Välkomna till Berwaldhallen

Med den här konserten fortsätter vi en tradition där Berwaldhallens ensem- bler möter artister från andra genrer. Tidigare har vi gett konserter tillsammans med Eva Dahlgren, Magnus Uggla, Petter, Markoolio, Blues och flera andra. Det har varit spännande möten mellan olika delar av musikvärlden där publiken och musiker fått erfara att det är betydligt mer som förenar än skiljer de olika musik- stilarna åt. För trots allt är det just kärleken till musiken och de upplevelser som musiken ger som är det väsentliga. Vare sig det är symfoni eller soul, barock eller rock, pianokonsert eller pop så ger musiken oss gemensamma upplevelser sam- tidigt som det också är ett möte med våra egna tankar och känslor. I kväll möter popmusikens personliga röster i form av Björn Skifs och , de klassiskt klara klangerna i Sveriges Radios Symfoniorkester under ledning av Anders Berglund. Ni får idag möta en stor skara musiker som vanligtvis har olika musikaliska uttrycksformer för sin kärlek till musiken, men som i kväll förenar sina klanger och röster i ett gemensamt utrop: upplev musiken!

Michael Tydén Konserthuschef Berwaldhallen

2 Bernt Lysell

Svenska Stjärnor

Berwaldhallen 18-20 februari 2004

Sveriges Radios Symfoniorkester Konsertmästare: Ulrika Jansson Anders Berglund dirigent Lena Philipsson Björn Skifs

Per Sporrong: violinsolist Hans Gardemar, piano & keyboard Magnus Bengtsson, gitarr Anders Johnsson, bas Peter Milefors, trummor

Kompositörer: John Williams, Lena Philipsson, Torgny Söderberg, John Miles, Randy Newman, Victor Young, Burt Bacharach, Björk, David Arnold, Jeff Lynne, Lars Andersson, Peter Hallström, Anders Berglund.

Arrangörer: Anders Berglund, Hans Gardemar, Olov Helge, Kristoffer Nergård. Konstnärlig ledare: Anders Berglund Projektledare: Gerd Björnung Producent: Jan B Larsson Musiktekniker: Anders Hägglöf Scenmästare: Jonas Svensson Konserten spelas in för sändning i P4 Ljusdesign: Pontus ”Bullen” Lagerbielk, Annandag påsk, 12 april, klockan 15.03-16.00 Spectra + Det är viktigt att inspelningen blir av högsta PA-Ljud: Barney Gausdal, kvalitet även tekniskt. Här har du som DM-Audio AB konsertbesökare möjlighet att hjälpa till. Försök undvik att hosta. Om det är Tack till My Ströbäck, EMA Telstar nödvändigt gör det så diskret som möjligt. Glöm inte att stänga av mobiltelefon, personsökare m.m!

3 Anders Berglund

Dirigent

Anders Berglund är en musiker På senare tid har det musikaliska med många strängar på sin lyra och arbetsfältet vidgats bl.a. genom arbetar som dirigent, kapellmästare, samarbete med Robert Wells och pianist, arrangör, kompositör, och pro- projektet ”Rhapsody in Rock ”, där ducent. symfoniorkestern och dirigentskapet blivit en viktig bas. Anders har också 1973 blev Björn Skifs arbetsgivare gjort ett antal turnéer och konserter i orkestern ”Blue Swede” som även tillsammans med bl.a. Gävle Symfoni- medförde ett antal USA-turnéer med orkester samt ett uppmärksammat anledning av hiten Hooked on a feeling. samarbete med Leningradkonserva- 1975 blev året för början av den toriets Symfoniorkester. ”konstanta” frilanstillvaron som har Under ett antal år har även enga- pågått sedan dess, med undantag för gemanget varit stort inom ramen ett par år som skivproducent. År 1977 för SKAP (Svenska kompositörer av kom debuten i Melodifestivalsamman- populärmusik), vilket har resulterat i hang som sedan dess har blivit med- f.d. styrelseposter såväl inom SKAP verkan i 16 svenska och 13 interna- som STIM och för tillfället styrelseleda- tionella festivaler som kapellmästare, mot i Konstnärsnämnden samt i Gävle bl.a. som chefdirigent för Eurovision Konserthus AB. Han har även under Song Contest 1992 i Malmö. ett antal år varit medlem av Polar Anders har arbetat med teaterupp- Music Prize prisnämnd. sättningar, både som kompositör och Under våren 1997 inleddes ett sam- arrangör och även med Radioteatern arbete med Malmö Symfoniorkester och Barnradion samt gjort musiken till och Norrköpings Symfoniorkester som att antal TV-filmer. resulterade i en bejublad produktion TV har som bekant varit en viktig runt Frank Sinatras musik tillsammans arbetsgivare under åren med ett antal med , uppdrag både som musiker, arrangör och Lisa Nilsson. Succén upprepa- och kapellmästare i ett flertal under- des 2000 i Ulriksdals slottsträdgård. hållningsprogram. Anders har även År 2001 var temat filmmusik. Under varit producent för t.ex. nöjesserien senare tid har Anders Berglund varit ”Mycke´ Nöje” som gick våren 1995. aktuell med den nyskrivna musikalen För tillfället är det väl svårt att undgå Stars av Staffan Götestam och Nick publiksuccén ”Så ska det låta”. Bye.

4 Lena Philipsson

1982 var Lena Philipsson med i Rocktåget. Nästa album slog försälj- Barnens Dags talangjakt där hon vann ningsrekord och blev också Gram- riksfinalen med en egen låt. Några år misnominerat. I samband med nya senare fick hon kontakt med Torgny albumet åkte Lena på turné med nya Söderberg som sedan dess är hennes låtar, nytt band och en imponerande medkompositör, medproducent och uppsättning av ljud och ljus. Två av manager. singlarna, Standing in my rain och Why 1986 förändrade hamnade på topplistorna. Till som- mycket för Lena. Hon tog en andra- maren väntade en ny turné som också plats med Kärleken är evig och en TV- filmades från Rättviks Folkets park. stjärna tändes. Hon blev hyllad i media 1991 kom albumet A woman gotta och hennes skiva med samma namn do what a woman gotta do som följ- blev en stor säljframgång och turné- des av turné med Rocktåget tillsam- konserterna var ständigt utsålda. mans med och Niklas 1987 var det dags för ett nytt Strömstedt. Samma år satte hon upp bidrag till Melodifestivalen. Den här sin show 006 på Hamburger Börs gången med som blev vilken spelades in av TV. en stor succé följd av en stor folk- 1993 följde ett sjätte album efter parksturné. fyra som sålt Guld och ett Platina. Nästa stora framgång kom 1988 Sedan följde flera singlar innan Lena med låten som kom på en 1997 bytte skivbolag och kom med andraplats i Melodifestivalen. Lena albumet Bästa vänner. 1999 bidrog gjorde sin tredje skiva med flera låtar Lena med ett bidrag till Melodifesti- som låg på topplaceringar under året. valen som framfördes av . Hösten samma år genomförde Lena 2001 kom hennes första samlings- sin första inomhusturné, recensio- album, Lena Philipsson Collection. nerna var fulla av lovord och publiken Senaste åren har Lena jobbat med strömmade till. den egna scenshowen på Börsen i och Rondo i Göteborg. Singeln Tänd ett ljus gick direkt upp på topplistorna när den kom Nu är Lena återigen aktuell i Melodi- 1989 och till sommaren reste Lena ut festivalsammanhang där hon i år tillsammans med Björn Skifs, Sanne framför sången Det gör ont av Salomonsen och Mats Ronander i vid tävlingen i Malmö 13 mars.

5 Björn Skifs

Björn Skifs är en av Sveriges största Sedan dess har Björn fortsatt att och mest folkkära artister. Han har göra skivor, vunnit Melodifestivalen turnerat, gjort biofilm, varit programle- och turnerat flitigt. På 80-talet drog dare i TV, skrivit och haft huvudrollen han ner på turnerandet några år, men i musikaler och krogshower, frontat gjorde musikalen Spök! och släppte några av landets mest framgångsrika ytterligare tre rockalbum, If…Then, sommarturnéer, presenterat Guldbag- Vildhonung och Zick-Zack. Suget efter gegalor osv. att uppträda live och sjunga rockmu- sik kom i samma veva tillbaka och Det är i sådana varierade samman- Björn tog initiativet till den årliga som- hang lätt att glömma att han under marturnén Badrock. större delen av sin karriär i första hand varit sångare och skivartist. En Men liksom så många lyckade av landets bästa vokalister, tycker idéer ökade suget och ambitionsnivån många. En av världens bästa rock- för varje sommar. Efter det sjunde och sångare, säger andra. Björn Skifs slog mest omfattande året tyckte Björn igenom som sångare och organist i att konceptet förlorat sin ursprungliga 60-talsbandet Slam Creepers. Björn charm. har själv blygsamt spridit historien om Lyckligtvis kom suget tillbaka. Efter att han fick bli sångare för att han var att ha mött Douglas Carr inledde han den ende som hade någonstans att det strävsamma, men samtidigt ofta gömma textbladen – på insidan av lustfyllda, inspelningsarbetet. Resulta- orgellocket. tet är ett nytt engelskspråkigt album, Känd för hela svenska folket blev hans första platta med nytt material Björn Skifs kring 1970 genom den TV- på 13 år. sända musikshowen ”Oppopoppa”, - Det är en popplatta med influ- där han sjöng många då aktuella enser från rythm’n’blues, soul och USA-hits med sin kraftfulla, lite sträva rock’n’roll. Jag tycker faktiskt att det röst som snabbt visade sig vara lika låter bättre än någonsin. Och lusten är lämpad för rock och ballader som enastående just nu, säger Björn Skifs. mer soulinfluerat material. Naturligt- vis blev det soloplattor, några av de mest berömda tillsammans med egna bandet Blåblus. Vem minns inte USA- ettan Hooked On A Feeling?

6 Musikord

I musikvärlden finns ett väl utbrett fikonspråk som kan vara svårt att förstå för den som inte är insatt. Här är några ord och termer för dig som vill ha koll, eller för dig som bara vill bekräfta dina kunskaper...

Absolut musik, motsatsen till Pro- självständiga melodier kombineras till grammusik. Absolut musik är fri från en musikalisk sats, resultatet blir poly- alla utommusikaliska anknytningar. foni. Två kontrapunktiska former är Musiken beskriver ingen handling. kanon och fuga. Man talar bara om absolut musik när Konsert, förutom beteckning på det det gäller instrumental musik. Ex. som sker i Berwaldhallen och andra instrumentalverk av Mozart och Bach. konsertlokaler, även namn på ett verk för orkester och soloinstrument, t ex Konsertmästare Griegs pianokonsert. Mindre vanliga När dirigenten kommer ut på podiet är dubbel- eller trippelkonserter. hälsar han alltid först på konsertmäs- taren. Det är han, eller hon, som sitter närmast dirigenten och spelar första violin. Konsertmästaren är inte bara ledare för sin stämma utan också för hela orkestern och är en slags förbin- delse mellan orkestern och dirigenten. Det är också konsertmästaren som ser till att orkestern stämmer sina instrument och som utför de solo- partier som förekommer i förstaviolin- stämman. Konsertmästaren har också ett visst ansvar för hela orkesterns musicerande. Den som leder de övriga stämmorna, exempelvis andra violin eller cello kallas stämledare.

Kontrapunkt, not mot not. Två eller fler melodiskt och rytmiskt

7 Musikord

Moll = mjuk. Dur = hård Oftast uppfattar vi durtonarter som glada och molltonarter som lite vemo- diga. Mot slutet av 1600-talet slog dur- och molltonaliteten ut de äldre kyrkotonarterna. Vill man ha en enkel regel så kan man säga att det är tredje tonen i skalan som bestämmer om det är moll eller dur. Om det är två hela tonsteg från grundtonen till den tredje är det dur, är det 1,5 steg är det moll. Dur skrivs alltid med stora bokstäver och moll alltid med små, D-dur och d-moll.

Oboe Det instrument som innan konserten börjar ger stämton till de andra instru- menten i orkestern. Oboen är ett trä- blåsinstrument.

Orkester Kommer från det grekiska ordet orkestra, som var körens dansplats mellan scenen och åskådarbänkarna på den grekiska teatern. När opera- formen föddes i början av 1600-talet kallades instrumentalisternas utrymme framför scenen för just orkester. I dag kallas det orkesterdike.

Partitur Pizzicato Dirigentens noter, där samtliga orkes- I stället för att spela med stråken ter- och körstämmor finns skrivna knäpper man på strängarna med under varandra i en bestämd ordning. fingrarna.

8 Musikord

Programmusik Tutti = alla Musik som vill skildra något, berätta till skillnad från solo, ensam. en saga eller göra ett musikaliskt por- Uvertyr = öppning trätt. Musiken sägs ha en handling. Uvertyr är dels ett förspel till en opera, Ex Alfvéns Midsommarvaka. dels ett fristående konsertstycke. Pult Den moderna symfonin utvecklades Orkesterns notställ ur den tredelade neapolitanska opera- uvertyren. Symfoni = samklang Vanligen fyrsatsiga orkesterverk. Symfonin växte fram ur den italienska operasinfonian som bestod av tre delar (snabb - långsam - snabb) vilka senare utvecklades till enskilda satser. Omkring mitten av 1700-talet blev menuetten en fjärde sats, insatt före finalen. Beethoven fortsatte att utveckla sym- fonin och ersatte menuetten med ett scherzo. Andra som har utvecklat symfonins form är Haydn, Mahler, Berlioz och Bruckner. I den wienklassicistiska symfonin är den första och ibland den fjärde satsen uppbyggd i sonatform.

Takt och rytm Detta är två begrepp som ofta blan- das ihop. Men för att göra det enkelt för sig kan man säga att takt är en tidsindelning, t ex i tre fjärdedels takt, alltså valstakt. Rytm är tidsfördelning, dvs hur lång tid de olika noterna får inom takten.

9 Tradition i konsertsalen

Det ringer… Taktpinnen var ingen nyhet när Det ringer vanligen tre gånger, symfonikonserterna kom i bruk, men den sista gången just när konserten det var först i och med de stora 1800- ska börja. Numera ringer man elek- och 1900-talsorkestrarna som den triskt. Tidigare gick man runt med en började användas vid instrumental ringklocka, precis så som man ännu dirigering. Tidigare hade hand res- idag gör på Drottningholms Slotts- pektive stråke från klaverspelaren eller teater. Den historiska bakgrunden är primarien (förste violinisten) räckt. naturligtvis den kyrkliga sammanring- Taktpinnen var i allmänhet sånganfö- ningen, som förekommit ända sedan rarens redskap. 500-talet. Kyrkan var också länge den I dag är taktpinnen vanligen 35-70 främsta konsertlokalen. cm lång, vit och av trä, plast eller alu- minium med spets och underdel att Taktpinnen - behövs den? hålla i (mellan tummen och pek- och Dirigenten använder taktpinnen för långfinger). Men den har haft flera att förtydliga de tempi och tolknings- olika utseenden. Under 1600-talet nyanser han önskar. Men han måste användes inte sällan en två meter inte ha den. Det finns enstaka dirigen- lång stav, som man ljudligt markerade ter som föredrar att dirigera endast takten med. Den franske kompositö- med händerna. ren Lully råkade få sin tå i vägen när

10 Tradition i konsertsalen

han dirigerade med en sådan stav, Kvinnor i orkestern vilket ledde till kallbrand och död. Som solister och i solistgrupper har kvinnor accepterats sedan slutet av Under 1700-talet brukades hoprul- 1500-talet, men med orkestrarna lade notrullar, som man höll mitt på, har det varit annorlunda. Det hänger ibland en rulle i varje hand. 1800-talets historiskt samman med orkestrarnas taktpinne var ofta av svart ebenholts kyrkliga och militära förankring, men och vit elfenben och betydligt tjockare också en social värdering av kvinnor än dagens. Den hölls tvärs över i som uppträdde offentligt. Den första nedre halvan. Verdis taktpinne såg kvinna som anställdes i en orkester precis likadan ut som dagens klas- i Sverige var Anna Lange, som var siska trollstav: svart med vita ändar. harpist i Hovkapellet från 1890-talet. Denna dirigent-trollstav blev sedan Förutom som harpister började kvinn- mönster för trollkonstnärens trollstav. liga orkestermusiker vanligen som pianister eller violinister. Så här sitter en orkester Kvinnliga blåsare är en relativt ny Orkestermuskerna har inte alltid företeelse. Motståndet mot kvinnor i suttit på samma sätt men vissa orkestern har på vissa ställen, t ex i grundmodeller finns och har funnits. Berlin och Wien, varit märkligt starkt Instrumentantal, klangideal och lokal ända in i våra dagar. akustik har växlat. Tonsvagare instru- ment som stråkar, placeras långt fram, blåsare och slagverk längre bak och det är naturligt att musiker och sång- are hålls samman i stämgrupper. I den s.k klassiska orkestern satt första violiner till vänster och andra violiner till höger om dirigenten. Numera sitter violoncelli vanligen till höger. Pukan stod vanligen i mitten, nu oftast vid sidan. Som återkom- mande åhörare känner man sig snart bekant med brukliga placeringar, men dirigenter kan göra förändringar.

11 Sveriges Radios Symfoniorkester

Orkester

”Bästa orkesterkonsert under tion. 1965 fick Sveriges Radio äntli- 2001” skrev recensenten i Washington gen en fullt utbyggd symfoniorkester Post och talade vidare om ”musikska- genom sammanslagningen av dåva- pande som innefattade risktagning, rande Radioorkestern och Under- sårbarhet och känslomässig utsatthet. hållningsorkestern. Den legendariske En konsert som denna återbördar dirigenten Sergiu Celibidache svarade lyssnaren till världen hänförd, och fram till 1971 för ett intensivt utveck- otålig vad gäller allting annat”. lingsarbete och det var också under denna tid som orkestern började tur- Dessa uttalanden gällde orkesterns nera utomlands. Herbert Blomstedt, framförande av Verdis Requiem till- som var chefdirigent 1977 – 1982 sammans med Radiokören och Eric befäste ytterligare orkesterns interna- Ericsons Kammarkör. Ytterligare bevis tionella renommé och samtidigt gjorde på att orkestern hör till världens främ- Stig Westerberg som kapellmästare sta har visat sig genom flera Grammy- stora insatser för svensk musik: han och Grammisnomineringar, nu senast svarade för över 100 svenska urupp- i klassen ”Best classical album” för föranden under åren 1958 – 1983. skivan med Arvo Pärts Orient & occi- Esa-Pekka Salonen var chefdirigent dent. Till de internationella framgång- 1984 – 1995 och under denna period arna hör också turnéframträdanden i befästes orkesterns ställning ytter- Wien, Salzburg, Berlin och Wilhelms- ligare, inte minst genom bejublade hafen. turnéer utomlands. Han avlöstes av Evgenij Svetlanov 1997 och sedan tre Samtidigt fortsätter orkestern att år har Manfred Honeck som chefdiri- vara en ensemble för hela Sverige gent fört orkestern till nya framgångar. genom de regelbundna radiosänd- ningarna från Berwaldhallen, som ofta Ett hundratal välutbildade musiker också når lyssnare i en mängd länder bildar tillsammans Sveriges Radios genom programutbytet inom Europe- Symfoniorkester – musiker med den iska Radiounionen (EBU). Orkestern speciella lyhördhet som krävs för har fortsatt ett särskilt ansvar för ny ensemblespel. Och den lyhördhet musik vilket avspeglas på flera sätt i som är förutsättningen för att tolka de programmen, inte minst genom en rad många olika typer av musik som står beställningar till svenska tonsättare. på repertoaren. Som orkestermusiker står man alltid inför nya utmaningar Det är en lång utveckling som lett – Sveriges Radios Symfoniorkester är fram till orkesterns nuvarande posi- fortsatt en ensemble i utveckling.

12 Sveriges Radios Symfoniorkester

VIOLIN I Tony Bauer Mats Wallin (även Bernt Lysell 1:e konsertmästare Karin Dungel bas-klarinett*) Kjell Lysell 1:e konsertmästare Annette Maxe Jannica Gustafsson Alt 1:e Lars Arvinder VALTHORN konsertmästare Linda Swedrup Hans Larsson Ulrika Jansson 2:e konsertmästare Hanna Nisonen Ivar Olsen Ulf Forsberg Anna Raihle Susan Sabin Per Sporrong Tom Skog Lars Stegenberg CELLO Rolf Nyquist Christian Bergqvist Ola Karlsson, solocellist Bengt Ny Leander Belladestino Jan-Erik Gustafsson, solocellist Alexandra Kramer Ulrika Edström, Alt solocellist FAGOTT Aleksander Migdal Helena Nilsson Henrik Blixt Olle Markström Staffan Bergström Fredrik Ekdahl (tjl) Gunnar Eklund Kjell Bjurling Katarina Agnas Torbjörn Bernhardsson Peter Molander (även kontrafagott*) Lena Röjder Per Blendulf Maj Widding Åsa Hallerbäck Thedéen Johanna Sjunnesson Patrik Håkansson Hanna Göran Jana Boutani TRUMPET Per Hammarström Åsa Strid (tjl) Mark Schrello Stanka Simeonova Louise Agnani Svein Harald Martinsen Mats-Olov Svantesson Torben Rehnberg KONTRABAS VIOLIN II Entcho Radoukanov Per Sandklef TROMBON Ingalill Hillerud Torsten Nilsson Mikael Oskarsson Robert Röjder Per Öman Christer Torgé Martin Bergstrand Anders Nyman Göran Brink Jan Dahlkvist Bo Söderström Carina Sporrong BASTROMBON Eva Jonsson Maria Johansson (tjl) John Lingesjö Thomas Andersson Peter Lysell Jan Isaksson Charles DeRamus TUBA Ann-Marie Lysell Lennart Nord Saara Nisonen Öman Roland Kress FLÖJT PUKA och SLAGVERK Renate Klavina Tobias Carron Tomas Nilsson Martin Stensson Susanne Hörberg Jan Huss Paul Waltman Anu Honkanen (även piccolaflöjt*) Seppo Asikainen Frida Hallén Per-Olof Sköld (även altflöjt*) Mats Nilsson Veneta Zaharieva Blendulf (tjl) Pelle Jacobsson Annette Mannheimer OBOE Dag Alin Bengt Rosengren HARPA Mira Malik Ulf Bjurenhed Lisa Viguier Bo Eriksson (även PIANO VIOLA engelskt horn*) Mårten Landström Håkan Olsson (tjl) Björn Uddén Ingegerd Kierkegaard Håkan Roos KLARINETT *Huvudansvarig för biinstrument Hans Åkesson Kjell-Inge Stevensson Kristina Arvinder Niklas Andersson Elisabeth Arnberg Ranmo Dag Henriksson (även Anchi Ward ess-klarinett*)

13 Välkommen tillbaka till Berwaldhallen

Är du sugen på mer klassisk musik? Varje vecka har vi konserter här i Berwaldhallen med Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören, gästande dirigenter och solister. Titta bland de kommande konserterna och se vilken som du tror passar dig. Några tips Onsdagen den 10 mars framför orkestern ett varierat och härligt symfoniskt program tillsammans med Eivind Aadlund och orkesterns tubaist Lennart Nord. Vill du lyssna till ljuva toner av Bach och spännande nyskriven musik av Sven-David Sandström ska du komma till Berwaldhallen torsdagen den 11 mars och lyssna till Radiokören. Hisnande klanger av kristallklara röster i en av världens främsta körer. Dirigent är Stefan Parkman.

Februari 2004

Fr 20/2 Lunchkonsert On 10/3 Favoritserien Radiokören ”off pist” Sveriges Radios Symfoniorkester Stefan Parkman, dirigent Eivind Aadland, dirigent Rehnqvist: Bara du går över markerna Lennart Nord, tuba Pejler: Inbillningens värld Nielsen: Uvertyr till ”Maskerade” Fredriksson; Nocturne Nelson: Tubakonsert Österling: Wir sind nur Mund Svendsen: Symfoni nr 2 Werle: Ur ”As you like it” Orpheus, Titania Onsdag 10 mars kl 18.00 Fredag 20 februari kl 12.15 Berwaldhallen Studio 2, Radiohuset Biljetter 50-220 kr, från 23/2 Fritt inträde, inga biljetter behövs! To 11/3 Arton noll noll Radiokören Mars 2004 Stefan Parkman, dirigent Fr 5/3 Evenemangsserien Bach: Komm, Jesus, komm Sveriges Radios Symfoniorkester Sandström: Ave Maria Stefan Solyom, dirigent Bach: Jesus meine Freude Jannica Gustafsson, violin Sandström: Lobet dem Herrn. Jan-Erik Gustafsson cello uruppförande Susanna Levonen mezzosopran Bach: Singet den Herrn Fredriksson: Short Story Torsdag 11 mars kl 18.00 Brahms: Dubbelkonsert Berwaldhallen Nystroem: Sinfonia del mare Biljetter 50-220 kr, från 23/2 Fredag 5 mars kl 19.30 Berwaldhallen Biljetter 65-320 kr, från 16/2

14