Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå

VPN is the new black - En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

VPN is the new black – A study about young swedes attitudes about illegal forms of legal streaming

Paulina Madonna Nordling

Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Fredrik Rutz Huvudområde: Medieteknik Handledare: Bahtijar Vogel Datum för slutseminarium: 2016-05-18

Sammanfattning

Studien har undersökt vilka attityder unga svenskar i åldern 16-29 har kring olika former av streaming. Studien har också undersökt vilka attityder de unga svenskarna har kring illegala former av legal streaming samt om dessa attityder överensstämmer eller inte med attityder kring övriga streamingformer. Studien ämnar komplettera tidigare studier som inte tidigare undersökt unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming.

Studien genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod. För att samla in det empiriska materialet genomfördes en webbenkät med 82 respondenter och en intervju med en fokusgrupp bestående av fyra personer. Utöver detta har det också genomförts en innehållsanalys av två internetforum.

Det resultat som de empiriska undersökningarna resulterade i överensstämde till stor del med tidigare studier. Attityderna som fanns kring de olika formerna av streaming överensstämde till stor del även de. Signifikanta faktorer som påverkade dessa attityder var bland annat viljan att se en stor mängd film samt ny film. Den ekonomiska aspekten var inte alltid den mest drivande faktorn. Vidare ansåg respondenter att streamingtjänsters utbud inte bör begränsas geografiskt.

Slutsatsen var att attityderna kring de olika formerna av streaming till stor del stämde överens med attityder som påvisats i tidigare studier. Attityderna som påträffades i studiens empiri överensstämmer oavsett hur användaren streamar. Vidare vittnade respondenterna om att avstängande från legala streamingtjänster om de geografiska begränsningarna kringgicks kunde leda till ett ökat användande av illegala streamingtjänster.

Nyckelord

Legal streaming, illegal streaming, fildelning, illegala former av legal streaming, attityder, VPN

Abstract

VPN is the new black - A study about young swedes attitudes about illegal forms of legal streaming.

The study has examined the attitudes of young Swedes in the ages 16-29 have on various forms of streaming. The study has also examined the young Swedes attitudes towards illegal forms of legal streaming and circumventing geographic limits. The goal was to see if these attitudes were consistent or not with the attitudes about other forms of streaming. The study had the purpose to complement previous studies with the attitudes about illegal forms of legal streaming since this have not been examined before.

The study was conducted by using both quantitative and qualitative methods. In order to collect the empirical result the study used a web survey respond2ent by 82 respondents and an interview with a focus group concluding four respondents. In addition to this, a content analysis of two Internet forums has been done.

The empirical inquest resulted in similar results as previous studies. The attitudes that were found in this empirical study were also consistent within the different forms of streaming. The respondents testified that a factor they had that affected the attitudes was a will to see a large amount of movies. The economical aspect was not one of the biggest factors that affected the attitudes. The respondents did not though that the amount of movies they offered to the users should be limited geographically.

The conclusion was that the attitudes of the various forms of streaming were largely consistent with the attitudes demonstrated in previous studies. Attitudes found in the study's empirical evidence were consistent regardless whichever way as the user streams. Furthermore, respondents testified that seclusion from the legal streaming services if the users were circumventing the geographic limits might lead towards an increased use of illegal streaming services.

Keywords

Legal streaming, illegal streaming, file sharing, illegal forms of legal streaming, attitudes, VPN

Begreppslista

Nedan följer en förklaring av författaren kring de begrepp som används genomgående i studien och som anses kräva viss förkunskap inom området.

VPN (Virtual Private Network): VPN är en teknik som används för att skapa en säker förbindelse eller tunnel mellan två punkter på internet. VPN är utvecklat för legala ändamål och möjliggör exempelvis för användarna åtkomst till arbetsplatsens interna nätverk från användarens hem. VPN kan användas för att lura webbläsare att användaren befinner sig på en annan plats än användarens fysiska lokalisation. VPN används idag för att kunna ta del av material på internet som användaren annars inte har tillgång till på grund av geografiska restriktioner. Att använda sig av VPN är ett aktivt beslut som kräver speciella program. (Burroughts & Rugg, 2014, s.375)

Illegala former av streaming: Streamingtjänster som inte innehar tillstånd från upphovsrättsinnehavaren att visa sitt innehåll. Exempel på dessa är bland annat Dreamfilm och Swefilmer. Inom detta begrepp klassar författaren också streaming av torrenter där det inte behövs laddas ner en fil, bland annat genom tjänsten Popcorntime.

Legala former av streaming: Abonnemangsbaserade streamingtjänster där du som användare betalar en avgift, till exempel en månadsavgift, för att ta del av innehållet. Exempel på dessa är Netflix, HBO, Hulu och Cmore. Utöver detta klassar författaren även tvplay-tjänster så som SVT-Play, TV4-Play och Kanal 5 play inom denna kategori.

Illegal fildelning: Nedladdning, tillgängliggörande och kopiering av upphovsrättsskyddat material utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd. I denna studie kommer författaren använda ordet fildelning för både upp- och nedladdning av material på internet. Illegal fildelning kallas ibland piratkopiering.

Illegala former av legal streaming: Innehåll som distribueras legalt men som streamas på ett illegalt vis. Exempel på detta är kringgående av geografiska restriktioner som finns på tjänster så som Netflix, SVT-Play, TV4, Hulu och TV-kanaler från utlandet. Med detta begrepp menas bland annat användandet av VPN för att kunna ta del av SVT-Play när du befinner dig utomlands, åtkomsten av amerikanska Netflix då du befinner dig i Sverige, streaming från tjänsten Hulu trots att du inte befinner dig i USA samt streaming från utländska tv-kanaler trots att du inte befinner dig i det land där tv-kanalen är baserad när streamingen sker. Illegala former av legal streaming kallas ibland för piratströmmning eller piratdistribution. Netflix

användarvillkor påvisar att du inte med hjälp av tekniska verktyg får förändra deras tjänst (Netflix, 2016b). Genom att ta del av Netflix innehåll via VPN använder användaren tekniska verktyg för att förändra tjänsten. Du som konsument ingår ett avtal med Netflix när du godkänner deras användarvillkor. Att bryta mot ett avtal är illegalt enligt den svenska avtalslagen (SFS 1915:218).

IPRED-lagen: Röstades den 25 februari 2009 igenom av Sveriges dåvarande riksdag och trädde i kraft den 1 april 2009. Lagen ger upphovsrättsinnehavare rätten att via domstol begära ut IP-adresser och vilket internetabonnemang som IP-adressen tillhör. Detta möjliggörs för upphovsrättshavaren att genomföra om det finns sannolika skäl till att ägaren till denna IP- adress gjort intrång på upphovsrättsinnehavarens skyddade material. Detta kan bland anant ske genom uppladdning eller fildelande på internet av ett verk. Detsamma gäller vis mer omfattande nedladdning. På så vis kan personen bakom omfattande fildelningar avslöjas. Personen som fildelade det skyddade materialet kan bli polisanmäld och straffad. (Nationalencyklopedin, 2016)

Geoblocking: Tillämpningen av ett restriktivt internet baserat på användarens fysiskt geografiska lokalisation. Beroende på var i den fysiska världen användaren befinner sig förändras innehållet på internet. Geoblocking används främst för att begränsa tillgången till multimedia på internet beroende på vilka licenser och rättigheter som finns och följs. Geoblocking kan också användas av exempelvis politiska skäl för att begränsa befolkningars tillgång till internet. (Lobato & Meese, 2016, s.12)

Innehållsförteckning

1 Inledning ...... 1 1.1 Problembakgrund ...... 1 1.2 Syfte och frågeställningar ...... 3

1.3 Avgränsningar ...... 3 1.4 Disposition ...... 4 2 Metod ...... 5

2.1 Val av metoder ...... 5 2.2 Datainsamling ...... 6 2.2.1 Webbenkät ...... 7 2.2.2 Fokusgrupp ...... 8

2.2.3 Innehållsanalys ...... 9 2.3 Urval av respondenter ...... 10 2.4 Analys av data ...... 12

2.5 Etiska överväganden ...... 13 2.6 Validitet och reliabilitet ...... 14 2.7 Källkritik ...... 15 2.8 Metoddiskussion ...... 15

3 Tidigare forskning ...... 17 3.1 Streaming ...... 17 3.2 Geografiska restriktioner och VPN ...... 17

3.3 Streamingkulturen i Sverige ...... 19 3.4 Attityder kring olika former av streaming ...... 22 4 Resultat ...... 25 4.1 Webbenkät ...... 25

4.1.1 Legala former av streaming ...... 25 4.1.2 Illegala former av streaming ...... 26

4.1.3 Fildelning av film och serier ...... 28

4.1.4 Illegala former av legal streaming ...... 29 4.2 Intervju med fokusgrupp ...... 31 4.2.1 Legala former av streaming ...... 32

4.2.2 Illegala former av streaming ...... 33 4.2.3 Fildelning av film och serier ...... 34 4.2.4 Illegala former av legal streaming ...... 35 4.3 Innehållsanalys av två internetforum ...... 37

5 Diskussion ...... 39 5.1 Användning av- och attityder kring olika former av streaming och fildelning ...... 39 5.2 Användning av- och attityder kring illegala former av legal streaming ...... 42 6 Slutsatser ...... 47 6.1 Förslag till vidareutveckling ...... 48

Referenser Bilagor

VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

1 Inledning

I detta kapitel presenteras studiens problembakgrund samt viss tidigare forskning som genomförts inom området. Utöver detta berör detta kapitel denna studies syfte, frågeställningar, avgränsningar samt disposition.

1.1 Problembakgrund

I december 2014 läckte hackare information från det föregående året som avslöjade att produktionsbolaget Sony Pictures anklagade Netflix för att ha brutit sitt licensavtal med Sony. Detta genom att låta kunder på utländska marknader använda sig av tekniska verktyg så som VPN (virtual private networks) med hjälp av dessa verktyg kunde användarna streama material som de, genom Netflix geografiska begränsningar, egentligen inte skulle kunna ta del av. Sony Pictures kallar detta för en semi-sanktionerad piratkopiering från Netflix sida då Netflix tar betalt av sina kunder från regioner där Netflix inte har rätt att visa visst innehåll. Sony menar på att Netflix inte har kontroll över varifrån i världen som deras medlemmar registrerar sig och således inte vet vilket innehåll som deras användare rent rättsligt ska kunna ha tillgång till. (ArsTechnica, 2016)

Den 14 januari 2016 gick streamingtjänsten Netflix (2016a) ut med ett pressmeddelande där de beskrev hur en del av deras användare idag använder tekniska hjälpmedel för att kringgå de geografiska begränsningarna av innehållet på Netflix. I sitt pressmeddelande beskriver Netflix anledningen till varför deras innehåll till stor del är geografiskt begränsat och förklarar att det beror på att de licenser de innehar från film- och tv-bolagen i vissa fall endast gäller inom vissa specifika geografiskt fysiska gränser. Netflix fortsätter pressmeddelandet med att förklara att de i framtiden hoppades på att genom deras tjänst kunna erbjuda samma utbud till sina användare oavsett var i världen de streamar ifrån men förklarar att de i dagsläget måste respektera de innehållslicenser de innehar. De beskriver teknikerna som deras användare använder för att kringgå innehållets geografiska begränsningar som ”ständigt utvecklande”. De påpekar samtidigt att Netflix själva kommer att utvecklas i takt med detta för att stoppa användare som använder sig av tekniska hjälpmedel för att få åtkomst till det begränsade innehållet. (ibid)

I Sverige finns en stor tillgång av streamingkanaler, bland annat public service, gratis TV on- demand och betalkanaler som även erbjuder möjlighet att streama innehållet. Detta utbud har bidragit till att företag bakom stora streamingtjänster så som Netflix och HBO har sett Sverige

1 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

som en potentiell marknad och etablerat sig här. (Bauman, 2016, s.141) Unga svenskar vänder sig idag allt mer till legala streamingtjänster och den illegala streamingen samt fildelningen minskar (Findahl & Davidsson, 2015; FTVS, 2015). Trots detta används fortfarande illegala tjänster för att få tillgång till film och serier via internet. Studier kring attityderna till användandet av de illegala tjänsterna indikerar på att svenskarna till stor del fortsatt använder sig av de illegala tjänsterna trots att anser det vara fel (FTVS, 2015). Det är dock en större andel svenskar som fildelar än de som inte fildelar som dessutom betalar för att kunna ta del av film och tv på internet (Findahl & Davidsson, 2015). Vad som dock ännu inte har studerats är om de unga svenskarna använder sig av speciella tekniska verktyg, till exempel VPN, för att kunna använda legala streamingtjänster på illegala vis. Detta genom att kringgå geografiska begränsningar som dessa streamingtjänster innehar för att kontrollera vilka användare som kan ta del av vilket innehåll beroende på användarens fysisk geografiska lokalisering. På detta vis kan användarna ta del av ett större utbud film och serier. Det har inte heller tidigare undersökts vilka attityder de unga svenskarna har kring dessa illegala former av den legala streamingen. Denna aspekt blir således osynlig och undersökningarna lämnas med luckor i sin information.

Netflix användare reagerade starkt på pressmeddelandet om att de ska börja stänga av användare som använder sig av VPN för att kringgå de geografiska restriktionerna. Runt om på internetforum började användare att samlas för att diskutera Netflix krafttag mot användarna av VPN. På det svenska tekniska internetforumet Sweclockers kommenterar forumets användare bland annat att detta beslut från Netflix sida bara gör att Netflix kommer att tappa användare då det finns alternativa streamingtjänster (Sweclockers, 2016). Vidare menar de att piratkopieringen kommer öka igen om streamingindustrin fortsätter agera på detta vis samt att personer som varit villiga att betala för sig nu kommer gå tillbaka till att gratis ladda ner piratkopierat innehåll. Ett flertal av Sweclockers medlemmar skriver att de inte bryr sig och att de kommer fortsätta använda sig av VPN tills de stängs av från Netflix och att de därefter byter tjänst eller hittar nya vägar med nya former av VPN som Netflix inte kan spåra (ibid). På det svenska internetforumet Flashback finns det idag strax över 600 trådar där användandet av VPN diskuteras och där användarna ger varandra tips om hur och varför de ska använda sig av detta verktyg (Flashback, 2016).

Det är inte bara Netflix som upplever problem kring sina användares användning av VPN. Hula, den största streamingtjänsten för film- och tv i USA, har sedan början av 2014 blockerat användare som med hjälp av VPN tagit del av deras innehåll utanför USAs gränser (Torrentfreak, 2014; Ashraf & Alvarez León, 2016, s.46).

2 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

Användandet av VPN för att kringgå streamingtjänsters geografiska begränsningar är idag ett utbrett problem för företagen bakom tjänsterna och företagens ökande krafttag mot detta resulterar i att streamingföretagen svartlistar specifika IP-adresser för att förhindra att dessa kan användas av användare för att komma åt begränsat innehåll. I takt med detta utvecklas VPN- tekniken och det blir allt svårare att spåra vilka IP-adresser som är användarnas verkliga IP- adresser och vilka som är ett resultat av VPN. Användarnas attityder kring användandet av VPN, utifrån olika internetforum att döma, är dock fortsatt positiva trots de ökade krafttagen mot detta från företagens sida (Flasback, 2016; Reddit, 2016). Det verkar inte som om användarnas är villiga att sluta använda sig av VPN. Detta trots att de riskerar att bli avstängda från tjänsterna samt att VPN i detta sammanhang innebär att användarna illegalt tar del av tv och film. Tidigare studier inom området berör till en stor del attityder kring illegal fildelning samt illegal streaming men inte berör problematiken kring de illegala formerna av den legala streamingen eller vilka attityder som finns kring detta fenomen.

1.2 Syfte och frågeställningar

Uppsatsen har grundsyftet att undersöka de attityder unga svenskar har kring illegal streaming i legala kanaler. Studien ska utöver detta verka som ett komplement till tidigare undersökningar kring unga svenskars streamingvanor och därigenom fylla den kunskapslucka som finns kring det illegala användandet av legala streamingtjänster. Studien ska undersöka om de unga svenskarnas attityder kring illegala former av legal streaming överensstämmer eller skiljer sig från de attityder som tidigare undersökts kring illegala former av streaming och fildelning. Detta angreppssätt har valt för att se huruvida tidigare forskning kring attityder till legala former av streaming, illegal streaming och fildelning går att applicera på den illegala formen av den legala streamingen. Med grund i detta mynnar denna studie ut i följande frågeställningar:

– Vilka attityder påvisar tidigare forskning kring olika former av streaming samt fildelning? – Hur ser de unga svenskarnas attityder idag ut kring olika former av streaming samt fildelning? – Hur förhåller sig de unga svenskarnas attityder kring illegala former av legal streaming till attityder kring legal streaming samt illegal streaming och fildelning?

1.3 Avgränsningar

Svenskar i åldrarna 16-29 är den grupp som i tidigare undersökningar visat sig vara gruppen som till högst grad använder legala och illegala streamingtjänster. Utöver detta är denna

3 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

åldersgrupp den som till högsta grad även fildelar (FTVS, 2015). Det är dessutom denna grupp vars attityder kring legala och illegala streamingtjänster har undersökts innan. Det är därför en naturlig koppling till de tidigare studierna genom att fortsätta fokusera på just denna grupp. Denna studie kommer således att fokusera på unga svenskar i åldrarna 16-29 år. Studien kommer att begränsas till att beröra attityder kring fildelning samt olika former av streaming. Utöver detta ska studien undersöka attityderna kring kringgående av de geografiska begränsningarna med hjälp av VPN. Studien kommer inte avgränsas till endast ett fåtal tjänster dessa utan berör svenskars attityder kring illegala former av legal streaming oavsett genom vilken kanal som detta sker.

1.4 Disposition

Nedan följer en närmre presentation av varje kapitel med start från kapitel 2.

Kap 2, metod: I det andra kapitlet presenteras, diskuteras och motiveras studiens metodval.

Kap 3, teori: I det tredje kapitlet presenteras och redogörs de teorier som anses vara relevanta för studien och teorier som besvarar frågeställning ett.

Kap 4, resultat: I kapitel fyra presenteras det resultat som studiens kvalitativa undersökningar har genererat. Resultatet presenteras efter olika teman och ligger till grund för studiens diskussionskapitel. Detta kapitel besvarar frågeställning två.

Kap 5, diskussion: Kapitel fem är studiens diskussionskapitel där en reflektion kring resultatet från kapitel fyra i relation med de teorier som presenterats i kapitel tre sker. Diskussionen är disponerad efter de teman som resultatkapitlet är uppdelat i och utgår från studiens frågeställningar. I detta kapitel kommer frågeställning tre att besvaras.

Kap 6, slutsats: I kapitel sex redovisas de slutsatser som studien mynnar ut i med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställning. Kapitel sex avslutas med förslag på vidare forskning som kan vara intressant för att utveckla studien ytterligare.

4 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

2 Metod

I detta kapitel beskrivs, diskuteras och analyseras kritiskt de metoder som använts för att genomföra studien. Utöver detta lyfter detta kapitel studiens validitet och reliabilitet samt diskuterar de etiska aspekter som uppkommit under studiens process. En viss metoddiskussion förs löpande. Kapitlet avslutas även med en kortare metoddiskussion där alternativa tillvägagångssätt diskuteras.

2.1 Val av metoder

Studiens primära syfte var att undersöka attityder kring de illegala formerna av legal streaming hos unga svenskar. Utöver detta skulle dessa attityder jämföras med attityder kring andra former av streaming, både legala och illegala, samt fildelning. För att besvara studiens frågeställningar på ett korrekt vis som passade studiens syfte har både kvalitativa- och kvantitativa metoder används. Eliasson (2006, s.31) talar om att det många gånger kan vara fördelaktigt att kombinera både kvalitativa och kvantitativa metoder. Genom att kombinera dessa metoder kan en studie följa upp intressanta faktorer som påvisat sig i användningen av kvantitativa metoder för att sedan komplettera dessa med exempelvis kvalitativa intervjuer (ibid).

Kvalitativa metoder kan beskrivas som författarens uppfattning och tolkning av information som står i centrum (Holm & Krohn Solvang, 1997, s.76). Ett syfte med studien var att bredda tidigare forskning kring olika former av streaming. Detta är i enighet med Alvehus (2013, s.22) som menar att kvalitativ forskning är en form av tolkande forskning med meningen att bidra till en mer generell förståelse av ett fenomen och en utökning av den kunskap och tolkning som sedan tidigare finns inom detta tema i vetenskapen. Genom en kvalitativ ansats i denna undersökning var förhoppningen således att utöka den befintliga kunskapen inom området. Den tidigare forskningen som presenteras i undersökningen är till störst del genomförd med hjälp av en kvalitativ ansats. Då ett av studiens syften har varit att verka som komplement till tidigare forskning motiveras en kvalitativ ansats i denna undersökning ytterligare.

Då det område som studien ska undersöka kring de illegala formerna av legal streaming i dagsläget är relativt outforskad kan det vara svårt förutspå vilka resultat som kommer att uppnås innan studien är genomförd samt hur dessa ska placeras in i forskningsområdet. Detta går i enighet med hur Creswell (2009, s18) talar om lämpligheten av kvalitativ metod när ett koncept eller fenomen behöver studeras på grund av brist på tidigare forskning. Detta kan bero på att

5 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

ämnet är nytt, att ämnet inte undersökts utifrån en specifik synvinkel eller utifrån en specifik grupp eller om existerande teorier inte kan appliceras på en specifik grupp under en specifik studie. (ibid) Kvalitativa metoder intresserar sig snarare för meningar och innebörder inom ett fenomen än statistiskt verifierbara samband (Alvehus, 2013, s.20). Ett angreppssätt med kvalitativ metod har således varit motiverat av studiens frågeställningar som skulle undersöka och tolka attityder. Metodvalet gav författaren möjlighet att samla in empirisk data, tolka den data som samlats in för att sedan slutligen placera in empirisk data i ett större sammanhang och i ett redan existerande forskningsfält med syfte att bredda detta.

Författaren har också använt sig av kvantitativa metoder. Kvantitativa metoder behandlar områden som går att beskriva i siffror och lämpar sig bland annat för att göra generaliseringar med utgångspunkt från en mindre grupp (Eliasson, 2006, s.21). Kvalitativa metoder kan frambringa uppgifter som går att analysera med kvantitativa metoder. Detta möjliggör en användning av enklare kvantitativa metoder även om en studies tonvikt ligger på de kvalitativa metoderna. (ibid) I denna studie har forskaren främst använt sig av kvalitativa metoder. Trots detta har kvantitativa metoder delvis använts, bland annat för att beskriva empiri i procentenheter. Genom den kvantitativa metoden har författaren till denna studie kunnat påvisa hur ofta eller sällan ett beteende eller en attityd sker eller påvisas i de grupper som författaren har valt att undersöka. De kvantitativa metoderna har genom studien bland annat använts för att summera empirin i överskådliga siffror. Den kvantitativa metoden har också använts för att genomföra en innehållsanalys.

2.2 Datainsamling

Den empiriska delen av studien har baserats på en primärt kvalitativ webbenkät som besvarades av totalt 82 respondenter i åldrarna 16-29 år samt en fokusgrupp bestående av 4 personer i åldrarna 19-27 år. Creswell (2009, s.4) beskriver enkäter och intervjuer som lämpliga datainsamlingsmetoder för kvalitativa studier. Trots att författaren har valt att utgå från kvalitativa datainsamlingsmetoder där analyser av beteenden och attityder har stått i fokus är datainsamlingsmetoderna delvis kvantitativa. Detta grundar sig i att vissa frågor som besvarats av respondenterna resulterat i empiri i form av statistik och procentenheter. Utöver detta har författaren också genomfört en kvantitativ innehållsanalys på de två internetforumen Flashback och Reddit. Innehållsanalyser kan bland annat ge information om grupper som är svåra att få direkt kontakt med (Bryman, 2008, s.296).

6 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

2.2.1 Webbenkät

Enkätundersökningar kan bland annat användas till att studera en mediepublik och är en bra metod för att studera bland annat attityder hos en grupp människor som inte går att observera direkt. Utöver detta kombinerar en enkät dessutom tekniken att samla information genom att fråga ut människor samt tillåter en mindre grupp människor att representera en större population. (Ekström & Larsson, 2010, s.87) Då den tid som studien genomfördes under var begränsad har det inte varit varken tidsmässigt eller effektivitetsmässigt motiverat att i denna studie genomföra en större mängd intervjuer för att uppnå samma antal respondenter som en webbenkät lett till under samma tidsfrist. Dessutom befann sig den grupp som i denna studie skulle undersökas på internet. En webbenkät har på så vis varit ytterligare motiverat.

Enkäten utformades för att vara så neutral som möjligt och inte ha ledande frågor. Detta för att möjliggöra för respondenterna att ge subjektiva och ärliga svar utan påtryck från externa faktorer. Detta har bland annat gjorts genom att frågorna bearbetats innan de besvarats så att felaktiga tolkningar inte ska ha kunna skett. Bearbetningen har gått till på sådant vis att tre utomstående personer som sedan inte besvarade enkäten fick läsa igenom frågorna och kommentera eventuella möjliga tolkningar. På detta sätt kunde författaren validera enkäten innan enkäten delades till respondenterna. De tre personer som har validerat enkäten har varit studenter på Malmö Högskola utan- eller med få tidigare erfarenheter kring streaming. Det har alltid funnits lika många negativa som positiva svarsalternativ att välja mellan vid alternativfrågor. Ejlersson (2014, s.51 & 56) talar om just vikten kring att vara medveten om hur frågor kan tolkas för att minimera riskerna kring att detta sker samt vikten om att formulera neutrala frågor som inte är ledande. Enkäten har bestått av både slutna frågor med förbestämda svarsalternativ samt öppna frågor där respondenterna med egna ord har fått besvara frågor kring hur de resonerar och tar ställning till olika aspekter. Detta för att låta respondenterna komma till tals med sina egna åsikter. Enkäten har utöver detta även innehållit frågor där respondenterna har fått placera huruvida ett påstående överensstämmer eller inte med deras egna attityder och beteenden. Frågorna med svarsalternativ samt där respondenterna fick svara på en skala 1-5 har analyserats ur ett kvantitativt perspektiv och har summerats i procentenheter. De frågor som respondenterna fick besvara med egna ord har analyserats ur ett kvalitativt perspektiv och har summerats i kommentarer från respondenterna. Dessa procentenheter och kommentarer presenteras i studiens fjärde kapitel, empiri. Webbenkäten har tagit uppskattningsvis max 10 minuter att besvara och har inte innehållit fler frågor än vad som ansetts ytterst nödvändigt för att kunna besvara studiens frågeställningar. Enkäten fanns tillgänglig att besvara under 8 dagar och bestod av totalt 43 frågor, se bilaga 1.

7 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

Enkäten har disponerats på sådant vis att respondenterna först har fått besvara mer allmänna frågor kring sitt användande av streamingtjänster, både legala och illegala, samt deras fildelande. Därefter har besvarat mer precist och inriktat kring användandet av VPN och den illegala formen av legal streaming. Silverman (2010, s.197) talar om vikten av att inte ställa de primära frågorna i en undersökning först då detta kan leda till att respondenten inte tänker efter innan denne svarar samt att respondenten till hög grad tänker på studiens syfte och anpassar sitt svar efter det. Då de olika formerna av streaming kräver viss förkunskap och definition har det getts en kortare förklaring kring vad dessa innebär innan frågorna tagit vid. För att ta del av den information som gavs innan enkäten tog vid samt de frågor som respondenterna besvarade i enkäten, se bilaga 2.

Vid en webbenkät minimeras intervjuareffekten och respondenter kan således inte ställa frågor vid eventuella oklarheter kring frågorna. Dessutom kan respondenternas identiteter inte styrkas med fullständig säkerhet. (Eijlertsson, 2014, s.12) På grund av detta och i kombination med att undersökningen berört bland annat ett illegal användande av olika streamingtjänster har webbenkäten kompletterats med en fokusgrupp. Syftet med fokusgruppen var således att där ge respondenterna möjligheten att ställa frågor kring oklarheter samt diskutera faktorer och beteenden med varandra för att där bidra till en ökad intervjuareffekt.

2.2.2 Fokusgrupp

Under studien har det dessutom genomförts en gruppintervju med hjälp av en fokusgrupp. Detta intervjutillfälle skedde efter att enkätundersökningen var avslutad för att kunna bygga på de svar som respondenterna gett vid enkäten och på så vis komplettera det empiriska materialet ytterligare. Detta ledde bland annat till att frågor som diskuterades vid fokusgruppen inte tidigare besvarats vid webbenkäten. Intervjun med fokusgruppen har skett genom en kvalitativ metod där attityder och beteenden har stått i fokus. Trots detta har intervjun med fokusgruppen delvis presenterats med hjälp av kvantitativa metoder. Detta har skett för att på ett överskådligt vis summera andelen av respondenter som innehar ett visst beteende eller attityd. Resultatet från intervjun med fokusgruppen presenteras i kapitel 4, empiri.

Den intervju som genomfördes med fokusgruppen var semistrukturerad för att respondenterna skulle ha en större möjlighet att påverka intervjuns innehåll och förgreningar. Vid intervjun användes en intervjuguide för att de primära frågorna som studien skulle undersöka inte skulle falla bort, se bilaga 3. Även intervjufrågorna hade innan intervjun bearbetas med hjälp från samma tre studenter vid Malmö Högskola som vid utformningen av frågorna till enkäten. Detta

8 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

för att validera att den intervjuguide som skulle användas berörde likvärdiga områden som webbenkäten samt de områden som studien ämnade undersöka. Intervjuer är ofta bra verktyg inom de kvalitativa metoderna då en intervju ger författaren möjlighet att interagera med sina respondenter och på så vis kan direkt kan få besvarat hur respondenterna ser på ett specifikt fenomen samt beröra deras åsikter, känslor, erfarenheter och tankar (Alvehus, 2013. s.81). En intervju bör ses som en process i ett specifikt sammanhang mellan specifika personer med lokala företeelser (ibid, s.82). Det som sägs vid intervjun behöver nödvändigtvis inte ha samma betydelse utanför den specifika intervjusituationen (ibid, s.80). Det kan hända att både intervjuaren och respondenten framställer bilder av sig själva som i detta sammanhang verkar lämpliga (ibid, s.82).

Intervjun med fokusgruppen skedde i hemmet hos en av respondenterna i fokusgruppen och var avslappnad och delvis informell. Syfte med detta var att fokusgruppen skulle känna sig avslappnad och att samtalet skulle kännas mindre formellt så att intervjun skulle upplevas som ett vardagligt samtal. Intervjun med fokusgruppen spelades in. Utöver detta togs anteckningar löpande under intervjun. Anteckningarna användes främst som hjälpmedel för att uppmärksamma och minnas faktorer så som kroppsspråk, gester och tonfall. Wibeck (2010, s.107) menar på att det vid en analys av de empiriska data som samlats in är viktigt att beakta faktorer som dessa.

Respondenterna i fokusgruppen var bekanta med varandra sedan tidigare och intervjun startade med att de först fick berätta om sig själva, vad de gjort under dagen samt vad de skulle göra den kommande veckan, återigen för att bidra till en avslappnad miljö. Wibeck (2010, s.73) menar på att allmänna öppningsfrågor som samtliga respondenter får besvara i turordning leder till att gruppen känner en större samhörighet, blir mer bekanta med varandra och får respondenterna att känna sig mer avslappnade. Därefter styrde författaren som intervjuare in respondenterna på de områden författaren ville att de skulle diskutera utifrån intervjuguiden och lät dem själva styra samtalet genom att inte avbryta samtal som var igång och istället endast flika in om det var specifika ämnen eller fenomen som författaren önskade att de skulle utveckla ytterligare. Intervjun tog totalt en timme att genomföra. Tiden var inte avgränsad sedan tidigare och intervjun avslutades när samtliga frågor i intervjuguiden hade blivit berörda.

2.2.3 Innehållsanalys

Bryman (2008, s.283) beskriver en innehållsanalys som ett angreppssätt för analys av dokument och texter för att kvantifiera innehållet efter bestämda kategorier. I denna studie har författaren

9 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

genomfört en innehållsanalys för att undersöka hur diskussionen kring VPN ter sig på två olika internetforum. Dessa två har varit Flashback och Reddit. Valet av just dessa internetforum grundar sig i att Flashback är ett forum där användarna skriver på svenska och Reddit är ett forum där användarna skriver på engelska. Genom att genomföra en innehållsanalys på dessa forum hade författaren syftet att undersöka diskussionerna som förs kring VPN, både nationellt men också mer internationellt. Genom en innehållsanalys ansåg författaren att hon skulle kunna skapa sig en bredare överblick kring hur attityderna kring användningen av VPN ser ut. Syftet med detta var således att öka den empiriska undersökningen med ytterligare ett undersökningsområde, huvudsakligen inriktad kring användningen av VPN.

Innehållsanalysen genomfördes den 31 maj 2016 genom en sökning på vartdera internetforum med nyckelordet ”VPN”. På Flashback resulterade denna sökning i 619 trådträffar (Flashback, 2016). På Reddit fanns inte möjligheten att se hur många träffar sökningen resulterade i (Reddit, 2016). Författaren tog därför beslutet att endast analysera de 10 träffar på Reddit som har flest poäng, så kallade ”up-votes”. Dessa poäng baseras på hur många användare som läst tråden och aktivt klickat i en ruta som gör att den placeras högre upp bland sökresultat. På detta sätt kunde författaren sortera ut de 10 trådar om VPN som användarna på Reddit ansett skulle hamna längre upp i sökningar. Sökningen på Flashbacks forum avgränsades inte till en specifik tidsperiod utan trådarna hade publicerats från 2009 till 2016. På Reddit var de äldsta trådarna 1 år gamla. Efter att sökningarna hade genomförts analyserade författaren innehållsanalysen. Denna analys presenteras i avsnitt 2.4.

2.3 Urval av respondenter

Då författaren sedan tidigare har både intresse för- och kunskap inom området som studeras har hon med hjälp av sina egna erfarenheter kunnat avgöra vilka aspekter som ansetts vara viktiga för att studien ska kunnat genomföras på ett så objektivt vis som möjligt samt kunnat identifiera vilka aspekter i urvalsprocessen som ansetts vara extra viktiga att beakta. Trots detta kan författarens förkunskap ha lett till att intressanta aspekter som författaren inte varit medveten om sedan innan har missats. Genom att författaren själv har förförståelse inom det område som ska studeras kan författaren redan på förhand anta vilka aspekter och delar inom området som är intressanta att studera (Alvehus, 2013, s.67). Utöver detta har författaren delvis utgått från det urval respondenter som deltagit i tidigare studier. Författarens ambition har dessutom varit att efterlikna de urval av respondenter som i dessa undersökningar för att rättvist kunna applicera tidigare forskning på sin egen empiri.

10 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

Då studiens område är avgränsat på ett sådant vis att en specifik grupps attityder ska undersökas har urvalet av respondenter till fokusgruppen skett genom ett strategiskt urval. Respondenterna har valts utifrån kriteriet att de kan kategoriseras in i den målgrupp som studien ämnat undersöka. Respondenterna var svenska medborgare i åldrarna 16-29. Utöver detta har ett ytterligare kriterium vid val av respondenterna tillkommit, att respondenterna använder sig alla av någon form av streamingtjänst. Kriterierna tillkom för att kunna validera att respondenterna har ett intresse samt en förförståelse för streaming. Urvalet av respondenter, med tanke på deras förkunskap kring streamingtjänster, innebar att respondenterna till viss del bildade ett homogent urval. Ett homogent urval ger möjligheten att göra direkta jämförelser mellan respondenternas svar (Alvehus, 2013, s.69).

Intervjun med fokusgruppen genomfördes den 24 mars 2016. Fokusgruppen bestod av totalt 4 respondenter. Respondenterna till fokusgruppen valdes ut av författaren utifrån hennes kontaktlista på Facebook. Utöver de kriterier som redan nämnts ansågs en viktig aspekt vara att respondenterna inom denna fokusgrupp till viss del kände varandra sedan tidigare. Totalt tillfrågades sex stycken personer som alla tackade ja till att medverka vid ett intervjutillfälle. Två av dessa personer fick dock hastiga förhinder samma dag som intervjun skulle genomföras och då det inte gick att byta intervjutillfälle för resterande personer i fokusgruppen genomfördes intervjun med endast dessa fyra personer närvarande.

Enkäten fanns tillgänglig att besvara mellan den 20-28 mars och besvarades av totalt 82 respondenter. Enkäten delades på författarens egen Facebooksida samt andra sociala kanaler som författaren är aktiv på, till exempel Instagram. Enkäten delades endast på författarens privata Facebookprofil där hon har strax över 600 vänner. På Instagram delades enkäten till ca 800 följare. Vem som helst av de som såg delandet av enkäten kunde själva välja att besvara den eller inte. Detta kan ha lett till att respondenterna av enkäten till viss del ingick i en homogen grupp. Då den åldersgrupp som studien undersökt är den åldersgrupp som författaren själv befinner sig i samt den åldersgrupp som majoriteten av författarens kontakter på de sociala medierna också tillhör ansåg författaren dock att detta inte var ett problem för studiens kommande resultat. Det fanns en tanke att undvika detta till viss del genom att dela enkäten även på internetforum men författaren upptäckte i användarvillkoren för dessa forum att de inte tillät enkätundersökningar och denna möjlighet föll således bort.

Utöver utskicket av enkäten i dessa sociala medier delades enkäten vidare av sex stycken av författarens bekanta och besvarades troligtvis även av respondenter som författaren inte själv känner.

11 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

2.4 Analys av data

Analysen av de empiriska data som samlats in via webbenkäten och fokusgruppen skedde genom en innehållsanalys. En innehållsanalys är när data delas upp i teman och kategorier där samband kan hittas (Jacobsen, 2007, s.135; Wibeck, 2010, s.100). I en sådan analys genomgås vissa bestämda faser i form av kategorisering: att fylla kategorierna med innehåll, räkna hur frekvent ett tema framkommer, jämföra resultat och söka skillnader och olikheter samt söka förklaringar till dessa skillnader och olikheter. (Jacobsen, 2007, s.135) Vid analysen av den empiriska datainsamlingen vid webbenkäten och intervjun med fokusgruppen har författaren även utgått från Alvehus (2013, s.110) förklaring av analysprocessen i termer av tre grundläggande arbetsmoment; att sortera, att reducera och att argumentera.

Sorteringen av empirin från enkäten skedde på sådant vis att den delades upp i teman kategoriserade efter fyra rubriker. Dessa var: legala former av streaming, illegala former av streaming, fildelning av film och serier samt illegala former av legal streaming.

Då intervjun som genomförts med fokusgruppen spelades in påbörjades analys av data först med transkribering av denna. När transkriberingen var färdigställd sorterades det transkriberade materialet upp i fråga om de teman och kategorier som kommit till diskussion under intervjuerna. Kategorierna delades därefter upp utifrån hur de ansågs stå i relation till varandra samt om en kategori ansågs vara underkategori till en annan. Det empiriska materialet från fokusgruppen delades slutligen upp i samma fyra rubriker som vid sorteringen av det empiriska materialet från enkäten.

I det nästkommande steget reducerades empirin. Denna reducering skedde i två åtskilda etapper, en för reducering av empirin från enkäten och en för reduceringen av empirin från intervjun med fokusgruppen. Reduceringen har i de båda etapperna skett på ett sådant vis att de centrala delar som ansetts vara mest relevanta för att besvara studiens frågeställning bevarats. Detta kompletterades sedan med andra delar för att bredda materialet och kunna öka förståelsen ytterligare. Vid vissa områden har delar av empirin komprimerats, detta har skett om ett flertal respondenter har besvarat centrala områden på samma vis och om vissa områden har kunnat beskrivas mer övergripande än andra. Detta har dock skett med noga övervägning kring huruvida en komprimering sker på sådant vis att olika svar fortfarande representerats. Urvalet och reduceringen av empirin har varit genomgående grundat i de frågeställningar som studien ska besvara.

12 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

I det sista steget analyserades empirin. Wibeck (2010, s.109) menar på att det centrala i analysprocessen är att hitta samband, mönster och jämföra olika data mot varandra. Analysen av data skedde i förhållande till tidigare studier och teorier samt mellan de två former genom vilka författaren samlat in sitt empiriska material.

Även sökningarna på de två internetforumen analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Efter sökningen på Flashback kategoriserade författaren rubrikerna efter 5 rubriker. Dessa var Diskussioner om olika VPN-tjänster, hjälp vid användning av olika VPN-tjänster, skydda sin identitet online, ta del av film och tv med hjälp av VPN samt övrigt. Dessa kategorier valdes ut av författaren då hon ansåg att dessa var de mest frekventa. Utifrån detta sammanställde författaren ett kodningsschema. Författaren tog inte del av innehållet i trådarna utan kategoriserade dem endast efter deras rubriker. Bryman (2008, s.291) beskriver kodningsscheman som ett viktigt steg i en innehållsanalys. Ett kodningsschema består av två delar: utformningen av kodningsschemat samt kodningsmanualen (ibid). Kodningsschemat samt kodningsmanualen efter denna sökning återfinns i kapitel 4, resultat.

Sökningen på Reddit resulterade i en annan innehållsanalys då det var en mindre mängd innehåll som undersöktes och kodades. Vid denna sökning använde sig författaren endast av de 10 trådar med flest poäng. Dessa kodades sedan även antal kommentarer och efter när tråden postades på forumet. Kodningsschemat och kodningsmanualen för denna sökning återfinns i kapitel 4, empiri, samt i bilaga 4.

2.5 Etiska överväganden

Om respondenterna har en förstådd mening med studien som inte överensstämmer med författarens mening kan det uppstå problem. Det är således viktigt att den som genomför en studie behöver informera sina respondenter kring studiens syfte. (Creswell, 2009, s.89) Då respondenterna besvarade frågor om bland annat illegala aktiviteter har de etiska aspekterna noga tänkts igenom och diskuteras under studiens gång. De genomförda enkäterna har varit anonyma och det har funnits möjlighet för respondenterna att inte besvara vissa frågor om de inte känt sig bekväma kring dessa. Svaren som gavs av respondenterna som deltog i intervjun med fokusgruppen har anonymiserats i efterhand för att skydda respondenternas identiteter. Det har tydligt framgått innan både enkäterna och intervjuerna att inga svar i undersökningen kommer att presenteras på sådant vis att respondenten inte skulle kunna identifieras och att respondenterna när som helst kan avbryta sin medverkan i studien, se bilaga 2.

13 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

Utöver fokusgruppens homogenitet finns det ytterligare faktorer som kan ha påverkat det resultat som intervjun med fokusgruppen resulterade i. Författaren är medveten om att diskussionen som fördes i fokusgruppen kan ha påverkats av att de ämnen som diskuterats delvis har berört illegala aktiviteter. Detta kan ha lett till att de personer som ingick i fokusgruppen har svarat på frågor på vis som inte är helt sanningsenliga då deras beteende kanske inte anses vara etiskt och moraliskt acceptabelt. Diskussionen hade möjligen kunnat ha sett annorlunda ut om de ämnen som diskuterades inte var delvis eller helt illegala.

2.6 Validitet och reliabilitet

Ambitionen med studien var att kunna generalisera unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming med hjälp av tekniska verktyg så som VPN. Alvehus (2013, s.127) talar dock om vikten kring att kunna skilja på en teoretisk och en empirisk generalisering. En empirisk generalisering handlar om att utifrån ett begränsat forskningsområde och ett begränsat antal respondenter kunna generalisera kring just detta område utifrån just dessa respondenter (ibid).

Då den tid som denna studie har genomförts under har varit begränsad har det varit både svårt och ohållbart att genomföra en så pass stor studie att den skulle kunna ge en generaliserad bild kring hela Sveriges unga befolkning och deras attityder kring olika former av fildelning och streaming. Då de som besvarat webbenkäten har gjort detta frivilligt och det inte är möjligt att kontrollera deras svar då de ska vara anonyma har svaren inte kunnat generaliseras som en statistisk sanning kring den målgrupp studien undersöker. Studien fungerar därför mer som en fingervisning kring hur attityderna kan se ut bland unga svenskar. Den visar på vilka attityder kring illegala former av legal streaming med genom användandet av VPN som de specifika respondenter som deltagit i studien har. Ahrne & Svensson (2011, s.29) menar på att det går att generalisera inom kvalitativa metoder men att forskningsresultatens överförbarhet till andra områden och situationer då måste genomföras med en större försiktighet. Resultatet och slutsatserna i denna studie går således möjligen inte att appliceras på hela Sveriges befolkning i alla åldersgrupper men kan eventuellt ge en empirisk generaliserad bild kring attityder bland svenskarna i åldrarna 16-29.

Både webbenkäten och intervjuguiden till intervjun med fokusgruppen validerades med hjälp av tre studenter vid Malmö Högskola. Denna validering har bidragit till att författaren kunnat vara mer säker på att det som ämnats undersökas är det som blivit undersökt i studiens empiriska del. Trots detta är författaren medveten om att detta inte behöver innebära en fullständig validering.

14 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

Detta baseras på att författaren inte kan vara säker på om dessa tre studenter uppfattar frågorna på samma vis som respondenterna. Trots detta har hjälpen från de tre studenterna varit en metod för att uppnå en högre grad av validering än innan.

Författaren har haft ambitionen att genomföra innehållsanalyserna av internetforumen så objektivt som möjligt. Trots detta är författaren medveten om att hennes egna tolkningar kan ha påverkat detta resultat. Bryman (2008, s.297) talar om att det är svårt att genomföra en innehållsanalys utan författarens egna tolkningar. Hade denna innehållsanalys genomförts av en annan författare hade resultatet möjligen kunnat se annorlunda ut. Författaren är också medveten om att valet av kanaler där forumen finns kan ha påverkat resultatet.

2.7 Källkritik

Huvuddelen av de referenser som används genom uppsatsen är vetenskapliga granskade artiklar. I det inledande kapitlet har det använts ett fåtal referenser som inte är vetenskapligt granskade. Dessa källor hänvisar bland annat till internetforum och nyhetsartiklar publicerade online. Författaren är medveten om att dessa referenser inte är vetenskapliga men har trots detta valt att behålla dessa referenser. Detta för att få en bredare bild kring hur diskussionerna kring de faktorer som undersökts diskuteras på internet under informella former.

2.8 Metoddiskussion

Denna studie har genomförts med genom ett kvalitativt och kvantitativt angreppssätt. Dessa metoder har valts av författaren för att undersöka vilka attityder som den undersökta målgruppen har kring olika former av streaming samt till vilken grad beteenden och attityder har visat sig. Studien har trots användandet av båda dessa metoder ämnat undersöka de berörda områdena med fokus på den kvalitativa metoden där den kvalitativa metoden har fungerar som ett sammanfattande stöd. Hade denna studies frågeställningar sett annorlunda ut hade alternativa metoder kunnat användas. Studien hade kunnat ha huvudfokus på de kvantitativa metoderna och istället låtit de kvalitativa metoderna verka kompletterande.

Respondenterna i denna undersökning har tillhört en homogen grupp. Författaren är medveten om att detta kan ha påverkat studiens resultat. Jacobsen (2007, s.125) och Wibeck (2010, s.31) menar på att en homogen grupp kan leda till att samtal sker smidigt men att det kan leda till att intressanta motsättningar kan missas. Författaren är medveten om att detta urval av respondenter

15 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

kan ha påverkat studien och att resultatet hade kunnat bli annorlunda om urvalet var mindre homogent. Studiens homogena urval kan ha varit en bidragande faktor till att många av respondenternas svar liknar varandra. Vidare påpekar Wibeck (2010, s.31) att en hög samhörighetskänsla kan leda till att respondenterna upplever att det endast är rätt att tycka och tänka på ett visst vis. Detta kan också ha påverkat respondenterna vid intervjun med fokusgruppen, vars svar till stor del överensstämde med varandra. Författaren har dock valt att ha ett homogent urval för att kunna göra direkta jämförelser mellan respondenternas svar.

Utöver detta har det homogena urvalet av respondenter kunnat påverka generaliserbarheten. Silverman (2010, s. 279) menar att vår vilja att hitta samband mellan faktorer och fenomen alltid måste betraktas kritiskt och ifrågasättas. Larsen (2009, s.21) talar om att samband inom forskning handlar om tendenser och att resultat i en specifik studie inte automatiskt innebär en absolut sanning. Vidare talar Larsen (2009, s.21) om att forskning ofta handlar om att upptäcka tendenser och att hitta nyanser inom problemområden som undersöks. Författaren har under studiens gång varit medveten om att eventuella samband och relationer mellan de fenomen och faktorer som har undersökts inte nödvändigtvis innebär att detta är exakta sanningar och att studien inte är helt objektiv då det endast är författaren själv som samlar in och tolkar data.

Enkäten delades på författarens privata sociala medier och nådde där ut till cirka 1400 personer. Av dessa var det 82 stycken som besvarade enkäten. Detta innebär ett bortfall på drygt 1300 respondenter som skulle kunna förändrat enkätens resultat. Utöver detta delades enkäten endast på författarens egna privata sociala medier. Detta är ytterligare en faktor som kan ha inneburit att det skett ett bortfall av respondenter som hade kunnat bidra med intressanta infallsvinklar och åsikter. Författaren är medveten om att ett annat urval av respondenter hade kunnat leda till ett annat resultat.

För att höja tillförlitligheten kring denna studie skulle samma undersökning kunna göras igen på samma åldersgrupp men andra respondenter för att se om resultaten samt de samband som hittas är likvärdiga eller inte även i denna studie.

16 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

3 Tidigare forskning

Nedan följer den tidigare forskning som tillsammans med resultatkapitlet ligger till grund för diskussionskapitlet och slutsatsen. Inledningsvis ges en kortare introduktion till vad streaming är och den teknik som används för att kringgå geografiska restriktioner. Därefter följer avsnitt om streamingkulturen i Sverige samt attityder kring olika former av streaming. Detta kapitel ligger till grund för att besvara den första frågeställningen.

3.1 Streaming

Burroghts & Rugg (2014, s.370) beskriver streaming som en form av multimedia som kontinuerligt levereras till användaren. Streaming är inte ett medium utan istället en form av leverans av medieinnehåll som låter användaren ta del av- och uppleva medieinnehåll utan att först behöva ladda ner en fil. Vidare talar Burroghts & Rugg (2014, s.367 & s.371) om streaming i fyra kategoriseringar: sanktionerad förstahandsstreaming, osanktionerad förstahandsstreaming, sanktionerad tredjehandsstreaming och osanktionerad tredjehandsstreaming. Sanktionerad förstahandsstreaming innebär att rättighetsinnehavaren streamar sitt innehåll direkt till mediepubliken utan mellanhand. Sanktionerad tredjehandsstreaming innebär att innehållsleverantörer kontrollerar och distribuerar sitt innehåll utifrån de licenser de innehar. Osanktionerad tredjehandsstreaming är när webbplatser kontrollerar och distribuerar innehåll, men utan licenser och rättigheter. (ibid) Osanktionerad förstahandsstreaming däremot innebär att mediepubliken tar del av legala streamingtjänster men på ett illegalt vis genom att med hjälp av tekniska verktyg kringgå de geografiska restriktioner som medieinnehållet innehar (ibid, s.373). Osanktionerad förstahandsstreaming kan också kallas för piratströmmning eller streamingstöld (ibid, s.367).

3.2 Geografiska restriktioner och VPN

Lobato & Meese (2016, s.10) menar på att användandet av geografiska restriktioner på innehåll är en filtrerande teknologi med en rumslig medvetenhet. Med hjälp av användares individuella IP-adress kan dessa teknologier identifiera en användares fysiska geografiska plats. Denna teknik används idag bland annat för att hantera nationell och internationell videostreaming och för att separera de nationella mediemarknaderna. Processen innebär att användarens IP-adress körs genom en databas där den fysiska geografiska platsen fastställs. Befinner sig användaren

17 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

inom den geografiska gräns där medieinnehållet har rättigheter att visas kan videon spelas upp. Befinner sig användaren utanför denna geografiska plats kommer videon inte att spelas upp. De flesta stora videoplattformarna använder sig idag av denna metod för att sortera sina användare utifrån fysisk geografisk plats. De kan på detta vis identifiera om användaren har rättslig tillåtelse att ta del av videon beroende på vilka villkor som rättighetsinnehavaren till videon har kommit överens kring med videoplattformen. (ibid) Teknologin bakom denna metod går att kringgå, bland annat med hjälp av VPN (ibid, s.11).

Lobato & Meese (2016, s.16) menar att VPN till stor del används av internetanvändare som vill vara anonyma på internet som ett verktyg för att skydda sin integritet inom öppna nätverk. VPN kan också användas som ett verktyg för företagsrelaterade nätverk där det fungerar som en portal till fjärrnätverk. Denna användning av VPN möjliggör för anställda att komma åt företags nätverk från platser utanför arbetsplatsen, till exempel från hemmet. Dessa användningsområden av VPN är legala. Det är när VPN används för att förvirra internetuppkopplingar och geografiska restriktioner som det innebär komplexa utmaningar för bland annat mediebolag. (ibid) Enligt Turner (2015, s.3) använder uppskattningsvis 375 miljoner människor över hela jorden sig av VPN-tjänster av olika anledningar. Den största delen av dessa använder det troligtvis för att kunna kringgå medieföretagens geografiska restriktioner och på så vis få tillgång till en bredare och bättre underhållning på internet. Burroughts & Rugg (2014, s.367) menar dock att fenomenet inte bör delas upp i binära termer om legalt eller illegalt. De menar på att användandet av VPN för att kringgå geografiska restriktioner istället bör ses som en utveckling av den moderna världens mediesändningar. (ibid)

Lobato & Meese (2016, s.16) menar att kringgåendet av de geografiska restriktionerna är ett komplext ämne på grund av att de flesta teknologier som används för att undvika restriktionerna inte är utformade för detta användningsområde utan har utvecklats för legala användningsområden. I Sverige används kringgåendet av restriktionerna bland annat för att användare ska kunna få tillgång till nya filmer och tv-serier i streamingkataloger som egentligen inte är tillgängliga inom landets gränser. (ibid) Synen på geoblocking i Europa skiljer sig från resten av världen då europierna på ett annat vis är vana vid att kunna resa fritt inom kontinenten, handla fritt mellan länderna samt kunna ta del av grannländernas tv-sändningar (ibid, s.19). De geografiska restriktionerna har börjat ses som en anti-europeisk faktor inom Europa då det anses innebära tekniska resektioner på frihandeln och sedan 2014 har ”Tackling Geoblocking” varit en officiell policy-prioritet i EU-kommissionen (ibid, s.20).

18 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

3.3 Streamingkulturen i Sverige

Bauman (2016, s.141) menar på att det i Sverige finns en stor tillgång till streamingkanaler. Trots mängden streamingkanaler i Sverige, inte minst de nationella alternativen, står de internationella kanalerna YouTube och Netflix för mer än hälften av all legal streaming i Sverige. 1.3 miljoner Svenskar använder YouTube dagligen och 465 000 svenskar använder Netflix dagligen. (ibid) Utöver de legala streamingtjänsterna som Svenskarna har att tillgå växer antalet illegala alternativ. En av de troligtvis mest använda tjänsterna för illegal streaming bland svenskarna är Swefilmer, en hemsida som illegalt låter svenskarna streama de senaste filmerna och serierna med svenska undertexter helt gratis. Swefilmers framgång har lett till att ytterligare ett flertal liknande alternativ för illegal och gratis streaming för svenskarna har dykt upp, bland annat Dreamfilm, swesub.tv och Sweflix. (ibid, s.142)

Bauman (2016, s.143) menar på att en av anledningarna till att streaming är en utbredd aktivitet bland svenskarna beror på Sveriges unika infrastruktur kring internet och svenskarnas höga uppkopplingshastigheter. Larsson et. al (2012, s.270) menar på att VPN är mest vanligt i norra Europa. Vidare menar Bauman (2016, s.145) och Larsson et. al (2012, s.271) att det utbredda användandet av VPN hos svenskarna skulle kunna kopplas till att svenskarna efter införandet av IPRED-lagen i Sverige den 1 april 2009 nu känner sig övervakade på internet och vill förbli anonyma. I en studie från 2012 undersöktes svenskar i åldern 15-25 och deras användning av VPN innan och efter implementeringen av IPRED i Sverige. Studien påvisar ett samband mellan en ökad användning av VPN efter implementeringen av IPRED i Sverige och menar på att användningen av VPN ofta är kopplad till sökandet efter en mer anonymiserad internetupplevelse kopplat till illegala beteenden så som otillåten fildelning och delande av upphovsrättsligt skyddat material. (Larsson & Svensson, 2010, s.99) Mängden medieinnehåll som publiceras på internet ökar ständig, så också möjligheten att ta del av ett bredare medieutbud genom att använda VPN (Burroughs & Rugg, 2014, s.375).

En av streamingtjänsterna som idag erbjuder olika utbud beroende på vart i värden deras användare befinner sig är Netflix. (Netflix, 2016a; 2016b) På den svenska versionen av deras användarvillkor kan användarna ta del av följande information:

”Du kan i första hand titta på en film eller tv-serie via Netflix-tjänsten i landet där du registrerade ditt konto och endast på geografiska platser där vi erbjuder vår tjänst och har licensierat filmen eller tv-

19 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

serien. Tillgängligt innehåll varierar beroende på geografisk plats och kommer ibland att förändras.” (Netflix, 2016b)

Netflix meddelade i ett pressmeddelande att de nu ska börja stänga av användare som med hjälp av VPN kringgår deras geografiska restriktioner i utbudet. (Netflix, 2016a) VPN nämns inte specifikt i deras användarvillkor som ett av de hjälpmedel som finns för att kringgå de geografiska restriktionerna. (Netflix, 2016b) På deras svenska version av användarvillkoren finns dock följande paragraf:

”Du samtycker också till att inte: kringgå, ta bort, förändra, försämra eller motverka något av innehållsskydden på Netflix-tjänsten; använda någon robot, spindel, scraper eller andra automatiska sätt att få tillgång till Netflix-tjänsten;” (Netflix, 2016b)

Då användaren av Netflix måste godkänna Netflix användarvillkor innan användaren kan börja sig av Netflix tjänster ses användarvillkoren som ett avtal. Detta baseras på den Svenska lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (SFS 1915:218). Enligt denna lag är det illegalt att bryta ett avtal (ibid). Att använda sig av tekniska verktyg så som VPN för att förändra Netflix utbud strider mot Netflix avtal med användaren och är enligt svensk lag illegalt.

Det är inte bara de internationella streamingtjänsterna som upprätthåller geografiska restriktioner kring sitt utbud. På SVT-Plays supportsida finns följande information:

”På grund av upphovsrättsliga skäl varierar utbudet i våra digitala tjänster SVT Play, Öppet arkiv och Barnplay beroende på om du är i Sverige eller utomlands. [...] På Öppet arkiv går inget program att se utomlands.” (SVT, 2016)

Även TV4-Play har liknande restriktioner, på deras tittarservice finns följande information:

”De flesta program på TV4 Play är av rättighetsskäl geografiskt blockerade till att endast vara tillgängliga för visning i Sverige. Detta gäller oavsett om man har Premium eller inte.” (TV4, 2016)

20 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

Under 2015 genomfördes undersökningen ”Lägesrapport – digital marknad för film och TV” av Film och Tv-branschens Samarbetskommitté. Studien undersökte unga svenskar i åldern 16-29 år och deras användning samt attityder kring olika former av streaming. (FTVS, 2015) Studiens resultat går att utläsa i tabell 1.

Tabell 1. Användning och attityd kring streaming bland unga svenskar i åldern 16-29 år (FTVS, 2015).

Användning och attityd Instämmer Instämmer inte

Använder lagliga digitala tjänster 80 % 20 % för streaming

Använder illegala digitala 43 % 57 % tjänster för streaming

Fel att använda illegala tjänster 60 % 40 %

Använder illegala tjänster trots 40 % 60 % att de tycker att det är fel

Under 2015 genomfördes även undersökningen ”Svenskarna och Internet, 2015 års undersökning av svenska folkets internetvanor” av Findahl & Davidsson (2015). Resultatet från denna undersökning kring frekvens av fildelning går att utläsa i tabell 2.

Tabell 2. Frekvens av fildelning i åldersgruppen 16-25 år (ibid).

Kanal Dagligen Varje vecka Någon gång

Laddar ner film/video 4 % 16 % 30 %

Vidare visar undersökningen på att fildelningen i Sverige i åldersgruppen 16-25 minskar. Den del av den svenska befolkningen som idag betalar för att abonnera på video är högre bland de som fildelar än de som inte gör det, se tabell 3. Fildelningen och abonnemangen konkurrerar inte med varandra utan kompletterar snarare varandra. (ibid) I samma åldersgrupp använder de svenskar som fildelar sig i större utsträckning av VPN än de som inte fildelar (Larsson, Svensson & De Kaminski, 2013, s.106).

Tabell 3. Andel som betalar för film, jämförelse mellan fildelare och inte fildelare (Findahl & Davidsson, 2015).

Fildelare eller inte Betalar för film Betalar inte för film

Fildelare 46 % 54 %

21 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

Inte fildelare 24 % 76 %

3.4 Attityder kring olika former av streaming

2012 genomförde Andersson (2012, s.107-109) en undersökning kring fildelandet och attityderna kring detta bland svenskar i åldrarna 15-42 år. Studiens resultat visade på att de som fildelade till en stor del ansåg fildelandet vara positivt för samhället och att den negativa påverkan av detta beteende endast påverkade specifika, mindre branscher. Studien visar på att de som aktivt fildelade också köpte vissa fysiska kopior av det som de laddat ner för att uppmuntra specifika producenter och bidra ekonomiskt till deras arbete. De som aktivt fildelade menade på att deras illegala fildelningar ledde till att de fått tillgång till ett större spektrum media. På så vis hade de blivit intresserade av genrer som de annars inte hade tagit del av. (ibid) Vidare upplevde studiens respondenter internet som en gränsbrytande värld som kringgår de lokala barriärerna och som uppmuntrar till en global integration. Ett flertal ansåg detta vara ett ideal som de uppfattade som sin medborgerliga rättighet. Vidare menade de också att det bidrog till tillgången av kultur och möjligheten att personligen kunna styra över sitt informationsflöde. (ibid, s.109) Genom en kombination kring utvecklingen av den teknik som finns att tillgå samt en ökad global tillgänglighet av digitala kanaler för mediedistribution ökar det illegala beteendet kring de digitala varorna (Vida et al, 2012, s.299).

Freestone & Cass (2004, s.122) har undersökt attityder kring etik på internet bland personer födda efter 1985 och menar på att om det saknas en rädsla för straff så beter sig dessa människor olämpligt. Internet har banat en väg för detta olämpliga beteende. Internet går att betrakta som en egen värld frånskild från den verkliga och fysiska världen där användare kan befinna sig anonymt. (ibid) Vidare menade Freestone & Cass (2004, s.126) att synen på internet som en egen fristående värld ger användarna en falsk känsla av sanning och sänkte deras rädsla för att bli upptäckta om de betedde sig illegalt. Detta ingav en känsla av låga straff om de blev påkomna med ett olämpligt beteende. (ibid) Freestone & Cass (2004, s.127) menade också på att deras studie kunde generaliseras på internetkulturen i stort med tanke på att denna kultur är global och gränsöverskridande. I en studie genomförd av Al-Rafee & Cronan (2006, s.247) var respondenterna inte rädda för att bli påkomna och åka fast för illegal fildelning. Al-Rafee & Cronan (2006, s.246) studerade vilka faktorer som påverkar vilka attityder individer har kring illegal fildelning. Det visade sig att individens kön inte har en signifikant påverkan på attityd. Ålder däremot visade vara en viktig faktor och studien kunde påvisa ett samband mellan en mer positiv inställning till illegal fildelning bland de yngre medan de äldre hade en mer negativ

22 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

inställning. Vidare menade Al-Rafee & Cronan (2006, s.247) att de individer som inte ansåg illegal fildelning vara ett etiskt problem hade en mer positiv inställning till fenomenet. Subjektiva normer var också en viktig faktor som spelade in, hos de individer som ansåg den illegala fildelningen vara en norm i sitt sociala närverk fanns en generellt positiv inställning. Den starkaste faktorn var huruvida individens närstående laddade ner eller inte och hur dessa närstående var inställda till fildelning (ibid, s.248). Även Jacobs et al (2012, s.966) påvisade i sin studie att umgänge och umgängets generella attityder kring illegal fildelning spelade en stor roll kring individens inställning kring fildelning. De tillfrågade menade på att om deras umgänge också fildelade ner motiverade det individens beteende och fick det att verka mindre allvarligt då andra runt om laddade ner till en högre utsträckning. En lag legitimeras endast om lagen följer den sociala norm och de strukturer som lagen berör (Larsson et al, 2012, s.272).

Jacobs et al (2012, s.960) fastställde i sin studie personliga faktorer som kan påverka fildelare i deras beteende. Några av dessa faktorer var viljan att genomföra ett beteende, hur individen tror att dennes sociala grupp känner kring ett beteende, till vilken grad som individen tidigare genomfört ett beteende sam till vilken grad som individen kände skuld över sitt beteende. (ibid)

Al-Rafee & Cronan (2006, s. 247) påvisade i sin studie att den ekonomiska faktorn hade en inverkan på attityder. De som fildelade ansåg att de legala tjänsterna för tillgång till digital media kostade för mycket, något som de som inte fildelade inte till samma utsträckning instämde i. (ibid) Detta motsades dock till viss del av Andersson (2012, s.111) som i sin studie påvisade att illegal fildelning inte ersätter köpandet utan istället kompletterar det och att fildelningen i sig leder till att fildelarna hittar saker de gillar och sedan betalar för. Även Jacobs et al (2012, s.965) påvisade i sin studie att den ekonomiska faktorn inte var drivande vid fildelning utan att det istället handlade om att de som fildelade var mycket intresserade av film och ville ta del av ny film samt en stor mängd film som var svår att ta del av legalt. Vidare påvisade studien gjord av Jacobs et al (2012, s.966) att det fanns en vilja hos de som fildelade att betala för sig och att viljan att se ny film var viktigare än att spara pengar. Ashraf & Alvarez León (2016, s.46) påpekade i sin studie att efterfrågan efter piratkopierat och piratdistribuerat mediematerial härstammade från bristen på laglig distribution och priser på lagligt material som konsumenterna inte var villiga att betala. Vida et al (2012, s.308) menade på att en individs vilja till att illegalt ta del av digitala varor via internet had att göra med denne individs uppfattning kring hur detta beteende gynnar individen.

Larsson (2012, s.108) visade i sin studie att respondenterna menade att fildelande kan vara kopplat till tekniskt kunnande. De som hade ett större tekniskt kunnande kunde använda sig av

23 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

internet på ett annat vis än de som hade ett mindre tekniskt kunnande. Att använda VPN har tidigare krävt ett stort tekniskt kunnande men i dagsläget finns det ett flertal enkla och användarvänliga versioner för privatpersoner att tillgå (Burroughs & Rugg, 2014, s.375). Verktyg för att använda sig av VPN finns idag i former av plug-in till webbläsare, ofta kostnadsfria och utan att användaren behöver skapa ett konto på en tjänst (Lobato & Meese, 2016, s.17). Larsson, Svensson & De Kaminski (2013, s.110) menar att det allmänna och generella användandet av VPN ökar.

24 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

4 Resultat

Nedan presenteras resultatet från webbenkäten, den fysiska gruppintervjun samt innehållsanalysen av två internetforum. Detta empiriska material kommer sedan tillsammans med det teoretiska materialet att analyseras i diskussionskapitlet. Kapitlet ligger till grund för att besvara den andra frågeställningen.

4.1 Webbenkät

Webbenkäten besvarades av totalt 82 respondenter. Fördelningen av könstillhörighet och ålder bland respondenterna går att utläsa i tabell 4 och tabell 5. Procentenheterna har avrundats till närmaste heltal.

Tabell 4. Könstillhörighet av respondenter vid webbenkät

Könstillhörighet Antal respondenter Procent

Kvinna 67 81.7 %

Man 13 15.9 %

Annan 2 2.4 %

Tabell 5. Åldersfördelning av respondenter vid webbenkät

Ålder Antal respondenter Procent

16-19 år 8 9.8 %

20-23 år 27 32.9 %

23-26 år 38 46.3 %

26-29 år 9 11 %

Av de som besvarade enkäten var 69.5 % studenter, 28 % arbetade och 2.5% var arbetslösa. 56.8 % av respondenterna streamade i någon form dagligen, 35.8% streamade varje vecka och 7.4% streamade varje månad. Ingen av respondenterna streamade mer sällan än varje månad.

4.1.1 Legala former av streaming

25 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

Respondenternas användning av legala streamingtjänster samt huruvida de betalar för ett abonnemang går att utläsa i tabell 6.

Tabell 6. Respondenters åtkomst till legala streamingtjänster samt abonnemang de betalar för.

Har tillgång till ett konto på en legal streamingtjänst ≈ 93 %

Betalar för abonnemang för åtkomst av legal streaming ≈ 78 %

Betalar inte för abonnemang för åtkomst av legal streaming ≈ 22 %

Den legala streamingtjänst som respondenterna mest frekvent betalar för är Netflix, följt av ViaPlay, HBO och C-More. Vid frågan om varför respondenterna har valt att betala för just dessa tjänster är det vanligaste svaret att tjänsterna, främst Netflix, har ett bra utbud. Utöver detta finns en genomgående trend bland respondenternas svar att de legala streamingtjänsterna är smidiga och enkla att använda sig av, att de legala tjänsterna erbjuder streaming i bra kvalitet och att de sällan krånglar. Några av respondenterna uppger att de använder de legala streamingtjänsterna men att de delar konto med familj eller vänner och inte själva betalar för tjänsten. Respondenternas inställning till abonnemangens prissättning i förhållande till vilket utbud de erbjuder går att utläsa i tabell 7.

Tabell 7. Respondenternas inställning till abonnemangens prissättning i förhållande till utbud.

Lågt Lagom Högt

≈ 10 % ≈ 80 % ≈ 11 %

4.1.2 Illegala former av streaming

Respondenternas användning av en illegal streamingtjänst går att utläsa i tabell 8. Frekvensen av detta användande går att utläsa i tabell 9.

Tabell 8. Respondenters användning av en illegal streamingtjänst.

Använder en illegal streamingtjänst Använder inte en illegal streamingtjänst

≈ 76 % ≈ 23 %

Tabell 9. Respondenters frekvens av användningen av en illegal streamingtjänst.

26 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

Använder dagligen Använder varje Använder varje Använder mer vecka månad sällan

≈ 13 % ≈ 38 % ≈ 25 % ≈ 24 %

Några av de mest frekvent använda illegala tjänsterna bland respondenterna är Dreamfilm, Swefilmer och Popcorntime. En stor del av respondenterna menar på att de väljer mellan de olika illegala streamingtjänsterna beroende på vad de vill streama. De söker på en specifik film eller serie och väljer tjänst utifrån vilka sidor som sökningen resulterar i. Anledningen till att respondenterna använder sig av de illegala tjänsterna är i princip genomgående. Respondenterna menar att de använder dessa tjänster om de filmer och serier som de vill se inte finns på de legala streamingtjänsterna. Respondenterna vänder sig då till de illegala tjänsterna grundat på tjänsternas tillgänglighet, dess stora utbud samt på grund av att de illegala tjänsterna i de allra flesta fall är gratis. Några av respondenterna talar också om att nya avsnitt i serier som de följer släpps tidigare i länder utanför Sverige, främst i USA, och att det kan ta flera år innan dessa avsnitt kommer till Sverige.

I frågan kring huruvida respondenterna anser att det är rätt eller fel att använda sig av en illegal streamingtjänst är respondenterna av resultatet att döma kluvna, se tabell 10.

Tabell 10. Andel respondenter som tycker det är rätt eller fel att använda en illegal streamingtjänst.

Anser det vara rätt att använda en illegal Anser det vara fel att använda en illegal streamingtjänst streamingtjänst

≈ 49 % ≈ 51 %

De respondenter som menar på att det är fel grundar detta till stor del på att det är illegalt av en anledning och att det inte ger filmskaparna någon inkomst. En av respondenterna som streamar illegalt men som menar på att det är fel skriver följande:

”Jag vill betala för något som någon jobbat för. Film/serier är också kultur. En teaterföreställning skulle aldrig spelas gratis. En musiker skulle eller borde aldrig spela gratis. Ändå gör jag det (streamar illegalt), för jag kan inte betala flera hundra till olika streamingtjänster. Det ger mig lite bättre samvete.”

Av de respondenter som anser det är rätt att använda sig av illegala streamingtjänster anser detta på grund av de inte ser skadan av den illegala streamingen. Vidare menar dessa respondenter att

27 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

de som inte har råd med de legala tjänsterna också ska få ta del av film, att de som producerar filmerna ändå får in stora summor pengar och att det ger filmer bra publicitet. De menar på att legala streamingtjänster ofta inte har nya filmer i sitt utbud och att de streamar illegalt som ett komplement till de legala streamingtjänsterna. Vidare skriver ett flertal respondenter att de inte anser att det är fel att illegalt streama film och serier från de stora filmproducenterna men att de inte beter sig likadant vid indiefilmer. De känner ett större behov av att bidra ekonomiskt till mindre filmskapare då de generellt sett inte har en lika stor inkomst från sina filmer. Andra respondenter menar att frågan inte är svart eller vit och att det beror på mängden film och serier som streamas illegalt. Andel respondenter som är rädda att åka fast eller inte vid illegal streaming samt inställningen till illegal streaming i respondenternas umgängeskrets går att utläsa i tabell 11.

Tabell 11. Respondenters rädsla för att åka fast vid illegal streaming samt inställningen till streaming i deras umgängeskretsar.

Påstående Instämmer Instämmer inte

Jag är rädd att åka fast om jag ≈ 15 % ≈ 85 % streamar illegalt

Det finns en positiv inställning ≈ 95 % ≈ 5 % till illegal streaming i min umgängeskrets

4.1.3 Fildelning av film och serier

Respondenternas användande av fildelning går att utläsa i tabell 12. Vidare går respondenternas inställning till fildelande att utläsa i tabell 13.

Tabell 12. Respondenters användande av fildelning.

Fildelar film och serier Fildelar inte film och serier

≈ 52 % ≈ 48 %

Tabell 13. Respondenternas inställning till fildelande.

Det är rätt att fildela film och serier Det är fel att fildela film och serier

≈ 52 % ≈ 48 %

28 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

De respondenter som anser att det är fel att fildela menar att det är illegalt, att det är likställt med att stjäla i en fysisk butik, att det inte genererar någon inkomst till filmskaparna och att det är fel att inte betala för den kultur som en tar del av. De som anser att det är rätt baserar detta bland annat på den ekonomiska aspekten. De anser att det är för dyrt att betala för att ta del av materialet på lagligt vis. Vidare menar de på att kultur borde vara till för alla på lika villkor och därför borde vara gratis samt att fildelning är en enkel och bekväm funktion. Ett flertal av respondenterna menar på att de anser det vara rätt att fildela film och serier där stora filmbolag är producenter men inte om det är indiebolag som är filmskaparna. En av respondenterna som anser att det är rätt skriver följande:

”Det är så framtiden ser ut. Tycker att de stora bolagen bör anpassa sig efter användarens krav på lättillgänglighet och privatpersoners ekonomi kanske inte tillåter folk att köpa filmer lagligt.”

4.1.4 Illegala former av legal streaming

Att ett flertal streamingtjänsters utbud förändras beroende på vart i den fysiska världen som användaren befinner sig är något som respondenterna genomgående anser vara konstigt, dåligt och tråkigt. Ett par respondenter var inte medvetna om detta sedan innan. Några av respondenterna nämner att de förstår anledningen till det men att de anser att det borde vara annorlunda. Ett flertal av respondenterna menar på att de betalar för en tjänst och då menar på att de borde ha tillgång till tjänstens fulla utbud, oberoende på fysiskt geografisk plats. En respondent menar på att det är just detta faktum som är anledningen till att denne inte har ett konto på en legal streamingtjänst som kräver ett betalabonnemang. Några respondenter menar på att detta är ohållbart med grund i den globaliserade värld som vi idag lever i. De menar på att vi idag är vana vid att kunna ta del av samma innehåll som resten av världen och att geografiska restriktioner är bakåtsträvande. En respondent tror att detta kan vara en av anledningarna till att personer vänder sig till de illegala streamingtjänsterna istället för de legala.

Respondenterna anser till stor del att användarens fysiskt geografiska plats inte ska begränsa innehållet som användaren kan ta del av. Ett flertal av respondenterna nämner här Public Service och anser att det är en självklarhet att alltid kunna ta del av alla program som finns på SVT-Play då de betalar för sin TV-licens och likställer det med att betala för en streamingtjänst. Respondenterna poängterar också att det finns en vilja att som svensk ta den av svensk tv även utomlands. De menar på att svenska medborgare ska ha rätt att ta del av svensk tv oavsett var i världen en befinner sig. En respondent skriver följande:

29 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

”Jag tycker allmänt att det inte ska finnas en gräns för sånt här. Exempelvis om jag befinner mig utomlands under en längre tid, studerar eller liknande hade det varit väldigt tacksamt om jag kunde ta del av svenska kanaler om man saknar hemmet. Jag ser ingen skada som kan orsakas om man streamar svensk tv utomlands.”

Vissa av respondenterna använder sig av tekniska verktyg för att kringgå geografiska begränsningar på streamingtjänster, se tabell 14.

Tabell 14. Respondenternas användande av tekniska verktyg för att kringgå geografiska restriktioner.

Använder tekniska verktyg Använder inte tekniska Vet inte om de använder för att kringgå geografiska verktyg för att kringgå tekniska verktyg för att begränsningar geografiska begränsningar kringgå geografiska begränsningar

≈ 37 % ≈ 57 % ≈ 6 %

De respondenter som använder sig av tekniska verktyg gör detta för att de inte vill ha ett begränsat utbud film och serier på internet. Respondenterna vittnar också om att det är enkelt att använda sig av dessa verktyg och att de ger dem mer för pengarna och en bättre streamingupplevelse. De respondenter som angav att de inte använder sig av dessa verktyg vet inte hur de gör, har inget behov av det eller har tänkt på att skaffa det men ännu inte gjort detta. Några av respondenterna menar på att det har provat att använda sig av dessa verktyg men att de inte ansåg att det gav dem ett bättre utbud eller att det inte fungerade för dem. Respondenternas åsikter kring om det är rätt eller fel att legala streamingtjänster stänger av användare som använder sig av tekniska verktyg för att kringgå geografiska begränsningar går att utläsa i tabell 15.

Tabell 15. Respondenternas åsikter kring att legala streamingtjänster stänger av användare som använder sig av tekniska verktyg för att kringgå geografiska begränsningar.

Det är bra att legala streamingtjänster Det är dåligt att legala streamingtjänster stänger av användare som använder sig stänger av användare som använder sig av av tekniska verktyg för att kringgå tekniska verktyg för att kringgå geografiska geografiska begränsningar begränsningar

≈ 20 % ≈ 80 %

Respondenterna som anser att detta är dåligt menar på att de inte ser skadan av användande av de tekniska verktygen. De anser att då de betalat för tjänsten och då borde ta del av dess fulla

30 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

utbud. Några av respondenterna menar på att detta är fel väg för streamingtjänsterna att gå och tror att streamingtjänsterna istället borde inse att efterfrågan av bredare utbud finns och erbjuda samma utbud till alla betalande kunder, oavsett geografiskt läge. Ett flertal respondenter menar på att detta handlande inte kommer att stoppa personer från att vilja ta del av ett större utbud. Dessa personer kommer istället förflytta sig från de legala tjänsterna där de betalar till de illegala gratistjänsterna. Respondenterna menar på att detta kommer att drabba de legala streamingtjänsterna och filmskapare ekonomiskt negativt.

De respondenter som anser att det är bra att streamingtjänster stänger av användare som använder sig av verktyg för att kringgå geografiska restriktioner menar på att streamingtjänsterna inte gör något fel utan bara följer regler och licenseringar. Respondenterna menar också att de som tillhandahåller tjänsterna har rätt att göra som de vill men att fler kommer använda sig av de tekniska verktygen om inte åtgärder tas. En respondent skriver följande:

”Jag vill säga varken eller egentligen. Ingår man ett avtal och sedan bryter mot det avtalet så finns det ju inget som hindrar dem från att kasta ut en. Däremot får det till följd att de tappar kunder som mig som återgår till andra, gratis, alternativ. Jag betalar hellre för min VPN-tjänst än Netflix.”

Flera av respondenterna menar på att krafttagen från streamingtjänsterna mot de användare som använder sig av tekniska verktyg för att kringgå de geografiska restriktionerna kommer att påverka deras streamande. En del menar på att det nu kommer att sluta använda dessa verktyg för att undvika att bli avstängda, andra menar på att de kommer fortsätta använda verktygen som innan men att de ändå är rädda för att bli avstängda och att de kommer vara mer försiktiga i framtiden. Andra respondenter menar på att det inte kommer påverka dem alls och en respondent menar på att denne bara gör ett nytt konto om det befintliga kontot stängs ner. Flertalet respondenter menar på att de kommer sluta använda sig av tekniska verktyg för att kringgå de geografiska begränsningarna i utbudet men att de istället kommer att öka sitt illegala streamande samt det illegala fildelandet.

4.2 Intervju med fokusgrupp

Under intervjun med fokusgruppen deltog 4 respondenter. Fördelningen av könstillhörighet och ålder bland respondenterna i fokusgruppen går att utläsa i tabell 16.

31 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

Tabell 16. Könstillhörighet och åldersfördelning av respondenter vid intervju med fokusgrupp.

Respondent Könstillhörighet Ålder

R1 Man 21 år

R2 Kvinna 26 år

R3 Man 19 år

R4 Kvinna 22 år

Samtliga respondenter hävdade att de var mycket intresserade av film (R1, R2, R3, R4). Tre av de fyra respondenterna ansåg sig själva vara teknikkunniga (R2, R3, R4). En respondent ansåg sig inte vara teknikkunnig (R1). Samtliga avsnitt avslutas med en summerande tabell, se tabell 17, 18, 19 och 20.

4.2.1 Legala former av streaming

Samtliga respondenter har idag tillgång till ett konto på en laglig streamingtjänst (R1, R2, R3, R4). Av de fyra respondenterna är det endast en som själv betalar för sitt konto (R2). Den person som själv betalar för sitt konto är den äldsta respondenten och dessutom den enda respondent som har eget boende samt fast arbete (R2). De resterande tre respondenterna lånar andra personers inloggningar till streamingtjänster, oavsett om dessa personer är medvetna om detta eller inte. Anledningen till detta menar dessa tre respondenter är på grund av ekonomiska skäl. Respondenterna menar dock inte att de inte har råd utan att de snarare vill lägga dessa pengar på annat då det går att låna andra personers konton helt gratis. (R1, R3, R4)

”Den andra personen betalar, så jag slipper. Jag kom på nu att jag har inloggningen till min kompis pappas ViaPlay också, den använder jag ibland. Jag tror inte att han (kompisens pappa) är medveten om detta men jag bryr mig inte så länge jag kan använda den gratis och så länge han inte vet att det är jag som använder hans inloggning.” (R3)

Respondenterna använder sig av olika legala streamingtjänster, samtliga respondenter använder sig av Netflix. De är genomgående kluvna till Netflix utbud av film och serier. (R1, R2, R3, R4) På frågan kring varför de använder sig av just Netflix menar en respondent på att det ”är den bästa streamingtjänsten men samtidigt en av de sämsta” (R3). Anledningen till detta är att Netflix har ett stort utbud men att utbudet inte innehar ett brett utbud av de filmer och serier

32 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

som respondenterna är intresserade av att se (R3, R2). Respondenten som själv betalar för sina abonnemang på legala streamingtjänster anser att priset på dessa tjänster är lagom i förhållande till utbud och menar på att hon hade kunnat betala mer för dem utan att hon hade reflekterat kring dem som högt. Denna respondent menar på att hon förstår att andra personer anser att film är en konstform och att konst ska vara fri för alla att ta del av. Hon poängterar också att det för henne är viktigt att konstnärerna bakom filmerna ska kunna leva på sitt skapande. Vidare menar denne respondent att hon generellt sett anser att det är de stora bolagen som redan har mycket pengar att röra sig med som tar mest betalt för sina produktioner och att det är de mindre filmbolagen, till exempel indiebolagen, som kanske behöver pengarna på ett annat vis då de annars inte kan leva på sitt skapande. (R2)

Tabell 17. Summering av respondenternas svar vid lagliga former av streaming.

Påstående Instämmer Instämmer inte

Jag har tillgång till ett konto på 4 av 4 (R1, R2, R3, R4) - en legal streamingtjänst

Jag betalar för mitt konto på 1 av 4 (R2) 3 av 4 (R1, R2, R3, R4) den legala streamingtjänsten

Priset för legala 1 av 4 (R2) - streamingtjänster är lagom.

4.2.2 Illegala former av streaming

Samtliga respondenter streamar illegalt. (R1, R2. R3, R4) Anledningarna till detta är till viss del varierande mellan respondenterna. De menar på att den illegala streamingen kompletterar den legala streamingen och att de använder de illegala streamingtjänsterna för att se filmer och serier som inte finns på de legala streamingtjänsterna. (R2, R3, R4)

”Jag streamar illegalt för jag hatar när jag följer en serie som har sex säsonger men så finns endast två av dessa säsonger att streama lagligt. Jag orkar inte vänta och se ett avsnitt i veckan från Sverige när samtliga säsonger redan kommit ut i USA. Sen tar det alltid så lång tid innan serier kommer till Sverige, ofta ett år senare än från det datum de kommer ut i USA. Om man har tur, för det mesta kommer de inte alls till Sverige. Man måste typ ha tur för att kunna se de serier man vill här i Sverige.” (R4)

33 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

Samtliga respondenter anser att det är fel att streama illegalt trots att de själva gör det. De vittnar om att det finns en genomgående norm i deras umgängen där den illegala formen av streaming är accepterad och att majoriteten i deras umgängen också streamar illegalt. (R1, R2, R3, R4) Respondenterna vittnar också om att de bortser från de lagar som finns kring illegal streaming och att bekvämligheten i att streama illegalt överväger dessa lagar (R3, R4).

Tabell 18. Summering av respondenternas svar vid illegala former av streaming.

Påstående Instämmer Instämmer inte

Jag streamar illegalt 4 av 4 (R1, R2, R3, R4) -

Det är fel att streama illegalt 4 av 4 (R1, R2, R3, R4) -

Det finns en positiv inställning 4 av 4 (R1, R2, R3, R4) - kring illegal streaming i min umgängeskrets

Jag bryr mig inte om de lagar 2 av 4 (R3, R4) - som finns kring illegal streaming

4.2.3 Fildelning av film och serier

Tre av de fyra respondenterna fildelar film och serier. (R2, R3, R4) De respondenter som fildelar är inte rädda för att åka fast och menar på att det snarare är de som laddar upp filmer än de som laddar ner filmer som riskerar att åka fast. Vidare vittnar de om att det även här finns en genomgående positiv attityd till fildelning i deras umgängen (R2, R3, R4). En av respondenterna talar om bekvämligheten i att ha film nedladdad då hon, när filmen är nedladdad, inte är beroende av en internetuppkoppling. Denna respondent laddar ner film för att vara säker på att filmen är i en bra kvalitet och att den går att se när hon inte har tillgång till internet, bland annat när hon reser. Denne respondent menar dock på att hon aldrig skulle ladda om hon befann sig i ett land utanför Sverige. Hon tror att det är större risk att åka fast för fildelning i till exempel USA än i Sverige för att reglerna kring fildelning verkar hårdare och mer klara utomlands än i Sverige. (R2)

En av respondenterna säger att han aldrig fildelar. Han menar på att han är extremt rädd för att åka fast och att han därför hellre streamar illegalt, han tror att han har en minimal risk att åka fast vid illegalt streamande. Vidare hävdar denne respondent att han är oteknisk och faktiskt inte vet hur han laddar ner. Om det är något han verkligen vill ha nedladdat ber han en familjemedlem eller en kompis att ladda ner på deras datorer och sedan ge till honom via ett

34 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

USB-minne. De personer som laddar ner åt honom har aldrig invändningar mot det och anser att det är acceptabelt att ladda ner åt honom från sina egna datorer. (R1)

Tabell 19. Summering av respondenternas svar vid fildelning av film och serier.

Påstående Instämmer Instämmer inte

Jag fildelar film och serier 3 av 4 (R2, R3, R4) 1 av 4 (R1)

Jag är rädd för att åka fast när 1 av 4 (R1) 3 av 4 (R2, R3, R4) jag fildelar.

Det finns en positiv inställning 3 av 4 (R1, R2, R3, R4) - kring fildelning i min umgängeskrets

4.2.4 Illegala former av legal streaming

Tre av de fyra respondenterna använder sig av tekniska verktyg för att kringgå geografiska begränsningar på legala streamingtjänster. (R2, R3, R4) Den respondent som inte använder sig av ett sådant verktyg är den respondent som inte fildelar. Denne respondent använder sig inte av dessa verktyg för att han inte vet hur han gör, anser sig vara för lat för att lära sig och tror inte att det hade varit någonting som han skulle använda sig av. Han använder sig av illegala streamingtjänster i en högre utsträckning än de legala streamingtjänsterna och anser att han där kan ta del av det material som han vill se. (R1)

De resterande tre respondenterna använder sig av illegala former av legal streaming och reagerar starkt när det kommer på tal att streamingtjänster nu ska börja stänga av användare som använder sig av tekniska verktyg så som VPN för att kringgå de geografiska restriktionerna. (R2, R3, R4) De tre respondenterna som streamar genom illegala former av legal streaming anser att detta beteende är acceptabelt och berättigar sitt beteende med att om de betalar för att ta del av en tjänst så vill de kunna ta del av en tjänst fullt ut. (R2, R3, R4) Vidare anser de att de legala streamingtjänsternas beslut kring att stänga av användare som kringgår de geografiska begränsningarna kommer att påverka dessa tjänster negativt.

”Det känns som om jag då kanske börjar använda en annan tjänst. Till exempel Netflix är inte så bra om man bara har tillgång till den svenska versionen och inte den amerikanska. Det finns nästan inga bra filmer på den Svenska versionen. Jag kommer fortfarande vilja se de filmerna och istället välja illegala streamingtjänster eller att ladda

35 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

ner dem för att kunna se dem. Det innebär ju att de som skapar filmerna tappar intäkter. För folk betalar för att ha ett konto på Netflix, oavsett vilket innehåll de tar del av på Netflix. Streamar folk endast illegalt istället förlorar de ju all sin inkomst.” (R4)

Vidare menar en respondent att användandet av VPN är ett utbrett fenomen i hans umgänge och att samtliga personer i hans umgänge använder sig av VPN för att kringgå geografiska restriktioner. De som inte vet hur en gör blir upplärda av andra inom umgänget. (R3) Samtliga respondenter anser att det är acceptabelt att använda sig av VPN för att ta del av ett bredare utbud film och serier på internet (R1, R2, R3, R4). En respondent menar att hon förstår anledningen till att utbudet på internet är uppdelat efter fysiska regioner och att det handlar om vilka avtal streamingtjänsterna ingår med producenterna. Hon tror dock att samtliga inblandade parter hade tjänat på att göra utbudet mer globalt. Hon menar på att det hade kunnat leda till en minskning kring användningen av olika former av illegala tillvägagångssätt för att se film och serier. Hon tror inte att streamingtjänsterna vill ha sitt innehåll uppdelat efter fysiska regioner men att det är producenterna bakom filmerna vill tjäna så mycket som möjligt och därför begränsar sitt innehåll. Hon menar att de kan ta betalt genom flera olika licenser istället för en övergripande. Vidare menar denne respondent också att folk är fort anklagar streamingtjänsterna för att vara boven i dramat när de egentligen borde ifrågasätta producenterna. (R2)

De tre respondenter som använder sig av VPN för att kringgå geografiska restriktioner hos streamingtjänster hade kunnat tänka sig att betala ett högre pris för dessa tjänster om de hade fått tillgång till tjänsternas fulla utbud. Respondenterna har denna åsikt oavsett om de idag betalar för ett abonnemang på en streamingtjänst eller inte. (R2, R3, R4) En respondent hade inte kunnat tänka sig att betala mer för en tjänst för att få tillgång till dess fulla utbud och menar på att det han vill se ändå inte finns att tillgå på de legala streamingtjänsterna (R1).

Tabell 20. Summering av respondenternas svar vid fildelning av film och serier.

Påstående Instämmer Instämmer inte

Jag använder mig av tekniska 3 av 4 (R2, R3, R4) 1 av 4 (R1) verktyg för att kringgå geografiska begränsningar

Det är fel att streamingtjänster 3 av 4 (R2, R3, R4) - stänger av användare som kringgår geografiska

36 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

begränsningar.

Det är rätt att kringgå 3 av 4 (R1, R2, R3, R4) - geografiska restriktioner

Användandet av tekniska 1 av 4 (R3) - verktyg för att kringgå geografiska begränsningar är utbrett i mitt umgänge.

Jag kan tänka mig att betala ett 3 av 4 (R2, R3, R4) 1 av 4 (R1) högre pris för att få tillgång till allt material på en streamingtjänst

4.3 Innehållsanalys av två internetforum

Innehållsanalysen genomfördes på de två internetforumen Flashback och Reddit. I analysen av Flashbacks forum har författaren endast tagit hänsyn till rubrikerna och kategoriserat forumets trådar efter dessa, se tabell 21. Detta har även skett i analysen av Reddits forum där författaren endast tagit hänsyn till rubrikerna och kategoriserat forumets trådar efter dessa, se tabell 22.

Tabell 21. Resultatet av innehållsanalysen på Flashback.

Kategori Antal trådar

Diskussioner om olika VPN-tjänster 218

Hjälp vid användning av olika VPN-tjänster 217

Skydda sin identitet online, anonymisering 102

Ta del av film och TV med hjälp av VPN 45

Övrigt 37

Innehållsanalysen av Flashback visar att det fanns 218 trådar där användarna diskuterade olika former av VPN-tjänster samt fördelar och nackdelar med dessa. 217 trådar bestod av användares frågor kring problem med VPN och VPN-tjänster samt hur de skulle lösa dessa. 102 trådar berörde användarnas vilja kring att vara anonyma på internet, huruvida VPN är säkert eller inte samt vilka VPN-tjänster som är möjliga att spåra. 45 av trådarna berörde tillgång till film och tv med hjälp av VPN. 37 trådar berörde övriga ämnen som inte kategoriseras under de tidigare fyra kategorierna. I dessa trådar återfinns bland annat frågor om spel, e-handel och övriga tekniska frågor.

37 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

Tabell 22. Resultatet av innehållsanalysen på Reddit.

Kategori Antal trådar

Netflix 6

Säkerhet online och anonymisering via VPN 4

I innehållsanalysen av Reddits forum, se bilaga 4, var samtliga trådar postade under det senaste året. Av dessa 10 trådar nämner 6 trådar streamingtjänsten Netflix sin rubrik. Utöver detta nämner de resterande 4 rubrikerna ämnen som berör säkerhet online och anonymisering i samband med användningen av VPN. Den tråden med flest kommentarer handlar om att Netflix har blockerat användandet av VPN i vissa Europeiska länder, se bilaga 4. Den tråden som var publicerad mest nyligen publicerades för 16 dagar sedan och handlar om att nästan 45 000 personer nu stödjer att Netflix borde bryta sin blockering av VPN, se bilaga 4.

38 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

5 Diskussion

Nedan följer en diskussion kring det empiriska materialet i denna studie samt eventuella likheter och skillnader mellan dessa. Diskussionen återkopplar löpande till den tidigare forskning som presenterades i kapitel tre. Diskussionen är utformad för att diskutera kring de frågeställningar som denna studie ämnar undersöka och mynnar ut i slutsatserna i det nästföljande kapitlet.

5.1 Användning av- och attityder kring olika former av streaming och fildelning

Det empiriska material som webbenkäten samt intervjun med fokusgruppen resulterade i stämde till stor del överens. De attityder och de beteenden som återfanns i de båda empiriska undersökningarna liknade varandra och respondenterna vittnade om liknande faktorer som påverkat deras beteenden. Dessa resultat överensstämde dessutom till stor del med resultat från tidigare forskning.

Det påvisades i denna studies båda empiriska undersökningar att en stor del av respondenterna hade ett konto på en legal streamingtjänst (Tabell 6; Tabell 17). Även tidigare studier visade på en hög grad användning av lagliga streamingtjänster (Tabell 1). Trots denna höga siffra var det inte samtliga av dessa respondenter som själva betalade för sin streamingtjänst (Tabell 6; Tabell 17). Vissa respondenter använde sig av andra personers konton på legala streamingtjänster. Majoriteten av respondenterna som betalade för sitt abonnemang ansåg priset på streamingtjänsterna vara lagom i förhållande till det utbud som streamingtjänsterna erbjöd (R2; Tabell 7). Respondenterna i fokusgruppen som inte betalade för det konto det använde menade på att det var av ekonomiska skäl men att det inte berodde på att de inte hade råd (R1, R3, R4). De ville istället lägga dessa pengar på annat då det gick att låna andras konton gratis (R1, R3, R4).

Al-rafee & Cronan (2006, s.247) menade i sin studie att den ekonomiska faktorn hade en inverkan på personers attityder kring fildelning. De menade på att de som fildelade till högre grad ansåg att de legala tjänsterna hade ett för högt pris. Något som de som inte fildelade inte till samma grad instämde i (ibid, s.247). I de empiriska undersökningarna som genomfördes i denna studie jämfördes inte fildelares inställning till kostnad på samma vis som i den tidigare forskningen. Resultatet från denna studie indikerar dock på att de som abonnerade på legala

39 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

streamingtjänster till en hög grad ansåg att prissättningen på dessa tjänster var lagom i förhållande till det utbud de hade tillgång till. Trots detta visade det sig även i denna studie att ett stort antal av respondenterna vid både webbenkäten och i fokusgruppen använde sig av illegala streamingtjänster som var kostnadsfria (Tabell 8; Tabell 18). Dessa siffror var dock högre än siffrorna i tidigare studier (Tabell 1). Detta kan bero på ett flertal faktorer. I denna studies webbenkät ansåg sig majoriteten respondenter tillhöra könsidentiteten kvinna. Resultatet hade eventuellt kunnat se annorlunda ut om könstillhörigheten bland respondenterna varit mer jämn. Al-Rafee & Cronan (2006, s.247) menade i sin studie dock på att kön inte var en signifikant faktor som påverkade attityder. Denna aspekt behövde således inte vara en påverkande faktor. Å andra sidan var urvalet av respondenter relativt homogent då webbenkäten delades på författarens privata sociala medier. Al-Rafee & Cronan (2006, s.248) menade vidare på att subjektiva normer är den starkaste faktorn som påverkar individers attityder. Att urvalsgruppen var homogen kan trots detta därför möjligen lett till detta resultat.

Anledningen till varför respondenterna använde sig av de illegala streamingtjänsterna var genomgående i både webbenkäten och i fokusgruppen. Respondenterna menade på att de vände sig till illegala streamingtjänster när de ville se film och serier de inte kunde ta del av på de legala streamingtjänsterna. Detta stöds av det resultat som Jacobs et al (2012, s. 965-966) fann i sin studie. De menar på att personer som fildelade inte gjorde detta på grund av en ekonomisk aspekt. Det berodde snarare på att de som fildelade vill ta del av specifik media som inte finns tillgänglig på legala tjänster. (ibid) Även Ashraf & Alvares León (2016, s.46) menade på att en efterfrågan av kopierat och illegalt distribuerat mediematerial bland annat härstammade från bristen på laglig distribution. Dessa studier undersökte attityder kring illegal fildelning men de attityder som studierna påvisat skulle kunna impliceras även på aspekten kring illegal streaming. Detta då de attityder som funnits inom vissa streamingformer överensstämt med fynd kring fildelning. Vidare vittnade respondenterna i denna studie att illegala streamingtjänster används då vissa serier släpps tidigare i länder utanför Sverige. De ville inte vänta på att serierna skulle bli tillgängliga genom laglig distribution i Sverige utan ville se dem direkt. Findahl & Davidsson (2015) menade i sin studie att fildelning och abonnemang på legala streamingtjänster inte konkurrerade med varandra utan att de användes för att komplettera varandra. Respondenterna som streamade illegalt menade på att detta var ett komplement till den legala streamingen (R2, R3, R4). Denna studies resultat i förhållande till tidigare forskning kunde vara en indikation på att personer som använder sig av illegala streamingtjänster gjorde detta på grund av att de ville se ny film samt stora mängder film. Den ekonomiska aspekten var utifrån det empiriska resultatet inte den största faktorn som påverkade respondenternas attityder

40 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

eller beteende. Av resultatet att döma var viljan att se ny film samt en stor del film den faktor som till störst del påverkade attityderna.

Vid frågan kring huruvida det är rätt eller fel att använda sig av en illegal streamingtjänst skiljde sig resultatet åt mellan respondenterna vid webbenkäten och i fokusgruppen. Samtliga respondenter vid fokusgruppen ansåg detta vara fel medan ungefär hälften av respondenterna vid webbenkäten ansåg detta vara fel (Tabell 10; Tabell 18). I en tidigare studie var denna siffra 60 % (FTVS, 2015). Samtliga respondenter i fokusgruppen använde sig av illegala tjänster trots att de ansåg att detta var fel (Tabell 18). En intressant jämförelse är att 40 % i en tidigare studie använde sig av en illegal streamingtjänst trots att de ansåg att detta var fel (FTVS, 2015). Detta kan återigen indikera att viljan att se ny film samt en stor mängd film överväger viljan att se film lagligt. Detta kan också ha berott på respondenterna tillhörde en homogen grupp.

De respondenter vid webbenkäten som ansåg att det var rätt att använda sig av illegala streamingtjänster menade på att de inte såg skadan av den illegala streamingen. Vidare menade de på att producenterna ändå erhöll en stor vinst från sina filmer. De respondenter som ansåg det vara fel att streama illegalt menade bland annat på att det var illegalt av en anledning och att filmskapande bör generera en inkomst. Vidare menade vissa respondenter på att de kände ett större behov av att betala för den media de tog del av om denna media producerades av mindre producenter. Respondenterna menade på att de ville gynna de mindre producenterna på ett annat vis än de större och mer etablerade. Denna attityd återfanns också i frågan kring fildelning. Hur beteendet och attityderna hos respondenterna skiljde sig åt beroende på vilken producent de gynnade överensstämde med tidigare forskning. Andersson (2012, s.107-109) menade i sin studie att fildelare även betalde för material som de tagit del av illegalt för att bidra ekonomiskt till specifika producenter. Detta vittnar återigen om att den starkaste faktorn som påverkade respondenternas beteende och attityder härstammade från viljan att se ny film och en stor mängd film. Respondenterna vittnar dock om att de vill betala för den film de tar del av.

I Jacobs et al (2012, s.960) studie fastställs ett antal personliga faktorer som kan påverka ett illegalt beteende vid mediekonsumtion. Dessa var bland annat hur en individs sociala grupp ställer sig till beteende samt till vilken grad en individ känner skuld över sitt beteende. (ibid) I den empiriska undersökningen i denna studie vittnade nästan samtliga av respondenterna i webbenkäten om att det fanns en positiv inställning till illegal streaming i deras umgängeskrets (Tabell 7). Vidare menade samtliga respondenter i fokusgruppen om en positiv inställning till illegal streaming i samt fildelade deras umgängeskrets (Tabell 18; Tabell 19).

41 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

Hälften av respondenterna i fokusgruppen bortsåg från de lagar som finns kring illegal streaming och menade på att bekvämligheten i att streama illegalt övervägde dessa lagar (R3, R4). Majoriteten av respondenterna vid webbenkäten menade att de inte var rädda för att åka fast när de streamade illegalt (Tabell 8). Den låga rädslan för att åka fast återfanns också vid fildelning. Bland respondenterna i fokusgruppen oroade sig majoriteten inte för att åka fast när de fildelade (Tabell 19; R2, R3, R4). Inte heller respondenterna i Al-Rafee & Cronans (2006, s.247) studie var rädda för att åka fast när de fildelade. Freestone & Cass (2004, s.122) menar att avsaknaden av rädslan av straff vid olämpligt beteende leder till ett fortsatt olämpligt beteende. En intressant aspekt är att Bauman (2016, s.145) i sin studie menade på att Svenskar efter införandet av IPRED-lagen kände sig mer övervakade på internet. En respondent i fokusgruppen vittnade dock om det motsatta. Hon menade på att hon aldrig skulle fildela om hon befann sig utomlands då hon ansåg att de lagar som fanns utomlands var strängare än de i Sverige (R2). Den respondent i fokusgruppen som inte själv fildelade gjorde inte detta på grund av att han var rädd för att åka fast. Han tog dock del av fildelat material då han istället bad vänner att ladda ner film och serier till honom via deras datorer (R1).

Findahl & Davidsson (2015) visade i sin undersökning på att fildelningen i Sverige i åldersgruppen 16-25 minskar. I deras undersökning fildelade hälften av de unga svenskarna någon gång (Tabell 2). Denna siffra överensstämde delvis med resultatet av empirin i denna studie. Hälften av respondenterna vid webbenkäten fildelade film och serier (Tabell 12). I fokusgruppen fildelade majoriteten av respondenterna (Tabell 19). Den höga siffran bland respondenterna i fokusgruppen kan även den bero på att fokusgruppen var en homogen grupp. Respondenterna vid webbenkäten var delade kring huruvida de ansåg det vara rätt eller fel att fildela (Tabell 13). De respondenter som ansåg det vara fel likställde det med att stjäla i en fysisk butik. De menade på att det var fel att inte betala för den kultur som de tog del av. De respondenter som ansåg det vara rätt menade på att det var för dyrt att betala för att ta del av materialet lagligt samt att kultur borde vara fritt för alla. Detta indikerar på att den ekonomiska faktorn, trots de tidigare resultaten som presenterats, delvis kan påverka de attityder som finns.

5.2 Användning av- och attityder kring illegala former av legal streaming

Lite mer än en tredjedel av respondenterna i webbenkäten använde sig av tekniska verktyg för att kringgå de geografiska begränsningarna som finns på vissa legala streamingtjänster (Tabell 14). Majoriteten av respondenterna i fokusgruppen använde sig av tekniska hjälpmedel för att

42 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

kringgå de geografiska begränsningarna (R2, R3, R4; Tabell 20). Det har inte tidigare forskats kring hur utbrett användandet av tekniska hjälpmedel för att kringgå geografiska begränsningar är bland unga svenskar. Turner (2015, s.3) påstod dock i sin studie att uppskattningsvis 375 miljoner människor världen över använde sig av VPN-tjänster av olika anledningar. Enligt Turner (2015, s.3) använde sig den största delen av dessa personer sig troligtvis av VPN för att ta del av ett större medieutbud. Vidare menade Larsson et al (2012, s.270) att VPN är mest vanligt i norra Europa. Lobato & Meese (2016, s.16) påstod att VPN till en hög grad används i Sverige för att ta del av film och serier som egentligen inte är tillgängliga inom landets gränser. Detta överensstämmer med det resultat som påvisas i denna studie vid webbenkäten och i fokusgruppen. De respondenter vid webbenkäten som använde sig av dessa verktyg gjorde det för att de inte ville ha ett begränsat utbud av film och serier. Dessa respondenter menade att verktygen var enkla att använda och att det gav dem mer för pengarna och bidrog till en bättre streamingupplevelse. Detta stöds av Vida et al (2012, s.308) som i sin studie menar på att individens handlande påverkas av individens uppfattning kring huruvida ett beteende gynnar individen.

Resultatet från de empiriska undersökningarna i denna studie påvisade återigen att den faktor som påverkade deras beteende och attityder var viljan att ta del av ny film samt en stor mängd film. I innehållsanalysen av Flashbacks forum återfanns 218 trådar där användarna diskuterade olika VPN-tjänster (tabell 21). Av de totalt 619 trådar som fanns kring ämnet VPN var det dock endast 45 stycken av dessa som, från rubriken att döma, berörde hur användarna med hjälp av VPN kan ta del av film och tv. Då denna kategorisering endast skett efter rubrikerna på trådarna går det dock inte att i denna studie fastslå att de övriga trådarna, med andra rubriker, inte berört detta ämne alls. Innehållsanalysen kan dock indikera att viljan att se mer film och tv med hjälp av VPN kan finnas, vilket även kan indikeras av den mängd trådar som diskuterar olika VPN- tjänster. Som tidigare nämn påstår Turner (2015, s.3) att den största delen av de som använder sig av VPN gör detta för att ta del av ett större medieutbud. Det visade sig dessutom innehållsanalysen av Reddits forum att 6 av 10 trådar handlade om VPN och Netflix (tabell 22). De resterande 4 trådarna handlade om VPN i samband med säkerhet på internet (ibid). Detta kan indikera på att VPN också används för att bidra till anonymisering och en ökad säkerhet online och inte endast för att ta del av ett större utbud film och serier. Trots detta har denna kategorisering endast skett efter trådarnas rubriker och innehållet i trådarna skulle därför kunna vara annorlunda.

Enligt Lobato & Meese (2016, s.19) skiljde sig synen på geoblocking i Europa mot resten av världen. I Europa var invånarna vana att fritt kunna ta del av kultur från grannländerna. De

43 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

geografiska begränsningarna har inom Europa börjat ses som en anti-europeisk faktor. (ibid, s.19-20) Denna attityd återfanns till viss del i de empiriska undersökningar som genomförts i denna studie. Respondenter vid webbenkäten ansåg att geografiska begränsningar går emot den globaliserade värld vi idag lever i. De ansåg till stor del att användarens fysiskt geografiska plats inte skulle begränsa det innehåll som användaren kunde ta del av. De ansåg detta fenomen vara konstigt, tråkigt och dåligt. Vissa respondenter var inte medvetna om detta sedan innan. Även respondenterna i fokusgruppen hade liknande åsikter och ansåg detta vara fel (R2, R3, R4). Det empiriska resultatet från respondenterna vid webbenkäten och respondenterna i fokusgruppen kan vara en indikation på att respondenterna såg internet som en global värld där gränser inte existerade på samma villkor som i den fysiska världen. I innehållsanalysen av Reddits forum visade det sig att den tråd med flest kommentarer av de 10 trådarna var den som handlade om att Netflix har blockerat användandet av VPN i vissa Europeiska länder, se bilaga 4. Trots att denna tråd publicerades för endast tre månader sedan har denna tråd redan hunnit få nästan 3000 kommentarer. Detta indikerar på att möjligheten att kunna- eller inte kunna använda VPN för att ta del av ett större utbud film och serier i Europa är ett ämne som väcker känslor och skapar debatt.

I Larssons (2012, s.108) studie visades det att fildelande kan vara kopplat till tekniskt kunnande. Även VPN kräver ett tekniskt kunnande (Burroughs & Rugg, 2014, s.375). Detta överensstämmer med det resultat som denna studies empiriska undersökningar har resulterat i. Den respondent i fokusgruppen som inte använde sig av dessa verktyg gjorde inte detta för att han inte visste hur han skulle göra. Han ansåg sig inte heller ha användning av detta (R1). Denna respondent var den respondent som inte heller fildelade (R1). Larsson, Svensson & De Kaminski (2013, s.110) menar dock på att det generella användandet av VPN ökar. En respondent i fokusgruppen menade på att hans umgängeskrets till stor del använde sig av dessa tekniska verktyg. De som inte visste hur det skulle göra blev upplärda av andra inom kretsen. (R3) Larsson, Svensson & De Kaminski (2013, s.106) menade i sin studie att svenskar i åldersgruppen 16-25 som fildelade i högre grad även använde sig av VPN. Respondenten i fokusgruppen som varken fildelade eller använde sig av VPN kan vara indikation på att detta påstående stämmer. De respondenter vid webbenkäten som inte använde sig av dessa tekniska verktyg menade även de på att de inte visste hur de skulle göra eller inte såg något behov av detta. Detta indikerade på att denna studies resultat överensstämde med tidigare studier och att användandet av VPN kan vara direkt kopplat till användarnas tekniska kunnande. Detta visade sig även i innehållsanalysen av Flashback där 217 trådar bestod av användare som upplevde problem med sitt användande av VPN och behövde hjälp med detta (tabell 21). Detta antal

44 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

trådar är nästan exakt samma antal som diskuterade olika VPN-tjänster (ibid). Även detta indikerar på att användandet av VPN kräver ett tekniskt kunnande.

Majoriteten av respondenterna i fokusgruppen samt vid webbenkäten menade att det var fel att streamingtjänster börjat stänga av användare som använder sig av tekniska verktyg för att kringgå geografiska begränsningar (R2, R3, R4; Tabell 20; Tabell 15). En attityd som återfanns bland respondenterna var att de ansåg att om de betalat för ett abonnemang på en streamingtjänst så ville de kunna ta del av tjänstens fulla utbud, utan begränsningar. Respondenterna vid webbenkäten menade på att de inte såg någon skada vid användandet av de tekniska verktygen för att kringgå de geografiska begränsningarna. Ytterligare en åsikt som återfanns bland respondenterna var att de ansåg att detta inte var rätt väg för streamingtjänsterna att gå för att stoppa användare från att kringgå de geografiska begränsningarna. De menade på att det inte kommer få användarna att inte vilja ta del av ett större utbud film och serier. De menade istället att detta kommer leda till att användarna vänder sig till helt illegala metoder för att ta del av ett större utbud av film och serier. Respondenterna menade dessutom att detta kommer att påverka streamingtjänsterna negativt rent ekonomiskt då användarna i allt större grad kommer att förflytta sig till gratistjänsterna som inte genererar någon inkomst för filmproducenterna. De menade på att streamingtjänsterna åtminstone innehade en inkomst från sina användare som betalade för sitt abonnemang, oavsett vilket utbud de tog del av. Några av respondenterna vid webbenkäten menade på att streamingtjänsterna istället borde ha insett att deras användare efterfrågat ett bredare utbud och erbjudit dem samma utbud världen över. Liknande resultat återfanns i innehållsanalysen av Reddits forum. En tråd där beskriver att 45 000 personer nu uppmuntrar Netflix att avbryta blockeringen av användandet av VPN, se bilaga 4. Denna tråd publicerades för endast 16 dagar sedan men har redan placerat sig bland de 10 mest poängsatta trådarna som berör VPN.

En femtedel av respondenterna vid webbenkäten ansåg att det var rätt att streamingtjänster stängde av användare som använde sig av tekniska verktyg för att kringgå geografiska begränsningar (Tabell 15). De menade att streamingtjänsterna bara följde sina licenser och lagar. De menade på att fler användare kommer att använda sig av de tekniska verktygen om inga åtgärder tas. En respondent i fokusgruppen som ansåg att det var fel menar dock på att hon förstod varför streamingtjänsterna agerade såhär (R2). Hon menade dock på att anledningen till att innehåll är begränsat berodde på filmbolagen som vill tjäna så mycket pengar som möjligt, oberoende av vad streamingtjänsterna anser kring detta (R2).

45 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

Ett flertal respondenter vid webbenkäten menade på att risken för att stängas av från sina konton på de legala streamingtjänsterna skulle leda till att de slutade använda sig av dessa verktyg. Andra menade på att de skulle fortsätta som innan men att de i framtiden kommer vara mer försiktiga i sitt användande. Vidare påstod andra respondenter att deras streamingvanor inte skulle påverkas alls av detta och att de skulle fortsätta använda dessa verktyg som innan. En respondent svarade att denne skapar ett nytt konto om det befintliga stängs ner. Majoriteten av respondenterna i fokusgruppen menade dock på att de skulle kunna tänka sig att betala ett högre pris för de legala streamingtjänsterna för att få tillgång till deras fulla utbud utan begränsningar (R2, R3, R4; Tabell 20).

46 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

6 Slutsatser

Huvudsyftet med denna undersökning var att undersöka de unga svenskarnas attityder kring illegala former av legal streaming. Genom detta ämnade denna studie fylla den kunskapslucka som fanns inom detta område. Studien skulle utöver detta undersöka vilka attityder de unga svenskarna hade kring andra olika former av streaming samt vilka attityder som tidigare forskning har påvisat. Genom den första frågeställningen var syftet att undersöka vad tidigare forskning inom området har resulterat i för att ge denna studie en grund att utgå ifrån. Den andra frågeställningens syfte var att genom empiriska undersökningar undersöka vilka attityder som fanns bland de unga svenskarna kring de olika formerna av streaming. Den tredje och avslutande frågeställningen ämnade undersöka vilka attityder de unga svenskarna hade kring den illegala formen av legal streaming. Även denna frågeställning besvarades med hjälp av de empiriska undersökningarna.

Den första frågeställningen var följande: ” Vilka attityder påvisar tidigare forskning kring olika former av streaming samt fildelning?”

För att besvara denna frågeställning har författaren utgått från kapitel 3 samt kapitel 5. I den tidigare forskningen visade det sig att den ekonomiska faktorn kan påverka användarnas attityder och beteenden men att denna faktor inte är den mest signifikanta. Det visade sig genomgående i tidigare forskning att viljan att se ny film och mycket film överväger användares vilja att spara pengar. Det visade sig att personer som streamar illegalt samt fildelar vill betala för sig men att kan vara svårt då de filmer och serier de vil se inte finns att tillgå legalt. En annan faktor som till hög grad visade sig påverka användares attityder och beteenden är hur användarens umgängeskrets ställer sig till ett visst beteende. Vidare visade det sig att grad av tekniskt påverkar beteenden och attityder. Slutligen innebär illegala vägar för tillgång till media illegalt inte nödvändigtvis en uteslutning från att användarna tar del av media även legalt. De två olika formerna kompletterar varandra snarare än utesluter varandra.

Den andra frågeställningen var följande: ”Hur ser de unga svenskarnas attityder idag ut kring olika former av streaming samt fildelning?”

För att besvara denna frågeställning har författaren utgått från kapitel 4 i förhållande till kapitel 3. Det empiriska resultat som denna studie har resulterat i går möjligtvis inte att generalisera på hela Sveriges befolkning. Det kan trots detta ge en indikation på vilka attityder de unga svenskarna innehar kring olika former av streaming. Resultatet i denna studie överensstämmer

47 VPN is the new black – En studie kring unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming

till stor del med resultat från tidigare studier där majoriteten av de attityder som påvisats i denna studies resultat återfinns i tidigare forskning. Det har i denna studie visat sig att respondenternas attityder kring de olika formerna av streaming samt fildelning överensstämmer med varandra. Det handlar främst om att respondenterna vill se ny film och mycket film. Denna aspekt överväger till stor del samtliga andra aspekter. Det är på grund av att respondenterna anser att de legala streamingtjänsternas utbud saknar de serier och filmer som de vill se som respondenterna vänder sig till de illegala alternativen. De anser till stor del att deras beteende inte skadar filmbranschen, med undantag för de mindre producenterna. Viljan att betala för det material som respondenterna tar del av är dock förhållandevis stark.

Den tredje frågeställningen var följande: ”Hur förhåller sig de unga svenskarnas attityder kring illegala former av legal streaming till attityder kring legal streaming samt illegal streaming och fildelning?”

För att besvara denna frågeställning har författaren utgått från kapitel 4 och 5 i förhållande till kapitel tre. Användandet av VPN visade sig vara relativt utbrett bland respondenterna. Attityderna som respondenterna hade kring VPN och den illegala formen av legal streaming stämde till hög grad in med de attityder respondenterna hade kring de andra formerna av streaming, såväl illegala som legala. Även här handlar det om att respondenterna ville ta del av en stor mängd serier och film och att de serier och den film de vill se inte finns att tillgå på den geografiskt begränsade tjänst som de använder. Respondenterna ansåg sig ha rätten att ta del av en tjänst fulla utbud, oavsett geografisk lokalisation, när de betalar för en tjänst. Respondenterna vittnade om att tjänsternas uttalande om att användare som kringgår begränsningar kommer stängas av inte kommer att vara någon lösning på problemet. De menar på att detta kommer leda till att de illegala tjänsterna kommer att användas till en allt högre grad.

6.1 Förslag till vidareutveckling

För att utveckla denna studie ytterligare hade det varit intressant att följa upp denna studie i framtiden, förslagsvis om ett till två år. Har användare blivit avstängda och hur har de i så fall reagerat på detta? Har deras attityder förändrats och hur ser deras streamingvanor då ut?

En annan intressant infallsvinkel för att komplettera detta material ytterligare hade varit att genomföra en likadan studie på en annan åldersgrupp eller i ett annat land. Detta för att undersöka om attityderna överensstämmer i andra åldersgrupper och i andra delar av världen.

48

Referenser

Ahrne, G., & Svensson, P. (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.

Al-Rafee, S., & Cronan, T. P. (2006). Digital piracy: Factors that influence attitude toward behavior. Journal of Business Ethics, 63(3), 237-259. doi:10.1007/s10551-005-1902-9

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Solna: Liber.

Andersson, J. (2012). Learning from the file-sharers. Arts Marketing, 2(2), 104-117. doi:10.1108/20442081211273995

Arstechnica. (2016). Sony Pictures mad at Netflix’s failure to block overseas VPN users. Hämtad 11-03-16, från: http://arstechnica.com/tech-policy/2014/12/sony-pictures-mad-at- netflixs-failure-to-block-overseas-vpn-users/

Bauman, C. (2016). Sweden: circumvention and the quest for privacy. R Lobato & J Meese. (red), Geoblocking and global video culture (140-149). Amsterdam: Institute of Network Cultures.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Burroughs, B., & Rugg, A. (2014). Extending the broadcast: Streaming culture and the problems of digital geographies. Journal of Broadcasting & Electronic Media,58(3), 365-380. doi:10.1080/08838151.2014.935854

Creswell, J.C. (2009). Research Design, qualitative, quantitative and mixed methods approaches. Kalifornien: SAGE Publications Inc.

Eijlertsson, G. (2014). En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Ekström, M., & Larsson, L. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.

Film- och TV-branschens samarbetskommitté. (2015). Lägesrapport – Digital marknad för film och TV. Stockholm: Film- och TV-branschens samarbetskommitté.

Findahl, O., & Davidsson, P. (2015). Svenskarna och internet – 2015 års undersökning av svenska folkets internetvanor. Stockholm: IIS.

Flashback. (2016). Sökning bland samtliga trådar på ordet ”VPN”. Hämtad 31-05-16, från: https://www.flashback.org/sok/vpn

Freestone, O., & Mitchell, V. -. (2004). Generation Y attitudes towards E-ethics and internet- related misbehaviours. Journal of Business Ethics, 54(2), 121-128. doi:10.1007/s10551-004- 1571-0

Holm, I. M., & Krohn Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Jacobs, R. S., Heuvelman, A., Tan, M., & Peters, O. (2012). Digital movie piracy: A perspective on downloading behavior through social cognitive theory. Computers in Human Behavior, 28(3), 958-967. doi:10.1016/j.chb.2011.12.017

Jacobsen, D. I. (2007). Förståelse, beskrivning och förklaring. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups

Larsson, S., & Svensson, M. (2010). Compliance or obscurity? online anonymity as a consequence of fighting unauthorised file-sharing.Policy & Internet, 2(4), 75-103. doi:10.2202/1944-2866.1044

Larsson, S., Svensson, M., & Kaminski, M. d. (2013). Online piracy, anonymity and social change: Innovation through deviance. Convergence, 19(1), 95-114. doi:10.1177/1354856512456789

Larsson, S., Svensson, M., de Kaminski, M., Rönkkö, K., Alkan Olsson, J., School of Computing. . Sektionen för datavetenskap och kommunikation. (2012). Law, norms, piracy and online anonymity: Practices of de-identification in the global file sharing community.Journal of

Research in Interactive Marketing, 6(4), 260-280. doi:10.1108/17505931211282391

Lobato, R., & Meese, J. (2016). Geoblocking and global video culture. Amsterdam: Institute of Network Cultures.

Nationalencyklopedin. (2016). IPRED-lagen. Hämtad 7-05-16, från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ipred-lagen

Netflix. (2016a). Evolving Proxy Detection as a Global Service. Hämtad 11-03-16, från: https://media.netflix.com/en/company-blog/evolving-proxy-detection-as-a-global-service

Netflix. (2016b). Netflix Användarvillkor. Hämtad 11-03-19, från: https://help.netflix.com/legal/termsofuse?locale=sv&docType=termsofuse

Reddit. (29016). Sökning bland samtliga trådar på ordet ”VPN”, sorterat efter ”top”. Hämtad 31-05-16, från: https://www.reddit.com/search?q=vpn&sort=top

SFS 1915:218. Om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Stockholm: Justitiedepartementet L2.

Silverman, D. (2010). Doing qualitative research. London: Sage Publications.

SVT. (2016). Använda SVT:s digitala tjänster utomlands. Hämtad 24-03-2016, från: http://www.svt.se/tittarservice/hitta-svar/support/utomlands-och-titta-pa-svt-play-2

Sweclockers. (2016). Dagen är kommen - Netflix har börjat stänga av användare som använder VPN/proxy/etc för att komma åt Netflix US. Hämtad 11-03-16, från: http://www.sweclockers.com/forum/trad/1345299-dagen-ar-kommen-netflix-har-borjat-stanga- av-anvandare-som-anvander-vpn-proxy-etc-for-att-komma-at-netflix-us

TorrenFreak. (2014). Hulu blocks vpn users over piracy concerns. Hämtad 11-03-16, från: https://torrentfreak.com/hulu-blocks-vpn-users-over-piracy-concerns-140425/

Turner, T. (2015, ). Video streaming geo-blocking gets workaround; services find a niche by making it simple to watch shows from abroad. Wall Street Journal (Online)

TV4. (2016). Vilka program går att se på TV4 Play när man är utomlands?. Hämtad 24-03-16, från: http://kontakt.tv4.se/org/tv4/d/vilka-program-gar-att-se-pa-tv4-play-nar-man-befin/

UnblockUs, (2015). How many titles are available in each Netflix region. Hämtad 2016-01-26, från https://blog.unblock-us.com/how-many-titles-are-available-in-each-netflix-region/

Vida, I., Kos Koklič, M., Kukar-Kinney, M., & Penz, E. (2012). Predicting consumer digital piracy behavior: The role of rationalization and perceived consequences.Journal of Research in Interactive Marketing, 6(4), 298-313. doi:10.1108/17505931211282418

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper – Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Bilagor

Bilaga 1. Webbenkätens 43 frågor

Bilaga 2. Informationen som gavs innan webbenkäten besvarades

Bilaga 3. Intervjuguide vid fokusgruppen

Bilaga 4. Kodningsschema och kodningsmanual vid sökningen på Reddits forum.

Bilaga 1. Webbenkätens 43 frågor

Bilaga 2. Informationen som gavs ut innan respondenter besvarade undersökningarna

Tack för att du vill delta i denna undersökning! Frågorna tar uppskattningsvis 5-10 minuter att besvara. Var god läs följande information innan du fortsätter:

Du som besvarar denna enkät ska vara svensk medborgare inom åldersspannet 16-29 år. Syftet med denna studie är att undersöka unga svenskars attityder kring, legala-, illegala- samt illegala former av legal streaming av video. Svaren kommer att användas i en kandidatuppsats på Malmö Högskola inom Medieteknik. Uppsatsen kommer att publiceras så att du kan ta del av den när undersökningen är avslutad.

Definitioner: Legal streaming: Abonnemangsbaserade streamingtjänster där du betalar en avgift (tex månadsavgift) för att ta del av innehållet. Exempel på detta är Netflix, HBO, Hulu, C-more etc. Utöver detta klassas även tjänster så som SVT-Play, TV4-Play och Kanal 5 play etc. inom denna kategori.

Illegal streaming: Streamingtjänster som inte har tillstånd att visa det innehåll som det innehar. Exempel på detta är bland annat Dreamfilm, Swefilmer och tjänster så som popcorntime. Här räknas alla former av streaming av torrenter där du inte behöver ladda ner en fil även in.

Illegala former av legal streaming: Inom denna kategori räknas innehåll som egentligen är legalt men som streamas på ett illegalt vis in. Exempel på detta är kringgående av geografiska restriktioner som finns på tjänster så som Netflix, SVT-Play, TV4, Hulu, TV-kanaler från utlandet etc. Med detta begrepp menas bland annat användandet av VPN för att kunna ta del av SVT-Play/TV4-Play när du befinner dig utomlands, användandet av tex amerikanska Netflix då du befinner dig i Sverige, streamig från tjänsten Hulu trots att du inte befinner dig i USA samt streaming från utländska tv-kanaler trots att du inte befinner dig i detta land när streamingen sker.

Eventuella fördelar och risker kring ditt deltagande: Ditt deltagande i denna studie kommer vara till hjälp för att kartlägga unga svenskars attityder kring olika former av streaming. Det finns inga risker kring ditt deltagande i denna studie då inga svar delas till andrahandsparter och kommer att behandlas anonymt.

Frivillighet: Du kan när som helst avbryta din medverkan i undersökningen

Anonymitet: Dina svar kommer att behandlas anonymt och eventuella svar som skulle kunna kopplas till en specifik person kommer att behandlas på sånt vis att ingen individ ska kunna identifieras utifrån de svar som ges.

Bilaga 3. Intervjuguide vid fokusgruppen

Namn, ålder, boende och sysselsättning.

Hur intresserad av film är du? (skala 1-10)

Anser du dig vara teknikkunnig?

Använder du dig av internet för att se film/video?

Hur bestämmer du dig för vilken film du ska se?

Har du ett betal-abonnemang för en streamingtjänst? Vilken/vilka? Varför/varför inte? Varför just dessa? Hur ofta använder du dig av denna tjänst?

Använder du dig av tv-play? Hur ofta?

Vad tycker du generellt om streamingtjänster i hur de fungerar?

Streamar du illegalt? Varför/varför inte? Tycker du är rätt eller fel? Varför/varför inte? Vilka kanaler använder du och varför just dessa? Hur ofta? Är du rädd för att åka fast när du streamar illegalt? Varför/varför inte?

Laddar du ner film? Varför/varför inte? Rätt/fel?

Har du bott eller befunnit dig utomlands när du streamat? Har du då streamat svensk tv? Har du streamat tv från utlandet när du befunnit dig i Sverige? Rätt eller fel?

Har du använt dig av verktyg för att kringgå geografiska restriktioner? Hur? Varför? Tycker du att det är rätt eller fel? Varför? Skiljer sig din syn på denna metod från din syn på illegal/legal streaming?

Börjar stänga av användare, hur påverkar detta dig tror du? Hur påverkar det filmbranschen? Världen? Streamingtjänsterna? Kan du tänka dig betala mer för ett abonnemang som gör att du får tillgång till hela utbudet?

Hur tror du streamingtjänster kan förändra attityden till VPN? Kan de det överhuvudtaget?

Bilaga 4. Kodningsschema och kodningsmanual vid sökningen på Reddits forum.

Siffran inom parantes visar vilken placering tråden har efter sortering bland dessa 10 trådar efter antal poäng, antal kommentarer samt när tråden är publicerad.

Rubrik på tråd Antal poäng Antal kommentarer Postad

Now that CISA has passed, here are some 8208 (1) 1943 (3) 1 år sedan (5) tips to protect your Privacy, Anonymity, and Security

Stop using the Hola VPN right now. The 7913 (2) 1849 (5) 1 år sedan (5) company behind Hola is turning your computer into a node on a botnet, and selling your network to anyone who is willing to pay.

Enraged Verizon FiOS customer posts 5598 (3) 1902 (4) 1 år sedan (5) video seemingly proving ISP throttles Netflix; video streams 10x faster through a VPN than directly.

Tor and VPN users will be target of 5475 (4) 715 (10) 29 dagar sedan government hacks under new spying rule (2)

Netflix has blocked the use of VPNs in 5430 (5) 2921 (1) 3 månader Spain and other European countries sedan (3)

Sony execs lobbied Netflix to 5359 (6) 1542 (7) 1 år sedan stop VPN users | In emails leaked from Sony Pictures, executives have expressed their frustration at Netflix for not stopping users in Australia and elsewhere from bypassing geoblocks to access the streaming video service.

The FBI wants to legally hack you if 5324 (7) 1128 (9) 1 år sedan (5) you're connected to TOR or a VPN

Nearly 45,000 sign up to support call for 5092 (8) 1794 (6) 16 dagar sedan Netflix to stop VPN blocking (1)

Netflix's VPN Ban Isn't Good for 5037 (9) 1359 (8) 4 månader Anyone—Especially Netflix sedan (4)

Netflix Cracks Down on VPN and Proxy 4745 (10) 2302 (2) 1 år sedan (5) "Pirates", blocks subscribers who access its service by bypassing geolocation restrictions. The changes, which may also affect legitimate users, have been requested by the movie studios who want full control over what people can see in their respective countries