SLÆGTSFORSKERNES BIBLIOTEK

Dette værk er downloadet fra Slægtsforskernes Bibliotek

Slægtsforskernes Bibliotek drives af foreningen Danske Slægtsforskere. Det er et privat special-bibliotek med værker, der er en del af vores fælles kulturarv omfattende slægts-, lokal- og personalhistorie.

Støt Slægtsforskernes Bibliotek - Bliv sponsor Som sponsor i biblioteket opnår du en række fordele. Læs mere om fordele og sponsorat her: https://www.dsshop.dk/sponsorat

Ophavsret Biblioteket indeholder værker både med og uden ophavsret. For værker, som er omfattet af ophavsret, må PDF-filen kun benyttes til personligt brug. Videre publicering og distribution uden for husstanden er ulovlig.

Links Slægtsforskernes Bibliotek: https://bibliotek.dis-danmark.dk Danske Slægtsforskere: https://slaegt.dk

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2

Svenska Arkivsamfundet ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING utges av Svenska Arkivsamfundet med stöd av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

REDAKTION huvudredaktör Mats Burell, departementssekreterare, Regeringskansliet ([email protected])

FD Maija Runcis, vik. universitetslektor, Stockholms universitet ([email protected])

Jan Dahlström, förste arkivarie, Krigsarkivet ([email protected])

Peeter Mark, förste arkivarie, Stockholms stadsarkiv ([email protected])

REDAKTIONENS ADRESS Arkiv, samhälle och forskning c/o Riksarkivet, Box 12541, 102 29 STOCKHOLM Fax 08-656 43 37 ([email protected])

REDAKTIONSRÅD Cand. phil. Inge Bundsgaard, landsarkivar Landsarkivet for Sjælland, København

FL Torbjörn Kjölstad, forskningsdirektør Mitthögskolan, Härnösand SVENSKA ARKIVSAMFUNDET FD, Doc. Anna Brita Lövgren, fd landsarkivarie, Lund bildades 1952 och har till ändamål att väcka och vidmakt­ FL Jari Lybeck, projektledare hålla intresset för arkiv i offentlig och enskild ägo, att Riksarkivet, Helsingfors arbeta för den svenska arkivvårdens utveckling och att sprida kännedom om dess uppgifter och villkor. Dr. philos. Hans-Eyvind Næss, statsarkivar Statsarkivet i Stavanger Hemsida: www.arkivsamfundet.org

FD Anna Christina Ulfsparre, professor emerita, Lund Ordförande (tillika ansvarig utgivare) Anna Christina Ulfsparre, professor emerita, Lund GRAFISK FORM Julian Birbrajer, emmet Vice ordförande FD, Doc. Berndt Fredriksson, departementsråd, OMBRYTNING Regeringskansliet Nora Liljeholm Sekreterare i TRYCK Kari Ansnes, arkivarie, Krigsarkivet \ Norsteds Tryckeri AB, Stockholm Skattmästare issn 0349-0505 Birger Stensköld, arkivarie, Riksarkivet

PRENUMERATION Arkiv, samhälle och forskning utkommer med två häften om året. Den kan erhållas genom medlemsskap i Svenska Arkivsamfundet Årsavgiften för r999 är 100 kr för personliga medlemmar. För institutioner (motsv.) 200 kr. Anmälan om medlemsskap eller adressförändring göres till Svenska Arkivsamfundet, c/o Riksarkivet, Box 125 41, 102 29 Stockholm. Fax 08-656 43 37, E-post: [email protected] ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2

6. Historievetenskap och arkivvetenskap

ARTIKEL Lisa Öberg 8. Det nya sättet att hjälpa barn till världen

ÖVERSIKTER Lars-Erik Hansen 32. IT-offensiv inom den svenska arkivvärlden Irma Ridbäck 36. Svensk arkivbibliografi 1997-1998

RAPPORTER Patrik Jakobsson ir Mats Burell 51. EU-kommissionens tvärvetenskapliga program för elektroniska arkiv Maija Runcis 69. Makten över minnet

DEBATT Leif Gidlöf 71. Var finns den forskande arkivarien? Jan Lindroth 77. Relationer i upplösning

RECENSIONER Torbjörn Kjölstad 85. På spaning efter en vetenskap Maija Runcis 93. Ni och vi Bo Berg 95. CITRA 1998 i Stockholm dokumenterat

98. NOTISER

99. SVENSKA ARKIVSAMFUNDETS VERKSAMHET 1997-1998

101. ATT LÄMNA BIDRAG TILL TIDSKRIFTEN

102. MEDVERKANDE I DETTA NUMMER

Omslagsbild: Från 1829 fick svenska barnmorskor utbildning i instrumentell förlossningskonst och tången fick ett stort symbolvärde som ett tecken på yrkeskårens kvalifikationer. Margareta Johanna Skog (1860-1901) var stationerad på Runmarö utanför Stockholm och betjänade befolkningen i mellan- och ytterskärgården där läkare sällan fanns att tillgå. Foto: Nordiska muséet. Historievetenskap och arkivvetenskap

Arkivvetenskap har i Sverige ännu inte riktigt kom­ då arkiwerksamhetens forskningsanknytning se ut mit att bli en fullt etablerad disciplin på samma sätt i framtiden? Vi ser i redaktionen detta som en som i många andra länder. Ändå har viktiga steg ta­ mycket angelägen diskussion att föra. Vi publicerar gits under 1990-talet med det bestämda syftet att därför ett par debattinlägg med utgångspunkt i etablera arkivvetenskapen som en disciplin även i först och främst de statliga arkivmyndigheternas Sverige. Jag tänker på utvecklingen av en arkiv­ förhållande till forskningen och hoppas på gensvar vetenskaplig högskoleutbildning vid särskilt Mitt­ och replik. Det är viktigt att olika ståndpunkter får högskolan och Stockholms universitet. Samtidigt brytas! har de statliga arkivinstitutionerna en lång tradition Men även om historieforskaren inte längre är den som forskningsanstalter vid sidan av sin roll som del bakgrund som flertalet arkivarier har är ändå his­ i den statliga förvaltningen. Men det har här inte torikerna en mycket väsentlig användarkategori för varit fråga om arkivvetenskaplig forskning, utan om arkiven, och därför alltid av intresse för en tidskrift historievetenskaplig forskning. Än idag är den ab­ som Arkiv, samhälle och forskning. Det är därför soluta majoriteten av den forskarutbildade perso­ naturligt att vi i redaktionen emellanåt låter histo­ nalen hos de statliga arkivinstitutionerna examine­ rieforskare redovisa sina forskningsresultat och rade inom historieämnet. samtidigt ge sin syn på arkivens roll för sin forsk­ Idag är det inte forskarutbildning som är grund­ ning. I detta nummer låter vi Lisa Öberg represen­ krav för flertalet tjänster ens i det statliga arkiv­ tera den moderna historieforskningen som kombi­ verket, utan högskoleutbildning i arkiwetenskap. nerar en teoretisk ansats men för den skull inte Samtidigt finns trots allt ännu ingen etablerad fors­ överger det empiriska, källkritiska perspektivet. Vi karutbildning i Sverige i arkiwetenskap. Hur skall hoppas att hennes tankar skall väcka intresse för

6 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 frågorna om hur dagens historieforskare utnyttjar teksve tenskap. Flera bidrag i detta nummer ankny­ arkiven. ter till dessa tvärvetenskapliga frågor. Vi hoppas Arkiwetenskapen är en vetenskaplig disciplin kunna spegla utvecklingen i denna del löpande ge­ som i Sverige är i process att definiera sig i förhål­ nom artiklar, rapporter och översikter under de lande till andra vetenskapsområden. Processen är kommande åren. inte enkel. Inte minst den hastiga tekniska utveck­ Arkiwetenskapen har en spännande tid framför lingen och marschen in i ”informationssamhället” sig när vi nu går in i ett nytt millennium. gör att den allmänna tendensen internationellt sna­ rast är gränsöverskridande och tvärvetenskaplighet Redaktionen för Arkiv, samhälle och forskning öns­ än definierandet av gränser mellan olika discipliner. kar alla läsare ett gott nytt millennium! Här är det emellertid kanske inte först och främst historievetenskapen som står i fokus, utan discipli­ Mats Burell ner som systemvetenskap, informatik och biblio­ huvudredaktör

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 LISA OBERG Det nya sättet att hjälpa barn till världen Något om förlossningsvårdens professionalisering, könsarbetsdelning och reglering i 1800-talets Sverige

”det finns saker som man måste vara vetenskaps- att ”eviga sanningar” om kön och könsskillnader man för att inte begripa”. Det yttrandet tillskrivs visat sig vara socialt betingade. som bekant Hjalmar Söderberg och överensstäm­ Snart sagt alla samhällsvetenskapliga och huma­ mer nog i vissa avseenden med allas vår erfarenhet. nistiska - ibland även naturvetenskapliga - discip­ Vem har inte läst om någon nytt vetenskapligt liner har varit medskapande i detta nytänkande, forskningsrön och tänkt: Men herregud, det där var inte minst historiker. Historieämnet ger möjlighet då inget nytt, det visste vi väl redan! att visa på det flytande och föränderliga i den kon­ Samtidigt kan Söderbergs provokativa tes tolkas struktion av kön som mer eller mindre omärkligt som vittnande om god insikt i vetenskapens verk­ försiggår i varje samhälle. Ett historiskt perspektiv lighet. Inte sällan visar sig förhållanden som för de på sinnliga erfarenheter som förälskelse, våld eller flesta människor ter sig triviala och självklara bära dödsångest visar att också vårt emotionella liv är på intressanta hemligheter. Under de senaste tio­ mer präglade av tidsanda och könsvärderingar än vi tjugo åren har exempelvis genusforskningen ifråga­ vet om. satt och analyserat samhällsföreteelser som tidigare Tag en känsloyttring vilken som helst, studera betraktades som oproblematiska. Skillnader mellan den historiskt, och intressanta förändringar kom­ kvinnor och män som tidigare sågs som ”naturliga” mer att visa sig! Några bekanta studier har handlat har, när forskarnas strålkastare satts i en ny vinkel, om skrattets historia, den romantiska kärlekens his­ framträtt i ny och förvånande dager, inte som bio­ toria och det historiskt betingade i våra känslor av logiska egenskaper utan som sociala konstruktio­ ömhet mot barn.1 Även gråtandet börjar nu få sin ner. Ett resultat av denna nya belysning av könen historia skriven. Alla jordens folk tycks kunna brista är, vilket vi alla kunnat bevittna under gångna åren, i gråt. Men vilka gråter, och när? Hur gråter kvin-

8 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Det nya sättet att hjälpa bam till världen

nor och hur gråter män? En återblick över de se­ tunga laggkärl och mjölkflaskor, förmodligen gan­ naste århundradena visar på enorma förändringar i ska opåverkade av den uppfattning om kvinnan som gråtandets ”sociala organisering”. I den tidigmo­ det ”svaga könet” som spreds i överklassen under derna epokens maskulina ideal ingick förmågan att samma tid. Mejerinäringen var en kvinnlig närings­ vid särskilda tillfällen kunna fälla tårar inför publik.2 gren och de föreningsägda mejerier som uppfördes Nu har vi i stället nått en motpol som innebär att under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet män undviker att gråta offentligt, åtminstone i vår sköttes så gott som uteslutande av mejerskor, van­ kulturkrets. Att ha lätt för att ta till tårarna har på ligen med rent praktisk utbildning i yrket. I dessa 1900-talet blivit en kvinnlig egenskap. tidiga mejerier var mekaniseringsgraden förhållan­ Andra genushistoriker har ägnat sig åt att studera devis låg och arbetet ytterligt tungt. den arbetsdelning efter kön som tycks ha existerat När så mejerierna under 1920-talet och de föl­ i alla samhällen, mer eller mindre tydligt. Även här jande decennierna började mekaniseras och utrus­ framträder mönster som är högst föränderliga och tades med arbetsbesparande maskiner förändrades som gör att vi måste avvisa alla hypoteser om att könssammansättningen inom mej eristkåren. Män­ kroppslängd och muskelstyrka avgör vilket kön nen kom in och kvinnorna försvann, först från le­ som utför vilken syssla i en given social miljö. dande positioner och senare på nästan alla befatt­ Men forskarna har inte endast intresserat sig för ningar. Mejerinäringen blev under mellankrigs­ könsarbetsdelningens variationer över tid, utan tiden alltmer mansdominerad. Varför? Hur gick också regionala skillnader. En rad studier av bonde­ det till? Om denna snabba och påtagliga, men i då­ samhället visar att en arbetsfördelning som i en tida samhällsdebatt omärkliga och föga diskute­ landsända sågs som självklar kunde upplevas som rade, förändring har historikern Lena Sommestad främmande i annan del av Sverige. Vissa iakttagel­ gjort en banbrytande studie.5 Genom att gå in i ser tyder också på att könsarbetsdelningen var mejerinäringens och mejeriskolornas arkiv kunde striktare i Sydsverige än i Norrland. Sörlänningar hon finna hur tekniken, maskinerna, och moderni­ kunde till exempel häpna över de karska bond- teten i produktionen under industrialismen konsti­ j än torna i Norrland som vant tog tömmarna och tuerades som företeelser med manliga förtecken. körde med häst och vagn, precis som karlarna! Vid Denna bestämda men oartikulerade kodning av sidan av de geografiska variationerna har det dock verkstaden, fabriken och teknologin som ”masku­ existerat normer som varit giltiga i hela landet un­ lin” fick till resultat att den kvinnliga arbetskraften der förindustriell tid. En sådan allmän regel var att inte längre, när mejerierna slogs samman och korna hörde till den kvinnliga sfären och att teknifierades, sågs som naturligt hemmahörande i mjölkningen sågs som en kvinnosyssla, vilket i sin mejerimiljön. Kvinnornas utbildning vid mejeri­ tur innebar att en bonde kunde känna sig kränkt i skolorna blev också successivt sämre än männens sin manlighet om han var tvungen att ersätta sin och kvinnorna försvann från yrket, av skäl som på hustru i hennes ladugårdssysslor.3 ett individuellt plan säkert var förståeliga, men som Att arbete med kor, mjölk och mjölkprodukter på ett samhällsplan fortfarande syns subtila och ansågs som hörande till den kvinnliga delen av ar­ svårfångade. (Som vi alla vet ansågs det heller inte betslivet, och ”kodades” som kvinnliga sysslor, längre omanligt för lantbrukaren att sköta mjölk­ innebar att en viktig del av landets livsmedelspro­ ningen när den skedde med maskinell hjälp.) duktion under många århundraden utfördes uteslu­ Sommestad kunde också genom att utnyttja tande av kvinnor.4 Uppfattningen att allt som hörde fackförenings- och utredningsmaterial visa på hur till mjölkhantering och mejerivaror ”borde” skötas mejeriyrkenas status förbättrades, och lönerna steg, av kvinnor levde kvar länge. Även i det tidiga när de kvinnliga mej erskorna med sin praktiska industrisamhällets städer förestods mjölkbodar skolning efterträddes av professionella mejerister nästan uteslutande av kvinnor som lyfte och bar med längre och mer teoretisk utbildning. Men till-

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 9 Lisa Öberg

gång till genusteori och teorier om arbetsdelning använder för att hävda sig gentemot varandra, gen­ gick det att utläsa ur ett arkivmaterial - som inte på temot allmänheten och gentemot - eller i samar­ ett explicit sätt problematiserar kön - hur och var­ bete - med statsmakterna. Den engelske sociologen för kvinnor i branschen successivt kom att under­ Frank Parkin lanserade uttrycken ”exclusion” och ordnas män. ”usurpation” för att beskriva två viktiga strategier Det var inte bara en fråga om en statusförändring som flera klassiska professioner använt sig av, bland som påverkades av det faktum att män, generellt annat läkare och jurister, för att ta två grupper som sett i alla samhällen vi känner till, har tillerkänts lyckats väl i det moderna samhället.8 Yrkesutövare högre social status än kvinnor utan också en direkt anstränger sig för att utestänga, exkludera, obehö­ följd av en ”könad” utbildningspolitik. Utveck­ riga kolleger för att därigenom uppnå ”exklusivitet” lingen påskyndades av det faktum att genomgången och hög status. Juristerna har till exempel i många teoretisk utbildning och examen blev allt viktigare länder fört en långvarig kamp mot icke akademiskt för att bli erkänd som professionell yrkesutövare. utbildade lagkunniga personer som agerat biträde En engelsk historiker har till och med utnämnt just i domstolsförhandlingar, förr kallade ”sakförare” på professionaliseringen som det mest utmärkande för svenska. Samma typ av politik har läkarkåren i snart 1900-talets västeuropeiska samhälle.6 Han syftar då sagt alla länder, men på olika sätt och med olika re­ på den organisering av yrken, yrkesutbildning, spe­ sultat, bedrivit mot kvacksalvare, kloka gummor cialisering och examina som efterträtt skråsystemet och andra lekmannaläkare eller ”alternativmedi­ och skapat nya former av barriärer mellan yrken cinare” som vi nu säger. och arbetsuppgifter, och fått till följd att profes­ Med ”usurpation” menas att en yrkesgrupp tar sionerna bildat egna intresseorganisationer i strä­ över en annan och erövrar ett kompetensområde van efter högre inkomster, bättre status och poli­ som tidigare tillhört en annan profession, eller ge­ tiskt erkännande i samhället. nom framsynthet erövrar ett nytt verksamhetsfält Det vi kallar ”profession” brukar utmärkas av föl­ som etableras genom vetenskapliga landvinningar jande karaktäris tika: eller samhällsförändringar. De akademiskt utbil­ dade läkarna erövrade till exempel under 1800-ta- 1. Professionen använder färdigheter grundade i let kirurgin från utomakademiska hantverkare (kal­ teoretisk kunskap, och har fått utbildning och lade bardskärare, fältskärer eller kirurger) och gjor­ träning i dessa färdigheter de den till en medicinsk specialitet.9 Under de se­ 2. Professionellas kompetens garanteras genom naste hundrafemtio åren har läkarkåren över huvud examina taget varit ytterligt framgångsrik när det gäller att 3. En handlingsetik garanterar yrkesintegriteten definiera gamla och nya samhällsproblem som 4. Professionen utför handlingar för det allmännas medicinska uppgifter, det må röra individuellt li­ bästa dande eller kollektivt drabbande yttringar av kriser 5. En yrkessammanslutning organiserar profes­ i samhället. sionens medlemmar Man talar ibland om att 1900-talet präglats av en 6. Medlemmarna har en känsla av identitet och de­ medikalisering eller patologisering av olika typer av lar gemensamma värderingar mänskliga problem som enligt ett annat sätt att se 7. Ett professionellt språk används, endast delvis kan tyckas allmänmänskliga och eviga, till och med begripligt av utomstående normala.10 Ar det en sjukdom att bli gammal och 8. Professionen reproducerar sig själv socialt ge­ svag? Ar det ett medicinskt problem om man är nom inflytande på yrkesutbildningen.7 djupt ledsen? Ar - för att föregripa den kommande diskussionen - ett barns födelse en sjukhusangelä­ Man använder ibland uttrycket professionella stra­ genhet? Kring sådana frågeställningar går det att tegier för att definiera de medel olika yrkesgrupper föra ändlösa samtal, och det existerar inget entydigt

10 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Det nya sättet att hjälpa barn till världen

svar på dem. Däremot är det uppenbart att inflytel­ olika arkivbildare intresserat sig för diverse aspek­ serika grupper i det moderna samhället har haft och ter av förlossningsvården: organisatoriska, juri­ har ett yrkesmässigt intresse av att besvara frågorna diska, medicinska, ekonomiska och andra. Vad med ja. dessa svenska arkiv kan innehålla kommer jag att Den professionalisering av samhället som jag återkomma till. kort skisserat ovan har gått hand i hand med en by­ Om man nu tror att det finns intressant källma­ råkratisering, med det ordet använt i vetenskaplig terial att tillgå, hur börjar man då studera förloss­ bemärkelse, med ursprung i Max Webers verk. Här ningens historia? Förr i världen sades det ibland att avses en tendens att fler samhällsfunktioner orga­ ”forskaren skulle gå naken in i arkiven”. Därmed niseras i byråkratisk form. Några kännetecken på menades att förutfattade meningar var till hinders en byråkrati är att arbete utförs av tjänstemän som för en objektiv forskning. I dagens forskarsamhälle ingår i en bestämd hierarki dit de väljs ut efter pro­ är den gängse meningen snarare den motsatta. För fessionella kvalifikationer och är underkastade ett det första är det lika bra att man erkänner, för sig enhetligt kontroll- och disciplinsystem.11 själv och andra, att man brukar ha någon slags för­ förståelse av ett ämne eller en frågeställning redan Förlossningens äldsta historia, och något om teori innan man börjar ett vetenskapligt arbete. För det Det moderna samhället har alltså präglats av de tre andra är det omöjligt att bearbeta stora datamängd­ processer som skisserades ovan: professionalise­ er om man inte kan sätta in dem i något slags sam­ ring, byråkratisering och en förändrad könsarbets- manhang, och där är en teori den hjälp man behö­ delning. ver, förutsatt förstås att man är beredd att pröva och Man kan fråga sig hur de tre processerna har revidera den i mötet med empirin. För det tredje samverkat i olika samhällsektorer, och vad som bli­ ingår forskaren i en större kunskapsprocess som vit resultatet. Vi ska här skärskåda en uråldrig och hon eller han alltid måste förhålla sig till. Det finns evigt mänsklig arbetsuppgift: att hjälpa ett litet barn alltid annan forskning och teoribildningar som man till världen, det vill säga att administrera och sköta inte kan bortse från, och det är forskarens skyldig­ en förlossning, en syssla och arbetsuppgift som het och rättighet att delta i det vetenskapliga sam­ måste utföras i alla tider och i alla sociala samman­ talet genom att relatera sin egen forskning till den. hang.12 Ett rimligt antagande när man tar sig an för­ Här ska det på en gång sägas att det inte är själv­ lossningens sociala historia är att mänskliga sam­ klart att det över huvud taget går att studera hällen har ett inneboende intresse av överlevnad förlossningens historia. Den har ju till stor del och reproduktion, och därmed av institutionella utspelat sig i dunkel, bakom lyckta dörrar, både normer som gynnar barnaföderskors och nyfödda bokstavligt och bildligt talat. I många länder är barns överlevnad. Det tycks också som om de flesta också de offentliga arkiven ganska ”stumma” på det kända kulturer har omgärdat födandet med rutiner här området då inga politiska makthavare eller an­ och regler som delvis hänger direkt samman med dra större arkivbildare någonsin intresserat sig de rent fysiologiska behov en blivande mor har när nämnvärt för förlossningsvårdens organisation och hennes stund är inne. Men det finns också antro­ praxis. I länder som USA hänvisas därför historiker pologisk forskning som visar att de rutiner som som intresserar sig för barnafödandets äldre tradi­ omgärdar en förlossning i mångt och mycket är tioner till brev och dagboksmaterial, för senare tid kulturellt bestämda, och då inte alltid på ett sätt också intervjuer. Som svensk historiker har man som objektivt kan betraktas som ändamålsenligt ur däremot tillgång till stora offentliga arkiv, där överlevnadssynpunkt. handlingarna tack vare lång tradition av både cen­ Det bör också i alla samhällen ha existerat något tralism och centralt påbjudet och kontrollerat lo­ man kan kalla för förlossningens egen ekonomi. kalt självstyre är bevarade i hög utsträckning, och För att kunna bistå en födande kvinna och hennes

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 II Lisa Öberg

nyfödda barn måste resurser frigöras i form av ar­ ningen av kommande generationer barnmorskor betskraft, men även i form av kläder, föda och skulle gå till. Samtidigt framträdde några berömda värme (det senare nog så viktigt på våra breddgra­ och mycket yrkesskickliga hovbarnmorskor med der om ett spädbarn ska överleva.) Denna resurs­ egna tryckta verk vilket gav möjlighet till bokliga överföring har ordnats på olika sätt i olika samhäl­ studier av förlossningskonsten, obstetriken.14 len och under olika tider, och den tycks som regel Barnmorskeyrket började, med utgångspunkt i ha fått en bestämd organisation i varje social miljö, några av kontinentens stora metropoler, från 1600- ibland politiskt bestämd, ibland mer informellt ut­ talet och framåt att uppfylla kriterierna på en pro­ formad. fession, det vill säga yrket fick ett avgränsat kom­ Redan tidigt i historien tycks uppgifter kring för­ petensområde, en ordnad utbildning och villkor lossningar ha professionaliserats så att vissa en­ uppställdes för barnmorskeexamen. Denna pröv­ skilda personer i lokalsamhället, vanligtvis kvinnor, ning av kunskapsnivån medförde också ett erkän­ getts uppgiften att vaka över barns födelse, inte säl­ nande från myndigheterna som innebar att exami­ lan med en större grupp medsystrar omkring sig. nerade barnmorskorna fick företräde framför andra Det förmodligen första kända skriftliga om­ kvinnor som utövade förlossningskonst.15 nämnandet om barnmorskans eller jordemoderns yrke finns i Bibelns Andra Mosebok. Där beskrivs Svensk kunskapsimport från kontinenten hur två modiga jordegummor under det judiska fol­ Den svenske läkaren Johan von Hoorn lämnade vid kets exil i Egypten, Siphra och Pua, genom list räd­ tidig ålder läkarstudierna i Uppsala och fortsatte att dar nyfödda gossebarn från det hemska öde som studera medicin och obstetrik, ”förlossningskonst”, Farao dömt dem till. Barnmorskan, maia, finns i Holland, Frankrike och England under 1600-ta- också omnämnd som en yrkeskvinna i det antika lets sista decennier. Hans läromästare var till stor Grekland och hennes yrkesskicklighet fick be­ del ytterst kvalificerade barnmorskor som antingen nämna den filosofiskt-pedagogiska metod som tjänstgjorde vid kontinentens första barnbördshus Sokrates nyttjade och själv kallade maieutik, förloss­ som också var undervisningsanstalter, eller hade en ningskonst-överförd till kunskapsteorins område. framgångsrik privatpraktik. Han upptäckte även att det fanns skickliga manliga läkare som intresserade Barnmorskans tidigmodema historia sig för förlossningskonsten, en specialitet som dit­ Även om delar av förlossningsvården tycks ha intills nedvärderats och ansetts som ett hantverk professionaliserats redan under antiken dröjde det mer än en vetenskap, och nästan uteslutande utö­ fram till medeltiden innan den började organiseras vats av kvinnor, von Hoorn disputerade i Leyden på genom politiska beslut. Flera städer i nuvarande en avhandling om förlossningskomplikationer och Tyskland och Frankrike kungjorde under 1400-ta­ återvände till Sverige 1691.16 let och framåt regler för barnmorskors rättigheter Omedelbart hemkommen började han intressera och skyldigheter inom respektive stads hank och de statliga myndigheterna, främst Collegium Me- stör. Bestämmelserna reglerade bland annat rätt till dicum och kungens råd, för idén att starta en orga­ arvode och skyldighet att förrätta förlossningar hos niserad barnmorskeutbildning i Stockholm. Efter fattiga, och hade till syfte att stävja missbruk i olika flera år av fruktlösa ansträngningar lyckades von former. Redan under medeltiden kan man också Hoorn 1711 få ett reglemente utfärdat om barn- möta bestämmelser som utestänger andra än av morskeutbidning i Stockholm. Utbildningen skulle myndigheterna erkända barnmorskor från yrket, ske i form av lärlingsskap hos någon skicklig jorde- dvs förbjuder bönhåseri (som termen löd i skrå­ gumma med minst tio års erfarenhet och avslutas samhället.)13 med en muntlig examen inför Collegium Medi- Under tidigmodern tid tycks allt fler städer ha cum, som också utfärdade barnmorskebrevet inne­ skapat regler för förlossningsvården och hur utbild­ bärande rätt att utöva yrket.17

2 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Det nya sättet att hjälpa bam till världen

Den ed som barnmorskorna svor vid examen inne­ Ett tiotal år efter professurens tillsättande öppna­ höll formuleringar som påminner om barnmorske- des också ett allmänt barnbördshus i Stockholm, eder från andra Europeiska länder. Eden började eller som det hette då ”Publiqua accouchements- med följande ord: huset” med det dubbla syftet att ge havande kvin­ nor från hela Sverige tillgång till kvalificerad för­ Jag lofwar och swär wid Gud och hans heliga Evan­ lossningsvård, och blivande läkare och barnmors­ gelium, att jag i alla mina barnmorske-befattningar så kor tillfälle till praktiskt träning och teoretisk un­ skall förhålla mig, som jag inför Gud och mitt samwete dervisning under ledning av professorn, med bi­ answara kan, troget följa de kunskaper jag inhemtat och träde av en kvalificerad förestånderska och barn­ mig från widskepeliga företag wakta, så att jag med morska.20 Allmänna barnbördshuset, som anstalten Guds hjelp och bistånd, ömt, troget och oförtrutet be- snart döptes om till, lydde under principer som av­ tjena kan hwar och en som mig tillitar, det ware sig hög såg att garantera jämlikhet och humanitet. Där sa­ eller låg, rik eller fattig, och natt eller dag, samt göra des bland annat: min yttersta flit, att qwinnan, som jag hemtas och kal­ las till, med minsta fara förlöst blifwer, och fostret, så Att de på barnförlossningshuset intagne icke känna wida möjligt är, med lifwet till werlden kommer och annat tvång, än det diet och ordning samt lugn inom njuter det heliga dopet, samt behörig wård och sköt­ huset medföra, och att de i allt det övriga med vänlig­ sel.18 het bemötas, både fattiga och rika, samt hållas vid mun­ tert mod: ävensom dem inga sysslor påtvingas, som de Läkarna och förlossningskonsten med lust och nöje ej vilja sig åtaga.21 Johan von Hoorn hade alltså stött på högt kvalifi­ cerade förlossningsläkare under sin tolv år långa Vården på Allmänna BB var gratis och personalen utbildningstid på kontinenten. Själv hyste han den var förbjuden att begära drickspengar. Vid full be­ åsikten att såväl män som kvinnor kunde bli skick­ läggning hade ogifta kvinnor företräde framför liga ”accoucheurer” (eg. förlossare), eller ”ackusch- gifta och alla som så önskade garanterades full ano­ örskor” som de kvinnliga yrkesutövarna senare nymitet. Avsikten var att försöka minska stigmati­ ibland kom att kallas på svenska. Motståndet mot seringen av ensamma mödrar och därmed de många manliga yrkesutövare var emellertid fortfarande barnamorden som myndigheterna vid denna tid bör­ stort. Det kom från tre håll: många läkare ring­ jade betrakta som ett allvarligt socialt problem.22 aktade förlossningskonsten, en del barnaföderskor hade svårt att acceptera manlig assistans och barn­ Staten, kyrkan, läkarna och hälsovården morskorna själva ville behålla sitt kompetensom­ I samband med Sveriges förlust av Finland 1809 råde oantastat av manliga läkare. och Napoleonkrigens härjningar på kontinenten Utvecklingen gick emellertid ovedersägligt mot blev befolkningsfrågan högaktuell i Sverige, vilket en ny form av könsarbetsdelning inom detta verk­ den också hade varit under merkantilismens stor­ samhetsfält. Den utveckling som startat på konti­ hetstid. Nu handlade det inte bara om befolk­ nenten redan under 1600-talet, då skickliga och ningsmängden utan också befolkningens kvalitet, framsynta läkare började intressera sig för de gamla och då inte minst hos de unga män som kunde skri­ kvinnliga kunskaperna i obstetrik, kom under vas ut till krigstjänst. Det befanns att den manliga 1700-talet att påverka det svenska Collegium ungdomen varken höll måtten när det gällde Medicum och en professur i förlossningskonst kroppslängd eller hälsa. Samtidigt influerades in­ inrättades i Stockholm 1761.1 professorns uppgif­ tellektuella kretsar i Sverige av tänkare inom och ter ingick att undervisa såväl manliga som kvinnliga utom landets gränser som hade börjat ivra för en lärjungar i obstetrik.19 hälsovård i offentlig regi. Litteratörer, läkare och riksdagsmän började intressera sig för läkarvårdens

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 IJ Lisa Öberg

status i Sverige, och fann mycket övrigt att önska. nande paragraf hade införts i barnmorskeregle- Förslag framlades att präster borde få medicinsk ut­ metent 1777 men avskaffats på bondeståndets be­ bildning för att på så sätt sprida de medicinska kun­ gäran året efter.) Kvacksalveriparagrafen i barn- nandet över landet, och ett antal teologie stude­ morskereglementet förblev emellertid uddlös så rande tog också examen i ”pastoralmedicin”. Av länge barnmorska saknades i de flesta svenska sock­ olika skäl (som för alltför långt att gå in på i detta nar.2 5 sammanhang) blev emellertid prästmedicinen en återvändsgränd.2 3 Utbildningens betydelse Problemen med den mycket bristfälliga till­ Från 1822 besattes professuren i obstetrik av Pehr gången på medicinsk vård kvarstod dock. Eftersom Gustaf Cederschiöld, en person som kom att få stor Sverige var ett land med en statskyrka, som tack betydelse för uppkomsten av den arbetsfördelning vare kyrkoplikt och allmän kyrksamhet erbjöd di­ som än idag är typisk för förhållandet mellan barn­ rektkontakt med snart sagt varje invånare, fann morska och läkare i Sverige. Cederschiöld under­ man ändå att kyrkan borde spela en betydande roll visade - som sina föregångare på posten - såväl bli­ i ett kommande hälsovårdssystem. Det uppdrogs vande barnmorskor som blivande läkare. Som den därför åt prästerna att från 1813 att ansvara för till­ politiker han också var insåg han att den enda väg syn över smittsamma farsoter och övervaka be­ som kunde garantera ordentlig standardhöjning handlingen av sjukdomsfall. Socknarnas kyrkoråd inom förlossningsvårdens område var att expan­ pålades 1828 ytterligare uppgifter då de blev skyl­ dera barnmorskeväsendet och samtidigt höja kuns­ diga att följa och övervaka utvecklingen vad gällde kapsnivån.26 Antalet läkare var vid denna tid knappt sjuklighet och hälsovård inom församlingarnas fyrahundra i hela landet, varav bara hundra betjä­ område. Här fick kyrkoherden i egenskap av kyrko­ nade landsorten. Att lita till läkarkåren för att ge rådens ordförande en ny roll, inte som läkare utan hela det glesbefolkade och vidsträckta landet till­ snarare som hälsovårdspolitiker, eller ”medicinsk gång till kvalificerad hjälp i samband med förloss­ polis” som termen löd i början av 1800-talet. ningar var alltså helt orealistiskt.27 En kombination av specifika historiska förhållan­ I stället intensifierades ansträngningarna att för­ den, ett samarbete kyrka-stat, ideologiska influ­ bättra barnmorskeutbildningen, såväl kvantitativt enser från utlandet, nationella försvarspolitiska som kvalitativt. En viktig uppgift för att förverkliga problem och en läkarkår som började verka för sina lagstiftarens intentioner blev att öka antalet elever, långsiktiga professionella intressen (Svenska lä­ vilket också gjordes. Dessutom garanterades 12 karesällskapet grundades 1808) skapade ett system flickor, som barnmorskelösa socknar sänt till ut­ där kyrkan och socknen blev viktiga organ för en bildning, gratis uppehälle under studietiden. Ut­ förbättrad hälsovård. Sedan dröjde det inte länge bildningen förlängdes till nio månader, och Ce­ förrän politiker, läkare och intellektuella var på det derschiöld lyckades även utverka statsmakternas klara med att den första förutsättningen för en tillstånd att undervisa särskilt skickliga barnmors­ framgångsrik befolknings- och hälsovårdspolitik kor i instrumentalförlossning. Det senare innebar var att det fanns ett heltäckande system för profes­ att svenska barnmorskor 1829 fick rätten att, efter sionell förlossningshjälp. speciell examen, använda förlossningstång och an­ Det innebar bland annat att den så kallade dra verktyg vid förlossningar som annars skulle ”kvacksalveriparagrafen” som förbjöd outbildade kunnat sluta med barnaföderskans och/eller bar­ ”hjälperskor” att förrätta förlossningar återinfördes nets död.28 Den första som utexaminerades med i 1819 års barnmorskereglemente. Det stadgade att instrumenträtt var arbetskarlsänkan Anna Svens- varje barnaföderska var tvungen att anlita examine­ dotter från Dala-Järna. Hon fick betyget ”utmärkt” rat förlossningsbiträde (dvs. läkare eller utbildad och omdömet: ”Qvick i tanke. Klok och tänkande i barnmorska) om sådant fanns att tillgå.24 (En lik­ omdöme. Lugn i handling.”29

H ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Det nya sättet att hjälpa bam till världen

Lösningen att tillåta barnmorskor att bruka instru­ byggt och väl fungerande medicinalväsende, där ment var unik för Sverige. I världen i övrigt förblev läkare var satta att övervaka verksamheten.30 denna rätt så gott som alltid ett manligt privile­ Vid mitten av 1800-talet existerade alltså en allt­ gium. Troligen spelade Cederschiölds argumenta­ mer kvalificerad barnmorskekår, i numerär tillväxt, tion roll för riksdagens beslut i det han hävdade att vars kvalifikationer på obstetrikens område stod förtroendet för barnmorskeväsendet var beroende ungefär lika högt som läkarkårens.31 Men läkarkå­ av att allmogen insåg nyttan med det, och fick be­ ren började, med inspiration från andra länder, be­ vis för att utbildade barnmorskor ägde kunskaper trakta obstetriken som en intressant specialitet och som kunde rädda liv. Även läkarkåren kunde, efter manliga läkare började, tillsammans med barn­ viss tvekan, instämma i förslaget då ett av dess över­ morskor, att anlitas vid förlossningar i städernas gripande mål gynnades: att få landsbygdens folk att mest välmående familjer. Det var därmed bäddat inse att nationens framtid var beroende av ett ut­ för konflikter yrkena emellan.

Under 1800-talet kom obstetriken att utgöra en allt viktigare del av läkarutbildningen. Gruppfotot avslöjar att det tidigare kvinnliga yrkesområdet vid seklets slut hade blivit ett statusfyllt manligt yrkesområde. Det är medicine kandidatkursen som poserar med barn de själva förlöst i Allmänna bambördshusets trädgård i Stockholm sommaren 1899. Foto Medicinhistoriska museet, Stockholm.

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 15 Lisa Öberg

En följdfråga blir om de statliga myndigheterna den enskilda förlossningen.34 Har förhållandet under 1800-talet i lyckades skapa avgränsade kom­ präglats av samarbete eller konflikt? Hur fram­ petensområden för barnmorskor och läkare, och gångsrik har respektive yrkesgrupp varit i sina för­ därmed en fungerande arbetsfördelning på förloss­ sök att hävda just sitt yrkes kvalifikationer? Vilket ningsvårdens område, och hur den statliga politi­ yrke har åtnjutit mest förtroende hos familjerna? ken kom att utformas på förlossningsvårdens om­ Svaren på den typen av frågor förklarar till stor del råde. Det är den övergripande fråga som fortsätt­ varför den sociala organisationen kring förloss- ningen av artikeln kommer att ägnas åt. Men först ningssituationen ter sig olika i olika länder, visar en utblick utanför Sveriges gränser! studier från flera länder, framför allt USA, Storbri­ tannien, Holland, Frankrike och Skandinavien. Barnmorskor och läkare, hem eller sjukhus Forskningen i anglosaxiska länder har varit starkt - vad säger historisk forskning om andra länder? upptagen av de professionella konflikterna mellan Kvinnor som fött barn i flera länder kan vidimera läkare och barnmorskor, en utveckling som - sedd att seder och bruk kring förlossningen skiljer sig ur andra länders perspektiv - varit extrem i USA.35 drastiskt åt, även i dagens högindustrialiserade län­ Där försökte det amerikanska läkarförbundet der.32 Man kan fundera över varför skillnaderna är {American Medical Association, AMA) under 1800- så stora, och söka efter orsaker i samspelet mellan talets slut och 1900-talets början påverka allmän­ professioner och stat i olika nationer. heten att tillkalla läkare, inte barnmorska, när ett Medan den holländska mamman kan välja om barn skulle födas. Barnmorskorna framställdes som hon vill föda sitt barn på klinik eller med hjälp av opålitliga och okunniga; det förekom heller inte i barnmorska hemma i den egna sängen är denna USA någon offentligt kontrollerad barnmorskeut­ valmöjlighet praktiskt taget utesluten i andra väst­ bildning som gav utövarna legitimation. Barn- länder. Om man föder på Irland eller i England an­ morskeyrket idkades ofta av kvinnor med praktisk ses det naturligt att föda liggande på vänster sida, erfarenhet men utan teoretisk utbildning, s k lay medan den vanliga läget i andra länder har varit midwives. Resultatet av läkarnas kampanj av blev att (och är i många fall ännu) liggande på rygg, även barnmorskeyrket med början i de högsta samhälls­ om även andra kroppsställningar blivit accepterade klasserna så att säga desavouerades, och många del­ på senare år. I USA blir den födande nästan alltid stater utfärdade bestämmelser som försvårade eller assisterad av en läkare, medan det i andra länder omöjliggjorde för barnmorskor att praktisera sitt kan förekomma både läkare och barnmorska vid yrke. I stället inmutade läkarna förlossningsvården förlossningssängen.33 I några länder, som Sverige som ett eget professionellt fält. Följden blev så små­ och Holland, sköter barnmorskan ensam om för­ ningom att allt färre nordamerikanskor vågade föda lossningen så länge som inga allvarliga komplika­ utan läkarhjälp eftersom läkarens professions- tioner inträffar. tillhörighet sågs som garant för en högt kvalifice­ De skillnader som skisserats ovan har alla histo­ rad vård. riska orsaker, orsaker som framför allt härrör från Engelsk historisk forskning har fokuserat på den de institutionella system i vilka förlossningsvården brittiska statens svaga hållning gentemot krav på utvecklats. Ett sådant institutionellt system utgörs reglering av de dåliga sanitära och kunskapsmässiga av de olika yrkesgrupper som varit verksamma förhållanden som framfördes under 1800-talet.36 inom förlossningsvården och de politiska ramar Resultatet blev att den förlossningsvård som er­ inom vilka förlossningsvården utvecklats, samt den bjöds arbetarklassen höll låg standard, i sin tur re­ specifika könsarbetsdelning som blivit etablerad. sulterande i en på sina håll extremt hög spädbarns­ Inte minst har förhållandet på ett samhällsplan dödlighet, och även mödradödlighet. Inte förrän en mellan de två yrkesgrupperna barnmorskor och lä­ bit in på 1900-talet formulerade de brittiska hälso­ kare blivit bestämmande för arbetsfördelningen vid vårdande myndigheterna krav på barnmorskornas

16 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Det nya sättet att hjälpa bam till världen

utbildning och iakttagande av säkerhetsföreskrifter, förtroende, som saknas i övriga industriländer i da­ med resultat att ett statligt kontrollsystem infördes. gens Europa.40 Detta till trots existerade det i England goda När det gäller Skandinavien finns det två större utbildningsanstalter, Midwifery colleges, som utexa­ norska studier, en som behandlar förlossningens minerade barnmorskor. De engelska midwives or­ historia, framför allt ur den födandes perspektiv, ganiserade sig med krav på statligt ingripande för och en som behandlar den norska jordemorprofes- reglering av förhållandena inom förlossningsvår­ sionen, delvis i jämförelse med Sverige.41 Det visar den, och även för stöd för sin verksamhet som de sig där att den norska ”jormor” har en mindre själv­ ansåg vara hotad av läkarkårens allt ivrigare intresse ständig yrkesroll än sin svenska motsvarighet, och att ta över vården av hemförlossningarna. De eng­ att läkaren i motsvarande grad har en starkare ställ­ elska privatpraktikerna {General Practitioners, GPs) ning. Till exempel är det gynekologer som utför har alltid haft en stark ställning i engelska familjers kontrollerna under norska kvinnors graviditet, liv och ett professionellt intresse av etablera kon­ medan samma typ av kontroll på de svenska mödra­ takt med barnfamiljer redan vid första barnets fö­ vårdscentralerna i allmänhet görs av barnmorskor. delse. En mer eller mindre latent konflikt mellan Detsamma gäller preventivmedelsrådgivning där läkare och barnmorskor påverkar än idag förloss­ svenska barnmorskor äger rätt att skriva recept och ningsvården i Storbritannien. sätta in spiral, något de norska kollegerna ej får En ytterligare forskningsinriktning som vuxit sig göra. De skillnader i kompetensområdets storlek relativt stark i såväl USA som England har mer in­ som historiskt funnits mellan länderna har snarast riktat sig på medikaliseringen och patologiseringen accentuerats under efterkrigstiden. av födandet i den anglosaxiska världen, en utveck­ En svenskdansk forskare har undersökt proces­ ling som fått till följd att kvinnans förmåga att ta serna när födandet hospitaliserades i Danmark och kontroll över sin förlossning har nedvärderats till Sverige och funnit intressanta skillnader.421 Dan­ förmån för de professionellas roll i samman­ mark var det långt in på 1970-talet relativt vanligt hanget.37 med hemförlossningar medan de var helt avskaf­ Den senare typen av kritisk forskning, där bar­ fade på andra sidan Öresund. Varför denna skill­ nets eller barnaföderskans behov står i fokus, före­ nad? Det tycks som den medicinska kulturen i Dan­ kommer även i andra länder där förlossningsvården mark länge var mer öppen för småskalighet och tra­ präglats av en högteknologisk utveckling, som ex­ ditionella värden än den stordriftsinställda, moder­ empelvis Frankrike.38 En studie visar också att detta nistiska svenska folkhemskulturen. När det gäller land följt ett annat mönster när det gäller födandes barnmorskans utbildning och ställning har det dock institutionalisering än andra länder. I Frankrike var funnits stora likheter mellan Danmark och Sverige det under en lång period vanligt att kvinnor, i stäl­ historiskt sett. I båda länderna intresserade sig sta­ let för att föda i sitt eget hem, födde barn hemma ten tidigt för att skapa ett politiskt reglerat förloss- hos en barnmorska som drev ett förlossningshem.39 ningssystem som framför allt byggde på en välut­ Historiskt sett skedde därför övergången från hem­ bildad och väl kontrollerad barnmorskekår, väl ut­ förlossning till sjukhusförlossning i Frankrike via spridd över landet för att garantera tillgänglighet en mellanform, den lilla privata förlossningskliniken. för alla befolkningsgrupper. Holländska forskare har bland annat fokuserat på födelsens kulturella organisation i Nederländerna Den svenska modellen för arbetsfördelning där hemförlossningen länge har haft ett starkt sym­ mellan läkare och barnmorskor bolvärde. En intressant fråga är varför hemförloss­ Efter denna snabbtur genom förlossningens orga- ningar i Nederländerna åtnjuter en legitimitet, i nisationshistoria ur internationellt perspektiv är det form av såväl befolkningens som statsmakternas dags att återvända hem igen. I Sverige har vi, som

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 U Lisa Öberg

ovan antytts, en situation där centralmakten förhål­ De fyra aktörerna landevis tidigt ”lade sig i” hur förlossningsvården Fyra aktörer är nu presenterade: Medicinalstyrel­ fungerade lokalt, och utfärdade lagar och förord­ sen (tidigare kallad Sundhetskollegium och dess­ ningar med målet att förse hela Sverige med kun­ förinnan Collegium Medicum), läkarkåren, barn- nig och statligt kontrollerad förlossningspersonal. morskekåren och barnaföderskorna. Dessa kollek­ Som den amerikanske professionsteoretikern An­ tiv har en central roll när det gäller att förstå varför drew Abbott uttrycker det: förlossningsvården fick den utformning den fick under 1800-talet. När seklet var slut var de princi­ Förutom teknologi, organisationer, och det organisa­ per för arbetsfördelning mellan barnmorskor och tionernas samhälle som följt efter, har även andra so­ läkare redan etablerade som kom att prägla yrke­ ciala faktorer verkat för eller mot professionalisering. nas förhållanden till varandra i Sverige under hela Särskilt är det så att sociala rörelser identifierar sociala 1900-talet. Men innan vi når så långt behöver var problem som senare blir till potentiellt expertarbete. och en av de fyra kollektiva aktörerna en ytterligare Professionella är ofta ledare av sådana rörelser eller så presentation, och då inte minst de spår de lämnat blir ledarna så småningom professionella.43 efter sig i de svenska arkiven.

Det typiska för det professionella fält det handlar Medicinalstyrelsen om här är att rörelserna i Sverige inte bara gjorde Den gamla, nu föråldrade, termen medicinalverket sig hörda utanför de offentliga institutionerna, ger associationer till praktisk verksamhet och till bland intellektuella, professionella och engagerade andra ämbetsverk med verkställande uppgifter i privatpersoner, utan redan från början engagerade hela landet, som t ex postverket. Med begreppet riksdag och ämbetsverk. Den i sammanhanget vik­ avsågs en helhet bestående av det centrala ämbets­ tigaste gruppen professionella, läkarna, var sedan verket i Stockholm, de tjänsteläkare som var direkt 1600-talet nära knuten till statsmakterna genom underställda ämbetsverket, övriga läkare och samt­ Collegium Medicum, en institution som 1812 gjor­ liga landets barnmorskor vars verksamhet främst des till ett regelrätt ämbetsverk, Sundhetskolle­ reglerades i ett barnmorskereglemente. gium.44 Medicinalstyrelsen (till 1878 Sundhetskollegi­ Samtidigt är det dags att introducera en ytterli­ um) övervakade via provinsialläkarna att barn- gare aktör: barnaföderskorna. Hur de ställde sig till morskeväsendet fungerade enligt lag och hävdvun­ en moderniserad och professionaliserad förloss­ nen praxis, inte minst när klagomål väcktes eller det ningsvård, och till läkarna respektive barnmorsko­ blev fråga om rättsprocesser där barnmorskor var rna, är naturligtvis också av intresse. De kunde välja inblandade. Vad vi nu kallar ”flygande inspektio­ att föda med professionell assistans av barnmorska ner” skulle göras genom att provinsialläkaren, när eller läkare, eller göra motstånd mot professiona­ han hade vägarna förbi, styrde kosan mot barn- liseringen av förlossningsvården genom att i det morskebostaden, förhörde barnmorskan på hennes längsta hålla fast vid den traditionella formen för kunskaper och tillsåg att hennes utrustning var ren förlossningsvård: bistånd från kvinnliga släktingar och komplett.46 eller grannar, tillsammans med en erfaren hjälp­ 1890 infördes en mellannivå i byråkratin genom gumma eller hjälphustru (vad hon nu kallades lo­ att en förste provinsialläkartjänst inrättades i varje kalt.) Redan på slutet av 1700-talet kunde också län med syfte att samordna och övervaka provins­ barnaföderskor i Stockholm välja om de ville föda i ialläkarnas arbete. På ett tidigt stadium gjorde dessa hemmet eller på institution, och under 18- och förste provinsialläkare klart att en uppryckning av 1900-talet utsträcktes den valmöjligheten till att barnmorskeväsendet stod högt på dagordningen. gälla fler delar av Sverige.45 Det första steget var att ingripa på ett mer beslut­ samt sätt mot den ickeprofessionella förlossnings-

18 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Det nya sättet att hjälpa bam till världen

vården, det vill säga den som utövades av kvinnor makthavare som önskade bibehålla ett system där utan barnmorskeexamen.47 barnmorskorna t ex kunde ge första hjälpen i läka­ Medicinalstyrelsens arkiv innehåller en rik kor­ res frånvaro.51 respondens mellan tjänstemän på olika nivåer inom Vi ska titta närmare på en sådan typ av organisa­ medicinalverket rörande förlossningsvårdens ad­ tion. I Östra Stenby, Östergötland, avlönades ministration och praktiska verksamhet, men också sockenbarnmorskan för att ge första hjälpen vid en ganska omfattande korrespondens mellan rätts­ sjukdoms- och olycksfall och sköta ett läkemedels- liga instanser och medicinalstyrelsen, och enskilda förråd. Hon tjänstgjorde som föregångare till personer och medicinalstyrelsen. Det framgår tyd­ distriktssköterskan och remitterade de patienter ligt att barnmorskorna uppfattades som viktiga per­ hon inte kunde hjälpa till doktorn i närmaste stad, soner i lokalsamhället, vilket bland annat följande Söderköping.52 Barnmorskan blev 1898, i samband brev från Burträsk i Västerbotten visar.48 med ett fall av ”inklämt bråck” som hon behandlat, anmäld till medicinalstyrelsen som beskyllde henne Undertecknade Hemmansegare samt åboer innom för ”hänsynslös tilltagsenhet”. Däremot försvara­ Barnmorskan C. N:s distrikt, taga oss härmed friheten des och hyllades hon av socknens potentater. De hos vederbörande göra förfrågan huruvida det kan vara ville inte acceptera medicinalstyrelsens inbland­ Läkaren på platsen, eller hvilken eller hvad, som kan ning, och tyckte att deras hälsovårdssystem fung­ vara orsaken till att Barnmorskan N., som i 40 år, med erade väl. Det hjälpte inte. Medicinalstyrelsen an­ stor skicklighet och omsorg och utan anmärkning, skött såg det som föråldrat att tilldela en barnmorska an­ sina åligganden till allas synnerliga belåtenhet, nu af för dra medicinska befogenheter än att sköta normal­ oss outgrundliga skäl, är satt utom tjenstgöring, och vi förlossningar. i följd deraf ej få anlita henne. Wi frågar äfren om det Konflikten i Östra Stenby var bara en liten detalj ej kan finnas någon möjlighet, att få barnmorskan N. i en större konflikt som präglade övergången från åter insatt i sin tjenst, då flere byar äro i behof af hen­ ett äldre system där barnmorskors verksamhetsfält nes hjelp, och våra hustrur som hysa ett stort förtroende var ganska stort och löst definierat, till ett moder­ till henne derigenom kunna blifra lugnade.49 nare, trängre och fastare avgränsat kompetensom­ råde.53 Barnmorskorna utgjorde under 1800-talet basen i Replikväxlingen angående hälsovården i Östra medicinalverkets personal. Vid sekelskiftet 1900 Stenby ger också exempel på den rikhaltiga korre­ fanns i Sverige 2 782 barnmorskor och 462 tjäns­ spondens som Medicinalstyrelsens arkiv innehåller. teläkare inom medicinalverket.50 Medicinalstyrelsen expedierade årligen uppåt åtta Förutom förlossningsvården hade barnmorskor tusen skrivelser av de mest skilda slag, av vilka en skyldighet att i samarbete med församlingarnas del rörde förlossningsvården. Ett ”Diarium över klockare tillse att den obligatoriska smittkopps- barnmorskeärenden” underlättar avsevärt forsk­ vaccinationen av barn genomfördes. I realiteten ning om förlossningsvården under den perioden. skötte barnmorskor flera hälso- och sjukvårdande (Tyvärr saknas liknande diarier för övriga perioder.) uppgifter, inte sällan med stöd från den församling Korrespondensen sköttes från medicinalstyrelsens där de var verksamma, där det också kunde finnas sida av stor fermitet vilket så vitt man kan bedöma ett sockenapotek. Kring detta utvidgade kompe­ gjorde den centrala kontrollen av förlossningsvår­ tensområde uppkom mot slutet av 1800-talet stri­ den både snabb och effektiv.54 digheter genom att läkarkåren fick allt svårare att Medicinalstyrelsens ledamöter och personal be­ tolerera att barnmorskekåren fungerade som ”bar­ stod nästan uteslutande av läkare. (Undantagen var fotaläkare”. Med tiden kom medicinalstyrelsen att de tjänstemän som i egenskap av apotekare och i visa fall ingripa mot barnmorskors idkande av veterinärer handlade ärenden rörande apoteks- och sjukvård, och kom inte sällan i konflikt med lokala veterinärväsendet.) Genom att Medicinalstyrelsen

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 19 Lisa Öberg

kom att sysselsätta allt fler läkare när myndighetens lanrum med början sommaren 1885. Av samma skäl verksamhetsfält expanderade blev ämbetsverket en är det i det här sammanhanget också intressant att möjlig och viktig slutpost för de läkare som tänkte studera t ex Allmänna BB:s relationer till Karolin­ sig en karriär inom den statliga byråkratin. Det ska institutet och läkarutbildningen, statliga insti­ finns skäl att tro att det uppstod starka personliga tutioner vars arkiv också förvaras i Riksarkivet och band mellan den svenska läkarkåren och Medicinal­ där läkarekårens inställning till förlossningsvården styrelsen, men om detta vet vi ännu mycket litet. kommer till uttryck. Läkarkåren och dess institutioner har producerat Läkarkåren ett stort källmaterial, men trots det goda källäget - Vid 1800-talets slut hade Sverige cirka tusen läkare eller kanske på grund av materialets omfattning - varav ungefär hälften utgjordes av tjänsteläkare i har ingen historiker hittills tagit sig an uppgiften att stat, kommuner och ämbetsverk. Läkartätheten var utforska läkarkårens roll i svensk politik på ett över­ betydligt lägre i Sverige än i andra länder. Medan gripande plan. Det är en stor brist att det saknas en det i Danmark och Norge 1880 fanns en läkare att översikt över läkarnas historia i Sverige. tillgå per 3-4 000 invånare ungefär, gavs det i Sveri­ ge endast en läkare på över 8 000 invånare.55 Den Barnmorskorna svaga tillgången på läkare är en faktor som bör tas Som tidigare sagts utgjordes basen i det svenska med i beräkningen då man försöker förstå den spe­ medicicinalväsendet under 1800-talet av barn­ ciella utformning som förlossningsvården fick i vårt morskorna som utgjorde den numerärt största land. yrkesgruppen och innehade hade den lägsta posi­ En strikt uppdelning av läkarkåren i privatprak­ tionen i den medicinska byråkratin.58 Yrkets juri­ tiker och offentliganställda läkare är svår att göra diska villkor reglerades i barnmorskereglementet eftersom många läkare kombinerade en privat som undergick vissa förändringar 1819, 1840 och praktik med uppdrag inom offentlig verksamhet. 1856 men där grunddragen förblev desamma från Tillgängliga data, som tyvärr berör en senare pe­ 1700-talet till 1900-talets början. riod än den som här behandlas, tyder på att Sveri­ Barnmorskor i Sverige var under perioden an­ ges läkare i större utsträckning än andra länders var tingen privatpraktiserande, anställda av stat, stad offentliganställda och att privatpraktikerna följakt­ eller kommun, eller hade både privat praktik och ligen var förhållandevis få?'6 inkomster från offentlig verksamhet. Det senaste Sedan år 1808 var läkarna, som tidigare nämnts, var inte ovanligt eftersom sockenbarnmorskan vis­ organiserade i Svenska läkaresällskapet, ett veten­ serligen var anställd av kommunen men samtidigt skapligt sällskap. Originalprotokollen förvaras på hade rätt att ta emot arvode av sockeninnevånarna, Riksarkivet där också de olika specialistförenin­ med undantag för de riktigt fattiga som var befriade garnas arkiv finns. ”Svenska Läkaresällskapets för­ från avgift för förlossningshjälp. Anställningsvill­ handlingar” kallas protokollen från varje vecko­ koren varierade kraftigt, men det vanliga var att möte som trycktes häftesvis och sändes ut till med­ barnmorskan hade fri bostad och ved samt en min­ lemmarna. Från 1839 utgavs även en tidskrift, dre, fast årslön. Uppgifter om de lokala villkoren Hygiea, som innehöll vetenskapliga artiklar, notiser står att finna i protokoll från kyrkoråd, socken­ och recensioner. Protokollen och tidskriften ger en stämmor och kommunalstämmor. god inblick i hur läkarna som grupp, och även en­ Barnmorskorna var den kvinnliga yrkesgrupp skilda läkare, förhöll sig till förlossningsvårdens ut­ som först organiserade sig fackligt i Sverige och veckling.57 deras organisationer var produktiva i skrift, om än För att studera professionaliseringen av läkar- i mindre utsträckning än läkarnas. Det är därför yrket är en annan viktig källa protokollen från de möjligt för forskaren att ganska noggrant följa nationella läkarmöten som hölls med jämna mel­ barnmorskornas fackliga och professionella kamp

20 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Det nya sättet att hjälpa bam till världen

Barnmorsk eimdervisningen skildes under 1800-taletfrän läkarnas utbildning i obstetrik. Många unga kvinnor sökte sig till ^bammorskeläroverken ” i Stockholm, Göteborg eller Lund för att få bammorskeexamen och ett ansett och efterfrågat yrke. Instruktionsbammorskan Elisabet Sebardt (t.v. i bilden) ledde kring sekelskiftet 1900 den kliniska undervisningen vid Södra BB i Stockholm och var också under många år ordförande i Stockholms bammorskesällskap. Foto Tjänstemannarörelsens arkiv och museum.

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 2T Lisa Öberg

för att hävda sina yrkesintressen. Redan 1885-86 sådan fanns i trakten, eller brydde de sig inte om bildades de första lokala organisationerna i Göte­ det? Ansträngde de sig att söka upp en läkare även borg och Stockholm och riksmöten för barnmors­ om han bodde långt bort? Valde de att föda hemma kor hölls regelbundet från 1886 och framåt. Proto­ även om det fanns tillgång till förlossningsanstalt koll och andra handlingar från dem finns bevarade inom rimligt avstånd? i Tjänstemannarörelsens arkiv och museum, TAM. Den statistik som fördes talar här sitt tydliga De lokala sällskapens efterlämnade material torde språk. Det finns en stark tendens att kvinnor såväl kunna sökas i lands- och stadsarkiv. på landet som i staden anlitade utbildade barn­ En annan viktig källa för inblick i de villkor som morskor när sådana fanns att tillgå, även om undan­ barnmorskor levde under och förlossningsvårdens tag förekom. Från 1870-talet skedde en snabb ök­ praxis utgörs av tidskriften Jordemodern som bör­ ning av andelen förlossningar som skötts med exa­ jade utkomma 1888 med tolv nummer årligen. Tid­ minerat förlossningsbiträde så att tre av fyra för­ ningen utgavs till en början på privat basis av läka­ lossningar under 1800-talets sista decennium sköt­ ren Wilhelm Wretlind och hade både vetenskapligt tes av utbildad barnmorska. I dessa fall finns i fö­ och fackligt innehåll. Möjligheten att publicera sig delse- och dopboken där barnet är infört ”ex.” som utnyttjades flitigt av barnmorskorna, och Jorde­ anteckning i kanten, vilket betyder ”examinerat modern är därför en viktig källa när det gäller barn- förlossningsbiträde”. Det kom dock att dröja in på morskekårens organisationers och enskilda med­ nästa sekel innan alla kommuner fick tillgång till lemmars åsikter och ställningstaganden. Inte sällan barnmorska och förtroendet för det professionella framträdde även läkare med specialintresse för förlossningssystemet blev riktigt grundmurat i alla förlossningsvården som skribenter i Jordemodern. befolkningslager. På Riksarkivet återfinns de rapporter som barn­ Det tycks som om barnaföderskorna i Sverige, till morskor enligt lag var tvungna att lämna om ut­ skillnad från en del andra länder, tenderat att söka förda instrumentförlossningar sedan 1829, medan sig till förlossningshem och BB när möjligheten de barnmorskedagböcker som blev obligatoriska funnits, förmodligen delvis beroende på att avgifts- 1881 (och där alla utförda förlossningar skulle politiken i allmänhet gynnat anstaltsvård på hem­ protokollföras) som regel har överförts till stads-, förlossningarnas bekostnad. Vid universitetsstäder­ landstings- eller landsarkiv. Tyvärr verkar många nas undervisningssjukhus var vården gratis (som ett barnmorskedagböcker saknas i arkiven. Förmodli­ medel att förse läkarstudenterna med ett stort un­ gen har de inte sällan blivit kvar hos barnmorskan dervisningsmaterial) och av hög kvalitet. Även an­ när hon avled och då betraktats som familjens egen­ dra städer valde att sätta avgiftstaket ganska lågt dom, eller förkommit på annat sätt. och därmed ge den offentligt finansierade anstalten konkurrensfördelar framför de privatpraktiserande Barnaföderskorna barnmorskorna.59 En följd av den generellt sett När det gäller barnaföderskornas inställning till de stora tillströmningen till institutionsvården blev att gamla hjälpgummorna, till barnmorskor och läkare den stad som hade längst anstaltstradition, nämli­ och till sjukhus- eller hemförlossning vore det sä­ gen Stockholm, kunde uppvisa en internationellt kert möjligt att finna intressanta tankar och värde­ sett ovanligt hög andel anstaltsförlossningar redan ringar uttryckta i brev och dagböcker från den ak­ vid sekelskiftet 1900. Nästan hälften av alla nya tuella tiden. Att genomföra den typen av forskning stockholmare såg då dagens ljus på något av de tre är dock mycket tidskrävande, och därför återstod i barnbördshusen, varav de två största drevs med det här sammanhanget ett enklare alternativ, näm­ skattemedel60 och ett mindre ägdes av ett filantro­ ligen möjligheten att studera hur kvinnorna faktiskt piskt sällskap.61 handlade. Kallade de på utbildad barnmorska, om

22 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Det nya sättet att hjälpa barn till världen

Att kombinera olika typer av källor Det vi vet är att Medicinalstyrelsen så småningom Som tidigare sagts måste forskaren fråga sig hur skapade avgränsade kompetensområden för barn­ och varför de statliga myndigheterna under 1800- morskor och läkare, men om detaljerna rådde ald­ talet skapade en förlossningsvård i offentlig regi rig enighet och ingendera parten var någonsin helt som innebar att allt fler familjer varje år erbjöds - nöjd med den situation som rådde. Generellt sett och tog emot - professionell hjälp i den stund ett kan man säga att barnmorskorna värjde sig mot barn skulle födas. Som vi har sett växte den organi­ varje minskning av sitt kompetensområde och ställ­ serade förlossningsvården fram successivt i samspel de krav på längre och mer kvalificerad utbildning, mellan medicinalstyrelse, läkarkår, enskilda dyna­ något som läkarna och Medicinalstyrelsen i det miska läkare och andra ”opinionsbildare”. Endast längsta motsatte sig.64 ett studium av olika typer av källserier kan ge en Att som jag gjort avstå från vissa typer av källor rättvisande bild av denna komplexa process. kan naturligtvis också ha sina risker. Om man bort­ Här krävs det att forskaren tar sig an riksdagspro­ ser från kvinnors minnen av (och farhågor inför) tokoll, lagtexter, Medicinalstyrelsens olika källty- sina förlossningar blir det naturligtvis en aspekt per, läkarkårens tidskrifter och övriga dokumenta­ som saknas. I värsta fall kan det innebära att vår bild tion av sin verksamhet, och barnmorskekårens av förlossningsvården snedvrids. Kanske den fram­ press och protokoll när de finns. Att till exempel står som mer välorganiserad och efter omständig­ bara studera läkarkårens eget material skulle lätt få heterna säker än den egentligen var? Fullständig­ till följd att läkarkåren uppfattades som den dri­ het i användandet av olika källor är naturligtvis ef­ vande kraften i utvecklingen. A andra sidan skulle tersträvansvärd för alla forskare, men inte alltid ett studium av enbart riksdagstryck förmodligen möjlig att uppnå eftersom tid och krassa villkor övervärdera riksdagsmännens betydelse i samman­ (som förordnanden och forskningsbidrag) sätter hanget. Om forskaren vill att frågeställningarna ska gränser för vad som är möjligt. Att inse att den bild styra framställningen, och har någon typ av teori att man som forskare erbjuder läsaren är preliminär relatera till, så medför det också att hon eller-han och kan revideras när nya källserier bearbetas ska­ måste vara beredd att ta i tu med källserier av olika par en viss ödmjukhet i arbetet. karaktär, jämföra, kontrastera och vara något av Det kan även finnas intressanta uppgifter i mate­ deckare för att klargöra sammanhangen, allt i syfte rial som man inte i omedelbart betraktar som rele­ att ge en rättvis bild av de olika aktörernas egna in­ vanta källserier. De protokoll över kungliga ned­ satser. komster som finns bevarade intill våra dagar visar Att utnyttja olika källor ger också möjlighet till bland annat hur 1600-talets hovbarnmorska, med att tillvara den dramatiska dimensionen hos ett de bästa referenser inkallad från Tyskland, på 1700- ämne, genom att källorna med sin olika proveniens talet efterträddes av läkare och barnmorska. Med ofta speglar olika uppfattningar. Det var aldrig gi­ tiden blev det kutym att professorn i obstetrik vid vet hur förlossningsvården skulle organiseras i Karolinska institutet hjälpte de kungliga barnen till framtiden. Skulle samhället erbjuda förlossnings­ världen (under unionstiden någon gång biträdd av vård i offentlig eller privat regi? Skulle förbudet sin motsvarighet i Kristiania).65 Hanteringen av de mot oexaminerade ”hjälperskor” sättas i verket, el­ kungliga förlossningarna belyser därmed övergån­ ler skulle det förbli en skrivbordsprodukt? Skulle de gen från kvinnligt till manligt inom förlossnings­ förhållandevis självständiga barnmorskorna ersät­ vården, och akademiseringen av obstetriken. tas med lydiga sköterskor?62 Kort sagt, historien För den som är intresserad av faderns närvaro vid måste skrivas framlänges och som forskare gäller förlossningar i äldre tider ger dessa källor också ett det att sätta sig in i en situation det inget var givet, intressant material, liksom de inblickar de ger i of­ och glömma att vi nu sitter med facit i hand.63 fentligheten kring de kungliga nedkomsterna, när drottningar och kronprinsessor födde barn bakom

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 23 Lisa Öberg

en skärm eller en halvöppen dörr, medan högadeln, Jag tror därför inte att jag överdriver om jag säger ärkebiskopen och rådet med fruar i galadräkt drack att det i varje stads- eller landsarkiv finns hand­ och glammade förväntansfullt några meter däri­ lingar som på ett eller annat sätt berör förloss­ från.66 ningsvårdens organisation och funktion under När det gäller sederna i folkens breda lager när 1800-talet. det gäller förlossningar, amning och annan uppföd­ ning av späda barn är en förnämlig källa de pro- Män och kvinnor i vården vinsialläkarberättelser som finns bevarade. Provin­ Lika viktigt som det är att tillvarata alla tillgängliga sialläkarna rapporterade regelbundet om hälsoför- typer av källor för att lösa ett forskningsproblem, hållanden och näraliggande ämnen till Sundhets- lika viktigt är det att fundera över det omgivande kollegium/Medicinalstyrelsen (i vars arkiv de in­ samhället och hur det såg ut under den tid som man sända rapporterna återfinns), men dessa läkare bil­ studerar, det vill säga det som historiker brukar dade också egna arkiv, innehållsrika eller mer frag­ kalla för kontexten. Inte minst viktigt är det att fun­ mentariska, som förvaras i landsarkiven. De en­ dera över hur dåtidens genusuppfattning konstitu­ skilda läkarna var ibland skriftställare som utgav erades. Vad ”fick” kvinnor göra och vad ”fick” män broschyrer och pamfletter om hälsofrågor eller an­ göra enligt tidens sed? Där fanns det, som tidigare dra spörsmål, och innehade positioner inom andra antytts, olika uppfattningar i olika delar av landet verksamhetsområden. Ett exempel på en mångkun­ och i olika samhällsklasser. nig och mångförfaren man är den ovan omnämnde Generellt sett kan man kanske säga att barn- Pehr Gustaf Cedershiöld vars verksamhet man kan morskeväsendet under hela 18oo-talet präglades av följa i adelsståndens protokoll, i de läroböcker han en kvinnouppfattning som stod ”bondmoran” nära. utgav, i yttranden till Sundhetskollegium, i person­ På 1870-talet hette det att det blev bäst barnmors­ liga små notiser och mera formella handlingar från kor av ”qvinnor födda och uppfödda på landet, med barnmorskeläroanstalten i Stockholm. enkla lefnadsvanor och rena seder, samt begåfvade ”Barnmorskeläroverken” i Stockholm, Lund och med det praktiska förstånd, som i så hög grad ut­ Göteborg utgjorde egna samhällen i miniatyr vars märker den svenska allmogen.”69 Det finns gott om inre liv var livligt och strängt på samma gång, vil­ belägg för paralleller mellan den kraftfulla och ket en sentida rektor visat i en monografi över ”sin” självständiga bondhustrun och det arketypiska skola.67 Kring det speciella barnmorskesystemet barnmorskeidealet. Lärarna på barnmorskeutbild­ som praktiserades i Skåne och Blekinge under hela ningen hyste i allmänhet en skeptisk inställning till 18oo-talet (vars särart jag inte kan gå in på här), och elever från överklassen, med undantag av enstaka de båda landskapens utbildningsanstalt i Lund har djupt religiösa unga kvinnor som såg yrket som ett däremot ingen forskning gjorts. kall.70 Till sist skulle jag vilja slå ett slag för det rättsliga Vi har också sett att barnmorskorna kompetens­ materialet i detta sammanhang. Barnmorskor vitt­ område i Sverige kom att bli större än i andra län­ nade ofta i mål som t ex gällde fosterfördrivning der. Kraftfullheten och den stora arbetsförmågan eller barnamord, och blev emellanåt åtalade själva framställdes som ideal, men dessa egenskaper för­ för sådana brott eller förseelser i samband med blev naturligtvis inte oomstridda i en epok där förlossningar. De omsorgsfulla undersökningar som många opinionsbildare - inte minst kvinnoläkare - gjordes inför och under en rättegång av den arten starkt poängterade kvinnors mindre kroppskrafter kan många gånger ge värdefulla inblickar i intima och tankeförmåga jämfört med mäns.71 Det stora detaljer kring den mänskliga reproduktionens olika kompetensområde som svenska barnmorskor hade aspekter, detaljer som allt annat källmaterial tiger tillgång till ifrågasattes även av vissa barnmorske- lärare men dessa meningsmotsättningar var delvis

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 24 Det nya sättet att hjälpa bam till världen

geografiskt betingade. I Sydsverige där läkartill- kvinnlig, och därmed bättre föra fram barnmors­ gången var relativt god ansågs det mindre behöv­ kornas sak.75 ligt att barnmorskor utrustades med rätt att an­ Ovanstående anmärkningar om genusordnin- vända förlossningsinstrument.72 I mellersta och gens betydelse för förståelsen av hur förhållandet norra Sverige däremot, där avstånden var långa och mellan en manlig och en kvinnlig profession kom få läkare tjänstgjorde på landsbygden ansågs det att gestalta sig har inga anspråk på att vara fullstän­ nödvändigt att barnmorskor fick behålla rätten att diga. Avsikten är snarare att visa på att en analys av använda förlossningstång och andra verktyg.73 kulturellt bestämda könsuppfattningar och av sam­ Kanske kan detta också ses som en variant av den hällets könsmaktsstrukturer är nödvändig för att strängare könsarbetsdelningen i Sydsverige och placera in professionella strategier i en kontext som den större pragmatism som präglade arbetsdel­ gör dem begripliga. Ofta är det också nödvändigt ningen i norra Sverige? att para genusanalysen med en analys i klasstermer. När det gäller förlossningsvården har vi sett att det fanns en tid när obstetriken var en rent kvinn­ Det professionella systemet lig specialitet och där den hierarki som skapades Som tidigare visats har den svenska läkarkåren un­ inom den professionella grupp som sysslade med der flera århundraden haft nära relationer till sta­ födslohjälp var enkönat kvinnlig. Vi har också iakt­ ten, och försett Medicinalstyrelsen med personal tagit en förändring när läkarna kom in i bilden som som skulle övervaka och leda den medicinska vår­ konkurrenter till barnmorskorna. Även om ett litet den. Hur kan det komma sig att det professionella antal kvinnliga läkare förekom i Sverige under systemet ser olika ut i olika länder och uppvisar 1800-talets sista decennier kunde de inte utbilda sig olika förhållningssätt till staten? till specialister i obstetrik genom att de som kvin­ Vi ska här återvända till professionsteoretikern nor var uteslutna från sjukhusanställning. Läkarkå­ Andrew Abbott som menar att staten och andra ren inom förlossningsvården kom därför att bli ”sociala krafter” ger olika professioner motstånd hundraprocentigt manlig.74 eller stöd, i form av informell eller formell aukto­ Resultatet av den konflikt som då uppstod mel­ ritet, det vill säga jurisdiktion att utföra vissa arbets­ lan den manliga medicinska professionen och den uppgifter.76 kvinnliga barnmorskeprofessionen kan inte enbart Man förstår kanske lättast vad Abbott avser om förstås utifrån kulturella förhållanden. Analysen man gör en internationell jämförelse. I USA, me­ måste också ta hänsyn till de maktstrukturer grun­ nar han, har läkarprofessionen börjat med att skapa dade på kön som existerade i samhället, i det här sig en informell auktoritet, medan professionerna sammanhanget framför allt inom medicinalväsen- på den europeiska kontinenten snarare uppnått sitt det där alla maktbefogenheter under perioden utö­ professionella utrymme via jurisdiktion att utöva vades av män, och barnmorskekåren saknade egna yrket. Abbott anser att Frankrike är extremexemp­ företrädare. Vi får heller inte glömma att hela det let när det gäller statlig aktivitet som gynnat profes­ politiska systemet var enkönat manligt under 1800- sionaliseringen.77 talet och att kvinnor således hade mycket svårt att Abbotts analys bekräftas av andra professionali­ göra sig hörda i politiska sammanhang. seringsforskare som särskilj t ett kontinentalt sys­ Att barnmorskeförbundet när det bildades vid tem där professionaliseringen skett i tät interaktion sekelskiftet 1900 fick en manlig ordförande kan med offentliga myndigheter, och ett anglosaxiskt naturligtvis betraktas som ett utslag av kvinno­ system där professionaliseringen skett mer auto­ könets allmänna underordning. Men det kan också nomt, vilket oftare skapat konflikter med statsmak­ ses som ett tecken på att förbundsmedlemmarna ten. Den anglosaxiska modellen kännetecknas insåg att en manlig företrädare skulle kunna öppna också av att självständiga yrkesorganisationer utö- fler dörrar till riksdag och medicinalstyrelse än en

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 2C Lisa Öberg

var rättigheter och skyldigheter som i den konti­ sera olika länders socialpolitik som helheter och nentala modellen utövas av politiska organ.78 inte i första hand kategorisera enskilda delar av Men även i ett statligt dominerat system är socialpolitiken. Samtidigt går det naturligtvis att jurisdiktionerna aldrig slutgiltiga, och det kan upp­ definiera de principer som är vägledande på ett visst stå konkurrens mellan professioner. Det formeras socialpolitiskt fält (åldringsvården, barnavården el­ ett system där professionerna slåss om att utföra ler, som här, förlossningsvården) i förhållande till vissa uppgifter, och att slippa andra. I kampen om ideal typerna. ett visst verksamhetsfält är det nämligen inte så en­ Den marginella modellen utgår från att familjen kelt att alla professioner vill utföra så mycket arbete och släkten förväntas bistå den individ som inte som möjligt. Professioner vill också ha makt. Makt själv klarar att tillgodose sina grundläggande behov får de framför allt genom att samverka med de po­ genom utbudet på marknaden - det må vara varu­ litiska institutionerna och andra inflytelserika kraf­ marknaden, arbetsmarknaden eller bostadsmark­ ter i samhället. naden. Först när det informella sociala skyddsnätet När vissa professioner får större och större juris­ fallerar bör socialpolitiken komma in i bilden, en­ diktioner, så utvecklar de underlydande grupper ligt den marginella modellen. Detta innebär i sin som utför det arbete de leder. Om vi definierar tur att staten/landstinget/kommunen ingriper en­ makt som skapandet av den typen av arbetsdelning, dast i undantagsfall och att hjälp bör utdelas selek­ så kan vi mäta dess utsträckning genom att studera tivt. Denna typ av tänkande utgjorde ett typiskt storleken på olika professionella grupper. De domi­ drag i 1700-talets och 1800-talets svenska fattig- nerande grupperna krymper relativt när de under­ vårdslagstiftning, även om tendenser till en mer ordnade blir fler.79 aktiv fattigvård också förelåg tidvis. Abbotts analys kan hjälpa oss att förstå varför lä­ Det fanns länge drag också hos förlossningsvår­ karkåren i ”fann sig i” en situation där de svenska den som gör att man kan betrakta den som tillhö­ barnmorskorna ålades ett större kompetensområde rande den marginella modellen. I Stockholm till- än vad som varit vanligt internationellt. För att lämpades t ex på 1700-talet ett system där de yngsta uppnå viktiga mål för professionen, menar Abbott barnmorskorna ålades att utan krav på betalning nämligen, kan det vara lönsamt att avstå från upp­ betjäna fattiga, medan yrkessystrar med längre er­ gifter, men i stället få rätt att kontrollera en annan farenhet enbart åtog sig de förlossningar som gav professions arbete med just dessa arbetsuppgifter. ekonomiskt utbyte. Sockenbammorskorna på lands­ Det är därför konstruktivt att betrakta läkaryrket bygden var också skyldiga att utan avgift betjäna och barnmorskeyrket som två delar i ett professio­ fattiga, medan övriga patienter skulle erlägga avgift nellt system. Förhållandet yrkena emellan bestäms i enlighet med stånd och levnadsstandard. Lösning­ dels av utgången av yrkesmässiga konflikter kring arna kunde ha olika konkret utformning. I Göte­ de uppgifter som måste utföras, dels av staten, i borg förekom in på 1900-talet fattigbarnmorskor Sverige främst riksdagen och Medicinalstyrelsen. som var avlönade av staden för att enbart betjäna de fattiga, medan befolkningen i övrigt betjänades av Välfärdspolitik och förlossningsvård privatpraktiserande barnmorskor som utbjöd sina Den kände engelska välfärdsteoretikern Richard tjänster. I Stockholm tillämpades till 1920-talet Titmuss införde för cirka 2 5 år sedan en kategori­ marknadsmodellen fullt ut, med den komplette­ sering av olika välfärdsstater i olika idealtyper. Han ringen att barnmorskor i efterskott erhöll ekono­ renodlade tre idealtypiska modeller för socialpoli­ misk kompensation för arbete i familjer som inte tik som han kallade den marginella modellen, kunnat betala för tjänsten.81 prestationsmodellen (som inte är av intresse just Det föreligger ganska stor enighet bland väl- här) och den institutionellt omfördelande model­ färdsforskare om att den svenska socialpolitiken len.80 Titmuss avsåg med sin typologi av karaktäri­ under 1800-talet uppvisade många drag som är ty-

26 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Det nya sättet att hjälpa barn till världen

piska för den marginella modellen men att utveck­ därmed träningstillfällen för elever/studenter) och lingen under 1900-talet har gått i riktning mot till- det medicinska omhändertagandet lika för alla. För lämpning av den institutionellt omfördelande mo­ dem som kunde betala extra fanns dock ofta möj­ dellen. Med den beteckningen avsåg Titmuss en lighet till ökad komfort i form av eget rum, bättre modell där resurser omfördelas i form av univer­ kostnader eller dyligt. sella förmåner vid sidan av marknadssystemet. Med När det gäller utbudet av vårdtjänster har stats­ denna form av socialpolitik är avsikten, vid sidan av makternas målsättning varit att utbildningen av de rent humanitära insatserna på individplanet, att barnmorskor respektive läkare skulle förse landet politiken ska medverka till social och ekonomisk med professionella yrkesutövare med genomgåen­ förändring i samhället i riktning mot mer jämlik­ de god utbildning och träning och undvika att ska­ het. En vanlig form av socialpolitik av detta slag pa kvalitetsskillnader inom barnmorske- och läkar­ består av omfördelningar inom livscykeln, så att kårerna. Man kan alltså hävda att utbudet av tjänster barn och gamla tillförs resurser av olika slag, och att på förlossningsvårdens område har präglats av uni­ denna resursöverföring finansieras genom beskatt­ versalism, även om standardskillnader tillåtits i det ning av den del av befolkningen som befinner sig i icke-medicinska omhändertagandet av patienter. produktiv ålder. När det gäller universalismen som idé - att vår­ Det råder inte tvivel om att vissa inslag i den so­ den ska vara lika för alla - har dock ett viktigt un­ cialpolitik som handlade om förlossningsvård tidigt dantag existerat i Sverige. En tydlig skiljelinje gick gav prov på inslag som måste betecknas som under 1800-talet mellan landsbygden och städerna. universalis tiska. Det utsädes i barnmoskeeden och Den innebar att förlossningsvården professionali- i barnmorskereglementena klart att den förloss­ serades betydligt senare på landsbygden än i stä­ ningsvård som erbjöds skulle kunna åtnjutas av alla, derna, och att samma sak gällde vårdens hospitali- oberoende av position i samhället och betalnings­ sering. Denna skillnad i moderniseringstakt med­ förmåga. ”Utan laga hinder må Barnmorska icke förde att barnmorskeväsendet inte hann slå igenom underlåta att, så fort ske kan, begifwa sig till barna­ på landsbygden innan anstaltsförlossningar blev föderska, som hennes biträde påkallar.”82 vanliga i de större städerna. Den statliga satsningen på förlossningsvården Sammanfattningsvis kan man säga att ett studium genom lagstiftning, ekonomiskt stöd till utbild- av den svenska förlossningsvårdens historia visar att ningsanstalterna och krav på att socknarna skulle enstaka element som kommit att identifieras med anställa barnmorska är typer av åtgärder som också den moderna välfärdsstaten började utvecklas re­ kan hänföras till den institutionellt omfördelande dan under 1700-talet. Den svenska staten följde se­ modellen. Den svenska förlossningsvården var dan 1800-talets första decennier en handlingslinje också universalistisk i den meningen att den höll en där målet var att skapa ett statligt kontrollerat, pro­ medicinsk standard som var lika för alla. I prakti­ fessionellt förlossningssystem, universalistiskt i den ken innebar detta att prästfrun i församlingen lät meningen att vården skulle hålla en och samma sig förlösas av samma sockenbarnmorska som kvalitet, och vara tillgänglig för alla utan åtskillnad. hjälpte barnen till världen i fattighuset. En förut­ Det var också ett system där de två olika verksamma sättning för att detta system skulle vinna allmänt professionerna, barnmorskornas och läkarnas, ut­ stöd var att barnmorskeutbildningen höll en nivå vecklades i en riktning som var förenlig med den som var tillräckligt god att tillgodose kraven även uppfattning om könens inbördes förhållanden som från högre sociala skikt.83 var typisk för det sena 1800-talet, med kvinnors Även barnbördshusen utmärktes av i viss mening underordning under manlig ledning. av universalism. Vården där var i allmänhet gratis Den arbetsfördelning som därav följde ställde sig (det gällde särskilt undervisningsanstalterna där också ekonomiskt fördelaktig för förlossningsvår­ behov fanns av maximal patienttillströmning och dens finansiärer på så sätt att barnmorskorna (vars

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 27 Lisa Öberg

utbildning och avlöning var förhållandevis billig) gium or Medicinalstyrelsen), the institutions for kom att utföra den kvantitativt större delen av vård­ scientific research, and the schools and universities uppgifterna, medan läkare (vars utbildning och lö­ where midwives and doctors were educated. These ner kostade samhället mycket mer) endast ryckte in institutions were all partly or entirely financed by vid särskilt komplicerade operationer, och i övrigt the State and subject to political review and change. gavs arbetsledande och övervakande uppgifter. Supervision of both doctors and midwives by the Tilläggas bör att denna organisation fungerade National Board of Health was intensified during väl i så måtto att både spädbarns- och mödra­ the 19th century and state intervention grew in dödligheten successivt minskade. Det visade sig several respects. under 1900-talets första decennier att den svenska The doctors of Sweden were organised in the förlossningsvårdens medicinska resultat hävdade Swedish Society of Medicine (Svenska läkare­ sig mycket väl i jämförelse med rikare länder.84 Vid sällskapet) from 1808. Medical doctors were few in 1900-talets mitt blev Sverige det land i världen som Sweden in comparison to other Scandinavian kunde uppvisa lägst perinatal dödlighet, dvs späd­ countries. This fact is the key to understanding the barnsdödlighet i samband med förlossning. Men då relatively wide area of competence assigned to är vi förstås inne på en helt annan historia. Swedish midwives. A leading principle of the professional strategy of the medical profession was to make themselves the overseers of the midwives, SUMMARY who would take care of all normal confinements The study focuses on three actors: the Swedish and call for the doctor when complications state, the professions of doctors and midwives. All occurred. This strategy was executed through the actors produced various sorts of documents concer­ National Board of Health, composed solely of ning maternity care and thus provide the main medical doctors. Medical journals (Svenska läkare­ source material for the article, of which a part is sällskapets förhandlingar and Hygiea) gave public­ devoted to a description of the written sources at ity to internal scientific discussions as well as to hand in different types of Swedish public archives. more political, externally-oriented views on the Three processes are also studied specifically: the organisation and future shape of obstetrical care. professionalisation of midwives and doctors, how Swedish midwives started to organise locally in their respective areas of competence were affected 1885. The first national meeting took place the by the modern gender system and the incorpora­ following year. From 1888, a monthly journal tion of maternity care into the political sphere of (Jordemodern) issued scientific articles and gave influence. Attention is given to the economic orga­ publicity to individual and collective opinions from nisation of maternity care, whether organised in midwives on maternity care and the socio­ the informal economy, the market economy or the economic conditions of their profession. From public economy, arguing that some important traits 1829 and onwards most midwives were licensed to of the modern welfare state (e.g. universalism and use obstetrical instruments when a doctor was not public financing) in this area date back to the 18th available, being obliged to report such confine­ century. ments to the National Board of Health. From 1881 The State has been the largest producer of docu­ all midwives were compelled to record some ments on maternity care since a medical bureaucra­ important data on every birth, and transfer these cy was being formed in the 18th century. State data into a record book (barnmorskedagbok) which control of maternity care was executed through the doctor in charge (employed by the State or a three main channels: The National Board of city) was required to check over. Health (Collegium medicum, then Sundhetskolle­

28 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Det nya sättet att hjälpa bam till världen

NOTER Birger, red., Svenska barnmorskor, Stockholm 1940. 17. Lundquist T 40 f. 1. Mikhail Bachtin, Rabelais och skrattets historia: François 18. Eden avslutade godkända barnmorskexamina från 1711 Rabelais' verk och den folkliga kulturen under medeltiden och till 1886. För hela edens lydelse se Öberg, kap.i eller renässansen (Gråbo 1986); Eva-Lis Bjurman, Catrines Lundquist T 44 f. interessanta blekhet: Unga kvinnors möten med de nya kärleks- 19. Förste innehavare av professuren blev David Schulz von kraven 17501^0 (Lund 1998); Philippe Ariés, Barndomens Schulzenheim som studerat hos de mest berömda historia, (Stockholm 1982). förlossningsläkarna vid 1700-talets mitt, Levret i Paris och 2. Claes Ekenstam, ”En historia om manlig gråt”, i Rädd att Smellie i London. Lundquist T 67 f. falla: Studier i manlighet (Stockholm 1998). 20. Lindgren, Lennart, red., Allmänna Bambördshuset 200 år, 3. Orvar Löfgren, ”Kvinnfolksgöra - om arbetsdelning i Stockholm 1975. bondesamhället” i Kvinnovetenskaplig tidskrift 3/1982. 21 .Kungörelse angående et här i Residence Staden på 4. Ann-Sofie-Ohlander, Ulla-Britt Strömberg, 1000 svenska Riddareholmen inrättadt almänt Barn-Förlossnings Hus kvinnoår: Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid gifven Stockh. af Kongl. Slotts. Cancelliet then 21 Jul. 1775. (Stockholm 1996). Stavningen i citatet är moderniserad. 5. Lena Sommestad, Från mejerska till mejerist: en studie av 22. 1778 utfärdades det s.k. barnamordsplakatet som mejeriyrkets maskuliniseringsprocess, (Lund 1992). garanterade ogifta föräldrar anonymitet och gav prästerna 6. Harold Perkin, The rise of professional society : England since möjlighet att anteckna utomäktenskapliga barn i födelse- 1880 (London 1989). och dopbok som barn till ”okända” föräldrar. 7. Thomas Brante, ”Sociologiska föreställningar om 23. Christina Romlid, Makt, motstånd och förändring: Vårdens professioner” i Ulla Bergryd (red.) Den sociologiska fantasin - historia speglad genom det svenska bammorskeväsendet 1663- teorier om samhället (Stockholm 1987). 1908 (Stockholm 1998) kap. 7-8. Romlid ger i sin avhand­ 8. Parkin, Frank, Marxism and class theory: A bourgeois critique, ling en fördjupad syn på samspelet mellan olika institutioner New York 1979. och tankeströmningar i det tidiga 1800-talets Sverige och 9. En stor strid mellan kirurger och medicinare föregick detta avsnitt grundar sig till stor del på hennes forskningsre­ grundandet av det ”Karolinska Medico-chirurgiska sultat. institutet” 1810, dvs. nuvarande Kl. Se Karolinska mediko- 24. Kongl. Maj:ts Förnyade Nådiga reglemente för barnmors­ kirurgiska institutets historia (Stockholm 1910). kor givet Stockholms slott den 28 november 1856, § 9. 10. Göran Lantz, Vardetik: berättelsen om Arthur: en bok om 25. Romlid, 115; Öberg, kap. 3. människosyn och vårdetik (Stockholm 1997); Johannisson, 26. Cederschiöld var huvudman för sin ätt i adelsståndet och Karin, Den mörka kontinenten: Kvinnan, medicinen och fin de en mycket ivrig talare i framför allt socialpolitiska frågor. siècle (Stockholm 1994). Lundquist T 98 ff. 11. Albrow, Martin, Bureaucracy, London 1970; Weber, Max, 27. Lundquist, perioden 1819-1840; Romlid, kap. 9. Ekonomi och samhälle: Förståelsesociologins grunder (Lund 28. Lundquist, T 99 ff. 1983-1987). 29. Lundquist, T 99. 12. Artikeln bygger till största delen på författarens avhand­ 30. Romlid, kap. 9. ling, Barnmorskan och läkaren: kompetens och konflikt i svensk 31 Romlid, 210. förlossningsvård (Stockholm 1996). 3 2.Raymond G. De Vries, ”A cross-national view of the status 13. Marland, Hilary, ed., The art of midwifery: Early modem of midwives”, i Gender, work and medicine: Women and the midwives in Europe, London 1993. Detta gällde också medical division of labour,tå. Elianne Riska, Katarina Wegar svenska bammorskereglementen under 1700- och 1800-tal, (London 1993); Irvine Loudon, Maternal mortality: An där de tidigare har tydliga drag av skråbestämmelser. international study of maternal care and maternal mortality 14. Marland; Jean Donnison, Midwives and medical men: A 1800—1950 (Oxford 1992). history of interprofessional rivalries and women s rights (London 33. R.W Wertz, D.C Wertz, Lying-in: A history of Childbirth in 1977); Graham, Harvey, Eternal Eve (London 1950); America (New York 1979); Jessica Mitford, The American Shorter, Edward, A history of womens' bodies (New York way of birth (New York 1992); Judith Waltzer Leavitt, 1982).Ordet obstetrik kommer av latinets Brotight to bed: Childbearing in America 1730—1950 (New oàrtern.r=barnmorska, ordagrant ”hon som befinner sig York 1986). mittemot”. 34. De Vries, passim. 15.1 Sverige hette det ”privilegierad barnmorska”, det vill 3 5. Ann Oakley, The Captured Womb: A history of the medical säga barnmorskan hade ett statligt privilegium att utöva sitt care ofpregnant women (Oxford 1984); Jean Donnison, yrke med de rättigheter och skyldigheter som därtill hörde. Midwives and medical men: A history of interprofessional Lundquist, Birger, red., Svenska barnmorskor, Stockholm rivalries and women s rights (London 1977); Laurel Thatcher 1940. Ulrich, En jordemoders berättelse: barnmorskan Martha 16. Djurberg, Vilhelm, Läkaren Johan von Hoom, Lychnos, Ballards liv genom hennes dagbok 1785—1812 (Stockholm Stockholm och Uppsala 1942. Hjelt, Otto, Det svenska och 1992); Shrom Dye, Nancy, ”Modem obstetrics and finska medicinalverkets historia, Helsingfors 1892. Lundquist, workingclass women: The New York midwifery dispensary

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 29 Lisa Öberg

1890—1920”, Journal of Social History, spring 1987; Mitford; 58. Fakta i detta avsnitt är hämtade ur Öberg kap. 5. Se även Leavitt. Pia Höjeberg, Jordemor, (Stockholm 1993) och Svenska 36. Deborah Dwork, War is good for babies and other young bammorskeförbundet, en exposé över förbundets ioo-åriga children: A history of the infant child 'welfare movement in historia (Stockholm 1986). England 1898—1918 (London 1987); Loudon. Se även 59. Öberg, 102 ff. och kap. 7. föregående not. 60. Allmänna barnbördshuset och Södra barnbördshuset. 37. Sheila Kitzinger (ed.) The Midwife challenge (London 61. Barnbördshuset Pro Patria existerade sedan 1774. 1988) och flera böcker av samma författare. 62. Öberg kap. 4, 5, 7, 8. 38. Jacques Gélis, A History of Childbirth: Fertility, pregnancy 63. Att skriva historia framlänges är en formulering lånad från and birth in early modem Europe (Cambridge 1991). Göran B. Nilsson, ”Historia som humaniora”, i Den lycklige Frédérick Leboyer, Birth without violence (London 1977). humanisten (Stockholm 1990). 39. Françoise Thebaud, Quand nos grand-mères donnaient la 64. Öberg kap. 7. Barnmorskeutbildningen var sedan 1819 vie: La maternité en France dans F entre-deux-guerres (Lyon nio månader lång och först drygt hundra år senare 1986). förlängdes den till två år. 40. Eva Abraham-Van der Mark, ed., Successfid home birth and 65. Utrikesdepartementets arkiv, konungahusets urkunder, midwifery: The Dutch Model (Westport Conn. 1993). protokoll från kungliga nedkomster. 41. Ida Blom, Den haarde dyst,födsler ogfödselhjelp gjennom 150 66. ”Jag ... fick nu för första gången fullgöra det pinsamma år (Oslo 1988). Lise Kjölsröd, Jordmor der mor bor: En åliggandet at deltaga i ett stort galaklädt sällskap, under det sosiologisk studie av jordmoryrket etter 1945 (Oslo 1993). man från rummet bredvid genom den öppna dörren hörde 42. Vallgårda, Signild, ”Födselhjelp och modernisering i en moders jämmerrop” skriver Louis De Geer i sina Danmark och Sverige 1900—1950”, Den jyske historikerne Minnen, Stockholm 1892, del 1, s 178 f. Barnafadern q 2 (Köpenhamn 1995); Anne Løkke, Døden i barndommen: närvarade regelmässigt vid de kungliga barnens födelse Spadbørnsdødelighed og moderniseringsprocesser i Danmark framgår det av protokollen. 1800 til 1920 (Köpenhamn 1998). 67. Jerlov, Emil, Bammorskeläroanstalten i Göteborg 1856— 43. Andrew Abbott, The System of professions, An Essay on the 1956, Göteborg 1957. Division of Expert Labor (Chicago 1988) 149. Förf, översättn. 68. Mål rörande änkor som nedkommit med ”äkta” barn 44. Romlid passim. årsvis efter makens hädanfärd på grund av ”förlängda 45. Barnbördshuset Pro Patria öppnades 1774 och Allmänna graviditeter” finns beskrivna i Otto Hjelts stora verk, Det barnbördshuset 1775. Öberg kap. 5 och 7. svenska och finska medicinalverkets historia, Helsingfors 1892. 46. Öberg kap. 8. De rättsliga källorna är annars dåligt utnyttjade av nutida 47. Öberg 256 ff. forskare intresserade av den mänskliga reproduktionens 48. Öberg 264. historia. Några rättegångar där barnmorskor stått åtalade 49. Barnmorskan förbjöds praktisera på grund av ett dödsfall finns relaterade i Öberg 1996. men upphörde inte med praktiken. Med. styr. ink. handl. 69. F. A. Cederschiöld, Lärobok för barnmorskor (Stockholm 7107/1896, 1986 och 6702/1899 och 3096/1900. i873)- 50. Sveriges officiella statistik, Hälso- och sjukvård. Öberg, 70. Öberg kap. 7. figur 2 och 3. 71. Ida Blom, ”Hjernen kan ikke udvikle sig samtidigt med 51. Öberg 265 f. ovarierna ...” i Sawyer, Birgit, och Göransson, Anita, red., 52. Barnmorskan i Östra Stenby hade anmälts av läkare för att Manliga strukturer och kvinnliga strategier (Göteborg 1987); hon accepterat att behandla akuta sjukdomsfall som hon Cynthia Eagle Russet, Sexual Science: The Victorian kallats till. Bygden reste sig till barnmorskans försvar med construction of womanhood (Cambrigde Mass. 1989); Karin en skarp skrivelse undertecknad av bland andra prästen, Johannisson, Den mörka kontinenten: Kvinnan, medicinen och skolläraren, kommunalordföranden och en godsägare, med. fin de siècle (Stockholm 1994). styr. ink. handl. 1436/1898. 72. Vid bammorskeläroanstalten i Lund undervisades aldrig i 53. Det var också vanligt att barnmorskor skötte liksvepning bruk av instrument. Lundquist Ti 27 f. och andra sysslor i samband med dödsfall. Detta började 73. Vid barnmorskeläroanstalterna i Göteborg och Stockholm dock mot 1800-talets slut att anses som mindre väl förenligt gavs kurser i användning av instrument. Lundquist T100, med yrket. Öberg kap. 5. Ti 30. 54. För exempel se Öberg kap. 8. 74. ”1 Karolina Widerströms fotspår : 100 år med kvinnliga 55. Heidenheimer och Elvander, The shaping of the Swedish läkare i Sverige”, utgiven av Sveriges kvinnliga läkares health system, London 1980. förening (Stockholm 1988). 56. Ito, Hirubimo, ”Health insurance and medical services in 75. Bammorskeförbundet hade en manlig ordförande fram till Sweden and Denmark 1850—1950”, i Heidenheimer, A.J., 1940-talet. Se Öberg kap. 5. och Elvander, Nils, eds., The shaping of the Swedish health 76. Abbott, kap. 11. system (London 1980), 56. 77. Abbott, 161. 57. Bergstrand, Hilding, Svenska läkaresällskapet 150 år, 78. Rolf Tbrstendahl, ”Professionalisering, stat och kunskaps­ Stockholm 1958. bas” i Kampen om yrkesutövning, status och kunskap (Lund

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 30 Det nya sättet att hjälpa bam till världen

1989) och Rolf Torstendahl, och Michael Burrage, ed., The vård anordnas som upprätthöll den sociala distans som formation of professions (London 1990) 6, 15, 21. naturligt skapats i hemmen, om alla samhällsklasser skulle 79. Abbott 169. stödja anstaltssystemet. Detta innebar att privatavdelningar, 80. Den marginella modellen heter på ursprungsspråket The enskilda och halvenskilda rum, tillkom på de stora anstal­ residual welfare model ofsocial policy, prestationsmodellen the terna, parallellt med inrättandet av privata förlossningshem. industrial achievement-performance model ofsocial policy och Som Anthony Giddens påpekat var denna ”plus-nivå” inom den institutionellt omfördelande modellen the institutional vården en förutsättning för att den allmänna sjukvården redistributive model of social policy. Richard Titmuss, Social skulle få stöd av de mest välbärgade medborgarna. Därmed policy, London 1974. Se även Esping-Andersen, Gösta, The undvek Sverige en utveckling mot sjukvård och bambörds- three worlds of welfare capitalism, Cambrigde 1990. hus på olika kvalitetsnivåer. Anthony Giddens, The 81. Oberg kap. 9. Constitution of Society: Outline of the theory of structuration 82. Kongl. Maj:ts Förnyade Nådiga reglemente för barnmors­ (Cambridge 1984) 314 f. kor givet Stockholms slott den 28 november 1856, §11, 84. Loudon; Ulf Högberg, Maternal mortality in Sweden, ”Skydlighet att oförtöfwadt inställa sig hos hjelpbehöfwande (Umeå 1985). Ulf Högberg, ”Förlossningsvården under ett barnaföderska”. sekel — några milstolpar under 1900-talet”, Sydsvenska 83. När allt födande hospitaliserades behövde en förlossnings­ medicinhistoriska sällskapets tidskrift 1994 (Lund 1994).

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 LARS-ERIK HANSEN IT-offensiv inom den svenska arkivvärlden

Bristen på en bred och allsidig IT-kompetens Det material som har använts för att beskriva upp­ inom arkivverket har på senare tid bidragit till en rinnelsen till utbildningssatsningen bygger framför febril verksamhet för att utbilda personalen, allt på handlingar från Förnyelsenätverket för till- framför allt tillsy nshandläggama som i sin fort­ synshandläggare EBBA, framför allt den rapport löpande kontakt med myndigheter skall ge adek­ som sammanfattar nätverkets verksamhet. För att vata råd och anvisningar rörande samtliga arkiv­ skildra kursdeltagarnas syn på utbildningssats­ frågor. Lars-Erik Hansen redogör för satsningen. ningen i allmänhet och hur den förvärvade kunska­ pen skall användas i synnerhet gick en skrivelse ut Inför de relativt nya och krävande uppgifterna att från Riksarkivet till samtliga 61 deltagare i den för­ strukturera och långtidslagra större arkiv baserade sta kursomgången med konkreta frågor. Här utgör på andra medier än papper drog arkivverket under dessa svar, tillsammans med kursutvärderingar ut­ 1998 igång en IT-utbildning för att öka beredska­ förd av Företagsuniversitetet, grunden för denna pen på området digital långtidslagring. Arkivverket översikt. I slutet framför jag några synpunkter på finansierade delvis utbildningen genom bidrag från IT-offensivens långsiktiga betydelse för arkiv­ Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling verksamheten. (KK-stiftelsen). Därefter har en rad andra lands­ tings-, kommun- och enskilt verksamma arkivarier Utbildningsprojektet tar form deltagit i utbildningsprojektet. Här skall jag redo­ Den 9 november 1995 tillsatte Riksarkivet ett nät­ göra för dessa utbildningssatsningar inom IT-om- verk för förnyelse (Förnyelsenätverket för tillsyns- rådet och i korthet vilka konsekvenser denna utbild­ handläggare). Det fick sin förkortning efter den ning haft och har för alla som arbetar med arkiv. (namns)dag då nätverket först kallade till samman-

32 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 IT-offensiv inom den svenska arkivvärlden

träde, den 6 mars 1996 (EBBA-dagen). Den över­ KK-stiftelsen bidrar till finansieringen gripande målsättningen var att undersöka arkiv­ EBBA-nätverkets arbete utgjorde grunden i en an­ personalens behoven av IT-relaterad kunskap. Där­ sökan till Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetens­ med ville nätverket öka arkivverkets beredskap in­ utveckling (KK-stiftelsen) om pengar för en utbild­ för de nya utmaningar som arkivverksamheten ningssatsning i IT för arkivarier. I projektbeskriv­ ställs inför i ett samhälle som alltmer bygger på ningen framhåller Riksarkivet att samhället är inne ADB-baserad information. i en brytningstid. Denna tid innebär en dramatisk Den 22 november 1995 beviljade Nämnden för förändring av arkivverksamheten. I centrum står statliga förnyelsefonder nätverket pengar till förbe­ framför allt IT-utvecklingen och den därmed sam­ redelsearbete. I Riksarkivets ansökan om bidrag manhängande lagringen av information på an­ från nämnden framkommer entydigt att nätverket dra medier än papper. Ett övergripande syfte med ville kartlägga arkivverkets tillsyns- och rådgiv­ utbildningssatsningen, enligt Riksarkivets projekt­ ningsfunktion och de problem som personalen i beskrivning var, dels att säkerställa att relevant in­ denna verksamhet har mött och möter i sina kon­ formation bevaras för förvaltning, rättskipning och takter med informationsteknologin. Nätverket ville forskning, dels att säkra tillgången till information skapa en adekvat bild av den kunskap som kommer enligt offentlighetsprincipen och allmänna insyn- att behövas när arkivverksamheten i IT-samhället sintressen. successivt förändras. Härtill ville nätverket öka Redan innan KK-stiftelsen lämnat slutligt besked arkivverkets handlingsfrihet genom att bl a komma rörande de av Riksarkivet äskade medlen för utbild­ med förslag rörande nya arbetssätt och metoder. ningssatsningen inhämtades offerter från olika ut­ Förnyelsenätverket (EBBA) använde framför allt bildningsarrangörer. Efter en noggrann utvärde­ de tilldelade pengarna till förberedelsearbete. Flera ring av de olika alternativen gav Riksarkivet i upp­ konferenser med deltagare från Riksarkivets till- drag åt Företagsuniversitetet AB att under våren synsbyrå, Krigsarkivet, samtliga landsarkiv, Stock­ 1998 genomföra en systemvetenskaplig utbildning holms stadsarkiv och Värmlandsarkiv ledde till en för arkivarier. överväldigande samsyn rörande behovet av utbild­ Trots den ännu vid denna tid oklara finansie­ ningssatsningar inom IT. Nätverket (EBBA) utar­ ringssituationen förberedde Riksarkivets byrå för betade en rad möjliga strategier för att komma till tillsyn och rådgivning utbildningen. Den 15 januari rätta med tillsynshandläggarnas behov av ökad IT- 1998 meddelade tillsynsbyrån i en skrivelse samt­ kompetens. I sin slutrapport framhöll EBBA-nät- liga landsarkiv, Stadsarkivet i Stockholm och Mal­ verket tre möjliga steg eller handlingsvägar: en mö, Värmlandsarkiv och Krigsarkivet hur utbild­ bred basutbildning, en specialutbildning med inrikt­ ningen skulle läggas upp. Denna första omgång av ning på det regelverk som styr tillsynsverksam­ kursen Systemvetenskap för arkivarier startade i heten, en handbok som tog hänsyn till de behov som februari 1998 och avslutades i maj samma år. Den föreligger av IT-relaterad utbildning. 18 maj 1998 beviljade KK-stiftelsen riksarkivet Huvudsyftet med denna utbildningssatsning var 500 000 kronor för denna utbildningssatsning. att utveckla arkivverkets mänskliga kapital. För att verkligen utveckla medarbetarnas kunskaper ansåg Kursdeltagarna EBBA-nätverkets deltagare att alla steg i utbild­ Sammanlagt deltog 61 personer från samtliga ningssatsningen skulle ingå. Denna kompetens­ landsarkiv, stadsarkiven i Stockholm och Malmö, utveckling sammantaget skulle leda till en bättre Värmlandsarkiv och Krigsarkivet i den första tillsynsverksamhet. Vid denna tid återstod emeller­ utbildningsomgången. Därefter har ytterligare 93 tid finansieringsfrågan. personer genomgått kursen Systemvetenskap för

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 33 Lars-Erik Hansen

arkivarier. Av deltagarna i kursen tom sommaren 2. Fanns det enligt Er brister i utbildningen? Om 1999 dominerar personer från den statliga sektorn: svaret är jakande blir följdfrågan: vilka?

- Statliga sektorn (arkivverket och myndigheter): 3- Hur använder Ni den kompetens som utbild­ 127 personer ningen medförde i Er kärnverksamhet? Har Ni nå­ - Landsting- och kommunsektorn: 18 personer got exempel på tillämpningsområde? Har Ni nå­ - Enskilda sektorn: 9 personer gon uppfattning om framtida områden där utbild­ ningen kan komma till nytta? Antalet personer från den enskilda sektorn har ökat ju längre kursen pågått. Den sista kursomgången, Vad gäller utvärderingen av de två första av dessa den före sommaren 1999, dominerades av delta­ frågor, dels om erhållen kompetens, dels om bris­ gare från andra sektorer än den statliga. ter i utbildningen, grundar sig denna del av utvär­ deringen inte endast på svaren på de frågor Riksar­ Kursinnehåll kivet riktade till ovanstående instanser. Här används Kursen har alltid varit uppdelad i tre delar. Den också Företagsuniversitetets kursutvärdering. första behandlade grundläggande ADB. Den andra Resultaten visar att uppläggningen av utbild­ gick mer grundligt in på systemutveckling och da­ ningen och lärarnas insatser levde upp till och i tabaser. Det sista momentet handlade om system­ många fall överträffade kursdeltagarnas förvänt­ förvaltning och data/informationssäkerhet. Teore­ ningar. Majoriteten av deltagarna i utbildningen tiska moment löpte parallellt med praktiska öv­ ansåg att deras kunskaper om IT hade ökat betyd­ ningar. För att underlätta de praktiska momenten ligt efter utbildningen bl a hade de fått en klarare delades deltagarna in i två grupper. Efter grund­ bild av vissa datatermers verkliga betydelse och kursen, Systemvetenskap för arkivarier, har Före- innebörd. De flesta uppfattade i linje härmed att tagsuniversitetet startat en fördjupningsutbildning utbildningen tydligt visade på de samband som med inrikning mot XML och andra textfiler. Här finns mellan systemvetenskap och arkiv. Visserligen presenterades XML som en synnerligen fram­ efterlyste några att kursen borde integrera Riks­ gångsrik standard för dokument, en plattforms- arkivets föreskrifter och allmänna råd i utbild­ oberoende datainkapslingsorganisation. ningen och andra efterlyste en bättre koppling mel­ lan myndigheternas problem med lagring och in- Utvärdering formationsredovisning, men överlag ansågs grund­ Före tagsuniversitetet har fortlöpande utvärderat kursen ändå bra. Den senare aspekten fick emeller­ sin IT-utbildning för arkivarier. Samtliga kursdel­ tid ett större genomslag i uppföljningen av Före­ tagare har lämnat synpunkter om kursinnehållet. tagsuniversitetets utbildning. Riksarkivet har också genomfört en intern utvärde­ Andelen personer som ansåg att kombinationen ring baserad på tre huvudfrågor riktade till samtliga mellan teori och praktik var väl avvägd dominerar. landsarkiv, stadsarkiven i Stockholm och Malmö, Här lyfte några fram övningarna i Access som bra Värmlandsarkiv och Krigsarkivet. Följade frågor och konkreta illustrationer av teorin, men andra var fick dessa instanser inom arkivverket i uppgift att inte lika nöjda, framför allt framhöll dessa aningen besvara: missnöjda kursdeltagare att Före tagsuniversitetet borde ha hämtat de praktiska exemplen rörande i. Upplever Ni att utbildningen gav Er den kom­ databaser från en arkivmiljö istället för, som var fal­ petents om den nya tekniken som är en förutsättning let på kursen, från ekonomi eller företagsredovisning. för att möta de nya krav som ställs på arkivpersonalen På en punkt är resultaten entydiga. Så gott som i mötet med ADB-baserat arkivmaterial? alla anser att mer utbildning erfordras, speciellt rö-

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 34 IT-offensiv inom den svenska arkivvärlden

rande systemdokumentation. Av Företagsuniver- nings- och informationsverksamhet. Stockholms sitetets kursutvärdering och svaren på Riksarkivets stadsarkiv meddelar att IT-utbildningen kommer skrivelse kan utläsas att en stor majoritet av kurs­ att ha betydelse när de bygger upp rutiner för att ta deltagarna ville att de moment som avvek från öv­ emot digitala leveranser. riga renodlade ADB-moment utgick, vilket också blev fallet efter den första kursomgången. Härtill Utblickar ville ungefär hälften av alla som gick kursen att Sammanfattningsvis kan konstateras att ingen har momentet om datasäkerhet skulle fördjupas och några allvarliga invändningar eller påtalar några systematiseras. stora brister i kursen Systemvetensak för arkivarier. Ett generellt problem som några tog upp är kurs­ Överlag anser kursdeltagarna att utbildningen var deltagarnas varierande bakgrundskunskaper, vilket bra och i många fall mycket berömlig. Utbildnings­ under utbildningen medförde att vissa ansåg att ut­ satsningen har fått många deltagare att öppna ögo­ bildningen var för elementär och andra att den var nen för det centrala problemområdet för arkiv­ för avancerad. Denna slutsats skall självklart inte världen i IT-samhället. Alltfler inser att ett av de tolkas som en kritik mot utbildningssatsningen i sin större problemen är bristen på informationshan­ helhet. Problemet kan delvis avhjälpas genom en tering i en ADB-baserad miljö. Få ADB-ansvariga bättre gruppindelning, varvid kursarrangörens me­ har tillräckligt med tid och resurser för att veta vilka toder att bedöma deltagarnas förkunskaper måste data som finns i vilka strukturer. Detta är en fun­ vara väl utarbetade. Denna bedömning borde byg­ damental huvudfråga för alla arkivarier. För att för­ ga på både en skriftlig och muntlig presentation stå innehållet i t ex en tabell måste strukturen för­ från deltagarnas sida som sammantaget torde ge en klaras eller som IT-terminologin skulle uttrycka god bild av de olika personernas förkunskaper. saken, att förstå metadata genom att lägga till kom­ Den sista frågan i skrivelsen till samtliga landsar­ mentarer, s k meta-metadata. kiv, stadsarkiven i Stockholm och Malmö, Värm­ Hittills har människor som arbetar med ADB- landsarkiv och Krigsarkivet handlade om hur den teknik och de som vårdar, bevarar och tillgänglig- förvärvade IT-kompetensen används och kommer gör arkiv inte talat samma språk. Bakgrunden till att användas i den löpande verksamheten. Några denna språkförbistring står delvis att finna i bristen kursdeltagare meddelar att de kunskaper utbild­ på ansvarsfördelning. Arkivarien skall inte arbeta ningen gav underlättar kontakten mellan arkivarier med programmering eller konvertering, de skall och ADB-ansvariga hos arkivbildarna. Stockholms behärska strukturen, data och dess metadata. XML stadsarkiv och Uppsala landsarkiv planerar ett för­ har blivit ett betydelsefullt artificiellt språk för att djupat tillsynsprojekt med särskild inriktning på förstå just data och meta-metadata. Detta språk, om ADB, varvid utbildningen förväntas bidra till till­ det blir universellt giltigt, kan bli en brygga mellan synsverksamhetens effektivitet och kvalitet. ADB-tekniker och arkivpersonalen. XML kan bli Kunskaperna från kursen Systemvetenskap för en synnerligen framgångsrik standard för dokument arkivarier förväntas således komma till användning och därmed förenkla arbetet för arkivpersonalen. vid dessa inom kort redan planerade IT-inspektio- Alla som deltog i utbildningen önskar trots de ner, men också i den framgent löpande kontakten redan förvärvade kunskaperna mer fortbildning. med arkivbildarna. Det synes således finnas behov av fler utbildnings­ Landsarkivet i Härnösand anser att utbildningen satsningar för att öka arkivpersonalens möjligheter gör det lättare att förstå Riksarkivets föreskrifter att möta de utmaningar som den nya tekniken med­ (RA-FS 1997:6). Några menar att kompetenshöj­ för för samhället i allmänhet och arkivfrågorna i ningen till följd av kursen i systemvetenskap kom­ synnerhet. mer att användas i deras interna och externa utbild­

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 K IRMA RIDBACK

Svensk arkivbibliografi 1997-1998

I SAMMANSTÄLLNINGEN FÖR 1997-1998 SAKNAS Archiv und Geschichte im Ostseeraum. Fest­ förmodligen tidar. Dessa blir dock inte borttappade schrift für Sten Körner. Hrsg, von Robert Bohn, utan kommer att tas med i den tioårsbibliografi, m fl Frankfurt/M, 1997. som färdigställs i början av år 2000. Den här arkiv­ Arkiv i Norrland. 16. Tema: Norrländsk migra­ bibliografin redovisar publikationer (böcker, tid­ tion. Härnösand, 1998. ISSN 0280-6142. skrifter men också en elektronisk publikation) som Arkiv, samhälle och forskning. 1996:3,1997:1-3); handlar om arkiv. 1998:1-2. Stockholm, 1997-1998. ISSN 0349-0505. Nytt för året är att avd. ’Arkivteknik. Digitalise­ Arkiv 2000. Seminarrapport. Nordisk workshop ring’ har lyfts fram och placerats efter avd. ’Lag­ om fremtidsrettet arkivplanlegging. Utstein Klos­ stiftning. Arkivförfattningar’. Skäl härför är att det ter 3-5 april 1997. Stavanger, 1997. 202 s. ibland är svårt med gränsdragning, vad är ’arkiv­ Baltic-Nordic Archival Seminar on Appraisal teknik / adb / digitalisering’ och vad är en vidare and Disposal in Pärnu October 11-13, 1995. diskussion om effekterna av arkivteknik. Jag har sett Helsinki, 1997. detta som en konsekvens av utvecklingen inom EB-Nytt. Nyheter från Riksarkivets byrå för en­ arkivinstitutionerna. skilda arkiv 1997; 1998. Stockholm, 1997-1998. ISSN 1402-084X. Förkortningar Företagsminnen. Nyhetsbrev från Föreningen ASF Arkiv, samhälle och forskning Stockholms Företagsminnen. 1997: 1- 3; 1998: 1- NA Nordisk arkivnyt 3. Stockholm, 1997-1998. ISSN 1101-7473. Genealogica & Heraldica. Proceedings of the Polygrafer International Congress of genealogical and Heraldic Arbetarhistoria. 1997:1-4. Stockholm, 1997. ISSN Sciences in Ottawa August 18-23, 1996. Ottawa, 0281-7446. 1998. 508 s. Arbetarhistoria. 1998:1-4. Stockholm, 1998. ISSN 0281-7446.

36 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Svensk arkivbibliografi 1997-1998

Grannar emellan. Stockholm: Riksarkivet, 1997. Archival Science and the Concept of Record, 30- 311 s. (Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven, 31 May 1996. Edition: Kerstin Abukhanfusa. 1997) ISSN 1103-8233. Stockholm, 1998. 160 s. (Skrifter utgivna av Riks­ Göteborgs-emigranten 6 (1997). Rapport från arkivet. 4) symposiet ’Amerika tur och retur’, Göteborg 18-19 Sveriges kulturarv: att förvalta det förflutna / utg. september 1996. Göteborg 1997. s. 149-158. av Svenska institutet i samarbete med Riksarkivet... ; Kontaktarket. Utg. Fotosekretariatet vid Nord­ redaktör: Ulla von Schultz. Stockholm, 1998.159 s. iska museet i samarb. med Svensk Fotohistorisk Sylwan: den svenska pressens historia /Nordicom- förening. 1997:1-2, 1998:1-2. Stockholm, 1997- Sverige. 1-3. Göteborg, 1998. ISSN 1403-3585. 1998. TAM-revy. Meddelanden från TAM-arkiv. Krig och fred i källorna. Stockholm: Riksarkivet, 1997:1-3; 1998:1-3. Stockholm, 1997-1998. 1998. 303 s. (Årsbok för Riksarkivet och lands­ Tema Arkiv. Utg. av Föreningen Svensk Arkiv­ arkiven, 1998) ISSN 1103-8233. tidskrift. 1997:1-4; 1998:1-4. Stockholm, 1997- Lejonspår. Utgiven av Göteborgs stadsarkiv med 1928. ISSN 1102-3597. Folkrörelsernas arkiv. 2-3,1998. ISSN 1402-0092. Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven, se: Meddelanden från Krigsarkivet 16. Redaktör: Grannar emellan; resp. Krig och fred i källorna. Evabritta Wallberg. Stockholm, 1997. 266 s. 18. Nordiska Arkivdagarna. [Uppsatser inför Meddelanden från Krigsarkivet 17. Redaktör konferensen]. Utg.: Arkivverket. Helsingfors, Björn Gäfvert. Västervik 1998. 1997. ISBN 951-29-0988-X. MEMO. Riksarkivets otryckta skrifter. 4-6. Stockholm, 1998. ISSN 14003414. Allmänt Nordisk arkivnyt. 1997:1-4; 1998:1-4. Oslo, Brolén, Lars, Om arkivs ordning. - Tema Arkiv 1997-1998. 1997:2, s. 13-15. Norrländsk migration 1846-1996. se: Arkiv i Burell, Mats, Det perfekta arkivet: om prove­ Norrland 16. niensprincipens dubbla tillämpning. Otr. uppsats Realia. Nordiska Konservatorförbundet. Svenska 60 p. Historiska institutionen, Stockholms univer­ sektionen. 18 (i997):i-2; 19 (i998):i-2. Göteborg, sitet. Stockholm, 1997. 73 bl. 1997-1998. Couture, Carol, Is the concept of a record still Riksarkivet rapport 1997:1-2. Stockholm, 1997. relevant in the information age? - Stockholm Scriptum. Utg. av Forskningsarkivet. 46. Umeå, Conference on Archival Science and the Concept 1998. ISSN 0284-3161. of Record, 1998. s. 77-99. Skrifter utgivna av Riksarkivet. 1-4. Stockholm, Dahlin, Jan, Elektroniska arkiv och användarna: 1997-1998. ISSN 14024705. ökad tillgänglighet eller exklusivitet? - Arkiv 2000, Skrifter utgivna av svenska Riksarkivet. 15-16, s. 162-169. 19-20 (1997); 8:2 (1998). Stockholm, 1997-1998. Ericson, Lars, Sources of the Thirty Years War, ISSN 0348-8488 Sweden and Finland. - Military Archives Newslet­ Släktforskarnas årsbok, årg.: ’97; ’98. Utg. Sveri­ ter, No 9. Freiburg, 1997. [4 s.]. ges Släktforskarförbund. Red.: Håkan Skogsjö. Ewald, Fia, Arkivbildarbegreppet och prove­ Stockholm, 1997-1998. ISSN 0280-2984. niensprincipen under press? -ASF 1997:3,5. 29-43. Småskrifter utgivna av Stockholms stadsarkiv. 3- Frankby, Mårten, Att bringa klarhet i Sveriges 4. Stockholm, 1998. ISSN 1103-3711. förflutna: ’ett moraliskt ansvar’. - Judisk krönika Stockholm Conference on Archival Science and 1998:1, s. 24-25. the Concept of Record: The concept of record. Fredriksson, Berndt, Hur har man haft råd att Report from the Second Stockholm Conference on föra krig?: om källor till krigsfinansiell forskning. - Krig och fred i källorna (1998), s. 101-114.

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 37 Irma Ridbäck

Gere, Katalin, Projektet Invandrarnas kulturarv. Lönnroth, Erik, Arkivens nytta och nödvändig­ - EB-nytt 1998, s. 43-47. het. [Föredrag 11 juni 1996, vid presentationen av Gränström, Claes, Relationship between creators, Riksarkivets beståndsöversikt. D. 1.] - ASF 1997:2, users and custodians of information. - INS AR s. 91-95. (Brussels). Supplement II. 1997, s. 38-42. Lövgren, Anna-Brita, Arkivbegreppet i det 2i:a Hagstedt, Rolf, The impact of new technologies århundradet. - Arkiv 2000, s. 12-21. and new media on the use of archives: the Swedish Martinsdotter, Kerstin, Arkivteoretiska och prak­ example. - Atlanti (Maribor) 8, 1998, s. 50-53. tiska aspekter på forskningsmaterial. Av Kerstin Helmfrid, Björn, Minnen från 1970-talets termi­ Martinsdotter, Gunilla Strömberg, Karin Aström. nologiska standardiseringsarbete. - ASF 1997:2, -ASF 1997:2, s. 7-46. 83-86. Nilsson, Ann-Marie, Polyfont och profant: tidi­ Hofman, Hans, Lost in cyberspace: where is the gare okänd medeltida musik i svenska arkiv och record? - Stockholm Conference on Archival Sci­ bibliotek. - Svensk tidskrift för musikforskning ence and the Concept of Record, 1998. s. 115130. 1997:2, s. 138-143. Hörnfeldt, Torbjörn, European and Internatio­ Norberg, Erik, Krig och fred i källorna. [Om de nal Standards in an archival context. - INS AR lämningar krig avsatt i olika arkiv.] - Krig och fred (Brussels). Supplement II. 1997. s. 311-314. i källorna, s. 11-27. Jansson, Per, Privatization of public authorities Norberg, Erik, Migration och kultur. - Arkiv i into companies and deposition of archives in Norrland 16, s. 7-11. Sweden: archival aspects. - INSAR (Brussels) 3, Nordström, Gunilla, Eufori, anarki eller stra­ 1997, s. 4-5. tegi? Dokumenthantering idag. - Tema Arkiv Janzon, Bode, Arkiven inför 2000: förvaltnings­ 1997:2,5.5-7. uppdrag och civil nytta. - Arkiv 2000, s. 86-109. Olsson, Jan, Det svårfångade filmarvet. - Forsk­ Jonell-Ericsson, Britta, Appraisal policy. - Baltic- ningens roll i offensiv kulturarvsvård. Stockholm, Nordic Archival Seminar on Appraisal and Disposal 1997. ISBN 91-7844-264-8. s. 91-97. in Pärnu October 11-13, 1995. Helsinki, 1997. Riksarkivet. Appraisal policy / the National s. 43-46. Archives of Sweden. Stockholm: Riksarkivet, 1997. Kahan, Semy, Rannsakans tid. [Om judarnas till­ ns. (Skrifter utgivna av svenska Riksarkivet, 0346- gångar; Riksbankens arkiv.] - Judisk krönika 8488; 20) 1997:1, s. 15-17. Saarenheimo, Juhani, Clio eller Mnemosynes tjä­ Lindh, Agneta, Samarbete mellan arkiv, bibliotek nare? De västerländska arkivens uppfattning om sin och museer. - Arkiv 2000, s. 178-184. uppgift och roll under olika tider. - ASF 1997:2, Lindh, Björn, Los archivos y la administraciön s-57_72- publica en Suecia. - Memorias del sexto seminario Sikeborg, Urban, Ett liv i släktforskning. Hans del sistema nacional de archivo, [5-7 november 1997]. Gillingstam berättar ... - Släktforskarnas årsbok Bogota, 1998. s. 59-64. ISBN 958-9298-74-5. ’98, s. 269-288. Lindh, Björn, Ny etikkod för arkivarier. - ASF Smedberg, Staffan, Arkivariens yrkesroll. - Tema 1998:1, s. 51-56. Arkiv 1998:2, s. 11. Lindh, Björn, Some thoughts on appraisal ter­ Strömberg, Gunilla, Kundperspektiv utan jippo: minology. -Janus 1997:2, s. 18-22. om att utse Arets arkiv. - ASF 1998:1, s. 77-79. Lundquist, Lennart, Appraisal and disposal of Strömberg, Gunilla, se även: Martinsdotter, records containing personal information. - Baltic- Kerstin. Nordic Archival Seminar on Appraisal and Disposal Sundberg, Gunnar, Redaktör och f.d. arkivarie in Pärnu October 11-13, 1995. Helsinki, 1997. Lars-Olof Skoglund. [Intervju.] - NA 1997, s. 37-38. s. 66-68.

38 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Svensk arkivbibliografi 1997-1998

Svenson, Anna, Förintelsen, flyktingarna och de documents and records management. - Electronic vita bussarna i de svenska arkiven. - NA 1998, access: archives in the new millennium. Procee­ s. 102-103. dings of a conference 3-4 June 1998. London, Tarkiainen, Kari, Archives and the Swedish 1998. s. 80-90. cultural heritage. - The cultural heritage in Sweden. Hagstedt, Rolf, Technical questions and health Stockholm, 1998. s. 7-40. ISBN 91-520-0528-3. problems in archival legislation. The Swedish Tarkiainen, Kari, Det svenska kulturarvet i arki­ example. - Atlanti (Maribor) 7, 1998, s. 35-38. ven. - Sveriges kulturarv. Stockholm, 1998. s. 7-40. Henriksson, Eva, Fotografier hos myndigheter: ISBN 91-520-0527-5. allmänna handlingar. - Tema Arkiv 1997:3, s. 4-5,14. Ulfsparre, Anna Christina, Hur ser framtiden ut Insyn i medborgarnas tjänst: samordning av vissa i vårt elektroniska samhälle? - Arkiv 2000, s. 3-11. bestämmelser i arkivlagen, 15 kap. sekretesslagen Utvärdering av arkivverkets tillsynsverksamhet m.m.: PM från INFOTEK-RED-projektet. Stock­ m.m. Rapport från UTÅTgruppen. Stockholm, holm, 1998. 45 bl. (MEMO Stockholm. 7) 1998. 47 + 13 s. (MEMO Stockholm. 6) Kardell, Lars, Arkiv och skogsvetenskap. - Arkiv Vad kan man skriva om folk? [Debatt förd i Nät­ i Norrland 16, s. 177-194. tidningen Rötter.] - Släktforskarnas årsbok 1998, Lundquist, Lennart, Openness and secrecy within s. 87-104. governement administrations and archival institu­ Wahl, Henrik, Arkivariens roll i ett IT-samhälle. tions in Europe. - ASF 1998:2,5. 31-40. - Tema arkiv 1998:2, s. 7. Lundquist, Lennart, Upphovsrätt och arkiv i IT- Wolodarski, Anna, Handskrifter och böcker miljö. - ASF 1998:1, s. 39-50. ”kompne uthur bruk”: om återanvändning av gam­ Norberg, Erik, Diskussionen om forskningsarki­ malt pergament. [Om pergamentffagment i euro­ ven. - Offentlighet och sekretess i myndighets peiska bibliotek och i Riksarkivet.] - ASF. 1997:1, forskningsverksamhet, s. 5-8. s. 7-12. Offentlighet och sekretess i myndighets forsk­ Aström, Karin, se: Martinsdotter, Kerstin. ningsverksamhet. Stockholm, 1997. 40 s. (Riksar­ kivet rapport 1997:2). Lagstiftning. Arkivförfattningar Persson, Olle, Handlingsoffentlighet: övnings- Arovelius, Renata, Offentlighetsprincipens til­ kompendium. Utg. Mitthögskolan, Institutionen lämpning på forskningsmaterial. Rec. av ’Bohlin, för Kultur och humaniora. Härnösand, 1997. 42 s. Alf, Offentlighet & sekretess i myndighets forsk­ Sivervall, Peter, Offentlighetsprincipen 230 år. ningsverksamhet.’ (1997). - ASF 1998:1, s. 105-107. Av Peter Sivervall och Gunnar Sundberg. - NA Bevarande och gallring av brottmålshandlingar: 1997, s. 3-4. rapport från Samrådsgruppen för rättsväsendets Sivervall, Peter, Personuppgiftslagen ersätter arkivfrågor. Stockholm, 1998. 106 s. (MEMO datalagen. - NA 1998, s. 51. Stockholm. 4) Sivervall, Peter, Samrådsförfarandet mellan Data­ Bohlin, Alf, Offentlighet & sekretess i myndig­ inspektionen och Riksarkivet. - ASF 1998:1, s. 8-23. hets forskningsverksamhet. Stockholm, 1997.40 s. Strömberg, J.B.L.D., Allmän handling eller pri­ (Rapport. Riksarkivet, 1997:2). vat: en studie av postöppningsrutiner på myndig­ Burell, Mats, Elektroniska arkiv och förvaltning­ heter. - ASF 1998:1, s. 24-38. sansvaret. - Arkiv 2000, s. 44-58. Sundberg, Gunnar, se även: Sivervall, Peter Gränström, Claes, Aktuella utredningsförslag: Östergren, Stefan, Regler för arkivmaterial: persondatalagen och det kyrkliga kulturarvet. - NA uppdragsarkeologi: rekommendationer vid upprät­ 1997, S. 48-49. tande av undersökningsplaner m.m. - Underrättel­ Gränström, Claes, Report/Expert study about ser från Riksantikvarieämbetet 1998:1, s. 34-48. some legal implications in the field of electronic

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 39 Irma Ridbäck

Arkivteknik. Digitalisering Kristiansson, Göran, se även: Ottosson, Per­ Se även: Arkiv. Allmänt Gunnar Andersson, Ulf, Short version of the SESAM- Larsson, Kajsa, se: Gidlöf, Johan report. Philosophy and rules concerning electronic Macfarlane, lan, se Hanningan, Ken archives and authencity. - INSAR. Supplement II. Näsholm, Bengt Erik, Arkion digitaliserar arkiv­ 1997. s. 175-189. informationen. - NA 1998, s. 83-85. Björkman, Börje, Arkiven på väg in i cyberspace? Ottosson, Per-Gunnar, & Kristiansson, Göran, / av Börje Björkman och Peter Danielsson. - The development of archival systems at the Natio­ Humanetten. ISSN 1403-2279, 1998 (Nr 3) nal Archives of Sweden. - Electronic access: Bogefeldt, Christer, Arkivens dag. [7 november archives in the new millennium. Proceedings of a 1998]. - NA 1998, s. 55. conference 3-4June 1998. London, 1998. s. 26-36. Gränström, Claes, Reformatting: reservation of Ragnheidur Mosesdottir, Arkivteknik og tek­ new media and dataemigration. - Janus (Paris) niske standarder [18. nordiska arkivdagarna]. - NA 1998:1, s. 77-86. 1997, s. 89. Gidlöf, Johan, CD om Söder: ett nytt sätt att Redovisning av AD B-upptagningar. 1. uppl. öppna arkiven. Av Johan Gidlöf och Kajsa Larsson. Stockholm, 1997. 16 s. (Rapport. Riksarkivet, - NA 1998:4, s. 131-133. 1997:1) ISBN 91-38-31059-7. Gidlöf, Johan, Det virtuella historiska huset. Savolainen, Mats, Den lokala demokratins ut­ [Om digitalisering av arkivmaterial]. - ASF 1997:3, veckling i Halland: Svensk Lokalhistorisk Databas. s. 55-79. - DIK-forum 1998:7, s. 19-20. Gränström, Claes, se även: Hanningan, Ken Sjögren, Rolf, Möjligheter och problem med ar­ Hanningan, Ken, Archives and electronic re­ kivering på optiska skivor: exemplet kvalitetskon­ cords: the European experience I Ken Hanningan, troll av kliniska prövningar av läkemedel. - ASF Claes Gränström, Ian Macfarlane, Hans Hofman. 1997:1, S. 69-74. - Irish archives 1997:1, s. 22-41. Slutrapport Projektet DIG. Digitalisering av ar­ Higgs, Edward, Record and recordness: essences kivmaterial. Förstudie. Ramsele, 1997. or conventions? - Stockholm Conference on Stenberg, Robert, Att utforma en gallringsplan Archival Science and the Concept of Record, 1998. för ADB-system. - Tema Arkiv 1997:2, s. 8-10. s. 101-113. Workshop on electronic archiving: an evaluation Hofman, Hans, se: Hanningan, Ken of the Sesam report by Ulf Andersson Astra AB / Hörnfeldt, Torbjörn, The concept of record: on edited by Ulf Andersson. Stockholm, 1997 - 102 s. being digital. - Stockholm Conference on Archival (Skrifter utgivna av svenska Riksarkivet, 0346- Science and the Concept of Record, 1998. s. 67-75. 8488; 15). Johansson, Urban, Arkivregister Stockholms län Wåhlberg, Magnus, Den digitala tekniken och - en databas i utveckling. ASE 1997:1, s. 39-46. arkivet. - TAM-Revy 1997:3, s. 7-10. Jordell, Björn, Recension av ’ADB och arkiv’ samt ’Redovisning av ADBupptagningar’. Två Allmänna presentationer, guider, handledningar småskrifter från Riksarkivet och Krigsarkivet. - Andersson, Per-Olof, Alstermo bruk: arkiv­ ASF 1997:2, s. 102-104. förteckning. Upprättad i maj-juni 1997. Växjö. Justrell, Börje, Arkiven i den digitala världen. - 1997. 37 bl. Tema Arkiv 1998:4, s. 4-6. Andersson, Per-Olof, Arkivförteckning Säfsjö- Justrell, Börje, Digital bildhantering: ett högak­ ströms bruk. Upprättad 1997 12-16. Växjö, 1997. tuellt område. - Tema Arkiv 1996:4/1997:1,5.12-14. 52 bl. Kristiansson, Göran, Nationell arkivdatabas (NAD): Ansnes, Kari, Krigsarkivet. Av Kari Ansnes och resultat och framtidsplaner. - ASF 1997:2, s. 73-81. Bo Berg. Stockholm, 1998. s. 3-22.

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 4° Svensk arkivbibliografi iyyy-iyyS

Arkiv i Halland: en vägledning till arkiven i länet/ diskussion om vilka av barns bilder som kan betrak­ [Högskolan, Halmstad...]. [2. rev. och utvidgade tas som konst]. - Abrakadabra 1998:6, s. 24-25. uppl.] Halmstad, 1997. 271s. ISSN 0280-2414. Asker, Björn, Recension av ’ Elisabeth Reuters­ Inger, Göran, Recension av ’Riksarkivets bes­ wärd, ”Att söka sina rötter” ’(1995). - Multiethnica tåndsöversikt. Del 1:1-2.’ (1996). - Svensk Jurist­ nr 20 (1997), s. 26-27. tidning 1997, s. 480-482. Bendixen, Karin, Stockholms län och släktforska­ Johansson, Urban, Att få rätt ben kapat är god ren. En handledning över länsmaterialet på Stock­ kvalitet. [Svar till Gunilla Strömberg, ASF 1998:1, holms stadsarkiv. Stockholm, 1997. 48 s. (Stor- s. 77-79]. - ASF 1998:2, s. 58-60. Stockholms genealogiska förenings skriftserie, Krigsarkivets beståndsöversikt. D. 8. Enskilda 1100-7443; 4) arkiv. Red. j Wallberg. Stockholm, 1997. 266 s. Bergkvist, Anders, Bland hanseatiska ättlingar i (Meddelanden från Krigsarkivet. 16) Visby: workshop om arkiven och offentlighetsar- Krigsarkivets beståndsöversikt. D. 9. Kartor, rit­ betet. - NA 1998, s. 112-114. ningar, fotografier och bibliotek. Västervik, 1998. Bohman, Lennart, Källor och litteratur: en (Meddelanden från Krigsarkivet. 17) fritidsforskare söker materialet. - Archiv und Ge­ Liedgren, Jan, Om släktforskning i medeltida schichte im Ostseeraum (1997), s. 287-296. källor. - Släktforskarnas årsbok ’98, s. 173-178. Burell, Mats, Överskådlig arkivguide med tvek­ Lindblom, Kjell, Prästens lilla kråka: praktikfall samma urvalskriterier. Rec. av ’Aurelius, T., Svensk för släktforskare. Av Kjell Lindblom, Elisabeth arkivguide.’ 1996. - ASF 1998:1, s. 96-97. Thorsell. Stockholm, 1997. 71 s. ISBN 91-630- Carlsson, Carl Henrik, Hur jag fann mina öst­ 5137-0. judiska rötter. - Släktforskarnas årsbok ’97, s. 9-34. Malmström, Krister, Recension av ’Riksarkivets Clemensson, Per, Emigrantforskning: sökvägar beståndsöversikt. D. 1:1-2.’ (1996). - Fornvännen och svenska emigrantkällor. - Transatlantiska röt­ 1997, s. 300-302. ter (Svenska emigrantinstitutets skriftserie. 8). Mattsson, Olle, Sökvägar i Minnesbanken. [Om Växjö, 1997. s. 46-58. Minnesbanken med bildarkivet, uppteckningsarki- Clemensson, Per, Släktforska steg för steg. 5. rev. vet ÖMEA (Östersunds Museums Etnologiska Ar­ uppl. Stockholm, 1997.127 s. ISBN 91-36-03377-4. kiv) samt det byggnadshistoriska materialet.] - Cronberg, Olof, Palmskiöldska samlingen: en Jämten 1998, s. 114-120. ISSN 0348-9825. ofta förbisedd guldgruva. - Släktforskarnas årsbok Nilsson, Olle, Människor på väg: följ spåren och ’98, s. 151-172. finn en egen stig in i historien. Karlstad, 1998.169 s. Danielson, Christer, Döbeln och andra i Norrtälje stadsarkiv. Mikrofilmade kyrkoarki- Krigsarkivets översikt över enskilda arkiv. Recen­ valier på Norrtälje stadsarkiv. Norrtälje, 1997. 33 s. sion av ’Krigsarkivets beståndsöversikt. D. 8.’ - ASF Regeringskansliets centralarkiv. Stockholm, 1998:1, s. 92-95. 1998. 8 s. Danielsson, Peter, En majdag år 1837 på Göt- Ridbäck, Irma, Recension av ’Riksarkivets be­ ruda sergeantboställe. En pilotstudie i militära ståndsöversikt. D. 2.’ (1998) - Släkthistoriskt forum husesynsprotokoll. - Släktforskarnas årsbok ’97, 1998:3, s. 26. s. 187-228. Riksarkivets beståndsöversikt. D. 2. Utg. av Ericson, Lars, Westfaliska freden 350 år: aktivi­ Folke Ludwigs. Stockholm 1998. (Skrifter utgivna teterna 1998! - NA 1998, s. 86-87. av Svenska Riksarkivet. 8). Hultén Sonne, Lena, 50 000 bilder i internatio­ Saarinen, Jouni, Roots in Sweden: the genealogist’s nellt arkiv för barnbilder. [Om Arkivet för interna­ guide to the Swedish archives. Stockholm, 1997. tionell barnkonst på Vårby gård, Huddinge samt en 47 s. (Skrifter utgivna av Riksarkivet. 2)

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 41 Irma Ridbäck

Saarinen, Jouni, Rötter i Sverige: en vägledning Berggren, Jan, Ökad tillgänglighet till tullens för släktforskning i svenska arkiv. Stockholm, 1997. import- och exportsammandrag. - ASF 1998:2, 47 s. (Skrifter utgivna av Riksarkivet. 1) S. 46-47. Sikeborg, Urban, Ge historien liv! Om släkt­ Buckens, Karin, se: Hofman, Hans forskning och källkritik. - Släktforskarnas årsbok Danielson, Christer, 200 hästar och lika många ’98, s. 9-26. människor: vad de diplomatiska räkenskaperna be­ Smedberg, Staffan, Recension av ’Riksarkivets rättar om den svenska representationen vid west­ beståndsöversikt. Del 1:1-2.’ (1996). - ASF 1997:2, faliska fredskongressen. - Krig och fred i källorna, s. 96-97. 1998, s. 132-148. Snellman, Karin, Förteckning över Helmer Gränström, Claes, National Archives of Sweden: Grundströms arkiv. Umeå, 1998. 41 bl. (Scriptum. Archives and electronic records: the European 46) experience. - Irish archives (Dublin) 1997:1, s. 24-34. Sundberg, Gunnar, Översiktligt om riksdagen. Hofman, Hans, Willing to change: the Swedish Recension av ’Riksarkivets beståndsöversikt. D. 2.’ National Archives at the threshold of the digital (1998).-NA 1998, s. 74-75. age. Av Hans Hofman, Karin Buckens. [Brussels], Tarkiainen, Kari, Metsäsuomalaiset sukututkijan 1998. 41 s. Otr. näkökulmasta. [Skogsfinnarna ur släktforskningens Lagerqvist, Lars O., Hans Järta-medaljen. - synvinkel] - Genos (Helsingfors) 1997, s. 98-104; Svensk numismatisk tidskrift 1997:8, s. 198-200. 142 (svensk sammanfattning). Norberg, Erik, Stigjägerskiöld. - Karolinska för­ Thorsell, Elisabeth, se: Lindblom, Kjell bundets årsbok 1995 (tr 1997), s. 7-8. Tuovinen, Eila, Guide för litteratur- och konst­ Odelman, Eva, Latinet i Norden. - Grannar arkiv. [ICA:s kommitté för litteratur- och konst­ emellan, s. 123-152. arkiv]. - NA 1997, s. 67. Ottosson, Per-Gunnar, Guide to Archival Wallberg, Evabritta, Folkropen skalla: arkiven åt Sources on the Holocaust, Holocaust-Era Assets, alla. - Tema Arkiv 1998:3, s. 18-19. and Related Issues in the National Archives of Wikberg, Karin, Richard L. Lindquists idrotts­ Sweden. URL: http://www.ra.se/ra/holoci.htm liga bravader: inblickar i en stockholmares idrotts- Rodén, Marie-Louise, The collection of Orazio liv 1872-1892. [ur Riksidrottsförbundets arkiv]. - del Monte: Queen Christina’s grand chamberlain Idrott, historia och samhälle 1998, s. 131-175. in Rome: inventory with an introduction. Stock­ holm: Riksarkivet, 1997. 69 s. (Skrifter utgivna av Riksarkivet svenska Riksarkivet. 16). ISSN 0346-8488. Arkivåret 1996. Riksarkivet och Landsarkiven. - Sivervall, Peter, Förnyelsenätverk för tillsyns- Grannar emellan, s. 245-309. handläggare. - NA 1997, s. 102. Arkivåret 1997. Riksarkivet och Landsarkiven. - Weintraub, Nora, Invandrarnas historia saknas i Krig och fred i källorna, s. 241-301. Riksarkivet. - Invandrare och minoriteter 1998:3, Backhaus, Helmut, Den svenska militära förvalt­ s. 20. ningen i Tyskland under Trettioåriga kriget. Rä­ kenskaperna i Riksarkivet och Krigsarkivet. - Krig Riksarkivet: Enskilda arkiv och fred i källorna, 1998, s. 73-87. Aagård, Gun-Britt, Person-, släkt- och gårdsar- Backhaus, Helmut, Verfassung und Verwaltung kiv. [1996] [Om leveranserna till Riksarkivet under Schwedisch-Pommerns. - Unter der schwedischen år 1996.] - EB-nytt. 1997, s. 21-24. Krone. Pommern nach dem Westfälischen Fri­ Hansen, Lars-Erik, Clarence von Rosen: en eden. Greifswald 1998, s. 29-40 (Publikationen der idrottsnestor och hans personarkiv. - EB-nytt 1997, Stiftung Pommersches Landesmuseum). s. 26-28.

42 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Svensk arkivbibliografi 1997-1998

Hansen, Lars-Erik, Folkhemmets omstridde Ericson, Lars, Bland nyländska infanterister och husläkare: Axel Höjers personarkiv öppnas för åländska båtsmän: finländska släktforskare och det forskning. - Läkartidningen 1997:41. svenska Krigsarkivet. - Sukutieto (Helsingfors) Hansen, Lars-Erik, Signe och Axel Höjers arkiv. 1998:4, s. 20-23. - EB-nytt. 1997, s. 36-40. Ericson, Lars, Sveriges försvar under det kalla Hansen, Lars-Erik, önskas: frisk 3-års arisk kriget: de militära arkiven och forskningen. - flicka: flyktinghjälp 1938-1948 speglat i ett person­ Kungl. Krigsvetenskapsakademiens Handlingar arkiv. [Om Kerstin Felix (Cruickshank) och hennes och tidskrift 1998:3, s. 17-54. arbete för flyktingar före och efter andra världskri­ Ericson, Lars, Zooldater: utställning om djur i get]. - Krig och fred i källorna, s. 231-237. försvarets tjänst. - NA 1997, s. 155. Lundgren, Thomas, Nils Edwalls familjearkiv. - Gäfvert, Björn, Kartor och krig: svensk militär EB-nytt 1998, s. 32-35. kartering under Trettioåriga kriget. - Krig och fred Lundgren, Thomas, Nisserska släktarkivet. - EB- i källorna, s. 88-100. nytt. 1997,5.40-43. Gäfvert, Björn, Krigsarkivet och SESAM-pro- Norberg, Ove, Porträttet: Erik Norberg, riksar­ jektet. - ASF 1998:2,5. 51-54. kivarie.- Tema Arkiv 1998:3, s. 6-7. Norberg, Erik, Elsa Nordström. - Tidskrift i sjö­ Reisborg, Synnöve, Stora Frösunda arkiv. - EB- väsendet 1997, s. 128-129. nytt 1998, s. 36-38. Wallberg, Evabritta, Unionsupplösningen 1905: Romefors, Örjan, Thora Dardel i Hamiltons ar­ vånda och befrielse. [Ur en brevsamling.] - Gran­ kiv. - EB-nytt 1998, s. 21-31. nar emellan, s. 7-69. Rur, Bengt, Värjans egg: några svenska militärer Wallberg, Evabritta, Ett återfunnet underrättel­ hemma och ute. [Om fyra svenska officerare och searkiv. - NA 1998, s. 56-57. deras efterlämnade handlingar i Riksarkivet: Carl Wallberg, Evabritta, Övervakningssverige eller Gustaf Ling-Vannerus, Gunnar Källström, Martin den svenska rädslan: militär underrättelse- och sä­ Ekström och Sven Hedengren.] - Krig och fred i kerhetstjänst i hetluften och i arkiven: presentation källorna, s. 218-230. av arkivinventering. - ASF 1998:2, s. 7-30. Siapkas, Johannes, Greklandsinsamlingens arkiv. [Insamling för Grekiska Röda Korset 1941]. - EB- Landsarkiven nytt 1997, s. 7-10. Arfwidsson Bäck, Birgit, 48 år i arkivet: det var Welander, Lars-Olof, Carl Florman - det svenska livet. Anteckningar utifrån en intervju med arkiva­ civilflygets grundare. - EBnytt. 1997, s. 24-26. rie Kjell-Ake Karlsson inför hans pensionering. - Animmer, Lena, Linggymnaster på Riksarkivet Elbogen 1997, s. 9-24. [Gymnastiska centralinstitutets samling av enskilda Blomkvist, Nils, Mellan gotländska sockenstäm- arkiv, deponerad i Riksarkivet]. - EB-nytt, 1997, moprotokoll och världshändelser. Recension av s. 29-36. ’Archiv und Geschichte. Festskrift till Sten Kör­ Animmer, Lena, ’Stilla dagar, bärarlag och kon- ner.’ - NA 1998, s. 71-73. fidenter’: en presentation av S:t Lukasstiftelsen och Clemensson, Per, Två reseföretag i Göteborg. - dess arkiv. - EB-nytt 1998, s. 10-14. Göteborgs-emigranten 1997,8. 103-113. Dahl, Karin, Orostider i Landsarkivet! [utställ­ Krigsarkivet ning i Landsarkivet i Uppsala]. Av Karin Dahl, ADB och arkiv: en orientering för myndigheter Ann-Sofie Olsson, Sara Tedebrand. - NA 1998, som hör till Försvarsdepartementet. Stockholm: s. 66. Krigsarkivet, 1997. 32 s. Edvardsson, Carl-Edvard, Sjömän och fartyg i Eklund, Maria, Rapport från en ”SESAMIT” på databas. - NA 1998, s. 13-14. även i: Fördevind Krigsarkivet. - ASF 1998:2, s. 55-56.

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 43 Irma Ridbäck

[utg. av Sveriges segelfartygs förening] 1997:2, Orostider i Uppland: stora nordiska kriget 1700- s. IO-II. 1721 speglat i Länsstyrelsens arkiv: katalog. Text:: Edvardsson, Carl-Edvard, Sten Körner pensio­ Björn Asker. Uppsala, 1998. 19 s. nerad [landsarkivet i Visby]. - NA 1997, s. 159-160. Persson, Roland, Folkbokföringslokaler i Vad­ Forsberg, Astrid, Alla kyrkböckerna på plats. stena. - NA 1997, s. 70. [Mikrofilmning avslutad för församlingarna i Persson, Roland, Utbyggnad av slotts- och arkiv­ Härnösands landsarkivdistrikt.] - NA 1997, s. 50. vallarna i Vadstena. - NA 1997, s. 100-101. Forsberg, Astrid, Landsarkiven och kyrkobok- Sallander, Karin, Rågångar och gruvschakt på föringshandlingarna. [Om överförandet av folk­ kartutställning [’Till allmänt gagn’, landsarkivet i bokföringen från Svenska kyrkan till civila myndig­ Uppsala]. Av Karin Sallander och Per Olgarsson. - heter, särskilt om arbetet vid Landsarkivet i Härnö­ NA 1998, s. 31. sand.] - ASF 1996:3 (tr. 1997), s. 41-62. Siltberg, Elisabeth, Källorna till de gotländska Forsgren, Jan, Fint främmande. [Dokument i folkskolornas historia. - Archiv und Geschichte im Kiruna Tullkammararkiv om storamiral Erich Räd­ Ostseeraum (1997), s. 297-308. ers genomresa 1942.] - NA 1997, s. 39. Sundberg, Gunnar, Anna Brita Lövgren i pen­ Forsgren, Jan, Från pilgrimsled till Botniabanan, sion. - NA 1998, s. 79-80. [utställning i Landsarkivet i Härnösand]. - NA Sundberg, Gunnar, Ny landsarkivarie i Göte­ 1998, s. 30. borg: Louise Lönnroth. - NA 1998, s. 81-82. Hipfl, Cia, Arkivcentrum: arkiv i samverkan. Sundberg, Gunnar, Ny landsarkivarie på Got­ [Arkivcentrum för Värmland]. - Tema arkiv, land: Tryggve Siltberg. - NA 1997, s. 158. 1998:4, s. 12-13. Sundberg, Gunnar, Nyrenoverat på Landsarkivet Holm, Marianne, Prinsessan Eugenie på Got­ i Visby. - NA 1998, s. 122-123. land: speglad i landsarkivets samlingar. - Archiv Sundberg, Tommy, Sockenstämmoprotokoll i und Geschichte im Ostseeraum (1997), s. 207-217. Garde. - Archiv und Geschichte im Ostseeraum Hänström, Kenneth, Bilen i arkivet. - NA 1997, (1997), s. 171-181. s. 5-6. Tedebrand, Sara, se: Dahl, Karin Janzon, Bode, Nytt landsarkiv för Värmland. Temström, Ylva, Utställning om Kopparfors AB. Arkivcentrum i Karlstad invigt. - NA 1998:4, -NA 1997,s. 72. s. 153-155. Till allmänt gagn. Kartor i landsarkivet: katalog. Kärrholm, Mattias, Landsarkivet i Lund: två Uppsala, 1997. 24 s. arkivmodeller. [Uppsats, konstvetenskap]. Lund, 1997.69 s. Stockholms stadsarkiv Landsarkivet i Visby. PM 40/1998: The regional Berglund, Törsten, Att forska om barn på All­ archives in Visby. Archives exhibitions. Arkiv­ männa barnhuset. - Släktforskarnas årsbok ’97, utställningar. 18. Hansetag 1998. [Med engelsk, s. 35-50. tysk och svensk text.] Visby, 1998. 67 s. /otr. Betts, Marianne, Beslut på hög nivå: samman­ Norström, Ake, Nytt om arkivaliskt. 1996. - ställning av arkiv från kommunala nämnder och Elbogen 1997, s. 141-142. ISSN 1102-2892. styrelser i Stockholm 1863-1996. Stockholm: Stock­ Olausson, Peter, På rundvandring i Kattborgen. holms stadsarkiv, 1998. 42 s. (Småskrifter utgivna [Arkivcentrum för Värmland]. - Värmländsk kultur av Stockholms stadsarkiv. 3). ). ISSN 1103-3711. 1998:4, s. 16-17. Hedberg, Britt, Stockholms stads omorganisa­ Olgarsson, Per, se: Sallander, Karin tion. En utmaning för arkivverksamheten. - NA Olsson, Ann-Sofie, se: Dahl, Karin 1997, s. 45-47.

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Svensk arkivbibliografi iyyy-iyyS

Mark, Peeter, & Yttergren, Leif, Var bollen Nils Marelius - Släktforskarnas årsbok ’97, s. 177- rund?: en guide till idrottens källmaterial i Stock­ 186. holms stadsarkiv. Stockholm, 1998. s. 7-111. (Små­ Johansson, Bertil, Vad man kan finna i kyrkoar­ skrifter utg. av Stockholms stadsarkiv. 4). ISSN kiven. - Västgöta-Dal. 1995/96 (tr. 1997). s. 69-77. 1103-3711. Marelius, Nils, se: Hasselberg, Carl-Olof Yttergren, Leif, se: Mark, Peeter Norrman, Ragnar, Församlingens arkiv. Ledare. - Svensk kyrkotidning 1997:50, s. 638-639 samt in­ Statliga myndigheters arkiv lägg Garmo, Sune, 1998:3/4, s. 23. Block, Eva, Arkivet för ljud och bild. - Forsk­ Staten och trossamfunden. Den kulturhistoriskt ningens roll i offensiv kulturarvsvård. Stockholm, värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga ar­ 1997. s. 98-113. ISBN 91-7844-264-8. kiven. Betänkande av Kommittén angående det Dahlgren, Curt, Några glimtar ur Lunds univer­ kyrkliga kulturarvet. Stockholm, 1997. 286 s. (Sta­ sitets kyrkohistoriska arkiv. - Kyrkohistorisk års­ tens offentliga utredningar 1997:43.) skrift 1998, s. 123-125. ISSN 0085-2619. Forsmark, Olle, Pilotprojekt angående elektro­ Kommunala arkiv niskt lagrad information vid Kungliga Tekniska Fägerman, Marie, Bevara eller gallra?: råd för högskolan (KTH): erfarenheter och reflektioner. - kommunernas miljö- och hälsoskyddsverksamhet. Tema Arkiv, 1998:4, s. 7. Stockholm, 1997. 58 s. (Gallringsråd. 8). ISBN 91- Lämnade ut journal till hjälp för diagnos av pa­ 7099-673-3. tientens syster: läkaren ”anade inte att utlämnandet Göteborgs stadsarkiv med Folkrörelsernas arkiv: skulle medföra obehag”: ett fall ur Ansvarsnämnd­ verksamhetsberättelse 1997. Göteborg, 1998. 52 s. ens arkiv. - Läkartidningen 1998:18, sp 2129-2130. (Lejonspår. 2) Soold, Lars, Nationalarkiv för Ljud och bild: en Hantering och arkivering av patientjournaler kulturskatt. - DIK-forum 1997:17, s. 4-5. samt planering och utformning av journalarkiv. Soold, Lars, Taube ”såld” till Göteborg [GUB]. [Ny uppl.] Stockholm, 1997. 32 s. (Spri-rapport. - Statstjänstemannen 1998:3, 31-33. 458) Statens konstmuseer. Konstnärsarkivet. Konst- Losman, Beata, Kommunarkiven som resurs för närsarkivet i Nationalmusei arkiv. Stockholm, skolan. - ASF 1997:1, s. 5768. t1"7]- Losman, Beata, Steg mot öppna kommunarkiv. Sundberg, Gunnar, Guldjakt i Riksbankens arkiv. Göteborg, 1998.49 s. (Lejonspår. 3) - NA 1998:1, s. 10-12. Persson, Bodil E., Den historielösa primär­ Östergren, Stefan, Om Björnståhl-Rudbeck pap­ vården. -Allmänmedicin 1998, s. 144-146. per i Antikvarisk-topografiska arkivet. - ASF Siltberg, Elisabeth, Arvet: kommunala arkiv på 1998:1, s. 51-56. Gotland. Utg. av Kommunarkivet, Gotlands kom­ mun. Visby, 1998. 152 s. Kyrkliga arkiv Thalén, Bo, Bevara eller gallra?: råd för kommu­ Andersson, Karl-Gustaf, & Cervin, Ulf, Hand­ ner och landsting. 3., omarb. uppl. Stockholm, bok för kyrkoarkiven före år 2000. Utg. av Riksar­ 1997.40 s. (Gallringsråd. 1). ISBN 91-7099-624-5. kivet och Pastoratsforbundet. Stockholm 1998. Andersson, Karl-Gustaf, Kyrkans skiljande från Enskilda arkiv (näringslivsarkiv, föreningsarkiv, staten: konsekvenser för arkiven. - NA 1997, enskilda arkiv) s. 141-142. Alriksson, Anneli, Landsorganisationens arkiv: Garmo, Sune, se: Norrman, Ragnar källa för forskningen. - Arbetarhistoria 1998:1/2, Hasselberg, Carl-Olof, Så återskapas kyrko­ s- 33’35« böckerna på Sotenäset. Av Carl-Olof Hasselberg,

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 45 Irma Ridbäck

Andersson, Torbjörn, & Kjellson, Hans, Den le­ Lundqvist, Lars, Typarkiv: ett sätt att bevara kande skåningen: en inventering av arkiv rörande företagsarkiv? - Företagsminnen 1998:1, s. 6-7. skånsk idrott fram till 1920. Malmö: Idrottsmuseet, Martos Nilsson, Mårten, Han jobbar med Marx 1998. 102 s. och Branting. [Intervju med Lars Wessman, avgå­ Arkivatlas Värmland. Utg. av Föreningen Värm­ ende chef för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.] landsarkiv. Karlstad, 1997. - LO-tidningen (Print). 1997(76:32), s. [16]. ISSN Blom, Edward, Grossistförbundet: Svensk Han­ 0346-895X. del. - Företagsminnen 1998:2, s. 9-10. Norberg, Ove, Arbetarrörelsens arkiv och biblio­ Fogelberg, Torbjörn, Presentation av Si^tuna- tek flyttar tillbaka. - Tema Arkiv 1998:2, s. 20-21. stiftelsens arkiv. - BjärkaSäby, Sigtuna, Arnäs. Næslund, Sara, Bostadsföretagens dokument­ Lund, 1998, s. 105-120. ISBN 91-578-0042-1. hantering: en arkivhandbok. Av Sara Næslund, Folkrörelsearkivet för Uppsala län 1978-1998: 20 Viveca Nyström, Katharina Prager. Utg. av SABO. år. Uppsala: Folkrörelsearkivet, 1998. 30 s. Stockholm, 1998. 154 s. Gidlöf, Leif, Stockholms företagsminnen rekon­ Odén, Birgitta, Oral history: kreativitetens vill­ struerat. Av Leif Gidlöf och Alexander Husebye. - kor fångade genom narrativa berättelser. [Betoning ASF 1997:1, s. 23-38. på företagshistorisk forskning.] (Artikeln utgör ett Grass, Martin, 1996 års accessioner till arkivav­ föredrag vid ett seminarium den 6 februari 1996 delningen. - Arbetarhistoria. 1997(21:2), s. 53-54. anordnat av Landsarkivet i Lund). - ASF 1996:3, Hansen, Lars-Erik, Den nordiska tanken - speg­ s. 7-19. lad i Norden-föreningarnas arkiv. - Grannar emel­ Paavo, AnnaCarin, Den röda tråden: Karin Eng­ lan, s. 172-182. lund ny chef för ARAB. - Tema Arkiv 1998:2, s. 16- Hillerud, Krister, Ericssonkoncernens historiska U- arkivmaterial. - Företagsminnen 1998:1, s. 9-10. Perlinge, Anders, Bankarkiv i ny miljö: Stockholms Husebye, Alexander, se: Gidlöf, Leif Enskilda Bank. - Företagsminnen 1998:1, s. 5. Johansson, Olle, Svenskt rockarkiv. - Svensk tid­ Petersson, Tom, Sparbanksarkiven: en guldgruva skrift för musikforskning. - 1997(79:1), s. 147-148. för forskare? - ASF. 1997:1, s. 47-55. Karlsson, Ingrid, Vem känner Otto Walde?: Ranius, Allan, Elias Wessén: anteckningar vid Svenska arkivsamfundets temadag om personarkiv. uppordningen av hans arkiv. - Personhistorisk tid­ [19 mars 1998]. - ASF, 1998:1,5. 80-84. skrift 1997:2, s. 142-151. Kjellson, Hans, se: Andersson, Torbjörn Rumar, Lars, Arkivens källor till Post- och Inri­ Larsson, Benny, Arkiv och arkivskatter från Häl­ kes Tidningars historia. - Perspektiv på Post- och singland. [Om arkiv från Hälsingland i Folk­ Inrikes Tidningar. 1998,5. 107-110. (Sylwan. 1) rörelsernas arkiv i Gävleborgs län, Gävle]. - Rumar, Lars, Landsortspressens arkiv. - Ständigt Hälsingerunor. 1997, s. 38-44. ISSN 0440-0585 dessa landsortstidningar. 1998. s. 205-212. (Sylwan. 3) Larsson, Maria, Arkiv i blickfånget. 1. uppl. Rumar, Lars, PK:s handlingar finns i vårt arkiv! - Stockholm, 1997. 66 s. Publicistklubbens årsbok. 1997, s. 135-136. Larsson, Maria, Immigrantarkiv i Skåne: en in­ Rumar, Lars, Sveriges pressarkiv under 1997. - ventering av invandrarföreningar ; Korset, månen EB-nytt 1998, s. 41-42. och stjärnan: invandrarnas trossamfund i Skåne: en Rur, Bengt, Politiska affischer. - ASF. 1996:2, inventering av arkiv / Maria Larsson & Eva Sjö­ s. 109-111. gren. i. uppl. Lund, 1998. 49+15 bl. Sivervall, Peter, Invandrarnas kulturarv [projekt Lindström-Arver, Gun, Fjällgård: ett samiskt ål­ i Riksarkivet]. - NA 1997, s. 140. derdomshem: och ett arkiv som ger arkivarien både Vuonokari, Erkki, Det annorlunda Sverige: huvudbry och glädje. - Tema arkiv 1996:4/1997:1, Sverigefinländarnas arkiv. - Självbiografen 1998. s. 16-18.

46 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Svensk arkivbibliografi 1997-1998

Utg. av Nordiska museet. Stockholm, 1998, s. 29- Küng, Enn, Svenska tidens avspegling i det Est­ 32. ISSN 1403-3631. niska historiska arkivet: arkiv rörande Estland, Liv­ Odegaard Mattsson, Merete, Länsbomas egna min­ land och Ingermanland. - ASF 1996:2, s. 79-95. nen - ÖMEA [Om Östersunds Museums Etnologiska Larsen, Lars Kristian, Nordisk IT-seminar 1998. Arkiv, ÖMEA] -Jämten 1998, s. 121-125. - NA 1998, s. 22-23. Lindh, Björn, Beijingdagordningen: utgångs­ Internationellt samarbete. Utländska arkiv punkt för närmare internationellt samarbete mel­ Andersson, Inger, IPC:s fjärde internationella lan arkivarier och bibliotekarier. - ASF 1997:1, konferens [London 6-9 april 1997]. - Realia 1997:1, s. 75-78. s. 5-6. Lindh, Björn, CITRA i Stockholm. [1998-09- Ansnes, Kari, i8:e Nordiska arkivdagarna i Åbo. 09-09-13]. - NA 1998:4, s. 150-152. -ASF 1997:3,5.94-97. Lindh, Björn, IT-tema på det vetenskapliga pro­ Arovelius, Renata, Seminarium för de arkiv­ grammet vid årets CITRA-konferens: 33:e interna­ ansvariga vid de nordiska universiteten och hög­ tionella rundabordskonferensen anordnad i Stock­ skolorna. - ASF 1997:3, s. 98-102. holm. - ASF 1998:2, s. 62-65. Atmer, Gunnar, Arkivforskning i Stralsund 1971. Losman, Beata, Arkivresa till Tjeckien. - Tema - Släktforskarnas årsbok ’97, s. 81-88. Arkiv 1998:2, s. 24-26. Baltic-Nordic Archival Seminar on Appraisal and Lundquist, Lennart, Seminarium i Bryssel: Disposal in Pärnu October 11 -13, 1995. Helsinki, informationssäkring i IT-åldern. - NA 1997, s. 65. 1997. Lundström, Catarina, Omkring Pekingkonfe- Beckman, Margareta: Slottet Vincennes och rensen: bekännelser och reflektioner. - Tema arkiv franska arméns arkiv. - Arkiv samhälle forskning 1996:4/1997:1, s. 6-10. 1997:1. S.13-22. Månsson, Olle, Nordisk arkivkonferens 1997 i Berndtsson, Ewa, se: Jonell Ericsson, Britta Trondheim. [25-28 augusti 1997; elektronisk doku­ Ericson, Lars, Janus och Mars: en tillbakablick på menthantering.] -ASF 1997:3,8. 103-106. Debatt: det internationella militärarkivsamarbetet. - ASF Jan Herstad, ASF 1998:1, s. 87-88, med replik av 1997:3,5.81-89. Olle Månsson 1998:2, s. 61. Fornäs, Anna, Nordisk Konservatorsforbunds Norberg, Erik, Arkiv och mission. [Om arkiv­ XIV kongress. - NA 1997:63-64. kongressen i Beijing.] - NA 1997, s. 24. Fornäs, Anna, Papperskonserveringskonferens i Norberg, Erik, Information technology, archival London [6-9 april 1997]. - NA 1997, s. 68-69. science and history. International scientific con­ Hals, Anne, Rapport fra studiebesøk i USA og Ca­ ference ”Historians and archivists: Cooperation in nada [studieresa maj 1998]. - NA 1998, s. 115-117. reservation and study of the past for the sake och Jaensson, Carl-Magnus, se: Steen, Kian the present and the future”, Moscow 27-28 No­ Jonell Ericsson, Britta, Swedish archival coope­ vember 1997. Reports. Moscow, 1997. s. 43-54. ration with Estonia and Poland. Av Britta Jonell- Norberg, Erik, Informatsionnie technologii, Ericsson, Ewa Berndtsson. - INSAR (Brussels) nr archivnoe delo i istoria. - Mesjdonarodnaja nautjnaja 4, 1997-1998,5. ii. konferentsia (...) 27-28 nojabrja 1997. Moskva 1998. Justrell, Börje, ICA:s Committee on Information s. 49-60. technology. - NA 1998, s. 118. Norberg, Erik, Informatsionnie technologii, Kuusanmäki, Jussi, ”Kära nordiska vänner”. [De archivnoe delo i istoria. - Vestnik archivista (Moskva) 18. nordiska arkivdagarna i Åbo]. - NA 1997, 1997:5,5.17-29. s. 85-86. Norberg, Erik, Nordic archival tradition. - Miscellanea in honorem Caroli Kecskemeti sub

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 47 Irma Ridbäck

patronicio Joannis Booms et Joannis Favier. [Fest­ kommunarkivkonferens i Tel Aviv. - ASF 1998:2, skrift] Utg. av Archives et Bibliothèque de s. 69-70. Belgique. Bryssel, 1998. s. 357-370. Steen, Kian, Nordisk arkivkonferens i vårt väst­ Norberg, Erik, Novgorodiana Stockholmiensia. liga grannland. Av Kian Steen, Carl-Magnus Some Slavic Collections in the National Archives. Jaensson, AnnaCarin Paavo. - Tema Arkiv 1997:4, - The Common Archival Heritage of States and s. 27-30. Nations of Central and Eastern Europe. Golawice, Sundström, Hans, se: Östberg, Olov Poland, 1997. S.79-85. Svenson, Anna, Det nordiska arkivsamarbetet i Norrländer, Stellan, TV-arkiven, kulturarvet och en internationaliserad värld. En överblick. - 18. profiten. Internationella TV-federationens konfe­ Nordiska Arkivdagarna. 1997. s. 11-66. rens. -ASF 1998:1, 85-86. Söderberg, Ulf, Apropå Kina! - NA 1997, s. 24. Norrländer, Stellan, FIAT/IFTA-konferensen i Söderberg, Ulf, Europeiskt arkivmöte i Barce­ Paris. - ASF 1997:2, 89-90. lona. [5. europeiska arkivkonferensen] - ASF Olsen, Kåre, De 18. nordiske arkivdagene: Åbo 1997:3,5.91-93. 6-8 augusti 1997. - NA 1997, s. 83-84. Tamulynas, Alfonsas, The cooperation between Orrman, Eljas, Central- och östeuropeisk arkiv­ the archives of Lithuania and Sweden. - Archiv und konferens med tillgänglighetsfrågor i focus. - NA, Geschichte im Ostseeraum (1997), s. 309-313. s. 149. Ulate-Segura, Bodil, Nordiska arkivdagarna 60 Paavo, AnnaCarin, se: Steen, Kian år. - Grannar emellan, s. 183-200. Pillak, Peep, Estonian - Swedish archival Wettengel, Michael, Old traditions and new contacts. - Archiv und Geschichte im Ostseeraum uncertainties: the German archival concept of a (1997), s. 315-321. record and electronic environments. - Stockholm Rantanen, Arja, Nordiskt samarbete mellan uni­ Conference on Archival Science and the Concept versitets- och högskolearkivarier. [Möte Åbo 4-6 of Record. (1998), s. 131-144. augusti 1997]. - NA 1997, s. 94-95. Wikberg Lindroth, Karin, Finskt besök i svenska Rapporter från de 18. Nordiska Arkivdagarna. Riksarkivet. - NA 1998:1, s. 24-25. Helsingfors, 1998. 163 s. ISBN 951-29-1169-8 Östberg, Olov, Report on parallel session No. 3: Rastas, Pirkko, Archival cooperation between the the way ahead on information access and use. Av Nordic and Baltic countries. [Föredrag vid ’Dritte Olov Östberg, Hans Sundström. - INSAR Europäische Arkivkonferenz, 11-15 maj 1993, (Brussels). Supplement II. 1997. s. 347-348. Wien.] - Mitteilungen des österreichischen Staats­ archivs. Sb 2,1996. - Wien (tr. 1997), s. 161-175. Utbildning Rumar, Lars, Archival expansion outside the Andersson, Jörgen, Seminarium om universitets- traditional government field. [”Subsidiary paper” och forskningsarkiv [Seminarium KTH, september vid de internationella arkivdagarna i Beijing den 1998.]. - ASF 1998:2, s. 66-68. 2-7 september 1996.] - Archivum. Vol. XLIII, Burell, Mats, Arkiwårdskonferens om alternativa 1997, s. 145-149. förteckningsmetoder. [Konferens anordnad av Siltberg, Tryggve, Gotlandskyrkorna, grevefej­ Mariebergs Arkivbyrå, Stockholm.] - ASF 1997:1, den och nyupptäckta dokument om krigshän­ s. 79-84. delserna 1463, 1536 och 1563. - Archiv und Ge­ Forsberg, Karin, Vidareutbildning av pappers- schichte im Ostseeraum (1997), s. 67-83. konservatorer. Av Karin Forsberg, Jonna Larsen. - Skivenes, Arne, Tre forsøk på svar fra en ”anings­ Realia 1997:2, s. 31. lös” Kinafarer. - NA 1997, s. 25. Forskningens roll i offensiv kulturarvsvård: rap­ Smedberg, Staffan, Organisationer ett universellt port från ett seminarium 14 november 1996. Stock­ kommunarkivproblem: rapport från internationell holm, 1997. 128 s.

48 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Svensk arkivbibliografi 1997-1998

Hedin, Fredrik, Norrländsk identitet och regio­ Gauffin, Sten, Länets fotosamlingar räddas. nalism. [Härnösand, 24-25 mars 1998]. - NA 1998, Minnesbanken. [Om fotosamlingen på Jämtlands s. 52-54. läns museum.] - Jämten. 1998. s. 126-130. Herstad, John, Nordisk Arkivakademi etablert. - Gütebier, Thomas, Konservatorns kemikalier: hur NA 1998, s. 107. farliga är de egentligen? - Realia 1998:1, s. 10-11. Johansson, Bertil, Arkivmetodikens teoretiska Hagstedt, Rolf, Från vårdberg till SESAM. - ASF grunder: en punktstudie. - ASF 1997:3, s. 7-24. 1998:2, s. 48-50. Kjölstad, Torbjörn, ”Evaluation of curricula.” - Henriksson, Eva, Fotografier hos arkiv, museer, European experts’ meeting on electronic records. institutioner m fl: finns det skydd enligt upphovs­ Proceedings June 18, 1997. The Hague, 1997, rättslagen?: vem är i så fall rättighetshavare? Stock­ s. 42-50. ISBN 90-71703-16-9. holm: Svenska fotografers förbund, 1997. 16 s. Kolsrud, Ole, Recension av ’Arkiwetenskap. Johansson, Törsten, se: Jönsson, Birgitta Red. av Anna Christina Ulfsparre.’ (1995). - His­ Justrell, Börje, Guidelines for the reservation of torisk Tidsskrift (Norge), 1997:4, s. 568-569. microforms. Av Börje Justrell, Michael Roper och Larsen, Jonna, se: Forsberg, Karin Herbert J. White. - Imaging technologies for Montén, Annelie, Finns det en tradition i Sverige Archives. Roma, 1997. S.109-124. för kompetensutveckling? - Arkiv 2000, 135-153. Justrell, Börje, The use of colour microfilm for Norberg, Owe, Arkiwetenskap, enligt professo­ reservation. - Janus 1997:2, s. 73. rerna [Terry Eastwood, Anna Christina Ulfsparre.]. Jönsson, Birgitta, Hantering av fotografiskt ma­ -Tema Arkiv 1997:2, s. 18-19. terial. Av Birgitta Jönsson, Torsten Johansson. - Sandberg, Siv, Svenska arkivsamfundets temadag Tema Arkiv 1997:4, s. 5 om Katastrofplanering för arkiv [19 mars 1997]. - Roper, Michael, se: Justrell, Börje ASF 1997:1, s. 85-89. Slutrapport från Arki werke ts projekt: SESAM - Sivervall, Peter, ABM-dagen. [ABM-gruppen, kartor och ritningar. Stockholm, 1998. 99 s. 1997-12-15] - Tratten (tidning för Riksarkivets (MEMO Stockholm. 5). personal) 1997:14, s. 4-6. White, Herbert J., se: Justrell Börje Ulfsparre, Anna-Christina, Archival science in Ullberg, Sara, ”Börjar den gamla nitratfilmen att Sweden. - Stockholm Conference on Archival Sci­ brinna går den inte att släcka.” - Tempus (Vuxen­ ence and the Concept of Record, 1998. s. 57-60. skolan), 1997:1, s. 15-17. Ulfsparre, Anna Christina, New demands on Ostling Andersson, Bodil, Lyft fram fotografi­ archivists in the new millennium: Sweden. - erna ur arkiven! - Kontaktarket 1998:2, s. 36-38. INSAR (Brussels) 5. 1998, s. 5. Ulfsparre, Anna-Christina, Utvecklandet av arkiv­ Heraldik. Sigillografi teorin. - 18. Nordiska Arkivdagarna. Helsingfors, Abukhanfusa, Kerstin, Beseglat och bestyrkt: 1997. s. 189-203. klämmor, bullor och andra sigill. Foto: Kurt Eriks­ son. Stockholm, [1997]. 32 s. (Katalog Stockholms Konservering. Mikrofilm. Reprografi medeltidsmuseum, 8) Bergh, Jan-Erik, & Åkerlund, Monika, Bevaran- Abukhanfusa, Kerstin, Sealed and certified: bulls, deffågor: en angelägenhet för oss alla. - Nordisk sigils and other seals. Foto: Kurt Eriksson. Stock­ museologi 1998:1, s. 33-38. holm, [1997]. 32 s. (KatalogStockholmsmedeltids­ Fernheden, Kerstin, Bilder: ett hotat kulturarv. museum, 8). Arkivdagar [tema: Bilderna i företaget, arrangerade Heim, Siegfried, Fællesnordisk seglkonserve­ av Jernkontorets Bergshistoriska utskott.] - Bergs­ ringsprojekt. Av Siegfried Heim, Lena Westling- mannen med Jemkontorets Annaler 1998:2,5. 26-27. Karlsson, m.fl.. - NA 1997, s. 23.

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 49 Irma Ridbäck

Heim, Sigfrid, se även: Nevéus, Clara. Arkivstatistik Nevéus, Clara, Heraldik i Finland. - NA 1998, Nordisk arkivstatistikk 1996. - NA 1997, s. 58-62. s. no. Nordisk arkivstatistikk 1997. - NA 1998, s. 67-70. Nevéus, Clara, Interaction in heraldry between Norway and Sweden. - Genealogica & Heraldica Bibliografi 1998, s. 413-418. Backhaus, Helmut, Bibliographie zum Archiv­ Nevéus, Clara, Medeltida småkonst: sigill i Riks­ wesen für die Jahre 1994 und 1995. - Archivalische arkivet / Clara Nevéus, Siegfried Heim och Lena Zeitschrift 81, 1998, s. 306 f. Westling Karlsson. Stockholm: Riksarkivet, 1997. Erlandsson, Alf, Electronic records manage­ 71 s. (Skrifter utgivna av svenska Riksarkivet, 0346- ment: a literature review. Paris: ICA, Committee 8488; 19) on Electronic Records, 1997. 118 s. (Studies. 10) Nordström, Gunni, Medeltida sigill i ömma hän­ ISBN 09682361-2-X. der. - TCO-tidningen 1997:22. Ridbäck, Irma, Svensk arkivbibliografi. 1995. - Pirinen, Kauko, Det svenska arvet i Finlands he­ ASF 1996:3 (tr. 1997), s. 103-115. raldik. - NA 1998:4, s. 147-148. Ridbäck, Irma, Svensk arkivbibliografi. 1996. - Westling Karlsson, Lena, se Nevéus Clara ASF 1998:1, s. 67-76.

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 PATRIK JAKOBSSON & MATS BURELL EU-kommissionens tvärvetenskapliga program för elektroniska arkiv

EU-kommissionen arrangerade den 18-19 okto­ föreslagits av en expertgrupp inom EU i en särskild berfor andra gangen en tvärvetenskaplig konfe­ rapport - Archives in the European Union1 - och rens om elektroniska arkiv (DLM-F orum). Mats arrangemanget hade godkänts av ministerrådet i Burell och Patrik Jakobsson ger här en bakgrund juni samma år.2 Syftet med den första konferensen till konferensen, redogör fôr EU-kommissionens var att utröna möjligheterna till ett mer omfattande arbete med elektroniska arkiv och rapporterar samarbete mellan medlemsländerna och EU i äm­ från konferensen. net. DLM-forum '96 resulterade i att ett 10- punktsprogram antogs som förslag till hur EU- Med tvärvetenskap avser EU-kommissionen i detta kommissionen bör arbeta de kommande åren för sammanhang samarbete mellan företrädare med att främja övergången till elektronisk arkivbildning företagsekonomisk/IT-inriktad bakgrund, arkiv­ inom medlemsstaterna.3 bakgrund, bakgrund från offentlig förvaltning och io-punktsprogrammet resulterade i att EU- forskningsbakgrund. Däremot berörs företrädare kommissionen gjorde tre saker. Man publicerade för museer och bibliotek endast perifert av samver­ en konferensrapport i maj 1997 som bilaga till sin kan i detta sammanhang. EU-kommissionens ar­ arkivtidning INS AR. Man publicerade en vägled­ bete om elektroniska arkiv bedrivs som ett samar­ ning hösten 1997 (”best practice” recenserad i Ar­ bete mellan i första hand Generaldirektoratet för kiv, samhälle och forskning 1998:1), samt man in­ informationssamhället och Generalsekretariatet. rättade en övervakningskommitté för DLM-arbe- I december 1996 anordnade EU-kommissionen tet (DLM Monitoring Committee). Ordförande en första tvärvetenskaplig konferens i Bryssel om för kommittémötena utses av EU-kommissionen elektroniska arkivhandlingar (DLM-Forum ’96). och arbetet leds i samarbete med aktuellt ord­ Genomförandet av en sådan konferens hade 1994 förandeland i EU tillsammans med föregående och

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 SI Patrik Jakobsson & Mats Bureil

nästkommande ordförandeland. Kommittén består taget IC Focus Ltd. Genom att Man-Sze Li inte av sammanlagt 38 personer, varav sju representan­ endast sitter med i DLM:s övervakningskommitté, ter för EU-kommissionen och resterande deltagare utan även fungerar som en av EU-kommissionens representerande de olika medlemsländerna. Sveri­ två redaktörer för dess informationstjänst om IT- ges representanter i DLM Monitoring Committee standarder (OII inom det s k INFOzooo-program- är överdirektören Claes Gränström vid Riksarkivet met) har en särskild hemsida ”Archiving Standards” samt Ulf Andersson vid läkemedelsföretaget Astra­ lagts upp på Generaldirektoratets för informations­ Zeneca i Södertälje. Dagordningar och protokoll samhället hemsida.7 Här redogörs samlat för såväl från kommitténs möten finns utlagda på Internet.4 rena IT-standarder av betydelse för elektronisk ar­ DLM Monitoring Committee upprättade 1997 kivering såväl som mer renodlade arkivstandarder en handlingsplan med utgångspunkt i 10-punkts- oavsett om det rör pappersarkiv eller elektroniska programmet och har mandat att ge råd, prioritera arkiv (EAD, ISAAR, ISAD m m). samt att samarbeta med andra nationella och inter­ EU-kommissionens generaldirektorat för infor­ nationella program. mationssamhället har genom OII även publicerat Den handlingsplan som övervakningskommittén en särskild vägledning om elektronisk arkivering på (DLM Monitoring Committee) fastställde består Internet (OII Guide to Archiving)8, att se som ett av fem punkter. komplement till den tidigare nämnda vägledningen ”Best practices”, publicerad inom DLM-arbetet. 1. Genomföra en fördjupad studie om samarbetet Här diskuteras även sambandet och skillnaderna arkiv-förvaltning mellan elektronisk dokumenthantering och elek­ 2. Samla in och sprida DLM-information (genom tronisk arkivbildning. www. dlmforum. org) 3. Utforma EU-gemensamma modeller för funk­ DLM-Forum ’99 tionskrav och tekniska standarder för elektro­ Redan vid övervakningskommitténs andra sam­ niska arkiv manträde bestämde sig kommittén för att föreslå 4. Utforma en modell för utbildning av arkivarier EU-kommissionen att den arrangerar en andra i IT tvärvetenskaplig konferens någon gång under 1999 5. Genomföra en fördjupad studie om legala krav med särskild inriktning mot industrin. Sedan det på elektroniska arkiv blivit klart att EU-kommissionen ställt ekonomiska garantier tillsatte den en särskild programkom­ Frågan om funktionskrav och tekniska standarder mitté för detta andra DLM-Forum med General­ kan fordra en närmare förklaring. DLM:s över­ direktoratet för informationssamhället och Gene­ vakningskommitté har givit ett närliggande utveck­ ralsekretariatet som gemensamma huvudmän. lingsprogram inom EU-kommissionen, IDA, att DLM-Forum 99 hölls i Bryssel den 18-19 okto­ upphandla5 ett dokument som definierar en modell ber med ca 400 deltagare från alla medlemsländer för funktionskrav för elektronisk arkivbildning.6 och flertalet ansökarländer. När det gäller formerna för insatser gentemot de Efter att konferensen officiellt öppnats av chefen internationella tekniska standardiseringsorganen för EU-kommissionens generalsekretariat, Carlo har övervakningskommittén för DLM kommit Trojan, höll biträdande generaldirektören för fram till att det är bäst att först definiera funktions­ Generaldirektoratet för informationssamhället, kraven, och sedan därefter närma sig standardise- Vicente Parajön Collada det första av två öppnings- ringsarbetet. anföranden. Den som inom övervakningskommittén har hu­ Parajön Collada lyfte särskilt fram den rapport vudansvar för tekniska standarder och specifikatio­ som brittiska Riksarkivet tagit fram på uppdrag av ner är Man-Sze Li, direktör vid det brittiska före­ DLM:s övervakningskommitté som mycket viktig

52 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 EU-kommissionens tvärvetenskapliga program för elektroniska arkiv

för förståelsen av hur arbetet med elektroniska ar­ 3. Metadata-området är ett område under stark ut­ kiv nu bedrivs på bred front inom medlems­ veckling just nu, men mycket återstår. länderna och inom EU:s institutioner.10 4. Mycket återstår vad gäller kostnads/intäktsana- Det andra av de två öppningsanförandena hölls lys för att kalkylera och hantera föråldrings- av den finländske riksdagsmannen Markku Mark­ problemen vid elektronisk hantering. kula som representant för ordförandelandet Fin­ land. Han redogjorde för framtidsutskottets arbete Nästa person på talarlistan var Ulrich Kampff- bl a med att formulera framgångsfaktorer för Fin­ meyer, som är grundare av en av de ledande land som nation i ett kunskapsbaserat samhälle konsultföretagen i Tyskland inom business process (”Knowledge Management”). reengineering, knowledge management och work­ flow.11 Kampffrneyer menade att vi idag står inför Inledande plenarkonferensen ett paradigmskifte. Internet, den snabba IT-utveck- DLM-Forum 99 inleddes med en plenarkonferens lingen och fokuseringen på knowledge-manage­ med tre olika föredrag. Först på plan var Philip ment gör att gamla sanningar om information och Lord som är stf IT-direktör vid det brittiska läke­ dokument inte längre är giltiga. Vi står inför en tid medelsföretaget SmithKline Beecham Pharma­ när vi måste omvärdera en hel del grundförut­ ceuticals. sättningar och ingen vet idag riktigt vart vi är på Lord menade att det, åtminstone ur läkemedels­ väg. Det pågår en snabb utveckling mot standardi­ industrins perspektiv, först och främst är från USA sering och harmonisering inom dokumenthante- som drivkraften har kommit till elektroniska arkiv, ringsområdet. inte från EU. Det amerikanska Läkemedelsverkets Sist ut som talare i den första plenardelen av beslut år 1997 att kräva att läkemedelsindustrin DLM-Forum 99 var David Lipman. Han är en­ också bevarar data om ett läkemedel som ursprung­ hetschefinom EU-kommissionens generalsekreta­ ligen skapats elektroniskt i ett elektroniskt arkiv hos riat. Lipman gav en exposé över EU:s arbete med företaget så länge som läkemedlet finns ute på arkivfrågor generellt, och inte enbart vad gäller marknaden har varit den helt avgörande drivkraf­ elektroniska arkiv, såsom tre projekt som finansie­ ten för hela världens läkemedelsindustrier i utveck­ ras av INFO 2000-programmet inom General­ lingen av elektroniska arkiv. direktoratet för informationssamhället.12 Lipman Men samtidigt ansåg Philip Lord att EU:s DLM- lyfte särskilt fram den s k grönbok (offentliga utred­ arbete varit ovärderligt för företaget när det gäller ning) som EU-kommissionen lade fram 1998 om hjälp med att få besked om var man kan söka efter information från den offentliga sektorn.13 olika lösningar, möjlighet till utbyte av idéer samt information om pågående utvecklingsarbete i Ekonomiska och funktionella aspekter medlemsländerna. Philip Lord framförde fyra huvudbudskap till Funktionskrav DLM-Forum utifrån sina erfarenheter av företa­ gets hittillsvarande arbete. Arkivering av hemsidor i Storbritannien Första föreläsningen rörde arkivering av hemsidor. 1. Det finns ännu inga färdiga lösningar för elek­ Ian MacFarlaine vid det brittiska Riksarkivet tronisk arkivbildning på marknaden. (PRO) redogjorde för arbetet med hemsides- 2. Elektronisk arkivbildning är inte lika med sum­ arkivering inom det s k EROS-programmet i Stor­ man av elektronisk dokumenthantering, work­ britannien. flow och elektronisk bildhantering, utan ett eget EROS-programmet är ett samarbetsprojekt mel­ tillämpningsområde som kräver sina egna lös­ lan PRO, den brittiska centrala förvaltningsmyn­ ningar. digheten för IT- och telefrågor (CCTA) och större

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 53 Patrik Jakobsson ir Mats Burell

myndigheters dokumenthanteringsenheter och IT- från det nederländska Riksarkivet berättade om enheter.14 projektet. Vad gäller hemsidor hade EROS kommit fram Projektet arbetar inom två spår. Det första rör till att det allt mindre framstår som en lösning att utvecklingen av en central depå för elektronisk bevara dem i pappersform. Främsta skäl för detta långtidslagring av elektroniska dokument. Det rör är att informationen på hemsidorna i allt mindre framförallt frågor om utveckling och programme­ utsträckning även finns i pappersform, utläggnin­ ring av nödvändiga IT-tillämpningar för driften av gen görs utanför den reguljära dokumenthante- depån. Det andra spåret rör utvecklingen av en ringsverksamheten och det blir alltmer nödvändigt försöksplattform. Man experimenterar med att le­ att bevara länkarna för att förstå innehåll och sam­ verera elektroniska dokument, försöker identifiera band. troliga forskarförfrågningar samt försöker sig på EROS har funnit att man kan använda två skilda migrering och konvertering till SGML-format. modeller för arkivering av en webbplats. I den ena Försöken skall pågå i tre år. modellen hanteras webbplatsen som om den vore Inom ”Digital Longevity” har man valt att an­ en databas. Man tar då kopior av alla sidor regel­ vända OAIS15 som referensmodell för kravspeci­ bundet som ”snap-shots”, t ex dagligen eller må­ fikationer. Funktionskraven har indelats i följande nadsvis. I den andra modellen betraktar man webb­ områden: inhämtning, lagring (inkl migration och platsen som uppbyggd av en mängd olika hand­ underhåll), administrativ och logistisk hantering, lingar. Man går igenom hela webbplatsen och tit­ intellektuell metadatahantering (ursprung, auten­ tar efter vilka handlingar som kan föras till akter i ticitet) samt åtkomst/tillhandahållande. traditionella dokumenthanteringssystem och vilka I den efterföljande diskussionen ställde sig en handlingar som kan rensas eller gallras p g a av att tysk åhörare tveksam till holländarnas val av OAIS de endast är av tillfällig eller ringa betydelse. Det som referensmodell för funktionskraven. Även va­ senare är ett traditionellt sätt att se på arkivhand­ let av pdf som tekniskt lagringsformat ifrågasattes, lingar. med tanke på de olika versioner som florerar. EROS kommer att ta fram förslag till generella riktlinjer för arkivering av hemsidor i den brittiska Från funktionskrav till försöksverksamhet i Delaware statsförvaltningen. En undersökning har visat att Därefter redogjorde Timothy A. Slavin för det på­ endast 2 3 % av myndigheterna i Storbritannien har gående arbetet i delstatsförvaltningen i Delaware sådana riktlinjer, medan så mycket som 75 % har med att införa elektronisk dokumenthantering och riktlinjer för arkivering av e-post. elektronisk arkivbildning. Slavin är strategisk råd­ givare vid delstatens kontor för informations­ Utveckling av en digital arkivdepå i Nederländerna tjänster, med uppgift att främja IT-lösningar för I Nederländerna pågår ett samarbetsprojekt mellan verksamhetsprocesser vid myndigheterna i del­ Inrikesministeriet (dit IT-frågor hör) och Ministe­ staten. riet för utbildning, kultur och vetenskap (dit arkiv­ I Delaware har man arbetat sedan 1995 med att frågor hör) som kallas ”Digital Longevity”. Projek­ försöka formulera funktionskrav för elektronisk tet syftar till att skapa förutsättningar för elektro­ arkivbildning i existerande elektroniska informa­ nisk arkivbildning i statsförvaltningen och hos tionssystem. Genom ett samarbete mellan social­ arkivinstitutionerna. Målsättningen är att Inrikes­ vårdande myndigheter, delstatsarkivet och delstat­ ministeriet skall kunna utfärda en förordning om ens IT-myndighet har man nu kommit fram till en elektronisk arkivbildning hos myndigheterna un­ betydelsefull försöksverksamhet. der år 2000 där frågor om autenticitet, tillgänglig­ Delstatsarkivet fick 1996 pengar från federal nivå het och beständighet regleras. Johannes Hofman för att i ett tvåårsprojekt utveckla elektronisk arkiv-

54 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 EU-kommissionens tvärvetenskapliga program för elektroniska arkiv

bildning. En av uppgifterna var att formulera funk­ arkivhandlingar. Michael Wettengel, chef för sek­ tionskrav för elektronisk arkivbildning i delstats­ tionen för elektroniska arkiv vid Bundesarchiv i förvaltningen. Kraven baserade sig på den modell Koblenz, redogjorde för hur långt projektet fram­ som University of Pittsburgh publicerade 1996.16 skridit. Den nu gällande reviderade utgåvan omfattar 13 Inom DOMEA formulerades en modell för hur punkter.’7 akter och dossierer kan skapas elektroniskt. Utifrån Delstatsarkivet antog Pittsburgh-kraven som denna modell har ett första system utvecklats och sina egna i augusti 1997. Samtidigt bestämde man drivs inom det federala tyska inrikesministeriet. sig för att utvärdera i vilken utsträckning ett antal Inom ramen för DOMEA bildades våren 1998 en befintliga informationssystem uppfyllde dessa särskild arbetsgrupp för att finna lösningar på frå­ funktionskrav. Det visade sig att inte något system gorna om bevarande och gallring av elektroniska uppfyllde alla krav, bl a saknades stöd för identifie­ arkivhandlingar. I arbetsgruppen ingick experter ring av särskilt värdefulla handlingar (”vital från KBSt, Bundesarchiv, Institutet för informatik records”). vid Universitetet i Koblenz samt företagen Infora Efter att denna utvärdering avslutades 1998 har och Siemens. Målet var att finna ett effektivt sätt att delstatens socialvårdsmyndighet, delstatsarkivet gallra elektroniska arkivhandlingar i kontorsinfor­ och delstatens IT-myndighet gått samman om att mationssystem, underlätta gallringsbedömningen genomföra en försöksverksamhet som går ut på att av handlingarna samt uppfylla kraven på leverans av utifrån socialvårdsmyndighetens existerande ären­ äldre arkivhandlingar till Bundesarchiv. dehanteringssystem för socialtjänstärenden skapa Gruppens arbete resulterade i att en modell för autentiska elektroniska arkivhandlingar och placera lösning av dessa frågor kunde publiceras i septem­ dem i ett arkivsystem. Den applikation som utveck­ ber 1998. Gruppens lösning bygger på att alla las för detta ändamål skall bl a arbeta med att skapa handlingar i ärenden hålls ihop i akter och dossie­ mjukvaruoberoende arkivhandlingar utifrån den rer och registreras i ett och samma ärendehan­ Oracle-miljö som ärendehanteringssystemet byg­ teringssystem oavsett om dokumenten utgör pap­ ger på, samt användning och standardisering av persdokument eller elektroniska dokument. Man metadata för att stödja arkivbildningen m m. skiljer mellan olika tekniska lösningar beroende på om det rör dokument i pågående ärenden (bered- Standarder och specifikationer ningsprocess, workflow etc), dokument i arkiv hos Den inledande presentationen under denna punkt myndigheterna eller dokument som överförts för var tänkt att göras avMan-Sze Li som inom DLM- långtidslagring hos Bundesarchiv. I slutskedet, vid arbetet har huvudansvaret för att driva frågorna om leverans till Bundesarchiv, accepteras inga hybrid- tekniska standarder och specifikationer för arkive­ akter/hybriddossierer. En och samma akt får inte ring inom IT-världen. Tyvärr hade hon blivit sjuk föras över delvis i pappersform och delvis elektro­ och hennes i sammanhanget säkerligen mycket be­ niskt. Man måste välja. Däremot är det givetvis än tydelsefulla föredrag fick utgå. så länge så att många myndigheter i verkligheten arbetar både med pappersdokument och elektro­ Tyskt system för bevarande och gallring av elektroniska niska dokument i beredningsstadiet. arkivhandlingar Varje akt med handlingar i ett ärende skall inne­ Den tyska federala samordnings- och rådgivnings- hålla tre sorters information: primärinformation, myndigheten för IT-frågor (KBSt) initierade 1996 kontextinformation och metainformation. Med ett pilotprojekt om elektronisk dokumenthantering primärinformation menar man de egentliga upp­ och arkivbildning inom workflow-processer (DOMEA- gifterna och dokumenten i ett ärende. Med kon­ projektet).’8 Syftet med projektet var att skapa full­ textinformation menar man anteckningar om vilka ständiga, autentiska och tillförlitliga elektroniska beslut (föreskrifter, order) som fattats i ett ärende,

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 55 Patrik Jakobsson fa Mats Bureil

vilka som deltagit i ett beslut samt reservationer mentationen i samband med leveranser samt arkiv­ och kommentarer till beslutet. förfarandet som sådant. Elektroniskt signerade och Bundesarchiv har bestämt att primärinforma­ kodade dokument måste dekrypteras och öppnas tionen och kontextinformationen i en dossier skall upp för allmänheten innan de levereras till levereras som TIFF-filer, medan metadata skall le­ Bundesarchiv. vereras som ASCII-filer. I sammanhanget har man även noga övervägt om man skall ställa XML/ Avancerad försöksverksamhet kring digitalt SGML som krav, men dock kommit till den slut­ bevarande i USA satsen att det nog kan vara alldeles utmärkt för Därpå var det dags för Kenneth Thibodeau, chef framtiden men är ingenting som av kostnads- för Electronic Records Program vid det amerikan­ mässiga skäl är möjligt att genomföra för leverans ska Riksarkivet (NARA) att ta ordet. Han inledde av dokument från de redan idag befintliga infor­ med att ge sin syn på vilka de tre mest angelägna mationssystemen. Siemens har fått i uppdrag att projekten vad gäller elektroniska arkiv just nu är: utveckla en DOMEA-prototyp som skall göras till­ gänglig för alla federala myndigheter. 1. Nationella samarbetet kring avancerad IT-Ar­ DOMEA-modellen bygger på att endast sådana kiv-forskning i San Diego dossierer som skall bevaras för all framtid skall le­ 2. Open Archival Information System (OAIS, se vereras till Bundesarchiv. För att uppnå detta har ovan) man tagit fram följande modell: 3. Internationella forskningsprojektet InterPARES (se nedan) 1. En förteckning över gallringsbara ärendegrup­ per tas fram utifrån den arkivbildande myndig­ Därefter övergick Thibodeau till att redogöra för hetens klassifikationssystem (diarie/dossierplan). det projekt som han ansåg vara betydelsefullast av 2. Alla dossierer som skall överlämnas till Bundes­ alla: det nationella samarbetet kring avancerad IT- arkiv registreras i en plan som ingår i en databas­ Arkiv-forskning i San Diego (”Persistent Object tabell hos Bundesarchiv. Planen innehåller upp­ Preservation”).19 gifter om innehållet i alla akter och dossierer i en Projektet är ett samarbete mellan det amerikan­ viss tänkt leverans. ska Försvarets forskningsanstalt, det amerikanska 3. Bundesarchiv bedömer bevarandevärdet på alla Patentverket och det amerikanska Riksarkivet och dossierer som förtecknats i planen. Beslut om en genomförs vid San Diego Supercomputer Center. dossier är värd att bevara registreras i ett datafält Syftet med projektet är att utröna möjligheterna i databastabellen. Gallringsbesluten tillställs ar­ att ta om hand och långtidslagra stora mängder av kivbildande myndighet elektroniskt. elektronisk information som överhuvudtaget inte 4. Utifrån gallringsbeslutet sorterar den arkiv­ styrts av någon planerad arkivbildning vad gäller bildande myndigheten automatiskt ut de dossie­ tekniska standarder etc. Forskningscentret har fått rer som skall bevaras för all framtid och konver­ relativt omfattande ekonomiska resurser att bedriva terar dem till arkivformat. Filerna sänds elektro­ avancerad datorteknisk forskning kring möjlighe­ niskt tillsammans med ett leveransreversal till terna att kapsla in alla möjliga och omöjliga lag­ Bundesarchiv. ringsformat i ett mjukvaruoberoende SGML-base- rat skal. Forskningscentret utgår från en blandning Bundesarchiv har bestämt sig för att avstå från att av e-postmeddelanden, databasfiler av alla möjliga bevara funktionaliteten i elektroniska signaturer, då format, uppgifter från kontorsinformationssystem, detta skulle kräva ständig övervakning och åter- ordbehandlingsfiler, scannade bilder, GIS-filer m signeringsförfaranden. I stället har man bestämt sig m. Forskningsprojektet har i uppgift att leverera en för att upprätthålla autenticiteten genom doku­ första prototyp år 2003. Målsättningen är sedan att

5b ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 EU-kommissionens tvärvetenskapliga program för elektroniska arkiv

en pilotinstallation skall finnas i drift år 2004. Där­ NDR sköter driften av nationella biblioteks­ efter är det tanken att ett fungerande arkivsystem system och ND AD sköter det brittiska Riksarkivets skall finnas i drift år 2005. digitala arkivdepå på entreprenad (efter en upp­ Thibodeau betonade särskilt att man från ameri­ handling som genomfördes nyligen). kansk synpunkt inte trodde på XML som en lös­ Aschley tvingades inledningsvis medge att det ning för framtiden, även om man idag arbetar med ännu inte finns någon matematisk formel för att XML. Det enda som håller på lång sikt är, menar beräkna kostnaderna för elektronisk långtidslag­ Thibodeau, fullständiga SGML-lösningar. ring. Thibodeau betonade även behovet att samlat Som Aschley såg det är den enda helt avgörande kunna hantera mycket stora leveranser utan att be­ faktorn emellertid hur många olika tekniska lag­ höva granska och kontrollera enskilda filer. Som ringsformat som måste lagras parallellt. Avgörande exempel på de mycket stora volymer som man ar­ är även vilken servicenivå man bestämmer sig för betar med är att det just nu finns ett krav från Vita när det gäller tillhandahållandet. Avser man att en­ Huset att leverera ca 40 miljoner e-postmeddelan- dast bevara utan något tillhandahållande alls? Be­ den från allmänheten till Bill Clinton, och som skall hövs ett behörighetssystem för att skilja ut använ­ långtidslagras enligt beslut av presidenten. darkategorier med olika behov? Skall upptagningar­ En hypotes för forskningsprojektet är att XML- na kunna förstås även av den breda allmänheten? inslagna objekt skall samlas i ”behållare” om ca Största enskilda kostnadsposten för en digital arkiv­ 100-150 MB vardera innan de levereras från de fe­ depå är alltid personalkostnaden. derala myndigheterna till det amerikanska Riks­ Den kostnadsnivå som ND AD hamnat på när det arkivet. Till en sådan behållare knyts ett yttre skal gäller digital långtidslagring är ca 7.000 euro per år med metadata. Arkivprocessen indelas i tre steg: och datamängd. För NDAD:s del är kostnaden inte leverans till Riksarkivet (1), mottagande hos Riks­ på något sätt relaterad till datavolym inom en viss arkivet (2), samt beskrivning av det mottagna inom datamängd. Riksarkivet (3). Aschley gav en del riktlinjer för vad kostnaden Tanken är att man skall finna en teknisk lösning kunde ligga på för olika typer av depåer. Hans be­ för att i samband med leverans till Riksarkivet dömning var att små depåer kan klara sig på 30.000- kunna extrahera metadata ur alla möjliga filformat 80.000 euro och större depåer på 1.000.000-1.500.000 och lagra detta som SGML/XML, leverera det till euro. Riksarkivet för lagring i behållare och därefter - Störst problem i hanteringen är leveranser av med hjälp av en ”Storage Request Broker” i det äldre databassystem, där det kan vara mycket svårt amerikanska Riksarkivet kunna ställa frågor till det många gångar att klara ut strukturer och begrepp. lagrade materialet. Ashleys slutord var dock att man absolut inte skall avskräckas av omöjligt stora kostnader för digitala Kostnader och finansiering arkivdepåer. De går helt klart att hålla inom rim­ liga kostnadsnivåer. Digitala arkivkostnader -fakta och fallgropar ur ett brittiskt perspektiv Att kostnadsoptimera ett införande av elektroniska arkiv Vad kostar elektronisk långtidslagring? Den första - exemplet Katalonien presentationen inom detta ämne gjordes av Kevin Hur kan man motivera en övergång till elektronisk Aschley, som är utvecklingschef vid UK National arkivbildning i ekonomiska termer? Om detta ta­ Digital Archive of Datasets (NDAD) och UK Na­ lade Montserrat Canela som är chef för det katalan- tional Data Repository (NDR), två program inom ska delstatsarkivet (Arxiu Central) i Barcelona. Computer Centre vid University of London.

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Patrik Jakobsson ir Mats Burell

Canela inledde med att förklara att eftersom Spa­ Ytterligare ett verktyg man erbjuder myndighe­ nien är ett federalt uppbyggt land har varje delstat terna är dossierhanteringstillämpningen SIGEDA. sin egen arkivlagstiftning. I Katalonien är det så att Det är en applikation för att hålla kontroll över dokumenthanteringen hos myndigheterna och lång­ dossierer under hela dess livscykel från dess de lagts tidslagringen i delstatsarkivet styrs av en gemensam upp till dess de avslutas. arkivlag. Av lagen framgår bl a att varje arkivbildan­ Aven om man gjort mycket i Katalonien har man de myndighet i Katalonien måste ha en egen arki­ problem kvar att lösa. Ett sådant problem som varie. Varje myndighet skall ha ett dokument­ Canela pekade på var databaser. Här saknar Arxiu hanteringsprogram och avsätta resurser för genom­ Central verktyg men man ger råd till system- förande av detta. utvecklare. I Kataloniens delstatsförvaltning ut­ En strategiskt viktig fråga som Arxiu Central vecklas och drivs databaser dels av delstatens cen­ identifierat är avvägningen mellan riktlinjer och trala stordatorfunktion, dels lokalt av myndigheter­ verktyg i arbetet mot myndigheterna. Med riktlin­ nas olika användare, framförallt i olika Access-til­ jer menade hon olika former av skriftliga väg­ lämpningar. ledningar och rekommendationer. Idag befann sig Den modell man valt i Katalonien för att kunna Arxiu Central i den situationen att man hade ett hantera särskilt arkiveringen av de mindre databas­ ganska stort utbud av verktyg, men skulle behöva tillämpningarna ute hos myndigheterna, är att de förbättra kvaliteten och utbudet av riktlinjer. levereras in till delstatens centrala stordatorfunk­ Montserrat Canela beskrev relativt ingående de tion som svarar för arkiveringen å Arxiu Centrals olika verktyg som Arxiu Central utvecklat och er­ vägnar. bjuder myndigheterna: Den katalanska modellen innebär, när det gäller Så har man utvecklat en generell manual i hur gallring, att bedömningen görs i samband med - dokument och blanketter grafiskt skall utformas och efter - leverans till arkivet. Man utvecklar inklusive elektroniska mallar direkt användbara i gallringsregler som skall kunna tillämpas oavsett ordbehandlingsprogram hos myndigheterna. Häri­ om handlingarna är pappersbaserade eller i form av genom har man kunnat minska antalet blanketter AD B-upp tagningar. hos myndigheterna och samtidigt kunna standardi­ Montserrat Canela slutade med att redogöra för sera informationsinnehållet i dokumenten. en rad undersökningar om i vilken utsträckning Ett annat verktyg man utvecklat är diarieförings- myndigheternas verksamhet effektiviserats genom systemet SICRESD som man erbjuder myndighe­ de åtgärder som Arxiu Central vidtagit under den terna. I Katalonien är det lag på att alla myndighe­ senaste femårsperioden. Arbetstidsmätningar m m ter måste registrera sin in- och utgående korre­ visade entydigt på att så var fallet. spondens i ett korrespondensregister och genom Efter föredraget frågade Jari Lybeck från finska att ha ett väl fungerande diarieföringssystem mins­ Riksarkivet om det var så att Arxiu Central hade kar man behovet av extra kopior och ökar även sä­ befogenhet att tvinga på myndigheterna alla dessa kerheten i dokumentkontrollen, menade Canela. verktyg och riktlinjer. Montserrat Canela svarade Även e-post som utgör korrespondens registreras i att man hade alla formella befogenheter att göra så, SICRESD. men att man helt avstått från tvingande föreskrif­ Dessutom har man utvecklat ett verktyg för akt- ter då det endast i teorin är möjligt att ge normer baserad ”on line management” i levande arkiv. Man och föreskrifter i frågor av denna karaktär. I stället utnyttjar potential som redan idag finns i vanlig har Arxiu Central målmedvetet arbetat med att Windows 95-miljö och erbjuder myndigheterna en övertala myndigheterna genom att visa på att de modell för systematisk strukturering av mappar på själva tjänar på att använda delstatsarkivets verktyg hårddisk enligt en diarie/dossierplansmodell. och riktlinjer.

58 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 EU-kommissionens tvärvetenskapliga program for elektroniska arkiv

Samarbetet på EU-nivå arbete med en arbetsgrupp med representanter för elva statliga förvaltningsmyndigheter och den brit­ EU-gemensamma och brittiska funktionskrav tiska IT-myndigheten CCTA. lan MacFarlaine från det brittiska Riksarkivet åter­ Det slutliga målet för projektet är att se till att alla kom, denna gång i syfte att redogöra för det arbete statliga myndigheter - inte endast de elva delta­ som DLM Monitoring Group inom EU-kommis- gande - skall kunna hantera sina elektroniska arkiv­ sionen nu påbörjar för att ta fram EU-gemen- handlingar så att de fungerar både för verksamhe­ samma funktionskrav på elektronisk arkivbildning ten och förmår uppfylla funktionen att ha förmå­ inom dokumenthanteringssystem. gan att förklara, enligt traditionellt arkivperspektiv. Men han inledde med att berätta om det arbete Genom att snabbt ta fram enhetliga funktionskrav av motsvarande slag som just nu i snabb takt håller för elektronisk arkivbildning gör man besparingar. på att genomföras inom den brittiska statsförvalt­ Varje myndighet behöver inte själv försöka formu­ ningen. lera sina egna krav. Möjligheterna är även större att Ur det brittiska Riksarkivets perspektiv ser man det skall finnas standardtillämpningar att tillgå än nya och främmande företeelser som t ex krav på om varje myndighet arbetade för sig. offentlighetsprincip även i Storbritannien, ökade Projektet har en snäv tidsram. Funktionskraven krav på integritetsskydd för AD B-upptagningar skall vara formulerade i november 1999, varpå och det exploderande informationssamhället som CCTA går ut med en inbjudan till tänkbara leve­ sådant, som faktorer som medför att man får an­ rantörer att lämna in offert. En pilotinstallation stränga sig att lägga ökad tonvikt på de klassiska skall göras under april månad år 2000 vartefter en faktorer som traditionellt styrt det brittiska Riksar­ utvärderingsprocess vidtar med målsättning att ett kivet i dess arbete med arkivbildning (autenticitet, ramavtal för standardtillämpning för elektronisk pålitlighet och ansvarighet). arkivbildning skall finnas färdigt som myndighe­ Befintliga produkter på dokumenthanterings- terna kan avropa from september år 2000. marknaden uppfyller inte de krav det brittiska Riks­ När det så gällde DLM:s arbete med att ta fram arkivet ställer för att kunna särskilja arkivhand­ en modell för funktionskrav användbart inom EU lingar från övriga dokument i systemet. De saknar har arbetet nu framskridit så långt att konsulter har även stöd för arkivariernas arbete med bedömning upphandlats för arbetet. De kommer att inleda sitt av vilka arkivhandlingar som skall bevaras för all arbete i januari år 2000 för att kunna avlämna rap­ framtid och vilka som kan gallras. Och de saknar de port med förslag i december år 2000. DLM:s ar­ loggningsfunktioner som krävs för att Riksarkivet betsgrupp har i uppgift att under år 2000 följa och skall kunna garantera arkivhandlingarnas autenti­ jämföra de olika projekt som bedrivs liknande det citet, pålitlighet och förmåga att förklara. Befindiga brittiska och utnyttja resultaten i EU:s gemen­ dokumenthanteringssystem (Document Manage­ samma arbete. ment Systems) uppfyller därför inte kraven på arkivbildningssystem (Records Management Sys­ Politiska och legala aspekter tems) och det är viktigt att arbeta med leverantö­ rerna och få dem att inse att det finns en marknad Politiska beslutsfattares medvetande även för elektroniska arkivbildningssystem, inte endast elektroniska dokumenthanteringssystem, Beständiga autentiska elektroniska dokument: ett menade MacFarlaine. internationellt upprop För att komma tillrätta med dessa problem har Luciana Duranti är verksam vid University of Bri­ det brittiska Riksarkivet nyligen startat ett projekt tish Columbia i Vancouver och leder forsknings­ benämnd UK Invest to Save Electronic Records projektet InterPARES (International Research on Management Project. Arbetet bedrivs i nära sam­

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 59 Patrik Jakobsson & Mats Bureli

Permanent Authentic Records in Electronic Sys­ vet på autenticitet måste avspegla lagstiftningen tem)20. inom varje enskilt land som etablerar procedurer Målet med InterPARES är att utveckla den teo­ och normer för autenticitet. Autenticitet utmärker retiska och metodologiska kunskapen om perma­ kvaliteten på en handling som måste medfölja den nent bevarande av autentiska dokument som ska­ så länge den existerar, vilket inte kan garanteras pats eller hanterats elektroniskt och med utgångs­ genom lagstiftning om autenticitet. punkt från denna kunskap formulera modell- Istället måste den motsvara krav som går utanför policys, strategier och standarder kapabla att säkra rättsliga normer, principer och strukturer, sprung­ ett sådant bevarande. Projektet är underindelat i na ur historiska traditioner, användningssätt, attity­ fyra forskningsområden. der och föreställningar som alla kulturer bär med sig Det första målet är att formulera de konceptuella om vad den använder som en autentisk handling. kraven för bevarande av autentiska elektroniska handlingar. Det andra målet är att definiera värde- En upp-och-ned-vänd modell för utveckling av ringskriterier och metoder för urval av elektroniska funktionskrav handlingar. Det tredje målet är att utveckla meto­ Därefter följde Steve Wells från brittiska hälso­ der, procedurer och regler för bevarande av auten­ vårdsministeriet där han lett arbetet med en modell tiska elektroniska handlingar och att identifiera an­ (MEDS) för utveckling av funktionella krav på svar för deras implementering. Det fjärde målet elektroniska dokument och arkivbildning. Han syftar till att formulera ramverket för formule­ presenterade arbetet med ett elektroniskt doku­ ringen av policies, strategier och standarder för menthanteringssystem på ministeriet, hur man långtidsbevarande. Projektets tidsplan sträcker sig identifierat organisationens krav samt hur dessa över tre år och planeras avslutas den 31 december implementerats med syfte att hålla ambition och 2001. uppnådda resultat i fas med varandra samtidigt som I dag omfattas tolv länder och en rad kunskaps­ man skapar medvetande inom organisationen och områden, inklusive arkivkunskap, diplomatik, juri­ bland ägarna. MEDS är utvecklat för att erbjuda ett dik, informationskunskap, IT, masslagring, kemi gemensamt stöd vid hanteringen av elektroniska och historieskrivning. Forskare och försöksområ­ dokument och arkiv. den återfinns från både offentlig och privat sektor Han betonade att svårigheten med att utveckla och involverade näringsgrenar omfattar farma- system för elektronisk dokumentforvaring i komp­ ceutiska, biokemiska, hälso- och IT-industrier. Den lexa organisationer. Både systemanvändare och metodologi som används är lika varierande som de organisationsledning måste vara medvetna om sys­ olika inblandade disciplinerna, inbegripande un­ temets syfte och de fördelar organisationen uppnår dersökningar, fallstudier, diplomatisk kritik, data­ vid användandet. modellering, utveckling av prototypsystem m m. Hälsoministeriets organisation präglas inte av Forskarlag, vars sammansättning spänner över någon avancerad struktur. Dess olika ansvarsom­ skilda discipliner, nationaliteter och sektorer, ge­ råden kräver en mängd olika angreppssätt avseende nomför forskningsarbetet. Alla preliminära forsk­ politiska och policyffågor och arbetar också i hög ningsresultat kontextualiseras av nationella och grad självständigt i dessa frågor. Oavsett om detta multinationella forskningslag som studerar deras heterogena angreppssätt är önskvärt eller inte även giltighet i deras respektive juridiska, administrativa avseende grundläggande praktiska frågor, är det och sociopolitiska miljö. svårt att arbeta på ett annat sätt i en organisation Faktum är att medan projektet syftar till att for­ som utnyttjar specialistkompetens i hög grad, ofta mulera universella principer, kriterier och metoder, inom specifika projekt. så måste dessa vara relevanta och implementerbara Dessa förhållanden innebar också problem med inom varje nation. Detta innebär dock inte att kra­ tidigare försök att tillgodose funktionskrav avse-

60 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 EU-kommissionens tvärvetenskapliga program, för elektroniska arkiv

ende gemensamma dokumenthanteringssystem. av arkivcentren sedan början av 1980-talet. Arbets­ Den nya strategin blev att skapa ett väldigt grund­ gruppen vidgades till att omfatta programmerare, läggande instrument för dokumentfångst och åt­ standardiseringsspecialister och representanter för komst samt att koncentrera sig på att underlätta berörda enheter inom Regeringskansliet som be­ användningen av detta i samband med e-post- rördes av den nya tekniken. Syftet med arbetet har hanteringen. Avsikten har varit att man genom an­ varit att vändningen av dessa instrument låter undersöka arbetsrutiner och identifiera de behov som bas­ 1. avgöra den arkivaliska dimensionen och det his­ modulen ännu motsvarar. toriska värdet av vissa elektroniska arkiv, inklude­ Basmodulen bygger på existerande dokument­ rande lagstiftande och reglerande dokument strukturer och kan ses som tillämpning av elektro­ 2. skapa medvetande om elektronisk arkivering niska hjälpmedel på ett manuellt system. Förutom bland administratörer och arkivarier att dokumenten görs elektroniskt tillgängliga med­ 3. underlätta en dialog mellan arkivarier och admi­ ger MEDS också att informationen kan hanteras nistratörer integrerat med andra typer av applikationer och 4. förbereda potentiell arkivering av dokument re­ t ex i en workflow-miljö. dan på ett tidigt stadium genom urval, styrning Utvecklingen av MEDS-modulen genomförs på av utveckling och skapande av metadata två nivåer. De mest efterfrågade förbättringarna 5. inkludera särskild information om elektronisk implementeras i kärnmodulen, som är tillgängliga arkivering i allt informationsmaterial från den för samtliga användare. Det kommer också att vara centrala administrationen möjligt för individuella användarkategorier att be­ 6. delta i AFNORs standardiseringsarbete myndiga förbättringar - eller separata system att 7. inleda studier av dokumentlagring på nya filtyper använda MEDS som komponent i elektronisk 8. definiera kommunikationssätt vid begäran om dokumenthantering. tillgång till befintliga elektroniska arkiv Utvecklingen av funktionskrav har utgått från 9. definiera lagringssätt för sådana elektroniska ar­ grundläggande behov avseende lagring och åter- kiv som förvaras av lokala centra (départements sökning i en pappersbaserad syn på arkivbildning­ eller kommuner) som inte har eller kommer att ens funktionalitet. ha möjligheter att hantera dokument elektroniskt 10. utöka det internationella samarbetet i dessa frågor Budskap till den offentliga förvaltningen och det privata näringslivet Att omvandla informationsvärde till ekonomiskt värde Representanten för det franska arkivverket följdes Franska arkivverkets policy för arkivering av av Matti Pulkkinen, IT-specialist på IBM Global elektroniska dokument Services. Pulkkinen menade att ett av de huvudsak­ Nästa föreläsare var Catherine Dhérant, IT-ansva- liga problemen med bevarande av elektronisk in­ rig på Archives de France som berättade om deras formation är att frågan kan belysas ur så vitt skilda policy för elektronisk arkivering. Sedan 1998 har aspekter som, kulturella, politiska, ekonomiska och ett utvecklingsarbete pågått hos Frankrikes fem tekniska. Detta komplicerar beslutsfattande, finan­ nationella arkivcentra. Motsvarigheten till riks- siering och teknisk implementering av ett fung­ arkivarien, Philippe Bélaval, har bildat en kom­ erande arkivbildningsprogram. Det finns få tvärve­ mitté för IT-samordning med uppgift att leda och tenskapliga projekt som DLM-Forum. Den grund­ kontrollera det arbete som utförs i tematiska grup­ läggande uppgiften är att acceptera olikheter i per. En av dessa grupper ansvarar för elektronisk angreppssätt. Samma problem återfinns inom IT, arkivering. Metoden utgick från det arbete som särskilt vid utformning av operativa informations­ gjorts med strukturerat statistiskt material hos ett system eller informationsförsörjningssystem som

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 6l Patrik Jakobsson & Mats Bureli

datalager ”data warehouses”. Det s k Zachman- utgångspunkt från de verksamhetsprocesser vari ramverket är ett verktyg som syftar till att styra informationen skapats. På så sätt kan semantiska många komplexa och kontradiktoriska aspekter, svårigheter undvikas. Data mining kräver en be­ som används i alla stora data warehouse-projekt skrivning av de olika variablerna. Utan detta förlo­ och går ut på att definiera de olika rollerna i tvär­ rar handlingarna både sitt kulturella och ekono­ vetenskapliga projekt. miska värde. Inom arkivbildningsområdet har problemet också varit att förena ekonomiska och kulturella ADONIS - EU-kommissionens värden i samma ramverk. Användandet av histo­ dokumenthanteringssystem riska data förändras fundamentalt inom den kom­ Siste talare första dagen var Jean-François Blerot mersiella sektorn till följd av mjukvaruutvecklingen från EU-kommissionen och ansvarig för ADONIS och sjunkande lagringskostnader. Många företag (Administration of Documents Normalised Infor­ har upptäckt informationsvärdet i stora data­ mation System). ADONIS skapades 1989 för att mängder. Data mining erbjuder möjligheter att ersätta den manuella posthanteringen. Idag an­ analysera arkiv på nya sätt. Intresset för informa­ vänds systemet av över 60% av kommissionens tion lagrade i dokumenthanteringssystem har ökat generaldirektorat samt parlamentet och revisions­ inom den privata sektorn, marknadsföring, detalj­ rätten och regionalkommittén. Genom ADONIS handeln, finans, hälsovård och energisektorn. In­ har dokumenthanteringen effektiviserats, både vad formation som skapats som en biprodukt vid van­ gäller distribution och processtyrning. liga affärstransaktioner har visat sig användbar. Nya typer av klassificering, sammanställningar, model­ ADONIS huvudfunktioner är ler och tidsserieprognoser kan göras. Dessa tekni­ 1. registrering, omfattande samtliga dokument ker är även användbara inom offentlig sektor. Ny 2. lagring av vissa dokument, som är tillgängliga för analysteknik, främst neurala nätverk har också kun­ samtliga behöriga användare nat påvisa att historiska data innehåller ekonomiska 3. styrning av arbetsprocesser avs. dokumenten, värden. Data mining behöver referensdata och all­ jämför workflow männa handlingar kan få ett ekonomiskt värde på 4. arkivering, dokumentet kan arkiveras i en eller detta sätt. flera dossiéer och förses med förvalda sökord Frågan om prissättning av statlig information är 5. sökning kan göras på dokumentets registrerings- intressant. Mot bakgrund av ekonomiska problem och dossiéuppgifter eller sökord inom akademisk forskning har krav framförts om fritt utnyttjande av sådan information. Pulkkinen ADONIS bygger på klient/serverkonceptet och är menade dock att ett sådant resonemang kan få mot­ utvecklat i PowerBuilder. Informationsblanketter- satt effekt om producenterna av information upp­ na lagras i en Oracle-databas. Dokumenten lagras lever att de inte får någon ersättning för de kostna­ antingen i samma bas eller i en Saros Mezzanine- der som vården av informationen innebär kan de­ bas. Framtida versioner kommer att vara integre­ ras vilja att säkerställa ett bevarande av elektronisk rade med Eurolook (standardformat för kommis­ information minska. Frågan om finansiering av ett sionens Word-dokument) och e-post. På längre elektroniskt bevarande är kanske viktigare än de sikt kommer systemet att integreras med webb och tekniska frågorna. Bristen på medel är förmodligen ärendehanteringsapplikationer. Eventuellt kan XML den största orsaken till informationsförluster. komma att bli standardformat för dokumenten, Det måste alltid finnas en ägare av informatio­ men man har ännu inte börjat diskutera metoder nen, med ansvar att bevara och beskriva handling­ för långtidsförvaring i systemet. Dokumenten arna. Det är viktigt att bevara informationen med kommer att vara tillgängliga on-line under tio år.

62 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 EU-kommissionens tvärvetenskapliga program för elektroniska arkiv

Legala ramverket syn togs till en eventuell konflikt med den federala lagstiftningen. Europeiska handelskammarens initiativ om Den tyska lagen om integritetsskydd kommer att elektroniska signaturer kompletteras med tillägg för att tillgodose data­ Den andra dagens förste talare var Hylko Osterloo, direktivet. Men dessa tillägg kommer inte att på­ rådgivare åt den europeiska handelskammaren i verka den legala situationen för arkiv i Tyskland. Av frågor om elektronisk handel. Han har varit invol­ den tyska integritetslagen framgår att arkivlagen verad i skapandet av ChamberSign, som är ett ini­ ska tillämpas på arkiv med bestående värde och le­ tiativ från den europeiska handelskammarens tio vereras till federala arkiv oavsett vad som gäller för medlemsstater (däribland Sverige) och syftar till att personrelaterad information i integritetslagen (och skapa en arkitektur för säker internationell elektro­ i datadirektivet). nisk handel. Man fokuserar på att sprida tekniken för digitala signaturer till affärssektorn och erhålla Resultat inom det europeiska samarbetet internationellt erkännande och interoperabilitet för de digitala certifikat som hanteras av handels­ Studien om legala förutsättningar för elektronisk kammaren. Ett internationellt accepterat och kva­ arkivbildning litativt digitalt certifikat kommer att bidra till att Claes Gränström, överdirektör på svenska Riksar­ göra internationella on-linetransaktioner mer säk­ kivet och ledamot i ICAs kommitté för lagstift­ ra, öka tilltron till elektronisk handel och uppmunt­ ningsfrågor, har haft DLM:s uppdrag att genom­ ra on-line-handel. föra en studie om de legala förutsättningarna avse­ ChamberSign-samarbetet kommer att resultera ende elektroniska dokument och arkivstyrning i ett projekt under år 2000. inom EU. Syftet med rapporten är att ge en över­ gripande bild av vad som skett på lagstiftningsom- Offentliga arkiv mellan datatillgång och dataskydd rådet inom EU fram till februari 1999 och hur det Udo Schäfer från Landsarkivet i Baden-Wurtem­ kan påverka arkivprofessionen. berg talade om datatillgång och dataskydd i offent­ I februari 1999 lade kommissionen fram en grön­ liga arkiv. Samma lagstiftning som skall gälla för bok om offentlig information i informationssam­ arkiv oavsett om de förvaras hos den nationella hället. Grönboken ska jämföras med Europarådets arkivmyndigheten eller om de fortfarande är le­ och ICAs utkast till rekommendation om infor­ vande arkiv hos andra myndigheter. Schäfer be­ mationstillgång. Arkivfrågorna nämns inte explicit skrev hur man i Tyskland hanterat frågor om ev i detta dokument men det är ändå tydligt att det be­ konflikter mellan datatillgång och dataskydd, t ex rör dessa och att arkivprofessionen måste involve­ mellan datadirektivet21 och grönboken22 om till­ ras. gång till allmänna handlingar. Ett översynsarbete I februari 1999 röstade parlamentet om den s k kommer att genomföras med utgångspunkt från Barzanti-rapporten om direktivet om upphovsrätt. den svenska lagstiftningen på området. Det fortsatta arbetet inom kommissionen ter sig i Den tyska lagstiftningen präglas av en distinktion vissa frågor inte positivt ur arkivperspektiv. Direk­ mellan ”levande” handlingar och arkivhandlingar tivet kan få vittgående konsekvenser för arkiv­ samt princip om begränsning av tillgång till all­ institutionernas externa och interna verksamhet. männa handlingar (mer än en offentlighetsprincip) Ett nytt och delvis reviderat direktiv lades fram den och skillnad mellan administration och arkiv­ 21 maj 1999 i vilket det framgår att medlemssta­ hantering. Men lagstiftningen är föremål för för­ terna är skyldiga att kompensera innehavare av ändring. 1998 antog delstaten Brandenburg en lag upphovsrätt, vars rättigheter äventyras av den mo­ om tillgång till allmänna handlingar utan att hän­ derna tekniken. Samtidigt finns det oro, särskilt bland bibliotekarier, att balansen ska förskjutas för

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 63 Patrik Jakobsson & Mats Btirell

mycket till informationsnyttjarnas nackdel. Till­ roll. De uppgifter som beskrivs i rapporten måste gång till ett digitalt lagrat dokument som fortfa­ utföras, frågan är vem som bör göra det. I enlighet rande är upphovsrättsskyddat (om än förvarat i ett med de flesta länders arkivlagstiftning har de natio­ offentligt arkiv) kan endast fås genom godkännande nella arkivmyndigheterna mandat att utfärda reg­ från upphovsrättsinnehavaren. Aven rätten att pro­ ler om inventering, arkivbildning, autenticitet och ducera säkerhetsexemplar kan ifrågasättas. Direkti­ lagring. Dessa uppgifter blir alltmer krävande och vet lämnar utrymme för undantag för t ex arkivarier tvingar fram nödvändiga resurser, kompetens och men detta är inte obligatoriskt när direktivet ska framförallt samarbete mellan medlemsländerna. implementeras i den nationella lagen. En lösning är att den arbetsgrupp som ser över EUs Gränströms rapport behandlar också person­ lagstiftningsarbete på området ges en mer aktiv roll datadirektivet, allmänhetens tillgång till dokument, än tidigare och utvidgas med representanter från standarder samt digitala signaturer och autenticitet. ytterligare medlemsländer. Det är lika viktigt att Rapporten bygger delvis på en enkätundersökning kommissionens generalsekretariat och andra in­ bland nationella arkivinstitutioner i de 15 med­ stanser agerar aktivt för att dessa frågor uppmärk­ lemsländerna och ger en bild av statusen inom ovan sammas. För att nå reella resultat bör arbetet ges en nämnda områden, t ex om datadirektivets genom­ mer formell status, vilket kräver medel. Det är vik­ förande. Hittills har endast sex länder imple­ tigt att beslut om detta fattas så fort som möjligt mented direktivet. Variationen i hur direktivet innan andra regler, med betydelse för arkivarbetet, tolkats är stor. Som exempel på detta kan nämnas införs så att negativa konsekvenser kan undvikas den tyska tolkningen att endast arkiv och dokument och bidra till en gemensam implementering av reg­ hos arkivbildarna omfattas av direktivet, inte så­ lerna i medlemsländerna. dana arkiv som levererats till arkivmyndigheter. Även om de första stegen mot detta redan tagits Kommissionen följer implementeringsarbetet genom ”The Black Book” (Arkiv i EU, rapport från och det är EG-domstolen som fäller det slutliga expertgruppen om koordinering av arkiv) från 1994 utslaget om direktivet är implementerat i enlighet och bildandet av DLMs Monitoring Committee, med lagstiftarnas intentioner. Gränström framhöll saknas ännu rutiner och medel för en effektiv han­ vikten av att arkivarier involveras i högre grad i tering av dessa tidskrävande och komplicerade frå­ detta lagstiftningsarbete. Direktivet måste kom­ gor. Gränström föreslår därför bildandet av en pletteras med särskilda regler om användningen av arbetskommitté eller att ett etablerat nätverk i Internet. På samma sätt som är fallet med data­ medlemsländerna (och kandidatländerna) utses för direktivet måste regler om tillgång till allmänna att arbeta med de aktuella frågorna på en mer över- handlingar harmoniseras inom EUs institutioner nationell nivå i enlighet med en fastslagen strate­ och medlemsländerna. gisk plan, motsvarande det arbete som utförs på Kommissionen har uppmärksammat frågan om biblioteksområdet (EBLIDA/ECUP). Efter anta­ elektronisk handel i förslagen COM(97)i57 och gandet av ny EG-lagstiftning måste konsekven­ COM(97)5O3 samt i direktivet 96/9/EG. För att serna presenteras för medlemsländernas arkiv­ trygga den fria rörligheten är det viktigt att använd­ institutioner. ningen av digitala signaturer regleras före år 2000. Kommissionen har lagt fram ett förslag om detta Undersökningen om förhållandet mellan förvaltning (COM(i998)297). och arkiv Gränström avslutade med att framhålla att plane­ Den avslutande talaren var Kevin Schürer, univer­ ring och strategi kommer att bli än mer viktigt i sitetet i Essex. Han presenterade undersökningen framtiden. Mycket är beroende av vilket förhåll­ om förhållandet mellan offentlig förvaltning och ningssätt de nationella arkivmyndigheterna väljer arkivfunktion rörande elektronisk dokumenthante­ att inta, en interventionistisk eller en mer passiv ring i EU:s medlemsstater.

64 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 EU-kommissionens tvärvetenskapliga program, fôr elektroniska arkiv

Utredningen, som initierats av DLM, har genom­ elektroniska arkivbildningen i sin egen organisa­ förts som en detaljerad enkätundersökning i alla tion. Motto för utbildningen är ”förändringspers- medlemsländer och en fördjupad utvärdering av pektiv” och undertiteln lyder: ”mot en ny roll för den nuvarande situationen i sex utvalda med­ dokumenthanterare och arkivarier”. lemsländer (Finland, Tyskland, Nederländerna, För en svensk publik kan det vara av intresse att Spanien, Sverige och Storbritannien) angående utbildningsprogrammet utvärderades av forsk­ elektronisk dokumenthantering inom arkivfunk­ ningsdirektøren Torbjörn Kjölstad vid Mitthög­ tionerna med fokus på nuvarande och planerade skolan i Härnösand. Hans insats har inspirerat den rutiner samt korttids-, medium- och långtids­ nederländska arkivskolan att även pröva på distans­ lagring av arkiv. utbildning för seminarieverksamheten. Enkätundersökningen24 följer i stort samma upp­ Utbildningsprojektet E-term presenterades på lägg som tidigare undersökningar gjorda 1994 och DLM av Elizabeth Shepherd, som är lektor i arkiv- 1995. Större tyngdpunkt har dock lagts på kort- och dokumenthantering vid University College och mellansiktiga policies rörande elektronisk London. dokumentstyrning, mer än långtidsbevarande samt E-term är ett projekt inom EU:s Leonardo-pro- på arkivariernas utbildningsbehov. Resultaten vi­ gram för utbildning och knyter samman fem uni­ sar på att de nationella arkivinstitutionerna tar versitet och en myndighet från fem länder när det emot elektroniska arkiv i större utsträckning och att gäller att utveckla den europeiska dimensionen i volymerna ökat drastiskt. Trots detta råder stille- yrkesutbildning för arkivarier, informationshanter- stånd vad avser resurser i form av personalstyrka, are och administratörer av digitala arkiv. hårdvara och i viss mån även mjukvara jämfört med Projektet kommer att analysera det nederländska de tidigare undersökningarna. Avsikten är att un­ seminarieupplägget och undersöka om det i en ut­ dersökningen i framtiden kommer att kunna utö­ vecklad form kan ligga till grund för ett EU-ge- kas till regional och lokal nivå. mensamt utbildningspaket i arkiv och IT. International Council on Archives håller sin Samhälleliga aspekter nästa kongress i Spanien (Sevilla) år 2000. Det var Vi som författat denna rapport hade endast möjlig­ därför naturligt att näste talare, biträdande general­ het att själva närvara vid två av de tre parallell­ direktören för det spanska Riksarkivet, Elisa Carol­ sessionerna. Därigenom har vi varit tvungna att, ina de Santos Canalejo, anknöt till detta i det före­ när det gäller den tredje parallellsessionen, förlita drag hon höll om arkivens bidrag till informations­ och oss på andrahandsuppgifter, främst den doku­ samhället. Temat för Sevilla-kongressen kommer mentation som delades ut under konferensen. att bli ”Det nya årtusendets arkiv i informations­ samhället”. Utbildnings-^ praktik- och sysselsättningsmöjligheter Santos Canalejo betonade i sitt föredrag att en Thijs Laeven, nederländsk ffilanskonsult inom ut­ viktig trend idag är att arkivarier försöker fästa bildningsområdet, redogjorde, som första talare, större vikt vid användares hypotetiska informa­ för hur han bistått den nederländska Archiefschool tionsbehov eftersom de måste vara medvetna om med att lägga upp det femdagarsseminarium om den allmänna önskan som idag finns att öppna sig arkiv och IT, som kommit att bli en föregångare till mot samhället. Arkiv kommer härigenom mer och EU:s särskilda utbildningsprojekt om arkiv och IT mer att knytas närmare bibliotek och museer ge­ (E-term). nom de datornätverk som nu i rask takt byggs upp, Seminarierna, som regelbundet genomförts se­ menade den spanska biträdande riksarkivarien. dan 1997, inriktar sig på att deltagaren utifrån sin En svensk specialitet är att förknippa arkivprojekt egen yrkesroll som arkivarie, tränar sig i att formu­ med arbetsmarknadsåtgärder och därigenom bidra lera strategier och policies för planeringen av den till samhälleliga aspekter på arkiv. Det var därför

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 65 Patrik Jakobsson & Mats Bureil

naturligt att Carina Strömberg, chef för Enheten Arkivinformation for att stödja alleuropeiskt Svensk Arkivinformation (SVAR) inom Riksarki­ samarbete vet, på DLM-Forum fick redogöra för hur SVAR En av huvudpunkterna i io-punktsprogrammet och Demografisk databas (DDB) vid Umeå univer­ från DLM-Forum 96 var fortbildning av arkiv- sitet arbetar med olika digitaliseringsprojekt och arier/records managers i myndigheter och organi­ därvid kunnat dra nytta av, och bidra till genomför­ sationer. DLM:s övervakningskommitté tillsatte andet av, svensk arbetsmarknadspolitik. därför en särskild arbetsgrupp för att arbeta med dessa frågor. Organisation av och tillgång till information Maria Pia Rinaldi Mariani vid det italienska Riks­ EU-kommissionens publikationsbyrå har under arkivet arbetar inom denna arbetsgrupp och hon 1990-talet målmedvetet arbetat för att elektroniskt redogjorde för gruppens arbete. publicera EU:s offentliga tryck och publikationer. Fotoarkiv i Europa har många frågor som är spe­ Albrecht Berger, rådgivare till byrån vad gäller just cifika i förhållande till andra typer av arkiv, men elektronisk publicering, redogjorde för hittillsva­ gemensamma i förhållande till varandra, särskilt rande arbete och kommande planer vad gäller de vad gäller elektroniska fotoarkiv. Sex arkiv runtom olika databaser som finns tillgängliga på Internet i Europa har därför slagit sig samman kring ett av (CELEX, EUDOR, Eur-Lex mm). EU:s INFChooo-finansierat projekt kallat EVA- Den amerikanska SGML-DTD:n för arkivför- proj ektet. tecknande (EAD) har snabbt spridit sig inom hela Inge Schoups, chef för Stadsarkivet i Antwerpen, Europa som standard. Som exempel på detta fick redogjorde för projektet som syftar till att använda George N. Mitrofanis vid den grekiska National­ multimedia i europeiska fotoarkiv. Förutom Stads­ bankens historiska arkiv redogöra för hur de inom arkivet i Antwerpen medverkar även Stadsarkivet i banken arbetar med att digitalisera gamla arkivför­ London (LMA), Antwerpens stads kommunala teckningar och koda dem enligt EAD. telebolag, ett IT-institut inom den nederländska Även om inte Ryssland är medlem av EU, deltog Kungl. Vetenskapsakademien och multimedia­ de ändå (liksom USA) i DLM-Forum och delade sällskapet Gesellschaft für Multilinguale Systeme. med sig av sina erfarenheter av att sprida arkiv­ information med IT. Avslutande plenarsession Gennadij Zaharovitj Zalaev, som är chef för det Som sig bör avslutades DLM-Forum med att rap­ Ryska Statsarkivets enhet för teknisk och veten­ portörer från de tre parallellsessionerna samman­ skaplig dokumentation och expert inom Ryssland fattade innehållet, varefter ett avslutningsanför- på användningen av IT i arkiv, redogjorde för de­ ande hölls. Denna gång var det den nytillträdde ras erfarenheter. kommissionären inom EU för företagspolitik och Zalaev menade att IT har stora möjligheter att informationssamhälle, Erkki Liikanen som fram­ bidra till att lösa alla problem med det växande trädde. informationsflödet, genom de stora lagringskapa- Liikanen menade att även om mycket finns fär­ citeterna och Internet m m. En lösning som det digt vad gäller elektronisk dokumenthantering och Ryska Statsarkivet särskilt arbetat med är att arbeta workflow m m är det ännu mycket som återstår att med digitala bilder av dokument. Statsarkivet har göra när det gäller elektronisk arkivbildning. Pro­ scannat för forskare särskilt intressanta samlingar blemet är att det är brist på tid. Inom de teknik­ av gamla dokument, lagrat dem med CD-R-teknik grenar som är knutna till Internet är en vecka lika och katalogiserat dem med användning av Unescos med vad som annars brukar betraktas som ett år. ISIS-programvara för bibliotekskatalogisering. Liikanen menade därför att det måste betraktas som en stor utmaning för industrin att även finna

66 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 EU-kommissionens tvärvetenskapliga program för elektroniska arkiv

lösningar för elektronisk arkivering. Dokument­ jer. Industrin borde också känna sig manad att följa hantering och arkivbildning är djupt hopbundna god sed inom arkivbildningsmetodik och upp­ med varandra och med andra informationstjänster. handlare borde kräva detta av industrin. Slutligen Det hela måste hänga ihop. Ett viktigt steg i rätt borde industrin även erbjuda programvara som riktning som EU-kommissionen prioriterar är ar­ stödjer internationellt erkända metadatastandarder. betet med digitala signaturer, där man hoppas ha ett direktiv klart före 1999 års utgång. Sammanfattning På DLM-Forum '99 redogjordes för hur långt EU- Konferensens slutsatser och budskap till kommissionen kommit när det gäller att formulera industrin en modell för funktionskrav för elektroniska arkiv DLM 99 slutade med att presidiet presenterade ett att använda vid upphandling av elektroniska arkiv- första utkast till slutsatser från konferensen tillsam­ bildningssystem. Utförliga exempel gavs på hur mans med ett förslag till budskap till industrin. Alla man även på det nationella/regionala planet i Stor­ fick möjlighet att lämna synpunkter på utkasten britannien, Tyskland, Nederländerna och Katalo­ (som även lades ut på DLM:s hemsida) senast den nien, genom samarbete mellan respektive central 6 december innan övervakningskommittén tar slut­ IT-myndighet och Riksarkiv, snabbt övergår till lig ställning till formuleringarna. elektronisk arkivbildning. Flera länder genomför Förslaget till slutsatser från presidiet formulera­ just nu konkreta upphandlingar som syftar till att des i tre punkter: införa elektroniska aktbildningssystem så att stats­ 1. Det är särskilt betydelsefullt att arbetet med att förvaltningarna generellt skall kunna övergå till att utveckla en EU-gemensam referensmodell till nu helt upphöra med traditionella pappersakter i funktionskrav för elektronisk arkivbildning kan ärenden och även för långtidslagring och leverans slutföras under år 2000. till respektive Riksarkiv kunna övergå till enbart 2. Det är viktigt att utbildningsprojektet om IT för elektronisk hantering. arkivarier (E-term) lyckas få färdig en modell för Stor uppmärksamhet väckte även det amerikan­ kursprogram att distribueras till alla medlems­ ska Riksarkivets redogörelse för det forsknings­ länder under andra halvåret år 2000. uppdrag man lagt ut till San Diego Supercomputer 3. EU-kommissionen och DLM:s övervaknings­ Center i samråd med det amerikanska försvarets kommitté uppmanas att ta fram en ny handlings­ forskningsanstalt och det amerikanska patent­ plan för åren 1999-2004. Särskild tonvikt bör då verket. läggas på ansträngningar att öka arkivens offent­ Under den andra parallellsessionens behandling lighet och hantera därmed sammanhängande le­ av politiska och legala aspekter framhölls vikten av gala frågor. Övervakningskommittén bör pre­ snabba åtgärder för att säkra ett bevarande av infor­ stera en lägesrapport till våren år 2000. mation i ett samhälle där användandet av elektro­ nisk dokumenthantering ökar inom både offentlig Budskapet till industrin bestod i sin utkastversion förvaltning och den kommersiella sektorn. Exem­ av följande åtta punkter. Bl a konstaterades att plen, från både EU-nivå och nationell nivå, visar funktionskrav för elektronisk dokumenthantering dock att omfattande arbete ännu återstår innan och elektronisk arkivbildning samt utvecklingen av man kan leva upp till denna ambition. öppna standarder och specifikationer ständigt de­ Sedan det förra DLM-forumet har det ändå ta­ batteras och industrin uppmanas delta aktivt i de­ gits viktiga steg mot gemensamma lösningar när batten med enkla, kostnadseffektiva arkivbildnings- det gäller t ex standarder och autenticitet. I sitt an­ och arkiwårdslösningar. Industrin uppmanas även förande ifrågasatte Claes Gränström dock DLMs att erbjuda enkla och säkra överföringsmetoder, möjligheter att agera kraftfullt i sammanhanget. öppna utbytesformat och tvärvetenskapliga riktlin­ Det faktum att EU:s datadirektiv endast införts i

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 6? Patrik Jakobsson & Mats Bureli

sex av EUs femton medlemsländer och hur olika avslutat sin första fas (IDA-i åren 1995-1999) och påbörjat sin andra fas (IDA-2 åren 1999-2003) då man bl a skall direktivet tolkats kan också ses som ett bevis på hur utveckla en alleuropeisk programvara för IP-baserat utbyte legala och kulturella skillnader fortfarande försvå­ av information mellan myndigheter och organ (TESTA-2). rar en gemensam politik på området. En första pilot av TESTA-2 finns redan färdig. Sammanfattningsvis konstaterar vi att EU-kom­ 7. Hemsidan Archiving standards återfinns under adressen www2.ech0.lu/0ii/en/archives.html missionen sedan den första konferensen 1996 mer 8. Arkivguiden återfinns under adressen www2.ech0.lu/0ii/en/ och mer börjar skapa sig en roll i arbetet med att archive_guide.html främja övergången till elektronisk arkivbildning/ 9. ”Digital archives, electronic access and the memory of the aktbildning. Inte minst arbetet med att främja information society: experts report on the activities and resources for progress of archives in Europe, 1999-2004" framväxten av tydligare funktionskrav i samband 10. Se ovan under 3.1. med upphandling av system för elektronisk doku- 11. Ytterligare information kan hämtas från www.PROJECT- menthantering/arkivbildning uppfattar vi som in- CONSULT.com tressanta. 12.Sverige medverkar i två av dessa tre projekt. Det ena är ett försök att lägga ut arkivförteckningar på Internet, kodade Men trots den uttalat tvärvetenskapliga ambitio­ enligt den amerikanska SGML-DTD:n för arkivbeskrivning nen från EU-kommissionens sida kunde vi konsta­ (EAD) och den andra ett projekt om digitalisering av tera att arkivsidan dominerade stort över IT-sidan lantmäteriarkiv. För Sveriges del medverkar Riksarkivet i det första och Lantmäteriverket i det andra. på konferensen. Från svensk sida synes engage­ 13. Information från den offentliga sektorn: en värdefull manget så gott som helt inskränka sig till det resurs för Europa - Grönbok om information från den svenska Riksarkivets bidrag vad gäller legala aspek­ offentliga sektorn i informationssamhället KOM(p8)585. ter på arkivbildning. Inte någon av de svenska myn­ Den finns att hämta hem från Internet på svenska (www.echo.lu/info2ooo/en/publicsector/greenpaper.html). digheter som närmast borde intressera sig för de 14. Mer går att läsa på www.pro.gov.uk/recordsmanagement/ ekonomiska, funktionella och tekniska aspekterna eros/default.htm fanns representerade (Statskontoret, Nutek m fl). 15. OAIS är en referensmodell för ett öppet arkiv­ Inte heller fanns några företrädare för den svenska informationssystem som tagits fram av ISO:s rådgivande kommitté för rymddatasystem (CCSDS) i Washington, IT- och dokumenthanteringsindustrin represente­ D.C. Det finns i en utkastversion från år 1998. Ytterligare rade. information kan hämtas från ftp://nssdc.gsfc.nasa.gov/pub/ sfdu/isoas/us 12/CCSDS-650.0-W-3 .pdf 16. Modellen togs fram av School ofinformation Sciences vid University of Pittsburgh och har fått stor spridning världen NOTER över. Mer information finns att hämta på http:// www.lis.pitt.edu/~nhprc/ 1. Archives in the European Union, Report of the Group of 17. Delawares version av Pittsburgh-kraven finns på Internet Experts on the Coordination of Archives. Brussels- (www.archives.lib.de.us/recman/g-lines-htm). Luxembourg: OPECE 1994. 18. Ytterligare information och rapporter om DOMEA finns 2. OJ C 235/3, 1994-08-23. att hämta från http://www.kbst.bund.de/bei_uns/hoppe/ 3. Proceedings of the DLM-Forum on electronic records, i domea/ INSAR - European Archives News, Supplement II, Bryssel 19. För den som vill veta mer om projektet hänvisades till San r997> s- 353 f- Diego Supercomputer Centers webbplats (www.sdsc.edu/ 4. Handlingar finns på internet under adressen NARA). www.dlmforum.eu.org/monitoring/index.html 20. Projektets webbplats är http//www.interpares.org 5. Official Journal of the European Union, Supplement 163, 21. Direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med 25th August 1998 avseende på behandling av personuppgifter och om det fria 6. EU-kommissionen gick ut med en offertförfrågan inom flödet av sådana uppgifter. hela EU i augusti 1998 och målsättningen var att ha någon 22. Information från den offentliga sektorn: nyckelkälla för form av resultat att redovisa senast hösten 1999. Om IDA Europa (COM[1998]585). kan även sägas att Sverige representeras av Göran Axelsson 23.I oktober lade parlamentet och rådet fram förslag till vid Statskontorets IT-enhet och den som vill veta mer om direktiv (12320/99). detta arbete kan även besöka IDA:s egen hemsida 24. Enkätformuläret finns tillgängligt på www.essex.ac.uk/ (www.ispo.cec.be/ida) där det även finns en diskussions­ history/dlm/. grupp som alla intresserade kan anmäla sig till. IDA har just

68 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 MAIJA RUNCIS

Makten över minnet

Det årliga Svenska Historikermötet hade i år som Historikerna och makten var dock den officiella tema ”Historien och makten”. Maija Runds rap­ rubriken för det Svenska Historikermötet som porterar och reflekterar kring arkivariemas för­ hölls i Linköping den 23-25 april. Det var ca 300 hållande till forskarsamhället. Hon efterlyser svenska historiker som möttes till interna diskussio­ arkivariemas deltagande i mötet och pläderar för ner - endast en handfull liten skara av dem kom en större delaktighet från arkivariemas sida i från någon arkivinstitution. Den fråga som kom att forskarsamhällets problem, men även för attfors ­ dominera såväl plenarsammanträdena som några av kare i större utsträckning än vad som sker idag, specialsessionerna var relationen till massmedierna. grävde i arkiven. Och diskussionerna kom i främsta rummet att handla om hur man skulle kunna få sina forsknings­ Historia handlar om minne och glömska, om var­ resultat spridda till den stora historieintresserade dag och politik men också om menings- och iden- allmänheten via press, radio och TV - i oförvans­ titetsskapande, och om kritisk vetenskap. Historien kad form. Den förre statsministern - en av debat­ som minne är insikten om att historiska kunskaper törerna i panelen - representerade makten väl, när och historiemedvetande skapas och återskapas, att han varnade historikerna för de frestelser som den historia inte bara är dåtid utan också inkluderar ak­ mediala makten utsätter dem för. ”Ni ska inte gå törer i nuet. När historien reduceras till under­ med på förenklingar och svartvitmålningar som hållning, så är det fråga om en betydande reduk­ inte har någon förankring i verkligheten”, sade han tion. Det är viktigt att fundera över hur historia och pekade på tidningskampanjer om t ex tvångs­ används, hur den formuleras, omformuleras och steriliseringarna, som enligt honom riktade oveder­ förmedlas. Dessa kloka funderingar förmedlades av häftig kritik mot välfärdsstaten. Att artiklarna i sin uppsalahistorikern David Ludvigsson på det Svens­ tur ledde till något gott - dvs att offren för steri­ ka Historikermötet i Linköping våren 1999. Dessa liseringarna kommer att få en offentlig ursäkt och funderingar kan också sägas ha legat till grund för kompensation för sitt lidande, förbigick dock mötets huvudtema om makten, historien och minnet. Carlsson med tystnad.

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 69 Maija Runcis

Historien och makten kom således i stor utsträck­ till staten och i dessa sammanhang finns det risk för ning att handla om vem som hade ”problem­ att enskilda människor kommer i kläm mellan formuleringsprivilegiet” över historien och hur allmänintresset och historieforskningen, menade gränsdragningen mellan historiker och journalister t ex Ann-Sofie Ohlander, historieprofessor vid hög­ - som ju gärna vill göra sensation av historiska hän­ skolan i Örebro. delser - skulle hanteras. Det råder ingen tvekan om Historiker är ett trendkänsligt släkte och det ta­ att denna debatt även skulle ha varit nyttig för lades en hel del på mötet om vilka ideal som styrt arkivariekåren, som enligt mina egna erfarenheter, tidigare historieforskning. I socialhistoria har man har en högst ambivalent inställning till journalister t ex ägnat mycket kraft åt kvantitativa undersök­ och deras nyfikenhet. Öppenhet och offentlighet är ningar om familj, omsorg, klasstillhörighet m m bra så länge man tolkar de historiska källorna på samt att studera sociala reformer och deras positiva ”rätt” sätt, tycks man mena - men vem ska ha utveckling. Ingen forskare har tidigare vågat sig på tolkningsföreträdet, vi eller dom, dvs historikerna att studera ”lidande” och människors värde. Histo­ eller medierna? Frågan gäller inte bara hur vi ska rikern Mattias Tydén menade att man genom att förmedla historia utan även vilket perspektiv vi läg­ studera ”talet” eller diskurser om lidande kunde ger på historien. Där har arkivarien, forskaren och undvika att ta moralisk ställning. Men forskarnas journalisten skilda roller och skilda motiv till att sätt hittills har varit att separera moral och veten­ förmedla historien. När arkivarien plockar fram skap, vilket lett till negativa konsekvenser för intressant källmaterial ur gömmorna överlåter hon problemformuleringsprimatet, där historikerna på berättandet och problematiserandet till forskaren sätt och vis kunde ses som förlorare gentemot jour­ som därigenom lägger nya perspektiv på källmate­ nalisterna. Mattias Tydén förespråkade att histori­ rialet och dess historia. Journalisten i sin tur kan kerna hellre skulle redovisa sina värderingar öppet också anlägga ett eget perspektiv på källmaterialet, än att snäva in på ffågesställningarna. Inte ens den men denne gör det efter helt andra regler och kri­ renodlade empirin kunde vara värdeneutral, ansåg terier än de som används av forskaren. Medan jour­ Tydén. nalisten söker förenkling, konkretisering, personi- Källmaterialet och handlingarna i våra arkiv tiger fiering, dramatisering m m begår han ständigt om sin historia, de talar inte till forskaren utan det övertramp gentemot forskarens principer om käll­ är forskaren som försöker tyda och tolka vad som kritik, objektivitet och sanningssträvan samt av gene­ en gång har sagts och berättats i dem. Det är mot ralisering av problemen genom teoretiska ansatser. denna bakgrund som åtminstone en dialog mellan Dagens intresse för historieämnet bland medier arkivarien, som ju ansvarar för källmaterialets vara och allmänhet har också lett till en debatt om mo­ eller icke vara, och forskaren skulle vara fruktbar. ral och människovärde. Fokus i historien har näm­ Jag skulle önska att arkivarier i större utsträckning ligen under senare tid förflyttats från att studera de tog del i forskarsamhällets problem och funde­ stora linjerna och samhällsstrukturerna till ett star­ ringar och att forskare i större utsträckning än vad kare intresse för enskilda människoöden. Utanför- som sker idag, grävde i arkiven för att söka svar på skap och inordning i samhället studeras i relation forskningsproblemen.

70 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 LEIF GIDLÖF

Var finns den forskande arkivarien?

Riksarkivet från kansli till lärt verk per capita måste forskningsproduktionen ha över­ Decennierna kring förra sekelskiftet präglades inte stigit dagens rätt så rejält. Att drivkraften knappast bara av en organisatorisk, fysisk och arkivteoretisk var omsorg om arkivprofessionen, som den nu kan ansiktslyftning i den svenska arkivvärlden - då i ha definierats vid tiden, kan man säkert utgå från. praktiken de statliga arkiven. Riksarkivets frigö­ Däremot kunde lektorsstolen eller arkivkammaren relse från regeringskansliet på 1870-talet och till­ framstå som en miljö väl möjlig att leva med som skapandet av landsarkiven från 1899 och framåt ersättning för en trög eller i slutänden utebliven innebar en större orientering mot den vetenskap­ karriär vid Alma Mater. liga forskningens behov och inte främst förvalt­ Ännu framemot femtiotalet var med säkerhet ningsapparatens. Frihetstidsforskaren Carl Gustaf dessa rätt speciella villkor för rekryteringen domi­ Malmström, riksarkivarie på 1880-talet, lär ha be­ nerande, även om åtskilliga arkivmän i den gene­ rättat om sina tidiga vedermödor i Archives rationen likafullt kom att göra framträdande och Nationales i Paris, där han fick använda manschet­ varaktigt betydelsefulla yrkesinsatser. Om kontak­ terna och handflatan som temporära excerpter, ef­ ten mellan arkiv och forskarsamhälle någonsin va­ tersom det bara var tillåtet att läsa och inte att an­ rit större och mer självklar - låt vara på ett rent teckna. Skröna eller inte ger det i varje fall en bild individbaserat plan - kan man fråga sig. av många nationalarkivs slutna karaktär ännu vid mitten av 1800-talet. Statsförvaltningens serviceorgan Efterhand blev arkivariekåren mer och mer Den minnesgode eller påläste erinrar sig att for­ forskarrekryterad, även om juristbakgrund långt malkravet på forskarmeritering för tjänst som arki­ fram i tiden förblev rätt vanlig och även formellt varie vid Riksarkivet och landsarkiven togs bort kompetensgivande. Arkivarierna var inte många 1977. Varför? Sjuttiotalets egalitära strömningar är men den vetenskapliga specifika vikten ofta desto en kanske lättköpt förklaring. Väl så närliggande högre. Kanske även i total volym men framför allt men mer motsägelsefullt kan vara att de s k lärda

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 71 Leif Gidlöf

verken inte längre framstod som lika attraktiva för relativt introverta karaktär av enbart lärt verk som forskarutbildade i en yngre generation trots expan­ dominerat ditintills. En motsvarande utveckling sionen med den nya och bantade doktorsexamen. präglade också den kommunala arkivsektorn och Kanske sågs arkiv och vetenskapliga bibliotek helt var, vid sidan av kommunsammanläggningarna, enkelt som omoderna och ointressanta arbetsplat­ den huvudsakliga drivkraften i dess kraftiga expan­ ser, om inte materiella skäl måste ta över - det sion under samma tid. En successiv marginalisering gamla andrahandsvalet i ny tappning. hade annars legat nära. Frågan är om den avgörande faktorn ändå inte Det taktiska inslaget skall inte överdrivas men var en till stor del internt genererad omstöpning av fanns - och finns - otvivelaktigt i kampen med an­ yrkesprofilen. De goda tidernas svällande förvalt­ dra aktörer om statsmakternas välvilja och resurser. ningsapparat och föraningar om de nya informa­ Att Riksarkivet faktiskt blev kvar inom utbildnings- tionsteknikerna skapade andra förväntningar än ti­ och senare kulturdepartementets ansvarsområde är digare. Riksarkivet valde att först och främst väl mot den bakgrunden mest ägnat att förvåna. På framställa sig som rationaliseringsverk och något av det kommunala området blev resultatet vanligen rival till Statskontoret med dess dåvarande inrikt­ annorlunda, vilket det nog också fanns starkare ning. Konflikter mellan verken saknades inte, och skäl till. Riksarkivets nya hållning kan ha bidragit till en bättre balans på området i ett läge med tendenser Från ekonomisk belastning till resurs för kultur till även en intellektuell rivningsvåg. Hur som helst och forskning ansågs massproblem, gallringsutredningar, doku­ I de nya vindarna från åttiotalets slut har arkiven mentstyrning och nya tekniska medier inte i första uppmärksammats mer för sitt kulturuppdrag men hand kräva forskarbakgrund. också som betydelsefulla aktörer inom fältet forsk­ Att även forskningstrenden graviterade åt mängd­ ning och kunskapsutveckling. De särskilda forsk­ material, statistikbearbetning och teoretiskt mo­ ningspropositionerna har lyft fram arkiv, bibliotek dellbyggande kan på sitt sätt ha bidragit till att inte och museer, och systemet med sektorsforsknings- heller forskarsamhället under dessa år engagerade medel inom kulturområdet har etablerats. Även om sig särdeles hårt i att bevara arkivens forskningsan­ detta på senare år satts i fråga, har det återigen fört knytning eller kvalitetsprägel som källförmedlare. in forskningen i arkivväsendets arsenal av verktyg Forskningens framtida informationstillgång for­ och som ett av huvudmännen accepterat och rentav mulerades hellre i gallrings- än i bevarandetermer applåderat uppdrag. Även arkiwetenskap har bör­ och appellerade, trots många och ihärdiga försök, jat få en ram, om än i trevande former. snarare till arkivvärlden själv än forskarkollektivet. Litet tillspetsat menar jag att arkiven under Fjärmande verkade med säkerhet även det fak­ nittiotalet gradvis kommit att ses mer som resurs tum att statsmakterna i princip kommit att betrakta och investering, som det gäller att utvinna mesta all postgymnasial grundutbildning och forskning möjliga av, än som ett volymproblem med kost- som ett monopol för universitet och högskolor. nadsminimering som det allt överskuggande målet. Befogat eller inte gynnade synsättet knappast ny­ Fortfarande lever vi i ett klimat av vad som ibland rekryteringen av forskarutbildad personal, än min­ kallas ekonomism men trots allt med en för kultur dre inomverksforskning. Arkiv och lärosäten upp­ och forskning relativt positiv infallsvinkel. Att man levdes mindre än tidigare som en i djupare mening i resurshänseende inte agerar fullt konsekvent vet integrerad eller ens interagerande arbetsmarknad. vi alla, och politiken drivs av sin egen logik. I sak var det nödvändigt att på sextio- och sjuttio­ Hur som helst blir i denna nya värdeskala forsk­ talen bredda det statliga arkivväsendets kompetens ning och kunskapsbildning med arkiven som bas en och arbetssätt mot förvaltningen i kontrast mot den drivkraft av allt större betydelse och därmed även

72 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Var finns den forskande arkivarien?

viktigare som personalutvecklingsfaktor. En ökan­ teringar som ytterst måste ske kring det långsiktiga de värdesättning av beståndskunskap skulle kunna bevarandet. Annorlunda uttryckt är detta en tjänst ses som den mer renodlat arkivorienterade tillämp­ som inte kan ”köpas” vid behov. ningen. I varje fall arkivverkets hållning präglas i dag, som Nog är det ett svenskt särmärke att inte riktigt jag upplever det, av en aktiv vilja att främja rekry­ orka med mer än en allt styrande tankemodell åt tering även av forskarutbildade och ge möjligheter gången - säkert följden av ett traditionellt mycket till arkivvetenskaplig och annan forskning inom homogent samhälle. Offentlighetsprincipen som ramen för anställningen. Även om det finns skilda överideologi även i arkivsammanhang har dock all­ meningar om den självständiga räckvidden av tid överlevt pendelns svängningar. En annan histo­ arkivvetenskap som begrepp, kvarstår att Riksarki­ ria är risken för att den i praktiken gynnar den ome­ vet har ett avgörande ansvar på just den punkten. delbara insynen i dag på bekostnad av mångfalden Ett faktum är att tillgången på både arkivveten­ och djupet i informationstillgången på längre sikt. skaplig och ”allmänvetenskaplig” kompetens växlar Med en stark förenkling ställs journalistens behov starkt inom både arkivverket och andra delar av framför forskarens. arkivvärlden. Tolkningen av detta förhållande är På samma sätt som tillgängligheten som sådan naturligtvis mer en fråga om värderingar. har forskningsuppdraget - med den tolkning var Alltnog. Vilka metoder har man använt för att och en vill ge det - alltid varit en plattform för verk­ främja en positiv utveckling av arkivens forsknings­ samheten. Ibland mest på det verbala planet, ibland anknytning och varför har man inte nått längre? i form av stora projekt med forskningsprofil, ibland Var finns den forskande arkivarien? som ett aktiverat intresse för forskningens arkiv­ bildning, någon gång som mer eller mindre uttalat Kompetensförsörjning och personalutveckling och framgångsrikt inslag i personalförsörjningen. Här och var har på senare år gjorts försök att med olika former av morötter stimulera intresset att Integrerad forskningsanknytning forska inom arkiven närstående discipliner eller i Symbiosen mellan forskning och arkivtjänst från arkivvetenskap. Det har rört sig t ex om att anslå en seklets förra hälft är och förblir historia. Den skulle preciserad del av tjänstetiden till ett av arbetsgiva­ inte fylla dagens krav på helhetssyn och professio­ ren godkänt forskningsprojekt eller att lönemässigt nalism inom ett långt bredare område. Uppdrags­ särskilt honorera avlagd doktorsexamen. Säkert givarnas, arkivens, forskarsamhällets och yrkeskår­ skulle många andra initiativ lika väl kunna nämnas. ens egna attityder har växlat, men det står klart att Som ett inslag i kompetensförsörjningen vid arkivvärlden både som ideologi och organisation Riksarkivet och landsarkiven erbjuds anställda nu­ likafullt behöver en levande kontakt med forskning. mera att ansöka om att få del av särskilda stimulans­ Då inte bara i en teoretisk eller byråkratisk mening åtgärder för forskning eller vidareutbildning. Pröv­ utan framför allt så att konkreta erfarenheter av ning sker två gånger årligen med biträde av en sär­ forskningens villkor, frågor och metoder finns till­ skild rådgivande nämnd. Stimulansen kan avse be­ räckligt väl företrädda inne i verksamheten. hållen lön helt eller delvis eller andra former av er­ Bara på det sättet kan forskningens behov och re­ sättningar och bidrag. Arkivvetenskaplig forskarut­ sultat sätta verkliga avtryck i arkivens arbete. All bildning betraktas som särskilt angelägen, vilket erfarenhet visar att stöd och impulser direkt från inte minst kan ses mot bakgrunden av ett framtida den aktiva forskningen är ett värdefullt tillskott ökat inslag i tillsynsverksamheten av kunskaps­ men mer sällan kan enkelt omsättas i en operativ bildning och kunskapsspridning. verklighet. Framför allt är forskningen inte beredd Tillgängliga fonder för ändamålet - belopps- att ta något delansvar för de vägval och priori­ mässigt störst Riksarkivarien Ingvar Anderssons

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 72 Leif Gidlöf

fond - samannonseras numera för att nå största räckvidd än så. För svag vilja från arbetsgivarens möjliga verkan. Ett särskilt arkiwetenskapligt sti­ sida att skapa materiella förutsättningar i form av pendium har inrättats inom ramen för denna fond. lönad eller olönad tjänstledighet och/eller andra Hur stor vikt vetenskaplig erfarenhet tillmäts vid möjligheter att i tjänsten hålla kontakt med forsk­ nyrekrytering måste i det enskilda fallet givetvis ningsutvecklingen är ett annat argument som variera från obligatorisk till nästintill ovidkom­ ibland förs fram. Bakgrunden är givetvis också de mande beroende på arbetsuppgiften. Målet måste annorlunda sociala förutsättningar som de flesta av emellertid alltid vara att inom arkivsektorn som oss ställer upp i dag och som gör den traditionella helhet garantera en kompetens som möjliggör ak­ ”fritidsforskningen” mindre aktuell än tidigare. tiv utveckling av såväl arkivvetenskapen som den En tredje invändning av liknande karaktär är att levande forskningskontakten i övrigt. I annat fall arbetsgivaren inte alltid är tydlig nog när det gäller riskerar de grundläggande attityderna att påverkas att tala om hur forskningen konkret berör och pro­ i en negativ spiral, likaså delar av det internationella duktivt kan tillföras verksamheten. För den person­ kontaktnätet. liga motivationen måste forskningsinsatsen upple­ Publikationsmöjligheterna i såväl mer populari­ vas som relevant och efterfrågad. Att i denna me­ serande mening som för arkivvetenskapliga ända­ ning binda samman forskningens och arkivprofes­ mål har utan tvivel förbättrats åtskilligt på senare år. sionens behov är svår pedagogik. Detsamma gäller Riksarkivet har aktivt medverkat inte bara i det tra­ kopplingen mellan den långsiktigt kunskapsupp­ ditionella kunskapsutbytet på arkivområdet utan byggande och den mer situationsbetingade eller också inom ramen för nyare initiativ av mer allmän- tillämpade forskningen. Talet om forskningsan­ kulturell natur som t ex de svenska historiedagarna knytning måste emellertid alltid föras ner i verklig­ - en utåt nog så viktig profilfråga. Okat intresse för heten, följas upp och utvärderas. Frågan är om det seminarieverksamhet liksom externfinansierade inte också borde vara synligare i arkivutbildningen. projekt med vetenskaplig inriktning är på sitt sätt Många gånger finns säkert fog för ifrågasätt- andra trådar i samma väv. anden av arbetsgivarens om inte vilja så dock tyd­ I det stora hela är resultaten av dessa ansträng­ lighet och konsekvens, särskilt när resurserna av ningar trots allt hittills nedslående, om man där­ båda parter upplevs som otillräckliga redan för den med menar antal personer som varit beredda att löpande verksamheten. Att det dagliga trycket för satsa tid och engagemang på forskning av en karak­ den enskilde försvårar och ibland mentalt närmast tär som inte direkt hänger samman med den lö­ omöjliggör en förening av reguljär tjänst med pande verksamheten. Detta är en fråga inte bara om forskning, hindrar inte att det någon gång också tolkningen av produktionsuppdraget utan också kan vara fråga om den obotfärdiges förhinder. Värt om formerna för en aktiv personalutveckling. att begrunda kan vara hur forskningsbenägenheten påverkas av den ökade specialiseringen och risken Varför har vi inte nått längre? för identifikation med en allt mindre del av yrkes­ Upplevd brist på uppskattning i slutänden från ar­ området. Svaret är inte självklart. betsgivaren i form av löne- och karriärutveckling Faktorer i omvärlden kan ligga i hur forskningen framhålls ofta. Rent generellt uppfattar många ini­ från tid till annan betraktar och ställer krav på ar­ tiativet att byta jobb som ett mer realistiskt och ef­ kiven liksom i de forskarutbildades intresse att fektivt sätt att förändra sina arbetsvillkor än ut­ komma in och framför allt stanna kvar - klassiska veckling i anställningen - genom forskning eller på problem som känns väl igen. Det relativa löneläget annat sätt. och viljan att individualisera har säkert stor men Lönebildningens mekanismer, inte minst inom inte helt avgörande betydelse, så länge som ar­ kulturområdet, är givetvis en fråga med längre betsuppgifterna upplevs som tillräckligt motiver-

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 74 Var finns den forskande arkivarien?

ande. Forskningsinslagen i dessa måste då inte bara att detta kan vara en trendmässig utveckling. Detta tolereras av arbetsgivaren utan aktivt bejakas. Uni­ trots en påtagligt förbättrad information om möj­ versitet och högskolor, som för närvarande utveck­ ligheterna. las starkt, erbjuder en både materiellt och kvalita­ Ar några av de grundläggande problemen att tivt starkt konkurrerande arbetsmiljö på samma sätt söka i följande? som arkivbildande myndigheter, organisationer och företag. 1. svårigheten att i praktiken parallellt bedriva forskning och löpande verksamhet Sektorsforskning som politisk ambition 2. brist på sådan tydlighet hos arbetsgivaren som Under nittiotalet har arkivverket tillförts en andel upplevs ge forskningsuppgiften tillräcklig legitimi­ av de särskilda sektorsforskningsmedel som varit tet och relevans resultat av de forskningspolitiska propositionerna, 3. frågetecken kring forskningens meritvärde från det sena åttiotalet och framåt. En ny sådan samlad proposition är nu på gång till år 2000. Som Vore ett sätt att möta samtliga tre punkter att in­ underlag för denna krävs att universitet, högskolor rätta särskilda forskartjänster för ansökan och tids­ och forskningsråd formulerar tydliga forsknings­ begränsade förordnanden heltid under tjänstledig­ strategier, berörda sektorsmyndigheter (Riksarki­ het från ordinarie anställning - inte nödvändigtvis vet, Riksantikvarieämbetet, Statens kulturråd m fl) begränsade till redan anställda inom arkivverket? kunskapsstrategier - de senare rimligen något mer Att koppla en sådan eller likartad konstruktion till tillämpningsorienterade. HSFR har dessutom ännu de särskilda sektorsforskningsmedlen framstår som inte slutfört sitt regeringsuppdrag att granska naturligt. Därtill kunde undersökas förutsättning­ forskningen på kulturområdet. Preliminärt har man arna för viss delfinansiering via någon eller några uttryckt ambitioner att förflytta medelsfördel­ av de ”egna” fonderna, kanske också från annat håll. ningen från sektorsmyndigheterna till nyinrättade En i grunden närliggande lösning med delade forskningsråd, något som inte är okontroversiellt. tjänster mellan Riksarkivet/något landsarkiv och Man kan ha principiella synpunkter på dessa sty­ universitet/högskolor har diskuterats inom arkiv­ rande former för finansiering av egentligen grund­ verkets särskilda produktråd. En sådan modell är läggande myndighetsuppgifter. Samtidigt är det principiellt tilltalande men kanske svårare att få sta­ angeläget att ta vara på det uttalade politiska enga­ bil och långsiktig. Intresset från universitetssidan gemang som forskningspropositionerna innebär. torde inte minst ligga i det ökade behovet av hand­ En kunskapsstrategi - hur den nu kommer att se ut ledning av doktorander i ett läge med snävare tids- - bör ha ett verklighetsnära och operativt anslag. och finansieringsramar. Förhoppningsvis finns utrymme för kreativa funde­ En för många kanske väl okonventionell tanke ringar utöver en fortsatt finansiering av befintliga om arkivarien som integrerad del i ett externt forskningsinslag i verksamheten. De perspektiv som forskningsprojekt liksom i finansieringsupplägget uttrycks ovan bör beaktas i en sådan helhetsbild. för detta (”rent an archivist”) har diskuterats inom Stockholms Före tagsminnen men ännu inte kunnat Kan man inte tänka sig... prövas i större utsträckning. Även om utgångs­ Forskningsanknytningen har diskuterats i många punkten här är forskarens och hans behov av hand­ år, kanske framför allt inom det statliga arkivverket. fast service i form av källgenomgångar och annan Riksarkivets rådgivande nämnd för stimulans till research - som sålunda förutsätts inplanerad som forskning och högre arkivvetenskaplig utbildning en del av projektets totalkostnader - blir sido­ inom arkivverket har nyligen uttryckt starka be­ effekten även vid en sådan modell ökad kontakt kymmer över de få ansökningarna och oroat sig för med den aktiva forskningen.

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Leif Gidlöf

Ovanstående reflektioner grundas enbart på egna läggande för arkiven såväl som för museer och ve­ erfarenheter från skilda arkivmiljöer och har inte tenskapliga bibliotek. Den förtjänar att ständigt syftat till att ge någon skarpare kontur åt frågan än finnas på agendan. så. Säkert finns motbilder både av den faktiska verkligheten och i vilken mån den motsvarar da­ En fortsatt diskussion om arkivarien som forskare gens behov eller inte. Men problematiken är grund­ och forskaren som arkivarie vore välkommen.

76 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 JAN LINDROTH Relationer i upplösning Synpunkter på arkivariekåren och den akademiska forskningen

Diskussionsbehovet eftersom arkiwården till stor del motiveras just Tidig höst 1999 hade Riksarkivets rådgivande med forskningens långsiktiga behov av källmate­ nämnd att ta ställning till ansökningar om forsk­ rial. Självfallet har även gallringsverksamheten ningsmedel och forskning i tjänsten. Utsikterna att forskningsanknytning. Men den form av relationer få del av tillgängliga resurser kan inte betecknas som här skall ställas i centrum gäller arkivariernas som avskräckande små, tvärtom. I första hand av­ egen utbildning och vetenskapliga forskning, inte sågs, nu som tidigare år, att främja arkivtjänstemäns deras funktion som källmaterialberedare och -för­ vetenskapliga forskning och det nyetablerade äm­ medlare. Det handlar om arkivariekårens egen net arkiwetenskap. Vid motsvarande tillfällen tidi­ forskningsanknytning. gare har intresset varit blygsamt men inte alarme­ Närmare bestämt anmäler sig med en sådan in­ rande svagt. Denna gång finns det anledning att slå riktning frågor om arkivariekårens utbildningsnivå, på alarmtrumman; mycket få sökande hade mer forskningsintresse och vilja/möjlighet att bedriva påtaglig anknytning till arkivariekåren. Större var egen forskning eller aktivt följa andras. Frågor av inte forskningsintresset i denna numera ganska tal­ detta slag har många infallsvinklar och kan leda rika kår. mycket långt. Debattartiklar har förekommit men Denna erfarenhet aktualiserar behovet av en dis­ inte ofta och inte med utförligare meningsutbyte kussion om relationerna mellan arkivarierna och eller klargörande principdeklarationer som resul­ forskningen. Men relationerna måste något preci­ tat. Jag inskränker mig här till några synpunkter seras, eftersom de tar sig skilda former. Exempel­ och försök till lägesbeskrivningar på fri hand i för­ vis uppträder de genom arbetet med att ge service hoppning att fortsättning följer. åt forskare, som söker källmaterial för sina studier. Min genomgående tes är att arkivariekåren och Forskarservicen är naturligtvis av största betydelse, forskningen håller på att avlägsna sig från varandra.

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 77 Jan Lindroth

Tidigare broar förfaller, inga nya byggs - med den vilket illustrerar den traditionellt starka kopplingen gryende arkiwetenskapen som möjligt undantag. I mellan arkivarierna och historikerna. De som inte tesen ingår att relationernas pågående upplösning levde upp till behörighetskravet blev i princip obe­ är ett sent fenomen, sannolikt med 70-talet som det fordrade sin tid ut, för dem som infriade det stod avgörande gränsdecenniet. Dessförinnan var läget karriärdörren öppen. Det var en hård och från vissa tämligen konstant under hela 1900-talet med nära synpunkter betänklig regel - men naturligtvis utom­ relationer som kännetecken. ordentlig från forskningsanknytningens synpunkt. Det är möjligt att denna uppfattning är okontro­ Bland övriga förklaringar kan man peka på för­ versiell. Vad som återstår är i så fall att få den be­ ändringar i de forskarutbildades arbetsmarknad. kräftad genom systematiska studier som långsiktigt Med allmänt förbättrade möjligheter, exempelvis i följer arkivarieprofessionens utveckling. Det är en form av en utbyggd universitets- och högskolesek­ nog så angelägen uppgift, dessutom väl i linje med tor, får arkivverket en svårare konkurrenssituation. modern forskning om professioners etablering, so­ Därtill kommer det låga löneläget inom arkiv­ ciala sammansättning, genusperspektiv, yrkesmäs­ verket, i synnerhet i ingångsfasen. Här har å andra siga särdrag etc. Med säkerhet är den näraliggande sidan någon sänkning över tid knappast inträffat i värderingsfrågan inte okontroversiell. Den kan for­ relativa termer. Bristande materiell och mental sti­ muleras enkelt: behövs utbyggda relationer mellan mulans - i synnerhet efter behörighetskravets fall arkivariekåren (i första hand avses det statliga arkiv­ - är en viktig faktor. Ett mer eller mindre starkt verket) och forskningen (här avses den vetenskap­ krav på genomgången kurs i arkivkunskap/veten- liga, dvs professionella forskningen, inte t ex släkt­ skap spelar också roll i sammanhanget; vem vill som forskning) och med vilka argument kan behovet nybliven fil doktor sätta sig på skolbänken för underbyggas? grundutbildning i ett nytt ämne? De disputerade som redan har arkivutbildning i sin grundexamen Nuläge undgår problemet - men det är en minoritet. Till­ Av stor betydelse är forskarutbildningens och spetsat kan man säga att behörighetskravet har flyt­ forskningsintressets åldersfördelning inom arkiva­ tats över från forskarutbildning till arkivutbildning. riekåren. Man behöver inte en fullständig under­ För att återgå till åldersstrukturen i sig är fors­ sökning med exakta siffror för att kunna se grund­ karutbildningens ojämna fördelning naturligtvis il­ mönstret: den starka polariseringen. A ena sidan lavarslande, förutsatt att man ser sådan utbildning står kårens äldre del med gränssnittet lagt vid låt oss som en värdefull tillgång i arkivtjänsten. Den kom­ säga 1950. Många som är födda tidigare har en fors­ mer att medföra en nästan total avsaknad av fors­ karutbildning (lägst licentiatexamen). De som är karutbildade personer inom arkivverket inom gan­ 50-talister eller yngre har mer sällan sådan examen. ska kort tid. Vi är nu mitt inne i 30-talisternas ut- Endast någon enstaka av 60-talisterna med tillsvi­ marsch ur aktiv tjänst, därefter vidtar 40-talister- dareanställning är disputerad. Rekryteringen av nas. Inom ett femtontal år är de pensionerade, det forskarutbildade har alltså varit påfallande svag un­ utbildningsmässiga sambandet brutet. der senare år, likaså förekomsten av forskarutbild­ Men varför bara tala om formell forskarutbild­ ning genomförd parallellt med reguljär arkivtjänst. ning? Kan inte ett personligt forskningsintresse Varför har polariseringen blivit så stark? En rad inom arkivariekåren, ett vetenskapligt besjälat var­ tänkbara orsaker kan anföras. I särklass viktigast är dagsarbete och forskning på egna villkor under fri­ tveklöst det formella behörighetskravets fall under tiden vara fullgod kompensation? Tanken är vacker 1970-talet. Detta krav innebar som bekant att ar- och saknar inte exempel på förverkligande. Det kivarietjänst inom arkivverket förutsatte lägst licen­ finns förvisso arkivtjänstemän utan formell forskar­ tiatexamen i för tjänsten relevant ämne; i praktiken utbildning, som har intresse för forskning och om­ hade den stora majoriteten valt kärnämnet historia, sätter det i studier presenterade i artikel- och upp-

?» ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Relationer i upplösning

satsform, som handböcker och på andra sätt. Men nen inom kåren tenderat att bestå av att samma per­ alltmer pressande arbetsförhållanden ger allt min­ soner upprepar samma saker vid samma typ av sam­ dre utrymme för sådana insatser i tjänsten samtidigt mankomster. En förutsättningslös arkiwetenskap- som även fritidsforskningen får allt svårare att hålla lig forskning kan fungera som välgörande motvikt. ställningarna. Hur som helst, arkivvetenskapens etablering som Till sådana praktiska hinder kommer att en for­ eget forskningsområde innebär en statushöjning mell forskarutbildning svårligen kan ersättas på för en forskning som pågått länge. Ursprungligen detta sätt. Vissa värden går förlorade som knyter sig dominerade arkiv- och administrationshistoriska till egen långvarig forskning i en vetenskaplig miljö studier. Senare har den nya informationsteknologin som arkivverket inte kan tillhandahålla. Det är för och dess konsekvenser alltmer fokuserats. Forsk­ övrigt svårt nog att upprätthålla vetenskaplig pro- ningsfrontens breddning med arkiwetenskapen fessionalitet och externa forskarkontakter för arkiv- borde tillsammans med arkivariekårens numerära arier som har den inträdesbiljett till forskarsam­ ökning ha lett till starkare forskningsanknytning, hället som en fullständig utbildning utgör. allt annat lika. Det är ett lika givet som väsentligt En yttring av det svagare sambandet mellan konstaterande att så inte tycks ha skett. arkivariekåren och forskningen är senare års svårig­ Relationerna mellan arkivariekåren och forsk­ heter vid tillsättning av chefstjänster. Här har mot­ ningen (universitets- och högskolevärlden) skulle svarigheten till det gamla behörighetskravet levt också kunna bedömas utifrån personutbytet. I vil­ kvar i uttunnad form. Antalet sökande är inte stort, ken utsträckning inträffar övergångar mellan de två ”dispensförfarande” har fått tillgripas och blir kan­ sektorerna? Många övergångar tyder rimligen på ske vanligt i framtiden. An sannolikare är väl att nära relationer och vice versa. På senare år, låt oss krav och önskemål på detta område får falla. säga de senaste fem, har inte många bytt huvud­ En fråga av intresse i detta sammanhang som inte arbetsgivare och gått mellan arkiwerket och uni­ har uppmärksammats tillräckligt är den nuvarande versitets- och högskolevärlden. Skall man söka fast­ arkivariekårens vetenskapliga verksamhet. Det är ställa en tendens, blir nog slutsatsen att klyftan i inte lätt att precisera vad den innefattar. Tydligaste detta avseende ökat. Men utsträcks perspektivet mått är volymen av vetenskapliga skrifter. Hur stor bakåt till det senaste kvartsseklet, finns flera exem­ är den? lyder den på ett - trots allt - betydande pel på personer en bit upp i karriären som gått från samband mellan arkivariekåren och forskningen? arkiwerket till forskningen, däremot sällan eller Ett problem vid en uppskattning av arkivarie­ aldrig den motsatta vägen. Relationerna skulle kårens forskningsanknytning är den oskarpa grän­ kunna belysas ytterligare, exempelvis i form av sen mellan regelrätt vetenskaplig forskning och arkivtjänstemäns deltagande vid akademiska för­ FoU-verksamhet. Att här försöka precisera skillna­ rättningar (disputationer, sakkunniguppdrag mm). den skulle leda alltför långt - och vålla svårigheter. Att bilda sig en uppfattning om sådana engage­ Klart tycks vara att åtskillig ”forskning” snarare är mang över tid är inte lätt. Mitt intryck är att sam­ att beteckna som utredningsarbete och annan akti­ röret nu är begränsat och går mot en minskning. vitet inom den löpande tjänstens ram. Samtidigt Traditionellt har man framhållit att arkivariernas finns här en potential att utvidga sådant till att mer och forskarnas intressen möts i gallringen. Det har förutsättningslöst belysa principiella frågor och - med smärre variationer - uttryckts så att arki- problem. Generellt har arkivsektorn enligt min varierna är den framtida forskningens ombud i nu­ mening haft svårigheter att låta sig studeras ovan­ tid. Detta låter vackert och tyder på varaktig sam­ för det praktiska verksamhetsplanet. De principi­ verkan inom detta viktiga område. I vissa länder har ella grepp och generaliserande försök som känne­ funnits permanenta, mångsidigt sammansatta gall- tecknar vetenskapligt värdefull forskning har allt­ ringskommittéer. I Sverige och andra länder har för ofta uteblivit. Parallellt härmed har diskussio­ forskningen kopplats in vid behov, medverkat som

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 79 Jan Lindroth

remissinstanser. Även denna mötesplats kan alltså men det har också haft sitt pris, som blivit onödigt spegla relationerna och är ett direkt bevis på att högt. forskningens synpunkter kan ha betydelse för Utgångspunkten i detta debattinlägg är arkiv­ arkivverksamheten. Hur ter sig gallringsrelatio- sektorn, tesen att relationerna, sedda från detta nerna nu? Jag har intrycket att forskningen i min­ håll, uttunnats. Men i princip kan läget vara det dre utsträckning medverkar nu än förr. Är intrycket motsatta, om man tar den akademiska forskningen berättigat har vi även här en potentiell sektor för som utgångspunkt. Exempelvis skulle det kunna överbryggande relationer som minskar i betydelse. tänkas att forskarna närmar sig arkiven i samma takt Tidigare sammanfattades vissa statliga institutio­ som arkivarierna drar sig ifrån forskningen, vilket ner under beteckningen ”de lärda verken”. Det skulle ge ett oförändrat avstånd. Finns det anled­ gällde sådana inom arkiv, bibliotek, fornminnes- ning tro att så är fallet? vård m m. Innebörden i detta numera lågfrekventa Jag menar att det mesta talar för att även fors­ begrepp var kanske inte helt klar. Det förutsatte karna minskat sin närvaro på den gemensamma dock ett betydande mått av inte bara kunskaper plattformen, dvs bidragit till pågående relations- (”lärdom”) utan även egen forskningsverksamhet upplösning. Ett skäl ligger i den på sistone starka och forskningskontakter. De ledande arkivinstituti­ förskjutningen i riktning mot modern- och sam­ onerna var självklara inslag i lärda verkssektorn. tidshistoria, vilket sannolikt minskar arkivmateria­ Ännu när Riksarkivets depåbyrå tillkom i samband lets betydelse. Vidare har intresset för teorianknyt­ med 1989 års omorganisation, anknöts till lärda ning, begreppsanalys m m minskat utrymmet för verksbegreppet. Bakom anknytningen fanns en arkivbaserad empiri och klassisk källkritik. I univer­ pogrammatisk strävan efter att markera vikten av sitetsundervisningen är arkivkunskap och arkiv­ forskningsanknytning och långsiktig kunskaps­ forskning inte prioriterade inslag, även om de fö­ uppbyggnad. I linje med detta låg behovet av ett rekommer. Mitt intryck som seminarieledare m m begrepp som kunde symbolisera forskningsanknyt­ är att det avancerade intresset för arkivfrågor säl­ ningen. lan kommer till synes och gissningsvis stod högre Något bör även sägas om det internationella per­ förr (något andra bättre kan bedöma men som ex­ spektivet. Hur förhåller sig det svenska arkivverket empelvis underbyggs av innehållet i Historisk till motsvarande inrättningar i jämförbara länder? tidskrift). Slutligen är tendensen i yrkeslivet en För egen del minns jag med särskild skärpa ett be­ fortgående specialisering, vilket talar för renodlade sök kring 1980 i ett stort tyskt stadsarkiv; här var yrkesområden och ökande svårigheter att hålla den entydiga förväntningen på en arkivarie att kombinationer vid liv. Sammantaget stöder detta kombinera arkivtjänsten med egen historisk forsk­ uppfattningen att även forskningen bidrar till ett ning och denna attityd ansågs generell för likartade ökat avstånd. institutioner. Länge stod Danmark som föredöme för den som sökte goda exempel på arkivariekårens Behöver arkivariekåren forskningsanknytning? forskningsanknytning; här förekom möjlighet eller Det kan ligga nära till hands att ta för givet att skyldighet att under en inte obetydlig del av tjänste­ forskningsanknytning är något positivt. Frestelsen tiden syssla med egen forskning. I övriga Europa är infinner sig att hemfalla åt ett traditionellt tän­ sannolikt den genomsnittliga forskningsanknyt­ kande, att sentimentalt erinra om äldre arkivarie- ningen starkare än i Sverige, där man tidigt enga­ generationers vetenskapliga mödor i lärda verks­ gerade sig i avancerad fältverksamhet och anpass­ tankens väl upptrampade fotspår. Till bilden hör att ning till informationsteknologiens nya media-pro­ ”vetenskaplig forskning” kan ses som något i sig blematik - på bekostnad av annan verksamhet. statusmättat. Men det kan också vara frestande att Detta strategival har haft mycket som talar för sig radikalt avvisa forskningsanknytningen som en för­ legad företeelse, förr möjlig att förverkliga men

80 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Relationer i upplösning

orealistisk i en tid med mer avancerad professiona­ kivmaterial som konsulterats men avvisats. Här har lisering, specialisering och allmänt ökande arbets­ vi alltså ett värde omedelbart relaterat till den egna belastning. forskningsprocessen, förslagsvis betecknat som Två vitt skilda uppfattningar kan alltså skisseras, arkivmaterialkännedom. som båda förekommer i realiteten. Att de är förde­ lade under påverkan av den egna personliga situa­ 2. Det är en truism att påpeka att egen forskning tionen är naturligt; den som själv har forskarutbild­ ger forskningserfarenheter. Att själv genomgå de ning och forskningsintresse ideologiserar och idea­ skilda stadierna i forskningsprocessen innebär en liserar gärna värdet av detta, den som är utan ser inifrån upplevd erfarenhet av forskningens möjlig­ lättare med skepsis på forskningsanknytningens be­ heter och svårigheter. Det kan exempelvis gälla tydelse. En varning för självlegitimerande uppfatt­ upplevelsen av att stå på andra sidan disken i en ningar är alltså på sin plats. Den enskilda individen arkivinstitution, att med andra ord spela kundens i kan bara värja sig genom att eftersträva största möj­ stället för expeditens roll i forskarservicen. Det kan liga objektivitet. också gälla förståelsen för källmaterialets veten­ Det finns anledning att införa ännu en distinktion skapliga värde, samspelet mellan skilda källtyper, i resonemanget. Forskningsanknytningens värde kan arkivförlusternas och gallringsverksamhetens in­ dels ses från den individuella arkivariens synpunkt, verkan på resultaten och mycket annat. Dessa er­ dels från hela arkivinstitutionens eller arkivverkets. farenheter har en transfereffekt, dvs de går vida Det är inte svårt att komma fram till att individen utöver det aktuella studiet. Inom forskarutbild­ mycket väl kan undvara denna anknytning, något ningen tillkommer betydande mått av teoretisk och som accentueras av den specialisering som håller på metodisk skolning, demonstrerad bl a vid kontinu­ att växa fram. Men hur blir bedömningen om det gäl­ erlig seminarieverksamhet. Detta ger sammantaget ler arkivinstitutionen eller arkivverket som helhet? vad som kan betecknas somforskningskännedom. Uppfattningen att forskningsanknytningen - allt annat lika - innebär ett plus kan väl de flesta accep­ 3. Egen forskning ger också kunskap om andras tera. Men är det fråga om ett verkligt substantiellt forskning. Direkt sker det genom att forsknings­ värde, om en tillgång som närmar sig vad man bru­ läget inom det egna studieområdet måste inhämtas kar beteckna som ”omistlig”? Denna avgörande och ställning tas till tidigare insatser. Inom forskar­ fråga har inte diskuterats tillräckligt. Framför allt utbildningen tillkommer inläsning av vetenskaplig saknas precisering och konkretisering. Att så är fal­ litteratur både med och utan anknytning till det let förstår man lätt vid ett eget försök att argumen­ egna specialområdet. Historiografiska översikter tera för forskningsanknytningens substantiella värde liksom överväganden om olika forskningsriktnin­ (andra får argumentera emot). Schablonartade for­ gar ingår. Med andra ord uppnås på detta sätt både muleringar infinner sig lätt, men det är svårt att fördjupning och bredd i vad som kan sammanfat­ åskådliggöra vad som ligger bakom? Jag gör här ett tas som vetenskaplig litteraturkännedom. tappert försök i form av några punkter, som i första hand siktar in sig på forskarutbildningens positiva 4. Vidare leder egen forskning, i varje fall om den effekter: är omfattande, till kontakter med en rad andra fors­ kare. I princip kan man visserligen föreställa sig i. Egen forskning ger djup kunskap om det arki- möjligheten av ”den forskande eremiten”. Men i valiska källmaterial man använder. Arkivanvänd­ praktiken är en större, isolerad forskningsinsats ningen varierar i omfattning och intensitet bero­ både osannolik och oönskad. Tvärtom har kontakt­ ende på studieobjekt. Normalt bygger en doktors­ volymen och -potentialen ökat markant sedan tidi­ avhandling på åtskilligt arkivmaterial, som blivit gare, bl a genom informationsteknologins nya föremål för noggrann analys. Därtill kommer ar­ faciliteter, systemet med nätverksgrupperingar och

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 8l Jan Lindroth

de alltfler personsammankomsterna (seminarier, lationer innebära? Ingen vet. Men utvecklingen går konferenser, kongresser, work shops m m). Värdet i den riktningen att verkligheten kommer att ge av informations- och erfarenhetsutbyte denna per­ svaret - och det blir knappast positivt. sonliga väg kan inte förnekas. Man skulle kunna beteckna denna effekt somforskarkännedom. Vad kan göras? Accepteras behovet av forskningsanknytning, blir 5. Vidare kan man ta fasta på de erfarenheter som frågan vad som kan göras för att säkra och stärka vinns vid genomförandet av en större självständig den för framtiden. Vilka åtgärder står till buds? Är undersökning från början till slut. Förmågan att de resurskrävande och är man i så fall beredd att på renodla ett område utifrån given problematik, kon­ ansvarigt håll satsa behövliga resurser? Eller är ett struera grundritningarna, åstadkomma relevanta fatalistiskt synsätt, laissez-faire-strategin, försvarlig? delstudier, sammanfatta resultat och publicera hel­ Först något om den sistnämnda strategin, som heten överskådligt kan ses som en träning för bör diskuteras seriöst. En argumentation för den utrednings- och projektarbete, inte minst sådant av bygger på förhoppningen om självreglering. Kon­ större omfattning. Det vore enfaldigt att påstå att kret skulle det innebära att lämpliga, forskar- dessa erfarenheter inte kan vinnas på annat sätt och utbildade personer under nuvarande förutsätt­ det vore övermaga att se egen forskning som kung­ ningar spontant söker sig till arkivverket, att frågan svägen till avancerad utredningsverksamhet. Men om deras utbildning i arkiwetenskap löser sig och kvar står att forskning är ett sätt att utveckla förmå­ att vederbörande stannar kvar inom arkivprofes­ gan och ge projekt- och utredningskännedom. sionen. Det skulle också kunna innebära att icke forskarutbildade arkivtjänstemän lika spontant be­ Det är knappast möjligt att övertygande argumen­ stämmer sig för att forskarutbilda sig eller bedriva tera för att någon av dessa punkter skulle vara vik­ ungefär motsvarande forskning. Sannolikheten för tigast. Dessutom gör inte uppräkningen anspråk på en sådan utveckling framstår inte som stor. att vara fullständig och systematiken kan utformas Tvärtom, vad som hänt sedan behörighetsreglerna annorlunda. För egen del vill jag ändå rikta upp­ eliminerades pekar på motsatsen. Det är svårt att se märksamheten åt ett särskilt håll: värdet av de per­ vad i framtiden som skulle kunna ändra trenden. sonliga forskarkontakterna (punkt 4). De ger en Möjligheten att doktorera inom arkiwetenskap inblick i pågående forskning, underlättar kontakter innebär något nytt. Men det finns inga tecken på i tjänsteärenden, förstärker arkivverkets förbindel­ att den kommer att betyda mycket utan att kom­ ser med den kanske viktigaste avnämarsektorn och pletteras med positiva åtgärder. ökar slagkraften i forskarservicen. De positiva åtgärder man kan tänka sig ligger Ar dessa effekter av egen forskning sammantagna enligt min mening övervägande på det materiella av sådant värde att de motiverar fortsatt forsknings­ planet. Den tiden är förbi, då yrkestradition, status, anknytning? Närmar de sig en status av ”omistlig­ forskarhåg, ohejdbart sanningssökande och andra het”? Mitt eget svar blir jakande. Ett allmänt skäl ickemateriella faktorer hade avgörande betydelse. är att forskningens betydelse generellt kommer att Närmare bestämt handlar det framför allt om tid öka i ett framtida kunskapssamhälle, att omvänt de och pengar. Men till det kommer något mindre myndigheter, organisationer och företag som sak­ materiellt, låt vara att det kan manifestera sig i ma­ nar forskningskompetens och väl utbyggda forskar­ teriell resurssatsning, nämligen attityder. Ett reso­ kontakter på skilda sätt riskerar att bli lidande. Ett nemang om åtgärder kretsar lämpligen just kring mer specifikt skäl ligger i värdet av att arkivverkets tid, pengar och attityder. kontakter med den akademiska sektorn kontinuer­ Tidigare förekom det alltså att arkivtjänstemän ligt hålls levande och kan leda till initiativ och sam­ åstadkom avhandlingar på fritiden. Som belägg på arbete på en rad områden. Vad skulle upplösta re­ det påståendet kan man erinra om att fyra tjänste-

82 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Relationer i upplösning

män vid Riksarkivet disputerade i historia vårtermi­ den har varit att det ”idealistiska” alternativet med nen 1974, huvudsakligen efter ”fritidsforskning”. fritidsforskning är otillräckligt. Frågan är nu om Det kan inte tillskrivas behörighetskravet, eftersom detta räcker. Jag tror inte det. De krafter som för­ samtliga redan avlagt licentiatexamen. Man anar i svårar forskningsanknytningen är så starka att ba­ stället en attitydfaktor, en situation då lärdaverks- sen, tillförsäkrad tid utan ekonomiska förluster, traditionen och därmed forskartanken hade livs­ behöver tryfferas med attraktiva inslag. Hit hör kraft. Senare erfarenhet visar att denna ”idealis­ forskarutbildning som grund för högre lön, ett tiska” väg förlorat i popularitet, fritidsforsknings- starkt önskemål om forskarutbildning vid tillsätt­ alternativet representeras ännu av ett fåtal men har ning av högre tjänster och en allmänt positivare at­ inte framtiden för sig. tityd till personalens forskningsverksamhet. Tid för forskning i tjänsten eller tjänstledighet De två första punkterna skulle kunna kommen­ för forskning med ersättning för inkomstbortfallet teras i detalj med preciseringar av lönepåslagens måste alltså åstadkommas, givetvis efter prövning storlek, vilka typer av tjänster som skulle omfattas av förutsättningarna. Ett problem är den långa tid mm. Men här är det principen som är viktig, inte som krävs för forskarutbildning, varken mer eller detaljerna. Principen innebär att forskningsanknyt­ mindre än fyra i förväg finansierade helår enligt de ningen har ett värde och att man som arbetsgivare nya bestämmelserna. Omvänt kan det ses som en är beredd att betala för det. Tidigare situation kan fördel att just denna period måste hållas. Det möj­ tolkas så att arbetsgivaren i praktiken profiterade på liggör god planering (förutsatt att man på univer- arkivtjänstemäns fritidsforskning. sitetshåll inte, som tidigare, låter ambitionerna växa Attitydfrågan är svårare att hantera, då den leder i strid med gällande intentioner och bestämmelser). in på ett mindre konkret, mera svårfångat område. Priset för forskningstiden kan antingen betalas Det handlar om signaler, om uppmärksamhet eller internt av arkivverket eller externt exempelvis av frånvaro av uppmärksamhet, om värderingar av vad universitet/högskolor, forskningsråd och fonder. som är viktigt och inte viktigt. Ett exempel: När Det kan även bli aktuellt med en kombination. För Ingvar Andersson som riksarkivarie i sina till arkivverket uppstår frågan om man är beredd att Kungl. Maj:t ställda utlåtanden vid tjänstetillsätt­ betala tillräckligt mycket forskningstid för att det ningar gjorde en minutiös genomgång av de sökan­ skall leda fram till doktorsavhandling. Att det här des vetenskapliga produktion, signalerades därmed gäller avsevärda uppoffringar står omedelbart klart, att den hade ett betydande värde. Senare avtog likaså att konkurrensen om både interna och ex­ detta värde. Ett egocentriskt exempel: min egen terna medel är hård. forskning efter att som nybliven licentiat ha börjat Även forskningsinsatser utan inriktning på for­ i Riksarkivet 1967 och fram till 1992 ser jag som mell examen är givetvis av värde. Den arkivtjänste­ från arkivkarriärsynpunkt betydelselös; redan en man som vill fördjupa sig i något arkiv- eller his- bråkdel av nedlagd forskningstid hade förräntat sig torievetenskapligt problem och bedöms ha förut­ bättre som extrainsatser inom arkivsektorn (arkiv­ sättningar för uppgiften borde få tillfälle till detta. karriären) och/eller som extraknäck (privateko­ Det är då angeläget att forskningen inte bedrivs nomin). isolerat utan anknyts till sådan som pågår på andra Attitydfrågan står alltså i samband med de mer håll. Både odisputerade och disputerade arkivarier materiella frågorna. Finns det tydliga materiella kan vara aktuella för sådant stöd. I det förra fallet fördelar med egen forskning, påverkas ofrånkom­ gäller det kompetenshöjning, i det senare upprätt­ ligen inställningen. Om exempelvis högre tjänster hållande av redan vunnen kompetens. Publicering inom arkivverket förutsätter forskarexamen, kan av vunna resultat är en självklarhet. det inte gärna undgå att påverka inställningen i Så långt har resonemanget gällt forskningsan­ arkivariekåren. Motsvarande gäller om man kan se knytningens villkor i termer av betald tid. Bakgrun­ en koppling mellan en utförd större forskningsin-

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 83 Jan Lindroth

sats och utfallet vid den individuella lönesätt­ verket och/eller en forskningsorienterad special­ ningen. Viktiga signaler framgår även genom löne­ tjänst inom varje landsarkiv. nivån mellan skilda grupper och enheter. Mitt in­ Det skulle föra alltför långt att diskutera vad en tryck är att lönesättningen inte tyder på att forskar­ sådan lösning kan innebära mera konkret. Här är utbildning och andra, större forskningsinsatser det nog att ha den i åtanke. Fördelen vore att arkiv­ premieras. Lönenivån vid Riksarkivets mest forsk- verket på detta sätt skulle kunna tillförsäkra sig en ningsmeriterade byrå är förhållandevis låg. fast forskningsanknytning av önskvärd omfattning. Bakom dessa resonemang ligger föreställningen Samtidigt blir signalen lätt att anknytningen där­ att i princip hela arkivariekåren svarar för forsk­ med en gång för alla är uppnådd. Enligt min me­ ningsanknytningen. Det betyder inte att alla gör ning innebär denna lösning något av en kapitula­ det i praktiken men ett så stort antal att anknyt­ tion, en nödlösning, som visar att arkivariekåren ningen får rimlig omfattning. Föreställningen byg­ inte av egen kraft kan upprätthålla tillräcklig veten­ ger på att forskningskompetensen och -intresset är skaplig kompetens. Dessutom är denna kompetens integrerad med den övriga arkivtjänsten. Man kan av sådan natur att den gör bäst nytta fördelad på tala om en integrationsstrategi. Den är inte själv­ flera. klar. Bortsett från laissez-fairestrategin kan man Det finns alltså anledning att i första hand slå vakt lansera en tredje: specialiseringsstrategin. om integrationsstrategin. Den bottnar i arkivarie­ Yrkeslivet har utvecklats alltmer i riktning mot kårens traditioner och utgör en viktig del i vad som långtgående specialisering. Professioner finförde­ kan upplevas som arkivverkets och arkivariekårens las, ansvarsområden smalnar av och fördjupas. Inom kärna. Samtidigt harmonierar den väl med det arkivverket har specialistkompetens med ty åtföl­ framtida samhälle där forskning och långsiktig jande tjänster gjort sig gällande inom områden som kunskapsuppbyggnad kommer att få ett växande administration, teknik, information/publicering och utrymme. Men det räcker inte med ett vaktslående juridik. Till samma tendens hör tanken på en tudel­ i princip. Utan goda materiella villkor och positiva ning av arkivarieyrket. I linje med denna utveckling attityder i praktiken kommer upplösningen av re­ kan man framföra alternativet att tillgodose forsk­ lationerna ohjälpligt att fortsätta. Att återupprätta ningsanknytningen genom en specialistfunktion, dem är snarare fråga om generationer än om år. exempelvis ett forskningssekretariat inom arkiv­

84 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Recension

Pâ spaning efter en vetenskap

Börje Justrell: What Is This Thing We Call Bakgrunden ges i introduktionskapitlets två avdel­ Archival Science? A report on an international ningar ”Why a Study” och ”Defining the Problem” survey. Skrifter utgivna av Riksarkivet 11. Justrell framhåller här den framväxande arkiv­ Sthlm 1999. ISSN 1402-4705, ISBN 91- utbildningen, nivåhöjningen och den gradvisa ins­ 88366-44-8 titutionaliseringen av arkivvetenskapen som en Vad är egentligen arkiwetenskap? Denna grundläg­ självständig disciplin vid olika lärosäten som ett gande fråga analyserar arkivrådet Börje Justrell i en motiv för att diskutera arkiwetenskap. Andra lig­ nyutgiven skrift som Riksarkivet givit ut. Torbjörn ger i den förändring som samhällsutvecklingen Kjölstad, forskningsdirektör vid Mitthögskolan, recen­ implicerar hos professionen och verksamhetsfältet. serar skriften och för i samband härmed ett principiellt Vidare noterar han att vissa betydelsefulla steg har resonemang kring det problemområde skriften berör. tagits för att öppna för en arkivteoretisk diskussion i Sverige och hänvisar bl a till de två konferenserna Den omedelbara bakgrunden till denna artikel är i Stockholm ”The Principle of Provenance” (1994) Börje Justrells rapport/studie ”What Is This Thing och ”The Concept of Records” (1996). Därefter kon­ We Call Archival Science? A report on an internatio­ staterar han: nal survey”. Ursprungligen var det tänkt att jag skulle göra en vanlig anmälan av boken. Min egen an obvious starting point for further Swedish research uppfattning om hur man kan komma till rätta med in archival science is to methodically widen the natio­ de problem som behandlas i studien ligger emeller­ nal perspective and to try to find out which questions tid så långt från Justrells att jag fann det bättre att are discussed, where and why. The sources for this kind göra studien eller rapporten till utgångspunkt för of information are not that evident, or at least were not ett mer principiellt resonemang om hur spaningen so in the first part of the 1990’5. The Swedish Council efter detta undflyende fenomen som kallas arkiv­ for Planning and Coordination of Research therefore vetenskap (möjligen arkiv- och informationsve ten­ in 1995 decided to finance a research project at the skap) kan bedrivas. University of Stocholm (Department of History) En starkt bidragande orsak till att jag valt denna called ’Archival Science. An International Overview’. väg är de många oklarheter som omgärdar syftet The project, carried out by myself, has resulted in med studien och därmed också de metodiska grep­ seminars both in Sweden and abroad, and in some pen. Förhållandet mellan studien/rapporten och articles. The present work is the main study of the den enkätundersökning som bildar det huvudsak­ project. liga empiriska underlaget framgår heller inte med någon större tydlighet. Över huvud verkar det som Här ligger alltså incitamentet till den enkätunder­ om författaren inte kunnat bestämma sig för om det sökning som spelar så stor roll i det överordnade är en rapport kring en internationell enkätunder­ projektet och för den föreliggande rapporten som sökning eller en (vetenskaplig) studie. Jag tror att också utgör detta projekts huvudstudie. Man kan förutsättningarna och syftet med det ursprungliga säga att enkätundersökningen till väsentlig del är projektet hindrat Justrell från att ta det avgörande projektet och studien: To get necessary background steget över till ett annat slags undersökning - den information, the survey has been completed with additi­ som titel och ambitioner antyder men som metod onal data from litterature and periodicals. och empiri inte räcker till för.

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 85 Rœnxn

En svårighet med undersökningar av det slag som arkivvetenskapliga teori- och metodgrunden pågår Justrell genomfört är det långa tidsspannet mellan året runt vill jag påstå i för närvarande C- och D- initiering och slutförande. Det tvingar författaren seminarierna och har så gjort länge och perspekti­ att komma i kapp utvecklingen som ju sällan står vet blir snett om man enbart hänvisar till ett par stilla och som oftast innebär ett reviderat ställ­ internationella konferenser som tecken på intres­ ningstagande både till motiven för undersökningen set för teoridiskussionen. och undersökningens fortsatta relevans för det den Summan av dessa anmärkningar är att premisser­ skall belysa. Man kan säga att Justrell försöker nå­ na för 1995 års projekt inte framstår som så själv­ got sådant genom en rask uppsummering av vad klara som de kan synas - trots författarens lilla som hänt under 1990-talet både som en preliminär brasklapp om att källorna för den slags information till projektet och en efterhandskommentar till den han söker inte är så uppenbara eller i varje fall inte fortsatta utvecklingen. Den är en aning förbryl­ var det under 1990-talets första del - vare sig nu i lande i båda avseendena. efterhand eller ens då projektet startades. Fyra in­ Med en något flytande tidsbestämning bakåt an­ formationskällor har för hela 1990-talet stått till ger Justrell att tre terminers studier i arkiwetens- buds: kongress- och konferensmaterialet, litteratu­ kap (A-C) i dag är möjliga. Det har ju varit ett fak­ ren i böcker och tidskrifter, kursplaner och littera­ tum sedan början av 1990-talet både i Stockholm turlistor tillsammans med förteckningar i mer eller och vid Mitthögskolan. Redan detta förhållande mindre fullständigt skick över seminarieuppsatser har gjort det nödvändigt och även initierat ”a wider och, slutligen, det ständigt expanderande Internet. and more structured and explicit theoretical base Men det medges att skillnaden är stor i fråga om for the future development of these programmes” tillgängligheten till Internet i dag och för bara för att använda författarens egna ord, långt tidigare några år sedan. än det par sista åren som Justrell anger. Åtminstone Poängen är emellertid att ingen i dag eller för C-kursen vid Mitthögskolan har från första början fem eller tio år sedan skulle ge sig på någon forsk­ till allra största delen ägnats arkivvetenskaplig teori ningsuppgift av större omfattning utan att göra ett och metod av två enkla skäl: dels de allmänna rikt­ svep över den internationella och nationella forsk­ linjerna för C-kurser i Sverige, dels nödvändighe­ ningsfronten. Detta är naturligtvis författaren ten av att på denna nivå diskutera den vetenskaps- medveten om, likaså att kunskapen om vilka forsk­ teoretiska grundvalen för ett ”nytt”, flervetenskap- ningsfrågor som står och stod på den internatio­ ligt och praxisorienterat ämne. nella dagordningen inte var så dålig i Sverige, sna­ Vidare skriver författaren att nästa steg är att ut­ rare tvärtom på grund av omfattningen och inten­ veckla program för magister- och doktorsexamina. siteten av det svenska engagemanget i det interna­ Åtminstone vad gäller magisterexamen är den in­ tionella arbetet där Justrell själv varit en flitig del­ rättad både i Stockholm och vid Mitthögskolan tagare. De svenska delegationerna till exempelvis från och med 1997. För Mitthögskolans del utar­ ICAs världskongresser har så vitt jag kan påminna betades ett program i slutet av 1996 som sedan prö­ mig varit bland de största. Förutom Justrell har vades och godkändes året därpå av Högskoleverket Anna Christina Ulfsparre, Claes Gränström, Björn och genomfördes för första gången läsåret 1998/99. Lindh, m fl m fl genom arten av sina uppdrag i Eftersom studien slutfördes i december 1998 hade framför allt ICAs olika sektioner tagit hem aktuali- det varit lätt att kontrollera dessa uppgifter, men teterna och därmed uppfyllt det gamla talesättet huvudsaken är ändå inte felaktigheten i sig själv wenn Jemand eine Reise tutso kann er was erzählen. utan frånvaron över huvud av referenser till och undersökning av kursplaner och kurslitteratur som Syftet med studien/rapporten anges på följande är ett centralt källmaterial i detta slags undersök­ sätt: ”to capture the situation and direction of ningar. Den långsiktiga uppbyggnaden av den archival science outside Sweden”, förtydligat till

86 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Recension

frågeställningen: ”what is archival science about, avslutande kapitlet ”Conclusions” under rubriken and how are the education and training of archivists ”further research”. handled?” En ytterligare markering görs genom Det är inte lätt att i detta urskilja vare sig syfte avsikten ”to analyse the substance of archival sci­ eller metod, vilken forskning som åsyftas och vil­ ence” genom att få följande frågor besvarade:”do ket problem som skall lösas. Fortsatt forskning kan countries round the world recognize archival sci­ faktiskt betyda tre saker i detta sammanhang: ence as an academic discipline?” och, om så är fal­ Justrells kommande avhandling, fortsatt forskning let, ”how is it defined and demarcated towards kring arkivvetenskapen i dess olika dimensioner other disciplines ?” och uppenbarelser, fortsatt forskning kring profes­ Undersökningen är också ”a prepatory study for sionaliseringsprocessen. Det problem som skall lö­ a Ph.D. dissertation in archival science”, men till­ sas kan följaktligen också innebära tre saker: det fogar författaren, ”the preparatory element makes problem avhandlingen är tänkt att behandla, pro­ it more urgent to raise questions than to answer blemet med arkivvetenskapens ställning, riktning them, and, furthermore, a limitation of the scope och innehåll/kärna, problemet med professiona­ of the study is necessary because of fragilities in the liseringen. replies to the questionnaire used as the main Jag har tolkat det som så, att den yttersta bak­ source. I have therefore chosen to make it a so grunden är professionaliseringsprocessen och att called ’base line study’, in other words a platform Justrells kommande avhandling avser att behandla for further research rather than an attempt to solve den ur någon synvinkel, dock inte närmare angiven. the problem”. För att komma vidare i den förberedande proces­ Detta kompliceras ytterligare av att tillväga­ sen har Justrell ansett det lämpligt eller nödvändigt gångssättet med avseende på enkätundersökningen att få en uppfattning om arkivvetenskapens ställ­ motiveras på ett sätt som visar på ännu ett syfte: ”1 ning, innehåll och kärna. Medlet har blivit en en­ consider the development of archival science to be kätundersökning (som egentligen tillkommit för a part of the professionalization process of archives annat ändamål) som konstruerats med professio- management. Knowledge of how this process has naliseringsaspekten för ögonen. Detta har lett till proceeded in different countries can only to a ett behov av jämförbara, kvantitativa data på natio­ limited extent be gained from archival literature nell nivå ur ett övernationellt perspektiv. Det rör and periodicals published by archival institutions sig alltså om egenskaper hos data, medan det helt and associations composed of persons or corporate saknas en diskussion om vilka data som behövs för bodies interested in records and archives. In fact, att belysa arkivvetenskapens ställning och utveck­ these archival literature and periodicals are nor­ ling som ett led i eller instrument för professiona­ mally integrated parts of the process itself. What is liseringsprocessen. Enkätens frågor och adressater needed for a study like this is comparable data on a får ge svaret på denna metodiskt avgörande fråga national level taken from a super-national pers­ som hade behövt en långt grundligare belysning än pective”. den i mitt tycke något lättsinniga behandling som Resonemanget förs vidare i författarens kom­ författaren bestått den med. mentar i det avlutande kapitlet ”Conclusions” un­ Innan vi går in på själva grundmaterialet är det der rubriken ”Further research”: ”The present emellertid nödvändigt att kommentera adressater­ study has, in a wider perspective, dealt mainly with na i enkätundersökningen eftersom valet - eller two things: the process of professionalization of urvalet - är avgörande både för vilka data som archives management and the development of erhålls och deras relevans och reliabilitet. archival traditions”. Han betonar där även profes­ sionaliseringen som ett aktuellt och angeläget om­ Enkätundersökningen omfattar 156 länder i deras råde inom den arkivvetenskapliga forskningen i det egenskap av nationella medlemmar i ICA. I prakti-

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 8? Recension

ken bör detta innebära vederbörande lands natio­ a phenomenon o[f] interest for research, but it would nal- eller riksarkiv. Ytterligare 21 utvalda forskare lead to[o] far to include such an investigation”. och lärare (”scholars”) fick också enkäten för besva­ Det är att göra det väl enkelt för sig. rande. Författaren har betecknat dessa personer Först och främst måste det understrykas att det som ett slags ”kontrollgrupp”. Snarare har de leve­ är vederbörande nationalarkivs officiella uppfatt­ rerat kompletterande information och personliga ning vilket borde ha fått författaren att diskutera synpunkter. Någon kontrollgrupp i termens gängse hur representativ en sådan uppfattning är och inte mening är det alltså inte frågan om I två viktiga fall bara avfärda problemet med att denna national- - Storbritannien och Förenta staterna - är det per­ arkivens officiella uppfattning är tillräcklig. Jag soner ur denna grupp som står för svaren och inte menar förvisso inte att Justrell skulle ha gett sig i vederbörande nationalarkiv. Det sägs inget om vil­ kast med hela den arkivaliska verkligheten, men för ken disciplin eller ämne de tillhör, om de arbetar att få något som helst värde måste studien och inom ett lärosäte eller inom en arkivinstitution. 55 enkätundersökningen redovisa någon uppfattning nationella medlemmar och 11 ”scholars” besvarade om nationalarkivens ställning och representativitet enkäten. Genom att låta institutionella svar och i förhållande till det omgivande arkivsamfundet i svar från ”scholars” komplettera varandra täcker allmänhet och till de lärosäten som bedriver forsk­ enkäten 58 nationella medlemmar motsvarande ning och utbildning i synnerhet. 37 % av totalen. Som läsare är man dessutom angelägen att få Av de 37 procenten (58 av 156) faller 23 på Eu­ veta varför det räcker med en ”officiell” national- ropa, Nordamerika och Australien, med andra ord arkivsversion. Tillräcklig kan en sådan version en­ den delen av arkivsamfundet som vi med hänsyn dast bli om undersökningens syfte är att spegla just både till arkivvetenskapens ställning och arkiv­ denna och inget annat eller om det inte finns annat situationen i allmänhet känner ganska väl. Repre­ material att tillgå. Nu anger inte författaren sitt sentationen för denna del förstärks av flera dubbel­ syfte på detta sätt och det finns annat material att svar genom gruppen ”scholars”. Vad man får vet­ tillgå som både är långt viktigare och metodiskt skap om gäller förhållanden som ligger inom ra­ säkrare att använda. men för den gemensamma europeiska arkivtradi­ An mer svårt att förstå blir detta förhållningssätt tionen. ”Outside Sweden” blir med andra ord ett genom Justrells resonemang kring underkännandet relativt begränsat begrepp. Justrell har naturligtvis av data som baseras på tidskrifter och litteratur som observerat och kommenterat detta och dragit slut­ publiceras av ”archival institutions and associations satsen att man på det hela taget rör sig inom ”en composed of persons or corporate bodies interes­ europeisk diskurs”. Min egen är dessutom att vi ted in records and archives. In fact, these archival kanske inte får reda på så mycket faktiskt nytt, men literature and periodicals are normally integrated att det tydligt framgår vad vi inte vet något om, vil­ parts of the process itself.”. Att det inte räcker med ket förvisso är ett resultat i sig. Vad vi sedan får ut översikter och inlägg i arkivlitteraturen (i vid me­ av enkäten i fråga om arkivvetenskapens ställning ning) kan man nog hålla med om, men vad innebär och innehåll är en annan fråga. synpunkten att de ingår som ett led i själva proces­ Det rör sig alltså om svar från ett antal national­ sen och publiceras av personer som är knutna till arkiv. Justrell antyder problemet genom att påpeka organisationer och institutioner som har stora in­ att svaren fått en mycket officiell prägel och att man tressen i dokument- och arkivhantering? Att de är egentligen inte vet något om vad de bygger på: ”we partsinlagor, för specialiserade eller för begränsade do know that most of the replies have the status of på annat sätt? official versions of the replying countries, and that Man frågar sig då om nationalarkiven står utan­ is enough for this study. Divergences between what för denna kategori. De är väl som institutioner om is officially said and the archival reality is of course några inblandade i professionaliseringsprocessen

88 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Recension

oberoende av vilken ställning de intar till arkiv­ relaterat till den tredje avdelningens frågor, men vetenskapens utveckling som utbildning och disci­ inte i något principiellt avseende hur de påverkat plin. Det blir alltså samma kategori människor och professionaliseringen utan som en översikt över institutioner som Justrell säger sig vilja undvika hur ”arkivsamfundet” hanterat utbildningsfrågor­ som svarar, men med den skillnaden att svaren ut­ na. De data som erhålls rör sig om vissa yttre för­ trycker en slags officiell ståndpunkt om sakernas utsättningar och förändringar i förhållande till tillstånd. I vissa fall blir inte ens något sådant, t ex i en föregående undersökning. Jag förnekar inte vär­ fråga om Förenta staterna, eftersom svaren kom­ det i en sådan uppsummering av situationen, men mer från enskilda som, får man förmoda på ett el­ eftersom det mesta redan är känt vad beträffar den ler annat sätt är involverade i arkivvetenskapens industrialiserade delen av världen - den del som utveckling och därmed den omtalade processen. totalt dominerar svaren - så är det andra saker som Men riktigt säker kan man förstås inte vara efter­ man är mer nyfiken på i förbindelse med professio­ som vi inte vet något om gruppen. naliseringsprocessen nämligen effekterna av arkiv­ vetenskapens existens och bedrivande både som Enkätens frågor är fördelade på tre huvudavsnitt- forskningsverksamhet och som utbildning. arkivdiskussionen, arkivvetenskapen och arkiv­ Det gäller sådant som arbetsmarknadens attity­ utbildningen - och är följande. der, befordringsmöjligheter, status och hur man mäter dessa fenomen. Det minsta man kunde vänta Which questions are most often discussed by archivists sig i Justrells studie är i varje fall ett försök att fånga an scholars nationalarkivens attityder till arkivvetenskaplig By whom are archival questions discussed forskning och utbildning generellt och som led i What scholars of other disciplines discuss archival professionaliseringen eftersom han nu begränsat questions sig till dessa institutioner. En antydan finns faktiskt. In what forums are archival questions described ”Sometimes it is possible to read between the lines in the replies to my survey that some archival insti­ Are theories, methodology and practice concerning tutions are dissatified with training programmes archival matters looked upon as an academic discipline conducted by universities and archives schools in How is archival science defined their countries. As one of the replying archivists [i Is archival science an independent discipline or is it gruppen ’scholars’ eller i det allmänna svaret ?, min associated with or a part of another academic discipline anm] puts it: ’Particularly, archival education in Is records management a separate discipline ...Faculty is insufficient because it is given by irresponsible educators who are not aware of Do you have organized professional training of archival application’” (författarens markering). archivists in your country [as compared with replies to Man skulle ha önskat sig en utveckling av detta the ICA survey 1990-1992] tema som inte bara handlar om ett visst missnöje How are archivists educated and trained in countries utan implicerar det vida större problemet kring [...] lacking organized professional archival education arkivinstitutionernas förhållande till de akademiska and training utbildningarna. Where do students go to get professional education and Trots Justrells deklarerade avsikter om att se un­ training abroad dersökningen ur en professionaliseringsaspekt har den inte fått något större genomslag vare sig i fråga Det märkliga är att Justrell i mycket liten utsträck­ om grunddata eller resonemangen kring dem. Ett ning kommer in på professionaliseringen i enkät­ enkelt sätt att göra detta om man ändå genomför undersökningen. Som mest blir det i kapitlet om en enkätundersökning hade varit att fråga om arkivutbildningar, det vill säga det kapitel som är nationalarkiven tycker att arkivvetenskapen skall

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 89 Recension

vara ett fristående ämne eller något annat med funnit verksamhetsområden som ligger utanför tanke på professionaliseringen och på den vägen få nationalarkiven och deras sfär vilket också kraftigt en indikation på vilken roll nationalarkiven tillmä­ påverkar arkiwetenskapens status och färdriktning. ter arkiwetenskapen i detta avseende. Det finns ett antal givna förutsättningar för en De två andra avdelningarna är ägnade åt det jag analys som har till syfte att klargöra arkiwetens­ ändå uppfattar som kärnpunkten i studien, nämli­ kapens ställning och utvecklingstendenser. De krä­ gen att fastställa vad det är vi kallar arkiwetenskap ver tydligare distinktioner i fråga om vad man un­ och vad som är substansen i den. dersöker - t ex om det är arkivdiskussionen i all­ Jag menar att man redan i utgångspunkten måste mänhet eller den mer begränsade arkiwetens­ ta upp förhållandet mellan arkiwetenskapen och kapliga diskussionen och vilken roll den ena eller nationalarkiven som ett faktiskt och metodiskt pro­ andra infallsvinkeln spelar i debatten om profes­ blem på basis av i dag väl kända förhållanden. Detta sionaliseringen. Det gäller också ”arkiwetenskap” är långt viktigare än att konstatera en frigörelse från så till vida att man måste bestämma sig för om det historieämnet. är ämnet i allmänhet eller forskningsdimensionen Arkiwetenskap som ämne bedrivs i stor utsträck­ i det som avses. Det är inte ointressant att få en ning inom ramen för etablerade akademiska insti­ uppfattning i vilken grad ämnet som grundutbild­ tutioner och inte som en del av nationalarkivens ning och ämnet som forskningsverksamhet - som egen verksamhet vilket skapar två skilda arenor vetenskaplig disciplin - är etablerat vid de olika med skilda villkor för och uppfattningar om den lärosätena. Alternativt om den mesta forskningen (akademiska) forskningen och utbildningen. Arkiv­ fortfarande bedrivs inom den professionella verk­ vetenskapen och den arkiwetenskapliga utbild­ samheten och om t ex nationalarkiven förordar en ningen har redan utvecklats och kommer fortsätt­ ”akademisering” och i så fall på vilka premisser. ningsvis också att göra det på villkor som formas För mig har frågan om arkiwetenskapen som inte av arkivsamfundet utan av utbildnings- och ämne och som forskningsverksamhet starka vetens- forskarsamhället. School of Library, Archival, and kapsteoretiska och vetenskapssociologiska inslag Information Studies vid University of British Co­ där forskningsfältets teoribildning- och metod­ lumbia i Vancouver, Archiefschool i Amsterdam bildning, forskningsstrukturerna och de personliga och, om det får vara tillåtet att nämna det, Mitt­ forskarparadigmen står i centrum medan yttre de­ högskolan är tre tydliga exempel på denna trend. markationer och övergripande definitioner är av Ingen av dem är omedvetna om vad som händer i underordnat intresse. professionen och ingen av dem är angelägna om att Därmed ställs helt andra grunddata i centrum för bygga något elfenbenstorn. Men samtliga repre­ intresset. Först och främst den arkiwetenskapliga senterar något mer och något annat än respektive diskussionen själv sådan den förs i olika publikatio­ lands nationalarkiv och var och en av dem har syn­ ner, på konferenser och i seminarier. Vidare sådana punkter på sin egen roll i professionaliserings­ som fås ut av utbildningsplaner, kursplaner, littera­ processen. turlistor, förteckningar över producerade avhand­ Status och trender inom arkiwetenskapen ligger lingar och seminarieuppsatser, antal lärare på olika alltså mer i dessa rörelser än i nationalarkivens upp­ nivåer, antal studenter och doktorander. fattningar om man har med ett självständigt akade­ Till syvende og sist kommer det hela inte att miskt ämne, för inte att tala om en disciplin, att handla om nationalarkivens synpunkter utan hur göra. Att det kan uppstå spänningar mellan själv­ forskarsamhället ställer sig till att acceptera ett nytt medvetna nationalarkiv som vant sig vid att ha akademiskt förankrat forskningsområde eller möj­ problemformuleringsprivilegiet och utbildnings­ ligen disciplin. Det är en lång och komplicerad pro­ institutioner som ifrågasätter detta är tämligen gi­ cess som egentligen inte känner några fasta regler. vet. Vidare har redan en stor del av professionen En av de många bedömningsgrupper som Högs-

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 90 Recension

koleverket anlitat i fråga om högskolornas raturen, konferenserna och seminarierna under de magisterämnen är belysande i det här fallet: senaste tio åren. Att den övervägande delen av dis­ kussionen förs av arkivarier är inte heller särskilt Framväxten av nya ämnen styrs ytterst av högskole­ överraskande. Vem skulle föra den kvalificerade systemets samlade bedömningar och kvalitetskrav. arkivdiskussionen om inte professionen själv. Definitionerna utvecklas i praxis när kandidat- och Det är notabelt att bilden är en annan i utveck­ magistenitbildningar etableras inom nya områden. lingsländerna och Justrells förklaring låter rimlig, nämligen att arkivsamfundet är svagt utvecklat. I de fall utvecklingen emanerar från beprövad erfaren­ När det gäller frekvensen av forskare från andra het och praktisk tillämpning av kunskap utvecklas ofta discipliner som tar del i diskussionen så tycks his­ nya kompetensområden. Om de nya inriktningarna och toria, informationsvetenskap, biblioteksvetenskap, kompetensområdena stadigvarande kan formulera veten­ vissa samhällsvetenskaper och juridik vara de van­ skapliga problem samt utveckla teori och metod som le­ ligaste. Här hade det varit intressant att veta i vil­ der forskningen och kunskapsutvecklingen vidare upp­ ket förhållande dessa står till professionen och de står nya ämnen. institutioner som har svarat, men givet olika lokala förutsättningar är det väl dessa kategorier som man Utan att ta ställning till hela den raden av frågor kunde vänta sig. som detta förhållande implicerar är det omöjligt att I nästa avsnitt är vi inne på arkivvetenskapen som uttala sig om arkiwetenskapens ställning, riktning disciplin. Första frågan gäller om arkivvetenskapen och substans. Den naturliga vägen att bilda sig en är en akademisk disciplin. 39 (71 %) svarar ja. 16 uppfattning om detta är att undersöka hur långt man (21 %) svarar nej, bland dem USA, Vatikanstaten kommit på olika håll, graden av acceptans hos fors­ och Senegal, och kännetecknande för denna grupp karsamhället, etablerandet av forskarutbildningar utom de tre nämnda är att det inte finns någon or­ inom det egna ämnet. Men som sagt, då kommer ganiserad arkivutbildning. helt andra grunddata och adressater in i bilden än Andra frågan gäller definitionen av arkiwetens- dem Justrell använt sig av. Som det nu är rör det sig kap. 23 av de 39 som svarat ja på frågan om arkiv­ om uppgifter från 55 nationalarkiv om vissa kvan­ vetenskap är en akademisk disciplin har också en titativa förhållanden som inte säger så mycket om definition som till allra största delen stämmer över­ hur det står till med arkivvetenskapen i dag utom i ens med ICA-definitionen av ”Archive(s) adminis­ en mycket ytlig bemärkelse. tration - Archivistique”. Den tredje frågan gäller den yttre demarkationen av disciplinen: är arkiv­ Vad är då nationalarkivens uppfattningar i de frå­ vetenskap en självständig disciplin eller är den associe­ gor Justrell vill ha besvarade? rad med eller del av en annan akademisk disciplin?. Här Den första frågan gäller alltså diskussionsämnen är det i huvudsak delat mellan helt självständig (29 i arkivdiskussionen (eller den arkivvetenskapliga?) länder)och associerad med (14 länder). Ett intres­ Det är den metodiskt mest tvivelaktiga eftersom ett sant faktum är att ”a deeper analysis of the five riktigt svar måste ligga i en analys av debatten själv countries that in their reply to the survey mentio­ och inte en officiell version som antingen och i ned a connection with history (Poland Switzerland, bästa fall bygger på just en sådan analys eller i ett France, Canada and the United States) shows that sämre fall på en allmän uppfattning. it is only in Switserland that history holds it De främsta diskussionsämnena tycks i alla fall föga traditional position vis-à-vis archival science” och överraskande vara i tur och ordning IT, professi­ Justrells kommentar torde vara invändningsfri att onsrollen, gallring (appraisal and disposal), beva­ det tidigare beroendet av historia är i stort sett bru­ rande, förteckning (description), arkivutbildning. tet och arkivvetenskapen vanligtvis är orienterad Detta är ju det allmänna intryck man får från litte­ mot besläktade discipliner inom information och

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 91 Recension

management. Det stämmer för övrigt väl överens är kanske heller inte så märkvärdigt. Det finns ett med den utveckling man kan se i olika kursplaner gemensamt ursprung i det senare romerska kejsar­ och med den bild som ICAs sektion för utbild­ dömets och vatikanens kansli- och administrations- ningsfrågor skaffat sig av förhållandena. väsen som i starkt reducerade former och på sling- Även om Justrell enligt min uppfattning inte på riga vägar fördes vidare genom århundradena fram något övertygande sätt kommit fram till vare sig tills den stora organisations- eller, om man så vill, kärnpunkten i arkivvetenskapen eller kunnat säga reorganisationsprocessen tog vid under iooo-talet. något väsentligt om dess roll i professionaliserings­ Det är fullt möjligt att som Justrell med hänvisning processen så återstår ändå frågan om man kan ut­ till Jean Favier föra in ett konfliktmotiv som tvin­ läsa något ur denna sammanställning av arkiv­ gade fram ett likartat beteende i fråga om arkiven. institutionella uppfattningar. Själv tror jag mer på det allmäneuropeiska kultur­ Om inte annat så bekräftas en övervägande sam­ mönster som kyrkan skapade, den romerska rättens stämmighet inom det område som med författarens hegemoni och båda dessa fenomen som ferment uttryck bildar ”den europeiska diskursen”. och sammanhållande element i en administrations- Å andra sidan så är det dock en homogen grupp och kanslitradition som på det här sättet utveckla­ som står för svaren - homogen i den meningen att des territoriellt men i ett exterritoriellt övergri­ alla eller så gott som alla faktiskt är nationalarkiv. pande sammanhang. Men det ena behöver inte ute­ Att arkivutvecklingen varit ungefär den samma på sluta det andra. den europeiska kontinenten med ett utvidgat infly­ tande på utvecklingen i Nord-, Central- och Syda­ Torbjörn Kjölstad merika, vissa delar av Afrika, Indien och Australien

02 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Recension

Vi och ni

Skuggsidor - sjukdom nöd och utanförskap i riker och universitetslärare i historia längtar efter, arkiven. Årsbok för Riksarkivet och för att få inblick i arkiven och hitta nya forsknings­ landsarkiven 1999, Kerstin Abukhanfuda fält eller uppsatsämnen till studenterna. Abukhan­ (red), ISBN 91-88366-45-6, Stockholm 1999. fusas artikel tar upp såväl Barnavårdsdelegerades omfattning i arkivet, som dess forskningspotential Riksarkivets och landsarkivens årsbok har i årets med möjliga problemformuleringar. Därtill får man utgåva följt en allmän forskningstrend genom att också veta hur barnomsorg och fattigvård organi­ uppmärksamma historien underifrån, framför allt serades i Stockholm före sekelskiftet, vilket gör det ur ett medicinhistoriskt perspektiv. I ett antal artik­ lätt för forskaren att följa de organisatoriska frå­ lar behandlas sjukdom och sjukvårdens historia - gorna i närliggande källmaterial. Men hennes be­ såväl i krig som fred. Ellinor Melander skriver om skrivning av mötet mellan klienten och tjänsteman­ Serafimerlasarettets mer än 200-åriga historia i ar­ nen för de delegerade, gör läsningen även under­ tikeln ”När glädjen sviker”, Ulf Söderberg om den hållande och illustrerar på ett bra sätt relationen militära sjukvårdens organisation och arkiv och mellan offentliga representanter i kommunen och Björn Gäfvert berättar mycket talande genom bild­ ”småfolket”. Genom detta möte kan läsaren följa material i Krigsarkivet om epidemin Spanska sju­ med i samhällets kontroll av ”vanartiga” och avvi­ kan som drabbade Västmanlands regemente mycket kande individer. hårt året 1918. Ytterligare en artikel som väcker nyfikenhet på Utanförskapet representeras i årsboken av den arkiven är Göran Blombergs ”Från motbok till det svenska minoriteten samerna i ett par artiklar av Per terapeutiska samhället. Något om Stockholms stads Fjellström och Anita Ekstrand. Men boken rym­ nykterhetsnämnd”. Blomberg tar upp en rad in­ mer även intressanta artiklar om enskilda personers tressanta uppgifter om nykterhetsnämndens verk­ gärningar som finns samlade i arkiven. Här kan ex­ samhet och vårdutveckling av alkoholister. Men det empelvis nämnas det ”Ryska kejserliga vicekon- finns påståenden i artikeln som är föga övertygande sulatet i Härnösand” samt Sven Vallmarks person­ och där jag saknar belägg i källorna. Han talar t ex arkiv, båda artiklarna författade av Jan Forsgren. om att motbokens avskaffande eller den ”fria” spri­ Till det yttre är årsboken mycket tilltalande med tens införande skapade katastrof för många män­ vackra bilder och ett tillgängligt innehåll. Att den niskor med alkoholproblem och att detta är ett fak­ vänder sig till en bred publik märks således både på tum som fallit i glömska. Det finns många olika sätt innehåll och utformning. Det är möjligen också att se på motbokens historia och Blomberg får här detta som gör att innehållet, som till stora delar är fram en mycket traditionell utvecklingsoptimistisk beskrivande och inte särskilt problemorienterat, tolkning av den svenska motboken som ett unikt känns aningen slätstruket och tunt. bidrag till alkoholproblematikens lösning. Med ett Men det finns verkliga undantag. Jag syftar här poststrukturalistiskt perspektiv kan motboken emel­ på Kerstin Abukhanfusas artikel om ”Småfolk i det lertid betraktas som en medicinsk maktutövning sena 1800-talets forskning”. Det är en utmärkt pre­ och omsorgsförtryck gentemot samhällets svagaste. sentation av arkivet - i detta fall Stockholms stads Enligt denna tolkning var det inte bara konsumtio­ fattigvårdsnämnds delegerade för barnavård - och nen av sprit som reglerades, utan motboken gav dess möjligheter till forskning! Det är precis den också en grund för kartläggning av livsföring, fa­ här typen av arkivpresentationer som många histo­ miljeliv, inkomster, kriminalitet, betald skatt osv.

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 93 Recension

Ansvaret för denna kontrollverksamhet lades på material såsom Karolinergårdens handlingar, in- lokal nivå, hos bl a nykterhetsrörelsen, socialvården ackorderingshemmen Nybohov och Hornsgatan etc., vilket ledde till att det generella normsystemet 52 mA arkivmaterial. Finns dessa i SSA under nyk- kom att kombineras med ett lokalt system där sköt­ terhetsnämnden och var kan man hitta Informa­ samma grannar fick mandat att reglera mindre tionsbyrån? Hade nykterhetsvården ett eget IB? goda grannars livsföring. Informationsbyråns och rådgivningsbyråernas (inom Ett annat svepande påstående gäller begreppet alkoholistvården) verksamheter gör mig oerhört tvång. Blomberg påstår nämligen att tvångsåtgär­ nyfiken och jag känner en viss frustration över att derna var mot slutet av 1960-talet till 1975 relativt jag inte får veta mer om detta i Blombergs i övrigt få - men här saknas en djupare analys av tvångs- mycket läsvärda och intressanta artikel om alkoho­ begreppet. Hur definierades tvång i förhållande till lister och nykterhetsvård i Stockholm. frivillighet under den aktuella perioden? Man får Sammantaget ger dock årsbokens tema ”Skugg­ inte glömma att källmaterialet i personakterna sidor” en spännande inblick i arkiv från vitt skilda många gånger var en konstruktion av läkare för att verksamhetsområden inom ett närliggande fält - få till stånd vissa beslut i ett ärende. sjukdom, nöd och utanförskap - som undertiteln Men artikeln om Stockholms nykterhetsnämnd till boken lyder. Jag önskar också att denna verkli­ går långt utöver dess verksamhet - eller gör den gen fick en större spridning än enbart till arkiv­ inte det? Det är många intressanta områden inom tjänstemän och vänföreningen. nykterhetsvården som belyses i artikeln men jag får inte riktigt klart för mig var i arkiven de står att Maija Runcis finna. Här tänker jag t ex på flera anstalters arkiv­

M ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Recension

CITRA 1998 i Stockholm dokumenterat

CITRA - 1998, Access to information. kringarrangemangen kan jag berätta att man bevis­ Technological Challenges.Proceedings of the tade öppnandet av utställningen ”Två vattenstäder thirty-third international Conference of the - Stockholm -St Petersburg” på Arkitekturmu­ round table on Archives XXHI, Stockholm 19981 seum, hade en galamiddag på Karlbergs slott och Paris 1999. åkte båt till Gripsholms slott. Konferensen har re­ 1 Arkiv samhälle och forskning 1998:2 rapporterade dan refererats i detta forum av Björn Lindh1, som Björn Lindh från ICA:s rundabordskonferens i Stock­ till skillnad från mig bevistade densamma. Nu har holm samma är. Den officiella konferensrapporten har det färdigställts en konferensrapport. Jag ska inte nu kommit ut från trycket och recenseras här av Bo nöja mig med att sammanfatta den med ”Det var Berg. bara det gamla vanliga”, men ändå tillåta mig att bara ta upp det som intresserade mig. Om man frågar någon som varit på en konferens Konferensen bestod av fyra sessioner, som var­ hur det var får man ofta svar av typen ”Jo, det var dera innehöll föredrag och paneldebatter. Den för­ en verkligt fin middag och så träffade jag den-och- sta sessionen skulle bena upp var frågorna stod den.” Fortsätter man då med att försiktigt undra idag. Philippe Quéau, UNESCO:s avdelning för hur själva föredragen var blir svaret inte sällan ”Det informatik, inledde med ett globalt perspektiv. var bara det gamla vanliga.” Utbytet av konferen­ Västvärlden är på väg in i informationssamhället, ser verkar alltså i hög grad bestå av mötet med folk men utvecklingsländerna blir bara ännu mer akter- i samma bransch. En konferensrapport blir med seglade. Det finns inga marknadsmässiga drivkraf­ detta synsätt en produkt som saknar just det som ter som kommer att lösa detta av sig själv, utan po­ deltagarna fann mest givande. Det här var givetvis litiskvilja på global nivå krävs - enter Unesco alltså. en orättvis betraktelse. Föredragen är säkert mycket UNESCO:s arbete i frågan fokuserar på innehålls­ mer intressanta till innehållet än deltagarna förmår liga aspekter av IT, tillgänglighet, etiska frågor, lik­ uppskatta. Knagglig engelska, innantilläsning, dig­ som den globala spridningen av öppna standarder. ra luncher och uppmärksamhetssvackor gör sitt till I slutändan krävs ett humanistiskt perspektiv på tek­ för att fördunkla upplevelsen. Det var ändå med niken, skapandet av det ”goda” informationssam­ vissa farhågor jag tog mig an denna bok, då man är hället och där har arkivarierna en viktig roll att fylla. van vid att texter av den här typen ofta är vida bättre Tora K. Bikson från RAND Corporation presen­ på att lyfta fram frågor och problem än att ge sig terade en studie i FN:s regi av olika FN-organi- på konkreta försök till lösning på desamma. Upp­ sationers användning av elektronisk dokumenthan­ maningar till aktivt handlande blir gärna intetsä­ tering. Denna ansågs fungera sämre ju senare i gande allmänna: ”Vi måste ta tag i det här och sam­ dokumentets livscykel den användes. Fokus sägs arbeta internationellt.” vara på väg att skifta från elektronisk dokument­ I september 1998 hade CITRA, International hantering till arbetsprocesshantering med elektro­ Conference of the round table on Archives, en kon­ niska dokument som ett inslag. Det är också tyd­ ferens i Stockholm under temat ”Tillgänglighet till ligt att systemen nu snabbt blir mer komplexa med information, tekniska utmaningar”. Prominenta bl a bild och text blandat, vilket ger nya problem deltagare från hela världen samlades för att lyssna men också öppnar nya möjligheter när det gäller på föredrag och paneldebatter samt medverka i långtidslagring. workshops. För de som är mest intresserade av

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 95 Recension

Under den andra sessionen granskades den prak­ Den fjärde sessionens tema ägnades åt utbildning tiska hanteringen av frågan i Kanada, Norge, Skott­ och framtida yrkesutveckling inom arkivariekåren. land, Belgien och Costa Rica. Ivar Fonnes från Nästan alla talare ansåg som väntat att vi behöver norska Riksarkivet framhöll att problemet med utbildning och samarbete på alla områden. digitalt lagrad information inte längre är bevaran­ En av de sista punkterna på dagordningen var att det. Den metod för långtidslagring som används bl Abby Smith från Council on Library and Informa­ a i de skandinaviska länderna har visat sig fungera tion Resources gjorde en informell förhandspre- även på längre sikt. Vad som fortfarande inte har sentation av en utredning som de beställt av Jeff någon enkel lösning är i stället tillgängligheten. Rothenberg från RAND Corporation2. Uppdraget Ändå är problemen därvidlag mindre i Norge än var att utreda olika strategier för digitalt bevarande. annorstädes. Norrmännens motsvarighet till Info- Rothenberg anser att migrationsmodellen som an­ tek-red - NOARK - lanserades ju redan på 1980- vänds idag här i Sverige bl a har många brister - det talet och är nu inne på sin fjärde reviderade version. finns inga långlivade standarder att förlita sig på, I ASTA har de en standard för arkivredovisning konverteringsprocessen innebär omtolkning med som kan gå ner på akt/handling. I Skottland och risk för fel och är dessutom alltför arbetsintensiv många andra länder satsar man nu friskt på att även eftersom varje upptagning kan komma att kräva digitalisera primärkällor och presentera dem, helst sina speciella åtgärder. Med migrationsmodellen på Internet. Ishbel Barnes från Scottish Record skjuter man upp de obehagliga avgörandena till se­ Office presenterade även EUAN - European nare och det går därför inte att förutse vilka åtgär­ Union Archive Network, där man i samarbete med der som kommer att krävas i framtiden. Hela stra­ Sverige och Italien försöker nå ett sätt på vilket tegin sägs bygga på önsketänkande. Rothenbergs arkivredovisningsinformation skall kunna tillgäng- utkast till strategi bygger i stället på emulering liggöras över nations- och språkgränserna. (härmning) av den ursprungliga mjukvaran. Helst Den tredje sessionens tema var utvecklandet av skall strategin göra det möjligt att schemalägga och policys och strategier. Huvudtalare var John McDo­ kostnadsberäkna åtgärder och även behandla olika nald från Kanada och Peter Horsman från Neder­ upptagningar med samma metod. länderna. Den senare anlade ett filosofiskt perspek­ En metod att beräkna var branschens fokus lig­ tiv och menade att det åter är dags att fundera över ger för tillfället är ju att räkna nyckelord. Vilka målen. Vad ska vi ha tekniken till och hur ska vi ”buzzwords” förekom då flitigast på CITRA-kon- undgå att låta oss styras av den? IT-projekt har en ferensen? Jo, ”access” är förstås självklart - det var tendens att utgå från den teknik som finns och se­ ju konferensens huvudtema. Att tillgängliggöra ses dan göra vad som går att göra. Den riktiga vägen som problemet idag - vad gäller digitalt lagrade ar­ är ju att ha en vision om vad man vill åstadkomma kiv såväl som när det gäller hur vi använder webben och först därefter försöka introducera en teknik som publikationsform. Som god tvåa kommer nog som leder mot målet. Horsman granskade arkivens ”mål/vision”. Strategifrågor är i ropet just nu och websidor och fann dem vara ett exempel på hur en konferensinläggen vinglade mellan dels presenta­ teknik närmast blir ett obligatorium, utan att någon tioner av olika djärva IT-projekt och dels stränga riktig analys har gjorts av användarnas behov. Om förmaningar om att IT-projekt alltid måste knytas inte websidorna blir mer anpassade för publiken till en övergripande strategi och en teknikobe­ riskerar de att hamna i samma läge som en hol­ roende projektplanering. Den kluvenheten känner ländsk arkivarie som Horsman citerade: ”Jag vet så man lätt igen från vår svenska verklighet. mycket, men det är aldrig någon som frågar mig:” Bo Berg

96 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Recension

NOTER

1. Björn Lindh, ”IT-tema på det vetenskapliga programmet vid årets Citrakonferens”. Arkiv, samhälle och forskning 1998:2 2. Jeff Rothenbergs rapport ”Avoiding Technological Quicksand. Finding a Viable Technical Foundation for Digital Preservation” hittar man även, med sedvanliga reservationer för ändringar, på http://www.knaw.nl/ecpa/ ecpatex/reports.htm#roth.

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 97 Notiser

Inkommen litteratur Seminarmm med redaktionsrådet Redaktionen för Arkiv, samhälle och forskning er­ Svenska Arkivsamfundet inrättade år 1998 ett håller löpande skrifter och publikationer. En hel del redaktionsråd. Syftet med åtgärden var att förbättra försöker vi anmäla genom recensioner i tidskriften. kontakten mellan tidskriften och forskarsamhället Ibland väljer vi dock att inte publicera någon recen­ och därigenom medverka till att höja tidskriftens sion, ibland lyckas vi aldrig finna någon recensent vetenskapliga kvalitet. Arkivsamfundet sökte 1998 och ibland kan det dröja något år innan recension särskilda medel för att arbeta fram ändamålsenliga kan publiceras. Vi vill ändå försöka redovisa vad vi verksamhetsformer för det nyinrättade rådet. Sty­ faktiskt får in till redaktionen, oavsett om recension relsen för Stiftelsen Riksarkivarie Åke Kromnows kommer att publiceras eller inte. Vi gör här ett för­ jubileumsfond beviljade också samfundet ett anslag sta försök, genom att här förteckna en del skrifter för att arrangera ett särskilt seminarium för utveck­ som kommit in under året. Vi undantar dock just ling av redaktionsrådets verksamhet. Seminariet, här de tidskrifter som regelbundet kommer in till som genomfördes i Stockholm den 14-15 juni redaktionen. 1999, resulterade bl a i att formerna för redaktions­ rådets medverkan i uppbyggnaden av det veten­ - Claes Nyberg: Kommersiell kompetens och indu­ skapliga referentsystemet kunde klargöras. Olika strialisering, Uppsala Studies in Economic History metoder för utökade kontakter mellan forskar­ 44, Uppsala 1999 samhället i hela Norden diskuterades även. - Peter Olausson: Vägar till Värmländsk historia, Värmlandsarkiv 1999 (ISBN 91-630-8178-4.) Tack till referenter - Norrländsk Migration 1846-1996, Arkiv i Norr­ Vi vill så här mot slutet av året passa på att fram­ land 16, Landsarkivet i Härnösand 1998 föra ett tack till alla som hjälpt till med kvalitets­ - Släktforskarnas årsbok '99, Red: Håkan Skogsjö. granskningen av artiklar till tidskriften. Särskilt Sveriges släktforskarförbund 1999, under den pågående uppbyggnaden av ett nytt - Riksarkivets beståndsöversikt, del 5 Centrala refereesystem är vi mycket tacksamma för den hjälp myndigheter och internationella organ, Skrifter vi fått från Håkan Axelsson, Lars Ericson, Lasse utgivna av svenska Riksarkivet 8, Stockholm 1999. Johannesson, Ole Kolsrud, Louise Lönnroth, Anna Brita Lövgren, Per Gunnar Ottosson, Owe Nor­ berg, Ulf Söderberg, och Evabritta Wallberg.

?8 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 Svenska Arkivsamfundets verksamhet 1997-1998

Styrelsens verksamhetsberättelse för 1997 Antalet medlemmar uppgick vid årsskiftet till 186 Styrelsen för Svenska Arkivsamundet får härmed institutioner och 482 enskilda, således totalt 668 st. avge följande verksamhetsberättelse för 1997. Samfundet ordnade den 19 mars en temadag om Styrelsens verksamhetsberättelse för 1998 Katastrofplanering för arkiv. Arrangemanget ägde Styrelsen för Svenska Arkivsamfundet får härmed rum i Landstingssalen. Det samlade ca 90 deltagare. avge följande verksamhetsberättelse för 1998. Årsmöte hölls den 16 april i Stockholms medel- Samfundet ordnade den 19 mars en temadag om tidsmuseum. Vid mötet valdes följande styrelse för forskning i personarkiv med titeln ”Vem känner 1997: ordförande professor Anna Christina Ulf- Otto Walde?”. Arrangemanget ägde rum i Lands­ sparre, vice ordförande krigsarkivarie Ulf Söder­ tingssalen. Det samlade ca 60 deltagare. berg, sekreterare arkivarie Petra Dornbusch Lind, Årsmöte hölls den 23 april i Kungliga Bibliote­ skattmästare departementssekreterare Mara Eiche, ket. Vid mötet valdes följande styrelse för 1998: redaktör förste arkivarie Mats Bureil samt arkivchef ordförande professor Anna Christina Ulfsparre, Sven Allerstrand, museichef Jonas Ferenius, rektor vice ordförande departementsråd Berndt Fredriks­ Björn Helmffid, landstingsarkivarie Marianne Lil- son, sekreterare arkivarie Petra Dornbusch Lind, jeqvist, arkivchef Berith Sande, arkivchef Lars skattmästare arkivarie Birger Stensköld, redaktör Wessman, förste bibliotekarie Viveca Halldin Nor­ förste arkivarie Mats Burell samt arkivchef Sven berg, arkivchef Alexander Husebye, departements­ Allerstrand, tidigare landstingsarkivarie Marianne råd Berndt Fredriksson, riksarkivarie Erik Nor­ Liljeqvist, arkivchef Berith Sande, förste bibliote­ berg, arkivchef Carina Sjögren. karie Viveca Halldin Norberg, arkivchef Alexander Till revisorer valdes redaktör Lars-Olof Skog­ Husebye, krigsarkivarie Ulf Söderberg, riksarkiva­ lund och arkivchef Stefan Östergren. Till revisors­ rie Erik Norberg, arkivchef Carina Sjögren, suppleanter valdes förste arkivariema Clara Nevéus koncernarkivchef Mikael Dahlin, kommunarki- och Björn Gäfvert. Till valberedning valdes avdel­ varie Annika Holmberg och institutionschef Karin ningschef Staffan Smedberg, förste arkivarie Eva Englund. Bemdtsson Melin samt förste arkivarie Ulf Söder­ Till revisorer valdes redaktör Lars-Olof Skog­ berg (nyval). Arkivråd Helmut Backhaus hade av­ lund och arkivchef Stefan Östergren. Till revisors­ böjt omval till valberedningen. Efter årsmötet vi­ suppleanter valdes förste arkivariema Clara Nevéus sades utställningen Beseglat och bestyrkt. och Björn Gäfvert. Till valberedning valdes avdel­ Den 12 november arrangerades temadag num­ ningschef Staffan Smedberg, förste arkivarie Eva mer två med temat Framgång med arkiv. Platsen Bemdtsson Melin samt krigsarkivarie Ulf Söder­ för temadagen var återigen Landstingssalen och berg. Efter årsmötet visades Kungliga Bibliotekets samlade ca 70 deltagare. nya lokaler. Samfundet medverkade i De Svenska Historie- Den 13 november arrangerades temadag num­ dagama i Kalmar i oktober månad. mer två med titeln ”Tillåtet - otillåtet, personarkiv Under året utkom Arkiv, samhälle och forskning. i forskning och fiktion”. Platsen för temadagen var Styrelsen har sammanträtt fyra (4) gånger. Ar­ återigen Landstingssalen och samlade ca 80 delta­ betsutskottet har sammanträtt två (2) gånger. gare. Anslag har erhållits från Humanistisk-Samhälls- Samfundet medverkade i De Svenska Historieda- vetenskapliga forskningsrådet med 35.000 kr. gama i Stockholm, bl a genom att den 11 oktober

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 99 arrangera en exkursion tillsammans med Stock­ Under året utkom 3 nummer av Arkiv, samhälle holms stadsarkiv och Stockholms stadsmuseum. och forskning (1997:3,1998:1,1998:2). Styrelsen har Stadsmuseet stod för en guidad visning av stadsde­ sammanträtt fyra (4) gånger. Arbetsutskottet har ej len Södermalm i nutid och Stadsarkivet stod för en sammanträtt under året. Anslag har erhållits från guidad visning av samma stadsdel i dåtid genom att Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrå­ demonstrera en multimedia-CD vid namn ”Söder det med 3 5.000 kr. Antalet medlemmar uppgick vid i våra hjärtan”. årsskiftet till totalt 717 st.

100 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1999:2 ATT LÄMNA BIDRAG TILL TIDSKRIFTEN

Arkiv, samhälle och forskning välkomnar bidrag av Manuskripten skall levereras på diskett som ren följande karaktär: okodad text med uppgift om författarens namn, ordbehandlingsprogram samt versionsnummer (t ex Artiklar Word 7.7) samt pappersutskrift. I största möjliga utsträckning bör vedertagna journalistiska Analytiska framställningar baserade på arkivvetenskaplig skrivregler följas (Dagens Nyheters skrivregler). forskning eller omfattande litteraturstudier inom det arkiwetenskapliga området. Arkiv, samhälle och forskning tillämpar ett referentsystem för artiklar i syfte För artiklar gäller att manus dessutom skall lämnas att säkerställa dess vetenskapliga kvalitet. Insända som papperskopia i fyra exemplar. Författarens artikelmanus sänds (utan författarens namn) för namn och adress får endast förekomma på titelsidan, granskning av två läsare som värderar det och vilken skall vara skild från artikeln. Artikellängden rekommenderar publicering, refusering eller revidering. bör vara minst 8 sidor (28000 tecken), men ej Publiceringstillstånd åtföljs vanligen av revideringskrav. överstiga 20 sidor (70000 tecken). Till artiklar skall Författare får möjlighet att godkänna redaktionella fogas en sammanfattning på ett av de tre ändringar och läsa korrektur. Redaktions- och ovannämnda nordiska språken eller en engelsk, tysk produktionstid inkl, referentgranskning är normalt ca eller fransk översättning som inte bör överstiga en 12 månader. trycksida (ungefär 3500 tecken).

Översikter För översikter, rapporter, debattinlägg och recensioner Översikter i form av beskrivande texter om företeelser gäller att längden inte bör överstiga 5 trycksidor och förhållanden av betydelse för arkivariekåren. Hit (ungefär 17500 tecken). Recensioner inleds med hör även översikter över utländska arkivförhållanden, uppgifter om den anmälda boken, isbn/issn-nummer genomgångar av utländsk arkiwetenskaplig litteratur och avslutas med författarens namn kursiverat och m m. högerställt.

Rapporter Noter skall bifogas som en separat fil och numreras i Rapporter från konferenser och kongresser av intresse löpande följd och skrivs enligt det s k Oxford- för arkivariekåren publiceras under denna rubrik. systemet. Första gången en hänvisning förekommer skrivs all information ut. I fortsättningen när artikeln citeras anges författarnamnet och sidan. Om samma Debatt författare förekommer med olika arbeten anges Kortare inlägg och svaromål mot tidigare införda också en förkortning på arbetet i fråga. I rena artiklar, översikter, rapporter m m. källreferenser skall inga kursiveringar förekomma. Förkortningar utförs utan mellanliggande eller Recensioner avslutande punkt. Onödiga blankrader bör undvikas. Recensioner avseende såväl tryckt litteratur, som Nytt stycke markeras med indrag. arkivutställningar, webbsidor på Internet och andra kommunikationsformer av relevans för arkiwärlden. Manusstopp Manusstopp är den 31 januari 2000 (2000:1) och den Manuskript 31 augusti 2000 (2000:2). Manuskript kan sändas till redaktionen eller redaktörerna, författade på svenska, norska, danska eller Välkomna med bidrag till Arkiv, samhälle och engelska. forskning! MEDVERKANDE I DETTA NUMMER

Bo Berg, arkivarie, Krigsarkivet Mats Burell, departementssekreterare, Regeringskansliet, Stockholm FL Leif Gidlöf arkivråd, Riksarkivet, Stockholm Patrik Jakobsson, departementssekreterare, Regeringskansliet, Stockholm Lars-Erik Hansen, arkivarie, Riksarkivet, Stockholm FL Torbjörn Kjölstad, forskningsdirektør, Mitthögskolan, Härnösand FD Jan Lindroth, professor, Stockholms universitet Irma Ridbäck, förste bibliotekarie, Riksarkivet, Stockholm FD Maija Runcis, vik universitetslektor, Stockholms universitet FD Lisa Öberg, universitetslektor, Södertörns högskola