UTGES AV KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET

N:r 1 2015 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET - en av de kungliga akademierna - Redaktör och ansvarig utgivare: Konteramiral Thomas E. Engevall Redaktionens adress: c/o Engevall, Junibacken 9, 135 54 TYRESÖ Telefon: 08-798 7139, alt. 070-588 7589, E-post: [email protected] Plusgiro: 125 17-9, Bankgiro: 446-3220, Organisationsnummer: 935000-4553 Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Teatergatan 3, 1 tr, 111 48 Telefon: 08-664 7018, E-post: [email protected], Hemsida: www.koms.se Plusgiro: 60 70 01-5, Bankgiro: 308-9257, Organisationsnummer: 835000-4282 Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel fem gånger årligen. En årsprenumeration kostar 250:- för prenumeranter med postadress inom Sverige och 350:- för prenumeranter med utri- kes postadress. Avgiften betalas till plusgiro nr 125 17-9. Innehåll nr 1/15 Meddelande...... 3 Ordföranden har ordet...... 9 Öppet brev till försvarsminister Peter Hultqvist...... 10 Redaktörens spalt...... 13 Personalförsörjningen-en folkförankringsfråga?...... 15 Av Göran Arrius Ubåtsjakt utanför boxen...... 21 Av Michael Zell Verksamhet till sjöss - alltid på den teknologiska utvecklingens framkant...... 27 Av Emmanuel Desclèves Rodd mellan husabyar – ett praktiskt försök att testa en hypotes...... 31 Av Mats G Larsson Stiftelsen YMER-80 presenterar 2015 års stipendiater för polarforskning...... 39 Lions in the Littoral - Leadership on Risk’s Edge...... 40 Av Jeff Kline & Bo Wallander Perspektiv på nutidshistorien och en förmågeökning som uteblev?...... 49 Av Niklas Wiklund Gräv där du står!...... 57 Av Jens Nykvist Lägesuppdatering om Sydkinesiska sjön och pirater i Malackasundet...... 66 Av Daniel Finnbogason Den svenska handelsflottans deltagande i andra världskriget...... 73 Av Henrik Stephensson-Möller Den svenska handelsflottans situation...... 77 Av Sten Göthberg s/s Tärnan...... 80 Av Per Tistad M/S Museet for Søfart & Låtsas vara svensk...... 87 Av Torbjörn Dalnäs Littoral OpTech - West...... 92

ISSN 0040-6945 Printfabriken AB, 2015 UTGES AV KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET

178:e årgången 2015 Ändrad adress? Det är viktigt att akademiens sekreterare och redaktören för Tidskrift i Sjöväsendet får kännedom om ändrad postadress. Vänligen anmäl detta snarast till antingen: [email protected] eller [email protected] Anmälan kan också göras brevledes till: Redaktionen för TiS, c/o Engevall, Junibacken 9, 135 54 TYRESÖ Meddelande från Kungl.Örlogsmannasällskapet

Nr 12/2014. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm onsdagen den 11 december 2014. (För TiS anpassat utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum torsdagen den 11 december 2014 med början klockan 1730 i Stockholm i Kastellet i närvaro av 46 ledamöter. Sammanträdet avslutades med ge- mensam julglögg i Kastellet och middag på m/s Segelkronan. § 1 Förklarades sammanträdet för öppnat. Meddelade ordföranden att vice ordfö- rande Jonas Haggren, på grund av sin nya befattning gjort bedömningen att den inte är förenlig med hans uppdrag i styrelsen, och har därför i samråd med ord- föranden valt att avsäga sig uppdraget som akademiens vice ordförande. Valbe- redningens ordförande är vidtalad att omgående söka en ersättare som efter ett fyllnadsval kan fullgöra uppdraget under Jonas Haggrens återstående mandatperiod. § 2 Meddelades att sedan föregående sammanträde har ordinarie ledamöterna An- ders Hammare och Per-Erik Bergstrand avlidit. Ordföranden lyste frid över deras minne. § 3 Föredrog sekreteraren föregående sammanträdesprotokoll (2014-11-17 i Karls- krona) som med godkännande lades till handlingarna.

3 § 4 Orienterade sekreteraren om årsprogrammet för 2015 samt meddelade att en folder med årsprogrammet kommer med posten. § 5 Reflekterade ordföranden kort över KÖMS och dess framtida roll samt över uppdraget att tillträda som akademiens ordförande. I sin inledning markerade han den respekt den nuvarande verksamheten förtjänar. Delar av innehållet var i övrigt hämtat ur ordförandens anförande vid högtidssammanträdet, men inne- höll därutöver några tankar kring vikten av att vara öppen inför våra arbets- former samt betydelsen av ledamöternas engagemang, TiS och Biblioteket. § 6 Redovisade Sten Göthberg kortfattat resultatet av tankesmedjan om sjöfart i Göteborg den 28 oktober. Konstaterades att KÖMS har en betydande uppgift i att beskriva transportflödenas sårbarhet och konsekvenserna av störningar i handelsflödena. Arbetet med att fastställa akademiens uppfattning i frågan fortsätter. § 7 Redovisade Nils-Ove Jansson delar ur sin bok Omöjlig ubåt. Boken beskriver exempel på optiska observationer samt den strategiska och operativa bakgrun- den till ubåtskränkningarna under 80- och 90-talet. Följde lång frågestund. § 8 Inga övriga frågor anmäldes. § 9 Orienterade sekreteraren om att nästa sammanträde äger rum måndagen den 19 januari 2015 i Karlskrona på Sjöofficersmässen. Slutet sammanträde med stadgeenliga förhandlingar. Därefter öppet sammanträde med inträdesanföran- de av ordinarie ledamoten Jens Nykvist samt marin debattkväll. Orienterades att förslag till nya ledamöter skall vara styrelsen tillhanda senast den 1 april. Förslagen ska vara undertecknade av minst tre ledamöter. Försla- gen sänds med ordinarie post till akademiens postadress samt i en digital version till sekreteraren på adress: [email protected]. Preliminärt invals- utrymme är fyra ordinarie ledamöter. § 10 Förklarades sammanträdet för avslutat.

Vid Protokollet Bo Rask Akademiens sekreterare

4 Nr 1/2015. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Karlskrona måndagen den 19 januari 2015. (För TiS anpassat utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum måndagen den 19 januari 2015 med början klockan 1730 på Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget 7 i Karlskrona i närvaro av 39 ledamöter och in- bjudna gäster. Sammanträdet inleddes med ett internt sammanträde för att från klockan 1800 öppnas för inbjudna gäster. Sammanträdet avslutades med en enklare gemensam middag på Sjöofficersmässen (pytt i panna, lättöl/vatten och kaffe). § 1 Förklarades sammanträdet för öppnat. § 2 Föredrog sekreteraren föregående sammanträdesprotokoll (sammanträdet 2014- 12-11 i Stockholm) som med godkännande lades till handlingarna. § 3 Orienterade ordföranden om bakgrunden till att akademien sedan årsskiftet står utan vice ordförande. Styrelsen har konstaterat att det inte är lämpligt att posten som vice ordförande är vakant. Styrelsen har i samråd med valbered- ningen och revisorerna klarlagt att en process med fyllnadsval av vice ord- förande är lämplig, då någon vägledning inte återfinns i stadgarna. Genomför- des kort presentation av valberedningens kandidat ordinarie ledamoten Bo Berg samt ställdes fråga om eventuell motkandidat. Ingen ny kandidat föreslogs. Beslutades att en valsedel med namnet Bo Berg skall sändas till ledamöterna samt att valet genomförs den 18 februari. § 4 Orienterade ordföranden om sina genomförda möten med HM Konungen, Över- befälhavaren, Marinchefen, statssekreteraren i Försvarsdepartementet Jan Sale- strand samt om mötet med Kungl. Krigsvetenskapsakademiens ordförande Mikael Odenberg. Ordförande redovisade även några av sina visioner och då särskilt vikten av ledamöternas närvaro, att akademien skapar attraktiva program, att styrelsearbetet är effektivt samt att akademiens relevans fortsätter att förbättras och att därmed att akademien skapar bestående resultat av arbetet. § 5 Övriga frågor. Inga övriga frågor anmäldes. § 6 Ajournerades det slutna sammanträdet för låta de inbjudna gästerna ta plats. § 7 Återupptogs sammanträdet med inbjudna gäster. § 8 Höll ordinarie ledamoten Jens Nykvist inträdesanförande med rubriken Insatt! – Gräv där du står! Följde frågestund. § 9 Inledde ordinarie ledamoten Fredrik Hansson den marina diskussionen. § 10 Orienterade ordinarie ledamoten Bengt Lundgren om hur snabbt det säkerhets- politiska läget i Östersjöområdet har försämrats under de senaste åren och avslutade med att kortfattat orientera om ubåtskränkningen hösten 2014. Orienterade örlogskapten Daniel Petersson om den pågående ubåtsjaktstudien och om några av dess öppna slutsatser. Följde lång frågestund.

5 § 11 Orienterade sekreteraren om att nästa sammanträde genomförs i Stockholm onsdagen den 18 februari klockan 1700 i Försvarshögskolans lokaler Drottning Kristinas Väg 37. Lokalen är Sverigesalen. Programmet omfattar stadgeenliga förhandlingar med bl. a val av ny vice ordförande och inträdesanförande av ordinarie ledamoten Göran Arrius. Samordnat med sammanträdet genomförs ett seminarium om personalförsörjning med rubriken Stabil personalförsörjning – grunden för vår marina förmåga. Orienterades om vikten av att ledamöter inkommer med förslag till inval av nya ledamöter. Förslagen ska vara styrelsen tillhanda senast den 1 april. Skriftligt förslag ska vara undertecknat av minst tre ledamöter och ska innehålla en motivering till invalsförslaget. § 12 Förklarades sammanträdet för avslutat.

Vid Protokollet Bo Rask Akademiens sekreterare

Nr 2/2015. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm onsdagen den 18 februari 2015. (För TiS anpassat utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum onsdagen den 18 februari 2015 med början klockan 1700 i Försvarshögskolans lokaler Drottning Kristinas Väg 37. Lokal Sverigesalen. Sam- manträdet avslutades med en enklare gemensam middag i restaurang Propellern i FHS lokaler. § 1 Sammanträdet förklarades för öppnat av tillförordnade ordförande hedersleda- moten Lars G. Persson. Ordförande förklarade att skälet till att ordinarie ordfö rande inte kunde delta i sammanträdet var en nära anhörigs begravning under eftermiddagen. § 2 Meddelades att sedan föregående sammanträde har ordinarie ledamoten Nils Abrahamsson avlidit. Ordförande lyste frid över hans minne. § 3 Föredrogs föregående sammanträdesprotokoll (sammanträdet 2015-01-19 i Karlskrona) som med godkännande lades till handlingarna. § 4 Orienterade ordförande kort om behovet av fyllnadsval till posten som vice ordförande. Valberedningens ordförande ordinarie ledamoten Per-Anders Emilson gav en kort presentation av valberedningens arbete och valberedningens kandidat

6 ordinarie ledamoten Bo Berg. Inga motkandidater har föreslagits. Genomfördes omröstning. Antalet avgivna röster är totalt 65 vilket därmed uppfyller kraven enligt § 18 mom 2 i akademiens stadgar. Beslutades att Bo Berg efter fyllnads- val har valts till akademiens vice ordförande t.o.m. ordinarie val hösten 2015. § 5 Övriga frågor. Inga övriga frågor framfördes. § 6 Inleddes seminariet Stabil personalförsörjning – grunden för vår marina förmåga. Talade Per Ola Johansson, kommendörkapten, bitr. skolchef Sjöstridsskolan Talade Johannes Johansson, kapten, Helikopterflottiljen Talade Peter Jeppson, riksdagsledamot, Försvarsutskottet Genomfördes paneldebatt med frågor från publiken. § 7 Höll ordinarie ledamoten Göran Arrius inträdesanförande med rubriken Personalförsörjningen, en folkförankringsfråga. § 8 Orienterade ordinarie ledamoten Magnus Haglund kortfattat om sin nyligen utgivna bok Svenska flottan under kalla kriget. § 9 Orienterade sekreteraren att nästa sammanträde genomförs i Göteborg ons- dagen den 25 mars ombord i s/s Marieholm. Stadgeenliga förhandlingar samt inträdesanförande av ordinarie ledamoten Anders Widén med rubriken Sjö- minröjningsförmåga - en strategisk resurs för ett sårbart samhälle samt hålls årsberättelse i vetenskapsgren IV med redovisning av OL Sten Göthberg. Orienterade sekreteraren vikten av att ledamöter inkommer med förslag till inval av nya ledamöter. Förslagen ska vara styrelsen tillhanda senast den 1 april. Skriftligt förslag ska vara undertecknat av minst tre ledamöter och ska innehålla en motivering till invalsförslaget. Överlämnade tillförordnade ordföranden ordförandeskapet till nyvalde vice ordföranden ordinarie ledamoten Bo Berg. § 10 Förklarades sammanträdet för avslutat.

Vid Protokollet Bo Rask Akademiens sekreterare

7 Nr 3/2015. Företräde för Kungl. Örlogsmannasällskapet hos HKH Prins Carl Phi- lip, en av sällskapets tre 1:e hedersledamöter (1.HL).

Torsdagen den 12 mars gav Prins Carl Philip företräde för örlogskapten Evelina Hed- skog, överste Peder Ohlsson och ordförande Michael Zell, från Kungl. Örlogsman- nasällskapet. Prinsen är förste hedersledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet sedan 2011.

Prinsen tillsammans med ordförande Michael Zell, örlogskapten Evelina Hedskog och överste Peder Ohlsson. Foto: Kungahuset.se

8 Ordföranden har ordet Ett brev betyder så mycket Redaktören har erbjudit mig en möjlighet att skriva en ledare i TiS. Det kan framstå som en nyhet, men är faktiskt inte det. Under den tid befattningen som ordförande och redaktör utgjort en personalunion i form av min företrädare Thomas Engevall, har han haft en ”Redaktörens spalt”. Den har stundtals haft ett innehåll som legat närmare en ledare, dvs att han där kunnat uttryck en åsikt eller linje i frågor där KÖMS ordförande kan ses ha skäl att uttala sig. Thomas har fortfarande sin ”Redaktörens spalt” men nu enbart som redaktör. Jag tackar för möjligheten och börjar i detta nummer. Om det blir återkommande får vi se, men i alla fall en början. Det senaste halvåret har varit väldigt dramatiskt i försvarsdebatten, och i all syn- nerhet i den del därav där vi anser oss ha ”förstånd och styrka”. Den konstaterade undervattenskränkningen i oktober väckte inte bara medias och allmänhetens intresse för tillståndet inom marinen, utan även statsledningens. Vi minns alla den kraftfulla markeringen med statsministern, försvarsministern och överbefälhavare i en gemen- sam presskonferens den 14 november. Statministern vände sig i direktsändning till ÖB och frågade vad Försvarsmakten nu kan göra i det läge vi befann oss. Tre månader senare kom FM:s svar. Ingenting kunde göras, lagda kort ligger och kan inte ändras med risk för förmågetapp inom andra angelägna områden. Man måste då fråga sig vad som kan vara mer angeläget än att hävda akut, påtagligt och närmast provokativt hotad territoriell integritet? Detta är ju inte en intern prioriteringsfråga där Högkvarteret eller Försvarsdepartementet har att göra en avdömning mellan olika för- svarsgrenars önskemål. Den prioriteringen är helt klart och tydligt redan gjord av vår motståndare. Nu är det inte en fråga om HUR vi ska hävda den territoriella integriteten utan ATT vi ska hävda den. När jag läste det svaret från FM fann jag det vara en orimlig ordning, och kunde inte låta det passera utan en reaktion. Därav det ”Öppna brev” som avsändes till för- svarsministern den 18 februari (brevet publiceras även i detta nummer av TiS på sidan 10-11). Att det gick till försvarsministern och inte ÖB, som förvisso stod för svaret, var ju i sammanhanget det naturliga. Jag har väntat på svar och det kom den 12 mars, i ungefär samma form som det som utgjorde grunden för det ”Öppna brevet”. Nämligen en presskonferens i Rosenbad, denna gång med finansministern och försvarsministern. Där utlovades mer pengar för att förstärka vår ubåtsjaktförmåga. Visst, för lite kan hävdas. Men som KÖMS uttryck- te i sitt pressmeddelande dagen efter, ”en början på en ny inriktning avseende försvars- satsningarna med det självklara i att hävda territoriell integritet även under vattnet”. Det kanske är att ta i att KÖMS tar åt sig hela äran för den omsvängningen, det med- ges villigt. Men det visar att det fanns anledning att reagera och att vi låg rätt både i val av mål och budskap. Känns lite som med ”förstånd och styrka”… Michael Zell Ordförande i Kungl. Örlogsmannasällskapet

9

Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter Kungl. Örlogsmannasällskapet är en kunglig akademi, som stiftades 1771, vars syfte är att följa och arbeta för utveckling av sjökrigsvetenskapen i synnerhet och sjöväsendet i allmänhet. I enlighet med det angivna syftet delar akademien ut be- löningar för tävlingsskrifter, artiklar införda i Tidskrift i Sjöväsendet och förtjänta arbeten utförda under studier vid Försvarshögskolan. Tävlingsskrift kan avhandla valfritt ämne inom sjökrigsvetenskap eller sjövä- sende. Vägledande vid ämnesval under 2015 är nedanstående ämnesområden;

I. Strategi, operationer och taktik II. Personal, utbildning och marinmedicin III. Maritim teknik IV. Sjöfart och andra verksamhetsområden av betydelse för sällskapets verksamhet

Lämplig omfattning på tävlingsskift är 2500-3500 ord. Tävlingsskrift för år 2015 ska senast 31 maj 2015 vara akademien tillhanda under adress: Sekreteraren i Kungl. Örlogsmannasällskapet Teatergatan 3, 1 tr 111 48 STOCKHOLM Tävlingsskrift ska sändas in anonymt och åtföljas av ett förseglat kuvert med upp- gifter om författarens namn och postadress. För tävlingsskrift, som av akademiens styrelse bedöms vara förtjänstfull, kan författaren efter beslut vid ordinarie sam- manträde tilldelas Kungl. Örlogsmannasällskapets förtjänstmedalj, hedersomnäm- nande och/eller penningbelöning. Tilldelad belöning utdelas normalt vid Kungl. Ör- logsmannasällskapets högtidssammanträde. Akademien förbehåller sig rätten att i Tidskrift i Sjöväsendet samt på sin hemsida publicera inlämnad tävlingsskrift vare sig den belönats eller ej.

12 Redaktörens spalt Välmatad start Alla läsare hälsas välkomna till ett nytt år och till ett välmatat nummer av Tidskrift i Sjöväsendet, det första av fem under året. För första gången på några år har jag dessutom fått konkurrens när det gäller le- darutrymmet eftersom det inte längre råder personunion mellan redaktörsskapet för TiS och ordförandeskapet i KÖMS. Jag hoppas att den sedan i november tillträdde ordföranden för Kungl. Örlogsmannasällskapet Michael Zell, fattar pennan mer än en gång och visar på vilken väg, eller snarare kurs, som kommer att prägla sällskapet under hans ordförandeskap. Jag tycker det är bra att det har börjat offensivt med bl.a. det öppna brev till försvarsministern som insändes i februari och som även givit ett svar i form av regeringens utpekande av ubåtsjaktområdet som viktigt och med vissa satsningar. Niklas Wiklund, alias Skipper, pekar i sitt inlägg tydligt på att satsningarna på de marina systemen är ett steg i rätt riktning men fortfarande otillräckliga totalt sett. Som första artikel ligger dock Göran Arrius inträdesanförande som ger många kloka inlägg i personalförsörjningsfrågorna för försvaret i allmänhet och för marinen i syn- nerhet. Som ordförande i såväl SACO som i Folk och Försvar har han en mycket god insyn i hur dagens arbetsmarknad fungerar samt hur frågor kring folkförankring mm faktiskt och praktiskt fungerar. Jag anser hans inlägg tydligt visar på behovet av stabi- litet i strukturer men flexibilitet i genomförande som inte alltid (eller rättare sagt säl- lan) varit ett adelsmärke för personalhanteringen i försvaret under senare år. På samma tema spinner artikeln ”Lions in the Littoral - Leadership on Risks edge” som pekar på vikten av ett offensivt ledarskap i operationer i kustnära vatten. Även om den kanske mest riktar sig till en amerikansk situation så är den viktig även för svenskt vidkommande. Det kryper sig in i samhället en tendens att undvika risker och skapa ett ogenomträngligt virrvarr av regler och processinstruktioner i tron om att detta löser alla problem och minskar risker. Enligt min uppfattning blir effekten den motsatta. Det gäller att få fram chefer som i såväl utbildning som i insats kan ta initiativ och samtidigt ta kalkylerade risker grundade på kännedom om egen och motståndarens förmåga. I min barndom fanns det en ramsa som inleddes med ”App, lapp, sa att du slapp....” som användes i olika valsituationer. Michael Zells UbåtsjAPP borde vara ett givet val för vidareutveckling och jag hoppas verkligen att den inte möter gemdöden eller ”not invented here-svaret” från myndigheternas sida. Rent principiellt torde det dessutom inte finnas något hinder för att vem som helst att dra igång en sådan utveckling så det gäller nog för marinen att vara först på bollen. Mats G. Larssons artikel om vikingatåg i Uppland, Daniel Finnbogasons artikel om situationen i Asien, Jens Nyqvists inträdesanförande och de sjöfartsrelatrerade artik- larna av Henrik Stephenson-Möller, Sten Göthberg, Torbjörn Dalnäs och Per Tistad rekommenderas också å det varmaste! Thomas E. Engevall Redaktör för Tidskrift i Sjöväsendet

13 Builder of advanced ships for demanding customers

www.swedeship.se Tel. 0304-67 95 00 E-post: [email protected]

14 Ledamoten GÖRAN ARRIUS

Göran Arrius är ordförande i SACO, i Folk och Försvar samt utbildad sjöofficer. Personalförsörjningen-en folkförankringsfråga? Inträdesanförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm den 18 februari 2015. Mitt namn är Göra Arrius och jag är nyinvald ledamot i Kungl. Örlogsmannasäll- skapet, något jag är både stolt och hedrad över. Jag ryckte in till Sjökrigsskolan 1978, tog examen 1981 och slutade aktiv tjänst 1988. Jag tjänstgjorde huvudsakli- gen inom ytattack. Idag är jag ordförande för Saco och även för Folk och Försvar, men det jag framför här i kväll är mina privata funderingar och åsikter. För några veckor sedan deltog jag vid begravningen av Peter Wallenberg och vid griftetalet framfördes att han valde en annan väg i sin ungdom än den vanliga för manliga medlemmar av familjen Wallenberg. Speciellt nämndes att han INTE valde att ge- nomgå reservofficersutbildningen vid Kungl. Sjökrigsskolan. Detta fick mig att fun- dera över några saker: Hur kom det sig att det var så självklart en hög kvalitet och ett bra tempo i själva för sönerna i Sveriges främsta industri- utbildningen (bra lärare, god samman- och finansfamilj att gå igenom KSS? hållning och rimligt höga krav tror jag Hur kommer det sig att Sjökrigsskolans är viktiga parametrar), det andra handlar varumärke fortfarande är så starkt att om att attrahera duktiga elever som vi- det snart 35 år efter att skolan lades ned, sar goda resultat och snabbt kan leverera fortfarande betyder något när det nämns i men också sprida det goda ryktet vidare ett sammanhang där de flesta beslutsfat- i samhället. tare i Sverige 2015 är samlade? Mitt svar Det är väl just det som hände med Sjö- på båda frågorna är att Sjökrigsskolan krigsskolan, Tolkskolan, Kustjägarskolan hade och har ett rykte bland stora delar och ett antal andra utbildningar i För- av befolkning om att vara en effektiv och svarsmakten. högklassig utbildningsinstitution. Att Hur hänger det här ihop med folkför- leverera goda, välkända resultat från en ankring och personalförsörjning? Jag skola handlar om två saker som givetvis tycker att det här är exempel på att när samverkar, det ena är givetvis att hålla folk i allmänhet har en hög tanke om

15 utbildningar, yrken och kompetens i litiskt minst sagt intressant område med Försvarsmakten så ger det också en god Danmark och Norge som medlemmar i folkförankring och förståelse för För- Nato och med Finland intvingat i den sk svarsmaktens uppgifter, och därmed Vänskaps- och Biståndspakten med Sov- också en bra grund för rekrytering av jet. Däremellan låg Sverige med en dok- lämpliga ungdomar. Detta var dock bara trin om alliansfrihet i fred syftande till några inledande exempel. neutralitet i krig. Denna ställde krav på När Andra världskriget bröt ut 1939 ett invasionsförsvar bestående av dels ett stod Sverige illa rustat. När Finland se- skalförsvar som utgjordes av de tekniskt nare samma år angreps av Sovjetunio- mer avancerade försvarsgrenarna mari- nen utlöste det naturligtvis stor oro för nen och flygvapnet, dels av den betydligt att Sverige skulle vara nästa mål för den mer personaltunga armén som handhade oheliga alliansen Tyskland – Sovjet. Att ytförsvaret av vårt land. I allt väsentlig det svenska försvaret hade stora luckor byggde personalförsörjningen på en kär- avseende personal och materiel vet alla. na av stamanställda och reservbefäl och Vad som också saknades var en förank- därtill en stor mängd värnpliktiga med ring bland folk i allmänhet för försvaret olika hög kompetens. Givetvis var mixen och säkerhetspolitiken, för detta ändamål olika för olika delar av försvaret. bildades Folk och Försvar som än idag är en arena för frågor om folkförankring, Värnpliktiga försvar och demokrati. Nästan alla unga män genomförde Under beredskapsåren utsattes sam- grundutbildning och kallades in till hället för stora påfrestningar med många krigsförbandsövningar med jämna mel- inkallade, hårda ransoneringar och pro- lanrum, detta gjorde givetvis att nästan blem med upprätthållande av försörj- alla i befolkningen hade en nära koppling ningen men också växande frivilligrö- till försvaret genom egen värnplikt eller relser som Hemvärnet och Lottakåren, deltagande i någon frivilligorganisation, dessa blev något som angick hela svenska eller genom någon nära anhörig. Många folket. För Sverige innebar krigsåren en kvinnor minns nog med tveksam glädje stark upprustning av marinen, flygvapnet lumparhistorierna som ofta kom upp när och armén. Denna nådde dock sin fulla gubbarna träffades, men jag är övertygad effekt åren efter krigsslutet. om att många minns! Beredskapsåren och utvidgningen Många värnpliktiga inom de mer tek- av dåvarande Krigsmakten innebar att niskt avancerade försvarssystemen fick i många som aldrig annars skulle övervägt sin ofta ganska långa grundutbildning en en militär karriär faktiskt stannade eller kompetens som sträckte sig långt bortom sökte sig till stam- eller reservanställ- deras tid i försvaret och blev en grund- ning. Detta innebar också att en social platta för en teknisk karriär. och klassmässig rörlighet uppkom vilket Vid sidan av detta utbildades många gjorde att många dugliga officerare nu re- värnpliktiga till befäl i olika nivåer, vad kryterades från helt andra samhällsgrup- detta haft för betydelse för ledarskapets per än tidigare. utveckling i Sverige borde belysas mer. Under efterkrigstiden och under det Värnplikten var också en biljett in på kalla kriget var Norden ett säkerhetspo- arbetsmarknaden för många som inte var

16 Kungl. Sjökrigsskolan i Näsbypark. så studiemotiverade, en grupp som utgör Det fanns en mängd olika inriktningar en växande grupp av långtidsarbetslösa. och nivåer som en ung befälselev kunde Jag vill i detta sammanhang speciellt blicka fram emot; Från intendentur till nämna Marinens Intendenturskola som maskin, från signalist till sjukvård, från försåg oss med den bästa kockutbild- sprängämnesexpert till ansvar för skriv- ningen i Sverige och vi vet alla hur efter- central och många, många fler. Dessutom traktade flottans kockar var på den civila var det många som vidareutbildade sig marknaden efter muck! via Försvarets gymnasieskola och läste vidare på någon av krigsskolorna. Utbild- Specialistofficerare ningarna var många gånger eftertraktade Underofficerare, underbefäl, kompaniof- även på den civila marknaden och att ”ta ficerare, plutonofficerare, specialistof- värvning” kunde för många vara en start ficerare. Beteckningarna är många och på en utbildnings- och klassresa som inte givetvis inte helt jämförbara över tid, på varit möjlig annars. Ta som exempel de denna grupp av stamanställd personal många fältflygare som blev flygkaptener som utgjorde den stabila grunden för vid SAS. trupputbildning, teknisk kompetens och materielskötsel inom det militära försva- Reservofficerare ret. För den på den tiden stora gruppen Reservofficeren var personen med ett sta- ungdomar utan studentexamen var en digt ben i varje läger, i det militära och i karriär som underbefäl och vidare under- det civila. Jag håller mig här i första hand officer ett sätt att skaffa sig en gedigen till reservofficerarna i Flottan eftersom yrkesutbildning och en trygg inkomst. jag behärskar detta område bäst, i de fles-

17 ta fall gäller nog ungefär detsamma för blivande fartygschefer, försvarsgrensche- andra försvarsgrenar och truppslag. fer och även kommande överbefälhavare. Som jag inledde med var reservof- I denna kategori räknar jag även in de ficersutbildningen vid KSS mycket väl- civila kompetenser som parade med en sedd. Söktrycket var högt, många gånger modifierad officersutbildning gav den kanske bara en bråkdel av de sökande an- bredd som försvarsmakten behövde, jag togs. Givetvis innebar detta att utgångs- tänker exempelvis på ingenjörer, läkare läget personellt var mycket gott. Utbild- meteorologer och intendenter, alla be- ningen till reservofficer vid Flottan tog fattningar med stor betydelse för en god två år och tre månader och innehöll såväl samlad kompetens inom försvaret. Men långresa och annan sjötjänst som omfat- även inom det mer renodlade officersyr- tande teoriutbildning (t ex i det närmaste ket fanns många vägar att gå; vidareut- en sjökaptensexamen i bagaget). Efter bildning på Militärhögskolans allmänna examen gick reservofficeren alltså ut i be- kurs, högrekursens inriktningar mot fattning som tjänstegrenschef (artilleriof- teknik eller stab, eller kanske att man ficer, minofficer, signalofficer) eller till valde att inte söka sig mot maktens tinnar och med som fartygschef på mindre min- utan föredrog att stanna vid sitt förband svepare. Efter det så kallade fänriksåret på något lägre nivå. Många officerare var man krigsplaceringsbar i sin befatt- gick också över till reserven efter att ha ning. Min uppfattning är att det är mycket fått erbjudande om ett bra civilt arbete. ovanligt att någon efter så jämförelsevis Officersutbildning var i likhet med re- kort utbildning kan ikläda sig ett så stort servofficersutbildningen effektiv och ansvar, det säger något om utbildningen siktande till att snabbt kunna tjänstgöra kvalitet men också om dess tempo. Givet- som tjänstegrenschef ombord, men också vis var dessa reservofficerare, vanligtvis att lägga grunden till vidare utbildningar efter en civil akademisk utbildning, hett på högre nivå. En välutbildad officerskår eftersökta på den civila arbetsmarknaden gav de värnpliktiga och därigenom deras och nådde inte sällan höga och inflytelse- anhöriga en positiv bild av försvaret och rika befattningar. dess förmåga att lösa sina uppgifter. För Vad reservofficerarna betydde för att många ungdomar från icke akademiska sprida förståelse för det militära försva- hem var officersutbildningen en lockande ret, för att visa att den utbildning som möjlighet till ett yrke med status och stor försvaret/ marinen kunde erbjuda var utvecklingspotential. högklassig samt för att få nya ambitiösa ungdomar att intressera sig för militär Utveckling över tiden utbildning kan knappast överskattas. Att Under tiden från Andra världskrigets slut reservarna i och med detta även gjorde till Berlinmurens fall fanns en naturlig försvaret tydligare förankrat bland folk i folkförankring. Det som byggts upp un- allmänhet är nog ganska troligt. der kriget förvaltades väl och det kalla krigets kärnvapenhot gjorde förvaret av Officerare vårt land till hela folkets angelägenhet. Officersutbildningen skulle säkra till- Många minns väl telefonkatalogens ”Om gången på ledare inom förvaret på taktisk Kriget Kommer”. och strategisk nivå, här skulle man hitta Ur ett arbetsgivarperspektiv hade

18 Krigsmakten/Försvarsmakten ett fantas- en bråkdel. De hot som Sverige kunde se tiskt utgångsläge. Man hade möjlighet att framför sig var nya och många gånger mönstra och under något år pröva i stort helt annorlunda än tidigare. Att detta be- sett alla i den uppväxande manliga be- tydde något för folkförankringen är inte folkningen och under den tiden även på- svårt att förstå. Kunskapen och förstå- verka lämpliga personer att stanna kvar elsen för försvars- och säkerhetspolitik på och utbilda sig till olika nivåer. Man och för försvaret i sig är betydligt lägre kunde också erbjuda gratis utbildning och många unga idag är helt ovetande om med lön. Ur ett arbetstagarperspektiv var dessa frågor. Det innebär dock inte att de också läget gott om man var intresserad är ointresserade, vi behöver alla hjälpas av ett militärt arbete. Man kunde välja åt att kanalisera något av ungdomarnas på en mängd utbildningar som ledde till engagemang åt detta håll, möjligen har ett säkert arbete utan studieskulder. Det ”Ryska Påsken”, ubåtskränkningar och fanns olika inriktningar och nivåer att Ukraina hjälpt till, olyckligt som de är att sikta mot och möjligheten att byta karriär de inträffar. var förhållandevis god. Allt jag sagt gällde i stort sett endast Livsval den manliga delen av befolkningen med För den som står i begrepp att välja livs- de inskränkningar som det medförde. bana har nog inte heller förändringarna Detta kan ju låta lite historieromanti- gjort det enklare att förstå vad en utbild- serande och nostalgiskt, givetvis fanns ning inom försvaret skulle innebära. det mycket som inte var bra på den tiden. Många förändringar i personalsystemet Kamratuppfostran, ”tjyvkommis”, dålig har gjort det svårt att över tid riktigt för- kvinnosyn och översitteri är väl några stå vad olika beteckningar och befatt- ord som också kan beskriva denna tid i ningar faktiskt innebär, i vart fall om man försvaret. befinner sig utanför de dagsaktuella ske- Under tiden från Berlinmurens fall endena. De skiftande uppgifter Försvars- 1989 och ett antal år framåt var enligt makten satts att utföra gör frågetecknen min åsikt försvarspolitiken präglad av fler, kommer jag att arbeta i Sverige eller osäkerhet om mål och syfte, ryckighet utomlands till största del? Kommer mitt i personalplaneringen och därmed i ut- arbete i Försvarsmakten att ”göra skill- bildningen och givetvis sjunkande an- nad”? En fråga som många engagerade slag. Under förhållandevis lång tid skulle ungdomar kräver ett jakande svar på vid Försvarsmakten i första hand sköta sina val av yrke. uppgifter utomlands, något hot mot Sve- Som man nog kan konstatera hänger riges territotium förelåg över huvud taget folkförankringen och personalförsörj- inte. Utbildningar och befattningar för- ningen intimt ihop. Vid en god folkför- ändrades och slutligen togs värnplikten i ankring är möjligheten till en effektiv fredstid bort. Givetvis var en förändring personalförsörjning god och tvärt om. nödvändig. Det kalla kriget hade upphört. Det oerhört personalkrävande territorial- Framtid och förslag försvaret var inte längre relevant och i och Hur ska då dessa två påverkas i rätt rikt- med detta hade de som verkligen genom- ning? Det är givetvis svåra frågor som gick en värnplikts utbildning minskat till bär över såväl lång tid som över hela vår

19 befolkning och vår plats i omvärlden, för försvaret och det civila samhäl- men jag vågar mig på ett försök till några let. Återinför långresorna, de är ett förslag: bra för att synas i världen, befrämja • Vi måste få en säkerhets- och för- rekryteringen och även ett bra instru- svarspolitik som är långsiktigt håll- ment i utbildningen. bar och trovärdig såväl inom som • Frivilligrörelsen bör ges större resur- utom landet. Ställ uppgifter och till- ser och med sin viktiga verksamhet dela resurser och låt sedan profes- bidra till såväl kännedom om Sveri- sionen sköta hur det bäst genomförs. ges försvar och säkerhet som att öka Undvik alltför snabba kast, verklig- möjligheterna för en bra personalför- heten förändrar sig sällan så snabbt. sörjning för Försvarsmakten. Låt Försvarsmakten utformas för att • Inled ett ökat samarbete med det ci- vara ett verktyg för säkerhets- och vila samhället. Arbetsmarknadens försvarspolitiken och inte för regio- parter kan ha en viktig roll att spela nalpolitiken eller som budgetregula- vad gäller möjligheterna för tidvis tor. tjänstgörande soldater och sjömän att • Undvik stora och täta förändringar få sina uppdrag att fungera ihop, men i organisationen av försvarets per- också för att Försvarsmakten som sonal. Det leder till otydlighet och stor arbetsgivare ska lyckas i sin roll osäkerhet både om vart jag som an- i samhället av idag. ställd är på väg och gör det mindra Folk och Försvar kommer att fortsätta attraktivt att söka som framtidsyrke. sitt arbete för ökad folkförankring på det Man har svårt att tänka sig att till framgångsrika sätt som vi gjort det sedan exempel sjukvården skulle ha vågat 1940 och skulle därmed, möjligen också förändra utbildning, titulatur och ar- kunna bidra till en bra personalförsörj- betsuppgifter på ett liknande sätt som ning för Försvarsmakten. Försvarsmakten gjort. • Se till att det erbjuds utbildningar som vänder sig till personer med oli- ka aspirationer, att från början veta vad som krävs och vart det kan leda är A och O för att får rätt sökande till rätt plats. Givetvis ska det finnas möj- lighet att senare byta bana om man vill och har förmåga. Utbildningarna ska genomföras med höga krav och med högt tempo och snabbt leda till avsedd befattning. Min uppfattning är att krävande och tuffa utbildningar och yrken alltid har gott om sökande. Sätt igång en kvalificerad reservoffi- cersutbildning på taktisk officersnivå som skulle vara till ömsesidig nytta

20 Ledamoten MICHAEL ZELL

Michael Zell är sedan november 2014 Kungl. Örlogsmannasällskapets ordförande. Ubåtsjakt utanför boxen Ett försök till nytänkande i en angelägen fråga Som ordförande i Kungl. Örlogsmannasällskapet är jag mån om att stimulera till debatt och nytänkande. Detta är ett försök till just det. De idéer som redovisas nedan är som ett sammantaget koncept nytt. Men de är plockade från andra områden, där liknande applikationer prövats och befunnit sig fungera, och ur det perspektivet inte särskilt sensationella. Jag har för avdömning av rimligheten i dess genomförande och för fortsatt utveckling varit i kontakt med några ledande företrädare inom de verksamheter som berörs.

Ubåtsjakt förekom i skarpt läge i marinen Den helt orimliga konsekvensen av den under ett drygt decennium med början attityden är att vi mentalt lämnar hela tidigt 80-tal. Det är nu dags igen. Även den militärgeografiska fördelen till vår denna gång efter en mångårig nedmonte- motståndare. Vi har i Sverige tidigare ring av våra förmågor. Det positiva med alltid haft en grundsyn att vår skärgård, det är att vi därmed i många fall står inför vårt hav och vår gräns ska vara till vår en omstart av hela system. Ubåtsjaktsys- fördel. Ett tillskott till vår försvarsför- temet inbjuder i särskild grad härtill. måga, inte en försvårande omständighet. I höstas genomfördes ett intressant se- Men det kräver att vi tänker i nya banor. minarium där KÖMS var medarrangör, Här introduceras en alternativ modell för Op-Tech West.1 Rubriken var ”Warfare ubåtsjakt, ett i grunden annorlunda för- in Littoral Waters”. Ett bärande tema var hållningssätt där skärgården blir vår vän. hur svårt, på gränsen till omöjligt, det Och vår motståndares fiende. är att bedriva ubåtsjakt i grunda vatten. Ett som kan tyckas långsökt föredöme utgörs av den vietnamesiska gerillan 1. Seminariet var ett samarrangemang mellan Kungl. Örlogsmannasällskapet, US Naval Post- FNL under 60- och 70-talet. De gjorde graduate School, US Office of Naval Research djungeln till sin hemmaplan. I en om- och Saab, se sidan 36 i detta nr av TiS. fattning så att amerikanarna till slut inte

21 vågade sig in. Det handlade inte bara om vana vid sin skärgård, och kan på goda att använda naturen till sin fördel, en av- grunder förväntas reagera inför avvikel- görande komponent var att integrera ci- ser på och under vattenytan. Liksom vad vilbefolkningen. som kan iakttas längs strandkanter och Skärgården har alltid folk i rörelse, på öar. mer så under sommarhalvåret givetvis. Skärgården är grund. Även om en un- Men här avses inte bara mellan- och yt- dervattensfarkost rör sig där med ambi- terskärgård, den högst reella situationen tionen att hålla sig i undervattensläge så för dagen är att vi talar hela vägen in till tvingas den tidvis bryta vattenytan och stadens kajkanter. Så det finns gott om därmed optiskt låta sig iakttas. För navi- folk i rörelse året runt. Där praktiskt ta- gering, manöver, passage, kontakt med get alla idag har en telefon, kamera, po- andra enheter eller av rent misstag. Även sitioneringssystemet GPS, klocka, kom- i kontrollerat undervattensläge tvingas pass, internet och anteckningsblock på farkosten på grund av de ringa djupen sig. I samma lilla enhet, alltid till hands. och för navigering, samband och spa- I sin numera avancerade mobiltelefon, en ning, röra sig nära ytan. Så att den även ”smartphone”. Det ger intressanta förut- i tämligen generösa vinklar tydligt kan sättningar för en bred optisk spanings- iakttas ovanifrån. insats. Det som kallas ”crowd sourcing”, Men allmänheten behöver hjälp att där man tar allmänheten till hjälp, är idag rapportera. Allt de ser, eller tror sig se. en metod som blir vanligare för att nå in- Det är inte den enskilde som vid obser- formationsöverlägsenhet och som enkelt vationsögonblicket kritiskt ska pröva kan integreras för skyddet av vår territo- om det som förevarit är trovärdigt eller riella integritet. ej. Det är just summan av observationer Skärgården är trång. Huvuddelen av av olika kvalitet, inte den enskilt otve- vattenområdena, sunden och passagerna tydigt säkra, som ger indikationen. Den kan överblickas från närliggande fast- andra sidan av myntet är att mottagaren land eller ö. Eller från den omfattande av denna information behöver hjälp med båttrafiken. Även den varierar givetvis att sortera, behandla och analysera den. under året, men består av fler aktörer Lösningen att hantera denna kraftfulla än bara sommarboende och semester- spaningsresurs ligger i en applikation seglare. Reguljär linjetrafik, taxibåtar, (”app”) låt oss kalla den ”ubatsjAPP”. transporter av varor och utrustning till Som man laddar ned i sin smartphone öarna. Myndighetstrafik genom marinen, eller som integreras i en redan befintlig kustbevakning, sjöpolis, lotsar, Sjöfarts- navigationsapp med hög användartät- verkets olika verksamheter. Reparatörer het och som redan är utvecklad för den och hantverkare som arbetar året runt lik- maritima miljön. Om man ser något an- som en aktiv konferensverksamhet. Alla märkningsvärt så tar man en bild, vilken möjliga former av privata transporter för enkelt kopplas mot ”ubatsjAPP”. Appen skärgårdsboende och andra besökare. noterar automatiskt tiden samt fotogra- Men givetvis även båtfolket, en av Sveri- fens position, bäringen till observatio- ges mest omfattande fritidsverksamheter. nen via den inbyggda kompassen och Huvuddelen av alla dessa vattentrafikan- observatörens identitet för ev kontakt ter, varav många har det som sitt yrke, är och uppföljning. Som kan ju ske i realtid.

22 Bedömt avstånd läggs in manuellt. Andra kvalificerade plattformar är få, stora och i appen tillgängliga val kan också vara dyra. I vissa fall, t ex ubåtsjakthelikop- ”luftuppkok”, ”periskop”, ”tornkam”, trar, existerar de inte ens. Våra enheter ”del av ubåtsskrov”, ”vågbildning”, ”be- har begränsningar i arbetstid och andra dömd kurs”, etc. En snabb skiss av vad uttryck för uthållighet. Medielandskapet man tror sig sett kan ritas ned och skickas är också sådant idag att de militära för- med. Omedelbart och utan att den mili- bandens rörelser omedelbart noteras med täre utfrågaren veckovis efteråt söker upp krav på ytterligare information, följt av observatören. upptrissade förväntningar och tillhöran- Observationerna från appen skickas de besvikelser. Ett motsvarande försök till ett system som filtrerar bort enstaka, till att även här vända miljön till vår för- disparata och osäkra observationer. En- del skulle kunna ta sig följande uttryck. skilda säkra, liksom ett antal osäkra som Det sker inom många delar av spaning genom algoritmiska beräkningar sam- och verkan en massiv övergång till obe- mantaget bildar ett spår med en rimlig mannade farkoster, f n mest luftburna kurs och fart ger ett larm. Givetvis kan drönare, eller Unmanned Aerial Vehicles systemet hantera en mängd samtidiga (UAV). Inledningsvis kan konstateras att spår. med skärgårdens många öar som start- Likheterna med den befintliga och och landningsplats, erbjuds extremt kort väletablerade Google-appen ”waze”, framflygning till det område som ska som idag används även av myndigheter avsökas. Och därmed hög effektiv tid i för olika former av trafikinformation, sökområdet. är uppenbara. Även ”Ökända grund” är I skärgården finns på många platser ett annat exempel i det mer närliggande verksamhet som kontrolleras av stat- maritima klustret där crowd sourcing fått liga myndigheter. Många andra fastig- betydelse för rapportering av avvikelser i hetsägare, offentliga eller privata, skulle sjökortsdata. säkert med glädje (och mot en mindre I denna artikel tas inte närmare ställ- ersättning) ställa avröjd mark till förfo- ning för ägarskapet av ”ubatsjAPP”, och gande för den yta en UAV kräver för att därmed den vidare delgivningen av den lyfta och landa liksom väderskydd. Med information som genereras. Men i beak- en i närområdet utbildad åretruntboende, tandet av syftet bör informationen göras som klargör UAV för uppdrag på signal tillgänglig i realtid på internet för att kun- från berörd ledningscentral inom mari- na följas av allmänheten. Det genererar nen. När UAV:n är klargjord startar, fly- ytterligare intresse med riktad spaning ger och landar den genom fjärrstyrning mot de plottade spåren. Idag förväntas av en pilot sittande i en bekväm fåtölj på dessutom transparens och det löser också valfri plats. I anslutning till förberedelser en del andra krävande informationspro- för start av UAV avlyses det aktuella luft- blem för myndigheterna. Allt som finns rummet för övrig flygtrafik. att veta är tillgängligt. Användandet av UAV behöver inte be- Men en ubåtsjakt består inte bara av gränsas till i förväg förberedda start-och indikering, den omfattar även klassifice- landningsplatser. Några mindre snabb- ring och vapeninsats. Även här har För- gående båtar, typ en ombyggd stridsbåt, svarsmakten stora resursproblem. Våra skulle kunna utgöra sjögående UAV-

23 Bild från Appen ”Waze” som kan tjäna som inspiration till en modern ”UbåtsjApp”. hangarer som snabbt tar ut en UAV till anande motståndare som rör sig, ska inte aktuell plats. underskattas, speciellt om optiska obser- Den aktiverade UAVn flyger till in- vationer gjorts i närtid. Men här krävs yt- dikerat område och avsöker med optisk terliga metod- och taktikutveckling. Det resp värmekamera det aktuella området. ideala vore att få en optisk observation av Det senare är en underskattad källa till ubåten rakt uppifrån. Om inte förr akti- indikering av ubåt, prövad med framgång veras då marinens kvalificerade resurser. på öppet hav men inte i skärgårdsmiljö. UAVn ligger kvar över observationen Ubåten i sig är ju en källa till värmediffe- tills en vapenbärare anländer som då får renser, men framför allt rör dess propel- en närmast perfekt invisning. I någon del lergång upp kallt djupare beläget vatten, av denna händelsekedja, avlyses via VHF som avviker från det varmare ytvattnet. och polis-/stridsbåtar all civil närvaro i Snart finns även laserteknik, som likt en området. magnetröntgen skivar upp vattenvoly- Med dagens prestanda kan 5-6 sådana men ned till kanske 20 m djup. Bilderna UAV-stationer täcka hela det aktuella vat- överförs i realtid till marinens berörda tenområdet i skärgård. När ledningscentral för analys och fortsatt in- aktionstiden för en UAV närmar sig sitt riktning av spaningsinsatsen. slut, aktiveras en avlösare från närmaste Sannolikheten för att en plötsligt upp- plats, som övertar den spanande UAVn:s trädande UAV ska upptäcka en intet ont informationer och uppgift. Den avlösta

24 Möjlig presentationsvy ur ubatsjAPP. flyger tillbaka, bunkras och förbereds för ningar genom dess djupförhållanden, öar, ny insats. grund, stenar och bränningar. Utlägg- Det kan också nämnas att i scenariet ning av slingor, ubåtsnät, försänkningar ovan förutsätts UAV-verksamheten ske och andra former av hinder och upp- genom Försvarsmakten. Sakläget är idag täcktsmöjligheter reducerar ytterligare att en för syftet ovan fullt duglig UAV kan vår motståndares utrymme och snävar in köpas privat för 5-10.000 kr. Det finns re- de ytor som behöver avsökas. Med säk- dan 100-tals UAV-ägare i skärgården som rare indikeringar och motsvarande ökad inget hellre vill än att skicka ut sina sur- sannolikhet för lägesbestämning, kan få rande humlor över ett möjligt undervat- enheter ge stor effekt. Det vi alltid kallat tensspår. För samordning och utbildning kraftsamling. Med våra egna ubåtar i po- kanske det här finns en uppgift för Frivil- sition utanför de, av samma skäl bedöm- liga Flygkåren (FFK), som redan idag har da, få tillgängliga större utloppen. Med en sjöinformationsgrupp (SIG). möjlighet genom sina kraftfulla sonarer En tredje komponent är ett lokalt mo- identifiera såväl den utgående miniubåten biliserat komplement till marinens övriga som en ev väntande större moderfarkost. enheter enligt den modell som förekom Höstacken är efter några förhållandevis tidigare. Under befäl av reservofficerare enkla åtgärder inte lika stor. Det är nu den och med beredskapsanställda sjömän glänsande nålen som börjar känna sig be- som besättningar. Med stor tillgänglig- svärat iakttagen. het i bevakningsbåtar med förmåga längs Allt ovan sagt kan låta väl enkelt, det hela skalan från spaning till insats. Som medges villigt. Men det är ännu bara en rycker in och täpper till de utloppsmöjlig- modell. Det föreligger givetvis uppen- heter den indikerade undervattensfarkos- bara behov av försöksverksamhet och ten har tillgång till. Skärgården har ju per vidare analys, ytterligare metod- och tak- definition en mängd naturliga begräns- tikutveckling. Tillsammans med andra

25 Ett antal UAV:er som arbetar i ett nätverk skulle kunna utgöra värdefulla komplement för att skapa en bättre lägesuppfattning i våra skärgårdsområden. Här Saabs UAV ”Skeldar”, som använts av bl.a den spanska marinen. angelägna överväganden. Hur väl får vi talar om nya metoder och ny taktik. Detta spridning av en ”ubatsjAPP” och vilket kan vara på plats inom ett år till en bråk- täckningsområde kan uppnås via all- del av den kostnad några andra i debatten mänhetens smartphones? Hur påverkar aktuella projekt betingar. säsongsmönstret frekvensen av observa- Den fattige måste vara djärvare. Den tioner? Hur effektiv är en UAV en snabbt mindre måste vara listigare. Det synsättet mörknande novemberdag i friska vindar har präglat det svenska försvaret under med sjö även inomskärs? Säkerheten kan mycket lång tid. Det bygger i sin ansats, inte heller åsidosättas. Hur uppmanas och liksom våra försvarsansträngningar all- motiveras allmänheten till medverkan? tid gjort, på en mycket stark nationell vil- Tillåter hänsynen till flygsäkerheten med ja. I detta fall en tveklös och ovillkorlig allt sitt regelverk obemannat flyg i detta ambition att sätta stopp för ubåtskränk- utförande? ningarna. Efter presskonferensen den 14 Därtill en i sammanhanget lika uppen- november förra året med statsministern, bar som central poäng, vi talar inte om en försvarsministern och ÖB samtidigt ut- i tid avlägsen anskaffning av ny och dyr talande precis detta, och med dess upp- materiel. Med besvärande avdömningar följning den 12 mars, måste i alla fall den mot andra angelägna försvarsinveste- förutsättningen med önskvärd tydlighet ringar. Vi tala inte ens om ny teknik, vi anses klarlagd.

För det inledande momentet om allmänhetens möjligheter att genom sina mobiltelefoner medverka vid indikering har jag talat med Anders Bergström, Senior Partner och grundare av True Heading AB och Seapilot AB, en ledande leverantör av elektroniska sjökort, plotterinformation och andra verktyg för säker framfart till sjöss. Anders är reservofficer i Flottan med 12 års aktiv tjänst inom ytattacken 1986-1998. För avsnittet om användning av obemannade flygande farkoster (UAV) har jag varit i kontakt med Saab, främst företrädd av Anders Wennström, ansvarig för bl a UAV-verksamheten samt ledamöterna i Kungl. Örlogsmannasällskapet kommendör 1.gr Håkan Neckman och civilin- genjör (tillika RO Örlogskapten) Evelina Hedskog. Idén är min men många av dessa har i olika grad medverkat till artikeln.//Michael Zell

26 Konteramiral EMMANUEL DESCLÈVES

Efter flera befäl till sjöss lämnade konteramiral Emmanuel Desclèves den aktiva tjänsten 2007 för att bli teknisk chef vid rederiet CMA CGM. Han är nu teknisk rådgivare till VD för försvarsindustrin DCNS. Desclèves är ordförande i den ma- rinmilitära sektionen av Académie de Marine och författare till flera böcker och ett stort antal artiklar.

Verksamhet till sjöss - alltid på den tekno- logiska utvecklingens framkant1 Människan har alltid uppfattat den marina miljön som svår, för att inte säga fientlig. Varje stort framsteg när det gäller att behärska oceanerna har krävt såväl en stark vilja som ett bemästrande av de mest sofistikerade vetenskaper och tekniker.

Historiskt sett har erövringen av havet stor roll: staterna styr och det från den alltid krävt en hög förmåga inom veten- högsta nivån. De vetenskapliga sällska- skap och teknik. 1 Navigationsvetenska- pen tog hand om dessa frågor från och pen, som för nybörjaren kan förefalla med deras tillkomst under upplysnings- vara en enkel teknik använd av sjöförare, tiden. De första att göra detta var Ve- befinner sig i själva verket i korsningen tenskapsakademien [l’Académie des sci- mellan flera olika vetenskapsgrenar. ences] och Marinakademien [l’Académie Dessa har i sin tur varit starkt beroende de marine], som samlade officerare och av den aktuella tidens viktigaste framsteg ingenjörer från och med 1752. i vetenskap och teknik. Detta gäller den Historiens största namn inom veten- grundläggande och den tillämpade ma- skapen var direkt inblandade i lösandet tematiken, astronomin, konsten att mäta av den centrala frågan om navigation fritt tid, geodesi, kartografi, rymdgeometri, till havs; en fråga som inte gavs en kon- mekanik och optik. Bortsett från de ve- kret lösning förrän i slutet av 1700-talet tenskapliga och de tekniska aspekterna - i avvaktan på dagens GPS. Det börjar spelar de geoekonomiska intressena en med grekerna: Herakleides, Aristoteles och Hipparkos. 1. Översättning av ledamoten Lars Wedin med tillstånd från författaren. Originalets titel är Under upptäcktsresornas epok blev de ” Le monde maritime à l’avant-garde du progrès första moderna kartograferna de tongi- technologique”. vande inom västvärldens vetenskap. Re-

27 nässansen revolutionerade kosmografin Historiskt sett är ett örlogsfartyg alltid genom Copernicus följd av Kepler och den aktuella tidens mest komplexa kon- Galilei. Mercator lade fram sin berömda struktion. Detta var redan fallet hos fe- projektionsmetod i slutet av 1500-talet. nicierna och romarna kvalificerade själva Under det följande seklet präglades na- denna konst som semper summa tecnica vigationskonsten av stora matematiker [Alltid på teknikens höjdpunkt]. Detta och astronomer som Huygens, Newton, gäller fortfarande speciellt avseende stra- Leibnitz och Bernoulli. Utvecklingens tegiska atomubåtar. Sociologerna definie- höjdpunkt kom under 1700-talet, när pro- rar för övrigt örlogsfartyget som det mest blemet att beräkna longitud genom att komplexa sociotekniska systemet. Detta mäta tiden löstes. utnyttjar en kombination av mycket so- Den astronomiska aspekten utveckla- fistikerad materiel och en högt kvalifice- des vidare av stora namn inom vetenska- rad besättning; de två är oskiljaktiga till pen. Inte minst viktig var tillverkningen havs. På den globala nivån är det bara tre av anpassade mätinstrument: Halley, eller fyra stora industrier som är kapabla John Harrison, Euler, d’Alembert, Bert- att konstruera och bygga sådana verktyg, houd, de Borda, Lagrange, Laplace, vilket kräver en exceptionell förmåga att Clairaut och Cassini. Detta är också de behärska komplexa system. Man kan för stora vetenskapliga upptäcktsresornas övrigt notera att cybernetiken – veten- epok. Vetenskapsmännen gick ombord skapen om komplexa system – ligger till för att pröva sina teorier; sjömännen grund för vetenskapen om manöver med gjorde dem användbara. fartyg. Under 1800-talet fullbordas dessa ar- Historiskt sett utgör örlogsvarven och beten och därigenom blev utnyttjandet av mariningenjörsskolorna början på den instrumenten och beräkningsmetoderna, moderna industriella eran. Den veten- som hittills varit reserverade för veten- skapliga och tekniska forskningen tar skapsmän, tillgängliga för erfarna sjö- avgörande steg med de stora världsom- män. Här bidrar vetenskapsmän som La- seglingarna och därefter med förmågan place, Coriolis, Fourier, Fresnel, Doppler, konstruera fartyg av metall, med ångdrif- Gauss, Foucault, Kelvin, Marcq de Saint ten, ubåtarna, radarn och hydrofonen, Hilaire och Poincaré. Och låt oss under människans förmåga att uppträda under tystnad hoppa över de moderna framste- vattenytan, atomdriften, satellitbaserade gen inom navigationen som tröghetsnavi- navigations- och kommunikationssys- gering, elektronisk navigering, GPS och tem; och hädanefter integrerade strids- Galileo … som alla har stor betydelse ledningssystem, som utgör hjärnan i de idag. mest kvalificerade moderna örlogsfarty- Man kan faktiskt hävda att inget annat gen. gebit i världshistorien har krävt så stora Vi skulle kunna mångfaldiga dessa ex- insatser och det under två tusen år och empel genom att övergå från den örlogs- med hjälp av historiens alla stora veten- marina till den maritima domänen, i be- skapsmän. greppets bredaste mening. I verkligheten Utöver navigationen så har konstruk- kan man inte hoppas kunna nå framsteg tionen av fartyg krävt de mest sofisti- (eller inte ens överleva) utan att behärska kerade vetenskaperna och teknikerna. de mest innovativa spetsteknologierna;

28 Den franska atomdrivna ”Vigilant”, en av fyra ubåtar i franska flottan som bär strate- giska kärnvapen. Foto: Marine nationale. detta gäller områden som navigation, far- de mest högpresterande fartygen och ma- tygsbyggnad, plattformar offshore, seis- skinerna bemannade, det får inte glöm- misk och oceanografisk forskning, marin mas bort, av de bästa besättningarna, har meterorologi, övervakning och forskning kunnat hävda att de har denna nyckel. Det med hjälp av satelliter, de stora djupens råder en stark korrelation mellan å ena si- geologi, undervattensakustik, FPSO och dan förmågan till vetenskaplig och tek- FLNG [floating production, storage and nisk innovation och, å den andra sidan, offloading resp. floating liquefied natural oceanernas behärskande. gas], marinbiologi- och kemi, exploate- Den maritima domänen har alltså all- ring av undervattensgruvor, fiberoptiska tid varit och är fortfarande en högtekno- undervattenskablar och marin förnyelse- logisk sektor när det gäller forskning och bar energi. teknologiutveckling. Detta gäller särskilt Från och med de första stora navigatö- inom det örlogsmarina området men ock- rerna, som hade lyckats genomkorsa och så förnyelsebar energi och projekt inom befolka Stilla havet flera sekel före euro- offshore och subsea. Förmågan att be- péernas ankomst, har nyckeln till ocea- härska såväl havet som verksamhet under nernas erövring alltid varit beroende av dess yta ger Frankrike, med flera företag vetenskapligt kunnande och bemästrande i världstoppen, en avgörande fördel inför av tekniken; bara de som har haft innova- framtiden tionsförmåga och som kunnat konstruera

Hur skall vi göra för att få den svenska regeringen och industrin att förstå de möjligheter havet ger? (översättarens anmärkning).

29 VI ERBJUDER ALLT I UNIFORMER OCH TILLBEHÖR FÖR MARINEN

RONNEBYGATAN 39, 371 33 KARLSKRONA TEL.0455-10298 www.nymansherr.nu e-post: [email protected]

30 Ledamoten MATS G. LARSSON

Mats G. Larsson är docent i arkeologi och förfat- tare till en rad arbeten med vikingatida ämnen. Hans senaste bok är ”Kensington 1898 - runfyndet som gäckade världen” Rodd mellan husabyar – ett praktiskt försök att testa en hypotes Redan år 1962 skrev Yngve Rollof i denna tidskrift en längre uppsats om de inre vattenvägarna i Uppland. Han behandlade i första hand de genom landhöjning och på andra sätt uppgrundade farleder där det under de senaste seklen anlagts kanaler för ångsjöfarten men tog även upp förhållandena under forntiden, då man rodde sina båtar på landskapets åar och sjöar och drog dem över land där så erfordrades. Sedan dess har forskningen fått fördjupad insikt i vilka båttyper som användes un- der främst vikingatiden, och det har även byggts flera repliker av sådana båtar som testats på bland annat de ryska floderna. Det har då rört sig om grundgående mindre farkoster med en längd av omkring 10 meter och med högst 10-12 roddare med vilka det är möjligt att ta sig fram på grunda vatten. Sådana båtar är även lämpliga att dra i strömmande vatten och på land eller mellan olika vattensystem.

Genom att ett större följe människor de- Praktiska experiment med sådan båtar las upp på mindre farkoster underlättas kan även ge oss en bättre bild av hur det även dragningen vid svårare passager ge- kan ha gått till när man under forntiden nom att flera besättningar kan transpor- tog sig fram på olika svenska vattendrag tera en båt i taget. Den dragning av stora och hur lång tid som behövdes för att ta ”vikingaskepp” på rullar som man kan få sig en viss sträcka, även om vi givetvis se bilder på i äldre litteratur har däremot aldrig kan uppnå den vana och skicklig- knappast någon förankring i verklighe- het för uppgiften som man hade på den ten. Sådana skepp var goda havsseglare tiden. Sådana experiment kan även en men var alldeles för tunga och otympliga bättre grund för att bedöma vissa his- för färder på och mellan inre vatten – det toriska problem, och det var i ett sådant är svårt och ansträngande nog med min- syfte som jag för några år sedan tog ini- dre båtar. tiativet till en färd från Vendelsjön i norra

31 Dragning förbi bron över Vendelån vid Viksta kyrka. Foto: författaren

Uppland ned till dagens Uppsala. Färden Jag har själv (Larsson 1987 s. 45-66, gick utmed åarna Vendelån och Fyrisån, 1993 s. 122-126) föreslagit att husabyarna och tanken var att pröva en hypotes angå- ursprungliga fungerat som förvaringsor- ende ett antal platser med ett speciellt och ter för skeppen och samlingsplatser för särskilt framträdande ortnamn. de olika skeppslagen inom ledungsorga- I Sverige finns omkring 65 orter med nisationen, den medeltida och sannolikt namnet Husby, Husaby eller Huseby, i även forntida sjökrigsorganisationen. För samtliga fall med det fornsvenska husaby detta talar bland annat att de förutom i (’gården/byn med husen’) som grund. något enstaka undantagsfall är belägna De flesta av orterna är belägna i Mälar- intill den vikingatida vattenlinjen eller landskapen, varav ett 25-tal i Uppland. intill vattendrag med seglingsbar förbin- De är under medeltiden vanligen kända delse med havet samt deras relativt jämna som kungsgårdar, men den närmare bak- fördelning i förhållande till vikingati- grunden till detta förhållande och vilken dens befolkningscentra. De hus det varit funktion de ursprungligen har haft är om- fråga om skulle då ha varit skeppshuset tvistat. Så vitt skilda tolkningar som cen- och de övriga byggnader som behövts för tralorter för förvaltningen av hundarena skeppslagets behov. (häraderna), uppsamlingsplatser (med Under senare år har jag dock även visthus) för naturaskatterna, försvarsgår- övervägt en alternativ tolkning av husa- dar, handelsorter samt omlastningssta- byarnas funktion, framvuxen bland annat tioner för handelsvaror har föreslagits av under mina samtal med Lennart Wider- olika forskare. berg, erfaren byggare av mindre båtar av

32 vikingatida typ och skeppare på ett stort antal färder med sådana farkoster. Tan- ken har därvid varit att husabyarna skulle ha kunnat fungera som övernattnings- ställen under kungens och/eller hans mäns färder genom riket, vilka under vi- kingatiden i första hand får förutsättas ha skett med båtar. En farled utmed vilken det ligger ett flertal husabyar är sträckan mellan Ven- del och Uppsala (Östra Aros) utmed Ven- delån och Fyrisån. Fem orter med namnet Husby (resp. Husbyborg) gränsar i dag till dessa åar. Eftersom den totala sträckan är endast knappt 5 mil lång betyder det att husabyarna ligger på bara en dryg mils avstånd från varandra, vilket ger intryck att vara alltför tätt för att platserna ska ha behövts som övernattningsstationer. Hur lång tid det i praktiken tagit att fär- das emellan dem var dock även beroende av vilka hinder som fanns längs vägen, såsom grunda passager och forsar där det erfordrades dragning. I syfte att få en bättre bild av sådana topografiska förutsättningar för färder utmed den aktuella vattenvägen kom Åvägen från Vendel till Uppsala och de jag överens med Lennart Widerberg om fem husabyarna längs denna. att göra ett praktiskt försök med de av honom förfärdigade båtarna Freja och domar. Endast sex av besättningsmed- Fornkåre. Förebilden för bägge dessa far- lemmarna rodde (med byten sinsemel- koster är den så kallade Viks-båten, en lan) medan samtliga deltog vid dragning klinkbyggd båt med en längd av knappt över land förbi forsar och låga broar. Med 10 meter vars rester i slutet på 1800-talet hänsyn till de nutida besättningarnas be- hittades vid Söderby-Karl norr om Norr- kvämlighet och de nytillkomna hinder tälje och som har rekonstruerats under längs åarna som finns i dag delades fär- senare år (den finns nu på Söderby-Karls den upp på tre etapper som genomfördes museum Erikskulle). Bägge båtarna är under åren 2010, 2011 och 2012. byggda för att såväl seglas som ros, men Den första etappen, som genomför- vid dessa tillfällen blev det endast aktu- des den 17 april 2010, startade vid bron ellt med rodd. i Skottbro nära Husby i Vendel och av- Båtarna var under färderna relativt slutades vid forsarna i Järsta. Den andra tungt lastade med folk, mellan 14 och 18 etappen genomfördes den 7 maj 2011 och personer varav omkring hälften skolung- startade strax nedanför Järstaforsarna

33 Lugn rodd strax före sammanflödet mellan Vendelån och Fyrisån. Foto: Christian Bonge. och avslutades vid badplatsen Storvad Husby i Vendel – Husby i Tensta. strax norr om Gamla Uppsala kyrka. Den Inga forsar som kräver dragning finns i tredje och sista etappen, då Freja ersat- dag längs sträckan, men har före 1800-ta- tes av Fornkåre, genomfördes den 6 maj lets slut troligen funnits vid Åbyggeby, 2012 och startade vid Storvad och avslu- där ån fortfarande delar sig i två smala tades vid Saluhallen i Uppsala. armar. Eftersom syftet var att få en bild av de • Roddsträcka: 13 km forntida förhållandena måste flera av de • Effektiv roddtid: 2 h 35 min störningar som i dag tar tid att forcera – låga broar, dåligt rensade sträckor, lig- • Effektiv roddhastighet: 5,0 km/h gande träd som måste huggas av och dy- • Tillägg för dragning förbi fors: 20 likt – räknas bort vid tidsberäkningen. Å min andra sidan finns det partier av ån som • Total färdtid: 2 h 55 min tidigare varit grunda forsar men blivit • Medelhastighet: 4,5 km/h rensade i slutet på 1800-talet. Tid för dragning förbi dessa ställen måste därför Husby i Tensta – Husby i Lena. läggas till vid beräkningen. Här har troligen tidigare krävts dragning Följande transporttider uppmättes för vid den nu upprensade så kallade Kum- färdens olika delsträckor: melströmmen strax nedanför Husby.

34 Freja släpas genom strandvegetationen förbi forsen vid Ekeby i Fyrisån. Foto: Rune Edberg. Strömmen vid Brogård/Prästgården, där men bara med mindre besättning och vi nu var tvungna att dra, har däremot stakning. Detta krävde minst samma tid sannolikt kunna passeras vattenvägen som en dragning skulle ha gjort om strän- innan bron byggdes. Forsarna vid Jär- derna varit förberedda för en sådan. sta blev däremot ”överhoppade” av oss i • Roddsträcka: 10 km samband med etappbytet, men här måste • Effektiv roddtid: 2 h 5 min under forntiden ha krävts dragning över land. • Effektiv roddhastighet: 4,8 km/h • Roddsträcka: 12 km • Dragning förbi forsar 2x20 min: 40 min • Effektiv roddtid: 2 h 59 min • Total färdtid: 2 h 45 min • Effektiv roddhastighet: 4,0 km/h • Medelhastighet: 3,6 km/h • Dragning förbi forsar 2x20 min: 40 min Husby i Gamla Uppsala – Husbyborg • Total färdtid: 3 h 39 min (med etapp- och båtbyte i Storvad/ Gamla Uppsala) • Medelhastighet: 3,3 km/h På denna sträcka krävdes dragning förbi Husby i Lena – Husby i Gamla forsen i Ulva samt stakning en sträcka Uppsala. nedanför forsen. På denna sträcka krävs dragning förbi • Roddsträcka: 10 km forsen vid Ekeby. Forsen nedanför Valls- • Effektiv roddtid: 2 h 16 min gärde gick att forcera utan uppdragning, • Effektiv roddhastighet: 4,4 km/h

35 Fornkåre har fått grundkänning nedanför Ulvaforsen i Fyrisån. Båten lättas och sta- kas loss. Foto: Bengt Ekberg.

• Dragning/stakning förbi fors: 28 min • Total färdtid: 12 h 42 min • Total färdtid: 2 h 44min • Medelhastighet: 3,7 km/h • Medelhastighet: 3,7 km/h Med en mer rutinerad besättning bör färden givetvis ha gått fortare, men nå- Hela sträckan Husby i Vendel – Gamla gon betydande skillnad i restider har det Uppsala troligen inte varit fråga om. Sträckan • Roddsträcka: 36 km mellan de bägge centralplatserna Vendel • Effektiv roddtid: 7 h 51 min och Gamla Uppsala bör således ha tagit omkring en dag att färdas vattenvägen • Effektiv roddhastighet: 4,6 km/h medströms. För att nå åutloppet vid Östra • Dragning: 1 h 40 min Aros har man behövt ytterligare ca tre • Total färdtid: 9 h 31 min timmar, men även dit har man kunnat nå • Medelhastighet: 3,8 km/h utan övernattning. Uppströms har man troligen behövt ytterligare ett par timmar Hela sträckan Husby i Vendel – utöver de ovan beräknade. Uppsala (Östra Aros) Restiden mellan husabyarna ligger i • Roddsträcka: 47 km genomsnitt mycket nära 3 timmar. Det skiljer dock närmare en timme mellan • Effektiv roddtid: 10 h 34 min den längsta tiden (3h 39min) och den kor- • Effektiv roddhastighet: 4,4 km/h taste (2h 44 min). Vid en färd uppströms • Dragning 2 h 8 min skulle restiden mellan husabyarna sanno-

36 likt ha legat på omkring 4 timmar i med- (kvällsmål), vilka intogs före respektive eltal, och skillnaderna mellan etapperna efter dagens göromål eller resor (Ejder skulle förmodligen se annorlunda ut än 1967 sp. 118-122). Ett morgonmål i Ven- vid en medströmsfärd. del före avresan och ett kvällsmål i Gam- Mot bakgrund av dessa restider före- la Uppsala eller Östra Aros – orter där faller hypotesen att husabyarna fungerat kungen sannolikt hade tillgång till alla de som övernattningsställen vid färder längs tjänster han behövde – bör därför ha varit åarna mindre sannolik. Då hela sträckan i överensstämmelse med sedvänjan, möj- mellan den nordligaste och sydligaste ligen kompletterat med enklare färdkost husabyn har kunnat avverkas mellan som kunde intas på båten. soluppgång och solnedgång under hela Hypotesen att husabyarna haft sam- seglingssäsongen förefaller det inte mo- band med ledungsorganisationen kvar- tiverat med ytterligare tre stopp däremel- står däremot efter försöket. Detta visar lan. Det förefaller vidare märkligt om en att de olika skeppslag, som kan ha legat särskild husaby för kungens färder skulle längs Fyrisån och Vendelån, med sina ha anlagts bara en dryg km från Gamla skepp kunde nå ut till den dåvarande Uppsala by, Upplands största kungliga fjärden nedanför Uppsala efter mellan jordinnehav. tre timmars och en dags rodd. Därifrån Inte heller finns det anledning att anta kunde de sedan segla till havsviken Mä- att husabyarna primärt använts som larens utlopp vid nuvarande Stockholm etappstationer för måltider under fär- på ungefär samma tid som de skeppslag derna. Av fornnordiska källor framgår att som förvarade sina skepp vid någon av måltiderna under tidig medeltid bestod Mälarens vikar. av dagvard (morgonmål) och nattvard

Referenser Ejder, B. 1967. Måltidsordning. I: Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, 12. Larsson, Mats G. 1987. Hamnor, husbyar och ledung. University of Lund, Institute of Archaeology, Report series No. 29. Lund Larsson, Mats G. 1993. Kung Eriks nyordning? Spår efter samhällsorganisation i vikingatidens Upp- land. I: Kärnhuset i riksäpplet. (Årsboken Uppland 1993). Rollof, Yngve. 1962. Inre vattenvägar i Uppland. I: Tidskrift i sjöväsendet 2/1962.

37 Fabian och Ewa Tamms stipendium Fabian och Ewa Tamms stipendium på 30 000 kronor utdelas för vetenskapligt arbe- te inom sjötaktik – även innefattande utvecklingen av vapenbärare, vapen och hjälp- medel – navigation, sjöfart och den maritima miljön. Stipendiat skall genom studier, resor etc. på vetenskaplig grund utveckla ett delområde inom ovan angivna områden. Arbetet skall redovisas för akademien skriftligt senast ett år efter utdelningen. Kungl. Örlogsmannasällskapet, på förslag av styrelsen, beslutar om utdelning av stipendiet, som överlämnas vid akademiens högtidssammanträde den 17 november. Ansökan om Fabian och Ewa Tamms stipendium skall vara Kungl. Örlogsmannasäll- skapet tillhanda senast den 15 augusti 2015. Ansökan skall förutom namn och adress m.m. innehålla ämnesområde och syfte samt översiktlig disposition och arbetsplan. Ansökan, märkt Stipendium, skickas till: Kungl. Örlogsmannasällskapet Teatergatan 3, 1 tr 111 48 Stockholm

38 Stiftelsen YMER- 80 presenterar 2015 års stipendiater för polarforskning

Stiftelsen Ymer-80 har i år belönat sex polarforskare enligt nedan. Stiftelsen, som grundades i samband med expeditionen YMER-80 består av Kungliga Örlogsman- nasällskapet, Kungliga Vetenskapsakademien samt Sällskapet för Antropologi och Geografi företrädda med vardera två medlemmar. Dessutom väljs ytterligare två obe- roende ledamöter in i styrelsen. KÖMS företräds av två pensionerade sjööfficerare, konteramiral Torsten Lindh, som är ordförande samt kommendör Sven Rudberg, som är sekreterare. Stiftelsen skapades 1979 och utbetalar stipendier sedan 1983. Totalt har utbetalats 4 363 470, inkluderande årets stipendier om 144 000:-. • Adam Ulfsbo, fil.dr. 22 000:- för Kolflöden i ett föränderligt Arktis med nya hög- upplösta metoder • Dorothée Vallot, PhD student, 14 000 för Radar mapping of the bed of the front of Tunabreen Svalbard. Set-up of a calving particle model and comparison with observations • Iwona Klonowska, PhD candidate, 15 000 för Caledonian basement of Mossel- halvöya (Ny Friesland) • Anders Torstensson, doktorand, 18 000 för Responses of MAPK in the sea-ice dia- toms Nitzschia lecointei and Navicula perminuta at increasing temperatures. • Frances M. Deegan, Dr. 30 000 för Magma-sediment interaction in the High Arctic Large Igneous. • Katrin Lindbäck, doktorand, 45 000 för Subglacial properties of Holtedahlfonna, Svalbard. Kungl. Örlogsmannasällskapet gratulerar stipendiaterna och önskar dem lycka till i sin forskargärning.

39 CAPT Jeff Kline, USN (Ret), U.S. Naval Postgraduate School, Mon- terey, California, USA (left) & CAPT Bo Wallander, RSwN (Ret), Saab EDS and fellow of the Royal Swedish Society of Naval Sciences (right). Lions in the Littoral Leadership on Risk’s Edge As U.S. Navy forces focus on littoral operations, there is a need to explore force structure and capabilities that address operations in the global littorals with and without support of traditional blue water force structure from the U.S. Navy’s key naval partners. This Navy force, optimized for littoral operations will act indepen- dently within the complex littoral zone and against sophisticated threats and it will act as a force multiplier in the application of traditional blue water capabilities adjacent to the littorals. To address the littoral battle space—broadly defined as the region where land and ocean meet—in all regards, a Littoral Operations Center (LOC) was established at the U.S. Naval Postgraduate School (NPS) in California in November 15, 2012. The center is organized under the Department for Defense Analyses. The serve a national defense concept largely based on Lit- toral Operations. The long coast-line and the Baltic Sea have through history been a natural defense line against attacking enemies. The U.S. Navy has invited the and Saab AB as the first foreign contributors to the different LOC activities comprising, lecturing, studies, workshops, war gaming and R&D pro- jects. Saab AB and NPS has signed a CRADA (Cooperative Research and Deve- lopment Agreement) to enable upcoming activities. In the following essay, Capt. Jeff Kline, USN (Ret) and Capt. Bo Wallander, RSwN (Ret), describe leadership on risk’s edge and is called “Lions in the Littorals.” The essay takes an historical view over how bold leadership has been conducted over the course of time and gives some interesting conclusions to reflect on, also in modern warfare.

40 Lions in the Littorals “All commanders are expected to accept prudent risk and allow the same of their subordinates. … Action with risk is often better than inaction with no risk.” Admi- ral M. G. Mullen, Navy Strategic Plan, May 20061 “Given the same amount of intelligence, timidity will do a thousand times more da- mage in war than audacity” Carl Von Clausewitz, On War2 “Audaces fortuna iuvat” (Fortune favors the bold). Virgil, The Aeneid

What is audacity?1 A dictionary uses flat- with 32 guns (22 were 12-pounders) and tering words such as intrepid (characte- a crew nearly six times that of Speedy. As rized by fearlessness, fortitude, and en- Robert Harvey relates in his book Co- durance), daring, originality and verve chrane, The Life and Exploits of a Figh- (specialized ability or talent); along side ting Captain, young Lieutenant Cochrane these, less complementary such as “reck- had three choices: run and probably be lessly bold.” 2 Many times which meaning caught, surrender to the more powerful a user implies depends on the final out- ship, or close and fight.4 Cochrane chose come of an audacious event—successful to close and fight. bold actions are daring and original; un- Hoisting false American colors and successful bold actions tend to be reck- closing Gamo, Cochrane caused his opp- less. onent to hesitate, thereby giving himself There is an axiom that risk is com- time to reposition before revealing his mensurate with reward. In the examples true British flag. Using Speedy’s superior provided here of action in the chaotic, maneuverability and timing the Gamo’s confused and confined littoral maritime rolls, Cochrane first placed his smaller environment, success favors the audaci- ship on Gamo’s leeward side, causing ous—audacity favoring lethal, offensive the downward pointing Spanish guns to action. fire short. Next, as Gamo rolled up and On May 5, 1801, Lieutenant Thomas gun crews reloaded, Cochrane closed to Cochrane’s HMS Speedy, a 158-ton brig place Speedy under Gamo’s guns causing of 14 4-pound guns, was pursuing a Spa- her next broadside to fire overhead. Co- nish gunboat near Barcelona as part of chrane responded with a grape shot from a successful littoral campaign against his elevated 4-pounders killing Gamo’s Napoleon’s ally.3 From behind a fishing Captain de Torres. Over the next hour boat cluster appeared the Spanish fri- Cochrane maneuvered his ship to keep gate Gamo, a much larger and faster ship enough distance to prevent Spanish Ma- 1. Navy Strategic Plan in Support of Program rines from boarding but close enough to Objective Memorandum 08, May 2008 p 21 prevent Gamo’s great guns from delive- 2. On War, Carl Von Clausewitz, Edited and ring a broadside. While maintaining this Translated by Michael Howard and Peter Paret, close “safe zone,” he kept firing his own Princeton, New Jersey, 1974, p 191 3. Lord Thomas Cochrane is the real life of- 4. Cochrane, The Life and Exploits of a Figh- ficer behind Patrick O’Brien’s popular Jack Au- ting Captain, Robert Harvey, Carroll & Graff brey series of Napoleonic novels. New York, 2000

41 guns upward on the enemy’s main deck. risma, and leadership.5 Pre-dawn January Finally, Cochrane ordered his crew into 23, a tired PT34 crew was returning to two boarding parties, one to cross on the base with a wounded man after a battle in bow and the other on Gamo’s amidships. Subic Bay had resulted in the sinking of a Save the ship’s doctor to handle Speedy’s motorized Japanese barge. John Bulkeley helm, Cochrane committed his entire was embarked. Coming across another crew in the boarding effort. In the mêlée heavily plated Japanese vessel on the that followed, a combination of having way in, Bulkeley asked his crew if they one of his crew strike the Spanish co- wished to attack. To a man— including lors, loudly calling for “more men” from the wounded one—the response was yes. Speedy, and having already killed the PT34 closed to engage. Continuous small Captain, Cochrane created such a chaotic arms fire had little effect on the enemy and dispiriting situation for the Spanish vessel’s plating until a round struck a fuel that they surrendered, over 300 men to 50 tank. The resulting explosion caused the British Tars. Japanese vessel’s engines to go quiet, set- How did Cochrane succeed in this im- ting it adrift. possible situation? Was it luck? Robert Lieutenant Bulkeley ordered the PT Harvey’s view is more comprehensive. boat to lay alongside, threw hand grena- He asserts Cochrane rapidly assessed his des inside the Japanese vessel, and leapt risk of almost certainly losing a chase if aboard-- no doubt confident of the men’s he ran away compared to matching his support behind him. As Breuer relates, ship, crew, and own capabilities in a close Bulkeley took three Japanese prisoners fight. Flawless execution of an emerging and collected various documents before plan modified with changing circumstan- the craft sunk. This style of close in ma- ces was a key factor. ritime fighting was the norm for Bulkeley For Cochrane to make this judgment and his men. and execute his tactical plan required him Close-in fighting was also the style of to know both his ship and his crew, fully William B. Cushing. In April 1863 at age appreciating the supreme trust they had 21 he was Captain of Commodore Bar- in him and themselves. Of course, a bit of ney, a 500 ton armed steamer, charged deception helped too. Thomas Cochrane with leading a fire support flotilla in sup- was 25 years old. port of Union forces off Suffolk, Virgi- In 1942 Lieutenant John D. Bulkeley nia. The day after four Union sailors had was just 30 years old when he comman- been taken prisoner and one killed when ded Motor Torpedo Boat Squadron 3 in responding to what they believed to be a desperate contest for Philippine lit- a flag of truce from the bank, Cushing toral waters against the invading Japa- personally lead a landing party in repri- nese. Best known for effecting General sal and to conduct reconnaissance. He MacArthur’s escape from Corregidor, took a twelve-pound howitzer and ninety Bulkeley’s months-long fight with the Ja- men ashore and advanced to Chuckatuck, panese Navy was no less daring. Virginia where he believed Confederate In his biography Sea Wolf, author Wil- troops to be stationed. En route he com- liam Breuer relates a particular night 5. Sea Wolf, A Biography of John D. Bulkeley, battle that reflects Bulkeley’s daring, cha- USN , William B. Breuer, Presido Press, 1989

42 mandeered a team of mules and a cart many historical illustrations in which from a disgruntled farmer. Loading the young naval officers thought and fought ammunition in the cart and hitching the with tactical acumen. Cochrane’s later howitzer to the team, Cushing ordered Battle of Aix Roads, Bulkeley’s night the advance on the town. Prior to ente- reconnaissance of Normandy’s beaches, ring Chuckatuck, however, he divided his and Cushing’s more famous boat attack force leaving half at a crossroads to set up against the Confederate armored ship Al- a possible ambush.6 With his remaining bermarle are three more triumphs from forty sailors he entered the town’s street these littoral lions. There are common and met a like number of mounted Con- threads in these actions that illuminate federate cavalry preparing to charge his leadership lessons for our modern litto- shore party. The howitzer was quickly ral and riverine forces. And, as the Uni- readied but in haste its round fired over ted States builds forces designed to once the charging cavalry’s heads. The loud again fight in this environment, it needs report, however, spooked the battle-novi- to prepare naval officers to assume grea- ce mules who promptly bolted directly at ter tactical responsibility sooner than our the Confederate force with ammunition capital ship-intensive force has traditio- cart in tow. Seeing his ammunition “jum- nally allowed. ping ship”, and facing the danger of his In the navies of allies and friends we sailors being cut down by the Confedera- find a rich heritage of courage, daring and tes, Cushing capitalized on the confusing fearlessness in the littorals. We can learn moment and ordered his men to charge. many lessons from their “littoral lions” In his own words, “If mules can charge of naval warfare who have demonstrated cavalry, sailors are braver than mules!”7 strong leadership, innovation, fortitude The mounted troops, seeing mules, a cart, and endurance—qualities that were as and forty sailors on foot charging them important then as they are today. broke and fled, leaving their dead, several Some of these examples are part of na- horses, and the town of Chuckatuck un- val history dating many centuries back der the U.S. Navy’s command.8 when technology enabled bold action. Bold, aggressive, and audacious, these For example, the Romans were better three examples can be complimented by soldiers than sailors. To overcome their weakness and exploit their strength, they 6 . Lincoln’s Commando, The Biography of developed the corvus, a device to hold Commander W.B. Cushing, U.S.N., Roske and their ships fast to an opponent’s and al- Van Doren, Harper Brothers, New York, 1957 low their soldiers to cross over to the 7. William B. Cushing’s personal diary of the enemy vessels where they could defeat event. 8. An interesting follow up to this event is their enemy. told by Roske and Van Doren in Lincoln’s Com- Likewise, the Baltic Sea in northern mand. Cushing abandoned Chuckatuck fearing Europe is a place where many historic an overwhelming counter attack. Several hours naval battles have been fought throug- later, Confederate General Pickett rode into hout the centuries between nations such town alone to pay a call on Lasalle Corbell, his “charming Sally”. Had Cushing remained, or ar- as (including Finland), Denmark rived later, General Pickett may not have been and Russia. The vast archipelagoes on the available to participate in the Gettysburg battle. Swedish and Finnish side of the Baltic

43 have for ages constituted good protec- and the rest were captured. But it was tion for the Swedish naval forces while not a true victory for the Russian side— challenging adversaries. Near Stockholm only 25 galleys were still operative after alone one can count over 30,000 islands. the fight and 115 were put out of action. For centuries, the Swedish Navy and Apraksin´s superior force was effectively its lions have taken advantage of this “ex- repelled. For the Swedish Navy, it was a treme littoral” environment. During the successful defense against a numerically Great Northern War (1700–1721), Swe- superior force, and the Swedish bravery den and Russia engaged in many naval at Hangö Udd stopped the Russian´s ad- battles conducted predominately in the vancement to the Swedish coastline. Eh- archipelagoes of Åland and Åboland and rensköld was wounded and captured but in the Gulf of Finland. One particular en- found great respect and goodwill from gagement highlights knowledge and un- Tsar Peter the Great. Ehrensköld was derstanding of the environment, as well promoted to Vice Admiral 1716 and was as real skill and daring tested in battle released 1721. Ehrensköld is regarded as between a Swedish flotilla and much big- one of the great sea heroes in the Swedish ger Russian fleet. navy – a lion of the Swedish littoral - and During the 1714 battle of Hangö Udd, a destroyer was named after him in 1926. a 34-year old Shoutbynacht (rear admi- The Russian navy commemorated their ral) Nils Ehrensköld, had taken a position victory by naming a ship “Gangut” (the at the Bengtsårfjärden (narrow coastal Russian word for Hangö). inlet) with a small detachment of seven In Ehrensköld’s example, boldness, ag- canon barges) inside the Hangö archipe- gressiveness and audacity were required. lago, with very narrow waters and few But knowledge of his operating environ- escape routes. The Russian admiral, Fjo- ment was also a key factor. Today, mo- dor Apraksin, with his fleet of 35 galleys, dern naval warfare requires mastery of encouraged Ehrenskörd to surrender, but technological to augment audacity. Bold- Ehrensköld refused and was consequent- ness and aggressiveness are critical to ly attacked by the Russians. Ehrensköld´s victory, but knowledge and the proper use small flotilla managed however to force of technology will deliver the win. The the Russians to retreat promptly after the choices made in the development of naval second salvo. The Russians then detached warfighting techniques must be ancho- 80 fresh galleys with fully rested crews red in the physical environment in which to fight the small Swedish flotilla. There the technology will be employed while were larger Swedish ships of the line in serving the concepts of operations and the vicinity of Ehrensköld´s flotilla, but addressing the threats. Nowhere do these they were unable to intervene due to their elements converge more acutely than in deeper draft. the near shore. Ehrensköld’s force fought It was gallant but bloody battle. a surface battle, but today’s engagement Ehrenskold’s small force was overwhel- involves air, undersea, ground, space and med by the numerically superior Russi- cyber as well, and the technology has to ans. Out of the force of 20,000 Russians, be adapted with a keen sense for the spe- 3,000 were killed with many more woun- cific—and often rapidly shifting—ano- ded. 300 Swedes out of 900 were killed malies present in specific littoral regions.

44 Hangö Udd and the battle depicted above. During the Cold War, the Swedish inside the Karlskrona archipelago, a short Navy learned that many afloat sensors distance from Karlskrona naval base. The and weapon systems were solely desig- incident is remembered as the “Whiskey ned for blue water operations and not for on the Rocks.” It was a wakeup call. Af- the littoral or near shore operations of ter that incident, Sweden became aware existential interest for the Swedish Navy. of numerous intrusions in its In October, 1981, the Soviet “Whiskey territorial waters over more than a de- class” submarine, commonly but erro- cade. A program was instituted to de- neously known as “U 137”, ran aground velop the technology needed to improve

45 in technical and tactical knowledge, and enthusiastic leadership. All are three of one piece, but must be addressed separately. Let’s deal with youth first. Historically, most riverine and littoral warfare tends to be tactical in nature re- lying on smaller platforms and hence ju- nior commanders. Most junior maritime commanders are neither risk-averse nor Soviet Union Navy submarine “U137” timid. Compared with traditional career aground in the Swedish Archipelago paths on larger ships accepting “early” 1981, (“Whiskey on the rocks”). command carries early career risk com- pared to a more traditional path on lar- Sweden’s anti-submarine warfare capa- ger ships. By contrast, most senior com- bility. A joint ASW task force was es- manders become more risk conservative tablished and the Navy conducted local as their scope of experience, knowledge ASW war fighting to protect the Swedish and responsibility increase. Clausewitz sea border and prevent unwanted incur- recognized this phenomenon in the Army sion into its territorial waters. It became “The power of the various emotions is obvious that the specific environmental sharply reduced by the intervention of conditions that exist in the littorals put lucid thought, and, more, by self control. severe restrictions and limitations on the Consequently, boldness grows less com- use of many sensor and weapon systems. mon in the higher ranks. Even if growth Existing systems had not been designed of an officer’s perception and intelligence to handle the clutter, shallow waters and does not keep pace with his rise in rank, ducting phenomena that are peculiar to the realities of war will impose their con- that particular environment. To overcome ditions and concerns.”9 these problems, a national research pro- This is a healthy framework for a Navy gram was started and Sweden developed concerned both with obtaining near- its own technology as well as harnessing shore access and maintaining blue-water foreign technology bringing about a vast- sea line communications. Littoral and in- ly improved proficiency if not expertise shore warfare tends to be tactical in na- in littoral ASW operations. ture, employing smaller platforms where Evidence of Sweden evolving as a a high risk tolerance is necessary for leader in littoral ASW came when the success. Control of blue-water commu- U.S. Navy sought to integrate a Swedish nications tends to be strategic in nature Gotland class submarine directly into relying on capital ships where risk must its fleet operational experimentation and be mitigated to prevent losing critical lo- training by bringing it from the Baltic to gistics through the loss of a fleet. In other San Diego from 2005 to 2007. words, an audacious lieutenant risks his The common leadership threads abo- ship and maybe a particular battle. An ve are youth combined with boldness, a keen sense of risk assessment grounded 9. On War, p 191

46 overly audacious fleet commander risks rage, but wonderful sagacity and pru- the fleet and the security of strategic com- dence. Projects which most persons munications for a nation. It is good that deemed wild and inconsiderate will fleet commanders temper their boldness. be found on investigation to have been The lesson for littoral forces is simple: as- deliberate and well planned designs, sign younger officers to command littoral and the results, whether in overcoming and inshore forces. Prepare them with an or putting to flight superior numbers, appreciation historical littoral operations naval and military, in lower Virginia, and a professional knowledge of the lit- hazardous enterprises in the sounds toral environment in order to best apply and rivers of North Carolina, or in the their men and systems. destruction of the ironclad steamer Risk-aggressive youth, however, must Albermarle, demonstrate the wisdom be tempered with the second leadership and intelligence which prompted, no element: keen technical and tactical less than the courage of the young of- knowledge. The difference between a ficer in every instance”10 reckless action and a high risk venture “Deliberate well planned designs” of is usually a sound plan. Cochrane’s en- high risk ventures is a page directly from gagement of Gamo was founded upon the special warfare culture. Highly trai- superb knowledge of Speedy’s sailing ned in their equipment and operating en- characteristics, his crew’s capabilities, vironments, SEALS, Rangers, Army and the environment, and Gamo’s limitations. Air Force Special Warfare units provide Ehrensköld knew his environment and le- a template for preparing junior surface veraged that knowledge to force the Rus- officers to assume littoral and riverine sians into a Pyrrhic victory. One could responsibilities. Of course, Admiral Ar- argue Bulkeley’s and Cushing’s actions leigh Burke’s direction to the crew of above were too bold based solely on the USS Arleigh Burke—“This ship is built situations. But having trained the men to fight. You had better know how”—is they commanded, both men knew with good advice for sailors everywhere, but confidence how they could be expec- for the unique near and in shore environ- ted to perform in a crisis situation. This ment, sailors must learn both maritime knowledge was born from both officers’ and land environment considerations. personal familiarity with each member of Dedicated time is required to prepare their crew and is endemic to life aboard Navy officers to operate in this unique small combatant vessels. Roske and Van environment and gain the technical and Doren summarized this best by quoting tactical knowledge needed to make quick the Union’s Secretary of the Navy Gideon risk assessments in tactical situations. Wells who wrote of Cushing: Sufficient career time is needed to de- “Many who knew him not personally, velop as a warfare expert, to work with and some who did, fail to appreciate crews, and to develop leadership skills in his extraordinary traits of character, the near shore environment. The proxi- and impute his acts of heroic daring to mity to land also means much more com- wild and inconsiderate recklessness, bat capability can be brought to bear at but there was in his dashing exploits, not only audacity and intrepid cou- 10 . Lincoln’s Commando, p 300

47 sea, such as shore batteries, shore based sought among our midshipman, recruited air, and swarms of fast attack craft. Capt. to begin filling the entry-level positions Wayne Hughes, author of Fleet Tactics for our riverine and smaller combatants. and Coastal Combat (published by the They will form the core leadership to cre- Naval Institute Press), says “Perhaps the ate the Navy’s credible maritime security navies of the world should no longer refer and inshore mission capability. Within to ‘naval’ tactics at all. It is more reaso- these ranks, a future audacious Ehren- nable to think in terms of ‘littoral tactics sköld, Cochrane, Bulkeley, or Cushing that include warships.’” Our littoral lions will win the littoral and rivers for our operating in the environment must have navies. a working knowledge of the land force’s So, it will be with the future “Lions of influence on near shore operations. the littorals” as it was with those legends This warrants a distinct career path, from the past.. not just the past’s “one tour in small The corvus that allowed the daring ships” model the U.S. Navy’s surface boarding parties of the past to cross deck community has tolerated. A typical lit- and fight have given way to the missiles toral career progression may be two tours and lasers that will allow future, skilled in riverine forces followed by two tours littoral warriors to duel and win. This and command of LCS, with Riverine and will be where the audacious triumph over LCS Squadron command the pinnacle. the timid – this will be an endeavor of This is also an argument why the Navy boldness and daring best left to the youth- needs to maintain a small ship and boat ful in spirit. contingent continuously vice simply buil- Even navies with unique maritime ho- ding them on demand. The core of a tac- meland defense environments must also tically proficient manpower force must be be capable in blue water, and able to de- continuously maintained to meet rapidly ploy globally in support of multinational emerging requirements. coalitions. With all the knowledge we Most important, the littoral lions’ final have today it must be obvious that all sys- trait is enthusiastic leadership. This is the tems onboard have to be both littoral and least challenging objective to meet. The blue water proficient, especially with the United States and Swedish surface Navy awareness that an overwhelmingly part is filled with junior officers thirsting to of all naval battles in the world have been match their capabilities to the challen- conducted in the littorals or near shore. ges of early command and tactical re- Strong requirements have to be put on sponsibility. They should be encouraged sensor and weapon systems in order to to step into the new littoral and riverine handle the very complex operational en- navies, assured of career path recogni- vironment and short reaction times in the zed and supported by the surface Navy. littorals. While a system proficient for the They should also be inspired to dare bril- littorals will normally also be proficient liantly. Recognizing intelligent failures for blue water operations, the opposite is can foster growth, we cannot but gain not always the case. better leaders for the corporate risks ta- ken in their development. Intelligent and inspired “self-starters” should actively be

48 Örlogskapten NIKLAS WIKLUND

Örlogskapten Niklas Wiklund tjänstgör som fartygschef på HMS Malmö och är på sin fritid aktiv i försvarsdebatten genom försvarsbloggen ”Skipper” och som försvarskrönikör i Svenska Dagbladet och Läns Tidning. Perspektiv på nutidshistorien och en förmågeökning som uteblev? ”Försvarsmakten liknar ett skepp som driver på öppet hav utan roder, radio eller kapten. Besättningen grälar om vad som skall göras och ingen är nöjd med de be- slut som fattas. Hur blev det så här?” Detta inledande och något provocerande citat är hämtat från inledningsanförandet till det vittnesseminarium som hölls den 16 januari 2012 under rubriken ”Förnyelse eller förfall”. Vittnena var inga mindre än tidigare överbefälhavaren Owe Wiktorin och försvarsminister Björn von Sydow som i sällskap med andra officerare och politiker fick svara på en rad frågor i syfte att klarlägga vad det egentligen var som hände med det nationella försvaret som mer eller mindre upphörde existera efter försvarsbesluten 2000 och 2004.

En intressant detalj från detta seminari- datakommunikation i realtid. Vi fick lära um var det faktum att samtliga paneldel- oss nya begrepp som RMA (Revolution tagare tydligt förklarade att den omställ- in Military Affairs) och DBA (Dominant ningen av försvaret som påbörjades 2000 Battlespace Awareness) m.m. Det skulle inte alls syftade till att det nationella för- vara nytt och modernt men avsikten var svaret skulle avvecklas. Tvärtom så var aldrig att lägga ner det nationella försva- avsikten att modernisera det nationella ret. försvaret. Vi minns alla hur drömmen Men trots att så inte var tanken i sam- om det nätverksbaserade försvaret (NBF) band med försvarsbeslutet 2000 så blev framställdes som något av det viktigaste det efterföljande beslutet 2004 den slut- av allt att uppnå. Vad som då inte sades, giltiga spiken i kistan för det nationella men som alla från de blå försvarsgrenar- försvaret. Nu var det dessutom uttalat att na förstod, var att det handlade om att få Försvarsmakten skulle ställas om från ett med Armén i nätverket. Inom Marinen nationellt till ett internationellt försvar. och Flygvapnet, åtminstone var för sig, så Man skulle kunna likna det hela med att fanns redan en gemensam lägesbild och försvaret skulle ominriktas till att utgöra

49 en internationell poliskår anpassat för att roristen skulle komma flygande med släcka oroshärdar i tredje världen. Många mindre propellerflygplan i så kallade anser att det nationella försvaret försvann Low Slow Flyers (LSF) och kasta hem- ut med badvattnet utan att någon reage- magjorda bomber på, alternativt flyga rade nämnvärt över det, än mindre slog som japanska kamikazepiloter rakt in i stopp. Andra menar att det var ett högst fartygen. Terroristerna bedömdes även medvetet val. Det sistnämnda skulle dock hota oss i mindre båtar, så kallade Fast förklara att ingen har ställts till svars för Inshore Attack Craft (FIAC) beväpnade att den nationella försvarsförmågan in- med lättare vapen. Detta är förvisso ett klusive avvecklingen av i stort sett hela hot som vi idag kan konstatera att Iran ubåtsskydd- och ubåtsjaktförmågan till utgör i Hormuzsundet, för de som avser stora delar försvann helt och hållet. Allt uppträda där. som inte kunde användas internationellt Det olyckliga med detta ensidiga öv- skulle bort, och det lider vi svårt av idag ningsfokus på att hantera terrorister och när det nationella försvaret av kända an- att övervaka havsområden för att kon- ledningar nu åter är i fokus. trollera smuggling så hade fokus flyttats väldigt långt från att kunna genomföra Omställningen av kvalificerad väpnad strid mot en högtek- Marinen nologisk motståndare. Men efter fem års I Marinen försökte man precis som inom förberedelser för att hantera just terro- alla andra delar av Försvarsmakten skapa rister så övergick successivt fokus till att ett existensberättigande och få en plats istället kunna ingripa mot piratverksam- på det internationella tåget som rusade het utanför Somalias kust, en uppgift som fram i full fart efter att pendeln slagit i var på riktigt och Sverige gjorde skillnad sitt ytterläge. Nu låg allt fokus på att bli för både sjöfart och lokalbefolkning. interoperabel med NATO och kunna ingå Men tyvärr innebar detta att förmågan i en sammansatt sjöstyrka som skulle till kvalificerad väpnad strid fortsatte att genomföra så kallade ”Peace Support nedgå. Det var först i samband med att Operations” ute i den stora världen. Verk- vår nuvarande marinchef Jan Thörnqvist samhet i Östersjön och på Västerhavet tillträdde som beslut om att återta den var helt nedprioriterat. På den sista kvar- nationella försvarsförmågan fattades. Se- varande amfibiebataljonen påbörjades en dan dess har Marinen enligt min mening, omställning mot markoperativ verksam- åtminstone i det stora perspektivet, foku- het där insatsen i Tchad kan ses som ett serat på rätt saker. tydligt tecken på hur långt omställningen hade gått från tidigare fokus på strid i Ur takt med tiden skärgårdsmiljö. Oavsett vad man tycker om inriktningen För flottans del var stridstekniska öv- av verksamheten under ovanstående be- ningar med de tunga vapensystemen mer skrivna tidsperiod så bör nog alla inblan- eller mindre helt nedprioriterade till för- dade så här i efterhand reflektera över mån för att bevaka så kallade ”exclusion huruvida vi gjorde rätt saker samt vilka zones” samt att öva närförsvar av fartyg drivkrafter som låg bakom. Inte minst då någon hade definierat terroristen som med syftet att dra lärdomar för framtiden den dimensionerande motståndaren. Ter- så att inte samma misstag sker igen. För

50 det förhåller sig tyvärr som så att både redningen där slutsatserna i flera avseen- svensk försvarspolitik och Försvarsmak- den redan är överspelade, alternativt för tens egna prioriteringar på något out- klent utformade. Däremot har vi fått höra grundligt sätt allt för ofta gått i otakt med ett stort antal politiska uttalanden om omvärldsutvecklingen. satsningar och stärkande av försvarsför- För att belägga ovanstående påstående mågan. Några andra konkreta åtgärder med fakta så konstaterar jag att man från mer än en marginell pust i kanten på ett politisk sida inte på något sätt har dragit redan anorektiskt försvarsanslag har vi några slutsatser, och än mindre vidtagit inte kunnat identifiera. några åtgärder baserat på alla de indika- Den omedelbara följdfrågan till poli- torer som har funnits mitt framför ögonen tisk nivå måste då bli huruvida de anser hela tiden. 2007 bröt Ryssland ensidigt att vårt eget försvar är dimensionerat för nedrustningavtalet CFE. 2008 startade att kunna hantera det rådande omvärlds- Ryssland ett krig i Georgien. Samma läget i dag och i morgon? år påbörjade Ryssland en enorm militär Tidigare har inte ens Försvarsmakten upprustning innebärande att man satsar föreslagit några större förmågeökande motsvarande 5000 miljarder kronor på förändringar för att på ett bättre sätt att rusta sitt försvar fram till år 2020. kunna hantera det radikalt förändrade Upprustningen är så omfattande att rysk omvärldsläget. Många experter anser att försvarsindustri stod inför en kapacitets- ett naturligt steg hade varit att se över problematik för att kunna leverera i den försvaret av Gotland, men rekommenda- takt som staten önskat. Likheterna med tionen från ÖB är att inte placera några ett Ryssland under sovjettiden är väldigt permanenta förband på ön. tydliga. Från 2012 har Ryssland dess- utom genomfört flera mycket omfattande Försvarsmaktens under- beredskapsövningar för att verifiera till- lag till nytt försvarsbeslut gängligheten hos de militära förbanden. En anledning till avsaknad av konkret 2013 genomförde man den största oan- handling beror på att svaret hittills har nonserade beredskapsövningen i modern varit att det kommande försvarsbeslutet tid där 160.000 man deltog. Slutligen vi- skulle lösa alla problem. Men ju närmare sade Ryssland att man också var beredda vi kommit till den tidpunkt som proposi- att nyttja sin nyskapade och beprövade tionen ska läggas, desto fler har tecknen militära förmåga genom att annektera blivit på att förmågeökningen kommer Krim och således flytta gränserna i Eu- att utebli. ropa. Nu bedriver man dessutom ett krig I december lämnade Försvarsmakten i östra Ukraina. Som lök på laxen har in sitt underlag till regeringen inför det Sverige blivit utsatt för en omfattande kommande försvarsbeslutet. Här kon- undervattenskränkning i Stockholms staterar myndigheten att det saknas 4 skärgård under hösten 2014 av en än så miljarder årligen för att åstadkomma länge okänd inkräktare. det försvar som politisk nivå beställde Trots alla dessa signaler så har up- 2009, d.v.s. ingen förmågeökning jäm- penbart ingenting påverkat svensk för- fört med vad de flesta tror att vi har redan svars- och säkerhetspolitik mer än att det idag. Även om det förmodligen enbart omnämnts i en rapport från försvarsbe- var ett första spelkort i förhandlingarna

51 från den som har den faktiska makten i kan diskuteras med hänsyn till det som Sverige, nämligen finansministern, så är bevisligen skett under hösten. det ett rejält skambud som finansdepar- Men det blir märkligt när det kommer tementet kommer med när man istället till föreslagna åtgärder, för här taktar kontrar med 500 miljoner. De strategiska ambitionerna och prioriteringarna enligt realiteterna har således inte förmedlats min mening inte mot efterfrågad trös- tillräckligt tydligt, vilket i sig är ytterst keleffekt. Försvarsmakten säger att man anmärkningsvärt. genom fem steg vill öka den operativa I det underlag som Försvarsmakten har förmågan, och dessa steg beräknas som lämnat in till regeringen, så konstaterar sagts tidigare medföra ett ökat anslags- jag att det är en saklig beskrivning av om- behov omfattande fyra miljarder årligen världsläget där förmåga samt operativ idé från 2016. I media har detta paket som inte alls taktar med de prioriteringar och omnämnts ”ÖB:s basplatta”. behov som framställs i underlaget. Man påtalar flera gånger vikten av tröskelef- Marinens framtid fekt. Vad detta innebär behöver nog inte Hur påverkar då detta den marina förmå- förtydligas, men tröskeln utgörs givetvis geökningen? Analyserar man Försvars- primärt av blå stridskrafter. Försvars- maktens underlag för att se vad denna makten konstaterar också att Ryssland femstegsraket innebär i marin förmåge- har sänkt sin egen tröskel för användan- ökning så är det tyvärr en mycket dyster det av militärt våld, att man ser en ökad bild som målas upp. För Marinen innebär militär verksamhet i Östersjöområdet och ett tillskott omfattande dessa fyra miljar- att närområdet ökar i militärstrategisk der i stort sett enbart vidmakthållande av betydelse. nuvarande nivå. Förmågeökningen ute- När Försvarsmakten ska beskriva den blir helt. egna operativa förmågan formulerar man I steg ett får Marinen något utökad sig så här. personalram. Det som tidigare nämnts Försvarsmakten har förmåga att runt detta är att dubblera besättningarna upptäcka och avvisa kränkningar av på HMS Stockholm och HMS Malmö. det svenska territoriet respektive att Ett bra förslag, men här finns ett annat värna Sveriges suveräna rättigheter problem, nämligen det att fartygen kom- och nationella intressen. Begräns- mer att stympas på vapen och sensorer ningar finns i förmågan att möta för att bli vedettbåtar vilket i praktiken olika former av händelseutveck- innebär en total förmågereducering. lingar och hot som kan uppstå vid I steg två nämns endast livstidsför- ett försämrat omvärldsläge. Brister längning och omsättning av båtmateriel. finns främst vid operationer i högre Här handlar det förmodligen om redan konfliktnivåer samt avseende uthål- planerade åtgärder på amfibiekårens lighet vid längre operationer i lägre stridsbåtar och trossfärjor. Möjligen lig- konfliktnivåer. ger vissa sedan länge planerade åtgärder Så långt är Försvarsmaktens underlag på HMS Gävle och HMS Sundsvall i inte särskilt anmärkningsvärt, även om detta steg? Allt detta återfinns nämligen förmågan att upptäcka och avvisa kränk- i den tidigare materielplanen som aldrig ningar av vårt territorium – under ytan – har realiserats.

52 Författaren anser att avvecklingsbelsutet av sex bevakningsbåtar bör hävas, en upp- fattning som delas av Regeringen och som framgår av det underlag man offentlig- gjorde den 12 mars. Foto: Försvarsmakten. I steg tre så finns det ingenting nämnt divisioner. En utveckling som även den som bidrar till någon förmågeökning går stick i stäv med rådande omvärldsut- inom Marinen. veckling. I steg fyra så vill man omsätta ver- Först efter att dessa fem steg är åt- kanssystem för utökad sjöoperativ för- gärdade till en kostnad av 16 miljarder måga. Om man ånyo tittar på den tidigare kronor extra, så kan man tänka sig andra materielplanen så tolkar jag det hela som åtgärder. Då pratar vi alltså om åtgärder att det handlar om att omsätta befintliga som ligger bortom 2020. Här ser För- sjömålsrobotar och ubåtsjakttorpeder. I svarsmakten en möjlighet att vidmakt- praktiken handlar det således om åtgär- hålla en femte ubåt och anskaffa ytterli- der för att vidmakthålla förmåga och gare några fler JAS 39 Gripen E. operativ relevans. Vi kan således konstatera att den trös- I det femte och sista steget så finns kelhöjande effekten inom ramen för skal- inga marina satsningar omnämnda. försvaret helt uteblir även om fyra mil- Sammanfattningsvis så handlar det jarder årligen tillförs. För marinens del enligt min bedömning således om att handlar det enbart om vidmakthållande finansiera redan planerade åtgärder för av äldre materiel. Vi kommer även i fort- vidmakthållande av förmåga, ingenting sättningen att ha samma låga numerär av annat. För Flygvapnets del ser det inte fartyg som i dag, och inga nybyggnads- mycket ljusare ut. Där ser man en reduce- projekt så när som på två nya ubåtar kom- ring av antalet stridsflygplan från nuva- mer att synas till. Det är en framtida ut- rande 100 till 60 framför sig, och därmed veckling som är helt verklighetsfrånvänd även en reducering av antalet stridsflyg- givet omvärldsutvecklingen.

53 Ubåtsjaktförmågan gare fartyg, varav fyra med både aktiva och passiva sonarsystem ombord. Stor ef- Vad som är ännu värre i sammanhanget fekt till en i sammanhanget liten kostnad. är att Försvarsmakten inte prioriterar upp En analys rörande möjlig återtagning återtagandet av ubåtsjaktförmågan trots av det delvis avvecklade AU-granatsyste- att vi har haft en konstaterad kränkning met ELMA bör genomföras. På flera av av våra inre vatten så sent som i höstas. fartygen finns installationen så när som Försvarsmakten bedömer att en högre på själva granatkastarna kvar. Avsaknad prioritering av ubåtsjaktförmågan inom av ett incidentvapen mot ubåt, förutom nuvarande ekonomisk ram, skulle, för sjunkbomberna från 1933 är stor. såväl marinförbanden som för Försvars- Vidare bör beslutet att degradera makten i sin helhet, leda till en samman- korvetterna Stockholm och Malmö till taget lägre operativ effekt och därmed en vedettbåtar hävas. Genomför planerade försämring av förmågan att möta väpnat livstidsuppehållande åtgärder, men be- angrepp. håll fartygens status som korvetter både Det resonemanget anser jag är farligt avseende personal och materiel. Att lyfta eftersom värnandet av vår territoriella iland fungerande robot, torped och so- integritet, även under ytan, enligt min narsystem är självmål, och garanterat mening inte kan nedprioriteras. I synner- inte något som ens den politiska nivån het inte då man hävdar att vi har förmåga önskar. Antalet ytstridsfartyg ska inte att upptäcka och avvisa kränkningar av minskas utan ökas från den anorektiska det svenska territoriet. Dessutom utgör nivån sju. Genom att genomföra planera- ubåtsjaktförmågan en vital del i att kunna de materielåtgärder på korvetterna Gävle möta ett väpnat angrepp. Försvarsmak- och Sundsvall kan vi således med förhål- tens beskrivning känns därför mycket landevis enkla medel gå från sju till nio märklig. operativa korvetter. Samma sak borde gälla ubåtssystemet. Vad borde göras? I dag finns fem skrov, där samtliga bör Med relativt små medel så bör den ma- vidmakthållas in i framtiden och omsät- rina förmågan på kort sikt kunna ökas tas i den takt som nya ubåtar levereras. enligt principen ”här och nu”. Ett absolut Kustbevakningen bör dessutom åläg- krav borde vara att häva avvecklingsbe- gas att överta sjöövervakningsuppgiften slutet för de sex bevakningsbåtarna typ i sin helhet i syfte att frilägga tid för kva- 80. Fartygen är i gott skick och långt ifrån lificerad övning i större förband, något förbrukade. Att avveckla dessa är minst som i dag sker alldeles för sällan för att sagt oansvarigt och taktar inte alls med förmågeuppbyggnaden ska kunna ske i det uttalade mantrat med att skapa för- den takt som krävs. På sikt bör KBV av- måga här och nu. Bemanningen på dessa vecklas som egen myndighet och bli en fartyg är förhållandevis minimal och far- fristående del i Marinen. tygen är billiga i drift. Här bör även det Förutsättningen för att åstadkomma passiva bojsystemet från de avvecklade detta är givetvis pengar och personal. hydrofonbojfartygen installeras, och man Vill man både från politiskt håll visa att bör snarats påbörja utbildning av besätt- man tar omvärldsläget på allvar så måste ningar. Detta skulle kunna ge sex ytterli- pengar tillföras. Vill man från Försvars-

54 I dag finns fem ubåtsskrov, där samtliga bör vidmakthållas in i framtiden och omsät- tas i den takt som nya ubåtar levereras. Foto från ubåten Uppland. Foto: J Croona, Combat Camera, Försvarsmakten maktens sida visa att det faktiskt är vik- som bakbundna av försvarsmaktled- tigt att åstadkomma den tröskelförmåga ningen som till synes verkar ha ensam- man talar om, så är detta ett absolut mi- rätt på att uttala sig. Detta är ytterligare nimum för att vara någorlunda trovärdig. en negativ effekt av att man lyfte upp det Klarar man inte av att utbilda och be- mandat som försvarsgrenscheferna tidi- manna med nuvarande personalförsörj- gare hade till central nivå. Nu finns det ningssystem så måste även detta ses över ingen som kan föra en tydlig talan för snarast. Tiden att fundera har tagit slut, respektive försvarsgren med annat än ett och det finns ett system att gå tillbaka till. godkännande från FML. Detta är ytterst olyckligt. Ta debatten innan det är Vi står nu inför det mest avgörande för sent! försvarsbeslutet i modern tid, men ändå Vad som oroar mig minst lika mycket är tar väldigt få individer bladet från mun- att i praktiken ingen tar en öppen debatt nen och talar det klarspråk som behövs för försvaret i allmänhet och Marinen i just nu. Jag saknar även sådant klarspråk synnerhet. Många har redan från början från ledamöter i KÖMS som inget har att intagit en defaitistisk inställning där man förlora på att ta en öppen debatt för Mari- ofta hör att ”det går inte” och ”vi har ju nen. Ordförande Michael Zell öppna brev ingen personal”. till försvarsministern angående ubåts- Även försvarsgrenscheferna framstår jaktförmågan ser jag i sammanhanget

55 som ett föredömligt grepp. Men det är ut- lys som undertecknad avseende de sex nötningsprincipen som måste tillämpas, bevakningsbåtarna. Förhoppningsvis är och därför krävs fortsatt debatt och fler de räddade från totalavveckling. Man höjda röster. anser dessutom att åtgärder för att lyfta Sverige har aldrig tidigare har varit så statusen på korvetterna Gävle och Sunds- militärt svaga som vi är i dag. Detta sam- vall är nödvändiga för att vidmakthålla tidigt som Ryssland rustar sina väpnade förmågan till minst 2025. Man avser styrkor i en enorm omfattning samtidigt dessutom satsa pengar på undervattens- som man har visat på viljan att använda sensorer. Allt detta är sammantaget bra sin militärmakt. Det är således bara till- för marinen, och man lägger en betydligt fället som saknas för att något liknande högre prioritet på att utveckla ubåtsjakt- som Krim kommer att ske igen. Trots förmågan än vad Försvarsmakten själva denna utveckling, inklusive ubåtskränk- gör i sin bedömning. ningar av svenska vatten så är det i stort När det kommer till den föreslagna fi- sett knäpptyst i den offentliga debatten nansieringen så faller det hela dessvärre från såväl aktiva som pensionerade of- platt till marken. Försvarsmaktens un- ficerare. derlag till propositionen är i praktiken Det finns ingen som bättre kan förklara underkänt då man från regeringens sida de faktiska realiteterna rörande marina har strukit stora delar av, samt reducerat behov än de som lagt ett helt yrkesliv i andra delar av de föreslagna åtgärderna. Marinen. Därför måste vi snarast påvisa När regeringens bud på 4,2 miljarder i att den marina förmågan måste stärkas. nya tillförda pengar visar sig nå upp till Något som blir extra tydligt när man lä- endast 20% av Försvarsmaktens absoluta ser Försvarsmaktens underlag till reger- minimibehov av tillförda medel, ja då tar ingen. Ta debatten, var obekväm om så man sig för pannan. behövs. Än så länge har vi yttrandefrihet Jag konstaterar att vi nu har ett dub- i Sverige, och den ska vi både utnyttja belfel. För det första finns det ett enormt och värna. glapp mellan de verkliga försvarsbeho- ven och den försvarspolitiska ambitionen Komplettering 2015-03-13 utifrån försvarsberedningens förslag. Med anledning av att regeringen den 12 Utöver detta så finns det även ett glapp mars gick ut och presenterade sitt under- mellan den försvarspolitisk ambitionen lag avseende inriktning och finansiering och politisk betalningsvilja. Frågan som inför kommande proposition så har jag återstår är då följande. Vad krävs för att fått möjlighet att komplettera ovanstå- politiken – på riktigt - ska förstå att vi ende text. har det allvarligaste säkerhetsläget sedan För marinens del så konstaterar jag att kalla kriget, och att det fortsätter utför i regeringen har gjort exakt samma ana- ett allt högre tempo?

56 Ledamoten JENS NYKVIST

Kommendör Jens Nykvist är chef för 1.ubåtsflottiljen. Insatt! - Gräv där du står! Inträdesanförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Karlskrona den 19 januari 2015. Gräv där du står – ett uttryck som används ganska ofta idag inom Försvarsmakten. Ett uttryck som stämmer bra. Sluta beklaga de saker vi inte har och vad vi skulle kunna åstadkomma med mer pengar, personal och materiel – se till det vi har men se också till att inte försköna omvärlden utan att tala om för svenska folket hur verk- ligheten ser ut. Insatta har delar av Försvarmakten varit över tiden både nationellt och internationellt. Försvarsmaktens personal har hittills löst alla ställda uppgifter med de resurser som finns att tillgå – hur har detta varit möjligt? Jag hävdar att de metoder och det agerande som svenska enheter använder och uppvisar är unika och det ska vi vara stolta över. Bilden av Försvarsmakten Självklart är det så att det Försvarsmakten Detta gör att när nu åter fokus vänts mot klarar idag inte överensstämmer med vad det nationella igen är uppfattningen att den klarade av igår med de tillgängliga Försvarsmakten inte har några resurser resurser som finns att tillgå. Men mycket eller kan lösa några uppgifter som kopp- av det Försvarsmakten har idag är bra och las till det nationella försvaret. Jag häv- det finns även bra materiel. dar att detta är fel. Det finns enheter och Problemet är att stora delar av Sveriges förband som hela tiden arbetat i det tysta befolkning har en skev bild av Försvars- med den nationella verksamheten och makten av idag. Den bild som media pre- löst de uppgifter som varit ställda utan att senterar ger vid handen att Försvarsmak- få någon uppmärksamhet. ten inte har förmåga att klara av i stort Den bild som tyvärr ofta ges och hur sett något idag. Fokus har också legat Försvarmakten uppfattas idag drabbar på internationell verksamhet de senaste tyvärr dem som tjänstgör inom Försvars- 10-15 åren vilket medfört att de insatta makten (Civila, Gruppbefäl Soldater förbanden som till stora delar genomför Sjömän (GSS), Specialistofficerare och nationell verksamhet hamnat i skuggan. Officerare) i synnerhet dem som tjänst-

57 gjort med de nationella insatserna även som inte tycker sig ha eller se ett behov under den så kallade strategiska timeou- och speciellt på politisk nivå där valet att ten. Ytterligare en del är att många ser lägga pengar på framtida projekt, efter till historien vad Försvarsmakten kunde mandatperioden, är begränsad. Hotnivån uppbringa i form av antal personer och i närområdet och inriktningen på inter- materiel igår och inte vad den politiska nationella insatser det senaste årtiondet nivån har efterfrågat de senaste åren och har också medfört att delen av BNP till idag. Jag anser dock att Försvarsmakten Försvarsmakten nu är nere på 1,15 % (se idag är på rätt väg att realistiskt förkla- bild 1). ra för politiska nivån och befolkningen vad den klarar av att leverera. Ett exem- pel på detta är det underlag som precis lämnats till regeringen inför kommande försvarsbeslut och som har sin utgångs- punkt i Försvarsberedningens rapport1. Där framkommer det tydligt att tilldelade och föreslagna medel inte räcker till för att uppfylla de mål som är satta av den politiska nivån. ”Försvarsmakten bedö- mer att risktagningen i perioden fram till 2020 och därefter inte är rimlig då operativ förmåga inte kan växa i enlighet med de ambitioner Försvarsberedningen uttrycker.” 2 Det är, när man lyssnar till ÖB också, ”slående hur den svenska försvarsdebat- ten ganska ofta har utgått från att andra än Försvarsmakten uttolkat vilka behov Försvarsmakten har.”3 Det finns många Bild 1 – Försvarets andel av BNP.4 skilda intressen, behov och experter (av olika typer) som påverkat anslagen till Vald väg Försvarsmakten. Tyvärr kan också kon- Gräv där du står – det är min uppfattning stateras att det är svårt att motivera nå- att många gör detta idag och även gjorde got som kostar mycket pengar till folk detta igår. De löser tilldelade uppgifter på ett utmärkt sätt med tilldelade resurser. 1. Försvarsberedingens rapport ”Försvaret av Jag hävdar att det som gjort det möjligt Sverige – Starkare försvar för en osäker tid”, Ds 2014:20. att vara så professionella som vi är idag 2. Försvarsmakten, ”Försvarsmaktens under- och att kunna lösa tilldelade uppgifter lag till försvarspolitisk inriktningsproposition här och nu är vad jag valt att kalla den 2015”, FM2014-5882:31, 2014-12-16, Bilaga 1, s. 9. 4. Försvarsmakten, ”Försvarets andel av 3. Politik och Perspektiv, Sten Tolgfors blogg BNP”, hämtad 2014-11-22, http://www.forsvars- World Press, hämtat 2014-12-30. http://politi- makten.se/sv/om-myndigheten/ekonomisk- kochperspektiv.wordpress.com/2014/11/16/ob- planering-och-redovisning/forsvarets-andel-av- om-forsvaret/ bnp/

58 svenska modellen. Den svenska model- och officerare att fokusera på att kunna len är unik och den ska vi värna om. Den nå än längre i den egna professionen än modellen bygger på tre variabler, nämli- att starta om med nya värnpliktiga på gen personal, miljö och materiel. Detta nytt varje år. Detta driver upp nivån på de tillsammans med uppdragstaktik5 som anställda till nivåer som inte var möjligt ledningsmetod är det som format sättet vi igår. Detta borde också driva de samman- löser tilldelade uppgifter på. satta övningarna till en annan nivå – där Den väg Sverige valt att använda är är vi inte än och det är här resursbristen teknik och då teknik på teknikens fram- tagit sin tull. kant i kombination med färre människor Som exempel på insatsförband an- för att lösa uppgifter och bemanna fartyg. vänds 1.ubåtsflottiljen; 1.ubåtsflottiljen Detta är en del av den svenska modellen. består idag av ca 300 anställda varav ca Det är helt sant att materiel och personal 100 är anställda GSS. För 1.ubåtsflottil- är trånga sektorer och att Försvarsmak- jen bidrar dagens system med anställda ten givetvis skulle kunna göra mer, t.ex. sjömän att lyfta den operativa effekten mer tid till sjöss och öva mer i samman- ytterligare ett snäpp. Enheten, i detta fall satta förband om resurserna var av annan ubåtsbesättningen, behöver inte starta storlek. Men de som idag tjänstgör inom året med många nya ombord utan kan på- Försvarsmakten gör ett fantastiskt jobb börja det nya året på en betydligt högre och löser på bästa sätt de uppgifter som nivå. Det möjliggör också att om resur- politiska nivån har begärt. serna fanns skulle övningar och verk- samhet till sjöss kunna genomföras året Personal runt utan längre stillaliggande perioder.6 Det förändrade personalsystemet med en Däremot är de beredskapssatta fartygen vilande värnplikt och idag anställda sol- på en högre nivå än vad som var fallet dater och sjömän utgör också en variabel igår. De anställda stannar idag i snitt 3-4 för det insatta försvaret och utgör en ny år innan de går vidare till andra verksam- del i den svenska modellen. Det är en stor heter. Många går vidare med utbildning omställning och ett medvetandegörande till specialistofficer eller officer medan för allmänheten om de förändringar som andra väljer en civil karriär där studier på genomförts inom Försvarsmakten är av olika universitet står överst på schemat vikt att kunna marknadsföra för att öka efter att de lämnat 1.ubåtsflottiljen. Här är förståelsen av vad Försvarsmakten är och det viktigt att de får ett så bra avslut inom innehåller idag. Försvarsmakten har idag Försvarsmakten som möjligt – det här inte den mängd materiel och personal är våra blivande ambassadörer som ska som fanns för några år sedan och ska hel- sprida kunskap om Försvarsmakten och ler inte ha det, det är inte efterfrågat av i detta fall i synnerhet om 1.ubåtsflottil- den politiska nivån. Fördelen med de an- jen. De utgör en mycket viktig kugge till ställda soldaterna och sjömännen är den vidare rekrytering och ökad förståelse. nivå av professionalism som uppnås och Anställda sjömän bidrar i högsta grad till som möjliggör för specialistofficerare 6. Nu är det inte riktigt så enkelt då besätt- 5. Försvarsmakten Högkvarteret, ”Militär- ningarna behöver vara i land under perioder för strategisk doktrin med doktrinära grunder att gå utbildningar för att upprätthålla olika cer- (MSD 12) 2011”, M7739-354023, s. 119. tifikat etc.

59 ubåtsflottiljens förmåga att vara insatsbe- resurser kan användas mer effektivt då redd på en högre nivå idag. kreativiteten tillåts komma fram. Det är av vikt att förståelse för den Ett sätt att visa på vinsten av den förändring som genomförts slår igenom svenska modellen är att titta på den s.k. hos allmänheten eftersom de som får en OODA-loopen9 vilket är ett bra förkla- känga är de som verkligen gör jobbet – ringsinstrument till vikten av att agera på personalen. Det är mycket tråkigt att läsa rätt sätt d.v.s. snabbare än motståndaren. rubriker där det uppfattas att försvars- Jag menar att det är just den teknik vi anställda inte klarar av sitt jobb. Min har och att vi litar på människan att fatta uppfattning är tvärtom – den försvars- beslut i trängda situationer med korta be- maktsanställde gör ett utmärkt jobb med slutsvägar som gör att vi har otaliga kvit- de resurser som är tilldelade. Den mili- ton på att korta beslutsvägar leder fram tära professionen7 är något vi ska känna till en vinst i exempelvis duellsituationer. stolthet över och något som den svenska Kombinationen att snabbare kunna avgö- allmänheten bör känna sig stolt över. Det ra en situation och snabbare hinna agera nya personalsystemet med anställda sol- än en motståndare är en variabel som är dater och sjömän är positivt för ett för- unik och utmärkande för den svenska band som ubåtsflottiljen och bidrar till modellen. en ökad effekt här och nu i den svenska modellen. Miljö Ytterligare en del att ta fasta på är den Ytterligare delar som gör den svenska av Försvarsmakten valda ledningsmeto- modellen unik är miljön som vi opererar den – uppdragstaktiken. ”Varje situation i och som format det svenska operations- där våld eller hot om våld används är ex- sättet och val av design på fartyg och trem och unik. Detta sätter människan ubåtar. Det geografiska operationsom- i centrum”8. Uppdragstaktiken, som är rådet i Sveriges närområde som format den valda ledningsmetoden sedan länge, den svenska modellen har många namn gör att personalen är väldigt drivande och i litteraturen och kan vara förvirrande. vill gör mer än vad som faktiskt är sagt Exempelvis förekommer brown-, green att den ska göra. Detta är unikt och ut- waters, litorala eller extremt litorala om- märkande för Försvarsmaktens personal rådet, confined och shallow waters. Det och uppdragstaktiken är bästa metoden valda operationsområdet avgör vilken för att bäst använda personalen och dess strategisk inriktning (idé) en nation har, kompetens. Det möjliggör att mindre vilka hot den ser inom detta område el- ler vilka förmågor (resurser) den säger 7. Militära professionen = ”Försvarsmak- tens personal är den viktigaste resursen för att sig vilja ha. Den bild som är framtagen 10 Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter. av amiral Göran Larsbrink (se bild 2) Personalens kompetens och sammanhållning ger en bra uppfattning om hur de olika ska vila på en gemensam identifikation med en begreppen hänger ihop. Även om den svensk militär profession.” Bygger på fyra de- lar; Yrkeskunnande, Ansvar gentemot samhället 9. Observe, Orient, Decide och Act –loopen och yrkeskollektivet, Gemensamma värderingar 10. Larsbrink, Göran, “Anti Submarine War- samt Yrkesidentitet. Militärstrategisk doktrin, s. fare in Shallow Waters”, Naval Forces Interna- 89. tional Forum for Maritime Power, No. 1/2000, 8. Ibid, s. 119 Vol. XXI, s.66.

60 Bild 2 inte överensstämmer med vad som fram- långt därifrån. Att ha sin operativa grund kommer i all litteratur ger den ändå en i en miljö som vårt närområde med de överskådlig uppfattning om var de olika speciella förhållanden som finns där är begreppen befinner sig i vattenvolymen. inget som hindrar att operera på djupare Pratar man bara om litorala områden kan och större hav. S.k. blue water förmåga det vara missvisande då det handlar om finns och är beprövad och bevisad såväl att påverka från havet mot land och idag på yt- som ubåtssidan genom de övningar finns möjlighet att påverka i ett opera- och insatser som genomförts sedan slutet tionsområde (både till havs och på land) av 1990-talet. mycket långt bort från det litorala opera- Ytterligare en miljöaspekt är samar- tionsområdet. betsklimatet mellan inblandade parter Att operera i de grunda vattnen med när det gäller framtagning av ny mate- intensiv trafik, en mycket speciell hy- riel. Det nära samarbete som finns mellan droakustisk miljö och korta avstånd vad Försvarsmakten och FMV och även till gäller uppdykande hot är en miljö där ett del industrin är väsentlig och även detta operationssätt som medger korta besluts- en del i den svenska modellen. Detta har vägar är ett måste. Miljön är och har varit varit en väsentlig del i tidigare framtag- formgivande för den svenska modellen ning av materielprojekt och nya fartyg vad gäller inte minst val av designlös- och ubåtar och kommer vara än mer vik- ningar och vilka system vi ska ha. Att tigt då personal med rätt kompetens är en vi även varit neutrala under lång tid och bristvara. Att gräva där vi står innebär att tagit fram egendesignad materiel och me- samarbeta och detta är än viktigare med toder för hur materialen ska användas har färre resurser för att nå operativ effekt. också bidragit till att skapa ett unikt ope- Med de få enheter vi har idag har vi inte rationssätt. Detta ska vi vara rädda om, råd med att fartygen är på varv längre än vi ska självklart samarbeta med andra planerat eller att det är osynkroniserat men vi får inte glömma det som gjort oss vad som ska göras och när. Kompetens unika. Allt som andra gör är inte bättre – är också en viktig ingående variabel. Den

61 kompetens som finns inom t.ex. ubåts- rekryteringsklimat och vidmakthållande vapnet är unik och det är samma kompe- av personal då man ser en framtid och att tens som behövs för framtida projekt och det satsas på nya ubåtar. Ubåtsvapnet har för att försörja delar av Högkvarteret, nog aldrig eller i alla fall på väldigt lång Marinbasen och FMV. tid haft mer stöd på alla nivåer än vad den har idag. Här är det dock viktigt att allt Materiel fokus inte läggs på materiel som kommer Nämnt är redan att operationsmiljön och efter 2020 utan att fokus även läggs på vårt arv har utvecklat den teknik vi har här och nu m.a.o. den befintliga materi- idag. Vi har teknik på vågens framkant elen. Det är viktigt att underhåll och pla- och teknik är ett måste i det val som är nerade utvecklingssteg mot nya enheter gjort i den svenska modellen. Att lita inte eftersätts. på både människa och teknik gör att Vad som framgår i Försvarsmaktens mängden personal kan minskas på de underlag till försvarspolitisk inriktnings- sjögående enheterna och att en besätt- proposition 201511 är att materielprojekt ningsmedlem kan göra vad kanske tre kommer att skjutas på framtiden. Det är besättningsmedlemmar gör i en annan olycklig men troligtvis nödvändigt för att nations flotta. Valet av teknik och få få effekt här och nu. Tyvärr är den poli- människor gör att beslutsvägarna kortas tiska horisonten inte längre än vad man- och träff i målet kommer att ske snabbare datperioden medger, man vill se effekt än hos en motståndare. Nackdelen med direkt. Inget orimligt krav men det är inte mindre mängd personal är uthålligheten. oproblematiskt att den politiska cykeln Men återigen måste vi se till vårt opera- är kortare än framtagningsprocessen för tionsområde och den tid som är planerat ny materiel. Den politiska nivån är inte att vara till sjöss. En målsättning måste speciellt intresserade av att satsa pengar vara att i stort sett kunna ha dubbla be- på något som ger effekt först om 10 år. En sättningar på tillgängliga skrov. Här pra- viktig variabel att ta i beaktande vid valet tas det exempelvis om att flottans fartyg att skjuta materielprojekt på framtiden är ska utökas med ca 100 personer. Man ska att ubåten, eller vilket fartyg som helst, dock vara medveten om att bara för att kommer ha en minskad operativ förmåga tillgängliga befattningar utökas innebär efter ett antal år. För ubåten är det bl.a. det inte att operativ effekt utökas här och den vitala signaturbilden som kommer nu. Det tar tid att utbilda personalen till vara i en helt annan status än planerat. rätt nivå men det är ett steg i rätt riktning Maskiner, pumpar m.m. börjar låta när och det medger att det här och nu kan re- underhåll eller valet att inte byta ut dem kryteras mer personal. finns. En mycket viktig pusselbit föll också på plats i somras när AB Insatt tog över varvsindustrin vilket möjliggör Insatt – Ubåtsvapnet om någon vapen- underhåll, utveckling, och byggnation av gren är och har varit insatt. Under det marina enheter i Sverige. På ubåtsflottil- senaste decenniet eller som ofta skrivs jen har detta inte bara påverkat materiellt 11. Försvarsmakten, ”Försvarsmaktens under- att det nu finns en industrilösning på plats lag till försvarspolitisk inriktningsproposition utan det har också bidragit till ett positivt 2015”, FM2014-5882:31, 2014-12-16.

62 Bild 3: Lastning av HMS Belos inför ME 04 (Foto Jens Nykvist). ”den strategiska timeouten” har som be- dolt gör deras underrättelse- och bekämp- kant det internationella varit i fokus för ningsförmåga unik. Försvarsberedningen försvarsmakten. Detta har även varit anser att ubåtsförmågan ska stärkas och den allmänna bilden i media och även i antalet ubåtar utökas till fem, jämfört Försvarsmakten. Jag menar att detta inte med dagens planerade fyra.”12 Det per- är giltigt för alla delar. Ubåtsvapnet har sonalen har levererat under lång tid har under alla år, även under den strategiska burit frukt. timeouten, genomfört det den är bäst Ubåtsflottiljen är idag, när/om den po- på – att dolt lösa allehanda uppdrag och litiska nivån så beslutar, klara för insats tillse att högre chef får en bild av vad som såväl nationellt som internationellt. Att händer i närområdet. Det är en prestation dagens svenska ubåtar klarar att operera att personalen lyckats genomföra detta i i vatten från brown till blue water är väl tider med i stort sett noll fokus på den na- bevisat genom allehanda övningar från tionella verksamheten. Ubåtsflottiljen har ordinarie operationsområde till Medelha- från att ha varit starkt ifrågasatt av olika vet, Atlanten och Stilla havet. aktörer nått statusen att vara ett nationellt Händelseutvecklingen i närområdet särintresse där det t.o.m. talas om utökad har också gett vid handen att det är akut mängd plattformar. ”Ubåtsförmågan är att få operativ effekt här och nu. Det är central i Försvarsmaktens samlade för- andra vindar som blåser idag och den måga att genomföra operationer i närom- rådet…Ubåtarnas möjlighet att uppträda 12. Försvaret av Sverige, s. 58.

63 strategiska timeouten är definitivt slut. tisk drivkraft och ambition hos persona- Uttalanden under 2014 som tydligt visar len och det gäller tyvärr ibland att dra ner på att det är ett annat säkerhetsklimat är förväntningarna något för att finna den som från statsministern ”Vi kommer att nivå som verkligen efterfrågas. Beklag- försvara vår territoriella integritet med ligt, men här gäller det att vara tydlig mot alla tillgängliga medel.”13 och från ÖB personalen och mot allmänheten. Det går ”Det är fullt klarlagt att främmande makt som sagt inte bara att tänka i ”gräv där du kränkt svenskt territorium.”14 Detta visar står” retoriken. När det gäller marin ma- även på skiftet från internationellt till na- teriel är det projekt som tar tid. Det tar ca tionellt fokus. 10 år från beslut till operativ enhet. Det Ett bra exempel på hur att använda gör att planering måste finnas med an- befintlig materiel här och nu är den verk- nars kommer system att självdö. Om vi samhet HMS Belos precis genomfört då tittar på ubåtssidan är målsättningen gi- de transporterade materiel till ME 0415 vetvis att här och nu med fyra skrov nå en från Sverige till Nederländerna. Genom tillgänglighet av tre över tiden för att nå valet av HMS Belos har Försvarsmakten så hög operativ effekt som möjligt. Annat inte bara sparat pengar utan även genom- som måste ses över är den overhead som förande personal har fått ytterligare en flottiljerna idag har. Ubåtsflottiljen har kompetens genom att lasta både contain- idag en overhead på ca 10 % i stabsperso- rar och stridsbåtar på HMS Belos. Detta nal och där resterande tjänstgör på insatta är också ett exempel på den flexibilitet enheter. Min uppfattning är att detta är en som finns i den materiel vi idag redan har bra siffra som måste vidmakthållas för och flexibiliteten hos besättningarna. att kunna ge den efterfrågade operativa Ytterligare ett exempel på att öka effekten. den operativa effekten och att använda En ubåt kan tyckas dyr i inköp men tillgänglig tid till sjöss är vad som idag när den är levererad är det en ”billig” tillämpas på ubåtsflottiljen med dubbla resurs att nyttja för högre chef speciellt besättningar på tillgängliga skrov. Per- med tanke på vad som kan levereras. I sonalens kompetens att växla mellan en- en framtid anser jag att 1.ubåtsflottiljen heterna och att de idag har ett ”mindset” med en ubåt ska ingå i framtida styrke- av besättningstillhörighet istället för far- register och om inte situationen i Öster- tygstillhörighet är nytt och det är vägen sjön eskalerar ser jag ett deltagande i en fram för att nå en högre operativ effekt. operation som exempelvis Mare Nostrum eller nuvarande Triton16, en EU-operation Framtid i Medelhavet syftande till att bistå bl.a. Självklart måste man planera även för båtflyktingar som flyr från norra Afrika framtiden men det gäller att planera för vad som efterfrågas. Det finns en fantas- 16. Italienska Mare Nostrum – insatsen där det ingick att operera på internationellt vatten av- 13. Svenska Dagbladet 2014-12-28, ”Årets vecklades hösten 2014 men har ersatts med ope- viktigaste citat”. Hämtad 2014-12-30. http:// ration Triton, vilken är en mer begränsad insats www.svd.se/nyheter/inrikes/arets-viktigaste- ledd av EU:s gränskontrollsmyndighet Frontex. citat_4202687.svd?sidan=4 Operation Triton, hämtad 2015-01-02, http:// 14. Ibid. europa.eu/rapid/press-release_MEMO-14-566_ 15. Marinens Insats i EU NAVFOR en.htm

64 till Europa. ”Det finns ett stort behov av gör att vi idag är unika men vi får inte en gemensam europeisk insats som letar glömma bort att se framåt. upp de flyktingar som lämnats drivande Vi har de resurser vi har och det hand- på internationellt vatten.”17 lar om att göra det bästa med vad vi har Här kan ubåten exempelvis användas och det ska vara kvalitet på det vi gör i i en ISTAR-operation18. Den kan följa vardagen. Visa realistiskt på vad vi har och dokumentera båtflyktingar eller rät- och vilka uppgifter som kan lösas och tare sagt smugglarna som anordnar de vad som är efterfrågat från politisk nivå. olagliga transporterna. Detta gäller gi- Vi kan och ska inte gräva ner oss i saker vetvis inte bara smuggeloperationer av vi skulle vilja ha utan gräv där du står. människor utan även t.ex. narkotika. Att Glöm inte att vidmakthålla och underhål- ubåt är mycket lämpligt vid följande av la befintlig materiel och marinen är enligt just människosmugglare beror på att om min uppfattning redo att tjänstgöra såväl smugglarna siktar ett örlogs- eller kust- nationellt som internationellt redan idag. bevakningsfartyg finns stor risk att de Det nationella perspektivet är idag i fokus helt sonika tar till alla medel för att fly men detta perspektiv har marinen alltid innebärande att en flyktingkatastrof med haft och det är inget som hindrar att våra i värsta fall ett stort antal dödsfall då enheter opererar någon annanstans. människor hamnar i havet då smugglarna flyr. Det är då bättre att dokumentera och överlämna informationen till polisiära myndigheter när det är ett mer gynnsamt läge att ”slå till”. Självklart är ändå grun- den och det som är dimensionerande för framtagande av materiel den väpnade striden och fortsatt fokus för ubåtsflot- tiljen kommer att vara det nationella per- spektivet. Avslutning Den svenska modellen bygger på vårt historiska arv, vårt geografiska opera- tionsområde med den valda höga tekni- knivån och vår professionella personal med uppdragstaktik som ledningsfilosofi. Den är unik - Var rädd om den! Vi ska vara stolta över vårt arv – det är det som 17. Svenska Dagbladet 2015-01-03,”UNHCR vill se gemensam EU-operation för att rädda båtflyktingar”, hämtad 2015-01-03, http://www. svd.se/nyheter/utrikes/unhcr-vill-se-gemen- sam-eu-operation-for-att-radda-batflykting- ar_4227485.svd 18. ISTAR – Intelligence, Surveillance, Target Acquisition, and Reconnaissance

65 Masterstudent DANIEL FINNBOGASON

Daniel Finnbogason är masterstudent på Institutionen för Freds- och Konfliktforskning vid Uppsala universitet. Han har under höstterminen 2014 tjänstgjort på Försvarsavdelningen vid Sve- riges ambassad i Singapore, under handledning av försvarsat- taché, kommendör Lennart Bengtsson.

Lägesuppdatering om Sydkinesiska sjön och pirater i Malackasundet Spänningarna i Sydkinesiska sjön har trappats upp under de senaste fem åren. Kärnan i de rådande spänningarna är Kinas stora territoriella anspråk, vilka i va- rierande omfattning överlappar med Taiwans, Vietnams, Filippinernas, Malaysias, Bruneis respektive Indonesiens. Kina baserar anspråken på sin så kallade ”nio- prickade linje”, vilken uppskattas täcka omkring 90 procent av den totala ytan av Sydkinesiska sjön. Kina anser sig ha rätten till allt vatten och land som ligger inn- anför denna linje. För att tillgodose sitt växande energibehov har Kina utökat sina konstruktioner av artificiella öar i omtvistade marina områden med rika tillgångar på både olja och naturgas. Detta för att möjliggöra utvinning av egna energiresur- ser och därav ett minskat importberoende.

Kinas aktiviteter bidrar till stigande Båda länderna är angelägna om att spänningar mellan Kina och övriga tvis- motverka den andres framfart och det tande länder i Sydostasien, vilka nu ökar pågår en dragkamp om att vinna de syd- sina respektive försvarsbudgetar i syfte ostasiatiska ländernas gunst. En annan att stärka sina militära förmågor. Till- utveckling i regionen rör piratverksam- sammans med ASEAN:s konflikträdsla het i främst Malackasundet, där pirater samt Kinas allt större kompromisslöshet, angriper små fartyg som transporterar innebär det betydande hinder för fredlig marinbränsle. Även om det inte utgör ett konfliktlösning i Sydkinesiska sjön. Mot reellt hot mot regionala energitranspor- bakgrund av denna utveckling utspelar ter i stort är det alltjämt en utmaning för sig även en maktkamp mellan Kina och mindre fartyg och rederier som passerar USA om inflytande i regionen. Malackasundet.

66 Kinas energibehov rusta de konstruerade öarna med både civila och militära faciliteter, bland annat Forskare beräknar att världens efterfrå- hamnar, flygfält, militära baser och kom- gan på energi kommer att öka kraftigt munikationscenter. En landningsbana har mellan 2011 och 2035. Under samma redan färdigställts på Woody Island vid tidsperiod tros Kina, som redan idag är Paracelöarna och planer tros finnas på att världens största oljeimportör, komma bygga ytterligare en vid Spratlyöarna. Ki- att stå för hela 31 procent av den globala nas konstruktion av en 3 000 meter lång efterfrågan. År 2035 spås landets ener- och 200-300 meter bred ö vid Fiery Cross gibehov ha stigit till en nivå som är två Reef indikerar att sådana planer finns, gånger större än USA:s respektive tre då ön i sådant fall skulle bli tillräckligt gånger större än EU:s. I kombination med stor för att kunna hysa en landningsbana. sin växande marina styrka samt att den Vissa källor bedömer att Kina i framtiden politiska ledningen har identifierat Syd- kan komma att upprätta en luftförsvars- kinesiska sjön som ett nationellt kärnin- zon kring Paracelöarna. tresse, kommer Kinas stora energibehov Det är tydligt att Kina söker skaffa sig sannolikt att få betydande implikationer ett fotfäste i strategiskt viktiga områden för utvecklingen i regionen. med uppskattade naturresurstillgångar, En konsekvens av Kinas stora oljeim- där öar erbjuder osänkbara baser. Analy- porter är att landet är sårbart för kriser i tiker menar att Kina försöker genomföra oljeproducerande länder samt störningar sina juridiska och territoriella anspråk i transporter och konkurrens med andra och därmed förändra förutsättningarna länder för att säkra energiresurser. Av på marken innan 2016 års implemente- dessa anledningar behöver Kina i större ring av ”Code of Conduct”, det multila- utsträckning egna resurser och på så vis terala avtal som initierades 2002 för att minska sitt beroende utifrån. En ny djup- vägleda parters goda uppförande i Syd- vattenrigg planeras stå redo 2016 för att kinesiska sjön. ta del av energipotentialen i Sydkinesiska Bortsett från den uppmärksammade sjön, vilken uppskattas till omkring 11 incidenten i maj i år då Kina placerade en miljarder fat olja och 145 biljoner kubik- oljerigg i Vietnams exklusiva ekonomis- fot gas. De flesta av resurserna tros finnas ka zon (EEZ), vilket skapade Kina-fient- längre söderut i Sydkinesiska sjön och liga protester i Vietnam och resulterade därför kan det antas att Kina kommer att i försämrade relationer mellan länderna vara mer aktivt där framöver. samt upplopp och plundringar av kine- siska företag i ekonomiska frizoner, har Den senaste utvecklingen det varit relativt lugnt i Sydkinesiska sjön i Sydkinesiska sjön de senaste månaderna. Tre potentiellt Spänningarna i Sydkinesiska sjön har viktiga händelser kan dock lyftas fram. trappats upp under de senaste fem åren. Den första ägde rum i augusti då ett kine- Den utveckling som får mest uppmärk- siskt stridsflyg flög så nära som endast ett samhet är Kinas pågående ö-konstruktio- fåtal meter från ett amerikanskt övervak- ner på omtvistade revformationer kring ningsflyg. Incidenten, som nästan resul- Paracelöarna i norr och Spratlyöarna terade i en kollision, har väckt protester längre söderut. Målsättningen är att ut- från USA:s sida om att kinesiska piloter

67 Sydkinesiska sjön med bl.a. Spratley- och Paracelöarna. Källa: http://www.southchi- nasea.org agerar aggressivt och oansvarigt. och sträcker sig ända tillbaka till 1100-ta- Den andra inträffade i september då let, som visar att Kinas sydligaste utpost Filippinerna offentliggjorde planer på att är Hainan och inget annat. Filippinerna inför en FN-tribunal presentera hela 60 hoppas att kartorna ska stärka landets be- stycken kartor, varav vissa är kinesiska visföring mot Kinas territoriella anspråk

68 inom den ”nio-prickade linjen”. Den tred- från Kinas expansionism, vilken Filippi- je händelsen som bör nämnas är USA:s nerna i högsta grad drabbats av. I juli i beslut att delvis lyfta sitt vapenembargo år föreslogs att försvarsbudgeten för 2015 mot Vietnam, vilket innebär att USA nu ska ökas med 29 procent jämfört med kan sälja mer avancerad militär utrust- 2014. Ett annat land som också stärker ning till Vietnam. sin försvarsbudget för 2015 är Malaysia, som ökar sin försvarsbudget med 10 pro- Stigande budgetar för cent jämfört med 2014, vilket motsvarar försvar 6,5 procent av landets förväntade totala Så gott som samtliga sydostasiatiska län- utgifter samt 1,5 procent av BNP. ders försvarsbudgetar är sedan år 2000 Till sist bör nämnas att Vietnam har på ständig uppgång. Påpekas bör att tagit emot två av de sex högpotenta ubå- ökningarna i de flesta fall, undantaget tar av kilo-klass som landet har beställt Singapores, sker från en låg nivå. Bedö- från Ryssland. En tredje anländer i denna mare menar att denna utveckling orsa- månad och inom två år väntas de reste- kas av underliggande spänningar mellan rande tre. Analytiker tror att ubåtarna länderna samt Kinas växande styrka och kommer att användas för att neka utom- aktivitet i Sydkinesiska sjön. En märkbar stående tillträde till Vietnams baser vid konsekvens är att länderna i regionen gör Spratlyöarna. Andra viktiga utvecklingar stora satsningar på att kvalitativt stärka från Vietnam vad gäller anskaffning av sina försvarsförmågor, inte minst genom försvarsmateriel rör främst USA:s beslut att rusta upp sina marina styrkor. att delvis lyfta sitt vapenembargo mot Mot bakgrund av spänningarna i Syd- Vietnam. Allt fler spår nu att landet vill kinesiska sjön samt en inhemsk uppfatt- köpa övervakningsflyg av USA, vilket ning att de väpnade styrkorna ska reflek- amerikanarna troligtvis inte skulle ha nå- tera landets ökande inflytande på den got emot. Ett sådant köp skulle innebära globala arenan, moderniserar nu Indone- att Vietnams förmåga att övervaka och sien sin försvarsmakt. Försvarsbudgeten försvara sitt territorium stärks, sannolikt för 2015 beräknas hamna på omkring 0,8 till Kinas förtret. procent av BNP, vilket motsvarar en ök- ning med 14 procent jämfört med 2014. Relationerna mellan Andelen av BNP kan fortfarande anses tvistande parter vara låg men den långsiktiga ambitionen Från och med slutet av augusti har en är att den ska fördubblas under de kom- gradvis förbättring av relationerna mel- mande åren. Indonesien uppgraderar lan Kina och Vietnam kunnat anas. Båda även sin marinbas på Riauöarna, i södra länderna har dämpat sin retorik en aning Sydkinesiska sjön, för att stödja en plane- och framförallt Vietnam inser att ett all- rad ökning av antalet indonesiska fartyg varligare bråk med Kina kan få svåra i regionen. Den ökade närvaron, vilken ekonomiska konsekvenser. Samtidigt också inkluderar armén och flygvapnet, uppvaktas landet av USA som ser Viet- ska säkra landets marina gränser från po- nam som ”en partner med gemensamma tentiella yttre hot. intressen”, vilket torde kunna tydas som Även Filippinerna genomgår en militär att motverka Kinas växande inflytande i modernisering, främst på grund av hotet regionen. Det finns en skepsis i Vietnam

69 En av de sex ubåtar (Ho Chi Minh City) av utvecklad Kilo-klass, typ 636M, som Viet- nam köpt av Ryssland och som byggs i S:t Petersburg. mot Kinas intentioner och av den anled- som vägrat samarbeta med domstolen, ningen har landet börjat se sig omkring kommer att ignorera ett sådant domslut efter nya bekantskaper. Vietnam har och fortsätta med sin expansiva verksam- bland annat uttalat sig om Indien som ”en het. vän i alla väder”. Indien, som är ett av fle- Med hänvisning till relationen mellan ra länder som getts tillträde till delar av Filippinerna och Kina bör nämnas de Vietnams EEZ för att utvinna energi, vill uttalanden som Filippinernas president, i sin tur träna vietnamesisk ubåtspersonal Benigno Aquino, gjorde i en intervju samt sälja patrullbåtar till landet. med The Straits Times nyligen. Han re- Relationen mellan Filippinerna och fererade till ett informellt samtal mellan Kina är infekterad sedan tidigare. Filippi- honom och Kinas president, Xi Jinping, nerna anser att Kinas expansionism bry- vid sidan av det senaste APEC-mötet i ter mot internationella lagar och har vänt Peking, i vilket de båda ledarna uttryckte sig till en internationell domstol i sina en önskan om att finna en ömsesidigt försök att fälla Kinas ”nio-prickade lin- gynnsam lösning på ländernas dispyter je”. Utöver de tidigare nämnda kartorna i Sydkinesiska sjön. Än viktigare, enligt står Filippinernas huvudsakliga juridiska Aquino, var det faktum att de fick till- argument att finna i en flera tusen sidor fälle att prata med varandra, vilket han lång memorial. Ett domstolsbeslut i målet ansåg var en positiv utveckling. Han til�- väntas under 2016 och forskare menar att lade dock att Filippinerna inte kommer det sannolikt kommer att vara ofördelak- att backa från sin stämning mot Kina så tigt för Kina, då landets anspråk inte kan länge som de fortsätter sin verksamhet i berättigas i enlighet med internationella omtvistade områden kring Spratlyöarna. lagar. Bedömningen är dock att Kina, Samfällt gör forskarna bedömningen

70 att vi kan räkna med att fler incidenter varit skickliga på att balansera mellan de kommer att inträffa mellan länder i Syd- två jättarna. Ett bra exempel är Singapore kinesiska sjön. De hänvisar framförallt som lyckats upprätthålla goda relationer till händelser mellan Kina och Vietnam till Kina, trots ett nära militärt förhål- respektive Filippinerna. Det finns till och lande med USA. Indonesien, Malaysia, med bedömare som är av uppfattningen Thailand och, i viss mån, även Vietnam att Kina kan komma att provocera fram är andra länder som på sätt och vis står någon form av mindre konfrontation med och väger mellan Kina och USA. Filippi- Filippinerna för att visa landet att USA nerna, å andra sidan, är det land som tyd- inte kommer att rusa till dess hjälp. Samt- ligast valt sida, främst genom sin militära liga forskare verkar här vara överens om allians med USA. just det att USA inte skulle ta risken att I denna dragkamp riskerar Kinas ö- hamna i en direkt konfrontation med byggen i Sydkinesiska sjön att bli kon- Kina över någon ”struntsak”. Från Kinas traproduktiva, då de skapar oro bland håll skulle det vara ett drag för att under- ASEAN-länderna. Kina är beroende av minera Filippinernas militära allians med ASEAN och ASEAN-länderna för att USA, vilket då kan bidra till att kuva Fi- kunna realisera sina planer på en ”marin lippinerna. sidenväg” genom bland annat Sydkine- Då merparten av Sydkinesiska sjöns siska sjön. Tillsammans med Indien, som energiresurser tros finnas i dess södra fortfarande tvekar inför att ansluta sig delar kan en ökad aktivitet förväntas där, till den marina sidenvägen, kan ASEAN från både Kina och de andra berörda par- skjuta Kinas vision i sank genom att väg- terna. Det innebär att länder som tidigare ra samarbeta. Den oro som Kina orsakar inte varit inblandade i allvarligare inci- i ASEAN vägs dock upp av medlemslän- denter – här åsyftas Brunei, Indonesien dernas ekonomiska beroende av Kina vad och Malaysia – kan komma att bli mer gäller framförallt handel och investering- involverade. Bedömare höjer ett varning- ar. Nio av tio ASEAN-länder har, som ett ens finger för att även små skärmytsling- exempel, redan anslutit sig till Kinas nya ar snabbt kan eskalera till något mycket ”Asian Infrastructure Investment Bank”. större, då utgången av en skarp situation ofta kan hänga på ett enda felbeslut under Konflikträdsla och tidspress. kompromisslöshet ASEAN och Kina uttrycker ofta att de Maktspelet Kina - USA vill samarbeta för att undvika en konflikt I samband med USA:s ökade fokus på i Sydkinesiska sjön. Problemet här är att Stillahavsasien har landets intressen och de två parterna har olika uppfattningar närvaro i Sydkinesiska sjön växt, något om hur dispyter ska hanteras. Medan som Kina ofta protesterar emot. Båda Kina förespråkar bilaterala förhandlingar länderna är därför angelägna om att där landet kan använda sig av sin över- motverka den andres inflytande i regio- lägsna tyngd vill ASEAN-länderna istäl- nen. Detta maktspel tar sig bland annat let ha multilaterala förhandlingar genom uttryck i pågående dragkamper om att ASEAN, där de tillsammans är starkare vinna de sydostasiatiska ländernas gunst. än på egen hand. De flesta av dessa länder har dock hittills Flera forskare uttrycker dock att

71 ASEAN idag förlamas av en rädsla för Piraternas måltavla är det marinbräns- att konfrontera Kina, trots att organisa- le som fartygen transporterar, vilket un- tionen, åtminstone bakom lyckta dörrar, der vapenhot lastas om i separata tankar anser att Kina är den aggressiva parten i och sedan säljs till ett lukrativt pris på Sydkinesiska sjön. Mot denna bakgrund, den svarta marknaden. Den allra senaste samt Kinas kompromisslösa ställning incidenten inträffade i oktober, då ett över sina territoriella anspråk, finns inte fartyg på väg från Singapore till Viet- mycket som tyder på att vi kommer att få nam kapades av indonesiska pirater och se någon betydande, icke-våldsam kon- bestals på sin bränslelast. Just små fartyg fliktlösning i Sydkinesiska sjön inom en är de värst drabbade då deras storlek av överskådlig framtid. naturliga skäl gör dem lättare att borda. Andra anledningar till deras särskilda Piratverksamhet utsatthet har att göra med att de är lång- Experter uttrycker att antalet piratrela- samma och därmed enklare för pirater att terade incidenter i Sydostasien sedan en hinna ikapp. tid har varit på nedgång. Under det tredje Kopplat till denna utveckling finns, en- kvartalet 2014 sjönk antalet till 39, vilket ligt analytiker, starka indikationer på att kan jämföras med de 58 incidenter som pirater i vissa fall samarbetar med både inträffade mellan april och juni. Pirater fartygsbesättningar och rederier och att är däremot fortfarande aktiva i regionen sjöröveriet används som en täckmantel och de mest allvarliga attackerna drabbar för organiserade försäkringsbedrägerier. mindre fartyg i Malackasundet och Syd- Sådana misstankar har väckts av att som- kinesiska sjön. Under perioden april till liga rederier har angripits oproportioner- september angreps där 10 mindre fartyg ligt många gånger. Flera forskare menar och sedan 2011 har 13 av totalt 18 rap- även att underbetald personal i den in- porterade attacker lyckats. Forskare me- donesiska kustbevakningen kan vara nar dock att pirater trots allt inte utgör inblandad i de påstådda bedrägerierna, ett särskilt stort hot mot energihandeln i vilka erbjuder dem en möjlighet att dryga regionen. ut sin inkomst med lättförtjänta pengar.

Källor Asian Correspondent BBC Channel News Asia Defence Review Asia IHS Jane’s International New York Times The Diplomat The Straits Times Samtal med, och underlag från, forskare vid S. Rajaratnam School of International Studies (RSIS) respektive Institute of Southeast Asian Studies (ISEAS).

72 Mariningenjör HENRIK STEPHENSON-MÖLLER

Henrik Stephenson-Möller, f.d. Mariningenjör, har tjänstgjort i en lång rad olika befattningar på Försvarets materielverk. Nu- mera pensionär och Medelhavsseglare.

Den svenska handelsflottans deltagande i andra världskriget Ledamoten Magnus Haglund skriver i TiS nr 4, 2014 under rubriken ”Sverige i fred under 200 år” att handelsflottans insatser under kriget inte uppmärksammas förrän man år 1963 utger en SOU. Haglund efterlyser en sammanställning direkt efter kri- get, vilket gjordes i våra grannländer. Jag delar hans frustration över detta, men vill påpeka att en sådan sammaställning gjordes och utgavs redan år 1950 under titeln ”Svenskt sjöfolk i krig och fred”1 (720 sidor).

Denna hade inte någon officiell prägel an- raters liv. Tillsammans har 1378 sjömän nat än att två av författarna var riksdags- dödats under kriget”. män och den torde ha tillkommit genom Ordet ”hittills” bör tolkas som att min- sjömansorganisationernas medverkan. faran forfarande krävde offer även efter Boken innehåller detaljerade uppgifter krigets slut. I en sammanställning på slu- om förlista fartyg, namn och befattning tet anges handelsflottans förluster till 209 på de omkomna, samt vid den tiden känd fartyg, medan 25 blev konfiskerade av de förlisningsorsak. krigförande. Totalt antal omkomna anges F.d. Riksdagsmannen och ordföranden till 1307. i Svenska sjöfolksförbundet Sven Lund- Motsvarande uppgifter för fiskeflot- gren skriver i ett förord (sid 14): tan anges till 31 fartyg och 89 omkomna, ”Hittills har 205 handels- och 31 fiske- medan örlogsflottan förlorade 8 fartyg fartyg gått förlorade genom krigsförlis- med 92 omkomna. ning och med dem har 1243 sjömän fun- Av handelsflottans 1 800 000 ton DW. nit sin grav i djupet. 37 sjömän ha dödats hamnade 850 000 utanför Skagerrakspär- av kulspruteeld eller av bomber och 98 ren.2 Lennart Lundbergs i och för sig ut- har förlorat sina liv genom andra krigs- märkta bok ”Krigsmalmens offer” foku- orsaker eller under försök att rädda kam- serar på malmtransporterna till Tyskland,

73 Totalförlorade fartyg. men saknar tyvärr det globala perspekti- för Röda korset var helt marginella. Som vet, eftersom de svenska handelfartyg jämförelse kan nämnas att 5 fartyg om med last av malm och stål som sänktes sammanlagt 19 820 ton DW sänktes och på väg till England inte redovisas. 21 personer omkom genom kollisioner En förklaring till den dåliga historie- med andra fartyg i de konvojer de tvinga- skrivningen kan vara att de ca 4 000 sjö- des segla i. män som hamnade utanför spärren blev Det kan med tanke på omständighe- totalt avskurna från hemlandet under terna synas märkligt att personförluster- resten av kriget. De kunde inte ens hålla na inte blev större. 88 fartyg förlorades kontakt med sina familjer per post. Deras genom stridshandlingar utan att någon i berättelser har därför sällan blivit ned- besättningen omkom utan endast råkade skrivna. 15 % av dem fick aldrig komma ut för den traumatiska upplevelsen att se hem. sitt fartig sjunka i havet eller förvandlas För att få ett perspektiv på handelsflot- till skrot under bombanfall i hamnar. tans verksamhet under andra världskriget Utöver de fartyg som gick förlorade erfordras en uppdelning på avgångsham- genom krigshandlingar, tillkommer yt- nar och destinationer. Även om det då terligare 25 fartyg till ett totalt tonnage föreliger osäkerhet om själva lastens slut- på 68 275 ton DW, som svenska handels- destination erhålles ovanstående sam- flottan förlorade genom tysk konfiska- manställning över totalförlorade fartyg: tion. Det rör sig huvudsakligen om fartyg Statistiken visar hur internationell sjö- som befann sig i Norge och Frankrike när farten var. 20 % av personalen på svenska dessa länder ockuperades, men några av fartyg hade annan nationalitet än svensk. dem uppbringades på fritt vatten och yt- Svenska personalförluster på utländska terligare ett par av dem på svenskt terri- fartyg ingår inte. Inte heller personalför- torialvatten. luster på svenska fartyg som blev anfall- För att legalisera denna typ av stöld, na, men som lyckades ta sig i hamn. använde de krigförande sig av ”prisdom- Förlusterna i samband för transporter stolar”. Detta är specialdomstolar som en

74 Vad som skedde med de 25 fartyg som konfiskerades av Tyskland. krigförande part upprättar och där den i relation till att Sveriges redareförening krigförande nationen är både kärande uppgav att handelsflottan i januari 1937 och dömande, medan brottsoffret, dvs omfattade 515 fartyg på sammanlagt 1 rederiet är svarande. Det föregivna brot- 228 831 Bruttoton3 (OBS sortskillnaden). tet är att ha transporterat last för fienden Trots att Sverige inte var krigförande för- med ett innehåll som samma krigförande lorades således inemot hälften av landets nation betraktar som krigsviktigt. handelsflotta under kriget. Vart denna flotta tog vägen framgår av Enligt Svenska Redareföreningen för- ovanstående tabell: lorades under kriget en tredjedel av den Att svenska fartyg kunde bli engelskt världshandelsflotta som fanns 1939. Nor- krigsbyte torde betyda att Storbritannien ge förlorade hälften av sin handelsflotta, erkände de tyska prisdomstolarnas verk- medan Danmarks dito reducerades med samhet. Detta ter sig ännu mer märk- 40 %.4 ligt om man betänker att orsaken till att Till skillnad från våra grannländer de konfiskerades av Tyskland var att de lyckades Sverige hålla sig utanför andra transporterade gods för England! världskriget. För den svenska handels- Förlusterna i tabellerna ovan bör sättas flottan spelade detta dock inte någon roll.

Slutnoter 1. Svenskt Sjöfolk i krig och fred, Band 1, Redaktionskommite av Axel Axvik, Sven Lundgren, Jerker Svensson , Bokförlaget Antiqua, Göteborg-Borås 1950 2. Ibid, sid 31. 3. Nordisk familjebok, Tredje upplagan, Suppl, 1923—1937, Sp 1053 4. Sveriges Redareförening 100 år, Robert Hermansson, Breakwater publishing AB, Göteborg, ISBN 91-975200-2-, sid 123

75 En partner att lita på!

MTU's motorer är konstruerade för maximal driftsäkerhet och totalekonomi. Detta har gjort MTU till en av världens ledande leverantörer av motorer för kommersiellt bruk. Med ett komplett sortiment från 125 kW till 9.000 kW och ett rikstäckande servicenät erbjuder vi såväl prestanda som trygghet.

Tel: 08-500 121 40 www.swedmotor.se, [email protected]

76 Ledamoten STEN GÖTHBERG

Direktör Sten Göthberg, är tillsammans med Claes Berglund, ansvarig inom Kungl. Örlogsmannasällskapets styrelse för Ve- tenskapsgren IV, ”Sjöfart och andra verksamhetsområden av betydelse för sällskapets verksamhet”.

Den svenska handelsflottans situation Årsberättelse 2014 för vetenskapsgren IV inom Kungl. Örlogsmannasällskapet. Den 17 januari 2013 beslutade den svenska regeringen om en handlingsplan för att stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft med titeln ”Svensk sjöfarts- näring - handlingsplan för förbättrad konkurrenskraft”. Handlingsplanen är unik så till vida att regeringen för första gången tagit ett helhetsgrepp i syfte att stärka den svenska sjöfartens konkurrensförutsättningar både nationellt och internatio- nellt. Handlingsplanen har under verksamhetsåret 2014 upplevts positivt, inte bara inom rederinäringen utan också inom hela den marina klustermiljön.

I handlingsplanen pekar regeringen på liga utflaggningen av svenskt handelston- sju huvudsakliga områden som har avgö- nage och vid årets slut fanns 109 fartyg rande betydelse för näringen: med svensk flagga i det svenska fartygs- • Företagsfrämjande insatser registret och som var berättigade till sjö- • Transportpolitiska åtgärder fartsstöd. Till dessa fartyg skall också läggas ca 400 fartyg som var svenskkon- • Utbildningsinsatser trollerade men som seglar under andra • Sjösäkerhetsfrågor flaggor. Utflaggningen har, till skillnad • Miljöfrågor från tidigare år, skett till länder i vårt när- • Sjöfartsforskning och utvecklings- område som exvis andra nordiska länder. frågor Den under många år ingående diskute- rade frågan om införandet av tonnageskatt • Viktiga EU-projekt. i Sverige blev åter under året föremål för Under verksamhetsåret 2014 har ett antal en utredning, enligt uppgift den sjätte i i handlingsplanen förslagna åtgärder vid- ordningen. Tonnagebeskattningen, som tagits men ett antal åtgärder väntar fort- ger svenska rederier möjlighet till den farande på att beslutas och genomföras. helt avgörande långsiktiga planeringen av Under 2014 fortsatte den mycket olyck- sin ekonomi, finns i stort sett i samtliga

77 EU-länder, men inte i Sverige. En enig konkurrensförutsättningar i jämförelse riksdag, eniga relevanta riksdagsutskott, med omvärlden. enighet mellan arbetsgivare- och fack- Det sedan flera år tillbaka fattade be- liga organisationer, branschorganisatio- slutet i IMO om sänkta svavelhalten i det ner mfl står bakom införandet som, trots marina bränslet inom det sk SECA-om- detta, ännu inte är infört i Sverige. Årets rådet (Sulphur Emission Control Area), riksdagsturbulens har ytterligare fördröjt vilket innefattar hela Östersjön, Nord- införandet. Konkurrensneutralitet, även sjön, Västerhavet och Engelska Kanalen, på skatteområdet, är en absolut förutsätt- innebär mycket omfattande förändringar ning för en framgångsrik och växande inom inte bara sjöfartsområdet utan inom svensk sjöfartsnäring. hela transportsektorn. De nya reglerna Det under 2013 beslutade och under om den sänkta svavelhalten till 0,1 vikt- 2014 införda utökade sjöfartsstödet har procent trädde ikraft den 1 januari 2015. varit mycket positivt och har redan resul- Sjöfartsnäringen arbetar ständigt med terat i att nya fartygstyper blivit berätti- förbättrade miljörelaterade åtgärder och gade till ett utökat stöd vilket i sin tur le- välkomnar gränsöverskridande åtgärder der till ökad konkurrenskraft för svenskt i syfte att begränsa miljöförstörande ut- handelstonnage både nationellt och inter- släpp. Dock är transportnäringen starkt nationellt. kritisk till geografiska särlösningar som Ett helt nytt trafikslag infördes i Sve- ger snedvridande konsekvenser utifrån rige i december 2014. Regeringen beslu- ett kommersiellt perspektiv. Beslutet tade då att införa EU:s regelverk om inre innebär på kort sikt för svenska rederier vattenvägar, Inland Water Ways, (IWW). en helt oacceptabel kostnadsökning som i Per definition har Sverige tidigare inte slutändan drabbar transportköparen hårt, haft denna typ av sjöfart då denna undan- dvs den svenska exportindustrin. Dess- togs vid Sveriges inträde i EU. Som ett utom innebär beslutet att risken är uppen- resultat av ikraftträdandet av detta nya bar att gods kommer att överföras från regelsystem hoppas sjöfartsnäringen på fartyg till lastbil och järnväg, helt i strid att trafiken på Sveriges inre vattenvägar, med den svenska regeringens och EU:s i dagsläget Göta Älv, Vänern och Mäla- önskemål att öka andelen fartygstran- ren, kommer att öka. Detta under för- sporterat gods. Denna godsöverföring utsättning att regelsystemet införs utan till lastbilar på landsväg får naturligtvis någon form av konkurrenssnedvridande negativa miljökonsekvenser med ökade svenska särregler på området. Efter rede- utsläpp som följd. Ett sätt att kompen- rinäringens förhandlingar med bla Trans- sera de ekonomiska konsekvenserna av portstyrelsen har det dock dessvärre visat det regionala svaveldirektivets införande sig att Sverige infört vissa för näringen inom SECA-området är att reducera far- negativa och begränsade särregler. In- ledsavgifterna. Den tidigare regeringens förandet av regelsystemet innebär att utlovade kompenserande åtgärder i detta Sverige också öppnar upp för utländsk avseende har hittills uteblivit. konkurrans från övriga EU-länder vilket Kungl. Örlogsmannasällskapet är med- ytterligare understryker vikten av att inga lem i Sjöfartsforum. Inför riksdagsvalet försvårande särregler införs i det svenska 2014 tog Sjöfartsforum fram ett maritimt systemet som ger svenska rederier sämre valmanifest som Kungl. Örlogsmanna-

78 sällskapet står bakom tillsammans med hetsområden av betydelse för sällskapets en rad andra branschorgan. I manifestet verksamhet”. slås det fast vikten av en maritim strategi Sten Göthberg representerade Kungl. med en politisk vision för Sverige, lika Örlogsmannasällskapet vid Folk och För- näringsvillkor för sjöfarten inom Europa, svars Rikskonferens i Sälen. jämförbara förutsättningar med väg och Under 2014 talade Sten Göthberg vid järnväg samt en infrastrukturstrategi seminariet ”Arktis i skärningspunkten” som även inkluderar vattenvägen. Med som var ett samarrangemang med Folk spänning väntar nu den svenska sjöfarts- och Försvar och som TV-utsändes i SvT näringen på regeringens presentation av Forum. den nya maritima strategin som utlovats Under Almedalsveckan arrangerades under 2015. ett seminarium ”Sjöfart och sjöfarts- Med anledning av den allt mer utökade skydd – en nödvändig symbios?” i Sjö- sjöfartstrafiken i polarområdet har den sk fartsforums maritima mötesplats med Polarkoden godkänts under 2014. Detta talare både från rederinäringen, marinen innebär att fartyg som trafikerar polar- och näringslivet. områdena Arktis och Antarktis måste ha Vid det ordinarie Göteborgsmötet den ett sk Polar Ship Certificate. Av detta cer- 28 oktober genomfördes en ”tankesmed- tifikat framgår bla fartygets styrka samt ja” och seminarium med titeln ”Handels- under vilka is- och temperaturförhållan- flottan – örlogsflottan nödvändiga sam- den som fartyget kan operera. Detta i syf- arbetspartners?” Vid detta seminarium te att värna om polarområdenas utsatthet deltog företrädare för marinen, handels- och känslighet när fartygstrafiken ökar i flottan, Sjöfartsverket, Kustbevakningen intensitet i dessa områden. och Göteborgs Hamn. Viktiga frågor som diskuterades var bla folkförsörjningen, Verksamhet inom VSG IV sjöfartsskydd, skyddet av handelsvägar, under 2014 hamnar och den svenska flaggans bety- I Kungl. Örlogsmannasällskapets sty- delse ur olika perspektiv. relse ansvarar Sten Göthberg och Claes Dessa för Sverige utomordentligt vik- Berglund för verksamheten inom VSG tiga frågor kommer att vara huvudfrå- IV inför styrelsen. VSG IV arbetar med gorna att fortsättningsvis arbeta med för frågor kring” Sjöfart och andra verksam- VSG IV under 2015.

79 Civilekonom PER TISTAD

Per Tistad är tidigare örlogskapten (R) med torpedbåtsutbild- ning. Har bl a arbetat med internationellt relationsbyggande för svenskt näringsliv. Är numera engagerad inom båtsporten som styrelseledamot i Svenska Kryssarklubben och leder utbildning bland båtklubbar på skånska sydkusten med bas i Abbekås Båt- klubb. Marinhistoriska och säkerhetspolitiska intressen. s/s Tärnan Sjökapten Tage Andreas Fredriksson började sin sjömansbana när han ryckte in i Karlskrona som befälselev i Flottan år 1900 – en tid då man fortfarande hade laddövningar med mynningsladdade kanoner – och gick i pension 1947 som flagg- skeppare och befälhavare på Kronprinsessan Ingrid på Göteborgs – Fredrikhamns- linjen, detta sedan ombord genomförts den första radarkursen för handelsflottans befäl. Under andra världskriget seglade han som befälhavare i Hallandsbolaget mellan Danmark, Sverige och Tyskland. Om detta talade han sällan. ”Min princip har varit tystnad och jag har haft en besättning som hyllat samma princip” säger han i en intervju. ”Ingen utomstående har fått veta något och därför har jag alltid lyckats ta mig igenom den tyska kontrollen” fortsätter han. Det framgår av danska källor att han hade med sig många flyktingar illegalt (”kollin som plötsligt blev le- vande när danskt vatten lämnats”.) Han förde också mycket post till de allierade som via Sverige vidarebefordrades till England. Under en period ombesörjde hans fartyg Gripen en stor del av den illegala trafiken mellan Danmark och Sverige. Vid krigsslutet 1945 chartrade Marinförvaltningen m/s Kronprinsessan Ingrid, med Fredriksson som befälhavare, för transport av före detta koncentrationslägerfångar till Sverige och repatriering av polacker till hemlandet. Året innan hade Tage Fre- drikssons fartyg s/s Tärnan minsprängts. Här berättar hans dotterson Per Tistad (f d örlkn R) om några händelser från den tiden. s/s Tärnan minsprängd Det var den 18 april 1944. Hallandsbola- driksson, som upplevde sitt tredje krig gets fartyg s/s Tärnan hade tagit upp ånga till sjöss, stod på bryggan beredd att kasta vid kajen i Lübeck och skulle snart ännu loss. Han var Hallandsbolagets flaggskep- en gång lägga den krigshärjade staden pare. Nu skulle han ta ut sitt fartyg genom bakom sig. leden förbi Travemünde och ut på öppet Befälhavaren, sjökapten Tage Fre- vatten med destination Göteborg. De

80 här farvattnen var välbekanta. Han hade tjänstgjort för rederiet i Lübeck under mellankrigstiden och var aktad medlem i Lübecks Skeppargille med anor sedan Hansan. Hallandsbolaget hette egentligen Hallands Ångbåts Aktiebolag och var Sveriges äldsta linjerederi; det var sys- terrederi till Göteborgs – Fredrikshavns- linjen och hade den legendariske konsul Harry Trapp som huvudredare. Nu var det återigen allvaret som stod för dörren. De allierade hade både bombat och fällt flygminor i området. Kyrkklockorna i Marienkirche hade ra- sat i golvet, där de ligger ännu i denna dag, precis som efter bombraiden. Fartyg hade minsprängts i lederna till sjöss. Tärnan kastade loss med styckegods- last och fulltalig besättning på 14 man strax före kl sex på kvällen den 18 april. Sjökapten Tage Fredriksson Med lots ombord gick man den utprick- ade minleden mot Warnemünde och kl 0323 lämnade lotsen fartyget vid War- utströmmade ånga och försöken fick upp- nemündes angöringsboj. Man satte kurs ges. Däremot lyckades andremaskinisten nordvart mot Fyrskepp nr 13. Minleds- som hade sin hytt vid maskinrummet ta bojarna passerades en efter en något om sig ut. babord. Kl 03.45 siktades den sista bojen Babords slagsida ökade och akter- med ett beräknat passageavstånd på 50 skeppet började sjunka. Det hade gått en meter. I samma ögonblick inträffade en kvart sedan explosionen - klockan hade explosion som fick maskin att stanna, hunnit bli 04.00 - och aktern hade sjun- ljuset att slockna och roder och maskin- kit så att bara däckshuset där stack upp telegraf att sluta fungera. Av allt att döma över vattnet. Det fanns skäl att anta att de hade man utlöst en mina. två i maskin omkommit direkt vid explo- Som reglerna föreskrev var båda livbå- sionen som inträffat under maskinrum- tarna utsvängda och klara för sjösättning. met och inget mer kunde göras för dem. Babords båt var dock sönderslagen av ex- Kapten Fredriksson gick som siste man plosionen och när den ännu fungerande i livbåten, som sedan kvarlåg på platsen. ångvisslan tjöt samlades därför besätt- Inom kort kom den tyska minsveparen ningen vid styrbords båt och gjorde klart Condor till undsättning, tog ombord be- för sjösättning. Befälhavaren fick rapport sättningen och tog livbåten på släp. Något att nio man fanns i båten medan två man senare överlämnades både besättning och ur maskinbesättningen saknades. Både livbåt till en fiskekutter som gick in till han och andrestyrman försökte ta sig Warnemünde. ner i maskinrummet, men hindrades av Genom Danmark fördes sedan de

81 skeppsbrutna till Hälsingborg – det sta- brand. Fartyget kunde emellertid räddas vades så på den tiden – där sjöförklaring och reparerades i Landskrona. Men den ägde rum i rådhusrätten den 25 april. Vid 29 december 1944 var Venersborgs öde förhöret framkom att Tärnan inte var av- beseglat; hon sänktes av en rysk ubåtstor- magnetiserad eller försedd med avmag- ped i Hanöbukten och alla tjugo ombord netiseringskablar. Däremot vitsordades utom en blev krigets offer. att all räddningsutrustning var i föreskri- Tage Fredriksson fick snart ett nytt vet skick och fungerande. befäl i rederiet, på s/s Gripen. Bara nå- I en skrivelse den 21 april till utrikes- gon dag efter stilleståndet fraktade han ministern undertecknad av den svenske ett parti danskt smör till Oslo, något som beskickningschefen i Tyskland, Arvid blev mycket populärt och uppskattat där Richert, meddelades att den svenska ma- att döma av notiser i pressen. Men sedan rinattachén i Berlin, kommendörkapten var det dags för ännu ett befäl. Östberg, i Oberkommando der Kriegs- marine fått besked att den aktuella minan Transport av koncen- inte var tysk. Med ledning av vad som trationslägerfångar framkom vid sjöförklaringen konstate- Den 16 juli 1945 fördes en italiensk of- rade så småningom Kommerskollegium ficer och hans kalfaktor iland i Hälsing- därför att fartyget av allt att döma torde borg från m/s Kronprinsessan Ingrid ”hava stött på en från luften nedsläppt med Tage Fredriksson som befälhavare. magnetmina vilken exploderat under el- Det var det kanske mest udda inslaget i ler i närheten av maskinrummet”. en kontingent på 449 före detta koncen- Tärnans minsprängning var förstås trationslägerfångar från Tyskland. Men inte unik. Det framkom efter kriget att historien börjar en dryg månad tidigare. britterna flygfällt omkring 6 000 bot- ”För transport av 10 000 sjuka från tenavståndsminor i Kattegatt och vidare Tyskland till Sverige skulle avses farty- sydvart i farvattnen ner till tyska kusten. gen Karskär, Rönnskär, Kronprinsessan Bara någon månad tidigare hade en an- Ingrid, Kastelholm samt flottans fartyg nan båt från Hallandsbolaget, Svanen, Prins Carl. Kungl Maj:t hade uppdragit minsprängts i Öresund men kunnat ta sig åt Civilförsvarsstyrelsen att ordna dessa till varv för reparation. Under hela kriget transporter och till marinförvaltningen och åren därefter fram till och med 1955 att ställa fartyg till Civilförsvarsstyrel- minsprängdes 97 fartyg i den svenska sens förfogande” (utdrag ur protokoll fört handelsflottan. Och för kapten Fredriks- vid sammanträde i marinförvaltningen son var det inte första krigsförlisningen; den 8 juni 1945). Motorfartyget Kron- redan 1905 hade han strandat på Afrikas prinsessan Ingrid, ofta kallad Sessan, Horn i anslutning till rysk-japanska kri- som vi skall följa, tillhörde Göteborg get. – Fredrikshamnslinjen och det var dess Det kan noteras att några år före Tär- huvudredare Harry Trapp som tecknade nans förlisning – i augusti 1941 – hade avtalet och gav sin befälhavare Tage Fre- hon räddat besättningen på Sveabolagets driksson uppdraget. Venersborg när de båda låg till ankars Tre dagar efter sammanträdet, skulle vid Samsö. Då bombades och besköts inmönstring ske och Sessan gå till Karls- Venersborg av brittiskt flyg och råkade i krona för indockning och axeldragning.

82 m/s Kronprinsessan Ingrid.

Sjukinredning skulle sättas in och sedan penhamn genom att delas på mitten och skulle avmagnetisering äga rum i Göte- kunde sedan ta 687 passagerare och 33 borg. Kapten Fredriksson fick seglings- bilar. Enligt uppgifter i pressen för några order från rederiet för resan Göteborg – år sedan ligger fartyget numera som café- Karlskrona och vid avgången den 11 juni båt i Kroatien. kl 17.00 övergick fartyget till tidsbefrak- På kvällen den 24 juni ankom Sessan taren, Marinförvaltningen. Efter kom- till det svårt krigshärjade Lübeck, som passjustering utanför Malmö dockade hon lämnade 48 timmar senare med 449 hon i Karlskrona den 13 juni på morgonen före detta koncentrationslägerfångar om- och lämnade örlogsstaden den 21 juni kl bord, för att gå till Malmö. 0400 för att förtöja i Trelleborg strax ef- Efter en resa till Göteborg – sannolikt ter lunch samma dag. På vägen till Karls- för avmagnetisering – genomförde Kron- krona hade man angjort Köpenhamn och prinsessan Ingrid åtta resor mellan Lü- skickat blommor till fartygets gudmor, beck och Malmö eller Helsingborg med Kronprinsessan Ingrid av Danmark, som sammanlagt över 3 500 före detta inter- i telegram till Tage Fredriksson tackade ner från koncentrationslägren. Uppdraget härför. Som bekant var kronprinsessan, avslutades i senare delen av juli. dotter till Gustav VI Adolf, gift med Ankomsten av dessa tidigare läger- Kronprins Fredrik och blev sedermera en fångar följdes naturligtvis i pressen, som populär drottning i Danmark. också uppmanade allmänheten att låna m/s Kronprinsessan Ingrid var byggd ut (!) leksaker, sällskapsspel, trädgårds- 1936 och kunde ta 572 passagerare och möbler mm till de skolor som tjänade 30 bilar. Hon förlängdes senare, 1951, som förläggningar under karantänstiden åtta meter på Burmeister & Wain i Kö- på tre veckor. De tidigare fångarna var

83 i varierande hälsotillstånd, men enligt ”Dear Captain Fredriksson, rapporterna i pressen var många i förhål- Will you please accept this expression of landevis god kondition. En del bilder som my gratitude to you for the two very en- togs under resorna talar dock ett kärvare joyable voyages I had with you from Lü- språk. Att Sessan var populär i Lübeck beck to Trelleborg and return in July last. intygades av Sydsvenskans reporter som It was a happy experience that I am not uppenbarligen medföljde på en resa. Men likely to forget and I am indeed beholden det framgick också att en del sydeuropéer to you for your kindness. var besvikna över att det inte gick isbjör- With very kind regards nar på gatorna i Sverige denna heta som- mar 1945. Yours sincerely I samband med de ”Vita bussarnas” R.R. Struthers” resor till Sverige med före detta kon- Ett par månader senare var det dags för centrationslägerfångar strax innan, har i nya humanitära insatser av ”Sessan” och efterhand hävdats att skandinaver prio- Tage Fredriksson. riterades. Det kan därför vara på plats att se hur nationsfördelningen var under Sessans resor. Vid ovannämnda resa till Repatriering till Polen Helsingborg den 16 juli fanns sålunda 1945 ombord 244 polacker, 81 rumäner, 6 ju- Om styrbord skymtade man Helahalvön goslaver, 5 statslösa, 64 ungrare, 13 ita- insvept i morgondimma en höstdag 1945. lienare, 1 österrikare, 3 greker och 32 Längs hela kusten låg vrak och sedan tjecker, alltså totalt 449 personer. Av Kronprinsessan Ingrid slingrat sig förbi dessa var 277 kvinnor och 172 män. Ett vraket av det tyska slagskeppet Gneise- hundratal fördes iland på bårar, bland nau, som låg tvärs över hamninloppet, dem alltså den italienske officeren. kunde lotsen fortsätta slalomfärden mel- Ett särskilt kapitel utgjorde mottagan- lan vraken i inseglingsrännan i Gdynia. det av barn. Det förbereddes av UNRRA Det var en av många resor som m/s Kron- (United Nations Relief and Rehabilitation prinsessan Ingrid gjorde mellan Malmö Administration). Arbetet leddes av en av och Gdynia med återvändande polacker Amerikas främsta specialister på barn- efter andra världskriget. sjukdomar R. R. Struthers, som i en inter- Den 1 oktober 1945 tecknade Göte- vju redovisade mycket positiva intryck av borg – Fredrikshamnslinjen och Kungl de svenska förberedelserna, både medi- Marinförvaltningen avtal om timechar- cinskt och socialt. Men så skulle Sverige ter av m/s Kronprinsessan Ingrid. Lik- också ta emot mellan 500 och 600 barn som under den gångna sommaren, då hon varav 350 från det ökända koncentra- transporterat f.d. koncentrationsläger- tionslägret Bergen-Belsen . Ett hundratal fångar Sverige, skulle ”Sessan”, som hon av barnen var sjuka och alla befann sig i kallades, träda i humanitetens tjänst. Och ett ”ganska förvildat tillstånd” för att ci- återigen var sjökapten Tage Fredriksson tera Struthers. befälhavare. Kanske kan det avslutningsvis illustre- Nu skulle polska f.d. interner från kon- ra något av stämningen om bord på Ses- centrationslägren och flyktingar trans- san att citera ett tackbrev från Struthers: porteras till hemlandet. Mellan den 6

84 oktober och 4 november 1945 återfördes (ytterligare ett fartyg var sysselsatt med under nio resor mellan Malmö och Gdy- repatrieringen). nia därvid 2 828 passagerare. De kom Men det fanns också mörkare sidor. Ur från ett stort antal läger i Sverige och en ”PM över skäl att icke medtaga utvi- togs emot i Gdynia av den polska repa- sade med m/s Kronprinsessan Ingrid”, trieringskommissionen. Efter kontroll i undertecknad av sjötransportchefen, samband med ombordstigning – vid varje fartygsbefälhavaren och Röda Korsets resa medfördes runt 300 passagerare läkare citeras: ”Fartyget går i humanitär – erhöll var och en ett matkort, två mi- tjänst. Det måste ur moralisk synpunkt litärkappor och ett stoppat papperstäcke anses absolut förkastligt att samman- varpå man fick reda sitt nattläger ombord koppla humanitet med fångtransporter. på mest praktiska sätt. Om vädret tillät De utvisade äro i allmänhet sådana som var det sedan, enligt sjötransportchefens kämpat för sitt land i Londonregeringens slutrapport, ofta dans på båtdäcket till regi, dvs mot ryssarna. Då ryssarna f.n. fartygets radiogrammofon. ha den absoluta makten i Polen äro de ut- Vid ankomsten till Gdynia fick var och visades öde på förhand bestämt och de gå en i avskedsgåva ett paket med livsmedel. mot en absolut säker död inom 24 timmar I ett stort magasin ägde en mottagnings- efter ankomsten till Polen…” Och vidare ceremoni rum med mycket tal och mu- läser man ”Lämpligast synes att om dessa sik. ”Många vackra ord, komna spontant olyckliga skola återföras till Polen och gå från hjärtat, riktas till Sverige och Kungl ett säkert öde till mötes, detta borde ske Civilförsvarsstyrelsen” (!) kan man läsa med en kolbåt eller någon annan lastbåt. i rapporten som var ställd till generaldi- Man måste nämligen räkna med åtskilli- rektören i nämnda styrelse. ga självmord bland dessa desperata män- Förhållanden i Polen präglades enligt niskor, all bevakning till trots, och sådant slutrapporten av den sovjetryska närva- kan ju inte vara lämpligt bland andra pas- ron. Vidaretransport från Gdynia häm- sagerare”. Daterat ”Ombord den 23 okto- mades av att ryssarna behöll de tågvag- ber 1945”. nar och lok som behövdes för transport Man anar ett understatement i de sista av kol till Ryssland. Och ”i detta sam- orden och parallellerna till den s.k. balt- manhang kan nämnas att polackerna icke utlämningen är uppenbara. Det synes hava någon självbestämmanderätt. Allt dock märkligt att denna utvisning till dikteras av ryssarna. Plundringar före- Polen inte tilldragit sig samma uppmärk- kommer och människor nedskjutas utan samhet som utvisningarna till Baltikum. vidare…” står det. För säkerhets skulle Det förefaller dock inte som om myn- låg Kronprinsessan Ingrid bara till kaj digheterna tog intryck av skrivelsen. När mellan kl 0900 och 1500 under varje resa, Kronprinsessan Ingrid nämligen skulle varpå hon återgick till Malmö. avgå från Malmö vid ett tillfälle kastade Samtidigt noteras i rapporten att ”de sex polacker i sista ögonblicket iland sitt polska myndigheterna äro översvallande bagage på kajen och i hamninloppet kas- vänliga mot oss” och det framhålles ”den tade de sig själva överbord och tog sig goodwill som dessa transporter skapa. simmande i land. ”Varför skall vi resa Särskilt m/s Kronprinsessan Ingrid be- till Polen för att bli skjutna” sade en av traktas av polackerna som ’deras båt’” männen till polisen när de omhänder-

85 togs. Samtliga uppgav sig vara politiska och ”’Ambassadören’ går till Göteborg” flyktingar som kämpat som partisaner för är några rubrikexempel. I en solskenshis- den polska Londonregeringen. Nu skulle toria berättas att fyra franska medborga- utlänningskommissionen ta ställning till re med polska rötter, som överlevt kriget deras öde. För tre andra polacker i samma i Polen, dök upp och fick lift till Sverige. situation, som skulle föras till Polen med En av dem, en ung studentska hade just det andra fartyget, ingrep utrikesminister legat gömd i kolhög i tre veckor för att Östen Undén personligen så att de kvar- undgå våldtäkt av ryska soldater. hölls för vidare utredning. Hur det gick Just ”den vita ambassadören” kom att för de båda grupperna till slut förmäler bli lite av ett epitet för Sessan med dess inte historien. befälhavare Tage Fredriksson under och När resorna började närma sig sitt slut efter avslutningen av det sista krigsåret började det också dyka upp reportage i 1945. Och ”bra gjort välkommen hem pressen. ”Sessan var solstrålen för Gdy- hjärtliga hälsningar” var Harry Trapps nia”, ”Kronprinsessan Ingrid borde få lakoniska telegram till sin befälhavare gata i Gdynia”, ”Polsk favorit i hamn” och flaggskeppare på juldagen 1945.

86 Ledamoten TORBJÖRN DALNÄS

Sjöfartsredaktör Torbjörn Dalnäs var redaktör för tid- ningen Utkik under hela dess existens 1980-2010, och är en erfaren journalist i sjöfartssammanhang. Han är en flitig skribent i Tidskrift i Sjöväsendet. Foto: Ma- riko Dalnäs.

M/S Museet for Søfart Vi i Norden har en uppsjö av sjöfartsmuseer. Men få av dem lär nå upp till en låglänt nykomlings höga nivå: M/S Museet for Søfart, som nyligen invigdes i Helsingør. Jag tar lilla m/s Pernille över Sundet, vandrar längs Havnegade, beundrar 105-åriga veterantugbåten Bjørn och ser kulturarvsmärkta Kronborg Slott lite längre bort. Där fanns Handels- og Søfartsmuseet i nära 100 år innan det stängdes härom året.

Veterantugbåten Bjørn, med Kronborg Slott i bakgrunden.

87 Den diskreta ingången till torrdockans doldis, museet.

Avlösaren ser jag inte röken av, inte förrän jag efter tio minuters promenad är ända framme vid ingången. Skälet är enkelt. M/S breder bokstavligen ut sig nere i Helsingør Skibsværfts gamla torrdocka, som varit ledig sedan varvet lades ned 1983. Tre decen- nier senare kom den väl till pass. - Det må være Danmarks smukkeste hul i jorden, skrev en lyrisk reporter i samband med invigningen. Det som imponerar allra mest är att sjöfartens huvudperson sjömannen står i cen- trum på museet. Här skildras de olika sjömansyrkena, liksom sjömännens vardag och fritidssysselsättningar till sjöss och iland, i dag och förr i tiden. M/S är indelat i nio temautställningar, som speglar både det förgångna och nuet. Till nuets mångfald hör en jättemodell av den nya Triple-E-generationens 399 meter långa containerjagare Mærsk McKinney Møller, som är god för drygt 18.000 TEU- containrar. Till det förgångna hör stort som smått. M/S förtiger inte mindre stolta kapitel, som Danmarks engagemang i slavhandeln över Atlanten. Den och den därmed sammantvinnade kolonialismen får sitt berättigade utrymme. Danmark tillhör sjöfartsnationernas toppskikt och förtjänar sitt förstklassiga mari- tima huvudmuseum. Sverige har också en stolt maritim historia att berätta, även om vi för tillfället har råkat hamna i sjöfartens bakvatten. Snart närmar sig danskflaggade m/s Pernille åter den anrika sjöstaden Helsingborg, som saknar ett eget sjöfartsmuseum. Delar av tomrummet fylls av ex-sjömannen Kjell Hanssons privata sjöfartssamlingar. Råå museum för fiske och sjöfart i kommunens

88 Galjonsfigurer på M/S.

Boklåda från Søfartens Bibliotek längst in på botten av torrdockan.

89 Husfasad i Helsingør, illustrerande den Öresundstull (1429-1857) som gjorde Dan- mark rikt. sydligaste del är ytterligare en pärla, men där speglas företrädesvis fiskelägets historia och inte stadens maritima storhetstid. Så ser det ut i Sundets Pärla. Nu kan vi dessbättre tura till Museet for Søfart för att vidga vyerna ut över vatten- klotet. Mange tak!

90 ”Låtsas vara svensk” På spanska finns ett märkligt uttryck med dunkel syftning på oss svenskar: Hacerse el sueco, ”låtsas vara svensk”. Med tiden har det fått innebörden ”spela dum”. Är detta något som vi borde känna oss kränkta för? Knappast. Någon motsvarighet till det tyska die dummen Schweden är det definitivt inte; ett uttryck som för övrigt aldrig lär ha varit i bruk bland våra tysktalande grannar. Den och andra krystade försök till förklaringar flyter omkring på internet. Snarare kan hacerse el sueco ha med spanska tronföljdskriget 1701-14 och den tidens svenska sjöfart på Medelhavet att göra. Spanska tronföljdskriget var resultatet av en komplicerad maktkamp mellan en rad europeiska kungahus, som i stor utsträckning var ingifta i varandra. Spanske kungen Carlos II var barnlös. Han utsåg själv sin släkting, franske kungen Louis XIV:s sonson Phillipe de Anjou till sin arvinge. Detta sågs av England (från 1707 Storbritannien, inklusive Skottland) och Förenade Provinserna (Nederländerna) som ett hot mot deras handelsintressen. Det fanns en up- penbar risk för att det mäktiga Frankrike skulle växa ytterligare. De och andra europe- iska makter förordade i stället den habsburgske ärkehertigen Karl, vars far lär ha varit kusin till den sittande spanske kungen... Carlos II dog den 1 november 1700. Franske kungen stängde av engelsmännen och holländarna från handel med Spanien. Krigshandlingarna inleddes med att österrikis- ka styrkor i juli 1701 invaderade det då spanskstyrda Milano. Snart böljade kriget fram och åter över Kontinenten och även i de västindiska och nordamerikanska kolonierna. Även Sverige kunde ha halkat in på banan. Vår kung Karl XII uppvaktades av båda sidor. Men han ville i stället i stället ta itu med Ryssland - med förödande resultat vid Poltava 1709. Just det året utkämpades tronföljdskrigets blodigaste batalj, Slaget vid Malplaquet. Där fanns faktiskt svenskt deltagande, men i fransk sold. Det rörde sig om den svenska ”främlingslegion” som senare skulle få namnet Royal Suédois. På de allierade motstån- darnas sida deltog Danmark på ett hörn. Sverige var därmed den enda neutrala sjöfartsnationen av rang i Europa. Därför låg det nära till hands för stridstupparnas handelsfartyg att för säkerhets skull föra svensk flagg vid passage genom Gibraltarsund och andra fientliga vatten i Medelhavet. Det var inte ovanligt att segla under falsk flagg, i det läget således den svenska. Man låtsades vara svensk. Denna förklaring till uttrycket hacerse el sueco återstår för språk- och historieveten- skapen att bekräfta. Men den torde vara väl så god som någon annan. Spanska tronföljdskriget upphörde med Utrechtfördraget 1714. Phillipe blev till sist kung Felipe V av Spanien men avsade sig sin arvsrätt till den franska tronen. Priset blev högt. Exempelvis tillerkändes Storbritannien rätten till Gibraltar, som med hjälp av holländare hade ockuperats redan tio år tidigare, ”för all framtid”. 1782 deltog Royal Suédois i ett misslyckat spansk-franskt försök att återta klippan. Men det är en helt annan historia. Torbjörn Dalnäs, Ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet

91 Littoral OpTech – West

The international naval workshop Littoral OpTech – West, hosted by The Royal Swe- dish Society of Naval Sciences – Kungl. Örlogsmannasällskapet (KÖMS) – in coope- ration with Saab and the Littoral Operations Center of the U.S. Naval Postgraduate School, was held in Stockholm Sweden 23rd to 24th September 2014.

92 Day One the Korea War. Dr. Sepp mentioned The Falklands, the Iran/Iraq war and the ope- Welcome addresses were made by The rational difficulties. In the littoral battle Royal Swedish Navy Chief of Staff scene noncombatants are present. It beco- RADM Jan Thörnqvist, Dr. Kalev I. Sepp, mes confused in cluttered littoral regions. Director of the Littoral Operations Cen- Dr. Sepp addressed the question, ter at the U.S. Naval Postgraduate School, “What can we learn from Sweden and RADM Thomas Engevall (RSwN) Presi- their extreme littoral?” For Sweden it dent of the Royal Swedish Society of Na- is natural to combine land-, sea- and air val Sciences, and CAPT Clark O. Troyer forces to work integrated in the Littorals. (USN), Commanding Officer of the U.S. Dr. Sepp mentioned Swedish experience Office of Naval Research-Global. in adopting Littoral capabilities from his- The keynote address was presented by torical Soviet threat in the cold war. US the Honorable RADM Jay Cohen (USN, and Sweden has worked together earlier ret.), former Chief of the Office of Naval with the submarine Gotland exercise in Research and Under Secretary of Science 2004 - 2005, then USN bought and im- and Technology at the Department of plemented 16 CB-90:s. Dr. Sepp expres- Homeland Security. RADM Cohen high- sed a wish for more cooperation and that lighted the challenges of operating in the we shall remember what we have learnt global littorals, and in particular the ”ex- and not forget. treme littorals” of the Baltic Sea. RADM Dr. Sepp gave brief information about Cohen made a closing remark that ”The U.S. Naval Postgraduate School, NPS. future are The Littorals, the world has NPS is a very good environment to deve- changed. Blue waters will always be lop littoral concepts. 54 different nationa- important for world trade but green and lities among the students that participate brown water will be more important. The in courses, programs and projects. Many combined length of world Littorals are different projects regarding littoral com- the same as the distance from the Earth bat ship, scenarios etc are studied. NPS to the Moon". has the strength and can turn to the pro- Dr. Kalev I. Sepp, Director of the Lit- blems, Dr. Sepp concluded. toral Operations Center at the U.S. Naval CDR Ingo Eilts, German Navy, NATO Postgraduate School gave a presentation Centre of Excellence for Operations about ”The Littorals – Shifting from Blue in Confined and Shallow Waters, COE to Green”. Dr. Sepp gave a brief histori- CSW, at Kiel, gave a presentation about cal review of the US experience of green how the center is organized and their water operations from the Civil War. partnering countries in NATO. Dr. Sepp also mentioned other examp- Dr. Lee Wilett, Editor HIS Jane´s Navy les of complex green water operations International gave a presentation “Over- from WWI and WWII and the difficul- view of Littoral Operations and Techno- ties during these littoral battles. During logies”. Dr. Wilett gave a summary of the Pacific campaign the US and Allies subjects and littoral trends that IHS and gained knowledge and capability in con- Jane´s have been covering in recent years. ducting amphibious battle. The capabi- The workshop consisted of panel di- lity was important a few years later in scussions, interspersed with informal

93 networking, with a number of senior mi- ideas and views how to operate in the lit- litary and civilian subject matter experts torals. Do we have common definitions, from Finland, Germany, India, Norway, how about extreme littorals, what define Sweden, Turkey, the United Kingdom littorals and challenges of tasks matched and the United States. with decreased budgets. The Panel consisted of RADM Jonas Panel discussions Haggren RSwN, CAPT Magnus Jönsson, Panel One: The Littorals – Why do we RSwN, Commander 3. Naval Warfare care Flottila. CAPT Chris Hodkinson, RN, The panel was moderated by CDR Steve Deputy Asst. Chief af Staff – Land & Lit- Benson (USN, ret.), Saab PM Littoral toral Manoeuvre, CDR Carl-Magnus Wa- Operations Center. He made the opening senius, Chief of Staff, Uusimaa Brigade, remarks: “Very little in the world today Finland. escapes the involvement of the Littorals. RADM Bertil Björkman thanked the The Global Littorals are and have been participants for their presentations and since time in memorial dominant geo- led the panel discussion and took ques- graphic feature in human existence. As tions from the audience. RADM Björk- an increasingly interconnected world be- man made a final remark for panel two: comes increasingly reliant on stable con- “We will manage in the future, we will ditions. In the future we have to prepare have the capacity. We have the ambition well for joint and combined operations in to joint operations and combined exerci- the complex Littorals. On the sea, under ses. In total we have the capacity and we the sea, in the air, on land, in space and will do the job”. in cyber space. This preparation across Panel Three – Underwater Operations allies and partners will serve from pre- in The Littorals sence to deterrence and on through war- time. We have highly qualified experts in The panel was moderated by CAPT Bo this panel”. Rask (RSwN ret.), Secretary Royal Swe- The Panel consisted of CAPT Yueksel dish Society of Naval Sciences. Can, Turkish Navy, NATO, COE-CSW, The Panel consisted of RADM J.J. Kiel., Dr. Eric Berglund, Swedish De- Waickwicz (USN ret.), former CO, Na- fence Research Agency, FOI, Dr. Martin val Mine and ASW Ops, 3d Fleet, CAPT Murphy, Naval analysts & Senior Re- Anders Järn RSwN, FXM, Swedish De- search Fellow, Dalhousie University and fence & Security Export Agency, CAPT CAPT Jeff Kline (USN ret.) U.S. Naval Jens Nykvist, RSwN, Commander 1. Postgraduate School. Submarine Flottila, CDR Jonas Hård af Segerstad, RSwN, Commander 42. Mine Panel Two – Operations in the Litto- Countermeasures Squadron. rals – With Allies and Partners. After opening remarks by the modera- The panel was moderated by RADM tor, RADM J.J. Waickwicz made the first Bertil Björkman (RSwN ret.) and Royal presentation for panel three. Swedish Society of Naval Sciences. He RADM Waickwicz told the back- made the opening remarks: The intention ground from the submarine Gotland that with this panel discussion is to present took part for exercises during two years

94 Panel Two- Operations in the Littorals - With Allies and Partners. in the US. The exercises were vital for jects to train. International exercises are USN to maintain antisubmarine skills good, but always evaluate”. and capability. It is essential to reinvent training and Day two bring it to the forefront in order to main- The keynote address was presented by tain capability and know-how. BGEN Ola Truedsson, Commander, RADM Waickwicz expressed that in Swedish Maritime Component Com- the future there is a need of mutual deve- mand, Swedish Armed Forces, Joint lopment of units and capabilities in order HQ. He explained the Swedish view on to save costs. Units can still be adjusted Littoral environment and Littoral Opera- to the own nations need and with own tions. The terrain in which Swedish Navy software and weapon systems. So ins- conducts its operations is very complex. tead of develop own ships for ten years at The complex multidimensional operation high costs, are there similar ships on the area where the Swedish Navy has to have market today? RADM Waickwicz made control and situational awareness in four a final remark, “Lesson learned, increase dimensions: Air, land, surface and sub- training”. surface. CAPT Bo Rask made final remarks: BGEN Truedsson briefed about the “Identify lessons, then implement them, current situation in The Baltic Sea. He otherwise it is not lessons learned. It is also explained current trends and chal- important to keep on training everything, lenges for the Swedish Navy. National especially daily tasks. A good idea could geographical position and national inte- be to invite the crew to innovative sub- rests will be the foundation. Once again

95 the Swedish Navy is back to more tra- The battle of Tsushima straight was typi- ditional naval tasks like protecting ship- cal of being an important battle through ping and show presence in own regional out history similar to decisive ones like waters. Cooperation and interoperability Lepanto, Nile, Trafalgar and Jutland. Sir in order to maintain operational capabi- Julian Corbett specified three compo- lity is a key factor for future success. Sig- nents of the Royal Navy: the battle fleet to ning the Host Nation Support agreement defeat any challenge to command of the with NATO for instance. Cooperation sea; “cruisers” to patrol the sea lanes and for cost sharing regarding capability de- protect British trade; and “the flotilla” velopment is another necessary path for of small combatants capable of fighting Sweden. BGEN Truedsson concluded his inshore, where battleships, with all their brief with explaining the importance with offensive firepower, could not venture be- the Swedish Finnish Naval Task Group, cause torpedo boats, and mi- SFNTG. nes. Early in WWI Makaroff and Corbett CAPT Wayne Hughes (USN, ret.), Pro- was proven right when three UK cruisers fessor and Dean Emeritus at the U.S Na- were sunk near the Netherlands coast by val Postgraduate School, author of Fleet German submarines. 1915 the British ig- Tactics and Coastal Combat, gave a pre- nored Corbett’s advice in the Gallipoli sentation with the headline “The Deadly campaign by the Dardanelles. In a very Littorals”. short time three British and one French CAPT Hughes theme is that the litto- battleship struck mines. In the North Sea rals are different and difficult and have cruisers and destroyers carried out many been since a turning point in 1905. For operations and the battleships were kept over a century coastal waters has not only far out at sea. During the WWII smaller become increasingly more dangerous but units like P/T-boats were very effective the special region of influence on both si- against enemy shipping and trade routes des of the coast are much bigger and more in littoral environments. intricate. Coastal waters has always been If one is defending his own coast the important but for different reasons. Since vessels in his flotilla must be small, lethal the earliest history as of Greece and Ro- and numerous, like for instance Swedish mans time many battles has been fought ´s, Chinese Hubei, Israel’s Sa´ars, close to land. The reason for that is that Singapore Victory class and other nations there is were people live. 1904-1905 mark equivalents. a special turning point, that is the year Also submarines and coastal mines with one hand that the decisive battle of should be taken to account, a coastal mix. Tsushima was fought between Japanese Fishing boats and small aircrafts can be and Russian fleets, but on the other hand a scout to detect enemy movements. Un- it was the year when the famous Russian til recently USN has not needed small Admiral Makaroff went down with his combatants in coastal waters, no need battleship Petropavlosk when it struck a because USN has not needed to fight for mine. A cruel irony because five years control over littoral seas. But many of our earlier before that he wrote a classic book losses since WWII from mines and tor- on naval tactics mentioning that coastal pedoes has been in these confined waters. waters was dangerous for battleships. But now we will have to increase our ca-

96 pability, especially if we would join ope- a summary. In short, bigger ships can rations in confined waters like the Baltic be ambushed by smaller in the littorals. Sea, the North Sea, the Mediterranean Aircrafts, missiles, torpedoes and mines Black Sea and other areas like that. make the littorals even more deadly and CAPT Hughes also briefed about the have vastly enlarged the region of danger. Pacific campaign during WWII, Solo- USN has not been out to a test inshore mon Islands with the landings on Guadal- since 1950 and it is time to rebuild capa- canal and neighboring islands late 1942. bility. When our warships are intended to The first six months in the campaign the fight in the littorals, an affordable flotilla better-trained Japanese performed bet- of relatively inexpensive single-purpose ter, even though the US had first detec- ships is preferable to expensive multimis- tion with radar. We failed because we sion warships. used column tactics for gunnery battle. There is more likely that it will be Then Admiral Burke arrived comman- many smaller battles like the Solomon ding Destroyers with new successful campaign rather than a big decisive battle tactics. Radar gave a decisive advantage in the littorals. When ships must sail in and complemented with torpedo salvoes dangerous waters, a single-purpose ves- USN started to win battles in the Pacific sel is far superior to an open-ocean multi- War. The clue that the Solomon campaign purpose one. USN has to learn from Swe- gives us to use today is that small deadly den, Norway, Israel and other countries missile ships makes the difference in the that have practice how to fight in extreme littorals. littorals and rebuild capability. The world CAPT Hughes concluded his brief with today is truly different.

97 Panel Four – Technology - Seeing Friman, Strategic Solutions. Through The Clutter: On the Surface The Panel consisted of CDR Mats and Over the Shore (Sensors & UUVs) Nordin, SME Submarine Design, Swe- The panel was moderated by Col. Patric dish Defence Research Agency, FOI, Dr. Hjort, Swedish Defence Materiel Admi- Roger Berg, SME Submarine and Sur- nistration. face Ship Design, Saab Kockums, Mr. J. The Panel consisted of Mr. Mats Elofs- Scott Shipman, B.B. Hoss, Inc., Dr. Chris son, PM Surface Warfare, Swedish De- Bassler, Team Leader for Future Surface fence Materiel Administration, Mr. Andy Combatants, U.S. NSWC Carderock, Mr. Biss, PM ANSPS 77 in the U.S. Saab Derrick Marcus Tepaske, ONR Science EDS and Dr. Björn Larsson, Above Wa- Advisor – II Marine Expeditionary Force ter Research Leader, Swedish Defence & Acting ONR SciAd – Marine Forces Research Agency, FOI. Command. Moderator Dr. Henrik Friman made Panel Five – Technology - Seeing some opening remarks: “We are going o Through The Clutter: Below the talk about ships, vessels, crafts and sub- Surface and in Shore (Sensors & marines. We are also going to talk about UUVs) field experiment. I think this workshop The panel was moderated by RADM Jay Littoral OpTech-West is so important. If Cohen (USN, ret.), former Chief of the we could take the challenge raised and Office of Naval Research and Under Se- solve these things that we can identify cretary of Science and Technology at the in that domain, a lot would be won. The Department of Homeland Security. complexity in the littoral terrain is the The Panel consisted of CDR Pontus biggest challenge we can find. Public and Krohn, Swedish Armed Forces HQ, Di- private partnership and cooperation is rectorate of Plans and Policy and Mr. Li- necessary to solve the equation. Littoral nus Fast, Under Water Research Leader, Operation Centers, LOC, where private Swedish Defence Research Agency (FOI) and government come together and create and Dr. Kevin Brinkman, Atlas Elektro- something unique. International coopera- nik GmbH. tion is essential and it is very important to Moderator RADM Cohen made some find your friends before you need them”. opening remarks: “Under the water data goes by the speed of sound, on the sur- Closing remarks face it goes with the speed of light. How CAPT Bo Wallander moderated the clo- do you translate the speed of sound data sing remarks: to the battle commander so it will be me- “Some of the speakers did touch so- aningful”? mething essential, the importance to win, in a duel situation you must win. During Panel Six – Technology - Seeing the workshop we have discussed the im- Through The Clutter: Ships, Vessels, portance of the littorals. We have heard a Craft & Submarines for the Littorals: number of historical arguments, 90 – 95 Experimentation & Innovation % of all sea battles have been in the lit- Panel six was moderated by Dr. Henrik torals, we must train more there. All the weapon- and sensor systems must be able

98 to work in the littorals, not only designed here in Stockholm and use in the future. for blue water. When developing new sys- Thank you very much”. tems above water specialists can benefit Dr. Sepp made a final remark: The from communicating with below water purpose for coming here was to have a specialists and vice versa. The workshop regional workshop to explore operatio- has given many answers but also raised nal and technological challenges. I would new ones. Together we can solve pro- like to thank the Royal Swedish Society blems and create synergies. I would like of Naval Sciences, Senior Officers from to thank all participants”. the Royal Swedish Navy, Officers of the RADM Thomas Engevall (RSwN) Navy Research Global for support, it President of the Royal Swedish Society of has been two years since we created this Naval Sciences made a remark: “I hope concept, to Saab for funding research at that all discussions, both formal and in- NPS, to all distinguished visitors, pane- formal, as well as the new contacts that lists. I would also like to mention two in- have been established, will be valuable in dividuals, Bo Wallander and Steve Ben- the future regarding our important sub- son of Saab, they have done a tremendous ject, the littorals. From the Royal Swe- work ahead of this workshop and making dish Society of Naval Sciences perspec- it happen. The successful Littoral OpTech tive, we have through this workshop lived – West will be followed by another work- up to the purpose of the Academy. Thank shop, Littoral OpTech – East, then Litto- you all for participating! ral OpTech – South. What we did during CAPT Troyer made a final remark: OpTech – West will be the model for co- “I would like to express my gratitude to ming workshops. ”. Dr. Sepp concluded the organizers and all participants. It has with some memorable quotes from earlier been a successful workshop. It was very presentations. good to have a regional workshop and I For further information Littoral Op- look forward for the coming workshops Tech – West and the presentations; in other regions and learn form others please contact CAPT Bo Wallander: experience. We shall take what we built [email protected]

This abstract from the workshop was written by Mårten Granberg, Fellow of the Royal Swedish Society of Naval Sciences.

99 Jubileumsbok

NEPTUNI ORDEN 200 ÅR

Minnesboken manifesterar Neptuni Ordens första 200 år och speglar Ordens fjärde halvsekel, 1962-2012, och det goda som Bröderna verkat för. Samtidigt ger den för kommande generationer en bild av de förändringar sjöfarten genomgått och beskriver mycket av vår örlogshistoria, handelssjöfart och Stockholms marina liv.

525 sidor Pris: 2,2 kg 400 kr

Kontakta Neptuni Ordens kansli, [email protected] eller tel:08/201534

POSTTIDNING B

Returadress: TiS c/o Engevall Junibacken 9 135 54 Tyresö

Saab, Försvarsmakten och Försvarets Band som har skapt produkter och Materielverk har i partnerskap flyttat lösningar av världsklass och band som gränserna för vad som är möjligt och lö- idag har placerat Saab i framkanten av pande tagit fram lösningar som är väl an- marina lösningar globalt. passade för våra svenska förhållanden. Vi på Saab vet att det är partnerskap och Vi har tillsammans skapat starka band där samarbete som utgör grunden för nya vi delat teknik ambition och stolthet. och innovativa lösningar.