RESEBERÄTTELSE/TRAVELOGUE Tidskri för ABM | Vol. 2. No. 2, 2017, s. 61-73 | Institutionen för ABM, Uppsala universitet
KATARINA EVASDOTTER BIRATH1
Studieresa till Rom med kursen Konst, kontext och uppvisningskultur i renässansens och barockens Italien
Som en del av mina studier i musei- och kulturarvsvetenskap sökte jag under vårterminen en distanskurs på halvfart vid konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Jag har sedan tidigare en kandidatexamen i konstvetenskap, varför just konstmuseernas framväxt och hur konstvetenskapliga föremål samlats in och ställts ut intresserar mig särskilt. Kursen Konst, kontext och uppvisningskultur i renässansens och barockens Italien syar till att ge en fördjupad kunskap om just den italienska renässansens och barockens visuella kultur. Under kursens gång har vi, med utgångspunkt i litteratur, seminarium och två exkursioner, diskuterat konstmuseernas framväxt och konstmarknadens skiningar i Italien och Sverige från 1300-talet till 1800-talet. Vi har närmare studerat några speci;ka samlingar, såsom Martelli- samlingen som idag ;nns på Nationalmuseum i Stockholm och några av de furstliga samlingar som ;nns vid de olika palatsen i Rom. Vi har även diskuterat vilken roll konst och skulptur spelat som maktsymboler och som ett sätt att
1 Katarina Evasdotter Birath studerar masterprogrammet i ABM med inriktning musei- och kulturarvsvetenskap, Uppsala universitet. E-post: [email protected]
61 RESEBERÄTTELSE/TRAVELOGUE Tidskri för ABM | Vol. 2. No. 2, 2017, s. 61-73 | Institutionen för ABM, Uppsala universitet sprida ideal, propaganda och skapa in De kapitolinska museerna Exkursionen i Rom inleddes på de kapitolinska museerna, som öppnade för allmänheten redan år 1734 (Musei Capitolini, 2017). Detta gör att museet idag räknas till världens äldsta. Oklart är dock i vilken omfattning museet verkligen var öppet och tillgängligt för den breda allmänheten under sina första år. Museet och samlingarna kom snabbt att överskuggas av Vatikanmuseerna, som än idag har långt 62 RESEBERÄTTELSE/TRAVELOGUE Tidskri för ABM | Vol. 2. No. 2, 2017, s. 61-73 | Institutionen för ABM, Uppsala universitet Palazzo Barberini och Galleria Borg- hese Under dag två besökte vi två museum: Palazzo Barberini och Galleria Borghese. Palazzo Barberini ligger innanför stadsmurarna vid Piazza Barberini, ett stenkast från Fontana di Trevi. Palatset var tidigare furstefamiljen Barberinis privata palats men ägs idag av italienska staten. Museet, som idag är beläget i delar av palatset, visar upp den statligt ägda samlingen av äldre måleri. Det kan på så sätt jämföras med den funktion som Nationalmuseum i Stockholm har idag. Museet i Palazzo Barberini öppnade för allmänheten så sent som 1953 men är en förlängning av nationalgalleriet i Palazzo Corsini som öppnade 1895 (Palazzo Barberini, 2017). Att Palazzo Barberini tidigare har tillhört Barberini- familjen återspeglas idag främst i byggnadens fasta utsmyckning: i takmåleriets motivval och i att palatset överallt är dekorerat med Barberini-familjens symbol, biet. Konstverken i Palazzo Barberini är indelade i olika salar eer konstnär, tidsperiod och genre, något som är gemensamt med många andra museum med liknande inriktning. Flera kända arkitekter och konstnärer har varit inblandade i skapandet av palatset, så som Bernini, Borromini och da Cortona. Detta, samt det faktum att Barberini-familjens paradvåning i viss mån hölls öppen för allmänheten under kontrollerade former har gjort att många, i Sverige verksamma, konstnärer inspirerats av palatset. Arkitekten Tessin d.y. lät sig inspireras av palatsets arkitektur, till byggnationen av Drottningholms slott. Även hovmålaren Ehrenstrahl inspirerades av da Cortonas takmålning, i den stora salongen, när han ansvarade för takmåleriet i rikssalen och paradsängkammaren på Drottningholm. 63 RESEBERÄTTELSE/TRAVELOGUE Tidskri för ABM | Vol. 2. No. 2, 2017, s. 61-73 | Institutionen för ABM, Uppsala universitet Bild 1. Ingången till Palazzo Barberini. Foto: Katarina Evasdotter Birath. Eer Palazzo Barberini tog vi en promenad, ut genom stadsportarna, till Borghese-parken. Villa Borghese skiljer sig från Palazzo Barberini på 64 RESEBERÄTTELSE/TRAVELOGUE Tidskri för ABM | Vol. 2. No. 2, 2017, s. 61-73 | Institutionen för ABM, Uppsala universitet gäster. Samlingarna blev maktsymboler och ett sätt att visa familjens in Vandring i pilgrimernas fotspår Rom har, som jag tidigare nämnt, en historisk ringmur runt staden. En av de kanske viktigaste portarna för resande från norra Europa, som leder in till Rom, var porten in till Piazza del Popolo. Här red drottning Kristina in år 1655 eer att hon abdikerat som drottning av Sverige. Portens inre fasad är utförd av Bernini, för Chigi-påven Alexander VII:s räkning, med anledning av Kristinas ankomst till staden. Den tredje dagens undervisning inleddes här, i kyrkan Santa Maria del Popolo som ligger tätt intill den romerska stadsmuren. Vidare under dagen följde vi den gamla pilgrimsvägen Via di Ripetta och besökte bland annat kyrkorna San Agostino och San Luigi dei Francesi. Däreer vek vi av i riktning mot Vatikanen och besökte kyrkan Santa Maria in Vallicella. 65 RESEBERÄTTELSE/TRAVELOGUE Tidskri för ABM | Vol. 2. No. 2, 2017, s. 61-73 | Institutionen för ABM, Uppsala universitet Bild 2. Stadsporten vid Piazza del Popolo. Till höger om porten syns kyrkan Santa Maria del Popolo. Foto: Katarina Evasdotter Birath. I de kyrkor vi besökte fokuserade vi på kyrkorummet och hur det har fungerat som både en religiös och en museal plats. Vi studerade verk av 66 RESEBERÄTTELSE/TRAVELOGUE Tidskri för ABM | Vol. 2. No. 2, 2017, s. 61-73 | Institutionen för ABM, Uppsala universitet om Judit och Holofernes upplyst. Det sitter en verktext bredvid och framför målningen står en bänk där besökaren kan slå sig ner för att studera verket noggrannare. I Cerasi- kapellet i Santa Maria del Popolo hänger det två verk av Caravaggio, mitt emot varandra. Verken skildrar korsfästelsen av Petrus och uppenbarelsen som Paulus får under vägen till Damaskus. Mellan verken ;nns ett altare och ett korskrank som gör att det inte går att studera verken varken framifrån eller på nära håll. Ljuset är dunkelt och det fönster i lunetten, ovanför altaret, släpper in begränsat med ljus. Utanför kapellet ;nns idag en låda på väggen där besökaren kan få elektriskt ljus i hela kapellet under några minuter för en euro. Utan elektriskt ljus försvinner kapellets måleri in i kyrkans dunkel. Det elektriska ljuset, och det faktum att det kostar extra, bidrar till känslan av kyrkan som en turistattraktion. Turister lockas dit för att se verken men måste således betala för att kunna beskåda dem ordentligt. Det blir då tydligt att upplevelsen av verket påverkas av ljuset, respektive mörkret i kyrkorummet. Det blir även tydligt att verken kommersialiseras eersom de turister som vill se verken måste betala för att kunna beskåda dem i ljuset. Många av de verk som tidigare hängt i kyrkorna ;nns inte kvar där idag. Det beror på många av de plundringar och krig som ägt rum i Rom genom historien. Ett annat verk av Caravaggio, som tidigare fanns som altartavla i Santa Maria in Vallicella, togs av Napoleon under slutet av 1700-talet. I samband med Wienkongressen, 1814-1815, återbördades verket till Rom. Likt många andra konstverk hamnade dock verket i Vatikanmuseernas samlingar och 67 RESEBERÄTTELSE/TRAVELOGUE Tidskri för ABM | Vol. 2. No. 2, 2017, s. 61-73 | Institutionen för ABM, Uppsala universitet takmåleri av da Cortona, inspirerades han även i Il Gesú av Gaullis takmåleri. Takhöjden i de båda kyrkorna är anmärkningsvärt hög vilket gör det svårt att studera takmåleriet i detalj. I de båda kyrkorna ;nns idag speglar för att man som besökare lättare ska kunna beskåda takmåleriet. Detta väckte en intressant diskussion i gruppen, om hur mycket det var tänkt att kyrkans besökare skulle lägga märke till måleriet. Det får mig också att tänka på hur man anpassar kyrkorummet för turister precis som man gjort i Santa Maria del Popolo och många andra kyrkor med betalningslösningen för elektriskt ljus. Eersom målningarna är illusionistiska bidrar de med att skapa rymd i kyrkorummet, något som kan skapa en känsla av förundran hos den kyrkobesökare som först kliver in i rummet. Att målningarna hänger högt upp gör däremot att de inte går att studera på ett bekvämt sätt under någon längre period, vilket skickar signaler om att huvudsyet med besöket bör ligga på mässan och bönen. Att det idag ;nns speglar som underlättar studerandet av de här två verken visar, precis som i exemplen ovan, att kyrkomålningarna har dubbla syen: ett religiöst och ett som turistattraktion. Att en känd konstnär, Gaulli, togs in för att utföra takmålningen och att den inspirerat andra konstnärer visar hur målningen även kan ses som konstverk. 68 RESEBERÄTTELSE/TRAVELOGUE Tidskri för ABM | Vol. 2. No. 2, 2017, s. 61-73 | Institutionen för ABM, Uppsala universitet Bild 3. Det illusionistiska takmåleriet i Sant'Ignazio. Foto: Katarina Evas- dotter Birath. Tre furstliga palats med tre konst- samlingar Under de två sista dagarna besökte vi även Galleria Spada, Galleria Doria Pamphilj och Galleria Colonna. Galleria Spada är ett familjepalats som idag tillhör den italienska staten. Det är beläget i nära anslutning till Tibern och i 69 RESEBERÄTTELSE/TRAVELOGUE Tidskri för ABM | Vol. 2. No. 2, 2017, s. 61-73 | Institutionen för ABM, Uppsala universitet närheten av 70 RESEBERÄTTELSE/TRAVELOGUE Tidskri för ABM | Vol. 2. No. 2, 2017, s. 61-73 | Institutionen för ABM, Uppsala universitet något under decennierna. Dagens hängning är utförd på 1990-talet för att återskapa 1760-talets hängning. I både Galleria Colonna och Galleria Doria Pamphilj ;nns något som visar på den katolska kyrkans ständiga närvaro. Båda gallerierna har ett tronrum för påven. Detta för att visa på påvens högre rang och för att poängtera att påven aldrig betraktas som en besökare i palatset. Rummet med den bortvända tronen fungerar som symbol för att påven när som helst är välkommen att residera i palatset. Även detta kan kopplas till palatsets dubbla funktioner, som privat hem och som en social och publik mötesplats. Bild 4. Stora salen på Galleria Colonna. I salen får de enorma kolonner- na en framträdande roll som symbol för familjen Colonna. Takmåleriet skildrar slaget vid Lepanto år 1571. Foto: Katarina Evasdotter Birath. Avslutande re 71 RESEBERÄTTELSE/TRAVELOGUE Tidskri för ABM | Vol. 2. No. 2, 2017, s. 61-73 | Institutionen för ABM, Uppsala universitet upp kristendomen, dess helgon och de bibliska berättelserna men även som ett sätt att locka turister och konstintresserade. Några av de som lockats till Rom och dess kulturella arv genom historien har varit kungligheter som Gustav III och drottning Kristina men även konstnärer och arkitekter som Tessin och Ehrenstrahl. Den inspiration som de hämtade i Rom kan vi se ledtrådar av på bland annat Kungliga slottet och på Drottningholms slott. Men de har inte enbart lämnat spår av Rom i Sverige. Piazza del Popolos port, med inskriptionen om drottning Kristinas ankomst till staden, är ett exempel på hur även Rom har påverkats av de svenskar som besökt staden genom historien. En annan sak jag re Referenser Feigenbaum, Gail. 2014. Display of Art in the Roman Palace, 1550– 1750. Los Angeles: Getty Publications. Galleria Borghese. http://www.galleriaborghese.beniculturali.it/it/il-museo/la- collezione (Hämtad 2017-05-01) 72 RESEBERÄTTELSE/TRAVELOGUE Tidskri för ABM | Vol. 2. No. 2, 2017, s. 61-73 | Institutionen för ABM, Uppsala universitet Galleria Colonna. http://www.galleriacolonna.it/en/colonna-gal- lery/ (Hämtad 2017-05-01). Galleria Spada. http://www.galleriaspada.beniculturali.it/index- .php?it/4/storia-del-museo (Hämtad 2017-05-01). Musei Capitolini. http://en.museicapitolini.org/il_museo/storia_del_museo/m useo_capitolino_e_pinacoteca#c (Hämtad 2017-04-30). Palazzo Barberini. http://www.barberinicorsini.org/en/art/col- lections/ (Hämtad 2017-04-30). Copyright: CC BY-NC-ND- 3.0 https://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/ 73