2/2010 PORSträngnäs stiftstidning TALEN Kyrkotextilierna är vårt kulturarv

Medlemskommunikation Många nya förtroendevalda 30-årig ideellP O R T A L E N 7 /ärtsoppa 2 0 0 7 1 Vad är kärlek?

Ledaren Frågan kan tyckas vara rent retorisk. Och svaret ganska självklart. De flesta människor vet vad kärlek är. Det är förvisso sant att det finns erfarenheter av kärlek, som vi alla känner igen över klass-, köns-, etnicitets- och religionsgränser. Vi vet hur det upplevs och erfars att bli be- mött med kärlek! Men vi tänker inte alla Strängnäs stiftstidning Utgivare Stiftsstyrelsen lika. Trots stor samsyn skiljer sig uppfatt- i Strängnäs stift ningarna åt om vad kärlek är i vår tid. Kristen kärlek får sin Ansvarig utgivare mest dramatiska tydning i Hans-Erik Nordin passionstid och påsk. Redaktör Text +Biskop Hans-Erik Nordin • Foto Magnus Aronson Albin Andréasson, [email protected]

Redaktionsråd ad är kristen kärlek? Svaret på den frågan lar jag er. Det är ett synsätt på kristen kärlek Pia Andersson kan också tyckas helt självklart. Kanske och gemenskap att återerövra. Vänskapens Eva Andersson Wahlqvist Nils-Åke Carlsson V väljer vi Jesus ord i den gyllene regeln att betydelse är förvisso inget specifikt kristet. En Anna Gütlein det jag vill att andra skall göra mot mig, skall lång rad filosofer genom historien har skrivit Agneta Larsson jag också göra mot dem. Men vid närmare ef- om vänskapens betydelse - Platon, Aristoteles Peter Mourat tertanke, så inser vi att den uppfattningen finns och Cicero med flera. Likaså nutida filosofer. Carina Norlen i många religioner och omfattas av många he- Vänskap kan också, när den förvanskas, utveck- grafisk form Anneli Dahlberg dervärda ateister. Uppfattningen om vad som las till vänskapskorruption hos både en politisk är kristen kärlek får sin mest dramatiska tyd- eller kyrklig överhet som fruktar utmaningar. Adress Strängnäs stiftstidning ning under den tid på kyrkoåret vi nu är inne Men äkta vänskap frodas och växer i mellan- Box 84, 645 22 Strängnäs i, passionstid och påsk. Gud ger genom Jesus rummet mellan den intima livssfären som en Telefon Kristus det yttersta beviset på sin kärlek ge- familj utgör och det offentliga. Kristen kärlek 0152-234 00 nom att själv ge sitt liv. Det drama som spelas behöver gestaltas som vänskap där respekt och Fax upp för oss varje år, handlar om det som är generositet råder. Utan vänskap förkrymps vi 0152-234 56

kyrkans stora skatt och erbjudande, budska- som människor. En kristen församling utan Hemsida pet om Guds kärlek till varje människa. Guds vänskap har missat att kristen kärlek är kon- www.strangnasstift.se

kärlek är något vi först och främst tar emot. kret praktik. Adressändring Detta är vår tro. Inger Andersson Men kristen kärlek kan inte begränsas till de Månd-tors fm 0152-234 29 [email protected] Men tro väntar på att bli förkroppsligad. troendes gemenskap. Det är en kärlek som Vi lever i en tid med tilltagande betoning på inte kan och inte får stängas in. Den lever och andlighet. Andligheten, som den beskrivs i un- förökas när den ges bort, bortom och utöver dersökningar handlar ofta om något privat, till alla gränser. Den är lätt igenkännbar därför exempel lugnet i avskildhet, tid för sig själv, en att den har en bundsförvant i varje människas skyddad sfär av ensamhet, passivitet och mot- hjärta. Äkta kärlek, omsorg, respekt känns in- tagande. Men kristen andlighet är kroppslig tuitivt igen. Dess maning är likt ett ljus som redan från början. Den tar gestalt i Jesu kropp bryts i ett prisma. Ibland uppfattas den som och genom hans liv, som har sin fortsättning en plikt att handla på ett bestämt sätt, ibland i en social gemenskap – Kristi kropp, försam- som en handling som motiveras lingen. Därför är kallelsen att visa kristen kärlek utifrån vad som är det bästa i Omslagsfoto något som skall utvecklas i en konkret social den konkreta situationen. Men Albin Andréasson gemenskap, som en församling utgör. alltid är denna kärlek något som Bo Ericsson håller koll på kyrko­ Jesus använder ett starkt ord om sin rela- springer fram ur en människa textilierna i S.t Nicolai kyrka i Nyköping. tion till lärjungarna, när han säger: vänner kal- som vill den andre väl.

2 PORTALEN 7/20072/2010 Textilierna berättar vår historia

Varför lägga ner massor av tid och pengar på att bevara gamla mässhakar och altardukar? - Kyrkotextilierna berättar vår historia, de är vårt kulturarv, säger Annie Clausen på

Sörmlands museum. Text och porträttbild Karin Reibring • foto albin andréasson

Kyrkliga byggnader och föremål är en- blod på föremålen. Dessutom bleks tyget. samma om att skyddas enligt Kultur­ Att hålla själva textilierna rena bidrar – Men det är enkelt att minneslagen. Den omfattar inte ens musei­ till att hålla djuren borta. De tycker om kasta över ett lakan i söder- föremål. proteiner, till exempel svett från kroppen. läge sommartid. Exempel på textilier i kyrkor är mäss- Om varje präst har ett personligt halslin, Annie Clausen tycker hake, altarduk, antependium, kalkduk, skyddas mässhaken mot smuts. det är bra om församling- doppåse och kollekthåv. Ren bomull kan maskintvättas. Linne arna använder sina gamla Sedan kyrkans skiljande från staten kan man själv handtvätta. Helst bör före- textilier. Då tänker man med måste varje församling upprätta en vård- målet torka plant. automatik på att hålla dem - Insekter och möss plan. Många gånger görs denna av exper- – Manglar man ska det vara kallmang- rena, fästa lösa trådar och så är en fara för kyrko­ terna på Sörmlands museum – på försam- ling. Linne tycker inte om värme, berättar vidare. Det som bara får ligga textilierna, säger lingens uppdrag. Just nu jobbar man med Annie Clausen. blir ofta oestetiskt. Annie Clausen. vårdplaner för kyrkorna i Helgarö, Vansö Ylleföremål, till exempel mässhakar Hon hyser en viss oro och Fogdö. och antipendier, mår inte bra av vanlig in­­för framtiden. Samman­slag­ningar till – Största problemet är klimatet i da- tvätt. På grund av guld- och silvertrå- större församlingar innebär risk att saker gens kyrkor, säger Annie Clausen, konser- darna är bästa lösningen att kontakta en flyttas mellan kyrkor. Hon vill att föremål vatorsassistent och expert på skötsel av textil­konservator. Om föremålen inte har ska märkas, så att man vet var de ursprung- textilier. ­fläckar, räcker dammsugning (genom nät) ligen hör hemma. – Luften är för fuktig. Idealet är 50 en gång om året. Tillstånd krävs av länsstyrelsen för att procents luftfuktighet och en temperatur – Största faran är att spilla nattvards- överhuvudtaget flytta ­föremål mellan kyr- på cirka 17 grader. Vid över 60 procents vin. Sådana fläckar är svåra att få bort, kor. Många känner inte till det. fuktighet är risken stor för mögel. ­säger Annie Clausen. Ju mer man vet om föremålen, desto Andra fiender är felförvaring, solljus, mer spännande och intressanta blir de att brand, stöld och skadedjur. Bäst mår textilier av att förvaras liggan- sköta om för att förlänga deras liv. – A och O är att hålla kyrkan ren. de. Träskåp är bra, allra helst av alm, ask – De är skatter, värda att förvaras och Vanlig städning förebygger skadedjur, eller asp. Ek är inte bra, syran gör att linne visas upp! När föremålen tillverkades som inte tycker om att bli störda och som missfärgas. satsade man bara på det allra, allra bästa. älskar smuts. – Lägg gärna föremålen på urtvättade Vi har mässhakar, som hållit ända sedan Pälsänger är den insekt, som oftast lakan, tipsar Annie Clausen. 1400-talet, berättar Annie Clausen. ger sig på textilier. Den kan ställa till Hängande mässhakar bör ha damm- stor ­skada. Detsamma gäller möss. Annie skydd över sig. Anm. Sörmlands museum lämnar gärna råd till Clausen rekommenderar nät för alla venti- – Solljus torkar ut, fibrerna i tyget blir församlingar, tel 0155-24 57 00. Annie Clausen ler. Fällor kan ställas ut vid behov. Råttgift torra och spröda, säger Annie och jämför nås på 070-217 42 67 eller [email protected] bör däremot undvikas. Det kan leda till med solens effekter på människors hud.

PORTALEN 2/2010 3 Här gäller textilskåp och vita vantar

Fredrik I och hertig Karl är två kungligheter som på var sina sätt finns representerade i S:t Nicolai kyrkas textilsamling. En samling som vårdas ömt med vita vantar i ett specialbyggt textilskåp.

Text Anna Menzies • Foto Albin Andréasson

”Gallerrummet” i S:t Nicolai kyrka i Nyköping att det vackert utsmyckade tyget med guld- rymmer inte bara ett, utan två imponerande broderier, krucifix och strålsol ursprungli- textilskåp. Det äldsta av dem kom till un- gen användes som prydnadstäcke vid hertig der den omfattande renoveringen av kyrkan Karls hov på Nyköpingshus. Enligt Gudrun 1925 och innehåller i dag ett par medeltida Anselm, antikvarie på Sörmlands museum, kollekthåvar och några bokkuddar. Resten finns en skröna som säger av kyrkans textilier flyttades 2002 ett par att täcket kastades ut från meter till höger, till ett nästan fem meter ett fönster på slottet under långt, liggande textilskåp. Nu visste man att den stora branden 1665, textilier bäst förvaras liggande för att inte och därigenom räddades tyngden i tyget ska sträcka ut det, och därför undan lågorna. Hur det bad man arkitekten Margit Webjörn rita ett verkligen låg till med den nytt skåp. saken får vi nog aldrig veta, Med sin gråmålade, vackert marmorerade men sant är ändå att täcket yta smälter skåpet diskret in i sin omgivning syddes om till antependium och avslöjar knappast att insidan rymmer och mässhake och skänktes en färgsprakande och praktfull textilskatt, till S:t Nicolai kyrka 1689 av bestående av antependier och altarbryn, en Jacob Gavelius. mässhakar och kalkkläden, ett blomster- broderat dopfuntskläde och ett standar från Hur tar man då hand om Kungliga Livregementet med kung Fredrik en så ömtålig textilsamling? I:s namnchiffer broderat i guld på den vita Bo Ericson berättar att det sidendamasten. är viktigt att luftfuktigheten hålls så jämn som möjligt. Bo Ericson, vaktmästare i S:t Nicolai försam- Därför står skåpet i nedre delen av kyrkan ling, visar ett par av de mer storslagna textili- där luften är torrare än i främre delen. Skåpet erna; ett antependium och en mässhake i röd är också konstruerat på ett sådant sätt att sammet från 1600-talet. Traditionen berättar textilierna ska ligga skyddade. Till exempel finns inga metalldelar i skåpet utan det är helt byggt i trä, och textilierna vilar på luftig linväv. - Textilierna dammas av en gång per år, säger Bo Ericson. Då lägger man ett nät över tyget och dammsuger genom nätet. Det är också viktigt att inte ta direkt på tygerna utan att ha på sig vita vantar. Oftast ligger de vackra textilierna gömda i skåpet men ibland anordnas församlings- kvällar då de plockas fram och visas för all- mänheten. - Vi visar även på begäran, tillägger Bo Ericson. Kommer någon in i kyrkan och ber att få titta på textilierna så öppnar vi natur- ligtvis. För den som är nyfiken på hur Fredrik I:s­ namnchiffer såg ut rekommenderas alltså ett besök i S:t Nicolai kyrka!

4 PORTALEN 2/2010 Skonsam förvaring av textilier

I Runtuna kyrka, två mil norr om Nyköping, finns sedan i höstas en möbel för förvaring

av kyrkans textilier som även rummer kollekthåvarna. Text Karin Reibring • Foto Albin AndrÉasson

Textilmontern har ritats och tillverkats av konsthantverkaren och möbelsnickaren Åsa Ingårda, som bor i församlingen. - Det speciella med den är att den är an- passad även för kollekthåvarna, berättar Eva Marmgård, kyrkokamrer i Rönö församling. Kollekthåvarna hänger, övriga textilier för- varas liggande, vilket är skonsammast.

Runtuna kyrka äger sju mässhakar. De äldsta, från mitten av 1600-talet, används fortfarande. De nyaste förvaras inte i textilmontern, utan hänger i sakristian på specialtillverkade galgar. Något som fortfarande används är dop­ påsen från 1758. Påsen är ett alternativ till dopklänning. ning. När uniformen Annat som förvaras i montern är antepen- återlämnades betonade dium – det tyg som hänger framför altaret. Riksantikvarieämbetet Antependium finns i alla de liturgiska färgerna, vikten av att förvara den och byts vartefter kyrkoåret fortskrider. rätt. Församlingen lät en arkitekt i Trosa och Ludgo kyrka, en mil bort, tillhör också Rönö ett snickeri i Tystberga ORDLISTA församling. Där förvaras textilierna sedan tio tillverka ett skåp för Mässhake Mantel i liturgisk år tillbaka i ett särskilt textil-/skrudskåp. Bland skrudar och andra tex- färg som prästen bär i mäs- annat finns här en av landets tre Karoliner- tilier, till exempel al- Doppåsen från 1758 används san. uniformer. Denna bars av Carl Wilhelm tardukar. Lådorna, där fortfarande som ett alternativ till dopklänning. Halslin Lös krage eller Drakenhielm, som bodde på Öster Malma. Karoliner-uniformen kapuschong. Löjtnant Drakenhielm, som stred med Karl XII, ligger, går att ta med sig, och kan beskådas stupade själv i norska Fredrikshald 1718, dagen genom plexiglas. Antependium Förhänge före sin kung. Han var bara 18-19 år gammal. I Ludgo finns bland annat fyra mässhakar som oftast finns i kyrkoårets - Tills för tio år sedan hade vi uniformen från 1600- och 1700-talet. olika färger och hängs fram- hängande på väggen i en ekmonter med van- för altaret. ligt fönsterglas. Ek är inte bra för textilier och Andra kyrkor i församlingen har också haft Kalkduk Täcker nattvards- fönsterglaset släpper in solljus, som bleker och förvaringsproblem. Några textilier från Ripsa kalken. torkar ut dem, säger Eva Marmgård. kyrka förvaras därför även de i Ludgo. Spelvik, Vändpunkten kom efter att Riksantikvarie­ som är en sommarkyrka, förvarar sina textilier Liturgiska färger Vit, svart, grön, röd och blå alter- ämbetet lånat Karoliner-uniformen till en utställ- i Ludgo under vintern. nativt violett. Varje färg sym- boliserar kyrkoårets budskap En kurs i att vårda inventarier planeras av stiftet och Sörmlands museum tillsammans. Målgrupp är de som jobbar under en viss period. med skötseln rent praktiskt, till exempel vaktmästare och kyrkvärdar. Kursen äger rum under hösten.

PORTALEN 2/2010 5 bönens år 2010 Bönen som gåva och uppdrag

Bönens år är ett uppdrag från 2007 års kyrkomöte som handlar om att i samverkan med stift och församlingar göra 2010 till ett bönens år i Svenska kyrkan. foto magnus aronson

Beslutet föranleddes av en motion i kyrko- bönens makt. Bön är ett förhåll- mötet, som menar att Svenska kyrkan på ningssätt och ett livsmönster som andra sidan de senaste årens diskussioner kyrkan ständigt vill förmedla till om organisationsfrågor nu bör fokusera på nya generationer. frågan om vad det är att vara kyrka. Kyrkan Bönens år i Svenska kyrkan behöver svara upp emot människors be- vill göra det möjligt för fler människor att och stift redan har planerade i ”linjen” för hov av närhet till Gud genom att lyfta fram känna igen sig som bedjare och inspirera året och skapa mer utrymme i vårt gemen- bönen och dess möjligheter. människor att be på sitt eget sätt, med samma vardagsliv för bön och eftertanke, Den självklara utgångspunkten är att ord som upplevs som giltiga för en själv det gäller såväl förtroendevalda och an- varje år i kyrkans liv är ett bönens år. Syftet och de egna tankarna. Bönens år vill upp- ställda i stift och församlingar som Svenska med Bönens år 2010 är att inspirera till muntra människor till att be tillsammans kyrkans medlemmar i allmänhet. fördjupad reflektion över bönen som gåva och erbjuda oprövade arenor för bön. och uppdrag, att lyfta fram människors Bönens år vill synliggöra bönens olika ut- Böneportalen på www.svenskakyrkan. längtan och kyrkans gemensamma böner trycksformer. Vi kan till exempel sjunga se kommer att finnas kvar under hela 2010 och att inspirera till att på olika sätt arbeta vår bön, vandra vår bön, låta bönen finnas som ett böneredskap och som påminnelse med bön – allt inom ramen för uppdraget i tystnaden och i dansen. om den bön som ständigt pågår. att vara kyrka. Det är av betydelse att Bönens år först Förhoppningen är alltså att bön under och främst syftar till fördjupning i upp- året blir ett bärande tema för de mötesplat- Bönens år 2010 handlar om att lyfta fram draget att vara kyrka och inte handlar om ser och i den kommunikation som Svenska bönens livsomfattande perspektiv i män- att skapa ny verksamhet. Tanken är att kyrkans stift och församlingar erbjuder niskors naturliga närhet till Gud och att bönens betydelse för oss som kristna lyfts under året. fördjupa erfarenheten och förståelsen av fram i de verksamheter som församling ”Att söka och finna Gud i alla ting”

Våra föreställningar om vad bön är ser nog mycket olika ut. Vi förknippar Fakta / Introduktion i bönen med att vi avsätter speciell tid för den och också att bön sker på av- andliga övningar skilda platser. Men Gud finns ju med i våra liv. Det finns egentligen ingenting Adelsmannen Ignatius av Loyola (1491-1556) är kanske mest känd som grundare av jesuitorden, i våra liv som sker utanför vår Gudsrelation. Text Anna Söderström Wikell men numer är hans Andliga övningar det som fått träda i förgrunden. Ignatius’ spiritualitet växte fram ur hans egna andliga erfarenheter. Den ignatianska bönetraditionen har vun- oss med detta, blir en del av vår bön. Vi be- Under en lång konvalescens förändrades hans nit insteg i vår kyrka och påminner oss om; höver förstås avsätta tid för att hinna lyssna liv från att söka ”världslig ära” till ett liv som han att det är i Gud som vi lever, rör oss och är in vårt livsflöde, reflektera, ja stå i dialog uppfattade var ett liv i Kristi efterföljd. till. Den ger redskap för en praktisk and- med Gud. Det kan vi aldrig komma ifrån. I Strängnäs stift ges en introduktion i Andliga övnin­ lighet i vardagen därför att den låter våra Men när vi lyssnar med alla sinnen märker gar i form av en kurs som sträcker sig över ett år. erfarenheter blir viktiga vägvisare när vi vi spåren av Gud som varit där långt innan Ytterligare information se www.strangnasstift.se söker ledning för våra liv. Känslor, tankar, vi ens tänkt tanken. eller kontakta Anna S Wikell, minnen likaväl som alla våra sinnen hjälper [email protected]

6 PORTALEN 2/2010 Ända från Jönköping åkte Tim Pirfält och Philip Jansson, till vänster. Genre: Skapunk. Volym: Stark. Jan Hammarlund har sina rötter i proggmusiken på 1970-talet (nederst).

Kyrkan hittar nya arenor

Ett gäng ungdomar kontaktade kyrkan. De ville arrangera en stödspelning till förmån för flyktingar i Nyköping. Kyrkan ställde upp med lokal och personal. Överskottet går till Mariagårdens diakonala flyktingarbete.

Text Karin Reibring Foto Albin Andréasson

Jo, det finns dom som inte tittar på och vill göra något, säger Karin Maltén. trots att det är svensk fi- Artisterna och caféet ordnades av nal. Samtidigt som från föreningen Motkultur. Vi, som uppnått Nyköping kammar hem segern i Globen, mogen ålder och var indragna i den pro- sjunger Jan Hammarlund samhällskritiska gressiva musikrörelsen, minns mycket visor i Franciscusgården, som stundtals väl Jan Hammarlund, vars röst låter pre- skakar av decibel när Trosabandet Klaas cis likadan idag. Det var sannolikt Jans Kravallgrind rockar loss. medverkan, som lockade även medel­ Franciscus är en distriktskyrka i Ny­ ålders till Franciscusgården. Kontrasten köping. Bakom kvällens arrangemang vad gäller ljudvolym stod skapunkbandet Karin Maltén och Emma Persson, församlings­ står Alla Helgona församling, föreningen pedagog, fanns på plats. Klaas Kravallgrind från Trosa för. Ända Motkultur, unga syndikalister och ett från Jönköping kom lågmälda Tim Pirfält studieförbund.­ där många invandrare och flyktingar bor. och Philip Jansson (Tifuos). Folksångaren - Det är bara en tillfällighet att det blivit Kvällen var ett försök att samla alla goda Petter Spjut och countrysångaren Marcus samma kväll som Melodifestivalen, säger krafter i flyktingfrågan. På plats fanns ett Jönsson fanns också på plats. Alla ställde prästen Karin Maltén. gäng unga syndikalister. upp för enbart resekostnad. - Efter ett tag sökte de upp oss och ville Inträdet var 50 kronor. Nybakade Samarbetet började spira för ett år sedan gärna göra något tillsammans för att hjälpa ­bullar direkt från ugnen (inte bake off) vid ett flyktingseminarium i Mariagården utsatta flyktingar. Jag blev otroligt glad. Det såldes liksom linsgryta och ris för en tia – en distriktskyrka i stadsdelen Brandkärr, är inte varje dag det kommer ungdomar och ­falafel med bröd för 25.

PORTALEN 2/2010 7 Att söka en kristen gemenskap

Vad gör man när man är nyinflyttad och letar efter en kristen gemenskap? Går i kyrkan, förstås. Johanna Arvidsson kom till Örebro i januari förra året och har gått på söndagsgudstjänster, veckomässor, cafékvällar, morgonbön och kyrkkaffe. Text och foto Anna Braw

Det var psykologprogrammet som tog hade träffat dem som var med. Vi satt i en Johanna Arvidsson från Hässleholm till ”Kyrkan har ju halvcirkel, för vi var inte så många, och Örebro. Hon hittade en etta mitt i stan man fick lite ögonkontakt. och flyttade in. lite egna sociala – Jag har haft ganska svårt att hitta en I somras återvände Johanna till kyrka där jag känner mig hemma, berättar normsystem” Brasilien, nu för att arbeta som volontär hon. När jag bodde i Hässleholm gick jag i hos de Taizébröder som bor i ett fattigt en samarbetskyrka där, bland annat, men torsdagarna, så dit gick hon först. område där. På hösten, när en annan jag har aldrig varit med i någon ungdoms- – Sedan har jag varit i Filadelfiakyrkan, Taizébroder reste runt i Sverige, var grupp eller så. Sörbykyrkan och Brickebergskyrkan ock- hon med och förberedde hans besök i så. Och så har jag varit på en del kvällar Sörbykyrkan, där bland annat ungdoms- Genom Svenska kyrkans internationella som kyrkan på universitetet ordnar. Det grupper och konfirmander från olika håll arbete hade Johanna redan hunnit åka till var fint när Martin Lönnebo var där, till i stiftet samlades till bibelstudium, samtal, Brasilien och arbeta i ett pionjärprojekt exempel, och jag var på några student- mat och bön. Sedan dess har Sörbykyrkan där under en termin. Erfarenheterna däri- gudstjänster som jag tyckte om. Jag har mer och mer blivit ”hennes kyrka”, och från och från en sommar som volontär i tänkt att jag ska gå till Vasakyrkan någon när hon under kyrkkaffet för några veckor Taizé har hon med sig i Örebro: gång också. Det är lite segt att gå ensam, så sedan fick frågan om hon ville vara med i – Jag gillar det ekumeniska i Taizé, jag har försökt få med mig folk från klassen en av hemgrupperna där tackade hon ja. och så ville jag hitta en hemgrupp* att vara … men det har gått sådär. – Vi är två nya i den gruppen, så det med i. Johanna har läst församlingarnas pro- känns bra. Det är folk i olika åldrar, och jag Eftersom Johannas bostad ligger mitt- gram och sökt sig till olika sorters guds- gillar upplägget: vi läser söndagens texter emellan de båda stora stadskyrkorna i tjänster: tillsammans och talar om dem. Örebro, Olaus Petri och S:t Nikolai, var – I Olaus Petri var jag på en väldigt fin Vad är det man reagerar på när man det lika naturligt att gå till båda. I Nikolai morgonbön förra året. Det blev liksom kommer för att vara med i en gudstjänst på firas kvällsmässa med sånger från Taizé på en bra gemenskap fastän jag aldrig förut ett nytt ställe? Johanna Arvidsson poängte-

8 PORTALEN 2/2010 Kommunikation med rar att hon bara kan tala för sig själv: – Helst ska det vara lagom mycket att medlemmarna i kyrkan hålla reda på i gudstjänsten, jag tycker inte om när det går för snabbt, sitta och stå och sitta, då går all tankeverksamhet åt till det Svenska kyrkans roll i samhället har ändrats och därmed förändras också … Jag gillar när det är lite avbrott, tystnad förutsättningarna för kyrkans kommunikation. Vi är en av flera avsändare som i gudstjänsterna i Taizé, ljuständning, på religionens område. För att tränga igenom informationsbruset måste eftertanke, att man kan skriva. Musiken brukar vara ett av de första Svenska kyrkans olika nivåer samverka för att bli synlig och tydlig. intrycken. – Om folk sjunger med, då kan man text pia andersson • foto magnus aronson själv känna sig avslappnad och våga sjunga. Det är kul om det är någon kör också. Men för mig är predikan viktigare än musiken. Om något ur predikan fastnar kan jag bära med mig det under veckan.

Mötena med människor före och efter gudstjänsten påverkar förstås också bilden av vad församlingen är. – Det är klart att programmet, det fasta programmet med det som händer varje vecka, säger en del om vad församlingen satsar på. Men den kunskapen kommer efter hand för mig. Jag vill veta mer om människorna som är med, och det får man ju i ett möte person till person. Jag har aldrig stått och tänkt ”bara någon kommer fram och pratar”, men om det inte är något kyrkkaffe och alla bara går sin väg efter en gudstjänst som har gett mig mycket att tänka på, då kan det kännas lite konstigt. Kyrkostyrelsens arbetsutskott beslöt 2009 de som arbetar med information i stiftets Om det finns kyrkkaffe så går jag nästan att inleda ett arbete om ansvarsfördelning församlingar och samfälligheter. alltid på det. Det brukar vara värdefullt. I och samverkan mellan stiften och den na- Det förslag till strategi som arbetas Olaus Petri fikade jag en gång med några tionella nivån vad gäller strategisk medlem- fram ska innehålla en definition av med- damer som berättade för mig om sitt inter- skommunikation. Arbetet pågår för fullt lemskommunikation, förhållningssätt nationella engagemang – det var roligt! där en referensgrupp av representanter samt en ansvarsfördelning mellan ­nivåerna – Det är lite roligt med kyrkan, säger med stiftsinformatörer och nationell nivå inom Svenska kyrkan. Johanna Arvidsson. Den har ju lite egna försöker få grepp om vad medlemskommu- Ett förslag ska finnas till kyrkostyrel- sociala normsystem. Och så är det olika i nikation i Svenska kyrkan egentligen är. sens decembermöte 2010. olika kyrkor, såklart. Ibland kan det vara När ska Svenska kyrkan kommunice- svårt att veta vad som gäller som ny. Men ra med medlemmar respektive med alla jag försöker tänka att precis som i övriga ­boende i Sverige? Kan Svenska kyrkan som Fakta / Strategi för medlems­ världen är det ju relationer det handlar om. folkkyrka bara vända sig till sina medlem- kommunikation Om man vill få folk att känna sig välkomna mar? Vilken roll ska de tre olika nivåerna Beslutet i kyrkostyrelsens arbetsutskott för i ens församling tror jag att man får ta det ha vad gäller medlemskommunikationen? informationschefen blev att tillsammans med lite försiktigt i början, men man kan alltid Hur stämmer det med kyrkoordningen? På stiftens informationschefer arbeta fram en fråga om de vill skriva upp sig på en SMS- vilken nivå ligger exempelvis ansvaret för strategi för ansvar och samverkan omkring lista eller e-postlista så att de får reda på Svenska kyrkans närvaro i sociala medier medlemskommunikationen. Det är viktigt att vad som händer. på webben eller för själavård på nätet? medlemskommunikationen präglas av samsyn För några veckor sedan var Johannas Vad är medlemskommunikation i Svenska och samverkan; många krafter som drar åt föräldrar på besök i Örebro och följde med kyrkan? samma håll betyder mycket, medan kraft som henne till Sörbykyrkan. drar åt olika håll kan förvirra och skapa oklar- – Då märktes det att folk såg att de Under våren träffar också nationell nivå heter gentemot Svenska kyrkans 6,7 miljoner var nya, och det var många som kom och olika informatörsnätverk runt om i Sverige medlemmar. hälsade. Det var roligt att se. för att samla in kunskap och synpunkter. Förutom överenskommelsen om vem som gör Informationschef Henrik Pederby kom- vad, bör en tydlig strategi för medlemskommu- * Anm. Läs mer om en hemgrupp på sidan 16. mer till Strängnäs stift i april för att träffa nikation inom Svenska kyrkan utarbetas.

PORTALEN 2/2010 9 En stiftsdag för hela människan

– En assistent sa till mig: ”När hon är här ser jag att hon är glad. Hon sitter aldrig stilla så länge annars”, berättar Lena Thunstam. Lena är diakon i Södertälje församling, en av de församlingar i stiftet som arbetar för att alla ska kunna vara med i den kristna gemenskapen – också människor med olika funktionshinder.

text anna braw • foto marina balado

En vinterlördag i år hände något alldeles nytt i Strängnäs. För första gången bjöd stiftet och domkyrkoförsamlingen in till en dag för alla intellektuellt funktionshindrade från församlingarna. Nästan hundra personer anmälde sig – konfirman- der, ungdomsgruppsmedlemmar, körsångare, assistenter, präster, diakoner, kyrkomusiker, mammor och pappor. Och så medlemmarna i Nyckelteaterns grupp, som kallades in för att framföra ”Lille Prins” men som blev så lockade av programmet för dagen att de anmälde sig som deltagare också. Kören Glädjen från Nyköpings Alla Helgona församling ledde sången i eftermiddagsguds- tjänsten tillsammans med sina ledare Anne Svanhed-Åhlin och Catrine Hylander. – Alla i kören har någon form av utvecklingsstörning, berättar Anne Svanhed-Åhlin. Den har funnits i många år, och medlemmarna är 18 år och uppåt. Temat var ”En dag om hjärtats olika språk”. – Genom kören blir det tydligt att ordet inte är det enda uttryckssättet, säger hon. Vi kan se vem Gud är på så olika sätt.

10 PORTALEN 2/2010 I Strängnäs domkyrkoförsamling Lite svårt var det att förflytta sig mellan vad som skulle hända om Jesus plötsligt brukar det bli en grupp ”särskolekonfir- ­husen med vinterkläder och rullstolar, dök upp som människa. Skulle han inte mander” ungefär vartannat år, och sedan men våra deltagare tyckte att det var top- undra vem det var? snart fyra år är det domkyrkokomminister pen. Ungdomarna som sjöng och spelade – Han sa: ”Jag skulle inte alls bli rädd. Simon Johansson Bjäde som har hand om teater är viktiga förebilder, och hela dagen Jag skulle ta emot honom som en vän.” det arbetet. var inspiration för oss ledare och föräldrar – Alla våra deltagare talar ju inte, säger – I en grupp kan det finnas helt olika och personal också. Lena Thunstam, men en assistent sa till ­typer av handikapp, säger Simon Johansson mig om kvinnan hon arbetar med: ”När Bjäde. Det kan vara autism, Downs syn- – Svenska kyrkan har haft sina dörrar hon är här ser jag att hon är glad. Hon sit- drom, lättare intellektuella handikapp … stängda för utvecklingsstörda i många ter aldrig stilla så länge annars.” Vi använder bland annat bilder, symboler år, säger Anne Svanhed Åhlin. De har till och bibliska figurer i undervisningen och ­exempel inte fått konfirmeras. Därför var samtalar mycket utifrån upplevelser. det jättebra och viktigt att biskopen var Nu mötte de konfirmanderna och ung- med och firade mässa den här dagen – han domsklubben gäster från olika församling- visade att det var en stiftsdag, att det här är ar i stiftet i sin hemkyrka. viktigt. Om församlingen är en kropp, då behövs Kören Glädjen för församlingens Lena Thunstam i Södertälje församling skull, inte bara för deltagarnas. tog med sig en grupp på 17 personer – En kille i vår grupp köpte vykort i till Strängnäsdagen, bland annat försam- domkyrkan, berättar Lena Thunstam. lingens särskolekonfirmander och deras Sedan satt han och kände igen sig och ­mammor. pekade: ”Där gick vi!” – Det var väldigt roligt att komma till Och Simon Johansson Bjäde berättar Strängnäs och se domkyrkan, säger hon. om en konfirmand som fick fundera över …forts sid 12

PORTALEN 2/2010 11 Det bästa med dagen…

Louise Henriksson och Elina Ekström är hjälp- ledare från Nyckelteatern i Nyköping. De är to- talt 15 personer ifrån nyckelteatern. De hjälpte bland annat till med glasmålningen. - Det bästa med dagen var teatern.

Robbin Johansson, är hjälple- dare från Nyköping och hade Hjärtats olika språk glasmålning som workshop. - Det bästa med hela da- gen var att se att alla hade gav mersmak kul.

– Vi hade funderat länge på att ordna en dag för funktions­ Klas Ahlström, Nyköping. hindrade, säger stiftspedagogen Marina Balado. Den här dagen - Workshopen med sång var var ett försöksheat – och den gav mersmak! det bästa.

text anna braw • foto marina balado, porträtt axel trygg

Planeringsgruppen som ritade upp lats till utvärderingsmöte är det dags ”En dag om hjärtats olika språk” vis- att ta itu med frågan om nästa gång. ste att det fanns efterfrågan på en Antagligen kan dagen bli ett åter- Jessica Ohlson, Nyköping samling för stiftets grupper för intel- kommande arrangemang, ungefär var på dansen under work- lektuellt funktionshindrade – men som stiftets konfirmanddag. shoppen. inte att intresset skulle vara så stort. - Allt var lika kul under – Det blev fler delta- – Funktionshindrade är en efter­ dagen. Det värsta var att gå gare än vi hade tänkt! sä- satt grupp, säger Marina Balado. upp tidigt på morgonen. ger Marina Balado som i Ingen församling skulle medvetet sä- egenskap av stiftspedagog ga att de utestänger människor med ledde arbetet. funktionshinder, men frågan är vad som händer när till exempel en per- Dagen fylldes med teater­ son med rörelsehinder kommer till föreställning, workshops, kyrkan. Är vi lika välkomnande när dans, mat – och en mässa som ce- personen inte kan prata på vanligt lebrerades av biskop Hans-Erik sätt? Är dörren öppen då? I Svenska Nordin. kyrkan har alla något att bidra med. – Vi planerade faktiskt utifrån Kyrkan är en plats även för den som hans almanacka, för det var viktigt har svårt att ibland göra sig förstådd. att vi skulle vara i Strängnäs och att Att alla har ett hjärtats samtal med biskopen skulle vara med. den som skapat oss. När planeringsgruppen har sam-

12 PORTALEN 2/2010 Många nya i stiftets beslutande organ

När stiftsfullmäktige i november utsåg ledamöter och ersättare till stiftsstyrelsen resulterade det i att Social­ demokraterna genom en valteknisk samverkan med Centerpartiet kunde ta över vice ordförande posterna. text och foto albin andréasson

delade på biskop, stiftstyrelse och dom- med domprosten som adjungerad hade kapitel. Därefter gav ledamöterna sig i valts av stiftsfullmäktige med uppgift att kast med ett fingerat ärende som krävde bereda styrelsens sammanträden. samverkan mellan de stiftsstyrelse och Styrelsen kommer att inom sig arbeta domkapitel. med referens- och beredningsgrupper. Framtidsutredning, indelningsfrågor Stiftsstyrelsen beslutade också om och strukturbidrag blev varsin berednings- organisationen av sina arbetsformer. grupp. Dessa grupper har mandat att lägga Stiftsdirektor Christofer Lundgren beto- fram förslag till styrelsen. Till förste vice ordförande valdes Lars nade i de inledande samtalen vikten av en Mål och budget är en referensgrupp. Johnsson (s) och till andra vice ordförande god kommunikation mellan styrelse och Vilket innebär att ta tillvara särskild kom- Sten Elmberg (c). Alla ledamöter till stifts- arbetsorganisation. petens bland styrelsens ledamöter och fullmäktige, stiftsstyrelse och domkapitel - Jag poängterade även behovet av en ersättare. Till detta kommer referensgrup- finns på www.strangnasstift.se under rullande årscykel som sträcker sig från per för processer och större projekt, som ­fliken Stiftet. stiftspastoralen via mål- och verksam- till exempel Ung och stark. I början av februari möttes stifts­ hetsplan till den enskilde medarbetarens styrelsen och domkapitlet på Stiftgården arbetskarta. Anm. Runt om i stiftets församlingar har nu Stjärnholm för ett dygn av samråd och Ett presidium bestående av biskop, många nya förtroendevalda börjat sitt arbete. utbildning gällande stiftets uppgifter för- första och andra vice ordförande samt Till detta återkommer Portalen i nästa nummer. Hjärta för den öppna folkkyrkan

Efter kyrkovalet i höstas är 13 av 20 inte jämföras med kommunpolitiken. För Han hade inte räknat med ledamöter och ersättare nya i stifts- mig är det fortfarande lite främmande, jag att hamna i stiftsstyrelsen. måste lära mig och är därför lite försiktig - Nej, men visst hade jag styrelsen. Portalen ringde upp två av i början. Det känns nytt och spännande, förhoppningar om att få med- de nya – Margareta Ekström, ordina- tycker Margareta Ekström. verka på stiftsnivå. Jag tyckte rie ledamot, och Lars Gihl, ersättare i Extra mycket klappar hennes hjärta för att jag gjort en hel del lokalt, miljöfrågor, som hon vill se mer av, och för och ville gärna få bredare er- stifts­styrelsen. Text Karin Reibring den öppna folkkyrkan. farenhet. - Många säger sig vilja ha en öppen folk- Som ny avvaktar han med att driva ­ Margareta Ekström gick i kyrka men menar olika saker. För mig inne- egna frågor, han vill först lära sig hur arbetet pension i augusti. Hon har ett bär det att alla människor ska känna sig väl- fungerar. långt förflutet inom Eskilstuna komna, också de med annan religion. Jämfört med hemma i Eskilstuna är kommun, både som tjänste- sammankomsternas upplägg annorlunda. man (planeringssekreterare) Även Lars Gihl bor i Eskilstuna. Även han Stiftsstyrelsens sammanträden kombineras och politiker. gör sin tredje mandatperiod som förtro- med intressanta redovisningar och diskus- Hon är även ordförande endevald inom Svenska kyrkan. Även han sioner. På lokalplanet kanske man möttes för Eskilstunas kristna socialdemokrater är pensionär. Han har främst arbetat med två timmar – på stiftsnivå kan det bli en (före detta Broderskapsrörelsen). ­administration, som ekonomi och personal- ­arbetsdag. Detta är tredje mandatperioden inom frågor, inom en statlig myndighet. Lars Gihl - Pedagogiskt är det mycket fylligare. Det kyrkopolitiken och den första på stiftsnivå. är engagerad i Fisk (Folkpartister i Svenska uppskattar jag verkligen, säger Lars Gihl. - Förtroendeuppdragen inom kyrkan kan kyrkan).

PORTALEN 2/2010 13 En ärtsoppa att räkna med

I Ärla församlingshem har det serverats ärtsoppa på torsdagar i 30 år. - Folk räknar med det. Sopplunchen har blivit en social mötesplats här på landet, säger Aina Bärgård, en av de fyra frivilliga som sköter ruljangsen.

Text Karin Reibring • Foto Sven Persson

pensionen, säger Aina Bärgård. de vill att det alltid ska vara ärtsoppa, Hon är en av de fyra som hand- säger Aina Bärgård. lar, lagar soppan, dukar och diskar. Förr inleddes sopplunchen med Brödet som serveras är hembakt lik- en andakt. Sedan i våras börjar man som kakan till kaffet. med mässa klockan halv tolv. Efter – I början var det fyra arbetslag maten följer någon programpunkt. som turades om. Nu är vi bara ett – Vi sjunger alltid till bords, be- arbetslag. Vi gör allt från grunden. rättar Aina Bärgård. Imorgon bitti ska jag koka massor av soppa, berättar Aina Bärgård, som Av naturliga skäl är det mest pen- förutom att koka soppa sitter med i sionärer som deltar i lunchen. Den kyrkorådet. har blivit en social träffpunkt i byg- Alltihop började när Eva Karlsson var den. De flesta känner varandra, även komminister i Ärla utanför Eskilstuna. Varannan torsdag serveras sopp- om det inte varit så från början. Då hölls en studiecirkel i kombina- lunch i Ärla församlingshem till själv- – Folk har blivit vana vid att sopp- tion med att äta mat. Sopplunchen kostnadspriset 25 kronor. På menyn lunchen finns. Jag tror inte att någon hade kommit för att stanna. står alltid detsamma – nämligen ärt- vill att den ska försvinna. Och vi som – Det fanns fler daglediga då än soppa. jobbar tycker också om det, säger nu. Idag jobbar nästan alla fram till – Vi har frågat besökarna, men Aina Bärgård.

30-årig verksamhet i frivillig regi

- Det är unikt att en verksamhet pågått i 30 år i frivillig regi, säger diakon Katrin Palmer, som försöker

samla ihop alla ideella krafter i Stenkvista-Ärla församling. Text Karin Reibring

– Sopplunchens främsta punkter är jätteviktiga, säger Katrin soner, som går hem till församlingsbor funktion är som social träff- Palmer. som har svårt att själva ­ta sig ut. punkt, tror Katrin Palmer. Hon vill uppmuntra till frivillighet. Andra uppvaktar dem som fyller Här på landet håller man lite – Att engagera sig är ett sätt att 80, 85, 90 år och därutöver. Alla för- koll på varandra. Om någon praktisera nästankärlek, att låta sin samlingsbor över 80 får en blomma inte dyker upp bryr man sig, tro komma till uttryck, säger hon. till jul. Den delas ut av frivilliga. i positiv bemärkelse. Vid Allhelgonahelgen fanns frivil- Sommartid ersätts ärt- I Stenkvista-Ärla finns även en liga tillhands för samtal och kaffe på Diakon soppan i Ärla av sillunch i Stenkvista grupp som handarbetar. Deras al- två ställen. Katrin Palmer vill församlingshem. Även den ordnas ster säljs till förmån för internatio- – Rent praktiskt är de frivilliga uppmuntra ideellt. nellt ­arbete. oumbärliga. Mycket skulle inte kunna till frivillighet. – Öppna gemenskaper och träff- Det finns en besökstjänst med per- göras utan dem, säger Katrin Palmer.

14 PORTALEN 2/2010 Dags att titta in på nya intranätet

Nu har Strängnäs stift en egen del på Svenska kyrkans gemensamma intranät. Vi arbetar med att fylla på innehållet så att du som arbetar i församling och samfällighet ska få en bra verktygslåda och hitta den in-

formation du behöver. text pia andersson Bok om biskop Gustaf Aulén

Under sommaren 2009 visades utställ- ningen om Gustaf Aulén på Mälsåkers slott. Samtidigt genomfördes två semi- narier. För de som missade dessa eller vill ha en god dokumentation finns nu möjlighet att ta del av föredragen genom antologin Gustaf Aulén – Även om din församling eller samfällighet ännu inte skrivit på avtal om intranätet kommer du åt mycket av en biskop på barrikaderna. informationen om du bara finns innanför kyrknätet. Har ni skrivit på avtalet har du fått en inloggning och kan logga in på vilken dator som helst. Gustaf Aulén föddes 1879 och blev Han hade sä- Steg två i arbetet med intranätet kommer bli 98 år gammal. Han band samman kert inte föreställt sig hur hans liv att bygga upp en egen del för förtroendevalda och flera generationer genom sin långa skulle förändras genom nazismens ideella, där man kan hämta exempelvis protokoll, levnad. Hans mormor levde på framväxt och Tysklands ockupation kontaktuppgifter, diskutera och hålla sig ajour med Napoleontiden och själv blev han av Danmark och Norge. Då blev han verksamheten. professor i före första världs- en biskop på barrikaderna, som vid Fortlöpande läggs nyheter och annan informa- krigets utbrott. Förutom ett långt sidan av alla sina övriga uppdrag tog tion ut som rör det som händer i stiftet eller Svenska liv blev det också i alla avseenden upp frihetskampen och framför allt ­kyrkan i stort. Hör av dig om du saknar något eller innehållsrikt och mångsidigt. Hans verkade för Norges sak. vill bidra med andra tips. bibliografi uppgår till över 800 tit- De som bidragit till boken är Titta in, surfa runt och ta del av nyheter och lar inklusive artiklar och uppsatser. sonsonen Gustaf Aulén d.y., biskop ­information från Strängnäs stift! Mest känd är kanske Den kristna emeritus Jonas Jonson, konstprofes- försoningstanken, vilken översattes sorn Maj-Brit Wadell, kyrkohistori- Fakta / Intranät till flera språk och fortfarande har kerna Ragnar Norrman och Hallgeir aktualitet. Elstad samt fil dr. Christina Tobeck. Strängnäs stifts intranät finns på Gustaf Aulén tonsatte flera psalmer Redaktör är Jarl Jergmar. internwww.svenskakyrkan.se/strangnasstift men du måste och var preses i Kungliga Musikaliska vara inloggad på kyrknätet. Akademien. Han lade ned ett stort Boken kostar 150 kr exkl ev porto­ På internwww.svenskakyrkan.se/intranat finns information arbete när Svenska kyrkans böcker kostnad och kan beställas genom om hur man kommer igång. nyskapades på 1930-talet och han vi- Strängnäs stiftskansli, tfn 0152-234 00 Du är också välkommen att kontakta Pia Andersson, eller [email protected] siterade flitigt som biskop i Strängnäs kommunikatör [email protected] under åren 1933-1952.

PORTALEN 2/2010 15 Min plats i församlingen

Hemgrupper är en viktig del av församlingen

– Jag såg ett behov av det, också för min egen del, där- för tog jag initiativet till hemgruppsarbetet, säger Nils- Ola Svensson.

Han är samordnare för hemgrupperna i Sörbykyrkan, Örebro, ett ideellt arbete som vuxit genom åren.

– För mig är ideellt egentligen en sekundär term att använda. Min teologiska tanke kring församlingen är att den är en kropp som utgörs av olika lemmar, olika män- niskor, där var och en har en naturlig funktion att fylla.

Text Lina Hagström • Foto Johan Hagström

Till vardags studerar Nils-Ola Svensson till präst vid Örebro Missionsskola. Han flyttade till Örebro tillsammans med sin fru Lisa för snart fyra år sedan. – Vi kom till församlingen hös- ten 2006 och den mindre gemen- skapen som en hemgrupp är var något vi saknade. Prästen berät- tade att det tidigare hade funnits hemgrupper i församlingen och han gav mig sitt stöd till kurser och evenemang i att starta upp ett sådant arbete på nytt. Jag la ut en förfrå- stiftet som berör bönen gan efter församlingskaffet en söndag och gensvaret var så pass stort att det blev två grupper med en gång. 13 februari: Du är en bön 10 mars: Kyrie och Gloria: ett sätt I dag är Nils-Ola Svensson samordnare för tre hem- att dela liv grupper och han leder också en av dem, den som kal- 24 april: Konfirmanddag – las för bbb, basic bible studies. Namnet kommet från Hela världen i bön bibelstudiematerialet som används och gruppen är i någon mån en förlängning av Sörbykyrkans arbete med 4 september: Stiftsfest som kommer att Alphakurser. handla om bönen och dess olika uttryck – De tre grupper som finns i dag har alla olika 4-7 oktober: Andlig vägledning ­inriktningar, berättar Nils-Ola. Exempelvis har vi en startar med retreat ­familjehemgrupp med ett upplägg som är anpassat för 20 oktober: En seminariedag om att barnen ska kunna vara med. Denna grupp träffas i förbönen kyrkans lokaler där barnen kan leka och ha kul. För en

16 PORTALEN 2/2010 ämnen men också kamp och tvivel, synd och smärta. I rollen som hemgruppssamord- nare har Nils-Ola Svensson alltid varit noggrann med att grupperna inte ska ersätta någonting, utan snarare vara ett komplement. – I grupperna är jag tydlig med ”Mat, bibel att det är prästen man vänder sig till för mer privata ärenden, själavår- och bön dande samtal och bikt. Men samti- digt tror jag att gemenskap i sig själv finns alltid kan vara just själavårdande. Jag tror till och med att jag vågar säga att med när alla i församlingen, alla kristna och egentligen alla människor behöver hemgruppen en ­mindre gemenskap. möts” Som blivande präst har Nils-Ola funderat en del över hemgruppernas ensamstående föräldrar är en sådan fortsättning i Sörbykyrkan och han grupp kanske den enda möjlighe- hoppas och tror att de kommer att ten att kunna vara med i en mindre leva kvar också när det är dags för ho- ­gemenskap. nom och hans familj att dra vidare. Trots olikheterna grupperna – Jag kommer alltid att tycka att emellan så finns det dock några kom- hemgrupper är en viktig och ele- ponenter som alltid finns med: mat, mentär del av församlingen, så det bibel och bön. är något jag kommer att uppmuntra – Det har blivit så att alla grupper precis på samma sätt som min präst börjar med att äta tillsammans. Jag har uppmuntrat mig i detta initiativ. tror det finns något kring en måltid I Sörbykyrkan är de anställda duk- som skapar gemenskap och bygger tiga på att uppmuntra ideella initia- relationer. Hemgrupper är till för tiv och jag tror det är väldigt viktigt människor och det är mänskligt att att det är så. Man kan vara kyrkvärd, äta. Jesus åt ofta tillsammans med ta ansvar i musikarbetet, vara med i människor, Sackeus till exempel. Man någon gudstjänstgrupp och planera kanske kan tycka att Jesus skulle ha eller vara ledare för en hemgrupp. varit mer effektiv under den relativt Huvudsaken är att människor ser att korta tid han var verksam men han de har någonting att bidra med, att tog ofta tid att umgås med människor de som lemmar i en kropp har en och äta tillsammans med dem. naturlig funktion att fylla.

Gemenskap är ett återkommande ord när Nils-Ola Svensson berättar om hemgrupperna. Han ser dem som ett komplement till den större gemenskapen som är den stora för- samlingen. – Ett nyckelord jag tänker på är att bära varandras bördor. Det kan vara andligt sett, man delar bibelord och ber för varandra, men det gäl- ler lika mycket konkreta saker som barnpassning och flytthjälp. I en mindre grupp blir man också sedd och kan få en närmre gemenskap än i den stora församlingen. Man kan lättare visa sig svag och dela glädje-

PORTALEN 2/2010 17 Flocken behöver en herde

Krönika [email protected] Frisyrerna, attityderna, kläderna, musiken, åsikterna – äldre generationer ser med flera grabbnävar skepsis på yngre. Så är det, så har det alltid varit. Ofta bottnar det i det enkla faktum att man inte riktigt förstår vad ungdomarna håller på med, eller snarare varför de inte håller sig till det som du höll på med när du var ung. En klassisk sådan krock var Beatles på 1960-talet. foto magnus aronson

”Detta är en utmaning. För sam­hället i stort och, hävdar jag, för kyrkan och dess En sak är säker – varje ny gene- tror mycket på sig själva och si- misslyckas och att utsätta sig diakoni” ration har sina särdrag, sitt sätt na mål, samtidigt som de sedan för risker är utmärkande. att möta världen. Och det kan dopfunten alltid har haft för- Para denna kunskap med vara viktigt att känna till några äldrarna nära som ”curlat” dem dagens situation för unga. huvuddrag. För dig som individ, genom livet. Alla svåra ­beslut Ungdomsarbetslösheten – inte men också för institutioner och eller kriser har de sluppit. Å ena bara här i Sverige – är rekord- organisationer som kyrkan. sidan starkt självförtroende, å hög, antalet yngre som söker Den amerikanske journa- andra sidan svag självständighet socialbidrag ökar och utan en listen Ron Alsop har arbetat – det finns till och med berättel- fast förankring på arbetsmark- på Wall Street Journal och ser om föräldrar som har ringt naden blir det svårt att få egen författat böcker om ledarskaps­ till företag och krävt att få vara bostad. utveckling bland annat. Nyligen med på sitt barns anställnings- Den verkligheten är brutal i besökte han Sverige för att tala intervju. sig, men för en generation som om sin senaste bok, The Trophy Visst. Naturligtvis finns en är präglad av rädslan att miss- Kids Grow Up, som tar upp 80- fara i att generalisera så här, i lyckas och vanan att föräldrarna och 90-talisterna. att kollektivisera en hel grupp. (eller någon annan) bereder vä- Ron Alsop har intervjuat Vi vet att alla pensionärer inte gen blir det inte enklare. studenter i USA, men också är likadana, inte alla cyklis- Detta är en utmaning. För många arbetsgivare som vittnar ter, kvinnor, finländare eller samhället i stort och, hävdar jag, Thomas Karlsson, om sina iakttagelser av denna Katrineholmsbor heller. Ingen för kyrkan och dess diakoni. politisk redaktör, generations intåg på arbets- grupp är homogen – men vissa Länstidningen i Södertälje. marknaden. kännetecken finns ändå där. Att finnas till hands och att Enligt Ron Alsop är millennie­ lyssna är alltid viktigt förstås Teknikkunniga, globalt orien- generationen lysande om de får – men man ska inte bortse från terade och jobbar gärna med tydliga instruktioner, ”en ­karta”, de andra behoven. Denna flock välgörenhet är några etiketter att följa men de kräver konstant behöver en herde som ger be- som man kan sätta på gruppen. feedback och utvärdering av sitt kräftelse åt de som törstar efter Annars är det i många stycken arbete. Om denna karta saknas sådan och som puffar på framåt en motsägelsefull bild som och de måste ta egna initiativ när initiativförmågan tryter. Alsop målar upp. Dagens unga blir det värre. Rädslan för att

18 PORTALEN 2/2010 PÅ GÅNG april - maj 2010

Svenska Kyrkans Ungas innebandyturnering 17/4 För Strängnäs distrikts ungdomsgrupper, i Södertälje Vård- och underhålls­ planer för kyrkobyggna- der och inventarier 19-20/4 För alla som arbetar med vården av kyrkobyggnader och dess in­ ventarier. I Glanshammars försam­ Välkommen till lingshem Utbildning i Svenska stiftsfest kyrkans intranät 20/4 Om internkommunikation, ansvarsfördelning, resurser och Lördagen den 4 september är det stiftsfest i prioritering samt hur man bygger informationssidor med Strängnäs. Välkommen till en dag av gemenskap bilder, nyheter m m. På fyra platser i stiftet under april med start den 20 april. och fest. Låt dig inspireras, bli förundrad, glad, förstummad eller kanske till och med klokare. Hela världen i bön. Konfirmanddag 24/4 Stiftsfestens tema är bön. foto albin andréasson För stiftets konfirmandgrupper, i Strängnäs.

Årets stiftsfesten vill visa på bönens möjligheter och Det svåra samtalet 4-5/5 genom bön bidra till hopp! Bön är trådlös. Vad är egent- För församlingsanställda, alla olika profiler och yrkes­ ligen en bön och hör Gud bön? Hur ber man i andra grupper, som möter människor i samtal vid olika tillfällen i länder och religioner? Kan man rita en bön om man är arbetet. barn eller sjunga den? Sms och bönewebb – hur fung- erar det? Kyrkan är en plats för fest och bön. Barndag på Stiftsgården Stjärnholm 18/5 Festen vänder sig till medlemmar runt om i stiftets För församlingarnas barngrupper. församlingar, särskilt de yngre och alla ideella med olika uppgifter men självklart också anställda och förtroen- devalda. Under dagen blir det gudstjänster, föredrag, seminarier, möten, samtal och självklart mat och fika. Vik lördag 4 september till en inspirationsdag i Strängnäs, i och kring domkyrkan. Kom och dela med dig dina tankar om bön eller bara var med och ta del av en spännande heldag! Inbjudan med program och information om hur du anmäler dig kommer i början av maj, men boka dagen redan nu! Välkommen till stiftsfest den 4 september!

Bönen är en stilla kraft griper tag i mig hindrar mig från att blunda för det onda Mer information om kurser och arrangemang samt kontaktpersoner ger kraft för att orka och anmälan finns på www.strangnasstift.se under Kursutbud. Ger hopp! Broder Roger i Taizé

PORTALEN 2/2010 19 Posttidning B

Begränsad eftersändning Vid definitiv efter­ sändning återsändes ­tidningen med nya ­adressen noterad Strängnäs stift, Box 84, 645 22 Strängnäs www.strangnasstift.se notiser våren 2010 • notiser våren 2010 • notiser våren 2010 • notiser våren 2010 • notiser våren 2010 • notiser våren 2010 •

n Svenska diakonemblem utdelade Tre sverigefinska diakoner i stiftet har fått ta emot var sitt svenskt diakonem- blem. Taina Sandberg, diakon i Örebro Mikaels församling, Marja Peju, diakon i Eskilstuna församling och Helena Puula Niemonen, stiftsdiakon och internatio- nell sekreterare i Strängnäs stift. Alla tre har fått sin diakonvigning i Finland och är behöriga att tjänstgöra även i Svenska kyrkan. Efter år 2000 har det blivit vanligt att präster och diakoner från en systerkyrka i Borgågemenskap avlägger löften innan de börjar i sin tjänst i det nya hemlandet. Det är inte en ny vigning utan ett löfte att arbeta enligt Svenska kyrkans tro och bekännelse.

n Ikoner i förvandling i Olaus n Utbildningsresa till n Hisnande renovering i Petri kyrka i Örebro S:t Egidio Kloster kyrka i Eskilstuna Utställningen vill visa på ikonens mysterium, 18-22 oktober gör stiftet en utbildningsresa Just nu pågår en hisnande renovering inne i dess andliga kraft tillsammans med den konst- till S:t Egidio i Rom. Bönen och solidaritet Klosters kyrka. Efter drygt 80 år putsas för närliga utstrålningen. Utställningen innehåller med de utsatta är grundpelare i kommunite- första gången det välvda taket, skriver tid- både nya konstverk av konstnärinnan Ludmila tens liv. ningen Folket. Själva putsningsarbetet sker Pawlowska och traditionella ryska ikoner. Intresserade och engagerad i kyrkans diakoni med hjälp av speciella svampar som försiktigt - Det som fascinerar mig mest i ikonkonsten är välkomna med. Antalet platser är begrän- avlägsnar smuts och sot. är den djupa känslan som dessa målningar ut- sat. Läs mer på www.strangnasstift.se under Allmänheten har under tiden fått tillfälle att strålar, säger Ludmila Pawlowska. När jag tittar fliken Kursutbud/Diakoni. titta på det pågående arbetet. På Påskdagen på en ikon blir jag oemotståndligt fängslad. öppnar kyrkan igen. I sitt målande använder hon en teknik lik- nande den som ikonmålare arbetat med i a larsson t a över tusen år genom att måla skikt på skikt n Fotbollsskolor på träpanel. Utställningen visas till den 28 Svenska kyrkans samarbete med Svenska Fotbollsförbundet fortsätter även i år. Det o agne t o mars i Olaus Petri kyrka.

Fo ger församlingarna möjlighet att få delta i de lokala föreningarnas fotbollsskolor. Ett ypperligt tillfälle att få möta barn och ung­ domar i de lokala föreningarna med tydligt perspektiv på livsfrågor. 14 april i Eskilstuna och 19 april i Örebro blir det en ”inspirationseftermiddag” med temat ”Schysst spel”. Mer information finns på www.svenskakyrkan.se sök på Fotbollskola. Kontaktperson i stiftet är Helena Puula Niemonen, telefon 0152-234 18, e-post [email protected] ”Brevet till dig” n Inspirationsbok som handlar om bön Svenska kyrkans nationella nivå producerar i samarbete med Verbum en inspirationsbok med titeln ”Det handlar om bön”. Boken kommer att innehålla en samling personliga berättelser och reflektioner om bön. Skribenterna delar med sig av sina erfaren­ heter, arbetssätt och tankar och de flesta berättelserna utgår från bön tillsammans med andra människor. Boken kommer ut under ”Fönster till evigheten” senare delen av våren.

20 PORTALEN 7/2007