November 02, 2020
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
www.tiryimyim.in Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / 13113. Postal-NE/RN-717. e-mail : [email protected] TAPAK 3 TAPAK 7 PM Modi-i Esther Hnamte NDA teloktepi Bihar nung sorkar nem tenüngsang agütsü akümtsü: PM Narendra Modi VOL. XVIII NO. 25 (ADOK 25) DIMAPUR TENTONÜ (MONDAY) YIMPOKSÜI (NOVEMBER) 02, 2020 ` 5.00 Dimapur nung 'odd-even' traffic maneni alitsü COVID-19 Nagaland: Nisung 9,075 nungi 7,454 taneptsü nguogo Dimapur, November 1 (TYO): Iba tetuyuba nung tesüiba November 2-31, 2020 tashi Dimapur mapang 'essential services' kübok ARISHI KÜM 21 NUNGI 40 TSÜNGDA DAK KANGA PUTETER jila aser NH-29 nung 'Odd-Even' densema alirtem madener. Ano, Kohima, November 1 (TYO): temi ogo, ta paisa shisem. terara lir, 8 kanga shiranga oxygen traffic inyakyim maneni alitsü ta sorkar mapa atema senzürtem aser Deobarnü Nagaland nung COVID- Nisung 9,075 rongnung armed agidar aser parnok 8 ICU nung Dimapur police-i metetdaktsüogo. COVID-19 dak sendakba 'essential 19 agi shiranger nisung 79 tashi personnel 3,950, Traced Contacts anepaludar. Nisung 1,425 dakbo COVID19 wara ajanga iba services' garitem menokdanger. taneptsü nguogo aser iba ajanga 3,025, tanga state tem nungi arur shirangba yimya kecha mali" ta Dr tetuyuba agütsür anungji senso Ajisüaka, nisung ajaki kulikaket taneptsü angur 82.13% lir. 1,658 aser Frontline Workers 442 Hangsing-i ashi. ajaki yariteptsü mepishir, ta aser ID tejangja bener senzütsüla, "Deobarnü nisung 28 dak lir, ta Dr Hangsing-isa metetdaktsü. Taneptsü angurtem: Dimapur Commissioner of Police, Dimapur ta paisa metetdaktsü. COVID-19 aliba putet. Parnokji Nagaland nung COVID-19 (3,877), Kohima (2,402), Mon (428), Rothihu Tetseo-i sangdong ka nung Odd-Even inyakyim nung two Dimapur nung 22, Kohima nung 4 alitsü akok ta temulung melemi Peren (297), Tuensang (141), metetdaktsüogo. wheelers madener, ta paisa aser Mon o Longleng nung kaka bilemba sample 98,575 Zunheboto (127), Mokokchung Hombar, Bodbar aser Hokolbar shisem. (1) lir" ta Health & Family Welfare tendangogo. Sample 60,941 tashi (96), Phek (36), Wokha (26), Kiphire anogotem gari züngdangba 1,3,5,7 Anepdang 9:00 ako nungi Minister, S Pangnyu Phom-i RT-PCR ajanga, sample 33,690 (15) aser Longleng (9). & 9 agi atemba garitem dang nikongdang 3:00 ako tashi jila aser metetdaktsü. TruNat ajanga aser sample 3,944 Nagaland nung 'traced contacts' senzüdaktsütsü. Mongulbar, highway nung four lane maparen "Tanü Dimapur nungi 71, Mon Rapid Antigen Test ajanga rongnung kanga kongshiba telokji Brihostibar aser Honibar anogotem dak sendakba gari tulutem dak nungi 5 aser Peren nungi 3 tendang, ta paisa ashi. arishi küm 21-30 (26%) aser 31-40 gari züngdangba 2,4,6,8 & 0 agi alaka tanga gari tulutem senzütsü züngsema nisung 79 tashi taneptsü District balala nung COVID-19 (26%) lir, ta Health Department nung tembangba garitem dang memelar. Aibelenertem MV Act angu" ta paisa ashi. putetba: Dimapur (5,070), Kohima Principal Director, Dr Vizolie Z senzüdaktsütsü, ta Rothihu 1988 kübok merenshitsü, ta CP Nagaland nung COVID-19 aliba (2,694), Mon (496), Peren (306), Suokhrie-ia ashi. Tetseo-i ashi. Dimapur-isa metetdaktsüogo. puteter nisung 9,075 nungi 7,454 Tuensang (152), Zunheboto (138), Arishi küm 21 nungi 40 tsüngda taneptsü nguogo aser 1,499 Mokokchung (113), Phek (36), alirtem dak kanga putetbaji Nagaland by-election: Rs 13 lakh aser nisung 425 apu anepaludar, ta Health Department Wokha (29), Kiphire (23) aser taoksatsüka lir. Iba arishi küm Kohima, November 1 (TYO): apu, ta N Moa Aier-i metetdaktsü. nung Additional Director, Dr Denis Longleng (18). telemsa nung COVID-19 menatepba Nagaland nung Assembly menden Honibarnü Kiphire nung BJP Hangsing-i ashi. District balala nung tang ajanga tangar dak menatsü ana atema by-election agitsü aliba candidate den yariteper ka ket COVID-19 puteta alir nisung 41 anepalurtem: Dimapur (1,115), melamelar, ta paisa metetdaktsü. dak sendakba nung yi, mozü aser nungi Rs 6 lakhs apu, ta paisa ashi. rongnung parnok 33 coronavirus Kohima (275), Mon (57), Nagaland nung taküm May ita sen ajunga meyokteper Rs 13.42 Pa ket nungi yi apubaji Rs 6.64 ajanga asü, 6 tanga timtem ajanga Mokokchung (14), Tuensang (11), nungi tenzüker arudang October ita lakh puogo, ta Additional Chief lakhs shi alang liasü aser Rs 78,000 asü aser 2 asüba kuli bushitepdar, Peren (9), Zunheboto (8), Kiphire nisung timtiba dak COVID-19 aliba Electoral Officer, N Moa Aier-i ashi. alang drugs, talisa cough syrup ta paisa ashi. (8) aser Wokha (2). putetogo. Iba ita kija nisung 2,884 Iba dak alia nisung 425 tashi apu. Pa ket nungi apuba ajak agi Nagaland nung COVID-19 "Shirangertem rongnung dak puteta liasü, ta Dr Suokhrie-isa ozüng alema mapa inyakba atema Rs 13.42 lakhs liasü, ta Additional puteter nisung 81 tashi tanga state parnok 58 dak shirangba yimya ashi. puogo. CEO-isa metetdaktsü. Kohima district kübok 14- Constituency anaprong CrPC Gari lendong nung tetsür ka asü; 5 yiru Southern Angami-I aser Kiphire kübok nisung 425 tashi puogo, ta Dimapur, November 1 (TYO): Bolero gari ka nung nisung 6 anir ao saka la idakji asü. district kübok 60-Pungro-Kiphire paisa shisem. Honibar aonung 11:30 ako meta mener Dimapur tsütsü aodang Tanüngba nisungtemjia yirur constituency ana nung Flying Constituency ana nung 5th mile Dimapur nung gari truck gari ka den tsüktep, ta ADCP anepaludar. Squad Team (FST), Static November 3 anepdang 7:00 ako lendong ka nung tetsür ka asü aser (Crime) & PRO, Dimapur police-i Truck gari driver ji puogo aser Surveillance Team (SST), Excise aser nungi nikongdang 4:00 ako tashi nisung pungu yiru. ashi. iba dak sendakba nung FIR ka tanga agency temi Honibar tashi polling asütsü aser November 10 Iba lendong ya Faith Petrol Iba lendong nung arishi küm benokogo, ta ADCP (Crime) & 14-SAnung sen, yi, mozü aser nisungtemji I (ST)nü votes azüngtsü. constituencypump anasa atalok. nung40 tain tetsür curfew ka yirur mozü kidangi PRO, benoker Dimapur police-isa ashi. Dimapur, November 1 (TYO): maparen inyakba osangtem Election Commission of India (ECI)- lemsatep. i COVID-19 wara aliba mapang Iba senden nung Sub-Divisional elections agitsü atema inyakyim Officer (C) Jakhama aser Bye- aika latettsüogo aser iba nung Election atema Returning Officer ajemdaker 14-Southern Angami I Ruopfukuotuo Noudi na dena (ST) AC nung curfew alitsü ozüng Sector Officers, Sector agütsüogo. Commanders, Nodal Officer (Health) Criminal Procedure Code 1973 aser Sector Health Regulators ajak nung Section 144 nung agüja aliba aden. tashi nung ajemdaker District POLLING STATIONS Magistrate, Kohima, Mohammed MERÜKTET: Ali Shihab. A IAS-i November 1, November 1, 2020 nü Home October 31, 2020 nü Kohima DC indang Conference Hall nung General Observer, S.K. Pradhan IAS aser DC 2020 aonung 6:00 ako nungi Guards, Civil Defence & State & DEO Kohima, Mohammed Ali Shihab A (IAS) na den SP Kohima Manoj Kumar (IPS) aser SDO(C) Jakhama November 4 aonung 6:00 ako tashi & RO, Ruopfukuotuo Noudi nungertem agiba noksa angur. Disaster Response Force Kohima-i nisung pungu dak tema 14 Southern Angami I ST Assembly madenshitsü atema tenokdangba Tashi mangartem Indian Penal amen. and peaceful election" lir anungji Constituency kübok Polling Station agütsüogo. Code nung Section 188 kübok Senden nung By-Election atema ajaki ECI-i lateta aliba ama inyaktsü ajak merüktetogo. Iba tenokdangba ya Ward No 5 temerenshi alitsü, ta paisa shisem. General Observer, S.K Pradhan aser By-election tiptema agitsüla, ta SDRF telok pungui Chotobosti, Kitsubozou (Chotobosti) kübok BY-ELECTION ATEMA (IAS)-i polling officers dang paisa ashi. Phesama, Pfuchama, Mima, Polling Stations asem densema 14- KETDANGSERTEM Election Commission of India-i lateta Senden nung Superintendent of Mitelephe, Kigwema aser Jakhama Southern Angami I (ST) Assembly AYONGZÜK: aliba ama mapa inyaktsü ayongzük. Police Kohima, Manoj Kumar IPS-ia yimtsüngtem nung aliba Polling Constituency telongtet nung October 31, 2020 nü Deputy Kohima DC & DEO, law & order ayutsü aser ECI inyakyim Stations 22 merüktetogo, ta Coy. agütsür. Tensa süngjema ayutsü Commissioner & District Election Mohammed-ia ketdangsertem dang sülen anidaktsü metetdaktsü. Commander HG,CD & SDRF, A. K. aser Corona Virus menatepba Officer Kohima-i by-election atema külemi inyaktsü, shisa lemsateptsü ADC Kohima, Lithrongla Prem Kumar-i ashi. azüoktsü atema iba tenokdangba Sector Officers, Commanders, aser amalitep ayutsü atema nenshia Tongpi Rutsa aser CMO Kohima, Election Commission of India-i agütsür, ta Mohammed Ali-i Nodal Officer (Health) aser Sector metetdaktsü. Dr. Vezokholu nati COVID-19 tensa tuyuba ama sanitization programme metetdaktsü. Health Regulators den senden ka Election omenji "Free, fair, safe aser by-election agitsü atema inyakogo, ta paisa shisem. CORONAVIRUS WARA ASENOK LONGJEMER AKOKTSÜ ASOSHI - Kechalenia Moi Kidang Mongang; Tangar Anasai Tou; Teni Tebang Sü agi Nembangang; Temang Tashi Itita Yuang; Kidang Asentzü Sendoka Exercise Agiang aser Sarasademang. - In collaboration with the Media Cell, RD department, Nagaland 2 TIR YIMYIM, DIMAPUR TENTONÜ (MONDAY) YIMPOKSÜI (NOVEMBER) 02, 2020 STATE & NE TAPAK IPR ajanga Director den tepila sentong agi Odd-Even gari atema DC Kohima ajanga metetdaktsür tajung agia shisa agütsütepba Dimapur, Yimpoksüi/ agi tembanger aliba garitem ajanga tanübo IPR department November 01 (TYO): Deputy Mongulbar, Brehostibar aser ya tanü asüng technology Commissioner Kohima, Honibar anogotem dang amshia mapa inyakba tsütsü Mohammed Ali Shihab. A ajanga senzütsü melatsü. samanir lir. Tangbo nübur aser sangdong ka nung, Kohima Ajisüaka garitem sorkar tenzükba nung Municipal area nung nüburtem senzüsempongba nokdangba takum kumzüka ayutsü, nung tsünglanglen agüja tongtipang shilem agitetba tongtipang masüba garitem alirtem madentsü: ajanga Department dak senzüba ajemdaktsütsü aser (a) Press aser two-wheelers rangloker, aser ibai officer aser traffic tajungba nung (tesülen amener maden). staff tem tsüngta tesendaktep ketdangsütsü atema aser Motor (b) Medical oset, tongtipang tajung aliba, tejangraba nung Vehicle Act 1988 indang Section osettsüset, LPG cylinder shisa lemsatepba aser meranga 115 kübok aliba tashi amshia aser Oil tanker amala abenba inyakba ajanga lir, ta pai ashi.