Vägplanbeskrivning Samrådshandling

E65 Svedala -Börringe

Svedala kommun, Skåne län

Vägplanbeskrivning, 2019-06-20 Projektnummer: 148277

Trafikverket Postadress: Gibraltargatan 7, 211 18 Malmö E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Utbyggnad till motorväg och 2+2 väg E65 Svedala-Börringe Författare: ÅF Infrastructure Dokumentdatum: 2019-06-20 Ärendenummer: TRV 2015/21082 Objektsnummer: 148277 Version: 1.0 Kontaktperson: Johan Månsson

Innehåll

SAMMANFATTNING ...... 5

BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL ...... 6 2.1. Bakgrund 6 2.2. Tidigare utredningar 6 2.3. Ändamål och projektmål 10 2.4. Beslut om betydande miljöpåverkan 10 2.5. Geografisk avgränsning 10 2.6. Planläggningsprocessen 11

FÖRUTSÄTTNINGAR ...... 11 3.1. Vägens funktion och standard 11 3.2. Trafik och användargrupper 12 3.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 14 3.4. Riksintressen och områdesskydd 16 3.5. Landskap, natur- och kulturmiljö 18 3.6. Miljö och hälsa 22 3.7. Byggnadstekniska förutsättningar 25 3.8. Masshantering och förorenade områden 26

DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV ...... 30 4.1. Val av lokalisering 30 4.2. Val av utformning 31 4.3. Åtgärder på befintlig vägar 36 4.4. Studerade bortvalda alternativ 45 4.5. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 49

EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET ...... 50 5.1. Trafik och användargrupper 50 5.2. Lokalsamhälle och regional utveckling 52 5.3. Riksintressen och strandskydd 52 5.4. Landskap, natur- och kulturmiljö 53

5.5. Rekreation och friluftsliv 56 5.6. Miljö och hälsa 56 5.7. Hushållning med naturresurser 58 5.8. Masshantering 59 5.9. Samhällsekonomisk bedömning 59 5.10. Kumulativa effekter 60 5.11. Påverkan under byggnadstiden 62

SAMLAD BEDÖMNING ...... 66 6.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen 66 6.2. Överrensstämmelse med miljökvalitetsmål 66

ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN ...... 67 7.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 67 7.2. Miljökvalitetsnormer 68 7.3. Hushållning med mark och vatten 70 7.4. Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken 71

MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING ...... 71 8.1. Allmänt 71 8.2. Vägområde för allmän väg med vägrätt 72 8.3. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt 72 8.4. Område för tillfällig nyttjanderätt 72 8.5. Förändringar av väghållningsområde 72

FORTSATT ARBETE ...... 72 9.1. Tillstånd och dispenser 72

GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING ...... 75 10.1. Formell hantering 75 10.2. Genomförande 76 10.3. Finansiering 76

UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR...... 77 11.1. Digitala källor 78

Sammanfattning

E65 är en av de nationella stamvägarna i Skåne och har en viktig funktion både som internationell, nationell och regional länk. Vägen är klassad som riksintresse enligt miljöbalken och är en viktig pendlingsväg mellan Ystad och Malmö, samt en anslutningsväg till Sturups flygplats via väg 813. Vägen har också stor betydelse för godstrafiken mot Ystad hamn och transittrafik till Bornholm. Såväl E65 som vägen till Sturup, är mycket olycksdrabbade med både viltolyckor, singelolyckor och upphinnandeolyckor. Nuvarande utformning vid väg 813 (Sturupsvägen) genomfördes år 2007 som en temporär åtgärd för att förbättra säkerheten för svängande strömmar till och från vägen. Idag råder kapacitetsbrist på E65 med risk för lång köbildning under högtrafik. Trafikverket utreder därför möjligheten att ge E65 en ny sträckning från Tittentévägen till Nötesjö, se Figur 1.

Figur 1 Översiktlig lokalisering av aktuellt vägsnitt är inringat i rött, väg 813 är markerat i lila.

Total sträcka som berörs är 6 kilometer och dras främst över åkermark norr om befintlig E65. Från väster, innan vägen kommer fram till väg 813 som befinner sig ungefär i mitten av sträckan, dras vägen genom ett skogsområde och en flack ravin. Inom ramarna för projektet ingår även att utreda fem byggnadsverk längs med den nya vägdragningen; en landskapsbro vid ravinen som möjliggöra en säker och anpassad viltpassage under E65, en vägbro vid ny trafikplats över väg 813, vägbro vid Tittentévägen över E65, vägbro väster om Börringe by samt en rörbro väster Håkanstorpsvägen. Den föreslagna landskapsbron utformas med viltpassage för att undvika att skära av viktiga viltstråk. Ny trafikplats anläggs i form av vägbro över nya vägdragningen och ansluter till befintliga väg 813 genom två droppar med anslutande på- och avfartsramper.

Delar av utredningsområdet omfattas av riksintresse för rörligt friluftsliv, naturvård, kulturmiljövård samt för väg. Den planerade tågförbindelsen Sturupspendeln är också klassad som riksintresse för kommunikationer. I arbetet med planen har flertalet inventeringar och utredningar genomförts såsom naturvärdesinventering, grodinventering, kulturarvsanalys och bullerutredning. Effekterna för naturmiljön förväntas bli varierande, riksintresset för friluftsliv och kulturmiljö antas påverkas positivt.

Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål

2.1. Bakgrund

E65 är en av de nationella stamvägarna i Skåne och har en viktig funktion som såväl internationell, nationell och regional länk. Det är en viktig pendlingsväg mellan Ystad och Malmö, samt en anslutningsväg till Sturup. Vägen har också en stor betydelse för godstrafiken mot Ystad hamn och Transittrafik till Bornholm.

Såväl E65 mellan Svedala och Börringe som väg 813 (vägen till Sturup) är mycket olycksdrabbade med en stor del upphinnandeolyckor och singelolyckor.

Nuvarande utformning av E65 med 2+1-väg och cirkulationsplats vid väg 813 genomfördes år 2007 som en temporär åtgärd, steg 3 enligt 4-stegsprincipen, för att förbättra säkerheten för svängande strömmar till och från väg 813. Dock råder kapacitetsbrist med lång köbildning under högtrafik som följd av avsmalning till ett körfält och cirkulationsplatsen.

2.2. Tidigare utredningar

Nedan görs en sammanfattning av tidigare utredningar, planer och ställningstaganden som är relevanta för projektet Utbyggnad till motorväg och 2+2 väg E65 Svedala- Börringe.

2.2.1. Vägutredning E65 Svedala-Börringe, 1999-12-03

Länsstyrelsen beslutade 1999-03-24 att vägprojektet för E65 delen Svedala-Börringe kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En vägutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för E65 delen Svedala-Börringe togs fram till december 1999. Länsstyrelsen godkände miljökonsekvensbeskrivningen i juni år 2000. Vägutredningen omfattade fem alternativa förslag för E65 och väg 813 som jämfördes med ett nollalternativ, se figur 2. I korsningspunkten E65/väg 813 föreslogs en trafikplats. I samtliga alternativ föreslogs E65 byggas ut till motorvägsstandard fram till trafikplatsen med väg 813. Öster om trafikplatsen föreslogs att vägen byggdes ut till en 15,75 meters bred väg med mitträcke. Vägen dimensionerades för hastigheten 110 km/h. Gång- och cykeltrafiken hänvisades till sekundärvägnätet.

Nollalternativet innebar att vägen inte byggdes och vägarna behöll befintlig sträckning.

Alternativ 1 innebar att den befintliga motorvägen förlängdes fram till avfarten mot Sturup. Väg 813 fick en ny sträckning väster om den befintliga. I alternativ 1A breddades befintlig väg och i alternativ 1B flyttades vägen som mest 100 meter norr om den befintliga. Trafikplatsen föreslogs få en utformning av trumpettyp. En cirkulationsplats föreslogs på E65 öster om Börringekloster för att ansluta till den befintliga E65 och sekundärvägnätet.

Alternativ 2 innebar att E65 byggdes i en ny sträckning norr om den befintliga vägen.

I alternativ 2A utformades korsningen med väg 813 mot Sturup som en överliggande cirkulationsplats med E65 genomgående under och i alternativ 2B som en trevägsanslutning av trumpettyp.

En cirkulationsplats föreslogs på E65 öster om Börringekloster för att ansluta till befintlig E65 och sekundärvägnätet.

I alternativ 3 förlängdes motorvägsdelen och trafikplatsen med väg 813 förflyttades åt väster. Trafiken till/från Sturup mot Malmö föreslogs ledas på en ny väg i samma korridor som alternativ 2A och 2B. En cirkulationsplats på E65 öster om Börringekloster föreslogs för att ansluta befintlig väg 813 från Sturup och sekundärvägnätet.

I alternativ 4 förlängdes den befintliga motorvägen i samma läge som i alternativ 1B fram till trafikplatsen med väg 813. Väg 813 fick en ny sträckning väster om den befintliga vägen för att ansluta till den nya trafikplatsen. Trafikplatsen utformades, liksom i alternativ 2A, med en överliggande cirkulationsplats med E65 under.

Alternativ 5 innebar att E65 breddas i befintlig sträckning och att väg 813 fick en ny sträckning i likhet med alternativ 4. Trafikplatsen utformades, liksom i alternativ 2A och 4, med en överliggande cirkulationsplats med E65 genomgående under.

Figur 2 Studerade alternativa sträckningar i Vägutredning E65 Svedala-Börringe, 1999-12-03.

2.2.2. Komplettering av MKB för väg E65 delen Svedala-Börringe, 2006-05-30

Trafikverket, dåvarande Vägverket, förordade inte något alternativ ur vägutredningen. Vägutredningen var ”vilande” och inväntade planeringen för en järnvägsanslutningen av Ystadsbanan till Sturup, den så kallade Sturupspendeln. Efter att MKB för Sturupspendelns utredning godkändes i december 2004 påbörjades arbetet med att komplettera MKB:n för vägutredningen med de nya förutsättningarna som tillkommit efter 1999, det vill säga ny lagstiftning samt nytt planeringsunderlag.

En vägutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för E65 delen Svedala- Börringe togs fram till december 1999. Länsstyrelsen godkände miljökonsekvensbeskrivningen i juni 2000. Kompletteringen av MKB behandlade de nya förutsättningarna som tillkommit sedan 1999, det vill säga ny lagstiftning samt nytt planeringsunderlag.

Komplettering av miljökonsekvenser för E65 Det planeringsunderlag från länsstyrelse och kommun som tillkom efter 1999 tillförde ingen ny fakta som förändrade den bedömning av miljökonsekvenserna som gjordes i vägutredningens MKB. Däremot medförde järnvägsutredningen att den samlade bedömningen av väg och järnväg förtydligades. Under framtagandet av järnvägsutredningen utreddes ett antal väg- och järnvägsalternativ mer noggrant där plan och profil studerades, speciellt korsningspunkterna. Dessa planer och profiler behandlades på samrådsmöten med länsstyrelsen och låg till grund för godkännandet av järnvägsutredningens MKB.

De samlande konsekvenserna för en utbyggnad av E65 samt tågförbindelsen Sturupspendeln sammanfattas i punkterna nedan:

• Projekten medför sammantaget en större påverkan på miljön än var projekt för sig.

• En järnväg har en ”stelare” geometri, det vill säga högre krav på maxlutning och radier än en väg, och har därför sämre möjlighet att följa terrängen.

• Korsningspunkterna mellan väg och järnväg kommer att påverka såväl landskapsbild som natur- och kulturmiljö.

• Det är främst riksintresset för naturvård, det geologiska intresset – tappningsrännan - ravinen, samt ädellövskogen som blir påtagligt påverkad av järnvägsalternativet UA1v och vägalternativ 2 (den norra vägkorridoren).

• Kulturmiljön, slottsmiljön med det gamla allékantade vägsystemet, blir påverkad väster om Börringekloster vid korsningen mellan järnvägsalternativet UA1v och vägalternativ 1, 3, 4 och 5 (den södra vägkorridoren) samt öster om Byn vid korsningen mellan av järnvägsalternativet UA1o och vägalternativ 2 (den norra vägkorridoren).

2.2.3. Sturupspendeln

Tankar om en järnvägsförbindelse för persontrafik till Sturup har funnits i många år. I åtgärdsvalsstudien för ”Förbättrad hållbar tillgänglighet till Sturup” daterad 2015-07-01 blir det först aktuellt med en järnvägsförbindelse på längre sikt när kapaciteten på Sturup är betydligt högre än idag. På kort sikt planeras det för att Skånetrafiken ska stå för kollektivtrafiken dit.

2.2.4. Ställningstagande (inriktningsbeslut) 2011-07-05

I ställningstagandet bedöms alternativ 2A i den norra utredningskorridoren vara det alternativ som sammantaget tar störst hänsyn till de samlade miljöintressena samt ger störst nytta för trafiksäkerhet och framkomlighet, se Figur 3. Förutsättningen för samordning av väg och järnväg bedöms också fördelaktigast i alternativ 2A. Alternativ 2A förordades även av Länsstyrelsen i Skåne län i ett yttrande daterat 2009-03-27.

Figur 3 Utredningsområde efter vald korridor.

2.2.5. Tilläggsbeslut för ställningstagande av fortsatt inriktning efter genomförd vägutredning, 2016-05-26

Då det fortsatta arbetet med vägplanen innebar ny kunskap valde Trafikverket att förtydliga och komplettera det ursprungliga ställningstagandet från 2011 med ett tilläggsbeslut avseende frågor som påverkar sträckningen av den nya vägen. Trafikverket beslutar i tilläggsbeslutet att korridoren utvidgas söderut vid gården Perstorp, samt norrut vid Byn. Skälen som anges för kompletteringen är bland annat minskad påverkan på naturvärdesobjekt, minskat intrång i gården Perstorp, minskat behov av utgrävning av fornlämningar norr om Byn, samt minskad påverkan på allén norr om Byn.

2.3. Ändamål och projektmål

De övergripande målet för aktuellt projekt är att

• Ökad trafiksäkerhet • Bättre framkomlighet

Det övergripande målet är att köer på E65 inte ska förekomma på grund av trafikbelastningen och att antal olyckor ska minska samt att skadeutfallet ska bli lägre. Detta genom att skapa god framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet för alla trafikantgrupper. Vidare är Trafikverkets intention är att ha en helhetssyn på väganläggningarna för att uppnå en effektiv drift, ett underhållsvänligt samt kostnadseffektivt vägsystem. Målet med projektet är i stort att skapa god framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet för alla trafikantgrupper. Alla förändringar, ny- och reinvesteringar i anläggningen utförs ur ett livscykelkostandsanalyserande perspektiv med målsättning att minimera kostnaderna. Alla förändringar i anläggningen utförs även med målsättningen att minska energianvändning och utsläpp av koldioxid i ett livscykelperspektiv.

Målsättningen för den färdiga anläggningen är att underhåll och felavhjälpning kan utföras på ett effektivt, miljömässigt och arbetsmiljömässigt riktigt sätt. Målsättningen vid investering ska vara att den sker på ett effektivt, miljömässigt och arbetsmiljömässigt riktigt sätt. Enkla och standardiserade lösningar kan väljas när de uppfyller efterfrågad funktion.

2.4. Beslut om betydande miljöpåverkan

Länsstyrelsen beslutade 1999-03-24 att vägprojektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detta innebär krav på att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram för denna vägplan.

2.5. Geografisk avgränsning

Projektet omfattar E65 sträckan mellan Svedala och Börringe i Svedala kommun. Se Error! Reference source not found..

Figur 4 Utrednings- området illustrerat med lila linje.

2.6. Planläggningsprocessen

Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan.

I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker.

I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden.

Figur 5 Planeringsprocessen.

Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.

Förutsättningar

3.1. Vägens funktion och standard

E65 ingår i det nationella stamvägnätet vilka är de vägar som bedömts vara viktigast för landets vägtransportförsörjning. E65 är också av riksintresse för kommunikation och ingår i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Vägen som går mellan Malmö och Ystad har en stor regional, nationell och internationell betydelse. Vägen är hårt trafikerad med en begynnande trängsel som följd, framförallt vid anslutningen till Sturup.

Nuvarande E65 på aktuell sträcka är utformad som mötesfri väg. Flera statliga och enskilda vägar ansluter till E65 i plan. De större plankorsningarna är utformade med separata vänstersvängfält. Vägbredden är cirka 12–13 meter på större delen av sträckan.

Skyltad hastighet varierar mellan 70, 80 och 100 km/h. Vägen är otrygg och osäker för alla oskyddade trafikanter, liksom för alla fordon som färdas med låg hastighet och enbart behöver korsa eller färdas kortare sträckor på vägen.

Vägarna 814/596, 596, 600, 813, 671 och 812 är alla statliga med belagt slitlager. Väg 813 har en vägbredd på 9,0 meter, övriga sekundära vägar är betydligt smalare med vägbredder mellan 3,6–6,5 meter. Längs sträckan ansluter tre enskilda vägar med grusslitlager. Vägbredden på samtliga enskilda vägar är ≤ 3,5 meter. Alla vägar har skyltad hastighet 70 km/h, genom Börringe är hastigheten 50 km/h. Längs aktuell sträcka finns också 15 stycken åkerinfarter. Parallellt med E65 löper flera markvägar som främst används för att nå åkermarker.

På södra sidan av befintlig E65, mellan Tittentévägen och Norra Lindholmsvägen, ligger rastplats Börringe. Rastplatsen är utrustad med bord och bänkar, toaletter, telefon och informationstavla.

Befintlig E65 och väg 813 är primär transportväg för transporter av farligt gods. Rastplats Börringe är rekommenderad parkeringsplats för transporter av farligt gods.

3.2. Trafik och användargrupper 3.2.1. Fordonstrafik

I Figur 6 redovisas trafikmängden år 2014. Andel tung trafik varierar, på E65 och väg 813 är andelen cirka 10 procent medan andelen på övriga vägar är lägre och ligger runt 5 procent.

Figur 6 Trafik- Mängder (ÅDT) år 2014.

3.2.2. Trafikflöden

Tabell 1 Trafikflöden från 2014 om inget annat anges År 2014 Väg Antal Andel tung Hastighet, km/h fordon/dygn trafik, % lätta/tunga fordon E65 100 / 90 -V om Sturupsvägen 18 225 11 Samtliga fordon 70 strax Ö och V om cirkulationsplats vid 14 504 Sturupsvägen

-Ö om Sturupsvägen 11 Sturupsvägen (813) 5696 11 90 / 80 Väg 814 313 5 70 / 70 Väg 596 346 7 70 / 70 Väg 671 922* 6* 70 / 70 Börringe kyrkbyväg -V om Nötesjövägen 372** 4** 50 / 50 -Ö om Nötesjövägen 60** 7**

*) Mätning från 2012 ** ) Mätning från 2007. Källa NVDB.

3.2.3. Kollektivtrafik

Längs vägen trafikerar busslinje 153 Svedala-Börringe-Nötesjö. Bussen körs som förbeställd taxi och inga stolpar finns utmed E65, dock finns hållplatslägena enligt nedan på Skånetrafikens hemsida. Se Figur 7 för busslinje 153.

Figur 7 Busslinje 153 samt hållplatser (Källa Skånetrafiken).

Från Sturup går även flygbussar till/från Malmö via väg 813 och E65. Passagerarantalet är cirka 700 personer per dag fördelat på ett par turer per timme. Skolbussar korsar samt nyttjar E65 och andra vägar enligt Figur 8.

Figur 8 Linjesträckning för skolbussar (Källa Bergkvara buss).

3.2.4. Oskyddade trafikanter och långsamtgående fordon

Utmed befintlig E65 finns inte separerad gång- och cykelväg. Oskyddade trafikanter är hänvisade till det sekundära vägnätet och småvägar. Antalet oskyddade trafikanter på aktuell sträcka av E65 bedöms som få då det redan idag kan upplevas otryggt att färdas på vägen.

I cykelplan för Skåne 2014-2025 redovisas upprustning av cykelförbindelsen E65 Börringe kloster-Skurup som ett förslag på prioriterade cykelvägar längs det statliga vägnätet.

Långsamtgående fordon färdas på befintlig E65 på de sträckor som inte är motorväg där de istället hänvisas till det sekundära vägnätet.

3.2.5. Trafiksäkerhet

Statistik från STRADA under 10-årsperioden 2005-01-01 – 2014-12-31 visar att det skett totalt 69 olyckor längs aktuell sträcka av E65 samt väg 813. Statistiken omfattar olyckor inrapporterade från både polis och sjukvård. Den största delen av olyckorna är upphinnandeolyckor följt av singelolyckor. Av de rapporterade olyckorna är en dödsolycka, 10 måttliga olyckor och 58 lindriga olyckor.

Utöver ovanstående rapporterade olyckor har det under samma tidsperiod inträffat 8 viltolyckor med främst rådjur och hjort. Viltstängsel finns uppsatt på sträckan mellan Svedala och östra delen av Byn.

3.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 3.3.1. Befolkning och bebyggelse

I Svedala kommun bor cirka 20 000 invånare, varav 10 000 bor i Svedala tätort. I Svedala finns service som bland annat dagligvaruhandel, bibliotek, förskola, skola år F- 9, gymnasium, vård och omsorg, idrottshall samt friluftsbad. Svedala har en pågatågstation med täta avgångar till Malmö, Lund samt Köpenhamn och Köpenhamns flygplats. Sturup ligger inom kommungränsen.

Det finns cirka 1 800 registrerade företag i Svedala kommun. Det stora flertalet företagare är entreprenörer som driver enmansföretag. Transport, tillverkning och utvinning samt utbildning är de vanligaste näringsgrenarna.

Bebyggelsen utmed befintlig E65 består av gårdar samt av småhus samlade i de mindre byarna Börringe by, Byn och Börringe.

3.3.2. Viktiga målpunkter

Viktiga målpunkter i närområdet till den aktuella vägsträckan är Svedala tätort, Sturup, Börringe kloster, förskolan Börringebarn föräldrakooperativ samt de mindre bebyggelsegrupperna Börringe by, Byn och Börringe. Det finns även en skjutbana belägen cirka 350 meter norr om befintlig E65 och cirka 430 meter väster om väg 813.

3.3.3. Kommunala planer

Översiktsplan En ny översiktsplan för Svedala kommun håller på att tas fram, den antogs i slutet av 2018 men har ännu inte vunnit laga kraft. Denna nya översiktsplan ger en framtidsbild av Svedala kommun år 2045 (Svedala, 2018a), se Figur 9. Utbyggnad av E65 enligt vägplanen överensstämmer med Svedala kommuns planförslag. I den nya översiktsplanen finns också en föreslagen korridor för ny järnväg (Sturupspendeln) redovisad.

Figur 9 Utdrag ur Svedala kommuns översiktskarta till översiktsplan 2010.

Den översiktsplan för Svedala kommun som gäller nu antogs av kommunfullmäktige år 2010 och ger framtidsbilden av Svedala kommun 2025, se Figur 10. Både utbyggnad av motorväg och föreslaget läge för ny järnväg fanns med även i detta förslag. I denna översiktsplan föreslås bland annat utbyggnadsområde som rymmer cirka 50 bostäder Öster om Hindstorp och i anslutning till ett mindre skogsparti söder om E65. Börringe samt Byn är utpekade som område med samlad bebyggelse. Norra Lindholmsvägen och vidare norrut genom ravinen mot Fjällfotasjön är ett utpekat grönstråk som ska utvecklas. Nytt cykelstråk till Sturup och Skurup planeras längs Tittentévägen (väg 814).

3.3.4.

Figur 10 Utdrag ur Svedala kommuns översiktskarta översiktsplan 2010.

Detaljplaner Det finns inga detaljplaner inom utredningsområdet.

3.4. Riksintressen och områdesskydd

Områden av riksintresse är unika miljöer som är speciellt värdefulla ur ett nationellt perspektiv. Vid en avvägning med andra samhällsintressen ska de riksintressanta områdena ges företräde generellt sett. Nedan sammanfattas de riksintressen som återfinns i området. I Miljökonsekvensbeskrivningens kapitel Riksintressen och områdesskydd görs en utförligare beskrivning.

Tabell 2 Sammanfattning av de riksintressen som återfinns i utredningsområdet. Riksintresse Beskrivning Syfte

Riksintressen E65 är utpekat riksintresse Syftet är att förbättra logistiken inom kommunikation för kommunikationer infrastruktur och transport i EU. Ett 3:8 enligt 3 kap 8 § område som är särskilt lämplig för miljöbalken. E65 ingår i anläggningar för kommunikationer Trans European Transport ska därför så långt möjligt skyddas Network, TEN-T som är mot åtgärder som kan påtagligt

utpekat av EU. Vägarna försvåra tillkomsten eller utnyttjandet som ingår i TEN-T är av av sådana anläggningar. särskild internationell betydelse. Befintlig Väg 813 utgör en anslutning till en utpekad flygplats av Väg 813 Malmö-Sturups riksintresse. flygplats

Riksintresse flyg Sturups flygplats Flygplatsen tillhör det nationella basutbudet av flygplatser. Därmed är flygplatsen enligt riksdagens beslut en del av stommen i ett effektivt och långsiktigt hållbart flygtransportsystem som säkerställer en grundläggande interregional tillgänglighet.

Riksintresse för Genom området löper Syftet är att förbättra logistiken inom framtida järnväg riksintresse för framtida infrastruktur och transport i EU. Ett järnväg – Sturupspendeln område som är särskilt lämplig för enligt 3 kap 8 § anläggningar för kommunikationer miljöbalken. ska därför så långt möjligt skyddas Sturupspendeln är en mot åtgärder som kan påtagligt framtida försvåra tillkomsten eller utnyttjandet järnvägsanslutning till av sådana anläggningar. Sturups flygplats och är en del av Ystadbanan som ingår i det av EU utpekade TEN-nätet.

Riksintresse för Hela utredningsområdet Turismens och friluftslivets, främst rörligt friluftsliv för E65 ingår i ett område det rörliga friluftslivets, intressen som är av riksintresse särskilt ska beaktas vid bedömningen enligt 4 kap 2 § av tillåtligheten av miljöbalken, rörligt exploateringsföretag eller andra friluftsliv. Möjligheten till ingrepp i miljön. jakt ingår i riksintresset för rörligt friluftsliv.

Riksintresse för Riksintresset för Detta område ska representera naturvård naturvård, huvuddragen i svensk natur, belysa ”Backlandskapet söder om landskapets utveckling och visa Romeleåsen”. mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Därutöver ska området så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturvård.

Riksintresse för Området är utpekat som Området som utgör ett kulturmiljövård riksintresse för kulturlandskap med månghundraårig kulturmiljövård Börringe- bebyggelsekontinuitet ska så långt Anderslöv (M122) enligt 3 som möjligt skyddas mot åtgärder kap 6 § miljöbalken. som påtagligt kan skada kulturmiljön.

Riksintresse för Väster väg 813 befinner sig Detta är inget riksintresse vars syfte är totalförsvaret området inom riksintresse öppet för allmänheten. Till följd av för totalförsvaret detta samt att inga höga (influensområde) i byggnadsobjekt ska byggas behandlas kategorin ”övrigt” enligt 3 detta riksintresse ej i föreliggande kap 9 § miljöbalken. bedömningen.

3.5. Landskap, natur- och kulturmiljö 3.5.1. Landskapsbild

Längs med den nya vägsträckan berörs inga städer. Samlad bebyggelse utmed befintlig E65 är byarna Byn och Börringe.

Ny E65 dras genom en variation av landskapskaraktärer. Övergripande utgörs omgivningen delvis av ett godslanskap, samt ett öppet och sammanhängande jordbrukslandskap med svag böljande topografi med inslag av åkerholmar och märgelgravar. Detta bryts stundtals av uppvuxen och sammanhållen skogsvegetation, i form av löv- och barrskog. I landskapet finns inslag av småskalig gårdsbebyggelse samt äldre alléplanteringar, märgelgravar och odlingsrösen som indikerar det omgivande landskapets historik och höga kulturvärden. Störst variation av landskapskaraktärer bedöms finnas väster om Väg 813 där öppet jordbrukslandskap, tät skogsvegetation och småskalig gårdsbebyggelse bryter av varandra med korta avstånd. Öster om Väg 813 breder större och mer sammanhängande ytor ut sig, som utgörs av främst jordbruksmark. Se Figur 12 för en illustration hur de olika landskapstyperna inom det aktuella utredningsområdet breder ut sig.

Figur 11 Landskapet karaktäriseras av ett böljande jordbruks- och skogslandskap. Åkerholmar och alléer är utmärkande landskapselement i det öppna odlingslandskapet. Bild hämtad ur Översiktlig landskapsanalys E65 Svedala-Börringe.

Figur 12 Landskapstyper inom det aktuella utredningsområdet, vägkorridoren med ungefärlig vägdragning utmarkerad som rött område respektive svart streckad linje. Orange streckad linje redovisar berörd sträcka av befintlig E65. Illustration hämtad från den fördjupade landskapsanalysen (PM Gestaltning, 2018).

3.5.2. Naturmiljö

Den nya sträckningen kommer att dras igenom ett orört, relativt otillgängligt naturområde som är utpekat som riksintresse både avseende naturvård, kulturmiljö och rörligt friluftsliv. Sträckningens position i förhållande till identifierade naturobjekt ses i Figur 13. Ny vägdragning har utformats för att göra så lite intrång i mark och natur som möjligt, se Tabell 8 för information för vilka naturvärdesobjekt med naturvärde 3 eller högre som bedömt få intrång till följd av projektet. Inom ramen för framtagandet av planbeskrivning och MKB har en naturvärdesinventering enligt Svensk standard, samt inventering av hasselmus, groddjur och en viltutredning genomförts.

Figur 13 Sträckningens position i förhållande till naturvärden i utredningsområdet. Notera att sträckningen anpassats för att göra så lite intrång som möjligt i röda områden – högt naturvärde och orangea områden – påtagligt naturvärde.

Områdesskydd Kring Sege å gäller flytande strandskydd (100 m) i enlighet med 7 kap 13-14 §§ miljöbalken. Med flytande strandskydd (streckad linje, se nedan Figur 14), menas att strandskyddszonen omfattar land- och vattenområden inom 100 m från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd.

Figur 14 Strandskyddat område för Sege å är märkt med röd linje. Elipsen uppskattar utredningsområdet grovt. Karta: Länsstyrelsen Skåne 2018.

Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Inom utredningsområdet finns ett antal biotoper i odlingslandskapet som omfattas av det generella biotopskyddet.

Naturvärdesobjekt Flera naturvärdesobjekt har identifierats i utredningsområdet, se Figur 13. Fyra av dessa bedömdes som naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) och 13 objekt till naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) och de resterande 17 objekten som klass 4. Inga objekt bedömdes som klass 1 eller som lågt naturvärde. De områden som bedömdes ha högt naturvärde är ett ek- och alskogsbestånd med stor andel död ved, gamla träd och intressanta hydrologiska förhållanden samt ett annat ekskogsbestånd där en hotad art noterades. De områden som bedömts med påtagligt naturvärde är ett par områden med uppvuxen lövskog med inslag av ädellövträd.

Förutom utpekade områden med naturvärden noterades två naturvärdeselement som utgörs av två isolerade jätteekar med en rik lavflora med flera naturvärdesarter. Dessa pekades inte ut som objekt till följd av dess isolering. Det finns även en gammal ek vid Tittentévägen där bullerskydd kommer att byggas för fastigheter i Vidarp.

Utöver naturvärdesobjekten identifierades även två landskapsobjekt inom inventeringsområdet. I ett landskapsobjekt är naturvärdet knutet till sambandet mellan olika naturtyper eller större landskapsavsnitt. Det ena objektet utgörs av områdets olika lövskogsbestånd som tillsammans med beståndet utanför inventeringsområdet skapar förutsättning för biologisk mångfald.

Det andra landskapsobjektet utgörs av två åkerholmar och en märgelgrav (naturvärdesobjekt 4, 14 och 22) som utgör öar i det homogena monokulturella jordbrukslandskapet. De utgör värdefulla livsmiljöer för många arter knutna till öppna jordbrukslandskap.

Biotopskydd Inom projektets utredningsområde har 13 platser identifierats som omfattas av generellt biotopskydd, se Figur 15. De 13 objekten utgörs av två åkerholmar, tre odlingsrösen, fyra alléer och fyra märgelgravar. De två östligaste odlingsrösena har antagligen en historia även som märgelgravar. Åtminstone det västra är sannolikt vattenfyllt någon gång under året (dock ej vid fältbesöket), men är dels igenfyllda med stenblock och omgivande marker är dessutom starkt dränerade. De två östliga odlingsrösena samt de sydliga märgelgravarna vid Perstorps gård inventerades även på groddjur.

9 6 7 4 8 14 29

29 34

Figur 15 Aktuella biotopskyddade objekt inom inventeringsområdet. Grönt streck anger allé, grön punkt märgelgrav, blå punkt åkerholme och lila punkt odlingsröse. Bild hämtad från PM Naturvärdesinventering. Numrering enligt naturvärdesinventeringen (NVI).

NVI 4 odlingsröse NVI 6 allé NVI 7 småvatten troligen märgelgrav NVI 8 allé NVI 9 märgelgrav NVI 14 märgelgrav västra, märgelgrav östra NVI 28 allé NVI 29 två åkerholmar med odlingsröse, västra och östra NVI 31 två åkerholmar NVI 34 allé

3.5.3. Kulturmiljö

Stora delar av utredningsområdet faller inom kulturmiljövårdens riksintresseområde samt under regionalt kulturmiljöområde. I området finns det flera skilda kulturmiljöer som under lång tid formats som delar av storgårdsdomänen och godset Börringekloster. Utöver Börringekloster infaller de största kulturmiljövärdena söder om befintlig E65 (Börringekloster) samt vid Byn (gamla Börringe by). I det moderna jordbrukslandskapet har många äldre, delvis lätt överblickbara strukturer och enskilda lämningar som återspeglar godset Börringeklosters stora påverkan på bygden runt omkring bevarats. Banden mellan huvudgården och det omgivande landskapet har varit täta sedan medeltiden och är fortfarande synliga. Som helhet illustrerar landskapet inom utredningsområdet samhällets utveckling från mindre jordbruk till den stordrift som präglar jordbruket runt Börringekloster än idag. Börringe stationssamhälle och tegelbruk har en tydlig koppling till godsmiljön och visar på godsets stora påverkan.

Arkeologiska fynd och kulturhistoriska lämningar återfinns i området. För registrerade fornlämningar i närheten av vägens nya dragning se Figur 16. En kulturarvsanalys och en arkeologisk utredning har genomförts då kulturmiljön anses vara av mycket högt värde. Även en andra arkeologisk utredning genomfördes efter att ny vägsträckning valts. Observerade fynd som gjorts härstammar mestadels från stenåldern, det finns även objekt från yngre järnålder. I nästa skede kommer en arkeologisk förundersökning att ske.

Figur 16 Översikt registrerade fornlämningar vid aktuellt område. Karta: Lst WebbGIS, 2018-03- 21.

3.6. Miljö och hälsa

Den nya sträckningen planeras främst att dras över brukad åkermark norr om befintlig E65. Öster om Väg 813, som befinner sig ungefär i mitten av dragningen för motorvägen, dras den nya vägen genom ett skogsområde och en flack ravin. Inom utredningsområdet finns riksintresse för framtida järnväg Sturupspendeln, E65 är också utpekat riksintresse för kommunikationer, se Figur 17. Delar av utrymningsområdet omfattas av riksintresse för rörligt friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård, se Figur 18-Figur 20.

Figur 17 Kartan redovisar riksintresse för befintlig väg E65 och väg 813 (prickad brun linje), planerad ombyggnad till motorväg E65 (område med bruna fyrkanter) vilket är utredningsområdet för aktuell vägplan samt riksintresse för framtida järnväg (orange prickar).

Figur 18 Karta som redovisar riksintresse rörligt friluftsliv (blå yta). Utredningsområde för vägprojektet är markerat med röd streckad linje.

Genom ravinen rinner ett mindre vattendrag, längre nedströms benämnt Sege å, som har sin början i Fjällfotasjön i norr. I ravinen och på flertalet platsen runtom i landskapet finns kärnområden för kronvilt och området är rikt även på annat vilt.

Figur 19 Karta som redovisar riksintresse naturvård (grön yta). Utredningsområdet för vägprojektet är markerat med röd streckad linje.

Figur 20 Utbredning av riksintresset Börringe-Anderslöv (grå yta) och regionalt kulturmiljöintresse Börringe-Lindholmen (streckad linje). Inventeringsområdet i samband med kulturarvsanalysen är markerat med röd streckad linje. Karta: PM Kulturarvsanalys-E65, Svedala-Börringe.

I arbetet med planen har flertalet inventeringar och utredningar genomförts såsom naturvärdesinventering, groddjursinventering, kulturarvsanalys och bullerutredning.

Människors hälsa har också identifierats som ett skyddsvärda objekt inom ramarna för projektet med hänsyn till tillgänglighet och buller. I området kring det föreslagna alternativet för ny dragning för E65 finns ett antal byggnader och bostadshus. Majoriteten av de människor som vistas i området antas befinna sig i dessa fastigheter.

3.7. Byggnadstekniska förutsättningar 3.7.1. Geologi och geoteknik

Bergarten i området för sträckan är sedimentär och består av kalksten, dolomit och marmor och ligger cirka 50-70 meter under marknivån.

Enligt SGU:s jordartskarta varierar jordarterna något i området för den planerade sträckan. Den huvudsakliga jordarten består till mesta del av lerig morän. Enligt jordartskartan finns det glacial finlera vid de centrala delarna av sträckan. Längst sträckan finns också sektionsvis mindre partier av kärrtorv ovanför den leriga moränen. I närområdet kring Svedala och Börringe finns dessutom mindre partier av isälvssediment och svämsediment. Enligt SGU:s jorddjupskarta är jorddjupet över 50 m i stort sett över hela området.

Figur 21 Jordartskarta (Källa: Sveriges geologiska undersökning).

Under den geotekniska utredning som utfördes mellan januari och juni 2016, inför denna vägplanering, konstaterades de naturliga jordarterna till största del utgöras av ovanliggande mullhaltig jord (från markytan till cirka 0,5 meters djup) på lermorän, med övre delar (mellan cirka 0,5-2 meter) av fyllning med mullhaltig lermorän och med sektionsvis siltiga och sandiga partier. Ovanliggande lager av torv och gyttja påträffades vid några av de undersökta provpunkterna. Vid den östra delen av den planerade sträckan finns ett djupare lager av torv (från markytan ner till cirka 5 meter).

Grundvattenytan vid området har bedömts vara ytlig. Under den geotekniska utredningen mättes grundvattenytan in i ett antal borrpunkter, generellt ligger grundvattenytan vid området cirka 0,5-3 meter under den befintliga marknivån. På vissa platser är grundvattenytan uppmätt till 6-7 meter under den befintliga marknivån, bland annat vid dammen (km ca 2/040) öster om Perstorps gård, norr om nuvarande E65.

3.7.2. Hydrologi och hydroteknik

Utredningsområdet är cirka 1 000 hektar stort, varav större delen består av åkermark, det förekommer även löv- och barrskog. Större vattenförekomster i närområdet är

Fjällfotasjön (cirka 500 m nordväst om anläggningen) och Börringesjön (cirka 1500 m söder om anläggningen). I utredningsområdet finns ett stort antal ledningar för åkerdränering.

Vägen avvattnas idag via vägdiken och trummor till befintliga vattendrag och dikningsföretag. Huvudsakligen är avrinningsriktningen södergående med utlopp i Klosterviken och Börringesjön.

Jorden utgörs av tät lermorän med permeabilitet på 10-9 m/s vilket innebär att dränförhållandena är ogynnsamma längs sträckan. Lokalt finns även områden med högre permeabilitet, vid väg 814/Tittentévägen har exempelvis 10-6 m/s uppmätts.

Alnarpsströmmen är en grundvattenakvifer i berggrunden som sträcker sig från Börringe till Lommabukten, se Figur 22. Den planerade vägsträckan kommer att korsa Alnarpsströmmen. Vid området kring Svedala och Börringe ligger berggrunden, och således Alnarpsströmmen djupt under marknivån, cirka 50 meter.

Figur 22 Alnarpsströmmens utbredning (Källa: Vatteninformation Sverige - VISS).

3.8. Masshantering och förorenade områden

Det undersökta området utgörs idag huvudsakligen av skogs- och åkermark men kommer att byggas om till vägområde. Undersökningsområdet ligger inom riksintresse för bland annat det rörliga friluftslivet, kulturvård samt naturvård och hyser objekt med höga naturvärden. Delar av vägplanen ligger även inom strandskyddat område. Den generella målsättningen är att massor ska kunna återanvändas inom projektet.

Den geotekniska undersökningen har visat på fem områden med sämre geotekniska egenskaper såsom torv och gyttja. Det rör sig om en mäktighet på mellan 1,5–5,5 m. Dessa massor kan på grund av sitt höga pH-värde inte spridas på närliggande marker utan måste forslas bort. Det rör sig totalt om 40 000 m3 massor som behöver fraktas bort.

Inga halter i jord över de tillämpade riktvärdena för MKM har uppmätts under föreliggande markundersökning. Förutom i enstaka punkter där halter av PAH-H

26 påvisats i halter marginellt överstigande KM ligger resterande prover under både riktvärdena för KM och MKM.

3.8.1. Mark- och luftledningar

Mark- och luftledningar finns inom utredningsområdet. De ledningsägare som berörs av vägplan för E65 Svedala – Börringe är Skanova, E.ON, Svedala kommun samt två markägare. De ledningsslag som finns i området är el (mark- och luftledning), fiber, dag- och spillvatten, vatten samt åkerdränering.

Samtliga kända ledningar finns redovisade på ritningsnummer 101W5101-101W5115.

3.8.2. Belysning

Befintlig cirkulationsplats är belyst med tre högmaster. En väderstation finns på en av masterna. Vid cirkulationsplatsens södra sida finns ett belysningsskåp tillhörande Trafikverket. Börringe stationsväg är belyst längs östra sidan. En fem meters beslysningsstolpe finns vid korsningen mellan nuvarande E65 och Börringe Kyrkoväg, stolpen matas från kommunens belysningsanläggning. Belysning finns även på Börringe rastplats där infotavlor samt toaletter har belysning. I övrigt finns ingen vägbelysning inom utredningområdet. A.l skane.se

3.8.3. Avvattning

Nya dragningen av väg E65 ligger i huvudavrinningsområdet Sege å som är cirka 335 km² stort (Ekologigruppen, 2016). Den planerade vägen sträcker sig genom fyra av SMHI definierade delavrinningsområden, se Figur 23. I löpande ordning som nya vägen korsar områdena från väst till öst är avrinningsområdena:

• Utloppet av Yddingesjön - avvattnas åt nordväst • Utloppet av Fjällfotasjön - avvattnas åt söder • Inloppet i Klosterviken - avvattnas åt söder • Inloppet i Börringesjön - avvattnas åt väster

Figur 23 Delavrinningsområden och avrinningsriktning enligt SMHI.

3.8.4. Byggnadsverk

Två befintliga vägbroar finns inom utredningsområdet. Båda vägbroarna är belägna strax öster om cirkulationsplats med väg 813, se Figur 24.

Figur 24 Läge på befintliga broar.

Vägbron närmast cirkulationsplatsen med anläggningsnummer 12-1196-1 ägs av Trafikverket. Bron byggdes 1970, se figur 25. Den andra vägbron byggdes 1959 och benämns som Bro över bäck. Anläggningsnummer är 12-528-1 och ägs av Trafikverket, se Figur 26.

Figur 25 Befintlig vägbro över gångväg

Figur 26 Befintlig vägbro över bäck

Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv

4.1. Val av lokalisering

Figur 27 Visualisering av nya E65 placering i landskapet med svart streckad linje, orange streckad linje symboliserar dagens dragning för väg E65.

Val av lokalisering bygger på vägutredningen från år 2006 där korridor 2A förespråkades med bland annat följande motiv (se ställningstagande 2011-07-05):

• bedöms ge minst miljöpåverkan sett till utbyggnad av väg och järnväg • mest fördelaktigt för kulturmiljön, förbättrar samband mellan Börringe kloster och Byn

• alternativet kräver ingen cirkulationsplats i öster vilket förbättrar framkomligheten

• farligt gods går på längre avstånd från bebyggelse

Då vägplanens fortsatta arbete har inneburit att ny kunskap har tillkommit avseende frågor som påverkar sträckningen av den nya vägen, har beslutet daterat 2011-07-05 förtydligats och kompletterats med en mindre justering av korridorens utbredning för alternativ 2A. Vägplanens fortsatta arbete har omfattat inventeringar och utredningar avseende kulturmiljöanalys, naturvärdesinventering inklusive inventering av skyddsvärda arter samt viltutredning. Resultatet av utredningarna har legat som underlag för fortsatt detaljerad studie av vägutformningen.

För att ta den hänsyn som krävs, baserat på resultatet i utredningarna, beslutade Trafikverket 2016-05-26 att korridoren utvidgas söderut vid gården Perstorp samt norrut vid Byn.

Skälen till kompletteringen är sammanfattningsvis följande:

• Minskad påverkan på naturvärdesobjekt klass 2 och 3 • Minskat intrång på gården Perstorp • Bättre hänsyn till kulturvärdena mellan gårdsbebyggelsen och omgivande ytor. • Bättre inpassning till landskapet vid passage förbi ravinen och det kuperade landskapet i anslutning till ravinen

• Minskat behov av utgrävning av fornlämningar norr om Byn • Minskad påverkan på allén norr om Byn. Vägen kan passera på ett parti där allén är enkelsidig istället för dubbelsidig.

4.2. Val av utformning

Bro över ravin med underliggande landskapsbro och bullerskydd Allé Håkanstorpsvägen Vatten B (NVI 14 - märgelgrav)

Allé

Damm Vatten A (NVI 7 - märgelgrav)

Bullerskydds- vallar Rastplats

Rörbro

Befintlig E65

Figur 28 Översiktskarta med ny E65. Allér som påverkas är markerade. Bullerskyddsvallar är markerade i orange. Befintlig E65 är markerat i rött.

4.2.1. Föreslagen åtgärd

En ny sträcka för väg E65, mellan Svedala-Börringe, utformas som fyrfilig motorväg till strax öster om väg 813. Motorvägen utformas med 3,5 m breda körfält med tvärfall 2,5 %. Antalet körfält är två i vardera riktning. En 2,5 m bred mittremsa med räcken separerar körriktningarna. Utformningen för inre vägren är 0,5 m bred och yttre vägren 2,0 m. Bredden på stödremsan är generellt 0,25 m utom vid räcke då den breddas till 0,5 m. Utanför stödremsa utförs inre släntlutning med lutning 1:4. Vid skärning görs dikesbotten 0,5 m bred. Yttre dikeslutning utförs med lutning 1:4. Yttre släntslutning utförs med lutning 1:2, se Figur 29.

Figur 29 Typsektion för fyrfilig motorväg med 3,5 m breda körfält och tvärfall 2,5 %.

Vidare öster om väg 813 fortsätter dragningen för ny E65 som en 2+2-väg med 3,5 m breda körfält med tvärfall 2,5 %. Antalet körfält är två i vardera riktning. En 0,5 m bred mittremsa med räcke separerar körriktningarna. Inre och yttre vägrenar är 0,5 m breda. Bredden på stödremsan är generellt 0,25 m utom vid räcke då den breddas till 0,5 m. Utanför stödremsa utförs inre släntlutning med lutning 1:4. Vid skärning görs dikesbotten 0,5 m bred. Yttre dikeslutning utförs med lutning 1:4. Yttre släntslutning utförs med lutning 1:2. Se Figur 30.

Figur 30 Typsektion för 2+2-väg vid bank/skärning.

Hela sträckan kommer förses med faunastängsel. Inga vändplatser föreslås för Trafikverkets driftsfordon då vändmöjligheter ges vid ny trafikplats.

Referenshastigheten är 110 km/h för motorväg och 100 km/h för 2+2-väg. Minsta horisontalradie är 1035 m för motorväg och 1000 m för 2+2-väg. För motorväg är minsta konvexa vertikalradie är 5000 m medan den minsta konkava horisontalradien är 5500 m. Båda dessa värden är lägre än kraven i VGU, men de ligger på en delsträcka där befintlig väg följs. För 2+2-väg är minsta konvexa vertikalradie är 10000 m och minsta konkava horisontalradien är 20000 m.

Nedan följer beskrivning av vägens utformning från väster till öster. Föreslagen lösning redovisas även på plankartor samt illustrationskartor, ritningar 100T020115 samt 100T050115.

4.2.2. Utformning väst till öst

Figur 31 Närbild på breddning av väg väster Tittenté (väg 596) och Fjällfotavägen (väg 814), samt ny bro över befintlig E65.

Vägsträckningen tar vid där befintlig motorväg slutar strax öster om Svedala. De första 1500 metrarna breddas befintlig E65 på södra sidan till motorväg. Här förekommer ett odlingsröse på norra sidan och ett fornlämningsområde (boplats) på södra sidan. Över E65, i höjd med väg 814 och 596 (Fjällfotavägen och Tittentévägen), byggs en ny vägbro (anges som bro vid Tittente) som kopplar samman vägarna. Fjällfotavägens dragning kommer att justeras något, och där vägen tas bort ska marken återställas till åkermark. 1-3 träd i befintlig allé längs med Fjällfotavägen norrut kommer behöva fällas, se Figur 32. För kompensationsåtgärder se stycket om Landskapselement i Miljökonsekvensbeskrivningen.

Precis väster om bron vid Tittente viker vägen svagt av åt nordöst och passerar söder om Perstorps gård i skärning samt på bank. Vid denna korsning förekommer en märgelgrav. Här har större vattensalamander och ätlig groda observerats. Inget intrång kommer att ske i denna. Mellan Perstorps gård och befintlig E65 förekommer även en allé bestående av sju träd. Samtliga träd kommer troligtvis att fällas för den nya vägdragningen. Denna allé kommer precis som allén vid Fjällfotavägen kompenseras med nya träd söder om befintlig E65. Genom att förlägga vägen söder om Perstorps gård påverkas inte eventuella förekomster av fladdermöss som möjligtvis kan finnas i gårdens norra ekonomibyggnad. Likaså påverkas inte skogs- och naturområden med höga naturvärden som finns norr om gården.

Figur 32 Översikt befintlig E65 och väg 813 (Sturupsvägen). Ny trevägskorsning och föreslagen nyplantering (lika som omgivningen). Här syns även kompensationsåtgärder vad gäller allén vid Fjälfotavägen och allén vid Perstorps gård – träden föreslås planteras söder om befintlig E65. Vid Perstorps gård, parallellt med E65 på den norra sidan, anläggs en bullerskyddsvall, cirka 3 meter hög. Bullerskyddsvallen föreslås grässås och planteras med buskar för att bidra till en naturlik avskärmning mellan Perstorps gård och E65. Österut skär ny vägdragning igenom grusvägen som ansluter till Oravägen vid Perstorps gård. Befintlig grusväg tas bort och marken återställs till öppen åkermark.

Söder om E65 i höjd med Perstorpsgård växer en jätteek cirka 2,5-3 meter från vägkanten i skogskanten. För att motverka intrång i området runt jätteeken föreslås att vägräcken anläggas förbi eken, på så sätt kan slänten kan ställas brantare. Bullervallen ersätts av bullerplank precis vid eken.

Efter Perstorps gård går E65 söder om märgelgrav i en upp till 4 m djup skärning på åkermark. Skärningen fortsätter genom ett skogsparti och ravin som sedan tidigare varit ett viktigt viltvandringstråk från Fjällfotasjön till Börringesjön via ravinen. För att minimera barriäreffekten som befintlig E65 har haft, och framtida dragning för E56 kommer få på viltstråket mellan Fjällfotasjön och Börringesjön, föreslås en landskapsbro utformad som en balkbro, med viltpassage undertill. Se Figur 33 för placering och Figur 34 för förslag på utformning av bron.

Figur 33 Placering för landskapsbro över ravin.

Figur 34 Sektion av ny landskapsbro över ravinen som går över Fjällfotabäcken. Under går en passage för vilt.

Vägen fortsätter norr om ett ekbestånd med höga naturvärden, samt norr om (i nära anslutning till) åkerholmar/odlingsrösen. Därefter anläggs en vägbro i korsningen med väg 813 som går mot Sturups flygplats. Vägbron utformas med två droppar på väg 813 som går över E65, sydöst om denna ska även en rastplats anläggas, se Figur 35. Här har även en fornlämning identifierats i samband med arkeologisk utredning. Hela anläggningen har anpassats för att medföra så liten intrång i kulturmiljön som möjligt då vägdragningen har anpassats efter resultat från arkeologiska utredningar. Detta medför att den överbelastade E65 som idag går igenom värdefull kulturmiljö så som Börringekloster och Byn kommer medföra reducerad störning när befintlig E65 status som motorväg upphävs. Ny E65 ger således möjlighet till utveckling av området kring Börringekloster.

Öster om väg 813 dras ny E65 igenom befintlig dagvattendamm strax väster om Håkanstorpsvägen. Dammens funktion är delvis att rena dagvatten från omgivande jordbruksverksamhet från kväve. En föreslagen åtgärd i samband med ny vägdragning föreslås dammen breddas med motsvarande yta som nytt vägområde kräver, detta med syfte att bibehålla dess kväverenaden funktion. Breddningen föreslås ske i dammens nordöstra del, norr om nytt vägområde. Som en kompletterande åtgärd föreslås en undervattensvall anläggas i dammen för att bidra till att vatten omsätts till den tillkommande delen av dammen. Förslagsvis utformas dammen med en undervattenskulle där vattenväxter som kan binda kväve kan planteras. Under den nya E65, precis efter dammen, anläggs en rörbro. Öster om rörbron skär ny vägdragning igenom Håkanstorpsvägen. På den norra sidan ansluts Håkanstorpsvägen till en ny mindre serviceväg som kommer gå längs ny E65 österut. På den södra sidan av E65

avslutas Håkanstorpsvägen med en ny vändplan. Som kompensationsåtgärd för de träd som tas bort i allén längs Håkanstorpsvägen föreslås komplettering av allén med nya träd söder och norr om ny E65.

Figur 35 Trafikplatsen utformas med två droppar på väg 813 som går över E65. Visualiseringen visar även ny rörbro under E65, dammen väster om Håkanstorpsvägen, samt placeringen för ny rastplats.

4.3. Åtgärder på befintlig vägar 4.3.1. Befintlig E65

Befintliga E65 föreslås byggas om till en lokalväg och ingår där efter i det sekundära vägnätet. Lokalvägen kommer att ge den långsamtgående trafiken och cykeltrafiken en egen sträckning i öst-västlig riktning. Ombyggnaden av det nya vägrummet ska eftersträva att minskas både fysiskt och visuellt samt att stärka kopplingen till omgivande Börringekloster.

Befintlig E65 föreslås anläggas med ett körfält, 3,25 meter breda, i vardera riktning, ny föreslagen hastighetsreglering är 70 km/h. Genom att minska respektive befintliga körfält blir den nya vägbredden cirka 9 meter inklusive stöd- och vägremsa. Detta möjliggör utrymme för att förbättra cykelkopplingarna längs med sträckan samt att återställa vissa vägpartier med återplanteringar som ska överstämma med omgivande landskaps- och naturkaraktär. Längs den södra sidan av befintlig E65 anläggs en separerad gång- och cykelväg med 2,5 meter i bredd. En grässådd skiljeremsa, 2 meter i bredd, föreslås anläggs mellan gång- och cykelväg och körfält. Skiljeremsan utförs som ett avvattningsdike. För att undvika branta slänter föreslås dikets djup till 0,3 m istället för rekommenderade 0,5 m.

Före detta vägytor som frigörs anpassas till det befintliga landskapet. Detta genom att befintliga vägdiken söder om vägen minskas eller tas bort och genom markmodellering.

Planteringar görs lika omgivning exempelvis öppen mark med ängsvegetation, naturlika planteringar med träd och buskar.

En ny cykelkoppling skapas ner till förskolan vid Börringe kloster. Cykelvägen dras genom befintlig skogsdunge. Den nya gång- och cykelvägen innebär att en befintlig garageutfart påverkas. Hänsyn bör tas till uppvuxna träd och trafiksäkerhet. Även infarten till Börringe kloster minskas.

Utöver att minska vägbanan genomförs tre åtgärder längs med befintlig E65 för att bygga om aktuella sträckan av E65 till en lokalgata. Åtgärderna är att riva befintlig cirkulationsplats och ersätta med en trevägskorsning, riva påfarten från väg 671 samt riva och återställa marken vid den befintliga rastplatsen. I samband med iordningställande av E65 till en lokalväg avlägsnas befintligt viltstängsel, skyltar och vägräcken. Genom hastighetssänkning och borttagande av viltstängsels förbättras förutsättningar vilt att passera över befintlig E65. Ingen förändring kommer att genomföras av befintliga busshållplatser.

Figur 36 Närbild av ny korsning vid nuvarande dragning för E65, samt bro under E65 vid väg 812.

När cirkulationsplatsen tas bort finns en möjlighet att bättre anpassa vägrummet till omgivningen och minska vägens barriäreffekt. Åtgärden är menad att minska befintliga E65 vägrum och skapa karaktär av en landsväg med längsgående gång- och cykelväg.

För att anpassa vägen till omgivningen skapas ny öppen hagmarkskaraktär nordöst om vägen och befintlig trädunge kompletteras. Nordväst om vägen anpassas området till den befintliga skogsplanteringen med plantering av nya träd och buskar. Detta skapar utrymme för en eventuell framtida restaurering av trädgårdsanläggningen. Nya

37 hästkastanjer planteras i luckor i kastanjeallén längs den gamla landsvägen söder om trevägskorsningen vilket stärker områdets kulturhistoriska värden.

Den nya gång- och cykelvägen till Börringe kloster utformas med skiljeremsa och anpassas till befintliga träd längs med befintlig skogskant. Infarten till Börringe kloster smalnas av och entrén förstärks med ny skyltning.

4.3.2. Sekundära vägar

Väg 814/596 Vägen utformas för referenshastighet 60 km/h. Minsta horisontalradie är 210 m vilket ligger inom kravet i VGU för hastigheten 60 km/h. Minsta konvexa vertikalradie är 600 m medan den minsta konkava horisontalradien är 600 m. Båda dessa värden ligger inom kraven i VGU.

Väg 813 Vägen utformas för referenshastighet 80 km/h. Minsta horisontalradie är 600 m vilket ligger inom kravet i VGU. Minsta konvexa vertikalradie är 3000 m medan den minsta konkava horisontalradien är 5000 m. Båda dessa värden ligger inom kraven i VGU.

Väg 812/Bef E65 Vägen utformas för referenshastighet 60 km/h men på delsträckor i anslutning till bron kommer vägen utformas för 40 km/h. Minsta horisontalradie är 90 m vilket är lägre än kravet i VGU för 60 km/h. Minsta konvexa vertikalradie är 600 m medan den minsta konkava horisontalradien är 800 m. Båda dessa värden ligger inom kraven i VGU.

Håkanstorpsvägen Ny E65 kommer utgöra en barriär för denna väg. Vägens norra del kommer att ledas parallellt med ny E65 för att sedan anslutas till befintlig/ny E65. Vägens södra del kommer troligtvis att upphöra.

4.3.3. Ny rastplats

I anslutning till den nya trafikplatsen på väg 813 föreslås en ny rastplats. Placeringen av den nya rastplatsen utreds i Beslutsunderlag för lokalisering av ny rastplats utmed E65. Förslaget utgår från att det finns goda möjligheter att anlägga en trafiksäker och tillgänglig rastplats, samt att det finns intressanta målpunkter i området som exempelvis kulturmiljön Börringe kloster samt goda möjligheter att skapa en naturskön rastplats med siktlinjer mot närliggande odlingsmark, trädalléer och gårdsbebyggelse. Se Figur 37 för utformningsförslag.

Figur 37 Skiss över förslagen utformning för ny rastplats. Ortofoto: © Lantmäteriet.

4.3.4. Broar och andra byggnadsverk

Nedan följer en sammanställning av de broar som planeras i projektet, se Tabell 3. Se Tabell 4 för en sammanställning av samtliga större åtgärder i anslutning till ny och befintlig dragning av E65.

Tabell 3 Sammanställning av broar från väst till öst Fri Namn i Total Fri Längd- Konstruk- bro- MKB och Namn i BaTMan* brolängd höjd tionstyp bredd vägplan mätning (m) m() (m)

Bro vid Tittente Bro över väg 2,0 km NV 1/520 Balkbro Ca 68 6.5 4.7 (814 går över Börringekloster – Alt 1 E65) K-nr: 100-547-1

Bro över väg 2,0 km NV 1/520 Balkbro - Ca 57 6.5 4.7 Börringekloster – Alt 2 snedbening

K-nr: 100-547-1

Landskapsbro Bro över bäck 1,0 km 2/730 Balkbro Ca 72 9.5 + 9.5 - NV Börringekloster

K-nr: 100-548-1

Trafikplats Bro över väg 0,8 km N 3/557 Balkbro Ca 67 9.0 4.7 Börringekloster, Södra (813 går över Sturupsvägen – Alt 1 E65) K-nr: 100-549-1

Bro över väg 0,8 km N 3/557 Balkbro - Ca 57 9.0 4.7 Börringekloster, Södra snedbening Sturupsvägen – Alt 2

K-nr: 100-549-1

Rörbro Bro över väg 0.7 km NO 4/050 Rörbro Ca 50 Ca 20 2.5 Börringekloster

K-nr: 100-1051-1

Bro vid Bro över väg 0,8 km V 4/938 Plattramsbro 22 (fri 16.5 4.7 Börringe kyrka Börringe kyrka – Alt 1 öppning)

(812 går under K-nr: 100-550-1 E65)

Bro över väg 0,8 km V 4/938 Plattramsbro 12 (fri 16.5 4.7 Börringe kyrka – Alt 2 öppning)

K-nr: 100-550-1

*BaTMan, Bridge and Tunnel Management, eller på svenska Bro och tunnelförvaltning, är ett branschgemensamt system för förvaltning.

Tabell 4. Sammanställning av större åtgärder i anslutning till ny och befintlig E65.

Åtgärd Innebörd

Påfart Påfart från Malmö i riktning mot Ystad

Påfart Påfart från Ystad i riktning mot Malmö

Avfart Avfart från Malmö i riktning mot Ystad

Avfart Avfart från Ystad i riktning mot Malmö

Vägen utformas för referenshastighet 60 Väg 814/596 (Fjällfota- och Tittentévägen) km/h men kommer att anpassas där förutsättningar kräver det

Vägen utformas för referenshastighet 80 Väg 813 (Sturupsvägen) km/h

Vägen utformas för referenshastighet 60 Väg 812 (Börringe Kyrkoväg) km/h men på delsträckor i anslutning till bron kommer vägen utformas för 40 km/h

Planskild korsning (Bro vid Tittente (814 går Ska byggas mellan ny E65 och väg 814/596 över E65)) (Fjällfota- och Tittentévägen)

Planskild korsning (Bro vid Börringe kyrka Ska byggas mellan ny E65 och väg 812 (812 går under E65)) (Börringe Kyrkoväg)

Trafikplats Sturup En trafikplats anläggs i korsningen med väg (813 går över E65) 813 som går mot Sturups flygplats.

Befintlig E65 kommer att anslutas till väg 596 3-vägskorsning (Tittentévägen) via en 3-vägkorsning (typ A)

Väg 813 ansluts idag till befintlig E65 med en 3-vägskorsning cirkulationsplats. Eftersom trafikmängden kommer bli betydligt mindre på befintlig E65

kommer cirkulationsplatsen tas bort och ersättas med en 3-vägskorsning (typ A)

Vid befintlig anslutning från väg 812 till 3-vägskorsning befintlig E65 anläggs en 3-vägskorsning (typ A)

På befintlig E65 anläggs en gång- och cykelväg på södra sidan av vägen mellan Gång- och cykelbana Börringekloster (där ansluts den till befintlig väg) till väg 812 (Börringe Kyrkoväg)

I anslutning till den nya trafikplatsen Sturup Rastplats på väg 813 (Sturupsvägen) anläggs en ny rastplats

En ny landskapsbro med passage under för vilt anläggs i med ny dragning för E65. Landskapsbro Landskapsbron kommer gå över den södra delen av ravinen, väster om väg 813.

Rörbro för kor och vilt i östra delen av ny E65 Rörbro (vid Håkanstorpsvägen)

4.3.5. Mark- och luftledningar

Flertalet mark- och luftledningar påverkas av ombyggnaden och behöver läggas om.

4.3.6. Belysning

Ny belysning skall vara energieffektiv och dimensioneras enligt krav och riktlinjer i VGU. Belysningsbehovet på ny trafikplats där ny E65 korsar väg 813 på Södra Sturupsvägen med nya av- och påfarter till ny sträckning E65 ska vara väl avbländad, belysningsklass C5.

Den planerade rastplatsen som ligger i anslutning till ny cirkulationsplats skall belysas med belysningsklass C5. Belysning på befintlig rastplats rivs. Befintlig belysningsanläggning i cirkulationsplatsen på den nuvarande dragningen för E65 rivs i sin helhet. Detta i samband med att cirkulationsplatsen byggs om till trevägskorsning.

4.3.7. Avvattning

Föreslagen avvattningsanläggning innebär att dagvatten avleds via vägdiken, trummor och ledningar samt med hjälp av två nya pumpstationer till recipient, se Figur 38.

Figur 38 Översikt över föreslagen avvattningsanläggning.

Lågpunkter som kan bli kritiska vid hantering av dagvatten är vid sektion 1/550 och 4/950 där Fjällfotavägen och väg 812 går under väg E65 i viadukter. Här föreslås pumpstationer för avledning av dagvatten från de instängda områdena.

Vägdagvatten fördröjs för att minska belastning både av flöde och föroreningar till recipient som uppstår på grund av den planerade vägen. Behovet av fördröjning utifrån ett flödesperspektiv beräknas tillgodoses av planerade vägdiken utmed E65.

Dammen som korsas av den planerade vägen vid sektion 3/950 genomleds förslagsvis av två 1600-trummor.

4.3.8. Geoteknik

Väg E65 Det bedöms att det inte finns någon risk för stabilitets- eller sättningsproblem längs sträckan generellt, eftersom vägen går på bank på överkonsoliderad lermorän med en hög till mycket hög skjuvhållfasthet. Där emot finns det risk för risk för stabilitets- och sättningsproblem på vissa platser då planerad breddning av vägen går på organisk jord.

Risk för stabilitets- och sättningsproblem har identifierats mellan

- km ca 0/975 och km ca 1/050, - km ca 2/960 och km ca 3/040, - km ca 3/040 och km ca 3/130, - km ca 3/320 och km ca 3/370, - km ca 3/800 och km ca 3/880, - km ca 3/880 och km ca 3/900 - km ca 4/350 och km ca 4/470

Där vägen går i skärning består jorden mestadels av lermorän men även sandmorän förekommer. Ingen förstärkningsåtgärd eller särskild hantering av grundvatten erfordras längs sträckan.

Förstärkningsåtgärder förordas dock mellan km ca 4/350 och km ca 4/470 där vägen går på ett mäktigt lager av organisk jord. Följande förstärkningsåtgärder kan vara aktuellt

• Fullständig urgrävning

• Partial urgrävning i kombination med nedpressning: En partial urgrävning utförs ned till ca 3-4 m dvs. till underkant lågförmultnad torv. Nedpressning sedan sker med sprängsten på kvarstående högförmultnad torv som ligger kvar mellan 4 och 5,5 m djup. • Ett alternativt till fullständig urgrävning eller partial urgrävning i kombination med nedpressning är pålning med påldäck. Pålning kan lämpligtvis utföras med slagna betongpålar som slås ca 3-5 m i lermorän. Bedömd pållängd är ca 10 m.

Väg 813 (Sturupsvägen) Längs sträckan utgörs de dominerande jordarterna av mulljord som överlagrar lermorän.

Det bedöms att det inte finns någon risk för stabilitets- eller sättningsproblem längs huvuddelen av sträckan eftersom vägen går på bank på överkonsoliderad lermorän med en hög till mycket hög skjuvhållfasthet. Ingen förstärkningsåtgärd eller särskild hantering av grundvatten erfordras längs huvuddelen av sträckan.

Väg 812 Längs med sträckan utgörs jorden huvudsakligen av fyllning och mulljord som överlagrar lermorän och sandmorän. Ställvis förekommer även lera, torv och gyttja.

Det bedöms att det inte finns någon risk för stabilitets- eller sättningsproblem längs huvuddelen av sträckan eftersom där vägen går i skärning består jorden mestadels av lermorän. Däremot vid km ca 0/430 har organisk jord (torv och gyttja) påträffats mellan 3,3 m och 5,9 m; här går vägen endast i ca 3 m skärning vilket betyder att terrassen hamnar på denna organiska jord och därmed föreligger det en risk för sättningar.

Ingen förstärkningsåtgärd eller särskild hantering av grundvatten erfordras längs huvuddelen av sträckan. Förstärkningsåtgärder däremot erfordras mellan km ca 0/400 och km ca 0/450 där vägen går på ett lagar av organisk jord. Fullständig urgrävning är den förstärkningsåtgärd som rekommenderas.

Trafikplats Södra Sturupsvägen, Ramp 1-4 Längs med sträckan utgörs jorden huvudsakligen av mulljord/mullhaltig sand som överlagrar lermorän. Ställvis förekommer fyllning, torv och lera.

Markväg 5 (anslutning till Tittentévägen) Längs med sträckan utgörs jorden huvudsakligen av mulljord och mullhaltig sand som överlagrar lermorän. Ställvis förekommer även fyllning.

Längs med sträckan har inga grundvattenrör installerats. Ingen fri vattenyta kunde observeras i något av borrhålen i samband med skruvprovtagning. Ingen förstärkningsåtgärd eller särskild hantering av grundvatten erfordras längs huvuddelen av sträckan. All mulljord skall avlägsnas.

Eftersom vägen går på bank längs större delen av sträckan skall överbyggnaden dimensioneras för det materialet som används för bankuppfyllnad. Lermorän och sandmorän som frigörs i samband med skärningar längs andra sträckor kan användas för bankuppfyllnadsändamål. Ingen förstärkningsåtgärd eller särskild hantering av grundvatten erfordras längs sträckan.

Bro vid Börringekloster Längs sträckan utgörs de dominerande jordarterna av fyllning som överlagrar lermorän. Bron kan grundläggas på föreslagen nivå på lermorän. Där bron går över bäck utgörs

43 jorden av mulljord och fyllning som överlagrar lermorän och sandmorän. Även här kan bron kan grundläggas på föreslagen nivå på sandmorän eller lermorän.

Bro över väg Börringekyrka Längs med sträckan utgörs jorden huvudsakligen av mulljord som överlagrar lermorän och lokalt sandmorän.

Fri vattenyta har observerats i borrhål AF151 i samband med skruvprovtagning, och bedöms ligga på 2,0 m under befintlig markyta. Detta motsvarar en nivå på mellan +51,3 m. Bron kan grundläggas på föreslagen nivå på lermorän.

4.3.9. Gestaltning

Det finns ett gestaltningsprogram för sträckan där gestaltningsmål och gestaltningsriktlinjer för vägens inre och yttre rum beskrivs i detalj. Det övergripande gestaltningsmålet är att ny vägutformning ska utformas med stor hänsyn till omgivande landskap och bebyggelses karaktär och kvaliteter, samt att föreslå åtgärder som bidrar till att förtydliga trafikmiljön ur ett trafikantperspektiv. Nedan följer en kortare sammanfattning.

Gestaltningsmål För sträckan föreslås det att ny vägdragning för E65 utformas så att trafikanter erbjuds en säker och orienterbar trafikmiljö. Utformningen ska sträva efter att begränsa vägens fysiska intrång i den omgivande miljön med hänsyn till befintliga kultur- och naturvärden.

Ny vägdragning av väg E65 ska gestaltas för att uppnå en samlad arkitektonisk helhet. Samtidigt ska trafikanten uppleva en omväxlande miljö med utblickar till omgivande landskap. Utformning ska ta hänsyn till och, i den mån det är möjligt, minimera intrång på värdefulla områden i form av den öppna och kuperade åker- och jordbruksmarken med inslag av odlingsrösen, märgelgravar och alléer och de mer slutna skogspartierna. Mål för lokalisering och gestaltning av ny vägdragning och åtgärder för befintliga väg E65 är att åstadkomma en ökad förståelse samt läsbarhet för omgivande landskap med höga kulturhistoriska värden. Gestaltning ska även underlätta orienterbarhet för trafikanten. Viktiga strukturer som har brutits i samband med att befintliga väg E65 byggdes, ska om möjligt, återskapas och vägens barriäreffekt ska minskas, både fysiskt och visuellt.

Gestaltningsriktlinjer för utformning av sidoområden Vägens placering, i plan och profil, ska möjliggöra utblickar mot omgivande landskapselement så som alléer, märgelgravar och odlingsrösen. Vägutformning ska utgå ifrån landskapets skala för att uppnå en känsla av en integrerad placering i landskapet vilket ska vara möjligt att uppleva både från vägen och omgivningen. Sidoområdena ska utformas och anpassas efter omgivande topografi för att förankra vägen i det omgivande landskapet. I anslutning till befintlig bebyggelse bör åtgärder genomföras för att minimera negativa effekter av ny vägdragning. I skogsområden föreslås att vegetationsjorden banas av i byggskedet för att sedan läggas på slänten för att bibehålla en naturlig växtflora.

Gestaltningsriktlinjer byggnadsverk Gestaltningsavsikten för nya byggnadsverk är att de ska utformas med hänsyn till omgivande topografi och landskapsbild. Utformning ska signalera en samhörighet till platsen genom anpassning av placering och skala. Ytmaterial och utrustning ska smälta in naturligt i omgivande landskap för att minimera att nya byggnadsverk upplevs som dominerade element i landskapet.

Fem byggnadsverk anläggs längs med den nya vägdragningen; landskapsbro vid ravinen, vägbro vid ny trafikplats över väg 813, vägbro vid Tittentevägen över E65, vägbro väster om Börringe samt en rörbro väster Håkanstorpsvägen. I anslutning till ravinen anläggas en vägbro för att möjliggöra en säker och anpassad viltpassage. Den föreslagna bron utformas som en landskapsbro med viltpassage under för att undvika att skära av viktiga viltstråk.

Ny trafikplats anläggs i form av vägbro över nya vägdragningen och ansluter till befintliga väg 813 genom två droppar med anslutande på- och avfartsramper. Bron utformas som balkbro, alternativt som snedbensbro. Även vägbro mellan Tittentévägen och Fjällfotavägen över E65 föreslås utformas som balkbro alternativt som snedbensbro.

Sett ur gestaltningsperspektiv förespråkas alternativet med snedbensbro för både bro vid Tittentévägen och ny trafikplats vid Väg 813 med motiveringen att den utformningen kan uppfattas mindre markant till omgivningen samt bedöms har ett högre vägarkitektoniskt värde i jämförelse med balkbro.

4.4. Studerade bortvalda alternativ

Trafikverket beslöt den 2017-06-30 att gå vidare med alternativ B, se Figur 28. Nedan görs en kort genomgång av de alternativ som särskilt utretts och valts bort; A, Alternativ för anslutningar vid Börringe (1-4), samt Alternativ för avvattning.

4.4.1. Alternativ A

Vägdragningen skär igenom en allé längs med Fjällfotavägen som har kulturhistoriska kopplingar till en äldre landsväg. Efter Fjällfotavägen dras vägen norr om Perstorps gård. Detta kan komma att bidra till en stark ljud- och visuell barriär för Perstorps gård. Då befintlig E65 görs om till en lokalväg innebär det att Perstorps gård kommer omges, norr och söder om, av två stora fysiska barriärer. Norr om Perstorps gård finns skogs- och naturområden med höga naturvärden som alternativ A ligger kant i kant med vilket med stor sannolikhet kommer resultera i negativ påverkan på dessa värden.

Väster om väg 813 dras alternativ A genom skogspartiet och ravinen som är ett utpekat viltstråk. Dragningen föreslås dras rakt över ravinen vilket innebär en förhållandevis stor brokonstruktion sett till omgivande miljö. Vägen skär genom väg 813 i ungefär samma punkt som i det föreslagna alternativet, därefter skär den genom mitten av den anlagda dagvattendammen samt Håkanstorpsvägen som kantas av en alléplantering. Alternativ A är det alternativ som placerats närmst Byn med kulturhistoriska värden, dragningen bedöms resultera i fysiska och visuella barriärer för boende. Precis som för Perstorps gård innebär alternativet att befintlig bebyggelse i Byn kommer omges av två större vägdragningar.

Figur 39 Översikt för dragning av alternativ A som studerats och valts bort. Error! Reference source not found.

Alternativet har valts bort av nedanstående orsaker:

• Det finns förutsättningar för bra livsmiljöer för fladdermöss i ladan på Perstorpsgården

• Kapar tillförsel av vatten till naturvärdesområdet norr om Perstorpsgården • Perstorps gård hamnar mellan ny E65 och nuvarande E65 vilket gör att de får buller från två håll

• Ligger nära åkerholmen väster om dammen • Går rakt över fornlämningar öster om dammen • Sämre inpassning till landskapet vid passage förbi ravinen och det kuperade landskapet i anslutning till ravinen

4.4.2. Anslutning vid Börringe

Vid Börringe har flera alternativ studerats för anslutning av Börringe till E65.

Alternativ 1 Från Börringe används en upprustad grusväg från Börringe österut till Lemmeströ gårdsväg i riktning mot Ystad. I riktning mot Malmö används en ny väg under den nya dragningen för E65, för att sedan ansluta till motorvägen vid trafikplatsen. Den streckade linjen, se Figur 40, är en markväg för jordbruksfordon. Alternativet har valts bort då det inte är möjligt med mötande trafik under den befintliga bron vid Lemmeströ gårdsväg.

Figur 40 Alternativ 1.

Alternativ 2 Från Börringe används en upprustad grusväg österut till Lemmeströ gårdsväg i riktning mot Ystad och Malmö. En ny markväg anläggs västerut för jordbruksmaskiner samt gång- och cykeltrafik samt en ny planskildhet för Håkanstorpsvägen. Alternativet har valts bort då det inte är möjligt med mötande trafik under den befintliga bron vid Lemmeströ gårdsväg. Se Figur 41.

Figur 41 Alternativ 2.

Alternativ 3 För att komma till Malmö och Ystad kör man på ny väg under den nya E65 och kör sedan på motorvägen vid trafikplatsen. Den streckade linjen är en markväg för jordbruksfordon. Alternativet har valts bort då det blir lång resväg för de som ska mot Ystad, se Figur 42.

Figur 42 Alternativ 3.

Alternativ 4 Ett alternativ har även studerats för en trafikplats öster om Börringe. Detta alternativ har valts bort då de största trafikströmmarna går västerut. Det är även inte samhällsekonomiskt rimligt med en trafikplats med hänsyn till det relativt låga antalet fordon som kör på E65 från Börringe. Tillgängligheten för åkern väster om Börringe blir sämre alternativt behövs ännu en planskildhet för jordbruksmaskiner. Kopplingen mellan Börringe kloster och Börringe blir ur kulturvärdessynpunkt mindre tydligare med en anslutning öster om Börringe.

Figur 43 Alternativ 4, förslag från markägare.

4.4.3. Avvattning

För avvattning har även en ledning för avvattning längs med väg E65 utretts. Vattenledningen skulle ansluta till Fjällfotabäcken i ravinen, alternativt vid bron över ravinen. Detta alternativ har valts bort på grund av nedanstående orsaker:

• Ledningen skulle ligga ca 7-8 m under befintlig mark för att uppnå rätt fall (3 promille).

• Att dra ledningen över åkern är betydligt billigare än att dra den längsmed E65.

• Ledningens längd blir ca 80 m kortare över åkern än om den skulle dras längsmed E65 och släppas ut i ravinen.

• Vid olycka med miljöfarliga ämnen är det olämpligt att dessa kan spridas till ravinen. Detta på grund av de höga grundvattennivåerna och det djurliv som finns här. Även om risken bedöms vara låg skulle konsekvenserna vid en eventuell olycka vara lägre vid släpp i bäcken då punkten är nedströms grundvattnet som är i dagen vid ravinen.

• Vägdagvatten i sig innehåller föroreningar som också kan bidra till negativ påverkan på miljön på lång sikt. Dagvattenlösningen kommer i stort att utformas i öppna diken vilka bidrar till ökad rening. Det är ändå mer fördelaktigt att släppa vägdagvattnet nedströms ravinen.

4.5. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs

Utöver hänsyn till omgivande miljö och människors hälsa som tagits med i vägens lokalisering och utformning redovisas i vägplanen ett antal särskilda skyddsåtgärder. De redovisas på plankartorna, ritning 100T0201-100T02015, samt i Tabell 5 för att förtydliga vad de praktiskt innebär.

Tabell 5 Skyddsåtgärder som fastställs i vägplanen Beteckning Åtgärd Beskrivning

Sk1 Bullerskyddsvall Bullerskyddsvall

Sk2 Bullerskyddsskärm Bullerskyddsskärm

Sk3 Skyddsavstånd mellan luftledning och Minsta avstånd mellan parkeringsplatser vid rastplatsen. parkeringsplats där farligt gods kan förekomma och luftledning ska uppgå till 100 meter.

Sk4 Fastighetsnära åtgärder Bullerskydd av uteplats, byte av fönster och ventiler.

4.5.1. Bedömningsgrunder

Ombyggnaden av E65 har beslutats utgöra väsentlig ombyggnad. Det innebär att följande riktvärden tillämpas för bostäder.

• 55 dBA dygnsekvivalent nivå utomhus, vid fasad och på uteplats

• 70 dBA maximalnivå på uteplats i anslutning till bostad

• 30 dBA dygnsekvivalent nivå inomhus

• 45 dBA maximal nivå inomhus, nattetid

Riktvärdet maximal nivå 45 dBA inomhus gäller nattetid kl. 22-06 och får överskridas högst fem gånger per natt. Riktvärdet maximal nivå 70 dBA får överskridas högst fem gånger per max trafiktimme kl. 06-22.

Riktvärdena utomhus avser frifältsvärden, d.v.s. utan reflexer från egen byggnads fasad. Bullerriktvärden skall tillämpas utifrån vad som är ekonomiskt rimligt och tekniskt möjligt. Samhällsekonomiska beräkningar utgör ett stöd vid val av åtgärd.

Effekter och konsekvenser av projektet

5.1. Trafik och användargrupper 5.1.1. Trafik

En fördelning av trafikmängderna för år 2043 med E65 utbyggd i ny sträckning redovisas i Figur 44. Ny sträckning för E65 kommer att trafikeras av cirka 20 000 fordon per dygn varav cirka 12 procent utgörs av tung trafik.

På nuvarande sträckning för E65 minskar trafiken och trafikmängden ligger runt 450- 1 500 fordon beroende på delsträcka. Andelen tung trafik minskar till 8 procent.

Tabell 6 Trafikflöden (ÅDT, för prognåsår 2043 ombyggt alternativ År 2043

Väg Antal fordon/dygn Andel tung Hastighet (km/h) år 2043 trafik (%)

E65 -V om Sturupsvägen 20 545 11 110 / 90 -Ö om Sturupsvägen 16 361 11 110 / 90

Sturupsvägen -S om E65 2 244 8 80 / 80 -N om E65 6 426 11 80 / 80 Väg 814 350 5 70 / 70 Väg 596 394 7 70 / 70 Väg 671 1 067 7 70 / 70 Väg mellan Börringe 100 5 40 / 40 kyrkbyväg och E65 Börringe kyrkbyväg -V om Nötesjövägen 535 5 40 / 40 -Ö om Nötesjövägen 75 8 40 / 40

Gamla E65 -Ö om väg 596 710 8 80 / 80 -Ö om väg 600 811 8 80 / 80 -Ö om Sturupsvägen -Ö om väg 671 1 518 8 80 / 80 -Ö om förbindelsen 535 5 80 / 80

Figur 44 Trafikprognos (ÅDT) år 2043.

5.1.2. Kollektivtrafik

Längs ny E65 kommer inga anordningar att göras för kollektivtrafiken. Befintliga hållplatslägen längs nuvarande E65 påverkas inte av ombyggnaden. Genom kraftigt minskad fordonstrafik på nuvarande E65 kommer tillgängligheten och säkerheten för kollektivtrafik och passagerare att förbättras.

5.1.3. Oskyddade trafikanter och långsamtgående fordon

På den nuvarande sträckningen för väg E65 avskiljs gång- och cykeltrafiken från fordonstrafiken med skiljeremsa. I kombination med minskade trafikmängder kommer trafiksäkerheten öka och tillgängligheten förbättras för oskyddade trafikanter. Det kommer att bli tryggare och enklare att färdas längs med eller att korsa den nuvarande vägen.

En ny gång- och cykelväg längs Börringe stationsväg innebär att oskyddade trafikanter kan på ett trafiksäkert sätt ta sig till förskolan vid Börringe kloster.

Även långsamtgående fordon kommer enklare kunna passera över och trafikera längs befintlig E65 genom kraftigt minskad fordonstrafik, därmed förbättras säkerheten och framkomligheten.

5.2. Lokalsamhälle och regional utveckling

En stor vinst i den nya dragningen är att befintlig E65 kan göras om till lokalväg med separerad gång- och cykelbana. Detta öppnar upp för bättre kommunikation för oskyddade trafikanter och bilister mellan de mindre områdena/byarna Vidarp, Börringekloster, Byn, Börringe och Nötesjö samt även för restaureringar av de värdefulla kulturmiljöerna som finns här. Ett sådant område är den tidigare köksträdgården belägen i det västra hörnet av Väg 813 och E65. Detta är en del av det stora kärnområdet (landskapet norr om slottet) avseende kulturmiljö med mycket höga värden.

Utbyggnaden av ny E65 till motorväg ökar även framkomligheten för långväga och regionala person- och godstransporter. Utbyggnaden innebär kortare restid för arbetspendling i relationen Ystad/Malmö och för anslutningsresor till Sturup. Tillgängligheten för godstransporter till hamnen i Ystad förbättras.

5.3. Riksintressen och strandskydd

Nedan görs en sammanställning av hur projektet kan komma att påverka de riksintressen som finns inom utredningsområdet.

Tabell 7 Sammanställning av påverkan på riksintressen inom utredningsområdet. Riksintresse Påverkan

Riksintressen för Konsekvenserna av en ny sträckning kommer kortfattat att trafikslagens bli ökad trafiksäkerhet, ökad kapacitet och minskad restid. anläggningar

Riksintresse för rörligt Byggnationen av flera gång- och cykelvägar, planskildheter friluftsliv och rörbron ökar tillgängligheten i området för fotgängare och cyklister, varför riksintresset gynnas i viss mån. Emellertid motverkas riksintresset då vägen kommer att utgöra en stor barriär i landskapet och tillgängligheten till området blir begränsad.

Riksintresse för Effekterna för naturvård blir varierande. Redan idag är arter naturvård med stor rörlighet såsom vilt starkt påverkade av infrastrukturen i området. Den nya faunapassagen kommer att erbjuda ett bättre alternativ än dagens E65 där ingen faunapassage finns.

Riksintresse för Ombyggnationen är anpassad för att gynna kulturmiljön så kulturmiljövård konsekvensen på riksintresset är positiv. Områdets kärna runt Börringekloster och Byn, liksom söder om slottet, har stor utvecklingspotential när det gäller restaureringsinsatser, både med avseende på park/trädgårdsmiljöer och betesmarker

Strandskydd Där vägen löper igenom ravinen och över Sege å är vattendraget belagt med strandskydd om 100 m på båda sidor. Varken vägen eller bron kommer att påverka

vattendraget eller vattenområdet på annat sätt än genom att bidra med extra beskuggning. Längre bort från vattendraget kommer dock fyllning i ravinens botten att ske samt ytterligare fyllning (vägmaterial) och grävning för att skära ner i ravinens branter. Detta sker inom strandskyddat område. Dels påverkas allmänhetens tillgänglighet till området och dels så påverkas det växt- och djurliv som idag finns där vägen kommer att anläggas.

5.4. Landskap, natur- och kulturmiljö

Nedan görs en sammanfattning av projektets konsekvenser för landskap, natur- och kulturmiljö. I Miljökonsekvensbeskrivningen för projektet görs en utförligare beskrivning.

5.4.1. Landskapsbild

Ny vägdragning kommer påverka omgivande landskapsbild då den dras genom öppen jordbruksmark och uppvuxen skogsmark. Den nya vägdragningen har därför utformats i syfte att åstadkomma en placering som minimerar intrånget på omgivande landskap och kulturvärden, samt förbättrar förutsättningar för vilt. Hänsyn har tagits till omgivande topografi vid släntutformning och åtgärder har föreslagits bland annat i form av anpassning till märgelgravar, område med höga naturområde, återplanteringar, återställning av åkermark samt ombyggnad av befintlig E65 till lokalväg för att minimera vägdragningen barriäreffekt samt påverkan på omgivande landskapsbild. Med anledning av detta bedöms konsekvenser på landskapsbilden bli mindre omfattande.

Ombyggnaden av den gamla dragningen för väg E65 syftar till att minska barriäreffekten och intrycket av vägen. Borttagandet av viltstängslet, samt minskningen från cirka 18000 fordon per dygn till runt 800, möjliggör rörelser för vilt i området. Vägen kommer att knyta ihop de olika byarna och erbjuda en säkrare färdväg. Anläggandet av en gång- och cykelväg, samt avlägsnandet av cirkulationsplats, bidrar till att vägrummet upplevs som mindre vilket också bidrar till att ge sträckan en ökad landsvägskaraktär, samt minskar barriäreffekten av den befintliga vägens dragning.

Sammantaget bedöms konsekvensen för landskapsbilden som liten jämfört med nollalternativet där vägen också utgör ett betydande element i landskapet. Intressets värde bedöms som lågt och störningens omfattning bedöms medföra liten negativ påverkan. Den samlade bedömningen av de miljökonsekvenser som vägdragningen kan ge upphov till bedöms som mindre negativa.

5.4.2. Naturmiljö

Den nya sträckningen kommer att dras igenom ett orört, relativt otillgängligt naturområde som är utsett som riksintresse både avseende naturvård, kulturmiljö och rörligt friluftsliv.

Effekterna för naturmiljön blir varierande. Redan idag är arter med stor rörlighet såsom vilt starkt påverkade av infrastrukturen i området. Den nya landskapsbron kommer att erbjuda ett bättre alternativ än dagens E65 där ingen passage för vilt finns. Jämfört med nollalternativet utgör ombyggnaden således en förbättring. För andra arter med stor rörlighet, som fåglar och fladdermöss, kommer skyddsåtgärder att vidtas för att minimera påverkan. Trots att byggandet av landskapsbron innebär att naturmiljön i viss mån kommer försvinna permanent där denna placeras anses inte förhållandena för naturmiljön i ravinen förändras i stort.

Groddjur Ny E65 kommer på grund av trafikmängden att utgöra en permanent barriär för groddjuren. För att salamandrarnas rörelsemönster inte ska påverkas kommer grodbarriärer att anläggas vid vatten A och B (se Figur 45). Detta gynnar groddjurens säkerhet då barriären gör att djuren inte kan ta sig ut på vägen och innebär en förbättring mot nuläge och nollalternativ. Djuren kommer fortfarande ha tillgång till de livsmiljöer som de kräver (lövskog och kärr) och anses inte påverkas i övrigt så länge den befintliga lövskogsmiljön runt vattnen huvudsakligen bevaras.

Figur 45 Kartan visar lämplig placering av barriärer med styrhinder och ny sträckning (ungefärlig) av E65 samt lokalväg 814. De aktuella våtmarkerna med groddjur är A, B och C men inga barriärer bedöms nödvändiga med anledning av groddjursförekomsten i C.

Vilt Betydande negativa konsekvenser får framförallt intrånget i ravinen, dels på grund av utfyllningen från bron och dels på grund av påverkan på rörelsemönster hos större djur och vilt. Det är främst kronhjort, rådjur och andra rörliga djur som påverkas av den barriär vägen utgör.

Viltpassagen för den föreslagna utformningen av landskapsbron är en underpassage genom ravinen. Placeringen kan medföra problem vid användningen för kronvilt, samt ge begränsad sikt, vilket kan leda till att de känner sig trängda. Åtgärden som helhet medför emellertid en förbättring jämfört med den rådande väganläggningen för väg E65

då den möjliggör en passage för viltet mellan de två olika områdena, vilket inte finns i dagsläget.

Områdesskydd Bron och fyllningen i ravinen kommer att medföra intrång i strandskyddat område. Intrånget i strandskyddet bedöms inte som betydande. Allmänheten har redan idag mycket begränsad tillgänglighet till området och vattendraget (Fjällfotabäcken) är här mycket litet.

Naturvärdesobjekt Tabell 8 sammanfattar de naturvärdesobjekt (av riskklass 3 eller högre) som bedöms få intrång till följd av projektet.

Tabell 8 Redogörelse för naturvärdesobjekt med naturvärde 3 eller högre som bedömt få intrång till följd av projektet. Vänster kolumn anger objektets nummer i naturvärdesinventeringen.

Naturvärdes- Risk- Nr Påverkan Beskrivning Åtgärder objekt klass

22 Hasselbestånd. 3 Delvis Hässle – ett hasselbestånd som Delar av den död avverkning. troligen uppkommit genom ved som återfinns igenväxning av åker eller här kommer att ängsmark. Död ved och gamla flyttas till sidan av stammar förekommer. Inslag av vägen för att spara andra unga lövträd såsom hägg viktiga element i och ask förekommer. området.

Biotopskydd Av de biotopskyddade objekt som identifierats i förutsättningar anses tre objekt (alléer) påverkas helt eller delvis av anläggandet av nya E65. Dessa prövas i samband med vägplanen. De objekt som identifierats är följande:

NVI 6 allé längs Fjällfotavägen Cirka 3-4 träd kommer avverkas vid åtgärder på väg 814. Plantering av minst 4 skogslönnar görs söder om befintlig cirkulationsplats i anslutning till allé. Här kommer hästkastanj planteras, eftersom det överensstämmer med träd i befintlig allé.

NVI 8 allé vid Perstorps gård Hela allén på sju träd kommer avverkas till följd av nytt vägområde och placering av bullervall. Trädplantering kommer i den mån det är möjligt att ske med skogslönn söder om befintlig cirkulationsplats i anslutning till allé NVI objekt 28. Skogslönn har valts ut då arten medför en hög biodiversitet och inte är sjukdomsdrabbad.

NVI 34 allé vid Håkantorpsvägen Uppskattningsvis kommer 6 träd att avverkas. Vägen har anpassats för att minimera antalet träd som behöver tas bort. Återplantering föreslås ske norr och söder om

55 föreslagen vägdragning i de befintliga luckor som finns i allén. Skogslönn kommer att planteras då arten medför en hög biodiversitet och inte är sjukdomsdrabbad.

5.4.3. Kulturmiljö

Kvarlämningar ovan mark som det äldre vägnätet, kyrkoruinen och Byn kommer genom en ny sträckning att gynnas beträffande kulturmiljön. Med föreslagna vägåtgärder möjliggörs framtida restaureringar av området då ny E65 kommer längre bort från området med höga kulturmiljövärden så som Börringekloster och Byn, dock innebär förslaget att några fornlämningsytor kommer att behöva ianspråktas vilket kräver ytterligare utredningar. Den samlade bedömningen av de miljökonsekvenser som vägplaneförslaget kan ge upphov till bedöms som positiv konsekvens, även om det lokalt kan förekomma mindre negativ påverkan på enskilda fornlämningar.

Åtgärden innebär att miljön vid Börringekloster avlastas från trafikbuller och att barriären som befintlig väg utgör kommer att minska något. Den planerade gång- och cykelbana vid Börringekloster och längs befintlig E65 kommer öka tillgängligheten och barriäreffekten av den befintliga dragningen av E65 minskar på grund av reducerad trafik kring Börringekloster och Byn.

5.5. Rekreation och friluftsliv

Den nya sträckningen kommer att dras igenom ett orört, relativt otillgängligt naturområde som är utsett riksintresse både avseende naturvård, kulturmiljö och rörligt friluftsliv. Stora delar av kärnområdet såsom ravinen och skogarna runt denna är idag tämligen otillgängliga. I området finns också en skjutbana med en aktiv skytteklubb. Området runt Byn och Börringekloster skulle kunna ha stora rekreativa värden, dock gör närheten till en stor väg att dessa minskar något.

Då området anses vara mycket otillgängligt idag förväntas konsekvenserna för friluftslivet inte bli allt för stora. Störst positiv påverkan på rekreation och friluftsliv kommer den nya gång- och cykelväg få som anläggs i samband med ombyggnationen av den gamla dragningen av väg E65. Den kommer påverka säkerheten och framkomligheten för oskyddade trafikanter i området. Anläggandet av en ny rastplats, och möjligheter till restaurering av miljöerna runt Börringekloster, skulle kunna locka fler besökare på sikt.

Projektets konsekvenser för rekreation och friluftsliv beskrivs mer utförligt i miljökonsekvensbeskrivningen för projektet.

5.6. Miljö och hälsa

De tongivande värdena i omgivningen ligger framförallt dels i objekt identifierade vid naturvärdesinventeringen och jordbruksmark, dels i kulturmiljön och dels i viltet. Anpassningar av vägdragningen har gjorts för alla dessa intressen. Projektets konsekvenser för miljö beskrivs i Miljökonsekvensbeskrivningen. Nedan görs en kort sammanfattning för de viktigaste aspekterna med fokus på buller, tillgänglighet och trygghet.

5.6.1. Buller

En ökning av trafiken i områden kan få negativa effekter på miljö och hälsa i form av buller. För de byggnader som beräknas utsättas för buller från den nya vägsträckningen, och som omfattas av vägplanen, har den totala ljudnivån beräknats för alla statliga vägar och inte endast begränsats till den sträcka som byggs om. De fastigheter som beräknas få en ekvivalent ljudnivå högre än 55 dBA vid fasad och/eller högre än ekvivalent ljudnivå motsvarande 55 dBA eller maximal ljudnivå 70 dBA vid uteplats kommer utredas vidare.

Enligt bullerutredningen beräknas 8 bostäder från den nya vägsträckningen utsättas för trafikbuller som överskrider riktvärdena:

• Fyra fastigheter vid Byn (Bysmedjevägen och Bynbyn i bullerutredning) • En fastighet vid Perstorps gård (Oravägen 7:3 i bullerutredning) • Tre fastigheter vid Vidarp (Vidarp 226-20 / 226-22 / 226-24)

Efter åtgärden kommer boendemiljön i utredningsområdet påverkas mindre av E65 då denna flyttas bort från bostadshusen och från riksintressets kärnområde, att barriäreffekten minskar och att bullerstörningen i godsmiljön minskar. Effekterna avseende buller anses därför bli positiva. Med föreslagna bullerdämpande åtgärder bedöms konsekvenserna inte bli betydande för de fastigheter som utan bullerdämpande åtgärder har en sämre situation idag. För en översikt av de bullerskyddsåtgärder som föreslås se Tabell 9.

Tabell 9 Beskriver fastställda bullerskyddsåtgärder, samt vilka fastigheter som avses Åtgärd Beskrivning

Erbjudande om Avser fastigheterna: bullerskyddsåtgärder utanför Oravägen 7-3 / PERSTORP 1:1 vägområdet på fönster och/eller ventiler Vidarp 226-24 / BÖRRINGEKLOSTER 1:56 Vidarp 226-22 / BÖRRINGEKLOSTER 1:56 Erbjudande om Avser fastigheterna: bullerskyddsåtgärder utanför Oravägen 7-3 / PERSTORP 1:1 vägområdet på uteplats Vidarp 226-24 / BÖRRINGEKLOSTER 1:56 Bysmedjevägen 21 A/B / BÖRRINGEKLOSTER 1:56 Bullerskydd på landskapsbro Landskapsbro med passage under avsedd för klövvilt och andra större djur. Landskapsbron kommer förses med bullerskydd. Bullerskyddsvall vid vägbana Avser fastigheterna: Oravägen 7-3 / PERSTORP 1:1 Vidarp 226-24 / BÖRRINGEKLOSTER 1:56 Vidarp 226-22 / BÖRRINGEKLOSTER 1:56 Vidarp 226-20 BÖRRINGEKLOSTER 1:56

5.6.2. Tillgänglighet och trygghet

Säkerhet, miljö och hälsa är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Längs med befintlig väg för E65 anläggs en gång- och cykelväg. Gång- och cykeltrafiken avskiljs från motorfordonstrafiken med cykelfältslinjer och skiljeremsa. Åtgärden kommer, i kombination med minskade trafikmängder, öka trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter.

Då den nya vägens kapacitet kommer öka jämfört med nuvarande dragning kommer risken för köbildning och därmed antalet olyckor att minska. Placering av faunastängsel och tillgång till bra passager för viltet kommer att bidra till en minskning av olyckor knutna till viltet. Långsamtgående fordon kommer enklare kunna passera över och trafikera längs befintlig E65 genom kraftigt minskad fordonstrafik, trafiksäkerheten kommer således att öka även för bilisterna.

5.7. Hushållning med naturresurser 5.7.1. Vattenresurser

Den nya vägsträckan kommer ge upphov till ökad ytavrinning och ökat flöde i de recipienter som tar emot vägdagvatten. Detta kan i sin tur leda till ökad erosion och minskad näringsretention i recipienten, en följd av minskad uppehållstid då flödet ökar.

Fördröjningen bedöms som tillräcklig och ingen dämning beräknas ske i de ledningar/recipienter där vägdagvattnet kommer att kopplas på.

Där Sege å korsar den planerade dragningen för väg E65 uppskattas höjdskillnaden mellan ån och omgivande mark vara över 2 m. Under förutsättning att höjdskillnaden inte schaktas bort vid vägbygget bedöms risken för översvämning som påverkar bron och vägbanan vara mycket liten.

Mängden tillförda föroreningar kommer för alla parametrar att minska. Trots att halterna för några ämnen når över rekommenderade riktvärden görs bedömningen att minskningen av mängden föroreningar till recipienten som de nya vägdikena bidrar till kommer ge en liten positiv konsekvens jämfört med idag.

5.7.2. Jord och skogsbruk

Jordbruket kommer att bli mer fragmenterat än i dagsläget. Traktorer och övriga maskiner kommer att få något längre körsträcka och 2,75 hektar skog kommer att försvinna, vilket medför högre koldioxidutsläpp.

För jordbruket får ny E65 negativ effekt med minskad odlingsareal, längre körsträcka pga. reducerad framkomlighet, men att konsekvensen inte blir stor utan måttlig till följd av att jordbruksmarken ej utgör det högsta värdet (8-10) i förhållande till regionen (Skåne) samt att möjligheten till att bedriva jordbruk återstår eftersom skiftena är tillräckligt stora.

I enlighet med 3 kap 4 § miljöbalken får jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och 58 detta behov inte kan tillgodoses på ett annat sätt. Att minska köbildning, öka trafiksäkerhet och skapa en tryggare och mer sammanhängande boendemiljö är ett väsentligt samhällsintresse. Inom ramen för arbetet med att ta fram vägförslaget har flera olika alternativ utretts för att få fram det som sammantaget innebär minst påverkan på övriga intressen men samtidigt uppfyller projektmålen. I samma paragraf, 3 kap 4 § miljöbalken, anges även för skogsbruk att om denna har betydelse för skogsnäringen ska den så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk. I aktuellt fall rör det sig om förhållandevis mindre arealer skogsmark som dessutom saknar klassificering.

5.8. Masshantering

Det är främst lermorän som frigörs i samband med schakt vid skärningarna och denna kan användas som fyllningsmaterial för vägbank. Den generella målsättningen är att massor ska kunna återanvändas inom projektet. Totalt uppskattas cirka 356 800 m3 massor att uppstå. Denna mängd inkluderar schakt (från ny E65 inklusive sidovägar, befintlig E65 och trafikplatsen), vegetations- och matjordsavtagning samt bullerskyddsåtgärder.

Uppskattningsvis ska 13 900 m3 massor köras till byggarbetsplatsen om inte återfyll kan lösas. Om det kan lösas uppskattas den totala mängden för återfyllnad att vara 24 300 m3.

Den geotekniska undersökningen har visat på fem områden med sämre geotekniska egenskaper såsom torv och gyttja (organisk jord). Det rör sig om en mäktighet på mellan 1,5–5,5 m. Dessa massor kan på grund av sitt höga pH-värde inte spridas på närliggande marker utan måste forslas bort. Det rör sig totalt om cirka 40 000 m3 massor som behöver fraktas bort.

5.9. Samhällsekonomisk bedömning

En samlad effektbedömning (SEB) har genomförts. Nedan sammanfattas slutsatser från denna.

Den nu gällande Samlad effektbedömningen (SEB) utgår från de åtgärder som beskrivs i kapitel 4.2 Val av utformning.

Som utgångspunkt för den samhällsekonomiska beräkningen har en kostnad på 368 Mkr i prisnivå 2015-06 använts. Kostnaden är framtagen med hjälp av succesiv kalkyl 50%. Den samhällsekonomiska beräkningen visar på en NNK på 1,48, dvs den bedöms lönsam. Känslighetsanalyser är genomförda då objektets kostnad överstiger 200 Mkr. Känslighetsanalyserna visar på NNK mellan -0,07 och 5,60.

Sammanfattningsvis bedöms åtgärderna bidra till minskad restid och restidsosäkerhet. Åtgärden är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar positivt till trafiksäkerheten och bullersituationen och därmed den sociala hållbarheten. Natur- och kulturvärden av riksintresse bedöms påverkas negativt. Breddning, mitträcke samt vägens nya sträckning innebär ökade barriäreffekter för djur och människor. Dock minskas intrånget jämfört med nollalternativet. Riksintresse kulturmiljö gynnas även i stora delar genom att trafiken minskar på väg E65 som går genom riksintresset. Med inarbetade gestaltningsavsikter bedöms åtgärderna påverka landskapsbilden något

59 negativt, främst då nysträckning och den nya trafikplatsen. Konsekvenserna intill vägen blir något större då vägen kommer att ligga som barriär.

5.9.1. Målkonflikter

Trafikverkets intention är att ha en helhetssyn på väganläggningar för att uppnå en effektiv drift, ett underhållsvänligt samt kostnadseffektivt vägsystem. Målet med projektet är i stort att skapa god framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet för alla trafikantgrupper. Då den nya anläggningen för väg E65 ger ökad framkomlighet med ökad hastighet för motorfordon förväntas även ökade utsläpp av klimatgaser. Detta kan ses som en målkonflikt. Av de 12 miljökvalitetsmålen som bedöms på regional nivå i Skåne är prognosen att inget kommer att nås till 2020. För aktuell vägplan har 12 av miljökvalitetsmålen bedömts vara relevanta att behandla i kapitel 9 i tillhörande MKB.

5.9.2. Bidrag till ett samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning

Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Målet med projektet är i stort att skapa god framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet för alla trafikantgrupper. Detta har varit ledande i arbetet med att ta fram förslaget till vägutformningen och det sekundära vägnätet och anses vara uppfyllt. Trafikverket har även tagit fram ett dokument för aktuell vägplan där miljömålen i Skåne och Svedala beskrivs samt hur ny E65 påverkar dessa miljömål, se Trafikverket (2016).

Då åtgärden är en nysträckning kommer effekterna på landskapet bli negativa. Åtgärden kommer också innebära en ökad barriäreffekt för djur och människor vid platsen, dock har åtgärder vidtagits för att minska dessa. Barriäreffekten av den nuvarande dragningen för väg E65 kommer att minska till följd av omlokaliseringen.

5.10. Kumulativa effekter

Kumulativa effekter kan uppstå genom samverkan med andra tidigare, nutida eller framtida aktiviteter. Nedan sammanfattas några av de faktorer som samverkar med aktuellt projekt, en utförligare beskrivning finns i Miljökonsekvensbeskrivningens kapitel Kumulativa effekter.

Sturupspendeln I den nya översiktsplanen finns en föreslagen korridor för ny järnväg med persontrafik redovisad, Sturupspendeln. Fler spår och en ökad trafik ökar riskerna i området något, men järnvägstrafikens mest påtagliga inverkan på miljö och hälsa är buller. Den tätare trafiken av tåg innebär även att eventuella ljusstörningar uppkommer något oftare vilket påverkar boendemiljön. Även byggande och drift av infrastruktur leder till stor energiförbrukning och utsläpp till mark och vatten samt barriäreffekter för djur och människor. Eftersom den befintliga barriären förstärks innebär det dessutom att påverkan på kulturmiljön ökar. Ytterligare en negativ konsekvens av spårutbyggnad är att järnvägsspår och järnvägstrafik hamnar närmare rekreationsmiljöer vilket missgynnar dessa.

Utbyggnaden av järnvägen kan medföra en markavvattning som eventuellt skulle kunna påverka de brunnar och infrastruktur som finns i området.

I ett större sammanhang förbättrar utbyggnaden av den planerade järnvägsförbindelsen Sturupspendeln förutsättningarna för transport på järnväg, vilket på sikt kan bidra till att minska andelen vägtrafik. Eftersom vägtrafiken bidrar med betydligt större utsläpp, bedöms den kumulativa effekten sammantaget medföra positiva konsekvenser genom att andelen lastbilstransporter tillika utsläpp luftföroreningar minskar.

Sturups flygplats Samlade lokala utsläpp av växthusgaser ger global påverkan, för utredningsområdet för ny E65. Både vägtrafiken och flygtrafiken bedöms öka med tiden. Byggande av Sturupspendeln och ökad framkomlighet på E65 ger bättre förutsättningar att kollektivtrafik väljs.

Huvudsakliga faktorer som påverkar utsläpp av växthusgaser är det totala trafikarbetet, bränsletyperna som används och motorernas energieffektivitet. Ökningen av biodrivmedel och mer energieffektivare motorer har gjort att utsläppen minskat, men samtidigt har denna minskning dämpats av en ökning i trafikarbetet.

Bostäder Öster om Hindstorp I översiktsplanen föreslås ett utbyggnadsområde som rymmer cirka 50 bostäder Öster om Hindstorp. Utbyggnaden innebär ett intrång i naturvård och att landskapet förändras när de idag delvis öppna ytorna omvandlas till bostadsområden. Planen innebär att stor yta mark och resurser kommer att tas i anspråk vilket påverkar dessa aspekter negativt. Översiktsplanens utformning och dess föreslagna bebyggelse genererar en viss ökad mängd biltrafik som härrör till de boende. Under byggskedet kommer bullernivån och vibrationer att öka. Detta i kombination med det ökade bullret från väg och järnväg medför en måttlig konsekvens för naturmiljö och hälsa. I driftfasen kommer konsekvensen att minska.

Grönstråk Norra Lindholmsvägen och vidare norrut genom ravinen mot Fjällfotasjön är ett utpekat grönstråk som ska utvecklas. Grönstråk syftar ofta på mer permanenta stråk, vilka inte alltid är lämpliga för rekreation. De kan utgöra skyddszoner vid vattendrag, vallar eller vägrenar och ha flera naturvårdande funktioner, t.ex. gynnade av biologisk mångfald. De kan även vara olika typer av naturstigar och vandringsleder där gynnande av biologisk mångfald kombineras med rekreationsmöjligheter. Ett utvecklat grönstråk i området i kombination med viltpassager som planeras anläggas kommer därmed att bidra till en positiv konsekvens för naturmiljön.8

Gång- och cykelstråk Nytt cykelstråk till Sturup och Skurup planeras längs Tittentévägen (väg 814). Gång- och cykelvägen kommer att innebära ökad säkerhet för oskyddade trafikanter. Projektet att anlägga gång- och cykelbana innebär att utsläpp av luftföroreningar minskar eftersom möjligheten ökar att gå eller cykla istället för att ta bilen. Genom ökade möjligheter att välja cykel kommer även hälsan att påverkas positivt. Tillgängligheten till rekreationsområden och ett rörligt friluftsliv ökar. Dock kommer mark behöva tas i anspråk vilket i kombination med de andra byggnationerna innebär en stor konsekvens för mark, vatten och hushållning med resurser. 61

Förutsättningar för vilt De ostängslade delarna av gamla E65 är bland de mest olycksdrabbade sträckorna i hela Skåne med i genomsnitt en påkörd kronvilt/km/år. Faunastängsel ska därmed sättas upp på båda sidor längs ny sträckning av E65 samt längs väg 813. Vidare ska en landskapsbro byggas mellan Fjällfotasjön och Börringe sjö för att minimera barriäreffekter från ny E65. En ekodukt byggs även vid Lemmeströtorp, denna ska vara färdig i mars 2019. Detta till följd av att öka trafiksäkerheten, måna om djurlivet och bevara kronhjorten.

Norr om Svedala, väster om aktuellt utredningsområde, går väg 108. Denna vägsträcka har drabbats av många viltolyckor i höjd med Bökeberg. De flesta av olyckorna har skett med rådjur men även vildsvin och dovhjort. Nytt faunastängsel anläggs samt faunapassage i plan med viltvarningssystem. Åtgärderna syftar till att minska viltolyckorna i trafiken samt minska barriäreffekten för fauna.

Sammantaget medför alla faunaåtgärder en reducerad barriäreffekt i området då viltet kan med större säkerhet passera vägarna till skillnad från tidigare. Till följd av detta samt utökat faunastängsel längs vissa sträckor ökar även säkerheten betydligt, detta både för trafikanter och för viltet då antalet viltolyckor kommer reduceras. På så sätt skyddas beståndet av bland annat kronhjort samt att störningar på djurliv från vägen reduceras. Detta är således en positiv kumulativ effekt.

5.11. Påverkan under byggnadstiden

Den totala byggtiden inklusive etablering och avetablering beräknas till ca 2 - 3 år. Framkomligheten kommer att bli inskränkt längs befintlig sträcka för E65 under anläggningstiden. För att minimera skada, kostnader och tidsförluster med avseende på trafik, bör anläggningsarbetet planeras så att produktionen blir så effektiv som möjligt.

Den befintliga dragningen för E65 kommer att vara öppen för trafik under hela byggtiden. Under byggnationen kommer hastigheten sänkas till 70km/h vid breddning av väg och 50 km/h vid ny planskildhet, detta görs av trafiksäkerhetsskäl. På sträckan mellan den östra breddningen (ca 300m) och ny planskildhet kommer hastigheten vara samma som tidigare. Under i stort sett hela byggtiden kommer ett körfält i vardera riktningen vara öppna för trafik på befintlig sträckning för väg E65.

Temporära störningar och påverkan miljön och omgivningen i form av transporter av material, damning, buller från arbetsmaskiner med mera kommer att vara ofrånkomliga under byggnadstiden men minimeras genom krav på entreprenörens miljöarbete. Energi och resurser förbrukas i byggnationen men kan minimeras genom bra miljöval samt val av fordon och maskiner med bra miljöprestanda. Med dessa åtgärder bedöms projektets byggskede innebära tillfällig och övergående negativ påverkan på människors hälsa och miljön.

5.11.1. Trafik under byggnation av ny planskildhet väster

Under byggskedet leds trafik på E65 i båda riktningar söder om den planerade planskildheten via en ny omledningsväg. En tillfällig väg byggs väster om planskildheten. Den tillfälliga vägen kopplas till planerad ny väg mellan befintlig E65 och Tittentévägen (som byggs först). Korsningen mot Tittentévägen stängs. Beroende på

62 den tillfälliga vägens standard sänks hastigheten på sträckan, 50km/h rekommenderas. Tillfälliga bullerskydd kan bli aktuellt på sträckan för den tillfälliga vägen.

Figur 46 Förslag till omledning av trafik vid ny planskildhet.

5.11.2. Trafik under byggnation av ny trafikplats

Vid bygget av ny trafikplats med placering på mitten av sträckan kommer trafiken mot Ystad till en början, när ny bro och avfarter på östra sidan byggs, att gå i dagens sträckning längs väg 813/Södra Sturupsvägen, se Figur 47. När detta skede är klart kommer byggnation av avfarterna på västra sidan av ny bro hanteras i två etapper:

Etapp 1 (blå linje): Trafiken kommer under byggande av på- och avfarterna från Malmöhållet både norr och söderifrån att ledas på östra sidan av dropparna.

Etapp 2 (röd linje): När östra delen av dropparna byggs och ansluts till på- och avfarter från Ystad kommer trafiken att flyttas till den västra sidan om droppen.

Figur 47 Ny trafikplats, röd linje etapp 1 samt blå linje etapp 2.

5.11.3. Trafik under byggnation av ny planskildhet öster

Under tiden bro över Börringe kyrkoväg samt nya vägkompletteringar byggs kommer trafiken att ledas via södra delen av E65, i samma sträckning som nuvarande väg, blå linje. Påfarter för Börringe kyrkoväg och Myreholmsvägen behålls. Hastigheten sänks på denna sträcka till 50 km/h. Se Figur 48.

Figur 48 Figur 12 Ny planskildhet östra delen.

Tillfällig nyttjanderätt för upplag och byggvägar För att entreprenören ska kunna utföra sitt arbete tas mark tillfälligt i anspråk för utgöra materialupplag, etableringsytor och byggvägar. Dessa fastställs i plankartorna med symbol T1-6.

Nedan görs en genomgång av de intrång som tillfälligt görs under byggnadstiden, samt motivering för de ytor som tas i anspråk för tillfällig nyttjanderätt.

Tabell 10 visar vad de olika områdena med tillfällig nyttjanderätt innebär. I plankartan Innebörd Beskrivning

T1 Byggvägar och Den tillfälliga nyttjanderätten som byggvägen materialupplag, utgör kommer att löpa längs södra sidan av från byggstart till befintlig E65 fram till västra trafikkorset vid slutbesiktning. Tittentevägen. Efter Tittentevägen anläggs byggvägen på den norra sidan den nya sträckningen för E65. Detta för att göra så lite intrång på åkermark som möjligt.

Tillfällig nyttjanderätt för byggväg är cirka 6 meter bred för att arbetsfordon och transporter ska kunna gå i båda riktningarna. På så sätt behöver inte tunga fordon köra på den nya uppbyggnaden av vägen vilket skulle riskera att terrassen körs sönder, vid blöt väderlek finns det också stor risk för spårbildning.

T2 Etableringsytor, Etableringsytorna placeras för bodar, containers, från byggstart till parkeringar placeras strategiskt för att arbetet slutbesiktning. ska kunna flyta på och för att man ska kunna arbete på flera ställen på sträckningen samtidigt. Ytans storlek varierar beroende på vilken typ av arbete och område som ytan servar.

T3 Anläggning av ny Vid anläggning av broarna krävs ytor för bodar, bro, från byggstart containrar och material. Ytorna är tilltagna för till slutbesiktning. att arbetet ska kunna utföras på ett effektivt sätt.

T4 Omläggning av Dessa områden/ytors storlek är tilltagna för att berörda ledningar, kunna lägga ner ledningar vilket kräver extra från byggstart till ytor för material/ledningar som skall ner i slutbesiktning. marken, samt ytor för den schakt som kommer lagras tillfälligt bredvid ledningsgraven, för att sedan återfylla schakten med.

T5 Tillfällig Ytans används för att torka torv som schaktats nyttjanderätt för upp i projektet. Ytans storlek har uppskattats upplag. vara tillräcklig enligt geotekniker.

T6 Tillfällig väg allmän Tillfällig nyttjanderätt för att kunna leda om trafik, från trafiken längs E65 i båda riktningarna när bron byggstart till vid Tittentevägen anläggs. förrättning.

Samlad bedömning

6.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen

Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Funktionsmålet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmålet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås.

Då transportförsörjningen ännu till dominerande del är beroende av fossila bränslen innebär utbyggnaden av E65 att det övergripande målet om hållbar transportförsörjning inte påverkas positivt.

Funktionsmålet uppnås både på den lokala och på den övergripande nivån. På den lokala nivån genom att nuvarande E65 kommer att få funktion av lokalväg med mindre trafikbelastning. Det lokala utbytet längs och tvärs vägen kommer att förenklas och blir säkrare. Förbättringarna för gång- och cykeltrafiken kommer att bli påtagliga. Det kan leda till en ökad användning av kollektivtrafiken genom tryggare och säkrare väg till hållplats. På den övergripande nivån förbättras transportmöjligheterna på längre avstånd.

Hänsynsmålet uppnås genom utbyggnaden av E65 som förbättrar säkerheten för boende och trafikanter på sträckan. Bullermiljön förbättras betydligt för kulturmiljön Börringe kloster. Dessutom undviks naturvärdesobjekt av klass 2 som har högt naturvärde med stor positiv betydelse för biologisk mångfald.

6.2. Överrensstämmelse med miljökvalitetsmål

Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål. Målen syftar till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden, bevara ekosystemens långsiktiga

66 produktionsförmåga, trygga en god hushållning av naturresurser samt ta tillvara natur- och kulturmiljön. Riksdagen tog den 22 juni 2010 beslut om en ny målstruktur för miljöarbetet, en ny organisation och ny bedömningsgrund för miljökvalitetsmålen. Målstrukturen utgörs numera av generationsmål, miljökvalitetsmål och delmålen har ersatts med etappmål. De nationella miljökvalitetsmålen är även regionalt anpassade. Länsstyrelsen i Skåne har beslutat om ett åtgärdsprogram som ska ge vägledning och stöd för skånska aktörer i arbetet med att nå miljömålen. Av de 12 miljökvalitetsmålen som bedöms på regional nivå i Skåne är prognosen att inget kommer att nås till 2020. För aktuell vägplan har 12 av miljökvalitetsmålen bedömts vara relevanta att behandlas i tillhörande MKB.

Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden

7.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler

Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel iakttagits. Hänsynsreglerna omfattar krav på att verksamhetsutövaren ska ha tillräcklig kunskap om verksamheten och att försiktighetsmått och skyddsåtgärder vidtas. Verksamheten ska förläggas på lämplig plats, hushållning med råvaror ska ske, bästa möjliga produkter och teknik ska användas och verksamheten kan stoppas om den kan antas medföra väsentlig skada på miljön. I tabellen nedan redovisas hur de allmänna hänsynsreglerna har uppfyllts i aktuell vägplan.

Tabell 11 Uppfyllelse av de allmänna hänsynsreglerna. Bevisbörderegeln Regeln uppfylls genom att en vägplan inklusive miljökonsekvensbeskrivning tas fram samt genom den fortgående miljösäkringen.

Kunskapskravet Kunskap om relevanta miljöförhållanden har inhämtats under hela vägplaneringsprocessen genom fältbesök, samråd, inventeringar och utredningar.

Försiktighetsprincipen I föreliggande vägplan inklusive miljökonsekvensbeskrivning redovisas de åtgärder som föreslås förhindra eller minska miljökonsekvenser av projektet.

Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen kommer att beaktas vid kommande upphandling och entreprenad.

Lokaliseringsprincipen Vägen placeras så att funktionen blir hög och intrånget i mark, natur- och kulturmiljön utanför vägområdet begränsas så långt möjligt.

Skälighetsprincipen Hänsynsreglerna ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Åtgärderna som föreslås ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga att genomföra. Projektets avvägningar med hänsyn till såväl miljö som teknik, ekonomi och samhällsplanering beskrivs i vägplanen.

Skadeansvaret Den som har orsakat en skada på miljön är ansvarig för att skadan blir avhjälpt. Om det trots skadeförebyggande åtgärder uppstår skador åtar sig Trafikverket eller entreprenören det underhåll och kompensationsåtgärder som krävs i enlighet med gällande lagstiftning.

Projektet har skett i överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler.

Relevant information har införskaffats från tidigare utredningar och samråd har skett med personer med sakkunskap. Informationen och analyserna från underlag och samråd har bearbetats, sållats och arbetats om till denna rapport som är tillgänglig för allmänheten med flera.

Trafikverket har god kunskap om planering, projektering, anläggande och drift av vägar samt om tänkbar påverkan på omgivningen. De huvudsakliga konsekvenserna bedöms vara identifierade i vägplanen och skadeförebyggande åtgärder vidtas där det är motiverat och skäligt för att minska projektets miljökonsekvenser, se avsnitt om skadeförebyggande åtgärder.

7.2. Miljökvalitetsnormer 7.2.1. Vatten

Sverige har implementerat EU:s ramdirektiv för vatten genom vattenförvaltnings- förordningen (2004:660). Fem vattendelegationer i Sverige fattar beslut om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för ekologisk status och kemisk ytvattenstatus för ytvattenförekomster samt kvantitativ och kvalitativ status för grundvattenförekomster inom respektive distrikt. Den aktuella statusen för vattenförekomsten och respektive kvalitetsfaktor uppdateras fortlöpande.

Syftet är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Grundregeln är att miljökvalitetsnormen ska fastställas till ”God status”. Beroende på vattenförekomstens nuvarande status kan vattendelegationerna

68 fastställa kvalitetskrav på en nivå som är lägre än god status alternativt att tiden för när god status ska vara uppnådd skjuts fram. Se Tabell 12 miljökvalitetsnormerna för ytvatten, samt Tabell 13 för miljökvalitetsnormerna för grundvattenförekomsterna.

Tabell 12 Miljökvalitetsnormer för ytvatten.

Aktuell ekologisk Aktuell kemisk Vattenförekomst Kvalitetskrav Status status

God ekologisk 2027 Sege å Börringesjön- och god kemisk Dålig Uppnår ej god Fjällfotasjön status

God ekologisk 2027 Börringesjön och god kemisk Dålig Uppnår ej god status

Tabell 13 Miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomsterna SV Skånes kalkstenar och Alnarpsströmmen. Aktuell Aktuell kemisk Vattenförekomst Kvalitetskrav kvantitativ status status

God SV Skånes kvantitativ/God God God kalkstenar kemisk

God Alnarpsströmmen kvantitativ/God God God kemisk

Påverkansbedömning Aktuell verksamhet kommer inte att påverka någon av grundvattenförekomsterna då de aktiviteter som kommer att utföras endast berör det ytliga grundvattnet. Vad gäller Sege å och Börringesjön är inte heller någon markant påverkan trolig. De lösningar för hantering av vägdagvattnet som föreslås är bättre än de lösningar som finns idag. De flesta anslutningar kommer att göras till befintliga markavvattningsföretag. En del av de föroreningar som följer med vägdagvattnet kommer att fastläggas eller brytas ner i de öppna dikena längs med vägen innan de kommer till recipienten.

Att den ekologiska statusen idag för samtliga ytvatten är satt till dålig grundar sig främst i den omkringliggande jordbruksmarken, atmosfärisk deposition och övrig mänsklig aktivitet. Verksamheten bedöms inte medföra ytterligare svårigheter att uppnå miljökvalitetsnormen för ekologisk status. Vägplanen bedöms inte heller medföra någon påverkan på miljökvalitetsnormen för kemisk status.

7.2.2. Luft

Miljökvalitetsnormer för luft omfattar kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM 10) och ozon och regleras i luftkvalitetsförordningen (2010:477). Normen anger tim-, dygns- och årsmedelvärden i µm/m3. Beräknade halter (årsmedelvärde) av kvävedioxid var 5-7 µm/m3 och för PM10 13 µm/m3 på Svedalas landsbygd år 2014. Halterna intill E65:an var dock något högre (Skånes Luftvårdsförbund, 2014). Enligt IVL (2010) var svavelnedfallet samt kvävenedfall på åkermark för Svedala kommun 4,6 kg/ha respektive 9,3 kg/ha år 2008. Dessa halter befinner sig dock långt under de årliga gränsvärdena som är 40 µg/m3 (Naturvårdsverket, 2018a).

Vägplanen kommer att bidra till minskad köbildning vid högtrafik vilket i sin tur bidrar till minskade utsläpp av avgaser och partiklar. Högre tillåtna hastigheter ger dock högre utsläpp. Halterna idag kring aktuellt område ligger under gränsvärdena med god marginal, detta gäller emellertid inte för ozon vars halter beror på långväga spridning och inte lokala utsläpp. Sammanfattningsvis bedöms vägplanen inte medföra att gränsvärdena för luft överskrids.

Det bedöms inte förekomma någon risk för överskridande av miljökvalitetsnormen för luft.

7.2.3. Buller

I förordningen (2004:675) om omgivningsbuller regleras en skyldighet för kommuner med fler än 100 000 invånare att kartlägga bullernivåerna och utifrån kartläggningen utarbeta åtgärdsprogram. Invånarantalet i Svedala kommun är drygt 20 000 invånare 2017, vilket innebär att ingen sådan kartläggning tagits fram. Åtgärdsprogram och kartläggning ska även genomföras av Trafikverket för vägar med en trafiktäthet på mer än tre miljoner fordon per år, vilket inbegriper E65.

De senaste bullerberäkningarna visar situationen 2011 och åtgärdsprogram togs fram under 2013.

Vägplanen ger upphov till buller som ligger över Naturvårdsverkets riktvärden. Bullerdämpande åtgärder föreslås för att dessa riktvärden ej ska överskridas.

7.3. Hushållning med mark och vatten

Lokaliseringsprincipen i miljöbalken anger att för att en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Områden som är skyddsvärda är begränsade till regionala eller lokala intressen och ska anses vara av allmän betydelse. Skyddsvärda områdena ska bevaras så långt möjligt, mot åtgärder som påtagligt kan påverka det angivna skyddsvärda ändamålet. Vid en etablering i området ska det ske en avvägning mellan det skyddsvärda ändamålet och etableringen. Medför etableringen god hushållning kan den tillåtas även om påverkan

70 skulle bli påtaglig. Uttrycket ”så långt möjligt” innebär enligt motivet att det ska göras en avvägning mellan det intresse som paragrafen skyddar och motstående intressen.

Vid bedömningen ska hänsyn tas till praktiska och ekonomiska konsekvenser som följer av det skydd som ges i paragrafen. I första hand är syftet att ge utrymme åt samhällsekonomiskt hänsynstagande, men även konsekvenser för enskilda individer beaktas. Rent ekonomiska hänsynstaganden får inte stå i strid med det skydd som paragrafen ger, om det inte överensstämmer med god hushållning i inledningsparagrafen.

7.4. Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken

Utbyggnaden till motorväg och 2+2 väg mellan Svedala och Börringe är inte aktuell för tillåtlighetsprövning.

Markanspråk och pågående markanvändning

8.1. Allmänt

Nytt vägområde för vägåtgärder som föreslås vid allmän väg omfattar, förutom själva vägen, utrymme för de väganordningar som krävs, se Figur 49.

Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att använda mark eller annat utrymme som behövs för vägen inom vägområdet. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Vägrätten innebär inte att fastighetsgränserna ändras. Till vägområdet hör inte bara vägbanan utan också diken, slänter, bullerskydd, räcken, vägmärken, belysning med mera som har direkt koppling till vägen.

Figur 49 Vägområde och vägrätt.

8.2. Vägområde för allmän väg med vägrätt

På plankartorna 101T0201-101T0215 redovisas nytt vägområde. Det tillkommande vägområdet som ligger utanför befintligt vägområde för allmän vägområdet anges i fastighetsförteckningens arealberäkning.

Nytt vägområde (V) i aktuell vägplan omfattar cirka 291600 m2. Marktypen består i huvudsak av skogsmark och åkermark.

8.3. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt

Inskränkt vägrätt innebär att väghållaren bestämmer över markens användning under den tid vägrätten består, med undantag för jordbruksändamål. Denna användning får dock inte hindra vägens funktion, drift och brukande.

Vägrätten är inskränkt även på det sättet att väghållaren inte har rätt att använda material och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken.

Plankartorna redovisar områden med inskränkt vägrätt (Vi) omfattande totalt cirka 2900 m², se plankartor 101T0201-101T0215.

8.4. Område för tillfällig nyttjanderätt

Områden med tillfällig nyttjanderätt behövs för att vägen ska kunna byggas. Det är tillfälliga förbifarter, uppställning, etablering, upplag osv. Nyttjanderätten ska gälla under byggnadstiden och markytorna kommer att återställas innan de återlämnas.

I vägplanen föreslås att cirka 87840 m2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt (T).

8.5. Förändringar av väghållningsområde

Vägplanen omfattar även förslag på ändring av väghållningsansvar för befintligt vägområde inom utredningsområdet. Detta hanteras vidare i senare skede. Totala yta för indragning av vägområde är cirka 17647 m2, se plankarta 101T0201-101T0215.

Fortsatt arbete

9.1. Tillstånd och dispenser

Nedan sammanfattas de tillstånd och dispenser som bedöms vara relevanta för vägplanen, för utförligare information se Miljökonsekvensbeskrivningen för projektet.

9.1.1. Sakprövningar i vägplanen

Biotopskydd Det finns ett antal olika biotoper, bland annat åkerholmar, odlingsrösen och dike i odlingslandskap som omfattas av biotopskydd. Om åtgärder vidtas som påverkar dessa krävs dispens enligt 7 kap 11 § miljöbalken. Dispens för biotopskydd söks inom vägplanen.

Strandskydd Bron och fyllningen i ravinen kommer att medföra intrång i strandskyddat område. Strandskyddet syftar enligt 7 kap 13 § miljöbalken till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv på land och i vatten.

9.1.2. Sakprövningar utanför vägplanen

Artskydd Arter som omfattas av artskyddsförordningen som finns/kan finnas i området är bland annat större och mindre vattensalamander, åkergroda, ätlig groda, vanlig groda, lövgroda samt ett stort antal fladdermössarter. Åtgärder har vidtagits för att undvika negativ påverkan på dessa. Tidpunkten för trädfällning kommer att regleras.

Vattenverksamhet För all vattenverksamhet gäller generell tillståndsplikt enligt 11 kap 9 § miljöbalken. Enligt 19 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet med mera omfattas vissa mindre vattenverksamheter av anmälningsplikt. Se Miljökonsekvensbeskrivningen för utförligare information angående vilka vattenverksamheter som kommer att kräva tillstånd/anmälan. Det finns några anmälningspliktiga vattenverksamheter längs sträckan till följd av anläggning av nya trummor och ledningar. Ingreppet och utvidgningen av dagvattendammen är tillståndspliktigt.

Är det uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas av åtgärden finns även möjlighet till undantag från tillståndsplikten, 11 kap 12 § miljöbalken. Det är verksamhetsutövaren som har bevisbördan att undantag är möjligt. Exempel på detta kan vara om endast ett fåtal markägare berörs av åtgärden, ingen dämning sker och vattendraget/diket saknar förekomst av fisk och musslor alternativt står torrt delar av året. I processen med aktuell vägplan har också Hydrologiskt PM framtagits samt separat ställningstagande för att hävda undantag för några punkter längs med sträckningen där grundvattensänkning förväntas uppkomma.

9.1.3. Övriga prövningar utanför vägplanen

Tabell 14 Sammanställning av eventuellt tillkommande prövningar. Typ av ärende Aktuellt Lagrum Anmärkning Ansvarig myndighet

Bullerskydd – slutlig Fasadåtgärder Plan och Bullerskydd kan Kommunen utformning. Bygglov. samt bullerskydd bygglagen påverka avseende bygglov. såsom plank och landskapsbilden och Samråd med vall. bebyggelsemiljöer. länsstyrelsen

Samråd ingrepp i Flera berörs. Lagen om Avser främst risk Länsstyrelsen övriga kulturminnen för påverkan under kulturmiljölamningar m.m. byggtiden samt vid ev förändringar i sidovägnät.

Tillstånd ingrepp i Flera berörs. Lagen om Omfattning ännu Länsstyrelsen fornlämningar eller kulturminnen oklar. fornlämningsområden. m.m.

Samråd natur- och Vid anläggande av Lagen om S.k. 12:6 samråd Länsstyrelsen kulturmiljö upplag, kulturminnen kommer att ske om etablering, m.m. Miljöbalken det blir aktuellt sidovägar mm 12 kap utanför fastställt vägområde

Anmälan (eller Vid anslutning till Miljöbalken 11 kap Krävs inte om det är Länsstyrelsen tillstånd) dike/vattendrag, uppenbart att (Mark - och vattenverksamhet grundvattensänkn varken enskilda miljödomstolen) ing, byggande av eller allmänna broar, trummor, intressen skadas. utbyggnad av dagvattendamm.

Anmälan ta Jordbruksmark Miljöbalken 12 Krävs inte inom Länsstyrelsen jordbruksmark ur kap fastställt vägområde produktion men kan behövas för sidoåtgärder.

Anmälan Vid sanering av Förordningen om Om detta påträffas Kommunal avhjälpandeåtgärd markföroreningar miljöfarlig under byggskedet. miljömyndighet verksamhet och Ska följas upp i hälsoskydd 28 § miljösäkringen.

Anmälan Aktuellt främst Miljöbalken 10 Om markförorening Kommunal markförorening eller under byggtiden. kap påträffas eller om miljömyndighet miljöskada allvarlig miljöskada inträffar.

Anmälan/tillstånd för Aktuellt under Miljöbalken 15 Ansöks av Länsstyrelsen transport av avfall byggtiden. kap transportör

Genomförande och finansiering

10.1. Formell hantering

Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå fastställelseprövning. Under tiden som underlaget hålls tillgängligt för granskning kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut.

De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar vägplanen. De sakägare som berörs kommer då att kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter på ändringen. Är ändringen omfattande kan underlaget återigen behöva göras tillgängligt för granskning.

Vägplanen och granskningsutlåtande översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över planen. Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet.

Efter denna kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur vägplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i 17-18 §§ väglagen (1971:948).

Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor, profilritningar om det behövs, samt eventuella bilagor till plankartorna. Beslutet kan innehålla villkor som måste följas när vägen byggs. Denna planbeskrivning utgör ett underlag till planens plankartor.

När vägplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande. Detta innebär bland annat att vägbyggaren, det vill säga Trafikverket i detta projekt, har rätt, men också skyldighet, att lösa in mark som behövs permanent för vägen. Mark som behövs permanent framgår av fastighetsförteckningen och plankartan. I fastighetsförteckningen framgår också markens storlek (areal) och vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare.

Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:

• Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet.

• Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning.

• Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast.

Vägplanen ger också rätt att tillfälligt använda mark som behövs för bygget av anläggningen. På plankartan och i fastighetsförteckningen framgår vilken mark som berörs, vad den ska användas till, under hur lång tid den ska användas, hur stora arealer

75 som berörs samt vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Trafikverket har rätt att börja använda mark tillfälligt så fort vägplanen har vunnit laga kraft, men ska meddela fastighetsägare/rättighetsinnehavare när tillträde är beräknat att ske.

Fastighetsägare/rättighetsinnehavare får inte utan tillstånd från Trafikverket uppföra byggnader eller på annat sätt försvåra för Trafikverket att använda den mark som behövs för anläggningen. Trafikverket har rätt att bygga den anläggning som redovisas i vägplanen.

Kommunala planer Inom utredningsområdet finns inga gällande detaljplaner. Se även avsnitt 3.3.3 för Svedala översiktsplan.

10.2. Genomförande

Fastställelse av vägplanen beräknas ske under 2019. Förutsatt att vägplanen vinner laga kraft är utbyggnaden planerad mellan 2022 och 2024.

10.3. Finansiering

Pengar finns avsatta i regeringens nationella plan.

Underlagsmaterial och källor

Enetjärn (2016) Inventering och bedömning av naturvärden Svedala-Börringe, Enetjärn Natur AB på uppdrag av ÅF Infrastructure

IVL (2010). För Skånes Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Skåne Län – mätningar och modellering. IVL Rapport B 1903.

PM Arkeologi (2016). Väg E65 förbi Börringe - Stenålder och historisk tid kring Börringekloster. Rapport 2016:25, Arkeologisk utredning steg 1 och 2, 2015. Arkeologerna.

PM Arkeologi (2017). Boplats- och jaktmiljö mellan sjöarna - Väg E65, trafikplats Börringe. Rapport 2017:39 Arkeologisk utredning, steg 2, 2017. Arkeologerna.

PM Avvattning (2018). E65 Svedala-Börringe. Svedala kommun, Skåne län Samrådshandling.

PM Beslutsunderlag för val av trafikteknisk detaljutformningsstandard (2018).

PM Buller (2018). E65 - Vägplan för ny motorväg mellan Svedala och Börringe samt planskild korsning med Sturupsvägen. Trafikbullerberäkningar och förslag till åtgärder.

PM Gestaltning (2018). Väg E65 Svedala – Börringe. Svedala kommun, Skåne län Vägplan, 2018-05-31. Projektnummer: 148277.

PM Grodinventering (2016). Groddjur vid väg E65- inventering och bedömning av påverkan på deras livsmiljöer vid utbyggnad av väg E65. Ekoll AB.

PM Hasselmusinventering (2015). Planerad vägdragning i Svedala kommun. Utredningen har genomförts under november och december 2015. Enetjärn Natur AB.

PM Hydrogeologi (2017). Samrådshandling, E65 Svedala-Börringe -Tekniskt PM, Hydrogeologi. Projektnummer: 148277, Trafikverket.

PM Kulturarvsanalys (2016). Svedala-Börringe. Svedala kommun, Skåne län. Vägplan, 2016-02-10. Samrådshandling. Gjord av Kula HB.

PM Naturvärdesinventering (2016). Inventering och bedömning av naturvärde Svedala- Börringe - Planerad vägdragning i Svedala kommun. Enetjärn Natur AB

PM Risk (2018). PM Risk Vägplan, Ny sträckning E65 Svedala – Börringe Svedala kommun, Skåne Län. Trafikverket.

PM Viltutredning (2016). Kompletterande viltutredning väg 108 vid Bökeberg, Svedala - underlag för viltåtgärder. Calluna AB.

Region Skåne (2015) Cykelvägsplan för Skåne 2014-2025

Skånes Luftvårdsförbund (2014). Luftkvalitet med fokus på kvävedioxid och partiklar PM10 i Skånes kommuner 2014. Skånes Luftvårdsförbund och Malmö Stad.

Skurup (2016). ”Områden av riksintresse”, skurup.se. Tillgänglig 2016-06-09

Trafikverket 2017. Rapport: Buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg. TDOK 2014:1021, version 2.0.

Trafikverket (2016). MILJÖMÅL VÄGPLAN. Ny sträckning E65 Svedala – Börringe. Svedala kommun, Skåne Län. Projektnummer: 148277

Trafikverket rapport 2015:065. Trafikverkets åtgärdsprogram enligt förordning om omgivningsbuller. ISBN: 978-91-7467-721-8

Trafikverket ärendenr: TRV 2010/13990, PM Riksintressen för trafikslagens anläggningar

Trafikverket (2018) Fördjupad landskapsanalys E65 Svedala-Börringe.

Trafikverket (2014) Handbok för gestaltningsarbete och gestaltningsprogram i infrastrukturprojekt

Trafikverket (2006) Komplettering Miljökonsekvensbeskrivning, E65 Svedala-Börringe, 2006-05-30

Trafikverket (1999) Vägutredning E65 Svedala-Börringe, 1999-12-03

Trafikverket (2011) Förstudie och vägutredning. Ställningstagande (inriktningsbeslut) 2011-07-05

Trafikverket (2016-04-01) Resandeprognos för flygtrafiken 2040 Trafikverkets Basprognoser 2016-04-10 https://www.trafikverket.se/contentassets/7e1063efbcfd4b34a4591b0d4e00f855/resan deprognos_for_flygtrafiken_2040_-_trafikverkets_basprognoser_2016-0....pdf

11.1. Digitala källor Artportalen (2018). https://artportalen.se/ViewSighting/ViewSightingAsExportExcel , 2018-05-22

Batman (2018) https://batman.trafikverket.se/externportal

Länsstyrelsen (2012). http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och- klimat/klimat-och energi/klimatanpassning/kunskapsunderlag/SMHI_klimatanalys_2012.pdf

Miljömål (2018a). https://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla- indikatorer/?mkmid=2&enablelocation=0&lid=0&psize=1000&fid=2&ismainonly=1 Hämtad: 2018-05-30

Naturvårdverket (2014). https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i- miljoarbetet/vagledning/skyddade-omraden/biotopskydd/03-odlingsrose-i- jordbruksmark-2014-04-15.pdf 2018-05-02

Naturvårdsverket (2017). https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Djur-och- vaxter/Rad/Fladdermossen-i-Sverige/Fladdermusarter-i-Sverige/ Hämtad: 2018-05-11

Naturvårdsverket (2018a). https://www.naturvardsverket.se/Stod-i- miljoarbetet/Vagledningar/Luft-och-klimat/Miljokvalitetsnormer-for- utomhusluft/Gransvarden-malvarden-utvarderingstrosklar/ Hämtad: 2018-05-28

Naturvårdsverket (2018b). https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i- samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/Frisk-luft/Precisering-av-Frisk-luft/ Hämtad: 2018-05-30

Naturvårdsverket (2018). https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i- samhallet/Sveriges-miljomal/Etappmal/ Hämtad: 2018-05-30

SMHI 2016. http://vattenwebb.smhi.se/modelarea/

Svedala 2017. https://www.svedala.se/bo/bygga-bo-och- miljo/samhallsplanering/gallande-detaljplaner/ Hämtad: 2018-05-04

Svedala (2018a). https://www.svedala.se/oversiktsplan-2018 Hämtad: 2018-05-04

Svedala (2018b). https://www.svedala.se/contentassets/5b4c1e1d77d74cc89e6d39226f12fa8b/miljomals program-2014.pdf Hämtad: 2018-05-30

Trafikverket 2016. http://vtf.trafikverket.se/SeTrafikfloden, 2016-06-13

Trollsländor.se (2009). http://www.trollslandor.se/sida7.html, 2018-05-22

Trollsländeföreningen (2018). http://www.trollslandeforeningen.se/hot-och-skydd/, 2018-05-30

VISS (2018a). http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA65147621, 2018-05-02

VISS (2018b). http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA88484490, 2018-05-02.

VISS (2018c). http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA69177643, 2018-05-28.

VISS (2018d). http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA66277431, 2018-05-28

WWF (2011). http://www.wwf.se/source.php/1374197/Faktablad%20fladdermöss%20i%20Sverige.p df Hämtad: 2018-05-11

Trafikverket, 291 25 Malmö. Besöksadress: Gibraltargatan 7. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se 80