Föredragningslista
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Omställningsstöd För Riksdagsledamöter
2012/13 mnr: K7 pnr: V51 Motion till riksdagen 2012/13:K7 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) med anledning av framst. 2012/13:RS7 Omställningsstöd för riksdagsledamöter Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen beslutar om ändring i lagen om ekonomiska villkor för riks- dagens ledamöter 13a kap. 1 § sista meningen enligt vad som anförs i motionen. 2. Riksdagen beslutar om ändring i lagen om ekonomiska villkor för riks- dagens ledamöter 13 kap. 1 § sista meningen enligt vad som anförs i mot- ionen. 3. Riksdagen beslutar att 13a kap. 12 § i lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter tillförs en ny punkt enligt vad som anförs i motion- en. Reglerna ska gälla alla som väljs in 2014 Förslagen i propositionen grundar sig på Villkorskommitténs utredning 2012/13:URF1 Omställningsstöd för riksdagsledamöter. I direktiven till denna utredning angavs att de nya bestämmelserna inte ska gälla för de leda- möter som invaldes till riksdagen före 2014. Vänsterpartiet anser att det enda rimliga är att samma regler och villkor gäller för alla som inväljs och vi avslår förslaget att de ledamöter som redan suttit en eller flera mandatperioder ska få förmånligare regler än de som kommer som nyvalda. Vi föreslår att riksdagen beslutar att det nya kapitlet 13a 1 § sista mening- en i lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter ges följande ly- delse: ”Bestämmelserna i detta kapitel gäller för ledamöter som väljs in i riksdagen genom valet 2014 eller som inträder senare i riksdagen.” Detta bör riksdagen besluta. 1 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på Ledamöter som tidigare lämnat riksdagen dokumentegenskap. -
Den Odemokratiska Lobbyingen?
Lunds universitet STVK02 Statsvetenskapliga institutionen VT16 Handledare: Maria Hedlund Den odemokratiska lobbyingen? - En utvärderande idealtypsanalys om regleringen av lobbying och karantäntid Lovisa Röjd Abstract Sweden has no legislated regulation for lobbying, but there is a huge on going discussion about the benefits and disadvantages with lobbying related to democratic values. This essay is studying parliamentary bills from 2000-2015, which has been raised in the question and the essay is embracing a democratic view where Robert Dahl’s theory about democracy is used as a foundation to the ideal types openness and political equality. The parliamentary bills are suggesting regulations as a registration of lobbyists, a code of conduct, an education and a quarantine-time. The aim with the essay is to investigate what a regulation of lobbying and the insertion of quarantine have for impact on openness and political equality. The result is that the parliamentary bills are taking openness in consideration a lot more than the political equality. Most suggestions are based on that lobbying have to be more open but the problem with inequality is not handled in the same extent. A several suggestions are even decreasing the political equality. Since the parliamentary bills do not handle the democratic ideal types to the extent that is necessary, it can lead to a democratic deficit in the debate of regulation. Nyckelord: Lobbying, reglering, öppenhet, politisk jämlikhet, karantäntid, Robert Dahl, idealtyper. Antal ord: 9 954 ABSTRACT 1 INLEDNING -
Nej, Inte Nåt Hårresande I Allafall” Ronny Olander, Skåne Läns Södra: – Nej, Det Har Jag Inte Gjort Mig Veterligen
18 e EXPRESSEN GRANSKAR MÅNDAG 5 NOVEMBER 2007 ”Nej, inte nåt hårresande i allafall” Ronny Olander, Skåne läns södra: – Nej, det har jag inte gjort mig veterligen. Fredrik Olovsson, Södermanlands län: – Nej, det har jag inte gjort. Hans Olsson, Västra Götalands län: – Nej, faktiskt inte. Kanske för 25 år sedan, men inte under tiden jag kan överblicka. Jasenko Oma- novic, Västernorr- land: – Nej, det har jag inte gjort. Christina Oskarsson, Västra götalands län: – Nej, aldrig någonsin. Leif Pagrotsky, Göteborgs kommun: Gick inte att nå. Veronica Palm, Stockholms kommun: Regeringen i plenisalen. Foto: BERTIL ERICSON – Nej. Nikos Papado- sedan, var ensamstående Anneli Särnblad, Kristina Zak- Dinamarca, Ros- jag inte känt till varit svart. poulos, Stock- mamma och i väntan på en Dalarnas län: risson, Norrbot- sana, Västra Men jag brukar vara väldigt holms kommun: dagsiplats blev tipsad av – Nej. tens län: Götalands läns noga med att kräva kvitto. – Nej, nej, aldrig i kommunen om en dag- – Inte så vitt jag norra: – Nej. Eva Olofsson, livet. mamma som tog extrabarn, Tommy Ternemar, vet. Mats Einarsson, Göteborgs Göran S Persson, har jag aldrig köpt några Värmlands län: Christina Zedell, Stockholms kommun: Skåne läns norra tjänster svart. – Nej, aldrig. Stockholms län: kommun: Gick inte att nå. och östra: Gunnar Sandberg, Gick inte att nå. Gick inte att nå. – Nej, det kan jag Jämtlands län: Olle Thorell, Väst- inte påminna mig. – Nej, men när jag manlands län: Karin Åström, Margareta jobbade som – Nej. Norrbottens län: Vilken fråga, hur Persson, Jönkö- byggnadsarbetare hände – Nej, inte vad jag pings län: det att man hjälpte någon Tone Tingsgård, kan komma på. -
Politiker Som Pratar Politik Med Andra Politiker En Studie Av Svenska Riksdagsledamöters Användande Av Twitter
Politiker som pratar politik med andra politiker En studie av svenska riksdagsledamöters användande av Twitter Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp Författare: Cassandra Jangbrand Handledare: Håkan Sandström Examinator: Tobias Bromander Termin: VT 2013 Cassandra Jangbrand POLITIKER SOM PRATAR POLITIK MED ANDRA POLITIKER ABSTRAKT TITEL Politiker som pratar politik med andra politiker En studie av svenska riksdagsledamöters användande av Twitter FRÅGESTÄLLNING Hur använder svenska politiker Twitter? Och hur kan det förstås utifrån medialisering och personifiering? BAKGRUND Det som skrivs på Twitter tenderar att få mycket uppmärksamhet, och inte bara från de som använder Twitter. Det ligger i dess natur att snabbt koppla samman människor, och skapa räckvidd bra mycket längre än läsarkretsen. Dock utgör twitteranvändare i Sverige en ganska liten skara. Endast två procent uppger att de twittrar dagligen, och elva procent säger sig twittra någon gång ibland (Finndahl, 2012). Men desto fler politiker twittrar. SYFTE Det övergripande syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap och förståelse kring vad politikers twitteranvändande har för betydelse i samhället. Likaså bidra med kunskap kring vad för arena Twitter är, hur riksdagsledamöter väljer att använda den och vilka riksdagsledamöter som befinner sig där. METOD Empirin utgörs av samtliga inlägg publicerade av riksdagsledamöter under en treveckorsperiod. Statistik plockades ut från ett totalurval och en innehållsanalys gjordes på ett slumpmässigt urval. SLUTSATS Riksdagsledamöter använder Twitter för att konversera, informera och kommentera. Framförallt är det politiker som pratar politik med andra politiker. Twitter bidrar till både medialisering och personifiering, och politikers användande av Twitter kan ses som en anpassning till medialiseringen. Twitter är också ett forum där den personliga rollen och den offentliga rollen smälter samman. -
Naturskyddsföreningens Valenkät 2010
Naturskyddsföreningens valenkät 2010 ”Anser du att Sverige ska införa ett lagstadgat förbud mot uranbrytning i vårt land?” Innehåll 1. Inledning ............................................................................................................. 3 2. Översikt............................................................................................................... 3 2.1.1. Svarsfrekvens ........................................................................................................ 3 2.1.2. Svarande per parti ................................................................................................. 4 2.1.3. Svar på frågan ....................................................................................................... 5 3. Enkätresultat per län .......................................................................................... 6 3.1. Blekinge ......................................................................................................................... 6 3.2. Dalarna .......................................................................................................................... 7 3.3. Gotland .......................................................................................................................... 8 3.4. Gävleborg ...................................................................................................................... 9 3.5. Halland........................................................................................................................ -
Who Cares About the Democratic Mandate of Education? a Text Analysis of the Swedish Secondary Education Reform of 2009
A Service of Leibniz-Informationszentrum econstor Wirtschaft Leibniz Information Centre Make Your Publications Visible. zbw for Economics Adman, Per Working Paper Who cares about the democratic mandate of education? A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009 Working Paper, No. 2014:2 Provided in Cooperation with: IFAU - Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy, Uppsala Suggested Citation: Adman, Per (2014) : Who cares about the democratic mandate of education? A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009, Working Paper, No. 2014:2, Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy (IFAU), Uppsala This Version is available at: http://hdl.handle.net/10419/106300 Standard-Nutzungsbedingungen: Terms of use: Die Dokumente auf EconStor dürfen zu eigenen wissenschaftlichen Documents in EconStor may be saved and copied for your Zwecken und zum Privatgebrauch gespeichert und kopiert werden. personal and scholarly purposes. Sie dürfen die Dokumente nicht für öffentliche oder kommerzielle You are not to copy documents for public or commercial Zwecke vervielfältigen, öffentlich ausstellen, öffentlich zugänglich purposes, to exhibit the documents publicly, to make them machen, vertreiben oder anderweitig nutzen. publicly available on the internet, or to distribute or otherwise use the documents in public. Sofern die Verfasser die Dokumente unter Open-Content-Lizenzen (insbesondere CC-Lizenzen) zur Verfügung gestellt haben sollten, If the documents have been made available -
Föredragningslista
Föredragningslista 2006/07:14 Tisdagen den 24 oktober 2006 Kl. 13.30 Val Återrapportering från Europeiska rådets möte Interpellationssvar (uppehåll för gruppmöten ca kl. 16.00- 18.00) ____________________________________________________________ Val 1Val av sex ledamöter i styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 2Val av ordförande i styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 3Val av vice ordförande i styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 4Val av sex personliga suppleanter i styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 5Val av två ledamöter i riksdagens krigsdelegation Utökning av antalet suppleanter i utskotten och EU-nämnden 6Till 21 i konstitutionsutskottet 7Till 22 i finansutskottet 8Till 20 i skatteutskottet 9Till 23 i justitieutskottet 1Till 22 i civilutskottet 1Till 25 i utrikesutskottet 1Till 22 i försvarsutskottet 1Till 20 i socialförsäkringsutskottet 1Till 20 i socialutskottet 1Till 23 i kulturutskottet 1Till 21 i utbildningsutskottet 1Till 22 i trafikutskottet 1Till 20 i miljö- och jordbruksutskottet 1Till 24 i näringsutskottet 2Till 23 i arbetsmarknadsutskottet 2Till 27 i EU-nämnden Tisdagen den 24 oktober 2006 ______________________________________________________________________________________________________________________________________ Val av extra suppleanter 2Val av fyra suppleanter i konstitutionsutskottet 2Val av fem suppleanter i finansutskottet 2Val av tre suppleanter i skatteutskottet 2Val av sex suppleanter i justitieutskottet 2Val av fem suppleanter i civilutskottet 2Val -
Lista På Nominerade
Nominerad till partiordförande Jonas Sjöstedt, Västerbotten Nominerade till partistyrelsen Kandiderar Patrik Andersson, Dalarna Ulla Andersson, Gävleborg Brittis Benzler, Gotland Bengt-Åke Berg, Jönköpings län Titti Berg, Dalarna Torbjörn Björlund, Östergötland Pål Brunnström, Skåne Stefan Carlsson, Östergötland Gilda Córdova Osorio, Storstockholm Nooshi Dadgostar, Storstockholm Rossana Dinamarca, Älvsborg Mats Einarsson, Storstockholm Ann Mari Engel, Storstockholm Marita Engström, Gävleborg Monica Ericsson, Östergötland Jeanette Escanilla, Uppsala län Aron Etzler, Storstockholm Jöran Fagerlund, Göteborg Mattias Faleke, Skaraborg Dror Feiler, Storstockholm Annika Fägerlind, Göteborg Ida Gabrielsson, Storstockholm Per Gawelund, Östergötland Hanna Gedin, Skåne Xamuel Halfvars, Gävleborg Stellan F Hamrin, Storstockholm Maria Hannäs, Storstockholm Stig Henriksson, Västmanland Siv Holma, Norrbotten Christina Höj Larsen, Västernorrland Anna Hövenmark, Norrbotten Wiwi - Anne Johansson, Bohuslän Lotta Johnsson Fornarve, Sörmland Veronica Kallander, Storstockholm Thord Kristiansson, Skåne Birger Lahti, Norrbotten Ann-Carin Landström, Skaraborg Ida Legnemark, Älvsborg Jan-Erik Lindblom, Västernorrland Hans Linde, Göteborg Christin Löfstrand, Dalarna Peter Möller, Västerbotten Jerker Nilsson, Kronoberg Tomas Nilsson, Storstockholm Madeleine Nyvall, Värmland Kaj Raving, Kalmar län Daniel Riazat, Dalarna Karin Rågsjö, Storstockholm Linda Snecker, Östergötland Tamara Spiric, Västerbotten Jessika Svensson, Jämtland Mia Sydow - Mölleby, Örebrolän Gert -
Nominerad Till Partiordförande Jonas Sjöstedt, Västerbotten Nominerade
Nominerad till partiordförande Jonas Sjöstedt, Västerbotten Nominerade till partistyrelsen Kandiderar Patrik Andersson, Dalarna Ulla Andersson, Gävleborg Jenny Bengtsson, Storstockholm Brittis Benzler, Gotland Bengt-Åke Berg, Jönköpings län Titti Berg, Dalarna Torbjörn Björlund, Östergötland Pål Brunnström, Skåne Stefan Carlsson, Östergötland Gilda Córdova Osorio, Storstockholm Nooshi Dadgostar, Storstockholm Rossana Dinamarca, Älvsborg Mats Einarsson, Storstockholm Ann Mari Engel, Storstockholm Marita Engström, Gävleborg Monica Ericsson, Östergötland Jeanette Escanilla, Uppsala län Aron Etzler, Storstockholm Jöran Fagerlund, Göteborg Mattias Faleke, Skaraborg Dror Feiler, Storstockholm Annika Fägerlind, Göteborg Ida Gabrielsson, Storstockholm Per Gawelund, Östergötland Hanna Gedin, Skåne Xamuel Halfvars, Gävleborg Stellan F Hamrin, Storstockholm Maria Hannäs, Storstockholm Stig Henriksson, Västmanland Siv Holma, Norrbotten Christina Höj Larsen, Västernorrland Anna Hövenmark, Norrbotten Wiwi - Anne Johansson, Bohuslän Lotta Johnsson Fornarve, Sörmland Veronica Kallander, Storstockholm Thord Kristiansson, Skåne Birger Lahti, Norrbotten Ann-Carin Landström, Skaraborg Ida Legnemark, Älvsborg Jan-Erik Lindblom, Västernorrland Hans Linde, Göteborg Sara Lund Persson, Göteborg Christin Löfstrand, Dalarna Peter Möller, Västerbotten Jerker Nilsson, Kronoberg Tomas Nilsson, Storstockholm Madeleine Nyvall, Värmland Kaj Raving, Kalmar län Daniel Riazat, Dalarna Karin Rågsjö, Storstockholm Linda Snecker, Östergötland Tamara Spiric, Västerbotten Jessika -
Lag Om Kommunikationshemlighet
2012/13 mnr: K203 pnr: V591 Motion till riksdagen 2012/13:K203 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) Lag om kommunikationshemlighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i mot- ionen om att tillsätta en utredning med syftet att presentera ett förslag till lag om allmän kommunikationshemlighet. Skydda alla former av kommunikation Alla människor har rätt till en bred privat sfär som skyddas på praktisk och principiell grund. Det är en grundsten i ett fritt och demokratiskt samhälle. Den smygande utvecklingen mot ett kontrollsamhälle måste vändas. I dag finns det ingen som ifrågasätter de regler som redan finns i fråga om brevhemlighet. Att staten eller någon annan skulle kunna öppna och läsa de brev som skrivs och skickas mellan människor skulle vara oerhört kränkande för många. Det handlar bland annat om att skydda andra regler som exempel- vis meddelarfriheten men också just rätten till en privat sfär. I dag ser kommunikationen inte ut som den gjorde när lag om brytande av post- och telehemlighet, intrång i förvar respektive olovlig avlyssning inför- des. Alla dessa brott är allvarliga brott som kan ge upp till två års fängelse. Kommunikationsverktygen har förändrats och vi kommunicerar mer och mer över datorer och på andra sätt. Samtidigt som kommunikationsvägarna för- ändrats har möjligheterna att faktiskt bryta det som borde ses som brevhem- lighet förenklats. Att behovet av en lagstiftning som skyddar vår kommuni- kation i dag skulle vara mindre än då dessa lagar infördes är inte troligt. Skyddsvärdet för vår kommunikation kvarstår. Det är dags att uppgradera och modernisera den svenska lagstiftningen till att omfatta alla former av kommunikation.