Nåtö Biologiska Station Verksamhetsberättelse För År 2013

128Memoranda Soc. Fauna FloraSocietas Fennica pro Fauna 90: 128–138. et Flora 2014 Fennica • Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 90, 2014

Nåtö biologiska station Verksamhetsberättelse för år 2013

Verksamheten på Nåtö biologiska station inled- Forskningen 2013 des den 2 april då de första forskarna anlände och säsongen avslutades den 9 oktober. Verksamheten Parasitoiderna hos ängsnätfjärilen (Melitaea var under sommaren 2013 livlig. cinxia) – doc. Saskya van Nouhuys, FM Markus Nåtö biologiska stations styrelse är under tre- Haveri, FM Suvi Ikonen, FM Elisa Metsovuori, årsperioden 2013–2015: stud. Hanna Parri, stud. Jouko Pokela & FD Mar- – Societas representanter: prof. Carl-Adam jo Saastamoinen Hæggström, fil.mag. Nina Hagner-Wahlsten, doc. Torsten Stjernberg och doc. Gunilla Som en del i långtidsprojektet om ekologin hos Ståhls-Mäkelä. parasitoiderna hos ängsnätfjärilen (Melitaea – Ålands Landskapsregerings representanter: cinxia) inventerades alla lokaler där ängsnätfjä- naturvårdsintendent Jörgen Eriksson (supp- rilen och dess larvers näringsväxter växer på hela leant bitr. naturvårdsintendent, fil. dr Inkeri Åland under våren. Hundratals ängsnätfjärilslar- Ahonen) och lektor, fil. dr Ralf Carlsson (ord- ver, såväl parasiterade av parasitsteklar som icke förande; suppleant vattenbiolog, fil. mag. Mi- parasiterade, hölls under vinterdiapausen i Nåtö kael Wennström). biologiska stations jordkällare. Som stationens amanuens fungerade fil. dr Tomas Lehecka. Stationens styrelse höll möte på stationen den 17 maj och den 4 oktober. Undersökning av marksamhället i naturliga Stationsbudgeten 2013 bestod av ett bidrag populationer av svartkämpar (Plantago lan- från PAF (6 100 €) och övernattningsintäkter ceolata) – dr Ayco Tack, stud. Tarique Amin & dr (1 584 €). Alison Bennett Utgifterna utgjordes av amanuensens lön och reseersättningar, styrelsens reseersättningar och Sommaren 2013 startades ett pilotexperiment för driftskostnader. att undersöka variationen i marksamhällena i na- Biblioteket utökades med ett tiotal nummer av turliga populationer av svartkämpar (Plantago olika serier. C.-A. Hæggström deponerade nya år- lanceolata). Markprover togs från flera ställen i gångar av de mykologiska serierna Karstenia (år- Eckerö, Geta och Lumparland. Proverna bestod gång 53), Jordstjärnan (årgång 26) och Svensk dels av rötter av svartkämpar, dels av jordprover. Mykologisk Tidskrift (årgång 33) på Stationen. Rötterna tvättades rena från jordpartiklar, färga- En del gamla publikationer och dubbletter av se- des och undersöktes med mikroskop för att fast- rier rensades ur biblioteket. ställa graden av mykorrhiza. Markproverna un- Besökarmängden (övernattare) var 62, varav dersöks med molekylära metoder (tRFLP) för att 56 forskare och 6 familjemedlemmar och de sam- se hur nematodsamhället varierar. Undersökning- manlagda övernattningsdygnen var 341. en avses att fortsätta 2014. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 90, 2014 • Societas pro Fauna et Flora Fennica 129

Interaktionen mellan värdväxt och patogen sprida sig och som hittades som nya i kommuner och dess epidemiologi – Doc. Anna-Liisa Lai- där fynd från tidigare saknades. Bland fynden kan ne, FM Riikka Alanen, stud. Sini Mursinoff, stud. följande nämnas: Martti Rajamäki & forskn. tekn. Krista Raveala – grusviva (Androsace septentrionalis; fridlyst; 17 ex. i frukt) växte på löpgravsvallen i Anna-Liisa Laines forskargrupp fortsatte under- Brobacka i Jomala Gölby. Lokalen är känd se- sökningarna av mjöldaggen Podosphaera plan dan gammalt. taginis, som parasiterar på svartkämpar (Plan – en tuva av sannolik kalksvartbräken (Asple tago lanceolata). Undersökning en har pågått på nium trichomanes cf. subsp. quadrivalens) Åland sedan 2001 och den sker i samarbete med påträffades i den sydligaste Kloddbergsgrot- Metapopulationsforskningsgruppen (MRG). Un- tan i Saltvik Långbergsöda. der elva år har epidemiologiskt data insamlats i – råglosta (Bromus secalinus), ett sällsynt åker mer än 4 000 populationer av värdväxten. Under ogräs på Åland, påträffades här och där på 2013 utfördes följande fältarbete på Åland: skräpmark tillsammans med olika sädesslag Mjöldaggens övervintring: Anna-Liisa Lai- kring spannmålssilon i Saltvik Haraldsby. ne och Riikka Alanen fortsatte det fleråriga fält- – skogsklockan (Campanula cervicaria) blom- försöket med målsättningen att klargöra hur made med sju exemplar på vägslänten och svartkämparnas genotyp, mjöldaggens genotyp motsatta dikesrenen på Korsängen i Hammar- och omgivningen påverkar en lyckad övervint- land Näfsby. Arten har inte synts till på plat- ring hos mjöldaggen. De 16 utvalda ängarna med sen under somrarna 2009–2012. svartkämpar parasiterad av mjöldaggen under- – sandstarr (Carex arenaria) växte på sand- söktes för andra året. Prov av mjöldaggen togs för stranden på Söderbyfjärdens nordvästra att bestämma såväl genotyp som fenotyp. strand i Eckerö Björnhuvud. Epidemiologiska studier: Krista Raveala – ett exemplar av orkidén grönkulla (Coelo ledde en större undersökning där alla tidigare på- glossum viride) påträffades i en skog i Joma- träffade mjöldaggspopulationer (650 st.) besöktes la Djurvik. Denna orkidé förefaller att ha bli- för att fastställa närvaro eller frånvaro av parasit- vit sällsyntare på Åland. svampen. Datat används för att fastställa var epi- – kanadabinka (Conyza canadensis) växer nu demin startar och vilka faktorer som inverkar på också på Skedholm i Järsö i Lemlands skär- sjukdomens dynamik inom metapopulationen. gård. Växtvirus hos svartkämpar: Sini Mursinoff – strandsnärja (Cuscuta europaea subsp. ha insamlade material på 12 ängar. RNA extrahera- lophyta) påträffades som ny för Geta kommun des från värdväxten svartkämpar och sedan un- på Dånö där den parasiterade på diverse örter dersöktes RNA:t om det fanns virusinfektion i och gräs, men inte på brännässla. värdväxterna. Undersökningen skall belysa in- – hundtunga (Cynoglossum officinale) iakttogs fektionen av olika virus i svartkämpspopulatio- på tre ställen: fyra ex. i blom i Sund vid Kas- nerna. telholms slottsruin och 17 ex. i blom vid Vita Björns västra vägg samt två ex. i Eckerö, Stor- by. – två tuvor av sannolik lundäxing (Dactylis Ålands kärlväxtflora – fil. dr Ralf Carlsson, na- glomerata subsp. cf. lobata påträffades på ett turvårdsintendent Jörgen Eriksson, fil.mag. Johan hygge i Jomala Djurvik. Denna underart är Franzén, prof. Carl-Adam Hæggström, fil. mag. sannolikt förbisedd på Åland. Eeva Hæggström, stud. Joel Levin, fru Inger och – blodnycklar (Dactylorhiza incarnata subsp. konstnär Kurt Simons, fil. mag. Monica Stjern- cruenta) påträffades på strandängen mot Små- berg, doc. Torsten Stjernberg & stud. Kajsa Sund- holmarna vid Stornäset i Sund, Kastelholm. berg Detta är det första fyndet sedan 1901 i Sund. Under fältsäsongen 2013 inventerades kärlväxt- – plattlummer (Diphasiastrum complanatum) floran på olika håll på Åland. Flera av fynden gäl- påträffades på en skogssluttning söder om ler allmänna växter eller växter som håller på att Inre viken, i Sund Brändbolstad. 130 Societas pro Fauna et Flora Fennica • Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 90, 2014

– rosendunört (Epilobium hirsutum) påträffa- flytta i Eckerö Storby och en stor buske vid des på flera lokaler i Finström, Geta, Jomala, vägen till simstranden på Espholm i södra Lemland och Saltvik. En uppsats om arten på Mariehamn. Åland publicerades (se nedan Hæggström et – vippsyra (Rumex confertus) växer på fle- al. 2013). ra ställen i centrum av Degerby i Föglö, De- – jättefloka (Heracleum cf. mantegazzianum) gerby. Arten håller på att sprida sig längs det växer i en trädgård i Mariehamn vid Östra Es- åländska vägnätet. planadgatan strax N om hörnet mot Skillnads- – nattskatta (Solanum nigrum) påträffades i en gatan. Detta kan vara den s.k. ”tromsöpal- trädgård i Geta Pantsarnäs och på en gräsmat- men”, som rapporterats från Mariehamn för ta i Jomala Dalkarby. länge sedan. – sannolik havsnarv (Spergularia cf. media) – beståndet av syltåg (Juncus tenuis) på parke- växte på sandstranden (”havsbadet”) i Joma- ringsplatsen vid Soltuna på Getabergen om- la: Möckelö. Arten är känd från tidigare från fattade 2013 flera tiotal tuvor, de flesta små. tre lokaler i norra Hammarland. Då arten upptäcktes som ny för Åland 2011 – stor andmat (Spirodela polyrrhiza) växte rik- var tuvornas antal sexton. ligt i hällkar på Råbockskär i Östra Halvan i – kupandmat (Lemna gibba) växte i hällkar på södra Föglö. Sältingskär i Föglö Bråttö och på Råbockskär i Östra Halvan i södra Föglö. Dendrologiska studier – Carl-Adam Hæggström – fem exemplar av strandfloka (Ligusticum & Eeva Hæggström scoticum) påträffades som ny för Vårdö på Södra Vikargrundet i Ledsöra Vikskären. Ålands vilda och planterade trädflora innehåller – ett enda exemplar av gulyxne (Liparis loe många intressanta och exotiska arter. Under 2013 selii; fridlyst) påträffades i början av juli på gjordes en del iakttagelser: Barr-Matteskärrets gungflystrand i Eckerö – av några planterade asklönnar (Acer ne Storby. Då president Sauli Niinistö ville se gundo) vid Mariehamns flygstations terminal- gulyxnet i juni hittades den inte. byggnad i Jomala Sviby finns ett ca 8 m högt – ögonpyrola (Moneses uniflora) påträffades träd kvar. i en frisk moskog på Äppelö i Geta och i en – ett ca 3 m högt träd av sannolik kopparröd planterad granskog i Kopnäs i Lemland Sö- blåhägg (kopparröd häggmispel, Amelan derby. Ögonpyrola har minskat under senare chier cf. lamarckii) växte förvildat vid vägen år i södra Finland. nära stranden ca 160 m norr om Föglö kyrka. – källört (Montia fontana) påträffades på – pappersbjörk (Betula papyrifera) växer som Styrskär och Mosshaga Legoskär i Sottunga planterad på flera ställen i Mariehamn. Följan- och på Bremör i Västra Simskäla i Vårdö. de lokaler noterades 2013: fyra träd på Neptu- Denna havsstrandsart har sannolikt minskat nigatans västra sida mellan Norra Esplanad- på Åland. gatan och Norragatan; flera ca 5 m höga träd – populationen av orkidén johannesnycklar planterade längs Askuddsvägens norra ända (Orchis militaris) på Vårdö hade ökat något och Hindersbölevägen mellan Blomstervägen och 2013 räknades 137 blommande exemplar och Ljungvägen; flera ca 5 m höga träd plan- mot ca 100 blommande exemplar 2010–2012. terade längs Strandhagsvägen i Sviby. – norsk fingerört (Potentilla norvegica) påträf- – valnötsträdet (Juglans regia) vid Norragatan fades på en bakgård i centrala Mariehamn. Ar- i centrala Mariehamn beskars kraftigt 2011 ten, som är allmän i större delen av Finland, är och blomningen var svag och fruktsättning- mycket sällsynt på Åland. en uteblev nästan helt 2012. Under 2013 hade – en buske av sannolik stenros (Rosa cf. cani trädet repat sig och ganska många frukter ut- na; fridlyst) påträffades under almarna i Jul- vecklades. Ett ca 5 m högt valnötsträd med en bergets södra brant på Dånö i Geta. stamomkrets av 35 cm på 1,3 m höjd påträffa- – en nedklippt buske av luddros (Rosa sherar des i esplanaden ca 30 m söder om hörnet Ma- dii; fridlyst) påträffades vid vägen till Svart- riegatan – Östra Esplanadgatan. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 90, 2014 • Societas pro Fauna et Flora Fennica 131

– liguster (Ligustrum vulgare) påträffades för- t.o.m. bättre än väntat. De flesta träd hittades och vildad i Eckerö Storby, Svartflytta och som återfynd gjordes i Emnäs i Finström där den se- förrymd från en trädgård i Föglö Degerby. Li- naste insamlingen gjordes 1913 och på Dånö i guster odlas ganska allmänt som häckväxt på Geta, där den senaste insamlingen gjordes 1928. Åland, speciellt i Mariehamn. I Bomarsund hittades tre nya träd. De båda träden – ett ca 4–5 m högt planterat träd av japansk i Jomala Önningeby var nedhuggna liksom också magnolia (Magnolia kobus) växer vid Ask- trädet på Langnäs i Lemland Järsö. De preliminä- uddsvägen utanför Sandåsens handelsträd- ra resultaten tyder på att de åländska träden var- gård i Hindersböle i nordöstra Mariehamn. ken är fagerrönn (Sorbus meinichii) eller avarönn – nya lokaler för förvildat eller självföryng- (S. teodori). rat fågelbär (Prunus avium) iakttogs på flera ställen på Åland. 1) Ett gammalt ca 7 m högt träd och flera yngre i Eckerö Storby mel- ESCAPE – Ex situ-skydd av hotade kärlväxt lan Postbryggan och Posthuset. 2) Ett ca 2,5 arter – Doc. Henry Väre m högt träd i backen på NE sidan av grusvä- Botaniska enheten vid Naturhistoriska central gen mellan det stora uthuset vid den nordli- museet påbörjade 2013 ett projekt med målsättning gaste gården och strandboden på Dånö i Geta. att grunda en fröbank för hotade kärlväxter för 3) Talrika större (ett upp till 11 m högt plante- ex situ-skydd. Projektet kallas ESCAPE (Ex-Si- rat träd) och mindre ex., bl.a. kraftig föryng- tu Conservation of Finnish Native Plant Species) ring längs Dånövägen i trädgården vid hu- och det finansieras av EU. En idealisk frömängd set SW om Dånö museum i Geta. 4) En liten för fröbanken är 5 000 frön, men då det gäller ho- klunga med upp till 12 m höga träd utanför en tade arter kan mindre mängder godtas. En abso- trädgård på N sidan av vägen i västra delen av lut regel är att högst 20 % av populationens hela Degerby i Föglö. 5) Ett ca 3–4 m högt träd på fröproduktion får insamlas. Också av de mest ho- Prästö i Sund. 6) Ett ca 5–6 m högt träd i Sib- tade arterna behövs 500 frön för fröbanken. Den- by i Sund. Därtill noterades tre ca 5–6 m höga na mängd kan insamlas under flera år i satser på träd är planterade vid husen på N sidan av 100–200 frön. Populationernas livsduglighet får Eckerövägen vid Byggaregränd, strax N om inte hotas och insamling av frön av fridlysta art- avtaget mot kyrkan i Eckerö Kyrkoby och ett er och direktivarter i EU kräver alltid vederbörli- ca 6 m högt träd planterat på sluttningen ca 35 ga miljömyndigheters tillstånd. I projektet kom- m NE om Vita Björn i Kastelholm. i Sund. mer man att undersöka frönas hållbarhet, uppbev- – ett ca 3–4 m högt buskage av druvfläder aringsmetoder och groning av olika arter. Som- (Sambucus racemosa) växer invid den gamla maren 2013 undersökte Henry Väre förekomsten bryggan i Bomarsund i Sund. På Åland är för- av flera av de ifrågavarande arternas lokaler med vildad druvfläder sällsynt. målsättning att bedöma var frön kunde insamlas – talrika små buskar av snöbär (Symphoricar då tillstånd erhållits pos albus) växer i vägslänten under almarna på Julbergets S sluttning på Dånö i Geta.

Studier av mossfloran på Åland – doc. Sanna Studier av förmodade fagerrönnar (Sorbus cf. Huttunen, FD Inkeri Ahonen, FD Irene Bisang, meinichii) på Åland – stud. Joel Levin & C.-A. doc. Lars Hedenäs, doc. Sanna Laaka-Lindberg Hæggström & stud. Juuli Vanni På basis av tidigare uppgifter uppsöktes så många Mossfloran undersöktes mellan den 24 och 29 lokaler som möjligt av förmodad fagerrönn (Sor maj på fyra öar i Signilskärs skärgård i Hammar- bus cf. meinichii; fridlyst) och hybrider mellan land, nämligen Signilskärs hemland, Hamnskär, rönn och oxelrönn (Sorbus cf. aucuparia × hy Enskär och Ängeskär samt på två områden i Lem- brida). Joel Levin insamlade blad för morfome- land, Raskholmen och Segelgrundet i Norrby och triska och DNA-studier. Insamlingsresultatet blev Nåtö naturreservat. Sammanlagt noterades 135 132 Societas pro Fauna et Flora Fennica • Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 90, 2014 arter av bladmossor och 13 arter av levermossor. släktet delas in i noggrannare avgränsade släkten. Antalet noterade arter var: Aku Korhonens pro gradu-arbete försöker lösa – Signilskärs hemland – 89 bladmossor och 9 detta problem vis à vis fläcktickan. levermossor Fläcktickan är en sydlig lundart i Finland. – Hamnskär – 26 bladmossor och 6 levermossor Den kan hittas på lövträdsgrenar som ligger på – Enskär – 44 bladmossor marken. Svampens fruktkroppar växer resupi- – Ängeskär – 27 bladmossor och 1 levermossa nat (tilltryckt) på grenarnas undersida eller så bil- – Norrby – 35 bladmossor och 1 levermossa dar de små hattar. Porlagret är vitt med små po- – Nåtö – 21 bladmossor och 3 levermossor rer. Typiskt för släktet är också den karaktäristis- Insamlade mossprover har införlivats i her- ka lukten av vägglus (stinkfly, bärfis). Enligt opu- barierna vid Naturhistoriska centralmuseet i Hel- blicerade DNA-undersökningar av Otto Mietti- singfors (H), Naturhistoriska Riksmuseet i Stock- nen består Skeletocutis nivea av åtminstone två holm (S) och Åbo Universitet (TUR). Följande arter Finland. Genom DNA-sekvensering och anmärkningsvärda fynd kan nämnas: mikroskopering av museimaterial och enkom för – styv kalkmossa (Tortella rigens), ny för Fin- undersökningen insamlat material skall detta pro- land och Åland, påträffades på flera ställen på blem klarläggas. Signilskär och på ett ställe på Enskär. Under 2012 insamlades material i national- – korvgulmossa (Pseudocalliergon turgescens; parken Białowieża i Polen samt i sydligaste Fin- CR) har klassificerats som utdöd på Åland, land. Mest material erhölls på Nåtö där fläck- men den påträffades på tre ställen på Signil- tickan förekommer relativt allmänt. På Nåtö och skär. Ramsholmen erhölls åtta prover från vardera plat- – haldanenmossa (Callicladium haldanianum) sen, främst från askgrenar bland hasslar. Endast påträffades som ny för Åland på två ställen i en hasselgren på Nåtö hade fläckticka. Norrby. Genom jämförelse av ITS-sekvenser ser det – skrynkelbryum (Bryum cyclophyllum) på- preliminärt ut som om materialet kan uppdelas på träffades på Signilskär och Enskär. Dessa är två olika arter. Alla prover från Åland hör till en de första fynden efter 1940 på Åland. och samma art, men det verkar som om det skulle – skär bryum (Bryum pallens) påträffades på finnas ytterligare en tredje art i Finland. För en sä- Enskär. Detta är första fyndet efter 1940 på ker artavgränsning krävs ytterligare studier av an- Åland. dra genområden och ett klarläggande av morfolo- – storsporsmossa (Archidium alternifolium, giska artskillnader. EN) påträffades på Signilskär. – grön sköldmossa (Buxbaumia viridis, CR; fridlyst och särskilt skyddsvärd på Åland, EU- Askskottsjukan (Hymenoscyphus pseudoalbi- direktivart) växte fortsättningsvis på lågor av dus) på Åland – C.-A. Hæggström gran i Nåtö Västerskog. Askskottsjukan förorsakas av svampen Hyme – stenporella (Porella cordaeana, VU) påträf- noscyphus pseudoalbidus. Tidigare ansågs för- fades i Nåtö Västerskog. Den växer också på orsakaren vara Chalara fraxinea som är en ana- ett block under en hassel vid stigen ca 50 m morf eller könlös form av den könliga H. pseudo söder om Nåtö biologiska stations huvud- albidus. De första tecknen på angripna träd iakt- byggnad, där den iakttogs redan på 1960-talet togs på Nötö i Föglö 2006, men först under sen- och årligen därefter. sommaren 2008 uppmärksammades att askar på Fasta Åland visade symptom på askskottsjuka – torra grenspetsar och döda grenar. Under årens Fläcktickans (Skeletocutis nivea) systematik – lopp förvärrades situationen och 2011 fanns det Aku Korhonen mängder med döda, döende och skadade askar på Man känner f.n. 16 arter av tickor inom släktet Åland. Under åren 2012 och 2013 iakttogs inte Skeletocutis. Enligt undersökningar utförda av dr nya angrepp och 2013 verkade många angripna Tuomo Niemelä och mag. Otto Miettinen måste och skadade träd repa sig. En uppsats om detta Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 90, 2014 • Societas pro Fauna et Flora Fennica 133 kommer att publiceras 2014 i Dendrologiska säll- Ålands havsörnar 2013 – doc. Torsten Stjern- skapets tidskrift Sorbifolia. berg, Hannu Ekblom, Jörgen Eriksson, Johan Franzén & Pekka Niittylä Havsörnsinventeringen, som täckte hela landska- Insamling av slemsvampar – FM Panu Kunttu, pet, fortsatte år 2013 som tidigare år. Hannu Ek- Sanna-Mari Rivasto blom, tillsammans med Johan Franzén, invente- Sammanlagt insamlades 90 prover av slemsvam- rade Föglö, Torsten Stjernberg de övriga 15 kom- par (myxomyceter) i oktober från Ämnäs i Fin- munerna. Johan Franzén deltog också i invente- ström, Önningeby i Jomala, Herröskatan och ringarna i en del av de andra skärgårdskommu- Nåtö i Lemland samt Kastelholm i Sund. Bestäm- nerna utom Föglö. Pekka Niittylä deltog i inven- ningsarbetet är ännu ogjort. En artikel baserad på teringarna under fyra dagar på fasta Åland och insamlingar 2012 har publicerats (se nedan). Jörgen Eriksson en dag i västra skärgården. Totalt registrerades 119 bebodda revir. Häck- ningen lyckades i 68 fall (57,1%). Antalet notera- Vindkraft och fladdermöss – Stud. Sophie de ringmärkningsstora ungar uppgick till 110, av Aminoff, fil. dr Andreas Brutemark & FK Nina vilka 72 kunde ringmärkas. Hagner-Wahlsten Havsörnen ”Johannes”, som försågs med GPS-satellitsändare i Sottunga sommaren 2011, Sophie Aminoff undersökte hur vindkraftverk in- och som den 13 oktober 2011 flög rakt söderut verkar på fladdermöss. Som testområde på Åland över Östersjön till norra Polens kust, kom att kon- användes tre vindkraftsparker där sammanlagt tinuerligt vistas nästan 2½ år inom ett begränsat nio vindkraftverk undersöktes. Marken under område i norra Polen. Den 19 mars 2014 påbör- kraftverken genomsöktes regelbundet under hela jade Johannes en återflyttning och flög längs kus- sommaren för att hitta fladdermöss som dödats av ten via Kaliningrad, Litauen och Lettland och vindkraftverk. Vid kraftverken registrerades ock- kom till Ösel i Estland den 29 mars. Den fortsat- så fladdermusaktiviteten med automatiska flad- te samma dag till Dagö och flög någon dag se- dermusdetektorer. Inga döda fladdermöss hittades nare till estniska fastlandet. Den 7 april klockan under kraftverken på Åland under 2013. Fältarbe- 16 lokal tid befann den sig 72 kilometer öster om tet gav dock värdefull erfarenhet och kunskap om Tallinn. Pejlsignaler för följande dag har inte er- metodiken kring hur dylika undersökningar kan hållits, men den 9 april klockan 17 lokal svensk göras i Finland. Motsvarande undersökningar har sommartid nådde satelliten den på svenska sidan inte tidigare gjorts i Finland av Ålands hav, på en ö strax sydost om Gräsö. Om den flög över det finska fastlandet och Åland förblir tydligen oklart. Närmare uppgifter om Jo- Ornitologiska iakttagelser – stud. Samuli Lehi- hannes och tretton andra med GPS-satellitsändare koinen & FM Mikko Pentinsaari försedda havsörnars rörelser kan studeras på Na- Den intressante iakttagelsen var en sibirisk pip- turhistoriska centralmuseets hemsida, www.luo- lärka (Anthus hodgsonii) vid Styrsingsudden på mus.fi/sv/satellithavsornar. södra Eckerö den 5 oktober. Alla fåglar som iakttogs ingår i BirdLifes databas Tiira. Kartering av större vattensalamander – FM Jarmo Saarikivi Linjetaxering av häckfågelfaunan – FM Panu EU förpliktigar medlemsländerna att regelbundet Kunttu rapportera om hotade arters tillstånd och skydd. Under perioden 10–14 juni räknades de häckan- Större vattensalamandern (Triturus cristatus) hör de fåglarna längs Naturhistoriska centralmuseets till de hotade och särskilt skyddsvärda arterna och fasta linjer i Skeppsvik på Eckerö, Önningeby i i Finland påträffas den bara på Åland och i ett be- Jomala, Ämnäs och Östanåker i Finström samt gränsat område i östra Finland. På grund av detta Stålsby i Saltvik. karterades utbredningen och abundansen av stör- 134 Societas pro Fauna et Flora Fennica • Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 90, 2014 re vattensalamander på Åland under två inven- ter som hade planerats att bli avbildade samt någ- teringsturer, en i början och en i slutet av som- ra andra därtill. maren 2013. Alla platser där större vattensalamander iakttagits tidigare inventerades. De flesta av lokalerna finns på Fasta Åland, men också Förekomsten av olika färgformer hos mindre Föglö, Kumlinge och Brändö besöktes. En rap- igelkottspinnare (Parasemia plantaginis) på port över resultatet av inventeringen har inläm- Åland – dr Juan Galarza & NaK Joel Rahkonen nats till Ålands landskapsregering. Undersökning ingår som en del i ett större lång- tidsprojekt vid Jyväskylä universitet. Frekvensen av de olika färgformerna hos mindre igelkottspin- Ormstudier – NaK Tom Hoogesteger, dr Juan nare (Parasemia plantaginis) och färgformernas Galarza, NaK Joel Rahkonen & FM Janne Val- temporala förekomst undersöktes. Samtidigt er- konen hölls också information om populationernas ge- Studierna av hasselsnoken (släta snoken) under netiska struktur och förekomsttätheten av mindre tidigare år har visat att dess population består av igelkottspinnare på Åland. två från varandra isolerade delpopulationer. Un- der 2013 studerades Ålands huggormar och snokar för att ta reda på om det finns liknande drag Ålands skalbaggar – Riitta Clayhills, Tom Clay- i populationsstrukturen hos dessa. DNA-prov av hills trafikdödade huggormar och snokar insamlades Inventeringen av Ålands skalbaggsfauna fortsatte för vidare studier. under 2013. Följande skalbaggsfynd kan nämnas: – Ett exemplar av stumpbaggen Hister bissex- striatus fångades med håv i Höckböle natur- Inventering och fotografering av landmollus- reservat i Geta. Arten har varit klassificerad ker – FM Anne Koivunen, museimästare Pekka som utdöd (RE) i Finland. Förr var den vida Malinen, FM Ulla-Maija Liukko, Hannu Ormio spridd i södra och mellersta Finland men de Arbetsgruppen från Naturhistoriska centralmu- flesta gamla fynd är gjorda på Åland. Detta seet (Anne Koivunen och Pekka Malinen) och var årets viktigaste fynd! Finlands miljöcentral (Ulla-Maija Liukko) samt – Den ca 2 cm långa kortvingen Staphylinus Hannu Ormio arbetar med en bestämningsbok dimidiaticornis fångades på strandängen sö- över Finlands landmollusker. För detta arbete har der om naturstigens granskog på Nåtö. Arten finansiering erhållits från Miljöministeriets pro- är ny för Finland och Åland men förekommer jekt PUTTE (Programmet för bristfälligt kända allmänt i södra Sverige. och hotade skogsarter). Under en exkursion 22– – Tickgnagaren Dorcatoma chrysomelina har 26 maj fotograferades landmollusker i deras na- inte setts på Åland under de senaste decen- turliga omgivning i Eckerö, Finström, Jomala, nierna. Ganska många exemplar påträffades Lemland och Saltvik. Av sammanlagt 36 snigel i en rötskadad ek i Höckböle naturreservat i och snäckarter fotograferades 16 arter. I trädgår- Geta. den och på stranden vid Nåtö biologiska station – Den år 2012 påträffade för Åland nya lil- påträffades många arter och utmärkta fotografi- la mögelbaggen Ephistemus reitteri erhölls er erhölls av bl.a. sumpsnigel (Deroceras laeve), i mängd 2013 genom sållning av gräshögar i löksnäcka (Oxychilus alliarius), kärrglanssnäcka lövängen på Nåtö. (Zonitoides nitidus), svart skogssnigel (Arion – Sex exemplar av vivelarten Archarius pyrr- ater), trädgårdssnäcka (Cepaea hortensis) ja vit- hoceras påträffades i Höckböle i ekbeståndet glanssnäcka (Nesovitrea petronella). På Åland strax utanför naturreservatet. Arten är ny för finns några arter som inte hittas på Finlands fast- Finland och Åland, men det var väntat att den land. Sådana arter är t.ex. barksnäcka (Merdigera skulle hittas. Den lever på galler på blad som obscura) ja linssnäcka (Helicigona lapicida). Un- bildas av någon insekt (stekel, bladlus, flu- der exkursionen erhölls bra fotografier av alla ar- ga?). Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 90, 2014 • Societas pro Fauna et Flora Fennica 135

– Vivelarten Thamiocolus viduatus lever på tan över alla Ålands gaddsteklar. Gaddsteklar in- stinksyska (Stachys palustris), men är ändå samlades med håv på 3–6 platser under 1–3 tim- ganska sällsynt. En individ påträffades på nä- mar dagligen. Alla påträffade gaddsteklar insam- ringsväxten på Degersands strand på Eckerö. lades, med undantag för de vanligaste sociala ste- Arten har inte påträffats på länge på Åland. klarna: humlor, getingar och myror. År 2013 an- vändes också s.k. gulskålar; fällor som lockar till sig blombesökande insekter, i huvudsak olika ste- DNA-prov av skalbaggar – FM Mikko Pentin- klar och flugor. I början av dagens expedition pla- saari & stud. Perttu Anttonen cerades tio gulskålar i en linje på marken och de fylldes med vatten med lite diskmedel tillsatt; Under två insamlingsturer (20–26 juni och 3–7 detta sänker ytspänningen så att insekterna drun- oktober) insamlades material av skalbaggar för knar. Efter varje dags expedition togs vätska, gul- det nationella DNA-streckkodsprojektet Fin- skålar och insekter tillvara. BOL (http://finbol.org/fi/finbol.html) och för Bin och rovsteklar artbestämdes av Martti Mikko Pentinsaaris doktorsavhandling. Under Raekunnas, medan Juho Paukkunen från Natur- sommaren fanns också några fönsterfällor utsat- historiska centralmuseet i Helsingfors identifiera- ta på Prästgårdsnäsets naturreservat och på pri- de guld- och vägsteklar och kontrollerade identi- vat mark på Bergö i Finström, med tillstånd av fieringen av solitära getingar samt några svårbe- Landskapsregeringen resp. markägaren. Materia- stämda bin och rovsteklar. let från Prästgårdsnäset är ännu delvis obearbetat I Finland har påträffats 678 och på Åland 407 och i den artbestämda delen fanns inget anmärk- gaddstekelarter. En lista över alla åländska gadd- ningsvärt. Däremot fanns det flera intressanta ar- steklar (Alla åländska gaddsteklar.xls) har inläm- ter i fångsten från Bergö: nats till Miljöbyrån i Mariehamn. – Ragghornig kamklobagge (Hymenophorus Vid karteringen påträffades 11 för Åland doublieri; CR) har inte tidigare påträffats på nya gaddstekelarter: Hedychridium chloropy Åland. Det enda nyare fyndet i Finland är från gum (Chrysididae), Tiphia femorata (Tiphiidae), Isojärvi nationalpark i Kuhmois i Mellersta Entomognathus brevis, Crossocerus wesmaeli, Finland. Harpactus lunatus och Nysson interruptus (Cra- – Andra sällsynta arter insamlade på Bergö var bronidae), Colletes cunicularius och dess bopara- flatbaggen Thymalus limbatus (VU), stump- sit Sphecodes albilabris, Anthidium manicatum, baggen Plegaderus caesus (NT) och skäckig Stelis signata och Bombus terrestris (Apidae s.l.). trägnagare (Xestobium rufovillosum; NT). Som framgår av tabell 1, har i Finland påträf- – Viveln Archarius pyrrhoceras påträffades fats 187 och på Åland 70 rödlistade gaddstekelar- på Apalholmen i Lemland; detta är det andra ter. I tabell 2 presenteras deras fördelning på de fyndet i Finland och på Åland (se ovan Tom olika hotkategorierna. Clayhills fynd). Nedan uppräknas enligt hotkategori de 26 – Ett knippe murkna hasselgrenar med gnagspår rödlistade gaddsteklar som påträffades på Åland av skalbaggar insamlades i Mangelbo naturre- 2012–13 samt därtill en NA-art. Med en asterisk servat i Finström. Hittills har ett exemplar av (*) har de arter markerats som i Finland har sin enbandad brunbagge (Hypulus bifasciatus; huvudsakliga förekomst på Åland. NT) kläckts ur grenknippet.

– större vedgeting (Symmorphus murarius, Kartering av rödlistade gaddsteklar – Martti Vespidae; CR) – 2012–2013 Raekunnas – *rovstekelarten Nysson mimulus (Crabroni- Karteringen av rödlistade gaddsteklar fortsatte dae; EN) – 2012–2013 under fyra insamlingsturer 2013: 6–9 maj, 9–12 – *smalt citronbi (Hylaeus angustatus, Colleti- juni, 1–4 juli och 23–26 juli. Utöver detta har dae; EN) – 2013 gamla observationer av åländska gaddsteklar från – guldstekelarten Hedychridium chloropygum litteratur och databaser insamlats och införts i lis- (Chrysididae; VU) – 2013 136 Societas pro Fauna et Flora Fennica • Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 90, 2014

Tabell 1. Det totala antalet och antalet rödlistade gaddstekelarter i Finland och på Åland samt antalet observerade och rödlistade gaddstekelarter på Åland 2012–13. Finland Åland Åland Finland Åland Åland Familjer Alla arter Alla 2002 Obs. arter Alla röd Alla röd Obs. rödl. 2012–13 listade listade 2012–13 Bin (Apidae s.l.) 236 153 90 72 27 11 Rovsteklar (Sphecidae s.l.) 158 93 61 48 16 3 Getingar (Vespidae) 44 36 26 12 7 4 Guldsteklar (Chrysididae) 49 28 17 21 9 6 Vägsteklar (Pompilidae) 59 37 19 25 9 2 Myror (Formicidae) 59 34 (4) 8 1 (0) Andra 1 (Sapygidae, Tiphiidae, Myrmosidae, 8 4 3 1 1 0 Mutillidae) Andra 2 (Bethylidae, Dryinidae) 65 22 – 0 0 – Summa 678 407 224 187 70 26

Tabell 2. Antalet rödlistade gaddstekelarter på Åland; med hotkategori (UHEX-klasserna). Familjer RE CR EN VU NT Summa Bin (Apidae) – 5 4 5 13 27 Rovsteklar (Crabronidae) – – 3 3 10 16 Getingar (Vespidae etc.) 1 1 – 3 2 7 Vägsteklar (Pompilidae) 1 1 2 1 4 9 Guldsteklar (Chrysididae) – – – 2 7 9 Myror (Formicidae) – – – – 1 1 Planksteklar (Sapygidae) 1 – – – – 1 Summa 3 7 9 14 37 70

– guldstekelarten Pseudospinolia neglecta – guldstekelarten Chrysis subcoriacea (Chry- (Chrysididae; VU) – 2012–2013 sididae; NT) –2012 – *vårmurargeting (Ancistrocerus nigricornis, – guldstekelarten Chrysis pseudobrevitarsis Vespidae; VU) – 2012–2013 (Chrysididae; NT) – 2012 – nordlig tapetserargeting (Discoelius dufou – *flenörtsgeting (Symmorphus gracilis, Ves rii, Vespidae; VU) – 2012–2013 pidae; NT) – 2012–2103 – ängskägelbi (Coelioxys mandibularis, Mega – *vägstekelarten Dipogon variegatus (Pom- chilidae; VU) – 2012 pilidae; NT) – 2012–2013 – *lövängssandbi (Andrena fulvago, Andreni- – vägstekelarten Arachnospila sogdiana (Pom- dae; VU) – 2013 pilidae; NT) – 2013 – sotsandbi (Andrena nigrospina, Andrenidae; – rovstekelarten Tachysphex helveticus (Cra- VU) – 2012 bronidae; NT) – 2013 – *metallsmalbi (Lasioglossum morio, Halicti- – rovstekelarten Trypoxylon figulus (Crabroni- dae; VU) – 2012–2013 dae, NT) – 2012–2013 – *hagsmalbi (Lasioglossum quadrinotatum, – gläntgökbi (Nomada moeschleri, Apidae; Halictidae; VU) – 2012–2013 NT) – 2012 – guldstekelarten Pseudomalus violaceus – litet pansarbi (Stelis minuta, Megachilidae; (Chrysididae; NT) – 2013 NT) – 2012 – guldstekelarten Chrysis rutilans (Chrysidi- – stampansarbi (Stelis phaeoptera, Megachili- dae; NT) – 2013 dae; NT) – 2012–2013 Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 90, 2014 • Societas pro Fauna et Flora Fennica 137

– pansarbiarten Stelis signata (Megachilidae; Tungmetaller i flundror – AFD Heinz-Rudolf NT) –2012 Voigt – punktsmalbi (Lasioglossum punctatissimum, Inför sammanställningen av undersökningar- Halictidae; NT) – 2012 na rörande förekomsten av olika tungmetaller i – *violsandbi (Andrena bicolor, Andrenidae; kustvattnen kring Nåtö togs senaste sommar någ- NA) – 2012–2013; hittades som en ny art för ra kompletterande bottenprov, främst intill laxod- Finland och Åland 2010 och därför är detta bi lingen (den misstänkta lokala förorenaren), men inte med i hotklassificeringen. också intill utloppet från det gamla avloppsröret En utförlig rapport över gaddstekelundersök- för Nåtö bysamhälle, liksom också från farleden ningarna har inlämnats till Ålands miljömyndig- utanför Nåtö. Den glädjande nyheten om fynd av heter. bl.a. unga blåmusslor bland proven publicerades stort i den åländska lokalpressen (i de tidigare proven från åren dessförinnan fanns enbart larver Hagtornsspinnmalen (Scythropia crataegella) av fjädermyggor, Chironomidae, som företräda- på Åland – en uppföljning av studierna 2010– re för bottendjuren). De förhållandevis dyra labo- 2012 – Carl-Adam Hæggström ratorieanalyserna av bottenproven har dessvärre inte genomförts pga. brist på medel. De utebliv- Larver, puppor och fjärilar av hagtornsspinn- na färskaste analyserna till trots är dock en sam- mal (Scythropia crataegella) iakttogs under peri- manfattande artikel om tungmetallförekomsterna oden 2010–2012 på sammanlagt 10 lokaler i Ma- i kustvattnen kring Nåtö som bäst i vardande. riehamn (se Hæggström 2013 nedan). På de flesta lokaler levde larverna på tre arter av odlade ox- bärsbuskar och i ett fall på vildväxande hagtorn. Vintern 2012–2013 var uppenbart ogynnsam för denna sydliga fjäril. Under midvintern före- kom snabba temperatursvängningar mellan tö och köld. Den stora klippoxbärsbusken (Cotone Övrig verksamhet 2013 aster nanshan) vid Södragatan 28, som var illa Kortare besök på stationen gjordes av 10 forskare medfaren hösten 2012, hade svaga angrepp av under verksamhetsåret. hagtornsspinnmal i juni och mycket svaga i juli – Rådplägningsdagar för lantbrukets miljö- augusti. Endast någon enstaka fjäril sågs då. Flera skydd, 29 deltagare från Miljöministeriet och andra populationer i Mariehamn hade också för- NTM-centralernas miljöavdelningar, exkursion svunnit, delvis pga. att de angripna partierna på på Nåtö med naturstigen den 28 maj under led- buskarna blev bortrensade. ning av C.-A. Hæggström. Enhetens för svenskspråkig undervisning vid Biovetenskapliga institutionen, Helsingfors universitet, vårexkursion den 15–17 maj, 12 studen- Spindelundersökningar på Åland – FM Niklas ter under ledning av C.-A. Hæggström och fil.dr Fritzén Helena Åström. Undersökningen av grottspindelns (Meta menar Kulturlandskapskurs vid Novia, lövängsex- di) övervintringsförhållanden i grottor och jord- kursion på Nåtö den 26 maj, 11 studerande under källare fortsatte. Plattbuksspindelsläktet Mica ledning av lektor Carl Voigt, C.-A. och E. Hægg- ria (familj Gnaphosidae) med strandlevande ar- ström. ter undersöktes på Eckerö, i Sund och i Lemland. Forskarmöte den 6–8 augusti: FM Tony Ce- Därtill insamlades spindlar av olika grupper var- derberg (Husö), FM Henri Jokinen (Tvärmin- vid bl.a. Finlands andra förekomst av lundbal- ne), FD Marie Nordström (ÅA), FM Åsa Hägg dakinspindel (Linyphia hortensis) påträffades (ÅJFM), FM Laura Kauppi (Tvärminne), Karolii- vid parkeringsplats vid Nåtö biologiska station; na Väyrynen, FM David Abrahamsson (LR, Mil- det första fyndet gjordes vid Herröskatan 2009. jöbyrån), FM Ann Lindholm, FM Niclas Rantala. 138 Societas pro Fauna et Flora Fennica • Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 90, 2014

Kunttu, P., Varis, E. & Rivasto, S.-M. 2013: Dianema Publikationer 2013 corticatum new to Finland and contributions to the Hæggström, C.-A. 2013: Myöhäisiä lehtipuita Maarianha- knowledge of Myxomycetes in the Åland Islands, SW minassa. — Sorbifolia 44(2): 51–56. Finland. — Karstenia 53: 5–8. Hæggström, C.-A. 2013: The Hawthorn Moth Scythropia Pinto-Zevallos, D. M., Hellen, H., Hakola, H., van crataegella (Lepidoptera: Yponomeutidae) is probably Nouhuys, S. & Holopainen, J. K. 2013: Induced de- fairly common in Mariehamn, Åland Islands, Finland. fenses of Veronica spicata: Variability in herbivore-in- — Entomologica Fennica 24: 122–128. duced volatile organic compounds. — Phytochemistry Hæggström, C.-A., Carlsson, R. Hæggström, E. & Sund- Letters 6: 653–656. berg, K. 2013: Epilobium hirsutum in the Åland Is- Saastamoinen, M., Hirai, N. & van Nouhuys, S. 2013: Di- lands, SW Finland. — Memoranda Soc. Fauna Flora rect and trans-generational responses to food depriva- Fennica 89: 105–110. tion during development in the Glanville fritillary but- Kraft, T. S. & van Nouhuys, S. 2013: The effect of mul- terfly. — Oecologia, 171: 93–104. ti-species host density on superparasitism and sex ra- tio in a gregarious parasitoid. — Ecological Entomol- ogy 38: 138–146.