Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram Remissversion, 2021-02-18

Dnr: KTM 200084

Förord Innehåll Skrivs senare INLEDNING...... 3

LAG (2010:1065) OM KOLLEKTIVTRAFIK ...... 4 TRAFIKPLIKT ...... 4 PROGRAMMETS KONTEXT ...... 4

VÅRT UTGÅNGSLÄGE ...... 5 BEFOLKNING ...... 5 PENDLING ...... 5 VÄSTMANLANDS KOLLEKTIVTRAFIK ...... 7 PÅGÅENDE PROJEKT ...... 11 NÅGRA TRENDER MED PÅVERKAN PÅ KOLLEKTIVTRAFIKEN ...... 12 MÅL FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN ...... 13

VISION OCH MÅL ...... 13 UPPFÖLJNING MÅLUPPFYLLELSE ...... 14 SÅ KAN VI ARBETA FÖR MÅLUPPFYLLELSE ...... 15 KOMMUNER BIDRAR TILL MÅLUPPFYLLELSE ...... 16 BASKRAV ...... 17

EFFEKTIVITETSKRAV ...... 17 MILJÖKRAV ...... 17 TILLGÄNGLIGHETSKRAV...... 17 KVALITETSKRAV...... 17 TRYGG OCH SÄKER KOLLEKTIVTRAFIK ...... 17 BEHOV AV KOLLEKTIVTRAFIK FÖR MÅLUPPFYLLELSE ...... 18

STORREGIONAL TRAFIK ...... 18 REGIONAL STOMTRAFIK ...... 18 KAPACITETSSTARK, MODERN OCH PRIORITERAD STADSTRAFIK I VÄSTERÅS ...... 21 INOMKOMMUNAL TRAFIK ...... 22 ANPASSADE TJÄNSTER FÖR LANDSBYGDEN ...... 22 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KOMMERSIELL TRAFIK ATT BIDRA TILL MÅLUPPFYLLELSE ...... 22 GENOMFÖRANDE OCH EKONOMI ...... 23

TIDSPERSPEKTIV ...... 23 ARBETSFÖRDELNING ...... 23 BEHOV INFRASTRUKTUR ...... 24 TILLGÄNGLIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING ...... 26 KOLLEKTIVTRAFIKENS MILJÖPÅVERKAN OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT SKYDDA MILJÖN ...... 27 KONKURRENSNEUTRALT TILLTRÄDE TILL KOLLEKTIVTRAFIKENS ANLÄGGNINGAR ...... 27 DIGITALISERING ...... 27 MARKNADSFÖRING OCH INFORMATION ...... 27 UTVECKLA INNOVATIVA LÖSNINGAR ...... 28 FINANSIERING ...... 28 SAMRÅD OCH UNDERLAG ...... 29

SAMRÅDSPROCESS ...... 29 KÄLLOR OCH UNDERLAGSMATERIAL ...... 30 KONTAKTPERSONER REMISSVERSION ...... 30

2

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

Inledning

Bergslagsregionen som har en fortsatt livskraftig och Västmanlands regionala trafikförsörjningsprogram nationellt betydelsefull basindustri. beskriver mål och behov för länets kollektivtrafik med riktning mot och bortom 2030. Västmanland är ett län med positiv utveckling. Vid utgången av år 2019 hade länet nästan 280 000 Programmet knyter an till länets Regionala invånare vilket innebär att antalet invånare sedan Utvecklingsstrategi (RUS) som antogs i juni månad millennieskiftet ökat med över 30 000 invånare. Detta 2020. I RUS beskrivs bland annat att Västmanland år ska ses utifrån perspektivet att länet de sista 2030 har ett hållbart transportsystem där andelen decennierna av 1900-talet hade en negativ kollektivtrafik, tillsammans med cykling och gång, har befolkningsutveckling. Länets kollektivtrafik har ökat. Att bekväm och tillförlitlig tågtrafik hanterar de succesivt förbättrats under 2000-talet där framförallt större resandevolymerna inom och utanför länet som satsning på tågtrafik inom Stockholm/Mälarregionen kompletteras med en väl utbyggd busstrafik i och bidragit till ökad pendling. Framförallt ökar pendlingen omkring våra större tätorter för det lokala resandet. På över länsgräns där pendlingen in till länet ökar mest, landsbygderna har allt fler anpassade tjänster vilket är viktigt inte minst för länets utvecklats som möjliggör ett hållbart resande. Alla kompetensförsörjning. bussar och allt fler bilar drivs på el eller fossilfria drivmedel. Länets utmaningar är dock fortsatt stora där kollektivtrafiken har en viktig roll att öka Västmanlands län är strategiskt beläget med tillgängligheten till arbetsmarknad och utbildning och i tillhörighet till både den expansiva att bidra till en livskraftig utveckling för hela länet. Stockholm/Mälarregionen och den historiskt viktiga

Figur 1 Sala silvergruva är en del av Västmanlands industrihistoria (Foto Bo Lundvang)

3 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

med kollektivtrafiken. Vidare beskriver vägledningen Lag (2010:1065) om kollektivtrafik att programmet ska beskriva mål och inriktning för all regional kollektivtrafik, det vill säga all kollektivtrafik Framtagande av regionalt trafikförsörjningsprogram är inom länet samt den kollektivtrafik över länsgräns som en del av lag 2010:1065 om kollektivtrafik. I enlighet till störst del består av vardagsresande. med §10 i lagen ska programmet innehålla en redovisning av: • Behovet av regional kollektivtrafik i länet samt mål Trafikplikt för kollektivtrafikförsörjningen Med trafikplikt menas den trafik som ligger till grund för • Alla former av regional kollektivtrafik i länet, både beslut om allmän trafik, det vill säga den trafik som trafik som bedöms kunna utföras på kommersiell myndigheten väljer att tilldela eller upphandla och grund och trafik som myndigheten avser att avtala om. Begreppet allmän trafikplikt grundar sig på ombesörja på grundval av allmän trafikplikt, förhållandet att det offentliga har ett legitimt intresse • Åtgärder för att skydda miljön, att kunna tillhandahålla kollektivtrafik som • Tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kommersiella aktörer inte skulle erbjuda. kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer Trafikförsörjningsprogrammet är grunden för Region med funktionsnedsättning Västmanlands beslut om allmän trafikplikt. Avgörandet • De bytespunkter och linjer som ska vara fullt om vilken trafik som ska beläggas med allmän trafikplikt tillgängliga för alla resenärer sker utifrån de övergripande mål och delmål som anges • Omfattningen av trafik enligt lagen om färdtjänst i programmet. och lagen om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik, i den mån Programmets kontext uppgifter enligt dessa lagar har överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten Regionens utvecklingsstrategi (RUS) där kollektivtrafik är ett centralt verktyg för regional utveckling, är Enligt vägledning framtagen av Sveriges Kommuner och styrande för programmet. Utifrån Regioner ska Trafikförsörjningsprogrammet ha en stark trafikförsörjningsprogrammet kommer konkreta karaktär av politiskt, strategiskt program samt beskriva åtgärder senare att identifieras i Trafikplan för vad den regionala kollektivtrafikmyndigheten vill uppnå kollektivtrafik i Västmanlands län.

Regional Utvecklingsstrategi (RUS) Övergripande och långsiktig strategi, som pekar ut Region Västmanland, kommunerna, näringsliv, myndigheter, universitet, folkbildning, föreningsliv och civilsamhälle tillsammans vill möta regionens utmaningar och utveckla länet.

Trafikförsörjningsprogram för Region Västmanland Strategiskt dokument som utifrån mål uppsatta i RUS formulerar behov, mål och strategier för regional kollektivtrafik i länet.

Trafikplan Genomförandeplan som beskriver konkreta åtgärder för att uppnå de mål och strategier som har formulerats i trafikförsörjningsprogrammet.

Figur 2 Trafikförsörjningsprogrammet är ett av flera styrdokument för länets regionala utveckling.

4 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

Vårt utgångsläge

Avsnittet beskriver översiktligt befolknings- och allt större utsträckning befolkningsmässigt av Västerås pendlingsunderlag samt kollektivtrafikens funktion som 2020 är Sveriges sjunde största kommun. I idag. För fördjupad kunskap om länets kollektivtrafik kommunen bodde 154 049 personer vid utgången av och dess förutsättningar har en separat 2019 vilket motsvarar 56 procent av länets befolkning. underlagsrapport tagits fram. År 1989 var motsvarande siffra 48 procent.

Framöver väntas dock inte länets befolkning öka lika Befolkning snabbt. Regionens prognos är att befolkningen år 2030 Befolkningsutvecklingen i Västmanland har under uppnår runt 300 000 invånare. En utmaning är att 2000-talet varit positiv. I genomsnitt har befolkningen ökningen förväntas vara störst bland yngre och äldre ökat med ungefär 1 400 personer per år men har under personer och mindre bland befolkning i arbetsför ålder. de senaste fem åren varit än större och ökat med i En väl utbyggd storregional kollektivtrafik blir att genomsnitt cirka 2 000 personer per år. Samtliga delar viktigare att dels locka nya invånare till länet, dels att av länet har under den senaste tioårsperioden haft en säkerställa länets kompetensförsörjning. positiv befolkningsutveckling. Länet domineras dock i

300 000 275 845 251 353 243 285 26 452 250 000 243 042 25 107 28 079 25 687 22 894 21 499 200 000 21 607 21 530 48 976 46 265 49 259 47 106 23 474 150 000 22 546 25 711 23 529 100 000

135 936 154 049 118 386 125 433 50 000

0 1989 1994 1999 2004 2009 2014 2019 Västerås FNS KAK Sala Hallsta/Sura Länet

Figur 3 Befolkningsutveckling i Västmanland, uppdelat i kommungrupper (Källa: SCB)

Pendling med nästan 50 procent och pendling ut från länet med drygt 30 procent. Framförallt är det pendling mellan Arbetspendling är centralt för bedömning av behov av Västerås och Stockholm som ökar. kollektivtrafik. Grunden för trafikplikt är vardagsresande där arbetspendlingsmönster är en Pendlingen mellan kommunerna i länet sker främst till viktig komponent även om det givetvis finns andra och från Västerås kommun. I Norberg, typer av resor som kan betraktas som vardagsresande. Skinnskattebergs, Kungsör och Arboga kommun är pendlingen dock störst till grannkommunerna Fagersta Generellt har utvecklingen i såväl Västmanland som respektive Köping. Viktiga samband finns över Stockholm-Mälarregionen tydligt gått mot att länsgräns mot Örebro i Örebro län, Eskilstuna i arbetsmarknaden utvidgas. För Västmanlands län Södermanlands län, Avesta i Dalarnas län, Heby, innebär detta att det är pendlingen över länsgräns som Enköping och Uppsala i Uppsala län samt med ökat mest. Sedan 2004 har pendlingen in till länet ökat Stockholms län.

5 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

Figur 4 Arbetspendling, totalt för Västmanland 2018 (Källa: Mälardalsrådet/SCB)

6 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

Region Västmanland och länets kommuner regleras i Västmanlands kollektivtrafik ett avtal (Avtal om kollektivtrafik i Västmanlands län). Region Västmanland ansvarar särskilt för regional Kollektivtrafikens organisation och samverkan stomtrafik, vilket omfattar buss och tågtrafik mellan Region Västmanland är regional kollektivtrafik- kommunhuvudorter inom och utanför länet, medan myndighet för Västmanlands län. I uppdraget ingår att länets kommuner ansvarar för att beställa och planera all kollektivtrafik i länet som är av ett allmänt finansiera övrig trafik som tillgodoser resandet inom intresse och som inte kan bedrivas på kommersiell respektive kommun. Det innebär att utvecklingen av grund. Trafiken ska planeras både utifrån ett lokalt och kollektivtrafiken och förutsättningar att nå de mål som ett storregionalt perspektiv. sätts upp i trafikförsörjningsprogrammet är ett gemensamt åtagande mellan Region Västmanland och Kollektivtrafikmyndigheten har en politisk nämnd, länets kommuner. kollektivtrafiknämnden, bestående av sju ledamöter. Nämnden ansvarar för att verkställa Region 500 Västmanlands uppgifter kring den regionala kollektivtrafiken i enlighet med lag (2010:1065) om 400 Kollektivtrafik. Kollektivtrafikmyndighetens arbete 300

bedrivs i förvaltningsform. Kollektivtrafikförvaltningen, mkr KTF, fungerar som tjänstemannastöd till nämnden. KTF 200 arbetar med både allmän och särskild kollektivtrafik. 100

Allmän kollektivtrafik innefattar regionala tåg- och 0 Svealandstrafiken TiB Mälardalstrafik/ Sjukresor, busslinjer, inomkommunal trafik, och stadstrafik. Den SJ Färdtjänst, Skol/omsorg och särskilda kollektivtrafiken omfattar uppdraget att övrig trafik hantera ansökningar, planera samt samordna Figur 5 Kostnader för olika trafikslag 2019. Tågtrafikens kostnader är sjukresor, färdtjänst och särskild skolskjuts i vissa av delvis nettokostnader i och med att en stor del av intäkterna där i länets kommuner. huvudsak tillfaller respektive operatör. I kostnaderna för Svealandstrafiken ingår all trafik under VL-varumärke vilken KTF har ett nära samarbete och regelbunden dialog finansieras av Region Västmanland och länets kommuner. med länets kommuner. Även samråd med angränsade Trafikens struktur län och Trafikverket sker kontinuerligt kring olika aktuella frågor. Länsplaneupprättare, regionala Tågtrafik kollektivtrafikmyndigheter och kommuner samverkar Västmanland har ett gynnsamt läge utifrån också inom ramen för En Bättre Sits (EBS), ett brett tågtrafiksförsörjning. Länet berörs av fem linjer med transportpolitiskt samarbete mellan intressenter i de persontrafik där samtliga länets tio kommuner (varav sju länen Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, nio kommunhuvudorter) har tågstopp. Tågtrafik Sörmland, Östergötland och Gotland som koordineras upphandlas via gemensamt ägda bolag via storregional genom Mälardalsrådet. Aktörerna för EBS tar fram en samverkan, Mälardalstrafik AB (Mälab) och Tåg i gemensam systemanalys över behov av Bergslagen (TiB). transportinfrastruktur utifrån ett storregionalt perspektiv av gods- och persontransporter. Mälab ägs gemensamt av länen i Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro och Kollektivtrafikens finansiering Västmanland. Trafiksystemet är idag en blandning av Länets kollektivtrafik finansieras av biljettintäkter och upphandlad trafik via tjänstekoncessionsavtal och resterande (underskott) via skattemedel. Hur kommersiell trafik med avtal om biljettsamverkan. underskottet för kollektivtrafiken ska regleras mellan

7 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

Bland annat som följd av att ägarna av Mälab anskaffat anropsstyrd samt i Sala och Fagersta där den är egna fordon, Mälartåg, har trafiken på UVEN och linjelagd. Svealandsbanan upphandlats genom bruttoavtal med planerad avtalsstart december 2021. Kommersiell trafik

TiB är en samverkan mellan länen i Örebro, Kollektivtrafik som utförs på kommersiell grund Västmanland, Dalarna och Gävleborg. TiB-trafiken omfattar dels SJ:s trafik på Mälarbanan och Dalabanan omfattar för Västmanlands del persontrafik på samt expressbusstrafik i första hand mellan Västerås- Bergslagspendeln (Västerås-Fagersta-Ludvika) samt Stockholm och Västerås-Arlanda. Godsstråket genom Bergslagen (Örebro-Gävle via På Mälarbanan finns periodkortsavtal upprättade vilket Fagersta). Tåg i Bergslagens trafik är upphandlad i ett innebär att VL:s och Mälabs periodprodukter är giltiga paket där nuvarande avtal, med SJ som utövare, löper att resa med. mellan december 2016 och december 2026. Avtalsformen är tjänstekoncessionsavtal där utövaren Skolskjuts behåller biljettintäkter och ansvarar för prissättning. Det är länets kommuner som ansvarar för skolskjutsreglemente och beslut gällande skolskjuts. Busstrafik Västerås, Sala, Köping, Arboga och Kungsör kommun KTF är beställare av trafik och kravställare för trafiken. har helt, eller delvis lämnat över samordning, planering Länets busstrafik utförs i huvudsak under varumärket och genomförande av skolskjuts till KTF. VL. Därutöver finns samverkansavtal med Upplands Där det är möjligt ingår skolskjutsen i den linjelagda lokaltrafik för viss tåg- och busstrafik över länsgräns. I kollektivtrafiken. Därutöver ansvarar KTF för att Hallstahammar och Surahammars kommuner har administrera skolkort till de elever som enligt kommunerna, på uppdrag av KTF, på egen hand kommunernas beslut har rätt till sådana. upphandlat allmän kollektivtrafik som en del av ett samordnat trafikupplägg med skolskjuts och Färdtjänst och riksfärdtjänst anropsstyrd trafik under konceptet Brukslinjen. Från 2021 kommer den del av Brukslinjen som är linjelagd bli Respektive kommun beslutar om riktlinjer, visioner och en del av VL-trafiken. taxeersättning för färdtjänst. Taxan för riksfärdtjänst regleras statligt i Förordning (1993:1148) om Region Västmanland äger tillsammans med Region egenavgifter vid resor med riksfärdtjänst. Örebro län bolaget Svealandstrafiken AB som är ansvarig utförare av all busstrafik inom länet under VL- Region Västmanland har på kommunernas uppdrag varumärket. Svealandstrafiken upphandlar också ansvar att upphandla, planera och utföra färdtjänst i ramavtal med underentreprenörer vilka i första hand vissa av länets kommuner. KTF har för närvarande även nyttjas för linjer där utbudet är mer begränsat. myndighetsutövningen för färdtjänst- och riksfärdtjänst för Västerås och Sala kommun på Den regionala stomtrafiken med buss förbinder länets uppdrag av respektive kommun. kommunhuvudorter som komplement till tågtrafiken eller där direkttrafik med tåg saknas. Ingen kommun har i övrigt inte överlåtit det övergripande ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst. Den inomkommunala busstrafiken skiljer sig mellan Därmed är det respektive kommun som ska upprätta kommuner. Västerås som den största kommunen har trafikförsörjningsprogram avseende färdtjänst och en omfattande trafik där stadstrafiken står för mer än riksfärdtjänst. hälften av länets totala utbud av busstrafik. I övriga kommuner är det inomkommunala trafikutbudet i Kompletteringstrafik första hand landsbygdstrafik men tätortstrafik med Den resenär som är skriven på en adress som ligger mer begränsat utbud finns i Arboga och Köping där den är än 1 200 meter från närmaste hållplats har rätt till

8 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

kompletteringstrafik. Hållplatsen ska också ha ett så I Hallstahammar och Surahammars kommuner görs kallat minimiutbud av trafik, vilket betyder att bussen årliga manuella räkningar av trafikutövaren vilket visar passerar hållplatsen minst en gång per dag i varje på ett resande motsvarande ca 200 000 påstigande per riktning på vardagar mellan kl. 08.00 och 18.00. år i Hallstahammars kommun och 75 000 påstigande Kompletteringstrafik måste ansökas och görs via en per år i Surahammars kommun. blankett som finns tillgänglig på VL.se. I den regionala buss- och tågtrafiken speglar resandet relativt väl pendlingsmönstret i länet. Det innebär att Resandet resandet till/från Västerås dominerar med flest resor Under en normal vardag registreras mellan 50 - och 60 mellan Hallstahammar och Västerås kommuner följt av 000 påstigningar med VL-produkter inom buss-och Surahammar-Västerås, Sala-Västerås och Köping- tågtrafiken i länet. Resandet domineras av period- och Västerås. Det finns också ett omfattande resande i skolkortsresande. norra länet mellan Fagersta och Norbergs kommuner Resandet är starkt koncentrerat till Västerås kommun samt i sydvästra länet (KAK) mellan Arboga och Köping där nära 85 procent av alla registrerade påstigningar respektive Kungsör och Köping. görs. De regionala linjerna står för drygt 10 % och Resandeutvecklingen har under lång tid varit positiv där tågtrafiken (inom länet och med VL-produkter) för runt resandet inom VL-trafiken mellan 2006 och 2019 ökat 4 %. Lokal, inomkommunaltrafik, står för runt 1 procent med 80 procent. Under samma period har utbudet av antalet registrerade påstigningar. Därutöver görs ett (antal utbudskilometer) ökat med 30 procent och stort antal tågresor till/från målpunkter utanför länet. befolkning med 10 procent. Såväl antal påstigande per Sala, Fagersta, Köping, Surahammar och utbudskilometer som per invånare har således ökat Hallstahammars kommuner har avgiftsfri kollektivtrafik . för sina inomkommunala linjer vilket innebär att påstigningar då inte registreras.

16

Miljontal 14

12

10

8

6

4 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Totalt Stadstrafik Västerås

Figur 6 Resandeutveckling per år, 2006-2019, VL:s busstrafik

9 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

Figur 7 Översikt regional kollektivtrafik 2021, tåg och busstrafik, vare linje motsvarar en avgång/timme under högtrafik. Inomkommunal kollektivtrafik kompletterar i olika grad inom respektive kommun. Förutom centralorter är tätorter med minst 800 invånare inkluderade.

10 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

innefattar bland annat nya linjer, ökad turtäthet och Pågående projekt ökad framkomlighet med mera. Mälarporten Utvecklad tågtrafik genom storregional samverkan

I Västerås ska ett nytt resecentrum byggas med Under flera år har länen i Mälardalen genom huvudsyfte att fungera som en effektiv bytesnod för samverkansbolaget Mälardalstrafik arbetat för att alla trafikslag, men även skapa förutsättningar till en utveckla tågtrafiken i Mälardalen där etapp 2 träder i knutpunkt för lokal-, regional- och nationell kraft i samband med tidtabellsåret 2022. Etapp 2 kollektivtrafik. innebär utökad trafik samt att trafiken för första gången handlats upp i konkurrens. Bussterminalen ska ha direkt access till plattformarna för tågen och precis som idag vara lokaliserad på den I Tåg i Bergslagen har ett långsiktigt program tagits fram norra sidan av spårområdet. Det nya resecentrumet för att identifiera framtida fordonsbehov. Programmet kommer ge ökad kapacitet för såväl buss och tåg och pekar på en utveckling mot halvtimmestrafik på bidra till effektivare resenärsflöden. Bergslagspendeln i mitten på 20-talet och därefter fortsatt utveckling med ytterligare förtätning under Framtidens kollektivtrafik i Västerås högtrafik. Programmet kommer bearbetas vidare. Region Västmanland har tillsammans med Västerås Fyrspår Mälarbanan Stad drivit projektet ”Framtidens kollektivtrafik i Västerås” bestående av fyra deluppdrag som handlat Utbyggnaden av fyrspår på Mälarbanan mellan om framkomlighet i det befintliga linjenätet, elbussar Tomteboda och Kallhäll pågår i etapper och förväntas i och lokalisering av ny bussdepå. sin helhet vara genomförd i slutet av programperioden vilket bidrar till ökad robusthet för trafiken mellan I arbetet har Vision 2050 tagits fram, dvs. hur Västerås och Stockholm. Succesivt kommer utbud kollektivtrafiksystemet i Västerås kan utvecklas för att kunna utökas och restiden reduceras. hantera de ökade resandeströmmarna för inomkommunal och regionalt resande. Vision 2050

Figur 8 En ny bussterminal med ökad kapacitet är en del av projektet Mälarporten och viktigt för framtidens kollektivtrafik i Västerås och för hela länets utveckling (Foto: Västerås Stad, visionsbild)

11 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

fram. Bil- och cykelpooler och elscootrar är några Några trender med påverkan på exempel. I och med detta ökar förutsättningarna för att kollektivtrafiken MaaS-tjänster (Mobility as a Service) ska kunna utvecklas med kollektivtrafiken som stomme. Konkurrens om kompetens Förändrade resvanor Västmanland har en relativt låg utbildningsnivå och samtidigt ett varierat näringsliv med krav på hög När denna version av trafikförsörjningsprogrammet tas kompetens. Många organisationer konkurrerar om fram befinner sig kollektivtrafiken i en situation där arbetskraft både på nationell nivå och global nivå. En resandet måste begränsas och resenärer uppmanas välfungerande kollektivtrafik kan utgöra en välja andra färdsätt om möjligt. konkurrensfördel för Västmanland gentemot andra Långsiktiga effekter av COVID-19 är i skrivande stund regioner. okända men det är sannolikt att effekt av utökade andel Ökad bostadsbrist möten och arbete på distans kommer att hålla i sig även efter pandemin. Ökad andel digitala möten och Det råder brist på bostäder i Sverige och samtidigt är distansarbete är en utveckling som förutspåtts det stora regionala skillnader där bostadsbristen är som åtminstone sedan 90-talet. störst i de större städerna medan det på vissa orter kan finnas ett överskott. Med en välfungerande Det finns således en möjlig utveckling där vi kommer se kollektivtrafik kan fler välja att bo utanför städerna. att det totala resandet i samhället kan minska. Däremot kommer det fortsatt vara viktigt att de resor som Urbanisering genomförs sker på ett hållbart sätt. Med ökad Urbaniseringen har historiskt medfört att servicenivån elektrifiering av fordonsflottan, som är att förvänta på landsbygden succesivt minskat och klyftan mellan under 20-talet, behöver dock inte en resa med stad och land har vuxit. Medelåldern är lägre i städerna kollektivtrafik per automatik vara mer hållbar än en och andelen äldre högre i glesbygd. Kollektivtrafiken är resa med bil. Däremot är det mer hållbart, yt- och en viktig länk för att binda samma stad och land. energieffektivt att resa flera i samma fordon.

Digitaliseringen Autonoma fordon

I dagens samhälle genereras dagligen väldiga mängder I exempelvis Barkarbystaden och Linköping, pågår data. Genom att bearbeta och analysera informationen försök med autonoma, det vill säga självkörande kan nya innovationer uppstå i snabb takt. Data som fordon. Tekniken är i dagsläget i sin linda men ger genereras ger förutsättningar att analysera och förutsättningar att såväl effektivisera kollektivtrafiken anpassa resandemönster och resbehov. Samtidigt som möjliggöra kollektivtrafik på platser där uppstår frågor kring integritet och säkerhet liksom kring resandeunderlaget är mer ojämnt fördelat och demokrati och jämlikhet. Digitaliseringen möjliggör begränsat. Det kan också, i kombination med enklare, snabbare och mer individanpassade köp av delningstjänster, förändra i grunden hur biljetter och en högre automation i transportsystemet. kollektivtrafiken organiseras i framtiden.

Digitalisering kan också jämna ut förutsättningar Framtidens kollektivtrafik behöver utifrån en sådan mellan stad och landsbygd i och med att tillgången till utveckling tillsammans med förändrade resvanor tjänster och också var människor väljer att arbeta blir behöva bli mer fokuserad på att den traditionella mer oberoende av fysisk plats. linjelagda kollektivtrafiken, med buss och tåg, hanterar de större flödena. Detta medan det mer kapillära Delningsekonomi och tjänstebaserad ekonomi resandet, ”last-mile”, kan ske med mindre fordon. Kollektivtrafik är delningsekonomi och har tidigare varit Dessa kan vara en del av delningstjänster men givetvis ganska ensam som sådan bland persontransporterna. också egenägda fordon.. Idag växer fler och fler exempel på delningsekonomi

12 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

Mål för kollektivtrafiken

Region Västmanland beslutade i juni 2020 om Regional RUS vision är ”Ett livskraftigt Västmanland genom Utvecklingsstrategi (RUS) för 2030. RUS vilar på de 17 hållbar utveckling.” Visionen ska uppnås genom arbete globala målen i Agenda 2030 och utgår därmed ifrån inom tre målområden som alla bidrar till en hållbar och bidrar till ekonomisk, social och ekologisk utveckling: hållbarhet. • Ett välmående Västmanland • Ett tillgängligt Västmanland • Ett nyskapande Västmanland genom hållbar tillväxt

Kollektivtrafiken är i RUS i flera delar central som verktyg för att uppnå såväl vision som mål. RUS beskriver bland annat att bekväm och tillförlitlig tågtrafik ska hantera de större resandevolymerna inom och utanför länet och kompletteras med en väl utbyggd busstrafik i och omkring våra större tätorter för det Figur 9 De globala målen lokala resandet. På landsbygderna har allt fler En hållbar utveckling är en utveckling vi idag tillgodoser anpassade tjänster utvecklats som möjliggör ett våra behov utan att äventyra kommande generationers hållbart resande. möjligheter att tillgodose sina behov. En utveckling där social hållbarhet är målet, ekonomi är medlet och där Vision och mål de planetära gränserna sätter ramarna för den verksamhet som kan bedrivas i länet. Digital Den övergripande visionen är Kollektivtrafik för ett omställning innebär att samhället blir mer beroende av livskraftigt Västmanland som direkt kopplar till RUS informationsteknik och digitala nätverk. vision. Från RUS målområde ett Tillgängligt Västmanland hämtas målet att kollektivtrafikens marknadsandel (av motoriserat resande) ska öka. Utifrån dialog och seminarium med regionala och kommunala företrädare samt utifrån nu kända planer och satsningar, har målet kvantifierats till 30 procent marknadsandel år 2030.

För att arbeta mot ökad marknadsandel, samtidigt som kollektivtrafiken kan bidra till hela länets utveckling och livskraft, har tre centrala målområden identifierats. De tre målområdena är Smart kollektivtrafik, Användbar kollektivtrafik och Attraktiv region.

Med Smart kollektivtrafik avses att trafiken ska vara effektiv och optimeras utifrån de resurser som tillförs. En viktig del i detta är att nyttja digital och teknisk omställning såväl för att utveckla nya tjänster men också att stärka kollektivtrafikens attraktivitet. Figur 10 Mål för kollektivtrafiken utgår från den regionala utvecklingsstrategin Med Användbar kollektivtrafik sätts fokus på att kollektivtrafiken ska vara relevant utifrån medborgares

13 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

och besökares behov och vara konkurrenskraftig i utvecklas och för att stärka länets kopplingar med jämförelse med andra trafikslag. viktiga målpunkter inom Stockholm-Mälarregionen. Såväl utifrån kompetensförsörjning som att skapa goda Under målområde Attraktiv region handlar det om förutsättningar för människor att bosätta sig i länet. kollektivtrafikens roll som verktyg för att hela länet

Figur 11 Målmodell för Västmanlands kollektivtrafik som bygger vidare på RUS

Nöjdhet allmänhet respektive kund avspeglar Uppföljning måluppfyllelse kollektivtrafikens relevans och användbarhet. Nöjdhet Trafikförsörjningsprogrammets mål mäts genom flera mäts genom Kollektivtrafikbarometern. Generellt visar relevanta indikatorer som tillsammans ger en samlad det på vilken relevans som kollektivtrafiken har för bedömning av måluppfyllelse. Varje enskild indikator är medborgarna i länet. Utbudskilometer per invånare mätbar men det är resultatet av indikatorerna i relation och arbetspendling har framförallt en koppling till till varandra som illustrerar i vilken grad visionen, mål attraktiv region. om ökad marknadsandel och de tre målområdena kan anses uppfyllts och i vilken riktning utvecklingen sker.

I figuren till höger redovisas ett urval indikatorer som gemensamt ska ge en bild över i vilken riktning kollektivtrafiken utvecklas i förhållande till måluppfyllelse.

Marknadsandel utgår från den mätning som görs inom ramen för Kollektivtrafikbarometern och gäller andel motoriserat resande. Genom att kombinera denna indikator med påstigande per invånare ges en relativt god bild på hur användningen av kollektivtrafiken utvecklats. Figur 12 Indikatorer för samlad bedömning av måluppfyllelse

14 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

Nyckeltal för utbudskilometer utgår från metodik som För den regionala stomtrafiken är satsningar på används för årlig rapportering till myndigheten tågtrafik centralt för konkurrenskraftiga restider. Tåg Trafikanalys medan uppgifter om arbetspendling ger även andra fördelar avseende komfort och bättre hämtas från SCB. möjlighet att exempelvis nyttja restiden för arbete eller studier jämfört med andra transportslag. Dessutom Nettokostnad per invånare indikerar främst bidrar tåg till högre resandekapacitet per avgång. kollektivtrafikens effektivitet och med kostnadstäckning beskrivs även relationen Genare linjesträckningar, längre mellan hållplatser och kostnader/intäkter för trafiken där. Beläggningsgrad prioritering av tåg framför busstrafik i den regionala visar hur kapaciteten nyttjas för kollektivtrafiken och trafiken kan innebära längre gångavstånd till hållplats nyttjar data från automatiska varför det är viktigt att komplettera med yttäckande passagerarräkningssystem (APC). kollektivtrafik för grupper som har nedsatt rörlighet.

Samtliga indikatorer, förutom marknadsandel, kan Kollektivtrafik som bidrar till hela länets utveckling mätas på kommunnivå och trafikslagsnivå. Metod för att illustrera marknadsandel på mer detaljerad nivå Förutsättningar ska finnas för hela länet att ha tillgång behöver utvecklas under programperioden. till en god kollektivtrafik. Kollektivtrafiken förbinder länets kommunhuvudorter med varandra, med Så kan vi arbeta för måluppfyllelse Västerås och med nodstäder och andra viktiga målpunkter utanför länet. Det innebär dock inte att alla Konkurrenskraftig restid och utbud huvudorter har direktförbindelser med varandra eller med till exempelvis Västerås. Strategiska bytespunkter För måluppfyllelse krävs att kollektivtrafikens kapacitet behöver därför utvecklas utifrån såväl anslutande anpassas efter potentiell efterfrågan. Kollektivtrafiken kollektivtrafik som goda förutsättningar att ansluta ska därför, mellan de kommunhuvudorter där det har med bil och cykel med utvecklade laddmöjligheter. identifierats ett behov av kollektivtrafik, ha ett utbud som är stabilt över trafikdygnet och veckan. Regional För att stärka länets nordvästra del behöver utbud och stomtrafik ska som utgångspunkt ha ett samlat utbud i synnerhet restiden mellan Fagersta och Västerås på minst timmestrafik under högtrafik. Utbudsnivån utvecklas. Det är också viktigt att ta hänsyn till länets ska styras utifrån potentiellt resandeunderlag. struktur där vissa kommuner har sina viktigaste samband utanför länet där nodstäder som Eskilstuna, En utmaning är att den större delen av det totala Örebro och Uppsala har stor betydelse för såväl arbete resandet, är koncentrerat till en förhållandevis kort tid som studier för flera av länets kommuner. på dygnet. Parallellt är det därför viktigt att samtidigt som kapacitet byggs ut även verka för åtgärder som gör Minska barriären för nya resenärer att resandetopparna kan jämnas ut. Exempel på För måluppfyllelse ska kollektivtrafiken vara enkel och åtgärder är att senarelägga skolstarten för fördelaktig att använda jämfört med andra gymnasieskolorna för att undvika att arbets- och motoriserade trafikslag. Barriären att börja resa med skolpendling sker under samma timme. Ökad andel kollektivtrafiken ska vara låg. Det innebär att det ska distansarbete kan också vara positivt utifrån spridning vara enkelt att förstå när och hur en resa kan av resandet. genomföras. Effekten av utökad turtäthet får mindre påverkan på Det ska vara enkelt att köpa biljett och förstå vad resan resandet när turtätheten nått 10-minuterstrafik. I kostar även för resenärer som är ovana eller sällan framförallt Västerås stadstrafik blir därför restid ett använder kollektivtrafiken. Såväl före som under resan viktigare fokusområde då kvoten i restid mellan ska det finnas tydlig och relevant information. kollektivtrafik och bil påverkar färdmedelsfördelningen Kollektivtrafikens miljöer ska vara inbjudande och starkt. uppfattas som trygga och säkra.

15 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

Kommuner bidrar till måluppfyllelse Hallstahammar och Surahammar Kollektivtrafiken i Västmanland är ett gemensamt I Hallstahammar planeras nytt Resecentrum att byggas åtagande såväl utifrån ett gemensamt ansvar att vilket ska knyta ihop buss- och tågtrafik på ett bättre finansiera kollektivtrafik och utifrån att det är sätt än idag. Kolbäck har goda förutsättningar att kommunerna som ansvarar för samhällsplanering. utvecklas som bostadsort genom goda förbindelser till stora arbetsmarknader. Hallstahammar saknar idag Markanvändning och bebyggelsestruktur har stor direkta förbindelser med Köping vilket på sikt bör betydelse för kollektivtrafikens konkurrenskraft. En utvecklas. spridd bebyggelse ger sämre förutsättningar för hög användning av kollektivtrafiken. Förtätning i redan Surahammar kommun har för avsikt att utveckla existerande kollektivtrafikstråk kan i stället ge stationsorterna Ramnäs och Virsbo med ny förutsättningar för utökad trafik och därmed ökad stationsnära bebyggelse. Det finns behov att stärka användning. Vid planering för nya områden för stationerna med hänseende till anslutande trafikslag, bostäder eller verksamhet behöver kollektivtrafikens bland annat genom satsning på pendlarparkering för bil funktion vara med i ett tidigt skede. och cykel.

Genom att i vägnätet prioritera bussar framför bilar, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg exempelvis genom kollektivtrafikkörfält och Fagersta kommun utvecklar området kring stationen signalprioritering, kan restiden för kollektivtrafiken Fagersta Norra medan Trafikverket planerar för att minska och turtätheten öka vilket ger stora fördelar, bygga om Fagersta central under första halvan av 20- framför allt gällande trängsel. Regler för, pris på och talet. Fagersta är en viktig inpendlingsort och god tillgång till parkering har också stor påverkan på valet tillgänglighet mellan stationsområdena och de stora av färdmedel och är ett incitament för ökat resande arbetsplatsområdena är viktigt. som kommunerna ensamma råder över. Såväl Norberg som Skinnskatteberg har förutsättningar Köping, Arboga och Kungsör att utvecklas med förbättrade pendlingsmöjligheter. Minskad restid med och goda anslutningar till Samtliga tre kommunhuvudorter har ett strategiskt Bergslagspendeln är särskilt viktigt. läge med goda tågförbindelser. Köpings arbetsmarknad är viktig målpunkt där tillgängligheten mellan Västerås Stad stationsområdet och de stora arbetsplatsområdena Nytt Resecentrum och ökad framkomlighet för behöver utvecklas. stadstrafiken bidrar till ökade förutsättningar att utöka Utveckling behöver ske i samtliga orter gällande marknadsandelen för hela länet. I takt med att den parkering för bil och cykel samt anslutande storregionala tågtrafiken utökas blir kopplingar mellan kollektivtrafik vid de större bytespunkterna. I såväl tåg- och stadstrafik allt viktigare. Satsning på Kungsör som Arboga utvecklas områdena kring kapacitetsstark kollektivtrafik är ett centralt och viktigt stationerna med såväl ny verksamhet som bostäder. åtagande för kommunen och beskrivs närmare i särskilt avsnitt. Sala Tillgängligheten till arbetsplatsområden utanför Sala har goda förutsättningar att öka marknadsandelen centrumkärnan är också central för måluppfyllelse. I mot såväl Västerås som Uppsala län. Kommunen har för synnerhet de expansiva områdena kring Finnslätten avsikt att utveckla den inomkommunala trafiken och och Hacksta. Även handelsområdena Erikslund och stärka möjligheten att ansluta med buss till tåg såväl för Hälla samt sjukhusområdet är också strategiskt viktiga boende inom tätorten som från kommunens mindre för hela länet. tätorter. Därutöver planerar för nya stationsnära bostadsområden i såväl Sala som i Ransta.

16 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

Baskrav vara tillgänglighetsanpassade i enlighet med de Med baskrav menas här sådana krav som är centrala för riktlinjer som finns framtagna nationellt. Därutöver ska uppdraget. Baskrav är i princip överordnade målen och eventuella nya hållplatser som etableras, där det finns behöver därför inte bidra till måluppfyllelse. ett frekvent resande, vara tillgänglighetsanpassade i Effektivitetskrav enlighet med KTF:s riktlinjer. Information vid hållplats, ombord på fordon och i digitala kanaler ska vara lätt att Kollektivtrafiken ska vara kostnadseffektiv och utgå förstå och följa aktuella riktlinjer för tillgänglighet. från ett samhällsekonomiskt perspektiv. Med kostnads- effektivitet menas att den trafik som produceras ska Kvalitetskrav göra det på ett så effektivt sätt som möjligt. Kollektivtrafiken ska vara och uppfattas som pålitlig och Kostnaderna för att producera länets kollektivtrafik ska levereras med hög kvalitet. Viktiga mått är punktlighet vara i nivå med andra jämförbara regioner. Trafikens och andel utförd trafik. För tågtrafiken används måttet kostnader ska vara transparenta. Med STM5 (sammanvägt tillförlitlighetsmått) och innebär samhällsekonomiskt perspektiv innebär att att tåg som är mer än fem minuter sena till sin kollektivtrafikens resurser ska användas där den gör slutstation räknas som försenade. Baskravet är att den mest nytta och bidrar till länets utveckling. regionala tågtrafiken ska ha en punktlighet på minst 95 Miljökrav procent. Metodik för att mäta punktlighet för busstrafik håller på att tas fram. Baskravet är att all trafik ska utföras med fossilfria och förnybara bränslen. HVO ska i de fall det används som Trygg och säker kollektivtrafik bränsle inte innehålla palmolja som råvara. Biogas ska Kollektivtrafiken och dess omgivande miljöer ska inte innehålla inslag från naturgas. Västmanland har uppfattas som trygg och säker. Den fysiska idag för busstrafiken en energimix som i huvudsak utformningen av hållplatser och bytespunkter samt omfattar Biogas samt HVO. I första hand Västerås anslutande gång- och cykelvägar ska vara stadstrafik ska eldrift få en allt större betydelse. tillfredställande ur trafiksäkerhetssynpunkt och Förutsättningar för grön vätgas som drivmedel ska trygghetsaspekter. Inriktningen är att alla resenärer ska bevakas. uppleva att kollektivtrafiken är trygg och säker. Tillgänglighetskrav Baskravet är att minst 75 procent av tillfrågade resenärer kollektivtrafikbarometern upplever att det är Grundkravet för en tillgänglig kollektivtrafik är att tryggt att resa. samtliga fordon som används i kollektivtrafiken ska

Figur 13 Indikatorer för uppföljning av baskrav

17 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

Behov av kollektivtrafik för måluppfyllelse

Storregional trafik I storregional systemanalys för Mälardalen har Den storregionala trafiken ska hantera de stora inriktningen för den storregionala kollektivtrafiken resandevolymerna mellan länet och viktiga nodstäder pekats ut med sikt både mot och bortom 2030. För utanför länet. Basen för den storregionala Västmanland innebär det att inriktningen är fyra kollektivtrafiken är tågtrafik som utvecklas i samverkan avgångar i timmen i de pendlingsstarka stråken mellan med angränsande län genom våra bolag Mälardalstrafik Västerås och Stockholm respektive mellan Västerås och och Tåg i Bergslagen. Hallstahammar/Surahammar. I övriga relationer som berör länet är stommen en till två avgångar i timmen. Trafiken lutar sig såväl mot trafik som är upphandlad och trafik som utförs på kommersiell basis med Den storregionala trafiken planeras utifrån samverkan överenskommelser om biljettsamverkan. Den som utgår från flera läns behov. Grundprincipen är att storregionala trafiken integrerar Västmanland med trafiken förbinder kommunhuvudorter och nodstäder. arbetsmarknaderna i Stockholm, Eskilstuna, Örebro, Vissa övriga uppehåll görs i mindre tätorter där Uppsala och södra Dalarna. Trafiken är viktig för såväl utgångspunkten är att nuvarande uppehållsbild ska kompetensförsörjning som vidga arbetsmarknaden för bibehållas. länets invånare. Regional stomtrafik Regional stomtrafik är trafik inom länet som binder samman länets kommunhuvudorter. Stomtrafiken utförs med busstrafik eller, som del av den storregionala trafiken, med tågtrafik. Den regionala stomtrafiken hanterar de stora resandevolymerna inom länet och blir därmed starkt bidragande till att nå ökad marknadsandel. Därutöver ska regional stomtrafik möjliggöra och bidra till hållbar regional utveckling för hela länet. Detta innebär att den både behöver utgå från efterfrågan och användas för att bidra till hela länets utveckling.

Grundprincipen för regional stomtrafik är att dess utbud utgår från efterfrågan mellan kommunhuvudorter utifrån pendlingssamband. I andra hand utgår utbud från att det bedöms vara viktigt för att bidra till regional utveckling och balans.

Trafiken kan göra uppehåll på mellanliggande orter och Figur 14 Inriktning storregional kollektivtrafik 2030, En Bättre Sits - Storregional systemanalys hållplatser men utbud styrs utifrån efterfrågan mellan kommunhuvudorterna. De senare årens utvecklingen av den storregionala trafiken i Mälardalsregionen har varit en starkt Trafiken kan utföras med tåg eller buss. Sträckor med bidragande faktor till den ökade integrationen av tåg kompletteras med buss om behov finns av arbetsmarknadsområden i storregionen. Genom redan kapacitetsskäl för att hantera efterfrågan mellan gjorda satsningar på utökad trafik, nya tåg och biljetter kommunhuvudorter och där befintlig infrastruktur inte som möjliggör sömlöst resande förväntas fortsatt stark klarar av att hantera denna trafik fullt ut med tågtrafik. utveckling under de kommande åren.

18 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

Figur 15 Inriktning trafikutbud storregional och regional trafik perioden 2022-2026.

19 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

Figur 16 Inriktning trafikutbud storregional och regional trafik perioden 2027-2030. Observera att bilderna över trafiksystemet är principbilder som ska utvecklas vidare i Trafikplan och kompletteras med inomkommunal trafik..

20 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

Kapacitetsstark, modern och att reservera för högre kapacitet i närtid och ytterligare prioriterad stadstrafik i Västerås fyra stråk på längre sikt. Därutöver förespråkar utredningen ett nytt stråk i form av ringled för att även Enligt Västerås stads gällande Översiktsplan 2026 är snabb upp resor mellan angränsande områden. planeringsinriktningen att Västerås befolkning ökar med drygt 80 000 invånare fram till år 2050.

Redan idag har kollektivtrafiken i staden problem att hantera resandet under morgonens och eftermiddagens rusningstider och brottas med låg medelhastighet som följd av hög trafikbelastning. Då Västerås är målpunkt för många av länets invånare är vikten av en kapacitetsstark kollektivtrafik med hög framkomlighet avgörande för hela länets utveckling.

Figur 18 Prioriterade stråk för kapacitetsstark kollektivtrafik i Västerås (Källa: Framtidens Kollektivtrafik, slutrapport) För dessa stråk ska utöver prioritering av busstrafiken gällande dedikerade körfält även gälla att: • Hållplatsavstånd bör vara minst 400-500 meter, men gärna längre avstånd för att korta restiden och öka kapaciteten. Figur 17 Uppmätt medelhastighet för busstrafiken (linje 1-6) i • Vid utformning av hållplatser bör det för spårväg vara rakspår Västerås eller horisontalradie större än 700 meter längs plattformen. Utbudet för stadstrafiken i Västerås har utökats under • Utrymme för plattformslängd om minst 35 meter krävs för att 2010-talet och stomlinjerna har idag en relativt god klara långa spårvagnar. turtäthet. Nästa steg är att gå från dagens turtäthet på • Signalprioritet bör ges längs hela sträckningen för att ge kollektivtrafiken bästa möjliga framkomlighet. fyra till åtta avgångar per timme till upp mot en avgång var femte minut. Risken är dock att det ger begränsad Utifrån Trafikförsörjningsprogrammets mål att öka effekt då bussen riskerar fastna i samma köer som marknadsandelen och trafiksystemets effektivitet och bilarna. användbarhet är det värdefullt om minst två av de utpekade stråken innan 2030 helt eller delvis, vid de För att identifiera framtida behov av kollektivtrafik och mest belastade delarna, har BRT-standard. Därutöver identifiera konsekvenser om inga förändringar görs av bör åtgärder för samtliga stråk genomföras gällande nuvarande kollektivtrafik, har Västerås stad genomfört viktiga korsningar för signalprioritering. en så kallad modellanalys. Utredningen gör bedömningen att ett kollektivtrafiksystem baserat på Vad gäller hållplatsavstånd har flera linjer idag betydligt busstrafik i Västerås tätort fortsatt kan hantera kortare avstånd än 400-500 meter mellan hållplatserna. framtidens behov av resor, men det kräver Tar man det vidare ytterligare skulle körtiden för kapacitetshöjande åtgärder. Utredningen exempelvis linje 1, mellan linjens ändhållplatser, kunna rekommenderar en satsning på BRT men utesluter inte reduceras med upp mot 10 minuter ifall satsning på spårvägstrafik i framtiden där BRT-stråk i rekommendationen på hållplatsavstånd på 600-800 sådana fall kan byggas för att i senare skede möjliggöra meter, som anges i handboken kol-TRAST spårbyggnation när det finns tillräckligt (Kollektivtrafik för en attraktiv stad), skulle följas. resandeunderlag. I utredningen har tre stråk pekats ut

21 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

Inomkommunal trafik resurser såsom fordon som används för den särskilda kollektivtrafiken är en annan. Inomkommunal trafik är kollektivtrafik som i första hand utförs inom respektive kommun mellan eller inom Alla kommer dock inte kunna ha tillgång till tätorter. Omfattningen av inomkommunal trafik utgår kollektivtrafik nära hemmet inom den resursram som från beställning från respektive kommun och kan därför kan förväntas finnas tillgänglig. Det finns därför ett skilja sig i utformning och karaktär. Den stort behov att även utveckla bytespunkter som inomkommunala busstrafiken utanför Västerås har i underlättar kombinerat resande. Här är utveckling av regel inte utvecklats i takt med övriga satsningar. pendlarparkeringar med laddmöjlighet och funktioner Inomkommunal busstrafik planeras främst för såsom cykelgarage en viktig strategi för utveckling av skolornas behov eller andra särskilda grupper. Utbudet landsbygden. utanför skoltider är i regel begränsat och trafiken blir Anropsstyrd trafik kan bidra till utvecklad landsbygd. därmed i flera fall varken särskilt kostnadseffektiv eller Här är särskilt digital utveckling central för att användbar för andra resenärsgrupper. underlätta såväl bokning som samordning av sådana För att bidra till måluppfyllelse är det viktigt att det tjänster. På längre sikt kan utvecklingen av självkörande finns ett utbud anpassat inte bara utifrån skolors behov fordon skapa helt nya förutsättningar för områden med utan också utifrån arbetspendling. Inomkommunal begränsat resandeunderlag. trafik är också viktigt för att koppla samman mindre tätorter med kommunhuvudorter och nodstäder via Förutsättningar för kommersiell trafik strategiska bytespunkter. att bidra till måluppfyllelse Flera kommuner har uttryckt behov av översyn av sin Den kollektivtrafik som hittills utförs på kommersiell inomkommunala busstrafik med önskemål om ökad grund är den trafik som finns i stråket Örebro-Västerås samordning mellan regional och inomkommunal trafik. mot Stockholm samt Falun/Borlänge-Sala-Uppsala- I närtid ska därför en särskild utredning genomföras för Stockholm där SJ utför kommersiell trafik på hur planerings- och finansieringsprinciper kan Mälarbanan respektive Dalabanan. Kommersiell trafik kalibreras för att bättre stödja de kommunala behoven finns även mot Arlanda där bland annat Vy har och samtidigt säkerställa att resurser utnyttjas på ett expressbusstrafik. samhällsekonomiskt effektivt sätt. Det är i första hand trafiken på Mälarbanan som är inriktad mot vardagsresande och därför prioriterad Anpassade tjänster för landsbygden gällande att upprätta avtal kring biljettsamverkan. Det Linjelagd kollektivtrafik kräver ett regelbundet är därmed här särskilt viktigt att säkerställa att trafiken resandeunderlag för att fungera effektivt. För att har tillräcklig kapacitet och standard för att hantera den säkerställa god funktionalitet är det nödvändigt med ökade efterfrågan på sträckan. Det kan därför finnas ett jämnt utbud över större delen av dagen. I en stor del behov att arbeta tillsammans med trafikutövare och av länet finns inte sådana förutsättningar och här våra bolag Mälardalstrafik och Tåg i Bergslagen för att behöver särskilda tjänster därför utvecklas för att utveckla trafiksystemet. tillgodose grundläggande behov. Att samordna Det har utöver det inte identifierats något intresse skolskjuts med linjetrafik för att möjliggöra för alla under åren att utföra kommersiell trafik i övriga delar resenärer att nyttja trafik är en komponent. av den regionala trafiken som berör länet men Anropsstyrd trafik som kan utgå från tillgängliga inriktningen är att kommersiell trafik ska uppmuntras om intresse och långsiktiga förutsättningar finns.

22 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

Genomförande och ekonomi

Tidsperspektiv Målet att öka marknadsandelen till 30 procent år 2030 Trafikförsörjningsprogrammet ska hållas aktuellt och är ambitiöst men ändå realistiskt att nå utifrån de Region Västmanland har för avsikt att revidera åtgärder som har identifierats men det behöver också programmet en gång per mandatperiod. Som följd av stöttas genom att arbeta med att aktivt påverka den osäkerhet, kopplat till Covid-19, som råder vid resvanor, informera och marknadsföra samt arbeta för framtagande av programmet finns sannolikt behov av ökad användarbarhet för kollektivtrafiken. en relativt snar revidering av programmet. Utökad trafik med hög tillförlitlighet på sträckorna Sala- Trafikförsörjningsprogrammets mål sträcker sig framtill Västerås-Eskilstuna (UVEN), Fagersta-Västerås år 2030, men själva genomförandet och strategierna (Bergslagspendeln) samt Västerås-Stockholm bygger på identifierade brister och möjligheter där (Mälarbanan) tillsammans med satsning på snabbare arbetet behöver starta omgående men också åtgärder och mer kapacitetsstark kollektivtrafik i Västerås är som sannolikt inte kommer kunna starta innan 2030. exempel på beslutade eller planerade åtgärder som kommer bidra till måluppfyllelse.

Figur 19 Steg mot 30 procent marknadsandel 2030

Arbetsfördelning arbete under 2021 för att se hur nuvarande principer för planering och finansiering kan utvecklas ytterligare. För måluppfyllelse och uppfyllnad av baskrav behövs en utvecklad samverkan mellan offentliga aktörer inom en Länets kommuner ansvarar för den fysiska planeringen rad olika områden. I enlighet med lag 2010:1065 är det och för infrastrukturen i de fall de är väghållare. de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som Kommunerna ansvarar därmed för plattformar och ansvarar för planering, utveckling och försörjning av all mark vid hållplatser i det lokala vägnätet medan Region icke kommersiell kollektivtrafik i länet. Västmanland ansvarar för utrustning ovan mark såsom väderskydd, skyltar och bänkar. Kommunerna har även I Västmanland är det ett delat ansvar när det gäller ansvar för gång-och cykelväg till och från hållplatser där finansiering av kollektivtrafik där kommunerna har en de är väghållare. viktig roll att säkerställa trafikutbud som tillhandahåller ett trafikutbud för det inomkommunala behovet. Det är När det gäller finansiering så bör detta avsättas i särskilt viktigt vid en sådan uppdelning att resurser för respektive aktörs investeringsbudgetar samt även i regional och inomkommunal trafik i så stor utsträckning medel i Länsplanen för regional transportinfrastruktur kan samordnas vilket också innebär att det finns för kollektivtrafikåtgärder. situationer där det regionala uppdraget även täcker det I programmet har det också identifierats att viktiga inomkommunala. Formerna för detta kan dock behöva åtgärder är att utveckla de stationsnära områdena. Här utvecklas under kommande år och har initierats ett är det också kommunerna som har planmonopol och

23 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

därmed ansvarar för bebyggelseplaneringen men där är även en viktig del av ambitionerna att öka andelen KTF, i ett så tidigt skede som möjligt behöver delta i gods och persontransporter på järnväg, för att kommunernas processer för att kunna förverkliga därigenom minska transportsektorns klimat- och målen och ambitionerna i miljöpåverkan. Trafikförsörjningsprogrammet. Långsiktig målsättning för restid Stockholm-Västerås är Trafikverket har motsvarande ansvar som 40 minuter. Infrastrukturen ska möjliggöra minst 4 kommunerna, det vill säga gällande infrastruktur avgångar per timme 2030. kopplat på och i anslutning till hållplatser. Trafikverket har också ansvar för järnvägen och stationerna samt Svealandsbanan ansvarar för genomförandet av Länsplan för regional För Svealandsbanan är en huvudåtgärd dubbelspår transportinfrastruktur och den nationella planen. I Folkesta-Rekarne. Dessutom finns behov av programmet har flera viktiga åtgärder avseende trimningsåtgärder på sträckan Arboga-Kungsör. infrastruktur lyfts fram vilka är frågor som drivs Därutöver gynnas Svealandsbanan av prioriterade gemensamt gentemot Trafikverket inom Region åtgärder på Mälarbanan. Västmanland och även inom ramen för En Bättre Sits- Åtgärderna möjliggör framförallt ökad tillförlitlighet samarbetet. Finansiering sker via nationell plan eller och kan på sikt möjliggöra utökad trafik mellan länsplan. Genom i första hand drivs också Eskilstuna -Kungsör-Arboga. åtgärdsvalsstudier (ÅVS) av Trafikverket vilket är en viktig metodik för att identifiera samhällseffektiva UVEN-stråket lösningar för infrastruktur och trafikering. Den så kallade UVEN-trafiken binder samman Uppsala Behov infrastruktur och Västerås med Sala som en viktig kopplingspunkt mot Dalarna. Prioriterad åtgärd är kapacitet för utökad Mälarbanan trafik på sträckan Folkesta-Rekarne vilket också finns prioriterad inom ramen för den storregionala Mälarbanan är prioriterad i den regionala systemanalysen. systemanalysen framtagen inom ramen för En Bättre Sits. Mälarbanan är även en del av den framtida Därutöver finns behov av åtgärder som kan säkerställa primära järnvägsförbindelsen mellan Stockholm och robusthet i det trafikutbud som planeras mellan Sala Oslo. och Eskilstuna. Ökad hastighet mellan Sala och Västerås är önskvärt och etablering av samtidig infart och Utbyggnaden av Mälarbanan gör att den totala nyttan byggande av andra plattform i Ransta nödvändigt. av Citybanan blir större, samtidigt som det samlade Därutöver finns på sikt behov av ytterligare mötesspår. behovet från fjärrtrafiken, regionaltrafiken och pendeltågstrafiken kan mötas. Systemanalysen lyfter På sträckan Sala-Uppsala, Dalabanan, finns åtgärder i behovet att utöka kapaciteten på sträckan Kolbäck- nationell plan avseende hastighetshöjande åtgärder Hovsta, samt för att kunna vända fler tåg i Arboga vilka samt mötesspår i Heby vilket ökar tillförlitligheten i är åtgärder som även är till nytta för Svealandsbanan. trafiksystemet. För att möjliggöra halvtimmestrafik på Samtidigt behöver spårområdena på Örebro respektive UVEN till Uppsala krävs ytterligare utbyggnader av Västerås central byggas om, för att klara utökade dubbelspår. resenärsflöden och frigöra kapacitet för gods. Detta behöver vara åtgärdat innan 2030. Bergslagspendeln Bergslagspendeln är målsättningen att restiden mellan Åtgärderna möjliggör en fortsatt integration av arbets, Fagersta och Västerås åtminstone ska understiga 50 studie- och bostadsmarknaderna i Stockholm, Västerås minuter. I Länsplanen finns medel avsatta för och Örebro – och underlättar såväl nyrekrytering som förlängning av dubbelspåret Ramnäs – Brattheden som att behålla befintliga medarbetare och kompetens. De

24 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

en del i att möjliggöra att regelbunden och robust 30- ort för tåguppehåll och Hallstahammars kommun har minuterstrafik Fagersta-Västerås kan etableras. lyft fram Strömsholm som ny stationsort. Ytterligare mindre åtgärder kan vara nödvändiga för att Varje nytt uppehåll för tågtrafiken innebär utökad åtgärden ska få full effekt vilket i sådana fall även kan restid för befintliga resenärer. KTF:s utgångspunkt är behöva delfinansieras genom regional finansiering. därför att nya uppehåll endast kan vara aktuella att etablera om den nytta som tillkommer genom att uppehållet genererar fler resenärer är större än den minskade nytta som en längre restid innebär för befintliga resenärer. Därutöver måste hänsyn tas till rådande och framtida kapacitetssituation och robusthet för järnvägssystemet.

En analys som genomförts av extern konsult har identifierat att ett tågstopp i Tillberga, med nuvarande förutsättningar i övrigt, skulle innebära att UVEN:s sårbarhet för störningar skulle bli allt för stor då den lilla marginal som idag finns för återhämtning försvinner. Figur 20 Infrastrukturåtgärder på Bergslagspendeln, exempelvis förlängning av mötesspår mellan Ramnäs och Brattheden, är viktiga Ett sådant uppehåll skulle således inte kunna vara för att öka såväl marknadsandel som pendling mellan norra länet aktuellt såvida inte åtgärder som medger högre och Västerås (foto: Till Klingenhäger) hastighet på sträckan Sala-Västerås genomförs. Ytterligare insatstrafik för att hantera stora Motsvarande problematik finns gällande eventuella resandevolymer från Sura- och Hallstahammar nya uppehåll i Strömsholm och Västerås västra. planeras från 2030 vilket dock kräver minst att ett nytt Avseende Bergslagspendeln är inte nya uppehåll i linje mötesspår anläggs mellan de båda orterna. med målsättning om reducerad restid och Västerås Åtgärder för att ytterligare reducera restiderna på västra behöver då ställas mot nuvarande uppehåll i sträckan bör identifieras. Ett önskescenario vore att nå Dingtuna. en restid mellan Fagersta och Västerås på drygt 40 Västerås norra/Finnslätten innebär ett tillkommande minuter för att ge en restid mellan Norberg och uppehåll på sträckan Stockholm-Västerås C en ökad Skinnskatteberg med Västerås på drygat timmen. Detta restid på ca 3 minuter. Frågan behöver därför utredas kommer dock kräva stora investeringar i närmare och behöver också ställas utifrån de planer infrastrukturen och sannolikt delvis ny sträckning på som finns på utökad trafik. Här planeras därför som ett vissa delsträckor. första steg en åtgärdsvalsstudie att initieras under 2021 vilken ska belysa hur områdets behov av transporter Konkurrenskraftig restid och robusthet prioriteras bäst kan hanteras där tågstopp är en möjlig åtgärd. före nya tågstopp I olika dokument lyfts har det lyfts upp behov av nya Ett nytt tåguppehåll i Valskog är inte aktuellt i stationer för tåguppehåll runt om i länet. På dagsläget. Dels utifrån ortens storlek men framförallt Mälarbanan har Valskog i Kungsörs kommun, där utifrån att Mälarbanan och Svealandsbanan är mycket Svealandsbanan och Mälarbanan går ihop, lyfts fram störningskänslig i detta område och behöver byggas ut som tänkbart uppehåll. Därutöver uttrycker för att frågan ska vara aktuell. Surahammars kommun och Västerås Stad behov av nytt Säkerställa att vägnätet har kapacitet tåguppehåll i västra Västerås. Västerås Stad uttrycker behov av tåguppehåll i norra Västerås i anslutning till Generellt har de vägar som trafikeras av den regionala arbetsplatsområdet Finnslätten. På UVEN har Västerås busstrafiken god standard men framförallt i länets uttryckt önskemål om att Tillberga återupprättats som tätorter finns exempel på bristande framkomlighet för busstrafiken som följd av hög belastning. Det gäller i

25 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

synnerhet inom och omkring Västerås där åtgärder för väghållare för den regionala infrastrukturen vilket att stärka infrastrukturen för att hantera alla trafikslag också innebär att de bär ansvaret för genomförande av är särskilt viktig. I bland annat Fagersta och Köping finns åtgärder på det statliga vägnätet. Trafikverket äger behov av insatser i infrastrukturen som säkerställer hög även alla spårområden och plattformar längs framkomlighet för att restiderna för busstrafiken som järnvägarna vilket också gör att de står för underhåll av ansluter till tågen kan reduceras. Tillsammans med dessa. Jernhusen äger och förvaltar bland annat Trafikverket är det också viktigt att arbeta för att järnvägsstationer, i Västmanland förvaltar Jernhusen antalet plankorsningar över järnväg kan reduceras. Västerås centralstation. Övriga stationer ägs och förvaltas av respektive kommun. Bättre men kanske färre hållplatser För att uppnå tillgänglighetsanpassning har KTF Länets hållplatser byggs succesivt ut för att såväl öka riktlinjer för tillgänglighetsanpassning av kollektivtrafikens attraktivitet som tillgänglighet för busshållplatser och infrastruktur för kollektivtrafik. resenärer med funktionsnedsättning. Prioritering Riktlinjerna är baserade på nationella riktlinjer som behöver göras utifrån hållplatser med störst potential exempelvis Trafikverkets VGU (vägars och gators för ökat resande. utformning), samt Boverkets föreskrifter och allmänna I framförallt länets tätorter kan det vara aktuellt att se råd om tillgänglighet och användbarhet för personer över om enstaka hållplatser kan dras in för att istället med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga på prioritera strategiska hållplatslägen som istället kan få allmänna platser och inom områden för andra betydligt högre standard inklusive realtidsinformation. anläggningar än byggnader (BFS 2011:5 ALM 2). Idag är Att minska antalet stopp för trafik genom tätorterna är endast 9 procent av alla hållplatser i Västmanland fullt också en viktig åtgärd för att reducera restider. Det ut tillgänglighetsanpassade för personer med ställer dock krav på säker trafikmiljö runt och i funktionsnedsättning. Detta innebär att hållplatser anslutning till hållplatserna och ska avvägas mot behov har taktila plattor och kontrastmarkeringar samt en av tillgänglighet. kantstenshöjd på 17 cm. Räknas alla hållplatser in som har en kantstenshöjd om minst 12 cm uppgår antalet Tillgänglighet för personer med till 14 %. funktionsnedsättning Generellt ska alla regionala linjer vara fullt tillgängliga för alla resenärer när det gäller linjernas ändpunkter. Det är viktigt att kollektivtrafiken och dess anläggningar Alla mellanliggande hållplatser kan dock inte garanteras upplevs som tillgängliga, trafiksäkra och trygga. Så fullt tillgänglighet men det ska eftersträvas. En allvarlig många som möjligt ska kunna använda kollektivtrafiken brist är att länets största hållplats och målpunkt för en i Västmanlands län. I arbetet med tillgänglig- majoritet av länets linjer, bussterminalen vid Västerås hetsanpassning av kollektivtrafiken ska helaresan- Resecentrum, inte fullt ut är tillgänglighetsanpassad. perspektivet vara vägledande, vilket kräver samverkan Ny bussterminal i Västerås är därför central för ökad mellan Region Västmanland, kommuner och statliga tillgänglighet i hela länet. företrädare samt andra utförare av kollektivtrafik. Fordon Bytespunkter och hållplatser Fordonen skall vara av låggolv/lågentré där vägarna så KTF arbetar löpande med att tillgänglighetsanpassa medger. Där detta ej medges ska bussarna vara hållplatser i länet. När det gäller utrustade med ramp eller lift. Alla bussar skall vara tillgänglighetsanpassning och utformning av utrustade med audiovisuellt utrop av hållplats. kollektivtrafikens infrastrukturanläggningar som hållplatser och stationer har staten (Trafikverket), den År 2019 var 66 procent av bussarna utrustade med regionala kollektivtrafikmyndigheten samt audiovisuellt utrop och 72 procent av bussarna av kommunerna ett stort ansvar. Trafikverket är

26 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

låggolvstyp. Inom tågtrafiken pågår en uppgradering av Konkurrensneutralt tillträde till fordonsflottan inom både TiB och Mälardalstrafik. kollektivtrafikens anläggningar Informationskanaler Fördelning av kapacitet till resecentrum och Informationskanaler för reseinformation ska också hållplatslägen ska ske konkurrsneutralt och anpassas uppfylla nationella och europeiska tillgänglighetskrav. efter behov. Särskilt viktigt är dialog och samverkan där Hemsidan vl.se samt VL-app ska uppfylla krav enligt det kan tänkas uppstå kapacitetsbrist i infrastrukturen. WCAG 2.1 nivå AA. I princip är det idag Västerås Resecentrum där det stundtals finns begränsad kapacitet. I samband med att Kollektivtrafikens miljöpåverkan och Resecentrum inklusive bussterminal ska byggas om är åtgärder för att skydda miljön det särskilt viktigt att säkerställa att det nya området hanterar dagens brister. Det kommer dock bli en Utsläppen per resenär är mindre med kollektivtrafiken särskild utmaning under byggnationsperioden där i jämförelse med om resenärerna hade färdats med bil. provisoriska lösningar kan behöva bli aktuella vid En elektrifiering av fordonsflottan kommer på sikt fördelning av kapacitet. reducera denna skillnad och istället sätta fokus på energieffektivitet. Kollektivtrafik och särskilt tågtrafik Digitalisering är det mest energieffektiva transportslaget för att transportera större volymer. Kollektivtrafiken är också Teknik ska utgå från nationella och internationella yteffektiv i förhållande till biltrafik. En övergång från bil standards som möjliggör samverkan inom exempelvis till kollektivtrafik för de större resandeströmmarna blir biljettgiltigheter och informationsspridning. Genom därmed även positivt för stadsmiljön. Samtrafiken tillgängliggörs trafikdata och inriktning är att data i möjligaste mån ska vara öppen och tillgänglig Under de senaste fem åren har utfasningen av fossila för tredje part för utveckling av tjänster. bränslen i landets kollektivtrafik gått snabbt. I flera län, inklusive Västmanland, körs idag i stort sett all allmän Genom digitalisering har tjänster utvecklats i snabb takt kollektivtrafik med förnybara bränslen. 2019 var där det redan idag erbjuds möjligt att få information i Västmanlands andel förnybara drivmedel i realtid och köpa biljetter och ladda resekort som kollektivtrafiken knappt 80 procent. Det är en ökning aktiveras direkt via såväl mobilapp som webb. Nya från ca 55 procent år 2009 men innebär ändå att länet tjänster utvecklas i takt med efterfrågan och tekniska är bland de sämre i landet. Västmanland har idag för förutsättningar. Generellt ska digital omställning leda busstrafiken en energimix som i huvudsak omfattar till smarta lösningar som bidrar till effektiv trafik och Biogas samt HVO. Den biogas som levererats har dock utveckling av tjänster som bidrar till ökad användning haft inslag av naturgas vilket fått till följd att andelen av kollektivtrafiken. förnybara bränslen blivit lägre än förväntat. Pågående Samtidigt behöver tjänster fortsatt över en överskådlig elektrifiering av Västerås stadstrafik är en strategi för tid tillhandahållas fysiskt. Inriktningen är därför att att komma tillrätta med detta. Detta ska kompletteras fysiska ombud fortsatt ska finnas tillgängligt i samtliga med hårdare krav i de avtal som Svealandstrafiken kommunhuvudorter och det ska alltid vara lätt att upphandlar gällande biogasförsörjning. HVO ska i de fall komma i kontakt med kundservice för information. det används som bränsle inte innehålla palmolja som råvara. Marknadsföring och information Därutöver ska den el som tillhandahålls för buss- och För att bidra till måluppfyllelse är det viktigt att tågtrafik uteslutande komma från fossilfria och kommunicera kollektivtrafikens fördelar och även förnybara källor. Grön vätgas är också ett drivmedel arbeta med riktade insatser. För att öka resandet krävs vars förutsättningar att nyttjas för kollektivtrafiken kan att potentiella resenärer har god kännedom om komma att utvecklas snabbt de kommande åren.

27 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

kollektivtrafiksystemet inklusive utbud, vad resan Finansiering kostar och hur biljett köps. Utveckling av kollektivtrafiken är för Västmanland ett Riktade marknadsföringsinsatser bör i första hand ske gemensamt åtagande där flera parter behöver vara för linjer eller områden där det bedöms finnas en delaktiga i finansiering av såväl trafik som infrastruktur. potential att inom ramen för befintlig kapacitet, öka Utveckling behöver ske långsiktigt och i takt med att marknadsandelen. Det kan exempelvis omfatta prova- resurser finns tillgängliga. Exempelvis har den utökade på kampanjer eller andra insatser som har direkt tågtrafiken på UVEN som träder i kraft år 2022 föregåtts påverkan på resandet. av minst fem års planering och processande där Uppmuntra och stimulera beteendeförändringar, trafikens kostnader succesivt detaljerats. exempelvis genom så kallad nudging kan också vara ett För utökad kapacitet och utbud är det givet att sätt att få nya resenärer att börja nyttja finansiella resurser behöver tillföras till kollektivtrafiken. kollektivtrafiken från såväl Region som länets kommuner samtidigt som det är viktigt att öka andelen Utveckla innovativa lösningar finansiering via biljettintäkter. Västmanland har goda förutsättningar att vara i Parallellt med satsningar på utökad trafik behöver det framkant när det gäller nya innovativa lösningar. Länet säkerställas att resurser nyttjas så effektivt som möjligt är centrum för flera av landets och världens ledande och löpande måste avtal och principer för finansiering högteknologiska företag. Från 2022 får Mälardalens utvärderas, utvecklas och förfinas. Regional stomtrafik högskola universitetsstatus vilket ytterligare stärker med buss kan behöva reduceras, förändras alternativt regionen och möjlig samverkan kring forskning och avvecklas på sträckor där tågtrafiken utökas. utveckling bör identifieras. Genom samverkan med våra trafikutövare finns förutsättningar att snabbt få på Särskilt centralt för måluppfyllelse är att åtgärder plats och testa ny teknik och nya typer av fordon. genomförs för att skapa konkurrenskraftig och kapacitetsstark kollektivtrafik i Västerås Stad. Här är Västerås Stads vision för Finnslättsområdet är ett finansiering en nyckelfråga där det exempelvis kan vara exempel på områden där nya innovativa aktuellt med stadsmiljöavtal eller annan statlig transportlösningar har lyfts fram som ett sätt att medfinansiering. Sådan finansiering kan givetvis också hantera det framtida resandebehovet. Det finns också i vara aktuellt för andra åtgärder och satsningar. länet ett antal förhållandevis perifert belägna stationer som exempelvis Virsbo där det kan vara särskilt intressant att testa autonoma fordon som kostnadseffektiv anslutningstrafik.

28 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

Samråd och underlag

Samrådsprocess

Samråd Tidpunkt Format Intressenter

Gemensam förfrågan TFP och LTP April 2020 E-postutskick Länets kommuner kring prioritering av åtgärder

Länsdelssamråd Oktober 2020 Fysiskt möte Länets kommuner

Brukarråd Augusti 2020 Fysiskt möte Brukarorganisationer med begäran om underlag

Seminiarum och workshop kring 2020-09-23 Fysiskt möte Politiker och tjänstepersoner i Region mål för kollektivtrafiken Västmanland, länets kommuner samt Svealandstrafiken, Mälardalstrafik och TiB

Kravseminarium 2020-11-27 Digitalt möte Internt KTF

Samråd Trafikverket Januari 2021 Digitalt möte Trafikverket, Region Västmanland

Samråd som återstår att genomföra:

Samråd Trafikföretag Kvartal 1 2021 Digitalt möte Trafikföretag

Samråd Angränsande län Kvartal 1 2021 Digitalt möte RKM

29 (30) www.regionvastmanland.se

Västmanlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Remissversion, 2021-02-18 KTM 200084

Källor och underlagsmaterial Andersson, Niclas, Finstrat, Kunskapsöversyn av alternativa finansieringsformer, 2020

Holmberg, Bengt, Ökad andel kollektivtrafik – hur?: en kunskapssammanställning, Lunds Universitet, 2013

Holmberg, Bengt Hultén Johan, Ny kunskap om kollektivtrafik, Forskning genomförd vid K2 till och med sommaren 2018, K2 Outreach 2018:4

Kollektivtrafikförvaltningen, Nulägesbild - Kollektivtrafik i Västmanland. Kunskapsunderlag för Västmanlands Trafikförsörjningsprogram, 2020

Mälardalsrådet, En Bättre Sits, Framtidens resor, Storregional Systemanalys, Gemensamma prioriteringar för transportinfrastrukturen i sju län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland, 2020

Mälardalsrådet, Arbetspendlingskartor 2018, 2020

Nelldal, Bo-Lennart, Utveckling av utbud av tågtrafik i Västmanland 1965-1990-2020, 2020-04-20

Region Västmanland, Regional Utvecklingsstrategi 2030, Vår strategi för ett livskraftigt Västmanland, 2020

Sweco, Stoppbild, Tågtrafik Västmanland, 2020

Svensk Kollektivtrafik, Kollektivtrafikbarometern Årsrapport 2019

Sveriges Kommuner och Landsting, Vägval för framtiden 3 – Utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2030, 2018

Trafikanalys, Regional linjetrafik 2019

Trafikverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Kol-TRAST, Planeringshandbok för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik, 2012

WSP, Framtidens Kollektivtrafik i Västerås, delprojekt 1 Övergripande slutrapport, 2019-08-20

Kontaktpersoner remissversion Oskar Jonsson

Utvecklingsstrateg, Kollektivtrafikförvaltningen, Region Västmanland [email protected]

021-48 18 329

Mohammad Sabet

Verksamhetschef Trafikförsörjning, Kollektivtrafikförvaltningen, Region Västmanland [email protected]

021-17 68 45

30 (30) www.regionvastmanland.se