Miljö, Folkhälsa Och Hållbarhet

SÅ HÄR JOBBAR VI MED MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH HÅLLBARHET

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 CORNELIA SKRIVER

INNEHÅLL På väg mot På väg mot ett hållbart Ystad! 2 Ett bokslut som bara är en början 3 ett hållbart Ystad! En av vår tids stora utmaningar är hur vi tillsammans kan YSTADS FOLKHÄLSOMÅL utveckla samhället och förbättra livsvillkoren för kom- Folkhälsoarbetet i Ystads kommun 4 mande generationer, hand i hand med jordens resurser. Jämlika möjligheter till delaktighet, Hur vi kan skapa en hållbar ekonomisk tillväxt som tar inflytande och mänskliga rättigheter 6 hänsyn till både ekologiska och sociala faktorer. Det krä- Jämlika livsvillkor genom hela livet 10 ver ett långsiktigt och världsomspännande arbete. Men det börjar här hos oss och insikten i att vi var och en kan Stärkt hälsofrämjande och göra skillnad för en hållbar framtid. förebyggande arbete för att Ystads kommun arbetar offensivt för att förbättra de utjämna skillnader i hälsa 14 sociala och gröna livsvillkoren. Två exempel är miljö- Jämlika förutsättningar för respektive folkhälsoprogrammet som beskriver våra livslångt lärande 18 prioriterade mål för en hållbar framtid. Varje nämnd och Trygga och attraktiva miljöer varje bolagsstyrelse arbetar sedan utifrån sina förutsätt- som ger möjlighet till möten ningar så att vi tillsammans tar oss närmare målen. För att visa på utvecklingen och fånga upp goda ex- mellan människor 20 empel följer vi upp arbetet genom ett hållbarhetsbokslut. Hållbarhetsbokslutet för 2019 visar till exempel att vi blir YSTADS MILJÖMÅL fler som rör på oss och att arbetet med att minska kli- Vattenmiljöer i balans 24 matpåverkan ger effekt. Samtidigt ser vi utmaningar inom äldreomsorgen där fler upplever ensamhet och att statu- Hållbart nyttjande av mark sen på våra vattendrag kan förbättras. Bokslutet visar och vatten 28 alltså att Ystad är på rätt väg i vissa delar men att mycket Rik natur- och kulturmiljö 30 arbete fortfarande återstår för en hållbar framtid. Hållbar konsumtion 32 Begränsad klimatpåverkan 34 Gunilla Andersson (M) Ordförande, kommunstyrelsens hållbarhetsutskott

2 | HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 Ett bokslut som bara är en början Detta bokslut är en uppföljning av hur väl vi i Ystads kommun har lyckats i arbetet med att nå de mål, som ställts upp i Miljöprogrammet och Folkhälsoprogrammet. Ambitionen är hög och alla verksamheter ska arbeta för att skapa hållbara, attraktiva livsmiljöer och förutsätt- ningar för en god jämlik hälsa och livskvalitet i hela kommunen. Begreppet hållbar utveckling innefattar flera olika dimensioner och mål. FN:s globala mål för en hållbar utveckling synliggör och konkre- tiserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. Dessa hänger ihop och är odelbara. Den miljömässiga hållbarheten handlar om planetens ekosystem och artrikedom såväl Tillsammans är dessa dimensioner avgörande för att som de ekosystemtjänster vi människor nyttjar. Ekosys- minska den negativa påverkan på naturen, främja männ- temen skänker oss många av de nyttor vi inte kan, eller iskors hälsa, gynna den ekonomiska utvecklingen samt vill, vara utan. Grönskan och vattnet i och runt staden ger nå en långsiktigt hållbar utveckling. till exempel renare luft, de skänker skugga och svalka, De globala målen består av 17 mål för hållbar utveck- ökad hälsa och kreativitet, rekreationsmöjligheter och ling, med sammanlagt 169 delmål. Alla länder i världen avkoppling, klimatanpassning och bullerdämpning. Den ska arbeta för att nå FN:s globala mål och det är respek- miljömässiga dimensionen handlar även om hur väl vi tive regerings ansvar att målen nås i det egna landet. Ar- människor tar hand om planeten för att den ska fortsätta betet med de globala målen ska ske i samarbete mellan tillhandahålla dessa ekosystemtjänster. nationella och lokala myndigheter, kommuner, organisa- Den sociala dimensionen tar fasta på abstrakta kon- tioner och föreningar, forskare och näringsliv. Syftet med cept som demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter målen är att uppnå följande till år 2030: såväl som fysiska och psykiska värden genom vår folk- • Att avskaffa extrem fattigdom hälsa. Samspelet mellan människors möjlighet att upp- • Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen fylla dessa värden och planetens resurser är en betydel- • Att främja fred och rättvisa sefull del av dimensionen. • Att lösa klimatkrisen Den ekonomiska dimensionen fokuserar på hushållan- det av resurser på lång sikt och värnandet om den lokala ekonomin. Alla medborgare ska ha råd att tillgodose sina grundläggande behov i relation till jordens ändliga resurser. Den ekonomiska dimensionen handlar om att sträva efter en ekonomisk utveckling som inte orsakar negativa konsekvenser för den miljömässiga- eller sociala dimen- Hur ser trenden ut? sionen - en ökning av ekonomiskt kapital får med andra Vid redovisningen av varje strategiskt miljö- ord inte ske på bekostnad av en minskning i naturkapital och folkhälsomål i hållbarhetsbokslutet finns en eller socialt kapital. indikator som anger åt vilket håll utvecklingen är på väg i Ystads kommun.

REGN Utvecklingen är dessvärre på väg åt helt Tillsammans mot fel håll. Här måste vi bli mycket bättre! en hållbar framtid Det är viktigt att ta fasta på den nära relation som MULET finns mellan människors välmående och Trenden är något negativ. Vi behöver deras livsmiljö. De faktorer i vårt samhälle som vända denna utveckling. främjar hälsa, välbefinnande och livskvalitet är VÄXLANDE ofta överensstämmande med de som främjar miljö- Trenden är något positiv. Nu är det mässig hållbarhet. På samma sätt kan också dags att lägga i nästa växel! klimatförändringar, miljöförstörelse och för- oreningar ha stor påverkan på folkhälsan. SOL Utvecklingen ser mycket bra ut. Vi kommer av allt att döma nå våra mål.

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 | 3 YSTADS FOLKHÄLSOMÅL

FOLKHÄLSOARBETET I YSTADS KOMMUN

4 | HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 YSTADS FOLKHÄLSOMÅL

Ystads kommuns Folkhälsoprogram antogs av Kommun- Jämlika möjligheter till delaktighet, inflytande fullmäktige 2019 och ersätter det tidigare Folkhälsopoli- och mänskliga rättigheter Antalet medborgarförslag är relativt stabilt. An- tiska programmet från 2013. Det övergripande målet för vändandet av barnchecklistor har fortsatt att sjun- folkhälsoprogrammet är också ett av de övergripande ka sedan föregående år, efter att det tidigare setts målen i kommunens styrmodell, formulerat som ”Hållba- en stark uppåtgående trend ett antal år. I Delaktig- ra, attraktiva livsmiljöer och förutsättningar för en god hetsindexet som baseras 25 frågor om möjligheterna till med- jämlik hälsa och livskvalitet i hela kommunen”. borgardelaktighet i kommunen hamnar Ystad med 44 procent av maxpoäng bland de 25 procent sämsta kommunerna i riket. Andelen brukare inom daglig verksamhet LSS som anger att de Fem strategiska mål: får bestämma om saker som är viktiga för dem har ökat sedan 1. Jämlika möjligheter till delaktighet, inflytande och föregående mätning medan den upplevda tryggheten hos brukare mänskliga rättigheter inom särskilt boende, äldreomsorg har minskat sedan 2017. 2. Jämlika livsvillkor genom hela livet 3. Stärkt hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna skillnader i hälsa Jämlika livsvillkor genom hela livet 4. Jämlika förutsättningar för livslångt lärande Ingen ny statistik gällande Barn i ekonomiskt utsatta hushåll och barn i familjer med låg inkomststandard 5. Trygga och attraktiva miljöer som ger möjlighet har tagits fram för 2019. Hos andelen vuxna med till möten mellan människor långvarigt ekonomiskt bistånd syns en ökning mellan år 2017 och 2018. Vad gäller andelen personer Det övergripande målet och de strategiska målen med som lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta syns en tyd- tillhörande inriktningar är utgångspunkten för kommu- lig ökning och positiv trend. Andelen brukare i särskilt boende som gör helhetsbedömningen nöjda/mycket nöjda har ökat se- nens folkhälsoarbete och innefattar de viktigaste bestäm- dan 2018, samtidigt anger en ökad andel personer, 65 år och äld- ningsfaktorerna för hälsa, dels på en strukturell nivå, t ex re med hemtjänst som uppgett att de besväras av ensamhet. inkomstfördelning, jämlikhet, demokrati och delaktighet, dels levnadsvanorna, tex matvanor, fysisk aktivitet, alkohol, och tobak. Stärkt hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna skillnader i hälsa Andelen skolungdomar i Ystads kommun som regel- Går vi mot förbättrad folkhälsa? bundet ägnar sig åt fysisk aktivitet och rör på sig Med folkhälsa avses befolkningens hälsotillstånd, både minst 60 minuter varje dag är högst hos pojkarna i åk 4, för att därefter sjunka med åldern. Av flickorna i Gy 1 är det med hänsyn till nivå och fördelning. En god folkhälsa knappt var femte som rör på sig 60 minuter varje dag. innebär alltså inte bara en god hälsa generellt i befolk- Andelen elever som äter frukost 4 dagar/vecka eller mer mins- ningen, utan även att hälsan är jämnt fördelad mellan oli- kar även detta med stigande ålder medan andelen som dricker ka grupper i samhället. På individnivå kan ohälsa ofta sötad dryck ökar och är högst hos pojkar i gymnasiet. tyckas inträffa slumpartat, men på befolkningsnivå finns Vad gäller tobak syns en minskning i rökning hos både pojkar och flickor medan snusningen ökat markant hos pojkarna från fö- det tydliga samband med livsvillkor (exempelvis utbild- regående mätning. Vad gäller de som svarat att de druckit alko- ning, sysselsättning, ekonomi och boende) och levnads- hol de senaste 12 månaderna syns en liten minskning hos flickor- vanor. Sambanden är komplexa och behöver ses i ett na men en ökning hos pojkarna vilket bryter den nedåtgående sammanhang. Ohälsa har sociala och ekonomiska orsa- trend som pågått de senaste åren. ker, men medför även sociala och ekonomiska konsekvenser. En god folkhälsa är ett centralt politiskt mål och Jämlika förutsättningar för livslångt lärande är en viktig del av en hållbar utveckling. Sett ur ett globalt Majoriteten av eleverna anger att de trivs i skolan, perspektiv är folkhälsan i Sverige god, samtidigt ökar generellt svarar pojkarna i högre grad att de trivs skillnaden i hälsa mellan olika grupper i samhället. ”mycket bra”. Elevernas upplevelse av trygghet i I detta bokslut redovisas de senast tillgängliga siffrorna skolan är stabil mellan mätningarna och 85 procent inom respektive strategiskt mål. Vid indikatorerna visas av eleverna känner sig trygga i skolan. Andelen elever som känner sig stressade av skolarbetet ökar med åldern och ligger högre hos om trenden är positiv, otydlig eller negativ jämfört med flickor än pojkar i samtliga årskurser. Pojkarna anger i något högre den föregående undersökningen alternativt i förhållande grad att de upplever arbetsro på lektionerna. till riket. Då årets hållbarhetsbokslut utgår från det nya folkhälsoprogrammet är flertalet indikatorer nya och där- för inte jämförbara med tidigare bokslut. Detta innebär att en sammanvägd trend för respektive strategiskt mål i Trygga och attraktiva miljöer som ger möjlighet till dagsläget är svår att utläsa. möten mellan människor De indikatorer som finns för Trygga och attraktiva miljöer som ger möjlighet till möten mellan människor visar en marginell ökning av andelen som reser till fots eller med cykel sedan föregående mätning. Andelen barn i lägenhet som är trångbodda är betydligt lägre än riket och minskar svagt. Vad gäller sjukhusrapporterade olyckor inom väg- transportområde har Ystad vid jämförelse högst andel av samtliga kommuner.

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 | 5 YSTADS FOLKHÄLSOMÅL

STRATEGISKT MÅL 1: Jämlika möjligheter till delaktighet, inflytande och mänskliga rättigheter

Jämställdhet, mål 10 Minskad ojämlikhet och mål 16 För att uppnå målen inriktas arbetet på följande: Fredliga och inkluderande samhällen. Alla människor ska, oavsett ålder, kön, funktionsnedsätt- • Mänskliga rättigheter och allas lika värde ning, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk ställ- • Skapa delaktighet och involvera fler ning, bli inkluderade i det sociala, ekonomiska och poli- • Trygg och säker kommun tiska livet. Alla människor ska även behandlas lika inför lagen och ha lika tillgång till rättvisa och möjligheter att utöva inflytande. Det är även väsentligt att arbeta för jäm- ställdhet mellan könen då jämställdhet handlar om en Att känna sig delaktig i samhället och uppleva att man rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser. Sär- kan påverka sin vardag är inte bara en rättighet, utan skild vikt bör läggas vid att främja social och kulturell även en viktig del i en människas välmående. Samhällen delaktighet för socialt och ekonomiskt utsatta grupper, med lågt valdeltagande där få människor känner mening samt att göra samhället tillgängligt för personer med i att engagera sig eller delta i föreningsliv har ofta dålig funktionsvariationer. folkhälsostatus. Områdena delaktighet och inflytande samt mänskliga Att öka människors delaktighet och inflytande i det sam- rättigheter har ett eget strategiskt mål men är samtidigt hälle de lever i är en av de mest väsentliga strategierna perspektiv som ska genomsyra även övriga mål och in- för att uppnå en god och jämlik hälsa. Delaktighet och riktningar i folkhälsoprogrammet. inflytande i samhället behandlas bland annat i FN:s Glo- bala mål. Främst i mål 3 Hälsa och välbefinnande, mål 5 GOD HÄLSA OCH JÄMSTÄLLDHET VÄLBEFINNANDE

TREND OCH UTVECKLING

INDIKATOR ÅR RESULTAT TREND KOMMENTAR KÄLLA

Antal barncheck- 2019 45 (2018: 53 st, Användandet av barnchecklistor infördes Respektive listor 2017: 69 st, 2016:  2015 och under de första tre åren sågs en förvaltning 16 st, 2015: 2 st) stark uppåttrend. Under 2019…..

Medborgarförslag 2019 51 st Antalet medborgarförslag är relativt stabilt Kommunkansliet (2018: 52 st, 2017:  mellan 2018-2019. 25 st, 2016: 45 st)

Delaktighetsin- 2019 44% Kolada dex, andel (%) av  maxpoäng

Brukarbedömning 2019 48 Kolada särskilt boende 2018 53  äldreomsorg - 2017 60 trygghet (mycket trygga), andel (%)

Brukarbedömning 2018 81 Personer i daglig verksamhet LSS som har SKR:s undersök- daglig verksamhet 2016 69  svarat Ja på frågan Får du bestämma om ning om brukares LSS - Brukaren saker som är viktiga? uppfattning av får bestämma om kvalitet inom saker som är vik- verksamheter för tiga, andel (%) personer med funktionsnedsätt- ning. Undersök- ningen är ej en totalundersökning

6 | HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 YSTADS FOLKHÄLSOMÅL

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER UNDER 2019

Ung i Ystad på Ystad.se • Kultur har diskuterat Kulturgarantin och börjat planera Under året har Ystad.se utvecklats och förbättrats för årets Åvallafestival. De har också tittat på dans och te- målgruppen barn och unga. Barn och unga har nu en ater som kan ingå i kulturgarantin. helt egen landningssida där de lättare hittar sidor som • Ledning och utveckling har diskuterat kommunens vär- intresserar dem. Då många av de boende i kommunerna degrund och Barnkonventionen. Gruppen har också be- inte enbart stannar innanför kommungränsen är detta ett sökt Ystad studios och påverkat innehållet på den nya gemensamt arbete i Sydöstra Skåne. Barn och unga ska hemsidan ”Ung i Ystad”. Gruppen har också diskuterat mötas av liknande information oavsett om de söker på Österports torg och gett förslag till Brottsförebyggande Tomelilla, Simrishamn, Ystad, Sjöbo eller Skurups hemsidor. rådet (BRÅ) på vad som kan göras för att Österports torg ska bli tryggare.

I Ungdomsfullmäktiges verksamhetsberättelse finns mer information om gruppernas arbete.

Projektidé HBTQ kompetenshöjning Buso delmålsgrupp 2, barn och unga har en god för- skole- och skolmiljö och en trygg fritid En projektidé gällande HBTQ kompetenshöjning för nyckelpersoner i kommunens verksamheter, bl.a. skolkuratorer och skolsköterskor i grundskola och gym- nasium, Ungdomens hus, Arenan/badet och handläggare inom social omsorg, har lyfts till den sociala investe- Gemensam struktur och profil för kommunikation av information till ringsfonden. Syftet med HBTQ-utbildningen är att säker- unga i kommunerna i sydöst. ställa en god arbetsmiljö samt ett professionellt bemö- tande och därmed uppnå en högre kvalitet på Ungdomsfullmäktige verksamheterna för alla medborgare. Bland unga homo- Aktuella frågor under verksamhetsåret har bland annat sexuella och bisexuella uppger 65 procent av kvinnorna varit framtagandet av det nya Folkhälsoprogrammet i och 48 procent av männen att de blivit bemötta på ett kommunen. Ledamöterna har arbetat med förslaget till kränkande sätt och en fjärdedel av unga homo- och bi- ny Trafikstrategi. Även arbetet med Översiktsplanen som sexuella kvinnor uppger att de försökt ta livet av sig. Må- Samhällsbyggnad presenterade har stått på programmet. let med satsningen är att öka kunskapen om HBTQ-per- soners livsvillkor för att tillsammans skapa ett mer Nämndsgrupperna inkluderande och välkomnande bemötande och arbets- • Samhällsbyggnad har diskuterat hur det går till att bygga sätt i verksamheterna. en skola (Källan som exempel) och arbetat med frågan om avfall och återvinning kopplat till den nya renhåll- Kunskaps- och kompetenshöjande insatser för tjänste- ningsordningen 2021-2030. De har också pratat om personer och förtroendevalda vad som är viktigast för att minska miljöpåverkan. Barnets bästa – Plan för barnets • Social omsorg har pratat om tillgänglighet samt dis- rättigheter omfattar tre priorite- kuterat om omhändertagna barn och processen som rade områden och syftar till att föregår detta. De har även haft en temadag om en- stödja nämnder, förvaltningar samkommande flyktingars situation. och bolag i prioriteringar • Barn- och utbildning har pratat om värdegrundsplaner kring arbetet med barnets rät- och tagit fram förslag på fler aktivitetwe på fritiden. De tigheter och att uppnå kom- har också diskuterat mobbning, hur det kan förebyggas munfullmäktiges övergripan- samt pratat om förslaget om en familjecentral. de mål utifrån ett barnrättsperspektiv. Under 2019 har ett antal utbildningsinsatser genomförts för ledare och i verksamheterna. • Heldagsutbildning i Barnkonventionen för fritidens ledningsgrupp. • Grundutbildning i Barnkonventionen (1 h) har hållits för samtlig personal på biblioteket • Information om barnkonventionen och kommunens barnrättsarbete (30 min) för Samhällsbyggnadsnämnden och Myndighetsnämnden . Ungdomsfullmäktiges ledamöter 2018–2019. • Halvdagsutbildning inkl. framtagande av handlingsplan

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 | 7 YSTADS FOLKHÄLSOMÅL

för barnrättsarbetet i föreningslivet (för föreningar). • Halvdagsutbildning i barnkonventionen inkl. framtagande av verksamhetsspecifika handlingsplaner har hållits för hela Individ- och familjeomsorgen. • Drop-in för konsultativt stöd gällande barnchecklistan har erbjudits den 10/5 och 28/5.

Integration Under 2019 har kommunens arbete med integration för- ändrats så att det i allt högre grad kommit att fokusera på social integration och att stärka organisationsförmåga exempelvis genom utbildningsinsatser kring migration och anpassning. Det har genomförts utbildningsinsatser främst mot kortutbildade utlandsfödda med syfte att för- djupa förståelsen för demokrati, mänskliga rättigheter och ge målgruppen verktyg att bättre hantera mötet med och anpassningen till livet i Sverige. Det har även ge- Inom vuxenutbildningen har man satsat på likabehandling. nomförts en mer generell satsning på likabehandling i vuxenutbildningen.

Våld i nära relationer Vuxenenheten inom Social omsorg har en handläggare som arbetar heltid med våld i nära relationer, och har även som uppgift att informera och planera utbildningsinsatser för hela avdelningen. Vuxenenheten har också öppenvårdsinsatser för våldsutövare.

8 | HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 YSTADS FOLKHÄLSOMÅL

Att öka människors delaktighet och inflytande i det samhälle de lever i är en av de mest väsentliga strategierna för att uppnå en god och jämlik hälsa.

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 | 9 YSTADS FOLKHÄLSOMÅL

STRATEGISKT MÅL 2: Jämlika livsvillkor genom hela livet

brister i arbetsmiljön men även barn och ungdomars upp- För att uppnå målen inriktas arbetet på följande: växtvillkor. Dessa är viktiga eftersom den ojämlika hälsan • Bra start i livet ofta grundas tidigt och följer med in i vuxenlivet. • Jämställt föräldrastöd Det är också nödvändigt ur ett samhällsekonomiskt • Ökat arbetsdeltagande – att arbetsliv för alla perspektiv att vara frisk och aktiv längre upp i åldern, samtidigt som det såklart ökar livskvaliteten. För att möta • Förbättra för den breda gruppen som redan är det behovet måste kommunen arbeta med vård och om- på arbetsmarknaden sorg men också hur hela samhället förmår att främja en • Åldrande med livskvalitet utifrån den enskildes miljö där alla äldre personer har möjligheter att delta i förutsättningar och behov samhällslivet. GOD HÄLSA OCH GOD UTBILDNING JÄMSTÄLLDHET En god hälsa är på många sätt en förutsättning för utbild- VÄLBEFINNANDE FÖR ALLA ning, arbete och försörjning. Hälsan påverkas negativt av att t ex sakna arbete eller inte ha tillräcklig kompetens. Ystads kommun måste arbeta med de strukturer som ger ojämlika livsvillkor. Det gäller arbetsförhållanden och

TREND OCH UTVECKLING

INDIKATOR ÅR RESULTAT TREND KOMMENTAR KÄLLA

Invånare 0-19 2018 5,1 Med ekonomiskt utsatta SCB Kolada (N02904) år i ekonomiskt 2017 5,7  avses hushåll med låg utsatta hushåll, 2016 4,2 inkomst eller ekono- andel (%) miskt bistånd.

Ystad (barn i 2017 4 (riket 7) Absolut ekonomisk utsatthet dvs. Barnombuds- familjer med låg 2016 4 (riket 7)  hur stor andel av barnen som lever mannen inkomststandard) i hushåll där inkomsterna inte räcker andel (%) till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna.

Lämnat etable- 2019 58 Som arbete räknas arbete utan stöd, Kolada (N00971) ringsuppdraget 2018 43  nystartsjobb och arbete med stöd. SCB och börjat arbeta 2017 11 (status efter 90 dagar), andel (%)

Brukarbedömning 2019 81 Kolada (U23471), Kolada särskilt boende, 2018 76  (U23471). Undersökning äldreomsorg, hel- 2017 87 av äldres uppfattning hetssyn, mycket om kvaliteten i hem- eller ganska nöjda tjänst och äldreboen- andel (%) den, Socialstyrelsen.

Brukarbedömning 2019 92 Kolada (U21468). Under- hemtjänst äldre- 2018 93  sökning av äldres upp- omsorg - helhets- 2017 87 fattning om kvaliteten i syn, andel (%) hemtjänst och äldrebo- enden, Socialstyrelsen

Vuxna bistånds- 2018 26 Långvarigt bistånd avser 10-12 månader Kolada Socialstyrelsens mottagare med 2017 18,8  under året. register över ekono- långvarigt eko- 2016 24,4 miskt bistånd. nomiskt bistånd, andel (%) av befolkningen

Brukarbedömning 2019 60 Andel personer i åldrarna 65 år och Undersökningen av hemtjänst äldre- 2018 55  äldre som uppgett att de besväras av äldres uppfattning om omsorg - besväras 2017 58 ensamhet i ordinärt boende med hem- kvaliteten i hemtjänst av ensamhet kom- tjänst "Vet ej/Ingen åsikt" är exkludera- och äldreboenden, mun, andel (%) de ur nämnaren. Socialstyrelsen.

10 | HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 YSTADS FOLKHÄLSOMÅL

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER UNDER 2019

Seniorernas hus Första dagen inleddes med en föreläsning/dialog i VP:s Seniorernas hus, som aula för åk 8-elever med artisten Marco Vega. Varje finns både i Löderup klass i åk-8 deltar sedan i två aktiviteter under dessa da- och i Ystad, är en öppen gar, 1 timme torghäng samt ett klassrumsbesök. I hänget mötesplats för alla seni- kan man pyssla, gå tipsrunda, frågekort, pärlning, kram- orer oavsett om de till- ruta med mera samtidigt som vuxna pratar med ungdo- hör någon pensionärs- marna om ämnet. I klassrummen görs olika värderings- förening eller inte. I övningar om ämnet och pratar om mänskliga rättigheter Ystad har det anord- samt delar ut kort till ungdomarna om var man kan få nats ca 30 aktiviteter i hjälp med sina frågor och problem. veckan och ca 15 i Lö- derup. På mötesplat- serna tas äldres livserfarenhet, kunskap och kompetens tillvara genom att besökarna är aktiva i planeringen liksom i att hålla i aktiviteterna. Syf- tet är att förebygga ohälsa, ge förutsättningar för ett aktivt åldrande och bryta isolering genom gemenskap, sys- selsättning och delaktighet. Besökarna erbjuds att vara med i diskussionsgrupper, samtalsgrupper, studiecirklar, föreläsningar, träningsgrupper, temafester o.s.v. Exempel för 2019: Fysisk aktivitet: gymnastik, stavgång/promenad, dans, qigong, trädgård, biljard, trivselträffar med en del lättgympa, handarbete, datakurs, olika kortspel, motion, sångträning, dur-spel, dans anpassat till personer med Ett av syftena med arrangemanget Kärleken fri är att motverka hedersrela- parkinsons diagnos mm. terat förtryck och våld.

Jämställt och likvärdigt föräldrastöd Arbetsmarknadsinsats Arena för arbete För att erbjuda ett mer jämställt och likvärdigt föräldras- Arena för arbete är en arbetsmarknadsinsats där fyra töd har det under hösten funnits planscher med informa- kommuner och Arbetsförmedlingen samverkat med fi- tion om Cope och möjlighet till intresseanmälan på alla nansiering genom samordningsförbundet Finsam. Målet förskolor i kommunen. Cope-tillfällena har flyttats från har varit att korta deltagarnas väg till studier eller arbete Öppenvårdens lokaler till Backaskolans lokaler för att genom att säkerställa att alla aktörers planering varit syn- koppla stödet tydligare till förskolans verksamhet. Dessa kroniserad samt förankrad hos deltagaren. Den tvååriga förändringar har inneburit att antalet anmälda till Cope insatsen för nyanlända avslutades den sista december ökat och att en stor grupp föräldrar fullföljer kursen. 2019 och en slutrapport visar att insatsen bidrog till stor Det finns ett stort behov av och efterfrågan på kursen nytta både för deltagarna och till ett lärande för de sam- Barn i föräldrars fokus (BIFF) i kommunen. Kursen vän- verkande aktörerna Ystads, Tomelilla, Sjöbo och Simris- der sig till föräldrar som ska eller har separerat och som hamns kommuner tillsammans med Arbetsförmedlingen. inte kommer överens i frågor som rör gemensamma Insatsen har nått ut till 267 deltagare. 61 % av deltagarna barn. För att kunna erbjuda fler kurser har tre extra kurs- har arbete eller studerar efter projektets avslutning, 53 % ledare utbildats för att kunna hålla i BIFF under 2019. var kvinnor och 83 % av de inskrivna som fick stöd av in- satsens koordinatorer kunde skrivas ut ur insatsen på Kärleken är fri grund av arbete eller studier. Under hösten 2019 arrangerade Rädda barnen tillsammans med Fältgruppen, Polisen, Freezonen och Första Linjen ”Kärleken är fri” under tre dagar på Västerport och Norreport. Ett av syftena är att motverka hedersrelaterat förtryck och våld och fokus sätts på kärlek, en grundläg- gande mänsklig känsla som ger en bred ingång att prata om rättigheter. De tre grundprinciperna är: 1. Att träffa och möta barn och unga i deras vardagsmiljö dvs i skolan. 2. Att samverka mellan frivilligorganisationerna och myndigheter i arbetet kring att levandegöra barns rättigheter. 3. Att arbeta utifrån Barnkonventionen.

Arena för arbete är en arbetsmarknadsinsats där fyra kommuner och Arbetsförmedlingen samverkat

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 | 11 YSTADS FOLKHÄLSOMÅL

BACKA BARNET – ETT BARN, EN PLAN

Backa barnet är inte att betrakta som ett avgränsat projekt utan är en långsiktig process som har ambition att förändra både strukturerna för arbetet med målgruppen samt flytta fokus från respektive ansvars- område till en gemensam nytta för barn och familjer. Dennis Hjelmström, skolchef och projektledare för Backa barnet: - Alla vet att svårigheter växer om man inte tar tag i dem tidigt. Alla som arbetar med barn vet även att det ofta går att se tidiga och tydliga tecken hos de barn som har det svårt. Inte sällan ser vi det redan i förskolan. Ibland ännu tidigare. Ändå låter vi svårig- heterna alltför ofta växa till sig och bli stora problem. Problem som barnet, dess omgivning och resten av Några av de framgångsfaktorer som identifierades samhället får betala ett högt pris för i det långa lop- under resan var; att arbetssätt och modell har en pet. Det måste inte vara så. Det finns ingen naturlag stark förankring på alla nivåer, att barnet får hjälp i som innebär att vi måste acceptera sänkt livskvalitet den miljö/verksamhet den befinner sig, korta vägar till för vissa. Vi kan förbättra livsvillkoren för varje barn andra professioner och en genomgående känsla av med behov av stöd och hjälp. Samtidigt kan vi mins- att göra ”det självklara” först. Den kontinuerliga upp- ka de kostnader som till exempel utanförskap, psy- följningen av arbetet och systematiken att först prova kisk ohälsa, drogmissbruk eller kriminalitet innebär. i liten skala för att sedan skala upp när insatsen/akti- Att göra det vi vill göra kräver nya sätt att tänka och vitet utvecklas är ytterligare något som tydligt präglar arbeta. Vi behöver omvärdera vanor och traditioner. upplägget för det fortsatta utvecklingsarbetet i Ystad. Utmana våra befintliga föreställningar. Bygga nya kul- Utifrån de framgångsfaktorer som identifierades i för- turer. Visa mer tillit. Och mer mod. studien togs en plan och organisation fram för det för Backa barnet bygger på förstudien "Hela barnet det fortsatta arbetet. hela dagen" som färdigställdes i juni 2019. En del i ar- Backa barnet innebär ett gemensamt syn- och arbetet med förstudien var det studiebesök till Skott- betssätt och utvecklingsarbetet ägs sedan den 12 de- land som genomfördes den 25-28 mars 2019. Syftet cember 2019 gemensamt av Ystads kommun, Region med studieresan var att ta del av Skottlands mångåri- Skåne och Polismyndigheten. Utgångpunkten är varje ga erfarenhet, arbetssätt och lokala framgångsfakto- barns behov av trygghet, tillhörighet, omsorg, fritid, rer samt att skapa en gemensam kunskapsbas och hälsa och utveckling samt att varje barn ska respekt- samsyn för projektorganisation, förvaltningsledning eras och ges möjlighet att ta ansvar. Detta betyder att och berörda förtroendevalda. På studieresan deltog verksamheter och beslut ska utgå från det som är 23 personer från Ystads kommun, Region Skåne och bäst för barnet. polisen. Läs mer på backabarnet.se.

12 | HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 Fakta Backa barnet Syfte och mål Under hösten 2019 har följande nyckelkomponenter utarbetats i Syftet med Backa barnet är att skapa en trygg och säker uppväxt Backa barnet. Dessa kommer att testas i utvalda pilotverksamheter för varje barn och ung genom främjande, tidiga och samordnade med start 2020 för att justeras och skalas upp efterhand. insatser. Målet är att varje barn får det stöd den har behov av i rätt • Utökat hembesöksprogram där sjuksköterska i barnhälsovården tid. Detta genom att utgå från barnets behov och inte hur myndig- tillsammans med barnmorska, tandsköterska eller föräldrastödja- heterna är organiserade samt utveckla, förbättra och omarbeta de re besöker förstagångsföräldrar. verksamheter som levererar insatser till barn och unga. • Barnkontakt är barnets kontaktperson som ska främja, stödja och skydda barnets utveckling och hälsa. Finansiering • Stödsamordnaren är familjens kontaktperson när det gäller Förstudien Hela barnet hela dagen finansierades av Ystads kom- samordnat stöd till barnet. muns sociala investeringsfond. Från maj 2019 till februari 2020 har • Behovskompassen ska underlätta för att identifiera eventuella delar av utvecklingsarbetet finansierats av Vinnova. Ytterligare finan- problematiska situationer för barn som kan påverka deras utveckling siering från Vinnova steg 2 har sökts men utvecklingsarbetet är inte och hälsa. Behovskompassen ger en första bedömning för att avhängigt detta. tidigt identifiera olika behov som inte blivit tillgodosedda. • Barnets plan ska göra stödet begripligt för barn och försäkra att de slipper återberätta sin historia gång på gång. Ambitionen ska vara att nästa verksamhet redan vet vad som genomförts och varför.

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 | 13 YSTADS FOLKHÄLSOMÅL

STRATEGISKT MÅL 3: Stärkt hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna skillnader i hälsa

sammanhang. För att främja goda levnadsvanor behövs För att uppnå målen inriktas arbetet på följande: mötesplatser och verksamheter som fungerar som stöd- jande miljöer för att stärka människors möjligheter att • Stärka det hälsofrämjande och förebyggande etablera hälsosamma levnadsvanor. Tobaks- och alko- arbetet holvanor, otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma mat- • Främja goda levnadsvanor vanor, sömnproblem och stress är välkända riskfaktorer • Utvecklad sex- och samlevnadsundervisning för att insjukna i våra stora folksjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Sexuell och reproduktiv hälsa är ett område med betydelse för varje människas Ett ökat fokus på hälsofrämjande och förebyggande in- självkänsla, nära relationer och välbefinnande. satser ger ökad livskvalitet, livslängd och minska mänsk- ligt lidande hos enskilda individer samt minskar behovet GOD HÄLSA OCH JÄMSTÄLLDHET HÅLLBAR av och trycket på verksamheter såsom hälso- och sjuk- VÄLBEFINNANDE KONSUMTION OCH vård, socialtjänst och polis. PRODUKTION Hälsan påverkas direkt av individens levnadsvanor, vilka i sin tur påverkas av inlärda beteenden och sociala

TREND OCH UTVECKLING

INDIKATOR ÅR RESULTAT TREND KOMMENTAR KÄLLA

Antal personal 2019 14 Personalkontinuitet KKIK som en hem- 2018 15  tjänsttagare möter 2017 17 under 14 dagar, medelvärde

Grundutbud lunch 2019 100 % Grundutbud (minst en men helst fler lagade Skolmat (Kommunens (riket 93 %)  rätter, ett salladsbord med minst fem kom- Sverige grundskolor) ponenter, mjölk/vatten, och bröd samt söta saker mycket sällan)

Näringsriktighet 2019 62 % Mindre bra Sedan 2011 omfattar skollagen ett krav om Skolmat skolmåltider (Riket 47%), 37,5%  att servera näringsriktiga skolmåltider i Sverige (Kommunens Nästan bra (Riket grundskolan. Ystads skolor uppfyller inte grundskolor) 20%), 0 % Bra, lagkravet gällande näringsriktighet. uppfyller lagkravet (riket 33 %)

Äter frukost 4 Läsåret Åk.4, totalt 93%, Andelen som äter frukost 4 dagar/vecka Samman- dagar/vecka eller 2018/2019 (92%), åk.7, flickor  eller mer minskar med åldern. Störst är ställning av mer (2017/2018) 73% (77%), pojkar skillnaden mellan pojkar och flickor i åk 7. elevhälso- 84% (87%), gy åk 1 Andelen har minskat något hos åk 7 sedan enkäterna flickor 68% (69%) föregående mätning samtidigt som en Ystads pojkar 71% (65%) ökning skett hos pojkar i Gy åk 1. kommun

60 min fysisk Läsåret Åk.4, flickor 31 %, Andel elever som svarat att de rör på sig Samman- aktivitet/dag 2018/2019 pojkar 38 %, (35%  60 min eller mer varje dag. Eleverna i åk ställning av (2017/2018) totalt). Åk.7 flickor 7 rör sig marginellt mer än vid tidigare elevhälso- 25 % (23%), pojkar mätning. I gymnasiets åk 1 har flickornas enkäterna 29% (28%). Gy åk aktivitet minskat något samtidigt som Ystads 1, flickor 15% (17%), pojkarnas ökat. kommun pojkar 28% (24%)

14 | HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 YSTADS FOLKHÄLSOMÅL

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER UNDER 2019

Inspirerande och näringsrika mellanmål inom äldreomsorgen Undernäring är vanligt bland äldre i äld- reomsorgen och är förknippat med för- sämrad livskvalitet för individen och ökad vårdtyngd och vårdkostnader för vården. Mellanmål utgör en väsentlig del av nutritionsbehandlingen. 40 kostombud från äldreomsorgen har inspirerats av kocken Brian Mårtensen på FG Matstudio vid tre tillfällen under hösten 2019 som delvis finansierats av Omställningsfonden. Ett inspirations- material innehållande Brians recept och kostombudens tips från träffarna finns att använda sig av och inspireras av när vi under 2020 kommer fortsätta att arbeta med mellanmålen till brukare i äld- reomsorgen.

40 kostombud från äldreomsorgen har inspirerats av kocken Brian Mårtensen.

INDIKATOR ÅR RESULTAT TREND KOMMENTAR KÄLLA

Dricker sötad Läsåret Åk.4, flickor 13 %, Andelen som anger att de dricker sötad Samman- dryck 4 dagar/ 2018/2019 pojkar 16 %, åk.7, dryck 4 dagar/vecka eller mer ökar med ställning av vecka eller mer flickor 16 %, åldern och är som högst hos pojkar i elevhälso- pojkar 21 %, gy gymnasiet. enkäterna åk 1, flickor 33 %, Ystads pojkar 44 % kommun

Rökning i Gy 1 2018/2019 Flickor 12 % (13 %) Andel elever som svarat att de röker varje Samman- (2017/2018) Pojkar 17 % (21 %)  dag, nästan varje dag eller någon dag i ställning månaden. av elevhäl- soenkäterna Ystads kommun

Snusning i Gy 1 2018/2019 Flickor 2 % (2 %) Andel elever som svarat att de snusar varje Samman- (2017/2018) Pojkar 17 % (10 %)  dag, nästan varje dag eller någon dag i ställning månaden av elevhäl- soenkäterna Ystads kommun

Druckit alkohol 2018/2019 Flickor 57 % (59 %) Andel elever som svarat att de under de Samman- under de senaste (2017/2018) Pojkar 63 % (57 %)  senaste 12 månaderna druckit alkohol ställning av 12 månaderna i elevhälso- Gy 1 enkäterna Ystads kommun

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 | 15 YSTADS FOLKHÄLSOMÅL

Kvalitetsarbete med skolluncher Skollunchen har stor potential att bidra till att eleverna grundlägger bra matvanor för livet; vilket i sin tur främjar såväl lärande som en god hälsa, på både kort och lång sikt. Sedan 2011 omfattar skollagen ett krav om att servera näringsriktiga skolmåltider i grundskolan. Bedömning- en omfattar fyra näringskriterier; vitamin D och järn, mål- tidens fettkvalitet, dess innehåll av fiber/fullkorn. Det spelar dock ingen roll hur näringsriktig skolmaten är om den inte blir uppäten och att en måltid upplevs som bra samt inte minst att matgästen känner matglädje beror inte enbart på vad som finns på tallriken. SkolmatSverige är ett verktyg som stöder grundskolor och kommuner att utvärdera och utveckla kvaliteten på sina skolmåltider, kostnadsfritt. Varje grundskola kan be- döma måltidskvaliteten inom sex områden; grundutbud lunch, Näringsriktighet, Säker mat, Service och pedago- I augusti öppnade den efterlängtade Mariamottagningen som är öppen för ungdomar med missbruksproblem. gik, miljö och organisation och styrning. I Ystad är det Kvalitetsgrupp för hållbar mat som samordnar utvecklingsarbetet kring SkolmatSverige. I gruppen ingår repre- sentanter för såväl grundskolor, förskolor och kostverk- och element, en fjärde behöver specifikt utformad lekut- samhet. Utgångspunkten är de riktlinjer för hållbar mat i rustning. Lekmiljön behöver också erbjuda både skugga, förskola, skola och fritidsverksamhet som antagits av be- sol, sittplatser och en attraktiv miljö för att även föräldrar rörda nämnder. och andra vuxna ska välja att tillbringa tid på lekplatsen. Det är därför kommunen bytt namn på programmet från Maria Skåne Sydöst lekplatsprogram till lekmiljöprogram. Lekmiljöprogram- I augusti öppnades Mariamottagningen i Ystad på det met är utskickat på remiss till berörda för synpunkter. gamla regementsområdet. Det betyder att Skåne nu har Mariamottagningar på sex olika orter. Grunden för mot- Jämlik vård och hälsa tagningarna är ett aktivt samarbete mellan kommuner Den kommunala hälso- och sjukvårdens preventiva ar- och sjukvården för att hjälpa och behandla personer un- bete registreras i flera olika nationella register. Genom der 25 år med missbruksproblem. Även anhöriga och registreringen kan patienter i riskzonen för bland annat andra aktörer, som till exempel elevhälsan eller social- undernäring, fallolyckor och risk för att utveckla tjänsten, är välkomna att kontakta mottagningen. Mottag- tryckskador identifieras och förebyggande åtgärder sät- ningen vänder sig främst till boende i de samverkande tas in. Vid vård i livets slutskede är inriktningen att före- kommunerna. Maria Skåne Sydöst är ett samarbete mel- bygga och lindra olika symtom för att den döende pa- lan Region Skåne och kommunerna i Ystad, Simrishamn, tienten ska uppleva så stort välbefinnande som möjligt Sjöbo och Tomelilla. fram till livets slut. Inom rehabiliteringsområdet arbetar Den nya mottagningen innebär att ungdomarna får en den legitimerade personalen med att öka patientens väg in för att söka hjälp, och att man kan komma igång oberoende dels i form av träning och dels genom att tidigt med insatser. Den som vänder sig till mottagningen kompensera funktionsbortfall med tekniska hjälpmedel behöver inte ha ett etablerat missbruk för att söka sig hit, då detta är lämpligt. och insatserna sträcker sig från information till behand- ling. På mottagningen arbetar en läkare, en socionom, en sjuksköterska och en beteendevetare.

Lekmiljöprogrammet Lekmiljöprogrammet är ett styrdokument för utformning och drift av kommunens lekmiljöer. Det tar ställning för att barns lek innebär möjligheter till utveckling av alla sinnen, att alla barn har samma rätt till utveckling, att lek- platsens omland är lika viktigt som själva den anlagda lekplatsen och att lekmiljön är en viktig mötesplats för fler än bara kommunens barn. Mycket av leken sker i det omkringliggande landskapet där marken är lite backig eller består av buskar och träd. Barns behov på en lekplats är också olika. Barns olika behov ställer krav på att kommunen erbjuder olika typer av lek. Vissa barn behöver lugn och ro för att stimuleras lagom, andra behöver plats för de vilda lekarna, en tredje kategori har svårt att röra sig och ställer krav på jämna ytor i anslutning till lekytor

16 | HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 16 | HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019

YSTADS FOLKHÄLSOMÅL

STRATEGISKT MÅL 4: Jämlika förutsättningar för livslångt lärande

Lärande och utveckling sker inte bara i skolan, utan i li- För att uppnå målen inriktas arbetet på följande: vets alla olika sammanhang. Aktiviteter som innehåller • En likvärdig förskola och skola av hög kvalitet olika former av icke-formellt och informellt lärande • Likvärdig lärmiljö för hälsa och lärande såsom fritidshem, olika fritidsaktiviteter och föreningsliv • Jämlik kultur- och fritidsverksamhet med hög tillgänglighet är viktiga för utvecklandet av kunskaper och kompetenser.

Kompetenser och kunskaper utvecklas genom olika for- GOD HÄLSA OCH GOD UTBILDNING JÄMSTÄLLDHET mer av lärande under livets olika skeden och har ett starkt VÄLBEFINNANDE FÖR ALLA samband med människors förutsättningar för en god hälsa. Utbildning ger bättre möjligheter till arbete och inkomst men även för att stärka psykologiska och sociala resurser, vilket ger individen möjligheter att påverka sin situation.

TREND OCH UTVECKLING

INDIKATOR ÅR RESULTAT KOMMENTAR KÄLLA

Elever i åk 9 2018 85 Elever som angivit något av alternativen "stäm- Skolinspektio- (kommunala (2016) (84,9)  mer helt och hållet" eller "stämmer ganska bra" nens "Skolen- skolor): Jag som svar på påståendet "Jag känner mig trygg käten" känner mig trygg i skolan". i skolan, positiva svar, andel (%)

Aktivitetstillfällen 2018 32,6 Kolada för barn och unga (2017) (33,2)  i kommunala bib- liotek, antal/1000 inv 0-20 år

Deltagartillfällen i 2018 41 Deltagartillfällen är summan av antalet närva- Riksidrottsför- idrottsföreningar, (2017) (42)  rande deltagare i av RF godkända samman- bundet antal/inv 7-20 år komster för vilken föreningen sökt Statligt lokalt aktivitetsstöd. .

Andel elever 2018/ Åk 4 flickor 16, För gymnasiets åk 1 anges även andel som sva- Elevhälsoen- som anger att de 2019 pojkar 13, åk 7  rat ”alltid”. Andelen som upplever sig stressade käterna Ystads ofta känner sig flickor 38, pojkar av skolarbetet ökar med åldern och ligger högre kommun stressade över 27. Gy åk 1 flickor hos flickor än pojkar i samtliga årskurser. I Gy skolarbetet (%) 47, 16 alltid, pojkar 1 har andelen som ofta känner sig stressade av 36, 7 alltid skolarbetet ökat hos såväl pojkar som flickor.

Elever i år 9 som 2018/ 86,7 (kommunala Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen Skolverket (Siris) uppnått kun- 2019 skolor) som ingått i elevens utbildning. skapskraven i alla 85,7 (fristående ämnen, andel (%) skolor)

Arbetsro i klass- 2018/ Åk.4 flickor 81, Elevhälsoen- rummet, andel 2019 pojkar 84, åk 7, käterna Ystads (%) som svarat flickor 89, pojkar kommun bra/mycket bra 91, gy åk 1, flickor 85, pojkar 92

Trivs i skolan, 2018/ Åk.4 flickor 94, poj- Pojkarna anger i högre grad att de trivs i sko- Elevhälsoen- andel (%) som 2019 kar 98, åk 7 flickor  lan med undantag för åk. 7 där flickornas svar käterna Ystads svarat ganska bra/ 99, pojkar 98, gy är marginellt högre. Pojkarna svarar generellt i kommun mycket bra åk 1, flickor 94, högre grad att de trivs ”Mycket bra” i samtliga pojkar 99 årskurser.

18 | HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 YSTADS FOLKHÄLSOMÅL

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER UNDER 2019

Närvaro i grundskolan Närvaro är viktig för att eleverna ska lyckas i skolan och för att uppleva delaktighet. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma eventuell frånvaro oavsett orsak, att agera snabbt samt att ha väl kända och fungerande rutiner. Under 2019 har Kultur och utbildning och so- cialtjänstens gemensamma rutin och stödmaterial för att tidigt uppmärksamma och åtgärda skolfrån- varo färdigställts. Materialet ska fungera som stöd i arbetet att uppmärksamma frånvaro tidigt och främja närvaro. Syftet är att även synliggöra vad som förväntas av olika professioner i de olika ste- gen i frånvarotrappan. Rutinen är ett resultat av ett långsiktigt arbete sedan 2013 och starten av projektet 1+1=3. Under 2020 kommer den nya rutinen implementeras för att på sikt minska frånvaron bland kommunens elever.

Kultur och utbild- Sommarlov i Fridhem ning och social- Sommarlov i Fridhem är ett projekt som initiera- tjänstens har tagit des av Ystadbostäder och utfördes under som- fram en rutin och stödmaterial för att maren 2018 samt 2019. År 2019 arrangerades tidigt uppmärksam- Sommarlov i Fridhem av Mötesplatsen ma och åtgärda KFUM-huset i Ystad i samarbete med Rädda skolfrånvaro. Barnen Ystad och Ungdomens Hus. Projektet bestod av totalt åtta träffar mellan midsommar och skol- starten, vi träffades varje onsdag mellan 18-21. Aktivite- ålder 6-15 år stimulans och personlig utveckling, främja terna som erbjöds, var utformade för både barn och integration, motverka segregation och skapa nya kontak- ungdomar, men även hela familjen. Vid varje tillfälle tytor mellan barn med olika social bakgrund. Under fanns som minst en, som flest tre, lokala föreningar på sommarlovet har barn haft möjlighet till att till exempel plats och erbjöd aktiviteter. Ungdomens hus höll utöver delta gratis på Sommarlov på Fridhem, Gå på bio, skate det i aktiviteter varje gång. Alla aktiviteter var kostnads- skola med VOXPOP, filmkurs, teaterkollo, Åvalla festiva- fria och bredden gjorde att det fanns gott om alternativ len, fotokurs och minigolf. Prioritering av de aktiviteter för alla att hitta något de tyckte var roligt. Varje gång gril- som anordnas görs utifrån barn och ungas önskemål för lade volontärer från Rädda Barnen korv och Hyresgäst- att få ett roligt sommarlov. föreningen bjöd på fika. Träffarna hölls på den stora gräsmattan längst med Österleden där musik och aktivi- En likvärdig skola – en skola för alla och var och en teter samlades kring ett tält med bord och bänkar. Social omsorg och Kultur och utbildning driver tillsammans med Mats Tyrstrup ett projekt delvis finansierat av Sommarlovsaktiviteter kommunens sociala investeringsfond. Utgångspunkten är Ystads kommun har under 2019 fått ca 300 000 kr i att identifiera beteendemönster, för att därefter definiera statsbidrag för att utveckla och genomföra aktiviteter un- mer medvetna och ändamålsenliga arbetssätt inom de der sommarlovet. Aktiviteterna ska ge barn och unga i organisationer som ska svara mot uttryckta behov av kompensatoriska åtgärder i skolan. Grunden för detta uppdrag är att alla elever inte har samma förutsättningar att tillgodogöra sig den skolgång som erbjuds. Något skolan alltså ska hitta sätt att kompensera för. Under hösten har Mats Tyrstrup genomfört intervjuer med berörd personal samt en workshop för att problematisera svaren ytterligare. Projektet ska svara på följande: 1. Vilka olika sorters kompensationsbehov finns om vi ut- går från en beteendeanalys av livet både i och runt/ut- anför skolan? 2. Hur kan skolan, samordnat med andra aktörer, exempelvis social omsorg, föreningslivet med flera och i samarbete med föräldrarna, erbjuda kompenserade insatser? Och hur skulle detta kunna gå till och utföras 2019 arrangerades Sommarlov i Fridhem av Mötesplatsen KFUM-huset i hög grad individanpassat? i Ystad i samarbete med Rädda Barnen Ystad och Ungdomens Hus

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 | 19 YSTADS FOLKHÄLSOMÅL

STRATEGISKT MÅL 5: Trygga och attraktiva miljöer som ger möjlighet till möten mellan människor

och kultur. De fysiska miljöer som planeras ska fungera För att uppnå målen inriktas arbetet på följande: för alla. • Miljöer och mötesplatser för alla Gemenskap och sociala relationer har stor betydelse för hälsa och livskvalitet för de allra flesta. Att det finns • God tillgänglighet i den yttre och inre miljön naturliga mötesplatser och tillgång till kultur- och fritids- • Attraktiv boende- och närmiljö utifrån livssituation möjligheter har stor betydelse för vilken typ av möten och social interaktion som sker i samhället.

Utgångspunkten för hur social hållbarhet kopplar an till samhällsplaneringen handlar om hur den fysiska miljön i GOD HÄLSA OCH HÅLLBARA STÄDER kommunen är uppbyggd och hur den påverkar möjlighe- VÄLBEFINNANDE OCH SAMHÄLLEN terna för hur medborgarna kan forma sina liv. Hälsofräm- jande livsmiljöer innebär goda boendemiljöer med till- gång till grönområden, utbildning, service, kommunikationer

TREND OCH UTVECKLING

INDIKATOR ÅR RESULTAT TREND KOMMENTAR KÄLLA

Andel som reser 2018 9 Resvaneundersökningen kartlägger hur Resvane-under- till fots (%) (2013) (7)  man reser samt vilka möjligheter befolk- sökning 2018 ningen har att använda olika färdmedel. I Ystads kommun var svarsfrekvensen 39 %.

Andel som reser 2018 15 Resvaneunder- med cykel (%) (2013) (14)  sökning 2018

Barn i lägenhet 2018 21 (Riket 35 %) Andelen barn i flerbostadshus som är Barnombuds- som är trångbod- 2017 23  trångbodda enligt norm 2. mannen da (%) 2016 22 Andelen är betydligt lägre än riket och minskar svagt.

Sjukhusrapporte- 2018 986 Ystad har vid jämförelse högst andel av STRADA och rade olyckor inom (2017) (811)  samtliga kommuner. SCB vägtransportområ- Jmf. Riket 352 Omfattar personer som skadats och som de, antal/100 000 vid första vårdtillfället kommit till något inv. STRADA-anslutet sjukhus. Exkl. Personer som omkom till följd av skadorna och de som har sökt vård men inte har någon diagnostiserad skada.

20 | HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 YSTADS FOLKHÄLSOMÅL

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER UNDER 2019

Utbyggda exploateringsområden med Hastighetssäkring av korsningspunkter bostadsnära rekreation Enligt målen i kommunens cykelplan ska antalet allvarligt Under året har flera exploateringsområden med omgi- och måttligt skadade cyklister och mopedister inte öka vande parkmark byggts ut och tillgängliggjorts. I Västra under perioden för cykelplanen. Den viktigaste åtgärden delarna av Nybrostrand och i de västra delarna av Svarte för att minimera allvarlighetsgraden bland olyckorna är har nya parkområden färdigställts. Grönytorna har utfor- att se till att motorfordonens hastighet är låg i de punkter mats med lekmiljöer, en blandad vegetation och ytor för eller längs med de sträckor där cyklister rör sig. att fördröja dagvatten. Sammantaget ger det en god möj- Trenden visar dock inte på någon minskning utan en lighet till lockande närrekreation för såväl de nyinflyttade ökning av antalet skadade cyklister. Som en del i trafik- som för kommunens tidigare medborgare, ett tillskott för säkerhetsarbetet har under 2019 ett antal korsningspunk- den biologisk mångfalden och en hållbar hantering av vatten. ter mellan cykelnätet och biltrafiknätet hastighetssäkrats. I det nya verksamhetsområdet, Nya Öja, tillgänglig- Det har bland annat gjorts på Ardennergatan och Repsla- görs nya grönområden genom de cykelvägar som kopp- garegatan i Ystad. lar Ystads centrum till cykelvägen mot Stora Herrestad. Här rör man sig utmed och väldigt nära fälten, mossen, nya fördröjningsmagasin och nyanlagda vegetationsytor.

Cykelplan och åtgärder för ökad cykling 2018 antog kommunfullmäktige ”Cykelplan Ystads kommun” som sträcker sig för åren 2018-2028. Under året har det arbetets med olika åtgärder utifrån planen. Bl.a.:

Cykelbarometer Regementsgatan Under 2019 invigdes den ombyggda Regementsgatan där det bl.a. finns en cykelbana. Längs cykelbanan finns Ystads första fasta mätpunkt för cykel i form av en cykelbarometer. Barometern registrerar cyklister som passe- rar i båda riktningarna genom slingor i cykelbanan. Syf- tet är att motivera cyklister och andra trafikanter att välja Attractive Nordic Towns cykeln som färdmedel, samt att den ger kommunen ett Attractive Nordic towns är ett samverkansprojekt initierat bra underlag för cykelplaneringen. av Nordiska ministerrådet. Projektet ska resultera i en gemensam nordisk strategi för hur städer och deras omgivande områden kan bli mer attraktiva genom utveckling av livliga och inkluderande stadsmiljöer som är ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara. Tillsammans med Höfn på Island har Ystad tittat på metoder för att lyfta in hållbarhetsperspektivet utifrån de globala hållbar- hetsmålen i kommunens planprocess.

CYKELBILD - MILJÖ ELLER SVARTE VÄ SJÖST

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2018 | 21 YSTADS MILJÖMÅL

MILJÖARBETET I YSTADS KOMMUN

22 | HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 YSTADS MILJÖMÅL

I Ystads kommun finns ett, av kommunfullmäktige vändning möter mänskliga behov utan att antaget, Miljöprogram som gäller för åren 2014 äventyra ekosystemens livskraft, och där mil- till 2020. Här stakas riktningen ut för hela kom- jön stärks och bevaras - så att även framtida munens miljöarbete, både för det geografiska generationer kan tillgodose sina behov. I Sve- området som Ystad utgör och för kommunens rige har riksdagen beslutat att arbetet för mil- verksamheter och egna bolag. Programmets jömässig hållbarhet ska vägledas av det så ramverk är format utifrån ett övergripande mil- kallade miljömålssystemet som består av ett jömål som lyder: ”Ystads kommun överlämnar generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och till nästa generation ett samhälle där de stora tjugofyra etappmål. Generationsmålet är ett miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade inriktningsmål för miljöpolitik och miljöarbete miljö- och hälsoproblem utanför kommunens, på alla nivåer i samhället och syftar till att för- regionens eller Sveriges gränser.” Detta allomfat- utsättningarna för att lösa miljöproblemen ska tande mål följer det svenska Generationsmålet, finnas på plats inom en generation. Miljökvali- som är definierat av riksdagen. Det kompletteras tetsmålen beskriver det hållbara tillstånd i miljön här i Ystad av fem strategiska miljömål, som tjä- som miljöarbetet ska leda till. I detta bokslut nar som det egentliga underlaget i kommunens redovisas den senaste tillgängliga statistiken miljöarbete. De strategiska målen utgår från inom respektive miljömål. Det finns även en Länsstyrelsen i Skånes identifierade utmaningar sammanvägning av statistiken och de aktivite- där de nationella miljökvalitetsmålen är inarbetade. ter som genomförts för att ge en samlad bild av åt vilket håll trenden pekar. 1. Vattenmiljöer i balans Havet, sjöarna och vattendragen har en Vattenmiljöer i balans är fortsatt något negativ. god miljö. Statusen i kommunens vattendrag har inte förbätt- rats och läckaget av växtnäring har ökat. Kommu- nen har emellertid vidtagit en rad åtgärder för att 2. Hållbart nyttjande av mark och vatten förbättra utvecklingen. Resultaten av dessa an- Förvaltningen av kommunens mark- och strängningar visar sig förhoppningsvis om några år. vattenresurser är långsiktigt hållbar. Hållbart nyttjande av mark och vatten är fortsatt 3. Rik natur- och kulturmiljö något positiv. Kommunen som organisation har inte exploaterat någon jordbruksmark under året, Natur- och kulturvärden bevaras, den och stadsbyggnadsavdelningen arbetar aktivt för biologiska mångfalden är stor och det finns att minimera ianspråktagandet av jungfrulig mark. Allt slamfrån avloppsreningsverket har kunnat goda möjligheter till friluftsliv. återföras till kretsloppet.

4. Hållbar konsumtion Rik natur- och kulturmiljö har trenden gått från Alla verksamheter i kommunen har en något negativ till något positiv. Nästan en tredjedel av andelen jordbruksmark som odlas ekologiskt konsumtion som är skonsam för miljön har försvunnit, men samtidigt pågår omställning till och socialt hållbar. ekologisk produktion som nästan motsvarar den förlorade arealen. Beslut har tagits om att ta fram 5. Begränsad klimatpåverkan ett kommunomfattande kulturmiljöprogram. Transporter och infrastruktur är miljöanpassade och möjligheter finns till ett liv fritt från fossila Hållbar konsumtion. bränslen. Här har utvecklingen gått från något negativ till nå- got positiv. Inköpen av såväl ekologiska som fairtrade-märkta produkter har minskat markant. Däremot ser vi en positiv utveckling när det gäller minskning- Fullföljer vi våra en av mängden hushållsavfall och kommunens verk- miljöåtaganden? samheter arbetar med flera olika aktiviteter för att inspirera människor att konsumera mer hållbart. Av de tre hållbarhetspelarna så är det miljöpe- laren som ligger till grund för, och ger förut- Begränsad klimatpåverkan är det mål som kom- sättningar till, social- och ekonomisk hållbar- munens verksamheter arbetar mest framgångsrikt het. En grundförutsättning för att uppnå målen med. De aktiviteter som genomförs får direkta ef- inom den miljömässiga hållbarheten är accep- fekter i statistiken. Kommunens beslut om att delta i utmaningen om ett 100% fossilbränslefritt Ystad tansen för att vår planet är en planet med änd- till 2020 har gett bra resultat. Då utmaningen liga resurser, hur stora de än kan tyckas. Mål- emellertid bara gäller kommunen som organisation finns det fortfarande stor förbättringspotential sättningen eftersträvar ett idealt läge för när det kommer till medborgarnas energiförbruk- samhället där levnadsvillkor och resursan- ning och resvanor.

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 | 23 YSTADS MILJÖMÅL

STRATEGISKT MILJÖMÅL 1: Vattenmiljöer i balans Havet, sjöarna och vattendragen har en god miljö

I Miljöprogrammet finns två centrala utmaningar kopplade Relevanta mål och riktlinjer från andra styrdokument: till målet om vattenmiljöer i balans; att minska övergöd- Målöversikt för Ystads kommun och övriga koncernen: ningen samt att driva en hållbar fysisk planering. Vatten- och avloppsnätet är fullt utvecklat, utbyggnad av Vår ca fyra mil långa kust är en av de värst erosionsdrab- reningsverk och vattenverk enligt plan (2015-2020) bade kusterna i landet. Det gör det ännu viktigare att i den fysiska planeringen beakta konsekvenserna som följer i Vattenplan för Ystads kommun: och med de onaturliga klimatförändringar som nu pågår, VA-verksamheten och kommunens vattenanläggningar t.ex. den globala upphettningen som påverkar allt ifrån att ska bedrivas och förändras på ett säkert sätt så att haven värms upp och då ökar volymmässigt, jetström- människor och miljö inte utsätts för risker, vare sig idag marnas uppförande och den tilltagande avsmältningen av eller i framtiden. is. Stigande havsnivåer hotar inte enbart bebyggelse och infrastruktur utan även andra kust- och strandnära värden Naturvårdsprogram för Ystads kommun: som kan vara oersättliga, vilket kräver kontinuerliga an- Värdefulla vattendrag och vattenområden ska ha ett passningsåtgärder för att motverka. långsiktigt skydd. Målet vattenmiljöer i balans går i linje med flera av de RENT VATTEN OCH BEKÄMPA KLIMAT- globala målen. SANITET FÖR ALLA FÖRÄNDRINGARNA

TREND OCH UTVECKLING

Kommunens vattendrag visar fortsatt en huvudsakligen eftersom detta även är beroende av flödet (liter/sekund) i måttlig ekologisk status. De vattenförekomster som inte vattendragen. Under 2018 transporterades ca 19 ton fosfor har måttlig ekologisk status har otillfredsställande eller då- och 1100 ton kväve från vattendragen ut i havet (aktuella lig status. Sedan 1990-talet har regelbundna mätningar av siffror för 2019 fås under 2020 då dessa tas fram av konsult). bland annat kväve, fosfor, pH och syrehalt mätts i kommu- Mätningarna av bland annat kiselalger, bottenfauna och nens åar. Under denna tid har halterna (μg/liter) av kväve tungmetaller i åarna i kommunens östra delar, som startade och fosfor minskat långsamt men stadigt. Halterna säger under 2018 har fortsatt under 2019. dock inget om hur mycket som har transporterats till havet

24 | HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 YSTADS MILJÖMÅL

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER UNDER 2019

Regional kustsamverkan - för att Österlens sköna vattendrag engagerar skydda och bevara vår kust Med EU:s ramdirektiv för vatten bär vi ett stort ansvar för Regional kustsamverkan är ett initiativ av Länsstyrelserna att bevara våra vattenmiljöer. Österlens sköna vattendrag i Skåne och Halland, Statens Geotekniska Institut (SGI) är ett samarbetsprojekt mellan Vattenrådet för Nybroån, och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). I samver- Kabusaån och Tygeån och Österlens Vattenråd. Det fi- kan ingår också samtliga kustkommuner och Ystads nansieras genom samarbete mellan sex stycken kommu- kommun har varit engagerad sedan starten 2018. En re- ner, med stöd från Europeiska Jordbruksfonden för gional samverkan anses angelägen då Skåne och Halland landsbygdsutveckling och LEADER Sydöstra Skåne. Det är de två län som är mest påverkade av kombinationsef- långsiktiga målet med de gemensamma insatserna är att fekter av stigande havsnivå, översvämning och erosion. uppnå god status i våra vattendrag. Projektet har prelimi- För att hantera dessa utmaningar behövs strategiska och närt slutdatum den 31 augusti 2020. samordnade insatser på lokal nivå. Att genomföra ända- Under det gångna året arrangerades 15 inspirations- målsenliga åtgärder kräver även samarbete, tydlig an- möten och workshops för att uppmärksamma vattenmil- svarsfördelning och finansiella resurser vilket till stor del jöerna i sydöstra Skåne. 2019 besöktes följande vatten- saknas idag. drag: Nybroån, Kabusaån, Tygeån, Rörums norra och Syftet med den regionala samverkan är att få nationella södra åar, Kvarnbybäcken, Julebodaån, Klammersbäck, beslutsfattare att stärka statens ansvar för dessa frågor. Mölleån, Örupsån, Tommarpsån och Verkeån. Inom kustsamverkan pågår arbete i fem tematiska pro- För att nå en bredare målgrupp organiserades tema- jektgrupper med fokus på kunskapsunderlag, åtgärder, dagar som riktade sig till familjer, barn- och ungdomar: planeringsunderlag och lagstiftning, rådgivning och infor- Från källa till hav vid Kabusaåns mynning, Vattensafari i mation samt finansieringsmodeller. Regeringen har gett Fyledalen samt De rinnande vattnens dag i samarbete SGI och MSB i uppdrag att identifiera särskilda riskområ- med naturrum på Stenshuvud är några exempel. Totalt den för ras, skred, erosion och översvämning som är kli- deltog runt 800 personer på aktiviteterna som ordnades matrelaterade. Genom den regionala kustsamverkan kan under 2019. Ystads kommun bidra till att identifiera områden med Under året påbörjades ett förstärkt samarbete med särskild risk för erosion och översvämning som en effekt Lantbrukarnas riksförbund (LRF) i Skåne med informa- av stigande havsnivå och därmed öka möjligheten att få tionsinsatser. Informationsinsatserna börjar redan bära statligt stöd för förebyggande åtgärder. frukt och en förstudie vid ett av vattendragen påbörjades för att bland annat restaurera delar av en sumpskog. Många insatser i projektet görs på basis av ideellt arbete med stöd från lokala naturskyddsföreningar, fiskevårds- föreningar och kommungrupper för LRF. Sedan projekt- start rapporterades närmre 3000 ideella timmar i projektet vilket motsvarar ett värde på över 600 000 SEK.

Österlens sköna vattendrag är ett samarbetsprojekt mellan Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån och Österlens Vattenråd.

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 | 25 YSTADS MILJÖMÅL

MARINPEDAGOGISK VERKSAMHET

Från och med 2019 har den marinpedagogiska verksam- även under 2019 fortsatt med programmet Vad händer heten, vilken började som ett LEADER-projekt, blivit en med nederbörden över Ystad? – för elever i årskurs 7. permanent del av Marietorps naturskola. En marinbiolog/ I samarbete med Ystadsortens fiskevårds- och sportfis- lärare har tillsvidareanställts vilket medför att fler barn keförening har elever i åk 5 och 6 fått möjlighet att få och elever har kunnat delta i verksamheten. Under läs- prova på och lära sig om hållbart fiske i Nybroån. året 2019 har cirka 2 300 barn och elever deltagit i den I skolprojektet VIRTUE från Göteborgs Universitet del- marinpedagogiska verksamheten. tog elever från åk 2 och åk 9 samt gymnasiet. Eleverna Samarbetet med avdelningen för hållbar utveckling har fick vara med och sätta ut rack med skivor i Ystads hamn

26 | HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 YSTADS MILJÖMÅL

och ute till havs. Sedan studerades påväxten av djur och miljöer i sydöstra Skåne. Filmen kan användas av lärare växter på racken samt rapporterades till Virtues databas. och pedagoger för att få ett visuellt stöd i undervisningen. I programmet Vad gör en marinbiolog? får elever i åk Under tre sommarveckor bjöds fritidshem och allmänhet 9 och gymnasiet åka ut med båt och ta prover på salt- in för att prova på att håva, snorkla och lära sig om växter halt, temperatur, siktdjup samt syrgashalt. Den insamlade och djur som lever i vattnet. Cirka 250 personer deltog. datan skickas till SMHI. Ett marinpedagogiskt nätverk startades i Göteborg år Tomelilla kommun och Marietorps naturskola har bli- 2018. Nätverket träffas en gång per år och för en kontinu- vit tilldelade ett stipendium från Sten K Johnsons stiftelse erlig dialog med Havs- och Vattenmyndigheten. för att ta fram ett digitalt undervisningsmaterial om Öst- Marietorps naturskola är kranmärkt av VA Syd, vilket ersjön. ”Allt hänger ihop - Livet från källa till hav” vill ska- innebär att verksamheten väljer kranvatten framför flask- pa ett engagemang för att bevara våra natur- och vatten- vatten.

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 | 27 YSTADS MILJÖMÅL

STRATEGISKT MILJÖMÅL 2: Hållbart nyttjande av mark och vatten Förvaltningen av kommunens mark- och vattenresurser är långsiktigt hållbar

Ystads kommuns geografiska landområde är en utpräglad Relevanta mål och riktlinjer från andra styrdokument: jordbruksbygd. Nästan 72 % av ytan utgörs av jordbruk- Vattenplan för Ystads kommun: smark och denna omgärdar i de flesta fall kommunens Kommunen ska ha förmåga att hantera störningar i tätorter, i synnerhet centralorten. dricksvattenförsörjningen samt vidta nödvändiga åtgärder Med en ökad inflyttning av människor till kommunen i VA-anläggningen för att långsiktigt trygga en säker är behovet av bostäder, infrastruktur och mark som kan leverans av dricksvatten. användas för nyetablering fortsatt stort. Viktiga vattentäkter ska genom vattenskyddsområden Målet om hållbart nyttjande av mark och vatten går i med föreskrifter ges långsiktigt skydd med hänsyn till linje med flera av de globala målen. Mellan de olika in- nuvarande och kommande generationers behov. tressena och markanspråken uppstår flera utmaningar. En Översiktsplan 2005 av dessa är nyttjandet av ändliga resurser, såsom matjord Tillägg till översiktsplan 2005: Vindkraftsplan och våtmarker, och ekosystemens förmåga att stå emot Energi- och klimatstrategi för Ystads kommun klimatförändringar och tillhandahålla till exempel ren luft, friskt vatten och pollinering – så kallade ekosystemtjänster.

RENT VATTEN OCH HÅLLBARA STÄDER BEKÄMPA KLIMAT- SANITET FÖR ALLA OCH SAMHÄLLEN FÖRÄNDRINGARNA

TREND OCH UTVECKLING

Avloppsreningsverket har via uppströmsarbete lyckats för- åkermark/produktiv mark. Jämfört med 2018 var denna bättra kvaliteten på slammet. Detta arbete har inneburit att summa bara 10 %. kvaliteten under hela 2019 var så bra att inget slam behöv- Ystads kommun som organisation och markägare har de brännas, utan all näring i slammet har gått tillbaka till inte tagit någon jordbruksmark i anspråk under 2019.

28 | HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 YSTADS MILJÖMÅL

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER UNDER 2019 En smartare parkering

På Oskarsparkeringen har regnrabatter anlagts som för- som annars skulle behöva släppas direkt i en ledning un- dröjer dagvatten och låter så mycket som möjligt av reg- der jord kan istället vattna växter, öka fuktigheten i stads- net återgå till luften genom växternas andning. Parkering- miljön och genom fördröjningen även minska belast- en är redan en grön oas och genom den stora mängden ningen på ledningssystemet i staden. blommande perenner förbättras förutsättningarna för Under det första året planterades blålucern som pollinerare (vilket, i facktermer, innebär att ekosystem- fångstgröda, för att inte marken skulle ligga bar en hel tjänsten ”pollinering” förstärks avsevärt). säsong. Det ökar möjligheten till pollinering och för att Regnrabatterna ligger lägre än omgivande asfaltsytor göra platsen grön omedelbart. Nu har de permanenta och är utformade som ett dike. Allt regnvatten från par- träden och perennerna anlagts. Växterna är valda för att keringsytan kommer att samlas i regnrabatten. Botten på ge en upplevelse, blomning och grönska hela året. An- diket är uppbyggt med ett filtermaterial och under detta läggandet av blommande växter underlättar för polline- består marken av genomsläpplig sand, ända ner till rande insekter att hitta föda under året. Regnrabatterna i grundvattnet. I filtermaterialet har växter, både träd och Oskarsparkeringen bidrar således med flera ekosystem- blommande perenner, planterats. Det betyder att allt vat- tjänster: fördröjning av dagvatten, fuktigare stadsluft, ten som samlas i regnrabatten sakta infiltreras i marken ökad pollinering och vilsamma och gröna upplevelser för och under tiden tas det även upp av växterna. Det vatten människan.

På Oskarsparkeringen har det anlagts så kallade regnrabatter som fördröjer dagvatten och låter så mycket som möjligt av regnet återgå till luften genom växternas andning.

Regementsgatan har färdigställts Nu har kommunen åter en gata som förbättrar klimatet i staden genom att de nyplanterade lindarna ger skugga och ökar luftfuktigheten. Dagvattnet tas om- hand i trädens växtbäddar och bidrar genom trädens upptag av vatten till mindre risk för översvämningar.

Studiebesök hos VA-enheten. Under 2019 bjöd VA-enheten åter in elever från mel- lanstadiet att besöka verksamheten för att få information om och inblick i hur kommunen arbetar med att producera dricksvatten och rena avloppsvatten i kommunen. Tanken är att detta ska vara något som görs varje år.

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2018 | 29 YSTADS MILJÖMÅL

STRATEGISKT MILJÖMÅL 3: Rik natur- och kulturmiljö Natur- och kulturvärden bevaras, den biologiska mångfalden är stor och det finns goda möjligheter till friluftsliv

I Ystads kommun finns en förhållandevis liten andel Relevanta mål och riktlinjer från andra styrdokument: oexploaterade naturområden. Trots det finns här många Naturvårdsprogram för Ystads kommun: värdefulla natur- och kulturvärden som erbjuder möjlighet Andelen naturområden för rekreation, samt orörd natur till rekreation, och som hyser ett stort antal sällsynta arter. ska beaktas i och i anslutning till bebyggelse. Ofta sammanfaller viktiga kulturmiljöer med miljöer som är intressanta ur naturvårdssynpunkt. Exploatering Energi- och klimatstrategi för Ystads kommun: kan därför innebära risker för både biologisk mångfald, Ystads kommun verkar för att andelen jordbruksmark kulturlandskap, fornlämningar och för friluftsliv och este- med miljöstöd för ekologisk odling ökar. tiska upplevelser. Bevarandet av den biologiska mångfalden är också HÅLLBAR ENERGI HÅLLBARA STÄDER väsentlig för funktionen och stabiliteten hos ekosystemen. FÖR ALLA OCH SAMHÄLLEN I Ystads kommun finns ett tjugotal värdefulla kulturmil- jöer och nära 2000 enskilda fornlämningar. Ett flertal områden i kommunen är också klassade som riksintres- santa för naturvård och rekreation och betecknas som ekologiskt särskilt känsliga.

TREND OCH UTVECKLING

Under 2019 har ett nytt statligt naturreservat bildats i statistik för 2019). Nästan 72 %, eller 252 km2, av landytan Ystads kommun, Lilla Köpinge väster om Köpingebro. Re- är jordbruksmark. Andelen av denna areal som brukas eko- servatet har en landareal på 33 hektar. Den totala ytan logiskt är 3,5 % och ytterligare 1,4 % är under omställning skyddad areal är nu drygt 34 km2, men ökningen är så liten till ekologisk produktion (Jordbruksverkets statistikdata- att den procentuella andelen skyddad areal inte ändras bas, siffror för 2018). utan fortsatt är knappt 10 % av landytan. Ystads kommuns landyta uppmäter 345 km2 (enligt SEB:s

30 | HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 YSTADS MILJÖMÅL

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER UNDER 2019

Ekosystemtjänster och gröna punkter i Trädgårdsstaden innehåller fruktträd, gröna väggytor, växthus och genom- Begreppet ekosystemtjänster används för att visa den släppliga ytor. Möjligheter till odling kommer att finnas nytta människan får från naturens arbete, som när växter och dagvatten omhändertas i genomsläpplig mark för att renar luft, bin pollinerar grödor så att vi får mat eller att minska belastningen på ledningssystemet och på det vi mår bättre av att vistas i naturen. De 17 globala hållbar- sättet minska risken för översvämning vid skyfall, vilket hetsmålen har formulerats med en ekosystemtjänst-tänk- också är en stor ekonomisk besparing, inte bara för den ande utgångspunkt och här konstateras att välfungeran- enskilde utan det kan även skydda viktig infrastruktur. de ekosystem är förutsättningar för alla andra mål. År En stor mängd gröna ytor med varierad vegetation 2018 slog riksdagen, inom ramen för miljömålsarbetet, anläggs. Detta ökar den biologiska mångfalden, skapar fast att t.ex. värdet av ekosystemtjänster förväntas vara boendemiljöer med högre luftfuktighet och en bekväm allmänt känt och integrerat i ekonomiska ställningstagan- variation mellan sol och skugga. Nära husens entréer den, politiska avväganden och andra beslut i samhället. kommer det att finnas trygga cykelparkeringar som gör I Ystads kommun har arbetet med ekosystemtjänster att det är lätt att välja cykeln. Några fastigheter kommer påbörjats inom översiktsplanering, detaljplanering och att ha möjlighet till bilpool. Det innebär att man har till- när vi bygger ut staden. Främst har det rört sig om in- gång till bil men bara betalar när man har behov av den ventering av grönska och konsekvensbeskrivning – två och att fler kan dela på samma bil. Det innebär också att steg på vägen mot att integrera stadsgrönska och eko- yta som annars använts till att förvara bil på nu kan an- systemtjänster även i beslutsprocessen. Nästa planerade vändas till något annat. steg inom översiktsplanearbetet är att ta fram en ekosys- temtjänstanalys för hela kommunen. Invasiva främmande arter Ett exempel är utbyggnaden av Trädgårdsstaden. För I september 2018 påbörjades en förstudie om samverkan att få bygglov i Trädgårdsstaden måste ”gröna punkter” mellan kommunerna Ystad, Tomelilla, Sjöbo och Simris- uppfyllas. Som utgångspunkt för valet av ”de gröna hamn gällande arbetet mot invasiva främmande arter. punkterna” har kunskapen om vilket värde ekosystem- Projektet avslutades i juni 2019 och finansierades helt ge- tjänster har, väglett oss. nom bidrag ur EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveck- Poängsystemet för de gröna punkterna ger t.ex. poäng ling via LEADER sydöstra Skåne för P-platser som är genomsläpplig för dagvatten eller Projektet har innefattat en kunskapssammanställning om andra ytor skapas för fördröjning av regnvatten. Va- av hur man arbetar mot invasiva främmande arter på an- rierat antal poäng ges för vegetationsytor med olika grad dra håll i Sverige, Europa och världen. En annan del har av diversitet, hög biologisk mångfald får fler poäng än bestått av inhämtning och spridning av information, låg. Växter som skapar skugga och ökar fuktigheten i sta- bland annat genom att fem informationsmöten har hållits den ges poäng, alltså innebär plantering av stora träd fler i projektkommunerna med deltagare från allmänhet, by- poäng än plantering av mindre träd. alag och intresseföreningar. Totalt deltog drygt 200 per- Det betyder att man inne på tomterna kommer att hit- soner på dessa möten. I slutfasen av projektet deltog ta många inslag av gröna lösningar. Kvarteren kommer kommunerna också under projektets flagg på Österlen att omgärdas av en variation av häckar och tomterna Garden Show i maj 2019 där ett föredrag hölls och en in- formationsmonter var bemannad. Under projektettiden har även ett strategiförslag för hur fortsatt samverkan kan bedrivas tagits fram. Strategiförslaget har efter bearbet- ning under hösten 2019 skickats på bred remiss och arbetet med förslaget kommer att fortsätta under 2020. Under tiden fortsätter praktisk bekämpning av invasiva främmande arter så som jätteloka, gudaträd och parksli- de med flera på kommunal mark i Ystads kommun.

Naturvårds- och rekreationsanpassad skötselplan Under slutet av 2019 gjordes en röjningsinsats utifrån den naturvårds- och rekreationsanpassade skötselplanen för stugområdet i Ystads sandskog inom ett område som av- gränsas av Österleden, Saltsjöbadsvägen och industriområ- det. Inom området röjdes framförallt den invasiva främman- de arten snöbär bort, men även andra invasiva främmande arter så som tysklönn och rönnspirea bekämpades.

Ett av träden som bevarats i Trädgårdsstaden är Mispeln.

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2018 | 31 YSTADS MILJÖMÅL

STRATEGISKT MILJÖMÅL 4: Hållbar konsumtion Alla verksamheter i kommunen har en konsumtion som är skonsam för miljön och socialt hållbar

Ystad är befolkningsmässigt en förhållandevis liten Relevanta mål och riktlinjer från andra styrdokument: kommun. Samtidigt är drygt 2800 personer anställda Policy för hållbar mat: inom Ystad kommuns förvaltningar och bolag och de Andelen inköpta ekologiska livsmedel i den kommunala kommunala verksamheterna involverar på daglig basis verksamheten är minst 35% till 2020. ytterligare många tusen brukare. Den potentiella mil- jöpåverkan från konsumtionen i kommunen är därför Renhållningsordning (Avfallsplan – mål och strategier): mycket stor och de val som görs gällande produkter År 2020 är den totala mängden hushållsavfall per person och organisation kan ha stor effekt. mindre än år 2015. I miljöprogrammet tas den offentliga upphandlingen upp och möjligheten att ställa miljömässiga och sociala krav vid inköp till verksamheterna. Ystads kommun är

sedan 2013 en så kallad Fairtrade City, med höga mål HÅLLBARA STÄDER HÅLLBAR BEKÄMPA KLIMAT- kring etisk märkning av bland annat kaffe, te och bananer OCH SAMHÄLLEN KONSUMTION OCH FÖRÄNDRINGARNA PRODUKTION inom offentlig konsumtion. I kommunen är ambitionen att kontinuerligt öka andelen ekologiska livsmedel som upphandlas.

TREND OCH UTVECKLING

Den totala mängden avfall per person i Ystad har återigen munala verksamheter ligger andelen ekologiska livsmedel minskat. Mellan 2017 och 2018 minskade avfallsmängden på 12 %. Stigande livsmedelspriser och, i stort sett, oför- från 584 kg till 509 kg per kommuninvånare (statistiken har ändrad budget för inköp gör att målet i dag är långt borta ett års eftersläpning). Viss skjuts på vägen har vi fått av det Inköp av Fairtrade-produkter fluktuerar. Andelen Fairtra- nya sättet att beräkna avfall, vilket numera exkluderar träd- de-certifierat kaffe sjönk markant mellan 2017 (76 %) och gårdsavfall. Trots att det går åt rätt håll har vi dock en lång 2018 (54 %) men har under 2019 ökat marginellt till 56 %. väg kvar till det nationella genomsnittet på 466 kg per per- Det samma gäller bananer vars Fairtrade-andel landar på 71 son. Även EU-snittet är lägre, 486 kg per person, men ar- % 2019. Under året har tillgången på certifierade bananer betet fortsätter och mycket är på gång! ibland varit låg och inte kunnat matcha efterfrågan, vilket Kommunen samlade in 1528 ton matavfall (53 % av allt lett till att vi inte når högre. Choklad minskade från 21 % matavfall, en ökning med nästan 10 % från föregående år!) 2018 till 7 % 2019 men fotbollar visar upp positiva siffror, och 6 325 ton restavfall under 2019 (6 818 ton år 2018). hela 48 % är Fairtrade-märkta, en ökning från 3 % 2018! Inköpen av ekologiska livsmedel inom kommunens verksamheter är fortsatt på en låg nivå, och för att nå det uppsatta målet 35 % måste takten öka markant. För alla kom-

32 | HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 YSTADS MILJÖMÅL

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER UNDER 2019

Prisnominerad Innovationsupphandling Cirkulära Skåne Trelleborg, Ystad och Skurup håller på att utveckla en Målet är att utveckla produkter och tjänster med cirkulä- modell för att arbeta med innovationsupphandling i ra egenskaper som kan handlas upp av de sex kommu- samverkan. Modellen som går under samlingsnamnet ner som ingår i projektet: Ystad, Trelleborg, Eslöv, Höör, Innovationsupphandling Syd är anpassad till kommuner- Helsingborg och Malmö. Även Region Skåne och Läns- nas förutsättningar och implementeras i det löpande in- styrelsen är deltagare i projektet. köpsarbetet, där målet är att kommunerna ska öka andelen innovationsupphandlingar och stimulera näringslivet Klädbytardag att utveckla nya tjänster som möter kommunernas utma- I samarbete med Ungdomens hus, avfallsenheten, Natur- ningar och behov. Innovationsupphandling Syd genom- skyddsföreningen och Marietorps naturskola genomför- förs i nära samverkan med Upphandlingsmyndigheten. des den nationella klädbytardagen under våren, 541 klä- Arbetet sprids till andra kommuner genom bland annat desplagg bytte ägare. Klädbytardagen arrangeras för att utbildningsinsatser, deltagande i den nationella Innova- medvetandegöra konsumtionsvaror och tänka hållbart. tionsveckan och öppenhet i genomförandet, vilket har resulterat i att fler kommuner deltar i dialoger och innovation. Affärsutveckling och FN:s hållbarhetsmål Innovationsupphandling Syd har hittills resulterat i för- Ett paraply för företag och organisationer med hållbarhet djupade behovsanalyser som har utförts av kommunerna som en integrerad del av sin business och företagsut- gemensamt i nära dialog med marknaden. veckling. Initiativet är branschöverskridande och fokuserar på att införliva alla 17 hållbarhetsmålen i verksamhe- Innovationsupphandlingen ”Smart digital service på terna. Näringslivsenheten skapade konceptet då det medborgarnas villkor” har annonserats: fanns möjligheter till innovation, säkrad kompetensför- Medborgare upplever ofta sin kontakt med kommunen sörjning och nya affärer genom att koppla ihop affärsut- gällande tillstånd som tidsödande och komplicerad. Di- veckling med hållbarhetsmålen. gitala verktyg som exempelvis digitala assistenter, roboti- I ett utdrag ur Skånes regionala utvecklingsstrategi serad processautomation och artificiell intelligens öppnar finns följande formulering ”Näringslivet har en viktig roll i vägen för innovation inom kommunal sektor. arbetet för en hållbar utveckling, förmågan att se och möta behov, finna nya lösningar, ta fram nya produkter Innovationsupphandlingen ”Interkommunal delnings- och välfärdstjänster samt skapa nya arbetstillfällen kom- tjänst” har genomförts: mer att vara avgörande.” Med stöd av en gemensam återanvändningsportal för Att skapa förutsättningar för näringslivet genom att optimering av gemensamma resurser kan vi nå cirkulära visa på möjligheterna för verksamhetsutveckling och till- och hållbara lösningar. Inte var för sig, utan tillsammans, växt kopplade till de globala målen, oberoende av hur kan organisationerna bättre använda det överskott av in- mycket eller lite man idag känner till eller arbetar med ventarier och tjänster som uppkommer, även över kom- dessa, ses som möjligheter till innovation och ökad kon- mungränserna. Delningstjänsten kommer att utvecklas i kurrenskraft. När företagen ser att man måste börja tän- olika steg med gradvis implementering och vidareut- ka annorlunda, riktas också blickarna mot universitet och veckling. I varje steg förväntas anbudslämnaren tillsam- forskning och samverkan dem emellan blir naturlig. Ge- mans med beställarna bygga kunskap om såväl resurs- nom att integrera hållbarhet i företagsutvecklingen och flöden, logistiklösningar, juridiska, sociala och koppla ihop sin hållbarhetsredovisning med de globala ekonomiska aspekter. målen, synliggörs arbetet och företaget bidrar till att Påbörjad process innefattar en organisationsöverskri- minska den negativa påverkan på klimatet. På så vis blir dande delningstjänst för inventarier som driftsätts i fe- FN:s hållbarhetsmål ett verktyg för innovation och ett bruari 2020. Inplanerade processer omfattar utlåning, ut- smörgåsbord för affärer. hyrning och delägarskap i cirkulära affärsmodeller som även inkluderar ökat antal aktörer. Denna upphandling är en vidareutveckling av det sys- tem som inom Ystads kommun kallas ”off2off”. Sedan Alla skolor certifierade starten i mars 2016 har kommunen enligt off2offs beräk- Samtliga kommunala förskolor, ningar sparat nästan 950 000 kronor och undvikit ut- grundskolor och Ystad Gymnasi- släpp av cirka 25 ton koldioxid. Återanvändningen ger um arbetar med miljöcertifiering minskade inköp som möjliggör social innovation av nya Grön Flagg. Marietorps natur- arbetstillfällen i kommunens regi. skola är samordnare för arbetet. Detta arbete har lett till att Ystad, Trelleborg och Sku- Under året har tio förskolor, nio rup, tillsammans, är nominerade till priset för mest inno- grundskolor och Ystad Gymnasi- vativa lösning vid den nationella välfärdskonferensen, um/Österportskolan samt Marie- Future and Welfare 2020 som går av stapeln i Malmö torps naturskola blivit miljöcerti- den 5-6 mars. fierade och den gröna flaggan vajar på deras gårdar.

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 | 33 YSTADS MILJÖMÅL

STRATEGISKT MILJÖMÅL 5: Begränsad klimatpåverkan Transporter och infrastruktur är miljöanpassade och möjligheter finns till ett liv fritt från fossila bränslen

Vårt samhälle och vår ekonomi är uppbyggda kring mo- bli fossilbränslefri till år 2020 och vad gäller transporter bilitet där den fria rörligheten för varor och människor är sker ett arbete med att byta ut fordonsflottan till gas- och en självklarhet. eldrift, dessutom har projektet med att minimera antalet En mindre kommun kan inte förändra samhällets funk- varuleveranser varit en stor framgång med en minskning tion i stort, men den har desto större möjlighet att påver- på 75 % av antalet transporter samt med både höjd sä- ka de förutsättningar som styr medborgarnas beteende kerhet runt skolor och lättare planeringsarbete som följd. och val för att begränsa klimatpåverkan. Viktigt att komma ihåg i sammanhanget är att varje enskild kommun Relevanta mål och riktlinjer från andra styrdokument: kanske har en mindre inverkan, men det ligger i alla Sve- Energi- och klimatstrategi för Ystads kommun: riges 290 kommuners intresse att minska vår klimatpå- Växthusgasutsläppen ska ha minskat med 60% till 2020. verkan för att lindra de negativa effekterna som följer. Kommunen har också möjlighet att påverka sina inköp Strategiskt mål 2014–2018: och hur varor transporteras. Dessutom rår kommunen Antagen utmaning om 100% fossilbränslefritt Ystad 2020 över produktion och inköp av den energi som värmer upp de kommunala lokalerna, bostäderna samt andra Energi- och klimatstrategi för Ystads kommun fjärrvärmeanslutna fastigheter. 2015-2020 I Miljöprogrammet framgår att Ystadsborna kör mer bil än riksgenomsnittet och att luftföroreningar är ett av de HÅLLBAR ENERGI HÅLLBARA STÄDER BEKÄMPA KLIMAT- mest framträdande hälsorelaterade miljöproblemen i FÖR ALLA OCH SAMHÄLLEN FÖRÄNDRINGARNA Skåne. Ystads kommun arbetar för att organisationen ska

TREND OCH UTVECKLING

Två nya elbilar har införskaffats, en inom fjärrvärmeverk- Under 2019 producerades fjärrvärmen till 99,3 % av bio- samheten och en inom samhällsbyggnad. bränsle! Detta har bidragit till att koldioxidutsläppen för Vår upphandlade el är 100 % förnybar och kommer från kommunens lokaler har minskat till 0,01 kg/m2, från tidiga- sol, vind, vatten och biobränsle. Detta genom kommunens re 0,11 kg/m2 år 2018. Energinyckeltalet för kommunens elhandelsbolag, Ystad Energihandel. byggnadsbestånd är 143 kWh/m2. All el som köpts in av Ystad Energis ackumulatortank har gjort att fjärrvärme- kommunen under 2019 är märkt enligt Bra Miljöval. Från produktionen kunnat minska användningen av eldningsolja och med december 2019 är fjärrvärmen i Ystad och Kö- med ca 1750 MWh (ca 90 villors energibehov) under 2019, pingebro 100 % hållbar och fossilfri! detta motsvarar ca 200 m3 eldningsolja som hade behövts Under 2019 installerades ytterligare solceller på kon- användas för att producera motsvarande energimängd. torsbyggnaden på Anoden och solfångaranläggningen på Detta motsvarar också en besparing av 529 ton fossilt koldioxid. Arenan har producerat 283 MWh värme till fjärrvärmenätet I produktionen av fjärrvärme har endast 120 m3 fossil olja (ca 15 villors energiförbrukning). förbrukats (0,7 % av total fjärrvärmeproduktion). Detta i de Allt fler dieseldrivna ordonf och arbetsmaskiner tankas tre oljepannorna på värmeverket Anoden. Detta är den sista nu med HVO (hydrerade vegetabiliska oljor), t.ex. gäller fossila oljan som vi använder i produktionen. Under de- detta för hela Ystad Energi AB. HVO är en kemisk kopia av cember månad gjordes ett skifte till RME (Rapsmetylester), diesel men tillverkas av hydrerade vegetabiliska oljor, och ett fossilfritt bränsle. De tidigare konverterade anläggning- kan fås med en 100 % fossilfri bas. arna för produktion av fjärrvärme Äpplet och Lotta har för- brukat 430 m3 RME.

*Statistiken om koldioxidutsläpp har en eftersläpning på två år.

34 | HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 YSTADS MILJÖMÅL

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER UNDER 2019

Ny trafikstrategi Resvaneundersökning – lite mindre bilresande 2019 antogs Ystads kommuns trafikstrategi av kommun- 2019 kom resultatet från en stor resvaneundersökning fullmäktige. Syftet med trafikstrategin är att beskriva vilket som genomfördes hösten 2018 där alla skånska kommu- förhållningssätt som ska gälla för trafikrelaterade frågor ner deltog. Resvaneundersökningen har som syfte att och hur trafiksystemet i Ystads kommun behöver utfor- kartlägga hur man reser samt vilka möjligheter befolk- mas för att utveckla kommunen i önskad riktning. Trafik- ningen har att använda olika färdmedel. I Ystads kommun strategin tydliggör kommunens ambition och mål för skickades 1903 enkäter och 737 svarade vilket ger en transportsystemet samtidigt som den ger en samlad bild svarsfrekvens på 39 %. av nuläget och utmaningar framöver. Med hjälp av trafik- Sett till färdmedelsfördelningen så har andelarna för- strategin underlättas verksamhetsplaneringen framåt ge- ändrats enligt följande sedan förra mätningen 2013: nom att planering och uppföljning kan ta stöd i strategins Andelen reser till fots har ökat något, från 7 till 9 % uppsatta mål. Andelen reser med cykel har ökat marginellt, från 14 till 15 % Trafikstrategin tar sikte på år 2030, vilket är samma Andelen resor med bil minskat något, från 66 till 63 % tidshorisont som den nya översiktsplanen kommer att ha. Andelen resor med buss har minskat något, från 5 till 3 % I strategin finns tydliga mål som bl.a. berör tillgänglighet, Andelen reser med tåg har ökat, från 6 till 9 % trafiksäkerhet och trygghet. Ett viktigt mål är att Ystads- bornas resor till större del ska ske till fots, med cykel eller med kollektivtrafik och mindre med bil.

2019 antogs Ystads kommuns trafikstrategi av kommunfullmäktige. Syftet med trafikstrategin är att beskriva vilket förhåll- ningssätt som ska gälla för trafikrelaterade frågor och hur trafiksystemet i Ystads kommun behöver utformas för att utveckla kommunen i önskad riktning.

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2019 | 35 Detta hållbarhetsbokslut är 2019 års uppfölj- ning av hur väl vi i Ystads kommun har lyckats i arbetet med att verkställa åtgärder, och nå de mål, som ställts upp i vårt Miljöprogram och Folkhälsoprogram. Följ med oss på vår resa mot ett framtida hållbart Ystad.