100 ÅR MED SVENSK SÄKERHETSTJÄNST SVENSK MED ÅR 100 1914-2014 100 ÅR MED SVENSK SÄKERHETSTJÄNST

1914-2014 100 ÅR MED SVENSK SÄKERHETSTJÄNST 2 DE SENASTE HUNDRA ÅREN har utvecklingen gått i ett rasande tempo. Vid sidan av stora upptäckter inom bland annat medicin och teknik har två världskrig ägt rum, varav det senare följdes av ett långt och kyligt efterspel i form av kalla kriget. Lägg till politiska revolutioner, terrorism, digitalisering och globalisering så har du ett århundrade fyllt av oro och lidande – men också av fantastiska möjligheter som i många avseenden har gjort världen till en bättre plats.

I alla tider har säkerhetstjänstens verksamhet påverkats VISSTE DU ATT… av det som sker i samhället. I den här boken följer vi den länder i alla tider har haft behov av att skydda svenska organisationen från starten 1914 och hundra år sig mot säkerhetshot framåt. I boken presenteras ett urval händelser som visar hur i form av spioner och olika skeenden i omvärlden har påverkat säkerhetstjänstens upprorsmän. I Sverige fanns säkerhetstjänster arbete och utveckling. När säkerhetstjänsten bildades var redan under 1700- syftet att skydda Sverige från brott mot rikets säkerhet. 2014 och 1800-talet, under Gustav III:s och Karl XIV är grunden i uppdraget fortfarande detsamma, men där Johans regeringstider. slutar också likheterna.

I dag är säkerhetstjänstens största uppdrag att skydda Sverige och demokratin, ett statsskick som många svenskar tar för givet. Men i en orolig värld där nya hot kommer allt närmare är uppgiften högaktuell. Världen ser annorlunda ut i dag jämfört med för hundra år sedan. Därför är det naturligt att även säkerhetstjänsten har förändrats och utvecklats – precis som en modern myndighet ska göra.

3 100 ÅR PÅ EN MINUT

1914-1936 Första världskriget bröt ut sommaren 1914. I samband med det startade den moderna svenska säkerhetstjänstens 1947 – 1969 historia. Organisationen fick namnet Kalla kriget och hotet från Generalstabens första byrå, även kallad Sovjetunionen gjorde Polisbyrån, och hade som uppgift att att behovet av en säker- skydda Sverige från brott mot rikets hetstjänst återigen ökade säkerhet. Huvuduppdraget var att och verksamheten blev förhindra spioneri. permanent. Signalspaning När första världskriget slutade i blev en av organisationens november 1918 lades Polisbyrån viktigaste arbetsmetoder ner. Stockholms­polisen, och senare i jakten på misstänkta Statspolisen, tog över arbetet. spioner.

» LÄS MER PÅ SIDA 8 » LÄS MER PÅ SIDA 22

1937 – 1946 Arbetet med att skapa en hemlig polisiär säkerhetstjänst påbörjades på nytt 1937. Efter andra världskrigets utbrott 1939 ökade behovet och året därpå startade Allmänna säkerhetstjänsten sin verksamhet.

» LÄS MER PÅ SIDA 14

Andra världskriget slutade 1945. I samband med det avvecklades Allmänna säkerhetstjänsten och delar av verksamheten lades under Statspolisens 3:e rotel.

4 Polisen förstatligades 1965 och ”den särskilda polisverksamheten Säkerhetspolisen för hindrande och (SÄPO) bildades uppdagande av brott 1989 och fick en mot rikets säkerhet mm” generaldirektör som (SÄK) bildades. chef. Verksamheten blev mer självständig, men fortsatte att vara en del av Rikspolisstyrelsen.

1981-2014 Världen globaliseras och digitaliseras, vilket skapade både nya förutsättningar och nya uppdrag för säkerhetstjänsten. Även mordet på statsminister Olof Palme påverkade säkerhetstjänstens arbete och ledde till att ett stort utvecklingsarbete inom organisationen påbörjades.

» LÄS MER PÅ SIDA 44

1970 – 1980 Sveriges första terrorattentat ägde rum 1971, något som fick stora konsekvenser för Sverige och säkerhetstjänsten. 2013 gav regeringen Organisationen växte och fick mer direktiv om att organisa- resurser. Tillsammans med ryssroteln blev tionen skulle ombildas terroristroteln en av de större enheterna. och den 1 januari 2015

» LÄS MER PÅ SIDA 34 blir Säkerhetspolisen en självständig myndighet.

De första kvinnliga » LÄS MER PÅ SIDA 60 poliserna inom säkerhetstjänsten anställdes 1973.

5 FAKTA

SÄKERHETS- OCH UNDERRÄTTELSETJÄNST – TVÅ SKILDA VERKSAMHETER En säkerhetstjänsts uppdrag är att skydda sitt lands statsskick mot fiender, exempelvis spioner eller terrorister. Organisationen verkar i princip bara i sitt eget land. Underrättelsetjänsten å andra sidan verkar utanför sitt eget land och har i uppdrag att inhämta information som det egna landet kan ha nytta av. Hur säkerhetstjänsten är uppbyggd varierar från land till land. I exempelvis Nederländerna är säkerhetstjänsten sammansatt med landets underrättelsetjänst. I USA och i de nordiska länderna jobbar säkerhetstjänsten polisiärt, vilket innebär att de har befogenheter att exempelvis gripa misstänkta brottslingar. Det här arbetssättet är ovanligt i resten av västvärlden.

6 FRÅN POLISBYRÅN TILL SÄKERHETS­POLISEN Under säkerhetstjänstens historia har samhällets behov av verksamheten styrt hur organisationen har sett ut och varit strukturerad. Under perioder då behovet av en säkerhetstjänst ansågs mindre tog Stockholmspolisen, och senare Statspolisen, över arbetet och utförde det då i mindre skala. Dessa organisationer har ansvarat för den svenska säkerhetstjänsten: » Polisbyrån (1914-1918) » Stockholmspolisen (1918-1932) » Statspolisen (1932-1937) » Allmänna säkerhetstjänsten (1938-1946) » Statspolisen, 3:e roteln (1946-1965) » Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning (1965-1989) » Säkerhetspolisen (1989-)

CHEFER & GENERALDIREKTÖRER

Chefer Generaldirektörer » Kapten Erik Gustaf af Edholm » Mats Börjesson (1989-1994) (1914-1918) » Anders Eriksson (1994-1999) » Polis­mästare Gustaf Hårleman » Jan Danielsson (2000-2003) (1918-1932) » Klas Bergenstrand (2004-2007) » Statspolisintendent Erik Ros (1932-1937) » Anders Danielsson (2007-2012) » Eric Hallgren (1938-1945) » Anders Thornberg (2012- pågående) » Georg Thulin (1945-1962) Kurt Malmström vikarierade som » P.G. Vinge (1962-1970) chef mellan Jan Danielsson och » Hans Holmér (1970-1976) Klas Bergenstrand och mellan » Sven-Åke Hjälmroth (1976-1987) Klas Bergenstrand och Anders Danielsson. » Sune Sandström (1987-1989)

7 STATEN OCH KVINNORNA EN HEMLIG SÄKERHETSTJÄNST 1914 - 1936 Den moderna svenska säkerhetstjänstens historia startade i samband med första världskrigets utbrott. Verksamheten hade som uppgift att skydda Sverige från brott mot rikets säkerhet.

EUROPAS SISTA SOMMAR eller Den nya styrkan, som organisa­ la belle époque – så kallas den toriskt tillhörde Generalstaben ofta, sommaren 1914. Vädret var (överbefälhavarens föregångare), ovanligt fint och de flesta historie­ placerades i inhyrda lokaler i det då skildringar vittnar om en sommar nybyggda polishuset på Agnegatan fylld av sorglöshet och framtidstro, i Stockholm. Byrån fick namnet trots att den politiska och ekonomi­ Generalstabens första byrå, även ska oron i Europa var stor. kallad Polisbyrån. Föreståndare Och så i juli hände det som många för byrån var Kapten Erik Gustaf af länge anat men lyckats förtränga i Edholm och till byrån kommendera­ sommar­idyllen; ett världskrig bröt des, förutom militär personal, även ut och det politiska läget förändra­ polismän från Stockholms stad. En des drastiskt. Plötsligt blev Sveriges stor del av arbetet på Polisbyrån behov av en säkerhetstjänst akut. gick ut på att förhindra spioneri och Den 31 augusti 1914, en dryg byrån fick muntliga befogenheter månad efter första världskrigets från chefen för civildepartementet utbrott, inrättades för första gång­ att granska brevkorrespondens till en i Sveriges moderna historia en och från spionerimisstänkta. särskild polisstyrka med huvud­ uppdraget att förhindra brott mot FÖRUTOM FÖRSTA världskrigets rikets säkerhet. Tidigare hade brott utveckling följde säkerhetstjänsten av den sorten vid behov utretts av den ryska revolutionen (1917) och Detektiva Polisen vid Stockholm. dess effekter med stort intresse.

9 EN HEMLIG SÄKERHETSTJÄNST

I samband med att första världskri­ get gick in i sitt slutskede utbröt flera arbetarrevolutioner i Europa, där Lenin och bolsjevikerna ofta sågs

Foto: U.S. Official Pictures of theWorld Washington, War, DC: Pictoral Bureau som inspiratörer. De kommunistiska vindarna nådde även Sverige och FÖRSTA VÄRLDSKRIGET under 1917 rådde på många håll i Konflikten, som utlöstes av mordet på Österrike-Ungerns landet en revolutionär stämning tronarvinge Franz Ferdinand i juni 1914, delade Europa i två delar. med strejker och demonstrationer. Den nya alliansen Ententen (under ledning av Storbritannien, Sveriges socialdemokratiska vänster­ Frankrike och Ryssland) låg i väpnad konflikt mot Centralmakterna parti, nuvarande Vänsterpartiet, (Tyskland, Österrike-Ungern och Italien). Kriget blev en av de största bildades och fick snabbt många konflikterna i historien och via stormakternas kolonier spred den sig medlemmar – något som oroade den över hela världen. svenska regeringen. USA gick med i kriget 1918. I november samma år avslutades första världskriget till fördel för Ententen. Efter kriget upphörde de tyska, STOCKHOLMSPOLISEN ryska, österrikisk-ungerska och osmanska imperierna att existera TAR ÖVER och Centraleuropas kartbild ritades om. Den 1 mars 1918 skiljdes Polisbyrån från Generalstaben och bildade en självständig institution under polismästaren i Stockholm. Under den här tiden hyrde byrån tre rum 70 MILJONER i polishuset i Stockholm och de tio Så många soldater beräknas ha deltagit i första världskrigets strider. polismän som fanns kvar på Polis­ Omkring 60 miljoner av dem var européer. byrån vid avvecklingen ställdes un­ der 3:e polisintendent Eric Hallgrens befäl. Deras arbete gick, liksom tidigare, till stor del ut på att kont­

10 ”Spioner har funnits i alla tider, man kan nog säga att det är ett av världens äldsta yrken. Under säkerhetstjänstens historia har kontraspionage alltid varit en viktig del av verksamheten.”

Alf, medarbetare på säkerhetstjänsten sedan 1981

rollera utländska medborgare och SKÄRPT UTLÄNNINGSKONTROLL föra register över dem. Tillsynen i Under första världskriget och mellankrigstiden infördes en rad nya verksamheten beskrevs så här: lagar som skärpte Sveriges kontroll av utländska medborgare. 1) Utlänningens verksamhet och 19 augusti 1914: Riksdagen antog en ny utvisningslag och i slutet av förbindelse med andra utlänningar oktober samma år beslutades det om en skärpt utlänningskontroll, och svenska medborgare. vilket innebar anmälningsplikt och legitimeringstvång för utländska 2) Utlänningens levnads- och medborgare. bostadsförhållanden. 13 augusti 1917: Passtvång infördes för alla personer som besökte 3) Om utlänningen företog sig Sverige. Dessutom krävdes visum för vissa av dem. något som stred mot 8:e kapitlet i strafflagen eller något som stred mot 1 december 1918: Alla utländska medborgare var nu tvungna att ha rikets ställning som neutral stat. en särskild legitimationshandling, en så kallad uppehållsbok, för att Dessutom ansvarade Stockholms­ få vistas i Sverige. polisen för att spåra upp spioner, 1 januari 1928: Passtvånget fastställdes i lagen, liksom regeringens både inom krigsmakten och indu­ rätt att kräva visering. Lagen innebar att alla inresande i Sverige stri­n. skulle ha sina hemlandspass viserade, om de inte tillhörde någon av de 15 undantagna nationerna. ANLEDNINGEN TILL ATT byrån överfördes till polisen var att den tidigare hemliga byrån gjorde det omöjligt att hänvisa den allmän­ het man hade kontakt med till en chef. Det här ställde till problem för verksamheten i en tid som präglades av ett tydligt hierarkiskt arbetssätt. TIO MAN STARK Även byråns ekonomi led av det När Polisbyrån var som störst 1917, bestod den av tio poliser: hemliga arbetet. Efter heta debatter en kriminalkommissarie, en kriminalöverkonstapel och i riks­dagen 1923 fick byrån för första åtta kriminalkonstaplar.

11 EN HEMLIG SÄKERHETSTJÄNST

RYSKA gången ett ekonomiskt anslag, tankegångar började slå rot i REVOLUTIONEN dock inte lika mycket som man hade Europa i början av 1930-talet intres­ Första världskriget begärt. Kammarens vice talman, serade sig säkerhetstjänsten även för hade inneburit mycket NA Nilsso­n, förklarade beslutet så högerextremister. lidande för det ryska här: folket och en politisk ”Vi kommo till polisbyrån där bor- ATT DEN ORGANISATORISKA hem­ oro började att sprida ta i det stora polishuset, vi funno där visten låg hos Stockholmspolisen sig i landet. Opposi- ett ganska betydligt antal tjänstemän, gjorde det svårt för byrån att spana tionen mot tsar Nikolaj manliga och kvinnliga, väl avlönade. eller utföra arbete i andra kommu­ II:s regering växte. I Sålunda ett helt litet ämbetsverk om ner. Som en följd av Skotten i Ådalen februari 1917 störtades vilket även vi, som äro medlemmar i inrättades för första gången en den tsarryska regering- statsutskottet, icke hade någon vidare statspolis och den 2 december 1932 en och i oktober blev klar föreställning och kanske många fördes ansvaret för Polisbyrån över det kommunistiska av oss ingen alls, att det fanns till.” dit. I deras arkiv finns referat från bolsjevikpartiet styrande bland annat nationalsocialistiska parti med Lenin och POLITISKA AVDELNINGEN föredrag och avskrifter av Natio­ Trotskij i spetsen. Samma år, 1923, bildas Politiska av­ nalsocialistiska Arbetarepartiets, delningen inom Stockholms krimi­ NSAP:s, organisationsskrifter och MELLANKRIGSTIDEN nalpolis. Avdelningen bytte så små­ brevkorrespondens. ningom namn till 6:e roteln och var Tiden efter första världs- verksam fram till 1939 då den slogs DET ÖKADE BEHOVET av att hålla reda kriget kantades av stora konjunktursvängningar, samman med Stats­polisens 3:e rotel. på politiska extremister och spioner först ”det glada 20-talet” Kommunister var fortfarande av resulterade i att polismästare Ernst och sedan ”den stora stort intresse och det blev Politiska Fontell år 1937 beslutade att en depressionen”. Börs­ avdelningens uppgift att övervaka lokal säkerhetspolisavdelning skulle kraschen i USA spred personer som sympatiserade inrättas i Göteborg. Från bör­ sig som en kris till resten med Sveriges kommu­ jan kallades sektionen av världen och påverka- nistiska parti, SKP Kriminal­polisens 4:e de både jordbruk och (tidigare Sverige­s avdelning, Kripo industrier. socialdemokratis­ 4, och löd direkt Arbetslösheten steg och ka vänster­parti) 60 000:- under polis­ de dåliga tiderna gjorde och liknande mästaren. Det var summan som att nationalismen som organisationer. byrån 1923 fick nöja sig börjat gro efter första Det var inte med efter en livlig debatt världskriget växte sig bara vänster­ i riksdagen. I dagens starkare, framför allt i extremister penningvärde motsvarar det Tyskland där Adolf Hitler­s som sågs som cirka 1,5 miljoner kronor. Nationalsocialistiska ett potentiellt tyska arbetarepartiet fick hot. I och med att allt större makt. nationalsocialistiska

12 14/5 1931

STRAFFBART ATT SAMLA INFORMATION Den 1 juli 1936 antogs en ändring av 8:e kapitlet i strafflagen som innebar att även insamling av SKOTTEN I ÅDALEN icke hemliga uppgifter i fredstid blev straff- DEN 14 MAJ 1931 sköt militären mot Ådalen påverkade hur hela den bart. Det betydde att demonstranter i en arbetskonflikt i svenska polisen organiserades. svenska medborgare Ådalen. Fem personer dödades och Konflikten bröt ut mellan som delade med sig av ytterligare fem skadades. Skotten i strejkande vid pappersindustrin upp­gifter om Sveriges i Ådalen och strejkbrytare som försvar till främmande makter kunde straffas hade kallats dit av arbetsgivaren med upp till två års för att bryta strejken. Tusentals fängelse. strejkare demonstrerade mot att strejkbrytare hade tagits dit, och när de kastade sten mot strejk­ brytarförläggningen öppnade militären eld mot demonstra­ tionståget.

DEN LOKALA POLISEN kunde inte hantera situationen och därför kallades militären in som för­ stärkning. Ett par år efter skotten i Ådalen inrättades en statspolis för att undvika fler liknande hän­ delser och militären förbjöds att ingripa mot civila.

13

BEHOVET ALLA BLUNDADE FÖR 1937 – 1946 Efter ihärdiga försök och mycket hemlighetsmakeri bildades Allmänna säkerhetstjänsten. Under krigsåren arbetade omkring 1 000 personer med att förhindra spionage och sabotage genom bland annat spaning, postkontroll och telefonavlyssning.

FÖRSTA VÄRLDSKRIGET och började därför Adlercreutz med mellankrigstiden hade satt stort engagemang att på nytt bygga sina spår även i Sverige. Försvaret, upp en militär underrättelsetjänst. den militära underrättelsetjänsten Tack vare sina internationella er­ och säkerhetstjänsten hade gått farenheter visste han att landet även igenom en svår period och låg nu i behövde en stark säkerhetstjänst om ruiner. Om Carlos Adlercreutz hade kriget skulle bli ett faktum. Till sin haft större insikt om läget hade han besvikelse fann han enbart en liten Carlos Adlercreutz kanske valt en annan karriärväg, rotel inom Statspolisen. Att dessa blev den första chefen men under hösten 1936 tackade den poliser dessutom saknade möjlig­ för försvarsstabens­ underrättelse­ då 46-årige överstelöjtnanten ja till heter att använda tvångsmedel som avdelning och en tjänsten som chef för Sveriges telefonavlyssning och postkontroll av grundarna till militära underrättelsetjänst. Snart gjorde inte saken bättre. Allmänna säkerhets- tjänsten. märkte han hur illa läget var och att underrättelsetjänsten saknade både STARKT MOTSTÅND personal och ekonomiska resurser. Adlercreutz tog i juli 1937 kontakt med Stockholms högste polischef, MED SIN BAKGRUND som försvars­ överståthållare Torsten Nothin, och attaché var han väl medveten om förklarade det problematiska läget att Hitler inte skulle dra sig för att och vad det skulle kunna innebära angripa Tysklands grannländer när för Sverige om ett nytt krig bröt ut. han byggt upp en stark armé. För Nothin höll med honom och bad att förbereda Sverige på ett nytt krig den ambitiöse Adlercreutz att gå

15 BEHOVET ALLA BLUNDADE FÖR

vidare med frågan. Tyvärr var inte och Leche hade skrivit fick vila i alla andr­­a som han pratade med lika ett säkerhetsskåp medan herrarna entusiastiska. Polis­minister Gusta­v väntade på en möjlighet att få den ALLMÄNNA SÄKER- Möller mot­satte sig varje form av ovilliga regeringen att acceptera HETSTJÄNSTEN ”politisk” polis och Adlercreutz deras plan. Sommaren 1938 kom Allmänna säkerhets- insåg att han inte skulle få gehör hos chansen som de hade väntat på. När tjänsten organiserades regeringen för en ny säker­hetstjänst. de tunga stadsråden, bland andra i tre byråer: Historien hade kunnat slutat där, Adlercreutz motståndare Möller, var Spaningsbyrån men Adlercreutz gav inte upp. på semester lyckades de genom en över­vakade den stats- Han visste att Sverige behövd­e en kupp få igenom den nya lagen. De fientliga verksamheten i säkerhetstjänst om Europ­a hamnade enda villkoren från statsrådens som­ landet samt förhindrade i krig och tog därför saken i egna marvikarier var att förekomsten av spionage och sabota- händer. lagen skulle vara kvalificerat hemlig ge. Verksamheten var samt att den bara kunde träda i kraft utspridd på sju över­ ALLMÄNNA efter ytterligare ett regeringsbeslut. vakningsområden. SÄKERHETSTJÄNSTEN För Adlercreutz var inte det ett Centralbyrån Tillsammans med Ernst Leche, hinder. Nu kunde äntligen arbetet skötte övervakningen av byråchef vid justitiedepartementet med att organisera Allmänna säker­ post, telefon, radio samt och reservlöjtnant, skrev han ett hetstjänsten starta. transporter och trafik. lagförslag gällande Allmänna säker­ hetstjänsten. Han tog även initiativ HELA ORGANISATIONEN var hemlig, Kanslibyrån/ till en enhet inom Försvarsstabens så hemlig att inte ens byråns tilltänk­ expeditionen hanterade adminis- inrikesavdelning som fick i uppdrag te chef Eric Hallgren fick veta att tration och personal­ att skydda myndigheter och viktiga han utsetts till just det. Inte heller ärenden. industrier mot sabotage och spione­ Spaningsbyråns chef Georg Thulin, ri. Gruppen kallades Detectio, eller Central­byråns chef Karl G Persson Industriskyddsgruppen. eller Kanslibyråns chef Gunnar Lagförslaget som Adlercreutz Boëthius fick veta att de skulle

16 Foto: U.S. Air Force

ANDRA VÄRLDSKRIGET I och med Tysklands invasion av Polen Mer än 100 miljoner människor den 1 september 1939 förklarade tjänstgjorde i det militära och kriget Frankrike och de flesta länderna i det innebar en civil massdöd genom brittiska imperiet krig mot Tyskland. förintelsens koncentrationsläger, Kriget involverade nästan alla världens strategiska bombningar och 50 miljoner människor nationer och delade världen i två delar: användandet av kärnvapen. beräknas ha dödats de allierade med Storbritannien och de I Europa tog kriget slut när sovjetiska under andra världskriget. allierade med Tyskland. Tysklands plan trupper erövrade Berlin våren 1945. I var att inrätta ett imperium i Europa Asien avslutades kriget några månader och få revansch efter förlusten i första senare då Kejsardömet Japan föll. världskriget.

17 BEHOVET ALLA BLUNDADE FÖR

arbet­a vid Allmänn­a säkerhetstjäns­ ockuperat eller krigförande, blev ten. Även de landsfogdar som skulle stor. Eftersom det var säkerhets­ bli regionala chefer hölls okunniga tjänsten som ansvarade för kontrol­ om sina kommande uppdrag. Så lering och registrering av utländska förblev det till den 1 september 1939 medborgare som vistades i Sverige då tyska trupper ryckte in i Polen växte arbetsbördan, och när orga­ och andra världskriget startade. Då nisationen väl var igång sysselsatte insåg regeringen att det var nödvän­ den omkring tusen personer. digt att låta lagen träda i kraft. Dessa kontroller vara bara en del 11 av jobbet. Framför allt bestod ar­ miljoner telefon­samtal ALLA TILLTÄNKTA CHEFER kallades till betsuppgifterna av att registrera och avlyssnades under Stockholm och fick besked om sina övervaka misstänkta kollaboratörer andra världskriget. Det nya arbetsuppgifter. Till Allmänna som sympatiserade med de krigande innebar cirka 25 000 i säkerhetstjänsten inkommendera­ parterna – oavsett vilken nationali­ månaden, varav cirka des också polismän från både den te­t den misstänkte tillhörde. 10 000 skrevs ut. kommunala polisen och statspolisen, samt FÖRUTOM DET RENT administrativ polisiära fältarbetet VISSTE DU ATT… personal, tolkar, jobbade drygt 300 Astrid Lindgren var en stenografer, personer med att av de 300 personer ingenjörer och ånga upp och ta som på uppdrag av tekniker. I för­ del av innehåll­ Allmänna säkerhets- sta hand satt 200 et i brev och tjänsten avlyssnade personalen i postförsändel­ tusen brev granskades telefonsamtal. polishusen och ser. Nästan lika varje vecka under andra på papperet många skötte världskriget. behöll de sina telegram- och grundbefattning­ telefonkontrollen, ar. De fortsatte och ytterligare cirka även att få lön från sin 100 polismän och civil­ tidigar­­e arbets­givare – allt anställda jobbade åt radio­ för att inte väcka uppmärksamhet kontrollavdelningen och avlyssnade och avslöja den hemliga byrån. radiotrafik mellan agenter och deras Staten ersatte sedan kommuner och hemmabaser. myndigheter för både lokal- och lönekostnader. STATSPOLISEN TAR ÖVER Trots att Allmänna säkerhetstjäns­ KRIGET INNEBAR ATT flyktingström­ ten blev en viktig del i Sveriges men till Sverig­e, som var det enda försvar fortsatte stora delar av re­ landet i Nordeuropa som varken var geringen att känna tveksamhet inför

18 Konfettin yrde i luften när stockholmarna firade att andra världskriget var över våren 1945. Slutet på kriget innebar även slutet för Allmänna säkerhetstjänsten.

UTLÄNNINGS­ KOMMISSIONEN Tillsammans med Socialstyrelsen skötte säkerhetstjänsten alla utlänningsärenden fram till 1944. Då bildades Statens utlänningskom- mission, SUK, som tog över asyl- och med- borgarskapsärendena. Sedan 1969 sköter Mig- rationsverket (tidigare Statens invandrarverk) dessa ärenden och Foto: K W Gullers/Nordiska museet säkerhetstjänsten kan den. Det var nog därför många som hundratal personer ur den tidigare fortfarande yttra sig i drog en lättnadens suck när reger­ tusen man starka personalstyr­ vissa fall. ingen beslutade att organisationen kan flyttades över. Verksamheten skulle läggas ner efter krigets slut. kallades Statspolisens 3:e sektion, Den 30 juni 1946 upphörde Allmän­ eller Statspolisens 3:e rotel. De hade na säkerhetstjänsten och Statspoli­ sitt huvudkontor i Stockholm samt sen tog över en del av arbetsuppgif­ sektioner i varje län. terna, i huvudsak de som handlade om att motverka spioneri. Endast ett

19 Stockholm den 31 oktober 1942. UPPDRAG: Till tjf. Polismästaren, S t o c k h o l m. SKYDDA INDUSTRIN

Under hänvisning till försvarsstabens skrivelse nr H l : 26 av den 29.10.1942 angående utbetalande av 10.000:- kronor UNDER ARBETET med IFA-planen kom att omfatta 800 för vissa skyddsåtgärder vid industrier har jag härmed äran anhålla att fyratusen att bygga upp All­ svenska företag och 50 myndighe­ kronor (4.000:-) denna dag utbetalas med männa säkerhets­ ter. Cirka 3 000 arbetsplatsombud check utställd på avdelningschefen vid tjänsten upptäcktes rapporterade till sin ombudsman, försvarsstabens inrikesavdelning under det att övriga sextusen kronor kunna insättas på det att det fanns bris­ som sedan vidarebefordrade mitt tjänstepostgirokonto nr 59816. ter i säkerheten i den rapporterna till Försvarsstabens

På uppdrag av chefen försvarsstaben. svenska industrin. Industriskyddsgrupp. När Allmän­ Både där och vid na säkerhetstjänsten hade satts på Th. Lindquist försvarskänsliga fötter lämnade Industriskydds­ Major. anläggningar gruppen i sin tur över infor­ Avdelningschef vid försvarsstabens kunde obehö­ 27/8 mationen dit. inrikesavdelning. riga passera in och ut 1939 INDUSTRISKYDDSGRUPPEN utan att hin­ sysslade inte bara med att ta dras, och det fanns en risk att re­ emot information om potentiel­ dan anställd personal skulle ta parti la förrädare från verkstadsgolven. för någon av de krigförande par­ De kontrollerade stängsel, lås och terna och på så sätt påverka verk­ larm, gjorde penetrationstester samheten. Löjtnant Per Lindgren genom att ta sig förbi vaktperso­ fick i uppdrag att ta fram en plan nal och in i känsliga anläggningar, för skydd av den svenska industrin. bedrev föreläsningsverksamhet Planen fick namnet IFA (Industrier, och gjorde broschyrer. Större delen Fabriker och Anläggningar). av verksamheten bedrevs dock i största hemlighet och inte förrän INDUSTRIFÖRBUNDET BLEV huvud­ andra världskriget hade inletts fick finansiär i projektet och även regeringen kännedom om gruppen. LO-facket och Norrlands respektive Regeringen insåg, om än motvilligt, Södra Sveriges stuvareförbund att en sådan verksamhet behövdes stöttade projektet i krig och övertog det ekonomiska med ekonomiska ansvaret. bidrag. Arbetsgivar­ na levererade även 1945-1956 VAR Kungliga Civil­ personallistor och LO försvarsstyrelsen huvudman rapporterade alla med­ för Industriskyddsgruppen. När lemmar som uttryckte den 1956 återfördes till Försvars­ sympatier för framför stabens inrikesavdelning skiljdes allt Nazityskland och säkerhetsskyddsarbetet ut och

Foto: Fortum Sovjetunionen. blev ett samarbets­projekt mellan

20 Foto: LennartFoto: Nilsson/Vattenfall

Försvars­makten och Statspolisen. I BÖRJAN AV 1990-talet beslutades Stora säkerhetsbrister i den När polisen förstatligades 1965 det att gruppen skulle upplösas svenska industrin resulterade i att IFA-planen togs i bruk behölls gruppen och Rikspolissty­ och att det polisiära arbetet skull­e 1939. Den innebar bland relsens säkerhetsavdelning fortsatte inordna­s i säkerhetstjänstens annat att ombudsmän på 800 svenska företag rapporterade samarbetet med det som då hette säkerhetsskyddsrotel. Det militär­a om deras medlemmar sym- Försvarsstabens säkerhetsavdelning. säkerhetsskyddet flyttades till Mili­ patiserade med någon av de Efter några år fasades den militära tära säkerhets- och under­rättelse­- krigförande parterna. personalen ut. tjänsten (Must).

21

HOTET FRÅN ÖST 1947 – 1969 Kalla kriget och hotet från Sovjetunionen gjorde att säkerhetstjänstens kontraspionage utvecklades. Signalspaning blev en av organisationens viktigaste arbetsmetoder i jakten på misstänkta spioner.

EFTER ÅR AV KRIG blickade slutades att en parlamentarisk insyn världen mot nya och ljusare skulle vara möjlig. Statspolisens chef tider. Många hoppades, och trodde, fick även i uppdrag att tillsammans att de väpnade konflikternas tid var med en nämnd, Statspolisinten­ förbi och behovet av en säkerhets­ dentens samrådsnämnd, diskutera tjänst sågs bland många, däribland frågor som handlade om säkerhets­ regeringen, som minimalt. Men det tjänsten och dess verksamhet. Till skulle inte dröja länge innan andra en början bestod nämnden av två världskrigets efterspel skapade oro i medborgarrepresentanter, som 1952 världen, den här gången i form av utökades till fyra. ett utdraget maktspel mellan öst- och västblocken som kom att kallas NÅGRA ÅR EFTER Pragkuppen gjorde kalla kriget. När det tjeckoslovakisk­a det ungerska folket revolt mot kommunistpartiet i februari 1948 Sovjetunionens styre av landet, ett tog över makten i landet genom en uppror som snabbt slogs ned av de statskupp, den så kallade Pragkup­ sovjetiska styrkorna. Båda dessa pen, blev det en väckarklocka som händelser följdes noga av säker­ gjorde att Sveriges regering insåg att hetstjänster i hela Europa. Uppro­ man var tvungen att tänka om: ren blev ett bevis på hur stark den säkerhetstjänsten skulle än en gång kommunistiska rörelsen var och att utökas. ”den ryska björnen” inte tvekade att Mer resurser sköts till, organisa­ ingripa militärt i sin intressesfär. tionen blev permanent och det be­ Efter händelserna utökade den

23 HOTET FRÅN ÖST

25/6 1951 MARIN­ SPIONEN

ERNST HILDING ANDERSSON, en flagg­ WARSZAWA­ svenska regeringen säkerhets­ maskinist vid Stockholms örlogs­ PAKTEN tjänstens uppdrag till att återigen varv, blev känd som ”marinspionen” Pakten var under kontrollera kommunister i Sverige. efter att han greps sommaren 1951 åren 1955-1991 en Anledningen var att man fruktade och dömdes till livstids straff­arbete militärallians mellan att de skulle ställa sig på Sovjet­ för grovt spioneri. Han var den åtta länder i Europas unionens sida och bli landsförrädare första yrkesmilitären som greps östblock, där Sovjet- vid ett eventuellt angrepp. och dömdes för spioneri för Sovjet­ unionen, Östtyskland, unionen, och det som gjorde honom Ungern, Polen, Bul- KONTRASPIONAGET VÄXER än mer unik var att han spionerade garien och Tjecko- Ett av Sovjetunionens viktigaste på grund av ideologiska motiv. Ofta slovakien ingick. Den arbetssätt för att få information om är spionen utpressad eller drivs av bildades som en mot- sina grannländer och potentiella pengar, men i det här fallet valde vikt till väststaternas fiender var att använda sig av spio­ Andersson att lämna ut hemliga Nato-samarbete. ner. Därför föll det sig naturligt att uppgifter om örlogsbasen i Karls­ även kontraspionaget blev en större krona till Sovjetunionen på grund av och allt viktigare verksamhet inom sin kommunistiska övertygelse. den svenska säkerhetstjänsten. Spio­ Andersson gick inte helt lottlös. nerna, eller agenterna som de också Som tack för hjälpen fick han 4 500 kallas, fick under den här tiden de kronor från sin uppdragsgivare, en flesta av sina order via krypterade summa som inte ens täckte hans radiotelegram som sändes från utgifter för kamera, film och annan deras uppdragsgivare. Från den här utrustning. Han avslöjades när den tiden och fram till 1990-talet hade svenska säkerhetstjänsten bevakade säkerhetstjänsten en stor enhet som en officer i den sovjetiska under­ enbart arbetade med att kartlägga rättelsetjänsten GRU. den så kallade agentradiotrafiken Ernst Hilding Andersson avled 24 med hjälp av signalspaning. Att följa oktober 2007, 97 år gammal. radiomeddelanden till agenter i

24

HOTET FRÅN ÖST Foto: TT Nyhetsbyrån

KALLA KRIGET Den 3 juni 1961 träffades Sovjet­ unionens premiärminister Nikita Perioden efter andra världskriget, fram till början av 1990-talet, Krustjev (till vänster) och USA:s präglades av starka motsättningar mellan framför allt Sovjetunionen nytillträdde president John F Kennedy och USA samt deras allierade. Konflikten ledde aldrig till en väpnad i den amerikanska ambassadörens bostad i Wien, Österrike, för att konflikt i Europa, utan handlade till största del av kapprustning diskutera det spända politiska läget mellan de båda stormakterna. Den så kallade järnridån delade mellan de båda stormakterna. Mötet Europa i två delar, där västalliansen Nato stod mot öststaternas beskrevs till en början som hjärtligt, men Kennedy gick sedan ut i media Warszawapakt. Berlinmurens fall i november 1989 och Tysklands och kallade det ”det värsta mötet i återförenande ses tillsammans med Sovjetunionens sammanbrott mitt liv”. 1991 som slutpunkter för kriget.

25 HOTET FRÅN ÖST

I slutet av 60-talet gick en politisk vänstervåg genom stora delar av västvärlden. I flera länder övergick de tidigare fredliga demonstrationerna till mer radikala handlingar, och den svenska regeringen var orolig att de extrema våldet även skulle sprida sig till Sverige. Under Kårhusockupationen i Stockholm 1968 höll utbildningsminster Olof Palme ett tal där han pratade om vikten av att lyssna på de unga i samhället eftersom det annars fanns en risk att de skulle söka sig till mer

extremistiska grupperingar. Foto: Sam Stadener

Sverige var för det första viktigt för ter, och bevakningen sköts digitalt. att kunna få en bild av hur många Men eftersom kommunikation via agenter som fanns i Sverige och hur nätet och satelliter är enkel att bryta aktiva de var. För det andra kunde får kunskapen om signalspaning chiffermaterial, radio och annan inte helt falla i glömska. Det bru­ utrustning som påträffades vid en sande radiomeddelandets tid kan husrannsakan styrka brottsmisstan­ tyckas passé, men metoden kommer karna om en agent hade gripits. med all säkerhet att finnas kvar som ett alternativt arbetssätt. NUMERA FINNS INGA hemliga salar med anställda som sitter och lyssnar 1965, SAMMA ÅR som den svenska på krypterade kortvågsmeddelan­ polisen förstatligades, skapades den. Den största delen av kontakten ”den särskilda polisverksamheten mellan en agent och dess uppdrags­ för hindrande och uppdagande av givare sker via internet och satelli­ brott mot rikets säkerhet mm”. Säk,

26 LÄS MER OM signalspaning på eller Avdelning D som avdelningen sidorna 30-31. också kallades internt, blev en del av Rikspolisstyrelsen. Den nya orga­ nisationen innebar bland annat att verksamheten blev mer öppen. Till exempel hade riksdagen represen­ tanter i Rikspolisstyrelsens styrelse som även granskade säkerhetsavdel­ ningens verksamhet. LYSSNA PÅ ETT Avdelningens huvuduppdrag var fortfarande att motverka spioneri, HEMLIGT TELEGRAM och nu riktades inte bara blickarna Att använda sig av krypterade radiotelegram var länge en mot Sovjetunionen. Även övriga vanlig kommunikationsväg mellan uppdragsgivare och länder som ingick i Warszawapakten spioner. På säkerhetspolisen.se/hundraår/telegram kan och Kina intresserade säkerhets­ du lyssna på hur ett hemligt telegram kunde låta. tjänsten.

DEN RADIKALA VÄNSTERVÅGEN USA:s krig i Vietnam gjorde att en stark politisk vänsterrörelse växte fram i Europa. Våldsamma demon­ TELEGRAMMET VAR ETT av många som den strationer var inte ovanliga, och tjeckoslovakiska underrättelsetjänsten, på uppdrag av polisvåld i samband med dessa Sovjetunionen, sände mellan 1982 och 1986 till vad de trodde ledde till att ungdomar i bland annat var en svensk spion. I själva verket var det vi på den svenska Västtyskland radikaliserades och säkerhetstjänsten som satt i andra änden. uppfattade staten som en fiende. Det Vi kom i kontakt med dem tack vare en svensk militär här gav bränsle åt stadsgerillor, där som under en privat resa till Tjeckoslovakien värvades som Röda armé-fraktionen, RAF, är en spion av deras underrättelsetjänst. Deras syfte med spioner av de mest kända. Säkerhetstjäns­ i Sverige var att skaffa sig en väckarklocka som kunde ten i Sverige fick i uppdrag att följa varna om ett krig var på väg att bryta ut mellan Nato och vänsterradikala anhängare som Warszawapakten. kunde utgöra ett hot mot landet och När den svenska militären kom tillbaka till Sverige berättade han för sin chef på försvaret vad han varit med demokratin. Man fruktade att de om, och tillsammans gick de till oss på säkerhetstjänsten. extrema och våldsamma handling­ Vi frågade om han ville hjälpa till att kartlägga öststaternas ar, som bland andra RAF utövat i underrättelsetjänster. Han tackade ja och utbildades sedan Tyskland, snart skulle vara här – en till en duktig spion. Vi arbetade tillsammans i flera år och farhåga som så småningom visade tack vare honom fick vi en total bild av hur öststaternas sig stämma. underrättelsetjänster jobbade.”

Alf, medarbetare på säkerhetstjänsten sedan 1981

27 STATEN OCH KVINNORNA

Stig Wennerström förs in i rättsalen. Den före detta översten dömdes den 12 juni 1964 för grovt spioneri. Foto: TT Nyhetsbyrån

28 WENNERSTRÖMAFFÄREN

STIG WENNERSTRÖM VAR överste i kunde gripas efter att hemhjälpen flygvapnet och spionerade för på hans vind hittat filmrullar som Sovjetunionen från slutet innehöll hemliga handlingar. av 1940-talet och fram till 25/6 Efter gripandet blev Wenner­ grip­andet den 25 juni 1963. strömaffären uppmärksammad Wennerström, som gick 1963 i media och flera utredningar under kod­namnet Örnen, tillsattes för att klargöra ären­ arbetade under den här de­t. tiden bland annat som chef vid Försvarets kommandoexpedition. WENNERSTRÖM DÖMDES till livstids Han lämnade ut uppgifter om det straffarbete, som först ändrades till svenska försvaret till den sovjetiska tjugo års straffarbete och senare till underrättelsetjänsten, GRU, som tjugo års fängelse. rekryterade honom när han var 1974 beviljades han villkorlig fri­ stationerad som flygattaché i Moskva givning efter halva strafftiden. Stig före och efter andra världskriget. Wennerström avled 22 mars 2006, För att avslöja honom värvade 99 år gammal. säkerhetstjänsten Wennerströms hemhjälp som agent. Wennerström

Stig Wennerströms stora villa i Djursholm stod under ständig polisbevakning efter att avslöjandet gjorts. Foto: TT Nyhetsbyrån

29 SÅ FUNGERADE SIGNALSPANING

Säkerhetstjänstens operatörer lyssnade på telegrammen och 2 kunde avgöra vilken underrät- telsetjänst som sände och till vilken agent telegrammet var riktat, om det var ett skarpt telegram eller ett övningstele- gram och hur mycket text tele- grammet innehöll. Däremot var det inte möjligt att dekryptera 1 telegrammens innehåll. I Norrbotten, Jämtland, Stockholms­ trakten, Göteborg och södra Skåne fanns stationer som pejlade sändarnas geografiska läge. Sta- tionerna tog emot och spelade in telegrammen som sändes, och via fjärrstyrning från Stockholm kunde säkerhetstjänsten avgöra sändarens geografiska position, exempelvi­­s Moskva. 3 Genom att mäta sändarens uteffekt och hur sändarens antenn var riktad kunde man i förhållande till vald frekvens, dag på året och klockslag fastslå ungefär var mottagaren geografiskt befann sig. Nog- grannheten blev en radie på cirka 200 kilometer.

30 Agenten tog ofta emot sändningen 27299 i form av en röst som läste siffer- 02472 grupper med fem siffror i taget på 06370 ett språk agenten förstod. 97095 53322 4

Telegram 27299 02472 06370 97095 53322 Chiffer 88360 58763 47471 80651 14987 Subtraktion 49939 54719 69949 17444 49445

Monday will be fine

Agenten skrev ned siffer­grupperna och använde sedan sitt blankett- chiffer för att översätta de ned- skrivna siffrorna till nya. Då fick agenten två rader med siffror 5 som han gjorde en falsk subtrak- tion med. De nya siffrorna kunde han sedan omvandla till bok- stäver med hjälp av sitt kodord. Kodordet bestämde vilken bok- stav en viss siffra motsvarade.

Säkerhetstjänstens radiospanare knöt samman alla sändningar till en viss agent och kunde 6 på detta sätt följa agenten även om de inte kunde läsa innehållet i telegrammen.

31 NEDSKJUTNINGEN AV DC3:AN Foto: Reportagebild / TT

Kapten Reinhold von Essen DEN 13 JUNI 1952 försvann ett svenskt kansk teknikutrustning. Under och ingenjör E Melander militärflygplan av typen DC3 1951 blev Sverige vid två tillfällen undersöker en livflotte som hittades utanför Gotska under signalspaning över upptäckt vid kränkningar av Sandön i samband med Öster­sjön. Det enda som 13/6 sovjetiskt luftrum. sökningarna efter DC3:an. hittades av det försvunna Sovjetunionen förnekade planet var en sönderskjuten 1952 inblandning vid DC3:ans för­ räddningsflotte. Några år svinnande, men under letandet tidigare hade Sverige brutit mot efter planet anföll ett sovjetiskt neutralitetslinjen under kalla kriget jaktflyg av typen MiG-15 ett svenskt och ingått ett hemligt avtal med USA sjöräddningsplan av modell Cata­ och Storbritannien där svenska sig­ lina. Den diplomatiska kris som nalspaningsdata om Sovjetunionens uppstod efter nedskjutningen av luftförsvar skulle bytas mot ameri­ DC3:an kom därför att kallas för

32 HOTET FRÅN ÖST

Vraket av DC3:an bärgades 2004 och visas nu i Flygvapenmuseet strax utanför Linköping. Foto: Jeppe Gustafsson Jeppe Foto:

Catalinaaffären. För säkerhetstjäns­ SEDAN NEDSKJUTNINGEN har olika rykten cirkulerat, bl.a. att ten innebar nedskjutningen och den flygplanet skulle ha tvingats ned över sovjetiskt område eller efterföljande krisen att ambitionen att besättningen efter nödlandning på havet omhändertagits av höjdes för att följa den ryska under­ sovjetiska fartyg. Det har också förkommit vittnesuppgifter om att rättelsetjänsten ännu närmare. besättningsmedlemmar observerats i sovjetiska läger, bl.a. i Norilsk. Först 1991 tillkännagav Ryssland Utrikesdepartementet har genom åren lagt ner ett omfattande arbete på att följa upp många av dessa rykten och intervjuat olika officiellt att DC3:an skjutits ner av ett sagesmän, utan att detta lett till något konkret.” sovjetiskt MiG-15. Den 10 juni 2003

återfanns planet på 125 meters djup Utdrag ur Teknisk utredningsrapport över haveri med Tp nr 001 på internationellt vatten, 55 kilo­ (Lutab på uppdrag av Försvarsmakten, 2007) meter öster om Fårö. Sedan 2009 finns planet på Flygvapenmuseet i Linköping.

33

NÄR TERRORISMEN KOM 1970 – 1980 Sveriges första terrorattentat innebar mer personal och resurser för säkerhetstjänsten. Tillsammans med ryssroteln blev terroristroteln en av de större enheterna inom organisationen, som under den här tiden anställde sina första kvinnliga poliser.

PÅ MORGONEN DEN 7 april till samma grupp. Tillsammans 1971 stannade en bil utanför skakade dessa två händelser hela Jugoslaviens ambassad på Strand­ Sverige. Det som både regeringen vägen i Stockholm. Ur bilen klev två och säkerhetstjänsten länge fruktat unga kroatiska män, som några var nu ett faktum: Sverige hade minuter senare skulle visa sig bli de drabbats av terrorism. första terroristerna i Sveriges Tidigare under 1900-talet hade historia. Gärningsmännen tillhörde några bombattentat ägt rum, bland en grupp högerextrema nationalis­ annat Amaltheadådet i Malmö hamn ter som bland annat verkade i 1908 och attentatet mot tidningen Tyskland, England och nu även i Norrskensflamman i Luleå 1940, Sverige. Gruppen var känd för att men effekten av mordet på Rolovi´c begå mord och utföra bombdåd, och gör att det betraktas som terroris­ de två kroaterna hade tagit sig till mens intåg i Sverige. Jugoslaviens ambassad för att mörda ambassadör Vladimir Rolovi´c. Under ATTENTATEN OCH oroligheterna attacken skottskadades flera perso­ som de ledde till gjorde att Sveriges ne­r och Rolovi´c avled senare av sina regering senare samma år skärpte skador. straffet för olaga vapeninnehav, tillät Tidigare samma år hade ökad husrannsakan och beslutad­e Jugoslavien­s konsulat i Göteborg att utländska medborgare som ockuperats av två andra höger­ dömts för vapenbrott skulle utvisas extrema män med kopplingar efter avtjänat straff.

35

36

Efter avslöjandet, som ledde till till ledde som avslöjandet, Efter

registreringsförbudet. till spioneri. spioneri. till

­ åsikts med strid i uppgifter noterat dömdes för spioneri och medhjälp medhjälp och spioneri för dömdes

säkerhetstjänsten i arbetsregister arbetsregister i säkerhetstjänsten medarbetaren Håkan Isacsson Isacsson Håkan medarbetaren - IB

konstaterade kommissionen att att kommissionen konstaterade Bratt för spioneri, och den tidigare tidigare den och spioneri, för Bratt

hänsyn till rikets säkerhet. Dock Dock säkerhet. rikets till hänsyn dömdes Guillou och och Guillou dömdes I JANUARI 1974 1974 JANUARI I

som man då ansåg nödvändiga med med nödvändiga ansåg då man som

säkerhetstjänsten fått befogenheter befogenheter fått säkerhetstjänsten relationer med främmande makt. främmande med relationer

präglades av dubbla budskap och att att och budskap dubbla av präglades annat kring kommunister och deras deras och kommunister kring annat

sionen att regeringens föreskrifter föreskrifter regeringens att sionen av information i Sverige, bland bland Sverige, i information av

­ kommis konstaterade 2002, senare, sysslade även med viss inhämtning inhämtning viss med även sysslade

registreringen varit olaglig. Tre år år Tre olaglig. varit registreringen underrättelsetjänst. Organisationen Organisationen underrättelsetjänst.

ve IB, skött övervakningen och om om och övervakningen skött IB, ve ­ utrikes var uppdrag främsta dess

­ inklusi underrättelsetjänsten, och som kallades IB bildades 1965 och och 1965 bildades IB kallades som

att granska hur säkerhetstjänsten säkerhetstjänsten hur granska att dagen kände till. Organisationen, Organisationen, till. kände dagen

kommissionen vars uppdrag var var uppdrag vars kommissionen ­ riks ens inte som organisation

­ Säkerhetstjänst kallade så seorganisation i Sverige, en en Sverige, i seorganisation

1973

1999 tillsatte regeringen den den regeringen tillsatte 1999 ­ underrättel okänd tidigare

Flera utredningar gjordes och och gjordes utredningar Flera avslöjade att det fanns en en fanns det att avslöjade

3/5 3/5

hängare av Palestinarörelsen. Palestinarörelsen. av hängare som artikel en publicerade

en Folket i Bild/Kulturfront Bild/Kulturfront i Folket en ­ an svenska däribland åsikter,

­ tidning i Bratt Peter och Guillou med framför allt vänsterpolitiska vänsterpolitiska allt framför med

våren 1973 då journalisterna Jan Jan journalisterna då 1973 våren för att ha åsiktsregistrerat personer personer åsiktsregistrerat ha att för

staben? Frågan blev högaktuell högaktuell blev Frågan staben? underrättelsetjänsten skarp kritik kritik skarp underrättelsetjänsten Stockholm.

Jan Guillous bostad i i bostad Guillous Jan staben, fick säkerhetstjänsten och och säkerhetstjänsten fick staben, ­ Försvars inom rättelseorganisation

husrannsakan i journalisten journalisten i husrannsakan

­ försvars av del officiell en blev IB att ­ under svensk FANNS DET EN HEMLIG EN DET FANNS

beslagtaget material vid en en vid material beslagtaget

Till höger: Polismän bär ut ut bär Polismän höger: Till

ha blivit dömd för spioneri. spioneri. för dömd blivit ha IB-AFFÄREN

han avtjänat sitt straff efter att att efter straff sitt avtjänat han

Långholmens fängelse, där där fängelse, Långholmens Ovan: Jan Guillou lämnar lämnar Guillou Jan Ovan: Foto: Nyhetsbyrån TT Foto: Bengt Almquist Bengt Foto: NÄR TERRORISMEN KOM ETT PAR VECKOR innan det var bestämt att jag skulle börja min anställning vid säkerhets- tjänsten blev jag uppringd av någon därifrån och tillfrågad om jag kunde delta i ett uppdrag. Svaret blev ”Att jobba inom säkerhetstjänsten innebar att naturligtvis ja, då det inte kändes du levde ett hemligt liv. Min fru visste åt vem som att det fanns utrymme för ett nej. Jag fick order att inställa mig jag jobbade, men aldrig med vad. Mina barn tidigt på morgonen nästkommande trodde att jag jobbade som vanlig polis och lördag, men fick ingen information till bekanta brukade jag säga att jag satt på om vad det handlade om. Först när vi fanns på plats klockan fem på en kameral funktion på Rikspolisstyrelsen. lördagsmorgonen blev vi uppdatera- Det lät så tråkigt så det var ingen som frågade de om vad som var i görningen: ett vidare.” par journalister som var misstänkta för olovlig underrättelseverksamhet Krister, medarbetare på säkerhetstjänsten 1974-2010 skulle gripas. De båda journalisterna var Jan Guillou och Peter Bratt och ärendet kom att kallas IB-affären.

HELA LÖRDAGEN tillbringade jag till- sammans med ett antal tjänstemän från säkerhetstjänsten i Guillous ETT ÅR SENARE, i september 1972, lägenhet på Östermalm. Husrann- fick dramat en fortsättning i och sakan genomfördes och en mängd med flygkapningen på Bulltofta. beslagtaget gods togs med till Tre kroate­­r med koppling till den TERRORISM polishuset. Detta var mitt första högerextrema nationalistgruppen uppdrag hos säkerhetstjänsten och fanns ombord på ett SAS-plan som Terrorism kallas de handlingar som genom det hade kunnat bli det enda. När precis var på väg att lyfta från Göte­ systematiskt våld eller vi mot kvällen lämnade Guillous borg med destination Stockholm. förstörelse används för lägenhet var porten bevakad av Kaparna, som höll de fyra besätt­ att skapa rädsla och på media. I ett inslag på Aktuellt på ningsmännen och de 86 passage­ kvällen kände en anhörig igen så sätt tvinga fram po- rarna som gisslan, krävde att sju litiska eller ideologiska mig på bilderna när vi lämnade kroater som var fängslade i Sverige lägenheten med famnen full av be- förändringar. Våldet är skulle släppas – annars skulle planet ofta riktat mot civila och slagtaget gods. Hur många andra sprängas. Fångarna, som var dömda hade lagt ansiktena på de annars utföraren är ickestatlig. för mordet på Rolovi´c och ockupa­ så hemliga agenterna på minnet? Om aktören är en stat tionen av Jugoslaviens konsulat i Kunde man arbeta som spanare benämns handlingen Göteborg, skulle föras till Bulltofta efter detta? Bedömningen gjor- som statsterrorism eller flygplats i Malmö. Där inleddes de­s att det var okej och jag kunde som krigshandling. en lång förhandling och efter 16 inleda min anställning som det var bestämt.” timmar kunde de sista passagerna lämna planet. Då hade kaparna Margareta, medarbetare på fått ombord en väska med en halv säkerhetstjänsten 1973-2014 miljon kronor och sex av de dömda

37

VÄSTTYSKA AMBASSADEN OCH OPERATION LEO

Foto: PolisenFoto: 24/4 1975

STRAX EFTER KLOCKAN en gisslan varje timme till dess att tolv på förmiddagen den kraven hade uppfyllts. 24 april 1975 kom lar­ Strax innan midnatt fick dramat met. Medlemmar ur den ett oväntat slut. En sprängladdning västtyska terrorgruppen inne på ambassaden detonerade och Röda armé-fraktionen, RAF, hade vid explosionen omkom en av ocku­ intagit Västtysklands ambassad på panterna och två av dem skadades Gärdet i Stockholm. Ockupanterna svårt. Även flera av de ambassad­ krävde att 26 fångar ur RAF skulle anställda som hållits som gisslan släppas i Västtyskland. Den västtyske skadades. förbundskanslern Helmut Schmidt 12personer tog ockupan- meddelade att man vägrade att ge I DET RÄTTSLIGA efterspelet till terror­ terna av Västtysklands efter för kraven, vilket resulterade attentatet utlämnades de gripna ambassad som gisslan. i att två personer som satt gisslan överlevande terroristerna till Väst­ sköts ihjäl inne på ambassaden. tyskland efter beslut av dåvarande Ockupanterna hotade med att skjuta statsrådet Anna-Greta Leijon. Den

38 svårt skadade terroris­ ETT TÅLMODIGT ARBETE med att ten Siegfried Hausner kartlägga Kröcher och hans var en av de utlämna­ gäng hade lett fram till att vi hade ett de. Han avled senare tillräckligt underlag för att kunna gripa av sina skador. dem. Vi visste att Kröcher oftast var beväpnad och att han kunde vara farlig. ETT ÅR SENARE, 1976, En särskild gripandegrupp hade bildats inkom information till och i den ingick poliser som var mycket säkerhetstjänsten om goda skyttar och som inom myndighe- att en terroraktion pla­ ten hade rykte om sig att vara orädda nerades i Sverige. Akti­ och tuffa. Dessutom hade gruppen one­n var tänkt som en under några veckor legat i hårdträning inför att möta farliga terrorister. hämnd för utlämning­ Vi spanare finkammade under några en och Hausners död. dagar staden för att lokalisera Kröcher Måltavla för hämnden och till vår lättnad återfann vi honom var Leijon. Hos säker­ en kväll på ett av hans stamställen vid hetstjänstens dåvaran­ Mosebacke torg. Hela kvällen satt han de kontraterrorrotel 1976 planerade Röda armé­ ensam vid ett bord på puben. Han ver- påbörjades ett intensivt arbete för att fraktionen en terroraktion kade lugn, men hade en stor bag vid sin utreda och kartlägga den påstådda som hämnd för terroristen sida vilket gjorde oss spanare oroliga. Hausners död. Gruppen planerade terroraktionen. Ärendet planerade att kidnappa Risken för att den skulle innehålla vapen kom att kallas Operation Leo. statsrådet Anna-Greta Leijon. var påtaglig. Den västtyske medborgaren Planen var att hon skulle hållas instängd i ett ”Folkets Norber­­t Kröcher och ett tiotal andra fängelse” som gruppen byggt MIN OCH MIN KOLLEGAS uppgift var att personer identifierades som miss­ på Södermalm i Stockholm. meddela gripandegruppen när Kröcher tänkta i planen att kidnappa Leijon. Gruppen hade även byggt verkade göra sig klar för att lämna stället. en låda som hon skulle sitta i Kidnappningen skulle sedan använ­ under transporter. Spänningen var stor. Skulle vi lyckas das som påtryckning för att få de i med gripandet och skulle det gå utan Västtyskland fängslade RAF-terroris­ att någon kom till skada? När Kröcher terna, som utlämnats året innan, fria. började röra sig ner mot Slussen ropade Kröcher utvisades till Västtyskland vi i radion ’Ebba Röd’, som var koden för där han dömdes till 11,5 års fängelse. att han nu kom den väntade vägen. Efter Även personer ur hans grupp utläm­ en stund, som i vårt läge kändes som en nades till sina respektive hemländer. evighet, kom utropet över radio: ’Ebba Grön’. Det var signalen att Kröcher var gripen, avväpnad och oskadliggjord. Nu ”Under Kröcher-ärendet hade jag 1 300 återstod det att gripa resten av gruppen övertidstimmar. Jag sov på skrivbordet vissa runt honom. Hela natten genomförde vi gripanden och höll förhör. Lådan som de nätter och levde med fallet dag och natt. Än tänkt hålla Leijon inlåst i återfann vi vid i dag tänker jag på det och vad som hade en husrannsakan i en lokal på Katarina kunnat hända om vi inte gripit honom och Bangata.” hans medhjälpare.” Margareta, medarbetare på säkerhetstjänsten 1973-2014 Krister, medarbetare på säkerhetstjänsten 1974-2010

39 NÄR TERRORISMEN KOM

fångarn­a, som sedan flögs av be­ sättningen till Madrid där kaparna och de fritagna fångarna hoppades få politisk asyl. Den sjunde kroatis­ 1973 ke fången vägrade att gå på planet anställdes för första gången kvinnliga och fortsatte att avtjäna sitt straff i poliser inom säkerhetstjänsten. Sverig­­e, medan de övriga ställdes inför rätta i Spanien.

TERRORISTLAG SKRIVS UNDER SOMMAREN 1973 blev jag kontaktad av personal­ Den misslyckade förhandlingen fick chefen vid kriminalavdelningen i Stockholm. I viskande ton omedelbara konsekvenser i Sverig­e. berättade han att säkerhetstjänsten inte hade några kvinnliga poliser, På bara några dagar skrevs en ny och att de nu bestämt sig för att testa om kvinnor kunde användas i lag: terroristlagen. Den innebar deras operativa verksamhet. Han frågade om jag var intresserad. att en utländsk medborgare kunde I november samma år startade jag min anställning. Man kan väl stoppas vid den svenska gränsen lugnt säga att min och mina två kvinnliga kollegors ankomst till alternativt utvisas från landet om myndigheten väckte en del frågeställningar bland våra nya arbets- han eller hon var medlem av, eller kamrater. Vilka uppgifter kunde man anförtro en kvinnlig polis och verkade för, en av de organisationer hur skulle vi klara den avancerade bilkörningen? Någon menade till och med att det var dumt att rekrytera kvinnor för ’kvinnor blir ju som regeringen klassificerat som bara med barn och sedan har man ingen nytta av dem’. Detta var terroristorganisation. tidigt 1970-tal och jämställdheten i polis­världen generellt, och vår En annan effekt var att säkerhets­ myndighet i synnerhet, hade inte kommit särskilt långt. Nu ska det i tjänsten fick mer resurser. En ärlighetens namn sägas att det också fanns de som var positiva till särskild terroristrotel bildades och den förändring som det innebar att ha kvinnor i spaningsverksam- deras uppgift blev att följa utländ­ het. Om inte annat som kamouflage!” ska, våldsinriktade grupper som kunde utgöra ett hot mot Sverige Margareta, medarbetare på säkerhetstjänsten 1973-2014 eller svenska intressen utomlands. Säkerhetstjänsten fortsatte även att bevaka politiska extremister i Sverige, särskilt personer som hade starka sympatier för Röda armé-fraktionens vänsterinriktade terrorism. En annan viktig uppgift under den här tiden var säkerhets­ arbetet och skyddandet av personer ANTAL KVINNLIGA ANSTÄLLDA 2014 i den centrala statsledningen, samt 2014 är 18 procent av de anställda poliserna hos säkerhetstjänsten arbetet med att ge stöd och råd till kvinnor. Totalt har organisationen 35 procent kvinnliga medarbetare svenska myndigheter och viktiga (2014). företag inom försvarsindustrin.

40 KVINNLIGA MEDARBETARE Även om 1970- och 1980-talet till stor del handlade om terrorism och poli­ tiska extremister fanns kontraspio­ naget kvar som en av grundpelarna i arbetet. Intresset för Sovjetunionen och deras misstänkt olovliga verk­ EN AV AMBASSADÖR Rolovićs mördare, Miro Barešić, gavs av samhet i Sverige följdes noggrant. På Spaniens diktator Franco fri lejd till Paraguay där han blev en ryssroteln spanade poliserna bland av president Stroessners livvakter. Efter en tjänste­resa till USA annat på ryska långtradarchaufförer identifierades han och USA sände ett team till Paraguays huvudstad som man misstänkte kunde vara Asunción där han greps. Han fördes till USA där han formellt stridsvagnsförare på rekognose­ anklagades för att ha varit i landet i falskt namn och Sverige kunde ringsresor. Även diplomater, han­ då begära honom utlämnad. Han återfördes till Sverige för att delstjänstemän och andra represen­ fortsätta avtjänandet av det livstidsstraff han hade dömts till. tanter för den sovjetiska staten som Under tiden i fängelset gifte han sig och jag och min fru blev var placerade i Sverige iakttogs. bjudna till bröllopet. Vi valde att avstå, men jag har fortfarande kvar inbjudningskortet som ett minne. När han hade avtjänat sitt straff och skulle utvisas till Para­guay ville inget flygbolag transportera PÅ RYSSROTELN BLEV en av säkerhets­ honom. Eftersom han var en dömd terrorist var de rädda för hämn- tjänstens första kvinnliga poliser daktioner. Till slut återstod bara det svenska flygvapnet, som åtog sig placerad. I november 1973 anställdes uppgiften. Vi körde in en husvagn i ett Herculesplan och i den fick hon och två kvinnor till, men hur Barešić och hans familj sitta under hela flygresan.” länge de skulle arbeta inom säker­ hetstjänsten var ovisst: det hela var Krister, medarbetare på ett test för att se om kvinnor var säkerhetstjänsten 1974-2010 lämpliga att ha i verksamheten.

”Mina arbetskamrater på span visade sig vara äldre gentlemän i mörka kostymer och, faktiskt, trenchcoat. Alla hade också exakt likadana portföljer, och efter ett tag köpte även jag en portfölj, om än en något kvinnligare modell. Intresset för portföljen säger en del om tiden. För 40 år sedan bestod en spanares utrustning av attribut som var betydligt mer utrymmeskrävande än vad dagens teknik erbjuder. Vi hade stora klumpar till radiokommunikationsapparater och tjocka kodböcker med kodord som vi skulle använda när vi pratade över radion.”

Margareta, medarbetare på säkerhetstjänsten 1973-2014

41 KOLLEGAN & SPIONEN BERGLING

EN AV SVENSK HISTORIAS största spion­skandaler nystades upp 1979. Då greps Stig Bergling i Israel och det framkom att han, vid sidan av sitt jobb som polis vid säkerhets­ tjänsten, Rikspolisstyrelsen, FN och Försvarets säkerhetsavdelning, även hade arbetat som spion 12/3 på uppdrag av Sovjetunio­ nen. Under förhör medgav 1979 Bergling att han under hela 1970-talet hade spionerat mot Sverige för Sovjetunionen. Motivet till sin verksamhet uppgav han vara ekonomiskt.

HAN UTVISADES TILL Sverige och dömdes samma år till fängelse för grovt spioneri. Under en permission 1987 rymde han med sin fru till Moskva. Planen var antagligen att Bergling skulle fortsätta att arbeta åt Sovjetunionens underrättelsetjänst, men efter avslöjandet var Berglings kapacitet att utföra det jobbet obe­ fintlig. Han levde länge i en bergsby i Libanon innan han 1994 frivilligt

Foto: ReportagebildFoto: TT återvände till Sverige av hälsoskäl.

”De flesta spioner på den här tiden styrdes via radio. I fallet Bergling kunde vi i efterhand tydligt se att han fick telegram när han befann sig i Sverige. Men så fort han hade ansökt om semester och befann sig utomlands slutade ryssarna att sända telegram, eftersom han då befann sig hos dem. Tack vare deras klantighet kunde vi lägga ihop ett och ett. Detta blev en viktig del i bevisningen mot honom.”

Krister, medarbetare på säkerhetstjänsten 1974-2010

42 KOLLEGAN & SPIONEN BERGLING

AVSLÖJANDET KOM SOM en ning till de mör- chock för myndigheten och kaste vrårna i mitt kanske särskilt för oss som under flera väsen. Vem skulle år arbetat nära honom. Flera för oss och kunde jag tala misslyckade operationer fick nu sin med? Fanns det fler förklaring. Vi hade i vår arbetsgemen- spioner bland oss? skap haft en förrädare som under alla Vad hade jag utsatt år försett fienden med alla våra planer. min familj, mina små Vad de måste ha skrattat åt våra tappra barn för? Minsta försök att snärja dem! lilla förändring i Efter att Bergling avslöjats som världspolitiken där

spion uppstod en situation på myndig- Sovjetunionen var Foto: Pressens Bild TT heten då vi som arbetat tillsammans involverad kunde med honom kände oss totalt ensamma sätta igång tankemaskineriet i huvudet Den svenska FN-officeraren och övergivna av ledningen. Ingen på mig. och säkerhetspolisen Stig talade med oss om vad som skett, vad Bergling greps i mars 1979 vid ett besök i Israel. På man visste om hans förräderi och på DET GÄLLDE ATT klara detta på egen 1980-talet bytte han identitet vilket sätt vi som varit hans närmaste hand, för inom myndigheten fanns i fängelset och lyckades arbetskamrater blivit förrådda. I brist på ingen hjälp att få och att gå utanför få ett pass i sitt nya namn. Med detta pass avvek han information började därför rykten att myndigheten var fullständigt otänkbart. tillsammans med sin hustru spridas. Bland annat gick det ett rykte Hur skulle man i så fall kunna beskriva och flydde till Sovjetunionen. som sa att Bergling inte hade varit en- sin situation, när du inte ens fick berätta Till vänster som Stig Bergling och till höger som Eugene sam. Detta skapade Sandberg. naturligtvis en osä- ”Han har varit mitt helvete men också min kerhet hos oss alla. välsignelse, hur konstigt det än kan låta.” Hemlighetsmakeriet inom myndigheten blev om möjligt var du var anställd. Tack och lov för den ännu större och misstänksamheten nya tiden med krishantering, debriefing gentemot kollegor och chefer ökade. och omtanke om medarbetarnas väl Det här påverkade hela myndigheten och ve, såväl fysiskt som psykiskt och och framförallt kontraspionaget i många för den nya öppenheten. 11 år framöver, då rädslan fanns att det Bergling är ett avslutat kapitel för år satt Stig Bergling som skett skulle hända igen. Till viss del min del. Han har varit mitt helvete men i fängelse. var detta positivt eftersom säkerhets- också min välsignelse, hur konstigt det medvetenheten ökade - inte bara gente- än kan låta.” mot omvärlden utan också internt. Men vi blev också mer slutna och obenägna Margareta, medarbetare på att dela med oss av våra kunskaper. säkerhetstjänsten 1973-2014

I EFTERHAND KAN JAG säga att det här var en resa som innebar en djupdyk-

43 44 VÄRLDEN KOMMER NÄRMARE 1981-2014 Globaliseringen och digitaliseringen skapade både nya förutsättningar och nya uppdrag för säkerhetstjänsten. Även två mord på svenska politiker innebar stora förändringar i arbetssätten och bidrog till att verksamheten blev mer transparent.

I NÄSTAN 60 ÅR hade smattret uppdrag att en agent fanns på plats från skrivmaskiner hörts i och kom över fysiskt material, men korridorerna hos säkerhetstjänsten. under den här tiden blev det möjligt I början av 1980-talet åkte de ut till att begå brott från en dator placerad förmån för det moderna arbetsred­ på andra sidan jorden. Även rena skapet: datorn. Det man inte visste sabotage blev möjliga att genomföra då var att bara ett decennium både i och från den digitala världen. senare skulle mycket av verksam­ Säkerhetstjänsten arbetade fram­ heten inte bara skötas via det nya för allt med förebyggande åtgärder verktyget – den digitala världen för att förhindra den här typen av skulle även vara miljön som säker­ sabotage. hetstjänsten till stor del verkade i. I och med digitaliseringen och STORT UTVECKLINGSARBETE internets inträde uppstod digitalt Efter att i över 70 år ha varit en spionage och elektroniska attacker, sluten organisation, både internt det vill säga dataintrång, som helt och externt, började behovet av en nya brottsområden. Sedan slutet av modernisering av hela organisa­ 1980-talet finns tekniska metoder tionen bli allt tydligare. Den stora som gör det möjligt att olovligen ta vändpunkten kom efter mordet på sig in i myndigheters och företags statsminister Olof Palme i februari datasystem och på så sätt komma 1986. Då vändes hela organisationen över känslig information. Tidigare upp och ned och säkerhetstjänstens krävde den här typen av spion­ arbete ifrågasattes både internt och

45 SÄKERHETSTJÄNSTENS ARBETE

Den svenska säkerhetstjänsten arbetar inom följande huvudområden:

Kontraspionage innebär Säkerhetsskydd innebär att förebygga och avslöja att höja säkerhetsnivån i 1 spioneri och annan olovlig 3 samhället inom ramen för det underrättelseverksamhet som ansvar som säkerhetstjänsten har. riktar sig mot Sverige och Analyser och rekommendationer till svenska intressen utomlands, mot myndigheter, vars verksamhet har utländska intressen i landet samt bäring på rikets säkerhet, om hur de flyktingspionage. kan höja sin säkerhet och sitt skydd Under 1990-talet tillkom ickesprid- utgör stora delar av verksamheten. ning som en del av kontraspionaget. Ickespridning innebär att förhindra Författningsskydd innebär svensk export till andra länders att motverka verksamhet massförstörelsevapenprogram­ som med trakasserier, hot, samt att förhindra att svensk kom- 4 våld, tvång eller korruption syftar petens används för att utveckla till att påverka det demokratiska massförstörelse­vapen i andra länder. statsskickets funktioner. Verksam­ heten syftar till att motverka otillåten påverkan på det politiska Kontraterrorism innebär att förebygga och avslöja beslutsfattandet, verkställandet terrorism som riktas mot av politiska beslut och den fria 2 debatten. Sverige eller utländska intressen i landet, terroristhandlingar i andra länder, förekomsten av internationella Personskydd handlar terroristnätverks förgreningar i om bevaknings- och Sverige samt stöd och finansiering av säkerhetsarbete för den terrorverksamhet. 5 centrala stadsledningen, det vill säga statschefen, talmannen, riksdagsledamöterna, statsministern, statsråden, statssekreterarna och kabinettsekreteraren. I uppdraget ingår även att ansvara för person­ skyddet av kungafamiljen, utländska diplomater och säkerhetsarbetet vid statsbesök och liknande händelser.

46 VÄRLDEN KOMMER NÄRMARE

”I grunden är arbetet detsamma som på 80-talet när jag anställdes, men då låg hela utredningsarbetet på en enda medarbetares skrivbord. Många av oss gick in i jobbet med ett kall och övertiden var obegränsad. I dag är vi flera som hjälps åt. Vi har olika kompetenser och det gör att jobbet många gånger kan utföras på ett bättre sätt.”

Alf, medarbetare på säkerhetstjänsten sedan 1981

av regeringen. En parlamentarisk hetspolisen som fortsatte att vara en utredning tillsattes och i slutbetän­ del av Rikspolisstyrelsen men med kandet framkom bland annat att en egen generaldirektör. Förutom säkerhetstjänsten hade brister i sina uppdraget att förhindra och av­ arbetsmetoder, att den utrikespo­ slöja brott mot rikets säkerhet fick litiska kompetensen var låg och att säkerhetstjänsten också det formella samverkan både inom och utanför ansvaret för personskyddet för den organisationen behövde utvecklas. centrala statsledningen. Ansvaret Utredningen blev startskottet för ett hade tidigare delats mellan säker­ stort utvecklingsarbete med målet hetstjänsten, Rikspolisstyrelsen och att få en mer systematisk verksam­ Polismyndigheten i Stockholms län, het. Akademiker anställdes, en men efter mordet på Palme fanns analysverksamhet byggdes upp för ett behov av att samla verksamheten att höja kvalitén och arbetet med att hos en huvudansvarig. I samband öka transparensen påbörjades. Den med att säkerhetstjänsten fick detta stora och grundläggande organisa­ ansvar började de även att arbeta tionsförändringen som började här med hotbilder på ett nytt sätt och en kom sedan att prägla säkerhetstjäns­ särskild hotbildsfunktion inrättades. ten under lång tid framöver. I samma veva som förändrings­ ARBETET MED HOTBILDER arbetet tog fart fick säkerhetstjäns­ I takt med att kunskapen om ten en mer självständig ställning. hoten mot framförallt statsled­ Den 1 oktober 1989 bildades Säker­ ningen ökade blev så småningom

47 OPERATION COBRA

I FEBRUARI 1983 fick rikspolischef skulle hända beskrevs i ett nästan Holger Romander ett brev. I brevet, 20 sidor långt dokument. Bland som var undertecknat av signatur C, annat hotade gärningsmannen SJ uppmanades Romander att öpp­ med att hänga upp sylvassa spett na ett konto och driva in stora i järnvägs­tunnlar som skulle summor pengar från företag 10/5 kunna döda lokförarna. Han och organisationer. Brevet placerade även ut flera bomb­ var starten på det som skulle 1984 atrapper, men tillverkade Den 3 november 1983 fick bli Sveriges genom tidernas aldrig några riktiga bomber. säkerhets­tjänsten tips om att ett betongföremål hängde största utpressningsfall, kallat Hoten togs på största allvar och längs en klippvägg utmed Operation Cobra. säkerhetstjänsten spanade länge i E4:an norr om Stockholm. Genom 1 055 anonyma brev, militära kretsar. Polisen stängde av både E4:an och luftrummet ovanför alla med samma signatur, uppma­ Efter ett omfattande arbete av den misstänkta bomben och nades totalt 96 företag att samla säkerhetstjänsten greps mannen i sprängde den sedan på plats. Det visade sig då att före­ in en summa på sammanlagt 1,55 maj 1984 och dömdes till psykiatrisk målet var en attrapp. miljarder kronor. Vad som annars vård. Foto: PolisenFoto:

48 VI ARBETADE INTENSIVT med den här utredningen i ett år och undersökte om det var en terror­ organisation eller en ensam gärnings- man, och vi hann nog gå igenom varenda galning i Sverige. Vi hade specialtömning av vissa brevlådor som vi visste att han hade använt eller kunde använda sig av. Vi letade alltid efter bruna C5-kuvert med brev som var skrivna på en skrivmaskin av märket Halda. man. Han jobbade som taxiförare och Bombatrappen röntgad och desarmerad. GÄRNINGSMANNEN GJORDE två misstag vi bestämde oss för att gripa honom som fick oss att spana på sistaminuten­- när han parkerade sin bil efter ett avslu- brevlådorna vid Stockholms Central lite tat arbetspass. extra. Bland annat monterade vi en ka- mera och en söndag förmiddag fick en I MITT FÖRHÖR blånekade han, men av mina kollegor se en man med svart berättade hela tiden hur intressant skinnjacka och teddykrage stoppa in det var att få uppleva hur vi arbetade. en bunt med bruna C5-kuvert i lådan. Till slut åkte jag och en kollega hem Dagen efter visade jag filmen för mina kollegor, ”Han hade fört anteckningar från men ingen kände igen första dagen och på första bladet stod honom. Vi började ringa runt till andra kollegor för ’I dag fick jag en fantastisk idé’.” att höra om någon kände igen mannen, och det gav utdelning. till hans hus. Det var som att kliva in i Senare på dagen mötte chefen för en godisbutik. Där fanns kopior av alla Stockholmspolisens spaningsrotel den brev, den gröna Haldan som de var misstänkte gärningsmannen ute på skrivna på och en stor mängd vapen 1055 stan. Gärningsmannen hade satt sig i och ammunition från försvaret som han utpressningsbrev posta- en bil som var registrerad på en 37-årig hade tänkt använda mot både polisen de gärningsmannen. man, och när vi tog vi fram mannens och sig själv om vi skulle komma hem körkortsfoto visade det sig vara helt till honom. Dessutom hittade vi flera nytaget. Mannen på kortet bar exakt dagböcker. Han hade fört anteckningar samma skinnjacka och hade samma från första dagen och på första bladet frisyr som mannen vi letade efter. stod ’I dag fick jag en fantastisk idé’.” Vi började spana på mannen och efter två månader var vi övertygade om Krister, medarbetare på att det var han som postade breven säkerhetstjänsten 1974-2010 och att han var en ensam gärnings-

49 VÄRLDEN KOMMER NÄRMARE

”Globaliseringen och digitaliseringen är positiv för hela demokrati­utvecklingen, utmaningen är att säkerhetstjänsten måste lära sig att verka i den nya världe­n.”

Johan Olsson, avdelningschef

hotbildsfunktione­­n en egen enhet draget att bilda en kommunikations­ och efter mordet på utrikesminister enhet. Tillsammans med det redan Anna Lindh 2003 utökades upp­ påbörjade förändringsarbetet blev draget ytterligare. Då fick organisa­ enheten en viktig komponent i resan tionen i uppdrag att väga in latenta mot en öppnare organisation. hot vid hotbildsbedömning samt att även följa personer i statsledningen GLOBALISERINGENS som saknade permanent skydd. UTMANINGAR I alla tider har människor, infor­ EN ANNAN FÖRÄNDRING som mordet mation och pengar rört sig över på Lindh förde med sig var att säker­ geografiska ytor. Under 2000-talet hetstjänsten insåg att deras kommu­ intensifierades rörelsen och det blev nikationsarbete var i stort behov av enklare och billigare att röra sig utveckling. Efter mordet fick organi­ mellan olika länder och världsdelar. sationen en mängd frågor och kritik Den här utvecklingen ställde nya från både media och allmänheten – krav på säkerhetstjänster och övriga som endast en person arbetade med polismyndigheter i hela världen, att hantera. Han insåg snabbt att framför allt inom terrorområdet. det upplägget varken var bra eller Från att under 1980- och 1990-talen hållbart och skrev därför en rapport främst ha haft fokus på det egna till dåvarande generaldirektören i landet behövde säkerhetstjänsten vilken han förklarade det problema­ under 2000-talet vidga sina vyer. tiska läget. Rapporten resulterade Det blev extra tydligt efter terrorist­ i att Anders Thornberg, polisinten­ attackerna i USA den 11 september denten som skrev rapporten och 2001 då den fundamentalistiska och som i dag själv är generaldirektör för våldsbejakande islamismen blev säkerhetstjänsten, blev befordrad till hela världens angelägenhet. informations­direktör och fick upp­

50 Foto: Shutterstock

51 SÅ VÄRVAS EN AGENT

Underrättelseofficer: Agent: En person som i sitt hemland fått en En person som arbetar med och har kvalificerad utbildning i konsten att god kännedom om det underrättelse- rekrytera lämpliga uppgiftslämnare tjänsten vill veta, och som olovligen som har tillgång till sådan informa- delar med sig av hemlig information tion som underrättelsetjänsten vill till en underrättelseofficer. ha. Underrättelseofficeren placeras Potentiella agenter bearbetas syste- ofta på utsändarlandets ambassad matiskt av en underrättelseofficer i i värdlandet där han eller hon får en en process som kan delas upp i sex så kallad täckbefattning, exempelvis steg (se värvningstrappan på nästa ambassadråd vid ambassadens po- sida). litiska avdelning. Genom att placera personen där får han eller hon diplo- matisk immunitet och kan inte gripas eller åtalas i värdlandet.

När den ryske underrättelseofficeren skulle träffa sin svenska agent, Ericssonspion 1, för ett möte i mars 2002 såg hans rörelsemönster ut så här:

12.08 Underrättelseofficeren lämnar 15.05 Tar pendeltåget från Stock- ryska ambassaden i Stockholm med holms Centralstation mot Märsta, bil. Han kör omkring i cirka en timme. stiger av i Upplands Väsby och går över perrongen för att ta pendeltåget tillbaka mot Stockholm. Han stiger av i Sollentuna och går en runda i centrum. Därefter tar han en buss från Sollentuna station. Efter fem

52 VÄRVNING

VÄNSKAP VÄRVNINGSTRAPPAN NÄRMANDE

STUDIE MÅLSÖKNING

ANALYS

Det hemliga mötet

1. Inför ett planerat möte rör sig un- underrättelseofficeren känna sig derrättelseofficeren tillsynes planlöst ganska säker på att ingen följer efter i flera timmar för att skaka av sig honom eller henne. Då genomförs eventuella spanare. Är mötet viktigt mötet med agenten. Mötet är ofta används ofta kontraövervakning. Det trevligt och det är inte ovanligt att kan exempelvis vara en kollega som det sker på en finare restaurang. sitter på ett café och som genom 3. Efter avslutat möte skiljs de båda fönstret kan se om någon följer efter åt. Underrättelseofficeren hämtar sin underrättelseofficeren när han eller parkerade bil och kör ofta direkt till hon passerar utanför. ambassaden. 2. Genom att växla mellan bil, prome- nader, tunnelbana, buss och pendel- tåg under tre till fyra timmar brukar

minuters färd stiger han av och går 17.25 Möter sin agent som kommer en långsam promenad genom ett med pendeltåg. Tillsammans går de villaområde, för att sedan fortsätta till till en restaurang där de genomför LÄS MER OM Häggviks pendeltågstation. Underrät- sitt möte. Ericssonspionen på nästa uppslag. telseofficeren tror nu att han skakat Mötet avslutas och underrättelse­ av sig eventuella spanare. officeren åker till sin bostad utan några speciella omvägar eller anti­­ övervakningsåtgärder.­

53 STATEN OCH KVINNORNA

ERICSSONSPIONERNA

I BÖRJAN AV 2000-TALET drabbades DEN ANDRA SPIONSKANDALEN skedde telekomföretaget Ericsson av två på ett helt annat sätt. Via sin dator spionskandaler. Den första var en tog sig en ungersk datahacker insideraffär där gärningsman­ i 20-årsåldern in i koncernens nen, som var i 40-årsåldern, nätverk där han kom över företags­ 5/11 hade arbetat som ingenjör på hemligheter och information som Ericssons utvecklingsavdel­ också var värdefull för det svenska 2002 ning för telekommunikation försvaret. Förutom att komprimera, en längre tid. Tillsammans kryptera, döpa om och flytta filer med en kollega skaffade han sig med försvarshemligheter bjöd han tillgång till ett stort antal företags­ ut källkoder avsedda för mobiltele­ hemliga dokument. Dokumenten foner till försäljning på nätet, och innehöll teknisk information om det var på så sätt säkerhets­ bland annat det svenska mobiltele­ tjänsten fick kontakt med fonnätet. Informationen var så pass honom. 1/10 känslig att den kunde orsaka fara för I förhör sa mannen att 2004 både det svenska försvaret och hela han drömde om en anställ­ rikets säkerhet. Informationen sålde ning hos Ericsson, och att han vidare för stora summor pengar han hade tagit sig in företagets till den ryska underrättelsetjänsten. system för att visa på säkerhetsbris­ ter. Han hoppades få en anställning HAN TRÄFFADE SINA ryska kontakter för att åtgärda bristerna och fick på restauranger i närheten av olika kontakt med en medarbetare på pendeltågsstationer i Stockholms­ Ericsson i Lund som han trodde området och det var när säkerhets­ kunde hjälpa honom. Den ungerske tjänsten fattade misstankar mot två mannen greps under en resa till anställda vid ryska ambassaden som Sverige, då han trodde att han skulle spionhärvan började nystas upp. träffa representanter från företaget Efter ett stort spaningsarbete och prata om säkerhetsproblemen. kunde mannen gripas på bar gär­ Han dömdes till tre års fängelse för ning norr om Stockholm när han grovt företagsspioneri. träffade en rysk underrättelseofficer. Huvudmannen dömdes till åtta års fängelse för grovt spioneri och hans medhjälpare till fyra år för företags­ spioneri.

54 VÄRLDEN KOMMER NÄRMARE

”Förändringen inom säkerhetstjänsten har varit helt nödvändig. Vi behöver ständigt utvecklas för att klara morgondagens utmaningar och vi har fortfarande ett stort behov av ny kompetens. Vi lever på våra medarbetares kunskap.”

Kjell Vikström, kanslichef

REDAN UNDER BÖRJAN av 1990-talet Säkerhetstjänsten har hade den svenska säkerhetstjänsten bekräftade uppgifter att minst 100 svenskar stationerat sambandsmän i bland har rest till Syrien, Irak annat Paris, Rom och Berlin. Syftet och regionen sedan 2012 för att strida för var att underlätta samarbetet och al-Qaidainspirerade kontakten mellan de olika europeis­ grupper. Det finns även ka ländernas säkerhetstjänster – ett obekräftade uppgifter om ytterligare 150 till behov som under 2000-talet blev 200 personer fram till och med 2014. allt större. Den ökade globalisering­ Foto: Shutterstock en gjorde att världen kom närmare och att arbeta med internationell terrorattentat, såväl i Sverige som i samverkan blev både nödvändigt andra länder. och självklart. För säkerhetstjänsten, som i alla NY ORGANISATION tider har utvecklats i symbios med För att på bästa sätt kunna möta den samhället, innebar globaliseringen nya tidens utmaningar, där globali­ och den ökade terroraktiviteten seringen är en av dem, startades ett nya utmaningar. Dels att upptäcka förändringsarbete som ledde fram och lokalisera personer som rest till till att en ny organisation inrättades Sverige för att begå brott mot rikets 2011. Detta var en vidareutveckling säkerhet. Dels att hitta svenskar som av den förändring som påbörjats ett rest till ett annat land för att strida antal år tidigare. för grupper som använder terror Förändringen handlade inte bara som en metod, exempelvis vålds­ om organisationen, utan kanske bejakande islamistiska extremister. ännu viktigare om ett ökat fokus De personer som återvänder till på arbetsformerna och hur själva Sverige kan bära med sig en ökad arbetet utfördes. Säkerhetstjänsten avsikt och förmåga att genomföra formades som en matrisorganisation

55 VÄRLDEN KOMMER NÄRMARE

”En säkerhetstjänst­ ska vara nära invånarna och vi måste vara så öppna som det bara går. Då säger det sig självt att vi inte kan ha en hemlig adress och en växel som svarar ’inga kommentarer’.”

Mark Vadasz, kommunikationschef

där kompetenser från olika enheter nådde en tidigare sluten verksamhet förs samman för att lösa uppdrag ut till invånarna, som på så sätt fick inom olika verksamhetsområden. vetskap om vad den statliga verk­ Syftet var bland annat att utveckla samheten arbetade med. Kunskapen säkerhetstjänsten som kunskaps­ hos allmänheten bidrog dels till att organisation och få en mera sam­ fler värdefulla tips kom in till säker­ ordnad utvecklingsverksamhet – allt hetstjänsten, dels att fler potentiella för att öka den operativa förmågan. medarbetare fick upp ögonen för Flytten till det nya huvudkonto­ organisationen som arbetsgivare. ret i Solna norr om Stockholm 2013 När säkerhetstjänsten bildades var en viktig milstolpe i det arbetet. 1914 var det en ytterst hemlig organi­ Det var första gången som alla inom sation som enbart bestod av manliga säkerhetstjänsten satt under samma poliser. Hundra år senare rekrytera­ tak, vilket skapade förutsättningar des lika många övriga akademiker för att arbeta på ett mer flexibelt som poliser och öppenhet blev en sätt. Det var även första gången som avgörande faktor för att säkerhets­ säkerhetstjänsten officiellt skyltade tjänsten även i framtiden skulle med var organisationen fanns. kunna skydda Sverige och demokra­ tin på bästa sätt. ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGEN innebar att fler medarbetare fick större kunskap om säkerhetstjäns­ ten, vilket resulterade i en större förståelse för vad som var möjligt att prata om externt. Det ledde till att många medarbetare blev kunskaps­ spridande ambassadörer, något som var viktigt av flera skäl. Genom dem

56 När säkerhetstjänsten flyttade till det nya huvudkontoret 2013 var det första gången som organisationen skyltade med var den fanns. Foto: SäkerhetspolisenFoto:

57 SJÄLVMORDSBOMBAREN I STOCKHOLM

MITT I JULHANDELN, 11 december Abdulawahab mottog innan 2010, utsattes Sverige för landets dådet en större summa pengar av första självmordsbombare. Med två en bekant i Skottland, som senare hemmagjorda bomber, tillverkade dömdes till fängelse där. I övrigt av bland annat tryckkokare, tyder allt på att han var en och med en större mängd 11/12 ensam gärningsman utan småspik och kulor fastsatta medhjälpare. på kroppen var Taimour 2010 Redan innan dådet, i Abdulawahabs tanke antag­ oktober 2010, höjde säker­ ligen att döda både sig själv hetstjänsten terrorberedskapen och personer i sin omgivning på i Sverige från ”lågt hot” till ”förhöjt Drottninggatan i Stockholm. Men hot”. Anledningen till höjningen var något i hans plan gick snett och en ökad aktivitet i vissa miljöer med explosionen skedde på intilliggande, nära koppling till internationella och inte fullt så befolkade, Bryggar­ terrororganisationer. gatan. Abdulawahab avled kort efter explosionen. Inga andra människor skadades allvarligt.

I FÖRUNDERSÖKNINGEN kom det fram att Abdulawahab, som vuxit upp i Sverige men bott i England under större delen av sitt vuxna liv, med åren blivit en djupt våldsbeja­ kande islamisk extremist. Åren in­ nan attentatet reste han flera gånger till Irak och i ett meddelande som han skickade till sin hustru, svensk media och den svenska säkerhets­ tjänsten cirka tio minuter innan ter­ rorattentatet sa han: ”Jag åkte inte till Mellanöstern för att jobba eller

tjäna pengar, jag åkte dit för jihad.” Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

58 Under attentatet exploderade en bil på Olof Palmes gata i centrala Stockholm. Några minuter senare sker nästa explosion, denna gång på Bryggargatan. Där påträffades gärningsmannen svårt skadad. Foto: Stefan Söderström Stefan Foto:

”Den här attacken pekar på sårbarheten i samhället och hur vi måste vara beredda att skydda allmänheten på olika sätt. Sverige är inte en isolerad ö – det finns en reell hotbild mot vårt land och den måste vi ta hänsyn till.”

Gunnar Åkersten, chef utredningsenheten

59 EN ÖPPEN & MODERN SÄKERHETS­TJÄNST Den här boken beskriver några uppmärksammade fall, men flertalet av de framgångar som vi har skördat ger aldrig något eko i historien. Det ligger i säkerhetstjänstens natur. Det som hindrats i tysthet blir aldrig någonsin känt.

DE FLESTA VÄRLDSPÅVERKANDE om demokrati, parallellt med en händelserna har ingen kunnat framväxande våg av våldsbejakande förutse, oavsett hur öppet de skedde islamism, inbördes strider, krig och eller hur mycket under­rättelser som flyktingströmmar – händelser som fanns under ytan. Många sådana ger tydligt avtryck i hela världen. Ett händelser får direkt konsekvens för Ryssland som agerar oförutsägbart ett lands säkerhet och dess säker­ och med tydligt långsiktiga maktam­ hetstjänst. Trots svårigheten i bitioner. Det är några av de om­ upp­­giften måste ändå en säker­ världshändelser vi gör avstamp i för hetstjänst skåda framåt och alltid att kunna möta framtidens hot. försöka förutsäga det okända hotet. Vi måste försöka se och förstå vad MEN FÖR ATT KUNNA arbeta effek­ samtidens händelser betyder i nuet tivt för ett säkert Sverige krävs det eller i en mer avlägsen framtid. förstås fler pusselbitar än att titta på vad som händer i omvärlden. MÅNGA ÅR AV teknisk utveckling på Vi vässar våra egna förmågor och cyberarenan har inneburit en ny jobbar närmare våra partners, både värld av möjligheter för samhället i Sverige och i andra länder. Våra i stort. Samtidigt medför detta hot: underrättelser blir ännu skarpare cyberspionage, elektroniska attack­ och användbara för att vi snabbt och er och ett mer sårbart digitaliserat verkningsfullt ska kunna agera mot samhälle. olika hotaktörer, exempelvis andra Den arabiska vårens önskan länders underrättelseverksamhet

60 eller mot extremistiska nätverk. ÄVEN VÅR EGEN verksamhet omgär­ Genom att sprida kunskap, informa­ das av skydd. Sekretess gäller enligt tion och underrättelser ger vi också lagen och därför får vi inte berätta andra förmåga att agera. om pågående operationer eller riskera medarbetares eller andras EN VIKTIG PUSSELBIT för ett säkert säkerhet. Det är helt nödvändigt. Jag Sverige i framtiden är att skydda det hoppas ha bidragit till ett viktigt arv som måste skyddas. De personer som för framtidens säkerhetstjänst: prin­ ingår i den centrala statsledningen cipen om öppenhet och transparens är en viktig del av vårt demokratiska så långt det är möjligt. En modern system. Våra insatser för att skydda säkerhetstjänst kan inte vara sluten. dem kräver metoder i framkant, Vi måste ha en stark och klar röst analys och ständigt samarbete. Den bland alla självklara aktörer som i information som är kritisk för landets offentlighetens ljus och i medbor­ säkerhet och som kan skadas genom garnas tjänst arbetar för Sveriges fientliga handlingar måste identifie­ säkerhet och demokrati. ras och skyddas. Säkerhetstjänsten måste alltid ha ett vakande öga på de delar av samhället som kan utsättas för risk – vi ska informera, stödja, ge råd, utbilda och hjälpa till att skademinimera, därtill ska vi utreda Anders Thornberg brottet om det värsta inträffar. Säkerhetspolischef

61 I november 2013 flyttade säkerhetstjänsten till ett nytt huvudkontor i Solna från kvarteret Kronoberg på Kungsholmen där merparten av personalen tidigare arbetat. Det nya huvudkontoret är byggt och anpassat efter säkerhetstjänstens behov. Genom att samla verksamheten under ett tak skapas en mer effektiv organisation som kan stärka den operativa förmågan ytterligare.

62 Foto: SäkerhetspolisenFoto:

63 Illustrationer: Kajsa Eldsten Produktion: Åkesson & Curry Tryck: Edita Bobergs, december 2014

100 ÅR MED SVENSK SÄKERHETSTJÄNST