (Bilaga 1). Undervattensväxtligheten är redan och fortfarande tämligen välutvecklad, det finns minst en undervattensart i nästan alla zoner, dvs ofta en liten bit ut. Antal arter per zon var i genomsnitt ca 8, totalt, liksom även i Damm 2 och Damm 3, medan i Damm 1 det var drygt 11 (Tab. 6, P2). Beträffande de (kanske) ”generellt oönskade” graminiderna [antal arter av gräs o halvgräs], så utgjorde deras art-andel runt 40 % (Tab. 6, P5), och alltså främst veketåg och vitgröe, i mindre grad bladvass (ännu!), även om denna art fanns i drygt hälften av zonerna (Tab. 6, P6). År 2012 var den första växtsäsongen, efter att vatten fyllde dammarna under den senvintern. Detta var dock till stor del regn- och grundvatten, inte tillflöde från Hagbygärdediket. Under sommaren fram till invigningen i oktober var Damm 1 tämligen torr, pga konstruktionsarbeten,

20 se avsnitt 2.1. Likväl gjordes vissa preliminära observationer av vegetation (och bottenfauna, se 3.6.) under 2012, vilka tillåter uttolkning av vissa trender i materialet, i termer av år 1 och år 2, om än inte anförda i kvantitativa mått. Det intressanta är dock att för vissa arters förekomst i Damm 3 noterades under det första året en större utbredning, trots att vattnet delvis saknades.

  !  
 
(  %
  )

0
 "

  

   !
1
'
.,-/
/
2
 
-

.
3

-

4

-
0
 
 
.

.
/
5
-.
4
-,
--

3
0
-/

 
/ 1

2
 .
/

-0

-
-1
-2
-3

,








1,










-,,


Figur 11. De 29 växtzoner som urskildes vid vegetationsinventeringen september-oktober 2013.

21 Tabell 6. Bedömning av växtsamhällena i Hagbygärde Dämme september 2013. De använda parametrarna avses tjäna som startpunkt, att jämföras med framtida studier, men (vissa) diskuteras redan nu, se texten ovan. Data anges dels för ”totala dammarna”, dels för varje enskild Damm 1, Damm 2 respektive Damm 3 enligt Fig. 2. Nedan presenteras en värdering av de bedömda parametrarna P1– P8, vilken innebär huruvida (utveckling mot ett) högt värde är “önskvärd” (att öka). Dessa är baserade på följande generella avsikter och förutsättningar (”orsak”): 1) att gynna och utveckla biologisk mångfald (Bio+ i P1 – P5); 2) att vass är mer motståndskraftig mot nedbrytning än andra örter, därmed lägre denitrifikation (Nedbrytn– i P6 – P7); 3) att gynna och utveckla undervattensvegetation, eftersom sådan gynnar denitrifikation (Denitri+ i P8). Begreppet ”graminider” avser gräs och halvgräs, samt kaveldun.

Parameter “Önskvärt?” Orsak

Totalt D1 D2 D3 [ antal zoner: 29 8 4 17 ]

P1 Antal arter i hela våtmarkssystemet 23 20 14 16 Ja Bio+

P2 Antal arter/zon (genomsnitt) 8.6 11.4 7.8 7.9 Ja Bio+

P3 Antal zoner med gles vegetation / luckor Ännu ej relevant Ja Bio+

P4 Zonbredd (genomsnitt) Ännu ej relevant Ja Bio+?

P5 Andel arter graminider av alla arter (%) 35 40 43 44 Nej Bio+?

P6 Antal zoner med bladvass (P. australis) 17 4 4 9 Nej Nedbrytn– %: (59) (50) (100) (53)

P7 Antal zoner dominerade av bladvass Ännu ej relevant Nej Nedbrytn–

P8 Antal zoner med undervattensväxter 27 7 3 15 Ja Denitri+ %: (93) (88) (75) (95)

Ovanstående resultat leder till följande konstateranden: Hypotes 8, ökning av (totala) antalet växtarter – bekräftades. Hypotes 9, ökad förekomst/täckning av strandväxter – svårt att bedöma, pga delvis torrt 2012. Hypotes 10, ökning av undervattensväxter – bekräftades.

Kommentar: Vid dessa bedömningar har även beaktats de noteringar som gjordes under den första, men inkompletta och störda, växtsäsongen 2012.

3.5. Bottenfauna (evertebrater) Den ganska omfattande provtagningen av bottenfauna – åtta tillfällen under knappt två år på, i princip, fem punkter, kallade lokaler, i de tre dammarna – resulterade i en tämligen diger artlista, ca 70 arter/taxa, varav drygt hälften är skalbaggar (Bilaga 2). För den utveckling av antal djursamhället, inkl successionen av arter, som kan i detalj ses i bilagans tabell, finns nedan först några intressanta summerande drag (Tab. 7), sedan följer ett antal figurer (Fig. 12- 17), där mer detaljer kan ses, vilka också kommenteras i anslutning till figurerna. Dessa figurer är, med författarens tillstånd, direkt överflyttade från ett projektarbete vid Linnéuniversitetet, skrivet av Miku Yoshiyama (2014). I det arbetet, på engelska, finns ytterligare detaljer och en mer omfattande kvantitativ analys av de åtta provtagningarna.

22

Det bör även här påpekas att begreppet ”art” ibland står för högre taxa, oftast släkte, men för vattendaggmaskar, hopp-och hinnkräftor, vissa nattsländelarver och tvåvingar redovisas bara familjer. Detta kan ses som en brist, men en något bättre taxonomisk upplösning hade dock knappast ändrat de mönster och slutsatser som beskrivs. En komplett artlista ges i bilaga 2, med en form av grov indikation av arternas talrikhet. De exakta antalen, och för varje replikat, kan erhållas från förf till denna rapport. Några tydliga mönster i bottenfaunasamhällets succession presenteras i Tab. 7.

Tabell 7. Typiska arter/taxa för olika steg i kolonisationen av dammarna i Hagbygärde Dämme 2012- 2013. Inom varje grupp angivna i ”tyngd-ordning”, utvärdering av tyngd från Bilaga 2. 1) Tidiga kolonisatörer, dvs under år 1, är: Fjädermygglarver (Chironomidae) men mindre talrik år 2 Hinnkräftor (Cladocera) betydligt färre år 2 Dagsländan Cloeon sp. först på hösten år 1, betydligt mindre talrik år 2 Buksimmare (Corixidae) tidiga, ännu mer talrika år 2, bägge åren med många nymfer (larver) i september Skalbaggar; ffa många arter men nästan lika talrika år 2 Skalbaggarna Hygrotus confluens tämligen talrika på hösten år 1, saknas nästan år 2 och Nebrioporus canaliculatus Hoppstjärtar (Collembola) enbart år 1, och tidigt (troligen landlevande) Vattenkvalster (Hydracarina) enbart år 1 Hoppkräftor (Copepoda) enbart år 1, och relativt få Vattendaggmaskar (micro-Oligochaeta) nästan bara år 1

2) Senare kolonisatörer, dvs mest/bara under år 2, är: Gråsuggan Asellus aquaticus Dagsländan Caenis horaria men mest bara i Damm 1 Småspigg Pungitius pungitius inte alls år 1

3) Ungefär lika bägge åren: Snäckan Physa fontinalis talrik, men inte förrän på hösten år 1 Svidknottlarver (Ceratopogonidae) relativt fåtaliga Trollsländor fam. Libellulidae relativt fåtaliga, men inte förrän på hösten år 1 Flicksländan Ischnura elegans relativt fåtaliga, men inte förrän på hösten år 1 Skalbaggen Laccophilus minutus fåtalig, bara på hösten, ffa år 2

Enstaka eller få fynd gjordes av skivsnäckor (Planorbidae), nattsländelarver (Trichoptera), iglar (Hirudinae), sävsländelarver Sialis sp., fjärilslarven Acentria ephemerella, samt storspigg, gädda och sutare, den senare redan år 1! Dessutom kan noteras att i september 2012 påträffades ett exemplar av den nyligen söderifrån ”invandrade” kungstrollsländan Anax imperator, och att bladlöss (Aphidoidea; landlevande) var tämligen vanlig i mars 2012. De mest talrika arterna vid utgången av perioden, dvs i september 2013 var: snäckan Physa fontinalis, hinnkräftor och buksimmare (flera arter), samt i vis mån gråsuggan Asellus aquaticus, dagsländelarven Cloeon sp., igeln Helobdella stagnalis, samt diverse småharkrankslarver och fjädermygglarver. Totala individtätheten (abundansen) blev redan under dessa start-år tämligen hög (Fig. 12), och samma mönster gäller för de olika lokalerna (Fig. 13), även om pga torrläggning vissa lokaler inte kunde provtas under sommaren-hösten 2012. I dessa grafer, liksom oftast nedan, har

23 individantalen normaliserats till ”per replikat” pga olika antal på olika prover per lokal (se Tab. 2 i avsnitt 2.6.).

10000

1000

100 Number of individuals 10

1

23-­‐12-­‐2011 01-­‐04-­‐2012 10-­‐07-­‐2012 18-­‐10-­‐2012 26-­‐01-­‐2013 06-­‐05-­‐2013 14-­‐08-­‐2013 22-­‐11-­‐2013 Date

Including everything Without chironomids and cladocerans Figur 12. Totalt antal individer av bottenfauna under 2012-2013, alltså totalt över de fem lokalerna i Hagbygärde Dämme, samt uttryckt per replikat (delprov). OBS att abundansskalan är logaritmisk.

10000

Local total individuals; per replicate 1000

100

10

1 number of individuals of number 0

Sampling date

Figur 13. Totalt antal individer av bottenfaunaS1 underS2 2012S3 -2013 , påS4 de femS5 lokalerna i Hagbygärde Dämme, samt uttryckt per replikat (delprov). OBS att abundansskalan är logaritmisk.

De i särklass mest abundanta djuren var de två grupperna hinnkräftor (Cladocera) och fjädermygglarver (Chironomidae), vilka f.ö. inte alls artbestämdes. Om dessa exkluderas, blir mönstret ungefär detsamma som i Fig. 13, men mindre antalsmässig variation. Fig. 14 visar även att lokal S3 tappade sitt innehåll pga den långa torrläggningen, men bara temporärt. Bägge figurerna visar dock att antalet individer var flest under senare delen av sommaren.

24

1000

Local total individuals, excl clado and chiro; per replicate 100

10

1 number of individuals of number 0

Sampling date S1 S2 S3 S4 S5

Figur 14. Totalt antal individer av bottenfauna, exklusive hinnkräftor och fjädermygglarver, under 2012- 2013, på de fem lokalerna i Hagbygärde Dämme, samt uttryckt per replikat (delprov). OBS att abundansskalan är logaritmisk.

Det vanligaste och enklaste måttet på biologisk mångfald är antalet arter/taxa; det totala antalet arter visade en tydlig säsongsmässig variation, med toppar kring 40 i september bägge åren (Fig. 15).

50 Total number of taxa 40 30 20 10 Number of taxa 0

Sampling date

Figur 15. Totala antalet arter av bottenfauna under 2012-2013, på de fem lokalerna (sammanslagna) i Hagbygärde Dämme.

Samma mönster erhålls vid uppdelning på de olika lokalerna, även här gav torrläggningen av lokal 3 en temporär effekt (Fig. 16). De något större skillnaderna mellan lägsta och högsta antal är egentligen en chimär, ty en normalisering för antalet replikat visar att antalet arter stiger tydligt först andra året (Fig. 17).

25

Local number of taxa 25 20 15

Number of taxa 10 5 0

2011-­‐12-­‐23 2012-­‐04-­‐01 2012-­‐07-­‐10 2012-­‐10-­‐18 2013-­‐01-­‐26 2013-­‐05-­‐06 2013-­‐08-­‐14 2013-­‐11-­‐22 Sampling date

S1 S2 S3 S4 S5 Figur 16. Antalet arter av bottenfauna under 2012-2013, på var och en av de fem lokalerna i Hagbygärde Dämme, men INTE hänsyn tagen till att data kommer från olika antal prover.

Local taxa per replicate 10 8 6

Number of taxa 4 2 0

2011-­‐12-­‐23 2012-­‐04-­‐01 2012-­‐07-­‐10 2012-­‐10-­‐18 2013-­‐01-­‐26 2013-­‐05-­‐06 2013-­‐08-­‐14 2013-­‐11-­‐22 Sampling date

S1 S2 S3 S4 S5 Figur 17. Antalet arter av bottenfauna under 2012-2013, på var och en av de fem lokalerna i Hagbygärde Dämme, och hänsyn tagen till att data kommer från olika antal prover.

Ovanstående resultat leder till följande konstateranden: Hypotes 11 – ökning av totala antalet individer – bekräftades, ffa under bägge höstarna. Hypotes 12 – ökning av (totala) antalet djurarter – bekräftades, mest av skinnbaggar. Dock minskade skalbaggar något under andra året. Hypotes 13 – snabb ökning av arter/individer av djur med god spridningsförmåga – bekräftades, dvs. dagsländor, skalbaggar, buksimmare och fjädermygglarer ökar markant, medan snäckor, som inte flyger, kommer mer år 2. Även hinnkräftor och vattenkvalster, som inte kan anses vara snabb-spridare, var dock talrika ffa första året. Kommentar: detta drygt ett års studier av successionen är lite kort period, upprepade provtagningar år 3-4 torde kunna bli mer intressanta. Då kan finnas möjligheter att göra en mer omfattande analys av bottenfaunans succession.

26 3.6. Fisk Inget fiske genomfördes under 2012-2013, men vid provtagning av bottenfauna, med 0.5 mm handhåv, erhölls en del små individer av arterna storspigg, småspigg, sutare och gädda (se Bilaga 2).

3.7. Fåglar I de tre dammarna som utgör Hagbygärde Dämme, samt närliggande marker, främst öppen mark, delvis av ruderatkaraktär, men också en del skogsdungar (Fig. 1), observerades drygt 50 mer eller mindre ”vattenanknutna” fågelarter under 2012-2013. Av speciellt intresse har blivit den numera något mer omfattande översvämningen ( = Ösv ) öster om Damm 3, som under främst våren attraherar en del änder, gäss och vadare. Kända/erhållna observationer av främst ”vattenanknutna” arter av olika slag, inklusive vissa tättingar som gärna vistas i eller är direkt beroende av blöta/fuktiga miljöer, har sammanställts i Tab 8. Dessutom har medtagits hackspettar, som ju ofta kan gynnas av fuktiga miljöer, inte minst pga översvämning kan ge bra döda födosöksträd för spettar. Ytterligare ett tiotal arter av icke direkt vattenanknutna tättingar häckar/observeras i området i stort, men har inte beaktats här.

Tabell 8. Observationer av ”vattenanknutna” fåglar i Hagbygärde Dämme 2012-2013. Ösv = översvämningen öster om Damm 3, se Fig. 1. Knölsvan Enstaka ex ses då och så. Grågås 50-100 på Ösv, främst på vårvintern. Bläsgås Observerad 2012-04-26. Spetsbergsgås Observerad 2012-04-26. Även sedd 2013. Kanadagås Några tiotal på Ösv, på vårvintern. Vitkindad gås Enstaka observationer, på vårvintern. Gräsand Upp till några tiotal i dammarna, möjligen häckande. Kricka Några tiotal vid Ösv. Skedand Sågs flera ggr våren 2013, möjligen genomfördes en häckning. Vigg observerad vid Ösv. Knipa Ett par höll till i Damm 3 sommaren 2013. Holk skulle behövas. Storskrake Enstaka ex födosöker då och då. Fiskgjuse Förbiflygande vid ett par tillfällen, troligen ej kopplat till dämmet. Brun kärrhök Ses ibland furagera över dammarna. Häger Enstaka ex födosöker ibland, främst i Damm 3. Tofsvipa Några – flera tiotal syns ofta i Ösv, spec under flyttningstid. Minst tre par häckade vid ÖS 2013. Enkelbeckasin Enstaka – flera tiotal ses vid Ösv. Större strandpipare Observationer föreligger, åtminstone 2013. Mindre strandpipare Talrika observationer, dvs upp till fyra samtidigt, i april-juli bägge åren, vid alla dammarna. Två häckningar 2012 (fotodokumentation) vid Damm 1, minst fyra ungar observerades. Ev även en häckning på Salve- parkeringen! Åtminstone ett häckningsförsök under 2013 vid Damm 3. Skogssnäppa Enstaka ex ses vid Damm 3 och Ösv, främst i maj, samt juli-augusti. Grönbena Några ex ses vid Damm 3 och Ösv, i maj och juli-augusti. Rödbena Några ex ses vid Damm 3 och Ösv, i maj och juli-augusti. Ett par häckade vid Ösv 2013.

27 Svartsnäppa Enstaka ex ses vid Ösv, i maj. Gluttsnäppa Enstaka ex ses vid Damm 3 och Ösv, i maj och juli-augusti. Drillsnäppa Några ex ses vid Damm 3 och Ösv, från april till augusti. Möjligen häckning (?). Kärrsnäppa Några ex ses vid Ösv i augusti. Småsnäppa Några ex ses vid Ösv i augusti. Myrsnäppa Ett ex vid Ösv 2013-05-31. Brushane Enstaka ex ses vid Ösv, i maj. Gråtrut Enstaka-flera observeras regelbundet i alla dammarna och Ösv. Fiskmås Enstaka observeras regelbundet i alla dammarna och Ösv. Skrattmås Enstaka-flera observeras regelbundet i alla dammarna och Ösv. Skräntärna Enstaka obs Fisktärna Enstaka obs Större hackspett Flera observationer i stora skogsdungen. Mindre hackspett Flera observationer i stora skogsdungen. Möjligen häckning. Gröngöling Flera observationer i stora skogsdungen. Spillkråka Observerad i oktober 2013 Göktyta Observerad ngr ggr i den stora skogsdungen. Kungsfiskare Har övervintrat i anslutning till Damm 1 och Damm 3, samt kalkdiket. Svalor Ladu-, hus- och även backsvala ses regelbundet jaga över vattenytorna. Buskskvätta Enstaka ex regelbundet. Näktergal hörs regelbundet i den stora skogsdungen. Ängspiplärka Relativt talrik överallt, men främst vid Ösv. Sädesärla Några ex regelbundet vid alla dammarna och Ösv. Forsärla Som mest tre ex vid alla dammar hösten 2013. Gulärla Enstaka ex vid alla dammar. Citronärla Ett ex i mitten av maj 2013. Sävsångare Enstaka observerade. Rosenfink Enstaka observationer våren 2013. Sävsparv Flera ex observeras regelbundet.

28 4. DISKUSSION 4.1. Kemi Uppmätta koncentrationer i inkommande vatten i Hagbygärde Dämme (Damm 1 In) ligger ungefär lika som, eller i flera fall något lägre än, tidigare mätningar utförda i Hagbygärdediket, det ”vattendrag” varifrån dagvattnet kommer till dämmet (Gleisner 2001, Elert 2002). Jämfört med Skälby Dämme, som också ligger nära trafikleder, uppvisar Hagbygärde Dämme klart högre kvävehalter (alla tre parametrarna), klart lägre fosforhalter (bägge parametrarna), samt ungefär lika eller något högre metallhalter (Herrmann 2011, 2013). Jämfört med Krafslösa Dämme, sannolikt mindre trafikpåverkat, uppvisar Hagbygärde Dämme ungefär lika kväve- och fosforhalter (Paulsson 2003). Metallerna kadmium (Cd), krom (Cr) och zink (Zn) är lägre än i Krafslösa Dämme, bly (Pb) och koppar (Cu) är högre i Hagbygärde Dämme än i Krafslösa Dämme, de övriga metallerna (As, Hg och Ni) analyserades inte i Krafslösa Dämme. Mer omfattande jämförelser med funna halter i andra studier görs inte här, det var tänkt att ske vid rapportering av en uppföljning (upprepning) av föreliggande studie under 2015, men denna satsning har flyttats något fram i tiden. Det kan dock noteras att tot-N-halterna är anmärkningsvärt höga, dvs ”mycket högt–extremt högt” enligt Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder och ”över riktvärdet” enligt Sth-riktvärdena (Alm m fl 2010). Även tot-P ligger relativt ofta högt enligt bedömningsgrunderna, men ligger under riktvärdena. Ammoniumhalterna kan inte bedömas med något slags normer, inga verkar finnas, men de ligger ganska högt, särskilt på hösten, som vanligt. Flertalet metallhalter ligger lågt enligt bedömningsgrunderna, dock uppvisar bly och zink måttligt höga, och koppar höga värden. Inga metallhalter ligger över Sth-riktvärdena, som ju är framtagna för dagvatten, så kanske dessa är riktigare att jämföra mot än bedömningsgrunderna för ytvatten. Dock, jämfört med Naturvårdsverkets (2009) s.k. haltkriterier för riktvärdesmodellering, finner man erhållna värden kraftigt överskrids. Oftast var skillnaderna mellan koncentrationerna i Damm 1 In och Damm 3 Ut rätt små, ibland negativa. Dock, för ammonium, samt Ni, Pb och Zn erhölls signifikant lägre värden efter passagen genom dämmet (parvis t-test). Metallhalterna i sediment, vilket togs i Damm 1, bedöms som låga-mycket låga, och ligger under de som erhölls i Skälby Dämme (Herrmann 2011, 2013). Värdena torde rimligen komma att öka, i takt med sedimentation av främst organiskt material i Damm 1. Inga flödesvägda beräkningar av reduktion av näringsämnen och metaller utfördes, pga att de uppgifter som föreligger om vattenföringen under mät-perioden 2012-2013 är, pga tekniska problem, rätt osäkra. Likväl, trots osäkerhet pga dels avsaknad av pålitliga flödesvärden, dels oftast liten skillnad mellan Damm 1 In och Damm 3 Ut, gjordes en ”grov” uppskattning av den procentuella reduktionen av näringsämnen och metaller genom att jämföra trenden i dessa skillnader, se avsnitt 3.2.2. Ammonium och några metaller visade signifikant lägre värden efter passage av dämmet (parvis t-test). I Skälby Dämme fanns flödesvägda beräkningar, vilka visade på relativt hög reduktioner (30-50 %), men det intressanta är att om den nämnda ”grova metoden” tillämpas på koncentrationsvärden från Skälby Dämme erhölls för dessa en betydligt högre grad av signifikanta skillnader. Då blir ändå frågan: Varför är det (kanske) sämre reduktion i Hagbygärde Dämme än i Skälby Dämme? Halterna in är ungefär desamma, eller något högre i Hagbygärde Dämme, vilket snarast skulle kunna ge en bättre kvävereduktion. En möjlig förklaring kan vara att den totala absoluta belastningen, över tid, är betydligt större i Hagbygärde Dämme. Två mått på en damms ”förutsättningar” för god reduktion är dammens specifika area och dess specifika permanenta volym, vilka användes vid utvärderingen av Skälby Dämme (Herrmann 2013). Värdena för bägge dessa parametrar blir mycket lägre för Hagbygärde Dämme, beroende på det betydligt större tillrinningsområdet, cirka fem gånger så stort som det för Skälby Dämme, men 29 dämmenas yta är densamma. Dessutom verkar uppehållstiden vara betydligt kortare än i Skälby Dämme. Därmed vore en upprepning av ett ”mät-år”, med väl fungerande vattenföringsmätning, inom bara ett fåtal år, värdefull för att bättre förstå denna typ av våtmarker/dammar, dess effekter och värden.

4.2. Biologi Vid inventeringen i sept/okt 2013 noterades 23 arter/taxa. Det fanns under detta första och andra år tämligen måttligt tätt med växter, och det var i Damm 3 nästan fler under första året än under andra, vilket knappast kan skyllas på att Damm 1 och Damm 2 var i huvudsak torrlagda under maj-oktober det första året. Det fanns i Damm 1 och Damm 3, om än måttligt, undervattensvegetation, vilket är bra för kvävereduktion genom denitrifikation. Etablering och utveckling av vegetation var klart långsammare än när intilliggande Kalmar Dämme var nygrävt, som dock inte startade riktigt från noll-läge som skedde i Hagbygärde Dämme. Bottenfaunan blev relativt snabbt relativt rik på arter/grupper; totalt har i dämmesystemet under 2012-2013 samlats in ca 70 arter/taxa, varav skalbaggar och buksimmare utgjorde nästan två tredjedelar. Vid samtidig special-insamling av skalbaggar hittades ca 20 ytterligare arter (Joja Geijer muntl.). De vanligaste arterna/grupperna var i början fjädermygglarver, hoppkräftor och dagsländan Cloeon sp., som alla färre år 2, samt skal- och skinnbaggar, dock oftast få individer av varje art. Något mindre vanliga var gråsuggor Asellus aquaticus och snäckan Physa fontinalis. Den (fortfarande) relativt sällsynta kejsartrollsländan Anax imperator hittades i september 2012, i övrigt inga direkta sällsyntheter, vilket verkar vara vanligare i Skåne (Ekologgruppen 2010). Inga tidigare studier i dämmet finns givetvis, dämmet fanns ju inte innan 2012. Däremot finns äldre studier av Hagbygärdediket, som leder till dämmet, där har hittats ungefär samma bottenfauna, men mindre artrik, kanske pga att det rört sig om mindre studier (Gleisner 2001, Nordqvist 2005, Kaiser 2014). En djupare analys av dessa lokaler, liksom alla prover från Hagbygärde Dämme, inkl några prover från 2014, är planerad att ske under 2015-16. En sannolik utveckling är att antalet arter av såväl växter som djur planar ut efter några år, kanske även går ner något, men också att ett visst utbyte av arter sker (Herrmann 2012). Antalet arter av växter och bottenlevande djur (evertebrater) följer ett liknande mönster som i Skälby Dämme, dvs efter några få år fortfarande något stigande antal växtarter, men kanske redan minskande antalet arter av smådjur (Tab. 9).

Tab. 9. Antalet arter och andra biologiska karakteristika samt grumlighet för Skälby Dämme och Hagbygärde Dämme, funna efter olika antal år (från Herrmann 2014). * = Större observationsmaterial.

Skälby Dämme Skälby Dämme Hagbygärde Dämme efter 2-4 år efter 11-12 år efter 1 år

Växter, antal arter ≈ 40 ≈ 45 ≈ 25 Undervattensarter och -täckning Få Inga Många Vass, täckning Måttlig Större Fåtalig Bottenfauna, arter ≈ 50 ≈ 40 ≈ 70 Fåglar ? ≈ 20 ≈ 50 * Grumlighet Tilltagande Kraftig Liten

30

Fyra arter av fisk etablerade sig under detta dryga år, varav sutare redan efter ett halvår i Damm 3, och gädda efter ett år i Damm 1, i övrigt små- och storspigg, alla funna exemplaren var tämligen små, och sannolikt självspridda, t ex med fåglar. Tyvärr kommer troligen karp att illegalt sättas in även i dessa dammar (som i Skälby Dämme och Kalmar Dämme), av sportfiskare som inte förstår eller vill tro att dessa, liksom sutare och rudor, ger negativa effekter på undervattensvegetationen, och därmed kvävereduktionen. Ett tämligen högt antal av arter av fåglar, ca 50 (”vattenanknutna”) arter, har observerats vid dammarna 2012-2013, men oftast tillfälligtvis, och i låga antal, vegetationen var under detta första år kanske inte den mest attraherande. Listans arter torde relativt väl spegla vad man kan förvänta sig av en så liten ny damm. Hagbygärde Dämmes värde som häckningslokal är nog tämligen måttligt, det är nog mer värdefullt för rastande vadare och änder, ffa i Damm 3, som med den lilla halvön och sitt relativt ostörda läge vår och höst drar mest fågel. Typiskt för en nyetablerad vattenförekomst av denna typ är de (åtminstone 2012) två häckningarna av mindre strandpipare. Tämligen stora mängder av gäss (kanada-, grå-, säd- och enstaka vitkindade gäss) kan vår och höst finnas på de vattenrika fälten öster om dämmet, men det är nog i mindre grad ”dämmets förtjänst”. Ganska många individer av storvadare (sl. Tringa m fl), men även kärr- små- och myrsnäppa samt strandpipare, rastade vid Damm 3 och översvämningen under vår- och ffa höstflyttningen. Fortsatta provtagningar av bottenfauna under 2014 och 2015, samt växt- och fågelinventering 2015, kan ge bra grund att analysera och diskutera de biologiska värdena och händelserna i Hagbygärde Dämme. Högst sannolikt kan man dock redan nu se dessa vattenförekomster som värdefulla tillskott i den ”semi-urbana” omgivningarna, som ju ofta berövats sina få ytvatten i takt med exploatering av markerna i utkanterna av allt mer bebyggda områden.

4.3. Rekommendationer Trots att Hagbygärde Dämme fortfarande är i sin tidiga fas, finns anledning till några reflektioner kring rimliga rekommendationer för att i framtiden skapa/förbättra dämmets goda effekter på vattenkemi, men även att gynna områdets biologiska mångfald. Mer utförliga och liknande rekommendationer, för det drygt decenniegamla men likartade Skälby Dämme, återfinns i Herrmann (2013). Eftersom Hagbygärde Dämme inom ett-två år har den ålder som Skälby Dämme hade när den första utvärderingen gjordes där, vore en upprepning av ett ”mät-år” i Hagbygärde Dämme, med väl fungerande vattenföringsmätning, inom bara ett fåtal år mycket värdefullt för att bättre förstå denna typ av våtmarker/dammar, dess effekter och värden. De särskilt höga kvävehalterna, även ammonium, kanske borde sökas de uppströms anledningarna till, men sannolikt är trafik och övrig förbränning en orsak, liksom kanske jordbruket. Viss ansamling av organiskt material behövs på bottnen, för att där fastlägga fosfater och metaller, kanske även för att vara kolkälla vid dentrifikationsprocessen. Ansamling torde det bli, kanske främst i Damm 1, kallad sedimentationsdamm, men även i Damm 2, kallad växtyta. Den senare utformades ju tyvärr inte som planerat, så en del av den har blivit ”bakvatten” pga hydrologisk kortslutning, där snabbt verkar ansamlas (alltför?) mycket sediment och grönalger. Även om dess andel av systemets hela yta är relativt liten, torde en förbättring av Damm 2, växtytan, kunna ske. Man skulle kunna lägga en eller två ”ribbor” ut, så att vattnet utnyttjar större delen av ytan, istället för raka vägen mellan in- och ut, vilket nu ger dödvatten i sydvästra hörnet.

31 Så småningom torde viss rensning av dammarna behövas, detta blir då ett ganska toxiskt sediment. Trots att stränderna (i Damm 1 och 3) sluttar relativt brant ner till en dryg meters djup, torde rätt snart kolonisation av strandvegetationen ha satt fart, och efter 5-8 år behövs kanske viss skörd, för att få en lagom omsättning av vattnet, och inte skapa kanaler och ”hydrologisk kortslutning”. Men det är då viktigt att vara försiktig med alltför mycket skörd av undervattensväxterna, som är extra viktiga för denitrifikationsbakterierna att sitta på, gäller troligen dock inte trådformiga grönalger. Sutare finns redan i systemet, tyvärr! Denna liksom karp, och kanske ruda, är klart oönskade, eftersom de bökar i bottnen, vilket ökar grumligheten, bägge effekterna håller nere undervattensvegetationen, se punkten innan. Att det finns en variation av växter och smådjur torde vara viktigt för att även dessa ekosystem ska fungera bra. I detta fall handlar det främst om dels den nämnda undervattensvegetationen, dels att det finns smådjur som finfördelar det organiska materialet, vilket sannolikt bägge ger en bättre kvävereduktion. Dessutom torde den biologiska mångfalden även i dessa dammar vara en grund för den mångfald man som besökare i området kan få ta del av, land och vatten hänger ihop! Även en lagom kontakt mellan land och vatten torde gynna besökares upplevelse av området som ett attraktivt naturområde. Vi har ett ansvar dels mot dessa strövare, dels ett etiskt bevarande- ansvar, ofta nämnt av politiker m fl, och där kan Hagbygärde Dämme bli en liten del! För att få en god biologisk mångfald, av växter och djur, bör man (som vanligt!) eftersträva en variation av mikromiljöer, en variation i tid och rum. Det kan innebära att man inte bör maskinklippa stränderna, vilket ju ofta ger en homogenisering av miljön, utan på olika sätt gynna en växlande strandmiljö och kantzon, alltså även lite upp på land, en flack strandlinje, vattenståndsvariation, viss gallring/rensning, kanske ”lagom störning”, kanske t.o.m. att hålla vissa stränder relativt fria från vegetation.

32

5. REFERENSER Alm H, Banach A, Larm T (2010). Förekomst och rening av prioriterade ämnen, tungmetaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten. – Sweco rapport 2010-06. Bjelke, U., Bohman, I., Herrmann, J., 2005. Temporal niches of shredders in lake littorals with possible implications on ecosystem functioning. – Aquat. Ecol. 39: 41–53. Boström A och Thorén A-K (2000). Uppföljning av dammar för dagvattenbehandling vid Krafslösaviken. – Rapport från Högskolan i Kalmar, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, 10 s. Ekologgruppen (2010). Kävlingeåprojektet 1995-2009. – Ekologgruppen i Landskrona AB, 52 pp. Elert M (2002). Förslag till program för undersökningar och kontroll av Hagbygärdediket i Kalmar. Förstudie. – Rapport AR 2002-16, Kemakta Konsult AB. Gleisner U (2001). Metalleffekter på bottenlevande djur i Hagbygärdediket. – Examensarbete 2001:Bi10, Högskolan i Kalmar. 38 sid. Golder Associates (2002). Förslag till undersökningsprogram av Törnebybäcken och hagbygärdediket i Kalmar kommun. – Rapport till Kalmar Vatten och Renhållning AB, 33 sid. Herrmann J (1999). Freshwater biodiversity and ecosystem functions; the ideas and the case River Emån. – In: Friberg N & Carl JD (eds). Biodiversity in Benthic Ecology. Proc. Nordic Benthological Society Meeting, Silkeborg, Denmark, 13-14 November 1997. NERI Tech. Report No. 266, s. 77-82. Herrmann J (2011). Skälby Dämme, en dagvatten-våtmark i Kalmar; kemi och biologi under de första åren. – Linnéuniversitetet, Rapport 2011:9, ISSN 1402-6198. 43 sid. Herrmann J (2012). Chemical and biological benefits in a stormwater wetland in Kalmar, SE Sweden. – Limnologica 42: 299-309. Herrmann J (2013). Skälby Dämme – en dagvatten-våtmark i Kalmar; kemi och biologi 2011- 2012. – Rapport 2013:7, Linnéuniversitetet, Inst f Biologi och miljö. 58 sid. Herrmann J (2014). Treating urban stormwater in constructed wetlands in Kalmar, SE Sweden, for improved water quality and biodiversity. – Proc. Linnaeus Eco-Tech 9, November 24-26, 2014, Kalmar, Sweden (in press). Herrmann J och Thorén A-K (2003). Biologisk mångfald i Kalmar Dämme 1997-98 - kolonisation av växter, bottenfauna, fiskar och fåglar. – Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Högskolan i Kalmar, Rapport 2003:11, 51 s. Kaiser M (2014). Invertebrate composition as an indicator for the water quality in Hagbygärdediket. – Project work in Biology, Linnéuniversitetet, Kalmar. 20 sid. Kalmar kommun (2011). Dagvattenpolicy. – Godkänd av kommunfullmäktige 28 november 2011. Naturvårdsverket (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. – Naturvårdsverket Rapport 4913, 101 s. Naturvårdsverket (2009). Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. – Naturvårdsverket Rapport 5976, 272 s. Naturvårdsverket (2010). Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag – tidsserier. – Miljöövervakningsmetoder, sötvatten, version 1:1: 2010-03-01. Naturvårdsverket/Havs-och vattenmyndigheten, 10 s.

33 Nordqvist J. 2005. Bottenfauna och metallförorening i Hagbygärdediket. – Projektarbete på kursen Biologisk miljöanalys 10p, Högskolan i Kalmar Paulsson S (2003). Uppföljning av dammar för dagvattenbehandling vid Krafslösaviken år 2000-2003. – Rapport från Högskolan i Kalmar, Inst. för Biologi och Miljövetenskap, 7 s. Paulsson S (2004). Inventering av växtsamhällen i Skälby Dämme. – Rapport från Högskolan i Kalmar, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, 8 s. Ruhí A, Herrmann J, Gascón S, Sala J, Geijer J och Boix D (2012). Change in biological traits and community structure of macroinvertebrates through primary succession in a man-made Swedish wetland. – Freshwater Science 31: 22-37. Stockholms län (2009). Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. – Riktvärdesgruppen, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län. Thiere G, Milenkovski S, Lindgren PE, Sahlén G, Berglund O och Weisner SEB (2009). Wetland creation in agricultural landscapes: Biodiversity benefits on local and regional scales. – Biol. Conserv. 142, 964-973. Thorén A-K (2003). Ureaomvandling och dess betydelse för kvävereduktion i en våtmark: fallet Kalmar Dämme. Slutrapport juni 2003. – Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Högskolan i Kalmar, Rapport 2003:10, 23 s. Wegenke J (2013). Utvärdering av fosforfällor med kalkstenskross. – Linnéuniversitetet, Kalmar. Degree Project, 24 pp. Yoshiyama M (2014). Colonisation of benthic invertebrates in Hagbygärde Dämme in Kalmar, Sweden. – Project work in Biology, Linnéuniversitetet, Kalmar. 26 sid.

34

Bilagor

1. Växter i Hagbygärde Dämme 2013 2 sid.

2. Bottenfauna (evertebrater) i Hagbygärde 2 sid. Dämme 2012 – 2013

3. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar 1 sid. och vattendrag + Stockholms-riktvärden

4. Kemiska analysmetoder 1 sid.

Damm 1 Damm 2 Hagbygärde Dämme 2013-­‐10-­‐09 Zon: 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 Art/taxa Latin Korgvide (?) Salix viminalis (?) + + Vattenpilört Rumex amphibia ++ + + Vattenskräppa Rumex hydrolapathum + + Tiggarranunkel Ranunculus scleratus + + + + ++ + + + Vattenmöja Ranunculus aquatilis + + + + Sumpfräne Rorippa palustris + + Dunört Epilobium sp. + Förgätmigej Myostis sp. Klolånke Callitriche hamulata +++ + ++ + ++ +++ + Groblad (ängs-­‐ ?) Plantago major + + + Brunskära Bidens tripartita + + + ++ Svalting Alisma plantago-­‐aq. ++ + + + ++ ++ + ++ + + + ++ Gäddnate Potamogeton natans ++ Gropnate P. berchtoldii ++ + + Veketåg Juncus effusus + + + + ++ ++ + + + ++ + Löktåg Juncus bulbosus + + + ++ ++ + + + Ryltåg Juncus articulatus + + Vitgröe (?) Poa annua ++ + + ++ + + ++ + ++ Mannagräs Glyceria fluitans + + + + + + + + + + Tuvtåtel Desch caespitosa + + + + ++ + Bladvass Phragmites australis ++ +++ + +++ + + + + Smalkaveldun Typha angustifolia + + + + ++ + + + Trådig grönalg "Cladophora" + Damm 3 Zon: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Art/taxa Korgvide (?) Vattenpilört + + Vattenskräppa + Tiggarranunkel + + + Vattenmöja + + + ++ + ++ + + + + + + Sumpfräne Dunört Förgätmigej Klolånke Groblad (ängs-­‐ ?) + + Brunskära + + + + + + + Svalting + + + + + + + + + + + + Gäddnate + ++ ++ + + +++ + + ++ ++ ++ +++ ++ ++ Gropnate Veketåg + + + + + + + + + + + + + +++ Löktåg ++ + Ryltåg Vitgröe (?) ++ ++ ++ + ++ ++ + ++ + + ++ + ++ + + Mannagräs + + + + + + + + + Tuvtåtel + + + + + + + + ++ + + + + Bladvass + + + + + + + + + Smalkaveldun + + ++ + + + + ++ + + + + + ++ Trådig grönalg + ++ +++ +++ ++ Bilaga 1a. Bottenfauna i Hagbygärde Dämme 2012 Talrikhet, utifrån antal ind eller antal prover; X = enstaka, XX = medelvanlig, XXX = talrik. 2012-03-25 2012-05-16 2012-06-23 2012-09-11 2012-10-31 S 1 S 2 S 3 S 4 S5 S 4 S 5 S 4 S 5 S 1 S 2 S 4 S 5 S 1 S 2 S 3 S 4 S 5 Gastropoda (snäckor) Physa fontinalis XXX XXX XX X Planorbis planorbis Gyraulus laevis X Oligochaeta (daggmaskar) Micro-Oligochaeta indet. X X XX X X Lumbriculidae indet X Oligochaeta indet. X X Hirudinea (iglar) Helobdella stagnalis X XX X XX Piscicola geometra Theromyzon tessulatum Arachnida (spindeldjur) Hydracarina indet. X X X X X XX XX XXX XX Argyroneta aquatica X Crustacea (kräftdjur) Asellus aquaticus X XX X XX X Cladocera XX XX XXX XXX XXX XXX XXX XXX X X X X X Copepoda X XX X Collembola (hoppstjärtar) X XX X X X X Ephemeroptera (dagsländor) Cloeon sp. X XXX XXX XXX XXX XXX XX X XX X Caenis horaria X X Anisoptera (egentliga trollsländor) Libellulidae indet. XX XX X X X X Anax imperatorl X Zygoptera (flicksländor) Ischnura elegans XX X X X Hemiptera (skinnbaggar) Notonecta glauca X X X X Notonectidae indet. X Callicorixa preusta X X X X X Corixa punctata X Corixa panzerai Sigara concinna X X X X X X X Sigara striata X X X X X X X X X X X Sigara disincta X X X X X X X X X Sigara lateralis X X X X X X X X X XX X X X Sigara falleni X X X Sigara limitata X X X Sigara fossarum X X X Sigara nigrolineata X X X X Sigara semistriata X Nymph X X XXX XXX X X X X X X X X X Coleoptera (skalbaggar) Haliplus immaculatus I X Noterus clavicornis L Hyphydrus ovatus I Hygrotus inaequalis I Hygrotus impressopun-s I X 2012-03-25 2012-05-16 2012-06-23 2012-09-11 2012-10-31 S 1 S 2 S 3 S 4 S 5 S 4 S 5 S 4 S 5 S 1 S 2 S 4 S 5 S 1 S 2 S 3 S 4 S 5 Hygrotus impressopun-s L X X Hygrotus confluens I X X X X XX X X XX X XX Hygrotus märklini I X X Hydroporus planus I X X Hydroporus L X Nebrioporus canaliculatus I X X X X X Nebrioporus canaliculatus L X XXX X X X Agabus bipustulatus I X Agabus bipustulatus L X X X Agabus nebulosus I Agabus nebulosus L X X X X X ILLybius guttiger L ILLybius subaeneus L X Rhantus grapei I Rhantus suturalis I X Rhantus exoletus I Rhantus exoletus L Colymbetes striatus I XX X X Colymbetinae indet. L X Laccophilus minutus I X X Laccophilus minutusL Gyrinus sp. L X X X X Gyrinus aeratus Helophorus brevipalpis I X Helophorus minutes I X Berosus spinoza I X Anacaena lutescens I X Laccobius minutus I Neuroptera (sävsländor) Sialis sp. X X Trichoptera (nattsländor) Phryganea bipunctata X Leptoceridae indet. sp1 X Leptoceridae indet. sp2 Limnephilidae indet. X Lepidoptera (fjärilar) Acentria ephemerella X X Diptera (myggor, flugor m.fl.) Limoniidae indet. X X X Chaoborus sp. X Chironomidae indet. X X X XXX XXX XXX XXX XXX XXX XXX XXX X X X X X Ceratopogonidae indet. XX XX X X Eristalis sp. Dixidae indet. X Pisces (fiskar) Gasterosteus aculeatus Pungitius pungitius Tinca tinca X Esox lucius Small fish X X Amphibia (groddjur) Bufo bufo Bilaga 1b. Bottenfauna i Hagbygärde Dämme 2013 Talrikhet, utifrån antal ind eller antal prover; X = enstaka, XX = medelvanlig, XXX = talrik. 2013-04-30 2013-06-11 2013-09-04 S 1 S 2 S 3 S 4 S 5 S 1 S 2 S 3 S 4 S 5 S 1 S 2 S 3 S 4 S 5 Gastropoda (snäckor) Physa fontinalis XX XX X X XX X XXX XX XX XX Planorbis planorbis X Gyraulus laevis X Oligochaeta (daggmaskar) Micro-Oligochaeta indet. X Lumbriculidae indet Oligochaeta indet. X Hirudinea (iglar) Helobdella stagnalis X X X XX X Piscicola geometra X Theromyzon tessulatum X Arachnida (spindeldjur) Hydracarina indet. Argyroneta aquatica Crustacea (kräftdjur) Asellus aquaticus X X XXX XX X X X XX XX XX XX X Cladocera X X X X X X X Copepoda Collembola (hoppstjärtar) Ephemeroptera (dagsländor) Cloeon sp. XX X X X X X X X X X X X X XX Caenis horaria XX XX X Anisoptera (egentliga trollsländor) Libellulidae indet. X X X XX X X X X Anax imperator Zygoptera (flicksländor) Ischnura elegans X X X X X X X X X Hemiptera (skinnbaggar) Notonecta glauca X X X X X X X Notonectidae indet. Callicorixa preusta X X X X X X Corixa punctata X X Corixa panzerai X Sigara concinna X Sigara striata X X X X X X X X X Sigara disincta X X X XX XX X X X Sigara lateralis X X X X X XX X X Sigara falleni XX X X Sigara limitata XX X Sigara fossarum Sigara nigrolineata Sigara semistriata Nymph X X X X X XXX XXX X X XX Coleoptera (skalbaggar) Haliplus immaculatus I Noterus clavicornis L X X Hyphydrus ovatus I X X Hygrotus inaequalis I X Hygrotus impressopun-s I 2013-04-30 2013-06-11 2013-09-04 S 1 S 2 S 3 S 4 S 5 S 1 S 2 S 3 S 4 S 5 S 1 S 2 S 3 S 4 S 5 Hygrotus impressopun-s L Hygrotus confluens I X X Hygrotus märklini I Hydroporus planus I Hydroporus L Nebrioporus canaliculatus I Nebrioporus canaliculatus L Agabus bipustulatus I Agabus bipustulatus L X X Agabus nebulosus I X X Agabus nebulosus L ILLybius guttiger L X ILLybius subaeneus L Rhantus grapei I X Rhantus suturalis I X Rhantus exoletus I X X Rhantus exoletus L X Colymbetes striatus I Colymbetinae indet. L Laccophilus minutus I X X X X X Laccophilus minutusL X X Gyrinus sp. L 1 X Gyrinus aeratus X Helophorus brevipalpis I Helophorus minutes I X Berosus spinoza I Anacaena lutescens I X Laccobius minutus I X X Neuroptera (sävsländor) Sialis sp. Trichoptera (nattsländor) Phryganea bipunctata Leptoceridae indet. sp1 X Leptoceridae indet. sp2 X Limnephilidae indet. Lepidoptera (fjärilar) Acentria ephemerella Diptera (myggor, flugor m.fl.) Limoniidae indet. X X XX X X X XX Chaoborus sp. Chironomidae indet. X XX XX X X XXX XX XXX XX XXX X X X X X Ceratopogonidae indet. X X X XX X X X XX X X Eristalis sp. X Dixidae indet. Pisces (fiskar) Gasterosteus aculeatus X Pungitius pungitius X X X X X Tinca tinca X X X Esox lucius X Small fish X Amphibia (groddjur) Bufo bufo X

Bilaga 3

Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999)

Totalkvävehalt i sjöar (mg/l) Klass Benämning Halt maj – oktober 1 Låga halter ≤ 0.300 2 Måttligt höga halter 0.300 – 0.625 3 Höga halter 0.625 – 1,250 4 Mycket höga halter 1.250 – 5.000 5 Extremt höga halter > 5.000

Totalfosforhalt i sjöar (mg/l) Klass Benämning Halt maj – oktober 1 Låga halter ≤ 0.0125 2 Måttligt höga halter 0.0125 – 0.025 3 Höga halter 0.025 – 0.050 4 Mycket höga halter 0.050 – 0.100 5 Extremt höga halter > 0.100

Metaller i vatten (µg/l) Klass Benämning As Cd Cr Cu Ni Pb Zn 1 Mycket låga halter ≤ 0.4 ≤ 0.01 ≤ 0.3 ≤ 0.5 ≤ 0.7 ≤ 0.2 ≤ 5 2 Låga halter 0.4-5 0.01-0.1 0.3-5 0.5-3 0.7-15 0.2-1 5-20 3 Måttligt höga halter 5-15 0.1-0.3 5-15 3-9 15-45 1-3 20-60 4 Höga halter 15-75 0.3-1.5 15-75 9-45 45-225 3-15 60-300 5 Mycket höga halter >75 > 1.5 > 75 > 45 > 225 > 15 > 300

(uppgifter saknas för kvicksilver, Hg)

Metaller i sediment (mg/kg TS) Klass Benämning As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn 1 Mycket låga halter ≤ 5 ≤ 0.8 ≤ 10 ≤ 15 ≤ 0.15 ≤ 5 ≤ 50 ≤ 150 2 Låga halter 5 - 10 0.8-2 10-20 15-25 0.15-0.3 5-15 50-150 150-300 3 Måttligt höga halter 10-30 2-7 20-100 25-100 0.3-1.0 15-50 150-400 300-1000 4 Höga halter 30-150 7-35 100-500 100-500 1.0-5 50-250 400-2000 1000-5000 5 Mycket höga halter > 150 > 35 > 500 > 500 > 5 > 250 > 2000 > 5000

Riktvärden för dagvattenutsläpp, föreslagna i Stockholms län, i kap 3 kallade ”Sth-riktvärden”. Årsmedelhalter, kategori ”1M” = direktutsläpp till mindre vatten (Alm m fl 2010).

Totalkväve (tot-N) 2 mg/l Totalfosfor (tot-P) 0.16 mg/l

Kadmium (Cd) 0.4 µg/l Krom (Cr) 10 µg/l Koppar (Cu) 18 µg/l Kvicksilver (Hg) 0.03 µg/l Bly (Pb) 8 µg/l Nickel (Ni) 15 µg/l Zink (Zn) 75 µg/l

Bilaga 4

Kemiska analysmetoder

Vatten

Kväve N SS-EN ISO 11905-1 mod/Skalar Nitrat-nitrogen (NO3-N) SS 028133 / QuAAtro Ammonium-nitrogen (NH4-N) SS-EN 11732:2005 / QuAAtro Fosfor P SS-EN ISO 15681-2 / Skalar Fosfatfosfor (PO4-P) ISO 15681-2:2005/ QuAAtro Suspenderade ämnen 46 mg/l SS EN 872-2 Arsenik As (uppslutet) 0.0013 SS 028150-2 / ICP-MS Kadmium Cd (uppslutet) SS 028150-2 / ICP-MS Krom Cr (uppslutet) SS 028150-2 / ICP-MS Koppar Cu (uppslutet) SS 028150-2 / ICP-MS Kvicksilver Hg (uppslutet) SS EN 1483 a) Nickel Ni (uppslutet) SS 028150-2 / ICP-MS Bly Pb (uppslutet) SS 028150-2 / ICP-MS Zink Zn (uppslutet) SS 028150-2 / ICP-AES Oljeindex 0.28 mg/l ISO 9377-2

Sediment Arsenik As SS 028150-2 / ICP-MS Kadmium Cd SS 028150-2 / ICP-AES Krom Cr SS 028150-2 / ICP-AES Koppar Cu SS 028150-2 / ICP-AES Kvicksilver Hg SS 028150-2 / AFS Nickel Ni SS 028150-2 / ICP-AES Bly Pb SS 028150-2 / ICP-MS Torrsubstans SS EN 12880

391 82 Kalmar Tel 0480-44 73 24 [email protected] LNU.se