Söndagen den 7 januari 2007 Wiborgs Nyheter – 1
Redaktionsbyrån var fordomsdags: Salakkalahtig. 9. Telefon 3 36 – Redaktionstid kl. 8 – 12, 7 – 12. Kontor och expedition: Salakkalahtig. 9. Telefon 3 24 – kl. 9 – 14.
Nr 1 Huvudredaktör: Hans Andersin Redaktör: Helena von Alfthan SÖNDAGEN DEN 7 JANUARI 2007 Var har Mikael Agricola sin grav?
han konstaterade där att det under kyrkans golv C.J. Gardberg fanns ett sextiotal gravar, av vilka dock inte en enda kan ha hyst stoftet av en biskop. Han kom därför till den slutsatsen, att Mikael Agricola Mikael Agricola är känd som Finlands främsta måste ha fått sin grav på någon annan plats. reformator och som det nska skriftspråkets fad- Därvidlag är det skäl att komma ihåg, att er. Han föddes c. 1510 som en bondson i Torsby det i Wiborg under medeltiden fanns två andra i Pernå och hade troligen svenska som sitt mod- katolska kyrkor, dels franciskanernas och dels ersmål. Han gick dock i skola i Wiborg och kom dominikanernas. Bröderna i franciskanernas därefter till Åbo, där han till en början tjänst- konvent var i huvudsak intresserade av social gjorde som biskop Martin Skyttes sekreterare. verksamhet, medan dominikanerna sysslade Därefter fortsatte han sina studier 1536–1539 i med undervisning och skolning. För dominikan- Wittenberg under ledning av Martin Luther och erna, vars kyrka torde ha byggts 1481, gällde Philipp Melanchton. det dessutom att predika på “folkets språk”, och Efter återkomsten till hemlandet 1539 blev detta innebar att man i dominikanernas kyrka han rektor för Åbo skola. År 1554 efterträdde framförde sitt budskap på nska, medan man i han Martin Skytte som biskop över Åbo stift. stadskyrkan åtminstone under medeltiden i hu- Vid sidan av sin verksamhet som biskop ut- vudsak framlade texterna på latin. Därtill vet nyttjades Mikael Agricola även för politiska upp- man att dominikanernas kyrka under 1600-talet gifter, och sålunda deltog han i en delegation, som gick under namnet “nska kyrkan” ända till år sändes till Moskva för att förhandla om fred med 1710, då ryssarna erövrade staden. anledning av kriget mot ryssarna 1554–1557. På Om man godtar Juhani Rinnes konstaterande återvägen blev han dock sjuk, vilket ledde till att några spår av grav för Mikael Agricola inte att han avled den 9 april 1557 på Karelska nä- nns i den gamla domkyrkan, ligger det nära set, närmare bestämt i byn Kyröniemi i socknen Dominikanerkyrkan efter ombyggnaden till hands att anta, att Agricola begravdes i do- Nykyrka. Enligt Paul Juustens biskopskrönika minikanernas kyrka, som dessutom var en miljö begrovs Mikael Agricola “i Wiborg” på månda- slottet omgavs av en stadsmur. Kyrkans ytter- fått sin grav. Begravdes han faktiskt i en kyrka för den nska delen av stadens befolkning. gen efter palmsöndagen. Juustens uppgift om att murar står fortfarande kvar. Ett tvivel har dock som var fylld av ställningar? Kyrkan ombyggdes i empirestil under åren Agricola begravdes “i Wiborg” har i allmänhet kastats fram; kyrkan blev domkyrka år 1554, tre Tvivlet ck ny fart efter det att domkyrkans 1828–1831 och fungerade därefter som en kyrka tolkats så att han ck sin grav i den medeltida år före Mikael Agricola död och bevarade räken- golv hade grävts ut, år 1886 av J.R. Aspelin, och i för Wiborgs landsförsamling. Efter krigen är den “stadskyrka”, som år 1494 efter en eldsvåda hade skaper vittnar om att ett större ombyggnadsar- början av 1910-talet av Juhani Rinne. Rinne pub- en ruin. Några gravar under golvet kan man inte återuppbyggts mitt i den stadsdel, som öster om bete pågick just vid den tid då Agricola torde ha licerade sina resultat i Finskt Museum 1914, och längre se.
700 år sedan Tyrgils död! Ur innehållet I en artikel av C.J. Gardberg observeras Per Erik Floman att 450 år förutit sedan Mikael Agro- colas död utan att man med säkerhet vet var han begrovs. Andra personligheter, När detta skrives, hösten 2006, har det förutit närmare oss i tiden, som avporträt- 700 år sedan riksmarsken, grundaren av Wi- teras är G.W. Wahlroos, omtyckt och borgs Slott Tyrgils Knutsson avled. Trots att mångårig rektor for Svenska Lyceum omständigheterna kring detta dödsfall är minst (Floman, s. 18), bokhandlarna i Wiborg sagt makabra vill WN inte låta jubileet passera (Floman, s. 14) och tecknaren Gösta okommenterat. Thilén (Thilén, s. 13) . Vid sjundejanuaribalen 2004 höll rektor Med ett skolfoto från 1938 som ut- emeritus Tor Lindblom festföredraget och detta gångspunkt har redaktionen vaskat fram handlade om Tyrgils Knutsson. En redigerad var- 47 minibiograer över de på fotot avbil- iant publicerades i WN år 2005. Vi tror att major- dade eleverna (v. Wright och Andersin, iteten av åhörarna och läsarna här ck ta del av s. 16). Tidsbilder av livet i Wiborg har fakta som för dem varit helt obekanta. Vi ska nu vi dels från medlet av 1800-talet i ett upprepa en liten del av det digra materialet för att utdrag ur prästdottern Anna Forsténs belysa det sorgeliga slutet på en stormans liv. memoarer (Rothe, s. 12) och dels från Tyrgils Knutsson härstammade på fädernet början av 1900-talet i en artikel om Wi- från den urgamla ätten Lejon och på mödernet borgs Läns Segelförening (Sandelin, s från Folkungaätten. Det låg alltså nära till hands 4). En guidad promenad längs Fästning- att han skulle vara mycket lojal mot kungahuset, ens viktigaste gata, Karjaportsgatan be- där han utsetts till förmyndare för den minder- lyser en del av stadens historia (Silius, årige kungen. Vad han uträttade i livet beskrevs s. 8). grundligen i föredraget och artikeln. Korståget Reportagen berättar denna gång om till Karelen och grundandet av Wiborgs Slott rman Sergejeffs tehandel (Floman, s. 1293 har naturligtvis tilldragit sig mest intresse. 3), om den för 700 år sedan halshuggne Efter marskens aktiva period hände emellertid Tyrgils Knutssons grav i Stockholm följande: Tyrgils Knutssons grav med uppvaktande reporter (foto Hans Agné med specialtillstånd av kyrkomyndigheten). (Floman, s. 1) och om den nyaste ut- År 1302 besteg Magnus Ladulås’ son Birger ställningen på slottet (Andersin, s. 2). tronen. Samtidigt förmäldes hans bror hertig Val- leverne”. Till råga på allt skilde sig Valdemar marsk, som vi emellertid fortfarande hyllar som Årets släktforskningsbidrag handlar demar med Tyrgils dotter och marsken själv gifte från Tyrgils dotter. grundaren av ”det Wiborg, som ännu lever kvar i om den tysk-wiborgska släkten Danck- om sig med en tysk grevinna. Då avsade han sig Tyrgils Knutsson dömdes till döden, fördes våra hjärtan”. Så vackert avslutade Tor Lindblom warth (Timm, s. 19). Om händelser i nu- förmyndarskapet och bad bröderna att utse en ut ur staden till Södermalms torg, där han avrät- sitt tal. varande Viborg väcker väl notisen om yngre, raskare tjänare åt sig. Av någon anledning tades! Detta skedde år 1306. Liket nedgrävdes i Wiborgs Nyheter beslöt för sin del att – i mot- Sorvali Minneslund det största intresset gick herrarna dock inte med på detta. Det hör ovigd jord – men någon tid senare ck han upp- sats till den övriga världspressen och förmodli- (Andersin, s. 7). till saken att bröderna hade diverse tvister sins- rättelse och yttades till nuvarande Riddarholms- gen som den enda tidning på jordklotet som brytt emellan, men när dessa bilagts vände sig deras kyrkan. Där ck han vila vid sin första makas sig om det unika jubileet – sända sin reporter till avoghet mot den gamle marsken. Det förefaller sida. Efter en senare ombyggnad fanns frag- Stockholm för att i Riddarholmskyrkan uppsöka dessutom som om kyrkans ledning, med vilken ment av hans grav kvar. Placeringen är magnik Tyrgils gravsten och därmed hylla slottsherrens Reportern kan berätta att han upplevde ett marsken handskats rätt strängt, medverkade till och Lindblom översätter den latinska inskrif- stolta minne. Så skedde i augusti 2006. Graven mycket högtidligt ögonblick i den ståtliga kyr- detta. Tyrgils blev arresterad på sin gård Lena i ten såhär: ”Här ligger jordad konungens marsk ligger några meter till höger om nedgången till kan. Tankarna gick sjuhundra år tillbaka i tiden, Västergötland i närvaro av kungen och hertigen. Tyrgils, våldsamt halshuggen, lidande oförtjänt det Karolinska gravkapellet. När denna trappa invid betraktaren låg Magnus Ladulås sarkofag, Den gamle hövdingen torterades på hästryggen straff, given till gemål åt Birgitta, nyss begraven byggdes demolerades gravplattan ovanför den in genom templets höga fönster silade solen och fördes till Stockholm. Där anklagades han och vid hustruns sida med henne förenad liksom knutssonska graven, men de massiva stenstyckena guldregn rakt på stenen. Och i den stora, tysta för att ha sått split i kungafamiljen ”och förstört fordom på den äkta bädden.” har rests upp mot väggen och ovanför dem nns i kyrkan förnam han historiens vingslag och luften rikets välmåga med sin stora prakt och sitt stolta Så övermåttan bedrövligt gick det för vår förgyllda bokstäver den ovan nämnda texten. dallrade av wiborgska vibrationer. 2 – Wiborgs Nyheter Söndagen den 7 januari 2007 Kära läsare
I år blir det 450 år sedan Mikael öppnades för en dryg månad sedan på Nyheter” är ungefär detsamma som Agricola dog och blev begraven i Wi- Wiborgs slott: alla utställningens tex- föregående år med Annika Helkama- borg. Han var den första av de många ter nns också på svenska och en hel Tötterman som ”verkställande direk- svenskspråkiga som gjorde en insats del av utställningsföremålen har sitt tör”, Hans Andersin, som “huvudre- Vi rar för att hjälpa de nskspråkiga att bilda ursprung i wiborgssvenska hem! daktör”, Rainer Knapas, som “redaktör sig på sitt eget språk. Vi hade många Det gamla Wiborg upphör inte att för historiska avdelningen”, Marianne sådana personligheter i Wiborg bl.a. fascinera både gamla och unga. Gläd- von Wright, som ”redaktör”, Helena 7-januarisoareen bland grundarna av Viipurin Suoma- jande nog har vi sett ett växande in- von Alfthan som ”redaktionssekrete- lainen Kirjallisuusseura. Vi kan väl tresse för stadens historia också bland rare” och Christel Kaareskoski som lugnt påstå att alla Wiborgs svensk- stadens nuvarande befolkning. Ett ”annonsackvisitör”. Korrekturläsning lördagen den 20 januari kl. 18.00 språkiga invånare som på olika sätt tecken härpå är den föredragsverk- har utförts av Kurt Marander. Huvud- arbetade för stadens bästa samtidigt samhet som bedrivs under namnet redaktören emeritus Per Erik Floman på Riddarhuset tjänade alla stadens språkgrupper. Suomi-klubi på Aaltobiblioteket och har åter bidragit med ett stort antal ar- Riddaregatan 1 Wiborgs Nyheter har många nsk- som samlar en femtiohövdad publik tiklar och bilder. språkiga läsare vilket vi tolkar som till sina månatliga möten. Ett av mö- Redaktionen ett tecken på att vi betraktas som en tena har varje år tillägnats årets num- Frack el. mörk kostym positiv faktor bland dem som försöker mer av Wiborgs Nyheter. Vår tidning bevara staden, dess minnen och dess försöker också fånga det viktigaste traditioner. Det senaste beviset på som händer i det nuvarande Viborg Redaktionens adress: Balen med anor denna välvilliga inställning har vi fått med hopp om att det skall intressera c/o Annika Helkama-Tötterman 1835 - 2007 i och med den nya utställningen om åtminstone en del av våra läsare. Mellstensv. 9, 02170 Esbo självständighetstidens Wiborg som Teamet ”Tidningshuset Wiborgs tfn 0400-414 308 Autonomitiden – en period av förändring i Wiborg (1812–1917) Utställning efterlyses
en. Alla institutioner såsom skolor, öppnades sträckan Wiborg–S:t Peters- sista årtionden helt förändrat sitt utse- ningen talade 3 200 svenska, 27 000 Hans Andersin tidningar etc. – utom kanske kyrkan burg och något senare Wiborg–Hel- ende, speciellt sett från havet, enligt nska och 6 500 andra språk (tyska – var tyskdominerade och de tysk- singfors. mångas åsikt inte alltid till det bättre. och ryska). Under autonomins sista Några av de olika perioderna i Wi- talande tjänstemännen hade kommit årtionde växte befolkningen till över borgs historia har på slottet hedrats från Ryssland och kunde inte Wiborgs 50 000. I denna siffra ingår staden med permanenta utställningar. Den gamla språk, svenskan och nskan. Stadsmuren rivs Wiborg med förstäder men inte den ryska mi- första var utställningen ”Det svenska och byggandet av blir en skolstad litären (ca 2000). Wiborg” (1293–1710) som öppnades 1996. Arbetet utfördes av medlemmar Tyska språket utbyttes stenhus tar vid Wiborg har hyst skolor sedan medelti- av olika wiborgssvenska föreningar till svenska och sedan den. Förändringen till verklig skolstad Affärslivet orerade och för kostnaderna stod såväl pri- Fästningen, den centrala gamla sta- kom när folkskoleinstitutionen grun- vatpersoner som fonder och företag. till nska den, ansågs av myndigheterna vara en dades och när staden 1874 ck ett Under den ryska tiden hade exporten Ett av föremålen erhölls som depo- verklig militär fästning vilket betydde ordentligt sjuklassigt lyceum. Under strypts genom olika kejserliga ukaser. sition från Sverige (Posses krutmor- Under autonomins första tid fruktade att det kejserliga ingenjörsdeparte- mellantiden hade man 1837 grundat Bl.a. hade sågförbudet stoppat de av tel), resten bestod mest av bilder och wiborgarna att det tyska språket helt mentet måste ge sitt medgivande till en svenskspråkig förberedande pojk- wiborgarna ägda sågarna. Det tog ett texter. C. J. Gardberg skrev texten till skulle utrotas. Dock var tyskan ännu alla förändringar. Enligt bestämmel- skola, vilken upphörde på 1850-talet, tiotal år innan man ck sågarna igång utställningen. Utställningen nns till på 1830-talet det dominerande språ- serna ck man t.ex. inte bygga sten- samt den grundskola som Edv. Elf- igen. I början av autonomitiden upp- påseende, utom i Slottet, på Internet ket. Nya tyskspråkiga familjer yttade hus utanför stadsmurarna före 1861. ström grundat 1853. För tyska pojkar hävdes de begränsningar som rått un- på adressen http://www.viipuri2000. hela tiden till staden. När gymnasiets Förbindelsen mellan staden och den grundade 1853 tysken Behm en pri- der den ryska tiden rörande handels- vbg.ru (välj språk, Andersin och enter, språk ändrades år 1841 från tyska till yttre världen skedde genom åtta vall- vatskola i Papula stadsdel, vilken var mannayrket. sedan följer du tidsramen och klickar svenska, ansåg sig den tyska befolk- portar vilket irriterade stadsborna och verksam ända in på 1880-talet. För Efter 1830-talet steg exporten av dig fram genom utställningen). ningen tvungen att öppna en egen tysk hindrade stadens utveckling. År 1859 tyska ickor grundade Steger en pri- sågat virke rekordartat. Utom sågat Början av den ryska tiden 1710– skola, Behms skola. År 1812 var tys- gav den kejserliga administrationen vatskola 1859. Det fanns också andra virke exporterades smärre mängder 1812 har beskrivits genom en rysk ut- karnas antal 362 och 1870 hade antalet staden tillåtelse att utvidga sig utanför privatskolor i Wiborg vilka levde någ- beck, tjära, ljus, cikoria osv. Den vik- ställning som täcker Peter den stores stigit till 595. Tyskarna var till största murarna och år 1861 fastställdes den ra år. Dessutom fanns ryska skolor. tigaste importartikeln var salt. Andra erövring av staden. Här nns en rea- delen handelsmän. I praktiken för- nya stadsplanen, utan murar, och med Man började grunda nskspråkiga viktiga importartiklar var socker, listisk miniatyrmodell av den sönder- svenskades tyskarna rätt allmänt men rätt att bygga på alla tidigare tomma skolor från och med 1860-talet. Av kaffe, bomullstyg, järnvaror, vin och skjutna staden. I slutet av 2006 öpp- förblev trots detta medlemmar av den områden inklusive förstäderna. dessa var de viktigaste Viborgs sjö- konjak. Speciellt viktig för Viborg nades en utställning som illustrerar tyska församlingen och visades i be- Vallarna revs mellan 1861 och fartsskola, grundad 1868 (den tidigare var handeln (och byteshandeln) med självständighetstiden i Wiborg 1917– folkningsstatistiken som tyskspråkiga. 1870. Endast Runda Tornet och Råds- navigationsskolan fungerade bara Ryssland. Från Ryssland importerades 1944. Denna utställning har satts upp i Ännu 1832 var stadens enda tidning tornet bibehölls. Wiborg ck nu ett 1816–1826) och realskolan som grun- säd och andra varor av olika slag. Viborgscentrets (Viipuri-keskus) regi tyskspråkig. nytt administrativt centrum med ståt- dades 1874. Wiborgs första folkskola, Till Wiborgs hamn kom och for i och bekostats av nländska företag, Försvenskningen av stadsadmi- liga stenhus. Mot slutet av 1800-talet grundad 1849, fungerade dels med början av autonomitiden endast 30 föreningar, fonder och privatpersoner. nistrationen och kulturlivet begynte byggdes där en ny gotisk domkyrka anslag givna av magistraten och dels fartyg om året. Fartygens antal hade Föremålen kommer bl.a. från slottets på allvar i och med att gymnasiet (som nu är riven) och i närheten av kyr- med donationsmedel givna av stadens på 1830-talet vuxit till 125. År 1913 lager av saker som tagits som krigs- språk blev svenska år 1841 och hov- kan folkskolebyggnader, länsstyrelsen svenska och nska borgare. En an- besöktes Wiborgs hamn av 2056 far- byte under de senaste krigen och från rätten grundades år 1839. En del av och landshövdingens residens samt ett nan nsk folkskola, Wilkens skola, tyg av vilka 1299 var ångfartyg. Han- Tyrgilsmuseets och andra föreningars administrationen hade försvenskats stort antal andra skolbyggnader såsom grundades 1860 av Wiborgs nska delshusen Tschusoff och Hackman samlingar. strax efter 1812 genom att utnämna nska klassiska lyceet, nska real- litteratursällskap med medel som do- skaffade sig de första handelsfartygen Utom en heltäckande utställning svenskspråkiga tjänstemän från an- lyceet, svenska fruntimmersskolan, nerats av Adam Wilken, anställd vid 1825. På 1830-talet byggdes redan över 1700-talets Wiborg saknas ännu dra delar av Finland (och Sverige) till ryska realskolan och ryska icksko- Hackman & Co. Julia Krohn öppnade era fartyg på skeppsvarven i Havis, utställningen över autonomitidens poster i Wiborg i stället för dem som lan. Ståtliga privatägda stenhus (man 1851 i sitt hem en folkskola för ickor Siikaniemi och Kirkkosaari. På Wi- Wiborg. En representativ utställnings- redan nästan helt glömt svenskan. Det ck inte bygga trähus i stadskärnan) ur arbetarklassen. Fruntimmersfören- borgs sjömanshus fanns registrerat lokal bredvid självständighetstidsut- svenska språket förblev administratio- byggdes emellan och i närheten av de ingen stödde ickskolor i förstäderna. 895 fartyg år 1916. ställningen har för detta ändamål iord- nens språk ända till slutet av autono- nya ofciella husen. Kommerserådet Tichanoff grundade Industrin ck till att börja med ningsställts av slottsadministrationen, mitiden, men det nska språket kom Man byggde också innanför de ti- med stadens hjälp en rysk söndags- svårligen fotfäste i det handelsdomi- en del föremål nns och ett första upp vid sidan om svenskan mot slutet digare murarna. På området där de två och folkskola år 1862 samt en ortodox nerade Wiborg. År 1813 grundades utkast till utställningstext har under- av perioden. kyrkorna och paradplanen uppförts ickskola. Nästan alla gamla skol- ett linnespinneri och -väveri samt ett tecknad skrivit. Några utdrag av tex- under den ryska tiden byggdes of- byggnader har bevarats och tjänar som sockerbruk vilka slutade sin verk- ten återges nedan. Texten vill visa hur ciella byggnader såsom hovrättspre- skolor även i dag. samhet nästan omedelbart efter att de viktig autonomitiden var för Wiborgs Öppnandet av Saima sidentens palats, det nya rådhuset och startat. De enda företag man kunde utveckling från rysk/tysk småstad till kanal och järnvägen societetshuset. Andra ofciella bygg- benämna industri var metallfabrikerna svensk/nsk och slutligen nästan helt nader kom till under slutet av autono- Enastående och Hackmans cikoriefabrik och rep- nsk medelstor stad. Man hade redan länge drömt om att mitiden såsom Finlands Banks röda befolkningstillväxt slageri i Herttuala. förena Saimen med Finska viken och tegelbyggnad vid salutorget 1910, Först på 1840-talet började den nu väcktes tanken på nytt. Så började ritad av arkitekt akademiker Gustaf År 1812 bodde i Wiborg 2 893 perso- industriella utvecklingen. Då ck Wi- Anslutningen kanalbygget 1843 och 7.9.1856 var Nyström, Posthuset vid Slottsgatan ner, av vilka 362 tyskar, 412 svenskar, borg en tvålfabrik, tobaksfabriker och till stortfurstendömet man färdig för öppningsfesten som ritat av Jac. Ahrenberg 1914, som 1 273 nnar och 846 ryssar. År 1841 en kakelfabrik. Under följande tioårs- ägde rum i Juustila och Wiborg. Sta- fortfarande fungerar som posthus, var invånarantalet 4 737 och 1850 period fanns redan ett tiotal fabriker i När Wiborg 1812 anslöts till Storfur- den var illuminerad. I lampbilderna samt ett antal skolbyggnader. Också z5 618 personer. Öppnandet av Saima staden: era cigarrfabriker, möbelfa- stendömet Finland hade stadens invå- kunde man se silhuetterna av såväl Saluhallen och Brandkårshuset är från kanal 1856 och järnvägen 1870 bidrog briker, vagnfabriker, en handskfabrik, nare redan under 100 år vant sig vid att Väinämöinen som Nikolaj I och Alex- autonomitidens slut liksom fem ståt- till att öka befolkningen så att 1870 hattfabrik, tapetfabrik, skjortfabrik, vara underställda den ryske kejsaren. ander I, antikens gudar Merkurius och liga bankbyggnader, vilka fortfarande bodde 12 374 personer i staden samt vaddfabrik, mineralvattensfabrik, in- Wiborgsområdet hade tillsammans Neptunus samt Karelens och Savolax inhyser banker. I slutet av autonomiti- 1 092 militärer i kasernerna. Andelen strumentfabrik, era ölbryggerier, och med de baltiska staterna hört till den landskapsvapen. Festen slutade med den verkade åtminstone nio banker i nnar var 55%, svenskar 18 %, ryssar en kistfabrik. Havis var det största och tysk- och ryskspråkiga ryska admi- en katastrof då Wiborgs slotts torn fat- Wiborg. 19,5 % (plus militärerna), tyskar 5 % den 1863 grundade Mekaniska verk- nistrationen. Befolkningen hade riktat tade eld. Byggnadernas antal mångdubb- och övriga 2,5 %. staden det näststörsta industriföreta- sina blickar mot S:t Petersburg och Av lika stor betydelse som kanalen lades, staden ck sitt allmänna av- År 1900 bodde i staden och dess get. Gasverket (1860) var det tredje Baltikum, tyskan hade ersatt svenskan var järnvägen vars planering började loppsnät och vattenledningsnät. Hela omgivning 36 808 personer, av vilka största. Också spikfabriken hörde till speciellt bland den yngre befolkning- samma år som kanalen invigdes. 1870 fästningen hade under autonomitidens 2 424 var ryska militärer. Av befolk- stadens största företag. Söndagen den 7 januari 2007 Wiborgs Nyheter – 3 Sergejeffs te och Valamoklostren En intervju om ”Valamski Tjai”
Hos gamla wiborgare framkallar nam- net Sergejeff åtminstone två asso- ciationer: Frida, ”Karelens näktergal” och handelshuset och dess produkter. Frida nns inte mera, men av företaget återstår en liten intressant del, teföre- taget Oy Sergejeff Ab. ”Tidningshuset Wiborgs Ny- heter” har i tiotals år samarbetat med bolagets verkställande direktör Chris- tel Kaareskoski, som hjälpt till med annons- och distributionsarbetet. Nu beslöt redaktionen sända sin reporter till hennes nyrenoverade hem i Munks- höjdens björklandskap för en intervju, men detta av en särskild anledning: vi hade erfarit att Christel Kaareskoski besökt gamla Valamo i Ladoga för att bekanta sig med de klostermiljöer som hennes föregångare och släkting- ar berättat så mycket om. Intervjun skedde till tonerna av en utsökt tschernitschnij pirog (samma på svenska: blåbärspirog), självfallet med te och reportern kände närvaron av gamla minnen i form av regalier från gamla tider – mormor Frida hade Snyggt renoverad klostergård nämligen yttat till Helsingfors ren före krigen, varigenom en del saker Berättade Du om de gamla cer- ringarna inte avancerat långt, men det från wiborgshemmet hade blivit räd- emonierna för dagens Valamo- mindre formatet och den underbara dade för eftervärlden. munkar vid Ditt besök i juni 2006? naturen är förtjusande. Anorna sträck- Vice igumen på nygamla Valamo samt Christel Kaareskoski. ”Jo det gjorde jag och dessutom er sig till 1300-talet. Namnet Konevits Hur såg det sergejeffska affärsim- hade jag med mig fyra ett halvt kilos härstammar från en offerplats där det periet egentligen ut därborta? paket som ”tuomisir”, varav ett gavs fanns en stor sten som hade formen av ”Ja, min morfarsfar Feodor Ser- till F. Sergejefn Pojat ja Kumpp. Fö- direktör för denna grossistrma, som åt Vitalij, som basade för turistrestau- ett hästhuvud, på ryska ”konjkamen”. gejeff hade som fjortonåring år 1854 retaget kom att omfatta ett ölbryggeri, numera även sysslar med import av rangen, som kallas Trapeznaja. Igu- Ankomsten till klostret var mycket kommit till Wiborg från Jaroslavska en tobaksfabrik, en tvålfabrik och en engelskt kaffe och dito marmelader.” men var inte tillstädes men jag ck anslående genom att man hälsades guvernementet och sedermera börjat stor kolonialvarusektor, i vilken även Hur kommer då Valamo just nu träffa vice igumen Mefodij, som ck av ringande kyrkklockor. Intill låg en arbeta hos rman Suschin. År 1873 teförsäljningen ingick. Min mor Mari- in i bilden? tre tepaket för klostret och var mycket kilometerlång sandstrand. Innanför köpte Feodor det suschinska företaget na (Sergejeff, gift Kaareskoski) börja- ”Min mor och min mormor, som älskvärd på engelska. Till tack för en stor port fanns bevarad en oerhört och började genast med att packa im- de på 30-talet praktisera på rman och båda var berättarglada (reporterns tuomisirna gav han mej som minne ett vacker freskomålning.” porterat te, kallat ”alkuperäistä Serge- blev 1938 chef för terörelsen. Så kom anmärkning: det är Christel minsann miniradband. ” Berätta lite om Nya Valamos jefn Jaavan-teetä”. Firman växte och Vinterkriget och allt, förutom teet, också) hade under årens lopp berättat Vad tyckte Du om klostret i kontakter med Ditt företag! utvecklades, sönerna Alexander och gick förlorat. Man lyckades fortsätta för oss barn om gångna tider och däri- Valamo och arkipelagen och hur ”Ja, det var ju dit Valamo s.a.s. Paul kom 1894 med i driften, liksom med terman i Helsingfors och det bland om resorna till Valamo kloster långt har man kommit med restau- yttade när det gamla Valamo måste en släkting Bojarinoff blev en mindre skedde på Fjälldalsgatan nära Musei- i Ladoga, som var terotelns största reringen? utrymmas. Heinävesiklostret har bli- delägare och då ändrades rmanamnet gatan. År 1980 blev jag verkställande kund. Då jag ck veta att Viborgs- ”Resan till den mycket stora ögrup- vit en turistsevärdhet och sköts både centret skulle arrangera en resa till pen kring klostret var en stor upple- rationellt och ceremoniellt. De har Näset och Valamoklostret nappade jag velse. Ladoga är mäktigt och naturen restaurangutrymmen och säljer saker på kroken i sällskap med min väninna det som nnarna kallar ”jylhä”. Jag åt turisterna. Bland detta isynnerhet Hannele Helkama-Rågård. förstod att Valamo efter krigen s.a.s. te, och traditionen förpliktar: det är I tiden gick teaffärerna med klost- avkristnades och beboddes av krigs- samma Javate från Sergejeffs som ret till på det viset att Sergejeffs, invalider och mentalsjuka. Det var förr i tiden. Utöver de kommersiella t.ex. mor Marina tillsammans med först 1989 som den ortodoxa kyrkan leveranserna brukar vi till jul och påsk temästaren Melnikov, varje sommar återkom och renoveringarna kunde sända klostret ett par tiotal paket som besökte Valamo, varvid det uppkom börja. Jag var positivt överraskad över gåva. Vid besöken i Heinävesi hälsar ett ceremoniel som alltid upprepades. att en mängd byggnader och miljöer vi på Igumen Sergej. Årsbeställning- Det började med audiens hos Igumen, redan var i relativt aptitligt skick. På en rör sig om nästan tusen kilo och då klostrets högste potentat, varvid man klosterområdet bor ju ett par hundra detta fördelas på små hundragrams- underhöll sig i hans gemak. Vid av- munkar, där råder ordning och reda. paket betyder det att vi levererar dem skedet, men först då, kom teet på tal Men i en bukt som hette Niikkana era tusen paket, vilka sen säljs åt be- genom att Igumen utbrast ungefär låg sex turistfartyg och i kiosker och sökarna. Därutöver rekvirerar man till ”var sen god och sänd oss tusen kilo på lägerplatser därinvid gick det stö- restaurangen Trapesa 100 kg per år. Java-te.” Eftersom det levererades kigt till. Dessutom berättade man att Teet kallas, som förut, Valamski tjai.” handförpackat i 250 grams paket, be- en del av dem som 1989 sänts över tydde denna order 4000 paket, vartill till fastlandet inte trivdes där utan nu Intervjun, varav här bara en bråkdel kom 100 kg för munkarnas eget hotell strövade omkring i Valamoterrängen ryms med, ackompanjerades av en som förestods av fader Luka. Denne och bodde i skogarna där. Klostret är fotokavalkad av klass, knäppt av Han- gamle munk Luka har jag som barn mycket storskaligt och stiligt. Men nele Helkama-Rågård varav några ex- träffat era gånger vid besök på Nya om jag ska vara ärlig så var nog den empel ansluts till detta reportage. Valamo i Heinävesi och hemma hos största upplevelsen klostret i Konevits Krogvärden Vitali tar emot Sergejeffs te oss i Helsingfors.” söder om Kexholm. Där har restaure- Pjotr J. Tjai – Kovsky.
Hulle hyllad på vers Som avslutning på följetongen om f.d. chef- redaktören Herman Hultin publicerar WN nu en nätt liten vers, som ingick i publikationen ”88 negrer”, utgiven av Fin- lands Svenska Publicistförbund år 1928. Teck- ningen är gjord av svärsonen Gösta Thilén. Hulle, den strid- bare patrioten och svenskhets- kämpen var som synes en god och snäll mänska, som när han om- bads göra något hade svårt att säga nej. PEF 4 – Wiborgs Nyheter Söndagen den 7 januari 2007 W.L.S. för hundra år sedan
Den tionde tävlingen 1905 vanns av nu seglade man i fastställda klasser, Carl Fredrik Sandelin Leo Hackmans nya Madcap, ritad av inte kategorier såsom tidigare. Års- den kände amerikanske konstruktören kappseglingen ägde rum den 14 juli. Sommaren 1907 var en livlig säsong William Gardner. Nu (1907) utma- I 5-metersklassen segrade Ferdinand för Wiborgs Läns Segelförening. Den nades teamet Hackman-Madcap av Alfthans Rita. Entypsklassen vanns av började med agghissning den 20 maj N.J.K:s dr A.F. Hornborg och nybyg- Forellen (L. Perander) före Makrillen och fortsatte den 16 juni med kappseg- get Camilla, ritad av ingenjör Gunnar (Leo Hackman) medan Löjan (Henry ling mellan Wiborg och Trångsund. Stenbäck och byggd på Åbo båtvarv. Hackman) avbröt på grund av haveri i Kommodoren Harry Wahls båt Djou- Den 24 juli uppmättes de två bå- riggen. Den andra kappseglingen den hera beskrevs “som ett av den nska tarna som ”lågo sida vid sida utanför 28 juli uppvisade en ny klass – 15 m2. yachtottans förnämsta fartyg” med- wiborgarnes hemtreiga klubbhus”. Fandango (Herrick Hackman) seg- an vice kommodoren Leo Hackmans W.L.S. representerades av Edvin Ek- rade före Catabella (G.V. Hackman) Madcap var den snabbaste i landet i ström och E. Pikoff med Fred Hack- medan Perdita (Johnny Hackman) sin klass: segelyta 70 m2 och längd man som nämndens ordförande. och Irmelin (Gunnar Ekström) blev i vattenlinjen 6,95 m. Hackman var Båtarna var precis lika stora, d.v.s. utan pris. Första och andra i entyps- även föreningens kassör. 6,5 segellängder varför ingen respit klassen var Forellen (L. Perander) Sekreterare i W.L.S. var E. Pikoff behövdes. Två seglingar avgjorde och Elritsan (G. Perander). Makrillen och övriga styrelsemedlemmar J.W. pokalens öde för minst ett år framåt. (H.J. Grönroos) blev utan pris och an- Lybeck och Edoard Mielck. Supple- Camilla var snabbast båda gångerna. mälda Salakka (E.V. Sellgren) startade anter var H. Lagerström, Edvin Snell- Artikelförfattaren ger wiborgarna en inte. Femman Rita var på långfärd till man och G. Stünkel. Hamnmästare var varm eloge: ”... den uppriktiga glädje Stockholm och kunde inte försvara Edw. Holmberg och mätningsnämn- Wiborgarne lade i dagen öfver att en sin tidigare seger, men vann däremot den bestod av Mielck (ordförande), R. Glatt samkväm efter W.L.S:s årskappsegling 1907 inhemsk man lyckats konstruera en seglingen den 18 augusti. Ny vinnare Becker och Emil Pajari. båt, som visat sig öfverlägsen ... bevi- i entypsklassen var Simpan (M.Fr. Den 22 juni var det distanskapp- N.J.K:s Czardas (A. Boxström) snab- Czardas bjöd på punsch och cigarrer sar bäst huru varmt den fosterländska Auvinen) medan Fandango åter en segling till Björkö och följande dag bast följd av wiborgsbåten Jolanda (A. överlag. Firman Wickel hade skänkt segelsporten ligger dem om hjärtat”. gång var snabbast i 15 m-klassen. Sä- tävlades där om Müsers pokal, som Sergejeff). Klart snabbast i den minsta ”en myckenhet punsch”. Följande Artikeln slutar med ”ett hjärtligt tack songens sista tävling gick av stapeln försvarades av Flodjaktklubben i S:t gruppen var G. Stünkels Sea-Fox. kväll kastades ankar vid Pitkäpaasi å N.J.K:s vägnar för de angenäma da- den 1 september. Småbåtarnas kamp Petersburg. Den 29 juni tävlades om Men efter en vinst- och förlusträkning och alla hjälptes åt “att efter bästa för- gar vi åter tillbragt i herrar Wiborgares kunde följas från Tervaniemi-udden. Neptunipokalen och dagen därpå var hemfördes pokalen av N.J.K. med 219 måga söka tömma” en ankarboj som gästvänliga och nobla sällskap”. Simpan och Fandango vann på nytt det årskappsegling. Flera av vårt lands pluspoäng. God tvåa var W.L.S. med innehöll 50 liter. ”Sent på morgonen Följande tävling om Sportklub- resp. klass. De stora båtarna seglade segelföreningar arrangerade på den 125 poäng. Helsingfors Segelsällskaps begav man sig ombord, medtagande bens pokal ägde rum 1–2 juli 1909. kursen Wiborg–Trångsund och retur. tiden tävlingar för allmogebåtar – så och Östra Nylands Segelförenings bå- den punsch som blivit över, tappad på Utmanare var Wiborgs Läns Segelför- Rita var åter en gång bästa femma och också W.L.S. den 7 juli. En vecka se- tar hamnade på minuspoäng. I varje lemonad- och ölbuteljer”. På kvällen ening genom häradshövding E. Häll- slog även, efter beräknad tid (reduk- nare var det kappsegling utanför Röd- grupp noterades seglad tid och reduce- den 29 juni, efter att N.J.K. hemfört fors med yachten Margareta ritad av tion) sexan Corona (U. Tuomela). En häll. Dagarna 27–29 juni tävlades om rad tid, den sistnämnda en utjämning Neptunipokalen, åts i W.L.S:s hamn Harry Wahl, som även ritat sin egen ny klass för säsongen var även 22 m2 Sportklubbens pokal och Kasipokalen. med beaktande av bl.a. båtarnas segel- en supé i god stämning: “... kl. 10 på stora yacht Djouhera. Till försvarare med Hassis (L. Peterson) som segrare Den 11 augusti ägde kappsegling rum yta. I W.L.S:s årskappsegling den 30 morgonen gingo de sista till en kort av pokalen hade N.J.K. utsett apo- tre gånger. på Trångsunds redd och den 18 var juni svek vinden de större kategorier- hvila”. Under återfärden till Helsing- tekare Wilh. Paléns nybygge Brita, Finland var självständigt. Flodjakt- det tävling om Rusanoffpokalen, som nas båtar som i lugnet inte uppnådde fors behövde besättningarna inte läng- konstruerad av ing. Stenbäck. Brita klubben var inte längre representerad även den försvarades av Flodjaktklub- minimitid. De upplockades av bogser- re spara på mat och dryck: . . .”särskilt segrade och pokalen kvarblev i N.J.K: i de av W.L.S. arrangerade kappseg- ben. Tävlingssäsongen avslutades den båtar. De mindre och lättare båtarna de våta varorna gingo nu sin förintelse s pokalskåp. lingarna. 1 september med kappsegling mellan klarade sig. Klass III vanns av Leo till mötes”. Ombord på Sapho (Th. Det kan nämnas att Djouhera, en- I Frisk Bris’s julnummer år 1918 Wiborg och Trångsund. Hackmans Madcap före kotkaseglaren Hällfors) drack man tre sorters vin ligt en annons i novembernumret av hyllade tidskriften, med eller utan Om Neptunipokalen tävlades i tre M. Andersins Thalatta. I klass II seg- till supén. Czardas besättning gladde Frisk Bris 1908,”säljes ytterst billigt bild, ”Stupade seglare i frihetskam- grupper på en triangelbana som bestod rade Edvin Ekströms Sibylla (W.L.S.) alla med sång – ”Flickan hon var fem- genom ing. Gunnar L. Stenbäck, Hel- pen”. Följande medlemmar av W.L.S. av kryss från Tuppura till Edvards- före Stünkels Sea-Fox – alltså en dub- tonårig” och ”Konkursvisan” mottogs singfors”. Leo Hackman sålde Mad- nämndes: Fänrik Georg Stubb (stupa- grund, därifrån runt prickarna vid belseger för wiborgarna.1 julinumret med stormande jubel.1 augustinumret cap 1910. Ny ägare blev dr Fr. Geitlin de vid Ahola), handlanden G. Stünkel Gangut och till slut läns tillbaka till 1907 av segelsportens egen tidskrift skildras av märket G.D:r den spännan- i Hangö. (skjuten i strid), kontorist G. Åberg Tuppura. Segrare i den största klassen Frisk Brisk (grundad 1903) nns en de tävlingen i Wiborg (Rödhäll – Ta- Avslutningsvis några ord om seg- (mördad), ingenjör J.W. Tallgren och var Harry Wahls Djouhera före Ilma- läsvärd artikel om N.J.K.-båtarnas rantsoffs grund – Edvards grund – Al- lingssäsongen 1918, som av kända studerande Axel Wahl (mördade i tar, som ägdes av N.J.K:s (Nyländska eskadersegling till och från tävling- vatiniemi sydprick) om Sportklubbens orsaker öppnades först den 7 juni med länsfängelset i Wiborg) Jaktklubben) vice kommodor Karl arna i Wiborg. Efter första dagen (26 pokal, som för första gången erövra- agghissning. Nya internationella Söderman. I den mellersta klassen var juni) kastade man ankar vid Våtskär. des av N.J.K-båten Zuleima år 1892. mätningsregler hade trätt i kraft och
Det är aldrig fel på humöret när gamla wiborgare Doktorsavhandling om träffas! musik-livet i Wiborg under slutet av 1800- och början av 1900-talet
Pentti Kuula: Vi- ipurin Musiikin Ystävien orkesteri suomalaisen musii- Bok- kin ja kansallisen Slutfestat för wiborgsskolorna? identiteetin edis- recension täjänä 1894–1918 ”Mie oon oppint elämää kouluss miinust sekä lussaa … ” Studia Musica 28 Sibelius-Akatemia I denna anda inledde forna elever ifrån över 100 upp. Ordförande för staben ett högklassigt program med välfunna lärdomsskolorna i Wiborg, nska, var René Lardot och arbetsmyra nr 1 kommentarer inklusive allsång. Synd svenska och ryska, för 30 år sedan en Gunvor Biström, biträdd av sin dotter bara att publiken inte alltid orkade Senaste vår disputerade Pentti om det nationella uppvaknandet i festtradition: att årligen sammankom- Eva-Maria. lyssna, pratsamheten tog över. Sor- Kuula med avhandlingen Viipurin Finland och Wiborg och slutligen ma till mat, prat, toner och dans, var- Denna gång upprepade sig det let var glatt och där var skolhistorier, Musiikin Ystävien orkesteri suo- en översikt av musiklivet i Wiborg vid arrangemangen sköttes av en skola mystika mönstret att de svenska rullstolar, silvrande lockar, eklöv, rol- malaisen musiikin ja kansallisen före 1894. Den andra delen utgörs i taget. I början ställde nästan ett halvt skolornas procentuella andel av delta- latorer, en mindre skog av käppar, pär- identiteetin edistäjänä 1894–1918. av en kronologisk genomgång av tusental upp på Marski, stämningen garna var långt större än vad propor- lande skolicksskratt och ”muistatha Den rätt digra luntan omfattar 375 orkesterns verksamhet uppdelad var n och det enda som inte behagade tionerna från hemstaden skulle förut- sie”, ”minns du” och vemodiga histo- sidor, vilket opponenten ansåg enligt kapellmästare, bland vilka var programmen. Det karelska kynnet sätta. Nu var vi 40 på plats! Av något rietter om våra kära lärare vid de him- vara i överkant. Han tyckte också kan nämnas Armas Järnefelt, ligger mera för pratsamt umgänge, slags medicinsk-statistiska skäl var melska katedrarna. att disputanden inte strikt hållit Erkki Melartin, Leevi Madetoja vilket mången talare och uppträdande herrarna i överväldigande minoritet, Skagensalladen och tiramisukakan sig till temat enligt akademiska och Toivo Kuula. Den avslutande fått känna i skinnet. men vi som var där hade det i stället smakade gott, oxen gjorde motstånd, kriterier, men detta uppvägdes delen innehåller käll- och littera- Med åren krympte deltagarantalet som tuppen på sophögen. Mera glans snapsen efterlängtades och var läskig, dock av övriga förtjänster, och turhänvisningar, en noggrann för- av naturliga skäl och ungefär halv- ck mötet av att några elever rest in och det argentinska Tapichevinet var avhandlingen godkändes. För den teckning över repertoar och kon- vägs övergick man från kvällstur till från landsorten och från Norge kom icke oävet. Sedvanligt kaos avslutade vanliga läsaren innebär emellertid serter samt slutligen en samling lunchdags. För ett år sedan, när delta- Per Grundt samt från Sverige Dan van festen i kamp med krognotorna och den mer vidsträckta behandlingen fotograer och kopior av konsert- garantalet snuddade vid 100, började Berlekom. hissarna. en intressantare och mera läsvärd program. ett visst knorrande höras och man be- Man hade tagit lärdom av förutna Framtiden får visa om det absoluta bok. Bl.a. ingår ett stycke om ton- Man kan konstatera att avhand- slöt att tiden var mogen att lägga ned missar och skippat festföredraget för förblir absolut. Signaturen hörde nog sättaren-dirigenten Toivo Kuulas lingen ger en grundlig och tidigare det hela, men trots tilltagande ålder att lämna rum för snackandet. Kort repliker om att vi svenska elever kan- tragiska död (Pentti Kuula är f.ö. opublicerad bild av musiklivet i tog man sig före, nu med gemensam hälsningstal av Eeva Tapio, skål för ske kunde fortsätta på egen hand. brorson till Toivo K.). Wiborg före 1918, och naturligt arrangörsstab, att ha ännu en ”absolut Wiborg och spontana ”muisteloita” i Men nu tackar vi de uppoffrande Avhandlingen består av tre de- uppstår frågan: vad hände mellan sista” vårfest och denna gick av sta- den tyvärr urusla akustiken. Yttermera arrangörerna för all den vedermöda de lar. Den första omfattar inledning- 1918 och 1939? Ett ämne för en peln den 8 mars 2006 i nionde våning- hade man en utställning av idrottssta- lagt ned på vår förnöjelse. en: en beskrivning av bakgrunden ny avhandling! en på hotell Scandic Continental i Hel- den Wiborg i kuloarerna. Senare upp- och metoden, sedan ett kapitel Jarl-Olof Floman singfors. Glädjande nog ställde något trädde sångaren Simo Beckman med Ludvig i vimlet Söndagen den 7 januari 2007 Wiborgs Nyheter – 5
Emer Silius festföredrag på 7-januarisoarén 21.1.2006 Wiborgska smällen – fakta eller fantasier?
Wiborgs Nyheter 2006 innehöll Per styrka. Trupperna kom med stora holm och bad om hjälp omgående, men Erik Flomans förträfiga kåseri ”510 kanoner och ammunition, olika belä- Stockholm bjöd först bara på sympati. år sedan Smällen”. Artikeln påminner gringsanläggningar och ett enormt an- Riksföreståndaren Sten Sture var ovil- oss om att den wiborgska smällen fort- tal hästar. I skogarna på Näset hördes lig att skicka sina trupper från Stock- farande är aktuell. Och visst var smäl- buller och brak när denna armé med holm till Wiborg eftersom han var len också en av den nländska medel- möda och stort besvär vältrade sig rädd att den danska kungen då skulle tidens mest betydande händelser: den mot Wiborg. På vägen gjorde den vad passa på och anfalla huvudstaden. räddade Wiborg och hela Finland från arméer har som vana att göra: den Och visst var Stockholm viktigare än att falla under endevälde. Men be- plundrade, brände ned, dräpte och Wiborg! Först då Knut Posse skrämde tydelsen slutar inte där: Den wiborg- våldtog. I slutet av september nådde Sten Sture med att de ryska trupperna ska smällen visade för de efterföljande den ryska armén Wiborg. knappast skulle nöja sig med Wiborg generationerna att även en överlägsen Wiborg hade förberett sig så gott utan sannolikt marschera direkt till ende kan besegras om det bara nns det kunde. Stadsmuren, som Erik Ax- Stockholm gav Sten Sture efter och försvarsvilja och en tro på de egna elsson Tott byggt, var endast tjugo år skickade ut ottan. Denna militärop- krafterna. gammal och därmed nästan splitterny. eration slutade dock bedrövligt: Det Detalj Visst måste den ha sett imponerande var den tjugofemte november; hösten ur Olaus ut i endens ögon där den stod ungefär höll på att övergå i vinter, och kusten Magni Historiska fakta fem till tio meter hög tvärs över näset var redan isbelagd; höststormarna slet Charta från Wiborgsviken till Salakkalahti i fartygen, och ottan kom inte längre Ma- Det har skrivits så mycket om den viken. På fastlandssidan hade muren än till Åland. rina av wiborgska smällen att alla känner till fem ståtliga torn: Munkeportstornet, år 1539. händelserna, åtminstone i stora drag. Rådstornet, Andreastornet, Karjaport- Fotogra Per-Erik Floman skrev för tio år se- stornet och Lakamundstornet. Den Den helige Andreas’ från dan i Wiborgs Nyheter en detaljerad som saknar Runda Tornet i denna dag utställ- beskrivning om smällen, och Jouko förteckning är före sin tid: Runda tor- ningen i Wiborgs Teperi har skrivit en hel bok om äm- net byggdes ju först ungefär sextio år Medan den svenska ottan kämpade slott. net. Smällen har också behandlats av senare. Muren själv fortsatte även på mot naturens makter på Ålands hav många andra historiker och romanför- havssidan och omringade hela staden. förberedde de ryska trupperna det slut- fattare, allt från Zacharias Topelius Bakom den höjde sig Wiborgs slotts liga och avgörande anfallet mot Wi- där det helt tydligt sker en explosion. net var av trä, nådde elden på nolltid till Kaari Utrio. Inget nytt har dock bastanta fyrkantiga torn. borg. Artilleriet hade redan under era Kartan är ritad fyrtiofyra år efter belä- hela vägen upp till takhöjd. Detta kör uppdagats, och det har till och med Muren var alltså i gott skick, men dagar försökt komma åt stadsmuren, gringen, så det är i alla fall möjligt minsann ut den tappraste ende. Det föreslagits att hela smällen aldrig antalet män som försvarade Wiborg men det egentliga anfallet började på att kartritaren kunnat träffa personer är inte heller omöjligt att det förvar- skulle ha hänt – att den skulle vara en var inte stort. Man beräknar att cirka morgonen den trettionde november, som varit på plats. Detta tyder på att ades en liten mängd krut i tornet, så liknande sägen som stölden av Sampo 1 500, högst 3 000 man väntade på den Helige Andreas’ dag. Dagen var en explosion av något slag ägt rum. I det kunde till och med höras en smäll, eller biskopsmordet på Kjulo träsk. enden inom stadsmuren. Bara en del inte slumpmässigt vald: den helige sina senare skrifter förvillar sig Olaus men knappast fanns det stora krutför- Vi vet egentligen ganska mycket av dessa var skolade soldater, resten Andreas var Rysslands skyddshelgon. Magnus dock genom att berätta om en råd i Wiborg. Staden hade ju inte ens om den wiborgska smällen. Vi vet var bönder som samlats från omgiv- Detta var dagen då Wiborgs och hela grotta nära Wiborg som heter ”Smäl- ett ordentligt artilleri, och de mindre dagen när den ägde rum, egentligen ningen – eller som kommit undan Finlands öde skulle avgöras. len” där det hörs en hård smäll då man vapnen var mestadels armborstar. Vad vet vi så gott som klockslaget. Vi vet enden på Näset. Den gamla ståthål- De ryska trupperna läge var inte kastar in ett levande djur. Här blandar skulle krutet ha varit till för? också med ungefär tio meters exakthet laren på Wiborgs slott, Nils Eriksson heller avundsvärt. Avståndet från den gode Olaus in antikens sägner i Hur är det då med den Heliga An- var den ägde rum. Vi vet vem som var Gyllenstjerna, hade dött våren innan, Ryssland var långt, och trupperna led Finlands historia. dreas’ kors? Inte kan vi väl tvivla på mannen bakom dådet och vilka hans och detta var visserligen tur för Wi- brist på såväl vapen som ammunition. Genom tiderna har den wiborgska ordet av en kyrkans man? Professor motiv var. Vi vet också vad följderna borg, eftersom den nye ståthållaren, Livsmedlen sinade, och det fanns inte smällen förklarats på det ena fantas- Jouko Teperi, som forskat mycket i var för Finland och för hela Europas riksrådet Knut Posse var en erfaren påfyllning att få från det plundrade tiska sättet efter det andra. Man visade den wiborgska smällen, konstaterar historia. Det enda vi inte riktigt vet soldat och statsman som kände Wi- Näset. Marken började frysa; kanske till och med upp en så kallad ”helve- att det under den årstiden, efter sju är om smällen skedde överhuvud- borg sedan tidigare. Hans närmaste snöade det redan. Farsoter hotade både tes kittel” i Wiborgs slott i vilken Knut timmars strider, redan måste ha varit taget, och om den gjorde det, vad som man under det ryska anfallet var de enden och försvaret. Frågan om Wi- Posse sades ha kokat ihop sköldpad- mörkt. Kanske syntes det ett stjärnfall egentligen hände. tyska legosoldaternas befälhavare borg måste kvickt fås ur dagordning- dor, ormar, kvicksilver, lut och kalk. i skyn, eller kanske norrsken? Det är Det var år 1495. I Norden hade Hartwig Winholt. en. Efter att man kokat denna blandning också möjligt att det ög upp brin- man kommit till Kalmarunionens Enligt kalendern var det alltså den en halv dag, smällde den med sådan nande material från tornet, och att oroliga slutskede. Enligt den s.k. Kal- trettionde november – men i verk- kraft att de ryska soldaterna förlorade detta bildade en korsaktig formation. marrecessen skulle Sveriges krona Fienden ligheten var vintern redan längre hun- medvetandet så att man lätt kunde Teperi förundrar sig dock över att de tillhöra danska kungen Hans. Men det var överlägsen nen. På den tiden användes ännu den skära upp struparna på dem. Hur kit- ryska soldaterna skulle ha blivit rädda struntade riksföreståndaren Sten Sture julianska kalendern som vid denna teln kunnat förbli hel efter den smällen för sitt eget skyddshelgon. Korset den äldre i, han besatt den verkliga Fienden kunde alltså ha till och med tidpunkt låg ett tiotal dygn efter. I berättades inte. Kitteln nns dock inte borde ju bara ha uppmuntrat dem för makten i Stockholm och till och med tjugo gånger mera män än försvaret. verkligheten närmade man sig alltså kvar på Wiborgs slott; enligt traditio- kampen. Häri ligger säkert någonting krigade mot den danska kungen emel- Dessutom hade enden sådana stora mitten av december. nen tog Peter den Store kitteln med sig som biskop Magnus lämnade osagt... lanåt. Tyska orden rådde över de om- kanoner, som man inte någonsin sett i De ryska trupperna satte all sin till S:t Petersburg efter att han intagit råden som idag består av Estland och Wiborg. Det tog visserligen en lång tid kraft på att erövra Wiborg. Artilleriet Wiborg. Lettland, och litet söderut låg en stor- att transportera dessa kanoner och att och katapulterna hade demolerat två En annan känd historia är den att Ryssarna yr fältet makt bestående av Polen och Litauen. sätta dem på plats, så staden ck vara i torn och skadat ett tredje; dessutom Knut Posse blåste fjädrar från Wi- Portugal och Spanien härskade över fred en liten stund till. Försvaret nöjde hade en del av stadsmuren rasat. På borgs slotts torn, och då fjädrarna Vad än som hände på stadsmuren i Wi- de sju haven. Christoffer Columbus sig ändå inte med att sitta stilla och vissa ställen hade enden lyckats nådde vattnet förvandlades de till borg gjorde att den ryska armén ck hade några år tidigare funnit Amerika, vänta på enden utan de gjorde små klättra upp på muren, och de försökte bemannade krigsfartyg. Besättningen nog av att belägra staden. De ydde men det visste man ingenting om i Wi- överraskningsanfall utanför staden komma in i tornen genom hålen efter steg sedan i land och räddade staden. dock inte i panik, utan de samlade sina borg. Mest var wiborgarna oroade av och på så sätt lyckades de döda era kanonskotten. De lyckades erövra Fjädrarna åstadkommer dock inte en saker och tog även med sig de stora hotet från öster... hundratals ryska soldater. De försökte det starkaste tornet, Andreastornet, smäll då de träffar vattenytan – inte kanonerna. Men denna gång blev allt- Storfursten Ivan den tredje i Mosk- också hindra staden från att belägras och reste där sin fana. Enligt samtida ens om de missar och faller på berget så Wiborg obesegrat. Staden beseg- va hade nämligen ställt ett ultimatum genom att transportera en stor mängd berättelser hade striden då pågått i sju – så denna historia räcker inte riktigt rades först över tvåhundra år senare att gränsen skulle återupprättas en- soldater och bönder med båt till ändan timmar när avgörandet skedde: den till att förklara den historiska wiborg- av Peter den Store. ligt freden i Nöteborg från år 1323 av Suomenvedenpohja, där de hade wiborgska smällen. Det vill säga: vad ska smällen. Visst är den wiborgska smällen – en gräns som praktiskt taget fallit som avsikt att spärra endens om- då? Det nns även era historier som fullaste sanning för oss nländare. i glömska under de 170 år som gått väg över Juustila å vid Vatikivi fors. hänvisar till Knut Posses trollkonster, Den avgjorde Finlands öde för århun- sedan dess. Men i själva verket var Detta försök misslyckades dock, och men dem kan vi gott glömma. Riksrå- draden framåt. Den var sin tids Tien- storfursten åtminstone lika mycket in- hundratals män stupade, skadades el- Fantasier det var ingen trollgubbe. Men en n haara, eller Tali-Ihantala. Om vi tror tresserad av de områden som förblev ler togs till fånga. Nu kom de ryska krigare var han. att grekerna erövrade Troja med hjälp på västra sidan av denna gräns: han trupperna åt att belägra staden. Beläg- Här tar de historiska källorna slut. Nu av en stor trähäst, eller om vi tror att ville komma åt en handelsrutt till Fin- rarna som kom från norr hade dock måste vi gå över till sägner och leg- en sjuttonårig bondicka ledde frans- ska viken – via Wiborgs hamn. Som inte kanoner med sig och belägringen ender. Vad hände i Wiborg på kvällen Smällde det – eller är männen till seger i Orléans under det historien har som vana, upprepar den var inte heller tät, så Wiborg lyckades den trettionde november? det bara en saga? hundraåriga kriget, varför skulle vi då sig även här: Moskva härskade på den lätt hålla upp kontakten till resten av Biskop Magnus Stiernkors, som inte också tro att det den trettionde tiden över en lika lång – eller kort – riket. visserligen inte själv befann sig i Wi- De esta historiker anser att ingen november år fjortonhundra nittiofem kustremsa av Finska viken som Sovje- De ryska trupperna anföll Wiborg borg då det begav sig, har i ett par egentlig smäll ägde rum. Däremot smällde till i Wiborg – och smällde tunionen på 1930-talet, alltså före kraftigt två gånger. Det första anfallet brev, skrivna strax efter händelsen, anser många sanningen ligga i his- riktigt ordentligt! Det är en alltför bra vinterkriget, ungefär från Narvaån skedde redan i oktober. Artilleriet och berättat att de ryska trupperna skräm- torien om hur Knut Posse tände en historia för att klassas bland sagor och till Systerbäck. Men knappast skulle katapulterna anföll först stadsmuren des iväg av den Helige Andreas’ kors eldsvåda i Andreastornet med hjälp sägner. de ryska trupperna ha stannat vid Wi- och dess torn genom att skjuta stora som uppenbarat sig på himlen. På av tjärtunnor. Och visst brinner tjära borg; de var säkert också intresserade stenar. Sedan anföll infanteriet mu- samma gång hade de ryska soldaterna med en n låga och åstadkommer en Länge leve minnet av den Wiborg- av kusten på andra sidan Wiborg. Och rarna med hjälp av stormstegar. Förs- sett – eller trott sig se – staden full tjock rök. Eftersom mellantaken i tor- ska smällen! dessutom kände redan den medeltida varet kämpade för brinnande livet, av soldater och tappat hoppet om ett diplomatin till hemliga avtal: kung och kunde motstå enden som redan övertag. Hans hade gett storfursten Ivan fria hunnit till muren. Den överlägsna En samtida rimkrönika, den s.k. händer att tukta Sten Sture. endestyrkan var inte avgörande här, Sturekrönikan, nämner också korset eftersom även en liten försvarstrupp men berättar dessutom att Knut Posses kunde bekämpa enden som försökte män transporterade tunnor med tjära Ryssarna anfaller ta sig upp för muren. Anfallet slutade till foten av det torn som enden tagit med försvarets avvärjningsseger, som över och tände eld på tornet med hjälp Det handlade alltså om Lebensraum. enbart berodde på den sega och des- av dessa. Elden och röken ck enden Det ryska anfallet inleddes på hösten perata kampen: de hade inget annat att hamna i panik; en del brann inne 1495. Svenska källor anger en styrka val. i tornet, andra dog efter att ha slängt på upp till 60 000 man, men ungefär Det första anfallet hade därmed sig ner. hälften eller ännu mindre är nog när- misslyckats. Belägrarna stannade dock Den tredje, litet senare källan är mare sanningen; militärhistoriska be- vid staden, så faran var inte ännu över. historikern Olaus Magnus karta där skrivningar överdriver oftast endens Knut Posse skickade bud till Stock- han vid Wiborg tecknat in ett torn 6 – Wiborgs Nyheter Söndagen den 7 januari 2007 Pozlednie novosti iz Vyborga Utställning på slottet: Självständighetstidens Wiborg
”Det var inte en dag för tidigt” var en av kommentarerna vid öppningen av utställningen ”Självständighets- tidens Wiborg” på Wiborgs slott den 25 november 2006. Tio år hade för- utit sedan de svenska wiborgsföre- ningarna ställde upp en utställning på slottet omfattande det svenska Wiborg 1293–1710. Nu var alltså tiden mo- gen för att berätta för omvärlden att Wiborg en gång varit en blomstrande och dynamisk del av ett självständigt Finland med nska som dominerande Viborgs nya fontän. Viborg har sällat sig till den elit av städer som har en fontän som huvudspråk men med bevarade svens- sprutar vatten dag och natt. Salakkalahti har begåvats med den äran. ka och tyska befolkningselement och traditioner. Den här gången var det en grupp nska och nlandssvenska organisa- tioner och personer som planerade, - nansierade och ställde upp utställning- en under ledning av Viborgscentret Synbart nöjda gäster vid öppningen 25.11.2006. Göran Lagerman (till vänster) represen- (Viipuri-keskus) och dess ordförande terade sponsorn Handelsgillet i Wiborg rf och Carl-Fredrik Sandelin representerade sig kansler Kauko Sipponen. Pertti Joen- själv som sponsor och som skapare av planschen Hackman & Co. polvi och Anna Rauhala är huvudan- svariga för utställningen. Sponsorlis- Kaukiainen, professor Kalle Michel- (texterna är på svenska, nska, ryska tan omfattar över 50 namn. sen och f.d. kanslichef Juhani Korpela och engelska) att man nog måste pla- Föremålen och bilderna kom dels öppnades utställningen av Karelen- nera in era besök på utställningen. från slottets lager av i Viborg kvar- förbundets ordförande, riksdagsman Besökarna skall passa på att samti- blivna saker, dels från Tyrgilsmuseets Markku Laukkanen, slottsfrun Svet- digt se utställningarna omfattande det samlingar och dels från andra källor så- lana Abdullina och Viborgs vice stads- svenska Wiborg och slottets historia som Wiborgs Arkivförening, Viipurin direktör. Finlands generalkonsul i S:t i första våningen samt erövringen av Suomalainen Kirjallisuusseura och Petersburg Juhani Väänänen med fru Wiborg år 1710 med en miniatyrmo- från privatpersoner, såsom en plansch deltog i festligheterna och framförde dell av den sönderskjutna staden i beskrivande bolaget Hackmans histo- en hälsning. Efter att slottsfrun iklädd samma våning som ”Suomi-sali”. ria som färdigställts av Carl-Fredrik medeltida festdräkt och assisterad av ”Finlands agga åter på Viborgs Sandelin och fotograer som ställts medeltida soldater och musikanter slott” rubricerade Anders Mård (Hbl:s till utställningens förfogande av Juha dubbat huvudaktörerna till riddare korrespondent i S:t Petersburg) sitt Lankinen. av Viborgs slott yttade sig publiken referat av öppningen och Finlands TV Vid öppningshögtidligheterna till det rum som utställningens arbets- hade dagen före en svit bilder från ut- Viborgarnas nya vattenhål. Som känt är det inte tillrådligt att dricka vatten ur stadens närvar ett åttiotal nländare och ett grupp kallat ”Suomi-sali”. ställningen. Nyhetströskeln hade änt- kranar om livet (eller åtminstone hälsan) är en kärt. Många viborgare har funnit ett tjugotal ryssar från Viborg och S:t Rummet hade grundreparerats av ligen överskridits. alternativ till de ofta ganska dyra vattenaskorna och vodkan, nämligen en naturlig arte- Petersburg. Kansler Kauko Sipponen arbetsgruppen som också planerat och sisk brunn ur vilken det härligaste källvatten väller fram också under den värsta torkan. hälsade gästerna välkomna. Efter att satt upp utställningen. I utställnings- Källan benner sig nära vägen mellan Papula och Enso (Svetogorsk), just norr om den ha åhört fördrag av professor Yrjö rummet nns så mycket att se och läsa WN:s utsände nya ringvägen ungefär på Lavola gårds marker.
Wiborgs hittills äldsta brunn funnen Lallukkas och Weckrooths hus blir lyxbostäder Viborgs stadsarkeolog dr Aleksan- lyckats bättre än sina företrädare att Ett av husen vid det gamla rådhustor- systemet. Efter att ha stått som ruin skamäck för staden. Priset per kva- teri Saksa har fortsatt utgrävningarna gräva fram verkligt intressanta fynd get där Tyrgils Knutssons staty står, äg- under ett årtionde köptes huset av en dratmeter 1500 dollar. i gamla staden och på Myllysaari. i Viborg som belyser stadens historia des av den weckroothska familjen på petersburgsk byggnadsrma som re- På Vakttornsgatan har man byggt På Myllysaari hittade han ingenting speciellt under de tider då de skrivna 1700-talet. Huset, som hade uppförts noverat huset som nu står färdigt för upp ett byggnadskomplex bestående men invid Gilleshuset i gamla staden dokumenten varit få. Vi väntar dock på 1600-talet, byggdes om i slutet av inyttning. Huset inrymmer tolv stora av moderna hus, helt i västerländsk var fynden desto rikare. Bland annat ännu på bevis på att det fanns en äldre 1800-talet i lübecker-stil och tjänade lyxlokaler som man får köpa för mer stil. hittade man en brunn från början av bebyggelse på vilken Tyrgils Knuts- bl.a. som hotell. Det ck svåra skador än 2000 dollar per kvadratmeter. Om någon ännu skulle ta hand om 1500-talet. Vid tidigare års grävningar son sedan byggde sin stad och borg. under krigen, byggdes upp på nytt av Ett annat hus som renoverats för de förfallna husen längs Slottsgatan hade man funnit avloppsledningar och HA ryssarna men brann ned på 1990-ta- att inhysa lyxlokaler är Lallukkas och Torkelsgatan och renoverat den stockbelagda gator men ingen brunn. let på grund av ett fel i det elektriska hus som under många år stått som en gamla domkyrkans och klosterkyr- Utom de vanliga fynden såsom kans ruiner kunde man säga att Viborg skor, keramik och föremål av trä och småningom börjat blomstra upp åt- näver kunde Saksa nu redovisa för in- minstone i centrum. tressanta mynt bland annat från Liv- I Ryssland är det vanligt att lo- land och de övriga baltiska länderna i kaler säljs helt utan inredning. Vat- vilka de tyska biskoparna haft rätt att tenledning, elledningar, avlopp och slå mynt. Samma mynt har man hittat primitiva dörrar ingår i priset. Parkett, på olika håll i Finland och kan däri- tapeter, målning, nare dörrar, spis, genom sluta sig till handelsrutterna badrumsinredning skall den nya äga- under den sena medeltiden. Ett annat ren stå för. Gemensamma utrymmen intressant och ovanligt fynd består av såsom trappuppgångar, ytterdörrar, na knivar med mässingsbeslag från portar, gårdsplan etc. måste lokalernas 1500-talet, antagligen av holländskt ägare komma överens om att bekosta ursprung, igen ett bevis på den wi- gemensamt. Därför ser de ofta ut som borgska handelns internationella ka- de ser ut i Viborg. Så priset per kvad- raktär. ratmeter som rör sig på nivån 1000– Enligt arkeologiprofessor Jussi- Brunn från 1500-talet. Foto Matti Saar- 2000 dollar är för en “naken” våning. Pekka Taavitsainens utsago har Saksa nisto
Finländare leder EU stöder Industriparkprojektet Sorvali-projektet Lallukkas hus höjer sig ur askan (foto HA) i Viborg EU har inom ramen för sina strävan- Planerna på att bygga en industripark den att främja samarbetet med sina i Viborg har fått ny fart. EuroRussia- närområden beslutat stöda ett projekt projektets nländska ordförande Ju- att göra Sorvali begravningsplats till hani Korpela redogjorde för planerna en mångkulturell minneslund. Peng- i sitt tal vid öppnandet av Suomi-sali arna som förutsätter insatser både från på Wiborgs slott. En annan nländare rysk och nsk sida ges till Karelska som dessutom är företagare i Viborg, förbundet, Viborgs stads administra- diplomingenjör Vladimir Ilivizky är tion och Viborgscentret i Viborg. Pro- ordförande för industriparkprojektet. jektet administreras av Viborgscentret Industriparken skall enligt de prelimi- i Helsingfors. I första skedet samlas nära planerna i början omfatta ett 30 information om Sorvali och uppgörs till 50 hektars område med ett tiotal detaljplaner för iordningsställande av företag. Man har talat om att parken minneslunden. Samtidigt börjar in- i slutet skulle ha plats för 50 till 100 samlingen av medel för det praktiska En våning på 100 kvadratmeter i Lalluk- företag. byggarbetet. Weckrooths hus sett från slottet (foto HA) kas hus. Söndagen den 7 januari 2007 Wiborgs Nyheter – 7 Sorvali minneslund Hans Andersin Paul Wahl och Amalia Elisabet Fran- kenhäuser. På samma sten nns barnen Viborgs nya stadsledning gör ett be- Lloyd Wahl 1853–1854 och Wilhelm römvärt försök att sona tidigare grav- A Wahl 1861–1862. Friedrich August plundrargenerationers synder genom var gift i tur och ordning med två syst- att fridlysa Wiborgs gamla gravgårdar rar Sesemann. Friedrich August Wahls och städa upp dem samt utlysa dem syster Marie Emilie Auguste 1850- till minneslundar. Det lilla som nns 1932 och dennas man handlanden Per kvar av gravstenar och fragment skall Gustaf Axel Hagman 1852–1912 nns samlas ihop och ställas upp någon- på en av stenarna. Friedrich August stans på de gamla områdena. Enligt Wahls brorsdotter var gift med hand- en alternativ plan får gravstenarna stå landen Georg Friedrich Richardt. På kvar på sina nuvarande platser. Utom Sorvali nns tre tyska gravstenar med Viborgs stadsstyrelse nns ett par n- namnet Richardt: Catharina Elisabet ska arbetsgrupper som (sam?)arbetar Richardt 1828–1892, Jenny Eleonore för samma ändamål. Vi hoppas att nå- Richardt 1856–1857 och Georg Frie- Commerzienrath Friedrich August Wahl 1825–1883 Voldemar Johannes Thesleff 1871–1933 gon också skulle intressera sig för att drich Richardt 1858–1888. Bland de ta reda på de detaljkartor och gravre- tyska gravarna märker vi ytterligare gister över gravgårdarna som kanske den Sparrowska familjegraven med existerar någonstans i ryska arkiv. Marie Louise Sparrow, Charlotte Ett välkommet tillägg till diskus- Sparrow 1806–1864 och konsul John sionen om begravningsplatsernas Sparrow 1801–1887. Totalt nns 20 kommande öde ck vi förra året då den tyska gravstenar avfotograferade. ryske fotografen Sergej Ivanov gav ut Bland Sergejs Sorvalibilder nns en CD-skiva med över 500 fotograer 44 svenska gravstenar. En av de be- från bl.a. Sorvali begravningsplats. varade är Jakob Gabriel Leistenius Den äldsta gravstenen i fotosam- 1821–1858 gravsten. Han kom till lingen är från 1777: Samuel Friedrich Wiborgs gymnasium som lärare i la- Kuhlmann 1720–1777 Landrentmeis- tin 1849. Han var redan då känd för ter in Wiburg. Den gravstenen nns på sina glada studentsånger och dikter. Neitsytniemi invid militärsjukhuset på Han var redaktör för Wiborgs Tidning en gravgård som 15.5.1773 upprätta- 1854–1855. Han var gift med Katarina des för de svenska och tyska försam- Lovisa Nordström från Nykyrka. lingarnas medlemmar men stängdes Av den Thesleffska släktgraven Georg Friedrich Richardt 1858–1888 Känner någon igen vapnet? redan 1799 då Sorvali begravnings- kvarstår tre stenar: Borgmästaren Jo- plats öppnades. Samuel Friedrich hannes Amatus Thesleff 1869–1923, Kuhlmann var gift med Hedvig Ama- av lavolasläkten, som aldrig tillträdde Den glade sångaren Jakob Gabriel lia Oudar. De hade åtminstone en son sin tjänst som borgmästare, gift med Leistenius 1821–1858 och en dotter. Sigrid von Wilcken, agronom Volde- mar Johannes Thesleff 1871–1933 av Titoff 1837–1874, forstmästaren Pe- pälttärisläkten, gift med Katri Mar- ter Werner Zilliacus 1835–1879, Karl Sorvalistenar garetha Grönroos samt Jenny Maria Eugen Perander, död 1929 och Harry Thesleff 1831–1899 gift med general- Robert Perander 1895–1918, Berndt Bland gravstenarna på den tyska delen löjtnanten Karl Engman 1818–1894. Gyllenberg 1825–1859, generalmajor av begravningsplatsen märker vi Com- Andra gravar med kända namn är Georg Groundstroem 1842–1896 och merzienrath Friedrich August Wahl bl.a. Gustaf Adolf Krogerus 1862– på samma sten med kyrilliska bokstä- 1825–1883, son till kommerserådet 1875 och Alexandra Krogerus, född ver kadett Georgii Grundstrem 1878– 1896, Carolina Tihotsky född Aminoff 1816–1881 (hennes man var översten och kommendanten i Tavastehus Mi- kael Tihotsky) samt losoemagistern Selma Elisabeth Quist 1861–1934. Bland de 23 avbildade gravste- narna med nsk text har vi ”merikou- lunjohtaja” (rektor för sjöfartsskolan) Gustaf Zackris Sandman 1837–1922 med hustru Matilda Wilhelmina En av de äldsta gravstenarna på Neitsyt- Sandman född Alcenius 1840–1912, niemi begravningsplats: : Samuel Frie- ”rakennusmestari Johan Höglund Rakennusmestari Johan Höglund Saim- drich Kuhlmann 1720–1777 Landrent- Saimaankanavalla 1830–1894” och aankanavalla 1830–1894 meister in Wiburg hans hustru Elisabeth Höglund, född Hupli 1838–1920, samt Viktor Vaivio Familjen 1847–1920. Sparrows Avbildade ryska (ortodoxa) gravar gravar nns det ett 70-tal. Det är klart att de ryska gravplundrarna respekterade gravar med kyrillisk inskrift mera än Viborgs stads administration hade i maj 2006 utlyst en s.k. ”subotnik” med avsikt att dem med latinska bokstäver. rensa upp Sorvali begravningsplats. Ett femtiotal personer deltog, bland dem Zoja Fe- Vi avbildar här ett litet urval av doseveja, chef för stadens internationella förbindelser och Alla Matvijenko, ansvarig för fotona med Sergej Ivanovs tillstånd. kultur och resor inom Viborgs Centret. (Foto Sergej Ivanov) Ett fullständigt album nns på redak- tionen.
Sergej Ivanov – ridderlig fotograf i Viborg Vi lärde känna Sergej på grund av att Sergej är själv en hängiven riddare av 1 som är inhyst i hovrättens hus och han gav oss en CD-skiva full med bil- Viborgs slott. utbildade sig sedan till snickare och der från Sorvali begravningsplats. Se- Sergejs föräldrar kom till Viborg arbetar i dag som mekaniker på ett nare kom han med en skiva med bilder från trakten omkring Moskva när Ser- kafé. från Ristimäki och en skiva med bil- gej var två år gammal. Hans mor lever Sergej Ivanov har (åtminstone) tre der från riddarspelen på Viborgs slott. och är 72 år. Sergej gick i skolan No. hobbyer, fotografering, riddarspel och tillverkning av armborst av medeltida typ. Han har nyss grundat en egen rma för att kunna sälja sina CD-ski- vor och armborst. Fotografera begynte Sergej redan i skolåldern. Hans foto- utrustning är helt professionell med digitalkamera av märket Lumux. CD- skivorna som var och en innehåller 500 till över 1000 bilder får man köpa för några euro. Armborstena som är noggranna kopior av medeltida arm- borst är givetvis dyrare. Riddarspelen äger rum varje som- mar 30.7 arrangerade av Viborgs Riddarförening. År 2006 deltog 600 personer, av dem sju riddare från Fin- land. Bland publiken fanns ett tjugotal nländare, som transporterats dit av Viborgscentret.
Sergej Ivanov bland riddarkamrater (till vänster) En sammandrabbning på borggården 8 – Wiborgs Nyheter Söndagen den 7 januari 2007 Promenad längs Karjaportsgatan Emer Silius
Karjaportsgatan, Karjaportinkatu, Ka- ria Pfort Strasse. ”Lilla Millionnaja”, gamla Wiborgs förnämsta bostadsga- ta. Tidigare Långa gatan, Tyska gatan, Nedre gatan och i tidernas gryning en anspråkslös landsväg, som kanske re- dan före Tyrgils’ tid slingrade sig från den gamla handelsplatsen söderut ge- nom Näset och vidare till Novgorod. Utan tvivel kunde man ha följt vägen ända till Svarta Havet och Konstanti- nopel, om någon skulle ha vågat sig på en så lång och farlig resa. En av de äldsta gatorna Då regulariteten på 1600-talet införde ett rätvinkligt gatunät i stadsdelen Fästningen, förblev Karjaportsgatans Jaatinens anrika apotek, nu restaurant tidigare invånare under gymnasietiden där professor Andrej Rudnev, musik- allmänt Hackman & Co:s sockerma- riktning praktiskt taget oförändrad. Nord-West, hade adresserna Karja- känner man till åtminstone lektor Carl pedagog och expert på slaviska språk. gasin, men i själva verket hade det år De största justeringarna skedde i hör- portsgatan 19 och 17. W. Lille, rektor C. H. Ståhlberg och Efter kriget har hörnhuset höjts med 1938 övergått i Finska Socker Ab:s net av Vattenportsgatan, där några Vi går över Svartmunkegatan. vaktmästaren Lagerstam. en våning och balkongen mot Karja- ägo. Magasinet uppfördes år 1924 på husägare förlorade delar av sina tom- Denna gata har bytt färg, i dag he- Grannhuset, Karjaportsgatan 13, portsgatan har avlägsnats. tomten Karjaportsgatan 8 och var ter och andra lyckligt lottade ck små ter den Krasnoarmeiskaja ulitsa. hade före Jakovleff ägts av släkten planerat av den stora wiborgsarkitek- remsor tilläggsjord. De esta husen På vänstra sidan ser vi en park, som Thesleff, senast kollegieassessorn Rechenberg hade år 1790 köpt tom- ten Uno Ullberg. Honom får man tacka ck dock stå kvar, i motsats till övriga sträcker sig ända till nästa gathörn. Johan Thesleff. Där fanns före kriget ten Karjaportsgatan 14 av hand- för byggnadens harmoniska utseende, delar av Fästningen, där ett stort antal Men parken har inte alltid varit där. Oy Soa Zweygberg Ab:s kontor och landen Carl Wulffert. Tomtens tidi- vilket gör att den inte alls störande byggnader måste rivas eller yttas ur Ännu i det nska Wiborg var tomterna möbelbeklädaren F. Granstedt. I en gare ägare på 1700-talet hade varit skiljde sig från grannskapets värdiga vägen för de nya raka gatorna. bebyggda. Hörnhuset, vars adress då affärslägenhet i gatunivån hade först handlanden Joh. Ignatius, hand- bostadshus. Magasinet sträcker sig Namnet Karjaportsgatan antyder, var Karjaportsgatan 15, hade på sin Ivan Pesäjeff sin kolonialvaruaffär landen Joachim Sutthoffs arvingar, genom hela kvarteret ända till Norra att wiborgarna förr i tiden har lett sin tid tjänstgjort som gymnasium, men och sedan Andelslaget Valio sin butik. tullförvaltaren Justus Joh. Ludvig Vallgatan så att sockerbilarna kunde boskap till betesmarker utanför sta- hade tillsammans med granntomten Fru Ida Aakkula, Mellbloms ägare, och stadssekreteraren Karl Fredr. köra igenom gården, vilket antagligen den just längs denna gata, och samma år 1882 ombyggts av kommerserådet bodde i huset. Krompein. På 1600-talet ägdes gjorde traken smidigare och mindre innebörd har också gatans nuvarande Paul Jakovleff och övergått senare till Den tredje tomma tomten, Kar- tomten av familjen von Hollen. En- störande. Porten mot Karjaportsgatan namn Progonnaja ulitsa. handlanden V. F. Grönroos. japortsgatan 11, hade även den till- ligt vissa uppgifter skulle även köp- är mäktig. Husets bottenvåning inrymde tyg- hört släkten Thesleff och sedermera mannen Herman Bruns ha haft sitt Sista tomten på högra sidan före affären Oy Soa Zweygberg Ab och hovrådet G. Iversen, generalskan hus på detta ställe på 1600-talet. Vattenportsgatan hade adressen Kar- Från Runda Tornet andra våningen resandehemmet Mell- Louise Grundt och köpmannen Vasili Före Thesleffs tid hade tomten japortsgatan 6. Där står ett gult två- genom obyggda tomter blom. På Svartmunkegatans sida fanns Ivanoffsky. På 1920-talet och i början Karjaportsgatan 12 på 1600-talet våningshus med fasadtriangel och Daniel Nyblins fotoaffär och H.M. av 1930-talet hade löjtnant P. P. Moro- tillhört borgmästaren Herman Har- hörnbalkong. Siffrorna i balkongräck- Om vi i dagens Viborg har förfriskat Sjöbloms damekiperingsaffär (båda soff där sin kött- och korvhandel, och rius, som sålde den till sin svärson et uppger husets byggnadsår 1799. oss i Runda Tornet, kommer ut och yttade bort på 1930-talet), V. Alata- senare nner vi där ”Maalaushuone titulärrådet Peter Thesleff. Mellan Ägaren och byggherren var affärs- börjar vår promenad mot Slottet, gör los läder- och skoaffär, bokbinderiet Einar Posti ”. Husets sista ägare före denna tomt och Karjaportsgatan 14 mannen Jakob Lundh och planeraren vi som gästerna och boskapen under och -tryckeriet Viipurin Kirjatyö Oy kriget var Kontio & Kontio Oy. Under fanns då ännu en liten tomt, som på guvernementsarkitekten Johan Brock- era sekel gjorde: kommer in i den samt beklädnads- och kortvaruaffären fortsättningskriget verkade biografen 1600-talet ägdes av rådman Rein- man. Vissa ändringar i husets utseende gamla staden genom Karjaporten. Kaune Oy:s partiförsäljning. Kinoportti i huset. hold von Hollen, på 1700-talet av gjordes dock år 1836. Själva porten och tornet ovanför har Vidare påträffade man under denna kollegieassessor Johan Zagel, ef- Jakob Lundhs bolag ”Jakob Lundh dock försvunnit för hundratals år se- adress herrarna Robert Crottet, Niilo Före gymnasietiden hade tomten ter honom av änkefru Helena von & Co” ägde era sågar och fabriker dan, men gatan, den nns kvar. I själ- Jestoi, B. Nevragin och Leo von Karjaportsgatan 15 under åren Kuhlman och i början av 1800-talet samt idkade krögeri- och byggnads- va verket har gatan redan börjat vid Schmoelling samt Ropeworks Co 1799–1804 ägts av konsul Johan av urmakaren Johan Aquilander. verksamhet. Bolaget byggde bl.a. det Torggatans hörn bakom oss. Det ståt- Ltd. På Karjaportsgatans sida bodde Friedrich Hackman d.ä. och hans Även den tomten övergick i släkten nya stadshuset under åren 1795–1797. liga bankpalatset, ritat av Waldemar direktörerna Yrjö Salo och A. Wase- hustru Marie f. Laube. Före dem Thesleffs ägo och förenades med Tiderna var dock dåliga – när skulle de Aspelin, där Nordbanken i början av nius samt rörmontören Onni Onnela. hade tomten tillhört hovrådet Johan granntomten. inte vara det – och Lundh & Co gick 1900-talet hade sitt huvudkontor, samt Vidare verkade där tidigare advokat- Laube och ännu tidigare handlan- i konkurs år 1811. Jakob Lundh själv tvåvåningshuset intill, bokhandlaren byrå Onni Heikkinen och senare Kon- den Henrik Haveman och köpman- hade dött redan år 1808. Från år 1812 Walter Hovings bostadshus, senare tio & Kontio Oy:s kontor. Av husets nen Joachim Sutthoff. På 1600-ta- Franciskanerklostrets tjänstgjorde fastigheten Karjaportsga- let tillhörde tomten rådman Peter plats tan 6 som rysk prästgård i närmare nit- Frese. Han bodde dock inte själv tio års tid innan även denna fastighet i huset, utan hyrde ut det, bl.a. till Nu har vi redan nått Gråmunkegatan, övergick i Hackman & Co:s ägo. rådman Herman Harrius och borg- Krasnootskaja ulitsa. Vi känner his- Till gårdens invånare efter Lundh mästaren Johan Plantin innan de toriens vingar susa över oss, ty det var hör givetvis en lång rad ryska präster, hade hunnit skaffa sig egna gårdar. just här som franciskanerklostret grun- varav kan nämnas prostarna Loginoff- Tomten Karjaportsgatan 11 ägdes dades omkring år 1400. De sista an- sky och Vinogradoff. Även general då, före Thesleffs tid, av borgmäs- språkslösa resterna av klostret kunde Tuntzelman von Adlerug bodde i taren Lorentz Mårtensson. man ännu före kriget nna på tomten huset på 1800-talet. Under Hackman Karjaportsgatan 10, alltså hörntom- & Co:s tid hade bl.a. kontoristen Onni ten på högra sidan efter gatukorsning- A. H. Kosunen, disponent Uno Kölhi, Thesleffs en, men nu nns det ingenting mera prokurist och direktör Väinö Pynni- ägde era hus att se ovanför jordytan. Men man kan nen med hustru Edla, läkaren N. R. bara föreställa sig vad som kan nnas Roschier och lantmäteriingenjören Första tomten på högra sidan, Karja- under jorden. I utgrävningar redan på Sillman sina bostäder i huset. Finska portsgatan 14, bär också den ärr från nska tiden lär det ha kommit fram Socker Ab hade i slutet av 1930-talet kriget. Hovrådet Otto von Rechen- underjordiska gångar och kammare sitt kontor i huset samt tjänstebostad berg lät i slutet av 1700-talet uppföra samt skelett i full rustning. för sockermagasinets förvaltare Otto ett hus på tomten, och tio år senare Löjtnant Johan Philip Jaenisch lät Suhonen. Under krigstiden påträffas övergick även det till gymnasiebruk. år 1791 uppföra ett stenhus på kloster- ännu lastbilschauffören Oskari Kä- Senare verkade där telegrafkontor, tomten. Huset stod kvar ända till kri- härä. navigationskola och sist före kriget get, men ck då stora skador och revs polisinrättning. Statsfogden Theodor ned av ryssarna. Det hus vi i dag ser på Gråmunkeklostret i Wiborg blev Tulander och hovrättskanslisten An- tomten är en kopia, byggd av ryssarna inte långvarigt. Gustaf Vasa inför- ders Wilhelm Hipping har haft sina år 1991; fasaden är nästan identisk de reformationen i riket och kon- bostäder i huset. Den del av huset, med Jaenisch’ hus med balkonger och skerade klostrens förmögenhet. som låg närmast Karjaportsgatan, ut- allt, men gårdssidan och rumsindel- En del av byggnaderna på tomten plånades dock under kriget och endast ningen skiljer sig från förebilden. Karjaportsgatan 10 revs redan på vissa delar av gårdssidan nns kvar. Efter Jaenisch’ tid hade huset in- 1540-talet, men resten ck stå kvar Resten av kvarteret har tillhört rymt rysk soldatskola, rysk folkskola och förvittra i tvåhundra års tid i släkten Thesleff. Huset vid Gråmun- och rysk ingenjörsstyrelse. Under sekulariserat bruk som stall och kegatans hörn, Karjaportsgatan 12, självständighetstiden fanns i huset spannmålsmagasin innan staden lät är kvarterets äldsta. Det ombyggdes länsmanskontoret. Direktör Eero riva ruinerna på 1740-talet. Tomten efter eldsvådan år 1834 av general- Hirvimaa, hovrättsrådet Olof Linde- övergick först i borgmästaren Frans major Alexander Amatus Thesleff. man, arkitekt Juhani Viiste samt polis- Reineckes och sedan löjtnant Johan Senare övergick huset i arv till sonen kommissarierna Vilho Vesterinen och Philip Jaenisch’ ägo. Nicolai Thesleff och vidare i släkten Vilppu Voutilainen har bott i huset. Tomten Karjaportsgatan 8 hade till godsägaren Woldemar Thesleff. givetvis sin historia redan före Under åren 1887–1896 verkade n- sockermagasinet. Under medel- ska ickskolan i huset. På 1930-talet Hackmans tiden hade den tillhört franciska- fanns det i huset eller i dess sidobygg- sockermagasin nerklostrets område. På 1600-talet nad Greta Valvannes hembageri och innehades den av köpmansläkten kafé ”Karjaportti” samt Alma Kontros och rysk prästgård Saels och på 1700-talet hade köp- damfrisering. I andra våningen hade mannen Henrik Dannenberg ett släkten Thesleffs Kavantholmska Följande hus på gatans högra sida stort hus på tomten. Efter Dannen- gren sitt stadskvarter. Senare bodde är ingen bostadsbyggnad. Det kallas berg innehades gården av köpman- Söndagen den 7 januari 2007 Wiborgs Nyheter – 9
Karjaportsga- tan i hörnet av på 1700-talet tillhört familjerna ligt redan för utsiktens skull. Fru Sara Gråmunkega- Thile och Tesche samt titulärrådet Motti, f. Virolainen, nedkom med ett tan. Till vän- Krist. Fredr. Brandt. På 1800-talet tiotal barn, varav i synnerhet döttrarna ster ”Pirun- ägdes det av översten Philips, köp- underhöll gästerna med musik och kirkko” och mansänkan Elisabeth Jaenisch och konversation eller guidade dem på Handelsgillets efter henne av grosshandlaren Ab- stan och i Monrepos. En av gästerna, hus, till höger raham Keldan, delägare i bolaget kompositören Mihail Glinka, har fått ryssarnas Keldan & Heyno. Efter Abraham en minnesplatta på ytterväggen. kopia av Keldans död år 1854 innehade än- På 1860-talet sålde Mottis arving- Jaenisch’ hus. kefru Henriette Keldan huset näs- ar huset till köpmannen J. H. Stün- (foto Emer tan till följande sekelskifte, då det kel, som lät bygga ett större hus mot Silius) övergick till konsul Eugen Wolff. I Norra Vallgatan och kanske kapade huset har även målarmästaren K. av en liten bit av byggnaden. Seder- M. Karlsson bott och där verkade mera övergick fastigheten till arkitekt plåtslagaren och maskinreparatö- Edward Dippell och efter honom till ren A. Helenius. köpmannen Andrej Nikitin. Invånare Tomten Karjaportsgatan 1 till- i den förra hotellbyggnaden har varit hörde på 1600-talet Erik Jespersson bl.a. friherre Berndt Aminoff, rådman Lilliesköld, vars arvingar sålde den Walter J. Backman, direktör M. G. Be- till rådman Erik Hansson. Följande läjeff och doktor Heiseler. ägare var fältskären Christ. Anton Rugeröd och efter honom befall- Tomten Karjaportsgatan 4 har ningsman Brotherus. på 1600-talet tillhört köpmannen Christian Vinberg och på 1700- talet köpmannen Johan Sesemann Karjaportsgatans slut och hans svåger handlanden Abr. Alfthan. På 1800-talet bytte tomten På högra sidan av gatan har vi vid Vat- ägare era gånger: först ryttmäs- tenportsgatans hörn tomten Karja- taren, baron Rautenfelt, sedan kol- portsgatan 4, som sträcker sig genom legierådet Johan Thesleff, änkeö- kvarteret ända till Norra Vallgatan. verlöjtnanskan Natalia Haveman, nen Herman Dykander, sedan av minner om en medeltida kyrka. Taket vissa uppgifter från 1600-talet eller Det bentliga fyravåningshuset, vilket stadsfogden Theodor Tulander och köpmannen Joachim Sutthoff och är dock av mycket senare härkomst är ännu äldre. Det är nog ombyggt kommerserådet Wilhelm Hackman från 1870-talet framåt Hackman & efter honom kommerserådet Gustaf än huset och har tillkommit efter kri- efter kriget och det är svårt att säga och fru Aline Hackman lät uppföra år Co. På tomten har tidigare funnits Johan Heyno. År 1859 kom fastig- get. Tidigare var huset en anspråks- om någonting är kvar av det ur- 1897 och vilket är ritat av arkitekten ett L-format hus, vilket antagligen heten i kommerserådet Johan Frie- lös gårdsbyggnad med lågt sadeltak. sprungliga. Som fastighetens ägare Fredrik Thesleff, vänder sin fasad mot härstammade från Sesemanns tid. drich Hackmans d.y. ägo, men över- Huset är sannolikt byggt i slutet av på 1600-talet nämns rådmansän- Norra Vallgatan och gårdssidan mot Tomten Karjaportsgatan 2 har gick några år senare till Hackmans medeltiden. Då stod det inte på bak- kan Elin Frese, rådmannen Henrik Karjaportsgatan. En liten gårdsbygg- inte alltid haft fri utsikt mot Slottet. svärson överstelöjtnant Wilhelm gården, utan vid en tvärgata nära sta- Scharbou, stadskirurgen och -bar- nad mot Karjaportsgatan förstördes i Ännu på 1600-talet fanns det mel- von Koskull. Hans arvingar avstod dens äldsta rådhus. Den person, som beraren Johan Jost Kirchoff och kriget. Husets invånare använde som lan tomten och stadsmuren ännu från fastigheten år 1896, varefter då ägde huset, hörde inte till de minst tullinspektorn Henrik Gudrath. sin adress Norra Vallgatan 11. Här ett kvarter, där bl.a. rådman Hans den ägdes först av Oy Torkel och se- bemedlade i staden. På 1600-talet var den branta Vat- kommer en förteckning över kända Schmidt och slottsbefallningsman dan av konsul Eugen Wolff. Under tenportsgatan försedd med trappor invånare på 1900-talet (ingalunda ut- Henrik Jönsson hade sina gårdar. denna tid bodde apotekaren Verner för att underlätta klättrandet uppför tömmande): fru Mathilda Andersin, Relander, banvakten Wiktor Nord- Huset på berget backen. Grannsämjan var inte all- f. Simberg; köpmannen P. A. Arviala; Nu har vi kommit till Biskopsgatans, berg samt familjerna Tenhunen och tid den bästa; rådstuvuprotokollen överstelöjtnant C. Björklund; dipl.ing. Podgornaja ulitsa, hörn. Här tar Kar- Vikstedt i huset. I Hackman & Co:s Efter Handelsgillets hus ser vi igen en berättar om långa rättsprocesser Birger Boström; hovrättsrådet Wil- japortsgatan slut. Norra Vallgatan ägo kom tomten i början av 1920- ödelagd tomt. Gården Karjaports- om en källarränna, som ledde från helm Brunou; prokurist Gösta Dahl- kommer från höger och fortsätter i talet, varefter de gamla byggna- gatan 5 har nära nog i sin helhet hus till hus och fyllde källarna med bäck; änkegeneralskan Julie von Dehn en vid båge förbi Hackmans stiliga derna revs och sockermagasinet försvunnit från stadsbilden, endast vatten. Inblandade var åtminstone f. Hackman; direktör Nic. Ertman; huvudkontor mot Tyrgils Knutssons uppfördes.Tomten Karjaportsgatan en liten ygel på berget mot Vatten- Reinhold von Hollen, Arvid Forsta- överläkare, professor Valdemar Gran- torg. Men vi går inte längre; vi skyn- 6 hade före Lundhs tid på 1600-ta- portsgatan nns kvar. Mitt på tomten dius, Antoni Rosenbröijer, Henrik berg; bankdirektör, friherre Sebastian dar oss tillbaka till Salutorget och till let tillhört handelsuppsyningsman- kan man se en stentrappa, som inte Sutthoff och Christian Vinberg. Gripenberg; kommerserådet Fredrik den väntande bussen. nen Rötgert Cass. Huset på tomten leder någonstans. Huset var byggt i Hackman; forstmästare, senare bergs- förstördes av eldsvådan år 1793. slutet av 1700-talet av affärsmannen rådet Henry Hackman; apotekaren A. Det är möjligt, att denna tomt äg- Jakob Lundh, som hade köpt tomten Efter Vattenportsgatan Harjanne; direktör Uno Lindblom; des före Lundh av handlanden Peter av handlanden Peter Istomin. Tidigare ingenjör Pulkkinen; änkedoktorinnan Källor: Istomin. hade tomten tillhört familjen Wulf- Genast efter gatukorsningen på vänst- Alice Thesleff f. Hackman; direk- Gunnar Ekströms manuskript: Karjaports- fert. Efter Lundhs obestånd hamnade ra sidan står ett hus, som ser alltför tör Thron A. Wager; direktör, senare gatan (1969); Sten Ekbom & C. F. San- Nu har vi alltså på högra sidan av ga- fastigheten i början av 1800-talet till modernt ut för att passa in i sin om- kommerserådet Harry Wahl (han med delin: Ett handelshus i Wiborg (1991); tan nått Vattenportsgatan. Men förrän kollegierådet Peter von Gerschau, och givning i den förnäma Fästningen. violinerna) samt hovrättsrådet Arthur Herman Hultin: Historik över Handelsgil- vi går vidare, tar vi några steg tillbaka från år 1815 framåt träffar vi även här Trevåningshusets nedre del är nästan Emil von Weissenberg. V. Stening let i Wiborg åren 1887-1937 (1937); och granskar tomterna på Karjaports- kommerserådet Gustaf Johan Heyno. fyrkantigt, men huset har en ygel, hade snickeriaffär i huset samt service Gabr. Lagus: Ur Wiborgs historia (1893); gatans vänstra sida. Efter Heynos död sålde arvingarna hu- som följer Vattenportsgatan uppåt. av frisörartiklar. I gårdsbyggnaden Sven Hirn: Gustaf Gustafsson kävelyllä set till kommerserådet Johan Friedrich ”Talo-Oy Karjaportinkatu 3”:s hus bodde packmästaren A. Eerikäinen. Wiipurissa 1899, material från Wiipurin Hackman d.y., men redan år 1865 gick blev färdigt just före kriget år 1939. På högra sidan vid Biskopsgatans Sanomat 1899 (Viipurin suomalaisen kir- Pirunkirkko fastigheten i Hackmans andra svärsons Det hade planerats i funkisstil av hörn ser vi ett snyggt litet tvåvånings- jallisuusseuran toimitteita n:r 11, 1996); ingenjörkapten Carl August Ekströms byggnadstekniker Eino I. Fahlenius, hus, i vars hörnbalkong syns bokstä- Sven Hirn: Strövtåg i österled (1963); Mittemot klostertomten i hörnet av ägo. Efter änkefru Aline Ekströms död och endast taket har genomgått änd- verna ”HVL” och årtalet 1785. Detta Petri Neuvonen: Viipurin historiallinen Gråmunkegatan, adress Karjaports- år 1918 övergick fastigheten först till ringar sedan kriget. Adressen är Kar- uppger byggnadsåret och förtäljer att keskusta (1994); Viljo Nissilä: Viipurin gatan 9, står fortfarande ”Pirunkirk- direktör Valdemar Björkstén och se- japortsgatan 3. byggherren var handlanden, stadsöver- kadunnimet (Viipurin suomalaisen kir- ko” (djävulskyrkan), byggd år 1898. nare till ingenjör Carl Gustaf (Charlie) Huset blev knappast helt bebott huvudet Henrik Vilhelm Lado. Huset, jallisuusseuran toimitteita n:r 5, 1982); Orsaken till husets speciella smek- Wolff, svensk konsul i Wiborg. före kriget, men åtminstone bygg- som bär adressen Karjaportsgatan Viljo Nissilä: Viipurin koulut (Viipurin namn är väl dels byggherren, stadens Alla ovannämnda personer, förut- nadsentreprenören Antti Alanne och 2, är dock mera känt p.g.a. det gästgi- Kirja 1958); J. W. Ruuth: Wiborgs stads utskänkningsbolag, och dels husets om kanske Lundh och Hackman, har godsförvaltaren Väinö Krannila har veri, som italienaren Giovanni Motti historia (1903-1906); J. W. Ruuth, Aimo ovanliga arkitektur med hörntorn och även bott i huset. Vidare har där bott hunnit bo där. och hans familj drev där under sex Halila, Erkki Kuujo m.m.: Viipurin kau- gaveltrianglar. Bolaget och dess res- ingenjör Juho Toivo Lehmusto, kon- Sista huset på vänstra sidan före decenniers tid på 1800-talet. Mottis pungin historia I-V (1974-1982); Wiborgs taurang upphörde med sin verksamhet sul Peter Starckjohann och ingenjör Biskopsgatan, Karjaportsgatan 1, är gästgiveri var på sin tid stadens bästa, telefonkataloger 1929, 1939 och 1943; Ju- år 1920, och staden hyrde ut huset till Eric Widholm med sin byggnadsrma, en lång gul trevåningsbyggnad med rummen var rena och maten god; dess- hani O. V. Viiste: Viihtyisä vanha Wiipuri Wiborgs skyddskår, som hade sin stab samt tidigare handlanden Henrik Ditt- klassisk prägel. Under självständig- utom var läget mittemot Slottet ypper- (1943); egna iakttagelser och slutsatser. där ända fram till kriget. man. I ett gammalt saltmagasin hade hetstiden var huset känt som Wiborgs Genast efter Pirunkirkko stöter vi frimurarelogen Tyrgils sin lokal. rådstuvurätt, men dessförinnan hade igen på en huskopia, nu på tomten Nu har vi även på denna sida kom- det i över hundra års tid tjänat hela Karjaportsgatan 7. Där har ett över mit till Vattenportsgatans, Ulitsa Vod- Wiborgs län som länsstyrelse och hundraårigt trähus ersatts med en noj Zastavy, hörn. Vi kastar en blick landskansli. Fastighetens mest kända ny version i sten, vilken till det yttre till vänster för att beundra Wiborgs ägare var dock köpmännen Johan och mycket liknar det gamla, om man nu vackraste gatuvy. Den är ännu i dag Philip Weckrooth, far och son, varav är storslagen och blundar för vissa betagande med det gamla klocktornet den förstnämnde köpte huset år 1738 detaljer. Den gamla byggnaden, som i bakgrunden. och den sistnämnde förlorade det till hade vanskötts sedan kriget och var kronan i sin konkurs år 1793. Det här i uselt skick, revs år 1988. Huset äg- Tomten Karjaportsgatan 9 hade före var alltså Weckrooths ”tredje” hus, det des av Handelsgillet i Wiborg, som år staden tillhört vicepresidenten för hus som kejsarinnan Katarina II aldrig 1923 hade köpt det av kommerserådet Wiborgs hovrätt, Georg Palmroth, besökte. Husets äldsta delar härstam- Wilhelm och fru Alice Hackman och och före honom släkten Jaenisch, mar från 1600-talet, men ändringar inrett där en stilig och trivsam klubb- bl.a. kollegierådet Christian Jae- har senast gjorts år 1889. lokal med egen restaurang. Kom- nisch på 1800-talet och köpmannen Även under rådstuvutiden fanns merserådet Hackman hade tidigare Abraham Fredrik Jaenisch på 1700- det några bostäder i huset. I hörnet själv bott i huset med sin stora familj. talet. På 1600-talet ägdes tomten av mot Biskopsgatan bodde först sund- Hans dotter, änkedoktorinnan Alice handlanden Mårten Mums. hetspolisen Paul Antonoff och senare Thesleff, och hans son, forstmästaren Huset på tomten Karjaportsga- hans efterträdare hälsovårdsinspektö- och bergsrådet Henry Hackman, hade tan 7 hade kommit i Hackmännens ren J. A. Gustafsson. En tid var stads- också haft sina egna bostäder i huset. ägo år 1837, då kommerserådet fogdekontoret inrymt i huset. Vidare nämns bland husets invånare Johan Friedrich Hackman d.y. konsul Edvin Ekström, en av Hack- köpte det av sin svärfar statsrådet Ur vägen för det nya funkishuset man & Co:s direktörer. Nikolaus Jaenisch. Före Jaenisch Karjaportsgatan 3 revs ett gam- Under första världskriget hade hu- på 1700-talet hade tomten tillhört malt envåningshus, vars höga sten- set tjänstgjort som krigssjukhus och kollegierådet Magnus Orraeus, före fot mot Karjaportsgatan inrymde därefter som livsmedelsnämndens honom handlanden Christian Sese- en valvförsedd källare. Huset var kansli. Numera tjänar huset som mö- mann och på 1600-talet köpmannen byggt i mitten av 1600-talet av tessal för Jehovas Vittnen. Hans Schlegel. köpmannen Henrik Sutthoff. Efter På gårdssidan står ett gammalt Huset på berget på tomten Kar- honom ägdes huset av rådmannen stenhus, vars höga och branta tak på- japortsgatan 5 härstammar enligt Jakob Boisman. Senare har huset 10 – Wiborgs Nyheter Söndagen den 7 januari 2007 Tjugotvå resor till Viborg under 65 år med vapen, penna och munväder
Per Erik Floman
Den 13 mars 1940 hade luftvärnets underofcersskola exercis på en gatstump bakom nuvarande Forsby sjukhus i Helsingfors, Kottby. Det blev en kort paus och några av oss stack oss in på en kafésylta för en kopp surrogat. Radion var påkopplad och där lästes just då upp nyheten att vinterkriget var över och att vi förlorat Wiborg. Det var en fruktansvärd dag. Tanken att aldrig återse sin hemstad var bedövande. Och detta gällde ett stort kollektiv, en hel landsdels befol- kning. Efter krigen visade det sig att en del wiborgare inte, även om det bleve möjligt, ville återse staden utan bev- ara det vackra minnet intakt. En annan del, och till dem kom jag att höra, ville se eländet och följa utvecklingen. Det som katalyserade mitt återvändande var Wiborgs återerövring i augusti 1941. Jag var med då, och det skulle visa sig att jag inte kunde slita mig ifrån ”hembesöken”. Eftersom många av mina 22 resor varit ganska unika ville redaktionen för WN ha en artikel härom. Jag ska försöka dra min historia i någorlunda korta drag. Tillbaka!
Jag hade hunnit vara civil i tre månader när telefonen ringde den 16 juni 1941 med ny inkallelseorder. Nästa krig var att vänta och jag hamnade i It.Psto 1, en högkvarteret underställd mobil 1941: Den sprängda järnvägsstationen lv.sektion. I motormarsch for vi till fronten när Wiborgs återerövring för- – för att i juni 1944 ånyo förlora sitt bil, med följde min kusin Tor Gräs- dit. Det var bara att hålla käften. smälta detaljvyerna på ort och ställe. bereddes. Vi låg i Tali invid infanteri- hem. beck och hans fru. Vi rörde oss relativt 1986 gjorde jag bekantskap med be- Nästa färd skedde 1987 med två ets förbandsplats och jag såg bakom Sommaren 1942 tog min hustru fritt men var hela tiden påpassade t.ex. greppet linjebuss, en bekväm lösning danska vänner, båda hemma från det skogsranden det väldiga grusmoln Eva en ledig vecka och jag permis- med fotograferandet. Vid avfärden vid tullarna. Det var för resten från danska Viborg. Vi ”gjorde” både Vi- som följde på ryssarnas sprängning sion. Vi tog cyklarna med oss och jag över Vaalimaa råkade vi ut för rigorös Villmanstrand, som vi anträdde färden borg och Leningrad och det var vär- av järnvägsstationen i Wiborg. Den blev i tillfälle att visa både Wiborg tullkontroll, tyvärr välmotiverad ty med min i Sverige bosatte svåger. Jag mande att se deras intensiva intresse 29 intogs staden och följande morgon och dess omnejd med villaområden bilen framför oss hade haft 17 ikoner strävar alltid att inkomponera denna för vår historia och även att upptäcka sände min kommendör en patrull till åt henne. Kontrasten mot vårt första under golvmattan. Vid det här laget stad i resorna genom att den unika nya vyer som de fotograferat och som fots för att rekognosera fram placer- gemensamma besök med sjunde- hade fars gravsten försvunnit och inte miniatyrmodellen ger outsiders en så inte väckt ens uppmärksamhet tidig- ingen av våra batterier, som skulle januaribal 1939 på Rådhuset var täm- långt ifrån satt några poligubbar och god helhetsbild, som hjälper dem att are. överta luftförsvaret för broarna kring ligen påfallande. söp vid en brasa … staden. Jag hörde till denna patrull. Detta var mina tre första viborgs- Dessa tre plus tre resor betydde för Vid Kivisilta var enda sättet att resor, om man nu kan kalla dem så, mig att jag kommit över smärtgränsen, komma över att nappa en gisten eka. företagna i martialiska tecken. dock icke vreden över Finlands När vi passerade Sorvali uppsökte orättmätiga öde. Men nu tog lusten att jag min fars övervuxna grav, bland kämpa emot lögnerna – historieför- öppna och plundrade grannar. Slotts- Presentationerna falskningen – makten i mitt sinne. Jag bron var också sprängd så vi gick för barnen beslöt att försöka berätta om Wiborg över en pontonbro från Tervaniemi genom att skriva, hålla föredrag och till tullmagasinen. Vid ändan av bron Efter krigen var stämningen dyster förevisa staden och målgruppen var låg en tulljournal som fungerade som och hotfull och det var inte att tänka föreningar, tidningsläsare, radiolyss- ”gästbok” – gud allena vet om och var på att återse hemstaden. I detta skede nare m.., vare sig jag var deltagare, den nns bevarad. Jag var i tillfälle märktes de ovannämnda skillnaderna i reseledare eller självutnämnd ambul- att uppsöka släktens ödelagda hem, de evakuerades attityder. Men jag var erande ambassadör för den wiborgska varav vårt vid Torggatan stod i ruiner. besatt av ett oemotståndligt behov av saken. Hos morbror Runar Gräsbeck hade det att visa Viborg för våra barn, att visa bott 4–5 familjer. På ett bord stod en vem jag egentligen var och hur jag oavslutad måltid med löjor på fatet. I vuxit upp i den wiborgska miljön. Med vänner sängkammaren fanns de ursprungliga Detta blev realiserbart först 1959 och som gäst möblerna i masurbjörk kvar och på ett och då bara genom att åka buss till fönsterbräde låg ett familjefotoalbum, Leningrad och utnyttja en kort paus De fyra följande viborgsbesöken blev guldsmed Aarnes. i Viborg. Jag bokade en sådan resa både ordinära och ovanliga. 1979 Följande dag körde mitt stabsbat- med vår äldste son Peter och vår passerade jag stan med min maka på teri i ställning på Papulaberget invid dotter Karin gjorde färden med en genomresa till Moskva och minns inte det hopknycklade, raserade Pilipuu- kamrat. Visningen skedde i språng- just annat än den regntunga kvälls- tornet. Vid en vandring ner mot Huus- marsch, staden var i ett eländigt skick promenaden nära järnvägsstationen, niemi upptäckte min fältväbel i sista och det var otänkbart att få stanna vid där en besviken svartabörshaj inte minuten 21 pansarvagnsminor. Den kyrkogården. Det ständiga kontrol- lyckades sälja oss rubler. 1981 del- korta vecka som vi tillbragte i Wiborg lerandet och de allestädes närvarande tog vi i Handelsgillets i Wiborg na var en överväldigande upplevelse. kalaschnikovarna skapade en under- sällskapsresa. En pittoresk detalj: vår Min mor, som var anställd vid lig, tryckande grundkänsla. yngste son hade försökt göra arrange- Sparbanken i Wiborg, var evakuerad När min fru och jag genomförde mangen perfekta, vilket inkluderade med denna. Efter erövringen visade nästa färd, även den med buss till svensk service. Vid tullen var vi be- det sig att mängder av deras kunder Leningrad, med mellersta sonen Mar- redda på trakasserier med kappsäck- sökt sig tillbaka till Karelen och bank- tin och fyra kusiner i bagaget, var arna, men den galonerade tullofceren en beslöt att ytta tillbaka. De an- stämningen lite lättare. Vi ck stanna önskade inte ens inspektera resgodset ställda hade ju alla förlorat sina hem upp en kvart vid gravarna. Den pet- utan visade oss vidare med de svenska och erbjöds nu både logi och arbete. roskoiske ”guiden” gav till min över- orden ”d´ e bra!” 32 000 wiborgare följde exemplet. raskning mikrofonen åt mig vid infar- Ingen svensk guide kunde upp- Flyttningsdagen var för min mors del ten till Viborg. Han visste ju ingenting bringas så de importerade en vacker valborgsmässoaftonen 1942. Mina två om staden, men sade att ”herra ker- icka Lara från Leningrad, vilken bröder och jag hade ordnat permission, too teille Viipurista”. Jag gjorde det kunde danska, men inte visste att Wi- följde henne och installerade henne i så skonsamt som möjligt, men med borg existerade i sinnevärlden. Ingen det nya hemmet. Bankdirektör Elizur i bussen var sju utlänningar och för skada, vi kunde ju vår läxa själva. Men Holm ställde vänligen en bostad till dem drog jag på engelska en ordentligt regimen var ännu så hotfull att när jag hennes förfogande, 10 meter ifrån det smaksatt politisk betraktelse, varav på slottet försökte protestera mot fru förstörda hemmet, med samma utsikt guiden inte begrep någonting. chefens lögner om Wiborgs befrielse mot svenska kyrkan, där hennes far ju När turen år 1969 kommit till den från fascisterna, och insisterade på att varit kyrkoherde. Hon kom att bli den yngste sonen Erik var läget igen lite dess historia började 1293 och inte enda ur vår klan som yttade tillbaka smakligare. Vi gjorde resan med egen 1944 så var det mycket nära att jag åkt 1942: Lyceisterna Floman vid skolans ruin Söndagen den 7 januari 2007 Wiborgs Nyheter – 11
siva dagar med den trevlige ”Bill”, den med nsk hjälp renoverats och är bjöd sina två äldre kusiner plus ett par som arbetat 5 år i Moskva och kunde i full användning. kamrater att under tre oförglömliga bra ryska. Jag behöver inte säga att Församlingen hade låtit förstå att dygn vistas på hans stora motorkryss- jag i minst ett dussin timmars mono- det vore festligt om någon från de urs- are. Jag blev uppassad och bortskämd loger gjorde mitt bästa för att ”sälja prungliga församlingarna kunde kom- som en pascha, vädret var fantastiskt. Finland”. Han hade en n hyrbil till ma till jubileet och där hålla ett tal på Sensationell var starten från gränshol- förfogande och bjöd på kalaset. svenska och tyska till jubilarerna. Det men Saanio där vi 100 m från land ck Resultatet av besöket var tre artik- blev undertecknad som ck uppdraget mankemang med transmissionen. Ett lar i N.Y. Times med bilder även av och jag raggade upp 64 f.d. försam- extra dygn som skeppsbrutna. Men min ringhet. Det må nämnas att Älgen lingsmedlemmar (eller deras barn) i det man inte i första hasten glömmer var på plats igen, men hade ännu ett en doubledecker. Vi mottogs som hed- var att vakna upp, förtöjd vid segel- slags papiljotter, vedklabbar, i hornen ersgäster. Jag hade låtit översätta talet hamnen på Tervaniemi, med Slottet för att hålla ihop svetsfogarna. Bills till nska och ryska och pappret fanns morgonbadande i solskenet, overkligt, artiklar var inte särskilt lososka, i bänkarna. Att stå på koret i sin gamla vackert. Det slog oss att de naste bå- de var anpassade till några miljoner kyrka och tala till församlingen var tarna i hamnen var ryska…. amerikanska läsare med intressen för nog en av de största emotionella up- Och så kommer vi fram till den alldeles andra aspekter av tillvaron än plevelser jag varit med om. Sällan har sista resan, i maj 2006 där jag hade vad en av de våra får i tankarna när jag vägt mina ord på sådan guldvåg. lyckan att för mina allra bästa vänner han talar om det förlorade Karelen. Ceremonin slutade med att två av med fruar, sammanlagt 29 personer, mina kusiner och jag överräckte ett enligt största formuläret förevisa min porträtt av min morfar Sune Gräs- hemstad. Det var Frukostgillet Pimp- Tre klubbar beck, den svenska församlingens inellan, Sällskapet Muntra Musikant- på grundliga visiter första herde, med mässingsplakett på er som gemensam nämnare. Jag får fyra språk. Vid våra besök checkar medge att det nog hänt en del sedan Jag är en av tolv tenniskamrater, varav vi alltid att den är på plats i sakris- sist. Bankautomater utmed Torkeln, en var min avlidne kusin Tor Gräsbeck. tian, bidragande till att ge de nutida boutiquer, kaféer och porrklubbar, Vi två wiborgare uppmanades 1993 kyrkbesökarna en uppfattning om vad några nya, individuellt designade att ordna en resa till tennisplanerna här tidigare förevarit. småhus i ruinkvarteret Vakttorns- & i Viborgstrakten, i praktiken Huus- I detta sammanhang kunde jag kan- Svartmunkegatan, ink service och niemis, Lihaniemis och Rauhalahtis ske nämna om två viktiga resor, som uppsnyggade toaletter på Tornet, inga övervuxna arenor. På tennisplanen jag på grund av förhinder respektive störande moment på gatorna. Det är växte ett femtiotal granar, som nu vid sjukdom ck avstå ifrån: invigningen på tiden! 50 års ålder var höga som stenhus. Det av den na utställningen ”Det svenska Vid lunchen på Tornet sjöng vi var mycket svårt att upptäcka själva Wiborg” på Slottet 1996 samt något ”Vila vid denna källa” till varmrät- planen, men det lyckades. år tidigare Svenska Klubbens i Hels- ten, vilket ledde till ljudligt gensvar Vid någon av dessa resor tappade ingfors stora viborgsfärd. Jag hade i av glada damer, som levererade en hel jag bort orienteringen på Sorvali månader förberett ett minutprogram uppsättning ryska visor. Och vid be- gravgård. Det visade sig att man dragit som ett slags diplomarbete och vart söket i Peter Pauli kyrka stämde vår landsvägen tvärs igenom och jag ck oerhört besviken över att ett tillfälligt kör upp ”Integer vitae”. Under denna göra den hemska upptäckten att min virus i örats balansorgan tvingade mig stämningsfulla stund upptäckte jag att 1959: 13-årige Peter på väg uppför Vattenportsgatan fars och 6 andra släktingars gravar låg stanna hemma. Tre stand-ins, alla wi- kyrkan fått en riktig, liten orgel. Den och ligger under en lokal busshåll- borgare, skötte jobbet utmärkt. är placerad i markplanet, strax vänster plats. om ingångsdörren till kyrksalen. Födelsedagskalas Euroopasta tuli Eurooppa” (då Eu- Två år senare var det min res. of- ropa blev Europa). Det visade sig vara cerskurs, 1. It.RUK med damer, som De fyra sista på hemmaplan mycket förtretligt att den i tidningarna via miniatyrmodellen och n supé på visningarna Slutord aviserades utan underrubriker, vari- Imatra statshotell gjorde en tämligen År 1990 fyllde jag 70 år. Min familj genom viborgsintresserade inte visste fullständig inventering av hemstadens Denna ärevördiga tidning fyllde 1999 När jag nu ska sätta punkt för denna uppvaktade mig med en särdeles per- av att de skulle knäppa på. sevärdheter. Kollegan Leo Tuderman, 100 år. Jag hade drabbats av en syn- uppsats frågar jag mig om det fanns sonlig och uppskattad gåva: att med Teamet, som i ösregn under två ”född på köksbordet i Wiklundska hu- skada och fått lov att abdikera från en röd tråd i denna historia. Den saken hela min klan göra en ordentlig utfärd dygn pratade in ca åtta timmar band, set”, kunde visa på sina förfäders hus chefsredaktörsposten. Ett ungt team skulle kräva en egen mässa, men jag till Viborg, 3 dagar och 2 nätter, och delades i två grupper, en reporter med i die Festung. med min son Erik i spetsen tog över kan väl kort konstatera att jag hoppas dess omnejd. Det var perestroikatider Juha Lankinen, allvetande arkitekt, Samma år 1995 guidade jag med för ett par år. Med dem gjorde vi i ha kunnat bidra till ökad kännedom så resespecialisten, sonen Erik hade och ”ryhmä Floman” med riksantik- ungefär samma program en före- en Achtsitzer en ”topogrask check- om och känsla för Viborg. Det är min ordnat tillstånd och specialfordon för varien C.J. Gardberg, författarinnan tagsledarklubb med fruar. Det pit- ningsresa”, d.v.s. jubelnumret skulle uppfattning att vi – utan att uppge vår att besöka sommarparadiset Rauha- Kaari Utrio och en reporter som med- toreskaste minnet från denna resa var innehålla en stor karta jämte beskriv- kränkthet och vrede över vårt kollek- lahti 15 km från staden, en verklig lemmar. Det skulle föra för långt att lunchen på Runda Tornet. Vi hade 4 ning av ett 70-tal sevärdheter och till- tiva öde – inte borde låta vår stad sensation. rapportera om dessa intressanta tim- bord och jag beställde en hela rödvin sammans gick vi igenom hela detta stelna till ett Forum Romanum. Vi- Det var första gången för barn- mar, så jag inskränker mig till en epi- per bord, vilket de ej hade i lager så de register. En glad, meningsfull och nyt- borg är inte dött, staden lever. Skalet, barnen, som nu ck en järnranson sod. Det var de tider när Gorbatsjov serverade oss vermouth i stället. Med tig resa! den vackra historiska staden, står där. av Finlands historia och många störtats och det var på modet att vräka s.k. ”hevosmakkaraa”. Ekonomiekandidatföreningen ville Dess innanmäte, invånarna, är tyvärr spännande upplevelser. Vi bodde på omkull statyer i Ryssland. De viborgs- se Viborg och det ck de år 2000. Fo- utbytta och följaktligen rotlösa. Men Drushba och den första kvällen var ka huliganerna ville inte vara sämre så tona från resan visar att vi hade storm Viborgs själ behöver just därför även det en megatillställning med fest- de försökte sig på Yrjö Liipolas pojke Petri-Pauli kyrkas och ösregn med avigvända paraplyer, vår omsorg. Jag tror på visioner med klädda kypare kring dignande bord i med björn i Torkelsesplanaden, men 200-årsjubel men stämningen var den bästa. Be- begrepp såsom öppenhet och transpar- kabinett. Landsutfärden, där vi fritt den var för tung. Däremot lyckades söket på Helkamas snygga fabrik var ens, mera exibilitet i samröret, dialog ck röra oss i naturen under era tim- de få omkull Mäntynens 4,5 meter De svenska och tyska församlingarnas intressant, likaså diskussionerna med icke minst om historien, konsolider- mar, blev n. Ett par gubbar metade höga älg, vars ena horn hade brustit. kyrka från 1799, som krigen utsatte deras nye VD, tidigare teknisk direk- ing av olika regelverk, modernisering, vid stranden och frågade sonen om far Så när jag skulle visa upp monumentet för förödmjukelse och vanvård, rade tör i stadsförvaltningen, med moderna business och ännu mera business. hans varit skare eftersom han bott var där ingen älg, den var på verks- i juni 1999 sitt 200-årsjubileum. Efter synpunkter på vad ryssarna borde göra Detta ska eftervärlden fortsätta att vid stranden. Njet. Intourists minibuss tad för svetsning. – VI hörde även att att ha varit häststall och Röda Flottans med staden. ta hand om. Vad min generation be- var en Chevrolet, chauffören och gui- den hemska Leninstatyn på Rödab- matrosklubb hade en ingermanländsk Den nästsista resan utspelade sig träffar så har vår plikt varit att såsom den hade ingen aning om trakten och runnstorget skulle yttas till det nya, ev. luth. församling lyckats få kyrkan år 2001 och var min enda sjöresa till de sista ögonvittnena dela med oss av gav oss vänligt fria händer. ryska Östviborg, Kelkkala, men därav till sin disposition och som vi vet har Viborg. Kusin Lennart Gräsbeck in- vårt kunnande. Vi kunde sålunda göra återfärden vart tills dato intet. till Viborg via de knaggliga vägarna Jag har i min värjo ca tre timmar till Kotaniemi, Keihäsniemi och kasettprat, som jag hann prestera på Lihaniemi där det var nog så svårt att den resan. De spelades upp i radion, känna igen de områden där ett hun- men som sagt under misslyckad ru- dratal villor i tiden ståtade på vackra brik. tomter. I januari 1992 blev jag uppringd av Utrikesministeriet. De hade besök av hr redaktör William Smith från Med media: YLE New York Times och denne bad om och New York Times en beledsagare till Viborg med ön- skan om introduktion av det gamla i En verkligt speciell resa med över- staden. Vi har ingen sådan person, sa nattning gjorde jag med ett team från UM, och inte heller budgetmedel att Rundradion. Det gällde en program- uppfylla NYT:s önskan. Jag erbjöd serie ledd av den talföre och beläste mig naturligtvis genast att ställa upp, Hannu Taanila. Serien hette ”Kun gratis, och ck då uppleva två inten-
1999: Petri- Pauli kyrkas 200-årsfest
2006: Torkel Knutsson uppvaktad av Pimpinellorna 12 – Wiborgs Nyheter Söndagen den 7 januari 2007 Händelser i gamla Wiborg ur en prästdotters synvinkel
Robert Rothes himlen kommen andes bekräftelse på Robert Rothe Gustav Bernhard Mortimer Forsten det heliga förbundet, skogen doftade i släktskap med *19.6.1819 + 16.12.1909 g.m. Henriette Louise Danielsson (28.12.1845) vårens spirande grönska, och huru det När Anna Mathilda Bernhardina For- Anna Forsten * 31.12.1821 + 19.1 1901 var slöt vi oss alla sex nära, nära var- stén, f. i Nurmijärvi 1846, i februari andra, tackade Gud och kände oss så 1915 började skriva ned sina minnen outsägligt lyckliga. Icke många dagar uttryckte hon sin skepsis över före- därefter bröt stormarna lös. Mamma taget: ”Det förefaller märkvärdigt Anna Mathilda Bernhardina Forsten Hanna Wilhelmina Forsten Filip Forsten och Olga sjuknade nästan samtidigt i och ytterst onödigt, ja närapå löjligt *19.10.1846 i Nurmijärvi *28.3 1851 Nurmijätvi * 4.7.1852 i Nurmijärvi tyfus och därmed inbröt en fruktans- att jag skall sätta mig ner och skrifva + 3.1.1926 i Wiborg + 3.5.1937 i Wibotg + 18.9.1932 i Wiborg värd tid i vårt hem. Vår älskade Olga mina memoarer”. Resultatet blev en Ogift gift 5.7.1870 med professor vid konservatoriet i Wien angreps ej allenast av äckfebern utan skrift på över 60 tättskrivna sidor. Alfred Johan Theodor Norring Ogift också av dubbel lung- och därtill ma- 7.11 1943 + 21.5.1891 Här presenteras ett urval av händel- ginammation. Doktor Stewen sade ser under Annas tid i Wiborg, som en, medan krocketbollarna knackade! nästan genast att det var hopplöst. Och föregicks av en tid i Nurmijärvi och Och stickelbärs- och vinbärsbuskarna Mamma vår dyra, högt älskade moder, Helsingfors där pappan kyrkoherden sedan, samt de gamla äppelträden med Elsa Norring Gerda Louise Norring yrade fruktansvärt och det övergick Gustav Bernhard Mortimer Forstén sin härliga frukt! Hela rader med bär- * 10.4.1871 i Wiborg * 28.7.1872 i Wiborg till ett oavbrutet sakta pratande som innehade olika prästtjänster innan han buskar, varav i synnerhet krusbärens + 20.8.1929 i Reval + 11.4.1963 i Helsingfors ej avstannade förrän dödens stelhet 1862 blev utnämnd till kyrkoherde gav den ymnigaste skörd. I ett brev till gift 15.9.1901 i Wiborg med Gift 13.9.1892 med Wilhelm Julius August Rothe förlamade tungan. De var tre läkare i den svensknska församlingen i Filip till Helsingfors berättar jag med Ferdinand Clever * 8.3.1862 i Wiborg + 21.9.1948 i Helsingfors hemma, Frankenhäuser med bror jäm- Wiborg. Han var gift med Henrika berättigad harm att alla äpplen stals * 12.8.1871 i Narva + ? te Stewen och de sade kl. 6 på e.m. att Lovisa Danielsson. bort den första hösten. Senare förstod livets matta gnista skulle slockna un- vi att vakta dem, så att massor både Bror Wilhelm Mortimer Rothe gefär vid midnattstiden. Men de ordi- såldes och förvarades för husbehov. * 30.11. 1902 i Wiborg nerade ännu ett bad samt myskpulver. De genomskinliga underbara astraka- + 30.3.1996 i Helsingfors När Pappa förde lösningen till den dö- Nya bekantskaper nerna var särskilt delikata, men också Gift 11.2.1933 med Doris Margareta Möller endes mun, var tungan svart och tjock de andra som fallit ner från träden och * 1.5.1909 i Åbo + 3.9.1981 i Helsingfors och medicinen rann ner längs hakan. Av den första sommaren har jag ej ur det daggfriska gräset plockades upp Ögonen stod vidöppna, blodsprängda, många minnen i behåll. Dock står och åts. Ack så de smakade! utan att blinka, fötterna var styva och för mig en massa jättekringlor som Mamma upptog med varmaste in- Robert Wilhelm Allan Donald Rothe iskalla, pulsen endast skälvde då och sändes oss från era ännu obekanta tresse skötseln av trädgården, likasom * 9.6.1935 i Helsingfors då. Fru Lidbäck som äntligen cks personer, eller medbragtes av värdin- hon var en utmärkt omsorgsfull värd- gift 10.6.1966 med Maj-Lis Kristina Gammals till Mammas sköterska, satt oavbrutet nor från socknen. Våra första bekanta inna inom sitt lilla rike, följde med allt * 28.12 1940 i Helsingfors inne och bytte hela tiden om kompres- var familjen Palmgren. Gubben var och sörjde för allt och alla. Av de enor- ser på de arma ögonen. Pappa som gift med pappas kusin, en fröken von ma massor sk som enligt kontrakt kastat sig på salssoffan, kom oräkne- Konow och vi var sålunda släkt. De med torparna tillföll kyrkoherden, liga gånger in till den älskade sjuka, tre fröknarna Palmgren bodde med sin saltades och gavs i riklig mängd till som intet hörde eller såg. Jag satt i far i ett litet lågt hus på Petersburgska behövande. Smöret som kyrkväktaren varlig och gedigen, vilket gjorde dem matsalen, var femte minut blickande gatan, men det var i alla fall ett hem av Pullinen insamlade inöt också såsom alla till särdeles dugande människor Familjen Ahrenberg in, kännande på pulsen, på fötterna, mönsterordning, blommor, musik och pastorsrättighet, – ja jag vet ej hur med framstående bildning. Vårt förhållande till familjen Ahren- på händerna vilka oavbrutet knypplat fågelsång. Linda var den äldsta, en många pund – naturligtvis såldes där- berg blev genast det hjärtligaste. Alla på lakanet, och nu stelnat. Vad kunde stel och prudentlig dam, Armida liten av vad som ej behövdes och ej skänk- dess medlemmar omfattade oss från vi arma annat än ångestfullt vänta det livfull kvick och satirisk, en utmärkt tes bort. Naturligtvis fuskades både Söndagsskola och första början med utomordentlig vän- sista andetaget – ja hon andades ej ens pianist som, oerhört imponerade på med sk och smör, och ibland var det kontakter till folket skap. Vi blev ej bekanta förrän på hös- mera. Fem före kl. tolv midnatt var allt oss samt Theela, en stor präktig blon- så dåligt att många byttor ej kunde an- ten då de yttade in till stan från Vainik- sig likt. Klockan slog 12. Jag gick åter din med en varm vacker sympatisk vändas till annat än kärrsmörja. Hela Strax på hösten 1863 öppnade Pappa ka, en av deras 4 egendomar. Thilda, in och lyfte på ögonkompressen. Ögo- röst. Endast två år hade vi trevnaden laddningar av obrukbar vara levere- i vår stuga en söndagsskola. Alla sön- den äldsta dottern, en liten snäll, dock nen var nu slutna, pulsen slog sakta av deras umgänge emedan de 1865 rades ibland från stora herrgårdar. All dagseftermiddagar pågick där en un- å huvudets vägnar rätt begåvad var- sakta, fötternas iskyla var ej så skräm- yttade till Kuopio där deras far blev den råg som tillföll prästerna förvara- dervisning som började och slutade else, är den enda som egentligen be- mande, jag sprang till pappa – han domare. Palmgrenarna hade era brö- des i magasin i staden och på denna med psalmsång och bön, eller åtmins- fattar sig med det stora hushållet. Tant vågade ej tro – men minuter och tim- der, alla bosatta i Ryssland. En av brö- varas mängd och pris berodde sedan tone bön. Jag deltog i pedagogiken Thilda halvligger på sin soffa, snusar mar gick, pulsen blev tydligare, ande- derna var marinofcer, gifte sig med till stora delar inkomsterna. men fann det egentligen tråkigt. Pappa itigt och läser med brillorna på den dräkten mer förnimbar, ögonen slutna, en engelska, bodde en tid i Aten, men 14–15 kor kunde hållas å ”bolet” jämte skolmäster Roisko var däremot krökta näsan. Hemmets ekonomiska händer och fötter varma, undret, det är nu (1918) längesen död, likaså alla och snart nog började mamma låta ivriga. Jag kommer ej ihåg hur många och praktiska angelägenheter befat- stora undret hade skett, Gud hade hört de andra syskonen utom Armida som föra mjölk till staden, vilkens avkast- år därmed fortsattes, troligen så länge tar hon sig ej med. Men trevlig, glad våra brinnande böner, våra och de ännu bor i Kuopio. Theela, min vänin- ning var hemmets privata inkomst, lik- torparbarnen var i skolåldern. De var och kvick är hon. Varmt troende, lik- tre församlingarnas, ty överallt, vid na, gifte sig i Ryssland och hade era som smör- och äppelpengarna, vilka naturligtvis dumma och okunniga, och som hennes äldsta dotter, kommer de alla tre gudstjänster uttalades samma barn. Hon dog på ett besök hos Ar- sistnämnda dock utgjorde en obetyd- Pappa sade att erfarenheten från läs- två dock ej riktigt överens. Tant kom- söndag de varmaste böner för kyrko- mida i Kuopio. Första sommarn hade lighet. Åtminstone de 10 första åren förhören var ganska bedrövliga. Även menderar för mycket, Thilda muckar herdens hustru, den blida prostinnan, vi era resande släktingar och även var det alltid knappt om pengar, t.o.m. i materiellt avseende stod befolkning- ej, men lider. Men Farbror, den vörd- något som i hög grad grep henne då besök av andra bekanta. Vår nye vän måste Pappa låna. Floden av främman- en på en primitiv ståndpunkt jämfört nadsvärde, i skolan ytterst respek- hon som återställd ck höra därom. Alfred erbjöd oss de Cloubergska häs- de strömmade i väldiga vågor året om. med 10 år tidigare i Nurmijärvi. En terade Rektorn, ”Asken” kallad är Kl. 6 följande morgon slog mamma tarna i det han bjöd oss i vagnen ut på Om sommaren resande, om vintern gång berättade Pappa att en ”isäntä” kronan i familjen. Vilken n klassisk upp sina ögon och frågade med knappt åktur. Ina och vi andra ungdomar och stadsbor som gärna besökte det gäst- bjöd honom sin kniv som han först bildning, vilken ömhet och hjärtlighet hörbar röst ”Var är jag”? Sedan sade barn lät ej säga oss det två gånger, och fria hemmet, där ständigt stora bjud- spottade på och sedan torkade på sin i familjelivet! Hos alla våra vänner hon ”Varför är det så rött här inne”? så bar det av, alla utan hattar kusken ningar för det stora umgänget ställdes skinnpäls. Efter den betan hade Pappa har vi ständigt gästat, i synnerhet om De inammerade ögonen såg ännu all- Alfred desslikes, ut längs landsvägen. till. Alla inyttade familjer ville umgås alltid egen kniv, gaffel och sked med söndagarna; Då vi alltid kommit till ting i feberns skimmer. Bland dem som och under sommarn på prästgården, det hörde alldeles till sig för att äta ”rokka” och ”piirakka”. staden till de svenska gudstjänsterna, Våra tjänare började småningom besökte oss var familjen Wärnhjelm saken, sen vi å vår sida det första året har vi ofta därefter besökt bekanta, bli arbetsföra igen. Det var ett förfär- och deras morfar, statsrådet Sohlman. gjort de nödvändiga inträdesvisiterna. medan Pappa fortsatt sin ämbetsut- ligt elände med dem. Elva stycken ty- Flickorna W var sedan i många år våra Det kom inte ifråga att idka umgänge Kontakter med ”bättre övning i nska kyrkan. Middag har fuspatienter låg samtidigt på stackars goda och avhållna vänner. Dröjde hos med andra än svensktalande familjer, folk” och musiker vi ofta ätit i Ahrenbergs gästfria hem. prästgården. Två av de otaliga kring- oss i veckotal och det var alltid kärt så svensksinnad som Pappa i hela sitt Efter middagen brukade vi unga gå vandrande tiggarna förde med sig för oss unga, om ock mamma kanske liv varit. Detta förhållande förändra- Vid tiden för vår yttning till Wiborg upp i lyceets stora sal och väsnas. Vi smittan. De stannade hos oss, blev lig- ibland fann visiterna väl långa. des ej ens när nskheten började ta ut var general Indrenius guvernör i länet. turar om att spela på den gamla skräl- gande i expeditionssalen, dit ingen av sin rätt. Av vårt nsktalande umgänge Han och hans fru, född Clayhills, var liga orgeln (någon måste alltid trampa tjänarna ville gå för att hjälpa de sjuka minns jag ej andra än ”Pulliset ja Ro- mycket älskvärda umgängespersoner, luftpumpen) för dem som vill dansa. karlarna. Så sköttes de av Mamma Prästgårdens nimukset” samt brovakten Laukkos. helt och hållet med nskt sinnelag och Vi hoppar på gymnastikhästarna, vi och Olga, och när de båda insjuknat natura förmåner Vi var väl mycket för aristokratiska, i livligt umgänge med alla. För um- kliver upp längs räcken (dock endast fortsatte jag, natt och dag med denna då umgänge ej alls kom i fråga med gängeslivets befrämjande startade de pojkarna) och vi har otroligt roligt. kurs. Kusken i stugan, alla fyra tjäna- Bland mina minnen från den första t.ex. hantverkarfamiljer. Dem såg s.k. släktsoaréer i vilka 15 familjer tog Ahrenbergs är alla musikaliska. Vi rinnorna i sitt rum, fogdens hustru och sommarn och många av de följande, man däremot hos de andra prästerna, del. Kvällarna fördrevs med samspråk, sjunger solo och vi sjunger tillsam- två barn på deras sida, era av dem var de förtjusande små ljusröda ro- främst Sirens. kortspel, lek och dans för de unga mans, så skrala än pojkarnas röster är. vandrade yrande omkring, det var sorna i vår trädgård. De var så na På Havis mitt över viken från vår samt ibland musik. De deltagande var, Filips röst klingar med Thilda och min fruktansvärt. som tusenskönor och växte på buskar strand sett, bodde familjen Alfthan där enligt vad jag kan påminna mig, dok- i sopranen, Nipu och Hanna sköter Fogdens hustru och ett barn dog. där de bildade långa stänglar ros vid dess huvudman var den berömda tvål- tor Ströms, hovrättsrådet Grotenfelts, om alten, Kalle om tenoren men – bas Ett under var ju att någon tillfriskna- ros med små knoppar emellan. Rätt och ljusfabrikens ledare. Jag tror fa- vice pres. Wärnhjelms, hovrättsrådet saknas om inte Karvanen är med. Ofta de med sådan bristfällig vård de ck allvarsamma taggar stack oss i ng- miljen ansågs mycket förmögen, men Tudeers, tullförvaltare Sundmans, blir vi barn där över natten. När sedan – ingen fanns till hands, ingen orkade; rarna då vi bröt till buketter eller till en vacker sorglig dag blev det konkurs borgmästare Freys, hovrättsrådet Löf- sängdags var inne, blev det ett god- fogden med drängar och torparna ar- girlander kring våra hattar. Och sedan i rman. Jag kommer ihåg att man om- grens, hovrättsrådet Björkstens, Fors- nattpussande med hela pojkraden, en betade på åkrar och ängar. Den enda de na aklejorna, vita, gredelina, ljus- talade den konkursen som den största mans, kapten Ekströms etc. Musiklivet obehaglig osed som vi absolut måste skötsel de sjuka erhöll, var ombyte av röda samt kejsarkronor, stormhattar dittills i vårt land, ja rent av som en på orten var ofciellt representerat av avstyra. kompresser på pannan och sura drop- med era perennera sorter, borstnej- katastrof, förbunden som den var med det lilla Spohrska kapellet. Då och då par varannan timme. Också de båda likor, ox m.m. jasminbuskar och de andras ofärd. Där blev auktion och som bestods också konserter av såväl egna tiggarna tillfrisknade. Den ena kom härliga syrenträden överallt på går- ett minne från den Haviska storhets- som främmande konstnärer. Vår ut- Tyfus och död upp och tackade, den andra gick utan dens två sidor samt i trädgården. Wer- tiden hade vi sedan vår ”lasivaunut” märkte violinist Joh. Lindberg besök- ett ord. Allt var i ett förfärligt skick i ner Salingre som var brorson till tant (glasvagn) vilken inropades där. Jag te Wiborg om vintrarna. Fröken Clara Från år 1866 har jag ej annat minne än det förpestade hemmet, dit naturligt- prostinnan Norring, änka efter pappas undrar om ej Alfthans, åtminstone tant Seseman uppträdde ibland som solist. den förfärliga tyfusepidemin som till vis ingen vågade komma, utom den företrädare, hade era gånger varit hos Alfthan, med tungt hjärta såg kolossen Hennes stora präktiga altröst hänförde följd av missväxt och hunger rasade modiga Aurora Rundgren och Fanny sina släktingar på Wiborgs prästgård, dragen av prästgårdshästarna. Vi blev mig. Wächter var organist och han i landet och i vårt hem. Vi gick hela Stenfelt. berättade mig en gång att till höger först något senare bekanta med Alft- inövade ibland någon kör, mest dock familjen på aftonen åt badstranden Jag mins att jag gick omkring med om ”stora byggningen” växte ett högt hans, då jag bland den alltmer ökade för kyrkhögtider. Faltin levde här som till, styrde våra steg upp till det branta en rykande tallkvist och ättika som gammalt lärkträd och i ett hörn av går- barnaskaran ej hade någon jämnårig lärare i Behmska skolan och som pri- berget till höger. Där stod vi och såg sjöd på den heta pliten – det var vår dens 4-kant en lika gammal hög björk. innan åren senare jämnade ut ålders- vatlärare, man förstod då ej ännu vad ut över viken som gick i vattrade, enda hygien. Inte förstod man sig på De ärevördiga träden står kvar ännu i skillnaden och de alla blev våra vär- man hade i honom, vad som slumrade glittrande vågor, vi hörde suset av några invecklade åtgärder, knappast dag. Hur mången kväll vi satt under derade och avhållna grannar. Hemmet inom honom och av vilken betydelse yttfåglarnas vingslag högt över våra ens att tvätta händerna efter varje be- björken och pratade eller drack te, el- där var mönstergillt, dess ordning ut- han skulle bli för musikens utveckling huvuden, de kom som glada bud från sök i stugorna. ler på gungbrädet framför syrenhäck- omordentlig, de ungas uppfostran all- i vårt land. främmande land, de var som en från Söndagen den 7 januari 2007 Wiborgs Nyheter – 13 Gösta Thilén – reklamtecknare och redaktionssekreterare
över sin kära dotter kunde han inte viktiga företag. Han började snart rita Ralf Thilén själv skriva. Det var dock inte endast porträtt och karikatyrer av wiborg- sorg som knöt Gösta samman med den ska honoratiores i tidskrifterna Lu- Efter att 1920 ha övergivit sina studier hultinska familjen utan även gamman. cifer och Garm mest i samband med vid Svenska Handelshögskolan bör- Mången kväll satt han hos dem och bemärkelsedagar. Under dessa mer jade Gösta Thilén livnära sig på att i tävlade med dottern Helga och sonen än trettio porträtt/karikatyrer skrev Helsingfors teckna reklamer, skämt- Stig Göran i slagfärdighet och med att han ofta verser med detaljer om ob- serier samt porträtt och karikatyrer. berätta vitsar och trevliga anekdoter. jektet. Bland de så avbildade fanns Redan på ett tidigt stadium av denna I augusti 1924 gifte han sig med fa- bl.a. landshövdingen och sedermera karriär besökte han Wiborg för att få miljens äldsta dotter Solveig (Sola). presidenten Lauri Kristian Relander, kunder. Han gjorde då en visit hos Under kvällar hos Hultins kopierade överstelöjtnanten Harald Öhquist ef- Herman Hultin på Wiborgs Nyheter Gösta en lånad klenod: Oljemålning- ter det han blivit kommendör för den i för att utröna tidningens intresse för en en från 1800-talets början av Hermans Wiborg stationerade andra divisionen, skämtserie. Det lyckades honom inte blivande mormor fröken Eva Soa sjökaptenen och mecenaten J.V. Paulin emedan tidningen led av sin vanliga Möller, dotter till chefen för Rantasal- samt bankdirektören och ordföranden penningbrist. Han hade mycket bättre mi Krigsskola, överstelöjtnant Samu- för Wiborgs Handelsgille Åke Lilius, framgång visavi reklamer, då Starck- el Möller. Det var den unga damens som sedermera skulle bli svärfar till johann & Co snart blev hans största mamma Ulrika (f. Tawast), som ofta Göstas svåger Stig Göran Hultin, då kund. Han beslöt därför år 1923 att ck Herman att skämta att han delvis denne 1928 – enligt hörsägen – enle- ytta till Wiborg för att bättre kunna på mödernet kanske härstammade från verade dottern Dorothy Lilius till Ber- tjäna denna storkund. Vid sidan av sin ett snedsprång av biskop Magnus. Den lin, där de gifte sig. reklamteckning ck han anställning med na penseldrag gjorda kopian av I slutet av 1928 antog Thilén ett som redaktionssekreterare vid Wi- Eva Soa iklädd en festklänning full anbud att bli reklamchef för rman borgs Nyheter. Thilén var då trettio år av spetsar, beundrades av hemmets Havis Ab (stationerad i Helsingfors) och hade fått sin första fasta anställ- gäster, av vilka några bad Gösta ko- samtidigt som Suomen Kuvalehti ning efter att sedan sin studentexamen piera oljeporträtt av deras förfäder. sökte efter en artist, som kunde rita 1914 studerat till arkitekt vid Tekniska en skämtserie (detta ledde till hans högskolan men avbrutit även dessa ”Herra Kerhonen” som i början av studier för ett bohemliv med en paus Redaktions- trettiotalet blev en av Finlands po- endast för hans deltagande i frihets- puläraste seriegurer). Flyttningen sekreteraren Jul utanför Starckjohanns affär kriget som medlem av Sigurdskåren. I till Helsingfors skedde vid årsskiftet februari 1918 blev han svårt sårad och Thiléns arbete på WN bestod mest av 1928/29. Men kontakten med Wiborg ck tillbringa största delen av det året att återge nyheter från staden samt från försändelser till WN med större för- många år med en teckning av Thilén. och Karelen förblev dock intim. Här på sjukhus. både det egna landet och utlandet. Jag ståelse. För övrigt signerade Thilén Speciellt intressanta är några av hans rade familjen Thilén jul- och som- har funnit endast en artikel signerad av endast några noveller, som han skrivit tecknade reklamer för Starckjohann. marferier med svärföräldrarna och honom. Den ingick den 28 februari och rikt illustrerat för WN:s årliga jul- De återger gatulivet utanför rmans med systerns, Helga Pelkonens familj. Vänskap med Herman 1924 under titeln: Red. Thilén skri- tidning ”Jul i Tyrgils Stad”. två affärer samt en interiör förestäl- Dessutom togs ofta tåget till Wiborg Hultins familj ver: ”Viborgs Nyheter som sviktbräde lande julruschen i en butik. Dessutom för att närvara vid diverse andra hel- för debuterande skalder”. Artikeln nner man här bl.a. teckningar från ger samt festligheter och födelseda- Att han på ett tidigt skede av sin vis- föregås av en teckning föreställande Reklamtecknaren Wiborgs skärgård och hamn samt en gar. Den 7 juni 1934 – en vecka efter telse i Wiborg blev vän med sin chef en ung skald sökande inspiration på och karikatören vintrig exteriör och interiör av en liten sin plötsliga bortgång i sviterna av på WN – Herman Hultin – och dennes en blomsteräng i sommarsol. Här be- lanthandel på landsorten i stadens om- en misslyckad blindtarmsoperation familj, visar det faktum att han skrev rättar GT om hur han som 16-åring Förutom Starckjohann ck Gösta Thi- givning. I en av företagets leksaksan- – förekommer Gösta Thilén för sista nekrologen över Agdas och Hermans sände in ett poem till Hufvudstadsbla- lén snart andra wiborgska företag till nonser ser vi barn i färd med att åka gången i WN:s spalter i en av svärfar dotter Gurli, som avled i oktober 1923 det i tron att detta vore begynnelsen reklamkunder. Bland dessa kan näm- kälke i en av stadens många backar. Herman skriven nekrolog, som slutar i en ålder av 24 år. Det var i allmän- till hans bana som en av hela landet nas F:ma Ferd. Alfthan, familjen Pel- Thilén kom snabbt in i det wi- med orden ”nu har pennan och pen- het Herman som skrev nekrologerna i erkänd skald. Poemet returnerades konens Annalan Saha samt Wiipurin borgska sällskapslivet tack vare sin seln, som han även förde med skick- tidningen med en blandning av bloms- följande dag utan kommentarer och Portteritehdas. Också den dagliga vänskap med Herman Hultin samt sitt lighet, i förtid fallit från tecknarens terspråk och patos. Men en nekrolog Thilén lovar nu att behandla liknande menyn på Runda Tornet illustrerades arbete på WN och många av stadens domnade hand”.
Generalerna Thesleff från Wiborg
Karl Gustav Melartopæus, om vilken borgare som tillhörde generalerna Tore Modeen jag skrev i Wiborgs Nyheter 2004. Thesleffs generation var bristande De blivande generalerna Thesleff kunskap i svenska. Hem- och skol- I förra årets nummer av denna tidning hade alltså ärvt ryskt adelskap av sin språket i Wiborg var tyska och den ingick under rubriken ”Våra Wibor- far. Detta gav dem emellertid ingen au- militära utbildningen skedde i Ryss- gare 2005” korta presentationer av tomatisk rätt att introduceras i Finlands land. Peter Georg Thesleff utsågs till bröderna generalmajoren Peter Georg riddarhus, när detta grundades1818. direktor för den nländska kadett- Thesleff (1775–1844) och genera- Kejsaren (Alexander I) önskade dock kåren i Fredrikshamn, vilket ämbete len av infanteriet Alexander Amatus belöna sin framstående general Alex- han innehade 1819–34. På grund av Vår Wiborgare 2006: Thesleff (1778–1847), båda i högsta ander Amatus Thesleff, som utmärkt sina bristfälliga kunskaper i svenska grad förtjänta att omnämnas i vår tid- sig i många krig som rysk ofcer, med avhöll sig Peter Georg från att an- ning. nländskt adelskap. Finländsk adels- vända svenskan i sin ämbetsutövning JAC. AHRENBERG (1847–1914) Jag ville här komma med några värdighet som byggde på den gamla och valde i stället tyska eller ryska. kompletterande personuppgifter om svenska grundlagen var nämligen av Kadettkåren i Fredrikshamn hade till romaner och biograer. Romaner- bröderna Thesleff. De tillhörde en mycket större värde än ryskt adelskap uppgift att skola ofcerare i ryska ar- nas handling utspelade sig främst gammal ursprungligen tysk wiborgs- (Se Tore Modeen: Finländska guver- mén. Kårens språk var svenska. Men i Karelen som han så väl kände släkt. Av samma ursprung var släk- nementsriddarhuset i Wiborg. Gen- självfallet lades stor vikt vid ryskun- efter sina många tjänsteresor där. ten Theslöf och den förnäma svenska tes Finlandiæ IX 2001). Följaktligen dervisningen. Kadetterna ck också Han skildrade denna landsändas friherrliga ätten Stiernstedt. Under upphöjdes Alexander Amatus Thesleff åtnjuta undervisning på ryska. Gene- invånare och deras öden. Han den tid Wiborg var en rysk guverne- till (ärftligt) nländskt adelskap re- ralmajor Peter Georg Thesleff mötte skrev också om sådana nländare mentsstad, hade Thesleffs nått en god dan 1812, då Wiborgs län, därifrån inga större svårigheter att sköta sin som sökt sig till Ryssland och där position och skaffat sig betydande till- Thesleff var bördig, införlivades i det direktorstjänst utan att använda sig av mer eller mindre förryskats. Hans gångar. Generalernas far var rådman- nya autonoma storfurstendömet Fin- svenska språket. mest lästa verk är serien ”Männi- nen och titulärrådet Peter Wilhelm land. År 1822 introducerades Alexan- Såsom kejsarens speciella troman skor som jag känt” utgiven i sex Thesleff (1735–1818). Han hade ärvt der Amatus Thesleff och hans familj i Finland kom Alexander Amatus band. egendomarna Juustila och Vendelä i på Finlands riddarhus. Thesleff att på högsta nivå verka i den Jac. Ahrenberg var mycket Wiborgs landskommun, förvärvade Kejsaren önskade emellertid be- civila regeringen och förvaltningen i idérik. Han hjälpte gärna konst- Leppälä hemman i samma socken, löna också Alexander Amatus äldre Finland som på den tiden helt fung- närer i deras strävanden. Ahren- drev Kukkola glasbruk och sågrörelse broder, generalmajoren Peter Georg erade på svenska. Han ledde sålunda berg lyckades få Albert Edelfelt i Juustila. Han blev inskriven på Wi- Thesleff med nländskt adelskap. under vissa perioder storfurstendömets Johan Jakob Ahrenbergs föräldrar och Ville Vallgren engagerade för borgs riddarhus och ck därmed ryskt Även han hade med framgång tjänat senat såsom adjoint till generalguver- var inyttade wiborgare. Ahren- stora beställningar. ärftligt adelskap. den ryska kronan i era krig. Peter Ge- nören. Han fungerade också som vice berg själv föddes i Wiborg som Ahrenberg var fransksinnad. Peter Wilhelm Thesleffs brorson org Thesleff blev emellertid inte direkt kansler för Alexanders-Universitetet i son till en skolrektor och betrak- Han lärde sig språket och reste armékaptenen och kollegieassessorn adlad utan erhöll sitt adelskap genom Helsingfors. Han kunde inte undvika tade sig alltid som östnländare. gärna till Frankrike. Han uppfat- Johan Thesleff (1779–1851) ärvde av kejsaren fastställd adoption på åt- svenskan i sin ämbetsutövning. Alla Ahrenberg var konstnärligt begå- tade sig som en sentida gustavian Lavola egendom och erhöll även ryskt gärd av den yngre brodern Alexander som skrivit om Alexander Amatus vad och valde arkitektens yrke. för vilken det franska var en del adelskap (2 klassen). Hans son Alex- Amatus. Peter Georg introducerades i Thesleff är eniga om att han inte be- Han skapade era byggnadsverk av bildningen. ander Christian (1826–1897) blev en- Finlands Riddarhus på samma num- härskade svenska språket. Den sven- i Wiborg och satte därmed sin Han hörde till de inte helt få- sam ägare till Lavola där han uppförde mer (182) som adoptanten. Ytterligare ska han talade var mycket dålig, delvis prägel på sin hemstad. Kyrkorna taliga wiborgsbor som odlade ett nytt karaktärshus 1862. Han köpte adopterade denne 1834 den mellersta obegriplig. En följd härav var antagli- i Kajana och Hangö är även hans franskan, eftersom de redan som av Hackmans Pakkais frälsehemman. brodern kollegierådet Johan Henrik gen, enligt Ivar A. Heikel i Helsingfors verk liksom reservofcersskolans barn utan större möda lärt sig sta- Han blev ägare också till f.d. guver- Thesleffs barn (men inte honom själv) Universitets historia (1940), att hans byggnad i Fredrikshamn. Största dens fyra språk: tyskan, svenskan, nörshuset i Wiborg i vars ställe han och introducerades i Riddarhuset på uppträdande ck en naiv karaktär. delen av sitt liv tillbragte han i ryskan och nskan. uppförde ett nytt trevåningshus. Peter samma nummer. I sin historik över Ätten Thesleff fortlever i dag och huvudstaden som hög tjänsteman Ahrenberg var en sirlig och Thesleffs hustru Kerstin Amalia till- Finlands Riddarhus uttalar P. O. von är representerad i Finlands riddarhus. vid Överstyrelsen för allmänna hövlig person, kortväxt och smärt, hörde den förmögna wiborgssläkten Törne följande kommentar till Alex- Därtill nns Thesleffs som icke tillhör byggnaderna, men var ofta på re- alltid iförd peruk, då hans hårväxt Lado. Kerstin Amalia Thesleffs mor ander Amatus nländska adelskap: det nländska riddarhuset, men som sande fot, ej minst till Ryssland. upphört efter en sjukdom. Han var var Anna Melartopæus, i sin tur dot- ”[Thesleff] såsom tillhörande en vi- fortfarande kan räknas som medlem- Ahrenberg är i dag mest känd sällskaplig, angenäm, underhål- ter till kyrkoherden i Wiborg Kristian borgssläkt såg sig gärna så belönad”. mar av den wiborgska (ryska) adliga som en itig författare. Han skrev lande och kontaktvillig. Melartopæus och bror till hovjunkaren Kännetecknande för många wi- ätten. 14 – Wiborgs Nyheter Söndagen den 7 januari 2007 Boklådor och bokhandlare i gamla Kulturbärare på 1800- och 1900-talet
År 1839 sökte och ck A.F. Ced- Per Erik Floman erwaller privilegium för öppnande av stadens första ”riktiga” bokhandel. Skrifterna berättar att det i början av Denna övergick år 1843 i Carl Gabriel 1800-talet fanns bara en enda bokhan- Cloubergs ägo. Den här ”boklådan” del i Wiborg och den innehades av blev dominerande i sin bransch. Den den privilegieförsedda bokbindaren ombildades 1864 till ett bolag Clou- hr A. Suppius. Han måtte ha varit berg & Co, i vilket förutom C.G. mån om sina rättigheter, ty år 1813 Clouberg dennes son Oskar samt beklagade han sig över att handlanden ”förra biträdet”, sedermera huvudak- A. Schuschkin i sin bod i Petersburg- tören i bokhandeln Walter Hoving ska förstaden sålt nska psalmböcker. inträdde som delägare. Cloubergska Stadsskalen ryckte ut och konsk- bokhandeln huserade sedan starten i erade dem. Cloubergska trähuset i hörnet av Vakt- torns- och Svartmunkegatorna, ända till 1878. Därefter yttade den till hörnet av Freese- och Katrinegatorna, (sedermera Pamppala- och Slottsga- torna). 1852 sällade sig Johannes Alfthan till bokhandlarskrået genom att starta ”Öhmanska bokhandeln” i Rotheska gården. 1859 efterträddes den av Falckska bokhandeln vid Paradplanen i Ivanoffska gården och 1863 tillkom ytterligare den Sundströmska, även denna boklåda belägen vid Parad- planen i Thesleffska stenhuset. På samma adress åternnes Lagerspetzs- ka bokhandeln, men jag har ej lyckats utreda om de var identiska. Så ska det Finska Bokhandeln i nattlig reklambelysning, i stadens och, enligt wiborgarena, världens mitt. nämnas att en hr Wächter 1869 öpp- nade en bok- och musikhandel i Wi- borg. samägare till Cloubergska bokhan- min farmors far. staden. Han ordnade på 1860-talet Carl Gabriel Clouberg Walter Hoving blev 1895 en- deln, vilken därmed blev Hovingska ”CGC”, vars monogram i täljsten utställningar i sin bokhandel och bokhandeln. Deras biträde Otto Ekroos än i dag kan betraktas ovanför hu- lanserade bl.a. skulptören Johannes grundade 1898 en egen men kortlivad vudingången till mitt födelsehem vid Takanen. bokhandel. Någon uppgift om en helt Vakttornsgatan 18, hade apoteksrät- rysk bokhandel, med skylten KNIGI, tigheter när han 1843 emigrerade till har inte dykt upp i mina källor. Wiborg. Där skulle han bli en märkes- Hovings Särskilt saknar jag uppgift om när man, fastighetsägare, tändsticksfab- Finska Bokhandeln, som 1921 över- rikör, bokhandlare, sparbanksdirektör, Walter Hovings far hade från Sverige gick i konsul Robert Edgrens ägo, konstmecenat och kommerseråd med kommit till Wiborg, vald till läns- egentligen hade uppkommit. Men låt mera. sekreterare för länets lantbrukssäll- oss ta ett språng fram till ödesåret Men det dök upp mera cloubergar skap. Men kort därefter, år 1852, 1939 och granska vilka boklådor som på scenen i Wiborg och det var duk- avled han plötsligt, ”efterlämnande då fanns i Wiborg. Telefonkatalogen tigt folk. I annalerna fäster man sig tre småttingar utan existensmedel”. för 1938 får svara på frågan. Främst vid CGC:s son Oskar (1840–1896), Walter (1843–1918) var en av dem bland dem var Suomalainen Kirja- bokhandlande med vänstra handen, och han togs omhand av lärarinnan kauppa–Finska Bokhandeln i hörnet ägare till ”en större manufakturaffär” Soe Lindeberg. Hon måste dock när av Torkeln och Karjala-(Alexanders-) och kommunalråd, ordförande för pojken var 14 av ekonomiska skäl gatorna. Fab. Juvonen hade vid Järn- drätselkammaren, stadsfullmäktig och avsluta fostermorskapet. Walter skulle vägsgatan 3 sin Kirjakauppa och på en av grundarna till utskänknings- försörja sig själv och det genom att bli stationen fanns Järnvägsbokhandeln. bolaget. Dennes yngre broder Ludvig ”biträde” vid C.G. Cloubergs bokhan- Kirja-aitta, vars riktiga namn var Vi- (1842–1900) var assessor och senator, del. ipurin Kirjakauppa, låg i hörnet av hovrättsråd och stadsfullmäktigeord- Enligt tidens sed inyttade han Magnusgatan och Torkeln, och på förande. hos chefen, CGC, där han togs emot Cloubergska Bokhandeln vid Katrinegatan sistnämnda gatas nr 22 fanns Työväen Ytterligare nner vi där Oskars som barn i huset. CGC märkte tidigt Osuuskirjakauppa, med lial i Kolik- son, Lennart Oskar Adalbert, ”LOA” att den läshungrige, seriöse ynglingen kobacken på Suurkatu 12. Dessutom eller ”Berti” Clouberg, min fars kusin, hade de bästa förutsättningar att göra hade Lutherilainen Rukoushuoneyh- fryntligt och patriotiskt hovrättsråd karriär i bokhandeln. Därmed började distys sin bokhandel vid Pohjolagatan som suttit i Krestyfängelset och senare en livsgärning för Walter Hovings del, och så fanns det en affär för böcker och blev verkställande direktör för Spar- som skulle innefatta 60 års hängiven kontorsmaterial vid namn Torkkeli vid banken i Wiborg. Farbror Berti var så tjänst i denna bokhandel. Vid 22 års Torkelsgatan 4. Enda antikvariatet jag storväxt att jag, när han dött 1931, ck ålder erbjöds han två femtedelar av lyckats spåra upp var det Ivanoffska mig en sömmerskesydd kostym med det nybildade bolaget Clouberg & Co, vid Katrinegatan 11. korta ben, gjord av hans jackettbyxor. ägarsonen Oskar ck samma andel och Man gör här den reektionen att Oskars son Valdemar må ännu CGC behöll bara en femtedel. Walter boklig visdom stod att köpa inom nämnas, han blev kort före sekelskiftet var den av de två som höll i tyglarna. ett särdeles koncentrerat område. Att justitierådman i staden. Och att far- Han skapade fungerande relationer till Hovingska bokhandeln befunnit sig bror Bertis syster Maggie var gift med förlag och till kunder, utökade sorti- på fel ställe framgår senare i denna bankdirektören Hjalmar Relander vid mentet med papper och kontorsuten- artikel. Under nästan halvtannat sekel NFB-Wiborg. silier, gravyrer och tapeter, ramlister hade ovannämnda armada av bok- Cloubergarna tillförde den wiborg- och (!) frön. Sonen Victor har i sin lådor verkat i Wiborg, många hade ska sfären många kända familjer ss. bok om wiborgska vänner beskrivit tuppat av under seglatsen men 1939 Söderhielm, och genom dem Wrede både faderns och bokhandelns öden stävade man med aggskeppet Finska och Grotenfelt, samt Oldenburg och i livfulla och upplysande tongångar, Bokhandeln i täten mot det kollektiva varför inte Floman. Men mig veterli- vilket av utrymmesskäl inte här kan skeppsbrottet ödesåret 1939. gen är släkten Clouberg utslocknad på omberättas. Jag antecknar blott att Nu övergår jag till några person- den manliga sidan. Walter Hoving år 1895 blev ensamä- porträtt. De representerar tre genera- CGC etablerade sig aldrig som gare till bokhandeln och sonen Victor tioner och tre typer av bokhandlare: apotekare men tycks ha haft das nötige kommit med i bilden för att smånin- En mångsidig affärsman som även Kleingeld, ty han ägde ett antal fas- gom överta ledningen och utvecklin- hade en bokhandel. En passionerad tigheter i staden och dessutom en stor gen av företaget. bokhandlare som även utmärkte sig på villa i Rättijärvi vid Saima kanal. Stig Men tillbaka till pappa Walter. andra områden. Samt en fackman med Jaatinen berättar i Elyseum Vibor- Hans maka hette Bertha, f. Boldt yrket som familjetradition och därtill gense att ”den Clouberg-Söderhielm- (1845–1885). Utöver sin fullödiga speciellt utbildad för branschen. ska villan” hade 39 rum och sedermera arbetsinsats, utan en enda sjukdag, såldes till Rysslands utrikesminister som chef för en bokhandel med stort Nikolaj von Giers. CGC ägde även en uppland från Borgå till Petersburg så Cloubergarna tändsticksfabrik nära Rättijärvi sluss. hade han kapacitet att åta sig andra, Carl Gabriel Clouberg hann med stora uppdrag. Av dem må nämnas Cloubergarna, som skulle bli märkes- att vara vd, vilket i början kallades det 40-åriga vd-skapet för den 1845 personer i Wiborg, var ursprungligen ”kassör”, för den 1845 grundade Spar- grundade Sparbanken i Wiborg, som björneborgare. Släkten, som i början banken från 1853 till sin död 1878. i början sköttes i ett rum anslutet till skrev sig Kloberg, har spårats till bör- Under nödåren var han ordförande för bokhandeln. jan av 1700-talet, då en korpral Jonas fattigunderstödskommittén. I historie- En mycket vägande samhällelig K., gift med Maria Bonerus, växer böckerna berättas det också att han på insats gjorde han som kommunal- fram på släktträdet med 7 barn. Efter egen bekostnad lät gräva fram Free- man. Han blev medlem i stadens för- fyra generationer av handelsmän, segatan mitt emellan sina två tomter sta fullmäktige och var det i 34 år. sjöfolk m.m. med namnet Clouberg vid Katrinegatan. Han fungerade som dess ordförande nner vi den tidigare nämnde Carl CGC var konstintresserad och kom 1896–1903. Vidare representerade Gabriel (1812–1878), händelsevis att bli Konstföreningens förtrogne i han Wiborg i lantdagens borgarstånd. Söndagen den 7 januari 2007 Wiborgs Nyheter – 15 Wiborg
Han satt i Nordiska Aktiebankens för- central för skandinavisk litteratur. Ini- valtningsråd. Honom tillkommer äran tiativrik som han var ledde han rman att ha räddat Runda Tornet från rivn- med framgång till 1918 då han ck lov ing – han kampanjerade nästan ensam att återvända till hemlandet. Han var framgångsrikt mot dem som ansåg också känd för att ställa upp för utsatta Tornet förfula det stora bankbygget landsmän, hovrättsfångarna i Kresty därinvid. Walter Hovings sonsonsson och hustruns blottställda släktingar i Göran donerade för något år sedan en revolutionens turbulens. porträttbyst av Walter åt Tyrgilsmuséet, Återbördad till fosterlandet skulle som placerat den på wiborgsavdelnin- han även där bli en framstående librai- gen vid museet i Villmanstrand. Ytter- rier genom att köpa Finska Bokhandeln ligare en länk till nutiden: Walter Hov- i Wiborg, mest känd som Suomalainen ings dottersdottersson Hans Andersin Kirjakauppa, som han utvecklade till är chefredaktör för WN. Östra Finlands ledande bokföretag Victor Hoving lägger i sin bok i ka- och ett av de största i landet. Lokal- pitlet om bokhandeln med sympatisk iteterna var rymliga och rman sköttes öppenhet korten på bordet när det gäller modernt, t.ex. var man en av de första den nedförsbacke i verksamheten som som hade neonreklamskyltar, stora började under hans tid. Han berät- julfönsterutställningar etc. Själv minns tar om fel i organisationen, om slapp jag hur Edgren introducerade den pop- kreditgivning, bristande inventering ulära trissan JOJO genom att ha en och därför stillastående kapital och levande pojke, Yrjö Andrejev, i skå- framför allt om ”sitt livs dumhet” när defönstret med akrobatiska konster. han genomdrev sin vision med ett nytt Han sommarvistades hos Edgrens och praktfullt hus, Domus, i Katrineback- lärde mig ett par hundra ord ryska. en, uppfört 1904. Han ansåg sig ha Edgren startade även ett förlag som gjort en fatal felbedömning ifråga om utgav nsk skönlitteratur, ordböcker, lokaliseringen, ty staden växte österut kalendrar och språkkurser. Han var och därmed kundunderlaget. Domus positiv och energisk och omtyckt av skadades svårt i krigen, ytterväggarna sin omgivning. Han ägde en tid Paul stod kvar och i denna dag gapar ruin- Studes tobaksaffärer i Wiborg och var erna som ett praktexempel på vansköt- styrelsemedlem i det 1929 grundade sel under sex årtionden. cellulosabolaget Waldhof i Kexholm. När Victor Hoving, som hade mån- 1932 utnämndes han till polsk konsul i ga andra järn i elden, gav upp 1911 Wiborgs, S:t Michels och Kuopio län. blev det kollegan Hjalmar Gröhns Han var en varm patriot som arbeta- otacksamma uppgift att försöka rädda de för självständigheten och under- bolaget, vilket trots egna uppoffringar stödde med bokgåvor stadens många inte lyckades. sjukhus. Victor var ju, förutom affärsman Efter krigen, som spolierade hans och pappersindustrins agent i Stock- livsverk, var han 1940–1948 vd och holm och Paris, författare både av wi- styrelseordförande för kemiska fab- borgsmemoarer och av 8 stora rma- riken Escalin Ab. Han avled somma- historiker bland dem Lojo, Kymmene ren 1951. och Enso-Gutzeit, och en uppskattad En liten personlig fotnot vill jag kulturpersonlighet. Jag minns honom gärna lägga in här. Den enda åsnebryg- som ungängesvän med min morbror ga till artikeltemat jag kan åberopa är och speciellt en replik när vi på 60- mitt dåtida intresse för indianböcker talet träffades på Fazers kafé: ”Tack, (favorit: Miamiernas konung). Jag käre vän, visst mår jag bra när man hade nöjet att som skolpojke under betänker att min yngste son nästa somrarna vara rågranne till Robert vecka blir pensionerad!” Edgren, som hade en pampig villa Hjalmar Gröhn var född i Kerimäki vid Rauhalahti. Den hette Toivoranta. 1876, gick i skola i Wiborg och skaf- Edgrens maka hette Anna Wittkovsky, fade sig utbildning i affärsekonomi av polsk börd. Det edgrenska hushållet och redovisning. Han jobbade hos Wi- i villan var ett slags ménage à quatre, borgs Tobaksfabrik till 1906 och till ty den snälle Robert hyste inte blott sin 1912 som bokförare och korrespond- egen familj utan även sin gamla svär- ent hos agenturrman Victor Hoving, mor och svägerskan, tysklärarinnan och som direktör och innehavare av Elsa W. Sonen Harri var mina bröders bolagets aktiestock 1916–1926. Då lyceikamrat och studerade i Tyskland blev han avdelningschef vid Elektri- för sin kommande rektorsbana. Hans Robert Edgren bland sina böcker citets- och Gasverket till krigsutbrottet fru, som jag tackar för material till och vid sidan om skötte han agenturer denna kria, heter Karin och sonen Si- sirlig dam, som alltid satt och virkade för ett par försäkringsbolag. Hans dot- mon lever i Stockholm. Systern hette spetsar, svartklädd och med en svart terson Göran Lagerman är ordförande även Karin, var vår lekkamrat men spetshätta på det glesnande, silvervita för Handelsgillet i Wiborg. dog ung i tuberkulos. Hushållets mest hjässan. Nu borde hon ju ha läxat upp respektingivande medlem var hunden oss eller åtminstone ha fått en hjär- Ami, som förekom i mina mardröm- tattack, men den leende damen sade Robert Edgren mar ännu tiotals år efteråt. med så avväpnande mild stämma blott Vi på andra sidan om staketet var ”sehr hübsche Kostymen!”, att vi lät År 1879, ett år efter att Carl Gabriel tre, ibland fem jämnåriga kusiner henne gå utan krav på den sedvanliga Clouberg avlidit, och då Walter Hov- som ofta lekte indianstam och vi var lösensumman, en stor påse ”Fazers ing var 36 år gammal, föddes Robert väl utrustade med plymer, tofsprydda Blandade” … Edgren i Åbo. Han presenteras nu som dräkter, tomahawker (jag hade arm- Denna gemytliga episod må av- den tredje bemärkte bokhandlaren i borst) och tält. En gång stormade vi sluta min artikel, där den dominerande Wiborg, och man lägger märke till Toivoranta och tog gamla madame W. känslan hos skrivaren nog varit en att alla tre kommit västerifrån till vår tillfånga och band henne vid en tall, stor respekt för de visa kulturperson- stad: från Björneborg, Sverige och nu kring vilken hotfull krigsdans tråd- ligheter som jag haft äran kort pre- Åbo. des. Den gamla frun var en fragil, sentera för Wiborgs Nyheters läsare. Edgren tillhörde en bokhand- larfamilj, hans far August Wilhelm Edgren hade i tre decennier sedan 1859 idkat bokhandelsrörelse, liksom hans bror Herman från 1893 till 1926. Robert tog genast efter skoltiden steget in i branschen och praktiserade bl.a. i Akademiska, Edlundska och Hagelstamska bokhandlarna innan han begav sig till Berlin. Där bedrev han studier i handel och ekonomi, di- mitterades med utmärkelse från Han- delsschule des Westerns för att sedan praktisera vid olika boklådor i Berlin och Leipzig. I Leipzig absolverade han bokhan- delsskolan och praktiserade vid det stora bok- och förlagsföretaget Koeh- ler & Volkmar. Efter ytterligare fack- studier i Skandinavien och de baltiska länderna var Robert Edgren väl rustad att 1907 överta Finska Bokhandeln i S:t Petersburg, Rysslands enda bok- De edgrenska damerna och hunden Ami på villatrappan. 16 – Wiborgs Nyheter Söndagen den 7 januari 2007 Vad hände sedan?
sor vid Wiborgs hovrätt. Student från född 1937 i Quebec. Dotter: Catherine Inger Catharina Margaretha Gott- Marianne von Wright och Hans Andersin Nya Svenska Samskolan i Helsingfors Clement, född 1959, kommunika- leben, född 13.10.1929, dotter till 1947. – Gift 1950 med generallöjtnan- tionschef för staden Vancouver. Torsten Gottleben och Clara Larsson. Alla vi som gick i Wiborgs sven- frånskild 1982 och gift 2:o med Erik ten Wilhelm Stewen, född i Filppula Fadern var anställd som forstmästare ska folkskola just före krigsutbrottet van Mansfelt, f. 1944. 15.9.1927. Barn: Mikael Stewen, f. Mårten Ekström, född i Wiborg hos Hackman & Co. Student från är nykna på vad som hände med 1954, gift med Mi Jong Park, Anna 10.7.1929, son till Gunnar Ekström Ekenäs Samlyceum 1948. Tandläkare skolkamraterna. Efter ett veritabelt de- Hans Andersin, född i Säkkijärvi Stewen, född 1958, gift med medicine och Adrienne Gadd. Fadern var direk- 1954. Privat praktik. – Gift 1958 med tektivarbete har vi lyckats få uppgifter 9.8.1930, son till diplomingenjören och kir. dr Dan Nordström och Maria tör i rman Hackman & Co i Wiborg. diplomingenjören Henry Lerche, f. på de esta. Vi vore tacksamma om de Leo Andersin och Astrid Hedman. Fa- Stewen, född 1969, gift med Tommy Student från Tölö Svenska Samskola 5.6.1932. Barn: Knut-Olof Leo Ler- läsare som känner till något om dem dern brukade Niemenlautta gård i Säk- Lilja. 1947. Anställd hos olika reklamby- che, f. 22.5.1960, l.mag., gift med l. som vi inte lyckats få tag på skulle an- kijärvi 1928–1944. Student från Nya råer. Egen affär för sportartiklar sedan dr. Christel Gripenberg och Lars-Hen- mäla sig till någondera av författarna. Svenska Samskolan 1948. Diplomin- Dorrit Maria von Bruun, född i 1969 till 1995 med specialisering på rik Lerche, född 5.3.1964, diplom- Också rättelser till de nu publicerade genjör från Tekniska högskolan 1954. Wiborg 17.5.1929, död i Tusby den pilbågar för jaktsport. Äger och bru- ingenjör, sambo med med.lic. Ulrika uppgifterna är välkomna. Teknologie doktor 1969. Anställd vid 15.1.1978, dotter till Curt Ole Bruun kar Eerola gård i Svenskby, Strömfors. Pursiainen. bl.a. IBM och Valmet Ab. Professor och Svea Soa Thorén. Fadern var chef – Gift 1959 med Barbara Degerman. vid Tekniska högskolan. – Gift 1955 för Volvo-Auto i Wiborg. Skolgång Barn: Susanne Ekström, född 1961, Per (Peppe) Grundt, född i Oslo med agrologen Ann-Mari Brommels, bl.a. i Kangasala och i Helsingfors. gift med Dan Hohenthal och Robin 14.9.1927, son till Arne Grundt och Minibiograer född i Bryssel 19.11.1930. Barn: Sjuk- Sjukskötare i Svenska sjuksköterske- Ekström, född 1962, ekon.mag., gift Gudrun Sommerfelt. Fadern var norsk sköterskan Elisabet Marie Andersin f. och hälsosysterskolan i Helsingfors. med Anja Portimojärvi. konsul i Wiborg och innehade Viborg Ernst Aasholm, född i Bergen 20.5.1956, gift med Aimo Latvanen, f. Hälsosyster. Hjälpte sin make på kom- Timber Co. Peppe blev student i Oslo 25.9.1925, död i Helsingfors 13.2.2001, 1956 och diplomingenjören Erik Kris- munalläkarmottagningen åren 1956– Tor-Erik (Tuttu) Falenius, född 1946 och utbildade sig vid Handelsly- son till Jens Aasholm och Eira Wetter- tian Andersin, f. 15.12.1960, gift med 1971. Anställd vid Tusby hälsocentral 6.5.1927 i Helsingfors, son till ing. ceet. Kontorschef i en bilrma. Ägnar qvist. Fadern var mejerichef i Wiborg. Nina Maria Maksimow, f. 1960. 1971 som hälsosyster. – Gift med Erik Falenius och Glory Lindroth. sig numera åt att sköta sin lantgård. Mellanskolebetyg från Brändö sven- läkaren Gert Möller, född i Parchim, Efter yttning 1932 till Viborg grun- – Gift med Françoise Barrault, född ska samskola. Brandmästare i Hels- Carl Gustaf (Kusti) Björkenheim, Tyskland 18.3.1925. De hade barnen: dade familjen företaget Viipurin Valo i Kambodja 25.2.1933. Barn: Astrid ingfors. – Gift 19.2.1951 med Laura född i Helsingfors 22.7.1928, död advokaten Leif Christian Möller, född ja Voima Oy. Efter evakueringen 1939 Grundt, f. 12.2.1956, gift med Gunnar Maria Skön, född 3.4.1920, död i juli 20.6.1992, son till medicinelicentiaten 1.4.1954 i Helsingfors, gift 1:o 1978 fortsatte Tuttu skolgången i Borgå Östby, Yvonne Grundt, f. 25.9.1959, 2002. Barn: forskningssekreteraren Gustav Adolf Björkenheim och Maire med Pirkko-Maija Savolainen född Lyceum. Han gick in som frivillig till gift med Sigurd Johns, Elisabeth Monica Aasholm, född 3.5.1953, gift Meri Pöyhiä. Fadern var avdelningslä- 1.2.1954, 2:o 1990 med Carita Ma- luftvärnet på Patterimäki i Viborg och Grundt, f. 17.9.1962 och Ellen Grundt, med José Fernandez, Jens Aasholm, kare vid militärsjukhuset i Wiborg och rianne Nummelin, född Gustafsson i yttades senare till luftvärnet i Hel- f. 12.3.1965. född 3.3.1956, gift med Seija, Maria länsfängelset i Wiborg. Student 1947, Åbo 13.9.1958; ekonom Monica Bir- singforstrakten. Efter avslutad skol- Aasholm, född 29.8.1958, gift med diplomekonom från Svenska handels- gitta Möller, född 24.5.1957 i Tusby, gång tjänade han hos MobilOil, och Ann-Marie Harms, född 22.8.1929, Eero Mantere, Rolf Aasholm, född högskolan 1952. Anställd vid Lars gift 1985 med Roman Tannenberg, sedan 1959 som avdelningschef på dotter till Arthur Harms och hustrun 5.12.1961, gift med Raija Aaltonen. Krogius Ab 1947–1953, Björkenheim född i Tjeckoslovakien 5.11.1945, bo- Husqvarnas nska dotterbolag i Tam- Gertrud. Fadern var skeppsmäklare i & Mogensen Imports, Los Angeles satta i Göteborg. merfors. Vice verkställande direktör Wiborg. Skolgång i Björneborg, Hel- Ferdinand Alfthan, född i Wiborg 1954–1955, Pan American Airways och verkställande direktör för bola- singfors och Grankulla till 1945. Ut- 13.3.1930, son till l.mag. Ferdinand i Los Angeles 1956–1957, Scan Inc. Ulf Lars von Bruun-Riegels, född i get 1970 och 1971. Gick därifrån i bildade sig till lärare i huslig ekonomi Alfthan och Anne-Marie von Koskull. 1957–1961 och verkställande direk- Wiborg 28.9.1927, son till Curt Ole pension 1989 och yttade 1995 till vid Högvalla seminarium. Anställd Fadern var chef för familjeföretaget tör för Ab Polar-Express 1961–1992. Bruun och Svea Soa Thorén. Fadern Borgå. – Gift i Helsingfors med Nina hos Rettigs i Åbo. – Gift med agro- F:ma Ferd. Alfthan (kafferosteri och – Gift 1:o 1953 med lmskådespeler- var chef för Volvo-Auto i Wiborg. Han Bergström,. född 15.5.1928, fung- nomen, lantbruksrådet Bengt Silén. partihandel). Student från Läroverket skan Taina Elisabeth Elg, f. 9.3.1930. utbildade sig till sjökapten i Kotka na- erade 26 år som modersmålslärare Barn: Hedvig Silén, f. 26.8.1957, gift för gossar och ickor i Helsingfors Frånskild 1960. Gift 2:o 1960 med vigationsskola 1955. Hamnkapten i i Svenska Samskolan i Tammerfors med Jan-Rurik Jorpes, Urban Silén, f, 1948. Dipl.ekon. 1952, ygkapten. Yolande Elisabeth Feunteun, född Brahestad för järnbruket Rautaruukki fram till 31.12.89. Barnen: Tove Fa- 1.3.1959, sambo med Monica Frosten, Anställd vid Finnair 1954–1983. – Gift 19.11.1935. Barn: Raoul Melvin Björ- 1964 -81. Trakchef för Rautaruukki lenius, f. 7.8.1949, psykolog o träd- och Lotta Silén, f. 19.2.1964, gift med 1957 med Anne-Marie Procope, född kenheim, f. 12.2.1956, musiker, gift 1981-87 (Uleåborg), VD för Jit-Trans gårdsmästare, ogift, Rabbe Falenius, Heinz Grossklaus, Tyskland. 1932, död 2006. Barn Henrik Alfthan, med konstnären Päivi Tuulikki Määt- 1987-1989 (Helsingfors). VD för Aug. f. 30.3.1951, ingenjör, tjänstgör vid f. 1960, dipl.ekon., gift med Martina tä, f. 20.1.1955 och Corinne Isabelle Lindberg Ltd 1989-91 (Brahestad). Elverket i Sundsvall, gift med Bir- Zaida Anita Jaatinen, född i Wiborg Karlsson och Annika Alfthan, f. 1966, Björkenheim, f. 19.5.1962. Ekonomie Pensionerad 1992. Han fortsatte gitta Georgsdotter. Jutta Falenius , f. 9.5.1930, dotter till Axel Jaatinen och gift med Björn Sarlin. magister. Affärskonsult. Training con- som styrelseordförande i Oy Hans 6.1.1953, merkonom, sjukpensionär, Anna Evelina Sjögren. Fadern var sultant vid SAP Finland Ab. Langh Ab. Död i Uleåborg 11.1.2006. bor i Mariehamn, gift med Timo Rauta- verkställande direktör och delägare i Marianne Alfthan, född i Wiborg – Gift med Anja Margareta Helkiö, tammi, depåchef samt Tina Falenius, företaget Ab G. Taht Oy i Wiborg se- 12.5.1927, dotter till l.mag. Ferdinand Björn Borg, född i Wiborg 5.9.1929, född 3.11.1927. Död i Brahestad f.1.4.1958, merkonom, barnträdgårds- dan 1912. Skolgång i Kristinestad och Alfthan och Anne-Marie von Koskull. död i Sverige 7.3.1996. Student från 14.10.2001. De hade barnen: Sjökap- lärarinna i Borgå, gift med Tom Sten- Åbo. – Gift i Paris med Fred Graham. Fadern var chef för familjeföretaget Klassiska lyceum i Åbo 1947. Dip- ten Lars Niklas von Bruun-Riegels berg, elmontör. F:ma Ferd. Alfthan (kafferosteri och lomekonom från Handelshögskolan född 1951, gift med grundsköterskan Alexej Kamenski, född i Wiborg partihandel). Student från Läroverket vid Åbo Akademi 1952. Anställd vid Pii Marianne Luoto, född 1951, bo- Margherita Clara Thérèse (Rita) 14.3.1929, död 9.6.1997. Son till rytt- för gossar och ickor i Helsingfors Paulins rederi. Flyttade till Sverige. – satta i Helsingfors, maskinmästare Frankenhaeuser, född i Viborg mästaren Dimitri Kamenski och Tat- 1946. Fil.mag., bibliotekarie. Anställd Gift med Teresa Borg, frånskild 1986. Kim von Bruun-Riegels född 1952, 28.4.1930, död 25.12.1995, dotter jana Forostowski. Skolgång i Svenska vid Textlingvistiska forskningsgrup- Inga barn. gift med l.mag. Seija Kaarina Kan- till grakern Robert Frankenhaeuser Reallyceum 1940–1942. Flyttade till pen (Finlands Akademi) 1974–1977 niainen, född 1954, bosatta i Pyhä- (1896–1968) och Helena Knjasew Sverige.– Gift med Ekaterina Triklon- och Åbo Akademi 1977–1992. Fö- Vera Borodavkin, född i Wiborg joki, trädgårdsföreståndarinnan Maria (1899–1985). Student 1948, socio- sky. Frånskild. Barn: Tanja Kamenski, reståndare för Kursboksbiblioteket 15.8.1930. Dotter till Alexander Bo- Christine von Bruun-Riegels, f. 1955, nom. Socialkurator vid Invalidstiftel- gift med Stefan Åkerberg, Malmö 1982–1992. – Gift 1950 med profes- rodavkin och Nadeshda Avenirov. gift med spec.montör Jorma Alamat- sen, Socialdirektör i Grankulla stad. och Anna Kamenski, gift med Björn sor Johan Magnus von Wright; från- Fadern var rysk ofcer född i Wi- tila, född 1950, bosatta i Brahestad. Ogift. Eriksson, Täby. skild 1974. Barn: Kitty von Wright, f. borg. Kom tillbaka till Wiborg från 1953, l.mag., musiklärare; Jockum Ryssland 1922. Student från Privata Birgitta Charpentier, född i Hel- Rita Viola Salome Funck, född Marcelle Marie-Louise Karramo, von Wright, f. 1955, l.dr. gymnasie- Svenska Flickskolan 1950. Handels- singfors 3.3.1929, dotter till medicine 23.4.1924 i Kimito, dotter till Sigrid född i Wiborg 1927, dotter till Shura lärare, gift med Birgitta Snickars, f. högskolan 1954. Eget företag Hongell och kirurgie doktorn Gustaf Toussaint Salome Funck född Kastin som gift sig Karramo (von Kartaschoff) och hans 1951 och Moira von Wright, f. 1957, Consulting. – Gift med sjökaptenen Charpentier och Tove Laurent. Fadern 1931 med fältväbeln Yrjö Armas Lek- hustru, född Gusander. – Gift med Si- l.dr., universitetslektor, Örebro gift Hans-Göran Hongell. De har barnen: var läkare vid Wiborgs diakonissan- man. Rita dog 1.7.1993 i Helsingfors. nisalo. Två barn. Frånskild på 1950- 1:o med Jouko Mykkänen, f. 1957, ögonläkaren Vera Hongell, f. 1959, stalts ögonsjukhus och vid militärsjuk- – Gift med Toivo Räikkönen, skilda på talet och yttat till Sverige. cellisten Andrej Hongell, f. 1960, gift huset i Wiborg 1929–1939. Student 1950-talet. Hon ck barnen Ismo Ilari med pianist från Kazakstan, Katerina från Åbo svenska samskola 1947. An- Räikkönen, född 28.11.1946, gift med Leo Georg Lindblom, född i Wiborg Hongell, f. 1963, bosatt i Madrid, gift ställd vid Helsingfors stadsbibliotek Airi Annikki Ojantausta, bosatt i Sve- 10.2.1929, son till prokuristen Harald med chilenare, Marina Hongell, f. 1952 till pensioneringen. – Gift med rige, Timo Räikkönen, född 6.12.1947, Lindblom och Anna Kull. Fadern var 1965, gift med Jan Hasselblatt och ingenjören Kaj Yngve Lagerblad, f. gift med Vuokko Hannele Murto samt kontorschef hos Uuraan Puunvienti Nina Hongell, född 1966, gift med 21.6.1922, död 1996. Frånskild 1962. Anne Kristine Funck, född 6.2.1960, 1920–1940. Eget företag. Död i no- Robert Renlund. Barn: Ingrid Marianne Lagerblad, gift med Pekka Meriläinen. vember 1993. – Gift 1:o med Elisabet f. 13.11.1957, gift med Bocar Ly, f. Hans Gerlin, född i Uleåborg 8.8.1924, Wickström och 2:o med Liisa Hä- Karl Brackmann, född i Wiborg 21.5.1956 från Senegal. son till Evald Gerlin och Margareta meen-Anttila. Barn: Mikaela Lind- 11.9.1927, son till Carl-Heinrich Krook. Fadern var anställd vid bolaget blom, f. 1956 och från andra giftet Brackmann och Kerttu Anttonen. Fa- Johan Christian Theodor Clément, Waldhofs huvudkontor i Wiborg. Efter Ralf Lindblom, f. 1958. dern hade inyttat till Wiborg från född i Wiborg 24.12.1929, son till några år i Svenska lyceum hamnade Tyskland på 1920-talet och var an- generalkonsul Henrik E.G. Clément Hans Gerlin i kriget och gick därefter Tor Harald Christian Lindblom, ställd vid ett tyskt företag. Familjen och Märtha-Stina Blomberg. Fadern några år i Brändö Svenska Samskola. född i Wiborg 17.7.1930, son till pro- bodde i Tienhaara. Skolgång i Svens- var grundare och direktör för olika Blev anställd 1947 vid Föreningsban- kuristen Harald Lindblom och Anna ka Normallyceum i Helsingfors 1940. exportbolag i Wiborg. Skolgång i kens huvudkontor som kamrer. Pensio- Kull. Fadern var kontorschef hos Uu- Flyttade med familjen till Sverige, Svenska Normallyceum. Arbetade nerad 1987. Gift med Brita Anders- raan Puunvienti 1920–1940. Student utbildade sig till styrman, arbetade på inom affärssektorn i Helsingfors och son, född i Helsingfors 12.2.1926. Fil. från Svenska Normallyceum 1949. Fi- sjön och bosatte sig i St. Kilda i Aus- England. Flyttade 1957 till USA och mag, sjukhuskemist. Bosatta i S:t Mi- losoe kandidat från Helsingfors Uni- tralien. Barnlös. senare samma år till Toronto, Kanada. chel. Döttrar: Lisbet Gerlin-Piira, född versitet 1955. Föreståndare förTolkis Flyttade 1963 till British Columbia 27.5.1948, med.lic., specialläkare gift arbetarinstitut 1956–1960, rektor för Marie-Louise Brackmann, född i där han skolade om sig, bl.a. vid Laval med överste Reijo Piira; Brita Kristina Svenska folkakademin 1961–1968, Wiborg 1929. Dotter till Carl-Hein- University i Quebec, och ägnade sig åt Gerlin, född 24.12.1949. rektor för Nya Svenska Läroverket rich Brackmann och Kerttu Anttonen. socialvård och hälsovård som anställd och Lärkan i Helsingfors 1968–1992. Fadern hade inyttat till Wiborg från vid kanadensiska staten som Senior Nils Gunnar Glan, född ca 1925, död – Gift 1954 med Ulla-Brita Lindberg, Tyskland på 1920-talet och var an- Consultant. Fick för sina insatser till på hösten 2005. Modern var anställd född 11.10.1931. Barn: lektor, FM ställd vid ett tyskt företag. De bodde förmån för indianstammarna i British vid Svenska Lyceum i Wiborg. Flyt- Gabriella Lindblom f. 25.10.1958 och i Tienhaara. Sekreterare på Skandina- Columbia hedersnamnet ‘Chu-Chut- tade till Sverige på 1960-talet. Var tre IT-chefen vid Social- och Kommunal- viska Enskilda Banken. Gift och skild. Multh-Nee’ (The One who Calms the gånger gift. Den första hustrun var högskolan FM Christian Lindblom Bosatt i Göteborg. Barn i Frankrike. Sea). – Gift 1:o i Helsingfors 1952 Sirkka Mirjam Halinen, död ca 2000. 17.7.1962. med Merion Brough, född i England Barn i första äktenskapet Kari Juhani Eva Margareta Brunou, född 1932. Frånskild 1964. Dotter: Christi- Glan, född i april 1945, gift tre gånger. Åke Torgöt Lindblom, född i Wiborg 27.9.1929, dotter till justitierådet Kurt na Clement, född 1958, verkställande Bosatt i Vanda. Barn i andra äktenska- 20.11.1926, son till prokuristen Harald Harald Brunou och Gunvor Ellen Ag- direktör i Toronto. Gift 2:o i Vancou- pet Nils Erik Glan, bosatt i Norsborg, Lindblom och Anna Kull. Fadern var neta Selin. Fadern var hovrättsasses- ver, BC 1964 med Jacqueline Quellet, Sverige. kontorschef hos Uuraan Puunvienti Söndagen den 7 januari 2007 Wiborgs Nyheter – 17
Svenska folkskolans elever våren 1938 (radvis nedifrån och från vänster räknat): 1. Carl Gustaf Björkenheim, Nikolai Ziganow, Åke Lindblom, Tor Falenius, Ulf Bruun, Lars Adolf Prytz, Nils Glan, Alexej Kamenski, Björn Borg, Paul Salonius; 2. Maj-Lis Rehell, Anita Jaatinen, Carita Lund, Marita Prytz, Hans Andersin, Ferdinand Alfthan, Tor Lindblom, Elsbeth Richardt, Vera Borodavkin, Pia Salonius, Måns Ekström, Dorrit Bruun; 3. Maj-Lis Rehnström, Marita Borg, Ann-Marie Harms, Birgitta Charpentier, Eva Brunou, Ulrica Rosenbröijer, Inger Gottleben, Marie-Louise Brackmann, LaVonne Wickström, Karin Timgren, Ernst Aasholm, Rita Frankenhaeuser, Helge Hänninen; 4. Britt-Alice Richardt, Ulla Ramström, Marie-Louise Karramo, Brita Lund, Marianne Alfthan, Margita Lund, Gunvor Sandholm, Rita Funck, Karl Brackmann, Leo Lindblom, Rashid Samaletdin, Johan Clément, Hans Gerlin, Per Grundt.
1920–1940. Svenska lyceet i Wiborg. Lars-Adolf Prytz, född i Helsing- Maj Irmeli Rehell Østad, psykiater, Paul Georg Salonius, född i Wiborg ickskolan. Utbildade sig till farma- Flyttade efter kriget till Sverige där fors 21.1.1932, död i Helsingfors födda 1962. 25.3.1926, död i Åbo 24.2.1944 i ett ceut. – Gift 30.5.1955 med kantorn, han var industrirepresentant. Död 19.11.1991, son till Lars Gustaf Prytz olycksfall på arbetsplatsen. Han var musikpedagogen Leo Hillebrandt, f. i våren 1978. – Gift med Sirkka-Liisa och Hjördis Anna Christina Backman. Birgit-Alice Richardt, född i Wiborg son till Einar Rangvald Salonius och Heinjoki 4.11.1928. De hade två dött- Paukku från Suojärvi. Bosatt i Halm- Fadern var chef för Ab Machinerys - 14.7.1928, död i Ekenäs 9.10.2004, Edla Katarina Österlund. Fadern var rar, l. mag. Lena Cecilia Hillebrandt, stad. Barn: Mikael Lindblom, f. 1955, lial i Wiborg 1933–1938. Student från dotter till affärsmannen Eugen Fred- typograf vid Karjalas tryckeri i Wi- f. i Humppila 1957, språklärarinna vid Andreas Lindblom, f. 1957 och Elisa- Nya Svenska Läroverket 1952. Dip- rik Richardt och Johanna (Hanna) borg. Tekniska högskolan och samt musik- bet Lindblom, f. 1963. lomingenjör från Tekniska högskolan Christina Simon. Skolgång i Svenska magistern Eva Cecilia Hillebrandt, f. 1961. Anställd vid Åbo Tvål Ab 1961– ickskolan i Helsingfors. Anställd vid Pia Margit Eleonora Salonius, född i Humppila 1958, öjtist vid stadsor- Brita Maj Lund, född i Wiborg 1964, Oy Mercantile Ab 1964–1967, Akademiska Bokhandeln. – Gift 1957 i Wiborg 5.2.1929. Död i Stockholm kestern i Vasa. 1.5.1927, död i Helsingfors 7.7.2004. Oy Finnacryl Ab 1967–1969 samt vid med sjökapten Karl-Johan Bender, 1969. Dotter till Einar Rangvald Salo- Dotter till Heikki Lund och Toini Fa- Oy Wärtsilä Ab Ekenäs Porslin H:fors f. 5.11.1926. Barn: Ann-Christine nius och Edla Katarina Österlund. Fa- LaVonne Odette Bourgeois-Wick- gerström. Student från Svenska Flick- avdelningen 1969–, och Arabia pla- Bender, f. 16.4.1953, barnsjuksköter- dern var typograf vid Karjalas tryckeri ström, född i Helsingfors 21.11.1929, skolan i Helsingfors 1946. Anställd stavdelningen. – Gift 1:o 1962 med ska, gift med ekonom Matti Rovamaa, i Wiborg. Gått teaterskola i Stockholm, dotter till Roy John Elias Wickström hos A.H. Wang. – Gift med James Ritva Annikki Karisto, f. 1933 och f. 1.4.1953; Jan-Eric Eugen Bender, f. arbetat som skådespelare med turnéer och pianisten, sångerskan Hèléne Henriksson, f. 14.5.1921, frånskild. 2:o 1972 med kontorstjänstemannen 11.4.1955, privatföretagare, gift i Fi- bl.a. till Italien. Fungerat som guide Yvonne Bourgeois. Fadern var direk- Barn: Heidi Susanne Henriksson, f. Irma Alisa Lindqvist, f. 19.12.1941. lippinerna 1994 med Juvy Pjoquit, f. i Italien och på Kanarieöarna. – Gift tör för Wickström Junior Motorfabrik. 21.3.1952, diplomkorrespondent, gift Barn: Helena Kristina Birgitta Prytz, 21.1.1964 och Björn-Hemming Johan med arkitekt-ingenjör Lennart Nilsson Student från Läroverket för gossar med 1:o merkonomen Markku Syrjä- f. 22.9.1962. Gift med psykologen Pe- Bender, f. 2.7.1960, merkonom, ma- i Halmstad. och ickor i Helsingfors 1947. Odont. nen samt 2:o Lotte Helen Henriksson. ter Alexander Kanerva , f. 1963. skinmästare, gift med Susanne Isaks- lic. Studier vid Sibeliusakademien son, f. 26.4.1964. Räshid Samaletdin, född i Björne- och New York University 1952. Pri- Carita Synnöve Lund, född i Wi- Marita Kristina Prytz, född i Hel- borg 16.10.1928, död i Helsingfors vatpraktik i Åbo 1954–1998. Innehar borg 3.12.1930, död i Helsingfors singfors 25.4.1930, dotter till Lars Elsbeth Erna Richardt, född i Wi- 4.12.1967. Son till handlanden i Wi- konsertdirektion med maken.– Gift 31.1.2000, dotter till direktören Otto Gustaf Prytz och Hjördis Anna Chris- borg 1.9.1930, dotter till affärsmannen borg Abdurrahman Samaletdin och med Gottfrid Gustav Gräsbeck, l. Fredrik Lund och Gunborg Lybeck. tina Backman. Fadern var chef för Ab Eugen Fredrik Richardt och Johanna hans hustru Zeyneb Samaletdin. De mag., tonsättare, dirigent. Barn: Maria Fadern var chef för ett trävarubolag i Machinerys lial i Wiborg 1933–1938. (Hanna) Christina Simon. Avgick från tillhörde tatarsamhället i Wiborg. Stu- Gräsbeck, f. 24.5.1954, död; Manfred Wiborg. Student 1948 från Läroverket Tolk vid Eskilstuna Lasarett. – Gift 1: praktiska linjen vid Privata Svenska dent från Björneborgs Svenska Sam- Gustav Uno Gräsbeck, f. 16.7.1955, för gossar och ickor. Gymnatiklära- o 1951 med Bror Gunnar Lindqvist. Flickskolan 1949. Studerade vid skola 1950. Verkställande direktör för gift med Maija Lehtonen; Folke Johan rinna. Apollogatans Flickskola och Frånskild 1967. Gift 2:o 1978 med Stockport College i England. An- Novoplast Oy. Ogift. Gottfrid Gräsbeck, f. 6.10.1956, gift utbildad till lärare i Waldorf pedago- lantmästaren Kjell Johan Lennart ställd vid Krogius, Finlands Svenska med Suvi Lehtonen; Dagny Helena gik i Sverige i Järna, klasslärare vid Bernström, Strängnäs, Sverige Köpmannaförbund och Medica samt Gunvor Sandholm, född i Wiborg Yvonne Gräsbeck, f. 10.2.1960, gift Rudolf Steinerskolan i Helsingfors. 1973–1993 vid speditionsrman H. 7.10.1927, dotter till Viktor Sand- med Said Mountassir; Eva Maria De- – Gift 1953 med vicehäradshövdingen Ulla Elisabeth Ramström, född i Wi- Elmgren (senare Finntransport). – Gift holm och hans hustru Annie. Fadern siréa Gräsbeck, f. tvilling 26.11.1966, Henrik Ragnar Konstantin Ahlman, f. borg, dotter till diplomingenjören Karl med reklamchefen Kalevi Mustonen, dog tidigt och modern drev företaget gift med Murir Bakieh; Solveig La- i Helsingfors 4.5.1928. Barn: psykolo- Ragnar Ramström och Ester Elisabet f. 28.3.1927, frånskild 1978. Barn: S. Sandholm & Co Ldt. Skolgång i Vonne Desirée Gräsbeck, f. tvilling gen och konstterapeuten Daniela Ma- Ekström. – Gift 1951 med profes- Riku Juhani Mustonen, f. 18.2.1956, Heurlinska skolan i Åbo till 1946. 26.11.1966. ria Ahlman, f. 1.7.1956, gift 1:o 1984 sorn, med. och kir. doktorn Lars Rag- ingenjör, gift med Ulla Marketta Ha- Hum.kand. vid Helsingfors Universi- med läraren Curt Jansson, frånskilda, nar Martin Holsti, född i Haapajärvii vanto; Hanna Birgitta Mustonen, f. tet. – Gift med Per Åke Biström. Barn: Nikolai Ziganow, född i Wi- och 2:o med juristen Harri Seeskari 5.3.1926. Frånskilda. Barn: Christine 15.6.1958, sekreterare, gift med Jukka Ilse Biström, f. 1956, Lars Henrik Bi- borg18.11.1927, son till montören samt läkepedagogen Andreas Rafael Elisabeth Holsti, f.1952 och Martin Antero Eskelinen, frånskild 1992 och ström, f. 1958 och Eva Maria Biström, Wladimir Ziganow och hans hustru, f. Ahlman, f. 23.11.1958, vårdare av ut- Carolus Holsti, f. 1957. diplomingenjör Mika Tapani Musto- f. 1967. Talankin. Skolgång i Svenska Really- vecklingsstörda i Stockholm, gift med nen, f. 3.11.1963, gift med Saara Kor- ceum i Helsingfors 1940–1946. Flyt- Jelena Jatrinskaja. Maj-Elisabeth Rehell, född i Wiborg honen, född 10.8.1962. Karin Anna Cecilia Timgren, född tade med familjen till Sverige. 6.10.1930, dotter till Hugo Harald i Wiborg 20.8.1929, död i Somero Margita Lund, född i Wiborg Rehell och Matilda Emilia Tuuha. Ulrica Elisabeth Rosenbröijer, född 8.12.1968, dotter till tandläkaren 14.8.1928, dotter till direktören Otto Fadern hade frukt-, delikatess- och i Wiborg 2.12.1928, dotter till överste- Ragnar Albert Timgren och Eva Ce- Maj-Lis Rehnström, Marita Borg Fredrik Lund och Gunborg Lybeck. kolonialvaruhandel på Torkelsgatan löjtnanten John William Rosenbröijer cilia Müller. Fadern var tandläkare i och Helge Hänninen har vi inga upp- Fadern var chef för ett trävarubolag i 4. Student från Tyttönormaalilyseo och Freja Irene Maria Havo. Fadern Wiborg. Student från Privata svenska gifter om. Wiborg. Student 1947 från Läroverket 1950. Studier vid Opettajakorkea- var chef för vapendepoten i Wiborg för gossar och ickor. Farmaceut. An- koulu i Helsingfors. Lärare i gymnas- 1922–1944. Skolgång i Nya Svenska ställd vid Dickursby Apotek och Algol tik. Känd som Pallotoverits ”Maisa” Samskolan till 1945. Lärare i huslig som läkemedelsrepresentant. – Gift 1: i Helsingfors. Numera bosatt med ekonomi (Högvalla). Konsulenttjänster o 1953 med Carl Henrik Lindh, född sin familj i Norge och aktiv där som och konsulent hos Stockmann 1956– 28.11.1926, frånskild 1971 och 2: gymnastikledare. – Gift i Helsing- 1995. – Gift i Vasa 1951 med skåde- o 1980 med professor Nils-Erik Leo fors 31.12.1955 med ygaren Øistein spelaren, direktören Tor Elmer Green, Saris, född 2.11.1928. Barn: inred- Røvik. Frånskild 1989. Barn: Aarne född 20.4.1925. Barn: Marina Chris- ningsarkitekt Carola Lindh, född Øysten Røvik, rådgivare inom - tina Green, f. 23.2.1959, datapedagog, 23.10.1954, gift med Mikko Hormia nansdepartementet, född i Helsingfors gift med Tuomo Järvinen; Ulrica Mar- och Marcus Lindh, född 28.3.1957, 1956, Taina Rehell Røvik, född 1958, gareta Green, f. 20.1.1965, l.mag. gift med Elisabeth Tallberg. tvillingarna Jarmo Rehell Røvik och 1994. Gift med Christer Haglund. 18 – Wiborgs Nyheter Söndagen den 7 januari 2007 G. Wald. Wahlroos, lyceets legendariske 150 år sedan ”Lattans” födelse
Per Erik Floman kanslichefen Bror ”Bunta” Wahlroos, borg skall, troget sina gamla och för att inte tala om dennes son Björn ärofulla traditioner, fortfarande ”Nalle” Wahlroos, framgångsrik kon- fostra lika fosterländskt sinnade Det var i Raumo han föddes den 28 cernchef och herre till Åminne. män som under det redan förutna juni 1856. Han gick i skola i Åbo. I Den yngste sonen Helmer var chef- halvseklet av dess existens. Måtte Österbotten och S:t Michel påbörjade redaktör för Borgåbladet och rektor för detta enda svenskspråkiga statsly- han sin pedagogiska bana, men det var folkakademin samt medlem av stads- ceum i hela östra Finland få ostört i Wiborg som han rotade sig för att i fullmäktige i Borgå och en tid ersättare och med samma framgång som hit- fyrtio år tjäna stadens Svenska Lyc- för stadsdirektören, samt ordförande tills fortsätta sin verksamhet såsom eum. Vi som kom till lyceet efter 1926 för Borgånejdens ungdomsförbund. en svenskspråkig kulturhärd till hade bara hört talas om honom. För Hans sonson är chefredaktören för lycka och välsignelse för hela vårt oss och andra intresserade läsare gör Östra Nyland, Kim Wahlroos. älskade fädernesland! jag nu ett försök att porträttera denna märkesman, en central gestalt i det wi- Hur det gick med den förhoppningen borgska skolsamfundet. Om Wiborgs ck rektor G. Wald. Wahlroos barm- skolhistoria härtigt nog aldrig veta. Personalia och familj Rektorn kallades av sina elever för ”Lattan” eller också ”Gubben”, där u:t Andras vittnesbörd Gustav Waldemar Wahlroos’ far var skulle uttalas som o. Jag ska nu citera sjökaptenen och skeppsredaren G. ett stycke ur hans skriftställeri, före- I avsaknad av intervjuobjekt får vi W. Wahlroos (en av de raumobor talet till den berömda boken “När vi nöja oss med att anlita andra käl- som lät bygga den berömda fregatten voro skolpojkar”, vilken forna elever lor för att få mera perspektiv på den ”Osmo”). Hans mor hette Juliana Wil- utgav till hans ära på hans 75-års- gamle rektorn. Klippen hos Brages helmina och var född Friberg. dag 1931. Krian vittnar om Gubbens presstjänst, Wiborgs Nyheters äldre Sonen GW avlade redan som 17- varma förhållande till sin skola. Såhär årgångar, skolpojksboken, Tyrgilsmu- åring studentexamen vid lyceet i Åbo. skriver han: seets tidskrift samt ”litteraturen” om Han blev l.kand. 1879 och promo- Lattans Gravöl blir härvid våra främ- verades 1882 till magister. Han bör- Då största delen av detta läroverks sta källor. jade sin pedagogiska bana som lektor första elevgenerationer redan skat- Födelsedagshyllningarna börjar i lyceerna i Wasa 1881–85 och S:t tat åt förgängelsen, är det hög tid synas från och med 60-årsdagen 1916 Michel 1885–86. Hans läroämnen var att försöka rädda ur glömskans natt och återkommer med allt fylligare historia och modersmålet, tidvis även alla de värdefulla episoder vilka komplimanger vid 70, 75 och 80. 1921 geogra. Det livsavgörande steget kunna kasta åtminstone ett blixtljus dyker det upp en rubrik i WN: ”Ett till Östra Finlands huvudstad tog han över livet och verksamheten vid skolmannajubileum av sällsynt slag” 1886, då han utsågs till lektor i histo- denna skola, vars anor gå tillbaka och det gäller Lattans 35-års tjänste- ria och svenska vid Svenska Lyceum till den första lärda skolan i Wiborg jubel vid lyceet i Wiborg och 40 år sen i Wiborg, vilken skola han skulle Lattan år 1901 (Museiverket, Nyblins samling). på 1400-talet. han började sin skolmannabana. Man komma att tjäna i 40 år, som äldre lek- Väl nns uppgifter över ere hade fest på skolan, som hade fått lov tor från 1913, prorektor på 1890-talet pedagog och rektor hann han ännu till 80 års ålder, han avled i en hjärt- lärare redan vid den äldsta skolan i den dagen(!). Så var det reception (divergerande årtal anges i skrifterna) med att ägna sig åt skolans bibliotek attack den 18 september 1936 i Wi- Wiborg 1409 – 1534 samt förteckn- hemma med mängder av blommor och samt rektor från 1903 till 1924, då han och efter pensioneringen uppgjorde borg. ingar över alla lärare vid den därpå telegram. Svenska Fruntimmerssko- gick i pension. Därefter vikarierade han en katalog över bibliotekets äldre G. Wald:s hustru hette Anna, f. följande trivialskolan 1534 – 1710 lan uppvaktade genom rektor Ingrid han, för att citera honom, ”sig själv” litteratur. Intresserad som han var för Söderholm. De hade fyra söner, Gun- och det första gymnasiet 1641 Borenius och lektor Herman Hultin. som lektor ännu ett par år, men då den allt svenskt kulturliv ställde han även nar, Helge, Arne och Helmer. Alla fyra – 1710, men tyvärr inga matriklar På kvällen var det släktfest varvid so- som skriver dessa rader 1929 kom till upp som föredragshållare med histo- var elever vid Svenska Lyceum i Wi- över eleverna vid dessa under 300 nen Gunnar talade och överräckte ett Lyceet hade han avslutat sin långa och ria som ämne vid arbetarinstitutets borg. år verksamma lärda skolor i Wi- porträtt som sönerna låtit måla. Ytter- engagerade verksamhet för vår anrika svenska sektion. Nämnas bör även att Den äldste sonen Gunnars karriär borg. ligare hölls na tal och hippan pågick skola. han var en intresserad medlem av den omfattade olika befattningar inom tul- Förgäves har man forskat i både ”till långt fram på kvällen i jubilarens År 1900 gjorde han med statssti- svenska församlingens kyrkoråd. lväsendet, främst som tullrevisor. Han nska och ryska arkiv för att nna gästfria hem.” pendium en studieresa till Sverige, Ehuru rektor Wahlroos kom att var också huvudredaktör för Tull- åtminstone det första gymnasiets På grund av uppnådda 70 år pen- Danmark, Tyskland, Frankrike och utföra sitt livsverk i det östligaste bladet. elevmatrikel. Det vill synas, som sionerades vår rektor och avskedet Schweiz, över vilken han skrev en Finland kände han starkt även för sin Helge var revirforstmästare och om ryssarna efter Peter den stores från det läroverk som han nu tjänat i redogörande artikel i Pedagogisk Tid- hembygd. Han ägde en sommarvilla i kassör vid östnska skogsrevir. Arne, erövring 1710 förstört gymnasiets 40 år kantades av rningar. En stor ba- skrift. Under Wiborgstiden fördjupade Korpo skärgård, ske och segling var kallad Nappen, var baningenjör i Wi- hela arkiv med alla dess oersättliga hia hölls på stans förnämsta krog, ho- han sig i stadens skolhistoria och skrev där hans hobbyn. Och när han avlidit borg, Jyväskylä och Åbo, där han var handlingar. Från 1710 till 1745 tell Andrea. När rektorn med fru Anna därom långa uppsatser för att inte tala gravlades han i Raumo, där han kom- sektionschef. Han var också VD för fanns ingen statsskola i Wiborg. inträdde hälsades de med körsång och om hans 25 årsberättelser. Vid sidan mit till världen. denna tidnings förlagsaktiebolag. Alla en blomsterpjäs av skolans högsta av sina digra arbetsuppgifter som Rektor Wahlroos förunnades leva känner vi hans son, den dynamiske Här kan man inskjuta att historien klass. Rektor Väinö Stadigh framförde upprepade sig 1940. lärarkårens hälsning i ett varmhjärtat tal och överräckte som gåva Estland- En femklassig s.k. katedralskola ers stora verk ”Elva årtionden”. Tal inrättades i Wiborg först år 1745 och kvartettsång ödade och ett roligt och efter dess upphörande 1788 en inslag var att ”gossarna i vita mössor”, fyrklassig s.k. normalskola, som ex- d.v.s. de nyblivna studenterna som isterade ända till 1804. Också över hade hippa i övre våningen på Andrea dessa skolors lärare nnas förteck- uppenbarade sig med en historisk pre- ningar, men inga elevmatriklar. sentbok och tal. Lärarna hurrade och I Svenska Lyceets i Wiborg arkiv rektorns hjärta klappade, heter det i nnas däremot i gott skick bevarade referatet. icke blott matriklarna, utan även en Sin 70-årsdag rade Lattan i släk- mängd andra värdefulla handling- tens och vännernas sällskap ute på ar från de 1805 i Wiborg inrättade, Korpovillan. Umgängesvännerna pre- tyskspråkiga, lärda skolorna, det sentade honom en äkta Munsterhjelm treklassiga gymnasiet och den li- och i det talet fröjdade man sig över att kaså treklassiga kretsskolan, vilka jubilaren inte glömt bort Västnland existerade till den 21 juni 1841. och över hans gästfrihet under mer än Såsom bihang till särskilda av un- 30 korposomrar. dertecknad utgivna årsprogram I Hbl:s långa hyllningsartikel kon- har jag publicerat icke blott det stateras det att det wiborgska lyceet tyska gymnasiets, utan även de efter ”blivit Wahlroos allt kärare, ja nära nog dess upphörande inrättade svensk- en del av honom själv”. Man skriver språkiga gymnasiernas samt högre att skolan haft stora motigheter och elementarskolans elevmatriklar…. kriser men att rektorn lett den genom Under min 40-åriga verksamhet alla prövningar och därtill utvecklat vid Svenska Lyceet i Wiborg har det den ”i glädjande positiv riktning”. En glatt mig mycket att de från detta av de svåraste uppgifterna var omvan- läroverk avgångna eleverna fort- dlingen från klassiskt till reallyceum, Familjeporträtt julen 1933 i Wiborg. Fr.v. Arne, lille Bror (Bunta), Gunnar, Buntas tvillingsyster Stina, Gunnars fru Helmi (f. Raussi), farande med kärlek och intresse där skolöverstyrelsen var oförstående ovanför dem Gunnars dotter Mirjam och Buntas bror Pehr-Arne, sedan sittande G. Wald. och hustru Anna, Kaj (Kims far d. 1956), omfattat sin gamla skola. Härom för wiborgarnas praktiska och ekono- Helmer, dottern Karin Elisabet (Lisa, g. Gestrin), Helmers fru Karin (f. Åkerstedt). Sonen Helge saknas på bilden. (Foto lånat av Kim W.) vittna särskilt de tre kamratmöten, miska problem. Wahlroos vände sig som anordnats av dem åren 1911, då direkt till senaten som 1912 fast- 1924 och 1929. ställde reformen. 1914 ck skolan sin slutliga form, en mellanskola med Här följer hans referat av dessa mötens parallella gymnasieklasser, reala och program och så fortsätter Gubben: klassiska linjen. Avskedsfesterna vid pensionerin- en livlig önskan att samma goda gen avslutades med lärarrådets kol- kamratanda, som på ett så vackert lation på Handelsgillet. Här hölls sätt därvid manifesterat sig, måtte tacktalet av rektor Stadigh som sär- även i framtiden sammanföra dem skilt uppmärksammade den avgångne till nya, angenäma möten. Jag hop- rektorns helhjärtade insats för en god pas även, att Svenska Lyceum i Wi- anda och ett gott kamratskap inom Söndagen den 7 januari 2007 Wiborgs Nyheter – 19 rektor Den tyska släkten Danckwarth
namn Dankwart, som röjt platsen för fanns en Dankwartsstrasse, som för till Klaus Timm borgen på 800-talet. Meklenburger Tor alltså i riktning mot 1143 förnyade Heinrich der Löwe Rostock, Stralsund och Greifswald. sin trogne undersåte, greve Adolf II:s 1499 nämns en husägare och rådman Vremja och stort tumult i skolsamfun- Med anledning av Georgwilhelm von Schauenburg förvaltarskap över Danckward/Dankwert. Senast från det. Läsningen om detta är toppintres- Wallgrens intressanta artikel om Holstein-stormarn. Detta säkrade och med 1500 dokumenteras namnet sant som ett exempel på rättskampen Wiborgs tyska släkter i föregående gränsen mot danskarna men också mot Danckwardt också i Rostock som råd- och det nervösa ryska klimatet. nummer av Wiborgs Nyheter aggressiva slavisk-hedniska stammar i män och som borgmästare (Joachim Det var typiskt för Gubben att han önskar jag framföra några forsk- öster. Christian Danckwardt 1687–1755). själv drog en lång skolpojkshistorie i ningsrön om den i artikeln näm- Danckwardtarna och Smarjerna, Detlew Danckward (ca 1500–1556) denna bok. Den handlade om en inci- nda släkten Danckwarth, som min alltså mina egentliga urfäder, drog till- var den siste ranghögste katolske teo- dent på öppen gata där en av ”våra” släkt också är besläktad med. sammans med Timm och era andra logen i Mecklenburg. Han residerade i elever antastades av en lärare från en Den tusenåriga klanen Danck- folk mot norr och nordost och nådde Rostock sedan ungefär 1517. annan skola. Eleven C. hörde till dem warth har ännu inte blivit utredd snart Östersjön där Lübeck grun- G. Elgenstierna presenterar fyra som brukade retas med denne lätt- som helhet. Jag har utan möda dades 1143. 1158 tvingade Heinrich adliga ätter Danckwardt i Sverige retade lärare. När denne en gång såg lyckats identiera ca 75 källor der Löwe sin ståthållare greve Adolf med gemensamt ursprung från Henrik C. blev han så frustrerad att han gick i Nordtyskland och 65 källor i II av Schauenburg att till sig avträda Danckwardt, en Lübeckpatricier, ban- över gatan och slog till C. med sin Sverige vilka behandlar släkten. Lübeck, emedan han insåg stadens kir, köpman och rådman (ca 1530– käpp, kantänka i förebyggande syfte. Namnet Danckwarth och dess mer ekonomiska och strategiska potential 1577). Typiskt för lyceilojaliteten ställde sig än 20 variationer baserar sig på ett som behärskare av landet öster om I Finland har Osmo Durchman pre- dåvarande rektorn Lagus på elevens germanskt förnamn sammansatt Lübeck, alltså Mecklenburg. Härvid senterat guldsmedsmästaren Jochim sida när elevens målsmän gick till rät- av Dank = Gedanke (tanke) och blev hans nedersachsiska och braun- Danckwardt i Wiborg 1668–1674 vars ten med saken och skolpojken C. vann Wart = Wächter (väktare) alltså schweigiska drabanter, bland dem dotter gifte sig med karduanmakaren processen. I ett P.S. avslöjar Gubben “Tankeväktare”. Namnet före- Danckwardtarna och Smarjerna rik- Jochim Seelandt vars släkt förekommer elevens identiet, vilket roar mig ty kommer i Niebelungenlied som ligt belönade. Bland annat ck Dank- rikligt i Mecklenburg. Guldsmeden det var blivande hovrättsrådet och namn på Hagens broder. wardtarna ett stort stycke land inom Jochim Danckwardt hade förmodligen bankdirektören Bertie Clouberg, min Ursprungsorten för släkten är den nya staden. Här nns den viktiga absolverat sin minst femåriga lärotid i Pärmbild till pojkstrecksboken fars kusin och min mosters man, en det gammalsachsiska Nordtysk- huvudgatan ”Dankwardts-Grube”, Nordtyskland och där erhållit mästar- storväxt och bullersamt trevig farbror, land. Den första förekomsten är första gången nämnd i urkunderna år titeln. Däremot har jag inte lyckats som suttit i Krestyfängelset för sin pa- från 1166 i Braunschweig som 1259. Lübeckarna grundade Wismar. identiera hans hemort och släktgren. lärarkåren. Denna ”karonka” pågick triotiska övertygelse. namn på Heinrich der Löwes I Wismars äldsta böcker från 1250– Den kan utom Mecklenburg och Pom- ”till långt efter midnatt”. (1129–1195) borg Dankward-e- 1272 nämns ”Dancwardus de Nowa mern ha varit Schleswig-Holstein, Jag antecknar från 75-årsdagens Rode (=röjd av Dankward). Borg- Civitate”, senare nämns era andra Hamburg eller t.o.m. Bremen. Sverige hyllningsartiklar följande sekvens: ”Lattans gravöl” namnet är mycket äldre än källan Dankwardter som borgare samt en kan inte komma ifråga då de svenska ”De politiska förhållandena i landet 1166 och syftar säkert på en av Smerge=Schmarje och åtminstone 15 Danckwardtarna då redan var adlade ända till 1909 ställde stora fordring- Den 18 september 1937 sammankom grevesläkten Brunones tjänare vid med namnet Timm. Även i Wismar och innehade höga poster i riket. ar på en skolrektor i allmänhet och i Kotka fyra forna elever från lyceet i i en gränsstad som Wiborg i synner- Wiborg: Harry Palmberg, Julle Gefw- het. Rektor W. har med heder ridit ert, Bruno Walhelm och Mikael Zall. ut otaliga stormar. Rakryggad och Före supén beställde Palmberg, Patik- fosterländsk har han alltid hållit på ka kallad, in öl och kvad: ”Vet ni att det sin skolas värdighet och aldrig givit i dag är ett år sedan Lattan dog. Låtom vika för trycket från främmande håll”. oss nu enligt uråldrig sed dricka hans Och vad populariteten bland eleverna gravöl!”. Detta kom att kallas Lattans anbelangar hänvisar jag till ett senare gravöl II och skulle bli en hjärtligt om- stycke där minnesboken, som rektorn huldad och välbesökt samkvämstradi- tillägnades på 75-årsdagen, kort pre- tion för decennier framåt. senteras. Den entusiastiske Patikka fun- När Gubben fyllde 80, och ingen gerade som sammankallare ända till visste att han några månader senare sitt frånfälle. Hans kallelser gick all- skulle gå bort, var hyllningarna my- tid på vers, vilka f.ö. samlats i tryckt cket varma och vördnadsfulla. Man form. Exempel: kallelse strax efter påminde om hur hustru Anna och han Vinterkriget i september 1940, gravöl hyllats på guldbröllopsdagen av sin nr V, lydde såhär: stora släkt. Och man konstaterade att den åldrige rektorn alltjämt företar Hand på hjärtat, nej för attan sina dagliga promenader, är vid god Ingen trodde väl att er andlig och fysisk vigör och på som- Gravöl vi för vännen Lattan rarna ägnar sig åt sportske och seg- nånsin skulle dricka mer. ling. ”Human och välmenande både Dock, på dag som i rubriken som lärare och rektor var han allmänt oförtydbart visas dem uppburen” och ett tecken på detta var ra vännerna i viken att ett kamratmöte lät måla hans por- Lattans gravöl nummer fem trätt, som upphängdes i skolans bön- sal. – Det må ännu nämnas att GWW Gravölen har ordnats i Kotka, Lovisa, kort före sin död 1936 färdigställde en Villmanstrand, Lahtis, Åbo, Helsing- Genealogia Wahlroosiana, vars kor- fors och Borgå. Arrangemangen var rektur han inte ck uppleva, men den uppspelt roliga. Särskilt högtidligt var gavs ut samma år. det vid Lattans 100-årsjubel och när När G. Wald. Wahlroos omsider, skolans matrikel presenterades. Lat- eller den 18 september 1936, lämnade tans söner medverkade i början och det jordiska livet ägnades hans minne såhär lät det i samband med ölet nr många vackra uttryck för uppskat- XXIX på Helsingfors Handelsgille: tning av hans livsverk och hans per- sonlighet. Vi träffas gubbar. Åter passerats en halvmilsstolpe på livets väg Mången åter diskvalicerats ”När vi voro tar kanske aldrig mera ett steg. skolpojkar” Väl en bärsa med Blume ska smaka År 1979 utgavs med Handelsgillets i alla som lyckligt kommit i mål Wiborg ekonomiska stöd ett numrerat Hip hip hurrra väl också ska braka nytryck av denna bok i 300 exemplar. lös efter ölet och Lattans skål. Det är fråga om en bok på över 200 o.s.v., o.s.v. sidor. För forna elever från Svenska Lyceum i Wiborg är den en klassiker. Allteftersom Lattans egna elever s.a.s. Företalet, som citerats här ovan, är sinade, och det var i mitten av sjut- skrivet av gamle rektor Wahlroos som tiotalet, övergick man att ra gravölet dessutom står för en av de dråpligare som en inledning till Handelsgillets i historierna. Bokens seriösa del om- Wiborg mötesmiddagar, en sedvänja fattar rektors 24 sidor långa översikt som småningom dog ut. Men i 150- över det wiborgska skolväsendets årsminnets tecken utbringades nog utveckling ända ifrån 1409 samt några en hjärtlig skål till gamle rektorns lärarporträtt och presentationen av Pro minne. Patriatavlan. När G. Wald. Wahlroos vigdes till Resten är skriven av några tiotal den sista vilan i Petri-Pauli kyrka i forna elever, som bidrar med de mest Wiborg bevakades tillfället även av kostliga skolminnen. Mest handlar det denna tidning. Referaten var rundliga om tvättäkta pojkstreck, ofta till lärar- och på ett par spalter uppräknades nas förtret. Men ofta riktar sig strecken samtliga namn på dem som med kran- mot den ryska övermakten, bland dem sar, blommor eller telegram hedrat den kända historien om hur lyceister hans minne. Den skara av elever vars störde en rysk festparad genom att karaktärsdaning han hade så stor del i framdundra Björneborgarnas marsch omfattade över 2000 wiborgspojkar. genom öppnade fönster. Det blev Våra dagars Wiborgs Nyheter skyl- polisuppbåd, guvernörsingrepp, otro- drar nu med pennan för den gamle, ligt överdrivna kommentarer i Novoje vise och populäre rektorns minne! 20 – Wiborgs Nyheter Söndagen den 7 januari 2007
Är detta Wiborgs IFK?
I Harald Brunous fotosamlingar – han var en ivrig bandyspelare i Wiborgs IFK – fanns detta ateljéfoto. Redaktionen har inte bland de sportiga och charmiga unga herrarna lyckats identiera någon annan än just Harald B., knästående mest till vänster. Vi tror att det gäller IFK:s bandylag ungefär i början av 1920-talet. Det var under detta decennium som föreningen lades ned på grund av medlemsbrist. Men kan någon av våra läsare hjälpa till med identieringen?
Höstbild av älgen med Alvar Aaltos bib- lioteksbyggnad i bakgrunden. (Foto Julia Sultanova 2006)
Tenniskungen och Wiborg Sveriges konung Gustav V var känd man vid en wiborgsfest uppförde en för sitt tennisintresse. Vid sina stats- kostlig sketch, som Eva Steven, dotter Vi tackar våra besök ville han gärna ta en mixed- el- till hovrättsrådet och stadens nästbästa ler dubbeldust med värdlandets kän- tennisspelare Harald Brunou, ställt till skribenter, disar. Så även den gången då hans vårt förfogande. motspelare var wiborgsfödde Johnny Majestätet i den typiska halmhat- bildleverantörer Hackman. Scenen där dessa två her- ten spelades av Kirre Witting, själv rar skakar hand över nätet var i tiden en av stadens toppspelare, och mlle avbildad i WN. Brunous roll framställdes av självaste och annonsörer! En annan partner med wiborgs- Rufus Wahl, lebeman och stadens ten- bakgrund var Anita Brunou, mångårig nisetta. Obs. de näpna damfötterna! mästarinna. Sålunda kom det sig att PEF
Slottet i vin- terskrud (Foto Julia Sultano- va 2006)