Renegater I Dunkel Belysning Johan Stenfeldt, Renegater

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Renegater I Dunkel Belysning Johan Stenfeldt, Renegater 252 Renegater i dunkel belysning Johan Stenfeldt, Renegater. Nils Flyg och Sven Olov Lindholm i gränslandet mellan kommunism och nazism, 320 s., Nordic Academic Press, Lund 2019. ohan Stenfeldt är historiker vid Lunds universitet och dispute rade 2013 på doktorsavhandlingen Dystopiernas seger. Totalitarism som orien­ J terings punkt i efterkrigstidens svenska idédebatt (Agering 2013). Rene­ gater. Nils Flyg och Sven Olov Lindholm i gränslandet mellan kommunism och nazism är Stenfeldts andra bok, som tematiskt både knyter an till och skiljer sig från doktorsavhandlingen. Det är, precis som i avhandlingen, 1900­talshistoria, idéanalys, kommunism och nazism som står i fokus. Men renegatproblematiken är ny liksom de två rikssvenska huvudgestal­ terna: Nils Flyg (1891–1943) och Sven Olov Lindholm (1903–1998). Renegat eller överlöpare är den som politiskt ”förråder” sina idéer och ideal. Be­ greppet syftade ursprungligen på överlöpare från kommunismen men har fått en vidare tillämpning. Här är det frågan om två renegater och tillika två ideologiska övergångar: en från kommunism till nazism (Flyg) och en från nazism till kommunism (Lindholm). Det är i alla fall den hand­ fasta utgångspunkten, som dock ska visa sig vara betydligt mer svävande. Under titeln till Stenfeldts bok illustrerar detta: de två studerade herrarna rör sig i ”gränslandet mellan kommunism och nazism”. Renegater består av åtta kapitel fördelade över två delar. Det första kapit­ let presenterar syfte och frågeställningar, relevant forskning, metodologi, material och biografisk ram. Första delen behandlar Nils Flygs karriär från början till slut. Del två tar sig an Sven Olov Lindholms liv och verk. Det sista kapitlet erbjuder en avslutande analys. Bokens syfte är ”att med utgångspunkt i dessa biografiska fall dissekera det ideologiska kraftfältet mellan kommunism och nazism” (s. 11). Metoden beskrivs som ”kompa­ rativt idéanalytisk” (s. 27). Renegater är, som författaren själv framhåller, svår att genrebestämma. Den är inte renodlat biografisk men heller inte renodlat idéanalytisk. Liv och verk samsas mellan pärmarna. Men det är verken – renegaternas verk – som står i fokus. Den vetenskapliga sekundärlitteratur som refereras i Renegater (histo­ rikerna Francois Furet och Detlef Mühlberger med flera) har det gemen­ samt att den fäster uppmärksamheten på nazismens välfärdsorientering, Renegater i dunkel belysning 253 arbetarklasstöd och antikapitalism, det vill säga dess närhet till socialism och kommunism (s. 18 ff.). Utgångspunkten är med andra ord på en och samma gång tydlig och kontroversiell. Johan Stenfeldt för en sparsam dis­ kussion om totalitarismbegreppet i sin renegatbok. I sin doktorsavhandling är han desto utförligare om totali tarism teorin (s. 48–68). Vad man från totalitarismteoretiskt håll försöker göra är att destillera fram ideologiska beröringspunkter mellan de båda politiska ideologierna/riktningarna (Francois Furet talar om ”totalitära bröder”): revolutionärt våld, dikta tur­ ideal kontra parlamentarisk demokrati, en historisk ödestro som rättfärdi­ gar alla handlingar. Man hade som läsare gärna tagit del av olika invänd­ ningar mot totalitarismteorins antaganden om en politisk och ideologisk konvergens mellan kommunism och nazism. Det finns nämligen en tungt vägande kritik mot analyser av detta slag (filosofen Domenico Losurdo, historikern Enzo Traverso med flera) som hävdar att förklaringsmodellen döljer mer än den förklarar. De fascistiska och nazistiska rörelserna bildades med syftet att kväsa den marxistiskaoch kommunistiska arbetarrörelsen. Arbetarrörelsen och nazismen var huvud kombattanter under 1930­ och 1940­talen. Om ”ytterligheten” kommunism berör ”ytterligheten” nazism borde vi se mängder av människor i renegatströmmen. Så är inte fallet. Majoriteten av människor som stödde sig på marxismen och arbetar rörel­ sen vandrade inte Nils Flygs väg. Nils Flygs liv och politiska utveckling är tämligen genomforskade. Upp­ satser och vetenskapliga artiklar föreligger. Det ”definitiva” bidraget står historikern Håkan Blomqvist för i Gåtan Nils Flyg och nazismen (Carlsson 1999). På den här punkten tillför Stenfeldt ganska lite. Annorlunda för håller det sig med Sven Olov Lindholms levnadsbana och politiska aktiviteter (inte minst efter 1945). Lindholm har inte tilldragit sig historieforskarnas intresse. Den så kallade Lindholmsrörelsens historia har förvisso tecknats av Heléne Lööw i doktorsavhandlingen Hakkorset och Wasakärven. En studie av nationalsocialismen i Sverige 1924–1950. (Munkedal 1990) och av Victor Lundberg i En idé större än döden. En fascistisk arbetar rörelse i Sverige, 1933–1945 (Möklinta 2014). Men personen Lindholm har man förbisett. Undantaget är en vetenskaplig arti kel av historikern Nathaniël Kunkeler, ”Sven Olov Lindholm and the literary inspirations of Swedish fascism”, i Scandinavian Journal of History 44 (2019:1). Stenfeldts person­ porträtt och idéanalys fyller en lucka både i fascismforskningen och i renegat forskningen. Jämförelsen mellan Nils Flyg och Sven Olov Lindholm är instruktiv. Bådas politiska karriärer och omprövningar har något gåtfullt och dunkelt över sig. De är tvetydiga och lite svävande renegater. Blev verkligen den gamle nazistiske ledaren Lindholm, ordförande för National socia listiska Arbetarpartiet/Svensk Socialistisk Samling, kommunist på ålderns höst? 254 Granskningar | David Brolin Blev ”hårdstensbolsjeviken” Flyg, först ordförande i Sveriges Kommunis­ tiska Parti och sedan i Socialistiska Partiet, verkligen nazist under andra världskriget? Att de två gestalterna omprövade sina politiska ståndpunk­ ter är givet, men exakt var de landade är inte lika klart. Flyg stödde (från omkring 1940–1941) Hitlertysklands krig, men blev han ideologiskt över­ tygad nazist? Lindholm engagerade sig i Vietnamrörelsen och fredsrörelsen på 1970­ och 1980­talen och kunde ses bära ett märke med Vänsterpartiet Kommunisterna (PK). Några omständigheter försvårar ytterligare definitiva slutsatser. Nils Flyg dog utarbetad i en hjärtattack redan 1943. Huruvida han hade vandrat vidare in i den bruna miljön får vi aldrig veta, liksom vi inte får veta hur han hanterat Hitlerregimens sammanbrott 1945. Han dog mitt i omprövningen. Lindholms politiska avfall kom väldigt sent. Efter kriget och på 1950­talet var han fortfarande övertygad nazist, gift med en än mer övertygad nazist, Vera Schimanski (senare Oredsson). Men under sent 1960­tal började han ifrågasätta alltmer av den nazistiska läran och insåg att Hitlertysklands krigsförbrytelser inte var påhittade. Det är hur som helst en motsägelsefull idéutveckling som Stenfeldt noterar, ty Lind­ holm tycks genom sin omprövning ha hållit fast vid en ”ursprunglig”, av Hitler och anfallskrig obefläckad, ”idealistisk” nazism, en från den år 1934 mördade Georg Strasser emanerande ”nationell socialism”. Ett problem på vägen mot att lösa Lindholms gåta är, som Stenfeldt påpekar, det frag­ mentariska källmaterialet. Lindholmsrörelsen lades ner omkring 1950 och vad som finns därefter att analy sera är främst spridda anteckningar, inter­ vjuer och Lindholms småskriftDöm ingen ohörd. Den senare kom ut i tre upplagor (1945, 1967, 1968) och spelar givetvis en nyckelroll i Stenfeldts försök att fånga de olika stegen i Lindholms politiska övergång. Jag tycker inte det finns något särskilt som tyder på att Lindholm blev kommunist (trots ett eventuellt medlemskap i PK!), och Stenfeldt förfaller heller inte vara helt övertygad. Mer tyder på att Lindholm blev ”grön”: miljö­ och fredsvän samt antimilitarist och internationalist. Johan Stenfeldts metod för att närmare försöka klargöra dessa två övergångar – och relationen mellan dem – är ideologianalytisk. Han har hämtat inspiration från statsvetaren Michael Freedens ideologiteoretiska modell. Utifrån Freeden konstruerar Stenfeldt ideologiska ”kärnkluster” bestående av sex delar, sex ”kärnbegrepp”, i fallen Flyg och Lindholm. Sten­ feldt följer sedan förändringen i dessa kärnkluster. Kommunisten Flygs kärnbegrepp identifieras: antikapitalism, antiimperialism, anti komin­ ternism, antimilitarism, arbetets idealisering och arbetarstaten Sovjet­ unionen. I Lindholms fall består kärnklustret före avfallet av följande idé­ element: antisemitism, antikapitalism, antimaterialism, antiimperialism, arbetarnas idealisering, arbetarstaten Tyskland. Ställda bredvid varandra framträder likheter (antikapitalism och antiimperialism) men också skill­ Renegater i dunkel belysning 255 nader. Lindholms antisemitism och antimaterialism är frånvarande hos Flyg före avfallet. Vidare saknas Flygs antimilitarism hos Lindholm. Det Stenfeldt kallar Flygs antikominternism handlar om Flygs djupa misstro – efter brytningen med Sveriges Kommunistiska Parti – mot först Kom­ intern och sedan mot Sovjetunionen. En antipati där antistalinism gled över i antikommunism och gradvis öppnade upp för nya politiska allianser. Notabelt är att en ofta utpekad grundstomme i fascismens ideologi sak­ nas i Sven Olov Lindholms kärnkluster: antikommunismen och antimarxis­ men. Det går att förstå avsaknaden av antikommunism, den hade osäkrat och kanske upplöst bokens övergripande totalitarismteori. Nazistledaren Lindholm benämns i stället ”socialist” (s. 254). Men den typen av katego­ risering är strängt taget poänglös om man inte närmare går in på socia­ lismbegreppets historiskt mångfaldiga former. Lindholms ”socia lism” är ju en icke­marxistisk och antikommunistisk ”socialism” hemmahörande i en radikalhögertradition med namn som Oswald Spengler och – om vi tar Sverige – Per Engdahl, Sven
Recommended publications
  • Zenit Om SKP/VPK – En Artikelsamling Innehåll Förord
    Zenit om SKP/VPK – en artikelsamling Innehåll Förord ................................................................................................................................................... 1 Sprängningen av Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti 1917 .................................................... 2 Zimmerwald – en socialistisk tidskrift ................................................................................................. 4 Leninismens inträngande i Sverige ...................................................................................................... 6 Inledning .......................................................................................................................................... 6 Den socialdemokratiska vänsteroppositionen .................................................................................. 6 Leninism och vänstersocialism ........................................................................................................ 8 Enhetsfronten och leninismens resultat ............................................................................................ 9 Sprängningen av Sveriges Kommunistiska Parti 1924 ...................................................................... 11 Inledning ........................................................................................................................................ 11 Kominterns 5:e kongress ...............................................................................................................
    [Show full text]
  • The Evolution of Swedish Fascism: Self-Identity and Ideology in Interwar Sweden
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by Apollo The Evolution of Swedish Fascism: Self-identity and Ideology in Interwar Sweden The Version of Record of this manuscript has been published and is available Patterns of Prejudice, Nov. 2016, http://www.tandfonline.com/, http://dx.doi.org/10.1080/0031322X.2016.1237386 Abstract Historians and social scientists generally understand nationalism to be the defining feature of fascism. This study challenges that assumption with the examination of Swedish fascist movements through the concept of self-identity. Based on interwar fascist periodicals, the development of Swedish fascists‘ self-identity in relation to race, nation, and the signifiers of ‗fascism‘ and ‗National Socialism‘, is traced from the early 1920s when an overt attachment to Mussolini‘s model was displayed, through a National Socialist phase showing a cautious commitment to Nazi Germany, ending with a final phase of ‗anonymisation‘. In the face of criticism that their ideology was alien to Sweden, fascists adapted their self-representation to accommodate nationalist commitments, developing a transnational racialist ideology believed to be more in tune with Swedish political culture. When public opinion turned decisively against ‗international fascism‘ in the mid-1930s, they were forced to discard the name and image of ‗fascism‘ altogether, in a final phase of anonymisation, which however did not entail any significant ideological metamorphosis. Keywords Sweden, fascism, racialism, national socialism, Nazism, discourse, identity, ideology Below I will consider fascist self-identity in Sweden, what I argue is its awkward relationship to nationalism, and how that relationship drove ideological change.
    [Show full text]
  • Downloaded from Brill.Com10/01/2021 01:29:07AM Via Free Access
    fascism 8 (2019) 9-35 brill.com/fasc The Fascist Who Fought for World Peace: Conversions and Core Concepts in the Ideology of the Swedish Nazi Leader Sven Olov Lindholm Johan Stenfeldt Dept of History, Lund University, Sweden [email protected] Abstract This article deals with the political conversion and ideological thought of the Swedish National Socialist Sven Olov Lindholm (1903–1998). Lindholm began his career as a fas- cist in the twenties, and became a member of Sweden’s main National Socialist party led by Birger Furugård, in the early thirties. Ideological divisions and a failed attempt to oust Furugård saw Lindholm found his own party in January 1933, the nsap (later renamed the sss). Previous research has often described this party as a left-wing Nazi alternative, but its ideological basis has never been thoroughly dissected. The present article uses a variety of archival collections, speeches, pamphlets, and newspaper ar- ticles to suggest a cluster of six interdependent core concepts in Sven Olov Lindholm’s ideological thought: anti-Semitism, anti-capitalism, anti-imperialism, anti-material- ism, the idealization of the worker, and the definition of Nazi Germany as a worker’s state. Lindholm underwent a second political awakening in the sixties, redefining him- self as a communist, and thus the article also examines the ideological remains there- after. It is found that anti-materialism, linked to a broad antipathy to modernity, was central throughout his career. Keywords Sweden – fascism – National Socialism – socialism – Sven Olov Lindholm – ideological conversion © Johan Stenfeldt, 2019 | doi:10.1163/22116257-00801002 This is an open access article distributed under the terms of the prevailing cc-by-nc license at the time of publication.
    [Show full text]
  • Sven Olov Lindholm and the Literary Inspirations of Swedish Fascism
    Sven Olov Lindholm and the literary inspirations of Swedish fascism Very little research has been done into the leader of the most prominent Swedish fascist party of the interwar period, the leader of the NSAP, Sven Olov Lindholm, in spite of extensive source material in his personal archive. This article explores the literary influences on his politics which Lindholm cited in his private documents and interviews, both contemporary and post-war. The immediate impact of notable Swedish writers, poets especially, such as Verner von Heidenstam, Viktor Rydberg, Esaias Tegnér, and Bertel Gripenberg is demonstrated. These authors, largely of the Swedish Romantic tradition, are shown to be parts of one major Scandinavian cultural current in particular, namely Gothicism [göticism], manifested through a centuries-long interest in the Old Nordic heritage. In Sweden, the influence of new far-right ideas that made their way into the country in the 1920s intersected with Gothicism in unique ways, which put Swedish fascists in a peculiar relationship to both fascism and their national heritage. Ultimately these literary Gothicist influences allowed a particular naturalising codification of Swedish fascism in the 1930s. Under the influence of above all contemporary Finno-Swedish health specialist Are Waerland, Lindholm is shown to have actively shaped Swedish fascism in line with his literary exemplars. Keywords: fascism, gothicism, Sven Olov Lindholm Little has yet been written about Sven Olov Lindholm (1903-98), the leader of the Swedish Nationalsocialistiska Arbetarepartiet (NSAP, National Socialist Workers’ Party) from 1933 until 1950. The NSAP placed itself firmly on the Left of fascist1 politics, and espoused the establishment of a ‘workers’ Sweden’ (arbetar-Sverige), a folkgemenskap of ‘labourers of hand and mind’ to be achieved on the basis of a racially pure people and the exclusion of foreign, especially Jewish, elements.
    [Show full text]
  • Övervakningen Av ”SKP-Komplexet”
    Förord Säkerhetstjänstkommissionen tillkom vid en tidpunkt då olika for- skare, framför allt historiker och statsvetare, inlett arbeten med projekt som låg nära kommissionens uppdrag. Flera av dessa pro- jekt hade påbörjats inom ramen för det forskningsprogram om svensk militär underrättelse- och säkerhetstjänst som Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet på regeringens uppdrag ut- lyst i februari 1998. Genom att anställa några av forskarna som ex- perter kunde kommissionen tillgodogöra sig deras kunskaper och kompetens och ge dem möjlighet att arbeta med fri tillgång till det relevanta källmaterialet. Resultatet av deras arbete publiceras som bilagor till kommissionens betänkande. Rapporterna har föredra- gits för och diskuterats i kommissionen. Författarna svarar dock själva för sakinnehållet. Det är med andra ord respektive författares analyser, tolkningar och slutsatser som presenteras i rapporterna. Vidare publiceras som bilagor till kommissionens betänkande ett antal rapporter som författats inom kommissionens sekretariat och av enskilda kommissionsledamöter. Gunnar Brodin Ordförande i Säkerhetstjänstkommissionen SOU 2002:93 Övervakningen av ”SKP-komplexet” Innehåll 1 Introduktion.................................................................5 2 SKP - utveckling, hotbild och övervakning före 1945 .......9 2.1 SKP – sektion av Kommunistiska Internationalen ..................9 2.2 Hotbilden före 1945.................................................................11 2.2.1 Mellankrigstiden............................................................11
    [Show full text]
  • Post-WWI Military Disarmament and Interwar Fascism in Sweden
    Historical Methods: A Journal of Quantitative and Interdisciplinary History ISSN: 0161-5440 (Print) 1940-1906 (Online) Journal homepage: https://www.tandfonline.com/loi/vhim20 Post-WWI military disarmament and interwar fascism in Sweden Heléne Berg, Matz Dahlberg & Kåre Vernby To cite this article: Heléne Berg, Matz Dahlberg & Kåre Vernby (2019) Post-WWI military disarmament and interwar fascism in Sweden, Historical Methods: A Journal of Quantitative and Interdisciplinary History, 52:1, 37-56, DOI: 10.1080/01615440.2018.1554462 To link to this article: https://doi.org/10.1080/01615440.2018.1554462 © 2019 The Author(s). Published with license by Taylor & Francis Group, LLC Published online: 26 Jan 2019. Submit your article to this journal Article views: 230 View Crossmark data Full Terms & Conditions of access and use can be found at https://www.tandfonline.com/action/journalInformation?journalCode=vhim20 HISTORICAL METHODS 2018, VOL. 52, NO. 1, 37–56 https://doi.org/10.1080/01615440.2018.1554462 Post-WWI military disarmament and interwar fascism in Sweden Helene Berga, Matz Dahlbergb, and Kåre Vernbyc aDepartment of Economics, Stockholm University, Stockholm, Sweden; bInstitute for Housing and Urban Research and Department of Economics at Uppsala University, Uppsala, Sweden; cDepartment of Political Science, Stockholm University, Stockholm, Sweden ABSTRACT KEYWORDS The emergence of anti-democratic movements is a central puzzle to social science. We study Democracy; Interwar a novel and rich historical dataset covering Swedish municipalities during the interwar years fascism; Disarmament; and find a strong link between the presence of a military garrison and the emergence of fas- Historical Data cist parties. We interpret these results as suggesting that fascist mobilization in Sweden was driven by discontent with the process of disarmament brought about by democratization.
    [Show full text]
  • Nils Flyg Och Sven Olov Lindholm I Gränslandet Mellan
    kapitel 7 Omprövning och modernitetskritik, 1950–1980-tal Efter andra världskrigets slut hade SSS:s partiverksamhet gått kraftigt nedåt. Ett försök till offensiv gjordes 1946 då Den Svenske började ges ut två gånger i veckan istället för en, men ganska snart återgick man till veckotidningens format. Att rädda tidningen med hjälp av insamlingar lyckades tillfälligt, men gav inga varaktiga ekonomiska resurser. Under hösten 1949 skrev Lindholm under rubriken ”Har vi några utsikter?” att läget ur ett politiskt perspektiv fortfarande var gynnsamt: Världs- krigets slut hade inte gjort människorna mer autentiska, och bolsje- vismen hotade fortfarande. Såtillvida behandlade man frågor som inte hade tappat i aktualitet.476 Samtidigt bestal den nazityska erfarenheten Lindholmrörelsen på varje uns av handlingsutrymme och legitimitet. Ställd inför detta faktum utlyste man i maj 1950 en ledardag för de kvarvarande spillrorna av partiet. Här beslöt man att göra ”en hederlig kapitulation” som Lindholm kallar den, betala sina skulder, göra sig av med sin fastighet på Markvardsgatan 5 i Stockholm, och låta den numera före detta partiledaren disponera överskottet som ett slags ”fallskärm” för att använda senare tiders vokabulär. I sina efterlämnade handlingar uttrycker sig Lindholm med viss ironi över att han sannolikt är den enda nazistledare i världen som avgått med pension.477 Lindholm blev nu privatman, och det finns skäl att här kort gå bortom idéanalysen och summera hur de privata förhållandena hade utvecklat och kom att utveckla sig. Den militära banan hade avbrutits 1930, då Lindholm flyttade från Stockholm till Göteborg för att bli Furugårds andreman där. Efter brytningen med denne 1933 bodde han kvar, och 211 sven olov lindholm (1903–1998) Göteborg var säte för NSAP fram tills man förvärvade fastigheten på Markvardsgatan i Stockholm 1937.
    [Show full text]
  • Från Socialism Till Nazism En Studie I Nils Flygs Politiska Tänkande D-Uppsats I Idé- Och Lärdomshistoria Höstterminen 1996
    David Brolin Från socialism till nazism En studie i Nils Flygs politiska tänkande D-uppsats i idé- och lärdomshistoria höstterminen 1996 Innehåll I. Inledning ....................................................................................................................................... 1 Syfte, disposition, metod .............................................................................................................. 1 Material och forskningsläge ......................................................................................................... 2 II. Nils Flyg: En partipolitisk skiss ................................................................................................... 3 Från Socialdemokratiska Vänsterpartiet till Socialistiska Partiet ................................................ 4 Socialistiska Partiet: uppgång och fall ......................................................................................... 5 III. Vänstersocialism ........................................................................................................................ 8 Den kulturelle socialisten ............................................................................................................. 8 På väg mot Lenin: klassbildning och socialism ......................................................................... 10 IV. Leninism och kommunism ....................................................................................................... 11 Synen på socialismen ................................................................................................................
    [Show full text]
  • Ideological Reorientation As a Learning Process the Case of Sven Olov Lindholm Stenfeldt, Johan
    Ideological Reorientation as a Learning Process The Case of Sven Olov Lindholm Stenfeldt, Johan 2017 Document Version: Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication Citation for published version (APA): Stenfeldt, J. (2017). Ideological Reorientation as a Learning Process: The Case of Sven Olov Lindholm. Paper presented at 22nd Annual ASN World Convention, New York, United States. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Ideological reorientation as a learning process. The case of Sven Olov Lindholm. I am currently working on a project focusing on the ideological conversion of two Swedish, interwar era politicians: Nils Flyg and Sven Olov Lindholm.
    [Show full text]
  • Lagom: Intersects of Nationalism and Populism in Swedish Parliamentary Elections
    Lagom: Intersects of nationalism and populism in Swedish parliamentary elections Vernon Neil Ferguson Thesis submitted to the faculty of the Virginia Polytechnic Institute and State University in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Arts in Political Science Charles L. Taylor Ryan C. Briggs Courtney I. P. Thomas April 21, 2017 Blacksburg, Virginia Keywords: Sweden, nationalism, nativism, fascism, Sverigedemokraterna, elections, political theory, political parties, populism, Europe, lagom Lagom: Intersects of nationalism and populism in Swedish parliamentary elections Vernon Neil Ferguson ABSTRACT This thesis examines the unique set of circumstances which led to the rapid rise of a supposed right-wing populist party in Sweden. The Sverigedemokraterna (Sweden Democrats) are not the first nationalist party to enter the Swedish parliament, but are the first to survive multiple parliamentary elections and are currently the third largest party in parliament. This thesis argues the Sverigedemokraterna do not constitute a political party, but remain a populist movement within Swedish politics, are not right-wing but rather a lagom-inspired hybrid, and the stabilizing effects of the culture of lagom prevents the permanence of extremism in Swedish politics. The increase in immigrants from predominantly Muslim states due to the Arab Spring and the Syrian civil war stoke the anti-Islamic rhetoric of this nationalist group, but did not cause their rapid ascent and neither did the entry of Sweden into the European Economic Community. The Sverigedemokraterna are a single-point culmination of a century of nationalist and fascist groups splitting and merging within Sweden, but as other groups continue to appear the SD cannot be the only culmination.
    [Show full text]
  • Leadership in the Swedish Lutheran and Pentecostal Church. Elsa Johansson
    FACULTY OF EDUCATION AND BUSINESS STUDIES Department of Humanities Leadership in the Swedish Lutheran and Pentecostal Church. Elsa Johansson 2020 Master Thesis in Religion, 30 Credits Master Programme in Religion Supervisor : Jari Ristiniemi Examiner : Peder Thal´en 2 Dedicated to my dearest mother who taught me by her own actions what true leadership is. 3 Abstract The aim of this research paper is to investigate how to do churchly leadership nowadays? The paper also explores three subordinate questions. What kind of leadership in the Lutheran faith and in the Pentecostal Faith there has been; How the societal, cultural, political, economic context affect church leadership; and Leadership in the church of Sweden and in Pentecostal Faith today and tomorrow. To find the results of the research paper, I used only qualitative research method through hermeneutics. The results of this paper show that church leadership cannot adopt NPM because churchly leadership is totally different than production, effectiveness, optimization. Church leadership is a servant leadership where love and compassion are the foundation of church leadership. A good leadership is when there is a good relationship between leader-followers because they both are the two sides of the same coin. The research paper analyzes two church leaders to identify church leadership, Lewi Pethrus and Erling Eidem. Church leadership has been discriminated, marginalized by the societal, cultural, political, economic context where rationalism, individualism, secularism, globalization, technology, and mass consumption affected individuals to attend church and have religious experiences.The paper recommends that NPM is not a good option to perform spiritual leadership nowadays because these religious organization will be seen like any other earthly organization.
    [Show full text]
  • REFLEKTIONER OM NAZISTISKA DIKTARE I NORDEN Bibi Jonsson
    VILKEN SVENSK FÖRFATTARE MOTSVARAR KNUT HAMSUN OCH ÖRNULF TIGERSTEDT? REFLEKTIONER OM NAZISTISKA DIKTARE I NORDEN Bibi Jonsson Sammanfattning: ”Vilken svensk författare motsvarar Japans Yukio Mishima, Tysklands Ernst Jünger och Frankrikes Louis-Ferdinand Céline?”, frågar en svensk debattör och forskare i en artikel 2016. Till dessa om än famösa så välkända namn adderar frågeställaren Norges Knut Hamsun respektive Finlands Örnulf Tigerstedt. Med denna fråga som utgångspunkt granskas och prövas i artikeln såväl nazistiska partiledare och nazistanhängare som svenska nationalpoeter. Vilka diktare är att betrakta som nazistiska och vilka har associerats med nazismen på felaktiga grunder? Och var alla nazistiska diktare män? I nutid med yttringar av vad som betecknats som ultranationalism och populism i ytterlighetsrörelser, till sin spets dragna i form av nynazism, är det viktigare än någonsin att göra upp med det nazistiska förflutna och utreda hur nazismen gestaltades i den nazistiska kampdikten, såväl i den svenska som i den nordiska. Abstract: “Which Swedish author could be compared to Yukio Mishima of Japan, Ernst Jünger of Germany and Louis-Ferdinand Céline of France?”, a Swedish debater and researcher asks in an article in 2016. To these well-known, even if infamous, authors, Knut Hamsun of Norway and Örnulf Tigerstedt of Finland are added. With the question raised, Nazi party leaders and Nazi followers as well as national poets of Sweden are scrutinized. Which of them could be considered to be Nazi poets, and which of them have been wrongly associated with Nazism? And were all Nazi poets men? In our time, with ultra- nationalism and populism in far right movements, a new kind of Nazism even, it is more important than ever to deal with the Nazi past and reflect upon how Nazism is dealt with in Nazi political poetry, in Sweden as well as in the other Nordic countries.
    [Show full text]