Järnvägsplan Västlänken Göteborgs Stad, Västra Götalands Län Samrådshandling Lägesrapport November 2013

Järnvägsplan Västlänken Göteborgs Stad, Västra Götalands län Samrådshandling lägesrapport november 2013

Titel: Samrådshandling lägesrapport november 2013 Ärendenummer: TRV2013/25920 Utgivningsdatum: november 2013 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Bo Lindgren, tel. 070-603 3268 [email protected] Tryck: Ineko Distributör: Trafikverket, Kruthusgatan 17, 405 33 GÖTEBORG

Foton och illustrationer (sidnummer): ABAKO (1), Göran Assner (9), Monica Näslund (8), Rafael Palomo (17), Welcom (24) Innehåll

Välkommen till samråd om Västlänkens byggskede...... 4 Så här kan Västlänken byggas...... 7 Arbetet fortsätter...... 16 Inga stora förändringar i Västlänkens utformning sedan lägesrapporten i maj 2013... 18 Vad sker härnäst i projekt Västlänken? ...... 22

3 Välkommen till samråd om Västlänkens byggskede

Trafikverket arbetar nu vidare med att utforma Västlänken, en cirka åtta kilometer lång pendeltågs förbindelse varav sex kilometer i tunnel under centrala Göteborg. Vi har nu underlag för att göra en miljökonsekvensbeskrivning och för att kunna göra den behöver vi också se på hur Västlänken kan byggas. När vi sedan bestämt oss för hur anläggningen ska utformas och visat hur den kan byggas redovisar vi den i en järnvägsplan. Det är först med en fastställd järnvägsplan som vi har rätt att förvärva mark för att bygga.

Våren 2013 redogjorde vi i en lägesrapport för hur ställa att Trafikverket har tillgång till den mark vi tror att Västlänken kommer att utformas. I den- som behövs för att genomföra bygget och för att na lägesrapport berättar vi om hur vi tänker oss driva och underhålla anläggningen. De idéer som att Västlänken kan byggas. här redovisas kan därför komma att förändras allt- Det är självklart en stor utmaning att bygga en efter att vi skaffar oss bättre och mer detaljerad järnväg tvärs igenom en stad av Göteborgs storlek. kunskap. Fram till byggstart och under byggskedet För oss är det viktigt att visa hur den kan byggas kommer vi därför fortlöpande att informera de med så små intrång och störningar som möjligt. En som berörs om vad som händer i projektet. viktig faktor är att stora delar av tunneln kommer Vi måste också ansöka om tillstånd för vatten att gå i berg vilket ger mindre intrång och störning- verksamhet hos mark- och miljödomstolen. I vår ar under byggskedet än när tunneln går i jord och ansökan kommer vi att beskriva hur vi kommer man ska gräva sig ner från markytan. att gå tillväga för att undvika att tunnlarna påver- Byggnadsarbetena kommer att pågå under 8-10 kar grundvattnet på ett skadligt sätt. I den pro- år. Det betyder dock inte att vi jobbar på alla platser cessen kommer vi att samråda med alla berörda samtidigt och hela tiden. Vissa arbetsmoment kom- fastighetsägare. I figur 1 visas hur processen för mer att vara mer störande än andra. Vi tror därför järnvägsplanen och för tillståndsansökan ser ut. att det är viktigt att finna effektiva lösningar så att Ansökan om vattenverksamhet kommer också arbetet går snabbt. På en given plats blir det då inte att innehålla tillstånd för påverkan på Gullbergs alltför långa perioder med störningar för boende ån, Stora Hamnkanalen, Rosenlundskanalen och och verksamma och för de som rör sig i staden. Mölndalsån. Vi arbetar nu med de delar av miljökonsekvens- Parallellt med vårt arbete med järnvägsplanen beskrivningen där vi bedömer hur byggandet av arbetar Göteborgs Stad med att utforma detalj Västlänken påverkar miljö och hälsa. Vi redo planer för tunnlarna och de delar av järnvägs visar också vilka möjligheter det finns att minska anläggningen som ligger ovan mark. Detaljplanen olägenheter under bygg- och driftskedet genom ger fastighetsägaren möjlighet att bygga medan olika former av skyddsåtgärder. Trafikverket har järnvägsplanen innebär en skyldighet att genom- sedan att ta ställning till vilka skyddsåtgärder, till föra planen. Dessa planer får inte strida mot var- exempel bulleravskärmningar, som ska genom- andra. föras. Det kan också bli aktuellt med kompensato- riska åtgärder, till exempel att projektet på annan plats ställer ut material från utgrävningar för att kompensera kulturmiljön för att del av befäst- Lämna synpunkter ningsverken grävs bort. Vi kommer under hösten Senast den 13 december 2013 vill vi ha dina skriftliga 2014 lämna miljökonsekvensbeskrivningen till synpunkter. Du kan skicka dem till: länsstyrelsen för godkännande. Som en del av det pågående arbetet presenterar Trafikverket Ärendemottagningen Västlänken vi här det vi idag vet om byggskedet. Syftet är att Box 810 de som blir berörda får möjlighet att komma med 781 28 Borlänge synpunkter och ställa frågor. eller mejla dem till [email protected] Järnvägsplanen syftar inte till att bestämma hur Ange ärendenummer TRV2013/25920 Västlänken ska byggas. Dess uppgift är att säker-

4 Hisingen

T in g s ta d s tu n n e ln Säveån Bagaregården

ån

g r

llb

älv Gu ta Gö

Hisingen an at wg Olskroken ko ra G K ö n en t te gsväg a år dber ä M Gullbergsvass Olskroks- Re lv Skansen b motet ro Lejonet n S

n Station Centralen ata S sg thu Kru B V T Post- E terminalen ån Göteborgs- s operan E E V g er

llb T Nils Ericson- B Gu E terminalen S

lv Göteborg ä Central ta S ö V Drottning- G Kasinot torget Fattighusån Packhus- Brunnsparken platsen Ullevi- n- Gamla am Ös motet n h l ora St len Ullevi e Lunden tra Lilla Torget kana Ullevi n Trädgårds- n u ln H e t

föreningen a n Vä am Inom d r str tun n å Vallgraven g. ta G Arbetstunnel a Gårda . Gö Ha g s Otterhällan m u S h ng d n te a ta n a . B sg S . n g n t Ku llé tu S A re a g y a Va N Sk llgraven ta n E ån Pedagogen Kungs- Heden 6 e Arbetstunnel parken K g tan u a a n t Rosenlund an rkg g s S Pa p ö o d r r Järntorget ts a a v v ä e g V E Vasastaden n e E y n Scandinavium n e a n T at B ag Lorensberg as Haga B V Sankt Station Korsvägen Sigfrids plan n L Station Haga Götaplatsen Korsvägen teväge i V gry n E Ör

é g Handels- E E a B t högskolan T a n T E T V Örgryte V Gamlestaden Liseberg Servicetunnel parallell med spårtunnel V

Sankt Sigfridsgatan Arbetstunnel Carlanderska

Landala Mö Servicetunnel parallell med spårtunnel ln Mö da ln Arbetstunnel lsv da

äg lså en Sävenäs Arbetstunnel n Rusthållareplatsen

Chalmers Johanneberg Kallebäcksmotet

E20 R Munkebäcks- v 4 motet 0

Almedal Bagaregården Bergtunnel Betongtunnel i jord/lera

YtspårSahlgrenska sjukhuset B Brandgasschakt

E Entré/uppgång

S Serviceschakt

T Tryckutjämningsschakt Förslag till ny bro V Ventilationsschakt

0 250 500 m Samråd maj–juni 2013 I lägesrapporten om Västlänken från maj 2013 vi- mot Hisingen och Bohusbanan samt åt söder mot sade vi på vilket sätt vi arbetat med att utreda och Säröleden och Kungsbacka. Även länsstyrelsen analysera hur vi på bästa sätt kan placera järnvä- lyfte fram antalet spår vid stationerna som sär- gen och stationerna inom korridoren. skilt viktiga kapacitetsfrågor att tydliggöra. Väst- Vi bjöd in samtliga fastighetsägare inom korri- länkens påverkan på kulturmiljön vid Skansen doren till sammanlagt åtta samrådstillfällen un- Lejonet och befästningsverken vill länsstyrelsen der maj för information och dialog. Inbjudan gick också se ytterligare belyst i det fortsatta arbetet. ut till cirka 350 fastighetsägare varav drygt tio Under en vecka i månadsskiftet maj–juni 2013 procent kom till våra möten. Varje möte hade fo- fanns projektet på plats i Nordstan med en utställ- kus på någon av de tre stationerna eller ett speci- ning baserad på lägesrapporten. Utställningen fikt område. Frågeställningarna handlade främst vände sig framför allt till allmänheten och projek- om hur byggskedet kommer att påverka berörda tets medarbetare informerade och berättade om fastighetsägare; störningar i form av buller och hur planeringen av Västlänken framskrider och vibrationer, minskad tillgänglighet samt under hur tidsplanen ser ut. Den dominerande frågan hur lång tid byggnationen kommer att pågå. Frå- från allmänheten handlade om Station Haga som gor om framtida möjligheter för bergvärme och många ifrågasatte. Station Haga spelar dock en placering av arbetstunnlar kom också upp. viktig roll i stadens utveckling både när det gäl- Samtidigt skickades lägesrapporten ut på bred ler lokal trafik och framtida stadsutveckling inom remiss till statliga verk och myndigheter, kom- Skeppsbron, Järnvågen och Norra Masthugget. muner och organisationer för att informera och Vårt intryck är att utställningen lyckades med få in eventuella synpunkter. Vi efterfrågade sär- att nå ut till många som tidigare inte satt sig in i skilt synpunkter på våra förslag angående de tre vad Västlänken är och att flertalet av besökarna nya stationerna samt områdena vid Skansen Lejo- var positiva till projektet. Ett hundratal synpunk- net, Liseberg och befästningsverken vid Packhus ter och frågor kom även in skriftligt. I motsats till kajen och Rosenlund. Göteborgs Stad lyfte fram de som besökte utställningen var flertalet av de två strategiskt viktiga framtidsfrågor att ta ställ- som valt att skriva negativa till Västlänken rent ning till och förbereda för. Dessa är huruvida vi generellt och presenterade även i flera fall alter- redan nu ska bygga fyra spår vid stationerna Haga nativa förslag. Nästan alla som lämnat adress har och Korsvägen samt framtida anslutningar norrut fått svar på sina frågor.

Järnvägsplanens process

Samrådshandling Granskning Tillåtlighetsprövning Plankarta Fastställande Laga kraft Detaljutformning Beskrivning, Beslut kan överklagas Fortsatt samråd MKB med flera underlag

Process för ansökan till mark- och miljödomstolen

Samråd

Ansökan lämnas Utforma förslag till Domslut till mark- och miljö Laga kraft åtgärder Villkor domstolen

Figur 1. Processen för järnvägsplanen och för tillståndsansökan.

6 Så här kan Västlänken byggas

För att kunna bygga Västlänken behöver vi ta mark i anspråk utöver det som kommer att behövas för den slutliga anläggningen. Därför tänker vi nu igenom hur Västlänken skulle kunna byggas för att kunna redovisa det i järnvägsplanen. I ett senare skede finns dock möjlighet att använda andra lösningar, så länge dessa håller sig inom järnvägsplanens ramar och villkoren för vattenverksamheten.

Anläggningen byggs till stor del i berg Västlänken går i huvudsak i tunnel varav cirka Betongtunneln byggs där vi passerar genom 4 km är bergtunnel. Av de tre stationerna ligger de djupa jord- och lerlagren typiska för Göteborg. Haga och Korsvägen delvis i berg. Tunnelsektio- Grundläggningen är helt olika för betong- och nen, figur 2, är cirka 140 m² för dubbelspårstunn- bergtunnel och en av utmaningarna i projektet larna. Station i berg byggs som två bergtunnlar är att klara övergångarna mellan de olika sektio- med möjlighet att passera bergpelaren mellan nerna utan att de rör sig i förhållande till varandra. dessa genom tvärgående bergvalv. Figur 3 visar Den längsta bergtunneln mellan Haga och en sektion för Station Haga där utrymmen un- Korsvägen är cirka 1,9 km medan de under Gull- der plattformen används för att installera fläktar berget vid Skansen Lejonet och under Otterhällan och annan utrustning. Totalt räknar vi med att är cirka 0,1 km och 0,5 km. Under Liseberget är spränga ut 1,2 miljoner m³ berg varav drygt tio tunneln 0,2 km. Mellan Liseberg och Almedal är procent kommer från arbetstunnlar. I driftskedet bergtunneln cirka 1,0 km, se kartan på sidan 5. kommer dessa tunnlar att tjänstgöra som så kall Parallellt med de längsta bergtunnelavsnitten ade servicetunnlar för insats- och utrymnings (Haga–Korsvägen och Liseberg–Almedal) bygger vägar och som tillfart för driftfordon. vi en servicetunnel som används som tillfart vid

Figuren illustrerar spår i kurva där ytterrälen läggs högre än innerrälen. Vid en utrymning av ett tåg som stannat i tunneln tar man sig via en tvärtunnel som leder till service tunneln och vidare ut. Via service- tunnlarna kan man också ta sig till teknikutrymmena. Måtten är angivna från rälens överkant (RÖK). Figur 2. Tunnelsektion. Bergtunnel med servicetunnel.

Figur 3. Tunnelsektion. Fyrspårsstation i berg vid Haga.

7 underhållsarbeten. Därtill kommer den att an- borrmaskiner användes framgångsrikt för att byg- vändas för räddningstjänstens insatser samt för ga Citytunneln respektive tunnelbanan. att utrymma passagerare ifall ett tåg blir stående Konventionell sprängning innehåller flera arbets- i tunneln. Servicetunneln är körbar med fordon moment som illustreras i figurerna 4-6 intill. Vid vilket underlättar för räddningstjänsten samt varje tunnelfront kan man bara arbeta med ett mo- drift- och underhållspersonal. ment i taget och de måste följa samma ordning i en arbetscykel. Arbetet genomförs i skift och strävan Bergarbeten är att kunna organisera arbetscykeln så att den blir Vi har utgått från att tunnlarna kommer att byggas effektiv men så att man ändå klarar miljökrav och med konventionell borra-sprängteknik. En alter- minskar olägenheterna för boende. Framdriften nativ metod är att borra sig igenom berget och ska- kan beräknas till 5-15 meter i veckan beroende på pa en cirkulär tunnel. Den har bedömts som min- bergkvalitet men också på vilka restriktioner som dre konkurrenskraftig eftersom tunneln är relativt med hänsyn till omgivningen gäller för de olika kort med ett stort tvärsnitt. Den vinst som görs momenten. Det kan till exempel vara ekonomiskt tidsmässigt i framdrift äts upp av att det tar tid att att välja en lösning för masstransporter som inte konstruera och bygga maskinen samt att få den på stör boende men som är dyrare om den medger plats. En tunnelborrmaskin är cirka 150 meter lång. att utlastning kan pågå alla tider på dygnet. Sker Berget är också hårt till skillnad från berggrunden den på natten är det mindre risk att transporterna i till exempel Malmö eller Köpenhamn där tunnel störs av annan trafik.

Figur 4. Fem upp till tjugo meter långa hål borras i ett skärmmönster för att kunna pumpa in ett vanligtvis cementbaserat injekteringsmedel. Det gör att sprickorna i berget tätas så att vatten hindras att tränga in i tunneln.

Figur 5. Med hjälp av borraggregat borras flera hål samtidigt enligt ett noggrant bestämt mönster.

Figur 6. Hålen laddas och tändanordningen kopplas. Berget Figur 7. Sprängningen förbereds genom att koppla samman sprängs. Hålen sprängs inte samtidigt utan med fördröjningar spränghålen så att laddningarna detonerar med tids för att minska vibrationerna. Spränggaser ventileras bort. förskjutningar. Berget lastas ut och körs bort med lastbil till bergkross eller till bergfyll.

8 Hisingen Så undviker vi skador Borra-sprängteknik är en säker och beprövad tek-

T in g nik. Innan sprängningar påbörjas görs en grund- s ta d s tu n n lig inventering av alla fastigheter som kan beröras. e ln Säveån Bagaregården

ån Utrustning, ömtåliga föremål och andra särskilt s g r

llb

n känsliga objekt skyddas, förstärks eller flyttas. Vid v Gu l e

ä g ta ä ö v G s ä varje sprängning registrerar vi svängningarna för n

Å att säkerställa att vi håller oss inom tillåtna nivåer Hisingen an at wg Olskroken för att undvika skador. ko ra G K ö n en t te gsväg a år dber ä M Gullbergsvass Olskroks- Re Vi utreder nu byggnaderna längs tunnlarna. En lv Skansen b motet ro Lejonet Ko n Gubbero- b b parken del byggnader vet vi att vi måste åtgärda för att de ar tan na ga s s hu t v. berörs av arbetena med betongtunnlarna. Andra Kru Post- terminalen ån Göteborgs- s byggnader ska utredas ytterligare. Byggmaterialet operan g er

llb

Nils Ericson- Gu terminalen har också betydelse där armerad betong är mindre atan veg gre Bur lv Göteborg vibrationskänsligt än till exempel kalksandsten. ä Central ta Polhemsplatsen ö Drottning- Kasinot Apoteks- torget Posthuset G huset Borrningsarbeten skapar vibrationer i berg- Fattighusån Figur 8. InteriörPackhu sfrån- Residenset Brunnsparken platsen Ullevi- n- Gamla grunden som i ogynnsamma fall kan ge stomljud n am Ös motet h l ora St len Ullevi e Lunden tra Lilla Torget kana Ullevi n Trädgårds- n u n ln H Residenset t e e

föreningen a i närbelägna fastigheter. Stomljud är vibrationer d Vä am n n Inom d r a str tr tun n å Vallgraven g. ta Gårda G a lvs . g Ha Stureplatsen som fortplantar sig i marken och sedan strålar ut Ä s Gö u a h Otterhällan m r d S d a ng ö n te B ta n S . ga . t n gs n S från byggnadsstommen som ett lågfrekvent ljud. S u lé t K l u A re a g y a Va N Sk llgraven ta n E ån Vi kartlägger nu de fastigheter där det skulle kun- Heden 6 e K g u a n t Rosenlund g an s na inträffa, till exempel vissa byggnader norr om p S ö o d r r Järntorget ts a a v n v ä a e g Vasastaden at n e Korsvägen. g y n Scandinavium a e as n Hagakyrkan V Lorensberg Vissa verksamheter kan också vara känsliga Haga Sankt Svenska Sigfrids Station Korsvägenmässan Station Haga plan n för stomljud och vibrationer. Exempel på lokaler L teväge i gry n Ör n Handels- Korsvägen é Götaplatsen g högskolan a där verksamheterna ställer speciella krav är Göte t a n Örgryte

borgsoperan, Kurs- och tidningsbiblioteket och n

a t

g a

d Liseberg

Universeum. a

k E

Övre Husargatan Carlanderska Landala Mö Servicetunnlar byggs Mö ln

da ln lsv da först som arbetstunnlar äg lså en n För att inte byggtiden ska bli för lång behöver vi Chalmers Johanneberg jobba på flera avsnitt av bergtunneln samtidigt. Kallebäcksmotet

Dessutom vill vi även av andra anledningar arbeta R v 4 på flera fronter samtidigt. Det går då att skifta ut- 0 Figur 9. Inom cirklarna återfinns de mest ekonomiska lägena rustning och personal mellan fronterna istället för arbetstunnelns mynning. Gator som kan ta emot Almedal för att vänta på att det blir deras tur i arbetscykeln byggtrafiken har markerats. igen. Därför kommer vi att använda oss av arbets- Sahlgrenska tunnlar som från lämplig angreppspunkt på mar- sjukhuset ken arbetar sig ner till huvudtunneln. Från den mitten möts fronterna som arbetat sig fram från punkten skapar vi två tunnelfronter som arbetar vardera Haga respektive Korsvägen. sig utåt åt vardera hållet. När bygget är klart kom- Eftersom det är viktigt att snabbt få ut berget i mer dessa arbetstunnlar att vara en del av säker stationerna för att komma igång med alla betong- hetskonceptet och också kunna nyttjas av drift- och inredningsarbeten ansluter arbetstunnlarna och underhållspersonal. nära stationerna. För bergtunneln mellan Haga och Korsvägen Arbetet med servicetunneln, se figur 2 som redo har vi beräknat att vi behöver två arbetstunnlar. visar tvärsektionen, kan löpa parallellt. Det gör att Från arbetstunneln för Station Haga tar vi upp det finns fyra fronter att arbeta på vilket skapar två fronter, en som arbetar sig fram mot statio- god ekonomi för arbetena. nen och en som spränger ut spårtunneln i rikt- Från cirka 30 meters djup, där arbetstunneln ning mot Korsvägen. Vid Korsvägen öppnar vi på ansluter till spårtunneln, ska arbetstunneln helst motsvarande sätt upp två fronter. Någonstans på nå markytan på så kort sträcka som möjligt, med

9 Hisingen

T in g s ta d s tu n n e ln Säveån Bagaregården

ån

g r

llb

n v Gu l e

ä g ta ä ö v G s ä

Hisingen an at wg Olskroken ko ra G K ö n en t te gsväg a år dber ä M Gullbergsvass Olskroks- Re lv Skansen b motet ro Lejonet Ko n Gubbero- b b parken

ar tan na ga s s hu t v. Kru Post- terminalen ån Göteborgs- s operan g er

llb

Nils Ericson- Gu terminalen atan veg gre Bur lv Göteborg ä Central ta Polhemsplatsen ö Drottning- Kasinot Apoteks- torget Posthuset G huset Fattighusån Packhus- Brunnsparken platsen Ullevi- Gamla motet n l

Ullevi e Lunden Ullevi n Trädgårds- n u

föreningen a

Gårda G hänsynStureplats etilln den lutning som last- och driftfordo- S te n n nen klararS av. För den lägsta byggkostnaden sö- llé tu A re a g y a Va N ker vi därför en Sk tunnelmynning på en radie av llgraven ta n E ån Heden 6 cirka 200 meter fråne den punkt där vi vill etablera g

t Rosenlund våra tunnelfronter,an se figur 9. I flera fall väljer vi Järntorget an ändå att göra arbetstunneln längre och dyrare till Vasastaden at ag Scandinavium as Hagakyrkan V exempel för att kunna mynna vid en större väg. Haga Andra viktiga aspekter är möjligheten attSan kutt - Nedre Fogelbergsgatan Svenska Sigfrids mässan Station Haga nyttja redan befintliga arbetstunnlar/serviceplan - n L teväge i gry n Ör n Handels- tunnlar från andraKors väprojekt,gen till exempel Göta- é Götaplatsen g högskolan a

t a tunneln. Där det inte är möjligt söker vi en plats n Örgryte där berget stupar brant så att vi slipper stora in-

Folke Bernadottes gata n

a t a

grepp i omgivande markområdeng när vi ska bygga a

d Liseberg

n a

tunnelmynningen. Vi harl också ett ansvar att se

k E Annedal Föreningsgatan till att intrånget och störningarna blir så små som Övre Husargatan möjligt. Därför vill vi Cundvikaarlanderska att ligga nära bostä- Mö Mö Muraregatan der och vi vill se till att bergtransporternaln snabbt da ln lsv da kommer ut på större vägar. äg lså en n Av kartan på sidan 5 framgår var vi föreslår att

byggaChalmer sarbetstunnlar.Joha nEfterneber gatt Västlänken tagits i Figur 10. Fyra platser undersöktes för arbetstunnel Haga. drift kommer dessa tunnlar också att fungera som Kallebäcksmotet Ovalen visar det läge på huvudtunneln där det är önskvärt att servicetunnlar vilket innebär att de ska vara till- R arbetstunneln ansluter. v 4 gängliga för räddningstjänsten och driftspersonal. 0 Utrymningsscenariot bygger på att det finns ut- rymningsmöjligheter var 200-400 meter. Under Almedal Otterhällan finns ingen parallell servicetunnel så där måste arbetstunnlarna ligga tätt. Dessa an- vänds för såväl service som för utrymning/rädd- Sahlgrenska sjukhuset ningsinsats. Två arbetstunnlar innebär också att ett besvärligt parti under Kungsgatan, där det ser ut som berget kluvits med ett yxhugg, inte behö- ver leda till att arbetet stannar upp. Arbetstunneln för Station Haga är en av de viktigaste för att klara tidsplanen men också den där det är svårast att finna en plats som inte ger störningar för boende. Av fyra studerade platser har vi funnit att Muraregatan är den placering av Muraregatan arbets-/servicetunnelns mynning som ger minst olägenheter. Väljer vi den platsen kommer vi att föreslå skyddsåtgärder för att säkerställa trafik säkerhet och för att begränsa olägenheterna. Vi har också påbörjat studier av ytterligare ett alternativ med en längre arbetstunnel med mynning nära Linnéplatsen. Förutom kostnaderna måste vi då också beakta inverkan på den totala byggtiden. För service-/arbetstunnel vid Korsvägen utgår vi från ett läge intill Chalmerstunneln. På mot- satt sida om Mölndalsvägen vid Universeums parkering planeras en arbetstunnel för att kunna spränga ut spårtunneln i Liseberget. Figur 11. Utredningsområde för alternativa påslag för För Almedalstunneln anläggs en arbetstunnel arbetstunnel Haga. från Sankt Sigfridsgatan.

10 *# !(

*# !( *# E20

*# !( !( E45 !( *#

!( !(

!( E6

Götatunneln * # !( !( #* *# !( !( !( !( *# !( !( Figur 12. Exempel på beräkningar av byggbuller vid Station !( !( Haga. Riktvärdena överskrids för de röda byggnaderna. För Under Mölndalsvägen *# !( blå byggnader, till exempel Hagakyrkan (18) undersöker vi utredning #* vilka bullernivåer som ska gälla. *#

Teckenförklaring Genom arbetstunnlarna sker transporter för (! Utfart schaktmassor Transportväg byggtrafik/schaktmassor bergtunnelarbetena. Till arbetsplatserna trans- Stor trafikled porteras bland annat bränsle, borrstål, cement Götatunneln och bergbultar. Speciella regler gäller för hante- ring av sprängmedel. Senare kommer material för Figur 13. Möjliga transportvägar som ligger som underlag för att beräkna konsekvenser av byggtrafiken. inredning. Från tunnlarna transporteras främst sprängsten. Eventuellt väljer vi att anlägga en 0 500 1 000 1 500 2 000 m krosstation i tunneln. Då finns alternativet att transportera materialet på transportband till prå- vilket sammantaget innebär att trafiken under mar. Det senare kan vara aktuellt vid Otterhällan. driftskedet knappast blir märkbar. Material för spårläggningen tas in via huvud- tunnlarna med speciellt utrustade maskiner. Anläggningar i betong kräver De största bergmängderna tas ut via arbets- schakter och trafikomläggningar tunnlarna för Haga och Korsvägen. Planeringen Där Västlänken anläggs i jord/lera byggs tunneln av hur vi ska transportera bergmassorna med så i betong. Av kostnadsskäl vill vi undvika djupa lite störningar som möjligt pågår. Till det kommer schakter men höjdläget bestäms av många skäl. återvändande tomtransporter och transporter Styrande är möjligheten att ta hänsyn till befint- med byggmaterial. liga konstruktioner som Götatunneln, Residenset, Vid tunnelmynningarna etableras bodar och Hagakyrkan och Gårdatunneln. Vidare behövs ett teknisk försörjning till arbetsplatsen. Vi gör nu utrymme ovanför tunneln där man kan lägga kor- beräkningar för att kunna hålla oss under de rikt- sande ledningar. Vid Korsvägen planerar Göte värden som gäller för buller och luftföroreningar borgs Stad en vägtunnel som ska avlasta Korsvä- från byggarbetsplatser. gen. Den ska inrymmas över stationstunneln. Vid Då arbetstunnlarna också utgör serviceväg be- Haga behöver man korsa under Rosenlundskana- hövs vid tunnelmynningarna uppställningsmöj- len och vid Göteborgs Central ska det vara möjligt ligheter på cirka 500 m² för räddningstjänsten. för gående att passera över spåren i den färdiga I första hand utnyttjas då befintlig gatumark. stationen men ändå planskilt från yttrafiken. Servicebilarna trafikerar inte tunnlarna dagligen

11 Sammantaget behövs därför djupa schak- porära broar och ledas tillbaka allteftersom del ter, som mest upp till 35 meter under markytan. etapper blir klara. Schaktväggar och schaktbotten förstärks därför med stödkonstruktioner. Station Centralen De största schakterna återfinns vid statio- När vi bestämmer i vilken ordning vi ska bygga nerna. Den till ytan största schakten är vid Göte- Station Centralen är det viktigt att vi samordnar borgs Central medan den djupaste schakten är vid det med byggandet av Hisingsbron. Vi planerar Rosenlundskanalen. för att kunna grundlägga delar av stationen innan Vi planerar nu hur schakterna kan utföras. Det Göteborgs Stad börjar bygga Hisingsbron. Delen är inte troligt att vi väljer att göra några få stora västerut fram till Östra Hamngatan kan inte på- schaktgropar för att bygga tunneln. Istället delas börjas förrän den nuvarande Göta älvbron rivits. arbetet upp i etapper där en del av betongtunneln För att kunna bygga den mittre stationsdelen byggs och därefter täcks över. Sedan schaktas måste den norra delen av Nils Ericsonterminalen för nästa sektion som byggs och täcks över. Till- utrymmas och berörda bussuppställningar flyttas vägagångssättet säkerställer att det finns mark temporärt till annan plats. När tunnelsektionerna tillgänglig för att kunna leda om trafiken och för byggts och fyllts upp till markplan flyttas bussar- att ha som materialupplag. Allteftersom tunneln na tillbaka. blir klar utnyttjas även utrymmen under mark för För att bygga stationen, som totalt sträcker sig upplag. över cirka 900 meter, planerar vi för att kunna ha Ett alternativt tillvägagångssätt är att bygga 2-3 schaktgropar öppna åt gången. Schaktgropar- temporära broar över schakten. Speciellt för gång- nas storlek beräknas vara 100-200 meter och upp- och cykeltrafik som är känslig för omvägar kan delas i tvärled i sektioner. Den totala schaktbred- temporära broar vara en möjlighet. den för stationen antas bli cirka 65-70 meter. Mark kommer också att behöva tas i anspråk för Efterhand som delar av stationen kan färdig- byggvägar ner till schaktbotten och för att få plats ställas återskapas nuvarande marknivåer och ytan att bygga stödkonstruktioner och brofundament. kan användas till att bland annat leda om trafiken, Spårtrafik som passerar schakterna kommer i se exempel från Götatunneln i figur 14. Vi räknar första hand att successivt ledas om, ibland på tem med att upprätthålla trafiken i området genom att flytta vägar och infarter till de delar som inte be- står av schakter. I något tidsskede kan det även bli aktuellt med temporär bro över schakten för att upprätthålla trafiken. Söder om den blivande stationen kommer schakterna nära befintliga byggnader. Vi arbetar nu på lösningar som gör det möjligt att nå last gatan till Nordstan och att komma norrut från parkeringshuset under hela byggtiden. Även under mark finns potentiella konflikter med befintliga källarplan. Vi studerar även där olika lösning- ar som kan vara temporära, alternativt utformas som permanenta lösningar.

Station Haga och Rosenlundskanalen Temporära spår- och bilbroar föreslås över schakten i Alléstråket. Rosenlundskanalen och Stora Hamnkanalen kommer inte att vara stängda samtidigt. Det kan innebära att vi ser över möjligheten att bygga så att båttrafik även kan medges under byggtiden. Gående och cyklister leds på separata broar. Schakten genomförs etappvis.

Figur 14. Trafiken leds över på färdigbyggd tunneldel. Exempel från Götatunneln. 12 Station Korsvägen som sker och i tid kan vidta åtgärder. Utformning Station Korsvägen byggs i flera schaktetapper som av villkor och omfattning av kontrollprogrammet möjliggör att buss- och spårvägstrafik kan flyttas beslutas av mark- och miljödomstolen. temporärt för att sedan flyttas tillbaka i sitt permanenta läge. Gång- och cykeltrafik kommer att Störningar kunna passera området under hela byggtiden, och Störande verksamhet kommer att begränsas i en- bilar kan angöra angränsande fastigheter. Arbetet lighet med Naturvårdsverkets gällande riktvär- planeras samordnat med Göteborgs Stad för att det den för byggbuller och komfortstörande vibratio- ska vara möjligt att också bygga en vägtunnel. ner. Det innebär att det nattetid inte ska utföras störande arbeten. Vilka metoder som väljs har Förberedande arbeten också betydelse. Där till exempel spont eller pålar Innan schaktarbetena startas sker omfattande ar- slås ner, kan det krävas särskilda bullerutredning- beten med att flytta ledningar så att de dras utan- ar och restriktioner. för schaktområdet. Det fordras också arkeologiska utgrävningar innan byggarbetena startar. För att Anläggningar ovan jord kunna planera dessa gör vi nu förundersökningar. För att Västlänken ska kunna fungera krävs för- utom spåren också en rad tekniska försörjnings- Grundvattenpåverkan system. Dessa kräver utrymme dels ovan jord och Vi kartlägger nu riskerna med att schakterna kan dels under jord. Ambitionen är att så mycket som påverka grundvattenflöden. De tillfälliga kon möjligt ska inrymmas under jord. Därför åter- struktionerna kan fungera som en underjordisk finns elektrisk utrustning, pumpstationer och damm som gör att grundvattenytan stiger på ventilationsanläggningar i speciella teknikutrym- uppströmssidan och att grundvattenströmmarna men under jord. söker sig andra vägar. Det kan också bli för stora Anläggningar ovan mark behövs ändå, bland vattenläckage in i schaktgropen som hålls torr annat för att ta in och leda ut luft. För tunnlarna med hjälp av pumpar vilket kan ge en sänkning av behöver vi ett ventilationssystem som cirka var- grundvattennivåerna. För byggskedet upprättar annan kilometer byter luft så att tunnelluft väd- vi därför ett kontrollprogram så att vi genom att ras ut och friskluft tas in. Det åstadkommer vi mäta grundvattnet hela tiden har kontroll på vad genom att ta upp ett schakt till markytan från en

Anläggningar ovan jord Allmänventilation Tryckutjämningsschakt Ska skapa god luftmiljö på stationerna och Ska begränsa tryckändringarna i anläggningen ventilera tunnel och teknikutrymmen. Vid och därmed minska lufthastigheten i rulltrapps- stationerna krävs uteluftsintag för att tillföra schakten. Det krävs två till tre schakt per station friskluft. Dessa ska placeras där luften är ren, och de utformas på samma sätt som brandgas- skyddas mot nederbörd och kan integreras med ventilationen. en byggnad. Samma schakt fungerar även för frånluft från stationerna. Mellan stationerna Serviceschakt krävs också schakt för frånluft. För att minimera Behövs för utrymning och teknisk service av påverkan i närområdet behöver frånluften tunneln. Vid stationerna integreras serviceschak- släppas ut sju meter ovanför markytan. ten med uppgångarna. Vid serviceschakt krävs en byggnad ovan mark samt möjlighet till Brandgasventilation parkering. Utanför stationerna används arbets- Ska evakuera brandgaser från stationen i händel- tunnlarna som serviceschakt i driftskedet. I övrigt se av brand och utrymning. Två till fyra schakt används befint liga berganläggningar, vilket krävs per station. Schakten ska vara minst en innebär att endast fyra nya serviceschakt behövs. meter ovan mark och placeras minst åtta meter från fasad.

13 an at wg L ko i l a l r a K n n a B e t rt ga an o å w at m M S g G ko a t ss m r a va ö s K d rg e t n st e a b n e ll rt j u ä å ä G l M n v a b r an r e t o g a

n a sg t ag a B sl n rg Be T n (!E de an le at a g n öt w n o ta G r a ako sg r b uthu K v r n l K rte ä å a M t V ö

G (!E (!E V

T B (!E atan ltorgsg Kana

N i ls E B Brandgasschakt r icso N i ls n E E s Entré/uppgång r g i tan a cso tan a N a lsg ta veg å o e m n n ggr nn r s T Tryckutjämningsschaktur a d B Sp g st a t a a d n s V Ventilationsschakt t o

r g n e gata t ns Odi Figur 15. Anläggningar ovan jord vid Station Centralen. Bilden visar omfattningen av anläggningarna ovan jord som ska integreras i den nya stadsbebyggelsen över stationen.

underjordisk frånluftsstation vars fläktar släpper Tunnelsystemet byggs med möjlighet till utrym ut luften på rätt höjd. En sådan ventilationsbygg- ning och räddningsinsatser var 200-400 meter. nad, cirka sju meter hög och 40 m² stor planeras Mellan Haga och Korsvägen och även öster om i området kring Fjäderborgen för tunneln mellan Liseberg till Almedal kan det ske till den paral- Haga och Korsvägen. Vid stationerna planeras lella servicetunneln. På övriga platser utrymmer ventilationsbyggnaderna att i första hand integre- man genom serviceschakt till ytan. På ytan vid ras med omgivande byggnader. Så görs också med dessa platser uppförs därför en byggnad på cirka ventilationsbyggnaden på Otterhällan. 80 m². Utanför byggnaden behövs cirka 500 m² på Även teknikutrymmen under mark behöver allmän plats, till exempel gata, för att få plats med ventilation så att det går att arbeta där men ock- fordon och utrustning som behövs för räddnings- så för att kyla utrustningen. Dessa ventilations insatsen. Serviceschakten används under drift schakt är dock små och kan kanaliseras till lämpli- tiden av servicepersonal. ga punkter i markytan till exempel via närbelägna Anläggningarna ovan jord måste anpassas och serviceschakt. införlivas i den befintliga och kommande bebyggel- Uppstår det brand i tunneln eller på någon av sen. Detta styrs av Göteborgs Stad genom detaljpla- stationerna tas all fläktkapacitet i anspråk för att neprocessen. I figur 15 visas förslag på hur anlägg- leda bort brandgaser. Dessa släpps ut i marknivån ningarna ovan jord placeras vid Station Centralen. genom ett brandgasschakt som inte kräver någon Göteborgs Stad kommer att utveckla planerna för särskild byggnad annat än ett fundament. Schak- stationsområdet tillsammans med fastighetsägar- tet täcks av ett cirka 20 m² stort galler. na och det kan innebära att platserna kan komma När ett tåg passerar genom tunneln uppstår att justeras. Anläggningarna blir därmed en inte- ett övertryck framför tåget. För att förhindra att grerad del i den nya stadsstrukturen. tryckvågen ger upphov till luftdrag i någon av I parkmiljöerna vid Haga och Korsvägen blir stationerna anlägger man ett tryckutjämnings- förutsättningarna annorlunda. schakt vid vardera infarten mot stationen. Ett Figurerna 16 och 17 visar de tänkta placeringar- sådant planeras till exempel i Fogelbergsparken. na av schakterna. Brandgasschakten behöver inte Det har samma gestaltningsförutsättningar som vara höga eftersom de endast används vid excep- brandgasschakten. tionella situationer.

14 Arsenal atan sgatan ksg R ver a äro M o L u a l g W a a ± s lle in n b s e g r a g t s a g Ro n a senlun tan t dsgatan sga a lgren Sah V i kt

o r n i

a o

r b r

b s

u l

P n uste e rviksp s latse o

n R V én Nya All N Norra Allég E y atan V a Al lén a T sa Södra A E llégatan p l a t K s Par e kgatan a n r l B G

u st atan a org v St sg Haga Ö stergata a V t a i E kt n r o i B k r i a D

n g a

t a h

a n t l ta a b g ga ns n e s a l llm r l e Hag B g a n u ygata sg k B Brandgasschakt g a a t

n t a a

ä g n r

o p

k E S Entré/uppgång r

n y n a a K t n t ata a a g a sa g a g g V T l r Tryckutjämningsschakt a a

ko s H

S u H V Ventilationsschakt0 50 100 m Vasagatan (!E V

Figur 16. Anläggningar ovan jord vid Station Haga.

M ä en S ssa väg öd rgryte ra ns Ö v ä ga ± g t en a vägen Örgryte Sö dr Jo a h vä an ge ne n be (!E rg K s or (!E F ga svä å ta g n g e e ls n å S n kyt g e T V te (!B n g D a icks t T a n R n a e o t ns n E a tr sg öm sg sg a jk a ta i ta n W n

V f lo n O se lat g sp vä å s M ög n H a a n ck n r y rappo L h grens T e Lund i m

r s

vä

L g u E

e d

n a

sg g

a t

a n B Brandgasschakt n S ö d r S E a ö Entré/uppgång v d ä r g a

e v n ä g T Tryckutjämningsschakt e n n Carlandersplatse V Ventilationsschakt 0 50 100 m

Figur 17. Anläggningar ovan jord vid Station Korsvägen.

15 Ventilationsbyggnaderna görs höga för att man möjligt att ta sig till och från byggplatsen med ska få en utspädningseffekt och de är därför svå- byggfordon. rare att dölja i parkmiljön. I järnvägsplanen ingår Där anläggningarna ovan jord ligger ovanför en ett gestaltningsprogram som redovisar hur nya bergtunnel måste ett vertikalt bergschakt tas upp. byggnader kan förhålla sig till omgivningen. De kan borras eller sågas upp med hjälp av spe- Till anläggningarna ovan jord ingår också tun- cialutrustning, alternativt sprängas ut. Anlägg nelmynningar, till exempel de platser där service- ningar ovan betongtunnlarna blir en del av be- tunnlar når ytan. Placeringen redovisas i avsnit- tongarbetena för tunneln. tet om arbetstunnlar. Arbetena med anläggningarna ovan jord har en begränsad byggtid. Under byggtiden ska det vara

Arbetet fortsätter

Projekteringen har nu kommit så långt att vi kan se var vi har hittat lösningar vi tror på, men även var vi har svårigheter och risker. En del av dessa kommer vi att behöva klara ut i järnvägsplanen så att vi är säkra på att vi har tillgång till den mark som vi kommer att behöva för att genomföra projektet.

Nordstan Kungsgatan Vi arbetar för att finna lösningar som säkerställer Där tunneln passerar Kungsgatan under Otter- att det är möjligt att parkera, lasta och lossa under hällan finns en zon med sämre bergkvalitet. Det hela byggtiden. finns etablerade förstärkningsmetoder för att ta sig igenom svaghetszonen. Vi utreder hur vi han- Kvarnberget terar detta på bästa sätt och har tagit höjd för de Vi anpassar linjen med hänsyn till var resterna extra arbetena i tidplanen. av stadens tidigare försvarsanläggningar, de så kallade befästningsverken, finns under jorden. Skattehuset Rosenlund Det kan innebära att vi berör grundläggningen till Det så kallade Skattehuset i Rosenlund är grund- två fastigheter och vi undersöker därför de bästa lagt på pålar och för ett sådant hus behöver man metoderna för att förstärka dessa. först göra en avväxling så att huset vilar på en pro- visorisk grundläggning, till exempel en fackverks- Residenset balk grundlagd på ett fåtal stöd. När tunneln är Under Residenset byggs tunneln i berg. Bergpå- byggd vilar sedan huset på tunneltaket och stöd- slaget, det vill säga gränsen mellan betong- och konstruktionerna kan tas bort. bergtunnel, hamnar preliminärt under Södra Hamngatan, norr om Residensets fasad. Vid bygg- Hagakyrkan nation av tunneln under Residenset används för- Konstruktionerna för Station Hagas norra upp- siktiga byggmetoder. gång ligger på 20 meters avstånd från Hagakyr- kan och cirka åtta meter under mark. Vi undersö- ker metoder som ska göra det möjligt att undvika intrång i Haga kyrkoplan.

Station Haga södra uppgången Det finns två olika alternativ för en sydlig upp- gång för Station Haga. I ena alternativet mynnar uppgången i Vasagatan vid Kurs- och tidnings biblioteket. I det andra alternativet byggs en upp- gång inom Handelshögskolans kvartersmark i Figur 18. Avväxling. Exempel från Götatunnelns byggskede. hörnet Vasagatan/Haga Kyrkogata.

16 Figur 19. Johannebergs landeri.

Johannebergs landeri med nya byggnader efter Västlänkens utbyggnad. Vid byggnaden inom Johannebergs landeri ligger Delar av Rondo, framför allt de icke-publika de- schaktgränsen för betongtunneln nära Landeriet. larna, kommer också att påverkas av Västlänkens Vi behöver därför förbereda arbetet med att för- utbyggnad. Rondo som funktion kommer dock att stärka berget. Konsekvenserna för Landeriet och bibehållas under byggtiden. vilka lösningar som blir aktuella beror på ifall Göteborgs Stad genomför sin planerade vägtun- E6 nel. Arbetet styrs här av möjligheterna att stänga av körfält vid känsliga moment. Där vi går över från Korsvägen betongtunnel till bergtunnel är bergvalvet över Knutpunkten Korsvägen är besvärlig redan tunneln tunt och kan behöva förstärkas. Vi passe- idag och vi har att tillsammans med Göteborgs rar också under Gårdatunneln. Det gör att arbete- Stad bestämma hur vi lägger om trafiken i olika na går långsamt i början. På- och avfarten och del byggskeden, eventuellt kombinerad med omled- av parkeringen försvinner under del av byggtiden. ning av en del vägtrafik. En avgörande fråga är då ifall Göteborgs Stad avser att bygga sin planerade Förorenade massor vägtunnel. En del av Västlänken passerar genom gammal industrimark med fyllnadsmassor som är delvis Liseberg förorenade. Vi förbereder oss genom att ta prover Lisebergshallen och huvudrestaurangen på Lise som fastställer föroreningsgraden. Vi har påbörjat berg rivs enligt det förslag som vi tagit fram till- ett arbete att tillsammans med länsstyrelsen och sammans med fastighetsägaren och Liseberg, miljöförvaltningen ta fram strategier för hur vi men avses kunna byggas upp på nytt eller ersättas hanterar massor med olika halter av föroreningar.

17 Inga stora förändringar i Västlänkens utformning sedan lägesrapporten i maj 2013

Endast smärre förändringar har gjorts av projektet jämfört med det som presenterades i lägesrap- porten i maj 2013 och på utställningen i Nordstan. Dels har vi tagit intryck från samrådet, dels har vi fått nya och mer detaljerade beskrivningar av platsspecifika förhållanden. Vidare har vi tagit en del beslut där vi i våras hade flera alternativ.

• Smärre justeringar har gjorts av spårlinjen i • Det blir bara en uppgång söderut för Station och med att vi fått bättre kunskap om bergkva- Haga. I den norra delen byggs uppgångarna litet. En justering av linjen under Otterhällan längs Allén och vid Pustervikskajen. gjordes därför. • Stationsläget Korsvägen har optimerats i höjd- Olskroken läge för att medge en korsande trafiktunnel för Inom Olskrokens bangård finns en av landets vägtrafik. mest komplicerade järnvägsknutpunkter. Här möts Västra Stambanan, Norge/Vänerbanan och

Olskroken Idag.pdf 1 11/11/2013 9:12:22 PM

S Bohusbanan för gemensam anslutning in mot “ M lakthusga ar ieholmsbr Göteborg. I samma spårsystem finns Hamnbanan, Göta Älv IDAG tan ” on “Triangelspår Godstågviadukten mot Västkustbanan, spår mot ” nbanan et” Gullbergsvass, där bland annat Kombiterminalen ” geVäner en “Nor “Hammar Gamlestadstorg och Postterminalen finns, samt spår mot Sävenäs Marieholm rangerbangård. Det är i detta spårsystem som

eån Säv också Västlänken ska ansluta.

M Under senare år har en rad åtgärder vidtagits

, Y

CM MY väg för att skapa tillräcklig kapacitet inom och i an- CY “ CMY opa S kär K ur an E slutning till Olskrokens bangård. Andra är på väg ” amlestadsvägen G att starta upp, såsom Marieholmsbron. Nu har pla- Mot Gullbergsvass ner och förväntningar på ännu mer växande gods-

“Säv och persontrafik lett till ett förslag att bygga ett ” Gustavs- enäs en ” Depå Olskroken odstågs- platsen G Eur “ “ opa V. S planskilt spårsystem i Olskroken. Det är mot detta viadukt väg tambanan , E20 ” väg, E20 Europa projekt som Västlänken ska anslutas och använ- Ånäs- fältet Ånäsvägen das för att utveckla trafiken på de olika banorna. Projektet finns med i förslaget till ny åtgärdsplan “ S M lakthusga ar ieholmsbr som regeringen väntas besluta om våren 2014. Göta Älv tan ” I dåvarande Banverkets beslut från december FÖRSLAG on “Triangelspår ” nbanan et” 2007 ansluter Västlänken i plan till Olskrokens ” geVäner en “Nor bangård strax öster om en ny bro över E6. Om re- “Hammar Gamlestadstorg Marieholm geringen nästa år beslutar om denna omfattande om– och nybyggnad av spårsystemet i Olskroken eån Säv så kommer anslutningen till Västlänken att se

väg annorlunda ut. Norr om depå Olskroken byggs

“

opa S kär

ur nya spår mot Bohusbanan och Norge/Väner an E

” amlestadsvägen G Gods banan samt nya broar mot Västra stambanan för VSB U “Västlänken” pp “Västlänk att undvika konflikt med Norge/Vänerbanan. Vid en”

“Säv Gustavsplatsen ansluter Västlänken mot Västra ” VSB Ner enäs ” en Gustavs- dstågs- Depå Olskroken o platsen G E “ ur “V viadukt opa . väg Stambanan , E20 ” väg, E20 Europa Ånäs-

Ånäsvägen fältet

Figur 20. Schematisk spårbild över Olskroken.

18 Stambanan mellan de båda huvudspåren. Spår- Området är idag redan ett gigantiskt trafik justeringar fortsätter ungefär fram till det gamla område och konsekvenserna av utbyggnaden lokstallet i Sävenäs, dieselverkstaden. ligger främst i stadsbildsfrågan. Nya broar kan Till större delen sker utbyggnaden i Olskroken hindra dagens utblickar över älvlandskapet men inom Trafikverkets fastigheter, eventuell fysisk också tillföra nya arkitektoniska tillskott i stads- påverkan på övriga fastigheter inom den utpekade bilden. Även bullersituationen kan ändras. Trafik- korridoren är under utredning. Just nu pågår verket studerar nu den negativa påverkan som projektering av placeringen av spår och broar i detta kan medföra för att kunna ge förslag till åt- området. gärder.

Figur 21. Flygfoto över järnvägsområdet i Olskroken.

19 Figur 22. Montage med förslag till ny bro över E6/E20.

Almedal slutas att gå från Almedal direkt mot Mölnlycke. Västlänkens tunnel kommer att mynna strax söder Vid projekteringen efterstävas också självklart att om befintlig mynning för Gårdatunneln. minimera markintrången i fastigheterna längs I Almedal ska Västlänken anslutas till befint- Västkustbanans västra sida. liga järnvägar, söderut mot Kungsbacka (Väst- Planeringen och prövningen av järnvägsplanen kustbanan) och österut mot Borås (Kust-till-kust- för Västlänken måste avse hela det projekt som banan). Mot Västkustbanan planeras även den ska byggas. När det gäller anslutningen i Almedal nya dubbelspåriga järnvägen mot Borås (Göta- kan denna komma att redovisas i en egen järn- landsbanan) att ansluta. I en förstudie från 2010 vägsplan som bedöms bli mer praktisk hanterbar för sträckan Almedal-Mölnlycke redovisas två mot bakgrund av bland annat osäkerheten med huvudalternativ. I det ena viker den nya banan av den nya järnvägen mot Borås. Alternativt kan det direkt i Almedal och i det andra dras den paral- vara tillräckligt att det av Västlänkens järnvägs- lellt med Västkustbanan till Mölndal för att sedan plan framgår hur tunneln kan anslutas till befint- vika av mot Mölnlycke. Västlänkens anslutning lig eller blivande järnväg utanför planen, vilket förbereds så att båda alternativen ska vara möj- senare kommer att detaljstuderas i kommande liga, samtidigt som vissa justeringar måste göras projekt Göteborg–Borås. på befintliga banor för att få bäst kapacitet mot Konsekvenserna för stadsbilden bedöms bli Västlänken. Det innebär bland annat att Kust- positiva. En ny bro med en genomarbetad utform- till-kust-banans bro över E6 föreslås flyttas cirka ning innebär en förbättring mot dagens situation. 400 meter söderut. Bron skulle sedan även kunna Grönområdet som påverkas ligger inom en verk- användas för ett av spåren om den nya banan be- samhetsfastighet.

20 Förslag till ny bro

Figur 23. Västlänkens anslutning i Almedal.

21 Vad sker härnäst i projekt Västlänken?

Trafikverket arbetar med järnvägsplanen enligt en väl etablerad process. Samråd sker kontinuerligt och det kommer att finnas flera möjligheter att lämna synpunkter.

Vad händer med mina synpunkter? och miljö. I MKB:n ges också förslag till försik- Det är inte bara allmänheten som lämnar syn- tighets- och skyddsåtgärder för att minska kon- punkter på Västlänken utan vi skickar också den- sekvenserna. Länsstyrelsen ska godkänna MKB:n na lägesrapport till statliga myndigheter och kom- innan järnvägsplanen ställs ut för granskning. muner och till olika organisationer. Vi kommer När MKB:n är godkänd av länsstyrelsen och att ge särskild information till berörda fastighets järnvägsplanen är sammanställd ställs den ut för ägare om det som kan ske med deras fastigheter. granskning. Vi planerar att genomföra ytterli- De synpunkter och nya fakta som vi får ta del av gare ett samrådtillfälle under hösten 2014 innan tar vi med oss i utformningen av Västlänken och granskningen, där vi presenterar det kommande planeringen av byggskedet. Hittar vi bra lösningar planförslaget till järnvägsplan. Granskningen av ändrar vi utformningen. järnvägsplanen planeras till december 2014. Vi kommer att annonsera om när och var förslaget Och sen då? finns tillgängligt och publicera det på Trafikver- Den fortsatta planläggningen leder fram till en kets webbplats. Du får då möjlighet att yttra dig järnvägsplan som på ritningar och i text redovisar innan Trafikverket beslutar om fastställelse. Om var järnvägen ska gå, var järnvägstunnlarna ska du är fastighetsägare får du ett brev om var pla- ligga och placeringen av till exempel ventilations- nen finns tillgänglig och hur du ska göra om du vill schakt och uppgångar. På ritningarna visas också lämna synpunkter. Inför fastställelsen av planen vilka ytor som behövs under tiden som anlägg- ska länsstyrelsen granska och tillstyrka projektet. ningen byggs och det beskrivs hur bygget påverkar När detta är klart och det finns finansiering för staden. Järnvägsplanen redovisar de skyddsåtgär- byggandet, skickas planen för fastställelsepröv- der som ska genomföras för att till exempel minska ning. Fastställelseprövning görs av Trafikverkets bullerstörningar. centrala funktion Juridik och planprövning. Pla- Järnvägsplanen innehåller en miljökonsekvens- nen fastställs om fördelarna för allmänheten över- beskrivning, MKB. Den beskriver miljön i områ- väger de olägenheter projektet orsakar enskilda det idag och hur projektet kan påverka människor intressen. Beslutet kan överklagas till regeringen.

Milstolpar för Västlänken

2001 2002 2004 2007 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Idéstudie för hur Förstudie om Västlänken med i Baserat på Haga–Korsvägen, Beslut om att Västlänken finns Projektering av Regeringen får Samrådshandling Miljökonsekvens- Ansökan om Förberedande Lagakraft Byggstart. Göteborgs Central Västlänken klar. regeringens förstudien utreds Haga–Chalmers Västlänken ska med i regeringens Västlänken underlag för framme. Samråd beskrivning till fastställelse av arbeten. vunnen skulle kunna Fem utbyggnadsal- framtidsplan för tre sträckningar och Korsvägen är drivas vidare och nationella plan för påbörjas. Arbetet tillåtlighets kring förslagen. länsstyrelsen. järnvägsplan och järnvägsplan utvecklas på kort ternativ och ett järnvägsprojekt och ett förstärk- huvudspåren för att alternativet transportsystemet med tillåtlighets- ansökan. Regeringen väntas Granskning av ansökan till och lagakraft- och lång sikt. förstärknings 2004–2015. Men ningsalternativ Västlänken. Haga–Korsvägen 2010–2021 samt i prövning, besluta om järnvägsplan. mark- och vunnen dom alternativ ingen finansiering (nya spår längs Alternativen via Älvstranden Västsvenska järnvägsplan och tillåtlighet. miljödomstolen. gällande studerades. klar. den befintliga säck- bygger på 19 bäst uppfyller paketet. systemhandling vatten bangården). underlagsrapporter projektmålen. prioriteras. verksamhet. för att spegla alla perspektiv.

22 Beslutar Trafikverket själv om allt? Göteborgs Stad ansvarar för detaljplaner Trafikverket är huvudman för Västlänken. Det Göteborgs Stad arbetar, parallellt med att vi utfor- innebär att Trafikverket är ansvarig för planlägg- mar anläggningen, med hur Västlänken ska regle- ning och byggande. Men Trafikverket driver inte ras enligt plan- och bygglagen. I september 2013 projektet ensamt och en rad tillstånd och beslut samrådde staden om en plan som medger Väst- krävs även av andra myndigheter. länkens sträckning med tunnlar under staden. I planen redovisas också uppgångars lägen och till Tillstånd krävs för vattenverksamhet exempel de ventilationsbyggnader som syns ovan När Västlänken byggs påverkas grundvatten mark. nivåer och på några sträckor byggs Västlänken För övrig markanvändning vid stationerna pla- under vattendrag. Sådana arbeten ska prövas en- neras nya detaljplaner. Staden kommer att sam- ligt miljöbalken i domstol. Trafikverket kommer råda om dessa under andra kvartalet av 2014. De- under 2014 att samråda med fastighetsägare som taljplanerna ska vara klara våren 2016. kan bli berörda av grundvattenpåverkan. Vi föreslår villkor för hur dessa arbeten ska ut- Samordnat arbete kring stationerna föras i en ansökan till mark- och miljödomstolen. Vi arbetar samordnat med Västtrafik och Göte- Domstolen fastställer vilka villkor som ska gälla borgs Stad om stationerna. Västtrafik tar fram pro- efter förhandlingar med sakägarna. Vi planerar gram för stationerna för att precisera sina önske- att lämna in ansökan till domstolen under 2015. mål beträffande ytor, uppgångslägen, utformning, Om du berörs av dessa arbeten kommer du att funktion och gestaltning av resecentrum. kunna lämna dina synpunkter under samrådet 2014 och om de kvarstår även senare direkt till domstolen.

2001 2002 2004 2007 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

23 Korta fakta om Västlänken Vad: En pendeltågstunnel under centrala Göteborg. Två helt nya stationer i staden och ny station vid Göteborgs Central.

Varför: Underlättar resandet i Göteborg och Västsverige. Ger ökad kapacitet för pendeltågstrafiken och ökad tillgänglighet till staden. Minskar sårbarheten i järnvägssystemet.

Nuläge: Projektering pågår.

Byggstart: 2018.

Trafikstart: 2026.

Kostnad: Beräknas till 20 miljarder kronor i 2009 års prisnivå.

Med reservation för förändringar.

Lämna synpunkter Senast den 13 december 2013 vill vi ha dina skriftliga synpunkter. Du kan skicka dem till:

Trafikverket Ärendemottagningen Västlänken Box 810 781 28 Borlänge

eller mejla dem till [email protected]

Ange ärendenummer TRV2013/25920

1 km

Västlänken är en del av Västsvenska Paketet. Västlänken ingår i det så kallade blir lättare att ta sig fram, vi får bättre Västsvenska paketet står Göteborgs Västsvenska paketet som är satsningar och attraktivare kollektivtrafik, tillförlitli- regionens kommunalförbund, Göteborgs som görs på vägar och järnvägar för tåg, gare transporter för näringslivet, bättre Stad, Region Halland, Västra Götalands- bussar, spårvagnar, cyklar och bilar. miljö och utökade pendlingsmöjligheter regionen och Trafikverket i nära Satsningarna ska bidra till att Västsverige för alla som vill bo, arbeta eller studera samarbete med Västtrafik och Transport- utvecklas på ett bra och hållbart sätt. Det på olika platser i Västsverige. Bakom styrelsen.

Trafikverket, Kruthusgatan 17, 405 33 GÖTEBORG. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket .se