ANDRES KONG: Socialdemokraterna och Baltikum
n del SvT-läsare minns nog den Länge ansåg de ansvariga för s k korstågsdebatten som social svensk utrikespolitik att vägen E demokraterna förde mot modera till Baltikum gick via Moskva. Ett tema i början av åttiotalet. Den kan vara moderat förslag för tre år sedan nyttig att påminna sig nu när verkligheten om svenskt stöd åt den baltiska hunnit ikapp de flesta socialdemokrater. frihetskampen betecknades Den då nyvalde moderatledaren Ulf som utrikespolitiska stolligheter Adelsoho förklarade i Svenska Dagbladet och så sent som i november den 27 december 1981: hävdade Sten Andersson att ''Vårt bidrag till en mer fredlig utveck Estland inte är ockuperat. ling i ett längre perspektiv måste främst Med tanke på hur länge so vara en orädd och öppen avspänningspo• litik. Med syfte att förhindra krig men cialdemokraterna svikit balter också för att skapa förutsättningar för nas frihetskamp är det både fredlig omvandling av de europeiska dik överraskande och glädjande att taturerna. Det blir en avspänningspolitik de nu bytt fot helt och hållet, med större ambitioner än den tystnad in skriver Andres Kung för förtryck och övergrepp som 1970-ta lets avspänningspolitik ofta förknippas med." I moderatemas fredspolitiska program i augusti 1982 konstaterades att en fred byggd på förtryck aldrig kan bli en stabil fred. Vidare förklarades: "I dagens Europa är det sovjetiska herraväldet över Östeuropa det avgöran• de hindret för att etablera en varaktig eu ropeisk fredsordning." I en moderat motion om freds- och nedrustningspolitik i januari 198 3 hävda• des: "Arbetet för en fredlig omvandling till frihet i Östeuropa måste vara en central beståndsdel i arbetet att skapa bestående fred i Europa." Idag kan gårdagens moderata formu lemingar verka vara självklara, men un der Olof PaJmes tid väckte de vrede bland många socialdemokrater och deras efter Andres Kung är författare och sägare i media. ledamot av Estlands Kongress. I samband med riksdagens utrikesde batt våren 1983 angrepp Olof Palme häf- -- ·--- - -
117
tigt moderaterna, framför allt Carl Bil,dt. Under 1988 års utrikesdebatt angrep Palme anklagade moderatema för att: socialdemokraternas säkerhetspolitiske "... återfalla till den korstågsanda i syf talesman, Sture Ericson, sin kollega i utri te att 'befria' Östeuropa som härskade på kesutskottet, m-riksdagsmannen Gunnar konservativt håll i väst under det kalla kri Hökmark, numera känd bland annat som get. Enligt denna syn måste något av sys en av initiativtagarna till Måndagsrörel• temen gå under, och neutraliteten vara sen till stöd för balterna. Hökmark hade snarast omoralisk ... Att göra systemför• argumenterat för utbyggda förbindelser ändring i öst till ett huvudelement i svensk mellan Sverige och Baltikum samt för säkerhetspolitik, som man här har gjort, svenskt stöd åt den baltiska frihetskam är enligt min uppfattning ett avsteg från pen. den svenska utrikespolitiken såsom den Ericson menade att det "vore betänk• utformades efter det andra världskriget, ligt om sådana utrikespolitiska stollighe där syftet varit att överbrygga - inte för• ter sprids utanför extremmoderatemas bjuda - motsättningarna mellan öst och krets ... Sådana utrikespolitiska initiativ väst, att söka samförstånd - inte konflikt för att skapa tre nya stater vid Östersjön - och att stödja den avspänningspolitik är ingenting annat än tokigheter som man som betytt så mycket för freden i Europa." naturligtvis odlar på den extremmoderata Palme påstod t o m att moderatema kanten för att det möjligen skall ge en del var "en säkerhetsrisk för den svenska sä• exilbaltiska röster i höstens val". kerhetspolitiken". Ett och ett halvt år senare, i november Också folkpartiledaren Beng Wester 1989, for Sten Andersson till Moskva och berg råkade illa ut för sina uttalande om Baltikum. En del minns det fortfarande utrikes- och säkerhetspolitiken. på grund av excellensens mindre excel När Bengt Westerberg installerades lenta uttalanden under rundresan. som partiledare hösten 1983 förklarade "Estland är inte ockuperat" hävdade han: "Låt oss slå fast: ingenting skulle mer han som svar på en direkt fråga. Estlands gagna en varaktig fred än om kommu dåvarande regeringschef, Indrek Toome, nistregimen i Sovjetunionen ersattes av en såg uppenbart generad ut och förklarade demokratisk regim". vid samma tillfålle att det visst handlade I sitt inledningstal vid den socialdemo om aggression och stalinistisk maktpolitik kratiska partikongressen i september när Baltikum blev sovjetiskt. 1990 förklarade Ingvar Carlsson: I Vilnius förklarade Sten Andersson "Det är särskilt viktigt: inget skulle så för svenska journalister att det i Estland, förbättra utsikterna för den gemensamma Lettland och Litauen finns krafter som säkerheten som att få räkna med ett de vill ha en snabb frigörelse från Sovjet mokratiskt Sovjet i kretsen av europeiska unionen, "men dessa är i kraftig minori nationer." tet". Det tog sju år för Ingvar Carlsson att Vytautas Landsbergis, som då var ord komma fram till samma ståndpunkt som förande för den litauiska folkfronten Sa Bengt Westerberg, kommenterade Tysta judis och numera är Litauens president, Mari i Dagens Nyheter. svarade i Dagens Nyheter den 22 novem- 118
ber 1989 att Anderssons uttalanden var Därför lyckades moderatledaren Carl "oansvariga". De gav enligt honom in Bildt och folkpartiledaren Bengt Wester trycket att "av allt som sagts och gjorts i berg vid utrikesnämndens sammanträde Baltikum under de båda senaste åren hör den 8 december 1989 få igenom en me den svenska regeringen bara vad den själv ning om de baltiska folkens rätt till en vill höra och säger bara det som Moskva framtid i "demokrati och självständighet". önskar höra". Därefter har också regeringen fortsatt att Andersson vidhöll sina uttalanden vara frispråkig och frimodig för det mesta också efter hemkomsten till Sverige. När Sedan Litauen utropat sin självständig• kritiken mot honom bara växte, också i het den 11 mars 1990 och Moskva till att socialdemokratiska tidningar, bjöd han in börja med svarat med ekonomisk krigfö• Carl Bildt som "är politiskt kunnig" och ring, trädde Sten Andersson fram vid ett Bengt Westerberg "som inte är lika kun möte med Måndagsrörelsen till stöd för nig och inte har lika bra rådgivare" till en balterna. Han förklarade då att "det sammankomst på UD. Westerberg tack svenska folket, partierna som är eniga, re ade nej till denna vänliga inbjudan och in geringen, står på den stabilaste folkrättsli• te heller någon annan partiledare kom. ga grund då vi säger att ester, letter och li Den 20 november 1989 utlyste exilbal tauer har en självklar rätt till självbestäm• ter en demonstration i Stockholm mot ut mande". rikesministerns uttalanden. Samma mor I sitt anförande förklarade Andersson gon bjöds de med kort varsel in till Arv också att "vi måste akta oss för att provo furstens palats där Sten Andersson spela cera". Dagen efter förklarade han i en TI de ut sin avsevärda charm och hävdade att intervju bland annat: "Vi kan förstå litau han egentligen aldrig varit osams med nå• ernas otålighet, men de har med en stor gon om något. Plötsligt var han också be makt att göra. Sovjet har trots allt visat ett redd att ställa sig bakom utrikesutskottets maner som ingen stormakt har gjort tidi skrivning om att baltstatema införlivats gare: tag USA och Panama som exempel". "under tvångsmässiga former". I intervjun påstod Sten Andersson att Andersson skickade också en skriftlig Vytautas Landsbergis var "nöjd med Sve hälsning till mötet samma kväll och upp riges agerande". Men Landsbergis själv manade alla att arbeta för att "de baltiska tog skarpt avstånd från Anderssons jäm• \ statema ska kunna öka sitt självbestäm• förelse. l mande och få en framtid i demokrati och Landsbergis har senare upprepat sin självständighet". Plötsligt hade alltså de kritik mot Sveriges vägran att dra tillbaka sovjetiska unionsrepublikerna blivit sta erkännandet av 1940 års annektion. I en l ter med rätt till självständighet. Visserli intervju med A-pressen som publicerades gen hävdade förre kabinettssekreteraren i t ex Arbetet den 7 april 1990 menade Sverker Åström i 1V att utrikesministern han att "Sverige tar för stor hänsyn till inte alls menade "självständighet" som Gorbatjov". Samtidigt tackade han dem han skrivit utan " ökat självbestämman• på måndagsrörelsens möten runt om i de" inom Sovjets gränser. landet och trodde att de "representerar Anden var likväl utsläppt ur flaskan. det verkliga svenska folket". 119
Inför den stora Oslokonferensen om (s) och Måndagsrörelsen hat som i augusti 1990 samlade statsmän Kritiken- och den allt öppnare sovjetis och kulturpersonligheter från hela värl• ka brutaliteten mot balterna - tvingade den angrep Landsbergis på nytt Sveriges Sten Andersson att till slut åter ställa upp regering. Han förklarade att "Sverige i vid Måndagsrörelsens möten på Norr snart 50 år fungerat som stöttepelare för malmstorg i Stockholm. Där uttalade han Kreml i förhållande till de baltiska repu sin "vrede och avsky" över det sovjetiska blikerna. Det är hög tid att Sveriges rege våldet och hoten. ring ändrar sin grundläggande hållning". Måndagsrörelsens möten runt om i Under hösten 1990 började den svens Sverige har genomgående ordnats över al ka regeringen - och en rad andra rege la partipolitiska gränser. Men det är knap ringar - att ta upp den baltiska frågan vid past någon hemlighet att det länge var internationella möten. Ingvar Carlsson svårt att få socialdemokrater att ställa upp gjorde det inför FN:s generalförsamling som talare. Sten Andersson ställde upp och återigen inför ESK -toppmötet i Paris vid det andra mötet och återkom vid det i november. Där förklarade han att Sveri fyrtioandra, Pierre Schori har varit med ge finner det "svårt att föreställa sig ett vid ett par tillfållen och under senare tid framtida Europa utan det fulla deltagan har även Anna-Greta Leijon varit en åter• det av dessa folk (=de baltiska)". kommande åhörare. Men på en del håll i I början av 1991lyckades Sten Anders landet har det varit omöjligt att få social son klanta till det igen. Sedan de s k Svar demokratiska talare att tacka ja. ta baskrarna ockuperat Tidningshuset i När Måndagsrörelsen efter den "bio-' Riga den 2 januari 1991, krävde Carl diga söndagen" i Vilnius kallade till ett än• Bildt att den svenska regeringen "omedel nu större möte än vanligt på Norrmalms bart och med skärpa reagerat mot de torg valde socialdemokraterna att i stället sovjetryska påtryckningarna och militära ordna ett eget möte på Sergels Torg sam insatserna mot Lettland och Litauen". ma kväll. Sedan detta samlat väsentligt Också folkpartiledaren Bengt Westerberg fårre deltagare än Måndagsrörelsens mö• menade att regeringen måste markera att te på Norrmalmstorg tycks socialdemo den inte är likgiltig eftersom "Sverige har kraterna tills vidare ha avstått från att ord tigit nog när våra baltiska grannländer ho na egna möten av det slaget. tats av den sovjetiska diktaturen". Den socialdemokratiska partiledning Sten Andersson svarade i Dagens Eko en beslöt dock att bilda en egen insam att han "inte bedömt som särskilt viktigt" lingsgrupp som kallas "Kommitten för so att uttala sig offentligt om läget. "Det får lidaritet med Baltikum". I ett upprop som räcka med att Carl Bildt har uttalat sig, publicerades den 22 januari 1991 förkla• Det gör säkert stor effekt ..." rade man sig vilja stödja "de baltiska folk Den ironiska slängen mot moderatle ens kamp för självständighet, demokrati daren bidrog till att ledarskribenter åter• och mänskliga rättigheter". Uppropet un igen reagerade mot utrikesministerns ut dertecknades av ett antal socialdemokra talanden i baltiska frågor. ter, kommunister och allmänna kändisar som manade läsarna att skicka bidrag till 120
Arbetarrörelsens Internationella Solida kamp som förts av en del "också under ritetsfond. den tid då ansvariga för svensk utrikespo Svenska Dagbladets chefredaktör litik ansåg att vägen till Baltikum gick via Mats Svegfors ironiserade i en krönika Moskva. Idag är det trängsel på de barri den 27 januari 1991 över att "när det när• kader som, bildligt talat, byggs för att i mar sig val bildas en särskild socialdemo Sverige försvara balternas rätt till frihet kratisk Baltikumkommitte. Plötsligt tycks och självständighet. Alla vi som länge har engagemanget ha vuxit sig så starkt i rege funnits på de barrikaderna vet att det inte ringspartiet att det inte kan rymmas i alltid har varit så trångt. Men vi välkom• Måndagsrörelsen". nar naturligtvis alla, enskilda, gamla orga Ordföranden för den socialdemokrati nisationer och nybildade kommitter som ska insamlingsgruppen, Anna-Greta Lei idag vill vara med". jon, förklarade dagen efter att den ovan nämnda kommitten inte är någon parti Det som socialdemokraternas sä• politisk organisation och att "folken i Bal kerhetspolitiske talesman för ett par tikum är inte betjänta av grälsjuka svens kar utan av moralisk och praktisk solida år sedan avvisade som "stolligheter" ritet". När hon först fick frågan om hon är nu ledmotiv för svensk utrikespo ville leda kommitten hade hon varit litik. mycket tveksam, eftersom hon "inte syss lat speciellt med Baltikum förut". Kabinettssekreteraren Pierre Schori, Mats Svegfors svarade att Måndagsrö• som talade efter folkpartiledaren på detta relsen i tio månader samlat människor möte, instämde med följande ord: "Det är från alla läger, varvid "aktiva partipoliti alltid trevligt att få sällskap på barrikader ker har kunnat sätta stödyttringen för Bal na ..." tikum främst . . Sedan kunde socialde Det vore lätt att ironisera över Schoris mokraterna inte hålla sig längre. 'Man' ord. Men viktigare än att se till det som tillfrågade Anna-Greta Leijon om att stäl• skilt i det förflutna är ändå att se det som la upp som portalfigur för en ny organisa förenar inför framtiden. För balterna kan tion, parallell till allt från Måndagsrörel• det kvitta vilka inrikespolitiska motiv so sen till de vänskapsförbund som finns. cialdemokrater och andra kan ha. Det av Samma 'man' bestämde att den nya 'icke görande är likväl att regeringen nu gjort partipolitiska' organisationens insamlade oppositionens engagemang till sitt. medel skulle gå till socialdemokraternas egen internationella fond. Och denna 'man' valde att inte ta någon som helst Samma socialdemokrater? kontakt med dem som ordnar måndags• Med tanke på hur länge socialdemokra möterna innan 'man' bildade sin organisa terna svikit balternas frihetskamp är det tion". både överraskande och glädjande att de Också folkpartiledaren Bengt Wester nu bytt fot helt och hållet. berg noterade, i sitt tal på Norrmalmstorg Vem hade för ett par år sedan kunnat den 28 januari 1991, den mångåriga vänta sig att det som socialdemokraternas 121
säkerhetspolitiske talesman då avvisade hamnade så snett i bl a den baltiska frå• som "stolligheter" skulle bli ledmotiv för gan. Även om regeringen nu i flera veckor, svensk utrikespolitik? · och några gånger dessförinnan, agerat li Vem kunde ana att samme Schori som ka bra som andra nordiska regeringar och ännu för ett och ett halvt år sedan ansåg uttalat sig lika snabbt och skarpt som ex att de baltiska republikerna "ofrånkom• empelvis de borgerliga partiledarna i vårt ligt är en del av Sovjetunionen, vilket ju eget land, kan man fortfarande fråga sig framgår av Helsingforsöverenskommel• varför socialdemokraterna i lika många sen från 1975 som bekräftade Europas årtionden teg eller talade tyst om, ibland gränser" nu insett att också denna över• rent av svek, den baltiska frihetskampen. enskommelse medger gränsändringar ef Man kan också fråga sig vilken verklig ter fredliga förhandlingar. hetssyn och analysförmåga som lett till en Schori har t o m förklarat att "först när rad märkliga uttalanden om vårt närom• ester, letter och litauer kan delta i det råde. När Sten Andersson efter Berlin framtida Europa på samma villkor som murens fall fick frågan om han delade den Europas övriga folk kan vi hävda att and oro för tysk återförening som uttryckts av ra världskriget slutgiltigt är överståndet". en del sovjetiska företrädare svarade han: Det hävdade han bland annat i Svenska "Nej! Jag tror inte på en snabb tysk åter• Dagbladet på Lettlands nationaldag, den förening och därför är jag inte orolig". 18 november 1990. Undras vad han skul Eller när Anderssons närmaste man, le ha sagt om någon borgerlig företrädare Pierre Schori, den 26 februari 1990 i Af formulerat sig så för ett par år sedan ...? tonbladet förklarade att "i Tysklands öst• Det är också glädjande att höra Sten ra del kommer (det socialdemokratiska Andersson plötsligt formulera sig alldeles partiet) SPD att vinna en brakseger den rätt i den baltiska frågan. Och detta gång 18 mars över det tidigare lydpartiet till efter annan. Honeckerkommunismen, CDU, därmed Samme Sten Andersson som för något sannolikt också bidragande till västtyska år sedan uteslöt möjligheten av att den SPD:s maktövertagande vid kommande svenska regeringen inom ramen.för ESK alltyska val": processen skulle aktualisera Europarå• Alla tar vi fel ibland, men det är lite be dets resolution om baltemas mänskliga kymmersamt när den högsta utrikesled och nationella rättigheter, kunde i januari ningen gång efter annan hamnat så fel. 1991 - efter påstötning från moderatle När Michail Gorbatjov tilldelades No daren- tänka sig att kräva ett extra utri bels fredspris hyllades han av Sten kesministermöte om Baltikum inom Andersson som i 1V 2:s Rapport den 15 ESK:sram ... oktober 1989 förklarade att alla hans ini tiativ "banat väg för den, som jag tror, mycket positiva utveckling vi är inne i. Varför så snett? Den som i bästa fall har gjort slut på efter Det finns kanske anledning, inte bara för krigstiden och startat en ny period med, socialdemokraterna själva, att fundera på som jag tror, fred och folkförsoning. Så varför partiet och regeringen så länge det är välförtjänat". 122
Moderatledaren Carl Bildt var mer Till sist, efter de "blodiga söndagarna" i skeptisk. Han förklarade i samma pro Vilnius och Riga dök plötsligt den social gram: "Supermaktsledare agerar alltid i demokratiske mediaprofessorn Stig Ha supermaktens intressen. Detta leder denius upp på scenen med en märklig de ibland till att de för en fredlig politik, Det battartikel. Han gav slängar åt Måndags• är historiens svängningar. Och man ska rörelsen, journalister och diplomater för vara medveten om att den supermakt som att de engagerat sig för hårt för baltemas gör en sak i dag kan göra en annan sak i frihetskamp. morgon". Men svenska journalister, politiker och Vem av de båda var mest framsynt - andra ska självfallet inte lastas för att de Andersson eller Bildt? utgår från demokratiska värderingar och skildrar den sovjetiska övermakten i all dess nakenhet och brutalitet. Det är bara slutsatser bra att mediarapporteringen, Måndags• Att en del socialdemokratiska politiker rörelsens framväxt som en folkrörelse för och skribenter under åren torgfört märk• stöd åt baltema samt borgerliga partileda liga åsikter i den baltiska frågan, bör kan res och politikers långvariga engagemang ske inte tillåtas fläcka bilden av rörelsen nu har tvingat också socialdemokratin som helhet. Andra socialdemokratiska och regeringen till tydliga ställningstagan• skribenter har stött baltema desto mer den. helhjärtat, t ex Tommy Svensson som Det är bra eftersom omvärldens reak gjort stora pedagogiska insatser som tioner torde ha räddat många människors A-pressens korrespondent i Baltikum och liv - inte bara i Baltikum. De som genom sedan som ledarskribent i Aftonbladet. sin sannfärdiga nyhetsförmedling och Och om en del socialdemokratiska politi opinionsbildning bidragit till detta ska ha ker åter skulle svikta framöver, kan man innerligt tack för detta och inte förebråel• tänka på dem vars engagemang verkar ser och förmaningar från dem som först desto mer äkta, t ex riksdagens talman nu börjar bry sig! Thage G. Peterson.