www.tiryimyim.in Regd. No. RNI. NAGAAO/ 2004 / 13113. Postal-NE/RN-717. e-mail : [email protected] TAPAK 3 TAPAK 7 PM Modi-i Esther Hnamte NDA teloktepi Bihar nung sorkar nem tenüngsang agütsü akümtsü: PM Narendra Modi VOL. XVIII NO. 25 (ADOK 25) DIMAPUR TENTONÜ (MONDAY) YIMPOKSÜI (NOVEMBER) 02, 2020 ` 5.00 Dimapur nung 'odd-even' traffic maneni alitsü COVID-19 Nagaland: Nisung 9,075 nungi 7,454 taneptsü nguogo Dimapur, November 1 (TYO): Iba tetuyuba nung tesüiba November 2-31, 2020 tashi Dimapur mapang 'essential services' kübok ARISHI KÜM 21 NUNGI 40 TSÜNGDA DAK KANGA PUTETER jila aser NH-29 nung 'Odd-Even' densema alirtem madener. Ano, Kohima, November 1 (TYO): temi ogo, ta paisa shisem. terara lir, 8 kanga shiranga oxygen traffic inyakyim maneni alitsü ta sorkar mapa atema senzürtem aser Deobarnü Nagaland nung COVID- Nisung 9,075 rongnung armed agidar aser parnok 8 ICU nung Dimapur police-i metetdaktsüogo. COVID-19 dak sendakba 'essential 19 agi shiranger nisung 79 tashi personnel 3,950, Traced Contacts anepaludar. Nisung 1,425 dakbo COVID19 wara ajanga iba services' garitem menokdanger. taneptsü nguogo aser iba ajanga 3,025, tanga state tem nungi arur shirangba yimya kecha mali" ta Dr tetuyuba agütsür anungji senso Ajisüaka, nisung ajaki kulikaket taneptsü angur 82.13% lir. 1,658 aser Frontline Workers 442 Hangsing-i ashi. ajaki yariteptsü mepishir, ta aser ID tejangja bener senzütsüla, "Deobarnü nisung 28 dak lir, ta Dr Hangsing-isa metetdaktsü. Taneptsü angurtem: Dimapur Commissioner of Police, Dimapur ta paisa metetdaktsü. COVID-19 aliba putet. Parnokji Nagaland nung COVID-19 (3,877), Kohima (2,402), Mon (428), Rothihu Tetseo-i sangdong ka nung Odd-Even inyakyim nung two Dimapur nung 22, Kohima nung 4 alitsü akok ta temulung melemi Peren (297), Tuensang (141), metetdaktsüogo. wheelers madener, ta paisa aser Mon o Longleng nung kaka bilemba sample 98,575 Zunheboto (127), Mokokchung Hombar, Bodbar aser Hokolbar shisem. (1) lir" ta Health & Family Welfare tendangogo. Sample 60,941 tashi (96), Phek (36), Wokha (26), Kiphire anogotem gari züngdangba 1,3,5,7 Anepdang 9:00 ako nungi Minister, S Pangnyu Phom-i RT-PCR ajanga, sample 33,690 (15) aser Longleng (9). & 9 agi atemba garitem dang nikongdang 3:00 ako tashi jila aser metetdaktsü. TruNat ajanga aser sample 3,944 Nagaland nung 'traced contacts' senzüdaktsütsü. Mongulbar, highway nung four lane maparen "Tanü Dimapur nungi 71, Mon Rapid Antigen Test ajanga rongnung kanga kongshiba telokji Brihostibar aser Honibar anogotem dak sendakba gari tulutem dak nungi 5 aser Peren nungi 3 tendang, ta paisa ashi. arishi küm 21-30 (26%) aser 31-40 gari züngdangba 2,4,6,8 & 0 agi alaka tanga gari tulutem senzütsü züngsema nisung 79 tashi taneptsü District balala nung COVID-19 (26%) lir, ta Health Department nung tembangba garitem dang memelar. Aibelenertem MV Act angu" ta paisa ashi. putetba: Dimapur (5,070), Kohima Principal Director, Dr Vizolie Z senzüdaktsütsü, ta Rothihu 1988 kübok merenshitsü, ta CP Nagaland nung COVID-19 aliba (2,694), Mon (496), Peren (306), Suokhrie-ia ashi. Tetseo-i ashi. Dimapur-isa metetdaktsüogo. puteter nisung 9,075 nungi 7,454 Tuensang (152), Zunheboto (138), Arishi küm 21 nungi 40 tsüngda taneptsü nguogo aser 1,499 Mokokchung (113), Phek (36), alirtem dak kanga putetbaji Nagaland by-election: Rs 13 lakh aser nisung 425 apu anepaludar, ta Health Department Wokha (29), Kiphire (23) aser taoksatsüka lir. Iba arishi küm Kohima, November 1 (TYO): apu, ta N Moa Aier-i metetdaktsü. nung Additional Director, Dr Denis Longleng (18). telemsa nung COVID-19 menatepba Nagaland nung Assembly menden Honibarnü Kiphire nung BJP Hangsing-i ashi. District balala nung tang ajanga tangar dak menatsü ana atema by-election agitsü aliba candidate den yariteper ka ket COVID-19 puteta alir nisung 41 anepalurtem: Dimapur (1,115), melamelar, ta paisa metetdaktsü. dak sendakba nung yi, mozü aser nungi Rs 6 lakhs apu, ta paisa ashi. rongnung parnok 33 coronavirus Kohima (275), Mon (57), Nagaland nung taküm May ita sen ajunga meyokteper Rs 13.42 Pa ket nungi yi apubaji Rs 6.64 ajanga asü, 6 tanga timtem ajanga Mokokchung (14), Tuensang (11), nungi tenzüker arudang October ita lakh puogo, ta Additional Chief lakhs shi alang liasü aser Rs 78,000 asü aser 2 asüba kuli bushitepdar, Peren (9), Zunheboto (8), Kiphire nisung timtiba dak COVID-19 aliba Electoral Officer, N Moa Aier-i ashi. alang drugs, talisa cough syrup ta paisa ashi. (8) aser Wokha (2). putetogo. Iba ita kija nisung 2,884 Iba dak alia nisung 425 tashi apu. Pa ket nungi apuba ajak agi Nagaland nung COVID-19 "Shirangertem rongnung dak puteta liasü, ta Dr Suokhrie-isa ozüng alema mapa inyakba atema Rs 13.42 lakhs liasü, ta Additional puteter nisung 81 tashi tanga state parnok 58 dak shirangba yimya ashi. puogo. CEO-isa metetdaktsü. Kohima district kübok 14- Constituency anaprong CrPC Gari lendong nung tetsür ka asü; 5 yiru Southern Angami-I aser Kiphire kübok nisung 425 tashi puogo, ta Dimapur, November 1 (TYO): Bolero gari ka nung nisung 6 anir ao saka la idakji asü. district kübok 60-Pungro-Kiphire paisa shisem. Honibar aonung 11:30 ako meta mener Dimapur tsütsü aodang Tanüngba nisungtemjia yirur constituency ana nung Flying Constituency ana nung 5th mile Dimapur nung gari truck gari ka den tsüktep, ta ADCP anepaludar. Squad Team (FST), Static November 3 anepdang 7:00 ako lendong ka nung tetsür ka asü aser (Crime) & PRO, Dimapur police-i Truck gari driver ji puogo aser Surveillance Team (SST), Excise aser nungi nikongdang 4:00 ako tashi nisung pungu yiru. ashi. iba dak sendakba nung FIR ka tanga agency temi Honibar tashi polling asütsü aser November 10 Iba lendong ya Faith Petrol Iba lendong nung arishi küm benokogo, ta ADCP (Crime) & 14-SAnung sen, yi, mozü aser nisungtemji I (ST)nü votes azüngtsü. constituencypump anasa atalok. nung40 tain tetsür curfew ka yirur mozü kidangi PRO, benoker Dimapur police-isa ashi.

Dimapur, November 1 (TYO): maparen inyakba osangtem Election Commission of India (ECI)- lemsatep. i COVID-19 wara aliba mapang Iba senden nung Sub-Divisional elections agitsü atema inyakyim Officer (C) Jakhama aser Bye- aika latettsüogo aser iba nung Election atema Returning Officer ajemdaker 14-Southern Angami I Ruopfukuotuo Noudi na dena (ST) AC nung curfew alitsü ozüng Sector Officers, Sector agütsüogo. Commanders, Nodal Officer (Health) Criminal Procedure Code 1973 aser Sector Health Regulators ajak nung Section 144 nung agüja aliba aden. tashi nung ajemdaker District POLLING STATIONS Magistrate, Kohima, Mohammed MERÜKTET: Ali Shihab. A IAS-i November 1, November 1, 2020 nü Home October 31, 2020 nü Kohima DC indang Conference Hall nung General Observer, S.K. Pradhan IAS aser DC 2020 aonung 6:00 ako nungi Guards, Civil Defence & State & DEO Kohima, Mohammed Ali Shihab A (IAS) na den SP Kohima Manoj Kumar (IPS) aser SDO(C) Jakhama November 4 aonung 6:00 ako tashi & RO, Ruopfukuotuo Noudi nungertem agiba noksa angur. Disaster Response Force Kohima-i nisung pungu dak tema 14 Southern Angami I ST Assembly madenshitsü atema tenokdangba Tashi mangartem Indian Penal amen. and peaceful election" lir anungji Constituency kübok Polling Station agütsüogo. Code nung Section 188 kübok Senden nung By-Election atema ajaki ECI-i lateta aliba ama inyaktsü ajak merüktetogo. Iba tenokdangba ya Ward No 5 temerenshi alitsü, ta paisa shisem. General Observer, S.K Pradhan aser By-election tiptema agitsüla, ta SDRF telok pungui Chotobosti, Kitsubozou (Chotobosti) kübok BY-ELECTION ATEMA (IAS)-i polling officers dang paisa ashi. Phesama, Pfuchama, Mima, Polling Stations asem densema 14- KETDANGSERTEM Election Commission of India-i lateta Senden nung Superintendent of Mitelephe, Kigwema aser Jakhama Southern Angami I (ST) Assembly AYONGZÜK: aliba ama mapa inyaktsü ayongzük. Police Kohima, Manoj Kumar IPS-ia yimtsüngtem nung aliba Polling Constituency telongtet nung October 31, 2020 nü Deputy Kohima DC & DEO, law & order ayutsü aser ECI inyakyim Stations 22 merüktetogo, ta Coy. agütsür. Tensa süngjema ayutsü Commissioner & District Election Mohammed-ia ketdangsertem dang sülen anidaktsü metetdaktsü. Commander HG,CD & SDRF, A. K. aser Corona Virus menatepba Officer Kohima-i by-election atema külemi inyaktsü, shisa lemsateptsü ADC Kohima, Lithrongla Prem Kumar-i ashi. azüoktsü atema iba tenokdangba Sector Officers, Commanders, aser amalitep ayutsü atema nenshia Tongpi Rutsa aser CMO Kohima, Election Commission of India-i agütsür, ta Mohammed Ali-i Nodal Officer (Health) aser Sector metetdaktsü. Dr. Vezokholu nati COVID-19 tensa tuyuba ama sanitization programme metetdaktsü. Health Regulators den senden ka Election omenji "Free, fair, safe aser by-election agitsü atema inyakogo, ta paisa shisem. CORONAVIRUS WARA ASENOK LONGJEMER AKOKTSÜ ASOSHI - Kechalenia Moi Kidang Mongang; Tangar Anasai Tou; Teni Tebang Sü agi Nembangang; Temang Tashi Itita Yuang; Kidang Asentzü Sendoka Exercise Agiang aser Sarasademang. - In collaboration with the Media Cell, RD department, Nagaland 2 TIR YIMYIM, DIMAPUR TENTONÜ (MONDAY) YIMPOKSÜI (NOVEMBER) 02, 2020 STATE & NE TAPAK IPR ajanga Director den tepila sentong agi Odd-Even gari atema DC Kohima ajanga metetdaktsür tajung agia shisa agütsütepba Dimapur, Yimpoksüi/ agi tembanger aliba garitem ajanga tanübo IPR department November 01 (TYO): Deputy Mongulbar, Brehostibar aser ya tanü asüng technology Commissioner Kohima, Honibar anogotem dang amshia mapa inyakba tsütsü Mohammed Ali Shihab. A ajanga senzütsü melatsü. samanir lir. Tangbo nübur aser sangdong ka nung, Kohima Ajisüaka garitem sorkar tenzükba nung Municipal area nung nüburtem senzüsempongba nokdangba takum kumzüka ayutsü, nung tsünglanglen agüja tongtipang shilem agitetba tongtipang masüba garitem alirtem madentsü: ajanga Department dak senzüba ajemdaktsütsü aser (a) Press aser two-wheelers rangloker, aser ibai officer aser traffic tajungba nung (tesülen amener maden). staff tem tsüngta tesendaktep ketdangsütsü atema aser Motor (b) Medical oset, tongtipang tajung aliba, tejangraba nung Vehicle Act 1988 indang Section osettsüset, LPG cylinder shisa lemsatepba aser meranga 115 kübok aliba tashi amshia aser Oil tanker amala abenba inyakba ajanga lir, ta pai ashi. Kohima Municipal area kübok garitem. Advisor, IPR, SCERT & Public Transport (Taxis and City (c) Manipur state atema Village Guards, Toshi Buses) densema nija garitem tongtipang osettem abenba Wungtung ajanga tajungshi o senzütsü atema 'Odd-Even' Inter-State truck tem. syatem amshitsü, ta metetdaktsü. (d) Iba totuyuba magütsüdang jembiba mapang, mapa nungi Iba totuyuba ya Deobarnü dak agüja aliba temelaba ajunga anisüngzüksang, Director alaka tanüngba anogotem nung tang nungi tenzüka Limawati Ao ya tatishitsü Advisor, IPR, SCERT & Village Guards, Toshi Wungtung aser IPR mapa kuma inyaktsü. mamshitsü. tajung aketba director ka liasü, indang Director menden nungi alusang, Limawati Ao nati 1. Odd number aliba garitem:- Iba tenokdangba agütsüba shiba dak lenir asütsü sempet Registration number 'odd totutyuba nung aibelener nem Department of IPR ajanga adokba kaket ana, 'Nagaland Album tajung keta lir aser tetangshi number' (Eg. 1, 3, 5, 7, 9) agi Motor Vehicle Act, 1988 indang - A Photographic Journey' aser reference booklet 'An Insider's ketdangser ka lir, ta ashi. tembanger aliba garitem Section 177 & 179 kübok mela Guide for DIPR Officials' sayatsüba noksa nung angur.(DIPR) Pa director menden nung Hombar, Bodhbar aser aliba ama temerenshi alitsü, ta Dimapur, Yimpoksüi/ ajiteta pa tali ajungmeso aser department kanga wangshia Hokulbar anogotem sangdong ajanga ashi. November 01 (TYO): IPR pa-a zülutsü aser azüngtsü nung aruogo aser pa ya rong anir senzütsü melatsü. Tang nungi tenzüka 2. Even numbered aliba November 30, 2020 tashi iba indang Director menden nungi tejangraba lir asünung chichiba lir, koba department gartem:- totuyuba nübur ajungai shidak anisüngzüksang, Limawati Ao department ajungkettsü atema nung temeimtep, akhumtsübu Registration number 'even amshitsü, ta kasa sangdong den tepila sentong ka October pai tajungtiba nung tenzüktsü aser teamwork aliba ajanga lir, number' (Eg. 2, 4, 6, 8, 0) ajanga ashi. 31, 2020 nü IPR Conference ajungmeso, ta pai ashi. Sorkar ta pai ashi. Hall, Directorate of Information aser nübur tenzüktsü asoshi Mapa nungi and Public Relations nung agia mapa nungloktsüba pai anisüngsüksang, Director-i liasü. jangrabangra inyakbainyakba rongsen agi malangtetba IPR nung Director menden ajanga takok ngua inyaktet südi, tenüng tajung yutsür, koba jakla nungi alusang, Limawati Ao-i ta pai ashi. aser yimya tajung ajanga dang tepila o jembiba mapang Tamalen district balala nung ngutettsü, ta Advisor Toshi Department nung inyakyonga inyaka aruba mapang osettsüset Wungtung-i ashi. aruba indang otsü ashi, kong pa aser technology peria maliba Institution mesüra tentet ka Information Officer ka ama ajanga timtem ajangshiba indang nung tongtipangtibaji mapa mezüng mapa inyak tenzüka pai ashi saka pai akokba yari meranga inyakba yimya ya lir Wokha aser Mokokchung nung mapa inyaka aru, ta ashi. aser Limawati-i inyaka yutsüba DPRO ama inyaka aru. Directorate nunga timtem ama department-ia inyaktsü HQ IGAR (N) tawabangba kübok Assam Rifles Jalukie Battalion-i, Pa dang temaba balala ajangshi, saka ketdangser amanger, ta paisa ashi. nüburtem ajak tema anema alitsü aser anogoshia inyakyim nung ketdangsertem dak yimya tajung aser staff tem nungi shilem (Maneni tapak 3 nung...) tema anepaluba inyakyim aser saisapong ya shilem ka kümdaktsütsü ajungmesotsü atema "Fit India Movement" ayongzüka agiogo. Tanü asüng tendak nung pei temang anepalutsüji kodang Noklak gari lendong nungi AR-i civilian kumzük tongtibang, iba indang yimdaklirtem nem parnoki metetdaktsü. Dimapur, Yimpoksüi/ driver ka kumzük, shirnok hospital-i anir ao. Mapang November 01 (TYO): Noklak kanga mejungi yirur liasü. shidak nung tasü ita Assam Polling anogo dokan tem shibangtsü metetdaktsür atongtsü kilometer 8 lia gari Osang ka ajanga ashiba agi, Rifles aser civilian temi mera Dimapur, Yimpoksüi/ 2020) anepdang 4:00 ako nungi lendong ka October 30, 2020 nü lendong atalokba tesem nung agibayong senti takum aika November 01 (TYO): 14 nikongdang 7:00 ako tashi ajurua aliba nungi HQ IGAR senzüa aliba Assam Rifles temi kumzüka liasü. Southern Angami-I Assembly shibangtsü metetdaktsüogo. (N) kübok Assam Rifles, yirur alirtem arrsanga kumzük. Kasa mapang yangji aliba Constituency nung Bye- Maneni Universal Adult Shamatore Battalion ajanga Yirur alirtem ya idangjisa nüburtemi Assam Rifles tem Election atema November 03, Franchise inyaktsü atema tanur ana, tetsür ana aser taxi sepaitemi Noklak district dang pelaba metetdakja liasü. 2020 nü lemteta aliba dak constituency alema orr alirtem sendakba nung Deputy densema constituency nung aliba NStCB Branch Manager tem virtual conference agi Commissioner aser District mapa inyaker ajak nem paid Election Officer Kohima, holiday agütsütsü. Ajisüaka vote Mohammed Ali Shihab A ajanga agütsütsüpur mapai maruba sangdong ka nung, 14 Southern ajanga lendong ataloktsü mesüra Angami-I Assembly pa/la inyakba tesem nung Constituency kübok aliba takoksa tulu ajurutsüsa lira iba dokan/business establishment totuyuba ya item nisungtem aser Government Office tem asoshi mamshitsü. aser Kohima Municipal Area Iba totuyuba sülen kübok aliba dokan/business manidaker nem Indian Penal establishment ajak election Code (IPC) kübok tapet agiba anogo (November 03, temerenshi agütsütsü. October 29, 2020 nü NStCB indang branch manager tem virtual conference ka agiba mapang tangokba noksa nung angur. Kohima nung Fresh Local Fish stall ka lapok Kohima, Yimpoksüi/ Chief Minister Relief Fund Board of Director tenüng nung Dimapur, Yimpoksüi/ matsüngdang Deputy Director, November 01 (TYO): atema sen lakh 5 tenlaba aser pai bank ketdangser nema November 01 (TYO): Department of Fisheries and Nagaland State Co-operative COVID-19 tashidak mechi linük tenüngang agüja liasü. Paisa Department of Fisheries and Aquatic Resources Ketuselie Bank (NStCB) indang Branch tesem ajunga shibanger lia NStCB nung inyaker dang Aquatic Resources, Nagaland ajanga semzüktsü. Manager tem virtual Dimapur district kübok bank customer den jembishinüa kübok M & N Fish Enterprise Commercial scale nung conference ka October 29, 2020 maliba tesemtem nung Mobile ainyaksangshiba aser ajanga October 30, 2020 nü ango metsütsü aser local nü takok ngua agia liasü. ATM service agütsüba atema nungloktsüma mapa inyakba Secretariat Road, New Capital entrepreneur tem ajungkettsü State kübok aliba branch 22 NStCB vice chairman mapang ajemalua aser ochishia Complex, Kohima nung Fresh mechi Fisheries Department prong nungi iba sentong nung Kekhwengulo Lea-i tenüngsang inyaktsü ajungshi. Local Fish ka lapoka liasü. ajanga Fish Kiosk ya yanglua shilem agia Development Action agütsü. Iba conference nung Biwas Iba stall ya Assistant liasü. Mapa inyakba anogo Plan 2020- 2021 kübok half Küm aika timtema arur taoba DGM NABARD, Lipoktoba Director/District Fishery ajak nung local ango aser yearly performance financial year nung tajangzük Aier MD, NStCB aser NStCB Officer, Dr. Vimezo Kere, M tzüyim nungi adokba asadangtepa liasü, ta menur ngutetba aser akoksar aliba indang General Manager tem & N Fish Enterprise kibur A. chiyongtsütem iba stall nung aruba osang ka ajanga ashi. tanaben bener arutetba asoshi dena liasü. Angami aser temolungertem angutsü. TIR YIMYIM, DIMAPUR TENTONÜ (MONDAY) YIMPOKSÜI (NOVEMBER) 02, 2020 REGIONAL 3 PM Modi-i Esther Hnamte nem tenüngsang agütsü Manipur nung molulem shikariba nokdanger Imphal, November 1 arutsü aliba meteta, (Agencies): Manipur sorkari administration ajanga iba molulem (Amur falcon) tetuyuba agütsü. shikariba nokdangba osang Tesem talanglang adena metetdaktsüogo. yimzütsüsa molulem ozü dak tashi Manipur oshi agi iba ozü lir aser küm shia molulem ozü dang 'akhuaipuina' ta ajar. tesem balala adena senzür aser Honibarnü Tamenglong Northeast kübok Manipur nung district administration-i molulem Tamenglong district adena aoer. shikariba, apuba aser ayokba Northeast nung molulem maparen nokdangtsü asoshi anisüngzükba mapang ya tetuyuba agütsüogo. November ita tatembang tashi "Achitsü mesüra mesütsü asünung, yimtsüng 36 nung mesüra tanga maparen atema tekolakpurtem dang iba tanga tesem nungi aruba ozü- tetuyuba sülen anidaktsü asoshi molulem densema arem shiruru metetdaktsüogo. shikariba aser tepsetba Yaküm district inyakyim tem 'Wildlife administration-i air gun Esther Hnamte (File photo) Protection Act, 1972' kübok nokdanga liasü aser molulem temerenshi agütsütsü temelaba ozü sadema iba tesem süia Aizawl, November 1 Mizoram Chief Minister angashia pelaba agüja lir" ta Tamenglong Deputy otettsü atema airgun ajak (Agencies): Mizoram nungi Zoramthanga-i iba video ya metetdaktsüogo. Commissioner-i ashi. yimdak/yimtsüng nung arishi küm 4 tain Esther lemsatep aser ibaji PM Modi-i Esther-i India wako ka amer Molulem lokti tuluka tekolakpur ket nung yutsütsü Hnamte-i "Vande Mataram" ken tanaben Twitter nung lemsatepa Vande Mataram ken aten aser Tamenglong district tonga tetuyuba agütsü. kanga junga atenba ajanga liasü. Mizoram Chief Minister nisung aika puaogo. "Temeimtsü aser kanga Zoramthanga-ia la nem Guwahati nung dokan 14 rongdok Esther-i AR Rehman indang sakloker. Esther Hnamte-i iba tenüngsang agütsüogo. ken atenba ya nisung aikati ken atenba atema kanga nüma Esther Hnamte indang sapua angar ase tenüngsang atanger" ta Modi-i ashi. YouTube channel nung agütsür. Talisa, Prime Minister Esther ya Mizoram kübok subscribers 73,000 lir aser Narendra Modi-ia iba ken Lunglei district nung alir aser October 25 nü upload asüba angashia la nem tenüngsang award-winning composer AR video ya 'five lakh views' tema agütsüogo. Rahman-ia lai atenba ken nguogo. JEE ken o nung tongti tai tongloktsüsang aputsü bushir Guwahati, November 1 coaching institute indang kibur mengutet lir. (Agencies): JEE tatidang lir aser pai Neel Nakshatra October 30 nü Guwahati ken o nung tongti süa tai Das yari. JEE tatidang Police-i Rupnagar nungi tonglokja alisang Bhargav agütsüdang proxy candidate Kakoli Bezbaruah apu. Deka atema Deobarnü kati Das atema langzütsü. Ibaji masüdang October 29 Assam Police-i notice ka Iba ken o dak sendakba nü police-i JEE topper Neel agütsüogo. nung police-i nisung 4 apu Nakshatra Das, tebu Dr Police-i pa manguba agi aser parnok ajak anogo Jyotirmoy Das aser testing iba notice ya agütsü. JEE ken pungunü tepuokdak ayutsü centre nung mapa inyaker o temai adokba sülen nungi pa atema temelaba agütsüogo. asem- Hamendra Nath Guwahati, November 1 Police-i ashiba agi, iba mi jenshir. Police-i Neel Nakshatra Sarma, Pranjal Kalita aser (Agencies): Honibar ayaterm lendong nung mi agi kongshiba Deka ya Global Edu Light atema tatidang agütsür ano Hirulal Pathak nungertem apu. aser Deobar anepong tsüngda dokan 14 rongnung, dokan 9 Guwahati nung Jalukbari police tashi mittsü küma rongdok. Assam Police-i Naharkatia nung heroin apu station kübok Pandu market Pandu Market nung whole Guwahati, November 1 truck ka aser sen lakh 5 alang ta SP Prateek-i ashi. nung mi tulu adoka dokan 14 seller Piyush Deb-i 'Deb Paan (Agencies): Dibrugarh district heroin ngutet. Mapang talangka arshiba tashi rongdokogo. Store' lapoka lir aser pai ashiba kübok Naharkatia tesem nung Kasa mapang, iba maparen sülen, Naharkatia Police Station Iba mi lendong ajanga sen agi, iba mi lendong ajanga Assam Police-i ozüng alema dak sendakba nung Police-i den Dibrugarh police nungi crore ishika jenjang alang takoksa tulu bener arutsüogo. temesepba mozü shibelenba temulung melemi bilemba police telok kati iba truck apu osettem rongdoktsü, saka iba "Iba ya kanga dang takoksa maparen ka mita ao. temesepba mozü shibelener ana aser temesepba mozü lendong nung nisung ka danga tulu. Sunday Market aser kü Police-i ashiba agi, puogo. shibelener ket nungi heroin meyiru. indang retailer tem atema ni temesepba mozü shibelenba Dibrugarh Superintendent of gram 33 ngutet. Pandu Market nung mi osettem bener arur iba store osang tejang ka angazükba Police, Prateek Thube nungi Iba maparen dak sendakba adokba osang angazüka tesem nung yua liasü. Iba lendong sülen, Honibarnü Dibrugarh aser osang/tetuyuba angazükba nung police-i ken o ka benok balala nungi Fire brigade tem ajanga onok sen lakh 30 jungnüa Naharkatia police indang telok sülen Dibrugarh nungi police-i aser truck driver Satyajit Moran tonga aru aser Deobar anepdang akoksaogo," ta Deb-i ashi. kati Naharkatia tesem mita ao. truck arshia ao. o pa den yaritepsang Prahlad mi remseper temi iba tesem nung Maneni, iba mi lendong ya Iba tesem mitba mapang, Iba osang ya Dimapur nungi Borah naprongla puogo, ta mi meremsepma dang ghonda ka light short circuit ajanga adok ta police-i LPG cylinder abenba ketdangser kar ajanga angazük, police-isa ashi. dak tema parnok kanga timtema Police-i temulung melemi inyaka liasü. bilemer.

IPR ajanga Director... (TAPAK 2 NUNGI...) Department atema shilem Deputy Director, IPR, balala agiba atema Wungtung- Siewatho S. Nyusou aser i pelaba lemsatep aser pa DPRO, Dimapur, Lolano meleneria maneni state nung nungertemia jembia liasü. danga department tem Iba sentong nungsa Advisor, rongnung tejakleni aoba IPR, SCERT & Village department ka asütsüsa Guards, Toshi Wungtung aser inyaktsü imlaba ashi. IPR indang Director menden State Transport nungi alusang, Limawati Ao Commissioner, Elias Lotha aser nati Department of IPR ajanga Director, Employment, Skill adokba kaket ana, 'Nagaland Development, Chiten Yaden Album - A Photographic Assam education & finance minister Dr. Himanta Biswa Sarma-i Deobarnü Biswanath aser natia parnok district kasa nung Journey' aser reference booklet Rangapara constituency tem nung Model High Schools yanglutsü atema lung azüngtsüogo. külemi inyakba aruba aser 'An Insider's Guide for DIPR Dr. Sarma-i mezüng Sakomatha Tea Garden semdang aser idakji Model High School ka yaritepba bilemteta jembi. Iba Officials' sayatsü. Iba sentong lapoktsü lung azüngtsü. Assam sorkari süngolu balala nung Model High School 119 tashi sentong nungsa Joint Director nung Deputy Director, IPR lapoktsü telemtetba agia lir. (Guwahati, November 1) IPR, Dzuvinuo Theunuo, Asangla Imsong menden liasü. 44 TIR YIMYIM, DIMAPUR TENTONÜ (MONDAY) YIMPOKSÜI (NOVEMBER) 02, 2020 TIR YIMYIM OLEMSABANG TABLE MAKARTEM CHIYUNGI JAOKANG: Covid-19 YIMOBILEM (EDITORIAL) ~ Wati Longchar, Serampore DIMAPUR TENTONÜ, YIMPOKSÜI (NOVEMBER) 02, 2020 Wara mapang election Sensaker aikati table nung mener chiyungtsü makoker; tulur aser takari dang table nung mener chiyunger. Table tetezü chiyungtsü aika akaba, lokti nung jenjang akar taküm ashidak menatepa ao tsübuba agi kaketreju ka ta sayur. Table tajung melira medemera chiyungi mejaner. Kodang tulur kar chiyungi melapokdaktsür, lokti mesentepdaktsür aser akhi jaoker table renemshir atar. Anungji table nung nai kechi,kobala chiyungtsü achir iba jagi alu mapaa sadema mienyaktetter ta aliba mapang nisung ka jenjangji sayur. Tka, asen lima nunga Constituency ana nung bye-election Luk 14: 7-24 nungji benjong tulu ka ayongba indang angur. Yangji menden tarensen aika agitsüsa akümba ya asenok ajak asoshi yimten tsütsü dang takar asoshi renema liasü. Yisuitejaokertem rongnung temaba menden nung amentsü masü saka tanüla tsütsüa tetendangba mapang tongtibang raktepba ngua, paiparnok dang ashi, "Kodang nai chiyungdak mesüra benjong ka ka asütsü. Tashidak mena tsübuba agi akhi ama medemer ayongzükdir, ne tembartem süshia, adianutem süshia, kimangtem süshia, takar kiyonger tajung ajurudanga salema mesalemer aser kiyong kidanger süshia tejaok, kechiaser parnoki na meyipa jaokra, ne nem tajangzük meyipa agütsütsü. aser kinungertem dena kibok-kisem mali kümogo. Tetezü Saka kodang nai benjong ka ayongzükdir, sensakertem, tetsüng teka lemtartem aser asenok ajaki tasütsü tsübur, anungji masütsü atema akok nükpokertem jatepang; aser Tsüngremi na moatsütsü, kechiaser parnoki ne nem shia tashi kümdanga alitsü meranger. Iba ama tasütsü tsübua agütsütsü makok. Kechiaser temeshipur shia arudang nai tajangzük meyipa angutsü." aliba mapang ya, balaka, asenok ajaki akok tashi Tsüngrem (14:12-14) Kodangsa Yihuda nungeri benjong ayongdir, yimya agi menden tatongsen asem- anasa alitsü meranger, kechiyong asen taküm ya Tsüngrem pezüka yanglu. Temaba mesüra telungbuba menden tarensen nungji yimsüsürtem aser ket nung dang lir. Aji oda, asenok ajaki asen temang ya Sanhedrin-tem (Jerusalem council with 70 members), temaba putiri anir, süoshi temesüng ajungli ka danga ta meteta lir, anungji asüng ali küma tanük (white linen) semer, tetezü temeshi ta sayutsü asoshi,aser pa den Farisi, Sadduki, aotsüba taküm ka election nung tokteper aser election Tezülurtem amen and parnoki chiyungtsü tapu balala trok achi. Tanabuba menden tarensen nung vote agütsütsü renemer. Tang ya balaka tasü tsübuba nungji takartem, ali-melen sarurtem aser Rom nunger yimsüsüba kübok tulurtem amen agi tangar tasümang anasai aotsüa arendaker aser asüpila aser parnok nem chiyungtsü tapu pezü agütsü. Tasembuba menden tarensen tesülen tsütsü sentep nung adentsüa shisabolua bilemer. Iba ama tasütsü liasüaser yangji yimten aser tamangba maparen nung kecha tashi malir amen aser parnoki tsübua tetsübutsü wara nungi jenbutsü merangba mapang, chiyungtsü tapu ana achi. Benjongi mejaokertem aser table tarensen nungamentsü shirnok Tsüngrem tsüngdang mapa ajak nung indangindanga alitsü tenüng maka itemjigate nung kiburi tanüng-tari endokba achitsü yongyaseta alirtemji merangtsü melen, election nung nübortem ashiokja yi sensaker aser mata-mabensar (tetsür-tanurtema tena alitsü) liasü. Anungji Yisui benjong jemdaktsüra, sen agi vote alitsü merangra aser ajungli kibur dang ashi, tembartem, adianutem, kimangtem, takar kiyonger shinga tejaok. Menden akümtsüba nisung kati tangar tsübudakja inyakra, ashiko, tarensen ajakji indokang aserlenmang tongtibangtemi oa, tetezü nübur rongnung kecha pa mesüra lajibo Tsüngremia mapang tamajung nung mapa telemsa mali, ki sünga sensakertem, tetsüng teka lemtartem aser nükpokertem jatepang tamajung asoshi amshitsü yangluba nisungang asütsüa aser chiyungdakjang. Benjong ki nung table makartem jaokang aser kecha telemsa mali akok. Aji oda, tenük agibo mangur saka asen meküta tasüba pelatepa chiyungdakjang. Table makar asoshi osangtajung aser kodanga meyimlaba mapa tashidak wara agi sünga lir, iba wara mesenji asen dak atem ka asütsü südi. Süoshi tajung agir table temalen amentsü yongyaseta atartem asoshi osang nungbo tango mesashiteti süadoktsü aser ajungli küma tamajungtiba rongnung ka alitsü.Iba otsü yagi Yisui konang-naroküm bushia yariba aitsür; aotsüba taküm ser nung, Tsüngrem anasa alitsü melen, Pa aser temeim agi yariba nungji pei tajangzük mebushitsüla. Iba ya mamali, "If you are dak nungi pilar election nung sen agi pei vote ayoktsü helping someone expecting something in return, you are doing business not kindness." merangra aser tashiyim agi takok angutsü bilemra, ashiko, Nisung kar table temaba, kar tezülen, aser karbo table maka kimalen atatsüsa aküm pa mesüra lajia Apijemtsü Shin 16:4 nung shia aliba ama, aser chiyungtsüa balala achitsüsa aküm. Kechiba? Grik nunger sobaliba nung tongti teraksatsü asoshi sotetba nisung asütsüa akok. Atangji, tatongsen (hierarchy), tetezü temaba, tongtiba nungi tilaba tarensen lateta ayuba ya election nung Naga lima raksatsü asoshi yangluba nisung parnoki kanga metsünga reta amshi; iba lokti tongti tatongsen, yimsüsüba menden asünungbo, pa mesüra la atemaji dang kanga tia maka tatongsen, tamangba menden tatongsen ya Tsüngremi latettsü ta parnoki amang aser asütsü, kechiyong itemjibo ”Clean Election” sentong agibo yamaji sayu. Iba tongti tatongsen maparen aser sayuyim aika anema Yisui inyak aser majettsü. Election nung sen aser yi dang masü injang bomb jembi.Tongmelang agi tongti tatongsen yamai angatettsü akok: tashi amshia yimsüsürtem shimtetba mapatem nung (a) Tatongsenji Tsüngremi yangluba ta Grik nungeri angatet: Greek nunger tangatetba shilem agirtem taküm aser kibongtemji, shitakba, nungji meimchirji tematiba - iba sülen shiruru - iba sülen süngdong-lidong, ai (grass) teraksatsüba mapang tamajung ka nung amshitsü asoshi amala. Iba tatongsen nung meimchir tematiba jenjang; Tsüngrem mesükba nung yangluba takümtem asünungbo, khen anener süoki ia pei yanglu aser teyanglubatem ajak azüoka ayutsü tashi agüja lir; shirurutem meimchir taküm mapatem indangji bilemdangtsüla lir. Election nung nem tajangzük bener arutsütsü asoshi yanglu; shiruru taküm lidaktsütsü süngo-lio, toktepertemia senotsü meindokner aser tashiyim süngjang-lijang yanglu. Iba tongti tatongsen tesayuba nung ya tematiba nungi mamshiner, kasaji vote agütsütsü purtemia ochishia pei tenzüker tilatiba küma aluba isab nungji taküm ka jenjang latettsür; temabai tekübokba vote enoknür saka makoker ! Ibaji odangbo masü. Asen dak tashi amshitsü, raksatsütsü aser azüoka ayutsü tashi lir. Iba tangatetba ajanga ali- lima nung election jungjunga, merükmerüka aginüaka rongsen aser Tsüngremi yangluba takümtem memeimi raksatsür kechiba süra magitettsüsa inyakba purtemji shirnok asütsü ? Shitakba meimchirji tematiba aser jenjang tulutiba taküm lir. Meimchir shirnok tekübok jenjang itemji Tsüngremi teraksatsüba mapa tamajung nung lir parnoki temaba jenjang nung alirtem tenzükba ajanga parnok kechi nükjidong inyakdaktsütsü asoshi yanglua na ? Atangji, Tsüngremer nung yanglu aji abensatsür. nükjidong angatettsü tasak, anungji asenoki item (b) Meimchir yangluba tatongsen: Tebur tematiba - iba sülen tetsür-tanur - iba sülen mata- telangzübatem ya melamelaabo mengutettsü. Ajisüaka, mabensar. Iba tongti tatongsen nung teburjitetsür dang nungi jenjang temaba, asenok mimchir tenük agidanga sen, yi aser tashiyim yimsüsütsü aser telok anitsü asoshi tebur nem dang sempet, shisatsü aser tekolok amshia election nung toktepertem aser vote agütsürtem agüja lir ta ratetsür. Tetsürji tebur tenzüktsü aser teyarir asütsü asoshi dang yanglu, taküm aser kibong reprangdangra, atangji, parnokji lokti anungji yimten, arogo aser lokti balala nung tekolak shilem magitsüla ta sayu. Aser asoshi yimjung aser tesünep bushitsürbo masütsü. Item mata-mabensartem Tsüngrem mesükba nung meyanglu (imperfect beings), temenen jagi pei lima aser nübortem akatsü aser ajungtsü asoshi ajanga mata-mabensar soteter, anungji parnok tepseta indokyonga kecha mali ta John masü saka pei akatsü aser ajungtsü atema inyaktsü. Calvin-ibo sayu aser lokti taküm, tamangba aser yimsüsüba menden magütsü. Iba tai Ajisüaka, ajungli kati vote aliba aser vote ayokba ajanga tangatetba tanü tashi asen lokti aser arogo inyakyim nunga angur. Iba tangatetba aser bendenba rongsen kopiga otettsü ? Ibaji kechi sütsü ? tesayuba ya lokti rajang kümdaktsüba tera ka lir. Ajungli nung khen atema tango apuoktsür arakzüdaktsü (c) Yimten yimsüsüba tatongsen: Chuba tematiba - iba sülen pangdak yimsüsürtem - iba nung, iba taküm jagi sen aser tashiyim amshia anguba sülenji nüburtem. Chuba dang Tsüngrem mesükba nung yanglu anungji chuba anema takok jenjangji kechi sütsü ? Asenoki tan masür dang ashi, jembibaji Tsüngrem anema jembiba den saku, anungji item nüburji lung agi onset asenoki ngua item rongsen aser takok jenjangji aser kangki nung meta südaktsü, tat. agi., Naboth aser Yisu Khrista. Chubaji Tsüngremi teraksatsüba mapatem akümer aser takoka kodanga shimtet aser tai mali, paji Tsüngremden tatong lir. Chuba yaritsüasoshi pangdak mengudang ama aser rongsena kodanga mekadang ama yimsüsürtem shimtet aser nübur asoshi tsüzüng-ozüng yanglua nüburtem azüoka ayu. samar. Election mapang sen agütsübaji temeim masü saka Chuba aser yimsüsür tenzüktsü asoshi nüburtem (general public) yanglu aser chubaji miim lir aser tashiyim amshia takok angubaji takok masü tenüki anguba Tsüngrem ta amang. Tanüa kasa mesükba tongti tatongsen yimsüsüba teraksatsü tashi anguba anogo asütsü. Itemji bilemdanga, angur. VIP culture ta asüba ya iba tongti tatongsen nungi adok. asenok ya Tsüngremi mapa tamajung asoshi yanglu asü, (Maneni asüng adok nung...) tajung inyaktsü asoshi yangluar asen mapa aser jakla agi Iba Olemsabang nung lemsaba ken-o aser shisatsü ya iba ocet züluri medemdangdi. bilemba ken-o ama tazüngeri angateta agitsü mepishir TIR YIMYIM, DIMAPUR TENTONÜ (MONDAY) YIMPOKSÜI (NOVEMBER) 02, 2020 KHRISTAN TAPAK 5 France Orthodox Arogo ka nung putir ka dak injang khaloktsü ANOGO ABEN TSÜNGREM DEN Tsüngrem asen jenokdak "Nüburtem, nenoki mapang ajak nung pa dak amangang; Pa tsüngdang nenok mulungjang lapokang: Tsüngrem asen asoshi jenokdak lir" T. Ken 62:8. Yob-i mapang ajak nung Tsüngrem dak tamang ayu, pa timtem tulu liaka, Yob tamang manokshi, pai pa jenokdakji Tsüngrem-ang shim. Ano, Yob kangshiba mapang, pa asoshi tatidang tulutiba arubaji pa kinungtsü ajanga

November 01, 2020: aser melung melemi nisung ka mejangja," ta metetdaktsü. liasü; kinungtsüi yamai ashi, "Na ano shitakba Honibarnü (October 31, 2020) puogo, ajisüaka pa apuba Lyon nungsa tanga Greek nung ameta alir no? Tsüngrem atakatemang France kübok Lyon yimti nung mapang nungjibo pa ket nung Orthodox Arogo ka nung pastor, Greek Orthodox Arogo ka nung prangpongji maliasü, ta sorkar Antoine Callot-i, injang agi aser süadokang" ta ashi. Yob kinungtsüi pa putir ka Tenla ki shibangba ketdangser kati metetdaktsü. yirusang putirji arrshi küm 45 sendok. Saka Yob-i, Tsüngrem dak azüitba mapang nung nisung kati pa dak November 1, 2020 nü Lyon aser tanur ana tebu, Nikolas injang khaloktsü, ta police-i nung par Arogoi pa atema Kakavelakis lir, ta metetdaktsü. meyutsü aser pa jenokdakji Tsüngrem liasü. metetdaktsü. sarasademja liasü. Callot-i ashiba agi, tang tashi Adangji, Yob tatem nung asemsü agi Tsüngremi Arogo Putir sangji Fr Anogo ana tejaklen-a nungbo Lyon nung shingaia Nikolaos Kakovelakis lir ta France nungsa Nice yimti nung Greek Orthodox Khristantem moatsü. jangjaogo aser pa dak tebok kiralongrar kati kotari amshia amokmerena maliasü. Temeneni asenok mesüzüker aotsü tasa nung injang anaben tashi Tenla kidang Khristan asem Paisa police dang par Arogo khlaoktsüba agi pa kanga tsüngseta südaktsü. nem security agüjang ta balala agi asenok amaker. Aiben asenok tamang mejungi yirur hospital nung French anti-terrorist meipshi. mongdar, ta police-i ketdangsertemi iba ken oji Greek Foreign Ministry-i nung züpa alidang temenen sang nung osangbenertem nem bushisüngdangdar, ajisüaka sangdong ka ajanga, "Lyon nung puadaktsür. Kodang asenok temenen lar metetdaktsü. Honibarnü putir dak injang Church of the Annunciation Pa dak injang khaloktsüsang khaloktsüba tatalokba anasa Orthodox Arogo nung kümadoktir, asenok takümji ayatai. Adangji, jagi shikari dang amshiba bushisüngdangbo metenzük. putir ka dak injang khaloktsübaji ayatai jenjang-i, maidang, kechi khuret, timtem prangpong ka amshia putir dak Osangbenertem den onoki aitsür. Ministry of Foreign injang khaloktsü. jembidang Lyon mayor, Gregory Affairs-i France nung aser tatidang arudir asen mulungjang lapoka, Iba tatalokba sülen police-i Doucet-i, "Tang tashi nungbo iba ketdangsertem den maneni Tsüngrem den lemsateptsüla aser asen tamang Tenla ki aliba kiyongji longbang tatalokba kuliji kecha ajangaar tongtepratepdar," ta metetdaktsü. jagi akoktsüla. Koktetba taküm jagi, pei tamang International Day of Prayer for the Persecuted Church among jenjang bushir, yanglushir, Tsüngrem den shitak November 01, 2020: i Khristan charity teloktem Nik-i züluba kakettem- The azüngashir aser jenokdakji Tsüngrem südaktsür. November 1, 2020 nü alima anentsür. Insanity of God aser The tesem balala nung Ano Khristantem kanga Insanity of Obedience nunga Tsüngrem dak jenokba taküm kaji, teti tepela Khristantemi Khrista nung reshikangshiba linüktem Nik Ripken-i, tamangertemi pei tesünep tashi nung alitsü. temang ka ama tanela nung rongnung Nigeria densema lir. yimsü indang ola madoki lira longjema International Day of Nigeria nung Islamic telok parnoki alima tesem mashie Sarasadem Prayer for the Persecuted balalai Khristantem aika kati oa aliyonga timtem majurui O Yisu! Ne dak teti amanga litettsü kü (IDOP) mongogo. tepsetogo. tesünep nung litettsü, ta shia lir. Alima tesem balala nung "Mapang ka nung Vietnam "Reshikangshi tia nung aliba mulungjang lapokjang aser ne dak teti jenoker reshikangshi tia nung aliba nungi pastor kati yamai ashi, Khristantemi Khrista taküm asütsü nangzüker. Amen Khristantem aser Arogotem 'Kodang nenoki onok atema osangtajung meprokra parnoki atema sarasademtsütsü asoshi sarasademtsüdir, ibaji nenoki timtem majurutsü. Ajisüaka küm 20 tejaklen IDOP ya Vietnam nung onok tenzükba menenpurtem dang Yisu India linük nung media ajanga tenzüka liasü. den kasa'. IDOP anogo nungi temeim lemsateptsü atema Khristantem tenüng menüktsür Ablama Baptist den tenzüka nenoki küm piyong parnoki lendong metsübui November 01, 2020: Union of UCAN den jembidang jembidang The Voice of sarasademtsüba ajanga nenoki inyaker," ta Ripken-i ashi. Martyrs nungi Todd Nettleton- reshikangshi tia nung aliba 2019 küm LifeWay Catholic Asian News (UCAN) Indore nungi putir, Chacko i, "Asenok reshikangshi tia adianutem yarir," ta Nettleton- Research-i agiba survey ka osang ajanga ashiba agi, India Thottumarickal-i, "Mezüngbo nung alirtem süra kodaser i ashi. ajanga ashiba agi, US nung nung osangkakettem nung onoki odang toktsü, ajisüaka asenoki parnok yaritettsü, Iba nükjidong ataloktsü Protestant Khristan aser Tenla Khristan missionary tem tenüng tamendakdak kecha makai parnoki 'Onok atema atema küm shia Voice of the kidangi aoer shilem 55-ibo menüktsütsüsa tiyazü ocettem parnoki onok jashitsüsa ocettem sarasademjang' ta mezüng Martyrs-i Global Prayer Guide parnoki tesüiba ita 6 tsüngda adoktsür, aser iba dak sendakba aiben adokja liasü, anungji onoki ashir. Parnoki mepishiba atema agütsür. shinga den-a Khristan yimsü nung Khristan lenirtemi ibaji yimobilem zülur ajurua ibaji telangzüba mezüngbubaji IDOP Iba dak alia Khristantemi indang melemsatep ta ashi. ashishia ola adokogo. metetdaktsütsü lemteta liasü," ta lir," ta ashi. North Korea aser Iran toktsür Khristan shilem 24-i dang October 28, 2020 nü metetdaktsü. International Day of Prayer ajenertem asoshi sarasademba parnoki Khrista osangtajung Khristan lenirtem telok kati India "Onoki yimobilem zülur nem nung Khristantemi North nung yaritsü asoshi Open lemsatepogo, ta langzüa liasü. nung Madhya Pradesh aser item ocet metongshia Korea nung Khristantem Doors USA-ia Facebook "Ola madokba ajanga kechi Chhattisgarh states na nung adokdaktsüner aser atema sarasademtsü aser ajanga live sentong ana agitsü. ataloker. Ibaji ajanga adokba osangkaket- Nai Duniya Khristantem anema China nunger territory Hong Muslim linüktem nung reshikangshi tia nung alirtem (New World) nung yimobilem tamendakdak makai züluba Kong nung Khristantem atema Arogotem reshikangshiba jenjang ano tamajungba sarasademtsü. jenjang meteta alir mongin, Nik akümer. Ibaji ajanga Tsüngrem zülur ajurua senden ka menogo. ocettem madokdaktsüner," ta Alima tesem balala nung Ripken-i, United States nung melungjang raksatsür. Ibaji Senden nungji Khristan paisa ashi. pastor tem pua tepuokdak ayur Khristantemi inyaktettsü ajanga asenoki anogo shia lenirtemi yimobilem zülur dang Thottumarickal-i ashiba agi, aser Arogotem anema inyakba tulutibaji- pei tamangba yimsü reshikangshi tia nung aliba Khristantem tenüng yimobilem züluri pai iba onükji kanga bulua ataloker. India tsütsü ola madoki malitsüla saka kotaker züngsemtem menüktsütsüsa aiben ocet balala temaba ketdangsertem den nunga Khristantem kanga reshikangshi tia nung alirtem amadokba temaitsü sayur," ta adokbatemji metongshiang, ta lemsateptsü ta Khristan lenirtem amaker aser Hindu nationalist- atema inyaktsüla, ta ashi. Nik Riplen-isa metetdaktsü. mepishia liasü. dang nangzükogo.

9 9

TIR YIMYIM, DIMAPUR TENTONÜ (MONDAY) YIMPOKSÜI (NOVEMBER) 02, 2020 OLONG PAITEP # 5627

1 2 3 4 5 TENÜNG : MOATIR LONGKUMER Tasoba anogo : 2nd November, 2019 Küm: 1 Talidak : Mendenti Ward, Tuli 6 7 Tsüngremi Moatir küm ka tashi anema yutsüba atema tenüngsang agütsür. Ano maneni temoatsü 8 nung arishi talang moajangma ta sarasademtsür. Tepela tasoba anogo! - Oya Rongsen, Oya Tir & Oya Ochi. 9 10 11

12 13

14 NAI-A YA METETTER MA?

UFC FIGHTER RONGNUNG SEN TIMTIBA AAZÜKERTEM: 2020 1. Conor McGregor (Net Worth $120 Million) 16 17 2. Georges St. Pierre (Net Worth $30 Million)

TIPLEN LANGTSÜNGLEN 3. Brock Lesnar (Net Worth $28 Million) 1. Nisung jenti - (5) 1. Tenük telong - (9) 4. BJ Penn (Net Worth $22 Million) 4. Tsük rudenba - (5) 6. Temzüng tesashi - (5) 2. Committee dang ajar - (5) 5. Anderson Silva: (Net Worth $18 Million) 8. S_ _ _ i - (3) 3. Yagi ki okdoker - (7) 6. Alistair Overeem (Net Worth $15.5 Million) 9. Nisung rongnung telemsa - (3) 5. Yim lenmang - (5) 7. Ronda Rousey (Net Worth $14 Million) 10. Anogoshi - (4) 12. Ajanga aor - (4) 7. Temoatsü keter meyipa aruba - (9) 8. Jon Jones (Net Worth $10 Million) 13. Tsük rizüngdak - (3) 11. Kanga junga menemba - (7) 9. Dan Henderson (Net Worth $8 Million) 14. Tebang nungi adokba - (3) 12. Kenyongi majinü - (5) 16. Süngdong tatembangtiba - (5) 10. Nate Diaz (Net Worth $8 Million) Ronda Rousey 17. Meputep - (5) 13. Rong kanga tulu - (5) OLONG PAITEP # 5626 TELANGZÜBA SUDOKU # 5668 TELANGZÜBA # 5667

TIPLEN : LANGTSÜNGLEN : 1. Tanga, 6. Wara, 7. Rajang, 2. Anga, 3. Yabang, 4. Tarok, 5. Orak, 9. Anük, 10. Jenjang, 11. Alar, 8. Ainer, 9. Anema, 10. Jabili, 14. Ngashi, 15. Nala, 16. Mechi. 11. Among, 12. Miim, 13. Anem.

2020 OCTOBER ITA LILI RESULT ! October ita nung Lili tajungtiba (First) shimteta tanü yangi lepshia agütsür. Lili zülur-i November 10, 2020 tashi nung Tir Yimyim Office nungi senpet agizüktsü mepishia metetdaktsür. ************************* KIBONG KA NUNG : Kinungtsü : Tambu, na kechi inyaker ya? OJANG LUTEP # 5215 Kinungbu : Kecha meinyakera. NGMZTEÜ : Kinungtsü : Kecha meinyakera ta? Na ana sadiba TELATTA : certificate ghonda ka shi züngya angur TSYUÜ :  ato? GJYONIA :  Kinungbu : Hau, "expiry anogo ali-mali SHITA :  reprangerba dangar! GANA :  Lilir : WhatsApp AAKTSNIDÜ :  ORDNÜBAK : 

Q. PM SVANidhi scheme ya ______nü tenzük. UKTULA :  A. June 1, 2020 B. June 1, 2019 ETAK :  C. July 1, 2019 D. July 1, 2020 OJANG LUTEP TELANGZÜBA # 5214 ======(Taruba adok nung onoki langzütsü) NÜBUR DANG TIYAZÜ NANGZÜKA YIMSÜ ASÜBA YASHI ADOK TELANGZÜBA : Railways YIMSÜSÜR AKHÜM TSÜBÜTSÜ MENÜNGDAK TAN HOPTA ATEMA - KOMA SÜLA ?

Q. Naga nunger wako (flag) aser temzüng balaka amshitsü memelaba agi, India den Naga yimten ken o melatetteti taküm 2020 küm yaa süi nunga koma süla ?

Olong 20 shi nung November 06, 2020 tashi nung iba telangzüba ya onok dangi (e-mail - [email protected]) : (SMS - 9856121232 / 9436072422) : (WhatsApp - 7005723372 / 8729995804) : (tiryimyim.in) ajanga yokang. Telangzübatemji taruba Honibarnü adoktsütsü. TIR YIMYIM, DIMAPUR TENTONÜ (MONDAY) YIMPOKSÜI (NOVEMBER) 02, 2020 INDIA OSANG 7 Kashmir police-i Hizbul Mujahideen tongti, Dr Saifullah khasetogo Srinagar/New Delhi, November 01 (Agencies): Amongnü nikongdang Srinagar yimti tezülen Rangreth nung police aser security sepaitem den khatepdang kiralongrar telok- Hizbul Mujahideen tongti, Dr Saifullah Mir khasetogo. Police-isa pa den inyaksemer ka apu. Osangbenertem den jembidang Inspector-General of school tesayur ka jabaso liasü. Police Kashmir, Vijay Kumar-i, 2010 küm pai Pulwama nung Hizbul telok nung tongti aliba Industrial Training Institute Commander khasetogo aser pa nung medical electronics Patna, November 01, 2020: Bihar assembly election tanabuba shilem agitsü lia Amongnü den inyaksemer ka puogo, ta diploma renema liasü. Tesülen Patna nung Election Awareness agüja lanurtemi Patna University nungi Kargil Chowk tashi metetdaktsü. pai Srinagar nung aliba National asemdang tangokba noksa nung angur. Hizbul Mujahideen Institute of Electronics & commander, Dr Saifullah ji Information Technology nungia Rangreth area nung aliba ki ka degree ka ngua liasü. NDA teloktepi Bihar nung sorkar akümtsü: PM Narendra Modi nung lia police-i iba tesemji Pa ya par yimdak anema- New Delhi, November 01 tetsükdaktsü agütsürtem aser tamalen election nüboyim longbanga liasü. alibaren tsütsü mongin ama (Agencies): Amongnü Ato Ram tsüngrem aliba sentong aika ajangshiogo, Kumar-i, "Iba rara nung züngshia liasü aser pa dang kilonser, Narendra Modi-i, ashishirtem mamatoktsüla, ta ajisüaka tang ama lokti tulu khasetsangji Hizbul Mujahideen doctor ta aja. Yamaji pa NDA-i Uttar Pradesh nung ashi. madenshidang," ta pai ashi. chief operational commander kiralongrar telok nung aenba takok angu aser Bihar election NDA-i SC, ST quotas Samastipur nung jembidang Dr Saifullah lir ta ni shiteter. sülen-a pa dang Dr Saifullah ta nunga takok angutsü; agientsü ta olulu jembibaji Modi-i, "Tanü lokti tulu Onoki pa maitsü jangjatsü atema aja. November 10 nü election osang mamangtsüla, ta pai ashi. adenshiba ajanga November 10 par kibong jaokogo," ta ashi. 2014 küm August ita nung Dr sangdongba sülen NDA-i ano Opposition-i, CAA ajanga nü shirnoki takok angutsüar Paisa, iba ya police aser Saifullah Mir-i HM telok nung sorkar akümtsü, ta metetdaktsü. senso aika ket nungi senso jangjar," ta ashi. security sepaitem atema takok aden aser taküm May ita nung tuluka lir, ta ashi. anogo pongunü atema Hizbul Amongnü Ato kilonseri agientsü ta yazü jembi, ajisüaka "BJP-i Bihar nung Saifullah Mir ya sorkar tongti shim. Bihar assembly elections iba ozüng ajanga shinga aluyimertem atema Farmer atema nüboyim sentong pezü makoksa, ta pai ashi. Producer Organizations 1000 nung jembia liasü. October 28 "Tanübo Bihar nung gol ana tentettsü. Iba dak alia Central nü election mezüngbuba shilem aketba sorkar lir. Ano külen sorkari aluyimertem atema agiogo aser tanabuba o 'Yuvaraj' ana lir, ana rongnungji agriculture infrastructure asoshi tasembuba shilemji November ka 'jungle raj' nungi lir, ajisüaka sen lakh crore 1 lemzüktsüogo," 3 aser November 7 nü agitsü. gol ana aketba NDA sorkari ta pai metetdaktsü. Nüboyim sentong balala Bihar state terenlok atema Bihar nung October 28 nü nung Modi-i jembiba tongti inyaktsü," ta pai ashi. assembly menden 71 atema onüktem rongnung kar yamai "Election mezüngbuba election agiogo aser November liasü. shilem agiba ajanga Nitish 7 aser November 10 na nung Modi-i, Ayodhya nung Ram Kumar-i ano maneni sorkar tanüngba menden 173 atema tekülem ki yanglutsü atema akümtsü ta jangjaogo. Asenoki election agitsü. Ahmedabad, November 01, 2020: Muslim nunger ainkar, India nung Covid case lakh 81.84 jungogo Muhammed indang cartoon noksa osangkakettem nung New Delhi, November 01 tashidak agi shiranger lakh 6 puteta liasü. adokba anema Amongnü Ahmedabad yimti nung longkak aitba (Agencies): Tesüiba ghonda den tekübok lir, ta Health India nung August 7 nü mapang police-i longkak aitertem apuba noksa nung angur. 24 tsüngda India nung ano Ministry-isa metetdaktsü. coronavirus case lakh 20 ajung, nisung 46,963 dak coronavirus Tesüiba ghonda 24 tsüngda August 23 nü lakh 30 ajung, Tejashwi Yadav-i Ato kilonser Modi tashidak putetba sülen linük India nung ano iba tashidak agi September 5 nü lakh 40 ajung, dang tasüngdangba 11 asüngdang nung coronavirus case ajak shiranger nisung 470 asü aser September 16 nü lakh 50 ajung, agibo lakh 81.84 jungogo; tang ajak senteperbo nisung 1,22,111 September 28 nü lakh 60 ajung, Patna, November 01 Bihar nung aya-tzüra tia lir?" ta tashi nung linük nung nisung ajak süogo. October 11 nü lakh 70 ajung (Agencies): Amongnü Ato pai asüngdang. kilonser, Narendra Modi-i Bihar RJD lenirisa Ato kilonser agi 81,84,082 dak coronavirus October ita mezüngbuba aser October 29 nü lakh 80 semdanga election nüboyim dang, kechiba Bihar-i meyipa puteter, ta Amongnü Union hopta nungi coronavirus ajung. sentong balala nung jembiba aruba aayangertem nem "Garib Health Ministry-i metetdaktsü. tashidak tasen putetba ajema ICMR-i ashiba agi, October anogo nung RJD lenir aser Kalyan Rojgar Abhiyan" Tang tashi nung linük nung kümdar. October ita nung 31, 2020 tashi nung samples ajak Mahagatbandhan teloktep nungi scheme nungi teyari magütsür? coronavirus agi shiranger nisung 18,71,498 dak iba agi 10,98,87,303 tendangogo chief ministerial candidate, Kechiba Bihar nung 74,91,513 anepogo aser tang tashidak puteta liasü; aser iba nungji Honibarnü Tejashwi Yadav-i Ato kilonser aayangertem tanga state-i teshirangdakpur 5,70,458 lir. September ita nungbo nisung samples 10,91,239 tendangba Modi dang tasüngdangba aika aotsüsa aküm?" ta asüngdang. Tanü agi anogo asemnü tashi iba 26,21,418 dak iba tashidak densema lir. asüngdang. "Kechiba MNREGA Yadav-i, "Bihar terenlok dak scheme kübok aayangertem sendakba nung ni Ato kilonser nem tesüiba ita pezü indang taa dang item tasüngdangbatem magütsü? Centre asü state nem asüngdangner, kechiyong NITI tai tongloktsütsü," ta pai Modi Aayog report ajanga ashiba agi, dang asüngdang. shisaliok aser anema-alibaren "April nungi August tsüngda tsütsü state tamajungtibaji Bihar kibong lakh 11 nem job cards lir," ta ashi. agütsü saka kechiba Bihar nung Yadav-i, "Kechiba Bihar kibong 2,132-i dang anogo 100 nung gol ana (NDA) sorkari tzü abensa-a mapa inyak? Kechiba supply aser merükmeju nung NDA nungi Nitish-i aniba budget nungi shilem 4 dang sorkari Mahadalits atema indoker? Aser kechiba shilem 4 budget nungi shilem 2 dang nungjagi-a shilem 70 bo indoker?" ta pai asüngdang. ochimeshii amshir?" ta RJD leniri, "2015 küm pai asüngdang. (Modi) sen crore lakh ka ser "Kechiba linük nung meyirjang 65 nangzükba nungi sensaker state tem rongnung tang tashi nung Bihar-i sen kwi ka- Bihar nung aya-tzüra atema angu?, aser terenlok mapatem Thiruvananthapuram (Kerala), November 01, 2020: Hon shibelenba ken o nung Amongnü budget nungi shilem 2 dang atema sen kwi indok?. Sen Kerala yimtiba, Thiruvananthapuram nung BJP lenirtemi Kerala Secretariat nung Chief amshir? NDA sorkari küm 15 ajungaji magütsü asünunga ibaji Minister, Pinarayi Vijayan anema longkak aitba noksa nung angur. yimsüsüba sülen-a kechiba shibai tai ajanga?," ta asüngdang. 8 TIR YIMYIM, DIMAPUR TENTONÜ (MONDAY) YIMPOKSÜI (NOVEMBER) 02, 2020 BENDANGLI OSANG Philippines nung Typhoon Goni agi nisung pezü takum samatsü Slovakia nung nütsüngyongsük ajak dak Covid tendangtsü Bratislava, Yimpoksüi/ ashiba den tashidak pokteter November 1 (Agencies): aliba ajanga tenokdangba Slovakia-i Honiarnü nungi linük agütsür alibatem tashidak nung nütsüngyongsük ajak dak tendangzükba sülen tayongba coronavirus tashidak kümdaktsütsü ta ashi. tendangtsü asoshi sentong ka China kübok yimti kar amenoker tenzükogo, koba nungbo nütsüngyongsük ajak alima nung mezüngbuba asütsü, dak tashidak tendangogo, saka medical professionals ajisüaka linük ajunga nung temi iba ajanga tashidak tali tashidak tendangbabo Slovakia menatepyonga aotsü akok ta nung mezüng asütsü. tekümdaktsü metetdaktsüogo. Europe nung Luxembourg Medical worker, army aser aser Monaco amala linük police 45,000 shi tilatemia nütsüngyongsük ajak nütsüngyongsük million 5.4 dak dak tashidak tendangtsü tashidak tendangtsü asoshi sangdongogo. shimogo. Parnoki tashidak Tanga linüktem nung ama Manila, Yimpoksüi/Nov. 01, 2020 : Philippines yimtiba, Manila nung Typhoon Goni ajanga tendangba tesem 5,000 shi Slovakia nunga coronavirus tzünglu aser mopung tesashi bener arutsüba sülen November 01, 2020 nü ketdangsertemi nungi sample tem bendentsü. tashidak potetertem tali küma tzükum anasa aliba nüburtem anizüker aoba noksa nung angur. Super Typhoon Goni yagi Philippines nung nisung million 19 nungi 31 tsüngta timtem ajurutsü, ta linük Honibar anepdang tashidak odar ajisüaka parnok EU ketdangsertemi Deobarnü ashi. tendangba tesem meplapok average tekübok lir. tsüngda linük yimtiba Hokolbarnü linük nung Manila, Yimpoksüi/ Al Francis Bichara-i ashi. Nisung 347,000 shi Bratislava yimtong nung nisung 3,363 dak tashidak potet November 01 (Agencies): Southern Luzon nung evacuation centre tem nung lir, nisungtem tetsüngta iter aser Honibarnüa nisung 2,573 Philippines indang asetkong asemben kongshiba sülen yipru ta disaster management tongtipa, Luzon nung super ya tashi ajema akum saka tekolakba, Ricardo Jalad-i ashi. tarensena nokdaka aliba dak tashidak potetba sülen tang typhoon agi Deobarnü nisung tzüngsang mopung takzürtemi Tir Rodrigo Duterte-i linük nguogo. tashidak menar 57,664 jungogo pezü süogo, aser item rongnung Atsani ta aser yipru tesashi ka south tsütsü par ki aliba Davo "Alima ajungai repranga aser nisung 219 iba tashidak agi ajungbena tzümetsüng adoka linüki aitogo aser ano tashi yimti nungi tensa asadanger, ta atatsü," ta Ato Kilonser Igor süogo. tzümetsüng nungi nokdangtsü itshitsü akok, ta ashi. tir indang odongtar Harry Matovic-i iba hopta ashi. Sorkari iba tetendangba ya jara yanglua aliba chirepa arishi Taküm asoshi alima nung Roque-i ashi. Paisa iba jenjang agiba anogo ana tsüngda tembanga küm pongu tanur ka tzü agi yipru tesashitiba ya super Health ketdangsertemi ajanga nisung noklang aika inyaktsü imlar aser iba sülen ponger ao, ta provincial typhoon liasü, kobai mezüng tesem balala nung anidena aliba taküm kümzüktsü, ta ashi. ano taruba hopta nisung ajak governor-i ashi. eastern province nung kongshi nüburtem dang social distancing Iba sentong kübok antigen dak tashidak tendangtsü News channel aser social aser Quezon province nung yimya amshitsü ashi, kechiaser media nung video sayuba nung asemben arua kongshiba sülen coronavirus prokshiba tests amshitsü, koba ajanga sentong lir. tzükumlen aliba jila nung yipru mopung ya ghonda ka nung tebilemtsüa lir. minute ishika tsüngda result Ajisüaka tashidak tesashiba akum, ayong nung tzü kilometer 165 nungi 230 tashi Manila nung Ninoy Aquino kara kara agütsütsü. tendangba tesemtem tali ayim, tzümetsüng nungi ona liasü. International Airport ya anogo Ajisüaka antigen tests ya achaayangtsü atema medical nokdangtsü yangluba jara Nikongdang tashinung Goni ka shibangtsü totuyuba PCR test amabosa worker tem angutsü kanga raksatsü aser Bicol region nung ya Manila south tsütsü agütsüba sülen tayimtsü aika temulunglemtsü mali kong teni tasak liasü aser iba yongji yimtsüngtem tzü agi mubang. Batangas aser Cavite province anena lir. aser terok nungi agizükba doctor tem nem sen talila Volcano indang lishi leni aoba ajitetogo, kong aonung Yipru tesashi arutsü atema sample tem asadangtsü asoshi agütsütsüsa aküm. nungzüka aluba nung ki kar tashinung ki-o-jen raksatsütsüsa aluyimer dang jelia osang arem, power supply aser mopung aontsü aser tzünglu tulu sangoktsüba ajanga tsük tonne lab-i yoktsüsa akümer. Slovak Association of communications service tem arutsü, ta weather bureau million 1.07 aser menti tonne Iba tetendangba nung General Practitioners-i, sorkar raksatsü. ajanga ashi. 45,703 shi raksatsütsü aliba shilem agitsü ya pei mulung, sentong aitsüogo aser ashiba Nisung pezü asüba ya Bicol Quezon nung Goni yipru agi nungi kumzüka alitsü südi, ta ajisüaka police temi sotba agi, sentong benoka inyaktsü nung aliba Albay province nung süngdong laodakja jila ter nung agriculture ministry ajanga ashi. mapang negative test atema parnoki jungjunga lir, kong Typhoon Goni ya power supply raksatsü, ta 2013 küm Haiyan yipru agi certificate magütsütetra senchi merenem. anaben arua liasü, ta Governor Governor Danilo Suarez-i ashi. Philippines nung nisung 6,300 aika achitsü akok. Association-i ashiba agi, dak tema takum samatsüba Tashidak tendangba mapang tashidak tendangba tesem nung Israel nung COVID-19 mozü nisung dak tendanger sülen Goni yipru ya tesashitiba lir, koba South China Sea tsütsüi shirnok dak sa tashidak potetdir nisung million aika adenshiba Jerusalem, Yimpoksüi/ ashiba agi, ajak shidak dang ora aor. parnok ajak anogo 10 lokti ya lokti nungi pilaa alitsü asoshi November 01 (Agencies): mozü ya nüburtem atema Taoba ita Typhoon Molave nungi pilaa toktsütsü. tashidak dak sendakba nung Israel nung Deobarnü nungi taruba küm keyi tatemlen agi Philippines nung kongshia "Iba ya asenok nüjiso atema mongintemi tetuyuba agütsür tenzüka nisung dak COVID-19 angutsü. nisung 22 takum samatsü. lenmang asütsü," ta Matovic-i aliba den meputep. mozü tendang tenzükogo, aser Volunteer telok mezüngbuba takok ngutetra nüburtem atema nem iba mozü agütsüba mapang taruba küm meyi mapang linük nung elementary school tashinung renemtettsü. tem tanaben lapoker. Mezüng volunteer nisung 80 Anogoshi iba tashidak dak tendangtsü aser December putetba ajema akumba mapang ita nisung 960 dak tendangtsü. nisung million 9 aliba linük, Item tendangba nung takok Israel nung tenokdangbatem ngutetra stage tasembuba ya tanem tanemi lapoker. April/May ita nisung 30,000 dak Mezüngbuba nung grade tendangtsü. pezü nung azüngertem "Asenok iba mozü yangluba Deobarnü nungi school-i aru nung tatemleni arur," ta Israel tenzüker. Item dang tainba Institute for Biological Research kaketshirtem tang tashi kidang nung Director General, Shmuel nungi angazüker. Shapira-i ashi. Businesses aser recreational Defense Ministry ajanga activities tema tanem tanemi ketdangsüba institute yagi lapoktsü atema sorkari "BriLife" mozü ya March ita temelaba agütsüogo. shiruru dak tendang aser stage Hokulbarnü iba linük nung tanabuba atema temelaba nisung tasen 674 dak agütsüogo, ta hopta ka coronavirus putet, kong hopta tejakdang sangdonga liasü. ishika tejakdang anogo ka nung Tianjin, Yimpoksüi/Nov. 01 : China north tsütsü Tianjin nung November 01, 2020 nü apu ka Iba institute indang biology nisung 9,000 shi dak iba tashidak chirepdak ketdangsertem mapa inyakba noksa nung angur. Deobarnü Tianjin Municipality division nung tekolakba, Shmuel puteta liasü. Israel nung iba nung railway indang apu ka chirepa nisung tenet asü aser pongu yiru, ta yangji aliba Yitzhaki-i osangbener dang tashidak agi nisung 2,541 süogo. ketdangsertemi ashi. TIR YIMYIM, DIMAPUR TENTONÜ (MONDAY) YIMPOKSÜI (NOVEMBER) 02, 2020 9 UGC-i scholarship atema metetdaktsür Dimapur, Yimpoksüi/ Scholarship Portal' ajanga kaketshirtem rejutem ajanga November 01, 2020 (TYO): tongteprateptsü akok. jangjashitsü asoshi December University Grants Commission Kaketshirtem shirnok, tetuyuba 15, 2020 anogoji tatem alitsü. (UGC), Ministry of Education, agi melaba ama temsüa UGC indang Secretary Government of India-i (eligible) aser tejangja rejutem Prof. Rajnish Jain-i, mapang 'Academic Year 2020- 2021' nung agizüka lir, item shitak nung online application atema scheme pezü (1) Indira kaketshirtemi parnok indang tem agütsütsü asoshi Gandhi PG Scholarship for application tem National kaketshirtem dang tetuyuba Single Girl Child (SGC); (2) PG Scholarship Portal ajanga agütsüogo, ajiasünungang Scholarship for University https:// scholarships.gov.in/ Portal nung application tem Tasoba Anogo Tasuba Anogo 10.10.1933 Rank Holder candidate nung agütsütettsü. agizükba sülen rejutem ajanga 26.10.2020 (URH); (3) Ishan Uday Special Iba portal ya 01.09.2020 nü kaketshirtem indang scheme for North Eastern nungi lapok aser 'Fresh' den application tem jangjatettsü. Region (NER) aser (4) PG külemi 'Renewal' application Maneni, kaketshirtem Scholarship for Professional agizüktsü atema lateta aliba ajangzüktsü atema December Ni rara tajungji raraogo, ni alizüng tonga asemogo, ni tamangji Courses for SC/ST candidates mapang tashi lapoktsütsü. 10, 2020 tashi rejutemi yuogo. - 2 Timoti 4:7 kübok 'regular' aser 'full time' Online application bendentsü/ application ajak jangjatet Temeim Oba Late Mr. Imsüsangba Imsong (Yaongyimsen) kaketshirtem nungi application agütsütsü atema November 30, nungbo ajungtsü, ajiasünungang Nüngjaklokba asangur asüdang nungi Tsüngrem yimsü (renewal densema) tasen 2020 anogoji tatembang alitsü tashishitsü aketba/timtem aliba meyimsang joko na akümlir-i metongtetba limai ao nungji tanu onoki nu mapa tajungtem angudang na onokden alir ama bilemer jaoker. aser timtem/tashishiba application tem nai Arogo aser yimten tenzükba onoki teti bilemtettsü joko asen Agüja aliba scheme shia application tanaben metongshitettsü akok, ta yimkong kanga azünga kümogo ne, Na lir ta sür ang ozü nüngdak indang tetuyubatem 'National agütsüshitsü densema sangdong ajanga metetdaktsü. ajak asüngdangnüa lir ni. Obala mapang tatsüka shiranga alidang aser ozü mangyim jashi mapang, Arogo, lokti balala kija aser kibong ajaki onok yariogo Security Forces-i Awareness Camp ayongzük kangasa pelar,Takar Tsüngremi nenok ajak moajangma. Dimapur, Yimpoksüi/ nükjidong nung iba camp Medical Camp ka ayongzük. Temeim Kinungertem aser Medemertem. November 01, 2020 ayongzükja liasü. Chenloisho yimdak tantsür- (Agencies): HQ IGAR Iba camp nung GBs/ tambur, matamabensar, (North) kübok Tuensang Chairman aser lisopurtem tsürabur malir, aser tetsürtem Battalion indang Assam aruagi denogo. Kasa sentong shirnok mozüki bushia tesem Rifles-i Honibarnü nung AOR indang yimtsüng talanglangi aotsü timtem (31.10.2020) Yakshu, balala nungi tebur 20 aser adoker, parnok nem medical Monyakshu, Noykhu aser tetsür 40 agi shilem agiogo. teyari agütsütsü nükjidong Wangti yimtsüngtem densema Mapang tetemjen nung iba nung Assam Rifles-i iba camp AOR indang yimtsüngtem ama sentong ayongzüktsüba achaayangtsü. nung "COVID awareness asoshi yimertemi Assam Iba medical camp nungi camp" sentong ayonga agiogo. Rifles dang pelaba tebur 51, tetsür 90 aser tanur Tesashi wara COVID-19 metetdaktsü. 49 ajangzükogo. Timtem ajak lendong dak sendakba nung Maneni, HQ IGAR (North) arema aser nübur nüngdakba nüburtem dang tekümdangtsü kübok Tuensang Battalion angateta teyari agütsüba sangoktsütsü aser Nagaland indang Assam Rifles-i asoshi camp nung adenertemi nung iba wara nokdangtsü Honibarnü (31.10.2020) Assam Rifles dang pelaba atema meratem agidaktsütsü Chenloisho yimtsüng nung metetdaktsüogo. Noklak nung Mini marathon ka ayongzük

Noklak, Yimpoksüi/ aser lanurtem dang taküm nung Noklak, C. Phuniang-i anir November 01, 2020 (TYO): nükjidong ka ka ayutsü aser lokti teloki 'Rashtriya Ekta Diwas' 'Rashtriya Ekta Diwas' ajungkettsütsü asoshi akok tashi tenangzüktep (Pledge) züngogo anogomung nüngtem nung shilem tajung agia meranga aser Addl. Superintendent of Honibarnü (31.10.2020) Noklak inyaktsü ajungshia liasü. Police, Noklak, Ngou Khiam nung Police Department-i 'Mini Mini Marathon race nung menden liasü. Marathon race' ka ayongzük, ta takok angur ajak nem pai Maneni, Mini Marathon sangdong ajanga metetdaktsü. tenüngsang agütsü aser parnok race ya Govt. Middle School Sentong nung nem senpet sen den külemi Lemjem (Penshe Sector) nungi Superintendent of Police, kulikaket agütsüogo. GHSS Noklak (High School B Noklak, Dr. Pritpal Kaur-i, 'Iron Tebur asemtepba nung Puto- Sector) tashi asemtep aser Man of India' - Sardar i mezüng jenjang aser Sangtsoi GHSS Noklak (High School B Vallabhbhai Patel, shibai India o Ngon nati tanabuba aser Sector) nung sempet agütsüba longjemdaktsütsü asoshi shilem tasembuba jenjang nung takok sentong ayongzük. tuluka agi, pa asoba anogo angu. Kasa mapang Monglon S Unity Run/Mini Marathon bilemteta 'National Unity Day' aser Mutchiu S naprongla nem race nung Kaketshirtem, ya ayongzüker, ta ashi. consolation prize agütsü. Tesayurtem, Red Cross Society, Linük nung nüburtem ka Tetsür tetoktepba nung, Medical Department, küma longjemdaktsütsü asoshi Tsuchoi T, Songmo P aser Khiamniungan Baptist Churches Sardar-i inyakba maparen tem Niansai nunger 1st, 2nd aser 3rd Association, Police department, bilemteta, pa asoba anogomung jenjang nung takok nguogo; aser District Administration aser nung asenok ajaki National Thongkoi T aser Tongzen H nati temulungertemi shilem agiogo, ta Unity Day amunger, ta pai ashi. consolation prize agizük. kasa sangdong ajanga Dr. Pritpal Kaur-i, kaketshir Iba sentong nung SDO (C) metetdaktsü. 10 TIR YIMYIM, DIMAPUR TENTONÜ (MONDAY) YIMPOKSÜI (NOVEMBER) 02, 2020 SAISAPONG OSANG LPL nung franchisee nungi asayatsü Dhoni 2021 küma CSK nungi asayatsü Pathan tatemsa India Legends team nungi charity asaya nung shilem agia liasü. Pa tang UAE nung IPL commentary panel nung lir. LPL nung Kandy Tuskers ya Bollywood actor aser producer Sohail Khan-i alizükogo. Sohail Khan International LLO, koba Sohail aser tebu father Salim Khan na meyong lir, iba company yagi November Chennai, Yimpoksüi/ asemben koktsüogo. Taküm 21 league metenzük tsüngda November 1 (Agencies): mezüngbuba onok playoffs Kandy nung amenoker aliba MS Dhoni taruba küm Chennai atema qualify masü, koba tang club ya alizükogo. Super Kings (CSK) nungi tashi nung team kati danga Yimpoksüi/November 1, retire süogo, saka ni alima "Irfan densemba ajanga asayatsü. Kings XI Punjab den ajangzükteta mali. Küm ka 2020 (Agencies): Taoba ajunga nung asayaa senzür aser squad tashi itshidaktsüba dang asaya metenzük tsüngda toss mejungi asaya nung ajak India all rounder, Irfan Pathan, ni jangradema asayatsü ta masü saka pa tajangshibatem mapang CSK captain-i iba melenshitsü ta kecha mali," ta Kandy Tuskers franchise den imlar, koba taoba küm ana tashi ya team asoshi teyari tulu osang ya pasasa jangjatsüogo. Viswanathan-i October 26 nü tenangzüktepba ka yangluba jangrademtsü meketi liasü. Ni asütsü," ta Sohail Khan-i ashi. Commentator Danny TOI dang ashi. sülen pa Lanka Premier ano junga asayatettsü ta Taoba Sri Lanka team Morrison-i, Kings XI den asaya "Takümbo onoki junga League (LPL) nung asayatsü bilemer, saka ni meyilongi captain -a ya CSK nungi pa asoshi masayatet. Onoki akoktsüba renema lir. tenzüktsü aser ni koma renloka Kandy coaching staff nung tatembangbuba asaya asü ta asayatema onoki makok aser Pathan indang team nung aoer aji asadangba sülen densema lir. asüngdangba mapang Dhoni-i iba ajanga onok , jenjang tapet agia tejakdangi ya jangja janga iba ya tatembang atsüngzükdaktsü," ta aser nungera aotsü. November 21 nü nungi masü ta telangzüba agütsü. Viswanathan-i shisem. densema lir. "Domestic cricket indang December 13 nü tashi Kandy CSK pur iba season playoff- Dhoni-i, pa international Iba osang jangjashija arishi tejangjaba metettsü nüngdaker. nung Pallekele International i aitsü asoshi kecha timla mali cricket toktsüba August ita küm 36 tain-i ESPNcricinfo Ni ken o jangjaa akümba sülen Cricket Stadium aser aser iba ajanga taoba hopta tem sangdongogo aser taküm IPL dang ashiba agi, "ni iba ni team koba südir süaka iba Hambantota nung Mahinda tsüngda Dhoni taruba season nung pai junga masayateti asyamung nung shilem agitsü team nem den tajangshiba tem Rajapaksa International nunga asayatsü masayatsü ta arudar. Pai asaya 13 nung half atema kanga yongyaa atar." lemsatepa teyari agütsüner," ta Cricket Stadium nung asayatsü aikati mejangjai bilema aruogo. century ka danga meyanglutet "Auh ni T20 cricket nungi pai ashi. renema lir. Taoba mapanga CSK CEO aser run 200 dang yangluteta Kasi Viswanathan-i taruba lir. Paisa, season tenzükba season nunga arishi küm 39 tain mapa pa renema mali ta Paris Masters nung Thiem masayatsü asayar yagi anir team asayatsü bilemba lemsatepogo. IPL asayamnung nung shilem ta jangjatsür liasü. metenzük tsüngda pa asaya ka magiba atema pa ranking points "Dhoni lenisüba kübok 2021 nung danga shilem magi liasü kecha makoksatsü. küma CSK team asayatsü ta aser Covid tashidak poktetba Paris Masters nung Rafael ni temulung lema bilemer. Pai ajanga asayatsü asoshi Nadal top seed asütsü aser onok asoshi IPL asayamung maongka aika monguteti liasü. Greek Stefanos Tsitsipas second seeded asayar asütsü. Iba asayamung nung tebur Simona Halep dak Coronavirus tashidak potet asayar temaba ter rongnungi tenetbo asayatsü. Nadal shibai October ita Roland Garros asayamung koka Federer-i grand slam 20 koker aliba den kasa kümogo, pai Yimpoksüi/November 1, Masters 1000 event Paris nung Djokovic-i 36 ATP 2020 (Agencies): Austria tatembangbuba Hombarnü Masters 1000 titles koka otsü nunger asayar Dominic Thiem- nungi tenzüktsü anungji pa tasen yanglur aliba den jenjang i taruba hopta asayatsü aliba tetsüng yirur aliba mapang kasa ajangzüktettsü asoshi Paris Masters nung shilem shidak nung manepi atatsü. asayatsü. magitsü asoshi telemtetba Iba asayamung nung shilem Spain nunger asayar ya agiogo. Vienna Open nung magiba ajanga London nung mezüngbuba round nung bye asayaba mapang pa tetsüng ATP Finals masaya tsüngda nguogo aser pa tanabuba round Yimpoksüi/November 1, health asoshi tebilemtsü kaa apokzüka liasü. Kasa mapang mapang tatsüka anisüngzüktsü nung Filip Krajinovic mesera 2020 (Agencies): World taoba world number one ya nung world number one Novak asoshi pa nem mapang Feliciano Lopez den asayaa number two Simona Halep dak taküm U.S. Open Grand Slam Djokovic-ia iba asayamung agütsütsü, koba November 15 Paris asayamung tenzüktsü. novel coronavirus tashidak nunga shilem magi. nung shilem magitsü telemtetba nungi 22 nü tashi asayatsü. Russia nunger asayar potetogo. La dak tashidak keta Halep, shibai 2018 küm agiogo. Defending champion Andrey Rublev aser Argentina aliba temaitsü terera sayur saka French Open akok aser reigning Vienna nung Hokolbarnü Djokovic-ia, Paris asayamung nunger asayar Diego la temang taneptsü nguyonga Wimbledon champion lir, la quarter-finals asayaba mapang nung shilem magitsü telemtetba Schwartzman nati ATP Finals odar. taküm claycourt Grand Slam U.S. Open champion Thiem-i pa agiogo, kechiyong taküm nung asayatsü asoshi iba "Kü dak COVID-19 atema paris-i ao, saka Roland tetsüng nung timtem aliba COVID-19 wara poktetba asayamung nung jenjang ka tashidak potetba nenok ajak den Garros round pezübuba nung la ashishia liasü. ajanga ATP Tour indang yanglutsü imlar. ATP Finals ya Taküm küm atema ATP inyakyim melenshiba kübok iba tebur asayar tajungtiba ti asayar. lemsateper. Ni kidang kü kija lir Iga Swiatek-i tsükdaktsü. aser ni taneptsü ngudar," ta Women's WTA Tour kübok arishi küm 29 tain Romania Austria nung November 9 nü Sudeva Football Club tenüng melenogo tsürla yagi Honibarnü tweet nungi asayamung ka asayatsü New Delhi, Yimpoksüi/ sangdongba den külemi club New Delhi nung lanurtem asü. renema lir, saka Halep-i ashiba November 1, 2020 indang logo tasen sayaa liasü. atema alima jenjang den "Ni temang kanga junga lir agi, French Open nung tamakok (Agencies): Sudeva Football "Linük yimtiba nung football meneptepa facility balala aser asenok ajak senteper iba anguba ajanga 2020 season ya Club tenüng Sudeva Delhi FC agi asayatsü sempet tajung alir agütsütsü Delhi sorkar ya ajanga aotsü," ta laisa ashi. la asoshi tezüdangtsüka melener, ta club sangdong ka lanurtem anitettsü nükjidong yur mangdang lir, ta Sisodia-i ashi. Wara pokteter aliba ajanga kümadokogo. ajanga metetdaktsü. I-League inyakdang Delhi Sorkari Sudeva "Renemba ama maparen nung New Delhi nungi mezüng Delhi FC dak temulung doka takok ngua inyakra, New Delhi shilem agiba club ji Sudeva alitsü. aser lenmang balala ajanga nung tenüng tajung bener arutsü BILEMDANGANG Delhi Deputy Chief nungita yariba atema kanga atema sempet tajung alir "Merangdangba nung kecha Minister Manish Sisodia-i dang pelar," ta Sudeva Delhi saisapongertemi Sudeva Delhi FC tenüng president Anuj Gupta-i ashi. ajangzüktettsü," ta pai shisem. takoksa mali." Owner, Printer, Publisher and Editor- K. Temjen Jamir, Published from H.No. E/449 Nepali kashiram, Dimapur- 797112, Nagaland. Printed at Tzuwar Publications, H.No. E/449 Nepali Kashiram, Dimapur- 797112, Nagaland. Phone: (03862) 248129 / 9436002285, e-mail : [email protected], [email protected] . Mokokchung Office : MTBA Complex, Phone: (0369) 2226650. Kohima Office: Glass Mart, Opp. War Cemetry, Kohima Contact No. 9436001045. Delhi office- Paschim vihar, ph- 9818655933