Om Man Kör Dåligt Men Laget Vinner Så Får Man Försöka Tänka Lite Positivare Och Svälja Det”
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Christer Karlsson [email protected] Coaching och Sport Management Institutionen för pedagogik C-uppsats, ledarskap inom speedway 2009-02-24 ”Om man kör dåligt men laget vinner så får man försöka tänka lite positivare och svälja det” En kvalitativ studie om lagledare i svensk speedway 1 Abstrakt Syftet med denna uppsats har varit att forska kring hur lagledarna i speedway arbetar med att ena de individuella speedwayförare då de tävlar tillsammans. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod, med semistrukturerade intervjuer, har det synats hur lagledare och förare ser på exempelvis ledarfilosofi, arbete med laget och kommunikation. Sex stycken lagledare, som är lagledare för elitserieklubbar, och åtta förare, som kör i elitserien, har intervjuats via telefon, där intervjuerna har spelats in innan de har transkriberats. Tanken är att resultatet ska ge en bild av hur det ser ut i klubbarna nu och vad det kan finnas för utvecklingsmöjligheter. Resultatet och analysen visar att det finns olika syn bland förarna, beroende på situation, det gör att det finns flera aspekter som kan tas i beaktande för klubbarna. Men hur lagledarna arbetar just med förarna och laget skiljer sig inte så mycket, utan det är ganska lika. I diskussionen finns det tankar och idéer som främst riktar sig mot utvecklingsmöjligheter för förarna, lagledarna och klubbarna. Arbetet innehåller sammanlagt 86 sidor. English title: A qualitative study about team managers in swedish speedway. Sökord: Speedway, ledare och sammanhållning. 2 Tack till Vill passa på att tacka min handledare Per-Göran Fahlström, som varit ett bra bollplank under skapelseprocessen av denna uppsats och Jon Lindberg, koordinator i speedwaylaget Dackarna. Jag vill också rikta ett mycket stort tack till de lagledare och förare som har ställt upp och varit mycket tillmötesgående och samarbetsvilliga, så att jag har fått möjligheten att göra denna studie kring ledarskap i speedway. 3 Innehållsförteckning 1. Inledning 6 1.1 Disposition 7 2. Bakgrund 8 2.1 Speedwayens historia 8 2.2 Förbundet 10 2.3 Speedwaymatcherna 10 2.4 Lagledarnas roll 13 2.5 Personer med funktion i samband med matcher 14 2.6 Speedwayförare 15 2.7 Samlad mediabild av lagledare och förare 16 3. Teori 20 3.1 Litteratur 20 3.1.1 Bruzelius och Skärvad 20 3.1.2 Perspektiv på sport management 22 3.1.3 Världens bästa lag 27 3.2 Tidigare forskning 30 3.3 Syfte 32 3.4 Frågeställningar 32 3.5 Urval/avgränsningar 32 4. Metod 33 4.1 Intervjufrågor 33 4.1 Eventuella problem med metod 33 4.2 Undersökningsdesign 34 4 4.3 Intervjuredigering 34 4.4 Validitet och reliabilitet 35 4.5 Intervjuerna 35 4.6 Resultatredovisning 36 5. Resultat 37 5.1 Intervjuerna med förarna 37 5.2 Intervjuerna med lagledarna 47 6. Analys 58 6.1 Förarna 58 6.2 Lagledarna 64 7. Diskussion 67 7.1 Liknelser med andra idrotter 67 7.2 Tankar som väckts under arbetet 69 8. Källförteckning 73 8.1 Litteratur 73 8.2 Personer och webbadresser 73 8.3 Figurer 75 9. Bilagor 76 9.1 Intervjuunderlag för förarna 76 9.2 Intervjuunderlag för lagledarna 81 9.3 Matchprotokoll i speedway 86 5 1. Inledning ”Vi åker hemifrån vid fem och så stannar vi till och hämtar upp er, så är vi i god tid på arenan. Tar ni med stolar till oss? Så kan vi sitta där vi där vi brukar sitta. Okej, bra att ni tar med kaffe och fika.” Några enkla informativa meningar är det enda som behövs för att lägga grunden för besöket denna tisdag, precis som så många andra tisdagar. Med ett enormt speedwayintresse är jag en flitig besökare av speedwaytävlingar, både elitserie och VM (Grand Prix) och läser dagligen på hemsidor och nyhetsartiklar för att kunna sluka i mig så mycket kunskap och uppdatera mig så mycket som möjligt. ”Såg du i tidningen att han dansken Bjerre har skrivit på för Dackarna?” Farsans information är gårdagens information för mig. ”Vad tror du om Piraterna nu när de värvat Davidsson, Lindbäck och Safudinov?” Det är på den nivån min ribba ligger, att vända och vrida, diskutera och analysera övergångar, snitt och laguppställningar. En lång diskussion om Piraternas lag inför säsongen 2009 avslutades med brorsans ord: ”Skit samma hur laget ser ut, det är ändå på banan det avgörs.” Mitt speedwayintresse är grundmurat sedan unga år. Dessutom i egenskap av sportjournalist har jag under flera år besökt flertalet speedwayarenor för att bevaka matcher. Det har varit glädjande och roliga stunder, som när Andreas Jonsson berättade att publiken i Målilla under GP-tävlingen 2005 hejade så högt på honom att deras vrål överröstade motorljudet, det var en riktigt tjusig kommentar. Det har också varit tråkiga stunder, som när man var på plats på Kråkvilan i Norrköping för att skriva om Vargarna-Smederna. Efter matchen kom det rapporter om att Mikael Max skadats allvarligt under mötet Dackarna-Masarna, han hade kört in i sargen med sådan våldsam kraft att han landat tio meter bakom sargen, bland publiken, sa ryktet. Stämningen var nerstämd efteråt, det gick att se i förarnas ögon att de tänkte på Max i denna svåra stund. Med ett enormt speedwayintresse har jag attraherats av sporten som sådan. Det är med stor nyfikenhet jag ger mig kast för att göra ett djupdyk bland lagledarnas ledarskap. Något som under en längre tid har kittlat mig. 6 1.1 Disposition Studien är upplagt enligt följande; med inledning och bakgrund, som ska ge en bild och en förståelse om sporten speedway. För den som inte är insatt i speedway kan här lära sig flera detaljer och regler, som underlättar när man vidare tar del av arbetet. I en bilaga finns också ett matchschema, för den som närmare vill se grundförutsättningarna för en match. Vidare i studien finns det ett teorikapitel, där teori kopplad till idrott och ledarskap finns redovisad. Det teoretiska kapitlet är till för att ge en grund att stå på och ge kunskap om ledarskap. I metodkapitlet redovisas att en kvalitativ undersökningsmetod som har använts i studien. I analyskapitlet finns det redovisas vad som har framkommit i forskningen. Avslutningsvis finns en diskussion där tankar och idéer som har uppkommit under arbetet finns redovisat. 7 2. Bakgrund I detta kapitel berättas det hur sporten speedway föddes och hur den kom till Sverige. Speedway innehåller mängder med regler, förutsättningar under matcherna och lagledarnas respektive förarnas roll i tävlingen – detta delges också i kapitlet. 2.1 Speedwayens historia Sporten speedway föddes i Australien under 1923, då Johnnie Hoskins arrangerade en tävling i West Maitland. Underlaget var kolstybb, som ansågs vara lagom mjuk för att man skulle kunna köra igenom kurvorna med bred sladd utan att tappa kontrollen på motorcykeln. Speedway – konsten att sladda igenom en kurva på två hjul – var född. Speedway blev snabbt populär och sporten exporterades till Storbritannien och USA. 1928 kom speedway (även kallad dirt track under några år) till Storbritannien. Första tävlingen genomfördes i februari samma år i High Beech, norr om London. Det blev en omedelbar succé med 30 000 åskådare vid den första tävlingen. Året efter startades den brittiska ligan, där tolv lag ingick, och 1936 fick speedway VM-status.1 Tävling på jordbana kördes första gången i Sverige 1917, då det kördes med motorcyklar på en löparbana, tävlingen arrangerades på gamla idrottsplatsen i Malmö. Under 1920-talet blev det populärt att se jordbanetävlingar. Alla möjliga typer av motorcyklar användes vid tävlingarna, som dock blev en riktig succé då man började köra på travbanor. Dirt track kom till Sverige 1930 då det arrangerades en tävling på Ladugårdsgärdet i Stockholm, banan byggdes om efter att det först varit plats avsedd för utställning med jordbruksmaskiner och nötkreatur. Banan ansågs vara perfekt för dirt track och anläggningen fick smeknamnet kostadion. Under några år framöver kördes det dirt track-tävlingar på Ladugårdsgärdet, olika tävlingsvarianter testades. Men det var i Malmö som det första gången kördes med fyra förare på startlinjen. Konceptet var hämtat från Danmark, som i sin tur hade influerats av 1 Anders Åberg, Kolstybb och metanol. Sidan 7. 8 dirt track-tävlingarna på de brittiska öarna. Efter att tävlingsformen slagit igenom i Malmö och på Limhamns IP följde en våg att nybyggda banor runt om i Sverige. På ställen som Trollhättan, Hedemora, Gislaved, Gävle, Målilla, Hallstavik och Göteborg byggdes det dirt track-banor. Till en början körde man i Sverige efter reglerna att den som hade bästa tid under tävlingen vann, oavsett hur man presterade sammanlagt i heaten. Att räkna poäng som man gjorde i Storbritannien gjordes inte i Sverige. Men 1933 började man testa tävlingar efter poängräkning på Limhamns IP, efter det testades det runt om i Sverige på olika tävlingar med olika varianter av poängräkningssystem. Under början av 1930-talet hade intresset för motorcykelsport en vikande trend, då bilen började bli både billig och populär. Men några entusiaster bet i och 1936 kördes första SM-finalen, som avgjordes på Sävedalen i Göteborg. Under åren som följdes kördes mängder med jordbane- och dirt track-tävlingar, där det även varje år kördes en SM-tävling. Tävlandet tog uppehåll under andra världskriget.2 1946 var före detta föraren Arne Bergström på affärsresa i England, med sig på resan hade han SMK Östgötas ordförande Orvar Sundqvist. De passade på att se några speedwaytävlingar och blev helt förstummade över att se två lag med klubbvästar tävla mot varandra, det fanns ett poängräkningssystem och ett överskådligt programblad. Publiken vrålade och sjöng hejaramsor. Sagt och gjort – detta skulle tas med hem till Sverige. 1947 testades det att köra både individuella och lagtävlingar efter poängräkningssystem. 1948 föddes den svenska seriespeedwayen, även om den under försöksåret kallades för dirt track- serien. Förarna körde på en motorcykel av märket JAP och redan då saknade motorcyklarna växlar och bromsar.