Förslag Om Ändring Av Arbetsmiljöverkets Föreskrifter Om Smittrisker

REMISS Datum Vår beteckning Sid 2020-09-18 2020/025341 1 (1)

Enheten för kemi, mikrobiologi och toxikologi Helen Karlberg, 010-730 9434 [email protected]

Förslag om ändring av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker

Ni får härmed tillfälle att yttra er över bifogade förslag till föreskrifter om ändring av Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker. Ändringen påverkar dem som avsiktligt arbetar med smittämnen i laboratorium och rum för försöksdjur samt arbete med smittämnen i industriella processer. Genom dessa ändringsföreskrifter kommer EU-direktiv (EU) 2019/1833 att implementeras. Ändringen består främst i att • nya smittämnen har adderats till bilaga 1, • virusförteckning i bilaga 1 har fått en helt ny struktur, och • några skyddsåtgärder har adderats till 23–28 §§. Remisshandlingarna finns också tillgängliga på Arbetsmiljöverkets webbplats (av.se) – Om oss – Regel- och föreskriftsarbete – Pågående föreskriftsarbete. Eventuella synpunkter ska ha kommit till Arbetsmiljöverket senast den 18 december 2020. Synpunkter önskar vi få med e-post under adress: [email protected]. Vi önskar att ni använder vårt diarienummer (Dnr) 2020/025341 vid lämnande av synpunkter. E-post ska inte sändas till enskilda handläggares e-postadress.

Ywonne Strempl Helen Karlberg

Bilagor: 1. Föreskrifter om ändring av Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker 2. Konsekvensutredning 3. Parallelluppställningar 4. Sändlista

Postadress: 112 79 Stockholm Telefon: 010-730 90 00 • Telefax: 08-730 19 67 E-post: [email protected] • Webbplats: av.se Organisationsnummer: 202100-2148

Smittrisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets förskrifter (AFS 2018:4) och allmänna råd om smittrisker

Arbetsmiljöverkets författningssamling

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i AFS 2021:X Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) och Utkom från trycket den xx xxxx 2021 allmänna råd om smittrisker; beslutade den XX XXXXX 2021.

Arbetsmiljöverket föreskriver1 med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) i fråga om Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) och allmänna råd om smittrisker dels att 23–28 §§ ska ha följande lydelse, dels att bilaga 1 ska ha följande lydelse.

______1 Jfr Kommissionens direktiv (EU) 2019/1833 av den 24 oktober 2019 om ändring av bilagorna I, III, V och VI till Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG vad gäller rent tekniska ändringar.

AFS 2021:X

23 § Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 2 i laboratorier och i rum för försöksdjur bedrivs med skyddsåtgärder på minst skyddsnivå 2 enligt följande: 1. Arbetsområdet ska vara avgränsat från annan verksamhet i samma byggnad. Arbetsområdet ska kunna tillslutas helt för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod, om inte riskbedömningen visar annat. 2. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande. 3. Smittämnen ska förvaras så att ingen exponeras. 4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare. 5. Varningsskylten biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler, ska finnas vid ingång till arbetsområden. Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. Varningsskylten ska även informera om tillträdesrestriktioner och ange kontaktperson. 6. Det ska finnas effektiv kontroll av skadedjur. 7. Vid luftburen smitta, och i övrigt om inte riskbedömningen visar annat, ska infekterat material och djur hanteras i en mikrobiologisk säkerhetsbänk, isolator eller motsvarande lämplig inneslutning. 8. Vid behov ska observationsfönster eller motsvarande finnas för att kunna överblicka arbetsområdet. 9. Vid arbete med försöksdjur ska förbränning eller annan validerad metod användas för att avdöda smittämnen i djurkadaver. 24 § Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 3 i laboratorier och i rum för försöksdjur bedrivs med skyddsåtgärder på minst skyddsnivå 3 enligt följande: 1. Arbetsområdet ska vara avgränsat från annan verksamhet i samma byggnad. Vid luftburen smitta, och i övrigt om inte riskbedömningen visar annat, ska arbetsområdet kunna tillslutas helt för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod. 2. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande.

AFS 2021:X

3. Smittämnen ska förvaras så att ingen exponeras. 4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare. 5. Varningsskylten biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler, ska finnas vid ingång till arbetsområden. Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. Varningsskylten ska även informera om tillträdesrestriktioner och ange kontaktperson. 6. Det ska finnas effektiv kontroll av skadedjur. 7. Vid luftburen smitta, och i övrigt om inte riskbedömningen visar annat, ska infekterat material och djur hanteras i en mikrobiologisk säkerhetsbänk, isolator eller motsvarande lämplig inneslutning. 8. Observationsfönster eller motsvarande ska finnas för att kunna överblicka arbetsområdet. 9. Vid arbete med smittämnen som sprids genom luft, och i övrigt om inte riskbedömningen visar annat, ska arbetsområdet ha undertryck och tillträde ska ske via luftsluss. 10. Vid arbete med smittämnen som sprids genom luften, och i övrigt om inte riskbedömningen visar annat , ska frånluft filtreras med HEPA-filter. 11. Ett laboratorium ska innehålla egen utrustning, om inte riskbedömningen visar annat. 12. Vid arbete med försöksdjur ska förbränning eller annan validerad metod användas för att avdöda smittämnen i djurkadaver. 13. Arbetstagare ska duscha innan de lämnar arbetsområdet, om inte riskbedömningen visar annat. 25 § Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 4 i laboratorier och i rum för försöksdjur bedrivs med skyddsåtgärder på skyddsnivå 4 enligt följande: 1. Arbetsområdet ska vara helt avgränsat från annan verksamhet i samma byggnad och ska kunna tillslutas helt för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod. 2. Bänkar, arbetsytor, golv, väggar och tak ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande. 3. Smittämnen ska förvaras så att ingen exponeras.

5 AFS 2021:X

4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare. 5. Varningsskylten biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler, ska finnas vid ingång till arbetsområden. Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. Varningsskylten ska även informera om tillträdesrestriktioner och ange kontaktperson. 6. Det ska finnas effektiv kontroll av skadedjur. 7. Smittämnen och infekterat material och djur ska hanteras i en mikrobiologisk säkerhetsbänk, isolator eller motsvarande lämplig inneslutning. 8. Observationsfönster eller motsvarande ska finnas för att kunna överblicka arbetsområdet. 9. Arbetsområdet ska alltid ha undertryck och tillträde ska ske via luftsluss. 10. Både till- och frånluft ska filtreras med HEPA-filter. 11. Ett laboratorium ska innehålla egen utrustning. 12. Vid arbete med försöksdjur ska förbränning eller annan validerad metod användas för att avdöda smittämnen i djurkadaver. 13. Arbetstagare ska duscha innan de lämnar arbetsområdet, om inte riskbedömningen visar annat.

Skyddsnivåer för arbete med smittämnen i industriella processer 26 § Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 2 i industriella processer bedrivs med skyddsåtgärder på minst skyddsnivå 2 enligt följande: 1. Arbetsområdet ska vara avgränsat från annan verksamhet. Arbetsområdet ska, kunna tillslutas för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod, om inte riskbedömningen visar annat. 2. Smittämnen ska hanteras i ett slutet system som fysiskt avskiljer processen från övrig omgivning inom arbetsområdet. Det ska det finnas separat ventilation för att förhindra luftföroreningar, om inte riskbedömningen visar annat.

AFS 2021:X

3. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande. 4. Tillträde ska vara tillåtet endast för arbetstagare som är informerade om riskerna. 5. Varningsskylten biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler, ska finnas vid ingång till arbetsområden. Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. 6. Utsläpp från det slutna systemet ska minimeras genom utformningen av tätningar, avluftning och metoder för insamling av prover, tillförsel av material och överföring av levande prover mellan system. 7. Avloppsvatten från processen ska dekontamineras, genom validerade metoder, före slutgiltigt utsläpp. 8. Större mängder odlingsvätska ska dekontamineras genom validerade metoder, innan vätskan förs ut från det slutna systemet. 9. Arbetstagare ska bära arbetskläder och, om det behövs, personlig skyddsutrustning. 27 § Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 3 i industriella processer bedrivs med skyddsåtgärder på minst skyddsnivå 3 enligt följande: 1. Arbetsområdet ska vara avgränsat från annan verksamhet. Vid luftburen smitta, och i övrigt om inte riskbedömningen visar annat, ska arbetsområdet kunna tillslutas helt för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod. 2. Smittämnen ska hanteras i ett slutet system som fysiskt avskiljer processen från övrig omgivning inom arbetsområdet. Det ska det finnas separat ventilation för att förhindra luftföroreningar, om inte riskbedömningen visar annat. 3. Bänkar, arbetsytor och golv ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande. 4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare. 5. Varningsskylten biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler, ska finnas vid ingång

7 AFS 2021:X

till arbetsområden. Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. Varningsskylten ska även informera om tillträdesrestriktioner och ange kontaktperson. 6. Utsläpp från det slutna systemet ska förhindras genom utformningen av tätningar, avluftning och metoder för insamling av prover, tillförsel av material och överföring av levande prover mellan system. 7. Avloppsvatten från processen ska dekontamineras, genom validerade kemiska eller fysikaliska metoder, före slutgiltigt utsläpp. 8. Större mängder odlingsvätska ska dekontamineras genom validerade kemiska eller fysikaliska metoder, innan vätskan förs ut från det slutna systemet. 9. Arbetstagare ska bära arbetskläder och personlig skyddsutrustning. 10. Vid arbete med smittämnen som sprids genom luften, och i övrigt om inte riskbedömningen visar annat, ska arbetsområdet ha undertryck och tillträde ska ske genom luftsluss. 11. Frånluft ska filtreras med HEPA-filter och om riskbedömningen inte visar annat även tilluft. 12. All vätska från ett slutet system ska kunna samlas i arbetsområdet. 13. Arbetstagare ska duscha innan de lämnar arbetsområdet, om inte riskbedömningen visar annat.

28 § Arbetsgivaren ska se till att arbete med smittämnen i riskklass 4 i industriella processer bedrivs med skyddsåtgärder på skyddsnivå 4 enligt följande: 1. Arbetsområdet ska vara helt avgränsat från annan verksamhet och arbetsområdet ska kunna tillslutas helt för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod. 2. Smittämnen ska hanteras i ett slutet system som fysiskt avskiljer processen från omgivningen. Det ska finnas separat ventilation för att förhindra luftföroreningar. 3. Bänkar, arbetsytor, golv och väggar ska vara vattentäta och lätta att rengöra och de ska tåla syror, alkalier, lösningsmedel, desinfektionsmedel och liknande.

AFS 2021:X

4. Tillträde ska vara tillåtet endast för behöriga arbetstagare. 5. Varningsskylten biologisk fara, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler, ska finnas vid ingång till arbetsområden. Skylten ska ange riskklass eller skyddsnivå. Varningsskylten ska även informera om tillträdesrestriktioner och ange kontaktperson. 6. Utsläpp från det slutna systemet ska förhindras genom utformningen av tätningar, avluftning och metoder för insamling av prover, tillförsel av material och överföring av levande prover mellan system. 7. Avloppsvatten från processen ska dekontamineras, genom validerade kemiska eller fysikaliska metoder, före slutgiltigt utsläpp. 8. Större mängder odlingsvätska ska dekontamineras genom validerade kemiska eller fysikaliska metoder, innan vätskan förs ut från det slutna systemet. 9. Arbetstagare ska byta om till arbetskläder och personlig skyddsutrustning innan tillträde till arbetsområdet. 10. Arbetsområdet ska alltid ha undertryck och tillträde ska ske genom luftsluss. 11. Både till- och frånluft ska filtreras med HEPA-filter. 12. All vätska från ett slutet system ska kunna samlas i arbetsområdet. 13. Arbetstagare ska duscha innan de lämnar arbetsområdet.

Denna författning träder i kraft den 20 november 2021.

ERNA ZELMIN-EKENHEM

Björne Olsson Anna Varg

9 AFS 2021:X

Bilaga 1

Bilaga 1. Förteckning över smittämnen med tillhörande riskklass2 Mikroorganismerna i förteckningen är smittämnen i riskklass 2–4 som har klassificerats i EU och i Sverige enligt definitionerna i 4 §. Förteckningen är inte fullständig. Det innebär att om en mikroorganism saknas, betyder det inte att den automatiskt tillhör riskklass 1. Riskklassificeringen gäller smittämnets vildtyp. Riskklassificeringen av zoonotiska smittämnen tar enbart hänsyn till sjukdom hos människor. Riskklassificeringen av smittämnen tar enbart hänsyn till friska arbetstagare. Särskild hänsyn kan man behöva ta till infektionskänsliga arbetstagare. Nomenklaturen är inte alltid uppdaterad enligt de senaste rönen. Där namn har bytts anges ofta också det tidigare namnet i kolumnen Anmärkningar. Noteringen ”spp.” omfattar övriga arter i släktet som är kända för att vara sjukdomsframkallande hos människor. Noteringen ”ssp.” specificerar underarten som avses. Noteringen ”Vaccin finns” innebär att vaccinet är registrerat inom EU men inte nödvändigtvis alltid att det är allmänt tillgängligt eller att det är effektivt mot alla varianter av smittämnet. Noteringen "Långtidseffekter" innebär att smittämnet kan ha lång inkubationstid eller att det kan medföra en latent infektion.

______2 Ändringen innebär att två smittämnen tas bort från förteckningen över bakterier, två smittämnen tas bort från förteckningen över virus, ett smittämne tas bort från förteckningen över humana invärtesparasiter och ett smittämne tas bort i förteckningen över svampar.

AFS 2021:X

A Förteckning över bakterier Antibiotikaresistenta bakterier tillhör normalt samma riskklass som antibiotikakänsliga av samma art.

Smittämne Risk- Anmärkning klass Actinomadura madurae 2

Actinomadura pelletieri 2

Actinomyces gerencseriae 2

Actinomyces israelii 2

Actinomyces spp. 2

Aggregatibacter Actionbacillus 2 actinomycetemcomitans actinomycetemcomitans

Anaplasma spp. 2

Arcanobacterium 2 Corynebacterium haemolyticum haemolyticum

Arcobacter butzleri 2

Bacillus anthracis 3 Toxinproduktion

Bacteroides fragilis 2

Bacteroides spp. 2

Bartonella bacilliformis 2

Bartonella quintana 2 Rochalimaea quintana

Bartonella spp. 2 Rochalimaea spp.

Bordetella bronchiseptica 2

Bordetella parapertussis 2

Bordetella pertussis Toxinproduktion 2 Vaccin finns.

Bordetella spp. 2

11 AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass Borrelia burgdorferi 2

Borrelia duttonii 2

Borrelia recurrentis 2

Borrelia spp. 2

Brachyspira spp. 2 Serpulina spp.

Brucella abortus 3

Brucella canis 3

Brucella inopinata 3

Brucella melitensis 3

Brucella suis 3

Burkholderia cepacia 2

Burkholderia mallei 3 Pseudomonas mallei

Pseudomonas pseudomallei Burkholderia pseudomallei 3 Långtidseffekter

Campylobacter fetus ssp. fetus 2

Campylobacter fetus ssp. 2 venerealis

Campylobacter jejuni ssp. 2 doylei

Campylobacter jejuni ssp. 2 jejuni

Campylobacter spp. 2

Cardiobacterium hominis 2

Cardiobacterium valvarum 2

Chlamydia abortus 2 Chlamydophila abortus

AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass Chlamydia caviae 2 Chlamydophila caviae

Chlamydia felis 2 Chlamydophila felis

Chlamydia pneumoniae 2 Chlamydophila pneumoniae

Chlamydophila psittaci Chlamydia psittaci 3 Fågelassocierade stammar.

Chlamydophila psittaci Chlamydia psittaci 2 Andra stammar.

Chlamydia trachomatis 2 Chlamydophila trachomatis

Clostridium botulinum 2 Toxinproduktion

Clostridium difficile 2 Toxinproduktion

Clostridium perfringens 2 Toxinproduktion

Toxinproduktion Clostridium tetani 2 Vaccin finns.

Clostridium spp. 2

Toxinproduktion Corynebacterium diphtheriae 2 Vaccin finns.

Corynebacterium 2 minutissimum

Corynebacterium 2 Toxinproduktion pseudotuberculosis

Corynebacterium ulcerans 2 Toxinproduktion

Corynebacterium spp. 2

Coxiella burnetii 3

Edwardsiella tarda 2

Ehrlichia spp. 2

Eikenella corrodens 2

13 AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass Elizabethkingia Flavobacterium 2 meningoseptica meningosepticum

Enterobacter aerogenes 2 Klebsiella mobilis

Enterobacter cloacae ssp. 2 Enterobacter cloacae cloacae

Enterobacter spp. 2

Enterococcus spp. 2

Erysipelothrix rhusiopathiae 2

Undantaget ickepatogena Escherichia coli 2 stammar.

Escherichia coli, verotoxigena Toxinproduktion stammar (t.ex. O157:H7 eller 3 Normalt inte luftburen. O103)

Fluoribacter bozemanae 2 Legionella bozemannae

Francisella hispaniensis 2

Francisella tularensis ssp. 2 Francisella tularensis Typ B holarctica

Francisella tularensis ssp. 2 mediasiatica

Francisella tularensis ssp. 2 novicida

Francisella tularensis ssp. 3 Francisella tularensis Typ A tularensis

Fusobacterium necrophorum 2 ssp. funduliforme

Fusobacterium necrophorum 2 ssp. necrophorum

AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass Gardnerella vaginalis 2

Haemophilus ducreyi 2

Haemophilus influenzae 2 Vaccin finns.

Haemophilus spp. 2

Helicobacter pylori 2

Helicobacter spp. 2

Klebsiella oxytoca 2

Klebsiella pneumoniae ssp. 2 ozaenae

Klebsiella pneumoniae ssp. 2 pneumoniae

Klebsiella pneumoniae ssp. 2 rhinoscleromatis

Klebsiella spp. 2

Legionella pneumophila ssp. 2 fraseri

Legionella pneumophila ssp. 2 pascullei

Legionella pneumophila ssp. 2 pneumophila

Legionella spp. 2

Leptospira interrogans 2 Gäller alla serotyper.

Leptospira interrogans spp. 2

Listeria ivanovii ssp. ivanovii 2

Listeria ivanovii ssp. 2 londoniensis

Listeria monocytogenes 2

15 AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass Morganella morganii ssp. 2 Proteus morganii morganii

Morganella morganii ssp. 2 sibonii

Mycobacterium abscessus 2 ssp. abscessus

Mycobacterium africanum 3 Vaccin finns.

Mycobacterium avium ssp. 2 Mycobacterium avium avium

Mycobacterium avium ssp. Mycobacterium 2 paratuberculosis paratuberculosis

Mycobacterium avium ssp. 2 silvaticum

Mycobacterium bovis 3 Vaccin finns.

Mycobacterium tuberculosis Mycobacterium caprae 3 ssp. caprae

Mycobacterium chelonae 2

Mycobacterium chimaera 2

Mycobacterium fortuitum 2

Mycobacterium intracellulare 2

Mycobacterium kansasii 2

Mycobacterium leprae 3

Mycobacterium malmoense 2

Mycobacterium marinum 2

Mycobacterium microti 3 Normalt inte luftburen.

Mycobacterium pinnipedii 3

Mycobacterium scrofulaceum 2

AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass Mycobacterium simiae 2

Mycobacterium szulgai 2

Mycobacterium tuberculosis 3 Vaccin finns.

Mycobacterium ulcerans 3 Normalt inte luftburen.

Mycobacterium xenopi 2

Mycoplasma hominis 2

Mycoplasma pneumoniae 2

Mycoplasma spp. 2

Neisseria gonorrhoeae 2

Neisseria meningitidis 2 Vaccin finns.

Ehrlichia sennetsu, Neorickettsia sennetsu 2 Rickettsia sennetsu

Nocardia asteroides 2

Nocardia brasiliensis 2

Nocardia farcinica 2

Nocardia nova 2

Nocardia otitidiscaviarum 2

Nocardia spp. 2

Orientia tsustugamushi 3 Rickettsia tsutsugamushi

Pasteurella multocida ssp. 2 Pasteurella gallicida gallicida

Pasteurella multocida ssp. 2 multocida

Pasteurella multocida ssp. 2 septica

Pasteurella spp. 2

17 AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass Peptostreptococcus 2 anaerobius

Plesiomonas shigelloides 2

Porphyromonas spp. 2

Prevotella spp. 2

Proteus mirabilis 2

Proteus penneri 2

Proteus vulgaris 2

Providencia alcalifaciens 2 Proteus inconstans

Providencia rettgeri 2 Proteus rettgeri

Providencia spp. 2

Pseudomonas aeruginosa 2 Toxinproduktion

Corynebacterium equii, Rhodococcus hoagii 2 Rhodococcus equi

Rickettsia africae 3

Rickettsia akari 3 Normalt inte luftburen.

Rickettsia australis 3

Rickettsia canada Rickettsia canadensis 2 Normalt inte luftburen.

Rickettsia conorii 3

Rickettsia heilongjiangensis 3 Normalt inte luftburen.

Rickettsia japonica 3

Rickettsia montana Rickettsia montanensis 2 Normalt inte luftburen.

Rickettsia prowazekii 3

AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass Rickettsia rickettsii 3

Rickettsia sibirica 3

Rickettsia typhi 3 Rickettsia mooseri

Rickettsia spp. 2

Salmonella enterica ssp. Salmonella cholerasuis ssp. 2 arizonae arizonae

Salmonella enterica ssp. Salmonella enteritidis 2 enterica ser. enteritidis

Salmonella enterica ssp. Salmonella paratyphi A, B, C 2 enterica ser. paratyphi A, B, C Vaccin finns.

Salmonella enterica subsp. enterica ser. typhi Salmonella typhi 3 Vaccin finns. Normalt inte luftburen.

Salmonella enterica ssp. Salmonella typhimurium 2 enterica ser. typhimurium

Salmonella ssp. enterica, andra Salmonella (andra serotyper) 2 ser.

Shigella boydii 2

Toxinproduktion Shigella dysenteriae (Typ 1) 3 Normalt inte luftburen.

Shigella dysenteriae 2 Andra än typ 1.

Shigella flexneri 2

Shigella sonnei 2

Staphylococcus aureus 2 Toxinproduktion

Streptobacillus moniliformis 2

Streptococcus agalactiae 2

19 AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass Streptococcus dysgalactiae 2 ssp. equisimilis

Toxinproduktion Streptococcus pneumoniae 2 Vaccin finns.

Streptococcus pyogenes 2 Toxinproduktion

Streptococcus suis 2

Streptococcus spp. 2

Treponema carateum 2

Treponema pallidum 2

Treponema pertenue 2

Treponema spp. 2

Trueperella pyogenes 2 Actinomyces pyogenes

Ureaplasma parvum 2

Ureaplasma urealyticum 2

Inklusive El Tor. Vibrio cholerae 2 Toxinproduktion Vaccin finns.

Vibrio parahaemolyticus 2 Benecka parahaemolytica

Vibrio spp. 2

Yersinia enterocolitica ssp. 2 enterolitica

Yersinia enterocolitica ssp. 2 palearctica

Yersinia pestis 3

Yersinia pseudotuberculosis 2

Yersinia spp. 2

AFS 2021:X

B Förteckning över virus Virus listas enligt ordning (O), familj (F) och genus (G) i alfabetisk ordning. Ordning, familj eller genus gäller fram till nästa ordning, familj eller genus börjar. Taxonomin bygger inte alltid på genetiskt släktskap. Vid mycket lika eller identisk sjukdomsbild, riskklass och genetiskt släktskap används en samlande benämning. Många virus saknar svenska namn. I några fall är namnen översatta från engelskan och i andra fall anges både svenska och engelska benämningar. Med långtidseffekter menas t.ex. lång inkubationstid eller latenta infektioner. Smittämne Risk- Anmärkning klass

Bunyavirales (O)

Hantaviridae (F)

Orthohantavirus (G)

Art av hantavirus som orsakar HPS Andes orthohantavirus 3 (hantavirusorsakat lungsyndrom)

Bayou orthohantavirus 3

Black Creek Canal 3 orthohantvirus

Cano Delgadito 3 orthohantavirus

Choclo orthohantavirus 3

El Moro Canyon 3 orthohantavirus

Art av hantavirus som orsakar HFRS Hantaan orthohantavirus 3 (hemorragisk feber renalt syndrom)

21 AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass

Laguna Negra 3 orthohantavirus

Prospect Hill 2 orthohantavirus

Art av hantavirus som orsakar sorkfeber Puumala orthohantavirus 2 (nephropathia epidemica)

Art av hantavirus som orsakar HFRS Seoul orthohantavirus 3 (hemorragisk feber renalt syndrom)

Art av hantavirus som orsakar HPS Sin Nombre orthohantavirus 3 (hantavirusorsakat lungsyndrom)

Andra känt patogena 2 hantavirus

Nairoviridae (F)

Orthonairovirus (G)

Crimean-Congo Krim-Kongo blödarfeber haemorrhagic fever 4 (CCHFV) orthonairovirus

Dugbe orthonairovirus 2

Hazara orthonairovirus 2

Nairobi sheep disease 2 orthonairovirus

Andra känt patogena 2 nairovirus

AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass

Peribunyaviridae (F)

Orthobunyavirus (G)

Bunyamwera 2 Germiston virus orthobunyavirus

California encephalitis 2 orthobunyavirus

Oropouche orthobunyavirus 3

Andra känt patogena 2 orthobunyavirus

Phenuiviridae (F)

Phlebovirus (G)

Bhanja phlebovirus 2

Punta Toro phlebovirus 2

Rift Valley fever phlebovirus 3

Sandfly fever Naples 2 Toscana Virus phlebovirus

Severe Fever with SFTS phlebovirus 3 Thrombocytopenia Syndrome-Virus

Andra känt patogena 2 phlebovirus

Herpesvirales (O)

Herpesviridae (F)

Cytomegalovirus (G)

Humant betaherpesvirus 5 2 Cytomegalovirus

Lymphocryptovirus (G)

23 AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass

Humant gammaherpes- 2 Epstein-Barr virus virus 4

Rhadinoovirus (G)

Humant gammaherpes- 2 Långtidseffekter virus 8

Roseolovirus (G)

Humant B-lymfotropt Humant betaherpesvirus 6A 2 virus

Humant betaherpesvirus 6B 2

Humant betaherpesvirus 7 2

Simplexvirus (G)

Herpesvirus simiae, Macacine alfaherpesvirus 1 3 Herpes B virus

Humant herpesvirus 1, Humant alfaherpesvirus 1 2 Herpes simplex-virus typ 1

Human herpesvirus 2, Humant alfaherpesvirus 2 2 Herpes simplex-virus typ 2

Varicellovirus (G)

Herpesvirus varicella- Humant alfaherpesvirus 3 2 zoster. Vaccin finns.

Mononegavirales (O)

Filoviridae (F)

Ebolavirus (G) 4

Marburgvirus (G)

AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass

Marburg marburgvirus 4

Paramyxoviridae (F)

Avulavirus (G)

Newcastle-virus 2

Henipavirus (G)

Hendra henipavirus 4

Nipah henipavirus 4

Morbillivirus (G)

Mässlingsmorbillivirus 2 Vaccin finns.

Respirovirus (G)

Humant respirovirus 1 2 Parainfluensavirus 1

Humant respirovirus 3 2 Parainfluensavirus 3

Rubulavirus (G)

Påssjukerubulavirus 2 Vaccin finns.

Humant rubulavirus 2 2 Parainfluensavirus 2

Humant rubulavirus 4 2 Parainfluensavirus 4

Pneumoviridae (F)

Metapneumovirus (G)

Orthopneumovirus (G)

Respiratoriskt Humant orthopneumovirus 2 syncytialvirus

Rhabdoviridae (F)

Lyssavirus (G)

Normalt inte luftburen. Australian bat lyssavirus 3 Vaccin finns.

25 AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass

Normalt inte luftburen. Duvenhage lyssavirus 3 Vaccin finns.

Normalt inte luftburen. European bat lyssavirus 1 3 Vaccin finns.

Normalt inte luftburen. European bat lyssavirus 2 3 Vaccin finns.

Lagos bat lyssavirus 3 Normalt inte luftburen.

Mokola lyssavirus 3

Normalt inte luftburen. Rabies lyssavirus 3 Vaccin finns.

Vesiculovirus (G)

Vesicular stomatitis-virus, 2 Alagoas vesiculovirus

Vesicular stomatitis-virus, 2 Indiana vesiculovirus

Vesicular stomatitis-virus, 2 New Jersey vesiculovirus

Piry vesiculovirus 2 Piry virus

Nidovirales (O)

Coronaviridae (F)

Betacoronavirus (G)

Severe acute respiratory syndrome-related 3 SARS-virus coronavirus

AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass

SARS-CoV-2 Diagnostiskt laboratoriearbete utan odling som inbegriper SARS-CoV-2 ska utföras vid en Severe acute respiratory anläggning med syndrome-related 3 förfaranden som minst coronavirus 2 motsvarar skyddsnivå 2. Odlingsarbete som inbegriper SARS-CoV-2 bör utföras i ett laboratorium med skyddsnivå 3 där lufttrycket är lägre än atmosfären.

Middle East respiratory 3 MERS-virus syndrome coronavirus

Andra känt patogena 2 Coronaviridae

Picornavirales (O)

Picornaviridae (F)

Cardiovirus (G)

Saffold virus 2

Cosavirus (G)

Cosavirus A 2

Enterovirus (G)

Enterovirus A 2

Enterovirus B 2

Enterovirus C 2

27 AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass

Humant enterovirus typ Enterovirus D, Humant 70, (akut hemorragisk 2 enterovirus typ 70 bindhinneinflammation- virus)

Rhinoviruses 2

Poliovirus, typ 1 och 3 2 Vaccin finns.

Poliovirus, typ 2 3 Vaccin finns.

Hepatovirus (G)

Hepatit A virus, Humant Hepatovirus A 2 enterovirus typ 72. Vaccin finns.

Kobuvirus (G)

Aichivirus A 2 Aichivirus 1

Parechovirus (G)

Parechovirus A 2

Parechovirus B 2 Ljungan virus

Andra känt patogena 2 Picornaviridae

Oklassificerade (O)

Adenoviridae (F) 2

Astroviridae (F) 2

Arenaviridae (F)

Mammarenavirus (G)

Brazilian mammarenavirus 4

Chapare mammarenavirus 4

Flexal mammarenavirus 3

AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass

Guanarito mammarenavirus 4

Junín mammarenavirus 4

Lassa mammarenavirus 4

Lujo mammarenavirus 4

Lymfocytiskt koriomeningit- 2 Neurotropa stammar. mammarenavirus

Lymfocytiskt koriomeningit- 2 Andra stammar. mammarenavirus

Machupo mammarenavirus 4

Mobala mammarenavirus 2

Mopeia mammarenavirus 2

Tacaribe mammarenavirus 2

Whitewater Arroyo 3 mammarenavirus

Caliciviridae (F)

Norovirus (G)

Norovirus 2 Norwalk virus

Andra känt patogena 2 Caliciviridae

Hepadnaviridae (F)

Orthohepadnavirus (G)

Normalt inte luftburen. Hepatit B virus 3 Vaccin finns. Långtidseffekter

Hepeviridae (F)

Orthohepevirus (G)

29 AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass

Orthohepevirus A 2 Hepatit E virus

Flaviviridae (F)

Flavivirus (G)

Denguevirus 3

Japansk encefalitvirus 3 Vaccin finns.

Kyasanur Forest disease 3 Vaccin finns. virus

Louping ill virus 3 Normalt inte luftburen.

Australia encephalitis Murray Valley encefalitvirus 3 virus

Omsk hemorragisk feber- 3 virus

Powassan virus 3

Rocio virus 3

St. Louis encefalitvirus 3

Fästingburna encefalitvirus TBE

Absettarov virus 3

Hanzalova virus 3

Hypr virus 3

Kumlinge virus 3

Negishi virus 3

RSSE Rysk vår- 3 Fästingburen encefalit. sommarencefalit Vaccin finns.

AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass

Fästingburen TBE, CEE encefalitvirus, 3 Normalt inte luftburen. centraleuropeiska Vaccin finns. undertypen

Fästingburen encefalitvirus, Fjärran 3 TBE Östern- undertypen

Fästingburen TBE encefalitvirus, sibiriska 3 Vaccin finns. undertypen

Wesselsbron virus 3 Normalt inte luftburen.

West Nile-feber virus 3

Gula febern virus 3 Vaccin finns.

Zika virus 2

Andra känt patogena 2 flavivirus

Hepacivirus (G)

Hepatit C virus Hepacivirus C 3 Normalt inte luftburen. Långtidseffekter

Orthomyxoviridae (F)

Gammainfluensavirus (G)

Vaccin finns. Bara för Influensa C-virus 2 typerna A och B

Influensavirus A (G)

Högpatogen aviär H5 3 influensavirus HPAIV Till exempel: H5N1

31 AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass

H7 Högpatogen aviär 3 Till exempel: H7N7, influensvirus HPAIV H7N9

Vaccin finns. Influensa A-virus 2 Bara för typerna A och B.

Influensa A-virus A/New H1N1, 3 York/1/18 Spanska sjukan 1918

Influensa A-virus 3 H2N2 A/Singapore/1/57

Lågpatogen aviär 3 LPAI, influensavirus H7N9 Influensavirus B (G)

Vaccin finns. Bara för Influensa B-virus 2 typerna A och B.

Thogoto virus (G)

Fästingburna Dhorivirus 2 orthomyxoviridae: Dhori

Fästingburna Thogotovirus 2 orthomyxoviridae: Thogoto

Papillomaviridae (F) 2 Långtidseffekter

Parvoviridae (F)

Erythroparvovirus (G)

Primaters erythroparvo- Humant parvovirus, 2 virus 1 B 19 virus

Polyomaviridae (F)

AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass

Betapolyomavirus (G)

BK virus 2 Humant polyomavirus 1 Långtidseffekter

JC virus Humant polyomavirus 2 2 Långtidseffekter

Poxviridae (F)

Molluscipoxvirus (G)

Molluscum contagiosum 2 virus

Orthopoxvirus (G)

Kokoppsvirus 2

Apkoppsvirus 3 Vaccin finns.

inkl. Buffalopox virus (Två virus har identifierats: ett av buffalopoxtyp och det andra en variant av Vaccinia virus 2 vacciniavirus.), Elephantpox virus (variant av cowpoxvirus), Rabbitpox virus (variant av Vaccinia)

Variola major och minor Variolavirus 4 Vaccin finns.

Parapoxvirus (G)

Orf virus 2

Mjölkarknotorvirus, Pseudocowpox virus 2 Parapoxvirus bovis

33 AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass

Yatapoxvirus (G)

Tanapox virus 2

Yaba monkey tumor virus 2

Reoviridae (F)

Seadornavirus (G)

Banna virus 2

Coltivirus (G) 2

Rotavirus (G) 2

Orbivirus (G) 2

Retroviridae (F)

Deltaretrovirus (G)

Humant T-cell- Primaters T-lymfotropt virus lymfotropt virus, typ 1. 3 1 Normalt inte luftburen. Långtidseffekter

Humant T-cell- Primaters T-lymfotropt virus lymfotropt virus, typ 2. 3 2 Normalt inte luftburen. Långtidseffekter

Lentivirus (G)

HIV 1 Humant immunbristvirus 1 3 Normalt inte luftburen. Långtidseffekter

HIV 2 Humant immunbristvirus 2 3 Normalt inte luftburen. Långtidseffekter

AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass

SIV För närvarande finns det inte några bevis för sjukdom hos människor Apors immunbristvirus 2 som orsakats av de andra retrovirusen av apursprung. Som säkerhetsåtgärd behövs dock skyddsnivå 3.

Togaviridae (F)

Alphavirus (G)

Cabassouvirus 3

Östlig hästencefalitvirus 3 Vaccin finns.

Bebaru virus 2

Chikungunyavirus 3 Normalt inte luftburet.

Everglades virus 3 Normalt inte luftburet.

Mayaro virus 3

Mucambo virus 3 Normalt inte luftburet.

Ndumu virus 3 Normalt inte luftburet.

O'nyong-nyong virus 2

Ross River virus 2

Semliki Forest virus 2

Sindbis virus 2

Tonate virus 3 Normalt inte luftburet.

Venexuelansk 3 Vaccin finns. hästencefalitvirus

Västlig hästencefalit virus 3 Vaccin finns.

35 AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass

Andra känt patogena 2 alphavirus

Rubivirus (G)

Vaccin finns. Reproduktionsstörande; förbud att exponera gravida arbetstagare för Rubella virus 2 parasiten finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare.

Oklassificerade (F)

Deltavirus (G)

Hepatit-deltavirus är patogen för arbetstagare bara vid samtidig eller sekundär infektion orsakad av hepatit B-virus. Vaccination mot hepatit Hepatit delta virus 2 B-virus kommer därför att skydda arbetstagare som inte redan påverkats av hepatit-B- virus mot hepatit- deltavirus. Vaccin finns. Långtidseffekter

AFS 2021:X

C Förteckning över prioner Prioner eller atypiska smittämnen förknippade med transmissibel spongioform encefalopati, TSE. Samtliga har långtidseffekter, till exempel lång inkubationstid eller latenta infektioner.

Smittämne Risk- Anmärkning klass Agens som orsakar bovin 3 Normalt inte luftburen. spongioform encefalopati (BSE)

Agens som ger BSE-liknande 3 Normalt inte luftburen. Det TSE hos djur, utom scrapie finns inga belägg för infektion hos människa orsakad av animala TSE utom BSE. Som säkerhetsåtgärd behövs dock skyddsnivå 3.

Agens som orsakar Creutzfeldt- 3 Normalt inte luftburen. Jakob sjukdom (CJD) och variant av CJD

Agens som orsakar Gerstmann- 3 Normalt inte luftburen. Sträussler-Scheinker syndrom (GSS)

Agens som orsakar kuru 3 Normalt inte luftburen.

Agens som orsakar scrapie 2 Det finns inga belägg för infektion hos människa orsakad av scrapie. Som säkerhetsåtgärd behövs dock skyddsnivå 2.

37 AFS 2021:X

D Förteckning över humana invärtesparasiter

Utvärtesparasiter är inte smittämnen enligt definition i 3 § och finns däför inte med i förteckningen. Riskklasser avser de stadier i parasitens livscykel inom vilken den är smittsam för arbetstagare på arbetsställen.

Risk- Smittämne Anmärkning klass Acanthamoeba castellani 2

Ancylostoma duodenale 2

Angiostrongylus cantonensis 2

Angiostrongylus costaricensis 2

Anisakis simplex 2 Allergiska effekter.

Ascaris lumbricoides 2 Allergiska effekter.

Ascaris suum 2 Allergiska effekter.

Babesia divergens 2

Babesia microti 2

Balamuthia mandrillaris 3

Balantidium coli 2

Brugia malayi 2

Brugia pahangi 2

Brugia timori 2

Capillaria philippinensis 2

Capillaria spp. 2

Clonorchis sinensi 2 Opisthorchis sinensis

Clonorchis viverrini 2 Opisthirchis viverrini

Cryptosporidium hominis 2

AFS 2021:X

Risk- Smittämne Anmärkning klass Cryptosporidium parvum 2

Cryptosporidium spp. 2

Cyclospora cayetanensis 2

Dicrocoelium dentriticum 2

Dipetalonema streptocerca 2

Diphyllobothrium latum 2

Dracunculus medinensis 2

Echinococcus granulosus 3 Normalt inte luftburen.

Echinococcus multilocularis 3 Normalt inte luftburen.

Echinococcus oligarthus 3 Normalt inte luftburen.

Echinococcus vogeli 3 Normalt inte luftburen.

Entamoeba histolytica 2

Enterobius vermicularis 2

Enterocytozoon bieneusi 2

Fasciola gigantica 2

Fasciola hepatica 2

Fasciolopsis buski 2

Giardia lamblia Giardia duodenalis, 2 Giardia intestinalis

Heterophyes spp. 2

Hymenolepis diminuta 2

Hymenolepis nana 2

Leishmania aethiopica 2

Leishmania braziliensis 3 Normalt inte luftburen.

Leishmania donovani 3 Normalt inte luftburen.

39 AFS 2021:X

Risk- Smittämne Anmärkning klass Leishmania guyanensis Viannia guyanensis 3 Normalt inte luftburen.

Leishmania chagasi Leishmania infantum 3 Normalt inte luftburen.

Leishmania major 2

Leishmania mexicana 2

Viannia panamensis Normalt Leishmania panamensis 3 inte luftburen.

Leishmania peruviana 2

Leishmania tropica 2

Leishmania spp. 2

Loa loa 2

Mansonella ozzardi 2

Mansonella perstans 2

Mansonella streotocerca 2

Metagonimus spp. 2

Naegleria fowleri 3

Necator americanus 2

Onchocerca volvulus 2

Opisthorchis felineus 2

Opisthorchis spp. 2

Paragonimus westermani 2

Paragonimus spp. 2

Plasmodium falciparum 3 Normalt inte luftburen.

Plasmodium knowlesi 3 Normalt inte luftburen.

AFS 2021:X

Risk- Smittämne Anmärkning klass Plasmodium spp. 2 Humana och ap-associerade Sarcocystis suihominis 2

Schistosoma haematobium 2

Schistosoma intercalatum 2

Schistosoma japonicum 2

Schistosoma mansoni 2

Schistosoma mekongi 2

Strongyloides stercoralis 2

Strongyloides spp. 2

Taenia saginata 2

Taenia solium 3 Normalt inte luftburen.

Toxocara canis 2

Toxocara cati 2

Toxoplasma gondii Reproduktionsstörande; förbud att exponera gravida arbetstagare för parasiten finns 2 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare.

Trichinella nativa 2

Trichinella nelson 2

Trichinella pseudospiralis 2

Trichinella spiralis 2

Trichomonas vaginalis 2

Trichostrongylus orientalis 2

Trichostrongylus spp. 2

41 AFS 2021:X

Risk- Smittämne Anmärkning klass Trichuris trichiura 2

Trypanosoma brucei brucei 2

Trypanosoma brucei 2 gambiense

Trypanosoma brucei 3 Normalt inte luftburen. rhodesiense

Trypanosoma cruzi 3 Normalt inte luftburen.

Wuchereria bancrofti 2

E Förteckning över svampar Storsvampar som är giftiga vid förtäring, till exempel vit flugsvamp, omfattas inte av definitionen enligt 3 § och återfinns därför inte i förteckningen. Smittämne Risk- Anmärkning klass Aspergillus flavus 2 Allergiska effekter.

Aspergillus fumigatus 2 Allergiska effekter.

Aspergillus spp. 2

Blastomyces dermatitidis 3 Ajellomyces dermatitidis

Blastomyces gilchristii 3

Candida albicans 2 Allergiska effekter.

Candida dubliniensis 2

Candida glabrata 2

Candida parapsilosis 2

Candida tropicalis 2

Candida spp. 2

AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass Cladophialophora bantiana 3 Xylohypha bantiana, Cladosporium bantianum, Cladosporium trichoides

Cladophialophora modesta 3

Cladophialophora spp. 2

Coccidioides immitis 3 Allergiska effekter.

Coccidioides posadasii 3 Allergiska effekter.

Cryptococcus gatti 2 Filobacidiella neoformans var. bacillispora Allergiska effekter.

Cryptococcus neoformans 2 Filobasidiella neoformans var. neoformans, Allergiska effekter.

Emmonsia parva var. parva 2

Emmonsia parva var. crescens 2

Epidermophyton floccosum 2 Allergiska effekter.

Epidermophyton spp. 2

Fonsecaea pedrosoi 2

Histoplasma capsulatum 3 Ajellomyces capsulatus

Histoplasma capsulatum var. 3 farciminosum

Histoplasma duboisii 3

Madurella grisea 2

Madurella mycetomatis 2

Microsporum spp. 2 Allergiska effekter.

Nannizzia spp. 2

Neoteostudina rosatii 2

43 AFS 2021:X

Smittämne Risk- Anmärkning klass Paracoccidioides brasiliensis 3 Allergiska effekter.

Paracoccidioides lutzii 3

Paraphyton spp. 2

Rhinocladiella mackenziei 3

Scedosporium apiospermum 2 Pseudallescheria bodyii

Scedosporium prolificans 2 Scedosporium inflatum

Sporothrix schenckii 2

Talaromyces marneffei 2 Penicillium marneffei Allergiska effekter.

Trichophyton rubrum 2 Allergiska effekter.

Trichophyton tonsurans 2 Allergiska effekter.

Trichophyton spp. 2

Konsekvensutredning Datum Vår beteckning 2020-09-15 2020/025341

Konsekvensutredning till förslaget om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker

Innehåll 1. Sammanfattning ...... 4 2. Inledning ...... 4 2.1 Beskrivning av problemet ...... 4 3. Beskrivning av alternativa lösningar ...... 4 4. Bemyndiganden ...... 5 5. Föreskrifternas överensstämmelse med EU-anslutningen ...... 5 6. Vilka som berörs av regleringen ...... 5 6.1 Berörda arbetstagare ...... 5 6.2 Antal företag som berörs ...... 7 6.3. Andra som berörs ...... 8 6.4. Sammanfattning berörda verksamheter ...... 8 7. Beskrivning av förslaget och dess konsekvenser ...... 9 7.1 Allmän beskrivning av förslaget ...... 9 7.2 Ändring i 23–28 §§ ...... 9 7.3 Ändring i bilaga 1...... 13 7.4 Sammanställning av konsekvenserna ...... 16 7.5 Jämställdhet ...... 17 8. Jämförelse av de övervägda regleringsalternativen ...... 17 9. Överväganden enligt 14 kap. 3 § regeringsformen ...... 17 10. Effekter för kommuner och regioner ...... 17 11. Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag ...... 18 12. Vilka andra kostnader och förändringar är aktuella för företagen ...... 18 13. Påverkan på företagen ...... 18 13.1 Påverkan av konkurrensförhållanden...... 18 13.2 Annan påverkan ...... 19 14. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning ...... 19 15. Särskilda hänsyn beträffande tidpunkten för ikraftträdande ...... 19 16. Behov av speciella informationsinsatser ...... 19 17. Hur samråd genomförs ...... 19 18. Beröringspunkter med andra författningar ...... 19 19. Kontaktperson på Arbetsmiljöverket ...... 19

Bilaga A – Detaljerad redovisning av förändringar i bilaga 1 smittriskföreskrifterna ...... 20 Bakterier – förteckning A ...... 20 Virus– förteckning B ...... 21 Prioner– förteckning C ...... 23 Humana invärtesparasiter– förteckning D ...... 23 Svampar– förteckning E ...... 23

1. Sammanfattning Arbetsmiljöverket har tagit fram ett förslag på ändring av föreskrifterna (AFS 2018:4) om smittrisker. Genom denna ändring kommer implementering av minimidirektivet (EU) 2019/1833 att ske. De som berörs av de ändringar som föreslås är de som avsiktligt arbetar med smittämnen. De ändringar som föreslås berör 23–28 §§ och bilaga 1 i föreskrifterna om smittrisker. Dessa paragrafer beskriver vilka skyddsåtgärder man behöver vidta när man avsiktligt arbetar med smittämnen i laboratorium och rum för försöksdjur samt arbete med smittämnen i industriella processer. Bilaga 1, visar förteckningar över smittämnen med tillhörande riskklass. Förändringar har gjorts i förteckningarna över bakterier, virus, humana invärtesparasiter och svampar.

Många av de förändringar som sker bedömer vi inte kommer ge några konsekvenser. De konsekvenser de flesta verksamheter kommer få är att de behöver titta över sin riskbedömning och säkerställa vilken skyddsnivå arbetet med smittämnen ska ske på. Dessa engångskostnader kommer enligt beräkningarna i snitt hamna på 500–1 500 kr/verksamhet. Även om vi tror det är sällsynt, går det i vissa enskilda fall inte att utesluta att vissa åtgärder måste vidtas och att dessa då kan vara kostsamma. Dessa åtgärder gäller främst installation av dusch vid avsiktlig användning av smittämnen på skyddsnivå 3. Kostnader för denna åtgärd kan variera mycket beroende på hur verksamheten ser ut. Ett försök till beräkning har gjorts i avsnitt 7. Enligt dessa osäkra beräkningar blir engångskostnaden för installation av dusch 50 000–300 000 kr/verksamhet.

En av de stora förändringar som har skett i bilaga 1 är att förteckningen över virus har fått en helt ny struktur. Förteckning över virus är nu listade enligt ordning (O), familj (F) och släkte (G).

2. Inledning I arbetslivet utsätts många arbetstagare för exponering av olika smittämnen som de hanterar. För att skydda arbetstagarna vid avsiktlig användning av smittämnen i laboratorier, i rum för försöksdjur och i industriella processer finns särskilda krav för att minska exponeringen för dessa ämnen. Arbetsgivarna måste leva upp till regelverket och det innebär att arbetstagarna blir mer skyddade mot exponering av smittämnen.

2.1 Beskrivning av problemet För att föreskrifterna om smittrisker ska vara aktuella i förhållande till EU:s direktiv behöver de nu ändras på några punkter så att direktivet implementeras på det sätt som EU-kommissionen kräver. I Kommissionens direktiv (EU) 2019/1833 som träder i kraft den 20 november 2021, har justeringar gjorts i bilagorna I, III, V och VI. Dessa justeringar behöver föras in i föreskrifterna om smittrisker.

3. Beskrivning av alternativa lösningar Något alternativ till ändringsföreskrifter finns inte. Om vi inte inför de ändrade klassificeringarna av smittämnen och skyddsåtgärder i vår lagstiftning lever vi inte upp till de krav EU ställer. 4

Genom de föreslagna ändringarna implementerar Arbetsmiljöverket minimidirektivet på det sätt som EU-kommissionen kräver. Om Sverige inte överför detta minimidirektiv kan Sverige straffas i form av böter till EU. Se även resonemang i avsnitt 5 om överensstämmelse med EU-anslutningen och avsnitt 8 om jämförelser av övervägda regleringsalternativ.

4. Bemyndiganden Arbetsmiljöverkets bemyndigande för dessa ändringsföreskrifter finns i 18 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166), och verket jämför då även med Kommissionens direktiv (EU) 2019/1833 av den 24 oktober om ändring av bilagorna I, III, V och VI till Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG.

5. Föreskrifternas överensstämmelse med EU-anslutningen Genom de förändringar som görs införs de artiklar som finns i minimidirektivet (EU) 2019/1833, och detta är i överensstämmelse med våra skyldigheter gentemot EU. Föreskrifterna är också i övrigt i överensstämmelse med våra skyldigheter gentemot EU, exempelvis i förhållande till proportionalitetsprincipen och EU:s regelverk för att motverka diskriminering. Alla kravändringar som förs in kommer från minimidirektivet.

Se även resonemang i avsnitt 8 om jämförelser av övervägda regleringsalternativ.

6. Vilka som berörs av regleringen 6.1 Berörda arbetstagare De som berörs av de ändringar som föreslås är de som avsiktlig arbetar med smittämnen. Avsiktligt arbete med smittämnen förekommer på forskningslaboratorier, bioteknikföretag, i mikrobiologisk och medicinsk utbildning på högskolenivå, i analyslaboratorier för mikrobiologisk diagnostik och livsmedelssäkerhet samt i storskalig produktion. Det är mycket svårt att få fram siffror på hur många inom dessa branscher som arbetar med smittämnen, vi har därför på olika sätt försökt uppskatta antalet berörda.

En granskning av informationen på webbplatserna för landets högskolor och universitet1 visar att uppskattningsvis 1 200 personer bedriver forskning med smittämnen vid ett femtontal forskningsinstitutioner. Även studenter som använder smittämnen i sin utbildning omfattas av bestämmelserna. Om vi antar att alla nio lärosäten ger en kurs om året där smittämnen ingår och att 20 studenter deltar i varje kurs, tillkommer 180 personer. Vi kan också anta att ett hundratal doktorander deltar i någon kurs på doktorandnivå och att de normalt arbetar på andra institutioner än dem vi har granskat. Sammanlagt blir det ungefär 1 500 personer.

1 Informationen är hämtad 2018 från respektive webbplats för följande universitet och högskolor; Umeå universitet www.umu.se, Uppsala universitet www.uu.se, Karolinska institutet www.ki.se, Stockholms universitet www.su.se, Linköpings universitet www.liu.se, Göteborgs universitet www.gu.se, Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se, Högskolan i Skövde www.hs.se och Lunds universitet www.lu.se. De lärosäten som vi inte, via webbplatsen har sett bedriver forskning med smittämnen utgår vi från inte har några berörda arbetstagare. 5

Vissa av dessa kanske inte berörs av förändringen men det är ändå sannolikt att många gör de.

Andra arbetstagare som kan påverkas av förslaget är arbetstagare i de näringsgrenar som redovisas i tabell 1.

Tabell 1. Uppskattat antal arbetstagare i vissa näringsgrenar Näringsgren Antal Uppskattning Uppskattat arbetstagare i andel antal berörda näringsgrenen* berörda** (%) arbetstagare** Biotekniska FoU- 875 25 219 institutioner Läkemedelsindustrin 10 787 5 539 Medicinska laboratorier 1 939 25 485 o.d. Totalt 13 601 1 242 *) Informationen kommer från SCB Företagsdatabas 2013 års siffror **) Uppskattningen är en bedömning från Arbetsmiljöverket

Enligt SCB:s statistik i Företagsdatabasen, 20132 års siffror, finns det totalt 13 600 sysselsatta inom dessa näringsgrenar. De är enbart en liten del av dessa arbetstagare som arbetar med smittämnen, speciellt inom läkemedelsindustrin. Vi har ingen uppgift om hur många arbetstagare det kan vara. En bedömning är att det är högst 5 % av dem som arbetar inom läkemedelsindustrin som arbetar med smittämnen medan det troligtvis är en större andel i de två andra näringsgrenarna. Även i de andra två näringsgrenarna är det bara en mindre andel som kommer att exponeras för smittämnen. En uppskattning från ett företag som arbetar i branschen medicinska laboratorier är att det inte är mer än 25 % av deras arbetstagare som exponeras för smittämnen. Skulle vi anta att det är 5 % av arbetstagarna inom läkemedelsindustrin och 25 % av arbetstagarna i de andra två näringsgrenarna som kan exponeras för smittämnen blir det totalt 1 242 arbetstagare, se tabell 1.

Vissa sjukhus och regioner har egna arbetstagare som avsiktligt arbetar med smittämnen. Det är främst de som arbetar i analyslaboratorier för mikrobiologisk diagnostik. Den yrkesgrupp som främst arbetar med detta är biomedicinska analytiker men även mikrobiologer och vissa kemister har arbetsuppgifter där de avsiktligt arbetar med smittämnen. På SKRs hemsida återfinns de som avsiktligt arbetar med smittämning i kategorin Övrigt. Totalt finns i den kategorin 5000 personer. Då SKR inte har någon information om hur stor andel av dessa som avsiktligt arbetar med smittämnen gör vi ett rimligt antagande om att det är högst 10 %, vilket skulle göra att 500 arbetstagare berörs. Hur många som arbetar inom andra arbetsgrupper så som kemister eller mikrobiologer har vi eller SKR ingen information om, men vi gör att antagande att det är ytterligare 100 arbetstagare som avsiktligt arbetar med smittämnen.

2 SCB redovisar inte längre statistik på antal anställda, därför används siffror från 2013. Vi har inget som tyder på att siffrorna för 2013 har ändrat sig drastiskt. 6

Det finns också fyra statliga myndigheter som använder smittämnen, både för mikrobiologiska analyser och forskning. Det är Folkhälsomyndigheten, Försvarets forskningsinstitut FOI, Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Om vi antar att i genomsnitt hundra personer per myndighet arbetar med smittämnen, blir det 400 personer.

Enligt våra uppskattningar berörs ungefär 3 750 arbetstagare, och uppgifterna är sammanställda i tabell 2. Vår bedömning är att de flesta av dessa arbetstagare redan idag arbetar på ett sådant sätt att risken för att utsättas för smitta är väldigt låg.

Tabell 2. Sammanställning av uppskattat antal berörda arbetstagare som arbetar med smittämnen Typ av verksamhet Antal arbetstagare Forskning vid universitet och högskolor 1 200 Studenter och doktorander 300 Mikrobiologiska analyslaboratorier, 600 regionanställda Statliga laboratorier 400 Biotekniska FoU-institutioner 200* Läkemedelsindustrin 550* Mikrobiologiska analyslaboratorier, företag 500* Totalt 3 750 *Siffror hämtade från tabell 1, något avrundande.

Uppskattningen bygger på antagande och det finns en stor osäkerhet i dessa siffror.

6.2 Antal företag som berörs Det finns cirka 750 företag i de näringsgrenar där vi bedömer de arbetstagare finns som avsiktligt arbetar med smittämnen, se tabell 3.

Tabell 3. Antal företag fördelat på näringsgren och storleksklass (SCB) Näringsgren Storleksklass, antal anställda Totalt Totalt >9 0 1–9 10–49 50–199 200– anställda Biotekniska FoU- 335 159 27 6 0 527 33 institutioner Läkemedels- 62 31 16 10 7 126 33 industrin Medicinska 60 32 2 0 2 96 4 laboratorier o.d. Totalt 457 222 45 16 9 749 70

De företag som påverkas av förändringarna är de företag som har lokaler med verksamhet som hanterar ämnen som är klassificerade i riskklass 3. Det finns inga företag i Sverige som har verksamhet i riskklass 4. Alla företag har sannolikt inte sådant arbete att de exponeras för smittämnen i dessa riskklasser. Enligt tabell 3 finns det 126 företag med tillverkning av läkemedel och 527 företag med bioteknisk 7

forskning och utveckling. Dessutom finns det knappt 100 företag som använder smittämnen i mikrobiologiska analyser, bland annat på uppdrag av regionerna.

De förändringar som föreslås bedömer vi inte kommer påverka företag utan anställda eller företag med under tio anställda. Dessa verksamheter har troligtvis inte egna laboratorier och påverkas således inte av förändringen. Om vi räknar bort dessa företag får vi 749 - 457 - 222 = 70 företag som kan påverkas av denna förändring.

6.3. Andra som berörs Universitet och högskolor med forskning eller medicin- och mikrobiologiutbildningar berörs av förslaget. Vid nio universitet och högskolor finns det ett femtontal institutioner som bedriver forskning med smittämnen enligt deras egna webbplatser3. Några av dessa institutioner har också anmält, till Arbetsmiljöverket, användning av smittämnen i riskklass 2 eller 3. Samtliga lärosäten som bedriver denna typ av forskning är statliga.

Regionanställda på sjukhus som arbetar med forskning eller mikrobiologiska analyser berörs också av förslaget. Enligt de anmälningar och tillståndsansökningar vi har fått in så finns det cirka 10 regioner som har arbetstagare som kan exponeras för smittämnen i cirka 25 verksamheter.

Vi har identifierat fyra statliga myndigheter som har mikrobiologiska laboratorier och som därmed också berörs av förslaget. Dessa är Folkhälsomyndigheten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Folkhälsomyndigheten är den enda verksamhet i Sverige som arbetar med smittämnen i riskklass 4.

6.4. Sammanfattning berörda verksamheter De verksamheter som berörs av förändringen finns både inom privata företag och inom offentligförvaltning. De verksamheter som bedöms påverkas summeras i tabell 4.

3 Informationen är hämtad 2018 från respektive webbplats för följande universitet och högskolor Umeå universitet www.umu.se, Uppsala universitet www.uu.se, Karolinska institutet www.ki.se, Stockholms universitet www.su.se, Linköpings universitet www.liu.se, Göteborgs universitet www.gu.se, Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se, Högskolan i Skövde www.hs.se och Lunds universitet www.lu.se. 8

Tabell 4. Summering av antal verksamheter som bedöms påverkas av förslaget Näringsgren Antal Företag 70 Verksamheter i regioner 25 Verksamheter inom universitet 15 och högskola Andra statliga myndigheter 4 Totalt 114

7. Beskrivning av förslaget och dess konsekvenser 7.1 Allmän beskrivning av förslaget Arbetsmiljöverket implementerar nu minimidirektivet (EU) 2019/1833. Alla kravändringar som föreslås bygger på detta minimidirektiv och vi har valt att inte ändrat något utöver de som minimidirektivet kräver. De ändringar som föreslås berör 23–28 §§ och bilaga 1 i föreskrifterna om smittrisker (i fortsättningen av denna konsekvensutredning kallade smittriskföreskrifterna). Dessa paragrafer beskriver vilka skyddsåtgärder man behöver vidta när man avsiktligt arbetar med smittämnen i laboratorium och rum för försöksdjur samt arbete med smittämnen i industriella processer. I bilaga 1 finns det fem förteckningar (A–E) som beskriver vilken skyddsnivå man ska arbeta på vid arbete med specifika bakterier, virus, prioner, humana invärtesparasiter och svampar. I ändringsföreskriften är ändringar gjorda i förteckningarna över bakterier, virus, humana invärtesparasiter och svampar. Förteckningen över prioner är oförändrad.

7.2 Ändring i 23–28 §§ Riskbedömningar I 23–28 §§ smittriskföreskrifterna har vi ändrat formuleringen för riskbedömningen. Vi har i t.ex. 23 § punkt 1 andra meningen ändrat från ”Arbetsområdet ska, om riskbedömningen visar, kunna tillslutas helt för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod.” till ”Arbetsområdet ska kunna tillslutas helt för att möjliggöra dekontaminering med validerad metod, om inte riskbedömningen visar annat.” Liknade ändring av formulering finns på flera ställen i 23–28 §§. Båda skrivningarna bygger på att man i riskbedömningen ska visa om något behöver göras eller inte. Omskrivning är gjord för att • förtydligat att man måste göra en riskbedömning, och • de som inte gjort någon riskbedömning alls, inte kommer undan från kravet. Arbetsmiljöverket bedömer att detta inte är några nya krav och att dessa ändringar inte innebär några förändrade kostnader eller andra konsekvenser för berörda eftersom kravet på att riskbedömning ska göras redan finns i dagens föreskrifter.

Dusch Vi har återinfört en skyddsåtgärd för de som arbetar med smittämnen i riskklass 3 och 4 både vid arbete i laboratorium och i rum för försöksdjur samt vid industriella processer. Kravet som är återinfört är att ”Arbetstagare ska duscha innan de lämnar arbetsområdet, om inte riskbedömningen visar annat”.

Detta krav fanns i princip i den tidigare gällande föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker4. I dessa föreskrifter fanns det krav på att det skulle finnas dusch i anslutning till områden där arbete med smittämnen i riskklass 4 skedde och en riskbedömning skulle visa om det behövdes finnas dusch vid arbete med smittämnen i riskklass 3. Det som skiljer det tidigare kravet från det som nu föreslås är att det nu står att arbetstagaren ska duscha, om inte riskbedömningen visar annat, efter avslutat arbete och inte enbart att en dusch ska finnas.

I den nu gällande föreskriften om smittrisker finns inte detta krav, så från november 2018 till nu har detta krav inte funnits. Kravet togs bort för att det inte tydligt fanns i grunddirektivet 2000/54/EG men återinförs nu för att det tydligt finns i ändringsdirektivet 2019/1833/EU. I grunddirektivet står det att det är valfritt att duscha på skyddsnivå 3 och 4 vid arbete med smittämnen i laboratorium och i rum för försöksdjur samt på skyddsnivå 3 vid industriella processer. Ordet frivilligt har nu bytts ut mot rekommenderas i ändringsdirektivet. Ordet har ersatts från frivilligt till rekommenderas för att flera medlemsländer, inklusive vi, under vissa perioder har tolkat frivilligt som att det inte behövs. Tanken är att det ska tolkas så som vi gjorde i mikrobiologiska arbetsmiljörisker, att dusch ska utföras om det behövs enligt riskbedömningen. Återinförandet av kravet innebär att vi går tillbaka till samma kravnivå som vi hade före november 2018. Tanken är inte att fler eller färre ska behöva följa detta krav än de som gjorde det före november 2018. Riskbedömningen nu som då avgör om dusch behöver finnas och, om så är fallet när, duschning behöver ske.

Vid implementering av smittriskföreskrifterna gjordes dock ett misstag. Dusch krävdes, i alla lägen enligt grunddirektivet 2000/54/EG vid arbete med smittämnen i riskklass 4 industriella processer. Detta togs bort av misstag men återinförs nu.

Kravet på dusch finns i förslaget i 24, 25, 27 och 28 §§. I samtliga dessa paragrafer är det punkt 13 som har ändrats. I 28 §§ finns dock inte undantaget om inte riskbedömningen visar annat, utan där gäller kravet alltid. I Sverige finns det bara en verksamhet (en statlig myndighet) som arbetar med smittämnen i riskklass 4. Arbetsmiljöverkets vet att det fortfarande finns duschar i anslutning till den verksamheten och att man där också duschar när duschning behöver ske.

Vi bedömer att de flesta företag som har arbetstagare som arbetar med smittämnen i riskklass 3, och enligt riskbedömningen behöver dusch, redan nu har en dusch och duschar när det behövs eftersom krav fanns på det fram till november 2018. Enligt de anmälningar som görs till Arbetsmiljöverket om att arbete med, eller förvaring av, koncentrerat smittämne bedrivs finns det inga nystartade verksamheter efter november 2018 som arbetar med smittämnen i riskklass 3. Detta styrker oss i antagandet att behovet av att nyinstallera duschutrymme är mycket begränsat.

4 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. 10

Vår bedömning är att de som behöver dusch enligt riskbedömningen inte bara har dusch för att vi tidigare har haft krav på det utan för att det i många fall behövs. Vi har svårt att se att de som enligt riskbedömningen behöver dusch har valt att ta bort den vid en ombyggnad men det går dock inte att utesluta att några verksamheter under den tiden har gjort det. Det går heller inte att utesluta att några verksamheter kommer ändra sin riskbedömning nu när kravet aktualiseras igen och att de nu riskbedömer att dusch behövs. Hur stor kostnad det skulle bli för dessa verksamheter att återinföra dusch är väldigt svårt att beräkna. Kostnaden kan variera mycket från verksamhet till verksamhet då kostnaden för återinförande av dusch och en eventuell ombyggnad för att få plats med duschen kommer skilja sig åt beroende på hur lokalen ser ut. Om det är någon verksamhet som behöver göra denna ombyggnad bedömer vi att kostnaden inte kommer vara en obetydlig summa för den enskilda verksamheten. Efter att ha hört med ett företag som är berörda av föreskrifterna, och som nyligen gjort en stor ombyggnad där dusch har byggts bort, är vår bedömning att en sådan ombyggnad skulle kunna kosta allt från 50 000 kr till 300 000 kr.

De flesta verksamheter borde, som vi skrev ovan, redan ha riskbedömt huruvida de behöver ha en dusch eller inte. De verksamheter som i sin riskbedömning har visat att de behöver dusch borde ha rutiner för när arbetstagaren behöver duscha. Även om vi bedömer att dessa riskbedömningar och rutiner i många fall redan finns bedömer vi ändå att många måste eller kommer vilja se över sin riskbedömning och rutiner så att de stämmer. Som framgår i avsnitt 6 görs en bedömning att 114 verksamheter har arbetstagare som avsiktligt arbetar med smittämnen, se tabell 4. Tiden för att se över detta kommer att variera men vi gör dock ett antagande att det genomsnittligt tar ca 30 min att se över sin riskbedömning och sina eventuella rutiner. För de som behöver uppdatera sin riskbedömning eller sina rutiner gör vi ett antagande att det tar ytterligare 2 timmar. Vem i verksamheten som behöver göra detta kan säkert variera från verksamhet till verksamhet, det kan vara någon i arbetsledande ställning, men det kan också vara någon annan. I beräkningen nedan använder vi oss av en schablon att det kostar varje verksamhet 500 kr i timmen inklusive sociala kostnader. Vi gör också ett antagande i tabellen nedan att alla behöver titta över sin riskbedömning och eventuella rutiner medan bara 10 % av verksamheterna behöver uppdatera dessa dokument.

Tabell 5. Beräkning av kostnader för riskbedömning Åtgärd Genomsnittlig Kostnad per Antal Total- tid (tim.) timme (kr) verksamheter kostnad (kr) Genomgång av 0,5 500 114 28 500 riskbedömning Uppdatera 2 500 11 11 000 riskbedömning eller rutiner Totalt 0,5–2,5 500 11-114 39 500

Kostnaderna som beräknats i tabell 5 bedömer vi vara administrativa kostnader av engångskaraktär, de uppstår i samband med att de nya reglerna börjar gälla och tidigare riskbedömningar behöver aktualiseras. Konsekvensen för om några extra arbetstagare behöver duscha är också väldigt svår att beräkna. Konsekvensen beror på flera parametrar, t.ex. hur många verksamheter har inte detta i sina rutiner idag som behöver ha det, hur många arbetstagare finns det i dessa verksamheter och hur många incidenter, tillbud eller andra orsaker kan kräva att man behöver duscha. Arbetsmiljöverket har inte information om någon av dessa parametrar. Ett rimligt antagande är dock att det tar 10 min att duscha. Skulle timpenningen vara 500 kr så skulle det bli en kostnad på ca 85 kr varje gång någon måste duscha. Skulle det vara så att de elva verksamheter som vi har antagit inte har detta i sina rutiner, har en arbetstagare i månaden som råkade ut för något så att de behövde duscha så skulle det bli en extra kostnad på 11 x 12 x 85 = 11 220 kr per år. Skulle däremot dessa elva verksamheter ha en incident i veckan som kräver duschning skulle kostnaden bli 11 x 52 x 85 = 48 620 kr per år. Dessa kostnader skulle då bli årliga extra kostnader. Se tabell 6 för summering. Tabell 6. Beräkning av årliga extra kostnader för duschning, två olika scenarier Åtgärd Genom- Kostnad Antal Antal Total snittlig per verksamheter duschar kostnad duschtid timme per år per år (min) (kr) (kr) Kostnader för en 10 500 11 12 11 220 dusch i månaden/ verksamhet Kostnader för en 10 500 11 52 48 620 dusch i veckan/ verksamhet

Undertryck och tillträdet via luftsluss Enligt 24 § punkt 9 och 27 § punkt 10 i smittriskföreskrifterna ska arbetsområdet ha undertryck och tillträde ska ske via luftsluss vid arbete med luftburna smittämnen i riskklass 3. Detta krav finns kvar i det nya förslaget, men det har lagts till ett krav som innebär att det även gäller för icke luftburna smittämnen i riskklass 3 om inte riskbedömningen visar annat. Detta tilläggskrav fanns i de tidigare föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker, men togs bort i och med att de nu gällande smittriskföreskrifterna började gälla. Kravet togs bort för att det inte fanns i grunddirektivet 2000/54/EG men återinförs nu för att det finns i ändringsdirektivet 2019/1833/EU. Sedan november 2018 har de således inte varit ett krav att man i riskbedömningen ska visa huruvida arbetsområdet behöver luftsluss och undertryck vid arbete med icke luftburna smittämnen.

Vi bedömer att de flesta företag som har arbetstagare som arbetar med smittämnen i riskklass 3, har undertryck och att tillträde sker via luftsluss eftersom krav fanns på det fram till november 2018. Många verksamheter arbetar både med luftburna smittämnen och icke luftburna smittämnen och de som inte gör det idag vill oftast

ha flexibiliteten att göra det. Vår bedömning är således att eventuella ombyggnader troligtvis inte har skett och att luftslussarna därmed finns kvar.

Om det ändå skulle vara verksamheter som har byggt bort dessa luftslussar och behöver återinföra dem bedömer vi att kostnaden inte kommer vara en obetydlig summa för den enskilda verksamheten. Hur stor kostnad det skulle bli för dessa verksamheter att återinföra luftsluss och undertryck är väldigt svårt att beräkna. Kostnaden kan variera mycket från verksamhet till verksamhet då kostnaden för återinförande av luftsluss och en eventuell ombyggnad för att få plats med detta kommer skilja sig åt beroende på hur lokalen ser ut, på liknande sätt som beskrivits ovan när det gäller återinföring av duschar. Vi bedömer, efter att ha pratat med samma företag (har inte byggt bort luftslussar), att de uppskattar att även denna ombyggnad skulle kosta allt från 50 000 kr till 300 000 kr.

Separat ventilation i industriella processer Enligt 26 § punkt 2 i nuvarande smittriskföreskrifter ska smittämnen i riskklass 2 hanteras i ett slutet system som fysiskt avskiljer processen från övrig omgivning inom arbetsområdet vid industriella processer. Detta krav finns kvar i det nya förslaget, men det har lagts till ett krav som innebär att ska finnas separat ventilation för att förhindra luftföroreningar, om inte riskbedömningen visar annat. Detta tilläggskrav fanns i de tidigare föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker, men togs bort i och med att den nu gällande smittriskföreskriften började gälla. Kravet togs bort för att det inte fanns i grunddirektivet 2000/54/EG men återinförs nu för att det finns i ändringsdirektivet 2019/1833/EU. Sedan november 2018 har de således inte varit ett krav att man i riskbedömningen ska visa huruvida man behöver separat ventilation.

De verksamheter, som enligt egen riskbedömning behöver ha separat ventilation som en skyddsåtgärd, bedömer vi inte har tagit bort den separata ventilationen sedan november 2018. Det är överhuvudtaget väldigt få företag som arbetar med smittämnen i industriella processer och Arbetsmiljöverket har god kunskap om när det bildas nya verksamheter. Enligt vår kunskap har inga nya verksamheter byggts om eller bildats sedan november 2018. Det gör att vi bedömer att detta inte innebär några förändrade kostnader eller andra konsekvenser för berörda verksamheter.

7.3 Ändring i bilaga 1 Ändrad struktur över förteckning av virus Förteckningen B över virus, i bilaga 1 smittriskföreskrifterna, har fått en ny struktur. Denna ändring har gjorts för att ändringsdirektivet (EU) 2019/1833 har fått en ny struktur om man jämför med grunddirektivet 2000/54/EG. I förslaget är förteckning B över virus nu listade enligt den nya strukturen som bygger på att virus förtecknas enligt ordning (O), familj (F) och släkte (G). Tidigare listades virus enbart familjevis. Detta innebär ingen förändring i kravnivå utan är bara ett annat sätt att redovisa förteckningen över virus.

Ändrade skyddsnivåer och införande av specifika smittämnen i bilaga 1 I bilaga 1 smittriskföreskrifterna införs nu tekniska ändringar. Detta görs bland annat för att bättre stämma överens med direktiv 2009/41/EG om genetiskt modifierade mikroorganismer och med WHO:s laboratorium för biosäkerhet (fjärde upplagan). En del tekniska ändringar har genomförts för att återspegla den senaste utvecklingen som t.ex. identifiering av nya smittämnen eller borttagande av föråldrade smittämnen.

I dagens bilaga 1 smittriskföreskrifterna så kan specifika smittämnen vara utskrivna men det kan också vara så att enbart den övergripande familjen, som t.ex. bakterien eller viruset tillhör, står utskriven. Nu har några fler specifika smittämnen skrivits ut. Detta är ingen kravändring, då de redan har omfattats av reglerna i och med att deras familj funnits med, utan bara ett förtydligande att vissa specifika smittämnen ingår i den familjen, se bilaga A till denna konsekvensutredning. De har också skett förändringar åt andra hållet. Specifika smittämnen som finns utskrivna i smittriskföreskrifterna bilaga 1 har nu tagits bort. Dessa smittämnen omfattas fortfarande av samma krav då deras familj finns med och de omfattas av samma krav som familjen.

Några helt nya smittämnen har lagts till direktivet, baserat på ny kunskap inom området, och dessa har vi implementerat i bilaga 1 till förslaget om nya smittriskföreskrifter. Förändringar har skett i förteckningarna över • bakterier • virus • humana invärtesparasiter, och • svampar.

Av alla smittämnen som vi har lagt till hamnar de flesta smittämnen i riskklass 2 förutom 26 (fem bakterier, tio virus, fem parasiter och sex svampar) som är i riskklass 3 och ett virus i riskklass 4, se bilaga A till denna konsekvensutredning. Även om dessa smittämnen inte tidigare fanns med specifikt i bilaga 1 smittriskföreskrifterna så har de ändå omfattats av föreskriften. Enligt smittriskföreskriften står det i inledningen till bilaga 1 att förteckningen inte är fullständig. Det står också i smittriskföreskriften i 21 § ”Om riskbedömningen inte tydligt visar vilken skyddsnivå som behövs och allvarlig hälsorisk inte kan uteslutas, ska arbetet bedrivas på minst skyddsnivå 3”. De som tidigare avsiktligt har arbetet med smittämnen som inte funnits med i bilaga 1 smittriskföreskrifterna har tidigare varit tvungna att arbeta på minst skyddsnivå 3 om inte riskbedömning visar annat. Om riskbedömningen visar annat så kan de ha arbetat på skyddsnivå 2.

Arbetsmiljöverket har inte någon samlad information om vilka som arbetar med de nytillkomna smittämnena. För de som arbetar med de smittämnena som har lagts till förteckningarna och bedömts hamna på skyddsnivå 2 så blir det inga utökade krav, i något fall kan det blir sänkta krav, då de redan omfattas av smittriskföreskrifterna, se resonemang i stycket ovan. Vi bedömer att dessa förändringar inte leder till några konsekvenser för verksamheterna utan att de flesta arbetar vidare som de gjort tidigare.

För fem av bakterierna, se bilaga A, som tidigare inte var specificerade utan bara ingick i en familj, Rickettsiafamiljen, har det blivit en kravhöjning. Deras familj var i riskklass 2 men nu när de har specificerats så är de klassificerade som smittämnen i riskklass 3. Om det är verksamheter som hanterar dessa smittämnen och inte hanterar några andra smittämnen i riskklass 3 kan detta leda till att de måste vidta extra åtgärder. I en laboratoriemiljö är dessa smittämnen normalt sett inte en luftsmitta så de extra skyddsåtgärder som kan behöva föras in om man går från skyddsnivå 2 till 3 är följande: • Det ska finnas ett observationsfönster eller motsvarande för att kunna överblicka arbetsområdet. • Arbetsområdet ska ha undertryck och tillträde ska ske via luftsluss om inte riskbedömningen visar annat. • Frånluft ska filtreras med HEPA-filter om inte riskbedömningen visar annat. • Ett laboratorium ska innehålla egen utrustning, om inte riskbedömningen visar annat.

Enligt SLIM-databasen på Folkhälsomyndighetens sida erbjuder Akademiska sjukhuset i Uppsala molekylärbiologiska analyser och vid Folkhälsomyndigheten erbjuds både molekylär och serologiska analyser för att påvisa bakterie-DNA eller antikroppsutveckling av bakterier i Rickettsiafamiljen. SLIM-databasen preciserar inte för vilka bakterier inom familjen som det erbjuds diagnostiska analyser. Det är ändå rimligt att anta att de använder eller kommer att använda några av dessa smittämnen avsiktligt för metodutveckling och för att exempelvis validera metodik. Folkhälsomyndigheten hanterar flera andra smittämnen i riskklass 3 och därför borde det inte leda till extra åtgärder utöver att en del arbetsmoment nu kommer att behöver hanteras på skyddsnivå 3. Akademiska sjukhuset bedömer att detta inte kommer innebära några konsekvenser för deras handhavande av denna grupp av smittämnen. Baserat på den kunskap som Arbetsmiljöverket har, så bedömer vi att denna ändring av skyddsnivå för några ämnen i Rickettsiafamiljen inte innebär några konsekvenser för de som arbetar med dessa smittämnen idag.

SFTS phlebovirus var förut inte namngivet utan ingick bara i phlebovirus familjen (andra känt patogena) som har riskklass 2. SFTS phlebovirus har fått riskklass 3, precis som en annan medlem av familjen phlebovirus har sedan tidigare. Arbetsmiljöverket har ingen kunskap om att det pågår avsiktligt arbete med just SFTS phlebovirus i Sverige. Även om det skulle vara några som arbetar med detta smittämne så borde de redan tidigare arbeta på skyddsnivå 3 då de i sin riskbedömning borde ha använt den senaste utveckling vid beslut om skyddsnivå och då hamnat på riskklass 3. Denna förändring bedömer vi i och med det inte ger några konsekvenser.

Det nytillkomna viruset i riskklass 4, Lujo mammarenavirus, har Folkhälsomyndigheten internt beslutat (2017), och även informerat Arbetsmiljöverket om, att all hantering av viruset ska ske på skyddsnivå 4. Vad Arbetsmiljöverket vet så är det ingen annan än Folkhälsomyndigheten som hanterar eller arbetar med detta virus vilket gör att vi bedömer att detta inte blir några konsekvenser för någon verksamhet.

Enligt den kunskap Arbetsmiljöverket har, bland annat baserat på anmälningar om arbete med avsiktligt arbete med smittämnen, arbetar ingen i Sverige med övriga nytillkomna virus som har riskklass 3. Även om det skulle vara så att någon arbetar med dessa smittämnen så omfattats de redan av smittriskföreskrifterna och arbete borde ske på skyddsnivå 3, se tidigare resonemang.

Enligt den kunskap som Arbetsmiljöverket har arbetar Folkhälsomyndigheten, Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Lunds universitet med de nytillkomna parasiterna som har riskklass 3. Folkhälsomyndigheten hanterar flera andra smittämnen i riskklass 3 och de bedömer att denna ändring inte kommer att påverka deras verksamhet. De konsekvenser som kan bli är att en del arbetsmoment nu kommer att behöver hanteras på skyddsnivå 3. Ovan resonemang gäller även för SVA och Lunds universitet som även de har verksamhet på skyddsnivå 3.

Enligt den kunskap Arbetsmiljöverket har, bland annat baserat på anmälningar om arbete med avsiktligt arbete med smittämnen, arbetar ingen i Sverige med de nytillkomna svamparna som har riskklass 3. Även om det skulle vara det så att någon arbetar med dessa smittämnen så omfattats de redan av smittriskföreskrifterna och arbete borde ske på skyddsnivå 3, se tidigare resonemang.

Även om vi bedömer att väldigt få verksamheter påverkas av de förändringar som är gjorda i bilaga 1 så bedömer vi att alla som arbetar med smittämnen kommer behöva kontroller att det inte har skett någon förändring med de smittämnen de använder. Skulle detta ta 30 min för alla de 114 verksamheter som beröras av förändringen, se tabell 4, och timkostnaden inklusive sociala avgifter antas vara 500 kr skulle kostnaden för varje enskilt företag bli 250 kr och den totala kostnaden blir 250 x 114 = 28 500 kr. Detta är en kostnad av engångskaraktär, som Arbetsmiljöverket har räknat som ”administrativ”, se resonemang i avsnitt 11.

7.4 Sammanställning av kostnader Engångskostnader När föreskrifterna träder i kraft medför de, för de 114 verksamhet som har arbetstagare som exponeras smittämnen, en total engångskostnad på • 28 500 kr för att se att riskbedömningen fortfarande stämmer, och • 28 500 kr för att se om smittämnen de hanterar har fått ändrad skyddsnivå. För de elva verksamheter vi bedömer behöver uppdatera sin riskbedömning så tillkommer en beräknad total engångskostnad på totalt 11 000 kr. Den totala engångskostnaden för de 114 verksamheter blir 57 000 kr–68 000 kr och för den enskilda verksamheten 500–1 500 kr. Skillnaden i kostnad beror på huruvida man behöver uppdatera sin riskbedömning.

Årliga kostnader De verksamheter som kommer få fler arbetstagare som behöver duscha kommer få ökade årliga kostnader. Hur stora dessa kostnader blir är väldigt svåra att beräkna. Beräknat på elva verksamheter och två olika scenarier visar att den årliga kostnaden

för dessa elva verksamheter kan hamna på totalt cirka 11 000–50 000 kr och varje verksamhet för en årlig kostnad på cirka 1 000–4 500 kr, se tabell 6.

Åtgärdskostnader Utöver dessa engångskostnader och årliga kostnader kan det också uppstå kostnader med anledning av eventuella åtgärder som behöver vidtas. Som framgått av den tidigare texten är dessa kostnader mycket svåra att uppskatta. Åtgärdskostnader som kan tillkomma är installation av dusch vi arbete med smittämnen i riskklass 3, att några fler arbetstagare kommer behöva duscha och separat ventilation vid arbete med smittämnen i riskklass 2 industriella processer. Om en verksamhet behöver vidta dessa åtgärder kan kostnaden uppgå till några hundratusen. Vi bedömer dock att det är få som kommer att påverkas av dessa extra åtgärdskostnader.

7.5 Jämställdhet I arbetslivet är det viktigt att arbetsplatsen ger män och kvinnor samma rättigheter och förutsättningar. Inga arbetstagare ska utsättas för risker i arbetslivet oavsett om man arbetar inom ett kvinno- eller mansdominerat yrke. Aktuellt regelförslag medför inga skillnader för mäns respektive kvinnors arbetsmiljö. Föreskrifterna berör alla som i sitt arbete riskerar att utsättas för smittämnen. De skyddsåtgärder som införs är könsneutrala dvs. skyddsåtgärder mot smittämnen är lika för både kvinnor och män

8. Jämförelse av de övervägda regleringsalternativen De föreslagna föreskrifterna överför ett minimidirektivs artiklar och bilagor. Möjligheten att överväga andra regleringsalternativ är begränsade då alla kravändringar kommer från direktivet. För detta minimidirektiv finns det dock möjlighet att införa strängare krav, t.ex. att ange högre (strängare) klassificering av de smittämnen (biologiska agens) som anges i bilaga III i direktivet eller fler och stängare skyddsåtgärder än dem som anges i bilaga V och VI i direktivet. Arbetsmiljöverket har valt att inte utnyttja möjligheten med strängare krav utan har valt de klassificeringar och skyddsåtgärder som finns i direktivet. Arbetsmiljöverket har önskat att ändra så lite som möjligt då dessa förändringar förs in parallellt med Arbetsmiljöverkets stora arbete med att strukturera om hela verkets regelmassa. Därmed har inga andra regleringsalternativ övervägts.

9. Överväganden enligt 14 kap. 3 § regeringsformen Som framgått av den tidigare verksamheten kan vissa regioner, i sin egenskap som arbetsgivare, påverkas marginellt. Reglerna påverkar inte regioner på annat sätt än andra berörda arbetsgivare och därmed påverkas inte heller den kommunala självstyrelsen.

10. Effekter för kommuner och regioner Kommuner är inte berörda av de nya reglerna och därför bedöms de inte påverkas av det nya regelförslaget.

De regioner som har verksamhet med arbetstagare som avsiktligt arbetar med smittämnen i riskklass 2 och 3 påverkas på samma sätt som de företag som har liknande verksamhet. Som framgår av avsnitt 6 är det, sett ur regionernas totala verksamhet, få verksamheter som berörs och som framgår av avsnitt 7 handlar det sannolikt om väldigt begränsade konsekvenser. Vår bedömning är därför att de regioner som berörs gör det i relativt begränsad utsträckning.

11. Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag Kostnader som redovisas i tabell 5 har vi bedömt som administrativa engångskostnader. Det är kostnader för genomgång och uppdatering av riskbedömningar i och med att nya krav har tillkommit på att arbetstagare ibland ska duscha. Kostnaden för varje enskilt företag blir mellan 250–1 250 kr och totalt och tidsåtgången 0,5–2,5 h/ företag. Arbetsmiljöverket bedömer i övrigt att det föreslagna regelförslaget egentligen inte innebär någon påverkan på administrativa kostnader för företag. I alla fall inte i förhållande till den definition som säger att administrativa kostnader är sådana som uppstår när man upprättar, lagra eller överför information eller uppgifter som föranletts av krav i olika författningar. Med en lite vidare definition kan man möjligen säga att kostnaderna för att kontrollera om smittämnen har fått ändrad klassificering kan klassificeras som administrativa kostnader. Kostnaden för detta, som är av engångskaraktär, beräknas bli 250 kr/företag och ta 30 min/företag att utföras, se under avsnitt 7.3

12. Vilka andra kostnader och förändringar är aktuella för företagen Företag måste alltid hålla sig informerade om vilka klassificering olika smittämnen har och det innebär i sig att de måste se till att de skaffar sig information om det förändrade regelverket.

Förutom kostnader för exempelvis införande av dusch kan dessa företag även påverkas vid en eventuell ombyggnad i form av minskad produktivitet. Vid själva ombyggnaden kan det påverka verksamheten genom att man får organisera sig på ett annat sätt men det kan också påverka att viss del av verksamhet inte får plats och måste avslutas. När ombyggnaden är klar kan också företag påverkas då den verksamhet som blev av med yta där duschen installerades nu måste tränga ihop sig på en annan yta eller att viss del av verksamheten inte kan fortsätta. Vår bedömning är att detta påverkar väldigt få företag, se avsnitt 7.2.

Därutöver har Arbetsmiljöverket inte bedömt andra kostnader eller förändringar utöver de som redan har specificerats.

13. Påverkan på företagen 13.1 Påverkan av konkurrensförhållanden Det är inte sannolikt att konkurrensförhållanden inom EU påverkas, eftersom mer harmoniserade krav inom EU kommer att medföra att verksamheter arbetsmiljömässigt måste arbeta på mer lika villkor. Vi bedömer att de flesta redan arbetar på det sättet som de nya kraven kräver. Som framgår av avsnitt 7 är konsekvenserna av de föreslagna förändringarna väldigt

begränsade och därmed är det inte sannolikt att konkurrensen inom Sverige påverkas.

13.2 Annan påverkan Utöver att berörda rent allmänt behöver ta hänsyn till de nya föreskrifterna bedömer Arbetsmiljöverket att det inte blir någon annan påverkan för berörda än det som redan har redovisats.

14. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning De krav som finns i de föreslagna föreskrifterna är de krav som finns i det aktuella EU-direktivet och således kan det inte ställas olika krav beroende på företagens storlek. I direktivet finns ingen formuleringar som skiljer på små, medelstora eller stora företag. Arbetsmiljöverket kan inte heller se någon anledning till att arbetstagare i små företag ska få mindre skydd än arbetstagare i stora företag. Vi tror dessutom att de ändrade reglerna inte påverkar företagen med färre än tio anställda, se avsnitt 6.

15. Särskilda hänsyn beträffande tidpunkten för ikraftträdande Av direktivet framgår det att de ska vara överfört till nationell reglering senast den 20 november 2021.

16. Behov av speciella informationsinsatser Arbetsmiljöverket bedömer att vi behöver genomföra de informationsinsatser som vanligen genomförs vid föreskriftsförändringar. Information sker via vår webbplats som kommer att uppdateras i samband med ikraftträdandet.

17. Hur samråd genomförs Vi har kontaktat några externa parter för att få input till vissa delar av konsekvensutredningen, vi har då informerat att en ny förändring i smittriskföreskriften är på gång. Föreskriftsförslaget kommer att skickas på remiss till en bredare krets av berörda. Före beslut att utfärda föreskrifterna kommer arbetsmarknadens parter att antigen kallas till ett möte för att diskutera det slutliga förslaget och de synpunkter som framkommit i remissvaren eller informeras på annat lämpligt sätt.

18. Beröringspunkter med andra författningar Inga andra av Arbetsmiljöverkets föreskrifter är berörda av denna förändring.

19. Kontaktperson på Arbetsmiljöverket Helen Karlberg: 010–730 94 34, [email protected] Karin Staaf: 010–730 91 65, [email protected] Tatjana Weigelt: 010–730 95 90, [email protected]

Bilaga A – Detaljerad redovisning av förändringar i bilaga 1 smittriskföreskrifterna

Flera förändringar har gjorts i förteckningarna i bilaga 1 smittriskföreskrifterna. Här nedan kommer en detaljerad beskrivning vilka ändringar som är genomförda i respektive förteckning. Konsekvenserna för dessa förändringar beskrivs under avsnitt 7.3.

Bakterier – förteckning A Till förteckningen har • det tillkommit två nya släkten som tidigare inte listats, • sju släkten utvidgats till att omfatta alla arter av släktet, • 14 arter och 25 underarter lagts till i redan listade släkten respektive arter, och • två arter har tagits bort från förteckningen.

Alla dessa nya bakterier har klassats som riskklass 2 förutom fem arter av Rickettsia som har fått riskklass 3. Rickettsiafamiljen är i smittriskföreskrifterna klassad som riskklass 2, medan alla tidigare specificerade namngivna rickettisaarter listade sedan tidigare är i riskklass 3, precis som de fem nya blir. Två rickttsiaarter, Rickettsia canandensis och Rickettsia montanensis, har dock fått sänkt riskklass, från riskklass 3 till riskklass 2.

De två nya släkten som har tillkommit är Arcobacter och Ureaplasma. Dessa släkten listar arterna Arcobacter butzleri respektive Ureaplasma parvum och Ureaplasma urealyticum.

De sju släkten som har utvidgats till att omfatta alla arter i släktet är: Anaplasma Leptospira interogans Bacteroides Mycoplasma Bortadella Nocardia. Helicobacter

De 14 nya arter som lagts till är: Brucella inopiata Rickettsia africae Burkholderia cepacia Rickettsia australis Cardiobacterium valvarum Rickettsia heilongjiangensis Chlamydia abortus Rickettsia japonica, Chlamydia caviae Rickettsia sibirica Chlamydia felis Streptococcus dysgalactiae ssp. Corynebacterium ulcerans equisimilis Mycobacterium kansasii

De 25 nya underarter som specificerats är: Campylobacter fetus ssp. fetus Enterobacter cloacae spp cloacae Campylobacter fetus ssp. veneralis Francisella tularesis ssp. mediasiatica Campylobacter jejuni ssp. jejuni Francisella tularesis ssp. novicida Campylobacter jejuni ssp. dolei 20

Fusobacterium necrophorum ssp Listeria ivanovii ssp. londonensis funduliforme Morganella morganii ssp. morganii Fusobacterium necrophorum ssp. Morganella morganii ssp. sibonii necrophorus Mycobacterium abscessus ssp. Klebsiella pneumoniae ssp. ozaenae abscessus Klebsiella pneumoniae ssp. Pasteurella multocida ssp. gallicida pneumonia Pasteurella multocida ssp. multocida Klebsiella pneumoniae ssp. Pasteurella multocida ssp. septica rhinoscleromatis Streptococcus dysgalactiae ssp. Legionella pneumophila ssp. fraseri equisimilis Legionella pneumophila ssp. Yersinia enterocolitica ssp. pneumophila enterocolitica Listeria ivanovii ssp. ivanovii Yersinia enterocolitica ssp. palearctica

De två arter som tagits bort är: Anaplasma phagosytophilum är inte längre namngiven i förteckningen men hela släktet Anaplasma spp ingår. Mycobacterium bovis, BCG-stam, har tagits bort eftersom den är en vaccinstam som inte ger upphov till sjukdom.

Virus– förteckning B Taxonomin har helt gjorts om viket gör det svårt att redovisa alla förändringar i förteckningen. Nomenklaturändringen medför att några virus som man tidigare ansåg vara nära besläktade nu har hamnat i olika familjer eller genus.

I förteckningen • har fem virus fått sänkt riskklass från 3 till 2, • kommer polio få ändrad höjd riskklass när vaccinering inte genomförs, • har sammanlagt 19 virus lagts till, och • har 25 namn på specifika virus som förut specificerades tagits bort men de omfattas fortfarande då deras familj eller genus finns med, och • två virus har tagits bort.

De fem virus som har fått sänkt riskklass från riskklass 3 till riskklass 2 är: Piry vesicuovirus Orthohepevirus A Lymfocytisk koriomeningit Apors immunbirstvirus (SIV) mammarenaviurs (neutropa stammar) Hepatit delta virus.

Risklassen för Poliovirus typ 2 kommer att höjas från riskklass 2 till riskklass 3 då polio utrotats och då inte längre poliovaccinering genomförs.

De 19 nya virus som har lagts till förteckningen är: Sex orthohantavirus i riskklass 3: Bayou orthohantavirus Choclo orthohantavirus Black Creek Chanal orthohantavirus El Moro Canyon orthohantavirus Cano Delgatido orthohantavirus Laguna Negra orthohantvirus

Två orthonairovirus i riskklass 2: Dugbe orthonairovirus Nairobi Sheep disease othonairovirus

Två nya phleboviurs: Bhanja phlebovirus, riskklass 2 SFTS phlebovirus, riskklass 3

Ett enterovirus i riskklass 2: Enterovirus C

Fyra mammarenavirus: Lujo mammarenavirus, riskklass 4 Whitewater Arroya mammarenavirus, Mobala mammarenavirus, riskklass 2 riskklass 3 Tacaribe mammarenaviurs, riskklass 2

Två flavivirus i riskklass 3: Hanzalova virus Negishi virus

Ett seadornavirus i riskklass 2: Banna virus

Ett alphavirus i riskklass 3: Cabassouvirus

De 25 virus som inte längre tas upp i förteckningen och som hamnar under andra känt patogena virus i respektive familj/genus är: Ett orhtohantavirus med tidigare namn Tulavirus

Sex orthobunyavirus med tidigare namn: Cache Valleyvirus Jameston Canyon virus Tahyna virus La crosse virus Snowshoe hare virus Inkoo virus

Fyra phlebovirus med tidigare namn: Ukuniemivirus Chagresvirus Heartlandvirus Chandiruvirus

Ett flavivirus med tidigare namn Langatvirus

Fem exempel på ebolavirus: Zaire Reston Bundigugya Taï forest Sudan

Åtta exempel på fästingburna encefalitvirus av undertyperna: Centraleuropeisk: Fjärran Östern: Sibirisk: Neurörfl Sojfin Aina Torö Oshima Latvia Salem Kokkola 22

De två virus som tagits bort är: Hepatit G - eftersom nya rön har visat att det inte leder till allvarlig leversjukdom. Echovirus - eftersom dessa virus inordnats i andra familjer, oftast i Picornaviridae

Prioner– förteckning C Ingen förändring är gjord.

Humana invärtesparasiter– förteckning D Det har • tillkommit 20 nya parasiter till förteckningen, fem av de nya parasiterna är i riskklass 3 resten riskklass 2, och • tagits bort en parasit, Cryptosporidium spp, från förteckningen. Två arter i släktet finns dock kvar i företeckningen.

De femton nya parasiterna i riskklass 2 är: Anisakis simplex Paragonimus spp. Brugia timori Trichinella native Cryptosporidium hominis Trichinella nelson Dicrocoelium dentriticum Trichinella pseudospiralis Enterobius vermicularis Trichomonas vaginalis Enterocytozoon bieneusi Trichostrongylus orientalis Heterophyes spp. Trichostrongylus spp. Metagonimus spp.

De fem nya parasiterna i riskklass 3 är: Balamuthia mandrillaris Leishmania infantum Echinococcus oligarthus Leishmania panamensis, Leishmania guyanensis

Svampar– förteckning E Det har • tillkommit 17 nya svampar till förteckning, sex av de nya svamparna är i riskklass 3 resten i riskklass 2, och • tagits bort en svamp, Fonsecaea compacta, från förteckningen.

De elva nya svamparna i riskklass 2 är: Aspergillus flavus Cladophialophora spp. Aspergillus fumigatus Epidermophyton spp. Aspergillus spp. Nannizzia spp. Candida dubliniensis, Paraphyton spp. Candida glabrata. Trichophyton tonsurans Candida parapsilosis,

De sex nya svamparna i riskklass 3 är: Blastomyces gilchristii Cladophialophora modesta 23

Coccidioides posadasii Rhinocladiella mackenziei Histoplasma capsulatum var. Farciminosum Paracoccidioides lutzii

Datum Vår beteckning Sid 2020-09-15 2020/025341 1 (3)

Karin Staaf, 010-730 90 00 Tatja Weigelt, 010-730 90 00 Helen Karlberg, 010-730 90 00

Parallelluppställning över genomförande av Kommissionens direktiv (EU) 2019/1833 av den 24 oktober 2019 om ändring av bilagorna I, III, V och VI till Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG vad gäller rent tekniska ändringar

Direktivet har genomförts i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker

EU-direktivet Svenska bestämmelser som genomför Kommentarer direktivet Artikel 1 Föranleder inte lagstiftning eller annan Riktar sig inte reglering. mot MS Artikel 2 Direktivet kommer genomföras i svensk lagstiftning senast den 20 november 2021. Artikel 3 Föranleder inte lagstiftning eller annan Informations- reglering. bestämmelser. Artikel 4 Föranleder inte lagstiftning eller annan Informations- reglering. bestämmelser.

Bilagor

EU-direktivet Svenska bestämmelser som genomför Kommentarer direktivet Bilaga I Smittrisker 2 § Bilaga III Smittrisker Bilaga 1 Bilaga V punkt 1 Smittrisker 23–25 §§ punkt 1

Postadress: 112 79 Stockholm Telefon: 010-730 90 00 • Telefax: 08-730 19 67 E-post: [email protected] • Webbplats: av.se Organisationsnummer: 202100-2148

Datum Vår beteckning Sid 2020-09-15 2020/025341 2 (3)

EU-direktivet Svenska bestämmelser som genomför Kommentarer direktivet Bilaga V punkt 2 Smittrisker 24 och 25 §§ punkt 1 Bilaga V punkt 3 Smittrisker 23–25 §§ punkt 7 Bilaga V punkt 4 Smittrisker 24 och 25 §§ punkt 10 Bilaga V punkt 5 Smittrisker 24 och 25 §§ punkt 9 Bilaga V punkt 6 Smittrisker 23–25 §§ punkt 2 Bilaga V punkt 7 Smittrisker 23–25 §§ punkt 2 Bilaga V punkt 8 Smittrisker 23–25 §§ punkt 4 och 25 § punkt 9 Bilaga V punkt 9 Smittrisker 23–25 §§ punkt 6 Bilaga V punkt 10 Smittrisker 8 § Bilaga V punkt 11 Smittrisker 23–25 §§ punkt 3 Bilaga V punkt 12 Smittrisker 24 och 25 §§ punkt 13 Bilaga V punkt 13 Smittrisker 20 §, 23 § punkt 9 samt 24 och 25 §§ punkt 12 Bilaga V punkt 14 Smittrisker 24 och 25 §§ punkt 11 Bilaga V punkt 15 Smittrisker 23–25 §§ punkt 8 Bilaga VI punkt 1 Smittrisker 26–28 §§ punkt 2 Bilaga VI punkt 2 Smittrisker 26–28 §§ punkt 6 Bilaga VI punkt 3 Smittrisker 26–28 §§ punkt 6 Bilaga VI punkt 4 Smittrisker 26–28 §§ punkt 8 Bilaga VI punkt 5 Smittrisker 26–28 §§ punkt 6 Bilaga VI punkt 6 Smittrisker 27 och 28 §§ punkt 12 Bilaga VI punkt 7 Smittrisker 27 och 28 §§ punkt 1 Bilaga VI punkt 8 Smittrisker 8 och 9 §§ Bilaga VI punkt 9 Smittrisker 27 och 28 §§ punkt 11 Bilaga VI punkt 10 Smittrisker 27 och 28 §§ punkt 10

Datum Vår beteckning Sid 2020-09-15 2020/025341 3 (3)

EU-direktivet Svenska bestämmelser som genomför Kommentarer direktivet Bilaga VI punkt 11 Smittrisker 26–28 §§ punkt 2 Bilaga VI punkt 12 Smittrisker 26–28 §§ punkt 1 och 2 Bilaga VI punkt 13 Smittrisker 26–28 §§ punkt 5 Bilaga VI punkt 14 Smittrisker 26–28 §§ punkt 4 Bilaga VI punkt 15 Smittrisker 27 och 28 §§ punkt 13 Bilaga VI punkt 16 Smittrisker 26–28 §§ punkt 9 Bilaga VI punkt 17 Smittrisker 27 och 28 §§ punkt 7 Bilaga VI punkt 18 Smittrisker 26–28 §§ punkt 7

Sändlista

Arbetsgivarverket Social o hälsovårdsministeriet, Fi Företagarna Folkhälsomyndigheten Försvarsmakten Folkhälsomyndigheten Landsorganisationen Inspektionen för vård och omsorg Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruksverket OFR Jordbruksverket Privattjänstemannakartellen Jordbruksverket Regelrådet MSB SACO Livsmedelsföretagen Svenskt Näringsliv Socialstyrelsen Sveriges Kommuner och Regioner Socialstyrelsen TCO Livsmedelsverket Transportstyrelsen Livsmedelsverket Unionen Inspektionen för vård och omsorg Arbetsgivaralliansen Vårdförbundet Arbetsgivarföreningen KFO Svenskt Näringsliv Kommerskollegium TCO Företagarförbundet Sveriges läkarförbund Näringslivets regelnämnd Svenska kommunalarbetarförbundet Prevent Smittskyddsläkarföreningen Svensk Industriförening Smittskyddsläkarföreningen Småföretagarnas Riksförbund Smittskyddsläkarföreningen Unionen, Martine Syrjänen Stålberg Smittskyddsläkarföreningen Unionen, Annica Hedbrant Läkemedelsverket TCO, Ulrika Hagström Läkemedelsverket LO, Carola Löfstrand Statens Veterinärmedicinska anstalt LO, Cyrene Waern Statens Veterinärmedicinska anstalt SACO, Karin Fristedt Statens veterinärmedicinska anstalt SACO, Daniel Hjalmarsson Tullverket Svenskt Näringsliv, Amelie Berg LRF Svenskt Näringsliv, Cecilia Andersson LRF Svenskt Näringsliv, Anna Bergsten Distriktsveterinärerna Arbetsgivarverket, Hanna Larsson Distriktsveterinärerna Arbetsgivarverket, Tarja Nevala Länsveterinärerna SKR, Anders Westlund Länsveterinärerna SKR, Gunnar Sundqvist Karolinska institutet Arbetsgivaralliansen/Arbetsgivarförening Karolinska institutet en KFO Karolinska universitetssjukhuset PTK, Daniel Gullstrand Karolinska universitetssjukhuset OFR, Erik Hallsenius Umeå universitet Kommunal, Peter Larsson Umeå universitet Företagarna Umeå universitet Arbeidstilsynet No Umeå universitet Arbejdstilsynet, Dk Umeå universitet Vinnueftirlit, Is Göteborgs universitet

Göteborgs universitet Linköpings universitet Stockholms universitet Linköpings universitet Stockholms universitet Högskolan i Skövde Stockholms universitet Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet Växa Sverige Totalförsvarets forskningsinstitut, Umeå Totalförsvarets forskningsinstitut, Umeå Lunds universitet Lunds universitet Lunds universitet Uppsala universitet Uppsala universitet Uppsala universitet Brandmännens riksförbund Riksföreningen för operationssjukvård Svensk sjuksköterskeförening Privattandläkarna Caprascience Anicura Evidensia AstraZeneca AB, Margareta Faxén AstraZeneca AB, Monika Sehlstedt Cepheid Cepheid Swedish Orphan Biovitrum AB (PUBL) Octapharma AB KTH KTH, Annie Inman Naturvårdsverket Polisen Sahlgrenska universitetssjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhuset Akademiska sjukhuset Uppsala Inspektionen för vård och omsorg Inspektionen för vård och omsorg LRF LRF SWEDAC Svensk förening för vårdhygien Svensk förening för vårdhygien Svensk förening för vårdhygien Svensk förening för vårdhygien Hygiensjuksköterska i förskola Kommunala nätverket för hygiensjuksköterskor Tandläkarförbundet Vårdhygien Uppsala Sveriges veterinärförbund Gård och djurhälsan