ARB ETARHIST ORI A #1 –2/2009 [129 –130]

Sverige och USA – Hushållsnära tjänster – Palme och CIA ARBETARHISTORIA 129 –130

01 ledare : Bortres t... 04 jimmy engren : Skandinaviska socialister i Two Harbors, Minnesota. Arbetarklasskultur och lokal - politik före första världskriget. 12 dorothy sue cobble : Vänskap bortom Atlanten. Arbetarfeministernas internationella nätverk efter andra världskriget 21 emma strollo : Från pigjobb till hushållsnära tjänster – ett historiskt perspektiv. Omslagsbilden: Folkkalendern 29 klaus misgeld : Olof Palme, CIA och Polen. Käll- september 1933. Teckning: Curt kritiska funderingar kring en osannolik historia Peters. 34 kaj björk : Från studentpolitik till Saltsjöbaden. Kaj Björk porträtterar Arnold Sölvén, LO:s förste jurist. 4 41 mats johansson och tage alalehto : Kommu - nism och nazism i lokalsamhället. Lokala aktörer i Båtskärsnäs, Karlsborg och Tärendö under 20 - och 30 -talen

KOMMENTERAT 47 hans larsson : Något om att läs a.. .

NYHETER FRÅN ARAB 49 joan sangster : »Labouring Feminism and Feminist Working-class History in Europe and Beyond» – Conference Report. 51 hans larsson : Om bibliotekets förvärv. 52 maria boman : Accesioner 2008 . 53 arne högström : Brita Åkerman – herrgårdsfrö - ken som blev folkupplysare.

RECENSIONER 58 lars björlin : Anarkismen i Sverige – Henrik 34 Lång, Drömmen om det ouppnåeliga. Anarkistiska tankelinjer hos Hinke Bergegren, Gustaf Henriksson- Holmberg och Einar Håkansson . 59 fredrik lilja : Barn och ungdomar i arbete – Barndom och arbete , Ingrid Söderlind & Kristina Engwall (red). 61 lars björlin : Aleksandra Kollontaj i Norden. – Yngvild Sørbye (red.) Revolusjon, kjærlighet, diplo - mati. Aleksandra Kollontaj og Norden .

DOKUMENTET 66 För mer än hundra år sedan: August i Amerika 29 12 LEDARE

Bortres t... uppenbarligen har Lukas Moodyson växande fackliga rörelsen av hushållsan - läst antologin Global Woman , utgiven av ställda under senare år bekräftar. Barabara Ehrenreich och Arlie Russel Emma Strollo fokuserar i sin artikel Hochschildt, inför sin senaste film på betydelsen av samverkan mellan et - Mammut . Det framgångsrika ameri - nicitet, klass och kön i frågan om hus - kanska paret, han spelnörd, hon kirurg, hållsnära tjänster. Hon påpekar att det har en sjuårig dotter – Jacky – som de finns en kontinuitet i synen på invand - inte träffar särskilt ofta, men så har de rade kvinnor som ideala hembiträden också den filippinska barnflickan Gloria från fyrtiotalet fram till idag. som har lämnat sina båda pojkar hos sin mor någonstans på Filippinerna. Med och visst kan man fråga sig om det pengarna hon tjänar hos den rika famil - nya urbana, jämställda arbetslivet skulle jen i New York bygger hon ett nytt hus kunna kombineras med ett tillfredsstäl - åt familjen på Filippinerna. Något som lande familjeliv om det inte fanns in - Ehrenreich och Hochschildt har skrivit vandrad arbetskraft i Sverige. Men även om som en slags geografisk klassresa, denna fråga innehåller egentligen inget lite pengar i New York ger en ett annat nytt åtminstone om man ser det utifrån materiellt liv i den globala södern. Hemarbete 1949. Foto: Sallstedts Bild- ett historiskt perspektiv. I början av Gloria får inte bara betalt i ameri - byrå. 1900 -talet utvandrade inte bara många kanska dollar, som förresten inte riktigt svenska män till USA, något som Jim - räcker till för att bygga färdigt huset, tionell kontext där den svenska lagstift - my Engren skriver om i sin artikel i den andra delen av lönen är att hon är ningen var jämförelsevis tidig. Men di - detta häfte, utan också många svenska älskad av den amerikanska flickan. Hon lemmat har inte lösts med denna lag. kvinnor, för tyska och svenska hembi - utför det som kallas för emotionellt ar - Barnomsorg fanns under mellankrigsti - träden var på den tiden efterfrågade i bete. Kort sagt Gloria jobbar dygnet den enbart i enstaka fall och givetvis USA. Ensamstående kvinnor saknade runt, bor hos sin arbetsgivare och har inte i kommunal regi utan ägd av före - försörjning i Sverige, samma push-fak - inte träffat sin familj på flera år. tagen som behövde billig arbetskraft. tor som för filippinska kvinnor idag och Man skulle kunna säga att livspuss - Lösningar fanns att köpa för de mera USA utgjorde samma pull-faktor som let, som dilemmat arbete –familj kallas välbesuttna; de hade råd med barnflick - västvärlden idag. Många ensamstående idag, varken är löst hos den rika famil - or och hembiträden som länge arbetade svenskor åkte till Rhode Island vid för - jen Vidales eller hos den betydligt fatti - under oreglerade arbetsförhållanden. ra sekelskiftet, där den rika överklassen gare Gloria. Och även om paret Vidales hade sina villor – ofta byggda av svens - kan ge sig hän åt sina karriärer, så är det dorothy sue cobble och Emma ka byggmästare. Idag bor många av ätt - i slutändan Gloria och hennes filippins - Strollo diskuterar frågan om hushålls - lingarna till dessa hembiträden själv i ka familj som betalar slutnotan för det - nära tjänster i detta nummer av Arbe - stora villor, granne med skådespelare ta, även om amerikanska dollar förbätt - tarhistoria men från två olika perspektiv. och andra kändisar – inte längre som rar deras livssituation betydligt. Cobble visar hur den svenska hembiträ - tjänstefolk utan som ägare till villorna. deslagen och införandet av hemsystrar i men hur resan fortsatte för merparten dilemmat arbete och familj är inget Sverige fick betydelse för den ameri - av dessa kvinnor är fortfarande en fråga nytt fenomen. I Sverige lagstiftade riks - kanska socialpolitiken efter andra för forskningen. dagen 1939 om ett förbud för arbetsgi - världskriget. vare att avskeda kvinnor på grund av Cobble har inte bara ett utifrånper - om august palm , som bland annat graviditet eller giftermål. Bakom detta spektiv på den svenska utvecklingen åkte till Rhode Island, men också till beslut fanns det en rädsla att det inte utan lyfter också fram ett tydligt fack - Minnesota, även lyckades agitera bland föddes tillräckligt många barn om kvin - ligt perspektiv i frågan som ofta har dessa hembiträden är svårt att säga, men nor inte fick stanna kvar på arbetsmark - glömts bort när hushållsnära tjänster dokumentet handlar om Palms resa till naden. Detta har säkert varit ett viktigt diskuteras i Sverige. Arbetsvillkoren för USA, en resa som förresten också syfta - steg mot en förändrad jämställdhet på hushållsanställda är fortfarande idag en de till att tjäna pengar för det politiska arbetsmarknaden, särskilt i en interna - viktig fråga i USA, vilket inte minst den arbetet i Sverige.

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 •3 Skandinaviska socialister i Two Harbors, Minnesota Arbetarklasskultur och lokalpolitik före första världskriget

Under tiden före första världskriget var socialismen finska och engelskspråkiga socialister under några år en stark lokal kraft på många håll i USA. Exemplet omformade den lokala offentligheten i Two Har - Two Harbors, Minnesota, visar hur klass och etnici- bors, Minnesota, politiskt och kulturellt genom att tet medvetet vävdes samman för att skapa en ifrågasätta den angloamerikanska borgarklassens le - klassmedveten arbetaridentitet med tydliga etniska darskap och genom att erbjuda ett alternativt iden - förtecken. I och med att USA trädde in i kriget 1917 titetsprojekt. Mer konkret vill jag belysa hur detta påbörjades ett aktivt arbete för att marginalisera projekt formulerades och vilka strategier som ut - denna till förmån för en angloamerikansk nationell vecklades av socialistklubbarna för att expandera sin identitet. – AV JIMMY ENGREN maktposition på den lokala offentlighetens arena. Det empiriska fokus för denna uppsats blir åren I det lilla järnvägssamhället Two Harbors i Lake 1915 till 1917 då den socialistiska rörelsen stod som County, Minnesota, kunde man i lokaltidningen från starkast i Two Harbors. den 25 mars, 1911 läsa följande: Valet i Two Harbors 1911 var inte unikt och en - dast en av många snarlika socialistiska segrar i lokal - Den gamla stadsledningen och de självutnämnda val runt hela USA mellan 1910 och 1915 . Under pe - diktatorerna inom ståltrusten som har trotsat folk - rioden valdes hundratals socialistiska kandidater till viljan i mer än tjugo år förtjänade det misstroen - olika officiella ämbeten, dock främst på lokal nivå. devotum som en enig väljarkår delgav dem vid va - Trots socialismens tillkortakommanden på den fe - lurnorna vid förra veckans allmänna val… Vi gläds derala nivån var ideologin en aktiv kraft som, åt - åt att veta att den mask av politiskt ränkspel och minstone i delar av USA, formade politiken under förräderi som så länge präglat politiken äntligen den progressiva eran med partier som kämpade om ryckts bort från Lake Countys trojanska häst där den amerikanska arbetarklassens röster. 2 ett flertal Benedict Arnolds och Judas Iscariots av den moderna typen fortfarande existerar. 1 Two Harbors, en arena för social och kulturell maktkamp De lokala valen det året resulterade i en jordskreds - seger för socialistpartiet som med starkt stöd av järn - Two Harbors i Minnesota grundades vid mitten av vägsortens arbetarklass och delar av småborgerlig - 1880 -talet och var inledningsvis starkt präglat av det heten kunde välja in en majoritet av stadens ålder - företag som anlade samhället The Duluth & Iron män (aldermen) för de fyra stadsdelarna. Partiet Range Railroad (hädanefter D&IR). D&IR var en vann dessutom den viktiga borgmästarposten samt järnväg som transporterade järnmalm från de rika en majoritet i »City Council». Redaktören för en av fyndigheterna i norra Minnesota ner till lake Supe - ortens tidningar, år 1911 en relativt gammal man på rior där malmen lastades om i båtar för vidare trans - 60 och några år, uttryckte också glädje över att han port till stålverken i nordöstra USA. Som så många fått uppleva hur dubbelmoral, maktfullkomlighet andra järnvägsknutar i mellanvästern var det därför och politisk kartellbildning äntligen blivit besegrade järnvägen som föregick etablerandet av själva staden av en folkmajoritet i Two Harbors. som växte upp runt D&IR:s verkstäder, lokstallar, Valsegern och den högtravande retoriken i lokal - kontor och omlastningsdockor. Från 1901 kontrol - tidningen understryker att en maktkamp mellan oli - lerades D&IR av den nationellt ledande ståltillver - ka politiska intressen hade föregått valet 1911 . Det karen United States Steel och New Yorkbaserade in - var en kamp där det lokala storföretaget D&IR hade dustrimän som EH Gary och JP Morgan. Järnmal - använt det republikanska partiet som en plattform men från Minnesota stod 1910 för mer än hälften av för att befästa sin politiska maktposition i lokalsam - USAs totala utvinning. Ungefär en tredjedel av Min - hället. Maktkampen präglades av att den på distink - nesotamalmen skeppades ut via Two Harbors, en li - ta sätt följde klassintressen och kulturella skiljelin - ten stad på cirka 8 000 invånare 1910 . Den lilla sta - jer. den spelade därmed en stor roll i den nationella eko - Den här artikeln syftar till att visa hur svenska, nomin vid den tiden. 3

4•ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 Under sin resa till USA deltog Einar (Texas) Ljungberg i ett socialistiskt distriktsmöte i Duluth i början av september 1915. Foto: Einar Ljungbergs arkiv

D&IR anställde redan på 1880 -talet ett stort an - publikaner och demokrater, i skuggan av första tal immigrantarbetare, framförallt från Sverige, världskriget. Det långa socialistiska maktinnehavet Norge, Finland, Canada och Irland. Dessa etniska resulterade i ett omfattande reformprogram, med grupper dominerade tillsammans med infödda lo - udden delvis riktad mot bolagets ekonomiska makt kalsamhället. Under de tjugo åren från 1891 till över lokalsamhället. Socialisterna byggde en ge - 1911 , den tid jag via lokalpress kunnat följa den lo - mensam koldocka, en stenkross, ett ishus och ett el - kala politiska utvecklingen, dominerade företaget kraftverk, alla ägda av staden och kontrollerade av och dess klassallierade, med få undantag, lokalsam - politikerna. 5 hället via det republikanska partiet och en rad andra En analys av de personer som ställde upp på so - organisationer. Tiden präglades också av etniska cialisternas valsedlar i lokalvalen och de fyra etniskt motsättningar mellan de infödda och de invandrade och socialt distinkta stadsdelarnas jämna stöd för oli - som delvis manifesterades på den politiska arenan. ka kandidater understryker den sociala och kulturel - Gradvis uppstod dock ett motstånd mot den etable - la mångfalden inom den grupp som röstade fram so - rade ordningen att företagets infödda ledarskap ut - cialisterna. Socialistpartiets kandidater utgjorde ock - såg lämpliga kandidater som valdes till politiska upp - så en socialt och kulturellt mångfacetterad grupp där drag med lojala anställdas stöd. Först uttrycktes det - norska och svenska icke-yrkeslärda banarbetare sam - ta politiskt i stöd för radikala amerikanska tredje - sades med amerikanska lokförare, svenska frisörer partier men efter sekelskiftet formulerades det som och engelska invandrade diversehandlare. 6 Det var ett socialistiskt alternativ till företagets makt. 4 således en blandning av immigranter och infödda Socialisterna dominerade lokalpolitiken mellan men också en blandning av yrkeslärda, icke yrkeslär - 1911 och 1917 då man förlorade makten till en så da och småborgerlighet som ställde upp som kandi - kallad »medborgarallians», ett samarbete mellan re - dater. Denna etniska mångfald bland socialisterna ut -

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 •5 Olika etniska socialistklubbar skapade egna kulturella utrymmen i den lokala offentligheten. Den mest framträdande av dessa grupperingar i Two Harbors var skandinavisk med ett starkt svenskt inslag. Bilden visar Skandinaviska socialistklubben i Ashland, Wisconsin 1914. Foto: Ture Nermans arkiv

trycks också i de tre etniska socialistklubbar som nas kyrkoförsamlingar, en lokal företagsvänlig, och etablerades under decenniet efter sekelskiftet: en sponsrad, tidning och järnvägsföretagets välfärdska - engelskspråkig, en finskspråkig och en skandinavisk. pitalistiska idrotts- och kulturprogram som växte sig allt starkare under åren efter 1917 . Den lokala YMCA-organisationen blev företagets viktigaste ut - En radikal arbetaroffentlighet tryck i lokalsamhället och ett sätt att integrera arbe - växer fram tarna i den lokala offentligheten dominerad av järn - För att kunna stärka sin politiska dominans och den vägsföretagets ledande skikt. socialistiska rörelsens räckvidd i lokalsamhället be - Two Harbors Socialist innebar startskottet men stämde sig socialistklubbarna gemensamt för att klubbarna sökte också utveckla rörelsen på andra starta en partiägd lokaltidning, den enda i Minneso - sätt. 1915 initierade den engelskspråkiga socialist - ta vid den tiden. Det första numret av den engelsk - klubben ett program med återkommande sociala ak - språkiga tidningen The Two Harbors Socialist publi - tiviteter som ett komplement till de medlemsmöten cerades i juni 1913 med en svenskfödd redaktör Ju - som klubbarna höll varje vecka. Programmet inne - les J Anderson vid rodret. 7 Tidningen gav klubbar - bar att man arrangerade danser, kortspelskvällar, fi - na tillgång till den lokala offentligheten och erbjöd kakvällar med tal och en rad andra verksamheter ett medel att expandera deras ideologiska räckvidd som strävade efter att ytterligare profilera socialis - via ett program som hade högre mål än att enbart terna och skapa en mer intim koppling mellan järn - säkra socialisternas grepp om lokalpolitiken. vägssamhällets vardagskultur och den socialistiska Den socialistiska arbetaroffentligheten 8 i Two rörelsen. Mötena riktades således inte endast mot Harbors uppstod dock inte i ett politiskt vakuum medlemmar utan till alla »vänner» i staden som den utan som svar på en tidigare dominans av den in - socialistiske svenskfödde redaktören skrev. Man såg födda anglo-amerikanska borgarklassen, i Two Har - gärna att hela familjer deltog och kvinnor och barn bors representerad av järnvägsföretagets ledarskikt, var särskilt välkomna. 9 lokala kyrkoledare och en lokal borgarklass med in - Den första kortspelskvällen hölls den nittonde tressen i bland annat landexploatering. Denna bor - februari 1915 . Det blev succé och kom att fungera gerliga offentlighet bars upp av de etniska grupper - som modell för liknande tillställningar under de föl -

6•ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 Socialistiska tidningar bidrog till att skapa gemenskap och överskrida de etniska gränserna bland de nyblivna amerikanerna. Bilden visar redaktionen för Svenska socialisten som utgavs i Rockford och Chicago 1905 –1921. Foto: Einar Ljungbergs arkiv.

jande tre åren fram till våren 1917 . Under år 1916 viska klubben »en stor fest» med svenskspråkiga ta - hölls de varje lördag. Vanligen stod kortspel, dans lare. Programmet inkluderade sång, uppläsningar och socialistisk agitation på programmet. Man lyck - och deklamationer på engelska och svenska. 12 I no - ades således etablera en regelbunden närvaro i lo - vember 1915 höll de skandinaviska socialisterna ett kalsamhället och tidningen poängterade gång på program på »The Happy Hour Theatre» en bio och gång hur välbesökta och populära dessa fester var. 10 teaterlokal i Two Harbors. Under mötet visades en Att etablerandet av en socialistisk offentlighet inte film med ett radikalt budskap. Vid ett annat tillfälle skedde slumpartat visar ett uttalande av redaktören gästades Two Harbors av en teatergrupp som spela - för Two Harbors Socialist : de »Ned med Vapnen», en pacifistisk, radikal pjäs. De ordnade också välbesökta julfester för den svens - Det är inte tillräckligt att erövra den politiska ka befolkningen varje år. 13 Under 1916 etablerade makten, det finns fortfarande många arbetare här den skandinaviska klubben en amatörteatergrupp i staden som tar av sig mössan för överheten; de som spelade pjäser med radikala budskap. Minst en måste läras självrespekt och klassmedvetenhet. pjäs spelades under det året. Pjäserna spelades på Vårt arbete ligger fortfarande framför oss – inte svenska för en svenskspråkig publik och flera av de bakom. 11 mer aktiva medlemmarna i klubben beklädde hu - vudrollerna. 14 Citatet visar hur den lokala socialistiska rörelsen Många svenska agitatorer på turné i USA besök - hade insett vikten av ett brett socialt program utan - te staden, både svensk-amerikanska och från hem - för politiken och hade insett betydelsen av den lo - landet; bland annat talade August Palm och Ture kala offentligheten. Nerman i staden. 15 Många av de inbjudna talarna var Många av aktiviteterna hade arrangerats av den dock engelskspråkiga från Minneapolis, St. Paul och mest aktiva av de tre klubbarna: den Skandinaviska, Duluth. Ett par gånger gästades den lilla järnvägs - både att döma av annonsering och refererat innehåll. orten också av nationellt kända talare. Under den Jag återger här bara ett axplock av alla de tillfällen stora gruvstrejken i Minnesota 1916 besöktes staden när skandinaverna anordnade sociala aktiviteter: I till exempel av Elisabeth Gurley Flynn, en agitator början av november 1915 planerade den skandina - för IWW som gick under namnet »the Rebel Girl».

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 •7 Hon var den skandinaviska och engelskspråkiga so - cialistklubbens gäst. 16 En av de svenskspråkiga besö - karna kallade staden för den mest socialistiska i hela landet vid ett besök 1913 . Den strategi som socialistklubbarna använde, som jag har försökt illustrera med några exempel ovan hade således två komponenter. Dels ville de oli - ka etniska socialistklubbarna skapa sina egna kultu - rella utrymmen i den lokala offentligheten som, i nå - gon mån, bidrog till konstruktionen av arbetarklass- identiteter med etniska förtecken. Den mest fram - trädande av dessa etniska sub-identiteter i Two Har - bors var skandinavisk med ett starkt svensk-etniskt inslag. Dels verkar det också ha funnits en tendens till en övergripande arbetarklassidentitet i staden, en identitet som växte fram i samarbetet mellan de tre socialistklubbarna. Samarbetet verkar ha varit myck - et gott, något som de många gemensamma aktivite - terna vittnar om. Några framträdande exempel på samarbete över de etniska gränserna är etablerandet av den socialistiska tidningen, det omfattande socia - la programmet och byggandet av en »labor hall» (folkets hus). 17 Socialistklubbarna samarbetade också ofta vid fi - randet av tre olika årligt återkommande högtider vid mitten av 1910 -talet. Det var första maj, Labor Day och den nationella högtiden fjärde juli. Första maj blev en relativt marginell helgdag i Two Harbors ef - tersom den inföll under en intensiv arbetsperiod på järnvägen, men den arrangerades i princip årligen. Firandet av Labor Day var gemensamt. Klassaspek - ten och språket kring klassförhållanden och klass - kamp var den överordnade principen vid dessa fi - randen, och betydelsen av de etniska identiteterna underordnades klassretoriken. Men den offentliga sfären var ingalunda »etniskt neutral». Istället spe - lade många arbetares gemensamma erfarenheter som immigranter en viktig roll i konstruktionen av denna offentlighet. Ett tydligt uttryck för denna mångkulturella arbetaroffentlighet är en annons i Two Harbors Socialist för firandet av Labor Day 1915 som inskärpte immigrantarbetarnas och de inföddas gemensamma klasserfarenhet. 18 Annonsen löd:

På den dagen glömmer vi att vi är tyskar eller fransmän eller svenskar eller norrmän eller eng - elsmän eller jag vet inte vad, och minns bara att vi är en del av den klass som utför allt arbete i värl - den, men som fortfarande måste organisera oss i fackföreningar för att kunna ta så pass mycket från exploatörerna så att vi klarar vårt uppehälle. 19

Många av gatorna i Minnesota visade spår efter de svenska migranterna. Bilden är tagen 1916 Foto: Einar Ljungbergs arkiv

8•ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 Klassrelationer och ett språk där klass spelade en de ordensloger, bland annat den svenska Vasaorden. 23 central roll blev således det kitt som höll samman de Paraden blev en succé och var noggrant arrange - etniska arbetarklassidentiteter som formulerades rad av socialisterna. I paraden kunde åskådarmas - inom ramen för de tre socialistklubbarna. Men det är sorna, Two Harbors-borna hade denna dag gått man också tydligt hur hela det socialistiska projektet hela ur huse, se en blandning av socialistiska och natio - tiden byggde på social och kulturell mångfald där et - nalistiska symboler. Paradens yttersta syfte, vilket niska grupper inkluderades och accepterades. också socialisttidningens ställningstagande innan Denna kombination av klass och etniciteter inom festligheterna tyder på, var att koppla samman ame - ramen för sociala och kulturella erfarenheter fick ett rikansk nationalism, en alltmer gångbar valuta un - kraftfullt uttryck i firandet av den fjärde juli 1915 . der andra halvan av 1910 -talet och en radikal arbe - Den fjärde juli, den amerikanska nationaldagen med tarklassidentitet. Flickorna som viftade med ameri - sitt starka symbolvärde och sin anknytning till ame - kanska flaggor och de dekorerade bilarna bildar i rikansk nationalism ändrade, under inflytande av den Two Harbors-socialisternas parad, tillsammans med socialistiska offentligheten under ett par år karaktär. pojkarna som bar standar och de röda fanorna en en - Genom arrangemangen utmanade de mångetniska het som kopplar ihop socialistisk klassideologi med socialisterna den bild av en enhetlig amerikanism amerikansk nationalism. Klass, etnicitet och natio - som växte sig allt starkare i medier och samhälle un - nalism var således paradens centrala principer. Klass der beredskapstiden 1915 och 1916 innan USA gick kanske tydligast men det faktum att en rad etniska med i första världskriget. Låt oss se hur denna mång - föreningar ställde upp i paraden i den egenskapen kulturella amerikanska identitet formulerades under och då inte minst de etniska socialistklubbarna visar ett av socialistklubbarnas firanden. Arbetet med att hur den radikala offentligheten hade en tydlig arrangera festligheterna tilldelades fem kommittéer mångetnisk prägel och de facto serverade ett alter - ledda av den svenske immigranten C E Bergren. Det nativ till en monolitisk syn på den amerikanska et - etniska inslaget bland arrangörerna understryker niska identiteten. Klass och etnicitet vävdes således kopplingen till den skandinaviska och den engelsk - samman för att propagera för en klassmedveten ar - språkiga klubben. 20 Många aktiviteter planerades och betaridentitet med tydliga etniska förtecken. man förberedde en parad och ett program med mu - Men det finns också en intressant könsdimension sik och tal i stadsparken vilket sedan under eftermid - i hur paraden organiserades eftersom den också ska - dagen skulle åtföljas av tävlingar, picnic och dans. Tre par intressanta kopplingar mellan genus, klass och av fyra annonserade talare var socialister. Minst en av nationalism. Amerikansk nationalism manifesterades talarna var svenskfödd. 21 främst av unga flickor med amerikanska flaggor. Så - I en sista kommentar innan festligheterna drog ledes görs en koppling mellan femininitet och natio - den svenskfödde redaktören för the Two Harbors nen, en traditionell koppling som ofta kommer igen Socialist , Julius J Anderson paralleller mellan det i föreställningar om nationen. Klass uttrycks i para - amerikanska frihetskriget då de »Amerikanska revo - den snarare som kopplad till maskulinitet eftersom lutionärerna» gjorde sig fria från den då existerande pojkar och män är de som bär de traditionellt soci - amerikanska regeringen och de »amerikanska revo- alistiska symbolerna för arbetarklassens kamp. 24 Så - lutionärerna» år 1915 som firade åminnelsen av den ledes blir paraden ett sätt att stärka den radikala iden - dagen i Two Harbors. Anderson påpekar också att titeten i Two Harbors men också ett sätt att koppla firandet skulle vara »trogen denna dags anda, det denna radikalism till amerikansk nationalism. I det kommer att hållas tal som berör varför fjärde juli perspektivet är genusdimensionen inte oviktig efter - firas men också tankar om utvecklingen av de fri - som relationen mellan radikalism och nationalism hetsideal som dagen står för i både ekonomiskt och formuleras i det närmaste som ett symboliskt gifter - politiskt avseende». 22 mål där det kvinnliga (nationen) och det manliga Paraden utformades som en socialistisk manifes - (den radikala arbetarklassen definieras i paraden som tation och den var tydligt karakteriserad av klass - uppburen av männen) möts på den offentliga arenan. markörer och etniska inslag. Paraden leddes av beri - Oppositionen mot den angloamerikanska bor - den polis och en marschorkester. Därefter tågade 50 garklassens ledarskap i Two Harbors under 1910 -ta - flickor som viftade med den amerikanska flaggan. let hade således både en etnisk komponent och en Dessa följdes sedan av lokalpolitikerna från city klassbaserad, vilka kom till uttryck i 1915 års fjärde council i flaggdekorerade bilar vilka följdes av den lo - juliparad. kala brandkåren och ett ekipage som representerade det av staden ägda elkraftverket och en norsk sång - En socialistisk offentlighet i ett arförening. Efter dessa mer eller mindre stående in - amerikanskt järnvägssamhälle slag i fjärde julifirandet marscherade 25 pojkar med socialistiska standar och de tre socialistklubbarna Det står klart att de etniska socialistklubbarna i Two marscherade under röda fanor. Sist i tåget paradera - Harbors, särskilt den svenska delen av den skandi -

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 •9 naviska klubben aktivt försökte etablera en perma - också som delar av en klassmedveten etnisk arbe - nent närvaro i lokalsamhället. Genom ett gott sam - tarklass. arbete mellan de radikala skandinaviska, finska och Jag har i min avhandling tolkat uppkomsten av engelskspråkiga arbetarna lyckades man skapa en ra - denna offentlighet som ett uttryck för den lokala ar - dikal, socialistisk offentlighet i Two Harbors genom betarklassens reaktion mot kraven på att immigran - publicering av en egen tidning och ett brett socialt ter och infödda arbetare i allt högre grad integrera - program där nytta och nöje skulle förenas för att be - des i och kontrollerades av ett kapitalistiskt ekono - främja radikalism, kollektiva lösningar och solidari - miskt system där det kulturella och politiska tolk - tet. Programmet verkade för att foga samman olika ningsföreträdet tillhörde den angloamerikanska bor - segment, etniska och yrkesbaserade, av arbetarklas - garklass som formade inte endast den ekonomiska sen under 1915 och 1916 . Den socialistiska offent - nationella utvecklingen utan också dess sociala, kul - ligheten var, att döma av rapporterna från dessa år i turella och politiska i slutet av 1800 -talet och början lokaltidningarna, mycket framgångsrik, ja rentav do - av 1900 -talet. minerande under ett par år. Lokalt arbetarmotstånd Den självmedvetna, lokala arbetarklasskultur som mot det lokala storföretagets D&IR:s dominans uppstod i Two Harbors som en följd av socialisternas hade uppstått årtionden tidigare i staden men nåd - identitetsprojekt förlorade dock raskt i inflytande un - de sitt starkaste uttryck och sina mest spektakulära der åren kring första världskriget. Minnesota hade framgångar med de etniska socialistklubbarnas ar - under 1910 -talet både en stark socialistisk rörelse och bete under 1910 -talet. Klubbarna lyckades inte en - en större immigrantbefolkning än många andra sta - dast gripa den politiska makten utan lyckades under ter i USA. När USA gick med i första världskriget i en lång tid delvis omforma sociala och etniska rela - april 1917 tillsattes därför en statlig kommission i tioner i lokalsamhället. Det mest uttalade exemplet Minnesota, the Minnesota Commission of Public Sa - är fjärde julifirandet 1915 som för de radikala arbe - fety, vars uppgift var att säkra den stora immigrant - tarna blev i lika hög grad en viktig manifestation för befolkningens, bland annat de svenskföddas, lojalitet en mångetnisk radikal arbetaridentitet och mot den och kväsa hotet från den socialistiska rörelsen. 26 angloamerikanska borgarklassens kulturella, ekono - Under de följande åren ledde kommissionen ett miska och sociala ledarskap. omfattande propagandaarbete där lojalitet, patrio - I och med socialistklubbarnas framgångar knöts tism och antiradikalism samsades inom ramen för etnisk identitet, inte minst den svenska, till radika - den monokulturella angloamerikanska identitet som lism i lokalsamhället. Svensk etnicitet fick därige - kommissionen de facto kom att förespråka. Detta nom ett starkt uttryck i lokalpolitiken utanför ord - identitetsarbete var själva motpolen till det mång - nar, sociala föreningar och kyrkor men erbjöd ock - kulturella, klassbaserade identitetsprojekt som so - så svenskar i Two Harbors en egen väg in i det ame - cialisterna i Two Harbors drivit. I det arbetet spela - rikanska samhället. Socialisternas framgångar i Two de D&IR, YMCA och andra klassallierade en cen - Harbors kan dock inte endast eller kanske ens pri - tral roll. Under krigsåren rensades bilden av den märt förklaras med importerade svenska/skandina - klassmedvetne etniske amerikanske arbetaren som viska folkrörelsetraditioner eftersom den socialistis - ideal ut och ersattes med en amerikansk identitet där ka arbetaroffentligheten var ett kooperativt projekt bilden av det enhetliga amerikanska folket spelade där alla klubbarna bidrog. Istället ter sig det fram - en central roll och där användning av klassanalys och gångsrika projektet i Two Harbors vara frukterna av klassretorik inte hade någon plats i det offentliga mötet mellan en distinkt amerikansk inhemsk radi - samtalet. 27 Det lokala storföretaget och det statliga kal tradition och en immigrantkultur som uppstår politiska etablissemangets övergripande policyför - både som ett resultat av ett kulturellt bagage men ändring i förhållande till radikala grupper och im - också som ett svar på de specifika exploateringsför - migranter blev centrala för det arbetet i Two Har - hållanden som rådde i mellanvästern i allmänhet och bors. Men radikalismen i lokalsamhället försvann i järnvägsnäringen i synnerhet under perioden efter inte utan formades om av krigsårens propaganda. sekelskiftet. De etniska socialistklubbarna blev ett Drygt ett decennium efter socialisternas gradvisa sätt för arbetarna att på den radikala offentlighetens marginalisering använde Minnesota Farmer and La - arena forma en specifik amerikansk identitet base - bor Party retorik där solidaritet inom det enhetliga rad på etnisk mångfald, radikalism och värden som i amerikanska folket användes som ett argument för samtiden betraktades som genuint amerikanska (till krav på reformer och social utjämning. Partiet skör - exempel frihetsidealet). Denna mångkulturella ar - dade under 1920 - och 1930 -talet stora framgångar betaridentitet har stora likheter med den arbetar- bland de radikala immigranternas barn i Two Har - klassamerikanism som Gary Gerstle framhållit. 25 bors. Men möjligheten att politiskt mobilisera be - Slutsatsen man kan dra av detta är att de radikala folkningen på basis av gemensamma klassintressen svenskarna, norrmännen och finländarna i Two Har - försvann från den lokala offentligheten i och med ut - bors ville betrakta sig själva som amerikaner men vecklingen under det första världskriget.

10 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 Svenska agitatorer reste till USA för att värva immigranter för socialismen, men säkert spelade även böcker en viktig roll för kontakten med det gamla hemlandet. Bilden visar en skandinavisk bokhandel i USA. Den är tagen 1916 och finns i Einar Ljungbergs arkiv.

REFERENSER – SKANDINAVISKA SOCIALISTER of Dissent”, Minnesota Historical Society, 1989, s. 2, 3. I TWO HARBORS, MINNESOTA 7 Frenkel Susanna, (1989), s. 3 . 1 Iron Port Advocate , 25/3, 1911. s. 4 . 8 Geoff Eley, »Nations, Publics, and Political Culture: 2 Detta är inte platsen för en total genomgång av Placing Habermas in the Nineteenth Century» Habermas den stora mängden forskning på ämnet amerikansk so - and the Public Sphere , C Calhoun(red.) Cambridge, cialism och dess misslyckande som idag föreligger. Ofta Mass., 1993, s. 289 –339 . Eley utvecklar Habermas teo - har litteraturen anknutit till Werner Sombarts fråga ribygge och diskuterar kopplingen till normativitet och om varför socialismen aldrig slagit igenom i USA. Den hegemoni. kanske mest aktuella är: Seymor Martin Lipset, It Did 9 Two Harbors Socialis t, 16/2, 1915. s. 1; 20/2, s. 1.; not Happen Here , New York, 2000 . Jag nöjer mig med 27/2, s. 4. att nedan ange några titlar som tar upp relevanta per - 10 Two Harbors Socialis , 4/3, 18/3, 25/3, s .1. 1916 . spektiv på immigrantradikalism, etniskt röstande, gräs - 11 Two Harbors Socialis , 22/5, 1915. s. 8 . rotssocialism, statistik över valframgångar samt radika - 12 Two Harbors Socialis 30/10, 1915, s. 1 . lism i mellanvästern: Richard W Judd, Socialist Cities. 13 Two Harbors Socialis , 30/11, 1915, s. 1. 1/1, 1916. Municipal Politics and the Grass roots of American Socia - s. 1.; 18/12, 1915. s. 8 . lism , New York, 1989 ; James Weinstein, The Decline of 14 Svenska Socialisten , 11/5, 1916. Socialism in America 1912 – 1925 , i: New York, 1967 ; 15 Two Harbors Socialis 3/4 1915. s. 1 ; Duluth Posten , Errol Wayne Stevens, »Labor and Socialism in an In - 3/8, 1906, s. 11. diana Mill Town 1905 –1921 », i: Labor History , Fall, 16 Two Harbors Socialis t, 29/7, 1916. s. 3 . 1985, s. 353 –383 ; Daniel L. Johnson, »”No Make-Be - 17 Two Harbors Socialis , 18/11, 1917. s. 1 . lieve Class Struggle”: The Socialist Municipal Campa - 18 Two Harbors Socialis , 9/9, 1915. s. 3 . ign in Los Angeles», Labor History, 41:1, 2000 ; Keil, 19 Two Harbors Socialis , 4/10, 1915. s. 1 . Hartmut, »German Working Class Radicalism in the 20 Two Harbors Socialis , 19/6, 1915 s. 1 . United States from the 1870s to World War 1», i: 21 Two Harbors Socialis , 26/6, s. 5. Dirk Hoerder (red.), »Struggle a Hard Battle»:Essays on 22 Two Harbors Socialis , 3/7, 1915 s. 1. Working Class Immigrants , DeKalb, Ill., 1986, s. 71 –94 ; 23 Two Harbors Socialist, 10/7, 1915, s. 1. Gary Marks & Matthew Burbank, »Immigrant Sup - 24 För en diskussion av relationen mellan klass och port for the American Socialist Party, 1912 and 1920 », genus se till exempel: Elisabeth Faue, A Community of i: Social Science History , 14:2, s. 175 –202 ; Miller, S.M. Suffering and Struggle , Chapel Hill, North Carolina, »Casting a Wide Net: the Milwaukee Movement to 1991, s. 66 –68. 1920 », i: Donald T. Chrictlow (red.), Socialism in the 25 Gary Gerstle, Working Class Americanism, the Poli - Heartland: the midwestern experience, 1900 –1925 , Notre tics of Labor in a Textile City, 1914 –1960 , Cambridge, Dame, IN, 1987 ; Nord, David Paul. »Hothouse So - Mass., 1989, s. 166 –195 . cialism: Minneapolis, 1910 –1925 », i: Donald T. 26 Carl Chrislock, Watchdog of Loyalty. The Minnesota Chrictlow (red.), 1987 ; För svenska immigranters del - Commission of Public Safety During World War I , St. tagande i den amerikanska socialistiska rörelsen finns Paul, Minn., 1991 . utöver min egen avhandling också: Per Nordahl, Wea - 27 För en diskussion av denna process som startade ving the Ethnic Fabric , Umeå, 1994 . långt tidigare se Shelton Stromquist, Reinventing the 3 Frank King, The Missabe Road , Duluth, 1972, s. People, The Progressive Movement, the Class Problem, and 97,198 . the Origins of Modern Liberalism , Urbana, ill., 2006 . 4 Two Harbors in 1910 , Two Harbors, 1910. s. 54 ff. 5 Jimmy Engren, Railroading and Labor Migration . JIMMY ENGREN Class and Ethnicity in Expanding Capitalism in Northern är historiker vid Växjö universitet och disputerade Minnesota, the 1880s to the mid 1920s , Växjö, 2007, s. 2007 på avhandlingen Railroading and Labor Migration – 299 –310 . Class and Ethnicity in Expanding Capitalism in Northern 6 Susanna Frenkel, An American Experiment in Socia - Minnesota, the 1880s to the mid 1920s , ett arbete som lism: Two Harbors . opubl. paper från projektet ”Voices också belönades med Rudolf Meidnerpriset 2008 .

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 11 Vänskap bortom Atlanten Arbetarfeministernas internationella kontakter efter andra världskriget

Den amerikanska socialdemokraten och feminis- men också, som en svensk publikation rapporterade, ten Esther Peterson vistades under 1940- och som en andra arbetsattaché. När LO:s ordförande 1950-talen i Sverige och fick här nya perspektiv på ombads uttala sig om den amerikanska arbetsatta - politiska problem hon var engagerad i. Det gällde chén, Oliver Peterson, svarade han: »Egentligen har bland annat frågorna om dilemmat arbete –familj USA två arbetsattachéer här. Den andra är Esther.» 3 och avlönat hushållsarbete. De erfarenheter hon År 1957 återvände Petersons till USA och Esther fick med sig till USA tog sin väg in i den ameri- blev den första kvinnan att anlitas som lobbyist i kanska socialpolitiken under Kennedyadministra- Washington för USA:s centrala fackliga organisa - tionen. – AV DOROTHY SUE COBBLE tion, AFL-CIO. År 1961 utnämndes hon av presi - dent John F. Kennedy till chef för Kvinnobyrån »I find it very interesting to be ’dipping’ into the in - (Women’s Bureau) och biträdande statssekreterare i ternational fiel d.. . I’m afraid my experience had ministeriet för arbete. Därmed blev hon den högst been quite domestic before this trip!» skrev ordfö - uppsatta kvinnan i Kennedyadministrationen. 4 randen för USA:s textilarbetarfackförbund, Esther Esther Peterson, som jag har skrivit om i The Ot - Peterson, 1949 från Stockholm. 1 her Women’s Movement: Workplace Justice and Social År 1948 hade Esther Eggertsson Peterson åkt till Rights in Modern America (2004 ), var med i en myck - Stockholm tillsammans med sin man Oliver Peter - et aktiv, men hittills förbisedd grupp amerikanska son, som nyligen hade utnämnts till USA:s arbetsat - 1900 -talsfeminister, som jag kallar för »arbetarfe - tach é 2 i Sverige, och deras fyra små barn. Hon stan - minister» (Labor feminists). Detta klassöverskri - nade utomlands i nästan tio år, först i Stockholm och dande och multietniska nätverk av kvinnliga reform- sedan i Bryssel, som ansvarig för hushållsekonomin, ivrare var, menar jag, den viktigaste feministiska

Amerikanska hembiträden arbetade länge under usla förhållanden och utan rättigheter. Bilden visar hembiträ- den i Cincinnati som solidariserade sig med strejkande kvinnliga affärsbiträden i april 1948. Morgon-Tidningen

12 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 gruppen i USA mellan 1930 - och 1960 -talen. 5 Ar - betarfeministerna använde sig i första hand av fack - föreningar som medel för att kräva social och eko - nomisk rättvisa av arbetsgivare och stat. De ville motverka olika former av diskriminering och svå - righeter kvinnor mötte på grund av sitt kön; de sök - te lösningar till kvinnors ojämlikhet till följd av klass och etnicitet. De uppmanade arbetsgivare och rege - ring att lagfästa »universell social säkerhet», med det menades att sjukvård och ekonomiskt stöd för äld - re, sjuka och arbetslösa skulle gälla alla. Utöver det - ta krävde de medborgerliga rättigheter, betald mam - maledighet, lagar om lika lön, allmän barnomsorg samt förbättrad och rättvis statlig och federal ar - betsrättslagstiftning. Deras reformidéer utkristalli - serade sig under sent 1940 -tal och hade nästan rea - liserats fullständigt under tidigt 1960 -tal med Ken - nedys inrättande av 1961 års kvinnokommission (commission on the status of women), införandet av lagen om lika lön och 1964 års lag om medborgar - rätt, samt utvidgningen av den federala lag som re - glerade löner och arbetstid för merparten av de ame - rikanska arbetarna. 6 Med utgångspunkt i min tidigare forskning, un - dersöker jag nu de internationella dimensionerna av den amerikanska arbetarfeminismen genom att åter - skapa de transnationella nätverk och de internatio - nella organisationer som arbetarfeministerna var ak - tiva i. 7 En del av projektet är att skissera de transna - tionella förbindelserna mellan de amerikanska arbe - tarfeministerna och deras motsvarigheter utomlands och det intellektuella inflytande europeiska och nor - diska jämställdhetsfeminister hade på USA:s social - politik under tiden efter andra världskriget. Många av de mest kända kvinnliga reformivrarna under 1900 -talet var djupt involverade i transatlantiska po - litiska och sociala nätverk. Till dessa hörde Esther Peterson och den svenska emigranten och ordfö - randen för skoarbetarnas fackförbund, Mary Ander - son. Anderson var den första chefen för den ameri - kanska Kvinnobyrån och satt längst av de högst upp - satta kvinnliga regeringstjänstemännen under mel - lankrigstiden. 8 Andra exempel var den panamafödda representanten för sömmerskefacket, Maida Spring - er-Kemp, som var den första svarta kvinna som fick en hög position i den internationella avdelningen av AFL-CI O 9 och Frieda S Miller, utbildad ekonom vid universitet i Chicago och arbetarrepresentant för New York State. Den senare efterträdde Mary An - derson som chef för Kvinnobyrån 1944 .10 Innan hon arbetade där hade Miller varit rådgivare i arbets - Överst: År 1961 utnämndes Esther Peterson av marknadsfrågor hos USA:s ambassadör i Storbri - president John F. Kennedys till chef för Kvinnobyrån tannien, John Winant, och en av landets regelbund - (Women’s Bureau) och biträdande statssekreterare i Ministeriet för arbete. Foto: Morgonbris – Nedre na och inflytelserika delegater i Internationella ar - bilden: År 1948 åkte Esther Peterson och hennes 11 betsorganisationen (ILO). Dessa arbetarfeminis - man Oliver som USA:s arbetsattaché till Sverige. ters internationella erfarenheter utvidgade deras Bilden visar paret på en LO-kongress. Foto: Hernried, medvetenhet om det politiskt möjliga, utgjorde ex - LO-tidningen

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 13 arbetarklassen hos YWCA (Young Woman Christi - an Association) samtidigt som hon på dagtid hade en anställning vid en privat elitskola för flickor. Hemkomna till New York 1938 började Oliver och Esther Peterson närma sig de reformorientera - de socialisterna inom textilarbetarfacket och inom kvinnornas fackförening (Women’s Trade Union League, WTUL). Den senare var en nationell klass - överskridande kvinnoorganisation som i USA sedan 1903 hade försökt att lösa problemen med kvinnors låga löner genom att påverka lagstiftning och fack - lig organisering. 12 År 1929 började Esther Peterson på det amerikanska beklädnadsarbetarförbundets ut - bildningsavdelning (Amalgamated Clothing Wor - kers of America). Under inflytande av socialisten JB S Hardman och av Bessie Abramowitz Hillman, som tillsammans med sin blivande man Sidney hade grundat fackföreningen 1914 , organiserade Peter - son lokala aktivister med olika etnisk bakgrund i sö - dern och skapade ett utbildningsprogram för för - bundets medlemmar. 13 1944 åkte Peterson till Wash- ington DC för att bli förbundets första agitator, ett Mary Anderson, svensk emigrant och ordförande för jobb hon avstod från för att åka utomlands. skoarbetarnas fackförbund, blev den första chefen Under hela sin tid utomlands kvarstod Petersons för den amerikanska Kvinnobyrån. Foto: LO-tidningen engagemang för frågor om arbete och kvinnors rät - tigheter, både genom ILO och Fria Fackförenings - empel på konkreta politiska åtgärder som de anpas - internationalen (FFI), en organisation med 48 mil - sade till amerikanska förhållanden och hjälpte dem lioner medlemmar som grundades 1949 av icke att upprätthålla sin socialdemokratiska och feminis - kommunistiska fackförbund som ett alternativ till tiska aktivism i ett politiskt klimat som ofta var den Fackliga världsfederationen. 14 Hon deltog i njuggt, ibland direkt fientligt, till deras världsbild. FFI:s konstituerande kongress och delade då rum I denna korta artikel ska jag i första hand granska med Sigrid Ekendahl, som onekligen var den ledan - Esther Peterson. Jag kommer att diskutera de soci - de fackföreningskvinnan i Sverige under denna pe - aldemokratiska och feministiska intellektuella kret - riod, och som skulle förbli hennes vän livet ut. 15 sar i vilka hon deltog under sina tio år utomlands och Därefter blev Peterson vice ordförande för en in - hur dessa erfarenheter påverkade hennes tänkande formell internationell grupp av kvinnor från arbe - och skapade den socialpolitik som hon lanserade ef - tarrörelsen som ville arbeta för att förändra FFI:s ter sin hemkomst till USA. Peterson var förstås re - likgiltiga hållning gentemot kvinnor. FFI:s kvinno - dan socialdemokrat och feminist innan hon kom till grupp, som inkluderade Sigrid Ekendahl, hjälpte Sverige 1948 . Redan under tidigt 30 -tal hade Peter - bland annat till att initiera den första sommarkursen son lämnat sina rötter i konservativ republikansk för förvärvsarbetande kvinnor, som arrangerades ge - mormonmiljö långt bakom sig. Hon växte upp i del - mensamt av FFI och FN. Kursen hölls i La Brevière, staten Utah, genomgick där sin grundutbildning vid i ett slott åtta mil nordöst om Paris och lockade 53 Brigham Young University under senare delen av kvinnor från 25 länder. Peterson blev biträdande fö - 1920 -talet, men bröt sedan med sin fästman och flyt - reståndare vid sidan av föreståndaren Hans Gott - tade tvärsöver landet till New York City för att stu - furcht, vice generalsekreterare för FFI (historien om dera på lärarutbildningen vid Columbia University. deras samarbete, fyllt av dispyter, uppenbaras i hen - År 1930 tog hon sin mastersexamen vid Columbia nes personarkiv som förvaras på Schlesinger Libra - och var snabbt djupt engagerad i den jäsande arbe - ry vid Harvard University). 16 Under sommarkursens tarrörelsen. År 1932 gifte hon sig med Oliver Pe - avslutande debatt rekommenderade gruppen FFI att tersson, en folklig lantarbetarrepresentant, född i inrätta en permanent kvinnokommitté som bland North Dakota, och anhängare till Norman Thomas annat skulle fokusera på kvinnors fackliga organise - pacifistiska socialism. Efter en smekmånad i Norge ring, kvinnors dubbelarbete i hushållet och på ar - (där Olivers föräldrar var födda) och Danmark (som betsmarknaden, lika lön och lika möjligheter. Fyra Esthers släkt härstammade ifrån), flyttade de till år senare accepterade FFI slutligen förslaget och i Boston. Oliver studerade sociologi vid Harvard Uni - maj 1957 hade FFI:s kvinnokommitté sitt första versity och Esther undervisade invandrarflickor från möte. Det var just detta möte, under ledning av Sig -

14 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 rid Ekendahl, som lyckades få FFI att under sin 8:e världskongress 1965 utfärda en »Deklaration för förvärvsarbetande kvinnors rättigheter». Deklara - tionen tvingade FFI att erkänna »jämställdhet mel - lan manliga och kvinnliga arbetare», »kvinnors rätt till arbete», »lika ersättning för likvärdigt arbete» och att »kvinnor med familjeansvar skulle ha möj - lighet att delta i arbetsstyrkan på jämställd grund». 17 När Peterson återvände till USA 1957 tog hon med sig sin socialdemokratiska och feministiska po - litik, berikad och bekräftad av nya insikter om inter - nationellt samarbete, till regeringsarbetet under Kennedys och senare Johnsons och Carters admi - nistrationer. 18 Petersons internationella förbindelser med arbetarrörelsen och feministiska kretsar utom - lands förstärkte hennes engagemang för politik som betonade ekonomisk rättvisa och sociala rättigheter och som betraktade staten som det främsta instru - mentet för att nå dessa mål. De gav henne också sär - skilda uppslag till alternativa regeringsprogram, och många av dem tog sig under 1960 - och 1970 -talen in i USA:s socialpolitik. Peterson var till exempel övertygad om, i huvud - Frieda S Miller var utbildad ekonom och efterträdde Mary Anderson som chef för Kvinnobyrån 1944. Foto: sak på grund av sina tio år utomlands, att kvinnor Lantarbetaren aldrig skulle uppnå fullt ekonomiskt medborgarskap om inte hänsyn togs till det som kallas för dilemmat arbete –familj. Hennes program för att lösa konflik - bara bland de sämst för att inte säga de allra sämst ten mellan avlönat arbete och familjeansvar var avlönade, de sågs ofta som »en i familjen» och för - komplext: det omfattade en ny politik både från ar - väntades därför helt och hållet identifiera sig med betsgivarna och staten. Man skulle sträva efter att arbetsgivarfamiljens intressen. Detta innebar att li - höja alla familjelöner, garantera mammaledighet och vet för dem själva och de personer som var beroen - ge de anställda mer inflytande över arbetstider och de av dem helt måste åsidosättas. Hushållsanställda arbetsscheman samt införa statligt finansierad barn - var uteslutna från statliga regleringar och för dem omsorg, vilket skulle motverka kvinnors status- och fanns inga fackföreningar. De snärjdes in i tidssche - lönediskriminering. Peterson ansåg att alla dessa po - man för inneboende eller daglönare och avlönades litiska åtgärder tillsammans skulle ge kvinnor möj - ofta med avlagda kläder, matrester eller undermåligt lighet till flera olika val av hur de ville använda sin boende. Arbetsgivarnas förväntan på lojalitet och tid. Hon var övertygad att flertalet kvinnor ville ha hänsynstagande kunde vara chockerande. Ibland på - ökad flexibilitet för att kunna kombinera arbete och minde deras status mer om livegnas eller slavars än familjeliv och att många också ville ha ökad respekt om fria arbetares. 19 för sitt arbete, oavsett om det utfördes i eller utan - Återstående delen av denna artikel kommer jag för hemmet. Ofrivilligt förvärvsarbete var lika myck - att ägna åt en fråga, hushållsarbete, och diskutera et ett problem, enligt hennes mening, som ofrivil - hur Petersons tid i Sverige påverkade hennes tän - ligt arbete i hemmet. Med bättre löner och sociala kande i den frågan och hur några av dessa idéer till trygghetssystem skulle de kvinnor som så önskade slut formade amerikansk socialpolitik. Det är oklart kunna tillbringa mer tid i hemmet. Samtidigt visste när Peterson utvecklade sitt intresse för lönearbete hon också att några kvinnor skulle vilja arbeta heltid i hushållet, men 1949 kom ett brev från Frieda Mil - och anställa andra kvinnor att uträtta deras hus - ler, som då var chef för den amerikanska Kvinnoby - hållsarbete. rån, till Sverige där hon bad Peterson skriva en rap - port om det svenska sättet att hantera avlönat arbe - te i hushållet. Miller hade under andra världskriget Hushållsanställdas arbetsförhållanden vistats hos den amerikanska ambassadören i London Esther Peterson såg tydligt att det som var en »lös - som rådgivare i arbetsmarknadsfrågor. De insikter ning» för vissa kvinnor – alltså att anställa någon för hon då fick om hushållsanställda och statlig politik hushållet – kunde bli en mardröm för andra. Hus - förvånade och fascinerade henne, och när hon blev hållsanställda i USA led under uslare arbetsförhål - chef för Kvinnobyrån 1943 , blev en statushöjning av landen än många andra yrkesgrupper. De var inte detta arbete en av hennes högsta prioriteringar. 20

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 15 Peterson svarade ivrigt på Millers förfrågan. Hon boende, mat och andra arbetsmiljöfrågor för heltids - skrev tillbaka: arbetande hembiträden. Det fanns också en statlig rådgivningsbyrå som besvarade frågor om lagen, er - Mary Anderson reported my feelings correctly in bjöd ett standardkontrakt och medlade i konflikter saying that I would be interested in such a pro - mellan hembiträden och deras arbetsgivare. ject as you described. I have been clipping and as - sembling materials on the Swedish experience in regard to domestic workers an should be de - Svensk-amerikansk socialpolitik? lighted to go on with it formally. 21 Under 1947, 1950 och 1953 lades förslag om för - Peterson hade ombetts skriva en kort broschyr men ändringar i lagen fram för den svenska riksdagen vil - skickade Miller ett utkast på 200 sidor. Det var up - ket innebar att den diskuterades ingående under Pe - penbart att ämnet återspeglade Petersons egna in - tersons vistelse i Sverige. 25 tressen och ju mer hon lärde sig desto mer fängslad Peterson var tydlig i sin rapport med vad hon an - blev hon. såg vara de fördelaktiga effekterna av lagen: »By ma - De anställda på Kvinnobyrån ändrade Petersons king definite matters that before were vague and originaltitel Justice in the Kitchen till Towards standards hence sources of tension», förklarade hon, ger den for the Household Worker: Experience from Sweden . De svenska hembiträdeslagen »both the housewife and kortade också texten till hälften, något som Peterson the workers... a basis for understanding. The grea - själv beklagade; hon anmärkte att de »turned it into test general effect» (av lagen), avslutade hon: governmentese and threw out most of my anecdotes has been to educate the Swedish people to the and cartoons.» 22 Men hennes entusiasm för det som fact that employment in the home is as important hon uppfattade som en alternativ väg att se på kvin - as employment in industry or commerce, that nors hushållsarbete, både betalt och obetalt, kvars - workers in the home are the same as workers and tod. »It was so refreshing», mindes hon senare, »to are entitled to the same protection against ex - see the recognition of the social and economic value ploitation, that employers in homes have the of ’women’s work’. This approach stod in stark con - same basic responsibilities towards workers as trast with our attitudes in the United States.» 23 employers in factories and offices. It has also gi - Peterson började sin rapport med att räkna upp ven further stress to the economic value of wo - det stora antalet »positive programs the (Swedish) man’s work in the home. 26 government had undertaken relative to work in the home» som hon förklarade »can indicate fruitful li - Faktum är att Peterson mötte sitt eget arbete –fa - nes of development» som den amerikanska rege - miljdilemma när hon försökte färdigställa broschy - ringen borde följa. Hon var imponerad av de sam - ren. I ett rörande brev till Miller räknade hon upp hälleliga tjänster som erbjöds hemmafruar, till ex - sina problem: Arbetet gick långsamt eftersom det empel den svenska hemhjälpstjänsten som infördes inte fanns »one item of material available in Eng - 1944 . Tjänsten som inrättades och finansierades av lish», förklarade hon, men »the biggest difficulty has staten var tillgänglig för alla familjer oavsett in - been the lack of continuous work due to heavy fa - komst. Hemvårdarinnan eller hemsystern beskrevs mily demands and embassy matters». Brevet, som av Peterson som ett »moderssubstitut» som tempo - hade skrivits i omgångar och påbörjats fyra månader rärt tog över »alla hushållsplikter» inklusive barn - tidigare, illustrerade hennes problem tydligt. 27 omsorg och äldreomsorg när mamman inte kunde År 1961 , när Peterson inte bara hade möjlighet att ställa upp på grund av sjukdom eller ett nödfall i fa - studera alternativa politiska vägar, utan också kunde miljen. Peterson såg också den svenska betoningen påverka såväl politik som politiska beslutsfattare, såg av yrkesutbildning och lagstiftning för regleringen hon till att president Kennedys kvinnokommitté, som av hushållsarbete som en modell för statlig politik, hon på ett avgörande sätt bidrog till att tillsätta och och en sådan skulle »improve the services rendered övervaka, prioriterade »nya och utökade samhälleliga and protect the workers concerned.» 24 tjänster» för hemmet. Hon vidhöll också att de hus - En väg att närma sig en förändring av amerikans - hållsanställdas problem inte kunde ignoreras. I slut - ka attityder till hushållsarbete, såväl avlönat som oav - rapporten American Woman som gavs ut av presiden - lönat, var enligt Petersons mening att ändra lag- tens kommission, en bästsäljare som spreds i 64 000 -stiftningen i likhet med den svenska hembiträdesla - exemplar under första året och en försäljningsuppla - gen från 1944 . Peterson hade för första gången hört ga som gavs ut strax efter, hävdade kommissionen att om denna år 1948 när en av hennes svenska vänner en »reorganization of ordinary home maintenance förklarade för henne att festen som Peterson plane - service was long overdue». Inspirerade av det svens - rade borde börja vid ett tidigare klockslag om hon ka hemhjälpsprogrammet, föreslog kommissionen att inte ville betala övertidstillägg till hembiträdena. Den regeringen skulle ställa utbildade hemmafruar till för - svenska hembiträdeslagen reglerade arbetstider, lön, fogande vid olika typer av nödsituationer i familjer.

16 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 Den personliga vänskapen mellan Esther Peterson och Sigrid Ekendahl låg bakom en stor del av erfarenhets- utbytet mellan Sverige och USA i frågor om kvinnors förvärvsarbete. Bilden visar Ekendahl när hon var i USA för att studera kvinnors ställning på den amerikanska arbetsmarknaden. Foto: A-pressens Stockholmsredaktion.

Dessa »hemmafrutjänster» var nödvändiga för barn - ken, var Peterson inte längre ensam med sin sak. År omsorgen och skulle utgöra en resurs för de gamla 1974 ändrades arbetsmiljölagen så att den även om - och svaga. Kommissionen uppmärksammade också fattade de anställda i hushållen. När den federala hembiträdenas usla arbetsförhållanden. Hushållsan - lagstiftningen hade ändrats, utvidgades också lag- ställda, förklarade kommissionen, har blivit: stiftningen i många delstater till att också omfatta hushållsanställda. Således kunde hushållsarbetarna low paid without standards of hours and working efter decennier av protester till slut i flera avseenden conditions, without collective bargaining, without rättsligt räknas som anställda och fick i likhet med most of the protections accorded by legislation and många andra arbetare minimilöner, reglerade ar - accepted as normal for other workers, and without betstider samt tillgång till arbetslöshetsersättning means and opportunity adequately to maintain och olycksfallsförsäkring. 29 their own homes. När kommissionens rapport publicerades 1963 Som ett första steg rekommenderade kommissionen skrev Peterson ett dussin brev till sina svenska vän - ett tillägg till arbetslagstiftningen som även skulle gäl - ner. Till var och en skickade hon också rapporten la avlönat arbete i hushåll. 28 och uttryckte sin tacksamhet för att de bidragit till Frustrerade över bristen på framgång i frågan om rapportens diskussioner och slutsatser. Till LO-ord - hembiträden, grundade Esther Peterson och Frieda föranden Arne Geijer skrev hon till exempel: Miller 1965 en kommitté för avlönat hushållsarbete (The National Committee on Household Employ - Dear Arne, here is our report on the Status of ment, NCHE), för att »eliminate the stigma from Women. It may not be obvious to you but my ex - household labor» och för att ställa det på »similar perience in Sweden and a great deal that I lear - 30 footing with labor in other occupations». ned there is tucked in in many places. Under tidigt 1970 -tal hjälpte NCHE till med att Tidigare, efter ett besök i Sverige tillsammans med starta en nationell rörelse för hushållsarbetarnas rät - statssekreteraren i arbetsmarknadsdepartementet tigheter med otaliga lokala kommittéer över hela Arthur Goldberg i juni 1961 , skrev Peterson ett av landet. I och med uppkomsten av denna omfattande sina mera rörande och innerliga brev till Sigrid gräsrotsrörelse bland hembiträden och i och med att Ekendahl där hon gav uttryck för deras intellektuel - Shirley Chisholm, Patsy Mink och andra minori - la och emotionella band: tetskvinnor, som var inriktade på att kämpa för de hushållsanställdas rättigheter, under 1970 -talet fick Dear Sigrid, This my third day back on the job tillträde till beslutsfattande positioner inom politi - and although things already are completely ab -

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 17 Brev ur Sigrid Ekendahls arkiv.

sorbing my time, I have a wonderful memory of Peterson uttryckte tydligt vad hennes transatlantis - the days with you. All the experiences keep cros - ka vänskapsförbindelser och hennes tid utomlands sing my mind and come out in various ways – in betydde för hennes liv och arbete. Hon tillstod, och reports, speeches, and programming. Your influ - det borde även historiker göra, att USA:s socialpo - ence here is great! It was really difficult saying litik efter andra världskriget inte var en oberoende good-bye to you. You can never know the joy I produkt. Politiska och intellektuella gränser har all - have in working with you for I feel that we do tid varit porösa även under den ökande nationalis - have an understanding of our mutual aims, that men och det kalla krigets hot. Och som Sidney Tar - our philosophies are almost identical, and that row påminner oss, är inrikespolitisk förändring, oav - this, together with an admiration makes for a real sett om det gäller USA eller andra länder, en av de friendship which I feel is ours. I am grateful for viktigaste effekterna av transnationellt politiskt sam - all this, Sigrid, and want to say a warm thanks for arbete. 32 all you did for me. 31 Översättning: Silke Neunsinger och Ulf Jönsson

18 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 REFERENSER – VÄNSKAP BORTOM ATLANTEN Minneapolis 1951 , och Cobble ( 2004 ), särskilt s. 26 –27 . 1 Brev, Esther Peterson till Frieda S. Miller, 14 okto - 9 Maida Springer-Kemp tillbringade tid i studiecirk - ber 31949 , Folder 3446 , Esther Peterson Papers, 1884 - lar för arbetare i England, Sverige och Danmark och 1998 , MC- 450 , Arhur and Elizabeth Schlesinger Afrika innan hon tjänstgorde som internationell Afrika - Library on the History of Women in America, representant för AFL-CIO under 1960 -talet. Se Ye - Radcliffe Institute, Harvard University, Cambridge, vette Richards, Maida Springer: Pan-Africanist and Inter - Massachusetts, USA [hädanefter EP-SL] natinal Labor Leader , Pittsburg, 2000 , och Cobble 2 En arbetsattaché, labor attaché, är utsänd av det (2004 ), särsk. s. 43 –45 amerikanska utrikesdepartementet till ett annat land 10 Frieda S. Miller blev internationellt sjövan 1923 och har till uppgift att studera arbetslivet där. när hon deltog i den tredje konferensen för the Inter - 3 Citatet från »Arbetarambassadörer», Folket i bild , national Federation of Working Women i Wien. Hon osignerat och odaterat, cirka 1956 , Folder 366 , EP-SL. tjänstgjorde som delegat för USA i ILO:s lagstiftande 4 Om Peterson: Sue Cobble, The Other Women’s Mo - konferenser 1936 , 1938 och 1941 , satt ordförande för vement: Workplace, Justice and Social Rights in Modern kommittén som skulle upprätta avgränsningar mellan America, Princeton, NJ, 2004 , s. 34 –36 , kap. 4–7; Esther ILO och FN 1946 efter upphörandet av Nationernas Peterson med Winifred Conkling, Restless: The Memoirs förbund och övergick till internationellt heltidsarbete of Labor and Consumer Activist Esther Peterson , Washing - med ILO efter att han lämnat the Womens Bureau ton, D.C., 1995 ; Cynthia Harrison, »Esther Peterson, 1953 . Se Frieda S. Miller Papers, 1909 –1973 , A- 37 , SL December 6, 1906 –December 20 , 1997 », i: Susan Ware [hädanefter FM-SL]; Cobble ( 2004 ), särsk. s. 27 –29 , (red), Notable American Women: A Biographical Dictionary kap 2–7. Completing the Twentieth Century , Cambridge, Mass, 11 Om ILO, se bland annat Carol Riegelman Lubin 2004 , s. 508 –510 . och Anne Winslow, Social Justice for Women: The Inter - 5 För en diskussion om olika typer av feminism i national Labor Organization and Women , Durham, 1990 USA och om användningen av begreppet »arbetarfemi - och Edward C. Lorenz, Defining Global Justice: The His - nister» [labor feminists], se Cobble ( 2004 ), introduc - tory of U.S. International Labor Standards Policy , Notre tion. Dame, 2001 6 Cobble ( 2004 ), kap. 1–6. 12 WTUL var en transatlantisk organisation på 7 Jag står i stor skuld till tidigare forskare om kvin - många sätt. Den grundades först i Storbritannien 1874 nors transnationella och internationella aktivism. För som the Women’s Protective and Provident League, ett urval av sådan forskning se specialutgåvan av Gender och ändrade sitt namn till the Women’s Trade Union and History , vol 10 , n:o 3 november 1998 , om ”Femi - League 1890 . Den amerikanska WTUL grundades nisms and Internationalisms”, M. Sinha, D. Guy och A. 1903 med den brittiska som förebild. Men enligt Alice Woollacott (red), se även den förträffliga redogörelsen Henry i Women and the Labor Movement , New York, för amerikanska feminister utomlands, Leila J. Rupp, 1927 , s. 109 –110 , var den brittiska WTUL delvis inspi - Worlds of Women: The Making of an International Wo - rerad av ett besök som engelskan Emma Paterson men’s Movement , 1997 . För mer aktuell forskning, se ar - gjorde i New York under tidigt 1870 -tal. Där såg hon tiklarna i Pernilla Johnsson, Silke Neunsinger och Joan the Working Women’s Protective Union, the Women’s Sangster (red), Crossing Boundaries: Women’s Organizing Typographical Union och andra kvinnliga intressegrup - in Europé and the Americas, 1880s –1940s , Uppsala 2007 per för arbetande kvinnor i New York. För mer om de och konferensuppsatser presenterade av Erika Ann två organisationerna, se Robin Miller Jacoby, The Bri - Kuhlman, E. Sue Wamsley, Jo Butterfield och Megan tish and American Women’s Trade Union Leagues, Threlkeld vid »Transnational Women’s Organizations: 1890 –1925 , Brooklyn, NY, 1994 , och Gladys Boone, 1900 –1950 Workshop», Fourteenth Berkshire Confe - The Women’s Trade Union Leagues in Great Britain and rence on the History of Women, 12 –15 juni 2008 , the United States of America , New York, 1942 . Minneapolis, Minnesota. Tillgänglig för konferensdel - 13 Om Bessie Hillman se Karen Pastorello, A Power tagare på http://berks.umn.edu . Among Them: Bessie Abramowitz Hillman and the Making 8 Mary Anderson lämnade familjens gård i Lidkö - of the Amalgamated Clothing Workers of America , Urbana, ping 1889 vid 16 års ålder för att emigrera till Amerika. 2007 . Om Sidney Hillman se Steve Fraser, Labor Will Hon genomled en följd av dåligt avlönade hushållsan - Rule: Sidney Hillman and the Rise of American Labor , It - ställningar innan hon fick fast arbete vid en fabrik i haca, 1993 . Chicago som skosömmerska, ett arbete hon innehade i 14 Beträffande Petersons år utomlands se i synnerhet många år samtidigt som hon var ordförande i sin lokal - folders 26 –27 , 147 –148 , 355 –389 och 3446 –3448 , EP- avdelning för skoarbeterskor. År 1920 blev hon den för - SL och Peterson, Restless , s. 69 –88 . För medlemsdata sta chefen för den amerikanska Kvinnobyrån. Hon om - beträffande IFF 1949 se James Docherty, Historical Dic - valdes till detta ämbete av fyra presidenter och satt till tionary of Organized Labor , Second Edition, Lanham, 1944 . Hon deltog vid grundandet av the International Maryland, 2004 , s. 131 – 132 . Jag välkomnar förslag till Federation of Working Women i slutet av mellankrigs - ytterligare material som kan kasta ljus över Petersons tiden och involverad i the International Labor Organi - aktiviteter och kontakter under sin vistelse i Sverige zation (ILO) och andra internationella organisationer och Belgien. under hela 1930 - och 1940 -talen. För mer om Ander - 15 Beträffande korrespondensen mellan Peterson son, se the Mary Anderson Papers, 1918 –1960 , A- 7, och Ekendahl, folders 366 , 630 , 632 , 727 i EP-SL. Se SL; Mary Anderson, Woman At Work: The Autobio - även Sigrid Ekendahls arkiv, korrespondens 1964 –1967 graphy of Mary Anderson as told to Mary N. Winslow , och 1976 –1977 samt LO:s arkiv, korrespondens, vol.

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 19 32 , 48 och 74 , båda på Arbetarrörelsens arkiv och bib - måste hon ha varit nöjd med att få Kerstin Hesselgrens liotek, Stockholm. Om Ekendahl se Kaj Axelsson, Den brev av den 6 oktober 1953 i vilket Hesselgren lovor - första i sitt slag , Stockholm, 1980 . dade Peterson för broschyren om Sveriges politik på 16 Se folders 374 –381 , EP-SL och Peterson, Rest- hushållsarbetets område: »I want to congratulate you less , s. 87 –88 very much for the work you have done there. It is most 17 Om Kvinnokommittén, folders 375 –381 , EP-SL. interesting and I have enjoyed every bit of it. It is a mar - Se även Sigrid Ekendahls tal till IFF:s 80 :e världskon - vel to me how you have been able to find all those deta - gress 1965 ; »Charter of Rights of Women Workers», ils in so short a time and in a foreign language. It really 1965 , reviderad 1975 ; Women’s News , Newsletter is a standard work.» Brev från Kerstin Hesselgren till ICFTU, juli 1965 , alla I Ekendahls arkiv, korrespon - Esther Peterson den 6 oktober 1953 , folder 361 , EP- dens 1964 –1967 , ARAB SL. 18 Cobble ( 2004 ), kap. 6–7 27 Peterson till Frieda Miller den 10 oktober 1952 , 19 För en introduktion till litteraturen om hushålls - Folder 370 , EP-SL. arbete och organiseringen av hushållsarbetare i USA se 28 Presidentens commission om kvinnors ställning, Dorothy Sue Cobble, »’A Spontaneous Loss of Enthu - American Women: Report of the President’s Commission , siasm’: Workplace Feminism and the Transformation Washington, D.C. GPO, 1963 , citaten på s. 7, 22 , 24 , of Women’s Service Jobs in the 1970 s», International 35 –37 ; För mer om presidentens commission om kvin - Labor and Working Class History 56 , Fall 1999 , s. 23 –29 . nors ställning se Cobble, »Labor Feminism and Presi - Beträffande kvardröjande feodala normsystem när det dent Kennedy’s Commission on Women», i Nancy He - gäller anställda i hushåll se Judith Rollins, Between Wo - witt (red), No Permanent Waves: Rethinking American Fe - men: Domestics and Their Employers , Philadelphia, 1985 minisms , New Brunswick, NJ, under utgivning 2009 och Pierrette Hondagueu-Sotelo, Domestica: Immigrant 29 Cobble ( 2004 ), s. 198 – 201 ; Cobble, »A Sponta - Workers Cleaning and Caring In the Shadows of Affluence , neous Loss of Enthusiasm», s. 33 –39 . Berkely, 2001 . 30 Brev från Peterson till ordföranden Arne Geijer 20 Miller hjälpte också till med att övertyga ILO om (och andra) den 22 oktober 1963 , folder 633 , EP-SL. att ta frågan om hushållsarbete på allvar. I juli 1951 fö - Många av svaren till Peterson från hennes vänner i Sve - restod hon ett möte mellan experter på hushållsarbe - rige är också avslöjande. Till exempel »Dear Esther. I tare i Genève som skulle förbereda ett förslag till ILO- thank you…for your report on the Status of Wo - rekommendationer i frågan. Se folder 86 , FM-SL. För men…It is nice to hear that my little country has en serie artiklar om hushållsarbete i USA, Storbritan - taught you something about the women-problems and nien och Sverige se International Labour Review , vol. that our experiences have influenced you…I really hope LVXI, No 4, oktober 1952 ; Dorothy Elliott, »The Sta - that our exchanges of ideas and experiences will conti - tus of Domestic Work in the United Kingdom», Inter - nue». Brev från Mils Kellgren till Esther Peterson den national Labour Review , vol. LXIII, no 2, februari 1951 ; 29 oktober 1963 . För andra brev som erkänner de och Brita Åkerman Johansson, »Domestic Workers in svenska ideernas inflytande på Petersons programför - Sweden», International Labor Review vol 67 , 1953 . slag, folders 630 –632 , EP-SL. 21 EP till FM den 14 oktober 1949 , folder 3446 , EP- 31 Brev från Esther Peterson till Sigrid Ekendahl SL den 12 july 1961 , folder 630 , EP-SL. 22 Den publicerade versionen av broschyren finns i 32 Sidney Tarrow, The New Transnational Activism , folder 369 , EP-SL. Olika utkast till »Justice in the Kit - Cam-bridge, 2005 chen» finns i folders 370 -373 , EP-SL. Petersoncitatet är från Peterson, Restless , s. 80 SUE COBBLE 23 Peterson, Restless , s. 79 -80 är professor i historia vid Rutgers University, New 24 Toward Standards For the Household Worker: Experi - Jersey. Hennes forskning fokuserar betydelsen av fack - ence in Sweden , Washington, D.C. U.S. Women’s Bu - ligt aktiva, såväl i USA som globalt. reau, Department of Labor, 1953 , citaten på s. 2, 4, 7, 8. Mer om social hemhjälp finns att läsa i Karin Carls - son, »Emotional care as a strategy? The Hemvårdarin - nas work within the Swedish Social Home Help Pro - gram 1944 –1960 », uppsats presenterad vid Lab.fem konferensen 28 –31 augusti i Stockholm; Johansson, »Domestic Workers in Sweden» 364 –365 25 Toward Standards for the Household Worker , s. 44 – 58 . Anekdoten är från Peterson, Restless , s. 79 . Mer om den svenska lagen om hushållsarbete se Ann Ighe och Birgit Karlsson, »International Migration, Paid Do - mestic Work and the Modernisation of the Labor Mar - ket in Sweden, 1945 –1970 », uppsats för den internatio - nella konferensen Labouring Feminism i Stockholm 28 –31 augusti 2008 ; Johansson, »Domestic Workers in Sweden», s. 361 –362 26 Toward Standards for the Household Worker , s. 48 . Även om inget svar från Peterson har kunnat påträffas

20 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 Från pigjobb till hushållsnära tjänster – ett historiskt perspektiv

Problemet att kombinera arbete och familj har lösts och tid till hushållsarbete och mer tid till lönearbete – skulle kun - diskuterats på olika sätt i olika tider. Artikelförfattaren skär- na innebära en ökad jämställdhet så kan det ses som att detta skådar främst argumenten för det som under senare tid sker på bekostnad av jämlikhet mellan olika klasser. Om arbe - kommit att benämnas hushållsnära tjänster och som, menar tet dessutom läggs på en utomstående kvinna leder det, som hon, reproducerar gamla föreställningar om vem som skall sociologen Ellinor Platzer påpekar, till att den rådande köns - utföra hushållsarbete hemma hos vem. – AV EMMA STROLLO arbetsdelningen upprätthålls. 4 Eftersom det dessutom ofta är utländska kvinnor som utför hushållstjänster kan det också Vi behöver en växande tjänstesektor. Inte minst tänker jag råda maktförhållanden som har samband med nationalitet el - på dem som kommer hit som flyktingar och som kan baka ler »ras»/etnicitet. 5 Som Catharina Calleman påpekar före - bröd, sy, passa barn och städa. 1 kommer dessa olika förhållanden av ojämlikhet samtidigt i husligt arbete och kan därmed vidmakthålla och förstärka va - Jens Orbacks uttalande i en intervju i DN 2004 visar hur ut - randra. 6 Sociologen Leslie McCall menar att ingen enskild landsfödda (kvinnor) ofta länkas samman med vissa, ofta låg - form av ojämlikhet kan representera de övriga men även att avlönade yrken. Det här sättet att resonera kring hushålls - vissa former av ojämlikhet uppstår från samma förutsättning - tjänster har då och då återspeglats i den debatt om hushålls - ar som kan reducera andra former, något som jag här valt att nära tjänster som pågått sedan början av 1990 -talet. Men är kalla för motstridande ojämlikheter . I det nyss nämnda exemp - det ett nytt resonemang? I den här artikeln let finns alltså en spänning mellan en kommer jag att titta på hushållsnära tjäns - minskning av ojämlikheten mellan könen ter ur ett historiskt perspektiv. Syftet är att och en minskning av ojämlikheten mellan undersöka den historiska process som kvinnor. 7 Jag menar att den snäva använd - tycks ha lett till en särskiljning och hierar - ningen av jämställdhet är problematisk då kisering på marknaden för hushållstjäns - det döljer hur olika maktordningar sam - ter och hur föreställningar om genus, klass verkar med varandra vilket kan leda till att och »ras»/etnicitet reproducerats i debat - en åtgärd som sätts in i syftet att främja ten. jämlikhet kan ge motstridande effekter. Ett av de vanligaste argumenten i de - Då hushållsarbetet historiskt sett ut - batten om »hushållsnära tjänster» som förts av etniska minoriteter har det kon - förts under 1990 - och början av 2000 -ta - struerats en föreställning om hushållsar - let har handlat om jämställdhet. Man me - betare som »de andra» vilket förklarar det nar ofta att kvinnors ökade deltagande på låga löneläget och de dåliga arbetsförhål - arbetsmarknaden har gjort att kvinnor landena. I USA har hushållsarbetarna, dubbelarbetar i allt högre utsträckning. som ofta består av etniska minoriteter, Skattelättnader för hushållsnära tjänster möjliggjort att medelklassens män och skulle då göra att kvinnor konkurrerade på kvinnor kan tjäna mer pengar på arbets - mer lika villkor med män på arbetsmark - marknaden. Den levnadsstandard som vita naden. Detta resonemang är dock upp - medelklasskvinnor för kan därmed ses byggt på en snäv definition av jämställd - som beroende av invandrade kvinnors läg - het som inte tar i beräkningen att skatte - re levnadsstandard och exploatering. 8 lättnader innebär en omfördelning från Sverige och USA är i många avseenden lågavlönade till högavlönade. 2 Som tid - väldigt olika och på många sätt har den ningen Arbetaren räknat ut innebär den svenska välfärdsstaten motverkat den nya skattereduceringen att alla inkomstta - enorma polarisering som är så tydlig i gare i en familj måste tjäna över 46 000 kr USA. Nedskärningen av den offentliga i månaden för att det ska bli ekonomiskt sektorn som inleddes i slutet av 1980 -talet Bristen på hembiträden ledde till att rationellt att köpa hushållstjänster – det och den ekonomiska krisen på 1990 -talet man annonserade även på telefonkios- vill säga att det annars blir billigare att stä - ker. Idag är det för det mesta invandrad har dock lett till en ökad polarisering på da själv. 3 Även om det i vissa familjer – de arbetskraft som utför det som kallas för arbetsmarknaden även i Sverige. 9 Det kan som utnyttjar hushållstjänsterna och om hushållsnära tjänster. Foto: Gunnar därmed vara värt att notera de likheter det leder till att kvinnorna ägnar mindre Larsson som finns mellan dagens utveckling av pri -

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 21 I dagens debatt om hushållstjänster lever gamla normer och föreställningar kring vilka som ska utföra hushållsarbetet kvar, men dessa normer möter också motstånd skriver Emmas Strollo i artikeln. Foto: Morgon-Tidningen

22 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 vata hushållsnära tjänster och situationen i Sverige före fram - växten av en offentlig sektor, då merparten av det reprodukti - va arbetet sköttes genom privata arrangemang. 10

Undantagslagen På 1930 -talet i Sverige, liksom i flera andra europeiska länder och USA blev den så kallade hembiträdesfrågan plötsligt po - litiskt aktuell. Den debatt som tog form handlade till stor del om hur man skulle råda bot på den brist på arbetskraft i hem - men som uppstått. 11 Att ta anställning i hushåll hade för många kvinnor långt in på 1900 -talet varit det enda alternativet för att kunna försörja sig och antalet husligt anställda hade stigit konstant mellan 1870 till 1930 . Enligt Kerstin Moberg be - rodde detta dock inte på gifta kvinnors ökade yrkesverksam - het utan sammanföll med expansionen av borgerliga yrken så som företagare, tjänstemän och utövare av fria yrken. »Inom borgarklassen ville man upprätthålla en viss standard och höll sig då gärna med hembiträde.» 12 Därefter började kvinnor fly hembiträdesyrket och bristen på hembiträden blev snart ett »socialt problem» och föremål för statliga rapporter. Arbets - sökande kvinnor började föredra andra yrken såsom i fabrik, kontor, affär eller restaurang och hotell. Här var arbetet mer fritt och självständigt i jämförelse med hembiträdesyrket. Det - ta var som nämnts inte unikt för Sverige och Moberg menar att det i alla industriländer visade sig att hembiträdesyrket inte kunde konkurrera med de andra yrkena. 13 Rolf Ohlsson menar att industrin betalade relativt höga löner som inte hushållen kunde konkurrera med vilket gjorde att lönerna för hembiträ - den släpade efter de kvinnliga industriarbetarlönerna. 14 Trots Vykortet användes som anmälningsformulär för ett möte om flera utredningar som gjordes från statsmaktens sida för att hembiträdens sociala och ekonomiska problem och skulle höja arbetsvillkoren och göra arbetet mer attraktivt så dröjde informera om hembiträdenas rättigheter och möjligheter att det till 1971 innan alla husligt anställda omfattades av arbets - tillvarata sina intressen. tidsregleringen – vilket var en fördröjning på 40 -50 år jämfört med arbetsmarknadens övriga grupper. 15 Platzer menar att under andra världskriget kom man sedan att inleda rekryte - husmödrarnas behov uppenbarligen prioriterats framför de ring av utländska kvinnor till hembiträdesyrket. Förutom ett anställda. 16 stort antal nordiska kvinnor som kom för att arbeta som hem - Under andra världskriget, när flyktingströmmarna ökade biträden, kom även ett stort antal tyska kvinnor till Sverige för blev flyktingpolitiken ett medel för rekrytering av arbetskraft att arbeta i de svenska hushållen. Calleman skriver att mellan till bristyrken – bland annat till husligt arbete. Alla manliga 1950 och 1958 anmäldes årligen 8 000 till 10 000 utländska flyktingar blev tvungna att anta skogs- eller jordbruksarbete medborgare inom gruppen husligt arbete. De allra flesta var medan kvinnorna hänvisades till »husligt arbete». Lars Ols - tyska, finska, danska och norska medborgare. Kvinnorna fick son menar att det var flyktingarbetet som senare gav impulser förbinda sig att arbeta som hembiträde i två år innan de fick till hur arbetskraftsproblemet kunde lösas genom invand - rätt att söka ett annat arbete i Sverige. 20 Den formella arbets - ring. 17 Expansionen av industrin efter andra världskriget led - kraftsinvandringen avskaffades 1967 i Sverige. Lagen om un - de till att arbetskraft importerades, bristen på svenska tjäns - dantag på kravet om arbetstillstånd för vissa yrken gällde dock teflickor motverkades därmed bland annat genom att anställa fram till 1972 . I en promemoria från inrikesdepartementet dis - utländsk arbetskraft – på det här sättet slapp man höja de ef - kuteras anledningarna till detta. Inom jord- och skogbruk av - tersläpande hembiträdeslönerna. 18 Staten bistod med detta ge - skaffades undantagsbestämmelserna redan 1952 eftersom ar - nom att man redan 1943 upprättade en tillfällig lag som avsåg betskraften där ansågs tillräcklig. Bristen på arbetskraft inom »befrielse i vissa fall för utlänningar från skyldigheten att hava ar - husligt arbete anses däremot kvarstå. Bristen ska ha kvarstått betstillstånd» .19 Lagen kom att gälla mellan 1943 och 1972 och ända till 1971 då antalet arbetslösa ökade. Det tas även upp ett utöver öppnandet av arbetsmarknaden för nordiska medbor - antal andra nackdelar med lagen. För det första anser Invand - gare (detta alltså redan innan den gemensamma nordiska ar - rarverket att det finns en risk för att arbetstagarna kommer att betsmarknaden fastslogs 1954 ) undantog man kravet på ar - leva under »otillfredsställande förhållanden». »Arbetstagarna betstillstånd för vissa arbetsområden, däribland för husligt ar - synes själva i många fall vara beredda att under ett år accepte - bete. Utöver den direkta hänvisningen av kvinnliga flyktingar ra dåliga villkor i vetskap om att de efter denna tid har möj -

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 23 nan sorts arbetskraftsinvandring som ansågs leda till löned - umpning och försämrade arbetsvillkor, hade inget att invända mot hembiträdesinvandringen under förutsättning att det skedde under kontroll av arbetsmarknadsmyndigheterna. Trots påtryckningar från LO:s kvinnoråd, som lyckades få till stånd att tyska kvinnliga immigranter vid gränsen skulle få ett översatt exemplar av den svenska hembiträdeslagen, blev det uppenbart att invandrade kvinnor i tjänstesektorn på inga sätt var en prioriterad fråga för ledningen inom LO. 24 Jag menar att undantagslagen är ett tydligt exempel på en uppdelningsmekanism som ledde till ojämlikheter mellan svenska och utlandsfödda kvinnor. På grund av kön och in - vandrarstatus hänvisades kvinnorna till ett yrke som svenska kvinnor inte längre ville ha. De exploaterades för att möjlig - göra den växande borgarklassens livsstil men också för att fyl - la svenska kvinnors behov i välfärdsstatens frånvaro.

Skattereducerade hushållstjänster – den politiska debatten Undantagslagstiftningen visade hur staten spelat en viktig roll i uppdelningen av arbetare i olika kategorier, men hur ligger det till med skattereduceringen av hushållstjänster – även om man genom det nya skatteavdraget inte direkt hänvisar in - vandrare eller kvinnor till vissa typer av arbeten tycks det som att liknande föreställningar levde kvar i den föregående de - batten. När skattereduceringen på hushållstjänster till slut slog ige - nom sommaren 2007 , var det efter en 14 år lång debatt i me - dier och riksdag. Ellinor Platzer tittar i sin avhandling bland annat på uppkomsten av pigdebatten genom att jämföra de - batten med en liknande lag som diskuterades i Danmark. Plat - zer menar att hushållstjänster egentligen inte är någon höger- Först 1971 omfattades alla husligt anställda av arbetstids- eller vänsterfråga i sig, trots att det blev ett av de mest kända regleringen – en fördröjning på 40 –50 år jämfört med arbets- exemplen på blockpolitik under 1990 -talet. Enligt Platzer marknadens övriga grupper. Foto: Hernried hade det i de båda länderna avgörande betydelse vem eller vil - ka som presenterade förslagen och vilka argument som an - lighet att få arbetstillstånd i Sverige.» 21 Man menar också att vändes. I Sverige skapade förslaget »motsättningar i stället för undantaget från skyldigheten att inneha arbetstillstånd vid samtycke och blev snabbt en klassfråga, men ställde också husligt arbete missbrukades både från arbetstagarens och ar - köns- och etnicitetsproblem på sin spets.» 25 I Danmark däre - betsgivarens sida: mot kom förslaget från en regeringskoalition dominerad av socialdemokraterna och fick genast stöd från fackföreningar - Arbetstagarna reser inte sällan in i landet för att ta husligt na eftersom de främsta argumenten var att det skulle minska arbete när de av arbetsmarknadsskäl vägrats arbetstillstånd arbetslösheten och svartarbetet. Platzer drar slutsatsen att pig - inom annat yrkesområde. Syftet synes ofta vara att söka få debatten inte uppkom av ideologiska skäl och att om förslaget ett fäste på den svenska arbetsmarknaden för att sedan sna - sett annorlunda ut och framförts av andra aktörer med andra rast möjligt övergå till den verksamhet för vilken de väg - argument hade det haft en annan chans att bli verklighet. Sam - rats tillstånd. 22 tidigt poängterar hon att det inte »råder tvivel om att debat - Arbetskraftsinvandringen bestod ända fram till mitten av 50 - ten var ideologiskt laddad. En jämförelsevis obetydlig fråga talet av 55 procent kvinnor. Trots detta finns det en föreställ - framställdes som ett viktigt moraliskt spörsmål som de flesta ning om att arbetskraftsinvandrarna främst var män som skul - aktörer på den offentliga arenan direkt eller indirekt förhöll le arbeta i den expanderande industrisektorn. I den offentliga sig till». 26 Jag menar att frågan om hushållsnära tjänster fak - debatten var det, enligt Wuokko Knocke, tyst kring den andel tiskt är ideologisk i sig då förekomst och omfattning av hus - kvinnliga arbetare som kom hit och arbetade som hembiträ - hållstjänster hänger samman med politiska beslut som berör den. De invandrade kvinnorna var därmed en osynlig del av vilken roll och omfattning staten ska spela i samhället (och i arbetsmarknaden. 23 Det fanns inga fackliga organisationer för det privata), det kan gälla barnomsorg, skolgång, socialtjänst, denna grupp av arbetare och LO, som börjat kritisera en an - sjukvård, föräldraledighet, arbetstider och beskattning. 27 Till

24 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 skillnad från att titta på orsakerna till debattens uppkomst har jag här koncentrerat mig på vad som faktiskt uttrycktes i de - batten och hur. 28

Jämställdhetsdiskurser, arbete och klass Herr talman! Frågan om förutsättningarna för att både kvinnan och mannen i familjen ska kunna arbeta samtidigt som familjelivet ska fungera måste lösas, så att mer tid för barnen skapas. En skattereduktion för hushållstjänster är därför ett steg i utvecklingen av det moderna samhället. Det är inte fråga om någon ny pigmodell. Det är fråga om så - väl jämställdhet som anläggandet av grunden för ett nytt företagande. 29

Ett av de mest förekommande argumenten har i debatten om hushållsnära tjänster som tidigare nämnts handlat om jäm - ställdhet. Förespråkarnas utgångspunkt i denna fråga är att skattelättnader på hushållsnära tjänster kommer att avlasta kvinnor med sysslorna i hemmet så att de på detta sätt kan konkurrera bättre på arbetsmarknaden. Idén om jämställdhet vilar på en liberal grund som bygger på att skapa förutsätt - ningar för (somliga) kvinnor att komma ut i arbetslivet vilket automatiskt skulle leda till att hon blir mer jämställd. Man vill alltså »skapa goda förutsättningar för de kvinnor som vill kom - binera familj och karriär[.]» 30 Om kvinnor får avlastning i Efter Hembiträdeslagens införande förbättrades situationen för hemmet och därmed mer tid till arbete skulle de alltså bli mer denna yrkesgrupp, hembiträdet i reportaget påpekade att hon attraktiva på arbetsmarknaden och därmed mer jämställda fick extra betalt när det var större bjudningar och att hon var männen. med i sjukkassan. Foto: Morgon-Tidningen Att säga nej till skattereduktion för hushållsnära tjänster är att peka på att hushållstjänsterna är något nytt och annorlun - alltså att hålla tillbaka många kvinnors utveckling och avan - da än det gamla »pigsystemet». cemang i yrkeslivet. Det gynnar knappast genus- och jäm - ställdhetsperspektivet, som regeringen och stödpartierna Jag vet att den förda »pigdebatten» rör upp mycket käns - säger sig företräda. 31 lor. »Pigorna» påminner oss om ett gammalt klassamhälle, Det här synsättet tar tydligt avstamp i den svenska övre me - som knappast någon vill ha tillbaka. En liberal huvudupp - delklasskvinnans perspektiv, hon »hålls tillbaka» i sitt yrkesliv gift är i stället att verka för ett mer jämlikt och jämställt på grund av den tid som hushållsarbetet tar. På det här viset samhälle. Vi tycker inte att en tillväxt i den s.k. hushållsnä - görs förutsättningar som till synes verkar positivt för somliga ra tjänstesektorn, som är den officiella beteckningen, skul - 33 kvinnor till en fråga om generell jämställdhet. Att det finns le strida mot några liberala principer - tvärtom. klasskillnader mellan kvinnor tas sällan upp i debatten, över - Exemplet visar hur man vill skapa en ny och modern bild av lag är klass ett begrepp som sällan omnämns av förespråkare yrket. Genom att kalla arbetet för »hushållsnära tjänster» för - av hushållsnära tjänster. söker man uppvärdera yrket, vad skillnaden består av rent Klasser i marxistisk mening existerar knappast i vårt land praktiskt är däremot oklart. Att det till exempel skulle handla längre. Däremot existerar det hög- och låginkomsttagare i om höjda löner och bättre arbetsvillkor verkar inte aktuellt. vårt samhälle med stor rörlighet. Så måste det nog också få Precis som på 1940 -talet när husmödrarnas behov prioritera - vara om vi ska värna marknadsekonomi och människors fri - des framför hembiträdena i fråga om arbetstidslagstiftningen het att göra sina livsval och förverkliga sina liv. 32 är debatten om hushållstjänster främst fokuserad på dem som ska köpa tjänsterna och inte arbetarna. Man vill komma ifrån Om det omnämns är det ofta för att visa på begreppets över - föreställningen om pigan som påminner om »ett gammalt flödighet, som i citatet här ovan. Som exemplet visar anses en klassamhälle». I stället formas en diskurs om »hushållsnära viss inkomstpolarisering inte vara ett problem, vilket innebär tjänster» som man laddar med positiva ideal som valfrihet, att ett klassperspektiv kan anses vara onödigt. Precis som or - jämställdhet och arbete. det »piga» och »pigdebatt» hör klass till en sorts retorik som man undviker. Invändningar om att hushållstjänster skulle Här försöker man mana fram bilden av mellankrigstidens kunna leda till att klassystemet förstärks avfärdas ofta genom pilsnerfilmer där det kommer in pigor i stärkta förkläden

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 25 och niger inför ett herrskap som sitter och röker cigarr och äter punschpraliner i en soffa. Vad det handlar om, herr tal - man, är nya moderna företag, kvinnor och män, som hittar tjänster att sälja till barnfamiljer och till pensionärer som vill bo kvar längre hemma. 34

Genom att rentvå yrket från gamla klassassociationer verkar man vilja visa att det är som vilket arbete som helst. Men som Barbara Ehrenreich och Arlie Russell Hochschild visar finns det ett antal aspekter som har att göra med arbetets »osynli - ga» natur, då det ofta utförs i privata hem och ofta även av il - legala arbetare som gör att betalt hushållsarbete på många sätt skiljer sig från andra tjänster. 35 Då man inte använder sig av ett klassperspektiv blir det heller inte ett problem att detta är ett låglöneyrke. När Susanne Eberstein (s) i en debatt påpekar att lönerna inom yrket är svåra att leva på och undrar vem det är som ska utföra städjobben – vem är det som ska städa hos städerskan 36 så svarar Per Landgren (kd):

[…] Vadå städerskan? Kan det inte vara en manlig städare? Har Susanne Eberstein inte städare här i huset? Vem städar åt den städaren eller städerskan? […] Även om lönerna ska vara så höga som möjligt behöver vi också ha låglöneyrken som gör att människor kan inleda någon typ av karriär. 37

Det här synsättet bygger på vad jag kallar en liberalutopistisk diskurs – med detta menar jag att man utgår ifrån att vi lever i ett samhälle där alla har samma förutsättningar att ta sig fram i yrkeslivet. Genom att bortse från den uppdelning som finns Förutom att hushållsnära tjänster anses skapa jobb för kvinnor inom yrket behöver man inte heller ta ställning till eller göra nämns ibland att det också skulle skapa jobb för invandrare. Rent någon vidare maktanalys av frågan. Även om man i det här in - generellt har Sverige en lång historia av att hänvisa den här typen lägget vill föra fram att vem som helst kan utföra detta arbete av jobb till invandrare skriver Emma Strollo. Vykort: LO/Robert använder man också ofta det faktum att det är ett kvinnoarbe - Nyberg. te som en möjlighet för kvinnor att få arbete. Som nästa ex - empel visar finns det en tydlig föreställning om att det är just kvinnor som finns i åtanke för den här typen av arbeten. och i förlängningen också för andras. Budskapet här är tyd - ligt, det är inte bara »åt» kvinnor som arbetet utförs, det är Vi moderater beklagar denna inställning och kommer till - också arbeten för kvinnor. På det här sättet tas den traditio - sammans med de andra partierna i alliansen vid ett makt - nellt rådande uppdelningen av arbete mellan män och kvin - skifte 2006 att se till att genomföra avdragsrätt för hus - nor ofta för given i debatten. hållsnära tjänster och därmed ge ökade möjligheter för många kvinnor. 38 Integration I många uttalanden finns det uttryck för att det inte skulle vara Dessutom vet vi att det till och med finns kommunala bo - mer komplicerat än att somliga kvinnor behöver hjälp i hem - stadsföretag, till exempel i Malmö, som har inrättat en så - met och andra behöver arbete. Samtidigt som man underlät - dan service. Där har unga invandrarkvinnor fått sin första tar för kvinnor som redan har arbete att kombinera karriär och chans till ett riktigt jobb med lön och fått sin första riktiga familj skapar man ju dessutom fler arbetstillfällen åt kvinnor. chans att komma in i svenska familjers hem. Integration, En skattesubvention på hushållsnära tjänster »ger kvinnor, för herr finansminister, får man där på köpet. 41 det är oftast kvinnor, möjlighet till utveckling i sitt arbetsliv, möj - lighet till företagande och möjlighet till mer tid för familjen.» 39 Förutom att hushållsnära tjänster anses skapa jobb för kvin - Anne-Marie Ekström tycker liksom flera andra att det »är nor nämns ibland att det också skulle skapa jobb för invand - märkligt att man inte vill medverka till att det skapas fler arbeten rare. Rent generellt har vi i Sverige en lång historia av att hän - för kvinnor». 40 Ur det här perspektivet ses det som en win-win visa den här typen av jobb till invandrare. Trots att vi i dag situation för alla kvinnor. Den här ståndpunkten ger uttryck inte har någon specifikt uttalad arbetskraftsimport tycks man för en traditionell syn på kvinnan som den som är ansvarig för som i citatet fortfarande benägen att hänvisa dessa tjänster till hemmet och det privata. Yrket har blivit feminint kodat och just invandrarkvinnor. Så som det ser ut i dag i Sverige har till - kvinnan har fortfarande rollen som ansvarig för sitt eget hem gången på arbetskraft från länder med hög arbetslöshet och

26 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 betydligt lägre löner än de svenska ökat genom utvidgningen och »ras»/etnicitet i frågan om hushållsnära tjänster föränd - av EU. Calleman menar även att teknisk utveckling och avre - rats förvånansvärt lite från efterkrigstiden till idag. När en gleringar som till exempel upphävandet av förbudet mot pri - brist på hembiträden uppstod på 1940 -talet vände man sig till vat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft underlättar kvinnlig utländsk arbetskraft som inte krävde högre löner, denna utveckling. 42 Sociologen Diana Mulinari hävdar att man först genom en direkt hänvisning av kvinnliga flyktingar och i Sverige blundar för forskning från olika delar av Europa som sedan genom arbetskraftsimport med skippade krav på ar - visar att kvinnor som arbetar inom hushållstjänstesektorn ex - betstillstånd som incitament. På samma sätt är det idag ofta ploateras och att samhället polariseras. Detta, menar hon, kvinnor från andra länder som utför arbetet. Statens direkta grundar sig på övertygelsen om att Sverige skulle vara annor - inblandning i detta kan dock idag sägas vara av en annorlun - lunda och bättre än resten av Europa och att vår modell för da karaktär då ingen organiserad överföring av arbetskraft till jämställdhet och solidaritet med invandrarbefolk - hushållsarbetet sker. I och med EU:s utvidgning och ningen skulle förhindra en sådan utveckling. 43 regelverk skulle också en sådan åtgärd vara I en debatt om segregationen i Sverige görs onödig då man har rätt att söka arbete i Sve - följande inlägg: rige om man bor i ett EU-land. Hur mycket hushållstjänster som efterfrågas Herr talman! Det behövs en mer har dock att göra med politiska beslut utbredd arbetsmarknad för kvin - och påverkas av lagstiftning om till nor. Jag vet att jag tar en risk när exempel barnomsorg och social - jag nämner subvention av hus - tjänst. Man kan därför säga att skat - hållsnära tjänster i det här sam - tereduceringen av hushållsnära manhanget. Jag tar ändå den ris - tjänster är ett sätt för staten att sti - ken. Vare sig vi vill kännas vid det mulera den privata marknaden för eller inte utför i dag många invand - hushållstjänster samtidigt som statens rarkvinnor hushållstjänster på en ansvar för den sociala reproduktionen svart marknad. Med en skattereduktion minskas. Motiveringen till detta är, precis så att fler människor har råd att betala vitt som på 1940 -talet, fokuserad på att möta den för hushållstjänster tror jag att många fler övre medelklassens och medelklassens behov av kvinnor, i synnerhet invandrarkvinnor, hushållstjänster. Det som jag visat här är att Frågan om hushållsnära tjänster skulle kunna få ett riktigt arbete med vit det under efterkrigstiden liksom i den sam - är både en fråga om klass, kön 44 lön. och etnicitet och har varit det även tida riksdagsdebatten finns särskiljande dis - historiskt menar Emma Strollo. kurser, som inte bara har att göra med kön Genom att direkt hänvisa »invandrarkvin - Vykort: Svenska kommunalarbe- utan även klass och »ras»/etnicitet, i frågan nor» till ett arbete som har en tradition av att tareförbundet, Robert Nyberg. om vilka som ska utföra det betalda hus - vara både kvinnodominerat och invandrardo - hållsarbetet. Trots detta har jämställdhet i minerat reproducerar man föreställningen utan att ifrågasät - dagens debatt varit ett av de vanligaste argumenten. Vad jäm - ta denna uppdelning. Invandrare görs till »de andra» och för - ställdhet innebär i debatten om hushållsnära tjänster tycks allt - väntas utföra yrken som har låg status och som de traditionellt så ha en snäv innebörd där hänsyn till »ras»/etnicitet eller klass har hänvisats till. Man ger även uttryck för att »invandrark - inte verkar rymmas. Att »problemet» återupprepar sig kan till vinnans» problem på den svenska arbetsmarknaden är att hon viss del förstås utifrån en ekonomisk struktur som bygger på tvingas jobba svart och att segregationen skulle minska om ar - polariserade lönelägen vilket i sin tur innebär att de uppdel - betet blev vitt. Det som ifrågasätts är inte att det just är ut - ningar som skapas på arbetsmarknaden inte nödvändigtvis landsfödda kvinnor som till stor del utgör denna marknad – betraktas som ett problem. Genom att konstruera ett nytt det man fokuserar på som problematiskt är att det är en svart begrepp – »hushållsnära tjänster», försöker man även upp - marknad. Att utlandsfödda kvinnor till stor del utgör denna värdera yrket även om detta inte innebär några reella skill- marknad tas på detta sätt ofta för givet. Man försöker alltså ge nader för den enskilda arbetaren. Något som knappast för - en bild av förslaget som en lösning på en del av de strukturel - ändrar arbetets könsuppdelade, klassmärkta och rasifierade la problem som är förknippade med den här typen av tjänster. strukturer. Men genom att påstå att det inte bara handlar om att skapa ar - Den debatt som ändå uppstått i frågan om hushållstjänster betstillfällen åt vem som helst utan just åt de grupper som tra - visar både på att vissa normer och föreställningar kring vilka ditionellt utfört arbetet så reproduceras i stället de rådande som ska utföra hushållsarbetet finns kvar samtidigt som dessa uppdelningarna inom yrket. också möter ett visst motstånd. Möjligen kan detta motstånd förstås som en kritik av att den jämställdhet som förespråkas i retoriken om »hushållsnära tjänster» framstår som exklusivt Avslutning projekt för den övre medelklassens svensketniska kärnfamil - Trots att det finns en föreställning om Sverige som före - jer. »Invandrarkvinnor» förväntas möjliggöra de svenska me - gångsland vad gäller jämställdhet på olika plan kan man med delklasskvinnornas jämställdhet och samtidigt realisera vad ett historiskt perspektiv se hur föreställningar om kön, klass som kan liknas vid ett nationellt modernitetsprojekt med den

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 27 snäva eller liberalutopistiska formen av jämställdhet som ideal. naden för det betalda hushållsarbetet. Med tanke på diskur - Jag menar att föreställningen om modernitet i debatten sätts serna kring modernitet och jämställdhet är frånvaron av frågan i motsatsrelation till föreställningen om »invandrare» som om mäns ansvar i debatten också anmärkningsvärd. Enligt förknippas med traditionalism och bakåtsträvan. Att flykting - SCB utför män åtta timmar färre obetalt arbete i hemmet än ar som kommer till Sverige särskilt skulle lämpa sig för att kvinnor vilket antagligen inte motsvarar den tid som man be - »baka bröd, sy, passa barn och städa» som en före detta mi - talar för om man köper hushållstjänster. 45 När strävan after nister i det inledande citatet föreslår visar på den diskrepans jämställdhet innebär att män behöver ta mer ansvar i hemmet som finns mellan föreställningen om det »jämställda Sverige» vittnar tystnaden i debatten om att kraven på jämställdhet och de strukturella ojämlikheter som reproduceras på mark - tycks ha gått för långt.

REFERENSER – FRÅN PIGJOBB TILL 12 Kerstin Moberg, Från tjänstehjon till 29 Jörgen Johansson, (c), Kammarens HUSHÅLLSNÄRA TJÄNSTER hembiträde: en kvinnlig låglönegrupp i den protokoll , anf. 56 , 04 /05 :95 . 1 Mats Carlbom, »Ministerdebutant i fackliga kampen 1903 –1946 , Uppsala 1978 , 30 Tobias Billström, (m), Kammarens blåsväder. ’Bildade kvinnor har vantolkat s. 24 , 223 . protokoll , anf. 122 , 03 /04 :36 . mig om kvinnovåldet’, säger Jens Orback», 13 Moberg ( 1978 ), s. 23 ff. 31 Jörgen Johansson, (c), Kammarens DN 041023 . 14 Rolf Ohlsson, Invandrarna på arbets - protokoll , anf. 80 , 04 /05 :17 . 2 Anita Nyberg, »Hemnära marknads - marknaden: en undersökning av invandrare i 32 Per Landgren, (kd), Kammarens pro - tjänster – kvinnornas befriare?» Kvinnove - Malmö under perioden 1945 –1967 , Lund tokoll , anf. 79 , 04 /05 :17 . tenskaplig tidskrift, s. 31 –48 : 3, 1999 , 43 f. 1975 , s. 78 ff. 33 Karin Pilsäter, (fp), Kammarens proto - 3 Lina Hjort & Rikard Warlenius, 15 Lisa Öberg, »Ett socialdemokratiskt koll , anf. 93 , 95 /96 :41 . »Städrabatt gynnar bara rika» Arbetaren , dilemma: från hembiträdesfråga till pigde - 34 Mats Odell, (kd), Kammarens 18 oktober, 2006 . batt» Christina Florin, Lena Sommestad, protokoll , anf. 4, 04 /05 :142 . 4 Ellinor Platzer, Från folkhem till kar - Ulla Wikander (red.), Kvinnor mot kvinnor: 35 Barbara Ehrenreich & Arlie Russell riärhushåll: den nya husliga arbetsdelningen , om systerskapets svårigheter , Stockholm Hochschild (red.), Global woman: nannies, Lund 2007 , s. 107 . 1999 , s. 189 . maids, and sex workers in the new economy , 5 Att jag skriver »ras»/etnicitet beror på 16 Platzer ( 2007 ), s. 75 f. London 2003 , s. 7. att jag vill uppmärksamma hur föreställ - 17 Lars Olsson, På tröskeln till folkhem - 36 Susanne Eberstein, (s), Kammarens ningar om andras religiösa eller kulturella met: baltiska flyktingar och polska koncentra - protokoll , anf. 61 , 04 /05 :95 . bakgrund ofta vävs samman med den kolo - tionslägerfångar som reservarbetskraft i 37 Per Landgren, (kd) Kammarens proto - niala föreställningen om »ras». De katego - skånskt jordbruk kring slutet av andra världs - koll , anf. 76 , 04 /05 :95 . riseringsprocesser som kan urskiljas i mitt kriget , Lund 1995 , s. 52 , 165 . 38 Magdalena Andersson, (m), Kamma - material menar jag alltså bygger både på 18 Ohlsson ( 1975 ), s. 81 . rens protokoll , anf. 1, 04 /05 :130 . föreställningar om etnicitet och om före - 19 Svensk författningssamling (SFS) , 39 Jörgen Johansson, (c), Kammarens ställningar om »ras». Även föreställningar 1943 : 716 , s. 1471 . protokoll , anf. 80 , 04 /05 :17 . om nationalitet, menar jag, kan kopplas 20 Calleman ( 2007 ), s. 46 . 40 Anne-Marie Ekström, (fp), Kamma - samman med den koloniala föreställningen 21 Arbetstillstånd för anställning i enskilt rens protokoll , anf. 69 , 03 /04 :87 . om »ras». hushåll: promemoria . ( 1972 ). Stockholm: 41 Catharina Elmsäter-Svärd, (m) Kam - 6 Catharina Calleman, Ett riktigt ar - Inrikesdep., Ds In 1972 :3, s. 5. marens protokoll , anf. 44 , 03 /04 :98 . bete?: om regleringen av hushållstjänster , Sä - 22 Ibid. 42 Calleman ( 2007 ), s. 12 . ter 2007 , s. 19 . 23 Wuokko Knocke, »Att vara kvinna 43 Diana Mulinari, »Inte den sortens 7 Leslie McCall, »Intersektionalitetens och invandrare i det svenska arbetslivet» piga, inte här», Bang , 4, 2004 . komplexitet» Kvinnovetenskaplig tidskrift Lena Gonäs, Gerd Lindgren & Carina 44 Ann-Marie Ekström, (fp) Kammarens 31 -56 : 2–3, 2005 , s. 44 . Bildt (red.), Könssegregering i arbetslivet , protokoll , anf. 198 , 05 /06 :102 . 8 Irene Browne & Joya Misra, »The in - Stockholm 2001 , s. 25 . 45 SCB, På tal om kvinnor och män, tersection of gender and race in the labor 24 Öberg ( 1999 ), s. 186 f. 2008 . s. 41 . market» Annual review of sociology 487 -513 : 25 Platzer ( 2007 ), s. 67 f. 29 , 2003 , s. 502 f. 26 Ibid. EMMA STROLLO 9 Paulina de los Reyes, »Folkhemmets 27 Calleman ( 2007 ), s. 16 . är doktorand vid tema Genus, Linkö - paradoxer. Genus och etnicitet i den 28 Jag har inte varit ute efter att skildra pings universitet och arbetar på en av - svenska modellen.» Kvinnovetenskaplig tid - de vanligaste eller mest förekommande ut - handling om det betalda hushållsarbetet i skrift 27 -47 : 2, 2000 , s. 40 f. trycken i debatten utan jag har i första Sverige. 10 Jmfr. Ellinor Platzer, »From Private hand intresserat mig för de resonemang Solutions to Public Responsibility and som skildrar olika idéer eller föreställ - Back Again: The New Domestic Services ningar om kön, klass och »ras»/etnicitet. in Sweden», Gender & History 211 –221 : 2, Det är alltså ingen kvantitativ undersök - 2006 , s. 219 . ning som utreder hur vanliga dessa resone - 11 Britta Lövgren, Hemarbete som politik: mang var, snarare har jag varit intresserad diskussioner om hemarbete, Sverige 1930-40- av hur man uttryckt sig i dessa frågor och talen, och tillkomsten av Hemmens forsknings - vilka idéer man byggt dessa resonemang institut , Stockholm 1993 , s. 27 . på.

28 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 Olof Palme, CIA och Polen Källkritiska funderingar kring en osannolik historia

Även efter att den oberoende fackföreningsrörelsen Solidar- USA:s centrala fackliga organisation AFL/CIO – liksom nosc Luciadagen 1981 hade förbjudits av den polska regi- många västliga fackliga organisationer, inte minst den svens - men, fortsatte det internationella stödet för organisationen. ka Landsorganisationen och TCO – hade lämnat stöd till So - Både legal humanitär hjälp och illegala transporter av littera- lidarnosc. Det gällde ju grundläggande mänskliga och fackli - tur, kommunikationsutrustning och annat organiserades ga rättigheter. Men just det nordamerikanska stödet var något under åren fram till 1989. Enligt den amerikanske journalis- som LO försökte hålla på avstånd, av förklarliga skäl: det var ten Peter Schweizer etablerades då ett samarbete mellan oklart – eller bättre: rätt så klart – varifrån en del av dessa CIA och Sverige, med Olof Palmes aktiva stöd för den illega- pengar kom, nämligen via olika institutioner från USA:s re - la verksamheten. Påståendet har tagits över av svenska gering, vilket även Solidarnosc ledare Lech Walesa insåg. Wa - historiker. Men kan det verkligen beläggas? – AV KLAUS lesa stödde under rörelsens legala tid denna av LO intagna MISGELD hållning, åtminstone enligt svenskt källmaterial. 2 Och inte ens AFL/CIO:s kontakt till Casey i detta ärende, Irving Brown, Ibland kan vi historiker ramla över »stories» som är alldeles ville enligt Schweizer veta av alltför nära kontakter med CIA, för bra för att vara sanna, men ändå vandrar de med vår hjälp när det gällde Polen. 3 vidare genom historieskrivningen, berättas om och om, och Efter den 13 december 1981 hade alltså ett nytt läge upp - till slut blir de sanna. En sådan story tycks ett påstående vara stått. Protestaktioner mot den polska regimen ägde rum värl - som handlar om Olof Palmes benägna samarbete med USA den över och i många länder, inte minst Sverige, sattes aktivi - rörande Polen under 1980 -talet. teter igång för att via öppna och dolda kanaler stödja opposi - Direktören för Central Intelligence Agency (CIA) 1981 - tionen i Polen och för att ge humanitär hjälp åt dess folk, sär - 1987 , William (Bill) Casey, var en aktiv man, mest känd för skilt de hårt trängda Solidaritetsfamiljerna. Tusentals av rö - Iran-contras-affären. Han for i sitt speciella svarta, »omärk - relsens medlemmar hade ju fängslats eller internerats. Just den ta» jetplan världen runt för att sätta i verket vad USA:s admi - humanitära verksamheten hade accepterats av den polska re - nistration hade placerat högt på dagordningen, sedan Ronald gimen, ty landet var nära ekonomisk bankrutt. Reagan hade tillträtt som president den 20 januari 1981 , näm - Frivillighetsorganisationer, kyrkor och samfund, arbetar - ligen att destabilisera det sovjetiska väldet eller åtminstone rörelsens olika grenar främst genom Arbetarrörelsens inter - minska Sovjetunionens inflytande i världen. Reagans tidigare nationella centrum (AIC) och i-fonden, andra politiska och in - kampanjledare och nye spionchef började pendla mellan Was - tresseorganisationer och inte minst i Sverige bosatta polacker hington och asiatiska, arabiska, västeuropeiska och andra hu - gjorde stora insatser. Genom både centrala och lokala initia - vudstäder, knöt heliga och oheliga allianser och utlovade stöd tiv samlades in pengar, skickades paket, togs emot flyktingar både här och där: till afghanska mujahedin mot den sovjetiska och bildades givetvis även opinion. 4 Den svenska ambassaden ockupationsmakten, till dissidenter av olika kulörer, men även i Warszawa och Utrikesdepartementet var väl medvetna om till en rad diktatorer – allt enligt den nordamerikanske jour - hjälpaktionerna, men UD skickade också ut varningar till de nalisten Peter Schweizers bok med den talande titeln Victory .1 svenska hjälporganisationerna att deras transporter övervaka - des av polska myndigheter och att man borde agera försiktigt. 5 Samtidigt förekom nämligen även en del hemliga aktioner, Polen – en svag länk i Sovjetsystemet några även med hjälp av AIC. 6 Men det tycktes dock också helt Ett intressant land i detta sammanhang var Polen, särskilt läm - andra, större krafter ha varit i farten. pat som instrument för att bryta upp sovjetsystemet. Landets kommunistiska system var genomkorrumperat och hade en Från påven till Palme synnerligen svag förankring i befolkningen. Ekonomin var ur - dålig. Strejker och uppror hade slagits ned vid flera tillfällen, CIA-chefen Casey ansåg att Polen och den polska oppositio - de mest kända 1956 , 1970 och 1976 . Från sensommaren 1980 nen var särskilt lämpliga för att spela sin roll när det gällde att – efter de stora strejkerna i augusti samma år – växte den fria försvaga Sovjetunionen. Att det fanns en stor polskättad be - och oberoende fackföreningsrörelsen Solidarnosc fram, som folkning i USA, med starka organisationer, underlättade ock - var mycket mer än en facklig rörelse. Den organiserade snart så. Casey for alltså runt i sitt jetplan, om man får tro Peter tio av Polens vid denna tid cirka 34 miljoner invånare. Den Schweizer, bland annat för att aktivera stöd åt den polska op - förbjöds den 13 december 1981 när generalsekreteraren för positionen i syfte att använda den i den stora planen mot Polens kommunistiska parti och regeringschefen, generalen »ondskans imperium». 7 Wojciech Jaruzelski, införde de så kallade militärlagarna, i Så landade han – när förblir oklart – även i Rom och togs praktiken en militärkupp i ett realsocialistiskt land. emot i Vatikanen, till och med av påven Johannes Paulus II.

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 29 Men Vatikanen var inte riktigt med på noterna: den lovade in - Tyskland. Nu hade han åter fått tecken från Sverige att man formationer om situationen i Polen, att hjälpa till med vissa främjade vissa nordamerikanska projekt, bland annat i Afgha - kontakter, men ville inte låta sig inordnas i Caseys strategi. I nistan, och han hade dessutom med sig brev från fackliga Rom var man mycket väl underrättad om vad som pågick i på - ledare och socialdemokrater i Västeuropa som stödde hans vens hemland, men hade en annan, mindre konfrontationsin - polska ärende. Fortfarande: allt enligt Schweizer! Och se där: riktad agenda och ville förstås inte bli CIA:s partner, ej heller Caseys svenska samtalspartner var snabbt med på noterna medverka vid transfer av gods eller pengar, vilket Washington och talade om för honom att han i sin hotellsvit skulle vänta kunde konstatera. Det var nu, som Sverige kom in i bilden – på ett telefonsamtal. Samtalet kom efter några timmar: »It was enligt Schweizer. 8 the soft, gentle voice of Olof Palme.» Direkt från Rom flög CIA-chefen (s. 165 ) nämligen till Stockholm, av alla plat - »Casey was direct to the point»: ser. Att kritiken mot USA:s konfron - samarbete när det gällde oförändrad tationspolitik och inte minst agerande teknologiexport från USA till Sverige – i samma syfte – i Centralamerika och (dock ej vidare) mot samarbete när det på andra platser i världen var hård, gällde transporter för Solidarnosc till visste naturligtvis CIA-chefen. Vad Polen, via Sverige. Olof Palme tveka - ville han här? Skulle han prata om sov - de inte. Samtalet tog tio minuter. jetiska ubåtar som just då påstods här - Statsministern lovade »att göra vad ja i svenska farvatten, eller var det kan - han kunde». Och inom några veckor ske en NATO-ubåt som hade fastnat hade CIA etablerat en infrastruktur och som han ville få loss? Kom han för för transporter från Västeuropa, att se till att export av modern tekno - främst Bryssel, via Sverige, där svens - logi från USA till Sverige inte gick vi - ka tulltjänstemän påstås medverkat till dare till av Sovjetunionen dominerat att ändra tullhandlingar för transpor - område? Eller ville han aktivera ins - ter som via Sverige och svensk hamn muggling av kommunikationsutrust - gick vidare till Polen. Pålitliga solida - ning för Solidarnosc, en transport som ritetsaktivister såg till att transporter - före den 13 december 1981 – då helt na kom fram till Sverige (s. 257 f, 266 ). legalt – delvis hade samordnats av LO, Men den svaga länken fanns i de Enligt Peter Schweizer skulle Olof Palme ha i den Fria Fackföreningsinternationa - lovat CIA-mannen Casey att mot fortsatt tekno- svenska hamnarna, främst Ystad, där lens namn? Denna samordning hade logiexport från USA se till att amerikanska trans- svenska hamnarbetare och tjänstemän för övrigt inte gillats av några nord - porter vidarebefordrades med hjälp av svenska tog vid. Och så gick det snett till slut: amerikanska fackföreningsmän. Fanns tulltjänstemän till Solidaritet i Polen, en historia någon läckte till polska myndigheter det, när det gällde sistnämnda syfte, som enligt Misgeld saknar täckning i källorna. och 1986 beslagtogs några transpor - andra, mer eller mindre hemliga ka - Foto: Lantarbetaren . ter, den största en 40 -tons långtra- naler (vilket LO hade misstänkt) mel - dare som innehöll offsettryckerier, lan Polen och USA via bland annat polacker bosatta i Sverige, kopiatorer, faxmaskiner och datorer med mera till ett värde av som skulle reaktiveras och få ny finansiering från USA ? 9 mer än 200 000 $, även idag en stor summa! Vad hände alltså i Stockholm? Schweizer tror sig veta. Det Casey agerade snabbt: amerikanerna fick fram namnet på kan åtminstone ha underhållningsvärde att återge detaljer ur den svenske tulltjänsteman som hade skvallrat mot betalning, hans skildring av Caseys korta besök i Stockholm, just efter - och för att undvika skandal såg de svenska myndigheterna till som denna skildring sedan har broderats ut av svenska histo - att denne befordrades »snett uppåt» till en ofarlig plats (s. 258 , riker och vandrat vidare genom historieskrivningen. 266 ). CIA-chefen var åter nöjd. Redan året innan hade han i Casey anlände en tidig morgon (när? – se nedan) i Stock - Frankfurt/Main under en lunch »with an official from the holm, skriver Schweizer ( 163 ff), åt en kort frukost i Gamla Swedish prime minister’s office» uttryckt sin regerings tack - Stan och träffade därefter »Swedish government officials», det samhet för det svenska stödet (s. 227 ). vill säga ledande representanter från försvarsdepartementet och »the prime minister’s office». Han blev överraskad över Sanning eller dikt? hur samarbetsvilliga de var, inte minst när det gällde att hind - ra teknologitransfern österut. Och så kom Caseys andra hu - Denna smått fantastiska historia väcker en mängd frågor: först vudärende upp: export av »strategic goods» till Solidarnosc. och främst – är den sann eller ens sannolik? Eller vad i den är Där behövde man svensk hjälp. Den borgerliga regeringen sant, vad inte? Vad är belagt, vad inte? Närmare omständig - under statsminister Fälldin hade 1981 varit till nytta, sägs det heter måste utredas för att pröva sanningshalten: när ägde i boken, men nu behövdes en mer »permanent pipeline». samtalet med Olof Palme rum? Vilka var involverade? Vad CIA-chefen rörde sig i Stockholm på inte helt okänd mark. gjorde den svenska tullen? Hur fungerar den? Vilka andra del - Under kriget hade han nämligen värvat svenska affärsmän som tog i aktionerna, först och främst från Solidarnosc och Polen - skulle samla information om tysk industri vid sina besök i aktivisternas sida?

30 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 Alla dessa frågor kan inte besvaras här. Men det finns de, denne författare lämnar oss i sticket när det gäller det väsent - bland svenska historiker och statsvetare, som redan har svar liga: källorna. Hans uppgifter om dem är nämligen så gott som på frågorna, och det är egentligen dem mitt huvudintresse gäl - obefintliga. När det gäller Caseys samtal med Olof Palme och ler: på vilka grunder håller de denna historia för sann – ty det regeringens representanter, så har han ingen not alls, inte ens gör de! Har de gjort något, och i så fall vad, för att pröva san - en uppgift om år eller dag. Noten om en sen lunch med svens - ningshalten? ka officerare, också på denna 12 oktober, är av samma obe - Det är fyra forskare som här hamnar i fokus, nämligen – i stämda art som många andra i boken: »U.S. official, interview kronologisk ordning – Ola Tunander ( 2001 ), Mike Winner - with the author.» (s. 165 och not 17 , s. 169 ) stig ( 2003 ) och slutligen Olof Kron - vall och Magnus Petersson ( 2005 ). 10 Andra källor? Tunander och Winnerstig åberopar Schweizer; Kronvall & Petersson åbe - En annan väg än via Schweizer och ropar Schweizer, Winnerstig och ut - hans eftersägare är att gå till svenska redningen Fred och säkerhet: Svensk sä - källor. Mycket av eventuellt källmate - kerhetspolitik 1969 –1989 (2002 ). In - rial rörande en eventuell affär av det - tressant är då hur dessa forskare han - ta slag är givetvis ännu inte tillgäng - terar sina källor, bättre: sin enda verk - ligt. Men det finns möjligheter att liga källa, Schweizer. 11 ställa frågor rörande sannolikhet, om - Tunander är den som går längst. ständigheter och enskildheter. Här Hans ärende är i och för sig inte Po - först något om tidpunkten, sedan nå - len utan ubåtarna och han sätter Ca - got om vad som faktiskt skedde. seys landstigning i Stockholm i sam - Olof Palmes regering trädde alltså band med ubåtsjakten och en eventu - till den 8 oktober 1982 , en fredag. ell NATO-ubåt i Hårsfjärden. Efter - Samtalet med Casey förläggs av Tu - som han menar sig kunna datera de - nander till tisdagsmorgon, den 12 ok - taljerna i denna ubåtsjakt anser han tober. Av Olof Palmes almanacka sig också kunna datera Caseys samtal framgår att han på eftermiddagen den med de svenska regeringsrepresen - 11 oktober åkte till SSU:s kursgård tanterna och telefonsamtalet med Bommersvik i Södermanland (mellan Olof Palme: till morgonen den 12 ok - Järna och Nykvarn). Dit åkte även tober 1982 (s. 134 ). Schweizer själv hela kretsen av nytillträdande minist - däremot anger inte något årtal. Av an - rar och statssekreterare. Återresan Irving Brown, AFL-CIO:s kontaktman med CIA, 13 dra samband i hans framställning att ville inte heller veta alltför mycket om kontakter- skedde den 12 oktober kl 16 .00 . En döma borde samtalen snarast ha ägt na mellan CIA och Polen, skriver Klaus Misgeld. mer hektisk och mindre lämplig dag rum 1983 , även om han också mer Foto: John Wahlbärj, Stockholm. för CIA-chefen att dimpa ner i Stock - vagt nämner att Olof Palme åter var holm är svårt att tänka sig, men inte statsminister och efterträtt Thorbjörn Fälldin (vilket skedde omöjlig. Hur som helst var höga representanter från försvars - den 8 oktober 1982 ). 12 departement och Statsrådsberedningen, som kunde ta ansvar Winnerstig har en brasklapp om Schweizer och noterar att i en sådan delikat affär och som Casey påstås ha träffat, knap - denne »skriver i en tradition som intar en position mellan past på plats i Stockholm eller ens utnämnda. Några som bor - journalistik och forskning, en genre som är källkritiskt pro - de veta, Olof Palmes närmaste medarbetare, som dåvarande blematisk» men inte ovanlig (s. 43 ). Trots denna kommentar vicestatsministern Ingvar Carlsson och rådgivaren och stats - godtar han Schweizer och är i sin målande beskrivning lika sekreteraren med säkerhetsfrågor på sitt bord, Ulf Larsson, åskådlig som denne, ja, enligt Winnerstig har de svenska tull - säger sig inte känna till något om allt detta. 14 För fullständig - tjänstemännen till och med beordrats [min kursivering] att hetens skull vill jag inte utesluta möjligheten att »rikets sä - »förfalska ursprungsdokument» för försändelserna från Bel - kerhet» i en sådan fråga kan väga högre än den samtidshisto - gien till Polen via Sverige (s. 41 ). Kronvall & Petersson har riska forskningens kunskapsintresse, men jag är inte benägen endast några korta rader syftande på denna historia där de att tro att det skulle vara förklaringen till att ingen vill kännas nämner att »Sverige deltog aktivt i CIA-operationen genom vid denna historia. Jag förmodar att sanningen är enklare: hän - att fungera som transitland» för smugglingsverksamheten till delsen har inte ägt rum, åtminstone inte på det sätt som Polen (s. 138 ). Formuleringen är också märklig eftersom »att Schweizer och hans efterföljare vill göra gällande. fungera som transitland» rimligen inte är att likställa med att Men något har faktiskt ägt rum, och det är smuggling av delta »aktivt». Alla nämnda författares huvudärende är för öv - CIA- eller kanske bättre: USA-finansierat gods från Belgien rigt i grunden det som anges i Winnerstigs rubrik: Sverige var via Sverige till Solidarnosc och andra oppositionella organi - »ett västland även under Olof Palme», vilket väl knappast nå - sationer i Polen, efter den 13 december 1981 fram till 1989 . gon skulle betvivla. USA var inte ensamt om att på detta sätt stödja den polska op - Nyckeln till historien är uppenbarligen Schweizer. Men positionen. Så gjorde AIC/i-fonden, Polen-Solidaritet, Soli -

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 31 Det svenska stödet för polska Solidaritet har varit omfattande. Men att just Sverige skulle ha fått en av 1900- talets största diktaturer på fall genom samarbete mellan Olof Palme och CIA-chefen finns det inga belägg för, skriver Klaus Misgeld. Foto: Solidaritets informationskontor i Stockholm

daritetskommittén i Lund och fackliga och andra organisatio - oppositionen i Polen, är inte så överraskande och står också ner i flera länder, till exempel i Frankrike och Förbundsrepu - att läsa i Maria Heinos och Barbara Törnquist-Plewas upp - bliken Tyskland. sats. 15 Men att de förfalskade tullhandlingar är mindre troligt Att svenska tulltjänstemän och hamnarbetare såg mellan och var i transitsammanhang knappast nödvändigt. Att åt - fingrarna, när det gällde att forsla gods till den demokratiska minstone en stor transport upptäcktes i februari 1986 och be -

REFERENSER – OLOF PALME, CIA Se Klaus Misgeld: »Facklig alliansfrihet? projektet får ta del av ambassadens synner - OCH POLEN Landsorganisationen i Sverige och fackför - ligen utförliga rapportering och annat 1 Peter Schweizer: Victory: The Reagan eningsinternationalen i början av det kalla UD-material från denna period. Karl Mo - administration’s secret strategy that hastened kriget», s 27 –50 i Arbetarhistoria 1996 :1–2 lins del av projektet kommer att särskilt the collapse of the Soviet Union (New York, (nr 77 –78 ); på engelska http://www.iisg.nl/ behandla aspekter rörande svensk utrikes - 1994 ). publications/respap30.pdf (12.1.2009 ). politik och tillämpningen av Helsingfors - 2 Sedan den 1 januari 2007 pågår ett 4 En av de mer kända och omskrivna lo - avtalen, rörande Polen. Se även Ulf Elias - treårigt forskningsprojekt vid Samtidshis - kala grupperna hade sin bas i Lund. Se son: »Diplomatin utmanas? Svenska de - toriska institutet vid Södertörns högskola Maria Heino & Barbara Törnquist-Plewa: mokrati- och säkerhetsintressen under den som handlar om Sverige och demokratirö - »Svenska Stödkommittén för Solidaritet – polska krisen 1980 –1981 », s 32 -37 i Arbe - relsen i Polen på 1980 -talet. I projektet The Swedish Solidarity Support Commit - tarhistoria 2006 :4 (nr 120 ). deltar Stefan Ekecrantz, Karl Molin och tee and Independent Polish Agency in 6 Se Göran Jacobsson: »De hittade undertecknad. Jag skriver om det svenska Lund», s 25 –61 i Skandinavien och Polen. lönnfacket. För Solidarnosc i polskt fäng - fackliga stödet för Solidarnosc. Se även Möten, relationer och ömsesidig påverkan , else», ibid s 18 –23 . Jacobsson transporte - min artikel i Arbetarhistoria 2006 :4 (nr Lund, 2007 ). Maria Gnosspelius (född rade illegal tryckeriutrustning till Polen, 120 ), s 24 –31 : »Solidaritet med SOLIDA - Heino) arbetar vidare med detta tema när han åkte fast. För finansieringen stod RITET. Den svenska arbetarrörelsen och (kommande magisteruppsats vid Helsing - AIC. Han tillhörde Socialistiska Partiet demokratirörelsen i Polen kring 1980 » fors universitet). – En annan sammanslut - och var aktiv inom Polen-Solidaritet. och ett bidrag i en kommande antologi på ning var Polen-Solidaritet som hade en 7 För det följande se Schweizer sidorna engelska: »Sweden: Focus on Fundamen - kärna i aktivister från trotskistiska Socialis - 35 –39 , 55 –123 , 144 –148 , 158 –170 , tal Trade Union Rights». Materialet om tiska partiets (SP, tidigare KAF/Kommu - 222 –231 , 256 –259 och 264 –268 . Enligt LOs stöd för Solidarnosc finns på Arbetar - nistiska Arbetarförbundet), vilket framgår Schweizer, s 76 , användes som mest åtta rörelsens arkiv och bibliotek (ARAB) och av handlingar i SPs arkiv (vol 81 , 334 , miljoner US-dollar per år för Solidaritet. är mycket omfattande. Projektet kommer 439 ff), ARAB. Stefan Ekecrantz del av vårt 8 Schweizer s 37 f, 76 , 171 . att samarbeta med en polsk forskare som projekt handlar bland annat om dessa akti - 9 Se Misgeld: »Solidaritet med SOLI - behandlar samma aspekter från sitt håll. visters tolkning av utvecklingen i Polen. DARITET» och »Sweden: Focus on Fun - 3 Schweizer s 61 . Irving Brown var en i 5 T ex Utrikesdepartementet, HP I EP damental Trade Union Rights». Sverige välkänd veteran från kalla kriget. Dnr 219 , 1982 -01 -15 och 1982 -01 -27 . Vi i 10 Ola Tunander: Hårsfjärden: Det hem -

32 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 slagtogs och att dess svenske chaufför i Polen dömdes till ett därifrån är det alltså långt till sådana påståenden som att den långt fängelsestraff, är också känt. 16 Inte minst både Lech Wa - svenska statsministern skulle ha spelat under täcket med CIA- lesa och Wojciech Jaruzelski känner till detta faktum. Walesa chefen, och detta mitt under regeringsbildningsprocessen och påpekar dessutom, liksom Schweizer, att det var en svensk som utan att tala med sina närmaste medarbetare; att han skulle ha hade skvallrat. 17 gjort sig skyldig till (illegalt) ministerstyre och dessutom upp - Viktigare är det som Heino & Törnquist-Plewa skriver, manat till illegala handlingar; att svenska tulltjänstemän skul - nämligen att en del av de transporter eller gods som via Svens - le ha »beordrats» till sådana handlingar genom att förfalska ka stödkommittén för Solidaritet i Lund respektive dess mer dokument (även om de enligt en vittnesuppgift accepterade eller mindre hemliga avknoppning »Independent Polish tullhandlingar med medvetet oklara uppgifter 19 ) och att Casey Agency» (IPA) skickades till Polen, finansierades av »National slutligen skulle ha tackat Sverige för allt detta under en lunch Endowment for Democracy» (NED). Det handlade om stora i Frankfurt. Åtminstone krävs här andra bevis än Schweizers summor. Författarna kallar NED (vars huvudsakliga verk - bok även om den är rätt underhållande, det skall medges. samhetsområde var Latinamerika) »an independent American Mycket av det som Schweizer för övrigt berättar i sin bok institution created in 1983 ». »Independent» är dock kanske kan vara sant. För att kunna ta ställning till det krävs kunska - inte rätta ordet för denna skapelse av Reagan-administratio - per och tillgång till källmaterial som jag inte har. Men när det nen. 18 – Det kan alltså slås fast att USA-finansierade trans - gäller CIA-chefen Bill Caseys hastiga besök i Stockholm och porter till den polska oppositionen smugglades via Sverige, vad som hände där, finns det dock vissa möjligheter till kon - men inte att regeringen var inblandad. troll, eller åtminstone informationer som öppnar för ett ifrå - gasättande. Dessvärre har här de forskare som har använt Schweizer som källa inte brytt sig om dem. För mycket underhållning Till slut: om nu denna story skulle ha tilldragit sig så som – för lite källkritik Schweizer påstår, varför har inte svenska massmedia, åtmin - »Om Sverige, på det sätt som Schweizer beskriver, något bi - stone de som gärna gav Olof Palme ett tjuvnyp, tagit upp den? drog till att få en av 1900 -talets största diktaturer på fall, har Eller har de det? Jag har inte hittat andra belägg än nämnda vi för övrigt absolut inte någonting att skämmas över – snara - inslag på nätet där Caseys resa också lever vidare. Kan förkla - re tvärtom», skriver Winnerstig angående bland annat Olof ringen vara den att media var mera kritiska än de källkritiskt Palmes påstådda roll i den här behandlade storyn (s. 44 ). Ja, så skolade forskarna? Men en bra story vill man ju gärna berätta kan man väl säga, även om det låter »något» överdrivet. Men vidare, eller hur?

liga ubåtskriget mot Sverige, Stockholm, i Historisk tidskrift 2008:3 , s. 501 –502 kommande magisteruppsats. 2001 , s 133 f; Mike Winnerstig: »Ett väst - 12 Schweizer behandlar Sverige-anknyt - 17 Lech Walesa: The Struggle and the land även under Olof Palme,» Internatio - ningen på många sidor, rörande olika år. I Triumph: An Autobiography . With the col - nella studier 2003 :1, s 38 –44 ; Olof Kronvall Tunanders två noter till detta stycke laboration of Arkadius Rybicki, (New & Magnus Petersson: Svensk säkerhetspoli - nämns bara själva boken, inte någon sida, York, 1992 , från franska utgåvan 1991 , tik i supermakternas skugga 1945 –1991, vilket inte underlättar att få veta hur han s 110 . – Bilagedelen till SOU 2002 :108 , Stockholm, 2005 , s 48 . kommer fram till sin datering. s 117 : intervju av ambassador Rolf Ekéus 11 Kronvall & Peterssons hänvisning till 13 Olof Palmes arkiv, vol 1.1:6, ARAB. med Wojciech Jaruzelski, 18 september Fred och säkerhet: Svensk säkerhetspolitik 14 Jag har fört flera samtal med Ulf 2002 i Warszawa. Det är denna källa som 1969 –1989, SOU 2002 :108 , Stockholm Larsson om ärendet, bl a i april 2008 ; Ulf Kronvall-Petersson kunde ha nämnt. 2002 , är egendomlig så till vida att de åbe - Larsson som har fört dagboksanteckningar 18 Heino & Törnquist-Plewa: »Svenska ropar sidorna 223 f som dock inte innehål - under dessa år har senare även varit gene - Stödkommittén för Solidaritet», s 35 ; jfr ler något om Casey, Sverige och Polen; raldirektör för tullverket och därför stor Colin Shawn Cavell: The National Endow - däremot hänvisar de inte till utredningens insikt i tullens sätt att arbeta; e-post från ment for Democracy and the export of ’made- bilagedel som hade varit mer relevant i Ingvar Carlsson, 17 June 2008 ; samtal med in-America’ democracy , 2001 . sammanhanget. Se not 18 . – På nätsidan förre chefen för AIC som 1986 blev stats - 19 Heino & Törnquist-Plewa: »Svenska http://www.leopoldreport.com/Casey.html sekreterare i Utrikesdepartementet, Bengt Stödkommittén för Solidaritet», s 38 . (12.1.2009 ) finns också en notis om Casey Säve-Söderbergh, 16 september 2008 . – i Stockholm hösten 1982 ; där påstås t o m Jag har även kontrollerat förre Överbefäl - KLAUS MISGELD att Casey »besökte» Palme »under stort havaren Lennart Ljungs dagböcker, utan är historiker och för närvarande verk - hemlighetsmakeri». Polen nämns dock att hitta någon relevant uppgift i denna sam vid Södertörns Högskola, där han ar - inte. Källan är – givetvis – Schweizer. Även fråga; Krigsarkivet SE/KrH 0035 :1018 , betar med ett forskningsprojekt om förre ÖB Bengt Gustafsson refererar ame - box 2. svenskt fackligt stöd till polska Solidar - rikanen och spekulerar om Sveriges och 15 Heino & Törnquist-Plewa: »Svenska nosc. Han har fram till sin pensionering palmes eventuella samröre med Reagans Stödkommittén för Solidaritet», t ex s 39 . varit forskningssekreterare på ARAB och mot Sovjetunionen riktade aktioner. Bengt 16 Ibid.- Chauffören hette Lennart redaktör för Arbetarhistoria. Gustafsson: »Kommentarer efter genom - Järn. Om aktionerna för att få honom fri läsning av Ola Tunanders Spelet under ytan », finns mer i Maria Gnosspelius (Heinos)

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 33 Från studentpolitik till Saltsjöbaden Kaj Björk porträtterar Arnold Sölvén, LO:s förste jurist

År 1937 anställdes Arnold Sölvén som Landsorga- jur.kand. vid namn Arnold Sölvén, som fick en del nisationens förste jurist. Sölvén var en av dem som uppdrag för olika fackförbund. Han var son till en låg bakom arbetet med Saltsjöbadsavtalet 1938, frikyrklig väckelsepredikant, till yrket banmästare, han var engagerad för socialdemokratin och fack- som flyttat från Norrland till Mölndal. I en insända - föreningsrörelsen men många av hans uppfatt- re till Göteborgstidningen har sonen Arnold stämp - ningar, inte minst om det internationella skeendet, lat denna stad som »arbetarens Sibirien». Längre var avvikande och han kände sig med tiden allt mer fram i livet har han betecknat sin barndomsmiljö isolerad i rörelsen. – AV KAJ BJÖRK som »landets dystraste industri- och proletärsam - hälle». Som tonåring har Arnold Sölvén enligt egen Vem var LO:s första jurist? Det lå - uppgift deltagit i en hungerkravall ter sig diskuteras. Att LO under i Göteborg våren 1917 , vilket den sitt första stormiga årtionde emel - nästan jämnårige göteborgaren lanåt fick behov av juridiskt bis - Arnold Ljungdal också skall ha tånd kan man inte betvivla, men gjort. Mellan de båda Arnold har varifrån biståndet kommit har inte det tydligen inte förekommit öm - blivit kartlagt. Man vet dock att en sesidig sympati. Den blivande av den svenska arbetarrörelsens skalden och marxisten Arnold första advokater hette Sigurd Ljungdal angrep kristendomen, Dahlbäck. Född 1866 har han medan Arnold Sölvén nöjde sig vuxit upp i ett borgerligt hem i Fa - med att angripa dogmatisk kris - lun, och efter juridiska studier och tendom av den sort som hans pap - tingstjänstgöring kunde han enligt pa predikade. Mellan far och son tidens ordning ståta med titeln fanns det uppenbara spänningar, vice häradshövding. Som advokat men fadern har ändå kunnat ord - har han haft egen byrå, där den na så att sonen Arnold ensam i Sigurd Dahlbäck var en av den mycket unge juris studeranden släkten fått gymnasieutbildning. svenska arbetarrörelsens första Östen Undén tjänstgjort under advokater. Han var uppenbarligen en mycket några månader. Dahlbäck har för - duktig och skötsam gymnasist, svarat alla möjliga samhällsfiender och 1907 varit vars studentuppsats handlade om åtgärder för att självaste anarkisten Hinke Bergegrens juridiska om - främja folkbildningen. Själv hade han ambitioner att bud. Mot fattiga stackare har han varit snäll, men av inleda en akademisk utbildning, men enligt egen de framväxande fackförbunden har han krävt så uppgift visste han inte riktigt vad juridik var när han mycket betalt att de tröttnat på honom. Efter stor - hösten 1918 blev inskriven vid juridiska fakulteten strejken 1909 har han inte fått fler uppdrag från vid Uppsala universitet. Han hade ändå något slags fackligt håll. föreställning om att det handlade om rättvisa, och Sigurd Dahlbäck gjorde 1914 sensation på ett an - att den unge mannen bar på ett rättspatos är up - nat område, när han befanns vara författare till en penbart. succéroman, Firman Åbergsson , utgiven under pseu - donym. Författarkarriären blev dock kort, och som - Antifeminism och socialistisk maren 1917 beredde han sig att inleda en tredje kar - studentförening riär som Nordiska museets lokalombud i Norrbot - ten. Han hade kvar personkontakter inom arbetar - Hösten 1918 var första världskriget på väg att ta slut, rörelsen, och i det alkoholdränkta avskedskalaset i och Arnold Sölvén kunde med viss sympati lyssna till Stockholm deltog två av tidens socialdemokratiska vänstersocialisten Fredrik Ströms tal om behovet av storheter, Gustav Möller och Fabian Månsson. revolution. I februari 1919 publicerade en revolu - Hugo Lindberg, född 1887 , blev en av Sveriges tionär studentgrupp i Frankrike ett manifest Till mest kända brottmålsadvokater, och hans advokat - hela världens socialistiska studenter med förslag om byrå kunde också erbjuda fackföreningsrörelsen till - att bilda ett internationellt förbund. Troligen inspi - fälliga tjänster. 1930 anställde Lindberg en 30 -årig rerade av detta manifest har den blivande skalden

34 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 och konsthistorikern Erik Blomberg och den bli - Det tog tid för Arnold Sölvén att nå fram till en vande chefredaktören och landshövdingen Allan jur.kand.-examen, och det berodde inte bara på att Vougt tagit initiativ till en socialistisk studentför - hans familjs obetydliga ekonomiska resurser tving - ening i Uppsala, som visserligen skulle anknyta till ade honom att förstärka sin budget genom allehan - socialdemokratins idéer men inte vara partibunden da tillfälliga jobb och uppdrag. Han engagerade sig på samma sätt som den äldre föreningen Labore - också aktivt i Uppsalas studentkår, blev kurator för mus. Arnold Sölvén har anslutit sig till den nya för - Göteborgs nation och skrev flitigt i kårtidningen eningen men rätt snart funnit att uppsalastudenter - Ergo . Själv kunde han ibland tvivla på att han gjort na visade ringa intresse för dess verksamhet och för rätt i att välja juridiken, när han egentligen var hu - politik i allmänhet. Hans egna idéer har haft sina manist. Allehanda skönlitterära övningar ingick i förvånande inslag. De svenska kvinnorna var på väg hans verksamhet, och han recenserade gärna andras att stärka sin ställning i demokratiseringprocessens försök. När den nästan jämnårige Arnold Ljungdal spår och de kunde 1921 för första gången deltaga i 1923 fick ut en diktsamling menade Arnold Sölvén politiska val. Arnold Sölvén såg med oro på att de att poeten »bör se tiden och sin egen mognad an». också gjorde anspråk på att kunna anställas i stats - Karin Boye, som debuterat som skaldinna vid sam - tjänst. I ett anonymt inlägg i konservativa Svenska ma tid, gavs en kort, något nedlåtande kommentar Dagbladet varnade han i början av 1921 för undfal - av Sölvén i Ergo . lenhet mot »feminister av båda 1922 hade Arnold Ljungdal och könen» och han tyckte sig finna några av hans kamrater grundat en att tidsandan vittnade om en »ut - sektion i Lund av den internatio - veckling mot hem-samhälls- nella Clartérörelsen, och i septem - kulturupplösning». Sina föreställ - ber 1924 riktade sektionen ett ningar om kvinnors underlägsen - upprop till Uppsala studenter om het lyckades han också förmedla att göra samma sak. I maj 1925 genom socialdemokratiska kana - sammanträffade Arnold Sölvén ler. I en artikelserie spridd av La - med en 18 -årig student vid namn boremus fick han tillfälle att hyl - Leif Björk som tagit till sin uppgift la den tokstollige kvinnohataren att följa maningen från Lund. Kort Otto Weiningers »geniala verk», efter deras möte tog Sölvén initia - och samma tema kunde han anslå tiv till att Socialistiska studentför - i ABF:s skönlitterära artikelserie. eningen skulle uppgå i Labore - Homosexualitet i skönlitteraturen mus, där han själv blev vice ordfö - gav honom anledning att slå larm. rande. Till en början kunde Clarté Arnold Sölvén 1941. Foto: Lantarbe- Han fann exempel på hyllning av och Laboremus samarbeta och ha taren homosexualitet i en roman av gemensamma fester, men clartéis - Alma Söder-hjelm och i Agnes ternas intresse för Sovjetunionen von Krusenstjernas tidiga Toni-böcker. Teaterche - har skapat motsättningar. 1928 har Sölvén som ny fen Albert Ranft blev föremål för hans rasande an - ordförande i Laboremus lett en »rekonstruktion» av grepp, därför att denne släppt fram en sedeslös pjäs föreningen med hänvisning till att Clartés kommu - av den omstridde tyske författaren Frank Wedekind. nistiska orientering och ganska vagt formulerade Arnold Sölvéns åsikter om kvinnor har inte ut - program inte var ägnade att påverka studenterna till gjort något hinder för ett politiskt avancemang. När »positiva politiska ställningstaganden». Vid samma Erik Blomberg 1922 avgick från ordförandeposten i tid påstod sig Svenska Dagbladet ha bevis för att Clar - Socialistiska studentföreningen inträdde Sölvén i té tagit emot ryska rubler. Karin Boye, som börjat hans ställe. Han besvärades inte heller av något per - medarbeta i tidskriften Clarté 1926 och ett par år se - sonligt kvinnohat. 1921 förälskade han sig i en stu - nare avancerat till posten som ordförande i Clarté - dentska, som med tiden blev hans maka och mor till förbundet, ställde sig mycket främmande till Svenska tre döttrar. Men hans iver att bekämpa feminismen Dagbladets uppgifter och hävdade att flertalet av för - var uthållig. 1924 skrev han en uppsats, vars ur - bundets medlemmar var socialdemokrater. sprungliga titel var Front mot feminismen . Han visa - Under hela sin tid i Uppsala var Arnold Sölvén de den för det konservativa kulturoraklet Fredrik starkt påverkad av den kände professorn Vilhelm Böök, som blev förtjust och hjälpte honom att få den Lundstedt, vars kritik mot naturrättsliga föreställ - utgiven under titeln Kätterier i kvinnofrågan . Här ningar förtjänade respekt. Lundstedt betraktade sig kunde Sölvén stämpla feminismen som »en sam - som socialdemokrat, och Uppsala arbetarekommun hällsfara» och som »ett frätande gift infekterande placerade honom i flera omgångar i riksdagen. Här hela samhällskroppen». Skriften fick en del positiva väckte han tidigt en framsynt motion om avkrimi - omnämnanden, särskilt i högerpressen. nalisering av homosexualitet, men andra ställnings -

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 35 Efter möte med clartéisten Leif Björk i Uppsala tog Sölvén initiativ till att socialistiska studentföreningen skulle uppgå i Laboremus. Till en början samarbetade de två organisationerna, men under Sölvéns ordförandeskap i Laboremus blev samarbetet allt svårare. ta ganden kunde väcka förvåning. Han var sålunda bland annat utnyttjat möjligheten att utförligt redo - utom ordentligt kritisk mot Nationernas Förbund visa sin egen kamp i den så kallade Mannbyaffären. som fredsinstrument och fann med tiden anledning Affären handlade om en berusad fanjunkare, som rå - att betona organisationens farlighet. Sölvén tycks ha kat mycket illa ut till följd av spionhysterin vid för - följt honom på vägen och har själv varit mycket upp - sta världskrigets utbrott, och Högsta domstolens tagen av Versaillesfredens orättvisor. vägran att tillmötesgå Mannbys upprepade begäran Ledande svenska socialdemokrater i Sölvéns ge - om resning vittnade om att domare inte alltid är neration liksom i tidigare generation har haft för ofelbara figurer. Sölvén har också varit tidigt ute i vana att uttrycka en viss respekt för Marx i Bernste - sin kritik mot den ålderdomliga lagstiftningen om ins eller Kautskys tolkning, även om deras praktiska fosterfördrivning, vilken han stämplat som »skänd - politik knappast präglats av tydliga marxistiska på - lig klasslagstiftning». Men Ådalenhändelserna 1931 verkningar. Sölvén har också haft tillfälle att besöka och deras efterspel synes inte ha föranlett någon Marxsällskapet i Stockholm, som stod under social - skriven kommentar från hans sida utom möjligen en demokratisk ledning. Men som organiserad social - liten reflexion att bötesstraffet för Social-Demokra - demokrat har han visat mer benägenhet än de flesta tens redaktör Arthur Engberg varit helt i sin ordning, att markera sitt avstånd till troende marxister och sedan Engberg använt överord om vad som hänt i deras teoretiska funderingar. Ådalen. Det verkar tydligt att han anslutit sig till den socialdemokratiska partiledningens kritik mot kom - munisternas övervåld under konflikten. Från advokatbyrå till LO-jurist Sölvéns ovilja mot feminismen var uthållig, men Som anställd hos Hugo Lindberg från 1930 har Ar - ett lika obehagligt utslag av tidsandan har han fun - nold Sölvén med tiden engagerats i den periodiska nit i freudianismen. Flera clartéister hade visat in - tidskriften Fönstret , där Lindberg stod som redaktör tresse för Freud och psykoanalysen, och deras liv - men inte själv skrev så mycket. Sedan Fönstret måste syttringar utsattes för Sölvéns hårda angrepp. När övergå från veckoutgivning till månadsutgivning har Karin Boye och Josef Riwkin 1933 började ge ut den Sölvén blivit en särskilt flitig medarbetare, både un - nya tidskriften Spektrum stämplade han den som or - der eget namn och under pseudonym. Han har gan för »sjuk konst», och när den unge poeten Gun -

36 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 okända för honom, och de har haft tillfälle att ob - servera hans obestridliga juridiska skicklighet i han - teringen av stridsfrågor på arbetsmarknaden. Sär - skilt viktig tycks hans insats ha varit, när det gällt att formulera fackföreningsrörelsens inställning under den tillspetsade offentliga debatten kring »tredje mans rätt». Men det är också tydligt att han haft en politisk ärelystnad, som ibland skymtat fram redan under hans många år i Uppsala. Att han kvalificerat sig för en plats i riksdagen fann han självklart. Upp - rättande av kandidatlistor har alltid varit en kompli - cerad historia inom Stockholms arbetarekommun. Det var också fallet när man 1937 skulle fastställa lis - tan över kandidater till riksdagens första kammare. Kommunstyrelsen har satt upp Sölvén på en valbar femte plats, men till hans häpnad har Per Albin Hansson understött ett yrkande om bordläggning. Tydligen har Per Albin varit så angelägen om att för - må den tämligen färske LO-ordföranden August Lindberg att bli riksdagsman, att Sölvéns ambitio - ner fick ställas i efterhand. Lindberg har emellertid enständigt vägrat att engagera sig i riksdagen och detsamma har gällt LO:s andre ordförande Gunnar Andersson. Slutresultatet av diskussionerna blev att LO:s kassör Axel Strand fick den plats på kandidat - listan som Sölvén eftertraktat. I början av 1930-talet medarbetade Arnold Sölvén ofta i tidskriften Fönstret . I sin dagbok har Arnold Sölvén kommenterat skeendet med stor bitterhet. Per Albin tycks ha sagt något om att han inte hade tillräcklig auktoritet nar Ekelöf debuterade i tidskriften blev han veder - inom den socialdemokratiska riksdagsgruppen, vil - börligen avhånad. ket Sölvén funnit kränkande. Saklig kompetens spe - Som god socialdemokrat har Sölvén varit vaksam lade tydligen en mycket underordnad roll inom po - mot nazistiska tendenser hos högerns ungdomar, litiken. men Hitlers maktövertagande 1933 har han inte funnit anledning att kommentera i Fönstret . Att de Det var jag som räddade inte bara LO utan också österrikiska socialdemokraterna i februari 1934 tog den socialdemokratiska regeringen i den hotfull - till vapen för att försvara den demokratiska författ - laste attack fackföreningsrörelsen hittills varit ut - ningen har väckt hans ogillande. Socialismens väg satt för (tredje mans rätt och samtidiga lagstift - till framtiden går inte över barrikader, betonade han. ningskrav) och jag har sedan ständigt varit den som LO-ordföranden Edvard Johansson har delat hans praktiskt taget suveränt dikterat LO:s politik i åsikt att österrikarna varit oförståndiga. När Hitler lagstiftningsfrågor rörande arbetsmarknaden». 1935 återinförde värnplikten fann Sölvén att det var helt i sin ordning, och de makter som på sin tid Sölvén har som de ytterst ansvariga för utgången ut - framtvingat förbudet mot tysk värnplikt stämplade pekat »två cyniker», vamed han tydligen avsåg Per han som »tyskarnas rånare och utpressare västerut». Albin och dennes gamle motståndare Z. Höglund, Hans benägenhet för eftergifter åt de fascistiska sta - som uppenbarligen varit en fiende till Sölvén. terna har dock inte varit entydig. Både det spanska inbördeskrigets utbrott 1936 och japanernas samti - Hur lågt står inte trots allt alltjämt vår demokra - diga aggressionspolitik i Kina har skakat honom. tiska kultur! Det var när jag hörde Per Albin, som I januari 1937 har Arnold Sölvén blivit anställd jag hört demokratins begravningsklockor ringa som LO:s förste jurist. Sitt nya arbetsfält har han i långt borta. dagboken betecknat som en livsuppgift, rentav som ett kall. Vid en återblick på åren hos Hugo Lindberg Münchenöverenskommelsen mellan 1930 och 1937 har han påmint sig olidliga ar - och Saltsjöbadsavtalet betsförhållanden och personmotsättningar. Hugo Lindberg har han efter flitigt umgänge funnit »ytlig Arnold Sölvén har plikttroget fortsatt med sitt arbe - och fåfäng». Hans nya arbetsgivare har inte varit te för LO, och troligen tack vare sina språkkunskaper

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 37 Arnold Sölvén deltog i förhandlingarna om det som senare blev känt som Saltsjöbadsavtalet. Han blev också en flitig aktör när det gällde att övertyga tvivlande och misstrogna fackföreningsmän om avtalets värde, skriver Kaj Björk. Sölvén syns längst ut till höger, lutad mot väggen. har han i december 1937 kunnat leda en överlägg - elfte timmen tog Europa sitt förnuft till fånga, no - ning i LO:s lokaler med ett par gästande spanska terade han i dagboken. fackföreningsledare, som vädjat om bistånd under Chamberlains kapitulation sammanföll i tiden det pågående inbördeskriget i Spanien. LO-ledning - med avslutningen av flera års förhandlingar om en en har också under inflytande av den militante LO- ny ordning på arbetsmarknaden. På ett känt foto funktionären Ragnar Casparsson lämnat betydligt från det högtidliga ögonblick, när ledande repre - mer pengar till ändamålet än vad den socialdemo - sentanter för LO och arbetsgivarna i Saltsjöbaden kratiska partiledningen vågat göra. Själv har Sölvén undertecknade vad som blev bekant som huvudav - inte tillhört de stridslystna, när det gällde att bygga talet skymtar man Arnold Sölvén i bakgrunden. Han upp ett internationellt motstånd mot Hitlers expan - blev också en flitig informatör, när det gällde att sionspolitik. När Hitler efter ockupationen av Öster - övertyga tvivlande och misstrogna fackföreningsmän rike började utöva allt starkare tryck mot Tjeckoslo - om avtalets värde. Det är en svårbesvarad historisk vakien i fråga om de sudettyska områdena gav Söl - bedömningsfråga i vilken mån de tilltagande inter - vén sin egen tolkning av situationen i dagboken: nationella spänningarna ökat benägenhet hos par - terna på arbetsmarknaden att komma överens om Det är frågan huruvida 3.200 .000 tyskar mot sin förhandlingsregler, som i det långa loppet visat sig egen vilja skola kvartvingas inom ramen av en vara av stort värde för båda huvudparter. dem främmande, artificiell statsbildning. Till den När Hitler genomfört Tjeckoslovakiens fullstän - anglosachsiska kapitalismens och galliska natio - diga undergång och börjat rikta ögonen mot Polen nalhysterins ära! och Danzig har västmakterna till slut reagerat. Ar - Det visade sig att västmakterna ingalunda var be - nold Sölvén har varit oförstående i dagboken den 27 redda att försvara Tjeckoslovakien till varje pris, och augusti 1939 : »Demokratiernas politik i dessa dagar när Chamberlain i september 1938 till slut kapitule - är ej mindre dåraktig och brottslig än den var 1919 . rade för Hitlers krav var Sölvén nöjd och lättad. I Danzig till priset av Europas undergång förhindras

38 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 återvända till Tyskland. Är detta demokratiskt?» erövra de landområden som gått förlorade i mars - Hitlers fredspakt med Stalin har inte ändrat hans be - freden har han blivit ställd inför ett problem. Folke dömning: »Gå västmakterna till krig äro de förblin - Bernadotte har sammanfört honom med den även - dade och inte endast de. Är Polen värt detta?» Ut - tyrlige generalen Axel Rappe, som ville ha LO:s vecklingen under hösten 1939 med Polens under - hjälp med att organisera en ny svensk frivilligkår för gång och Sovjets framstötar i Baltikum har ökat hans Finland. I ett timslångt förvirrat resonemang har nervositet. Efter Sovjetunionens angrepp mot Fin - Rappe ställt Per Albin, den danske statsministern land i början av december har han kunnat skriva om Thorvald Stauning och den norske förrädaren Vid - »uppbrottsdagen för den nya asiatiska folkvandring kun Quisling bredvid varandra som medverkande i som länge förebådats och som ställer Europa inför kampen mot bolsjevismen. Men trots sin starka an - hotet av politisk och kulturell undergång». Han har tikommunism och sin förståelse för Finlands politik förstås varit långtifrån ensam om att uppfatta an - har Sölvén sagt nej. Situationen var en helt annan än greppet som ett inslag i en asiatisk folkvandring el - under det finska vinterkriget och LO:s medverkan ler om att stämpla Stalin som en ny Djingis Khan. kunde inte påräknas den här gången. Folke Berna - Däremot har hans maning om att de neutrala nu dotte teg. Kort efter detta möte har Sölvén kunnat måste verka för fred med Tyskland och samling mot bevittna hur nazisternas avrättning av hans norske anstormningen från öster näppeligen haft någon all - kollega Viggo Hansteen framkallat en häftig reak - män anslutning inom den svenska arbetarrörelsen, tion vid LO:s kongress, där man antog en protest, i medan tanken haft många sympatisörer på konser - hast formulerad av Ragnar Casparsson. vativt håll. Att hans aktivism i fråga om Finland inte I ett sakkunnigt och väl genomtänkt anförande entusiasmerat LO-folket, som nöjde sig med mind - vid Laboremus´ 40 -årsjubileum 1942 har Arnold Söl - re riskabla former av stöd åt finnarna, har gett ho - vén klagat över fackföreningsrörelsens och socialde - nom anledning att klaga över »den kompakta för - mokratins likgiltighet gentemot de intellektuella ljugenhet, den moraliska feghet som behärskar den (varmed han avsåg personer med akademiska ex - miljö i vilken jag har mitt arbete». amina), men han har också betonat vikten av att de Finland fick en dyrbar fred i mars 1940 . Nu vågar intellektuella intresserade sig för fackföreningsrö - vi åter andas lugnt, skrev Sölvén i dagboken. Den 30 relsen. I det läge, som han betecknade som »demo - mars har han deltagit i en överläggning om nordiskt kratins nuvarande kris», var det fackföreningsrörel - försvarsförbund. Men sedan kom Tysklands angrepp sen som uppbar och skulle uppbära demokratin. mot Danmark och Norge den 9 april, och besyn - Den fackliga friheten var principiellt oförenlig med nerligt nog har han i sammanhanget funnit anled - »den diktatoriska styrelseformen» Sölvén påminde ning att stämpla britterna som »kräk». Världen har också om en rad borgerliga lagstiftningsaktioner, en - i alla fall blivit så farlig, att han deltagit i LO-funk - sidigt riktade mot fackföreningsrörelsen, och han tionärernas skjutövning med pistoler. Att akademi - beskrev hur arbetarklassens ökade makt och ansvar kern Sölvén reagerat på ett annat sätt inför den in - för statens styrelse framtvingat en omorientering av ternationella dramatiken än vad som varit typiskt för fackföreningsrörelsens policy. I betänkandet om det stora flertalet arbetarrepresentanter har tydligen »Fackföreningsrörelsen och näringslivet» ,antaget förstärkt hans känsla av psykologisk isolering. Han av LO-kongressen 1941 , hade man accepterat en har inte heller upplevt någon riktig samhörighet praktiskt motiverad gränsreglering mellan staten med den överväldigande majoritet av konservativt och fackföreningsrörelsen. Utåt avstod Sölvén blyg - sinnade akademiker, som han länge frotterat sig med samt från att betona sin egen roll i omställningspro - i Uppsala. I en sen självrannsakan har han funnit att cessen. den samhällsgrupp han haft lättast att komma över - ens med var militärerna. Hans värnpliktstjänstgö - Efter kriget ring på 1920 -talet har tydligen inte efterlämnat någ - ra negativa minnen. Lämpligt nog har LO satt in ho - Kriget tog slut 1945 , och Per Albin Hansson bilda - nom som sin representant i en samarbetskommitté de en rent socialdemokratisk regering. Arnold Söl - om frivilliga försvarsinsatser, som bildats den dra - vén tog det som en förolämpning att han inte blev matiska sommaren 1940 under greve Folke Berna - erbjuden posten som justitieminister. Under perio - dottes ledning. den omkring krigsslutet har kommunisterna haft en Arnold Sölvén har varit fåordig i sina dagboks - politisk och facklig högkonjunktur, och Sölvén har kommentarer till den svenska samlingsregeringens lagt ner mycken möda på att bemöta deras mycket eftergiftspolitik gentemot Hitler-Tyskland efter ovederhäftiga angrepp mot Saltsjöbadsavtalet. Bit - Frankrikes fall. Troligen har han inte haft några vä - terhet och upplevelse av ensamhet har alltmer präg - sentliga invändningar mot denna politik. Men när lat hans privata reflexioner. Den gamla vänskapen Finland efter Hitlers angrepp mot Sovjetunionen med Vilhelm Lundstedt hade tagit slut sedan Lund- midsommaren 1941 sökte utnyttja tillfället att åter- stedt engagerat sig alltför hårt för Torsten Kreuger

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 39 i den omstridda Högbroforsaffären. När LO-kolle - eningsrörelsens högkvarter kunnat uppleva att de gerna Valter Åman och Ragnar Casparsson började befann sig i »en värld av män». ivra för vidgade kontakter med den segerrika Sov - Åren har gått, och Sölvén har alltmer ägnat sin jetunionen kunde Arnold Sölvén inte riktigt följa uppmärksamhet åt privata glädjeämnen och bekym - med. Arnold Ljungdal – i Sölvéns privata papper mer. Gång på gång har han tänkt tillbaka på hur han stämplad som »kryptobolsjevik» – var däremot op - alltsedan femtonårsåldern varit plågad av ångest. timist under tiden närmast efter kriget. Han hade Sömnlöshet har präglat hans nätter. Hans väldiga hoppats på medverkan av den gamle lundavännen flit och plikttrohet har väl bidragit till att undergrä - och clartéisten Tage Erlander vid en viktig Clarté - va hans hälsa. Från början av 1954 har han fått den sammankomst, men det gick i stöpet sedan Erlander unge juristen Bertil Bolin som biträde. LO-ekono - i all hast blivit vald till partiordförande efter Per Al - men Nils Kellgren har ett stycke in på 1950 -talet bins plötsliga död i oktober 1946 . gjort en liten trevare om att lansera Sölvén som kan - På väg mot de 50 åren har Arnold Sölvén hamnat didat till ett ledigt mandat i första kammaren, men någonstans åt sidan. Han har kunnat utnyttjas i den den tillfrågade har tackat nej efter att ha påmint sig svenska representationen vid Internationella arbets - sig hur han blivit behandlad vid tidigare tillfällen när organisationens möten, där det efter det kalla kri - frågan var aktuell. gets inledning gällt att avvärja de sovjetiska fackför - Arnold Sölvén dog vid 64 års ålder. I en tid när eningarnas anspråk på representation. Han har skri - europeiska jurister går till angrepp mot de regler på vit långa och knastertorra upplysningsartiklar om den svenska arbetsmarknaden, som i stor utsträck - olika lagstiftningsfrågor, men han har också kunnat ning varit produkter av hans ansträngningar, kan det utnyttja sina gamla kunskaper i humaniora vid for - finnas särskilda skäl att pröva hur långt hans egna muleringen av lärda och spirituella brev till den anspråk på att ha spelat en dominerande roll varit mycket begåvade kåsören Karl Fredriksson (Nor - förankrade i verkligheten. Om det kan göras troligt dens Karlsson). På arbetsplatsen i Stockholm har att han gjort avgörande insatser i svensk arbets - hans konversation utan tvivel kryddats av hans gam - marknadspolitik funnes det kanske anledning att la kvinnoförakt. Det bör ha bidragit till att de ensta - ägna honom en notis i en ny utgåva av Nationalen - ka kvinnor som lyckats få anställning i fackför - cyklopedin.

REFERENSER – LO:S FÖRSTE JURIST trätt , utgiven i Stockholm 1957 . Henry Kjellvard har ägnat Sigurd Dahlbäck en bio - Ett intervjuuttalande av Arnold Sölvén i samma grafisk artikel, som återfinns i Arbetarrörelsens arkivs ämne ingår i Arnold Sölvéns arkiv, Arbetarrörelsens ar - dossier över Dahlbäck, Biograficasamlingen, Arbetarrö - kiv och bibliotek relsens arkiv och bibliotek. Kätterier i kvinnofrågan har utgivits av Almqvist & Yngve Larsson har i Dagens Nyheter den 24 septem - Wicksell. Tidskriften Ergo innehåller en rad exempel på ber 1972 skrivit om sina minnen av Dahlbäck. Sölvéns publicistiska aktiviteter. Debutromanen Firman Åbergsson publicerades under Relationerna mellan Clarté och Laboremus liksom pseudonymen Erik Fahlman i Stockholm 1915 . mellan Leif Björk och Arnold Sölvén belyses i Sölvéns Vittnesmål om Dahlbäcks avresa från Stockholm och dagböcker och i tidskriften Clarté. hans kontakt med Gustav Möller och Fabian Månsson Vilhelm Lundstedts aktiviteter som socialdemokra - kan läsas i Folke Henschen: Min långa väg till Sala - tisk riksdagsman kan följas i riksdagsprotokollen. manca , utgiven i Stockholm 1957 och i Kaj Björk: Livet I tidskriften Fönstret återfinns en rad exempel på Söl - är kort , Stockholm 1988 . véns publicistiska verksamhet. Mats Rehnberg och Britt Tunander har gett publici - Kampen om ett riksdagsmandat belyses i dagboken tet åt Dahlbäcks verksamhet i Norrbotten. men också i Stockholms arbetarekommuns protokoll, En redogörelse för Socialistiska studentföreningen, Stockholms arbetarekommuns arkiv, Arbetarrörelsens skriven av Arnold Sölvén, finns i Folkrörelsernas arkiv i arkiv och bibliotek Uppsala. Sölvéns anförande vid Laboremus´ 40 -årsjubileum Kaj Björk har skrivit om föreningen i sin bok En ut - ingick i jubileumshandlingarna. skälld man från 2007 . Hans upplysningsartiklar i lagstiftningsfrågor åter - Framställningen bygger i stora delar på Arnold Söl - finns i tidskriften Fackföreningsrörelsen . véns dagböcker och klippsamlingar, Arnold Sölvéns ar - Breven till Karl Fredriksson (Nordens Karlsson) in - kiv, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. går i Sölvéns klippsamling. Rapport om Arbetarrörelsens arkivs förvärv av detta material och om dess innehåll återfinns i Maria Bomans KAJ BJÖRK »Nyheter från ARAB» i Arbetarhistoria nr 1, 2006 . har bland annat varit chefredaktör, riksdagsman och Arnold Ljungdals berättelse om hungerkravallerna i ambassadör. Göteborg 1917 kan man läsa i hans bok Oavslutat por -

40 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 Kommunism och nazism i lokalsamhället Lokala aktörer i Båtskärsnäs, Karlsborg och Tärendö under 20- och 30-talen

Skillnader i politisk utveckling mellan olika orter Avståndet mellan Tärendö och Båtskärsnäs/Karls - låter sig inte förklaras endast med geografiska borg är cirka 170 kilometer. De tre lokalsamhällena eller institutionella faktorer. Det är också nödvän- administreras under samma län (Norrbotten). digt att studera skillnader på aktörsnivå, framför I Tärendö förändrades de politiska preferenser - allt hos den politiska och ekonomiska eliten på na relativt snabbt. Under 1920 -talet var det inte av - orterna. – AV MATS JOHANSSON OCH TAGE vikande i förhållande till omkringliggande lokal - ALALEHTO samhällen, eller till regionen eller länet i sin helhet. I början av 1930 -talet förändras detta på ett drama - I denna artikel diskuteras hur man ska förstå den tiskt sätt. Nazistpartiet fick vid 1934 års kommunal - partipolitiska utvecklingen i början av 1900 -talet i val 153 röster, vilket motsvarade 30 ,8 procent av väl - tre lokalsamhällen i nordöstra delen av Sverige. jarna. 1 Det gav partiet hela sex mandat i kommu - Samhällena är Tärendö beläget vid Kalix älv mitt i nalfullmäktige. Detta val är ett av de mest fram - den svenska delen av Tornedalen cirka 50 kilometer gångsrika ett nazistiskt parti gjort i Sverige. Fram - från den finska gränsen, Båtskärsnäs beläget vid Ka - gången fortsatte vid det efterkommande riksdagsva - lix älvs utlopp i Bottenviken cirka 30 kilometer från let till andra kammaren 1936 och kommunalvalet Kalix kommuncentrum och 35 kilometer från den 1938 .2 Det ledde till att lokaltidningar i Norrbotten finska gränsen samt Karlsborg också beläget vid Ka - utsåg Tärendö som nazismens högborg i länet. 3 I lix älvs utlopp, endast 5 kilometer från Båtskärsnäs. förhållande till omkringliggande samhällen, regio -

Den industrisociala miljön vid sågverken i Båtskärsnäs och Karlsborg var paternalistisk, det vill säga arbetsgivaren hade ett omfattande ansvar för de anställdas sociala liv, skriver Alalehto och Johansson. Bilden visar stabbläggare vid Karlsborgs sågverk.

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 41 nen och länet i sin helhet var nazistpartiets fram - och inom arbetarekommunen att få en domineran - gångar i Tärendö under hela 1930 -talet uppseende - de ställning, medan arbetarrörelsen fackligt och po - väckande stora. Nazistpartiets ställning i Tärendö litiskt kom att splittras i Båtskärsnäs i en kommu - försvagades dock under andra världskriget, men nistisk och en socialdemokratisk del. 7 ännu så sent som vid 1944 års riksdagsval till andra Det som diskuteras i denna artikel är således den kammaren fick nazistpartiet 88 röster, vilket mot - politiska utvecklingen i Båtskärsnäs, Karlsborg och svarande 12 ,9 procent av väljarna. 4 Vid krigsslutet Tärendö. Att förstå den politiska utvecklingen är 1945 var dock nazistpartiets saga all. Detta innebar emellertid ett ytterst komplext företag och vårt syf - att nazistpartiet i Tärendö under tio år, från 1934 te är självfallet inte att en gång för alla reda ut pro - fram till andra världskrigets slut, var en viktig aktör blematiken. Syftet är snarare att peka ut en riktning på den kommunalpolitiska arenan. Nazistpartiets där man kan börja söka förklaringen till varför Båt - politiska kontrahent inom kommunalpolitiken un - skärsnäs och Karlsborg respektive Tärendö och Pa - der denna period var det kommunistiska partiet. jala ideologiskt utvecklades åt olika håll. Det vi fram - Om man jämför valresultaten vid riksdagsvalet för allt vill peka på är betydelsen av lokala aktörers 1944 i Tärendö och grannkommunen Pajala fram - handlingar och biografi samtidigt som handlingarnas träder Tärendös särdrag tydligt. En majoritet av de sociala och ekonomiska kontext uppmärksammas. röstberättigade på de båda orterna lade sin röst på De tre samhällena är inte i alla avseenden helt Vänsterblocket, det vill säga antingen på kommu - kompatibla. De uppvisar två olika sociala föränd - nisterna eller socialdemokraterna. I Tärendö var det ringsprocesser när det gäller utvecklingstakt och in - 61 ,3 procent som röstade på vänsterblocket och i Pa - dustriell nivå. Tärendö var ett jordbrukssamhälle jala hela 64 ,9 procent. Den stora skillnaden var att som sakta under 1920 - och 1930 -talen övergick till hela 12 ,9 procent av de röstberättigande i Tärendö ett preindustrialiserat samhälle medan Båtskärsnäs röstade på nazistpartiet. I Pajala fick nazisterna en - och Karlsborg redan från sin begynnelse var indust - bart 1,8 procent av rösterna. En annan skillnad var rialiserade sågverkssamhällen. Detta innebär, som vi att Högern och Bondeförbundet 1944 blev betydligt redan nämnt, att jämförelsen av de båda sågverksor - större i Pajala än i Tärendö. Storleksförhållandena terna kommer att ske vid samma tidpunkt, medan mellan vänsterblockets partier på de båda orterna är Tärendö kommer att jämföras med sig själv, det vill också värda att notera. I Pajala blev socialdemokra - säga jämförelsen görs över tid mellan 1920 -talets terna nästan lika stora som kommunisterna medan och 1930 -talets Tärendö, samt i vissa fall med kommunisterna i Tärendö klart dominerade väns - grannkommunen Pajala. terblocket. 5 Vid en jämförelse av valresultaten vid riksdagsva - Båtskärsnäs och Karlsborg len 1936 och 1944 på respektive ort framkommer också några intressanta tendenser. I Tärendö mins - De centrala aktörerna och deras relation till varand - kade Bondeförbundets väljarandel kraftigt från 12 ,8 ra skapade i stor utsträckning den industrisociala procent till 1,3 procent samtidigt som en motsva - miljö och den politiska kultur som utmärkte respek - rande ökning skedde för nazistpartiet (från 1,8 till tive sågverksort. Dessa aktörers agerande både pro - 12 ,9 procent). Riksdagsvalet 1944 blev för nazist - ducerade och reproducerade orternas specifika in - partiet en enastående valframgång samtidigt som va - dustrisociala miljö. let för Bondeförbundet blev ett lika dramatiskt val - Den industrisociala miljön vid båda sågverken var nederlag. Övriga partiers valresultat visade enbart paternalistisk , det vill säga arbetsgivaren hade ett om - smärre förändringar. I Pajala ägde också drastiska fattande ansvar för de anställdas sociala liv. I såg - politiska förändringar i valmanskåren rum mellan verkssamhällena fanns klara sociala och ekonomiska 1936 och 1944 års riksdagsval. Högerpartiet förlo - skillnader mellan överhet och underlydande, och re - rade kraftigt, från 50 ,8 procent till 26 ,6 procent, lationen mellan dem var av en personlig och indi - samtidigt som socialdemokraterna ökade kraftigt viduell karaktär. 8 Den paternalism som förekom vid från 0 procent (de ställde inte upp 1934 ) till hela 34 ,5 sågverken i Båtskärsnäs och Karlsborg skiljer sig procent 1944 .6 dock åt på några få men viktiga punkter. Gustaf När det gäller Båtskärsnäs och Karlsborg blir frå - Groth, disponent vid Karlsborgs sågverk, var en ut - gan varför de politiska preferenserna under 1910 - talad motståndare till allt vad fackföreningar och so - och 1920 - talen utvecklades åt olika håll. I Båtskärs - cialism hette. Däremot var han positivt inställd till näs fick kommunistpartiet (SSV/SKP) en mycket att arbetarna bildade nykterhetsorganisationer un - stark ställning – samhället kallades lite spefullt för der förutsättning att de var opolitiska, och han gyn - »lilla Sovjet» och har i modern tid närmast blivit sy - nade verksamheter som på olika sätt befrämjade den nonymt med »det röda Norrbotten» – medan Karls - allmänna sammanhållningen i samhället. Paternalis - borg inte omfattades av dessa attribut. I Karlsborg men vid Båtskärsnäs sågverk hade en något annor - kom socialdemokratin både inom fackavdelningen lunda karaktär. Ägarfamiljen Svanberg hade en in -

42 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 I Båtskärsnäs fick kommunistpartiet en mycket stark ställning, samhället kallades lite spefullt för »lilla Sovjet» och har i modern tid närmast blivit synonymt med »det röda Norrbotten». Bilden visar Båtskärsnäs socialdemo- kratiska ungdomsklubbs stuga på Lövgrund. konsekvent inställning till facket. Ibland acceptera - arbetarna på de båda orterna skapade en politisk kul - de ägarna facket som förhandlingspart för att i näs - tur som på många sätt formade orterna ideologiskt. ta stund förklara att »… fackföreningen, /…/ skulle bort om det så skall kosta bolaget 10 000 -tals kro - Tärendö nor» 9 Mycket tyder på att denna inkonsekventa in - ställning hade sin grund i dels yttre konjunkturella Tärendö kommun var i många avseenden snarlik and - faktorer men också i ägarfamiljens sociala kapital. ra kommuner i Tornedalen, exempelvis grannkom - Patron Svanbergs stora lokalkännedom kan ha på - munen Pajala. Båda dessa kommuner präglades ex - verkat relationen till arbetarna och därmed hela den empelvis ekonomiskt av kombinationen små jord - politiska kulturen vid Båtskärsnäs sågverk. Bara det bruk och skogsarbete. Dessa småjordbrukare till - faktum att P A Svanberg gjort en »klassresa» inne - hörde, tillsammans med så kallade inhysingar, un - bar att han personligen kunde förhålla sig till vad det derklassen. De få som klarade att försörja sig på sitt innebar att leva under knappa förhållanden. Flera av jordbruk utan lönearbete, samt handelsmän och de fackligt aktiva hade dessutom samma sociala bak - »högre ämbetsmän inom förvaltning, tull, polis, grund som patron Svanberg, det vill säga flera kom sjukvård och undervisning betraktades som över - från bondemiljö och detta kan ha inneburit att vissa klass». 10 Andra likheter mellan kommunerna gällde lojalitetsband vuxit fram. Och även om de fackligt den så kallade språkfrågan. I både Pajala och Tären - ledande i första hand var utsocknes kan det inte ute - dö fanns ett betydande motstånd mot myndigheter - slutas att familjen Svanberg och några arbetarfamil - nas »försvenskningspolitik». jer personligen kände varandra, eller att det i varje Den politiska stämningen i Tärendö blev under fall fanns personliga lojaliteter mellan familjerna. 1920 -talet alltmer laddad och orsaken därtill var I Karlsborg fanns inte denna inkonsekventa håll - bland annat att skogsbolagen sänkte och höjde lö - ning gentemot facket. Här kvästes tidigt den fackli - nerna alltefter konjunktursvängningarna. Det ledde ga rörelsen och de fackligt aktiva tvingades på flykt. till osäkerhet och utsatthet för den enskilde lönear - Kvar på orten blev de mer »lojala» och det var des - betaren. Det var i detta »stämningsläge» som Tä - sa som på olika sätt blev gottjorda för sin lojalitet. rendös kommunistiska partiavdelning bildades hös - För dessa blev Groth den omhändertagande pater - ten 1923 . Kommunisterna i Tärendö blev snabbt en nalistiska patronen, inte minst på bildningens och betydande politisk kraft och deras agitation, som kulturens område. I Båtskärsnäs däremot kvästes inte enbart riktade sig mot skogsbolagen utan också facket aldrig helt och de fackliga eldsjälarna tving - mot kommunstyrelsen, som kritiserades för att inte ades inte flytta från orten. Relation mellan å ena si - beakta arbetslösheten och fattigdomen bland löne - dan företagsledningen och å andra sidan arbetarkol - arbetarna, stegrades under hela 20 -talet. 11 lektivet och de fackligt (men även politiskt) aktiva Det var framför allt kommunalfullmäktiges ord -

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 43 Nazistpartiets framgångar i Tärendö var under hela 1930-talet uppseendeväckande stora, men avtog dock under andra världskriget. Men ännu så sent som vid 1944 års riksdagsval till andra kammaren fick nazistpartiet 12,9 procent av väljarna. Bilden visar en svensk nazist antagligen från 1930-talet. förande som fick utstå kritik från kommunisterna. för Henriksson öppet började sympatisera med na - Under 20 -talet var det två personer som upprätthöll zismen, och varför han som kommunalordförande denna position. Det var till en början Tärendös po - och kronojägare styrde kommunen iklädd uniform litiske nestor, Albert Henriksson. Han blev fullmäk - med »… blanka axelband med hakkors, vida byxor tigeordförande redan 1895 och hade i sin politiska och stövlar» 15 med ett hakkors runt halsen, så mås - karriär varit omväxlande bondeförbundare, nykter - te man ta hänsyn till att Tärendö politiskt och soci - hetsvän, frisinnad och socialistorienterad. Han var alt utmärktes av ständiga konflikter mellan natio - dessutom ortens kronojägare. 12 Denne politiske nes - nalsocialister och kommunister. Flera personer tor »lämnade över» i slutet av 20 -talet både ordfö - bland Tärendös högre sociala skikt hade under randeskapet och positionen som kronojägare till so - 1920 -talet letat efter en politisk ideologi som både nen, Sven Henriksson. tjänade som ett ideologiskt motmedel mot den kom - Det var sonen som fick utstå de flesta angreppen. munistiska agitationen och som försvarade det fins - Men samtidigt hade han i sin egenskap av ensam ka språket och den finska kulturen mot den svenska kronojägare en betydelsefull maktposition; han kun - centralmakten. De som klarast gav uttryck för des - de bestämma vilka som skulle erbjudas skogsarbete sa ståndpunkter under 1930 -talet var de svenska na - och vägarbete. Han hade i denna position exempel - zistpartierna. Nationalsocialistiska Blocket (NSB) vis ensam ansvaret över ett förvaltningsbidrag på anklagade exempelvis 1934 den svenska staten för att 70 000 kronor för avverkning, virkesförädling och bedriva ett systematiskt språkförtryck av de i Sveri - virkestransporter inom Tärendö skogsrevir. 13 Han ge bosatta Tornedalsfinnarna. NSB ansåg att ett folk var i egenskap av kommunalfullmäktiges ordföran - hade rätt att bruka sitt eget språk, och få undervis - de och kronojägare, samtidigt som han innehade le - ning och viktiga samhällsdokument översatta till sitt dande befattningar inom hemvärnet och luftskydds - språk och så vidare. NSB:s avsikt var inte, vilket de föreningen, ortens ’starke man’ under 1930 -talet. gjorde mycket klart, att låta förfinska det svenska Under 1930 -talet började denne man offentligt Tornedalen utan enbart värna ett folks rätt till sin uppträda i nazistisk uniform. Han engagerade sig kulturella särart. 16 Det här var ståndpunkter som att- tidigt i den nationalsocialistiska rörelsen och i bör - raherade många ortsbor, däribland Henriksson. jan av 1930 -talet blev han medlem i Svenska Natio - Tärendö var vid denna tid, som flera andra orter nalsocialistiska Partiet (SNSP). 14 För att förstå var - i Tornedalen, en kulturellt isolerad ort med begrän -

44 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 sade kommunikationslinjer till omvärlden, men den stabiliserande faktor i en orolig moralisk och religi - var inte total. Under sommaren 1932 rekryterades ös period i Tärendös historia. De arbetslösa kan tän - en ny provinsialläkare som kom att få stor betydelse kas ha blivit indirekt tvingade genom kronojägarens för den nazistiska rörelsens utveckling på orten. Lä - maktposition; att han kunde bestämma vem som karen, som var övertygad nazist, kom från Flen i skulle få skogs- och/eller vägarbete. Om man ville södra Sverige och började omgående bekanta sig ha ett arbete kritiserade man inte öppet Henriksson. med Tärendös högre sociala skikt, däribland krono - Det fanns därför säkert individer som röstade mot jägaren. Det är mycket som tyder på att det var pro - den egna övertygelsen i hopp om att få arbete. Men vinsialläkaren som introducerade de nazistiska idé - man kan också tänka sig att de som hade arbete kän - erna till Tärendöborna och att han också starkt bi - de en viss tacksamhet mot Henriksson och därför drog till att Henriksson sökte medlemskap i det stödde honom politiskt. Kommunmedborgarnas re - Svenska Nationalsocialistiska Partiet (SNSP). Pro - lation till bygdens starke man kan således ha påver - vinsialläkarens ideologiska betydelse för Henriksson kat deras valbeteende. är oomtvistad och framkommer klart i Anders Ehn- marks och Annika Hagströms reportagebok Tusen Individers biografi och agerande fasta viljor . En som intervjuas i boken är Sture Hen - riksson, bror till Sven, och han uttrycker det på föl - För att förstå nazistpartiets stora och snabba fram - jande kärnfulla sätt: gång i Tärendö under 1930 -talet och varför såg - verksorterna Båtskärsnäs och Karlsborg under 1920 - Vi Henrikssons har varit konstiga. Farsan och talet ideologiskt utvecklades åt olika håll måste ana - brorsan var nazister, vi andra kommunister. /…/ lysen inkludera de enskilda aktörernas biografi och Den som började med nazismen var doktor ageranden. Sådana centrala individuella aktörer var Ekblom som predikade för min bror Sven. /…/ kommunordföranden och kronojägaren i Tärendö Det var doktor Ekblom som kom med nazismen. Sven Henriksson och sågverkspatronerna i Båt - Han fick med sig farsan, brorsan och kyrkoher - skärsnäs och Karlsborg, Per Adolf Svanberg och den, och så hade de två tre storbönder. 17 Gustav Groth. I början av 1930 -talet besöktes Tärendö av många Tornedalen i sin helhet genomförde precis som framstående personer inom de nazistiska partierna, Tärendö det laga skiftet sent och konsekvensen blev många av dessa direkt inbjudna av kronojägaren. en omvälvning av klasstrukturen. Samtidigt skapade Under sommaren 1933 besöktes orten för första den så kallade språkfrågan och centralmaktens »för - gången av en nazistisk partifunktionär och på hös - svenskningsarbete» starka spänningar i hela regio - ten samma år besökte partiordföranden för Natio - nen. Men detta medförde inte att nazisterna i andra nalsocialistiska Arbetarpartiet/Svensk Socialistisk lokalsamhällen i Tornedalen, exempel Pajala, växte Samling (NSAP/SSS) Sven-Olov Lindholm Tären - sig starka. I detta avseende var Tärendö unikt. dö för första gången. Vid sitt besök höll han ett fö - Det unika var att Tärendös »starke man», kom - redrag för drygt 150 ortsbor. Våren 1934 inbjöds munalfullmäktiges ordförande och kronojägaren formellt nazisten Mauritz Brolin av ortens storbön - Sven Henriksson, var medlem i NSAP/SSS. Det är der och det tal som han höll lockade drygt 175 per - uppenbart att synen på denna man varierade kraftigt soner. Under våren 1934 besökte också ordföranden bland kommunmedborgarna. Många, framför allt för Sveriges då största nazistparti Svenska National - kommunisterna, angrep Henriksson i hårda ordalag. socialistiska Partiet (SNSP) Birger Furugård Tä - Samtidigt fanns det många som försvarade Henriks - rendö för ett propagandatal. 18 Det är frapperande son. Man kan tänka sig att dessa »försvarare» inte hur ofta företrädare för nazistiska partier i början av ville stöta sig med den person vars välvilja man för 1930 -talet besökte Tärendö. Samtidigt som de ock - sitt livsuppehälle var starkt beroende av. Han upp - så besökte andra orter i Tornedalen, tyder det mes - rätthöll nämligen positionen som kommunalordfö - ta på att det var Tärendö som var det »egentliga» rande och kronojägare, vilket innebar att han hade resmålet för de tillresande nazisterna. en maktposition i samhället som han kunde utnytt - Det politiska resultatet av dessa besök blev den ja i politiska syften. Flera i kommunen var småbön - största valframgång som ett nazistiskt parti gjort i der och helt beroende av de inkomster som skogs - den svenska politiska historien, och framgångarna arbetet kunde inbringa. Det är troligt att flera av kvarstod över en tioårsperiod i Tärendös kommun - dessa la sin röst på Henriksson och det nazistiska fullmäktige. Nazisternas valframgång 1934 kan an - partiet, antingen av tacksamhet över att ha fått ett tas bero på att de fick sitt stöd från två olika grupper, skogsarbete, eller att de kände sig tvingade att rösta de laestadianskt religiösa och vissa skogsarbetare och på partiet för att överhuvudtaget få ett arbete. arbetslösa. Laestadianerna kan tänkas ha röstat på Individernas biografi och agerande är också vik - nazisterna därför att de utgjorde det enda politiska tigt för att förstå varför Båtskärsnäs och Karlsborg alternativet mot kommunisterna och sågs som en ideologiskt utvecklades åt olika håll. Det fanns sto -

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 45 ra och viktiga skillnader mellan det sätt på vilket led - sekventa hållning kunde motverka frustration och ningen, och då framförallt P A Svanberg i Båtskärs - känslan av att vara föremål för bolagsledningens näs och Gustaf Groth i Karlsborg, upprätthöll pa - godtycke. Denna situation kan tänkas ha motverkat ternalismen på respektive sågverk. Gustaf Groths den sociala orons intensitet i hela samhället och där - paternalism innebar ett uttalat motstånd till allt vad med också de kommunistiska sympatiernas utbred - fackföreningar och socialism hette. Inga sådan or - ning på orten. Samtidigt innebar Groths och bola - ganisation fick förekomma vid sågverket. Däremot gets bryska metoder mot arbetarrörelsen att de fack - var han positivt inställd till att arbetarna bildade nyk - liga »eldsjälarna» tvingades lämna orten. Så var inte terhetsorganisationer under förutsättning att de var fallet i Båtskärsnäs. Det förefaller således som att pa - opolitiska, och han gynnade verksamheter som på tronernas agerande och biografi, självfallet tillsam - olika sätt gynnade den allmänna sammanhållningen mans med strukturella faktorer, påverkade den in - i samhället. Familjen Svanberg i Båtskärsnäs hade dustrisociala miljön vid sågverken. Detta betyder så - inte samma kategoriska inställning till arbetarnas ledes att både förhållanden som begränsar och öpp - fackliga organisationssträvanden. Istället känne - nar möjligheter för människors och organisationers tecknas deras inställning av en viss inkonsekvens; att agerande och de involverade aktörernas utgångs - ibland acceptera facket, ibland inte. Det kan inte punkter måste beaktas. uteslutas att denna skillnad i synen på arbetarnas or - Att förklara den ideologiska utvecklingen vid såg - ganisationssträvanden var en funktion av patroner - verken i Båtskärsnäs och Karlsborg eller nazistpar - nas »sociala kapital»; att P A Svanberg, till skillnad tiets exceptionella framgångar i Tärendö på 1930 - från Groth, både var bondson och »bygdens son» talet enbart med hjälp av strukturella faktorer är så - Det är tänkbart att Svanbergs inkonsekventa håll - ledes problematiskt. Dessa faktorer var nära nog ning till facket, tillsammans med vissa ekonomiska identiska vid de båda sågverken och för Tärendö problem för sågverket, skapade en frustration hos kommun och andra kommuner i Tornedalen. Man ortsbefolkningen och en social oro i hela samhället kan inte heller se de politiska förändringar över tid som var en god jordmån för kommunistisk agitation. i Tärendö som enbart en effekt av sociala och eko - Denna inkonsekvens fanns inte i Karlsborg. Här nomiska förskjutningar. Några sådana förskjutning - agerade Groth som en patron förväntades agera och ar är svåra att upptäcka; dessa varierade inte nämn - detta skapade en viss »trygghet». Det fanns en kon - värt över tid för att bringa klarhet i varför den poli - tinuitet med avseende på förväntade beslut och age - tiska kulturen förändrades så snabbt i Tärendö. För - rande från bolagets sida som skapade möjligheter att ståelsen av detta bör snarare sökas i de enskilda ak - förutsäga framtida beslut samtidigt som denna kon - törernas göranden och låtanden.

NOTER – KOMMUNISM OCH NAZISM I bestod bl.a. i att vakta ett avgränsat skogsrevir för sta - LOKALSAMHÄLLET tens räkning och att se till att skogsvårdslagarna följdes. 1 Haparandabladet, 11 /10 1934 . Han kunde också hjälpa till när privata markägare av - 2 Haparandabladet, 22 /9 1936 och 15 /10 1938 . verkade skog. 3 Haparandabladet, 22 /9 1936 . 13 Haparandabladet, 20 /11 1934 . 4 Haparandabladet, 19 /9 1944 . 14 Se Heléne Lööw, Hakkorset och Wasakärven. En 5 Se Haparandabladet, 19 /9 1944 . studie av nationalsocialismen i Sverige 1924–1950 , Göte - 6 Se Haparandabladet, 22 /9 1936 och 19 /9 1944 . borg 1990 . 7 Mats Johansson & Ulf Drugge, Organisering och di - 15 Anders Ehnmark & Annika Hagström, Tusen fasta sciplinering. Den industrisociala miljön vid två sågverk i viljor. Ett reportage från det röda Norrbotten , Göteborg Norrbotten i början av 1900-talet . Visby 2004, s. 115 –132 . 1974 , s. 101 . 8 Se Karl Molin, »Patriarken möter byråkratin. En 16 Vår Front , 1/5 1934 . aspekt på svensk samhällsomvandling 1870 –1914 », i 17 Anders Ehnmark & Annika Hagström, 1974 , Thorsten Nybom & Rolf Torstendahl (red.): Byråkrati - s, 101 . sering och maktfördelning , Lund 1989 . 18 Nationalsocialistisk Tidning , 28 /4 1934 . 9 Sågverks- och Brädgårdsarbetaren , N:o 2, april 1906 . 10 Lennart Lundmark, Protest och profetia. Korpela-rö - MATS JOHANSSON & TAGE ALALEHTO relsen och drömmen om tidens ände . Lund 1985 , s. 84 . Johansson är fil.dr. och Alalehto docent i sociologi. 11 Se Tage Alalehto: Tärendö: historien om en svensk Båda forskar vid Sociologiska institutionen, Umeå uni - tornedalsby . Kågeröd 2001 versitet 12 Kronojägare var en statlig icke-akademisk titel (i motsats till jägmästare) som reglerades genom Do - mänsstyrelsens försorg. Kronojägaren var en underord - nad tjänsteman till jägmästaren. Kronojägarens uppgift

46 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 KOMMENTERAT

Något om att läs a...

Under det första världskriget satt Lenin på bibliote- ket i Bern och läste och reflekterade – en läsning som förändrade världshistorien?

Tillståndet Nun sind wir alle nur mehr das passive Material der Weltgeschichte. 1 Så suckar Victor Adler när Första världskriget bry - ter ut. Han och många andra ledande socialdemo - krater har sett ett storkrig mellan Europas stormak - ter närma sig under många år; han har deltagit i An - dra internationalens arbete och varit aktiv på den in - ternationalistiska sammanslutningens kongresser; han har hört varningsorden och tagit del av analy - serna och deklarationerna. Tanken att allt detta ar - bete, alla dessa förhoppningar, varit förgäves, av noll och intet värde, måste ha föresvävat honom. För nu, när kriget väl kommer, återstår blott maktlöshet och uppgivenhet. Många blickar riktas mot det tyska socialdemo - kratiska partiet, världens tongivande socialistparti. Partiet är stort, men det är omgärdat av en auktori - Lenins bostad i Zürich. tär och militaristisk statsbildning. Hur kommer det att förhålla sig till de rådande maktförhållandena, till det som är ? När partiets riksdagsgrupp i krigets in - den har emellertid denna rörelse mot socialism ledningsskede röstar för utökade anslag till militä - kommit att ersättas av en fortlöpande anpassning till ren, vållar det bestörtning hos de flesta socialister de förhållandena som är rådande och därför domi - runtom i Europa. 2 nerande. Och nu rasar ett krig, ett krig som kommer att kräva tio miljoner dödade i själva kriget och yt - Bryta sig loss? terligare tiotals miljoner dödade som en följd av det. 5 I september 1914 anländer flyktingen Lenin till Lenin söker en hävstång att bryta dödläget med, nå - Bern i Schweiz. En tråkig liten stad, skriver han till got att spränga bort de fastfrusna bultarna med. Inessa Armand. Men ganska bra ändå. Och i vilket På biblioteket i Bern läser han Hegels Wissen - fall som helst: »Jag rotar igenom biblioteken – jag schaft der Logik och kommenterar: »Smart och klokt! har saknat dem.» 3 Hegel analyserar begrepp som i vanliga fall förefal - När nyheten om att de tyska socialdemokrater - ler döda och visar att det finns rörelse i dem.» »Och na röstat ja i frågan om krigskrediterna tror han först återigen s. 448, att gradvishet inte förklarar något att nyheten är förfalskad. Därefter, när han förstår utan språng.» I marginalen intill sina utdrag skriver att nyheten är sann, blir han chockad. Sedan parke - han: »Språng! Brott i gradvisheten. Språng! Språng!» rar han sig på det schweiziska nationalbiblioteket i »Tanken att det ideala går in i verkligheten är djup - Bern och börjar läsa och anteckna. 4 sinnig: mycket viktig för historien. Men även vad När man läser dessa hans anteckningar framstår gäller människans liv innehåller detta mycket san - det som mycket tydligt vad det är som driver fram ning. Mot vulgär materialism.» 6 detta nästintill maniska läsande och antecknande. Via en bok av Lassalle, en bok som han finner då - Enligt honom har den mäktiga socialdemokratiska lig, kommer han fram till de gamla grekerna och sär - rörelsen slutat röra sig; alltför länge har den trott att skilt Herakleitos och ett av dennes mest kända frag - själva »utvecklingen» gradvis, steg för steg, bit för ment: »Och denna ordning, densamma för alla, ska - bit, leder fram till ett socialistiskt samhälle. Med ti - pades inte av gud, inte av människa, utan den var all -

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 47 KOMMENTERAT

tid, är och skall vara en evigt levande eld, uppflam - sa anteckningar 739 sidor (om vi räknar bort förord, mande enligt mått och falnande enligt mått.» 7 index och noter); anteckningarna innehåller kom - Detta citerar han två gånger i snabb följd och kal - menterade utdrag från nästan 150 böcker och 240 lar det för en »mycket god framställning av den dia- artiklar från 49 olika tidskrifter på tyska, engelska, lektiska materialismens grunder.» 8 franska och ryska. 10 Böcker som Imperialismen som kapitalismens hög- Komma vidare? sta stadium och Staten och revolutionen skulle aldrig Samtidigt som han läser Hegel, börjar han planera sett dagens ljus utan de där långa dagarna i olika lä - för en bok om imperialismen. Detta då han menar sesalar. Kanske skulle de teser som han läste upp i att kunskap om imperialismen, dess utseende och april 1917 sett annorlunda ut. 11 Stormningen av Vin - dess verkningar, är nödvändig för en korrekt förstå - terpalatset? Vi behöver inte dra saker och ting för else av den moderna tidens krig och politik. 9 I ja - långt. Men Savas Michael-Matsas har säkerligen all - nuari 1916 meddelar han Maxim Gorkij att han bör - deles rätt när han skriver »Föreberedelserna för jat skriva på boken och flyttar månaden därefter till ’stormningen av himlen’ började i det tysta Bern - Zürich där han slår sig ner i Zentalbibliothek Zü - biblioteket, över de uppslagna böckerna av Hegel.» 12 richs läsesal. I Lenins Collected works volym 39 , som HANS LARSSON bär undertiteln Notebooks on imperialism , upptar des - är Bibliotekarie vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

NOTER tet samtal mellan levande och döda. En fråga ställs un - 1 Max Ermers: Victor Adler , Wien 1932, s. 319 . der antiken och svaret kommer tusen år senare, ett på - 2 Här kan jag inte låta bli att citera Nettl’s lakoniska stående bemöts sekler efter det att det har fällts.» (s. kommentar: »At the time the vote of the SPD Reich - 10 ) För den som vill läsa en bok om grekiska filosofer stag delegation for the war credits was a momentous sedda ur ett marxistiskt perspektiv kan rekommenderas decision, and a shock to all but the immediate partici - The first philosophers, studies in ancient Greek society av pants. As with most profound innovations, inevitability George Thomson, London 1974 (finns i ett flertal upp - was a plea of immediate psychological defence. ’We lagor). couldn’t help it’, is the classic cry of all conservatives 8 LCW, vol. 38, s. 349 who carry out a revolution.», Peter Nettl: Rosa Luxem - 9 LCW, vol. 39, s. 771 burg , Oxford 1969, s. 365 . 10 Om detta se exempelvis Georges Labica, »From 3 Ronald W. Clark: Lenin, London, 1988, s. 155 . imperialism to globalization» i: Lenin reloaded , Sebas - 4 De anteckningar han gör under åren 1914 –1916 tian Budgen, Stathis Kouvelakis and Slavoj Zizek, edi - upptar 317 sidor i Lenins Collected works (LCW), volym tors. Durham/London Duke UP, 2007, s. 222 –238 . 38 , Moscow, 1963 . »Uträkningen» förekommer på sid. 223 . Ett »smak - 5 Denna beräkning, det finns säkerligen andra, finns prov» från LCW om en bok av G. von Schulze-Gae - i Norman Stone: Europe transformed, 1877 –1919 , Lon - vernitz, British imperialism and English free trade at the don 1983, s. 340 beginning of the Twentieth century , Leipzig, 1906 : 6 Samtliga dessa citat från LCW, volym 38 . Moscow, »Scoundrel of the first order, and vulgar to boot, Kan - 1963, s. 110, 123 respektive 114 . I engelsk översättning tian, pro-religion, chauvinist, - has collected some very ser den sista passagen ut som följer. Den inleds med ett interesting facts about British imperialism and has writ - utdrag från Hegels Logik: » 183 : The ideality of Being- ten a lively, readable book. Travelled in Britain and col - for-Self as totality thus, first, passes into reality, and lected a mass of material and observations. You’ve done into the most fixed and abstract of all, as One.» Följs av a lot of plundering, you British gentlemen; allow us, en kommentar av Lenin: »Dark waters … » Däref - too, a bit of plundering – with Kant, God, patriotism, ter:»The thought of the ideal passing into the real is and science to ‘sanctify’ it = such is the sum and sub - profound: very important for history. But also in the stance of the position of this ‘savant’!! (Also a lot of ne - personal life of man it is clear that this contains much edless verbiage)» LCW, vol. 39, s. 446 truth. Against vulgar materialism. NB. The difference 11 Om »Aprilteserna 1917 » se exempelvis Revolution of the ideal from the material is also not unconditional, at the gates, selected writings of Lenin from 1917 , ed. by not überschwenglich.» s. 114 . Slavoj Zizek, London 2002 . 7 Herakleitos, Fragment , Lund 1997, s. 73 . Varvid jag 12 Savas Michael-Matsas, Lenin and the path of dia - kommer att tänka på något som Ronny Ambjörnsson lectics. I: Lenin reloaded, Sebastian Budgen, Stathis skrev i sin Socialismens idéhistoria (Stockholm 1984 ): Kouvelakis and Slavoj Zizek, editors. Durham/London »Socialismens idéhistoria ter sig därför som ett oavbru - Duke UP, 2007, s. 103 .

48 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 NYHETER FRÅN ARAB

»Labouring Feminism and Feminist Working-class History in Europe and Beyond» – Conference Report

Mellan den 28 och 31 augusti 2008 arrangerade Arbetar- held at the ARAB building so that conference participants rörelsens arkiv och bibliotek en internationell konferens med could familiarize themselves with this impressive space, gett- temat Feministisk arbetarhistoria. Joan Sangster samman- ing a sense of the immense library and archival collections held fattar konferensen från ett nordamerikanskt perspektiv. there. Wanja Lundby-Wedin, president of the Swedish LO, opened the conference, offering words of genuine support, In the last few days of August, 2008 , ap - and also giving the delegates some back - proximately 160 women and men convened ground on the LO, including the progress it in Stockholm for a conference sponsored by has made on gender equality and work- the Labour Movement Archives and Libra - family issues. Some European countries ry (ARAB) of Sweden. Following up on a si - have similar work-family support programs, milar conference held in Toronto, Canada, but for delegates from the United States, a in 2005 , this European endeavour sought to country still lacking a national state-funded bring together scholars working on a broad maternity leave plan, or from Canada, whe - range of topics relating to working class his - re there is no national, publicly-funded day - tory, including, for instance, paid and un - care system, the Swedish example is extre - paid labour, working-class movements, cul - mely appealing. Indeed, it is held up as an tural representations of gender, left politics, example of what can be achieved by a labour activism, welfare state issues, and the determined labour movement and strong intersections of class, gender and race in reformist, social democratic policies. As our historical analysis. Swedish colleagues reminded us, their sy- Silke Neunsinger, Director of Research stem is not without problems, however it at the ARAB, who headed up the organiza - is still a reminder of the very different tra - tion of the conference, had a strong local Teckning: Perihan Aydin jectories that the gendered welfare state committee aiding her, made up of Perihan Aydin, Yvonne assumed across national and political lines. Svanström, Anna Thoursie, Ulla Wikander and Ebba Witt- Following this welcome, Alice Kessler-Harris, (Columbia Brattström. Indeed, the speed with which the conference was University, USA), known internationally for her writing on organized, the efficiency with which it ran, and its great suc - women’s work, the welfare state, as well as feminism and la - cess, owe a great deal to this local organizing committee. bour history, gave the opening keynote address. Rather than The conference reflected some of the differences between assuming a negative approach – assuming an unchanging mas - the Swedish labour movement, and those in the U.S. and Ca - culinist mindset in labour history – she sketched out ways in nada especially. It is apparent that the Swedish labour move - which feminism had altered the face of labour history over the ment has long valued its history, and has encouraged the pre - last thirty years, touching on themes, for example, such as the servation of materials, as well as research and writing about new attention paid to the ‘gendered imagination’. She posi - both the labour movement and the Left. At the national level, tioned these gains, as well as shifts in the focus in of historical the Swedish Trade Union Confederation has directed consi - writing over time, within the changing historical context of derable resources towards this project of historical preserva - capitalist relations, globalization, and feminist/labour politics. tion. In Canada, nothing quite the same exists at the national She ended by suggesting that, in the face of intensified globa - level, though across North America, there are projects at the lization, we needed to expand our research efforts in thema- local level which tie unions and academic researchers toget - tic areas such as transnational, migratory caring labour. The her in efforts to preserve labour’s history. next day, a panel discussing Kessler-Harris recent book, Gen - The conference received funds from researsch councils dering Labor History , was also held. This book, a compilation such as the Swedish Bank’s Tercentenary Foundation, the of her writing since the 1980 s, offered the opportunity to ce - Swedish Council for Working Life and Social Research and lebrate her work, but also reflect on the course of feminist la - the Swedish Research Council, but the main genius behind bor history over the last three decades. the conference emerged from the ARAB. Registration was Three other keynote talks followed during the conference.

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 49 NYHETER FRÅN ARAB

Miriam Glucksmann, (Essex University, UK), a sociologist stimulating interest in masculinity was also apparent at the and author of path breaking books in labour studies, including conference; one session, for example, examined the gendered Women on the Line (written under the name Ruth Cavendish), division of labour by looking at the construction of both men’s Women Assemble: women and the new industries in interwar and women’s gendered work roles and identities. Britain, offered insightful reflections on the research process Second, feminist historians benefit tremendously from involved in her studies of women’s paid work. Glucksmann contact and communication with scholars across disciplinary spent time working ‘on the line’ in a factory for her first book; and interdisciplinary boundaries. Indeed, the exact delinea - thus, her ethnographic, ‘participant observation’ approach tions of these boundaries sometimes vary across nations; in (supplemented with pictures in this talk) allowed her to deve - Sweden, labour historians might be located in departments of lop insights about the connected relations of class, race/eth - economic history, while in North America, they might be nicity, and gender that only a first hand account could provi - found in Departments of history, Labour Studies or Women’s de. Glucksmann also reflected on how she might have seen Studies programs. Sociologists were important contributors this research differently in subsequent years as feminist theo - to the program, offering valuable insights on current as well as ry developed in new directions. Offering a very different pers - past organizing, while a panel of junior scholars used a politi - pective on labour, literary scholar Dorothy Driver (Universi - cal economy approach to explore issues of social reproduction, ty of Adelaide, Australia) probed the writing of women sur - leisure, commodity fetishism, all issues of significant theore - veying the work of African women, and on the last day of the tical concern to feminist historians. Indeed, issues of theory conference, Professor Anita Nyberg (Stockholm University) became the focus of the closing panel of the conference as gave an informative address ‘Labour force data – ideology or three scholars from Canada, Sweden, and Finland discussed reality?» that critically examined the construction and use of and debated the different impact that post-structuralist wri - statistics. These addresses indicated the value in having wo - ting has had on the writing of women’s labour history. men from different countries and different disciplines offer Third, many scholars were interested in connecting histo - presentations that included reflections on past writing, as well ry to the present and future, whether this was through their as new ideas, drawn from their current research. own research, or through forms of labour and socialist acti - Twenty-seven sessions were held, with these usually run - vism. A concern was often expressed that we engage in global ning concurrently. The variety of topics was immense, cove - conversations about labour, though this raises one problem ring areas such as labour activism, consumption and food, re - that the conference organizers undoubtedly faced. Partici - presentation and culture, the Left, welfare issues, the family, pants came more predominantly from the U.K., the Scandi - leisure, and trade unions. Many sessions also reflected the cur - navian countries, Canada, and the U.S., in part because of the rent interest of historians in making transnational connections simple fact that English was the language of the conference. in their historical research, and the organizers did an excellent Although we all agreed that we need more intellectual inter - job of putting together panels that drew together women from change with labour historians in countries in the South, this is different countries. Like many conferences, one problem was an expensive prospect. Academic and research institutions the lack of time for comprehensive discussion after the papers usually don’t have access to the funds needed for large travel were delivered, a problem probably accentuated when pre - subsidies to take participants to the South, or bring partici - senters and the audience all come from different language pants from the South to the North. Needless to say, we are groups, even if we were all speaking in English. unlikely to find these funds in the corporate sector, and given While it is impossible to comment on all the papers, some the current economic crisis that now engulfs the globe, edu - themes are worth noting. First, the conference reflected the cational institutions may face hard times ahead. Yet, this is pre - way in which the definition of labour history has become broa - cisely the time when scholars from the North and South, com - der, more elastic, and diffuse in recent years. One could say mitted to women’s equality and social justice for working pe - that the conference represented new research in a social his - ople, should be sharing our research, conversing, and thinking tory, informed by the categories of gender, race and class. about the past, present and future. There is not a singular, strong focus on paid work and the tra - Yvonne Svanström (Stockholm University) closed the pro - de union movement. This development should be seen posi - ceedings with some final thoughts that left us feeling reinvi - tively, for it draws more women and issues of gender into the gorated and positive after three days of conference work. Fi - purview of labour history, but it also comes with a warning. In nally, I want also to note on the positive atmosphere the or - some countries, class is now seen as a less salient category than ganizing committee generated. For example, they made an ex - race and gender in historical research, and fewer books on paid cellent effort to connect scholars from different nations in in - labour are appearing, yet these remain crucial topics for femi - formal activities. On Ulla Wikander’s wise advice, they used a nist historians – not the least because of the centrality of paid random number system to seat people at the banquet, provi - work to many women’s lives. The role of women’s history in ding us with a chance to talk to new people, and they organi -

50 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 zed a bus and boat tour of Stockholm at the end of the confe - gare lånar och läser skrifter skrivna på andra språk än svenska rence to provide us with a taste of local history. During the och engelska, blir också förvärvet alltmer inriktat på dessa båda tour, two local women, Kjersti Bosdotter from the Metalwor - språk; det har även utvecklats en policy att förvärva översätt - kers Union and writer Lena Kallenberg provided a lively com - ningar till engelska av verk av det mer klassiska slaget, verk mentary on key sites in women’s labour history for the visiting som inte sällan redan finns i våra samlingar på originalsprå - historians. ket. Värdefullt vore att få en respons på ett dylikt förfarings - The question now is whether there will be another ‘labou - sätt och exempelvis ställa en rak fråga till våra brukare: Finner ring feminism’ conference and where. Whoever takes up this du det bra/dåligt/förfärligt att allt färre av bibliotekets nyför - challenge will have a hard act to follow after the excellent värv tenderar att vara skrivna på något annat språk än svenska Stockholm conference. och engelska? Alla svar mottages med tacksamhet. JOAN SANGSTER De ovan nämnda 330 inköpta skrifterna utgör endast en är professor i historia vid Trent University, Kanada. smärre del av bibliotekets nyförvärv. Under år 2008 katalogi - serade bibliotekets personal drygt 4.000 skrifter i Libris, Sve - riges nationella biblioteksdatabas och ytterligare en större mängd texter och skrifter enbart i den lokala katalogen, Kata. Om bibliotekets En stor del av detta övriga material utgjordes liksom alla ti - digare år av det vi brukar kalla »organisationstryck». Under nyförvärv denna samlande beteckning återfinns framförallt kongress - protokoll, rapporter, verksamhetsberättelser och andra skrif - a l a I början av december del - ter utgivna av den svenska fackföreningsrörelsen och partier j a a

L tog jag i en konferens om såsom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti och Vänster - e l l a förvärv av facklitteratur på partiet med flera. K : o

t Stockholms universitets - Viktiga kompletteringar av materialet har skett under året, o F bibliotek. En hel del av inte minst vad gäller skrifter utgivna av IF Metall och Sveri - diskussionerna på konfe - ges arbetares centralorganisation. Detta material katalogise - rensen kom att handla om ras numera grundligare än tidigare, vilket är detsamma som språk. Tydligt är, och det att säga att antalet sökingångar har ökat, något som ökar dess har varit tydligt under en tillgänglighet. lång tid, att det engelska Ett större nyförvärv under året är material utgivet i sam - språket dominerar utgiv - band med arrangemanget av European Social Forum i Mal - ningen alltmer. Språk som mö i september. Detta material, som består av tidskriftshäf - tyska, franska, italienska ten, programblad, flygblad och broschyrer med mera, har för - tappar däremot ständigt värvats till biblioteket i samarbete med framförallt Världsbib - mark och denna trend lioteket i Solidaritetshuset. Det är nu lätt sökbart via Libris fortsätter av allt att döma i och vår egen katalog. oförminskad takt. Något Vad gäller vårt förvärv bör vi naturligtvis inte glömma bort som ytterligare driver på de gåvor vi får från privatpersoner – ofta ger dessa gåvor oss denna utveckling är införandet av ett poängsystem rörande den enda möjligheten att täcka igen besvärande luckor i vårt tidskrifter som premierar sådana som är skrivna på engelska bestånd. (just i kraft av att det språket är så dominerande). I en avslu - Nämnas bör även att vi under förra året började katalogi - tande debatt vädrades även, och följaktligen, farhågor röran - sera artiklar ur en del av de utländska publikationer vi prenu - de det svenska språkets fortlevnad inom fackbokssfären. mererar på. Även detta kan ses som en form av förvärv, då Det engelska språkets starka dominans vad gäller facklitte - kopplingen mellan förvärv och tillgängliggörande är av det in - ratur utgiven på andra språk än svenska, slår igenom även i timare slaget – varför förvärva om man inte kan tillgänglig- vårt bibliotek. I fjol inköptes sammanlagt 330 skrifter, 185 av göra det? dem var skrivna på ett annat språk än svenska och åtminstone Vad fastnade jag då själv för detta år? Av någon anledning 170 av dessa 185 var skrivna på engelska. Det kan i samman - läste jag nog mindre än vanligt av våra nyförvärvade skrifter. hanget även påpekas att det engelska språket dominerar den Detta inte för att de föreföll mig mindre intressanta än före - del av bibliotekets löpande tidskrifter som är utgiven på något gående år, utan fastmer för att jag läste och gjorde annat. Men annat språk än svenska. en bok av dem som köptes in som jag slukade var Live working Denna utveckling har pågått under en längre tid vad gäller or die fighting, how the working class went global av Paul Mason. vårt bibliotek. Då det har visat sig att allt färre av våra lånta - »Vivre en travaillant ou mourir en combattant» (»Arbeta

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 51 NYHETER FRÅN ARAB

tills du stupar eller dö kämpande»). Så står det skrivet på en mokratiska arbetareparti (SAP); Tensta socialdemokratiska svart fana som bars under en demonstration i Lyon i novem - förening, 3 volymer; Sveriges kommunistiska parti ( 1977 -); ber 1831 , under det så kallade vävarupproret, och det är där - Sundbyberg socialdemokratiska kvinnoklubb; Haninge arbe - ifrån Mason hämtar titeln till sin bok. tarekommun Det som skedde då vävs samman med det som sker idag och Mason får oss att se parallellerna. Politiska organisationer nya (5,5 hyllmeter) Vävare i Indien 2005 , irakiska oljearbetare 2006 , städare i Nacka kristna socialdemokratiska grupp; Kristna socialdemo - London 2004 , bolivianska gruvarbetare 2006 , avtalslösa arbe - krater i Stockholms län; Vänsterpartiet Huddinge; Spånga tare med usla arbetsförhållanden i Kina, Indien, Nigeria vid kommunistiska förening; Spånga kommunistiska ungdoms - mitten av 2000 -talet, fabriksockupationer i Argentina 2006 ; klubb vävare i Lyon 1831 , fabriksockupationer i Italien 1919 , Shang - hai 1919 , Pariskommunen, Knights of Labour, IWW, Peter - Övriga tillägg (24, 2 hm + 7 plåtskåp + 19 fanor och en loo 1819 , Tyskland på väg mot nazismen … banderoll) Själv började jag tänka på mitt eget lilla vis redan när jag Unga örnars riksförbund; Fansamlingen; Föremålssamlingen; läste förordet: Just denna historia behöver återupptäckas, skri - Kvinnor för fred; Föreningen svensk arkivtidskrift; Ljud - ver Mason. Framför allt för att två grupper av människor är i bandsamlingen; Folkets Dagblad Politiken; ABF:s öppna tea - stort behov av att lära sig om den och av den: De aktivister ter; Frihetskämparnas förening; Ådalen (samling); Trycksam - som fyllde gatorna i Seattle och Genua och andra städer för lingen; Hyresgästernas riksförbund; Riksförbundet för sexuell att protestera mot globaliseringen, samt arbetarna i de nya fa - upplysning; LO-tidningen; Svenska Spanienfrivilligas kam - brikerna, gruvorna och produktionskedjorna, som skapats av ratförening; Folket i Bild/Kulturfront globaliseringen i utvecklingsländerna, och vars försök att byg - ga en arbetarrörelse är i sin linda. De behöver veta att detta Övriga nya (102,5 hyllmeter) de gör nu gjorts förut, vad det kan leda till och utvecklas till – Nätverk Södra Afrika; Arkitekter mot kärnvapen; Dagens ar - och vilka mönster som skapas utav uppror, reaktion och re - bete; Föreningen fjärde världen; Brunnsvik; Fackföreningsrö - former över tiden. Framförallt behöver de veta att rörelsen en relsens institut för ekonomisk forskning; Socialpedagogiska gång var en ytterst vital kraft: en motkultur i vilken människor seminariet levde sina liv och som utgjorde den huvudsakliga källan för ut - bildning och utveckling för män och kvinnor dömda till att Personer tillägg (33,5 hyllmeter) leva korta, hårda liv och att drömma omöjliga drömmar. Alva och Gunnar Myrdal; Birgitta Dahl; Ulf Larsson; Pierre Och där tänkte jag (kunde inte annat): Och vart borde den Schori; Gunnar Sträng; Tage Erlander; Sten Andersson; Ger - som söker sig fram på vägar liknande denna i vårt avlånga land hard Magnusson; Einar Norrman bege sig? Naturligtvis till detta bibliotek, denna institution: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Denna historia finns där. Personer nya (3,5 hyllmeter) Och den fortgår. Lars Hansson; Anna Lisa Karlsson; Sven Dahlin; Hjalmar Jo - HANS LARSSON hansson; Tor Jerneman; Claes Otto Johansson; Jaan Unges - är bibliotekarie vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek son

Antal accessioner: 72 Total volym: ca 210 hyllmeter samt 7 plåtskåp, 19 fanor och 1 Accessioner 2008 banderoll

Fackliga organisationer tillägg (totalt ca 7 hyllmeter) Sammanställt av Maria Boman , arkivarie vid Arbetarrörelsens Litografiska föreningen i Stockholm; Svenska skorstensfeja - arkiv och bibliotek reförbundet; SAC Kommentar till accessionsstatistiken Fackliga organisationer nya (16,5 hyllmeter) Under år 2008 tömdes ett stort magasin i centrala Stockholm. SEKO Pendelklubben Stockholmståg; Dagens Nyheters gra - Det gjordes av ekonomiska skäl men också av omsorg om våra fiska personalklubb; IF Metall bestånd: lokalen var inte särskilt lämpad för långtidsförvaring av arkivmaterial. Men den användes till att arbeta med stora Politiska organisationer tillägg (16 hyllmeter) arkiv och drygt 1,5 kilometer handlingar förvarades där. Det - Hässelby strands socialdemokratiska stadsdelsförening; Ham - ta material trängdes ihop i våra övriga depåer vilket har gjort marby socialdemokratiska ungdomsklubb; Sveriges socialde - att vi såg oss nödgade att införa ett principiellt leveransstopp

52 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 ARAB:s magasin på Saltmätargatan före… …och efter tömningen. Båda bilderna: Stellan Andersson under stora delar av 2008 (leveransstoppet beräknas delvis intresserade forskare. Ett bra exempel ger här Arne Hög - upphöra till sommaren 2009 ). En del tillskott har vi ändå fått, ström, som under året har ordnat och förtecknat arkivet efter dels innan leveransstoppet infördes, dels som undantagsfall Brita Åkerman. Arkivet kom till ARAB efter Åkermans död och ofta rörde det sig då om mindre accessioner som lämna - 2006 och omfattar nu 57 volymer med bland annat manu - des av privatpersoner över disk i vår forskarexpedition. skript, korrespondens och ämnesordnat material från Åker - Andra undantag är dels arkivet efter Fackföreningens insti - mans verksamhet. tut för ekonomisk forskning, FIEF, en verksamhet som upp - hörde för ett par år sedan och som anlände i tämligen välord - nat skick, och dels några bildarkiv som delvis levererades i plåtskåp och som kunde – med »skohorn» – placeras i lokaler - Brita Åkerman na på Upplandsgatan. Det gällde LO-tidningen (inklusive bilder från LO) och Folket i Bild/Kulturfront . I många fall är bildsam - – herrgårdsfröken som lingar utsatta för risken att snabbt plockas ur och förskingras och detta gjorde att vi såg på dessa med särskild välvilja. Des - blev folkupplysare sutom övertog vi arkivet efter Brunnsviks folkhögskola där när - mare 80 hyllmeter enligt en gammal överenskommelse levere - Konsumentfrågor uppmärksammades tidigt i Sverige, där un - rades direkt till Grängesbergsdepån. der 1900 -talet myndigheter till konsumentens hjälp och upp - FIEF inrättades av LO 1985 med uppgiften att »fördjupa lysning avlöste varandra, samtidigt som en rad lagar till skydd den ekonomiska debatten genom långsiktig forskning om för konsumenterna stiftades. Även på bostadsmarknaden strä - sämhällsekonomiska frågor i syfte att finna instrument för en vade statsmakt och enskilda efter standardhöjningar för folk - hållbar ekonomisk-politisk strategi». Flera etablerade forska - flertalet genom billiga och funktionella lösningar. På båda om - re knöts till institutet och tyngdpunkten låg på arbetsmark - rådena utgjorde det enkla och praktiska ledstjärnor. nadsfrågor, lönebildning, diskriminiering och arbetslöshet En av eldsjälarna i detta arbete var Brita Åkerman ( 1906 – med mera. Institutet lades ned 2005 då LO beslutade att inte 2006 ). Brita Åkerman var en rastlöst verksam person, som ti - bevilja mer medel. Arkivet omfattar ett sextiotal volymer av digt kom att ingå i sällskap ägnade åt bostads- och konsu - vilka en stor del innehåller de rapporter av olika slag som in - mentfrågor, något hon knappast förutbestämts till av sin bak - stitutet publicerade. Arkivet vittnar om ett stort internatio - grund. Uppvuxen på en herrgård i Sörmland hade hon först nellt kontaktnät, bland annat deltog man i »European Net - inriktat sig på språk och litteratur, och hennes licentiatav - work on Inequality». handling från 1933 beskriver utvecklingen hos journalisten Intressantare än noteringar om vilka arkiv som kommit in och författaren O P Sturzen-Becker (känd under pseudony - är måhända presentationer av nyligen ordnade arkiv. För des - men Orvar Odd). Hon hade därefter vikarierat som lärare, sa har nämligen åtkomligheten avsevärt förbättrats genom skrivit litteraturrecensioner och kåserier och hållit föredrag. själva det fysiska ordnandet, genom förteckningen och, inte Hennes deltagande i Stockholms högskolas första sociologi - minst, genom att den arkivarie som utfört ordningsarbetet får kurser väckte dock tankar om en bostadsundersökning. Des - särskilda inblickar i beståndet som kan förmedlas som tips till sa vann gehör hos Stockholms kvinnoföreningars forsknings -

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 53 NYHETER FRÅN ARAB

Brita Åkerman (1906 –2006). Foto: Sallstedts Bildbyrå, Morgonbris grupp Hemkommittén, vars ordförande hon blev 1935 –1937 . tel. Parallellt med detta uppdrag arbetade Åkerman med en Därmed var en lång bana som bostadsutredare inledd. undersökning av trångbodda barnfamiljer, publicerad 1941 Som ordförande i Kvinnliga studentföreningen vid Stock - under namnet »Familjen som växte ur sitt hem». Saklig kritik holms högskola hade Åkerman vid en debatt i Fredrika Bre - och ifrågasättande byggda på fakta och empiri blir från och mer-förbundet hållit ett enligt egen utsago »kvinnosaksener - med nu hennes kännemärke. giskt» föredrag. Detta ledde till anställning i förbundets byrå 1937 –1939 ; sysslorna bestod i ledning av studieverksamhet, Aktiv hushållning utredningar och medverkan i tidskriften Hertha , där hon redan Nationalekonomen Karin Kock, tidigare första vice ordfö - i maj 1932 fått artikeln »Om kvinnlig självkänsla» införd. Hon rande i Kommittén för ökad kvinnorepresentation, fick 1940 var under samma tid medlem i Nordiska kvinnors samarbets - regeringens uppdrag att hitta en chef till Aktiv hushållning, en kommitté. 1937 –1940 var hon därtill sekreterare i Kommit - upplysningsbyrå inom Statens informationsstyrelse. Hon fö - tén för ökad kvinnorepresentation, en tvärpolitisk organisa - rordade Brita Åkerman, som accepterade på villkor att redak - tion med syftet att rösta in fler kvinnor i kommunalförsam - tören för Morgonbris Kaj Andersson ingick. 1943 flyttades by - lingar och riksdag 1938 och 1940 . Till valet 1938 lät kommit - rån till Statens priskontrollnämnd och fick en något undan - tén konstnären och journalisten Mollie Faustman skapa en af - skymd ställning. Åkerman stannade till 1946 , alltså sex år, den fisch med texten »Kvinnor, vi kan, vi behövs, Valåret 1938 » längsta tiden dittills i ett yrkesliv präglat av talrika uppbrott. (ARAB:s affischsamling) samt utge en broschyr med snarlik ti - Som ofta löpte dock flera engagemang jämsides. 1941 –1947

54 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 var hon sekreterare i kvinnodelegationen inom 1941 års be - språk och engelska får hon bruk för, och hon brevväxlar så folkningsutredning och skrev betänkandena »Social hem- småningom på både engelska, franska och tyska. hjälp», »Den husliga utbildningen» och »Familjeliv och hem - Från 1945 minskade Åkermans arbetstid inom HFI och arbete». Den sistnämnda föranledde 1948 en livlig debatt mel - hennes huvuduppgift blev att inom Svenska slöjdföreningen lan konstnären Siri Derkert i Ny dag och Brita Åkerman i Hert - (SSF, från 1976 Föreningen Svensk Form) sköta samarbetet ha nr 3–4 (omtryckt 1991 i Häften för kritiska studier ): Derkert med fackförenings- och folkbildningsrörelser, vilket även in - anklagade delegationen för att stänga in kvinnor i ett föråld - nebar konferenser hos och brevväxling med ILO i Genève och rat ideal som hemslavinnor, medan Åkerman menade att man andra utländska organisationer. Kontakterna med ILO hand - strävat efter att förbättra kvinnors villkor inom de av samti - lade huvudsakligen om »hemarbetare» (omskrivning för den givna ramarna. hemhjälp, tjänstekvinna eller piga), om vilka hon även höll ett Under tiden i Fredrika Bremer-förbundet hade Åkerman uppskattat föredrag rörande svenska förhållanden. SSF ägna - lärt känna författarinnan Elin Wägner. Kontakten fördjupa - de sig vid denna tid mest åt hushålls- och bostadsfrågor. De des efter utgivningen 1941 av Wägners bok Väckarklocka , där svenska fackförbunden förhöll sig emellertid kallsinniga. hon ivrar för att uppvärdera traditionella kvinnosysslor. »Sanningen är att i grunden är inte den svenska arbetarrörel - Många inom kvinnoförbunden stöttes bort av denna hållning, sen intresserad av den form av kultur som gäller miljön», en - av liknande skäl som Siri Derkerts ovan. Åkerman däremot ligt Åkerman i ovannämnda intervju. På SSF deltog hon i bo - fann Wägners åsikter tänkvärda, då hon själv kommit fram till stadsutredningar, ordnade utställningar om lägenheter och att kvinnors liv behövde förbättras både i hemmet och utanför, bohag med mera. Aktiviteterna rönte stor massmedial upp - och att detta endast kunde ske genom att de fick makt över märksamhet och bidrog i förlängningen till lättare och bekvä - sina egna förhållanden. Hon och Wägner utbytte tankar brev - mare möbler och mer lättskötta bostäder. ledes 1940 –1948 i en först ganska formell men så småningom allt vänskapligare ton (Wägner avled i januari 1949 ). Kontakt med andra länder I arbetet ingick också studiebesök från och i andra länder, där Hemmens forskningsinstitut hon bevistade hem- och bostadsutställningar, sammanträffade I den breda krets av sakkunniga som samarbetade i Aktiv hus - med systerorganisationer och ibland också gjorde hembesök hållning insåg man snart behovet av forskning i hushållsfrå - för att studera bostadsstandard, såsom 1948 i Schweiz, där hon gor, och därvid uppstod tanken på Hemmens forskningsinsti - klagar på de trånga köksutrymmena i nybyggda lägenheter. tut (HFI), som såg dagens ljus 1944 . Brita Åkerman utsågs till 1945 –1949 var hon ledamot av Kommittén för social upplys - verkställande ledamot i arbetsutskottet; hon uppvaktade flitigt ning och 1948 –1956 även av Bostadskollektiva kommittén, där de anslagsgivande myndigheterna och lyckades så småningom man planerade för kollektivhus i Alva Myrdals anda. I båda utverka erforderliga medel. egenskaperna kunde hon dra nytta av de utländska erfarenhe - Institutet inledde sin verksamhet med studier av kökets ut - terna. Liksom i hennes litteraturläsning tycks framför allt rustning och arbetsförhållanden och granskade sedan alla slags Frankrike och Storbritannien ha lockat, i det förstnämnda varor och tjänster, gav ut broschyrer, ordnade utställningar främst den årligen i Paris hållna Salon des arts ménagers (Hus - med mera. Resultaten lyftes fram i tidningar och ledde till sto - hållskonstens salong), som hon besökte 1953 och andra år kor - ra förbättringar av framför allt köksredskap och köksinred - responderade med och fick dokumentation från. I Frankrike ning. HFI blev senare Konsumentinstitutet, sedermera Kon - upprätthöll hon även förbindelser med bland annat Centre de sumentverket, men enligt Katja Waldéns intervju i Form documentation de l'habitation (Centrum för bostadsdoku - 1/1979 var Åkerman inte helt nöjd med utvecklingen, efter - mentation), som bedrev liknande verksamheter som HFI och som »hela det stora greppet, att hushållen skulle ha något att SSF, och avdelningen Enseignement ménager (Hushållsun - säga till om i fråga om produktion och distribution, har tappats dervisning) av Caisse centrale d'allocations familiales de la ré - bort». gion parisienne (Parisregionens centralkassa för familjebi - I samma intervju talar hon nedlåtande om sitt första val av drag), där hon avlade visit måndagen den 19 mars 1951 . Av - utbildning som »de konventionella flickämnena». De artiklar delningen skickade under våren 1953 en medarbeterska till om litteratur hon skriver under 1920 - och - 30 -talen, där hon Sverige på en fyra månaders studieresa, som innefattade be - särskilt fäster uppmärksamhet på nyare kvinnliga författare sök hos såväl Brita Åkerman som hennes syster Carin Boalt (se men tar avstånd från modernistiska formexperiment, vittnar nedan). I Storbritannien umgicks hon med Furniture deve - dock om ett mer djupgående engagemang. Att hennes av - lopment council och Council of industrial design, både genom handling analyserar reportage är väl för övrigt knappast nå - brev och flera personliga besök. gon tillfällighet. Sitt litterära intresse behåller hon genom I SSF slutade Åkerman 1951 , i HFI 1953 . Hon hade däref - åren, men föredrar sedan hon inlett sitt värv som folkupplysa - ter en rad uppdrag inom det bostadssociala och konsument - re att begränsa det till privatlivet. Även studierna i romanska politiska området, såsom medlem i redaktionskommittén för

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 55 NYHETER FRÅN ARAB

HSB:s tidskrift Att bo 1954 –1969 och vice ordförande i Sta - hon var syster till boendeforskaren Carin Boalt ( 1912 –99 ), tens konsumentråd 1957 –1962 . Hennes umgänge med utlan - med vilken hon hade ett visst samarbete. De två systrarnas tek - det fortsatte. Under en studieresa till Moskva i november 1957 nisk/vetenskapliga syn på konsumentforskning har haft stort synade hon lägenheter och konsumtionsvaror, liksom senare i inflytande i Sverige, men Brita Åkerman själv såg sig i första Moskva och Kiev 1969 . En Kinaresa 1959 avsatte föredrag och hand som humanist. I vad mån utlandet har inspirerat henne tidningsartiklar. Hon bevistade boutställningar i Zürich och är svårbestämt, även om hon själv gärna hänvisar till brittiska Bryssel 1958 , i Milano 1960 , i Turin 1961 och i Lausanne och franska traditioner på området. För sin pionjärgärning 1964 . I februari 1962 deltog hon i konferensen »La psycholo - inom konsumentpolitik och forskning om kvinnors vardag ut - gie de la maison» (Husets psykologi) i Marseille. 1962 åter - nämndes hon till teknologie hedersdoktor i Göteborg 1979 vände hon också till SFF som biträdande direktör, men fann och filosofie hedersdoktor i Umeå 1996 . att verksamheten ändrat inriktning och inte längre handlade Brita Åkermans arkiv består huvudsakligen av manuskript, om hemutrusning och vardagsvaror, varför hon 1967 övergick korrespondens och ämnesordnade handlingar. En omfattande till en post som sekreterare i Kommittén för kvinnofrågor i samling tidningsurklipp ger många värdefulla upplysningar Stockholms kommun, där hon stannade till 1975 . 1968 utgav om hennes liv och verk. Mycket av det hon gjorde redovisas hon debattskriften Makt åt konsumenten , där hon angriper den knapphändigt i arkivet trots dess omfång ( 57 volymer, c:a 4 förda konsumentpolitiken, avarter inom reklamen och den på - hyllmeter), kanske mest beroende på mångfalden av hennes gående miljöförstöringen. International organization of con - åtaganden. sumers unions tillskrev henne 1969 för att få ge ut en över - sättning av boken. Brita Åkerman var nu sedan länge en in - Hög värdering av kvinnosysslor ternationellt känd konsumentforskare och ofta inbjuden till Brita Åkerman förunnades ett långt och synnerligen aktivt liv, kurser och konferenser i Sverige och utomlands. Inom Kvin - under vilket både hon själv och samhället utvecklades mycket. nokommittén skrev hon 1970 Ensamstående föräldrar och Pro - Politiskt tog det sin början i den borgerliga kvinnorörelsen gram för jämställdhet mellan kvinnor och män , 1972 Kvinnor i och slutade med bland annat medlemskap i socialdemokratis - kommunens tjänst och 1975 Service och gemenskap där vi bor i ka kvinnoförbundet och Förbundet Sverige–Sovjetunionen. Stockholm . Själv hade hon dock, enligt egen utsago, i likhet med sina stu - dentkamrater alltid kallat sig socialist, trots en bakgrund på Flitig skribent Övre Östermalm och i sörmländsk herrgårdsmiljö. Hennes Åkerman var från tjugoårsåldern och nästan 80 år framåt en syfte var hela tiden att förbättra framför allt kvinnors villkor, flitig skribent, som ofta fick artiklar i kvinno-, bostads- och både genom ökat politiskt inflytande, bekvämare bostäder, konsumentfrågor införda i tidningar och tidskrifter. Hon del - mer lättarbetade kök, billiga och praktiska vardagsvaror och i tog också i ett stort antal projekt i dessa ämnen. 1980 –1984 vissa fall hemhjälp, som hon också själv tidvis anlitade. Hon ledde hon kvinnoforskningsprojektet »Kvinnorna och hem - nyttjade de medel hon ansåg lämpliga för att förverkliga det - arbetet», som 1983 –1984 publicerade skrifterna Den okända ta mål; då exempelvis hennes granskningar av konsumentpro - vardagen , Vi kan, vi behövs och Kunskap för vår vardag . I janua - dukter i borgerlig feministpress ogillades av väninnor som var ri 1987 vistades hon i Vietnam, bland annat för att övervara hustrur till fabrikörer och säljare av dessa varor övergick hon seminariet »Women and science» i Hanoi. Hon gjorde även till att skriva i andra tidningar. Synen på kvinnorollen rörde hembesök på landsbygden och undersökte vilken köksutrust - sig från Elin Wägners upphöjande av kvinnokulturen i ning man behövde i byarna, i synnerhet vilka spisar som vore riktning mot Alva Myrdals syn på hushållssysslor som ett nöd - lämpliga. 1994 utgav hon självbiografin 88 år på 1900-talet och vändigt ont som borde minimeras genom kollektiva insatser 1997 biografin Alva Myrdal, från storbarnkammare till fredspris , (barndaghem, kollektivhus med mera) och i Åkermans sena där hon bland annat berättar om sitt eget samarbete med Alva artiklar talar hon för jämställdhet även i hemmet, manar män Myrdal. Ibland hörde svenska och utländska forskare av sig att delta i hushållsarbete och så vidare. Själv bevarar hon dock och bad henne redogöra för tiden hos HFI och SSF. livet igenom sin höga värdering av kvinnosysslor, och hennes Brita Åkerman var särskilt under 1940 - och - 50 -talen en skiftande ståndpunkter avspeglar nog i första hand hur sam - känd och uppburen person, vars olika uppdrag, utredningar hället och könsrollerna förändrats. När för ett tiotal år sedan och förslag omskrevs flitigt i svenska och ibland även andra en feministisk tidsskrift utbad sig ett bidrag från henne om nordiska tidningar. Hennes ämnesområden medgav även hushållsarbete och detta sedan i starkt förkortat skick hamna - spaltutrymme i svensk veckopress, där hon utmålas som något de bland koketta uttalanden av kändiskvinnor om hur tråkigt av en kvinnlig förebild i intervjuer och hemma-hos- det var att diska blev hon mycket besviken. Uppenbarligen var reportage i villan i Stocksund, ofta fotograferad med mannen det inte riktigt en sådan utveckling hon hoppats på. och de fem barnen. Hon var sedan 1932 gift med nationale - ARNE HÖGSTRÖM konomen och bostadspolitikern Alf Johansson ( 1901 –1981 ); är arkivassistent vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

56 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 RECENSIONER

Anarkismen i Sverige

Henrik Lång, Drömmen om det ouppnå - strömningar har diskuterats i den ve - tycker jag att han har svårt att hålla eliga. Anarkistiska tankelinjer hos tenskapliga litteraturen. Och man kan dem på distans. Men viktigast är kanske Hinke Bergegren, Gustaf Henriksson- konstatera att den delen av den svenska att Lång har ambitionen att ge oss en Holmberg och Einar Håkansson. arbetarrörelsen inte längre är ett helt djupare kunskap om anarkismens i och Umeå: Umeå Universitet 2007, 264 s. tillbakaträngt forskningsområ - för sig inte helt enhetliga tanketraditio - de. Idag finns det god veten - ner och hur dessa tog sig uttryck i Sve - Under mer än hundra år har forskning - skaplig litteratur på områ - rige kring förra sekelskiftet. en kring den svenska arbetarrörelsen det. Och det finns en stor in - givit oss en ständigt ökad kunskap om ternationell litteratur att för - Anarkism på svenska? socialdemokratins, kommunismens och hålla sig till, en riktigt Frågan är om det vi benämner anar - andra ismers roll i den svenska sam - bra litteratur för att kism i Sverige var en del av den inter - hällsutvecklingen. Arbetarrörel - foga in svenska för - nationella anarkistiska rörelsen, den eu - sens historia skrevs inledningsvis hållanden i det stör - ropeiska och den amerikanska? Fanns i av de olika riktningarnas egna re - re sammanhanget. den svenska arbetarrörelsen en anar - presentanter, men så småning - Henrik Lång, kism på svenska, anpassad efter de sär - om, från 1920 -talets senare del, idéhistoriker från skilda förutsättningar som gavs i Sveri - kopplade den akademiska Umeå, har i sin ge? Eller var anarkismen i Sverige, som forskningen ett grepp avhandling Hans Lagerberg hävdar i sin biografi också på arbetarrörel - Drömmen om det över Hinke Bergegren, en konstruktion sens historia. Men de ouppnåeliga. av socialdemokratin, ett politiskt till - akademiker som då Anarkistiska hygge mot en grupp ungdomar (och steg fram och började for - tankelinjer hos några äldre) som i kampen om rösträt - ma bilden av den svenska arbetar- Hinke Berge- ten inte var beredda att följa socialde - rörelsen, med tyngdpunkt på social - gren, Gustaf mokratin in i det borgerliga samhället? demokratin, hade också sin politis - Henriksson- Är den svenska anarkismen en kon - ka hemmahörighet i socialdemo - Holmberg och Einar struktion av socialdemokratin, en med - kratin. Och därmed skaffade sig Håkansson än en veten polarisering av den interna poli - socialdemokratin ett problemfor - gång tagit sig an frå - tiska situationen i partiet under 1890 - muleringsföreträde, utifrån vilket gorna om anarkismen talet och två årtionden framåt, ett ut - man kunde lyfta fram den egna i Sverige. Hur gestal - tryck för ett »vi – och dom-tänkande», rollen i den svenska samhällsut - tades anarkismen i för att av politiska skäl ställa icke önsk - vecklingen. Kommunistiska, Sverige, fanns det värda personer utanför socialdemokra - syndikalistiska och anarkistiskt möjligen en anarkism tin? influerade idéströmningar på svenska, och i så Henrik Lång skriver en »idébiogra - prövades i relationerna till fall, hur såg den ut? fi» med fokus på tre aktörer, Hinke socialdemokratin och den Ambitionsnivån är, Bergegren, Gustaf Henriksson-Holm - av socialdemokratin do - som alltid i sådana berg och Einar Håkansson. Det är inte minerade fackförenings - här sammanhang, originellt men ändå ett intressant grepp rörelsen. Det var historien hög. Lång vill med att låta en mångfacetterad idéström - kring socialdemokratin, Hinke Bergegren. sin avhandling för - ning framträda genom tre av dess före - segrarnas historia, som be - medla en »djupare trädare. Av dessa tre är Bergegren den stämde bilden av de mindre organisa - förståelse för de anarkistiska tankelin - mest omskrivne. Men också kring de tionerna vid sidan om. Först senare, jerna i sekelskiftets vänsterpolitiska de - två övriga finns en forskning att ta av - betydligt senare, har dessa strömning - batt». Vi talar om det förra sekelskiftet. stamp i för att diskutera problemet om ar/organisationer dragits in i forskning - Lång talar också om att han vill för - anarkism i Sverige. Lång menar att an - en, och diskuterats utifrån sina egna medla ett inkännande för de anarkistis - dra personer hade kunnat dras in i stu - förutsättningar. ka tankelinjerna. Vad detta betyder är dien, jag delar hans uppfattning. Men Huruvida vi i Sverige haft anarkis - oklart. Jag anar att Lång känner en varför detta inte skett får läsaren inte tiskt influerade organisationer och idé - djup sympati för sina aktörer, ibland riktigt klart för sig. Lång lägger stor

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 57 RECENSIONER

vikt vid skönlitteraturen som källa, nå - got som Hans Lagerberg tidigare påpe - kat, och kanske kunde Lång ha diskute - rat några av de personer som ägnat sig åt skönlitterärt skrivande och som kun - nat bli föremål för hans studier. Blivan - de författare som lämnat efter sig ett stort källmaterial, det rör sig om både brev och texter, rörde sig under 1910 - talet och senare i gränslandet mellan socialdemokratin och vad som i sam - manhanget kallas anarkismen. Jag kun - de bland många tänka mig författarna Ivan Oljelund och Eyvind Johnsson. Och kanske det hade varit riktigt spän - nande att göra en djupdykning i Maj Hirdmans liv och texter eller i Moa Martinssons – båda rörde sig också i de ungsocialistiska kretsarna. Motivering - en att de tre nu valda representerar oli - ka typer av anarkistiskt tänkande är i och för sig ett viktigt argument. Och han följer upp sitt resonemang med att konstatera att de tre också utgör, som Lång skriver, »goda och intresseväck - ande exempel på hur anarkismen disku - terades och tjänade som inspiratör för det politiska tänkandet i den radikala grenen av svensk arbetarrörelse om- kring sekelskiftet.» Lång säger sig dess- utom vilja »visa på kontinuiteten och bredden i den svenska sekelskiftes- anarkismen.» När problemen är formulerade på det sättet är utgångsläget givet. I den svenska arbetarrörelsen fanns vid sekel - skiftet, enligt Lång, anarkismen repre - senterad. Långs uppgift blir att visa hur denna anarkism tagit sig uttryck i den svenska arbetarrörelsen.

Socialdemokratisk konstruktion Om jag läser tidigare forskning rätt är man inte överens i denna fråga. Hans Einar Håkansson på ett vykort som utgavs av ungsocialisten Axel Holmströms förlag. Lagerberg har en annan uppfattning. Han talar om en socialdemokratisk konstruktion, en demonisering av en ras på ett annat och öppnare sätt. Fanns ningar uttryck hos de tre aktörerna? Ett grupp inom det dåvarande socialdemo - idémässiga inslag av anarkism i den avstamp i tidigare forskning, må vara kratiska partiet som skulle drivas ut ur svenska arbetarrörelsen och i så fall, att den inte uppfyller de krav som Lång partiet, av politiska skäl. varifrån kom impulserna, hur omsattes ställer, leder naturligtvis fram till ny Mot den bakgrunden skulle det pro - de i Sverige och med vilka resultat? kunskap om vad i de anarkistiska ström- blem Lång tagit sig an kunnat formule - Hur tog sig dessa idémässiga ström - ningarna de tre representerar, om de

58 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 tre verkade som goda och intresse - aldrig »revolutionär anarkist», väckande företrädare för anarkis - skriver Henrik Lång. Hans politis - men i Sverige, om de verkade inspi - ka och ideologiska åskådning var rerande på debatten inom den re - en produkt av flera ismer – från volutionära vänstern och om det borgerlig vänster till anarkism och fanns en kontinuitet i den svenska syndikalism. Holmberg hörde till sekelskiftesanarkismen. Men det är de oortodoxa. Lång vill placera då resultaten av studien, inte förut - Holmberg i det ideologiska fältet sättningarna för den. mellan anarkismen och socialis - Jag lämnar studien om Hinke men. Jag vågar anta att denna idé - Bergegren åt sidan – den är intres - mässiga eklekticism var förhållan - sant, Lång ligger mycket nära Len - devis vanlig, även då. Det intres - nart Steen och Hans Lagerbergs santa är emellertid att i studien studier kring Hinke Bergegren. kring Holmberg har Lång kunnat fånga in de intellektuella miljöer Tydlig problematik varifrån han hämtade sitt tanke - Men i skissen över Einar Håkans - gods. Debatten med och omkring son blir problematiken tydlig när Eugene Dühring och de tyska ka - det som skall bevisas tas till ut - tedersocialisterna, kontakterna gångsläge för studien. I Långs text med tyska utopister och, med är Håkanssons position bestämd in - Gustaf Steffen som förmedlare, nan den är klarlagd. Håkansson var Peter Kropotkin samt engelska fa - »den mest inflytelserika» bland bianer stimulerade honom. Denna medarbetarna i ungsocialisternas mångfacetterade idébyggnad har tidning Brand. Hur kan vi veta det det inte varit lätt att sätta etikett innan vi vet något om vad andra på. Holmberg såg i sinom tid syn - skrev? Håkansson var, skriver Lång, dikalismen som en rörelse, som »något i sammanhanget så ovanligt Gustaf Henriksson-Holmberg den fria form av samverkan där ar - som en fullfjädrad och konsekvent betarna borde kunna mötas. Men anarkist – lika teoretiskt bevandrad som forskning? Och om vi återvänder till de när Lång söker en historisk gestalt att språkligt utmanande – vars politiska mer övergripande problemen, formule - jämföra Holmberg med så stannar han tänkande lånade betydligt mer från rade i avhandlingens inledning. Vilken inte vid ledande anarkister eller syndi - Proudhon och Kropotkin än från Marx typ av anarkism representerade Hå - kalister utan vid Carl Lindhagen, väns - och Lassalle.» Vi får emellertid inte nå - kansson, på vilket sätt inspirerade han tersocialisten som egentligen aldrig lät gon riktig redogörelse över innehållet i det politiska tänkandet i sekelskiftets sig riktigt bindas vid något parti eller i denna idéreception. Många, även bland Sverige, och i vilken omfattning ingick någon fast utmejslad ideologi. dem som inte delade ungsocialisternas hans tankar i debatten inom den revo - ideologi och politiska agerande, läste lutionära vänstern vid första världskri - Viktig fråga Kropotkin. Men var finns inslagen av gets slutskede? Kapitlet om Einar Hå - Frågan om anarkismen i svensk arbe - Proudhon? Det hade varit spännande kansson, denna skygga, rent av tillba - tarrörelse är fortfarande viktig. De som att följa just denna tanketråd i idére - kadragna gestalt, blir inte helt avslutat. i Sverige kallade sig anarkister hämtade ceptionen. Och vad hämtade Håkans - Det finns egentligen inte något riktigt alldeles uppenbart sina ideologiska son från Karl Marx och Ferdinand Las - försök att klarlägga vad som påverkat byggstenar ute i Europa – det visar ex - salle? Också dessa båda lästes av många honom. Och jag saknar återkopplingen emplet Holmberg. I vilken utsträck - i samtiden. Vad var speciellt för Hå - till det större perspektivet, och en kort ning som Håkansson stått under infly - kansson, som gjorde honom till den sammanfattning om vad som Lång till - tande av Proudhon kan gärna utvecklas mest konsekvente på olika idémässiga fört i forskningen kring denne intellek - och preciseras. Huruvida dessa tre bi - fält? Och hur förhåller sig Långs resul - tuellt prövande men samtidigt så be - drog till och utövade inflytande över tat kring Håkansson till tidigare forsk - svikne gestalt. den debatt som fördes kring och några ning, till Holmer och Lagerberg – vad Studien kring Gustaf Henriksson- årtionden efter sekelskiftet inom den är det nya Lång lyfter fram i Håkans - Holmberg ter sig helt annorlunda. »revolutionära vänstern», inte bara sons tänkande i förhållande till tidigare Holmberg var utbildad agronom, men kring vänsterns strategi och politik utan

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 59 RECENSIONER

också om samtidens tankeliv bör för - kistiska tankar i den svenska arbetarrö - ken används ett varierande material: ex - djupas. Vi får inte något riktigt svar på relsen då fanns personer i den svenska empelvis officiell statistik, tidningsan - de frågorna. En bredare ansats är nöd - arbetarrörelsen som ställde sig bakom nonser, enkätintervjuer med såväl lärare vändig om de frågorna skall kunna be - idéerna. Hade Branting och den social - som föräldrar och barn, lagstiftning svaras. demokratiska partiledningen då fog för och dispensansökningar, vilket medför Var anarkismen representerad i den att sätta gränser för vad som var accep - att problemområdet belyses ur en rad svenska arbetarrörelsen från 1800 -ta - tabelt inom den svenska socialdemo - olika aktörers perspektiv. lets slut till några årtionden in på 1900 - kratin? Om Lång har rätt i sin studie så Som det påpekas i boken har den talet? Jag tror att Lång har rätt när han handlade det inte om en socialdemo - kanske viktigaste förändringen som pekar på att anarkistiska teoretiker på kratisk konstruktion, utan om anarkis - skett under perioden varit att skolan ta - kontinenten bidragit med tankelinjer men som en politisk strömning som git en allt större plats i barns liv. Sju års också i Sverige. I diskussionen kring inte hörde hemma inom socialdemo - skolgång infördes 1948 och därefter Henriksson-Holmbergs idéreception är kratin. De resultaten nyanserar tidigare har den allmänna skolplikten förlängts. det tydligt. I Håkanssons fall hade be - forskning. Jag kan mycket väl tänka Numera är det i princip tolv år i skolan visföringen gärna fått vara tydligare. mig att Långs resultat bör få oss att som gäller för i stort sett alla barn. Av Men med en sådan slutsats snuddar närmare granska den socialdemokratis - denna anledning riktar boken in sig på man också vid problematiken kring hur ka historieskrivningen, i just synen på 10 –19 -åringar även om det tydligt socialdemokratin hanterat frågan om anarkismen i svensk arbetarrörelse. framhålls att vem som är barn hela ti - anarkismen i den svenska arbetarrörel - LARS BJÖRLIN den har varit föränderligt. Tillsammans sen. Var denna ism en politisk kon - är verksam vid Ryska statliga humanis - med arbetarskyddslagar och arbetsmil - struktion, som hävdats i tidigare forsk - tiska universitetet i Moskva (RGGU), tidi - jölagar har skolplikten utgjort statens ning? Men om vi nu med Lång accep - gare lektor i historia vid Södertörns hög - kontrollmekanism. Lägsta åldern för terar att det funnits ett inflöde av anar - skola anställningsbarhet och examensålder i skolan visar sig också ha korrelerat väl under perioden. Lagstiftningen har inte enbart satt åldergräns för anställning Barn och ungdomar i arbete utan även specificerat arbetstider och arbetsuppgifter. Deltidsarbete har ut - Barndom och arbete , Ingrid Söderlind & och om det kan räknas som riktigt arbe - gjort den största delen av ungas offici - Kristina Engwall (red), Umeå: Borea 2008, te. I Ingrid Söderlinds och Kristina ella arbetsmarknad, vilket i boken 251 s. Engwalls (red) bok Barndom och arbete framhålls som en naturlig följd av sko - är ett av huvudsyftena att just proble - lans ökade roll. Typiska arbeten för Historiskt sett har barns arbete varit matisera dessa båda begrepp och att unga, som springpojke och barnflicka, betydelsefullt för både familjen och undersöka vilka konsekvenser synen på har emellertid försvunnit och de unga samhället. Under 1900 -talet har detta barn och arbete i Sverige har fått för har sedan 1950 -talet i allt större ut - emellertid förändrats i Sverige och vi samhället under perioden från 1950 sträckning tappat kontakten med ar - lever nu i en tid där barn ska skyddas fram till 2000 -talet. De försöker även betslivet. Studenter har exempelvis från arbete. På ett sätt har barn och ar - skissera hur barns arbetsmarknad sett övertagit många av deltidsarbetena och bete blivit varandras motsatser; barn - ut – vilka arbeten de haft, samt vilka det har skett en åldersförskjutning upp - dom är avsaknad av arbete och den som förändringar som skett – under en pe - åt i arbetslivet. Intressant nog har den - arbetar har lämnat barndomen. Trots riod då barnarbete officiellt sett för - na förskjutning medfört att kompetens detta arbetar barn fortfarande. De säl - svunnit. Förutom Söderlind och Eng - i allt högre utsträckning blivit kopplat jer majblommor och jultidningar, tvät - wall har även Mats Sjöberg, Gunilla till ålder. Det enda område där efterfrå - tar bilar, klipper gräs och sitter barn - Halldén och Tobias Samuelsson bidra - gan på barn till synes ökat är inom tea - vakt, samt innehar sommarjobb. Vid git till boken, som är ett resultat av ett ter- och underhållningsbranschen. För - närmare eftertanke skulle nog många nära samarbete mellan forskarna. fattarna visar att de ungas insatser på komma fram till att vi ser, eller åtmin - den officiella arbetsmarknaden ändå stone känner till, barn som utför arbete Problem med källorna inte ska underskattas då de ofta fyllt po - i stort sett varje dag. Kanske skulle Ett stort problem när det gäller barn sitioner med löner som inte räckt till många till och med anse att det är gans - och arbete är tillgången på källmaterial. för att försörja sig på. ka naturligt att barn arbetar. Det svåra Barns arbete blir ofta osynligt just ef - Barns minskade deltagande på den är dock hur detta arbete ska värderas, tersom det inte alltid registreras. I bo - officiella arbetsmarknaden har inte för -

60 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 ändrat synen på arbete som fostrande har pågått sedan slutet på 1800 -talet. utför ett sorts arbete i skolan, som eller moraliskt stärkande. Detta har va - I boken används medvetet ett brett många gånger kräver stor ansträngning, rit en grundbult i vuxenvärldens syn på arbetsbegrepp, vilket synliggör mycket men detta arbete har inget självändamål arbete under hela perioden och infö - av det arbete som barn utför men som i utan är en förberedelse på något annat. randet av praktisk yrkesorientering, statistik och lagstiftning förblir osyn - Visserligen framhålls att det finns olika pryo, i skolan på 1960 -talet är ett ex - ligt. När allting räknas som arbete för - sätt att se på skolan. Det ena inbegriper empel på hur dessa värderingar skulle dunklas emellertid samtidigt begreppet. skolan som väg mot vuxenlivet och ar - överföras till barn. Att delta i arbetsli - Arbete blir till en aktivitet eller en syss - bete medan det andra omfattar barn vet har, enligt både de lärare och för - la, något som ibland kräver ansträng - som varande aktörer i skolan där de i äldrar som intervjuats, varit ett sätt att ning och som ofta innehåller ett visst vårt »ekonomiskt utvecklade samhälle» lära sig ta ansvar och leva efter de nor - mått av tvång. På så sätt likställs kapita - har sin obligatoriska uppgift. Båda syn - mer och regler som andra (vuxna) sam - listen med industriarbetaren, och kas - sätten kan i någon mening sägas vara hällsmedborgare gör. Dessutom verkar sörskan med butiksinnehavaren, efter - korrekta men det senare tenderar att det vara en självklarhet för de allra fles - som de alla utför arbete. Arbete som en osynliggöra den historiska process som ta av dessa att barn ska »hjälpa till» social relation blir därmed bortglömt. har resulterat i att barn i vårt kapitalis - hemma och att det inte nödvändigtvis Det är positivt att arbete både i och tiska samhälle går i skolan och inte är ska utgå betalning för detta arbete. Det utanför hemmet uppmärksammas men efterfrågade på arbetsmarknaden me - råder dock inte konsensus kring huru - då författarna inte analyserar förhållan - dan barn i andra kapitalistiska samhäl - vida det arbete som utförs i hemmet det mellan dem blir obetald städning len fortfarande är det. Utbildning har verkligen ska räknas som arbete. Var - hemma endast en annan form av syssel - ju varit en del av den ekonomiska ut - ken vuxna eller barn visar sig ha en en - sättning än det som hembiträdet utför. vecklingen från ett agrarsamhälle, där tydig uppfattning om detta. Begreppet Författarna gör visserligen vissa dis- barn hade vissa uppgifter, till ett indust - »hjälpa till», som är återkommande i tinktioner mellan produktivt och re - risamhälle, där barn har helt andra boken, är ett talande exempel på att det produktivt arbete men detta borde ha uppgifter. Detta skedde inte i ett finns ett riktigt arbete, oftast utanför diskuterats mer ingående. Barns arbete språng. Barnen måste istället ses som hemmet, och ett annat sorts arbete som i hemmet är inte fristående från de re - viktiga deltagare i den förändringspro - inte är riktigt. lationer och strukturer som har legat cess som inneburit stark ekonomisk ut - till grund för en samhällelig arbetsdel - veckling och som krävt ökade insatser Olika perspektiv problematiseras ning som inneburit att det avlönade ar - av dem i skolan. Bokens styrka ligger just i att dessa oli - betet har varit beroende av det oavlö - ka perspektiv på arbete diskuteras och nade. Tvärtom måste barn ses som cen - Sommarjobben problematiseras. Genom att koppla trala i denna struktur, framförallt efter - Det tydligaste inslaget av barnarbete samman det med barndomsbegreppet som kvinnor på allvar trädde in på den under perioden torde vara sommarjob - öppnas möjligheter att se arbete i ett officiella arbetsmarknaden under sena - ben. Författarna visar förtjänstfullt att delvis nytt ljus. Särskilt intressant är re delen av 1900 -talet. även dessa arbeten minskat det senaste brytpunkten mellan lagstiftning, sam - Eftersom skolan tagit upp en allt halvseklet. Eftersom samhället delvis hälleliga normer och föräldrars och större och viktigare roll i allt fler barns tar hand om barn ekonomiskt är det barns definitioner; arbetets betydelse liv ägnas mycket diskussion åt om sko - inte en nödvändighet för dem att arbe - för att uppfattas som en god och an - lan ska ses som barns arbete. Då skolan ta. Att studiebidraget, till skillnad från svarstagande samhällsmedborgare kor - innehåller ett tvång och kräver an - barnbidraget, inte betalas ut under relerar med både barns och vuxnas strängning definierar många barn sko - sommarmånaderna är emellertid en in - uppfattning av arbete som innehållande lan som ett arbete, vilket är förståeligt. dikation på när barn förväntas bidra till ett tvång och som en aktivitet som sker Problem uppstår emellertid när förfat - sin egen försörjning, nämligen vid 16 utanför hemmet och som renderar i tarna, med hjälp av Jens Qvortrup, för års ålder. Utöver sommarjobb har även lön. Detta implicerar att den som inte resonemang om skolan som barns arbe - kommissionsförsäljning, av exempelvis deltar på den officiella arbetsmarkna - te eftersom de där investerar i sig själva jultidningar, blivit ett vanligt arbete för den inte är en fullvärdig samhällsmed - och skapar ett mervärde. Detta synsätt barn. Det intressanta är att dessa aktivi - borgare och därför inte kan förväntas ta gör elever till skolans arbetare när de teter i högre utsträckning ses som ett ansvar utan behöver skydd. Författarna snarare bör ses som produkten. I skolan sätt för barn att »tjäna lite egna peng - påpekar att åldersgränsen för att vara produceras varan arbetskraft som sedan ar» än som arbeten. Det glöms dock en god samhällsmedborgare har höjts kan köpas och säljas på arbetsmarkna - ofta bort, som det påpekas i boken, att sedan 1950 -talet, men denna process den. Det råder inget tvivel om att barn kommissionsförsäljning omsätter flera

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 61 RECENSIONER

hundra miljoner kronor om året och att Författarna har tagit upp viktiga tenskapliga arbeten, hon kastade sig in i det finns företag som byggt upp sin aspekter på barnarbete men ger inga kvinnokampen, hon reste runt i världen verksamhet på barns försäljning. En heltäckande förklaringar till dess ut - och besökte flera kontinenter och hon diskussion om betydelsen av detta ute - veckling i Sverige, vilket inte heller är upprätthöll kontakter med de »revolus - blir dock till stora delar, vilket är synd. syftet. Snarare väcker boken fler frågor jonære» vännerna i Norge och Sverige Att både sommarjobb och tidningsför - och eftersom den lyfter fram nya per - Hon var, skriver Sørbye i ett tidigare säljning enbart ses som ett sätt för barn spektiv på barn och arbete utgör den arbete från 2005 , en nätverksbyggare att tjäna pengar och inte som ett sätt ett viktigt bidrag till förståelsen för hur utan motstycke, dessutom en författare för företag att använda sig av billig ar - vårt moderna samhälle utvecklats. som utvecklades med »stormskritt». betskraft säger mycket om den tid vi le - FREDRIK LILJA Hon blev Lenins kontaktperson i Nor - ver i och de värderingar som omgärdar är doktorand i historia vid Uppsala univer - den under världskriget, när politiken barn och arbete. sitet inom arbetarrörelsen gick mot en kris, hon var den som lade grunden till för - hållandet mellan Norge och Ryssland ”i modern tid”, och hon var den som Aleksandra Kollontaj i Norden kastade sig in i den politiska hetluften för att klara Finlands situation under Yngvild Sørbye (red.) Revolusjon, kjær - och efter vinterkriget. Men Aleksandra lighet, diplomati. Aleksandra Kollontaj Kollontaj arbetade inte bara i dagspoli - og Norden . Osl0: Unipub 2008, 356 s. tiken, hon var lika aktiv på områden där hon var ”forut for sin tid”. Och utöver Aleksandra Kollontaj, denna rikt begå - detta var hon en sträng men rättvis far - vade kvinna, gåtfull och fylld av para - mor. Hon hann dessutom med att, som doxer, avled i Moskva 1952 efter ett kvinna, njuta av livet. långt liv i den sovjetiska utrikespoliti - kens tjänst. Hennes jordiska kvarlevor Överlevandets gåta är inte placerade i Kremls mur bakom Läsaren ställer sig frågan om dessa mausoleet vid Röda Torget i Moskva. människor verkligen finns eller om det Liksom så många andra framstående är historikern som skapar dem? Hur personer inom Sovjetunionen jordfäs - hinner man med att göra så mycket, tes hon på Novo Devischi-kyrkogården och göra det helt och fullt? I denna an - några kilometer från Kreml. Här, intill tologi är Aleksandra Kollontaj den graven, sitter hon staty. Det är en vack - främsta på många områden där hon er kvinna betraktaren ser, »så frappant rörde sig, och hon sägs ha utövat infly - vacker», för att citera Zeth Höglund, tande på sin omgivning. Men när för - att ingen kan undgå »att falla i beund - sjönk Aleksandra Kollontaj i sorg, när ran inför denna sällsamma kvinna». 1 andra Kollontaj og Norden fört samman grät hon, när uttryckte hon tvivel och Aleksandra Kollontajs liv, författaren de tre perspektiven till en mycket läs - någon form av ångest? Vi anar dessa som kämpade för kvinnans frigörelse, värd volym. Elva författare från Fin - djupare känslor under utrensningarna i den revolutionära valkyrian och diplo - land, Norge, Ryssland och Sverige, Sovjetunionen 1936, 1937 och 1938 maten, har regelbundet återkommit i med olika bakgrund och erfarenheter, och i samband med utbrottet av det dagspolitik och vetenskap. Hon har medverkar och Yngvild Sørbye svarar finsk-sovjetiska vinterkriget. Ryska uppmärksammats på skilda håll i Euro - själv för antologins inledning samt det stridsvagnar på väg mot godset Kuusan pa, och naturligtvis i Ryssland. I Norge avslutande kapitlet i boken. hovi i Maolaa strax nordväst om dåva - tycks det mig som om revolutionären Det är en enastående kvinna läsaren rande Petersburg, morfaderns gods där och diplomaten Kollontaj stått i cen - möter i Yngvild Sørbyes inledande ge - hon vistats som barn, detta ryska avan - trum, i Sverige och Finland feminis - staltning av Aleksandra Kollontaj, när - cemang gjorde henne betänksam. Men ten. Den norske författaren och journa - mast en övermänniska. Hon blev inte bland de elva bidragen är det endast listen Yngvild Sørbye har, med sin om - bara »overbevist marxist» i slutet av Aleksander Kan som i sin text om fattande kunskap om Ryssland/Sovjet - 1890 -talet medan debatten kring marx - Aleksandra Kollontaj i den närmaste unionen, som redaktör för antologin ismen och dess innebörd ännu trevade vänkretsen mer ingående berör dessa Revolutsjon, kjærlighet, diplomati. Aleks - sig fram i Västeuropa. Hon skrev ve - djupt mänskliga sidor. Kan snuddar vid

62 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 Norge för att inleda en lång karriär som diplomat. Under kortare perioder vistades hon utanför Norden, bland an - nat i Mexiko under ett par år i slutet av 1920 -talet. 1930 förflyttades hon från Oslo till Stockholm, där hon stannade till utgången av andra världskriget då hon återvände till Moskva. Åren fram till sin bortgång 1952 ägnade hon mycket tid att bearbeta de dagböcker hon, som diplomat, under lång tid fört. Genom sitt kontaktnät hade hon avsatt spår i de nordiska länderna. Som revo - lutionär hade tiden löpt ifrån henne, som diplomat hade hon blivit mycket uppskattad, som feministisk författare var hon kritiserad men på detta område skulle hon så småningom också bli mycket rosad.

Lenins kontaktperson Aleksandra Kollontaj var en av Lenins kontaktpersoner i Norden under första världskriget, när den revolutionära vå - gen steg. När hon återvände till Norge hösten 1922 var den revolutionära pe - rioden över. Åsmund Egge, som har en stor produktion bakom sig kring den norska arbetarrörelsens förbindelser med Ryssland/Sovjetunionen, ger i sitt bidrag Kollontaj en roll i den numera väl kända splittringen av Det Norske Arbejderparti , DNA, hösten 1923 , den Aleksandra Kollontay omgiven av Gullan och Rullan. Herrarna från vänster till höger är konflikt som fick stor betydelse också Eugéne Olaussen, Zeth Höglund och Aleksander Sjlapnikov. Bilden finns i Zeth Hög- för den kommunistiska rörelsen i Sveri - lunds arkiv ge. I den här konflikten drog krafter åt olika håll,, Martin Tranmæl, DNA:s le - människan. I idealbilden finns inte nå - lyra, som under sitt innehållsrika liv va - dare var inte beredd att underkasta sig gon vekhet – och ändå vet vi att hon rit verksam på så många fält, i och för de krav som ställdes från Komintern oroades. Hennes vänner, första genera - sig med beröringspunkter men samti - sida. Egge lyfter fram att Kollontaj för - tionens bolsjeviker, Lenins närmaste, digt så väsensskilda, är naturligtvis sökte finna lösningar på konflikten för och de män hon levt tillsammans med, lockande att studera. Och bilden av att undvika en splittring, en viktig Pavel Dybenko och Aleksander Sjlapni - denna kvinna blir möjligen än mer in - iakttagelse då hon samtidigt verkade på kov, försvann ju en efter en, och så små - tressant då vi vet att hon själv, mer än den diplomatiska arenan för att etablera ningom fanns de inte längre. Men något annat, hade velat ägna sig helt närmare kontakter mellan Norge och Aleksandra Kollontaj överlevde. Och och fullt åt sitt författarskap. Sovjetunionen. Det Norske Arbejder - just detta är en av de många gåtorna Aleksandra Kollontaj arbetade mer parti var stort och politiskt inflytelse - kring henne. än 40 år i de nordiska länderna. Hon rikt, det lilla norska kommunistpartiet Den här bilden av Aleksandra Kol - började i Finland under ett årtionde i som trädde fram efter konflikten i no - lontaj är naturligtvis tillspetsad men början av 1900 -talet. Under världskri - vember 1923 var knappast den repli - inte desto mindre intressant. En män - get hamnade hon temporärt i Norge. I punkt man från sovjetisk sida såg som niska med så många strängar på sin början av 1920 -talet återvände hon till den bästa. Denna kombination, om

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 63 RECENSIONER

man så vill sammanblandning, av det inte tidigare dragit in kulturfrågorna leringar skett kan vi emellertid inte veta politiska uppdraget, knutet till Kommu - när vi diskuterat internationell politik. förrän tillfälle givits att jämföra den ur - nistiska Internationalen, med den diplo - Att sprida kultur är en fråga om att på - sprungliga versionen med den bearbeta - matiska verksamheten är något som verka. Som nämnts, idag växer forsk - de. I det här sammanhanget finns anled - länge diskuterats bland dem som ägnat ningen på det här området. ning att återknyta till Aleksander Kans sin tid åt den sovjetiska utrikespolitiken På våren 1930 förflyttades Aleksand - bidrag om Kollontajs nära vänkrets. Det under mellankrigstiden. Här kan feno - ra Kollontaj till Stockholm, uppenbart källmaterial som Kan dragit in i forsk - menet beläggas. Den kan också Sven mot sin vilja. Under femton år, med ningen kring, bland annat korrespon - Holtsmark göra i sitt bidrag om Kol - ekonomiska kriser, med fascismens och dens av mer privat karaktär, vill han se lontajs arbete för att lägga en god grund nazismens framväxt i Europa, med som ett komplement till de nya källor för förhållandet mellan Norge och Sov - världskrig och en därpå genomgripande som med dagboken blivit tillgängliga jetunionen. Sven Holtsmark är en emi - ommöblering av Europas karta, före - också för svensk publik. nent kännare av arkivbestånden i det trädde hon Sovjetunionen i Sverige. ryska utrikesdepartementet. Och han Krister Wahlbäck, professor emeritus Utrikespolitik dominerar bygger sitt bidrag på i huvudsak ryska och tidigare diplomat, skriver om Aleksandra Kollontaj på den utrikespo - källor. Kollontaj spelade en avgörande Aleksandra Kollontaj i Sverige. Wahl- litiska arenan dominerar i antologin. roll i frågan om det norska erkännandet bäck har fokus på diplomaten Kollon - Men frågan är om det är diplomaten av det nya Ryssland. Norge blev visser - taj, politikern eller kulturförmedlaren Kollontaj som lämnat de starkaste av - ligen inte den första nation som erkän - Kollontaj ges ingen plats. trycken. Det är riktigt att hon försökte de Ryssland de jure, men man var tidigt Wahlbäcks bidrag ger emellertid inte bana väg för goda relationer mellan de ute, en diplomatisk framgång för Kol - bara en första bild av Kollontaj som di - nordiska länderna var för sig och Sov - lontaj. Hon var framgångsrik att finna plomat i Sverige. Wahlbäck ägnar stort jetunionen. Det norska erkännandet de lösningar i en rad kniviga frågor. Lik - utrymme åt hur Kollontajs dagböcker jure av Sovjetunionen 1924 , förhand - som Egge kan Holtsmark visa att Kol - tillkommit, de dagböcker han själv an - lingarna om den svenska krediten till lontaj kombinerade den diplomatiska vänder som källor i sin studie. Sovjetunionen 1934 , som i och för sig rollen med den politiska. Hon hade Aleksandra Kollontajs privata arkiv gick i stöpet därför att den blev en in - goda kontakter in i det lilla kommunist - ligger i Ryska statliga arkivet för social rikespolitisk fråga som Kollontaj, trots partiet. Hon inte bara hämtade infor - historia i Moskva. I det här samman - allt, hanterade på ett för Sovjetunionen mation från Norska kommunistpartiet, hanget finns det anledning att stanna till tillfredsställande sätt, förhandlingarna hon var också med och planlade NKP:s just vid hennes dagböcker. För tiden för att komma till ett slut på finsk-sov - aktioner i det norska stortinget, till för - 1930 –1940 finns de nu översatta till jetiska vinterkriget, var stora frågor mån för Sovjetunionen. svenska av docenten Lars Olsson med som Aleksandra Kollontaj arbetade ett informativt förord av Krister med, tillsammans med många frågor av Kulturförmedlaren Wahlbäck. 2 I antologin diskuterar lägre dignitet. Mig förefaller det emel - Ett viktigt bidrag som också knyter an Wahlbäck ingående dagböckernas till - lertid som om det är författaren och till en växande forskning är Daniela komst och betydelsen av den bearbet - feministen Aleksandra Kollontaj som Büchtens bidrag om Aleksandra Kol - ning som Aleksandra Kollontaj genom - lämnat de starkaste avtrycken. Hennes lontaj som kulturförmedlare. Kollontaj förde sedan hon som pensionär återvänt böcker om kvinnors roll och ställning var djupt intresserad av kulturen i olika till Moskva och återfått sitt arkiv, som i förhållande till männen utsattes i sin former, men kanske skall man se detta för en tid funnits i andras händer. Flera samtid för negativa omdömen. Den bidrag som ett försök att komplettera av författarna i antologin konstaterar att finske historikern Elina Katainen har Kollontajs verksamheter på utrikespoli - dagböckerna inte alltid är tillförlitliga. i sitt bidrag om Aleksandra Kollontaj tikens område. Büchten pekar på hur Wahlbäck framhåller att det fanns goda sedd med finska ögon tagit sig an my - musik, utställningar och besök i Sovjet - möjligheter för Aleksandra Kollontaj att terna kring henne. Mest uppmärksam - unionen arrangerades med avsikten var formulera om passager i den ursprungli - het i tiden rönte Kollontajs syn på hur att skapa en positiv bild av Sovjetunio - ga texten och lägga dem i linje med vad hon ville se relationerna mellan man nen. Även om Aleksandra Kollontaj som i tiden var politiskt korrekt. och kvinna. Vattenglasteorin, att älska sägs ha varit tidigt ute med att använda Wahlbäck konstaterar emellertid att det skulle vara lika enkelt som att dricka ett kulturen som politiskt instrument, kan finns passager i dagböckerna som kan glas vatten, bidrog till att stärka den ne - vi konstatera att kultur har använts på ses som kontroversiella i förhållande till gativa bilden. Vattenglasteorin hör till detta sätt långt tidigare. Man kanske den sittande politiska ledningen i Mosk - myterna kring Kollontaj. Myten om rent av kan ställa sig frågan varför vi va. Men i vilken omfattning omformu - Kollontaj som den fria kärlekens för -

64 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 kunnare, så som den sades ta sig uttryck främste på de områden hon engagerade i vattenglasteorin avvisar Katainen. sig i, var hon alltid tidigt ute, före sin ARBETARHISTORIA Men inte därför att myten skulle vara tid? Jag tror det är viktigt att undvika NR 129 –130 ÅRGÅNG 33 just en myt utan därför att man i Fin - att nya myter skapas. Jag menar att det ISSN 0281-7446 land ännu vet alltför lite om innehållet i finns anledning att mer förutsättnings - Kollontajs texter om kvinno- och fa - löst gå vidare. Det är tveksamt om Utges av Arbetarrörelsens arkiv och miljefrågor. Aleksandra Kollontaj verkligen hade bibliotek med fyra nummer per år. något inflytande över ungdomarna i de Redaktion: Silke Neunsinger (an- Feministen socialistiska ungdomsrörelserna i Nor - svarig utgivare), Ulf Jönson, Lucy Med det nya debattklimatet under 1960 - ge och Sverige när hon medverkade till Viedma. och 70 -talen i Norden togs Aleksandra att försöka mobilisera dem till stöd för Grafisk form: Leif Zetterberg Kollontajs texter åter upp. I västvärlden Lenins politik. Det är i varje fall inte Adress: Arbetarhistoria, Box 1124, aktualiserades de under 1970 -talet. Den bevisat. Den roll Lenin ville ge Zim - 111 81 Stockholm finske docenten vid Helsingfors univer - merwaldrörelsen under första världs - e-post: [email protected] sitet, Anna Rotkirch, talar om 1970 -talet krigets senare del implementerades ald - hemsida: www.arbetarhistoria.se som en period av renässans för Kollon - rig i Norge och Sverige. Förutsättning - Prenumeration 2009: 250 kr inom tajs feministiska idéer. Elina Kataien arna för en revolution i Lenins mening Sverige, 320 kr inom Europa och framhåller hur finska forskare och femi - fanns aldrig i de båda länderna. Jag lu - 360 kr i resten av världen. Prenume - nister inspirerades av Kollontajs texter. tar mer åt Elina Katainens försiktiga rationsavgift sätts in på plusgiro 55 Men, och det stryker också Anna Rot - hållning i fråga om inflytande och på - 75 94-9. Lösnummer 75 kr, dubbel - kirch under i sin uppsats om Aleksandra verkan. Man har ännu inte undersökt i nummer 130 kr (plus porto). Priser Kollontajs vision för kvinnokroppen, det vilken utsträckning Aleksandra Kollon - inkl. moms (6%) feministiska arvet efter henne är blyg - taj verkligen utövade ett inflytande på Tryck: GTC Print AB, Luleå 2009. In - samt i Finland. De båda finska forskarna sin omvärld. Undantaget skall möjligen lagan är tryckt på 130 g och omsla - pekar på att Kollontajs texter om kvin - vara hennes roll som författare om get på 170 g Munken Lynx. no- och familjespörsmål alltjämt är rela - kvinnors liv och vardag. Manuskript skickas till redaktionen tivt okända, så pass okända men ändå så Med antologin Revolusjon, kjærlighet, som e-post. Författaren har copy - aktuella, enlig Anna Rotkirch, att det diplomati. Aleksandra Kollontaj og Norden right, men tidskriftens innehåll får ej bildats ett särskilt forum där feministiska har en gedigen kunskap samlats kring kopieras utan redaktionens medgi - tänkare presenteras. Aleksandra Kollon - en stor personlighet, men också om vande. För insänt, ej beställt, material taj är en av dem. källor, litteratur och tidigare forskning. ansvaras ej. Antologin innehåller ytterligare ett Sammanfattningsvis tycker jag att för - Arbetarhistoria indexeras i Artikel - antal uppsatser, Aleksandra Kollontajs utsättningarna är de bästa för att fort - sök. förbindelser med skeppsredaren, politi - sätta forskningen kring denna alltjämt Om inget annat anges , ingår an - kern och ministern Johan Ludvig Mo - mytomspunna kvinnas verksamhet i vända illustrationer i ARAB:s sam - winkel i Bergen, skriven av Martin Norden. Men jag utesluter inte att bil - lingar. I vissa fall, då ARAB inte har Nag, denne nestor i Kollontajforsk - den kommer att retuscheras när kun - rättigheterna till i tidskriften använda ningen, Kollontaj som chef vid legatio - skapen om denna märkliga gestalt för - fotografier eller teckningar, har re - nen i Stockholm under andra världskri - djupas. daktionen inte lyckats hitta adresser get av hennes medarbetare Vladimir I. LARS BJÖRLIN till fotografer eller deras efterle - Jerofejev samt sist, men verkligen inte är verksam vid Ryska statliga humanis - vande som ska ha betalt enligt taxa. minst sonsonen Vladimir M. Kollontajs tiska universitetet i Moskva (RGGU), tidi - I sådana fall ber vi berörd rättighets - varma porträtt av sin farmor, alla bidra - gare lektor i historia vid Södertörns hög - innehavare kontakta redaktionen. gen väl värda att läsa. Detta är genom - skola gående en mycket läsvärd bok. Det finns emellertid ett återkom - NOTER mande inslag som jag ställer mig tvek - 1 Här efter Aleksandra Kollontaj. Revolus - sam till. I varje bidrag smyger sig frå - jon og kjærlighet. Tekster i utvalg med inled - gan på vilken roll Aleksandra Kollontaj ning av Sørbye, Yngvild, ( 2005 ) s. XV 2 Aleksandra Kollontaj. Aleksandra Kollon - spelat i de olika sammanhang hon ver - tajs dagböcker 1930 –1940 . Översättning Lars kat i. Vilket inflytande har hon haft på Olsson. Förord Krister Wahlbäck. Stock - sin omgivning? Var hon alltid den holm 2008.

ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 65 DOKUMENTET

För mer än hundra år sedan: August i Amerika

Den 26 September lämnade jag Providence, Rhode Island efter en dis - en bunt affischer som trycktes och sat - New-York för att genom de östra kussion om »bästa sättet att få mera tes upp inför de olika mötena under staterna, Connecticut, Rhode Island tillslutning till sin klubb» där en delta - hans amerikanska agitationsturnéer. Av och Massachusetts, företaga en gare på skämt föreslagit att bästa sättet dessa affischer framgår att man ofta, rundresa till de platser, där talrika vore att bjuda på »gratis öl och cigar - även om man inte direkt bjöd på »öl svenskar voro bosatta eller afdel - rer, eller skrifva till Sverige efter skräd - och cigarrer» hade andra evenemang, ningar af socialistiska arbetarepartiet daren August Palm». eller »muntrationsprogram» som man funos. Först styrdes kosan till Con - August Palm började själv lämna uttryckte det, vid sidan av huvudtalaren necticut, där New Britain och Hart - sina handlingar till Arbetarrörelsens ar - Palm, se affischen till höger. ford skulle besökas. Med järnväg öf - kiv, som ju från 1902 bedrev verksam - August Palms efterlämnade hand - ver New-Haven for jag till New-Bri - het i lokaler vid Norra bantorget. Klas - lingar finns att studera på Arbetarrörel - tain. Det var en härlig resa. Till siska visningsobjekt vid rundvandringar sens arkiv och bibliotek, liksom hans New-Haven gick banan utmed kus - på institutionen är speltärningar som reseskildring Ögonblicksbilder från en ten till Long-Island-sundet, som han tillverkat av brödbitar när han satt i tripp till Amerika (och för övrigt också i ofta erbjöd de vackraste vyer. fängelse och en pince-nez som spräck - fulltext på Projekt Runebergs hemsida, tes när han blev nedkastad från en ta - http://runeberg.org ). Den är mycket läs - August Palm företog två agitationsresor larstol under ett animerat agitations - värd, den ger inte bara inblickar i det till Amerika, 1900 och 1906 . Om den möte. Men i Palms arkiv finns också amerikanska landskapet från tiden – första skrev han en reseskildring, Ögon - andra handlingar, de flesta på dåligt den är också skriven på ett muntert och blicksbilder från en tripp till Amerika , och papper och mycket sköra. Här finns till livfullt språk och Palm själv framstår det är ur den som citatet är hämtat. exempel de skuldtyngda breven han som en frejdig och oförskräckt resenär: Palm, som vid förra sekelskiftet hun - skrev till sin hustru under sina agita - nit bli en känd agitator även bland de tionsresor, manuskript till anföranden Jag hade bestämdt föresatt mig att skandinaviska arbetare som utvandrat som han höll – inte minst det klassiska för en enda gång taga mig ett opi - till USA, bjöds in av den Skandinaviska »hvad vil sosial-demokraterna» (endast umrus för att sedermera kunna be - klubben av Socialist Labour Party i delvis publicerat i tryckt form), och så skriva dess verkningar. Nu fick jag intet tillfälle därtill; jag skulle se New-York nattetid och dagen därpå måste jag anträda min stora resa ves - terut. Emellertid träffade jag aftal om att vid återkomsten få taga mig ett rus på ifrågavarande restaurant; priset var jämförelsevis billigt, en - dast 3 dollars, men så var det ej hel - ler ett första klassens ställe. Därmed blef dock intet af, ty när jag återvän - de till New-York, var min tid så upp - tagen, att jag glömde bort alltsam - mans.

Mer om de skandinaviska socialisterna i Amerika står att läsa i Jimmy Engrens artikel i detta nummer och mer om vad Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek har från dessa verksamheter kan man läsa i Ulf Jönsons uppsats »Skandoame - Många svenskar emigrerade runt sekelskiftet 1900 till USA. Vykortet som visar rikanska arkiv och hur de samlades in» Emigrantångaren Arnästa har texten: Göteborg »Den stora åderlåtningen». – Affischen på vår webbplats ( http://www.arbark.se/ på höger sida finns i August Palms arkiv pdf_ wrd/vik04.pdf ).

66 • ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 ARBETARHISTORIA 1 –2/2009 • 67 Porto B betalt Avsändare Arbetarrörelsens arkiv Box 1124 111 81 Stockholm

Seminarium på ARAB: ”Antipodes – Chile and Sweden during dictatorship and democracy” den 7 maj 2009. Läs mer på www.arbark.se