utfall

Brexit speglar ett utbrett missnöje med upplevda tillkortakommanden och falskhet hos en elit ... ADRIAN HYDE-PRICE SIDAN 34

GUOBEROENDEJournalen TIDNING FÖR MEDARBETARE VID GÖTEBORGS UNIVERSITET #5 NOVEMBER 2019

NYHETER Krav på höjda hyror NYHETER Befordringsreform på gott och ont REPORTAGE Forskargruppen bakom framgångarna

FLYGANDE FOTON HEATHER REESE FORSKAR MED HJÄLP AV DRÖNARE LEDARE Klimatramverket pekar ut riktningen

N AV DE VIKTIGARE händelserna un- institutionen för biologi och miljövetenskap, der hösten är att universitetet anslutit samt studentrepresentanten Elin Gunnarsson. sig till Klimatramverket för universitet I samband med att vi anslöt oss till Klimat­ och högskolor. Ramverket beskriver ramverket hölls klimatdemonstrationer över hur vi lärosäten bör förhålla oss till klimatom- hela världen. Med vår forskning och utbildning ställningen för att nå det så kallade 1,5-graders­ kommer vi lärosäten kunna göra mest nytta för målet. Chalmers och KTH tog initiativet och både klimatomställningen och andra samhälls- uppmanade före sommaren fler lärosäten att utmaningar kopplade till hållbarhet nu och ansluta. För mig var det viktigt att förankra framöver. Men ramverket säger också att vi detta internt och därför fick Göteborgs cen- tydligt ska kommunicera vårt klimatarbete för trum för hållbar utveckling (GMV) i uppdrag att att inspirera och sprida kunskap. Där tror jag utreda och komma med en rekommendation att vi kan göra ännu mer! om universitetet skulle ansluta sig eller inte. Utredningen visade på en bred enighet bland HÖSTEN FÖRGYLLDES av en mycket högtidlig svarande fakulteter, studentkårer och gemen- och festlig doktorspromotion i oktober. Det är samma förvaltningen. verkligen en ynnest att få vara delaktig i en så viktig och minnesvärd stund. I år uppmärksam- ATT GÅ I DEN riktning klimatramverket pekar made vi 197 nya doktorer, 12 hedersdoktorer kräver åtgärder och påverkar oss alla. Det blev och delade samtidigt ut några av universitetets därför en extra tyngd i beslutet att samtliga finaste utmärkelser. Återigen mina varmaste verksamheter ställde sig bakom. Jag ville inte gratulationer till er och ett stort tack till alla er att det skulle stanna vid en påskrift utan att som ligger bakom arbetet med denna anmärk- vi alla är redo att arbeta tillsammans för att ningsvärda högtid! åstadkomma en förändring. En arbetsgrupp under ledning av prorektor Mattias Goksör har nu i uppdrag att koordinera arbetet och ta fram förslag på åtgärder som ligger i linje med målsättningarna i Klimatramverket. I gruppen ingår dekan Malin Broberg, Samhällsveten- skapliga fakulteten, prefekt Henrik Aronsson, Rektor EVA WIBERG

Foto: JOHAN WINGBORG

Foto: JOHAN WINGBORG RED Anglosaxisk kultur tar över

”GÖTEBORGS UNIVERSITET ska risk för domänförluster, det vill språket. Han menar att vi har ett arbeta för studenters och lärares säga att vissa vetenskapsområden särskilt ansvar som myndighet möjligheter att tillägna sig veten- inte kommer att kunna diskuteras att använda begriplig svenska. Ett skaplig litteratur på andra språk på svenska, helt enkelt för att det exempel på begrepp som saknas på än svenska och engelska.” Så står saknas en svensk terminologi. svenska är human resources mana- det i GU:s språkpolicy från 2015. I Risken är också att anglosaxisk gement. en nyutkommen avhandling visar kultur och syn på världen blir den Vi skriver även om vikten av att dock Susanne Strömberg Jämsvi att som svenska forskare allt oftare få tid att koncentrera sig på sitt skri- dessa vackra ord knappast omsätts jämför sig med, istället för att söka vande, exempelvis vid ett skrivretre- i praktiken. Jämfört med 1970-ta- intressanta exempel på andra håll. at i Jonsered. let, då kunskaper i andra språk än I detta nummer tar vi upp Susan- Detta nummer innehåller också engelska fortfarande uppmuntrades, ne Strömberg Jämsvis avhandling en artikel om de kraftiga hyreshöj- är engelska idag totalt dominerande men vi publicerar också en insända- ningar som Higab aviserar. i universitetsvärlden. re av Henrik Rosenkvist, professor i För svenska språket innebär det nordiska språk, om GU och svenska ALLAN ERIKSSON & EVA LUNDGREN

2 GUJOURNALEN NOVEMBER 2109 Mattias38 Linholm forskar Bradley24om ljunghedar. Peter forskar om mitokondrier.

Foto: JOHAN WINGBORG UR INNEHÅLLET

NYHETER 04–17 PROFILEN 18–21 FOLK 38–51 04. Chockhöjda hyror 18. Heather Reese 35. Göran Bengtsson får föreslås för flera institutioner. undersöker myrmarker från ovan. GU:s finaste utmärkelse. 06. Stora ekonomiska 36. Drottningen som kvinnlig förebild. problem för humanisterna. FOKUS 24–28 38. Staffan Gunnarsson 0 7. Skagerak får ny projektledning. 25. De försöker förstå är årets effektivitetshjälte. 08. Befordring av den gåtfulla mitokondrien. 40. Kvinnliga författare professorer på gott och ont. REPORTAGE 29–31 banade väg för manliga kollegor. 10. RED 19 till tryckpressarna. 29. Ny plattform för medieforskare. 42. Humaniora är ett område 11. Stor dominans för engelska språket. 30. Bland musiker och som alla andra, menar Göran Larsson. 12. Lugn och ro att skriva. konstnärer i Nordkorea. 44. Doktorspromotionen 14. Så undervisar du med digital teknik. - årets största högtid. 15. Samordning av DEBATT 30–33 48. Möt den musikaliske IT-systemen på gång. 32. Svenska myndigheter arkeologen Martin Bagge. 16. Europaprogrammet fyller 20. ska skriva på svenska. 50. Nytt om folk. 33. Får lärare uppmuntra studenter att demonstrera? 34. Krönika: Brexit som hämtat ut Monty Python.

NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 3 NYHETER Planer på stora hyreshöjningar Hyreshöjningar på mellan 45 och 160 procent väntar flera institutioner­ ­ om Higab får som de vill. Men inte nog med det – det kommunala ­bolaget planerar sedan att sälja Annedalsseminariet, Mediehuset och Idrottshögskolan, fastigheter som anpassats eller byggts efter GU:s verksamheter.­

DET FINNS EN plan på att sälja Anne- – Vi är ett kommunalt bolag, vi det sättet, säger Stefan Lundqvist. dalsseminariet, men inget slutgiltigt måste hyra ut lokalerna på markna- Samtidigt säger ägardirektivet beslut om när, säger Stefan Lund- dens villkor. Det är lagstadgat. Vi kan att Higab ska vara ett strategiskt qvist, vice vd/finanschef på Higab. inte gynna någon verksamhet, var- verktyg ”som ska bidra till stadens – Mediehuset och Idrottshögsko- ken kommunal, statlig eller privat. utveckling”. Är inte det just vad ett lan har också diskuterats och finns Det är marknadsvillkor som gäller. cityuniversitet gör? med på en lista över fastigheter som Frode Slinde, prefekt vid institu- – Jag säger inte emot, utan det långsiktigt bör avvecklas. tionen för kost- och idrottsvetenskap, handlar om vad en kommun får göra Men först ska hyrorna höjas tycker resonemanget är märkligt. för investeringar för olika typer av rejält. För både Mediehuset och aktörer. Idrottshögskolan har Higab lagt bud – VÅRA LOKALER ÄR ju byggda efter Malin Broberg är dekan på Sam- om 45-procentiga hyreshöjningar den verksamhet vi bedriver. Jag Det var hällsvetenskapliga fakulteten och medan man vill höja med 160 pro- förstår inte riktigt vilken marknad Göran ansvarig för Annedalsseminariet. cent på Annedalsseminariet, från 2,6 de pratar om när de vill ha mark- Johansson Hon tycker att Higabs tolkning av miljoner till närmare 6,7 miljoner nadshyror. som skra- direktiven är märklig, direkt felaktig. kronor. På marknaden är det fastig- Higab hänvisar till ett beslut i pade fram hetens intäkter som bestämmer dess kommunfullmäktige 2016 som, efter tomterna – DE HAR TOLKAT det som att de värde. Higabs egen genomlysning, gav och såg bara får bedriva kommunal verk- Det måste vara bra att få upp bolaget i uppdrag att avveckla en till att det samhet i sina lokaler och ska göra hyran innan ni säljer? mängd centralt belägna fastigheter byggdes. sig av med andra. Det tror inte vi – Ja, det är klart, men det är inte inom en femårsperiod, bland annat Man kän- är vad kommunstyrelsen menade därför vi höjer, säger Stefan Lund- Pedagogen, Idrottshögskolan, Valand ner sig lite och så har de inte tolkat det i andra qvist. och HDK. ­lurad. kommuner. Är inte det märkligt med tanke Lika kritisk är Monika Löfgren DET HANDLAR ISTÄLLET om de tre på att det i mångt och mycket MONICA LÖFGREN Nilsson, prefekt på institutionen för fastigheternas så kallade självkost- var politikerna som ville ha ett NILSSON journalistik, medier och kommuni- nadsavtal – hyror som i stort baseras cityuniversitet i Göteborg? kation. på hyresvärdens lån på fastigheten – Jag är medveten om det, men vi – Det här är helt emot hur och där GU står för de faktiska kost- fick uppdraget att hårdhänt titta på tidigare politiker resonerat. Det var nader som uppstår i förvaltningen. frågan utifrån ägardirektiv och kom- Göran Johansson som skrapade fram Enligt Higabs fastighetschef, Pontus munallagen och kom fram till att vi tomterna och såg till att det byggdes. Isaksson, är de nuvarande hyrorna inte har möjlighet att tillhandahålla Man känner sig lite lurad, säger hon. olagligt låga. lokaler till en stor aktör som GU på JMG håller främst till i Medie-

4 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 3,4 miljoner/år

Det är dessa hus det handlar om: Högst upp till vänster Idrottshögskolan, till vänster Mediehuset och till höger Anne- dalsseminariet. 2,6 miljoner/år

ska sälja till vem som helst på mark- – De här ytorna är ju ofta special- naden, men att det tidigare funnits anpassade för verksamheten som en diskussion om att sälja husen med bedrivs där. 6,9 statliga verksamheter till statliga Just nu väntar intensiva förhand- miljoner/år aktörer. lingar. Dan Ekstrand, enhetschef på fastighets- och serviceenheten, – JAG TYCKER INTE de här byggna- beskriver budet från Higab som ett derna ska ut på marknaden. Det ”worst case-scenario”. kommer inte Vänsterpartiet att – Det är klart att det är skrämman- huset. När avtalet löper ut efter stödja. Vi kan tänka oss att ha en de. Men det är mest en indikation på årsskiftet har Higab aviserat en diskussion kring om det är bättre att att det blir långa förhandlingar. Det 46-procentig höjning av hyran. Akademiska Hus förfogar över dem. är en lång resa kvar tills vi alls kan – Vi vet inte hur vi ska klara av Men den politiska viljan om ett säga något om hur det blir. Många det om det blir aktuellt. Det motsva- cityuniversitet kvarstår, fortsätter parametrar spelar in. Vi kommer att rar fyra lärartjänster, hälften av våra han. förhandla i flera månader. doktorandtjänster eller hela vår – Det är självklart så att Higab ska administrativa personal, säger hon. ta hänsyn till den viljan, men frågan LARS NICKLASON är hur mycket. På sikt är inte själv- MEN ENSKILDA hyreshöjningar är kostnadsprincipen rimlig, men det inte det viktiga här, menar både är inte heller rimligt att ta ut 100- Malin Broberg och Monika Löfgren procentiga hyreshöjningar. Vi måste Fakta GU:s hyror Nilsson. Det handlar om en stor trygga att universitetet kan vara Snitthyra: 1 800 kr/m2. Detta inkluderar principiell fråga: hur Higab tolkar kvar, att inte alla pengar går till hyra alla tillägg som lokalvård, säkerhet, el sina direktiv från kommunledning- men att staden också har lönsamhet och så vidare. en. Rimmar det verkligen med i sina byggnader. Årshyran idag för de tre husen som ägs Higabs uppdrag? Och görs detta av HIGAB (endast hyra från hyresvärd). med politikernas goda minne? HIGABS STYRELSEORDFÖRANDE, Mediehuset: 6,9 mnkr kr. Daniel Bernmar (V), andre vice Anders Sundberg (M), säger att det ordförande i kommunstyrelsen, vore väldigt olyckligt om GU tvinga- Annedalseminariet: 2,6 mnkr. säger sig inte känna igen att Higab des flytta ut från staden. Idrottshögskolan: 3,4 mnkr.

NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 5 NYHETER ”Vi har en stabil ekonomi”

Vid årets slut kommer Göte- nästan hela vårt utbildningsupp- påpekar att arbetet med åtgärder borgs universitet att ha ett drag, men ser också att det är svårt är i full gång och har pågått sedan underskott på 30 miljoner att rekrytera studenter i den takt hösten 2017. kronor, om prognosen slår in. som staten bygger ut vård- och lärar- – Vi har nu vänt en negativ Det är något bättre än väntat utbildningar, säger Peter Tellberg. ekonomisk utveckling genom mer och beror på fler studenter. Att räkna studenter och presta- internt samarbete, utnyttjande av Humanistiska fakulteten tion är lätt jämfört med externa digital teknik, ökad extern synlighet, brottas dock med stora eko- forskningsbidrag som är svåra ekonomisk effektivisering och för- nomiska problem samtidigt att förutsäga. Hittills i år har de ändringar av vårt kursutbud. Flera som man befunnit sig i en intäkterna minskat med knappt tre åtgärder har dock ännu inte fått fullt stor ombyggnad i tre år. procent jämfört med samma tid genomslag. förra året. Humanistiska fakulteten har läm- DEN EKONOMISKA uppföljningen nat in en begäran till universitets- från första januari till sista augusti DET SENASTE ÅRET har antalet styrelsen om ekonomiska lättnader, presenterades för styrelsen den 16 nyanställda ökat marginellt och med tanke på att Humanistiska fa- oktober. I stort är det en positiv bild kostnaderna för personal stiger med kulteten fått ta konsekvensen av en av det ekonomiska läget som ges i 55 miljoner kronor. De flesta som organisation som inte varit fullt ut rapporten. anställts är lärare och forskare. anpassad för storleken på projektet. – Vi har en stabil ekonomi. Uni- – Det är en otroligt låg siffra jäm- Denna fråga ska nu utredas vidare. versitetet har ett handlingsutrymme fört med ökningen de senaste åren. och behöver inte göra något dras- Det är förmodligen en konsekvens MARIE DEMKER MENAR att fakulte- tiskt, även om det är väldigt olika av att Humanistiska och Utbildnings- ten – som den första av GU:s större förutsättningar mellan fakulteter, vetenskapliga fakulteterna har eko- ombyggnadsprojekt – har fått betala institutioner och ner till forskar- nomiska utmaningar och bromsar ett högt pris. grupper, säger ekonomichef Peter in, fortsätter Peter Tellberg. Fast nu – Man bör ha i minnet att vår Tellberg. Även driftkostnaderna ökar, med skymtar vi verksamhet har förutsatts leverera På den positiva sidan ökar 60 miljoner kronor, vilket främst en ljusning. motsvarande resultat som tidigare antalet studenter, men inte till- förklaras av dyrare tjänster inom IT Vi ser en inom både utbildning och forskning räckligt mycket. Det är fortfarande och utbildning. ökning av under hela ombyggnadsperioden, bara Samhällsvetenskapliga och Ett annat orosmoln är de kom- registre- trots att Humanisten i praktiken Natur­vetenskapliga fakulteten som mande hyreshöjningarna i framti- ringar. varit en stor byggarbetsplats i tre år, bedöms klara av sitt utbildningsupp- den. säger hon och menar att byggprojek- drag. Övriga förväntas inte nå sitt – Sex av åtta fakulteter bygger PETER TELLBERG tet inte bara hållit tidsramar, budget uppdrag, vilket innebär en återbe- nytt eller planerar att göra det inom utan även att hyreshöjningarna är talning av tilldelade medel, bland några år och det kommer att leda förutsedda. annat 14 miljoner för Humanistiska till ökade kostnader, vilket vi måste Vid årets slut beräknas GU:s fakulteten. vara förberedda på. balanserade kapital uppgå till 1,1 – Fast nu skymtar vi en ljusning. miljard kronor. Den största delen, Vi ser en ökning av registreringar DET DRABBAR FÖRST Humanistiska över 800 miljoner kronor, är låst till vilket kanske är ett trendbrott. Men fakulteten som redan har en tuff uppdrag inom forskning som ännu man ska också komma ihåg att ekonomisk situation. Underskottet inte har realiserats. dagens population av 19–20 åringar beräknas landa på 28 miljoner kro- är historiskt liten men ökar igen nor. Fakultetens dekan Marie Dem- Text: ALLAN ERIKSSON 2021. Vi tror att vi kommer att nå ker vill inte tona ner allvaret men Foto: JOHAN WINGBORG

6 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NYHETER

Nystart för projektet

Foto: JOHAN WINGBORG

Vadå problem? Skagerak polska varvets vinnande bud. Han är skeppsingenjör och har kommer att bli färdigt. – Vi har bedömt att det lång erfarenhet av båtbyggar- Frågan är bara när och snabbaste sättet är att varvet branschen. Det har även Roger Fakta vad det kommer att kosta, gör det färdigt, säger Göran Karlsson som rekryterats som När nya forskningsfartyget uppger Mats Hjortberg, ny Hilmersson. skeppstekniskt stöd i arbetet. ­Skagerak beställdes av Göteborgs projektledare för arbetet För att snabba på processen – Vi har lång erfarenhet av universitet 2013 gick bygget till det med forskningsfartyget. har GU dels tillsatt en extern ut- liknande projekt. Vi kommer polska varvet Nauta. Varvets anbud redare av projektet, dels tillsatt närmast från ett projekt i Spa- var lägst av alla, 127 miljoner kronor. DEN 2 APRIL 2019 skulle forsk- en ny projektledare. Efter 4,5 år nien där en bogserbåt byggts åt Varvet, som inte byggt något lik- ningsfartyget Skagerak till sist, och fem påskrivna tilläggsavtal Luleå hamn. Den levererades i nande fartyg tidigare, skulle levere- fyra år försenat, levereras till som alla brutits har GU inte somras. ra det 49 meter långa och 11 meter­ GU. Men Skagerak ligger fortfa- längre något förtroende för den Och erfarenhet av att faktiskt breda fartyget den 15 maj 2015, rande kvar och skiner nytt men tidigare projektledningen. leverera båtar? men bygget har kantats av problem. Senast är det framdrivningssyste- ofärdigt vid kaj i Gdansk. Att – Ja, det var lite kul när jag met som inte funkar som det ska. hämta hem skeppet och bara – VI BEHÖVER EN nytändning, fick frågan om vad det är för Tidigare har fartyget fått förlängas betala varvet för gjort jobb, en ny person som tar sig an det problem med fartyget. Vadå, det på mitten med drygt tre meter för vilket GU har rätt till, har aldrig här. är inget problem, svarade jag. att återfå flytkraften då det blev för blivit aktuellt. Projektledaren heter Mats Den här båten är inte unik. Mitt tungt. 2017 upptäcktes att farty- – Experter har avrått oss Hjortberg och började jobba uppdrag är att hitta en så billig get hade för hög tyngdpunkt vilket från det, speciellt om varvet vill den 23 oktober. Han åkte direkt och snabb väg som möjligt för åtgärdades med hjälp av blytackor slutföra jobbet och leverera ett ner till Polen för att bilda sig att göra den färdig. Frågan är som placerades i botten. fartyg som fungerar. Och det vill en uppfattning av hur stora bara hur smärtsamt det blir, hur I augusti­ ­­förra året fick dess­utom de. Fördelen med det är också problemen är. lång tid det tar och hur mycket fartyget repareras efter att det att vi får en garanti på fartyget – Jag håller på och läser in pengar det kostar, säger han. krockat med kajen på väg tillbaka som vi annars mister, säger mig och tittar på ritningar, efter att ha varit­ på skrovrengöring och gjorts rent på påväxt som ska- Göran Hilmersson, dekan vid beräkningar och underlag. – ALLT BEROR PÅ hur stora de pats under alla år fartyget legat still Naturvetenskapliga fakulteten Ett problem handlar om att tekniska problemen är. Är de i vattnet. och ordförande i styrgruppen integrationen av fartygets el- stora behöver en kompetent för fartygsbygget. system inte fungerar ihop med firma anlitas, är de mindre kan framdrivningssystemet. kanske varvet lösa det själva ETT ÖVERTAGANDE av ett – Komponenterna är säkert med stöttning utifrån. ofärdigt fartyg skulle också fina, men det gäller att få dem Så till sist, den stora frågan: tvinga GU att genomföra en ny att integreras och spela på När kan fartyget levereras? Gö- upphandling på det resterande samma planhalva om man säger ran Hilmersson vågar inte säga arbetet – en process som kan så. Det är det som en av varvets exakt när. ta flera månader. Dessutom underleverantörer inte varit – Jag tror det är sannolikt att är risken att anbudsgivare kapabel att förstå och hantera. vi har ett fartyg på plats under från ursprungsupphandlingen Varven sitter inte på den kom- nästa år. kräver skadestånd med tanke petensen själva. Göran Hilmersson. på att fartyget blir dyrare än det Mats Hjortberg borde veta. LARS NICKLASON

6 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 7 NYHETER

strängd. Det är ju inte verksamhets- behoven utan den individuella rätten att bli prövad som styr. Och vi har en fantastiskt duktig personal. Om En reform man tittar på hur de producerar och levererar så kan man ana att många kommer att ansöka om befordran även framöver. Anna Peixoto tror att det är problematiskt att ha kvar rätten att som väcker bli prövad. – Verksamhetens behov måste på något sätt också vägas in om man nu tänker att en professorstitel ska innebära högre lön och mer forsk- ningstid.

känslor Foto:JOHAN WINGBORG Kristian Antalet professorer vid Göteborgs universitet växer. Daneback, ­Bakom ökningen ligger rätten att bli befordrad. Av de pro­dekan på senaste tre årens nya professorer är närmare 80 procent Samhällsvetenskap- liga fakulteten, tror befordrade. Håller det i längden? Meningarna är delade. att problematiken delvis bottnar i förväntningarna om STORA INTERNATIONELLA univer- uttunning av resurser, säger Olle vad en professorstitel innebär. sitet sätter en ära i att rekrytera de Häggbom. – Befordringsreformen har med- bästa. För en intern kandidat som Hur många professorer kan vi ha fört att vi på sina håll har fått två vill åt en professorstjänst väntas en i relation till antalet doktorander? olika typer av professorer i systemet hård sållning. På många universitet i Anna Peixoto, prefekt vid institu- med skilda förutsättningar när det Sverige är det tvärtom. Framför allt tionen för sociologi och arbetsve- gäller såväl lön som forskningstid i storstadsuniversiteten Stockholm, tenskap, ställer frågan. Visst finns Oavsett om tjänst. Men det är ju institutionerna Uppsala, Malmö och Göteborg mycket positivt med befordringssys- man har själva som reglerar tjänsterna och internrekryterar. Och Göteborg går temet, inte minst kan det vara en behov av kanske ska man fundera på om pro- i bräschen. Under tre år, 2016–2018, konkurrensfördel att kunna erbjuda dem eller fessorerna kan användas på ett annat fick universitet 116 nya professorer, en plats där man kan utveckla och inte blir det sätt än vad som görs idag? Profes- varav 91 genom befordring. Det får meritera sig inom verksamheten. fler som ska sorerna kan ses som en ekonomisk förstås konsekvenser, åtminstone om Men samtidigt kostar det. Dubbelt. belastning, men kanske också som man ska tro utredningen Den främste dela på en en tillgång. läraren – att bli professor som kom – DEN SOM BLIR befordrad får både given sum- härom året. Utredaren Olle Häggbom en ny löneplacering och forsknings- ma pengar. MEN EN INFLATION av professorer såg flera uppenbara risker, bland tid i tjänst. Vi behöver alltså ta in OLLE HÄGGBOM märks inte av överallt på GU. På annat minskad rörlighet och förny- någon annan för att täcka undervis- institutionen för pedagogik och else, sämre kvalitet och bristande ningstiden. specialpedagogik råder snarare en jämställdhet. Han förutsåg också en På institutionen består den forsk- brist, tycker institutionens prefekt ekonomisk problematik, speciellt vid ande och undervisande personalen Anna-Carin Jonsson. Hur ansträngd GU, där ”den inom stora delar av uni- av runt 90 personer (inklusive 20 Foto: ERIKSSON ALLAN ekonomin än är måste man hantera versitetet svårkontrollerade ökning- doktorander). Av dessa är 15 profes- sitt uppdrag och det går inte utan en av antalet professorer kommer att sorer. professorer. göra det ännu svårare för Göteborgs – Lönerna ökar i snabbare takt – Vi har ett generationsskifte på universitet att planera för ökad basfi- än anslagen. Men å andra sidan vet gång. Vi hade en befordran i år och nansiering av professorer”. vi ännu inte vad effekten blir. Fler hoppas få en till nästa år. Antalet är – Det blir inte verksamhetsbehov professorer med mycket forsknings- för få om man sätter det i relation till som styr hur många professorer tid skulle ju kunna innebära att vi det stora antal studenter vi har. man får. Oavsett om man har behov blir ännu bättre på att dra in externa Befordringssystemet i sig tycker av dem eller inte blir det fler som medel. hon fungerar – det sker i ett noggrant ska dela på en given summa pengar. Men än så länge upplever hon granskningsförfarande och professo- Och den starka kulturen att behand- situationen som oberäknelig. rernas löner ligger på en rimlig nivå. la alla professorer lika leder till en – Det gör att ekonomin blir an- – Det råder inte bara en nationell

8 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 Foto: ANDERS ÖSTERBO

ålderdomligt sätt att tänka som ligger bakom, säger Björn Rombach.

Foto: MALIN ARNESSON Sahlgrenska akademins dekan Agneta Holmäng vill helst se att varje steg i karriären ska tas efter utlysningar i fri och öppen konkurrens. – Det stora bekymret, som kom fram i Olle Häggboms utredning, är att den interna rekryteringen på vissa håll ligger på upp mot 90 pro- cent. Det leder lätt till att man får en väldigt sluten och icke transparent miljö.

PÅ SAHLGRENSKA akademin har man försökt komma åt problemati- ken genom att höja bedömningskrite- rierna vid befordran. – Men det blir ändå svårt för de sakkunniga eftersom man så att säga bedömer personen mot sig själv. Inom det medicinska området blir problemet desto större eftersom antalet disputerade är större än Prefekt Anna Peixoto är kritisk till befordringsreformen som till stor del är ofinansierad. antalet sluttjänster. Därför vill Agneta Holmäng helst slippa befordra helt konkurrens utan också en interna- Foto:JOHAN WINGBORG och hållet. tionell konkurrens om professorer- – Det är mest rättvist och skulle na. Vi måste göra allt för att behålla främja forskningens och undervis- dem vi har. Det pågår en flykt, de får ningens kvalitet. bättre betalt på högskolorna, säger hon. LARS NICKLASON Björn Rombach, professor i förvaltningsekonomi på Förvalt- ningshögskolan, förstår inte alls hur institutionerna kan ifrågasätta befordringssystemet utifrån ett Björn Rombach ekonomiskt perspektiv. största gruppen bland den akademis- – DET ÄR GANSKA obegåvat. Det ka personalen, spår Björn Rombach. Fakta är problem som de skapat själva. – Jag har svårt att se något pro- Nyrekryterade Det är institutionerna som sätter blem med det. Har man meriterat sig professorer Kvinnor Män Summa lönerna och en professorstitel idag borde man väl få kalla sig professor? 2016 behöver inte betyda mer än några Till sist handlar det ändå om vad guldstjärnor på axelklaffshylsorna. man gör och kan. Axelklaffar betyder Befordrade 9 11 20 Men visst, den som har råd kan ge ingenting. Utlysta 3 2 5 forskningstid och höjda löner. Inte mer än en examen. Det är un- 2017 Han tror egentligen skon kläm- gefär så Björn Rombach ser på det. mer någon annanstans. Och en ”professorsexamen” kan ju Befordrade 24 24 48 – De som redan är professorer vara bra att ha, till exempel när man Utlysta 7 6 13 tycker att nu när de blivit det så söker forskningsmedel. 2018 borde det räcka. Titeln får inte – Hur kan man tycka sig ha för Befordrade 11 12 23 devalveras. många välmeriterade forskare? Men på flera institutioner kom- Alltså, när man läser den här typen Utlysta 2 5 7 mer professorerna på sikt att bli den av rapporter… Jag tror det är ett

8 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 9 NYHETERNYHETER

RED 19 2 400 sidor om universitetet

I december utkommer En tanke med RED 19 är att och ledningen är planerat till slutet en tryckt version av RED forskningsutvärderingar ska bli en av november och ytterligare aktivite- 19-­rapporten, som ­innehåller­ cykliskt återkommande del av kvali- ter är på gång. de externa experternas syn tetssäkringssystemet vid GU. Också arbetet med en ny vision på förutsättningarna för – Utvärderingarna kommer också pågår för fullt. I december ska ett forskning vid GU. Rapporten att samspela med den kvalitets- förslag skickas på remiss till universi- inleds med en introduktion granskning av forskning som Uni- tetets alla delar. och projektbeskrivning. versitetskanslersämbetet håller på – Det är en väldigt bra tajmning – Projektgruppen avstår att ta fram; det är ju viktigt att inte att diskussionerna om RED 19 sker dock från att göra en över­ dubbelarbeta. Att granska forskning Staffan Edén parallellt med den nya visionen, på- gripande sammanfattning i återkommande cykler är vanligt i pekar Göran Landberg. De samtalen av självvärderingarna. Men andra länder, exempelvis i Neder- kommer förstås att vara till stor hjälp allt material finns att tillgå länderna som vi tittat särskilt på. när det gäller vilka principer och för den som är intresserad, Sverige ligger faktiskt lite efter inom visionära ställningstaganden som ­berättar projektledaren det området. vårt lärosäte ska ha i framtiden. Staffan Edén. De externa experterna har bland annat påpekat den tradition av äm- EVA LUNDGREN DEN SOM LÄSER de 1 600 sidorna nesrelaterad forskningskultur som självvärdering och de 800 sidorna finns vid GU, samt den starka tron på externa rapporter får en fantastisk fri forskning. insyn i hur GU fungerar, förklarar Fakta Staffan Edén. – FORSKNINGEN SKA inte styras, – Man får väldigt intressant infor- menar många, samtidigt som prio- RED 19 innebär en utvärdering av mation om hur medarbetarna vid riteringar och strategiska satsningar Forskning- ­forskningen vid Göteborgs universitet. detta rika och bubblande lärosäte också ses som viktiga, berättar en ska inte Bland annat har en extern utvärderings- grupp på 132 experter studerat själv- tänker. Utvärderingen ger alltså ett Staffan Edén. Hur den konflikten ­styras ... ­samtidigt utvärderingar och annat material samt mycket gott underlag för fortsatt ska lösas är dock inget som projekt- gjort platsbesök vid GU. utvecklings- och förnyelsearbete. gruppen kommer att hantera, utan som priori- De rapporter de externa experterna Forskningsutvärderingen RED 19 det blir en del av verksamhetens teringar och lämnat kommer att publiceras i en rap- bygger på självvärderingar från led- fortsatta arbete på olika nivåer. strategiska port i december. De finns också här: nings-, fakultets- och institutionsnivå I och med att rapporten snart satsningar är https://medarbetarportalen.gu.se/­ samt på 132 externa sakkunnigas be- publiceras är nämligen projektgrup- viktiga. Project/current+projects/red19. dömningar. De sakkunniga lämnade pens arbete avslutat. STAFFAN EDÉN Arbetet har letts av Staffan Edén samt sina rapporter i juni. – Det är nu det verkligt spännande en grupp vid Forsknings- och innova- börjar, förklarar Göran Landberg, tionskontoret: Sigríður Beck, Rebecca – ÄVEN OM EXTERN granskning alltid vicerektor för forskning. Ledningen Blease, Kristoffer Collin samt Rangnar är värdefull har självvärderingarna har redan haft flera möten om rap- Nilsson. nog varit det som gett allra mest, porterna, nu vill vi ha med samtliga Forskningsutvärderingar ska bli påpekar Staffan Edén. Nu gäller det att nivåer i diskussionen. Ett strategi­ en återkommande­ del av kvalitets­ ta vara på all information på bästa sätt. möte med alla prefekter, dekaner utvecklingen vid GU.

10 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NYHETER Risk för likriktning Foto: PRIVAT

Susanne Strömberg Jämsvi

GU:s språkpolicy betonar kurser och program. Inget tyder på minoritetsspråk inkluderat, är till språkmångfald men det är att det kommer att minska. exempel inte en del av policyn. mest tom retorik. Det menar Hon drar slutsatsen att ekonomis- Susanne Strömberg Jämsvi pekar Susanne ­Strömberg Jämsvi­ ka värden och marknadsintressen i på demokratiska risker när eng- som nyligen lagt fram en hög grad blivit utgångpunkten i läro- elskan tar över den vetenskapliga avhandling om ­engelskans sätenas beskrivningar av språkideal vokabulären och diskursen. totala dominans i högskole- och språkfärdighet. Så var det inte på – Om kunskapsfältet bara är på världen. 70-talet då engelska sågs som ett av engelska hur ska forskningen kunna – Att andra språk inte flera tänkbara språk och flerspråkig spridas på svenska? Det kan bli pro- ses en resurs är en sorglig kompetens förknippades med solida- blem för demokratin men kan även ­utveckling, säger hon. ritet och världsansvar. innebära att gästforskare inte ges – 35 år senare betraktas engelska Fakta möjlighet att lära sig svenska. EN AVHANDLING som hon själv skrivit som något nödvändigt och ound- på engelska, vilket säger en del om vikligt, där svenska lärosäten ska bli – Bologna­ MEN DET VERKAR inte, enligt processens harmo- engelskans inflytande. konkurrenskraftiga på en oreglerad ­Susanne Strömberg Jämsvi, finnas niering av utbild- – Jag funderade länge men kom global marknad. I och med Bologna­ ningar är också en en överhängande fara för att fram till att engelska var givet efter- processen har utbildningar harmonie- form av språklig svenskt vetenskapligt språk ska för- som dilemmat även finns i andra rats och ges uteslutande på engelska. likriktning, menar svinna. Däremot är det viktigt att ge icke-engelskspråkiga länder. Däremot Varken nationella minoritetsspråk, Susanne­ Strömberg stöd, inte bara till studenterna utan har jag skrivit en omfattande svensk stora invandrarspråk eller andra ­Jämsvi som lagt även till lärarna. sammanfattning på 30 sidor och över- världsspråk ses som en tillgång idag. fram ­avhandlingen Hon menar dessutom att lärosä- satt mitt abstract till 10 olika språk, ­Unpacking domi- tenas språkpolicyer i många hän- säger Susanne Strömberg Jämsvi som – DET TALAS OM språklig mångfald nant­ discourses in seenden riskerar att fungera som undersökt nationella policytexter un- men det är mest tom retorik. Det higher ­education icke-förpliktande visioner, speciellt i language­ policy. der åren 1974–2009, inklusive svensk finns idag inga incitament som stöd- relation till parallell språkutveckling A critical study of språklagstiftning samt 12 språkpolicy- jer andra språk än engelska. language policy i svenska och engelska. er vid svenska lärosäten. Det gäller även GU:s språkpolicy in Swedish ­higher­ – Det är inte så himla enkelt. Till Hennes studie visar att engelska som hon menar, i likhet med andra, ­education, vid exempel att utveckla och ge en kurs språket i allt högre grad definieras i betonar marknadslogik och ekono- ­institutionen för på engelska kräver god språklig marknadsekonomiska termer, i syfte miska intressen. ­pedagogik och kompetens. Vi borde satsa mycket att locka de bästa studenterna. Kur- – Engelska får en självklar och odis- specialpedagogik. mer på är att utbilda vår personal ser och program på engelska skapar kutabel position, även om det talas om i ökad språkmedvetenhet och vad internationellt attraktiva universitet. språklig mångfald eller om att utländ- språkutveckling innefattar. – Engelska som undervisnings- ska lärare och studenter ska få ett gott språk ökar lavinartat i hela världen språkligt bemötande. Den flerspråkiga och det gäller också engelskspråkiga bredd som finns i Sverige, nationella ALLAN ERIKSSON

10 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 11 NYHETER

Skrivarglädje i Jonsered Koncentrationen är total när 14 GU-medarbetare knattrar för fullt på sina tangentbord i ett för övrigt helt tyst rum på Jonsereds herrgård. Det handlar om en retreat där en hel dag ägnas åt eget skrivande. – Jag trodde att det skulle vara distraherande att sitta tillsammans med andra, men istället inspirerar gruppen mig att skriva på, förklarar Emmelie Barenfeld.

Jenny Mattsson, Emma Karin Brandin och Ann-Kristin Hult leder retreaten.

ASK, ENHETEN FÖR akademiskt tystnad som gäller. Vid pauserna inte kommer igång?” Men ganska språk, har arrangerat skrivretreat däremot uppmanas deltagarna att be- snart infinner sig en gemensam sedan våren 2018. Inspirationen rätta om sitt skrivande. Vi brukar ha koncentration. Det handlar helt kommer från Queen Mary University med personer från minst 5–6 fakulte- enkelt om grupptryck, i ordets mest of London. Tanken är att ägna en hel ter som naturligtvis arbetar på väldigt positiva betydelse. dag enbart åt det egna skrivandet, olika projekt. Ändå är det förvånande Att skriva ingår i jobbet som vilket innebär att allt som kan störa hur likartade problem många har, Det handlar akademiker. Fokus ligger dock ofta tas bort, som böcker, mobiler, mejl, som att det är motigt att komma igång helt enkelt på själva produkten, exempelvis hur Facebook och kollegor som tittar in. och svårt att få tid till skrivande. om grupp- många artiklar man producerat, inte Fikapauser och lunch ingår så att del- tryck ... på processen. tagarna inte ska behöva tänka på det. I BÖRJAN KAN det kännas lite – Det är ju ganska konstigt, påpe- ANN-KRISTIN HULT – Dagen består av fyra pass som obehagligt att sitta och jobba runt kar språkhandledare Emma Karin vart och ett har ett mål, som varje ett bord med personer man inte Brandin. På något sätt förväntas vi deltagare själv bestämt, berättar känner, påpekar språkhandledare hinna skriva mellan varven, men vi språkhandledaren Jenny Mattsson. Ann-Kristin Hult. pratar sällan om hur det egentligen Under själva skrivtiden är det total – ”Tänk om jag är den enda som ska gå till. Därför är det viktigt att retreaten fokuserar just på skrivan-

12 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 är på skrivretreat för andra gången. – Jag är här för att jag är nyfiken på hur man jobbar pedagogiskt med skrivande, men också för att jag vill utvecklas själv. Att skriva i grupp är bra eftersom det gör att man faktiskt sitter kvar, även när det tar emot. När pausen kommer har man ofta arbetat upp ett sug som gör att det kliar i fingrarna att sätta igång igen, efter rasten. Adrian Hyde-Price, professor i statsvetenskap, hade väntat sig en ännu tydligare struktur. – Men det finns fördelar med stör- re frihet också. Framför allt är det viktigt att ha tydliga mål och vara bortkopplad från allt. Det jag hoppas lära mig är helt enkelt att skriva ­bättre­ och att vara mer fokuserad.

EN DAGS SKRIVANDE är bara en kortsiktig lösning på de problem man kan ha när det gäller att hinna författa, påpekar Ann-Kristin Hult. – Förhoppningen är att detta ska vara en inspiration till att fortsätta Emmelie avsätta tid för sitt eget skrivande. ­Barenfeld Om en grupp gemensamt bestäm- och Adrian mer exempelvis att skriva tillsam- Hyde-Price är mans varje torsdag förmiddag, är helt och fullt chansen god att det faktiskt blir koncentrerade. av. Förhoppningsvis kan man även använda sig av erfarenheter och tankar från retreaten när man möter studenter och pratar med dem om deras skrivande. Fakta det, inte på resultatet. Man behö- Vid slutet av dagen får varje delta- Enheten för akademiskt också skriv- och språkut- ver alltså inte visa upp något eller gare också skriva ett uppmuntrande språk (ASK) veckling för alla medarbe- berätta vad man gjort, det finns inga vykort till sig själva. ASK är en universi- tare på både svenska och prestationskrav. – Om någon månad kommer det tetsgemensam enhet engelska. Skrivretreaterna där vykortet hem till varje deltagare med uppgift att stärka arrangeras på Jonsereds herrgård och är öppna för OM DET ÄR svårt att få tid att skriva som en påminnelse om att fortsätta akademiskt skrivande och språkutveckling. Univer- alla medarbetare. Också är det ännu besvärligare att hinna skriva, berättar Emma Karin Bran- sitetets studenter kan läsretreaten, vanligen på läsa. din. Våra retreater har bokats upp boka handledning för att Ågrenska villan, är öppna – Därför arrangerar vi också snabbt hittills, men det finns fler vidareutveckla sitt skri- för samtliga medarbetare. läsretreat, berättar Jenny Mattsson. möjligheter än att åka till Jonsered. vande eller för att få hjälp Anmälan görs här: De är strukturerade på samma sätt Om en institution eller forskar- eller inför till exempel muntliga https://medarbetarporta- som skrivretreaten, alltså läsning till- doktorandgrupp har intresse av att presentationer. För lärare len.gu.se/kompetensut- sammans under stor koncentration. arrangera en egen retreat kan de hör arrangeras seminarier, veckling. Mer information: Retreaten är till för alla medarbetare av sig till oss på ASK. workshoppar och konsul- https://ask.gu.se/. vid GU. tationer med pedagogisk Lästips: Murray, Rowena: inriktning. ASK erbjuder Writing in Social Spaces Emmelie Barenfeld, forskare vid Text: EVA LUNDGREN (2015). Centrum för personcentrerad vård, Foto: JOHAN WINGBORG

12 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 13 NYHETER Linda lär ut digitala knep Foto:JOHAN WINGBORG Allt behöver inte vara perfekt och allt måste inte göras på en gång. Det är några råd som Linda Flores ger till de lärare som anlitar henne för att diskutera digitala verktyg i undervisningen. – Det går bra att kontakta mig som lärare, lärargrupp eller hel institution. Stödet är gratis och ingår i min tjänst.

LINDA FLORES, universitetslektor i spanska, är en av två lärare som job- bar 10 procent på PIL med stöd för kursutveckling med digitala verktyg. Den andre läraren är Mattias von Feilitzen, pedagogisk utvecklare vid institutionen för tillämpad IT. – Vilken institution vi tillhör har dock ingen betydelse, vårt uppdrag är att stötta lärare vid hela GU, för- klarar Linda Flores. De frågor jag får kan handla om konkreta problem, som hur man får studenter på en nätkurs att samarbeta, men också Linda Flores jobbar på uppdrag av Pil-enheten med att hjälpa andra. om mer allmänna tankar eller om att bolla idéer. Något Linda Flores själv brottas en effektivisering i det långa loppet: lingvistik, är en av de lärare som fått med är hur man kan behålla kvali- videoinslaget kan ju användas flera stöd av Linda Flores. I hennes fall teten på en kurs som av besparings- gånger, kanske också på någon handlade det om att utveckla en nät- skäl fått färre timmar. annan kurs. När en student sedan kurs, något hon aldrig tidigare gjort. undrar något kan jag förklara att – JAG ANVÄNDER MIG bland annat av svaret finns exempelvis 3,5 minuter Man bör – EN KURS PÅ nätet måste vara mer flipped classroom. Det innebär att in på videon. utgå ifrån organiserad än en campuskurs. Allt jag förbereder en lektion genom att Linda Flores hjälper också gärna det man material bör antingen vara tillgäng- spela in mig själv där jag förklarar till när det gäller att få ut så mycket faktiskt vill ligt redan vid kursstart eller också ett moment i kursen. Studenterna som möjligt av Canvas. göra och bör det vara tydligt när materialet får i uppgift att se videoklippet före inte låta sig finns på plats. Nätkurser brukar lektionen som sedan kan fokuseras – DEN NYA PLATTFORMEN gör det förföras av locka många studenter men tyvärr på sådant som studenterna verkli- bland annat möjligt att bjuda in ob- teknikens hoppar också många av, vilket bland gen tycker är svårt. Filmerna är gan- servatörer på en kurs. Om någon är många annat kan bero på att det är svårare ska oproffsiga, om jag råkar harkla nyfiken på ett särskilt moment i min att ge återkoppling till dessa studen- mig eller måste rätta mig själv tar undervisning kan jag alltså låta dem möjlig­heter. ter. Så en fråga jag hade var hur man jag sällan om. Även om det förstås följa det jag gör under en period. LINDA FLORES håller kvar studenterna. tar tid att spela in en video blir det Ellen Breitholtz, forskare i Ett tips Ellen Breitholtz fick, hand-

14 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NYHETER

lade om kontinuerlig examination. – Det kan kännas jobbigt med Konsolidering många tentor, men om en student kla- rat fyra enpoängstentor är hen kanske motiverad att ta också de återstående 3,5 poängen. Och två studenter som av IT-standard klarat halva kursen innebär trots allt ytterligare 7,5 avklarade poäng som institutionen får betalt för, och det är Just nu genomförs stora ju inte oväsentligt. förändringar av IT-miljön men Ett annat tips är att dela in stu- som medarbetare ska man denterna i grupper efter vilken tid de i bästa fall inte ens märka brukar studera. av det. Olika IT-system som – En del distansstudenter läser tidigare legat under olika på kvällarna, andra på helgerna, domäner kommer att flytta in åter andra på dagtid. Genom att ha under en och samma domän. grupper med studenter som stude- rar på samma tider, är det lättare att EN FÖRÄNDRING SOM påverkar ett Ruben Fougberg skapa gemenskap vilket gör studierna par tusen anställda är en kommande roligare. flytt av GU-konton som hittills har De som påverkas kommer att bli legat utanför GU:s vanliga brand- informerade i god tid. Men de flesta EN INTRESSANT MÖJLIGHET som Can- vägg. Men i de flesta fall sker änd- förändringar sker under radarn, så vas ger, är att flervalsfrågor kan rättas ringarna bakom kulisserna, påpekar förhoppningsvis kommer man inte automatiskt, berättar Ellen Breitholtz. projektledare Vilar De Sousa Vieria märka av det. Vi ska också stödja – Tentan ligger ute en bestämd tid, på IT-enheten. forskare att utveckla ny teknik som sedan stängs den, vilket tydliggör för – I de fall där det blir förändring- inte går att köpa på stan. studenterna att de måste passa tiden. ar som kräver handpåläggning av Eftersom tentan är självrättande går användaren kommer riktade mejl VILAR DE SOUSA VIERIA påpekar det fort att bara göra en snabbkoll och att skickas ut, säger han. att de flesta stora organisationer sedan föra in resultatet i Ladok. Man Orsaken är att det 2008 ge- och företag redan har genomfört kan också ge diagnostiska test, som nomfördes en sammanslagning av det som GU står inför, vad som på studenterna kan göra hur många gång- IT-systemen, men några, däribland IT-språk kallas för en konsolide- er som helst och rätta själva. Sahlgrenska akademin, valde att ring av AD-strukturen (baserad på Den som vill börja använda digitala stanna kvar i egen regi. Microsofts Best practice). verktyg bör ta ett steg i sänder, menar Att så många olika delar av – Man kan jämföra det med en Linda Flores. IT-miljön har varit splittrad har båt som läcker som ett såll. Det – Man bör utgå från det man kostat mycket pengar i anpassningar kostar väldigt mycket pengar att ­faktiskt vill göra och inte låta sig för- och support, menar Ruben Foug- drifta olika system. Med de för- föras av teknikens många möjligheter. berg, ansvarig för IT-infrastruktur, ändringar som planeras kommer Och man bör använda högst ett par som beskriver det som att många Göteborgs universitet att ha en verktyg på en kurs, så att det inte blir användare fått leva i ”två världar”. IT-miljö som står sig mycket väl för krångligt. Diskutera gärna med de jämfört med stora företag. närmaste kollegorna – eller använd – VI VILL KUNNA erbjuda forskare, I slutet av våren 2020 ska arbe- mig eller Mattias som bollplank! lärare och studenter en enhetlig tet vara slutfört. IT-miljö, med högt ställda säkerhets- – Det är vår ambition att EVA LUNDGREN krav. Det är oerhört viktigt. Risken erbjuda alla anställda en säker, är annars att vi står med gigantiska kvalitativ och kostnadseffektiv datamängder som vi inte vet vem IT-infrastruktur, avslutar Ruben som äger. Vi måste också vara rädda Fougberg. Fakta om forskningsdata, eftersom det kan finnas känsliga personuppgifter. Min ALLAN ERIKSSON Intresserad av att använda digitala uppmaning är att gallra och rensa verktyg i undervisningen? Gå in på https://pil.gu.se/resurser/digitala- innan den stora flytten. verktyg/stod-vid-kursutveckling. Som användare ska man inte Där finns en lista på olika verktyg samt behöva oroa sig, menar Vilar De Fakta en kort presentation av stödlärarna Sousa Vieria. De domäner som flyttas in är: Service, Linda Flores och Mattias von Feilitzen. – Verksamheten ska bara fungera. SAK, MED och AD-domän GUKonto

14 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 15 NYHETER Europafokus i 20 år för Europaforskning, vilket innebär en komplett miljö med utbildning, forskning och samverkan. Europaprogrammen har också en programnämnd med tio ledamöter, varav tre studen- ter, förklarar Urban Strandberg.

– VÅR TILLTRO TILL studenter- nas förmåga att göra mer än enbart studera är väldigt stor. Brännpunkt Europa är exempel- vis en serie lunchföreläsningar som helt och hållet arrangeras av studenterna och som ibland har så många deltagare att Malmstenssalen på Handels fylls till bristningsgränsen. Också Studentgrupp Europa är väldigt aktiv och ägnar sig bland annat Urban Strandberg med sina stu- åt fadderverksamhet. Studen- denter under 20-årsfirandet. terna är också engagerade när det gäller att sprida information om EU till allmänheten, vilket de bland annat gjorde inför det senaste valet till Europaparla- mentet. Den 11–12 oktober firade ute i Europa. Studenterna är utbildning, EMAES, som läses Europaprogrammet 20 år grunden för Europaprogram- på halvfart och distans, berättar EVA LUNDGREN med bland annat tal av met, som startade 1999, och för Urban Strandberg. EU-minister Hans Dahl- det engelskspråkiga master- gren och EU-kommissio- programmet som drog igång – DEN ÄR TILL FÖR yrkesverk- när Cecilia Malmström. 2010. På masternivån är cirka samma personer inom alla olika – Numera erbjuder två tredjedelar av studenterna områden och är vårt sätt att Fakta vi också ytterligare två utländska, vilket förstås gjort bidra till det livslånga lärandet Europaprogrammet 20 år program inom Europastu- Europastudierna ännu mer samtidigt som vi motverkar Det finns idag tre Europaprogram: dier och har dessutom internationella. fake news och kunskapsförakt. Det treåriga Europaprogrammet på ett partneravtal med Masterprogrammet har Europaprogrammen inne- grundnivå, som startade 1999, som universitet i USA, Kina bland annat ett double de- bär ett samarbete mellan de antar upp till 100 studenter varje och Tyskland. Allra mest gree-spår. Samhällsvetenskapliga och höst, av cirka 3 000 sökande. stolt är jag dock över Humanistiska fakulteterna samt Det tvååriga studenterna som är så – DOUBLE DEGREE innebär att Handelshögskolan. Master of European Studies antar oerhört engagerade, för- studenterna läser ett år vid GU – En uppsats kan exempelvis sedan 2010 upp till 45 studenter klarar statsvetaren Urban och ett år vid något av partne- bedömas av både en historiker varje höst. Bland annat finns ett Strandberg. runiversiteten Chapel Hill, Uni- och en nationalekonom. Att tre double degree-spår där studenter- na får examen vid två lärosäten; GU versität Konstanz eller Fudan i fakulteter jobbat tillsammans samt antingen amerikanska Chap- DET ÄR STUDENTERNA som Shanghai; de får sedan examen i 20 år innebär bland annat el Hill, tyska Universität Konstanz hela tiden gått före och visat från båda lärosätena. Så vitt jag att lärarna haft tid att sätta sig eller kinesiska Fudan. vägen, berättar Urban Strand- vet finns ingen annan sam- in i varandras perspektiv på Ettåriga Executive Master of berg, studierektor för Centrum hällsvetenskaplig utbildning i ett sätt som är ovanligt inom European Studies, slutligen, antar för Europastudier. Europa med den här typen av akademin. Samverkan inom ut- sedan 2016 upp till 25 studenter, – De har inspirerat oss lärare samarbete i både USA, Europa bildningarna underlättar även och är en utbildning för yrkesverk- genom att vara så intresserade och Kina. forskningssamverkan. De flesta samma. av att studera eller praktisera 2016 startade ytterligare en lärare är knutna till Centrum

16 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOTISER

”Situationen har förbättrats”

ARBETSMILJÖ. Arbetsmil- på organisatoriska och sociala jöverket har ännu inte fattat faktorer” och att samtliga beslut om ett eventuellt före- personalkategorier inkluderas läggande mot institutionen i denna. Utifrån resultatet ska för historiska studier. Som GU institutionen sedan ”vidta de Journalen tidigare berättat, åtgärder som behövs för att skickade huvudskyddsombu- förebygga ohälsa och olycksfall den vid Humanistiska fakul- i arbetet”. teten i december 2018 en så För att Arbetsmiljöverket ska kallad sex-sexa – en begäran kunna fatta ett beslut har både KLART FÖR NYA LIFE SCIENCE om ingripande enligt 6 kap. 6a institutionen och huvudskydds- § i arbetsmiljölagen till Arbets- ombuden fått yttra sig. HUSBYGGE Göteborgs uni- ning till Sahlgrenska akademin miljöverket. Man krävde bland – Vi har svarat att vi kom- versitet och Akademiska Hus och Medicinarelängan. År 2016 annat att en tidsbestämd hand- mer att vidta ett antal åtgärder har nu kommit överens om att fattade universitetsstyrelsen lingsplan skulle upprättas för för att tillmötesgå den kritik uppföra den nya byggnad som beslut om att forskning och att komma tillrätta med den som har funnits. Vi har redan planerats för delar av Natur- utbildning inom life science ”destruktiva organisationskul- påbörjat det arbetet och situ- vetenskapliga fakulteten på ska samlas på Medicinareber- turen som är starkt bidragande ationen har förbättrats, säger Medicinareberget. Byggnaden, get. Byggnaden ska rymma till att sexuella trakasserier Henrik Jansson, prefekt vid som ska innehålla avancerade cirka 3 000 studenter och inte tas på allvar”. Dessutom institutionen. labbmiljöer, planeras stå klar 500–600 medarbetare inom krävdes att en extern part Huvudskyddsombuden är för inflyttning våren 2023. institutionerna för biologi och skulle anlitas för att följa upp dock inte tillfreds med insti- Den nya byggnaden ska miljövetenskap, kemi och mo- en tidigare arbetsmiljöunder- tutionens yttrande och pekar samla stora delar av Natur- lekylärbiologi, marina veten- sökning. bland annat på att kommunika- vetenskapliga fakulteten på skaper samt fakultetskansliet. Sedan dess har Arbetsmiljö­ tionen brister i organisationen. samma plats, i direkt anslut- verket gjort en inspektion på Om Arbetsmiljöverket be- plats (i maj) och har därefter slutar om ett föreläggande kan Foto: NIELS KRABBE (i augusti) underrättat att man dessutom ett vite sättas, för det överväger ett föreläggande fall att institutionen inte följer mot institutionen. Ett sådant, föreläggandet. kommer i så fall att kräva ”en undersökning […] av arbets- förhållandena med avseende LARS NICKLASON GU samverkar mer

Klimatlunch AVTAL. Rektor Eva Wiberg Foto:JOHAN WINGBORG på juridiska institutionen och landshövding Anders ­Danielsson signerade i början av november ett avtal om ömsesidigt utbyte. KLIMAT. När Fridays for forskare och medborgare kan – Samarbetsavtalet tar sikte ­future ordnade sin första glo- bidra till klimatomställningen. på kompetensutveckling och bala klimatstrejk i mars 2019 Initiativet har börjat spridas kompetensförsörjning, säger ville universitetsadjunkten till andra institutioner. Den 29 Eva Wiberg. Länsstyrelsen Magdalena Giertz och dokto- november ordnas en gemen- är också en intressant plats randen Erik Mägi på juridiska sam klimatlunch på Handels- för praktik för många av våra institutionen vid GU göra högskolan. Bilden är från en studenter. examensarbete. Samarbets- något lokalt. Resultatet blev klimatlunch den 25 oktober, Exempel på samarbeten är projekt kan regleras i särskilda klimatluncher i institutionens då företagsekonomiska institu- projekt inom forskning och underavtal. matsal med informella sam- tionen och Svenska Miljöinsti- utbildning, kompetensutveck- tal om hur man som jurist, tutet kom på besök. ling, mobilitet, praktik och

16 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 17 PROFILEN

Forskning på hög nivå

Text: EVA LUNDGREN Foto: JOHAN WINGBORG

18 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 – Fjärranalys är vetenskapen, tekniken och konsten att observera objekt utan att ­komma i kontakt med dem, förklarar Heather Reese. I tre decennier har hon ­forskat om förändring av landskap med hjälp av satellit. Nu har hon ett nytt favorit- verktyg: drönare. Genom att lägga hundratals drönarbilder på varandra skapar hon tredimensionella kartor och undersöker vegetationen från södra Sverige upp till allra nordligaste Norrland.

PÅ MARKEN INTILL fotbollsplanen på Chalmersområ- det har Heather Reese lagt ut en orange landningsplat- ta för den DJI Matrice 210 hon just håller på att mon- tera. Drönarens propeller måste sättas fast ordentligt liksom de båda kamerorna, varav en fotograferar i termiskt infrarött. Färdigmonterad ser drönaren ut som en väldig, svart insekt, på väg att ta ett språng. Plötsligt börjar den surra som en hel bisvärm och lyfter lodrätt rakt upp i luften; genast sätter en hund igång att skälla. – Säkerhet är viktigt, bland annat måste alla delar sitta fast ordentligt, förklarar Heather Reese, medan hon följer de foton drönaren tar via en skärm kopplad till handkontrollen. – Utan tillstånd får en drönare inte flyga högre än 120 meter och den måste hållas under ständig upp- Forskning sikt. Men utöver regelverket är det viktigt att också själv ta ansvar och ta ner drönaren om exempelvis en helikopter passerar. Av säkerhetsskäl är DJI-drö- naren också programmerad så att den inte kan flyga i närheten av en flygplats. Är man bara försiktig är de underbara verktyg att jobba med: drönaren kan känna av vindstyrkan och håller sig stabilt i luften när det blåser upp till 15 meter per sekund; tappar man på hög nivå kontrollen finns en funktion som gör så att den åter- vänder till den plats där man släppte upp den. I fjol reste Heather Reese, tillsammans med forskare och studenter från institutionen för geove- tenskaper, till Saarikoski och Latnjajaure i nordligaste Norrland. De var där bland annat för att kartlägga vegetationen och topografin. Latnjajaure är en forskningsstation väster om Abisko som ligger på 974 meters höjd och består av högalpin vegetation. Där, bland klippor och över istäckta älvar, klev Heather Reese runt med sin Ikeakasse som innehåller allt en forskare i fjärranalys kan behöva: en drönare, sex

18 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 19 PROFILEN

Jag har alltid dragits till höga berg Jag har alltid dragits till höga berg ...

batterier, två kameror samt en matlåda. Saarikoski lig- ger cirka 120 km nordöst om Latnjajaure och området innehåller Sveriges största sammanhängande palsmyr- område. – Palsen är en kulle som består av torv med en frusen inre kärna och bildas i subarktiska myrmarker. Iskärnan byggs upp av islinser som bildat tjällyftning, och palsen kan resa sig flera meter hög.

PALSAR HAR EN naturlig cykel av nedbrytning och väx- ande, men kräver i Sverige en årsmedeltemperatur som är lägre än cirka –3°C och en vinternederbörd mindre 300 millimeter. Om klimatförhållandena ändras, exem- pelvis om temperaturen blir varmare och vinterneder- börden ökar, kan permafrosten inuti smälta och palsen kollapsar då helt. – När vi jämför med flygfoton från 1960-talet kan vi se att områdena med palsar minskat kraftigt, förkla- rar Heather Reese. Palsalandskapets förändring sker mycket snabbare än exempelvis förskjutningen av trädgränsen och är därför viktig för den som studerar klimatpåverkan i permafrostområden. Tinande palsar är en källa till utsläpp av metan och koldioxid och spär alltså på växthusgaserna. Heather Reese visar en bild där 400 foton lagts på varandra för att skapa en mycket detaljrik, tredimen- sionell karta. Det är den nya drönartekniken som gör Heather Reese det möjligt att ta upprepade foton där palsens föränd- ringar ses på både bredden och höjden från år till år. Arbetar som: Universitetslektor Familj: Sambo samt familjen i Med infraröda drönarbilder får forskarna dessutom vid institutionen för geoveten- New York och Göteborg. information om växtligheten. skaper. Bor: I Masthugget. – FJÄRRANALYS ÄR ETT vetenskapligt område som Forskning: Medverkar i ett Intressen: Naturpromena- innehåller bildanalys och har därmed en konstnärlig projekt finansierat av Rymd­ der, poesi – både att läsa och dimension, berättar Heather Reese. Den personliga styrelsen, där hon karterar skriva. fjällen samt träd och jordbruk tolkningen har blivit mindre viktig ju mer exempelvis Favoritpoeter: Mary Oliver, artificiell intelligens tar över men den finns där ändå. i Burkina Faso. Dessutom William Stafford samt Robert Fjärranalys är viktigt inom många områden, inte medverkar hon i ett projekt från Frost. bara när det gäller kartering av landskap eller mätning Naturvårdsverket med att ta av vegetationsegenskaper. Metoden används också fram en vegetationskarta över inom exempelvis arkeologi. Det är ett ämne som intres- Sverige. serat Heather Reese sedan barndomen. – Jag är uppvuxen på landet i delstaten New York och som liten ägnade jag mig bland annat åt utgrävningar av

20 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 Det gäller att hålla drönaren under uppsikt.

bakgården där hemma; jag kunde hitta gamla flaskor, trasig keramik eller en bortglömd docka. Det var nog därför jag först utbildade mig till just arkeolog. Men det var svårt att få ett fast jobb så jag bestämde mig för att studera vidare. Mitt stora miljöintresse fick mig att fundera på något naturvetenskapligt istället. Jag fick veta att University of Wisconsin-Madison hade en av de främsta specifika utbildningarna i fjärranalys och GIS, så jag började där 1990 och tog min master fem år senare. Heather Reese kollar drönarens bilder. 1998 FICK HEATHER REESE en forskarassistenttjänst i fjärranalys vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Eftersom Göteborgs universitet är så framgångsrikt när – Några år senare började jag fundera på om jag det gäller alpin och polarforskning sökte jag mig hit skulle doktorera eller om jag istället skulle satsa på och har nu varit anställd här sedan våren 2018. Mycket mitt andra stora intresse, poesi. Jag älskar amerikansk av mitt arbete består av att jobba med datorn men naturlyrik men mitt eget skrivande handlar snarare om bäst trivs jag ute i fält, med kollegor, doktorander och lek med ord och om små observationer av människor. studenter. Jag gjorde dock ett tryggare val och påbörjade en Både det politiska klimatet och klimatet på jorden forskarutbildning. 2011 disputerade jag och fortsatte oroar Heather Reese. Men av naturen är hon ändå jobba vid SLU. optimist. I Umeå forskade Heather Reese om fjärranalys i – I somras, när jag skulle boka tågbiljett till Kiruna, Sveriges skogsmiljöer samt i fjällvärlden. upptäckte jag att alla platser var fullbokade sedan – Jag har alltid dragits till höga berg, inte minst för flera veckor tillbaka. Det betyder att människor att höjdskillnaderna gör att miljöerna ständigt föränd- alltmer väljer tåget, även för resor ända upp till nord­ ras och för att utsikten alltid är häpnadsväckande. ligaste Sverige. Det ger mig trots allt hopp.

NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 21 REPORTAGE

BYGGBESÖK i höstmörkret Med hjälm på huvudet, gul skyddsväst och grova stövlar besökte fem GU-medarbetare en kall höstdag den servicetunnel som byggs för Västlänken vid Linnéplatsen. Gruppen leddes av Trafikverkets Sören Holm.

Text: EVA LUNDGREN Foto: INES SEBALJ

DET VAR SERVICETEKNIKER Lennart Fridemhof som i täta berget så att grundvatten inte läcker in. Tätningen september lyckades ordna gruppvisningar av arbets­ går till så att vi borrar en massa hål som vi sprutar in tunneln för sina kollegor på Campus Vasa. GU Journalen cement i, som blir som en skyddande skärm. hängde med när Greta Sommar, Carl Lindblad, Peter All massa som sprängs bort forslas iväg för använd- Olsson samt campuschef Lena Sandstedt bjöds på ning på annat håll. visning. – Stenkross används exempelvis i asfalt och i annat Besöket inleddes med att Sören Holm berättade om material vid vägbyggen. Västlänksprojektet, som bland annat innebär stationer Peter Olsson var nöjd med besöket. vid Centralen, Korsvägen och i Haga. Parallellt med tåg- – Det var intressant att få besöka bygget just när det tunnlarna byggs också arbetstunnlar, som, när projektet pågår. Många tror nog att Västlänksbygget är lite stängt är klart, kommer att fungera som servicetunnlar. men man var väldigt villig att berätta om projektet, hur – Den arbetstunnel vi kommer att besöka nu är tio sprängning, isolering och annat arbete går till. Och att meter hög och tio meter bred, med plats för två lastbils- gå i tunneln var lite som att komma in i en ny värld. filer. Tunneln ska bli cirka en kilometer lång och hittills Också hela presentationen av Västlänksbygget var har vi sprängt drygt 270 meter. Vi spränger en gång per spännande. dag, fyra dagar i rad, och sedan gör vi uppehåll för att

22 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 INBLICKDETTA HÄNDER JUST NU I UNIVERSITETSVÄRLDEN Trendbrott CITATET ”Finland måste enligt STUDENTER. Efter flera års nedgång ökar nu alla svenska borgerliga SEMESTER. Så många spara- ­antalet förstahandssökande till studier vid Göteborgs de semesterdagar per anställd universitet. Det gäller både till fristående kurser partier vara ett socialis­ har personalen på Göteborgs och program. Av de mest populära programmen tiskt land, ja rena Nord­ universitet. Det visar siffror från är socionomprogrammet det näst mest sökta för en lönekörning den 31 augusti. kvinnor medan det för män hamnar på en 6:e plats. korea. Där finns inga Den totala semesterlöneskulden Det mest eftersökta programmet för män är ekono- friskolor. Där hanteras ligger på nästan 166 miljoner mie kandidatprogrammet (6:e plats för kvinnor). Det kronor, inklusive alla påslag. visar statistik som Katarina Borne på planerings- och inte lärare som tras­ uppföljningssektionen har tagit fram. I en jämförelse med andra proletariat. Där tar man myndigheter ligger GU:s semesterskuld ganska högt. folkbildningsansvaret på Bara Trafikverket har fler spara- skriver Sven-Eric de semesterdagar per anställd, Flest sökande allvar. ” Liedman, professor emeritus visar en granskning som ST:s i idé- och lärdomshistoria, på tidning Publikt har gjort av hur till juridik DN-debatt den 29 oktober mycket sparade semesterdagar 2019 . som de 17 största myndigheter- na har, exklusive lärosäten och Sveriges domstolar. Den visar att personalen på de tillfrågade myndigheterna har sammanlagt Sven Lovén nära 1,7 miljoner sparade semes- MARIN. terdagar, vilket är något över 12 Sven Lovén dagar per anställd. I TOPP. Juridik toppar i år igen antagningsstatistiken. Juristprogrammet hade 1 279 förstahandssökande till för marin höstterminen 2019. Därefter kommer programmen infrastruktur MÅNADENS byter namn LÄTTRIMMADE AFORISM för läkare och psykologer på andra respektive tredje plats. Inför vårterminen 2020 är det samma mönster. till Marina Mediokert infrastrukturen vid Göteborgs Svensk bör vara, universitet. Även de två marina ­comme-il-faut,medelbra Vinkunskap forskningsstationerna har bytt och lagomgrå. namn och heter nu Kristineberg marina forskningsstation (Kristi- Likartat i topp Bland mördarbakterier, sniglar neberg Marine Research Station) och bin ses människor härja KURSER. Vinkunskap är utan och Tjärnö marina laboratorium som dödande svin. tvekan den mest eftersökta kursen (Tjärnö Marine Laboratory). Guido Satir vid Göteborgs universitet med Föreståndarskapet för Marina Alias Guy Heyden,professor emeritus. Foto: privat 271 förstahandssökande per plats. infrastrukturen vid Göteborgs uni- Grundkursen i psykologi var hös- versitet kommer att rotera årligen ten 2019 den näst mest eftersökta. mellan de ingående enheternas stationschefer. Peter Tiselius, sta- tionschef för Kristineberg marina forskningsstation, är föreståndare fram till 30 juni 2020.

WEBBFRÅGAN: KLIMATAKTIVISM Bör universitetslärare uppmana sina studenter att stödja klimatprotester och delta i politiska sammankomster?

JA 24 % NEJ 71 % VET EJ 5 % Antal svarande: 55. Urvalet består av 100 anställda utifrån ett delvis slumpmässigt urval på 500 medarbetare.

22 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALENGUJOURNALEN 23 FOKUS/FORSKNING

Text: EVA LUNDGREN Foto: JOHAN WINGBORG

24 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 Hur kopieras arvsmassan i Forskargruppen består av seniora mitokondrierna? Hur regle- forskare, postdoktorer, doktorander ras denna kopiering samt och biomedicinska analytiker. Men vad händer när kopieringen gruppen får också ständigt besök inte fungerar som den ska i från andra länder, som delar med sig cellen? Det är vad Maria Fal- av sin kunskap eller gör försök med kenberg, professor i biomedi- den specialutrustning som finns här. cinsk laboratorievetenskap, studerar. MÅLET FÖR GRUPPENS forskning är Bakom hennes internatio- att lära sig förstå hur mitokondriens nella framgångar finns en DNA (mtDNA) kopieras och hur det stor forskargrupp vid avdel- är kopplat till cellens energibehov. ningen för medicinsk kemi Mitokondrier brukar kallas cellens och cellbiologi. GU Journalen kraftverk, eftersom det är där näring har följt gruppen i drygt ett år. från mat vi äter och syre vi andas omvandlas till energi i en form som FORSKNING ÄR SOM ett mödosamt kroppens celler kan använda. detektivarbete där man ständigt gör – Nästan allt dna finns samlat experiment, ändrar kanske koncen- i cellkärnan, berättar postdoktor trationen av ett ämne, testar igen, Bradley Peter. Men inte det DNA som lägger till en annan typ av protein finns i mitokondrien. Mitokondrier- – och plötsligt fungerar det, berättar na finns i cellens cytoplasma, alltså Emily Hoberg, biomedicinsk analy- i utrymmet utanför kärnan. Till tiker. skillnad från DNA i cellkärnan, som – Forskning innebär mycket ärvs från både pappan och mam- tålamodskrävande arbete. Ändå man, ärvs mtDNA bara från modern. trivs alla i vår grupp och tycker om MtDNA är också speciellt då det inte att vara på labbet. Det beror nog på innehåller några introner, dessutom att vi verkligen är ett team: alla är kodar det bara för 37 gener; jämför med på måndagsmöten, vi samarbe- det med cellkärnans DNA som kodar tar dagligen i labbet, samtidigt som för mer än 20 000 gener. alla arbetar under eget ansvar och – Sjukdomar som beror på muta- exempelvis håller sig uppdaterade tioner i mtDNA eller i proteiner som inom forskningsfältet. ansvarar för kopiering av mtDNA

- Vi biomedicinska analytiker fungerar som lab-managers och har bland annat ansvar för Bradley Peter berättar om sin forskning. labbets utrustning, berättar Louise Jenninger.

24 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 25 FOKUS

drabbar cirka 1 person på 10 000, be- rättar Louise Jenninger, biomedicinsk analytiker. Sjukdomarna uppstår när framförallt muskel- eller hjärnceller inte längre klarar av att skapa tillräck- ligt med energi för att fungera. I en komplex provrörsmodell, som forskargruppen byggt upp, kan de studera hur mtDNA kopieras. – På så sätt kan vi exempelvis studera aktiviteten hos ett felaktigt protein som orsakar sjukdom eller aktiviteten hos ett nyidentifierat protein med okänd funktion, för- klarar Bradley Peter. Vi kan också söka efter molekyler som modifierar kopiering av mtDNA, vilka sedan kan användas som terapeutiska föreningar. Ibland händer det att forskar- gruppen samarbetar med kliniska forskare för att undersöka en sjukdom.

– EN KLINIK KANSKE hittar en tidi- gare okänd mutation av ett protein hos en patient och undrar om detta kan vara orsaken till patientens sjukdom, berättar Louise Jenninger. Vi kontaktas då för att skapa den aktuella mutationen i proteinet i vårt labb. Det görs genom att proteinet ut- trycks i rekombinant form, exempel- vis i E.Coli eller i insektsceller, som sedan renas fram. – När vi fått fram det rena pro- teinet kan vi gå till den roliga fasen av arbetet: att studera proteinets aktivitet för att försöka förstå varför patienten är sjuk. Proteinet blandas till exempel med DNA i ett provrör, förklarar Emily Hoberg. Presentation av föredrag inför en konferens där postdoktorer – Det vi kan testa är bland annat och doktorander medverkar. Forskningsledaren Maria hur bra proteinet binder till DNA, Falkenberg ställer några frågor. hur bra det är på att kopiera DNA eller hur bra det kan samverka med andra proteiner som också är nöd- vändiga för kopiering av DNA. Dessa analyser kan ge svar på varför denna mutation hos patienten orsakar - Forskning tar tid, man måste läsa sjukdom. mycket, skriva artiklar och analysera Den här typen av studie kan ta andras texter. Men å andra sidan är några år, berättar Bradley Peter. friheten stor, och förhoppningsvis – Men det mesta av vårt arbete bidrar vi till något gott, exempelvis nya läkemedel mot svåra sjukdomar. Det är inriktat på grundforskning, och förklarade doktoranderna Carlos Pardo är alltså inte kliniskt. Men tillväga- Hernández och Direnis Erinc vid ett gångssätten och metoderna är i stort besök på Hermods gymnasium under sett desamma. Forskarfredagen.

26 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 Cryogrids i flytande kväve.

Emily Hoberg förbereder cryogrids för analys i ett kryoelektronmikroskop, som finns på Centre for Cellular Imaging Core Facility. På gridden finns de proteiner som forskargruppen vill studera. Proteiner- na ligger inbäddade i ett tunt islager på gridden som förvaras i flytande kväve. När gridden ska laddas i mikroskopet måste det ske snabbt, i en enda rörelse.

26 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 27 FOKUS

Forskning innebär mycket tålamods­ krävande arbete ...

EMELIE HOBERG

Bradley Peter visar lyckade bilder på mitokondriella ribosomer som han gjort för professorerna Zofia Chrzanowska-Lightowlers och Robert Lightowlers, Newcastle University. Kryoelektronmikroskopi är en ganska ny avbildnings- teknik som gör det möjligt att visualisera större protein- komplex som ger information om proteiners strukturer.

28 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 29 Nordisk plattform för media

Är du forskare inom underlättar webbplatsen för – Och intresset för just det medieområdet? Eller olika forskare att hitta varandra, nordiska medielandskapet är kanske intresserad av berättar Karin Andén, digital stort också internationellt sett, att få kontakt med en kommunikatör på Nordicom. berättar Jonas Ohlsson. Norden medieforskare? I så fall är – Man måste inte komma lyfts ofta fram som ett före- plattformen NordMedia från eller vara verksam i Nor- döme, där starka oberoende Network något för dig. den, däremot måste den som medier varit en viktig orsak till Webbplatsen har precis registrerar sig på webbplatsen våra starka demokratier och startat men redan har vara intresserad av ett nordiskt där public service länge spelat cirka 120 forskare regist- perspektiv på medieforskning. en betydelsefull roll. Nordiska rerat sig. medieföretag ligger också i PLATTFORMEN KOMMER också framkant när det gäller digital NORDMEDIA Network lansera- att innehålla all möjlig relevant utveckling. Samtidigt är den des i Malmö i augusti under den information, exempelvis om nordiska modellen utmanad och Jonas Ohlsson Karin Andén nordiska medieforskarkonferen- konferenser, utlysningar av under stark press, precis som sen NordMedia, som har arrang- anställningar, forskningsmedel medierna i andra länder, inte erats vartannat år sedan 1973. eller doktorandkurser, nyheter minst när det gäller hur finan- Det är också konferensen samt tips på verktyg och nya sieringen ska gå till. som är ett av skälen till att arbetsmetoder. plattformen blivit till, berättar – Även om webbplatsen i NORDMEDIA NETWORK är helt Jonas Ohlsson, föreståndare för första hand ska fungera som och hållet öppet tillgängligt, Fakta Nordicom sedan drygt ett år stöd för nordiska mediefors- betonar Jonas Ohlsson. tillbaka. kares yrkesutövning kommer – Öppenhet är en av grund- Nordicom har funnits sedan – Trots att konferensen är den också att kunna användas bultarna i Nordicoms arbete. 1970-talet och är en av GU:s väldigt väletablerad har den som expertdatabas, exempelvis Till skillnad från många andra nationella enheter. Syftet är att utveckla kunskapen om medier- inte haft någon egen plattform av journalister eller myndig- digitala plattformar drivs vi nas roll i samhället. Den nordiska utan för varje nytt möte har en hetspersoner som vill ha svar heller inte av kommersiella verksamheten drivs i samverkan ny webbsida byggts upp. Att vi på en fråga. Nordicom verkar intressen. Språket på den här med Nordiska ministerrådet. Varje nu har en webbplats innebär ju för att sprida forskning och plattformen är engelska, vilket år genomför Nordicom undersök- att NordMedia fått ett hem och kunskap om mediernas roll i de ju är det vanliga i forsknings- ningen Mediebarometern, som kan leva vidare även mellan nordiska länderna, och denna sammanhang – vid andra tillfäl- mäter svenskarnas användning av konferenserna. webbplats är en del i det arbe- len värnar dock Nordicom de olika medier och som är den äldsta Huvudsyftet med NordMedia tet, berättar Karin Andén. olika nationella språken. studien av sitt slag i världen. Den nya webbplatsen NordMedia Network är att ge forskare inom Medieforskning är ett hett Network finns här: det nordiska medieområdet område som skär in i många www.nordmedianetwork.org. möjlighet att presentera sig själ- samhällsvetenskapliga disci­ va och sin forskning. Samtidigt pliner. EVA LUNDGREN

28 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 29 REPORTAGE Musikaliskt besök i Nordkorea

Text: EVA LUNDGREN Foto: PETRA FRANK

Är Nordkorea ett land man bör samarbeta med? Ja, det menar i varje fall en grupp lärare vid Högskolan för scen och musik. Efter ett studiebe- sök på Kim Won Gyun Uni- versity of Music i Pyon­ gyang hoppas de kunna bjuda in nordkoreanska musiker till Göteborg.

DET VAR I AUGUSTI som prefekt Petra Frank, enhetschef Thomas Jäderlund och pro- – I Nordkorea handlar konst fessor Anders Jormin reste till bara om perfekt avbildande, Nordkorea för att under en berättar Petra Frank. En tavla vecka lära sig mer om musik- kan vara målad av flera konst- undervisningen där. Besöket Anders Jormin, Thomas Jäderlund, Petra Frank och unga elever. närer där den som är bäst på hade föregåtts av samtal med ansikten gör människorna och kollegiet och förankring hos ett lärosäte som upptar ett helt den som är bäst på träd gör både dekan Sanne Kofod Olsen kvarter och bland annat har ett skogen i bakgrunden. Tavlorna och rektor Eva Wiberg. internat. signeras inte. Men konstnä- – Jag var den ende som rerna är verkligen otroligt besökt Nordkorea tidigare, – DE VISADE UPP bilder på skickliga. berättar Anders Jormin. Man lärare som vunnit olika in- Också ett besök på Barnens kan förstås fundera över om ternationella tävlingar och vi palats ingick, samt att åka vi borde samarbeta med ett så Anders Jormin hade svårt att få dem att förstå tunnelbana. slutet land, men personligen varför vi inte tyckte det var tycker jag det, eftersom varken så viktigt, berättar Thomas – DEN GÅNGEN JAG fick mest förståelse, kunskapsutveckling dock ut på egen hand, berättar Jäderlund. Studenterna var kontakt i ett spontant möte eller förändring kan ske om vi Petra Frank. Vi vet inte om vi otroligt drillade men spelade med en annan människa, var inte pratar med varandra. egentligen fick göra det men också med stark närvaro och ­ när vi åkte tunnelbana, berät- Programmet var noga pla- frågade inte heller. inlevelse.­ Mest intressant var tar Thomas Jäderlund. Jag fick nerat. Guiden Kim Gyong Chol, Syftet med besöket var att det nog att lyssna på koreansk syn på en liten pojke på kanske som jobbar mot Skandinavien lära sig mer om nordkoreansk musik, spelad på stränginstru- 5–6 år som tittade på mig. Efter vid Nordkoreas kulturdeparte- traditionell musik och om mentet kayageum och trumma. en stund vågade han sig fram ment, och tolken Ri Chung Gyol undervisningsmetoder, bland Gruppen besökte också och tog min hand. Det berörde var med under hela besöket. annat genom att besöka Kim Mansudae Art Studio där cirka mig djupt. – På kvällarna gav vi oss Won Gyun University of Music, tusen konstnärer arbetar. Nordkorea är ett land där

30 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 31 Efter en liten stund vågade han sig fram och tog min hand.

På Kim Il Sung-torget samlas människor för att träffas och dansa.

människor skolas in i djup vördnad för de tidigare ledar- na, berättar Petra Frank.

– ÖVERALLT FINNS bilder på Kim Il-Sung och Kim Jong-Il och alla medborgare över 15 år bär en liten brosch med bilder på ledarna. Varje morgon inleds med uppmuntrande ord som sänds via högtalare, och i ensemblerummet när nyckel­ föräldrar förväntas ständigt harpan tolkar kayageumens uppfostra sina barn, exempel- röst och spelsätt; nya insikter, vis vid måltiderna som kan vara influenser, inspiration, kanske pedagogiskt utformade. Det till och med ny musik. Vi är låter förfärligt men vi såg fak- också intresserade av att lära tiskt många glada människor. Spel på traditionella instrument. oss mer om hur de jobbar med Att spegla sig i något som är excellens. Tyvärr verkar vi inte helt annorlunda är alltid värde- så att nordkoreaner kommer – Tanken är inte att våra stu- kunna bjuda in bara två perso- fullt, menar Anders Jormin. hit under kanske fyra dagar, denter ska lära sig spela deras ner, utan måste också ha med – Olikheter sätter skärpa på berättar Petra Frank. traditionella instrument utan en tolk, som utses av nordkore- sådant som man annars bara – Vår idé var att bjuda in två snarare utforska vad som sker anska myndigheter, vilket vi än tar för givet, därför är möten så nordkoreanska kollegor som i mötet mellan våra respektive så länge inte har finansiering viktiga. kanske kan medverka i våra en- musikaliska traditioner och för. Vi hoppas dock att det Förhoppningen är att besö- sembler och masterklasser med konstnärliga estetik, menar löser sig, så att besöket kanske ket ska leda till ett svarsbesök, sin koreanska konstmusik. Thomas Jäderlund. Vad händer kan äga rum i januari nästa år.

30 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 31 TYCK TILL DU OCKSÅ! Maila till [email protected] DEBATT – och håll dig inom 4 200 tecken (men gärna kortare!) inklusive blanksteg. GU och det svenska språket

UNDER 1990-TALET började svenska förpliktelser rörande det svenska Både svenska och engelska har alltså språkvetare oroa sig över att det språket som en stor del av GU:s en särställning på GU. Kommuni- svenska språket tycktes tappa mark. forskare, lärare och administratörer kationen ska vara på svenska, och Flera multinationella företag, som tycks vara ganska omedvetna om. svenskan som används ska vara klar till exempel Electrolux, övergick och begriplig – och enligt språklagen till engelska som koncernspråk, SPRÅKLAGEN INNEBÄR således att gäller det inte bara GU:s samverkan. och inom forskningen publicerades GU, och vi som jobbar på GU, har ett Detta innebär bland annat att rappor- alltmer på engelska, särskilt inom särskilt ansvar för att använda och ter, enkäter, utvärderingar etcetera fälten teknik, medicin och naturve- utveckla det svenska språket, för att kan vara på svenska, eller på svenska tenskap. Framför allt den senare ut- använda ett korrekt och begripligt och engelska, men inte bara på vecklingen ledde till att man började språk (detta brukar kallas klarspråk) engelska. Kursplaner på engelska ska tala om domänförluster – man såg och för att se till att det finns svenska till exempel alltid ses som översätt- framför sig att det skulle bli omöjligt termer inom alla forskningsfält. Uni- ningar av ett svenskt original, oavsett att tala om vissa vetenskapsområ- versiteten har emellertid också krav vilket språk som kursplanen först den eftersom det helt enkelt inte på internationalisering – man ska har skrivits på. Trots detta är det inte fanns några gångbara svenska publicera sig internationellt, ta emot ovanligt att man enbart skriver på termer. Utvecklingen mot mer utländska gästforskare och så vidare. engelska inom GU – ett exempel är engelska i samhället ansågs också Detta går naturligtvis inte så bra ihop den pågående Red19-utvärderingen. vara problematisk av två andra skäl: med språklagens formuleringar om de som inte kan engelska så bra blir att prioritera svenska. Hur har då utestängda, och svenskar kan i regel universiteten löst detta dilemma? EN ANNAN ASPEKT av språklagen är inte kommunicera lika effektivt på kravet på klarspråk. GU ska uttrycka engelska som på svenska. Efter en DE FLESTA SVENSKA universitet, sig ”vårdat, enkelt och begripligt” lång språkpolitisk debatt kom språk- inklusive GU, har som övergripande i alla sammanhang. Exempel på lagen 2009, och däri regleras bland princip att vara parallellspråkliga: bristande klarspråk är ändå vanliga annat myndigheternas språkbruk. både svenska och engelska ska använ- Språklagen­ – som i det nylanserade Canvas. Den Det finns fem paragrafer i språk- das. Detta sägs också tydligt i GU:s som vill ha hjälp får instruktionen lagen som är särskilt relevanta för kommunikationsstrategi (från 2014): och GU:s ”Skicka en biljett för personligt svar varje myndighet, och de återges i eget regel- från vårt support-team”. Här används sin helhet nedan: Göteborgs universitet ska vara ett interna- verk fast- alltså ordet biljett i betydelsen ’kort, tionellt universitet. Det officiella språket skriftligt meddelande’, en betydelse är svenska men internationaliseringen ställer att 4 § Svenska är huvudspråk i kräver att engelska används parallellt. All GU, som en som enligt SAOB var ovanlig redan Sverige. relevant intern information, muntlig och 1910, och som knappast hör till det 6 § Det allmänna har ett särskilt skriftlig, ska vara på både svenska och svensk myn- nutida standardspråket. ansvar för att svenskan används och engelska. dighet, ska utvecklas. använda SPRÅKLAGEN OCH GU:s eget regel- 10 § Språket i domstolar, förvalt- I PRAKTIKEN ter det sig givetvis både verk fastställer att GU, som en svensk ningsmyndigheter och andra organ orimligt och omöjligt att förmed- svenska ... myndighet, ska använda svenska, som fullgör uppgifter i offentlig la all relevant information på två och att svenskan som används bland verksamhet är svenska. språk, och i GU:s språkpolicy, som annat ska vara begriplig. Detta med- 11 § Språket i offentlig verksamhet kom året därpå, sägs i stället att det för givetvis komplikationer (särskilt ska vara vårdat, enkelt och begrip- främst är svenska som ska användas för dem som hellre skriver på engel- ligt. – se nedan: ska), men det gäller ju alla lagar. Det 12 § Myndigheter har ett särskilt är till exempel självklart att GU ska ansvar för att svensk terminologi 1. Det officiella kommunikationsspråket följa jämställdhetslagen och arbets- inom deras olika fackområden finns vid Göteborgs universitet ska vara svens- miljölagen, även om det innebär ka. Vetenskapsområden som domineras tillgänglig, används och utvecklas. av engelska ska kunna kommunicera sitt stora åtaganden, och det borde också vetande på klar och begriplig svenska. vara självklart att GU ska följa språk- I FORSKARVÄRLDEN är det viktigt 2. Göteborgs universitet ska arbeta för lagen – men den lagen tycks ännu att publicera sig – och bli läst – in- ett ökat användande av engelska inom inte ha fått ett lika stort genomslag i ternationellt, och då går det oftast vetenskapsområden som idag domineras universitetets medvetande. inte att skriva på svenska. Men som av svenska. 4. Göteborgs universitet ska sprida universitetsanställd arbetar man forskningsresultat till det omgivande HENRIK ROSENKVIST också vid en svensk myndighet, och samhället på klar och begriplig svenska PROFESSOR I NORDISKA SPRÅK det innebär alltså att man har vissa och engelska. INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

32 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 Opartisket gäller oavsett aldrig så goda syften

FÅR OCH BÖR VI som universitetslärare utesluta att en universitetslärare – som re- avstå från att bedriva politisk aktivism mot uppmana våra studenter att delta i politiska presentant för ”det allmänna” – uppmanar våra studenter och upprätthålla gränserna manifestationer? Det är en fråga som har sina studenter att delta i en ”sammankomst mellan våra roller som universitetslärare väckts i samband med den senaste tidens för opinionsbildning”, eftersom läraren då och politiskt engagerade medborgare. klimatprotester, vid Göteborgs universitet försätter studenterna i en situation där de Saklighet, opartiskhet och likabehandling liksom vid lärosäten runt om i världen. inte själva kan välja huruvida de vill redo­ är inte bara grundlagsfästa principer för Som forskare känner många av oss ett visa en politisk åsikt, samtidigt som de står i den offentliga maktutövningen, utan också särskilt starkt engagemang i klimatfrågan, ett beroendeförhållande till den lärare som etiska normer för universitetslärarprofes- eftersom den inte bara är en viktig fram- undervisar och examinerar dem. sionen, vilka är avgörande för att studenter tidsfråga, utan också en fråga där vetenska- ska kunna ha förtroende för oss som lärare pen i hög grad kommit att stå i frontlinjen. VAD SOM STADGAS i Regeringsformen, den och för att allmänheten ska kunna ha för- Därför är det begripligt att många akade- grundlag varpå vårt statsskick vilar, torde troende för universiteten som oberoende miker har slutit upp i klimatprotesterna. vara ett tillräckligt skäl för att avstå från att kunskapsinstitutioner. Om vi håller oss till Att som enskild medborgare ägna sig åt uppmana studenter att delta i klimatprotes- de riktlinjerna är det inte en svaghet utan politisk opinionsbildning är förstås allas vår terna. Därutöver finns också andra skäl som en styrka att vi universitetslärare hyser självklara medborgerliga rättighet. talar för att vi som universitetslärare bör olika uppfattningar i politiska, religiösa Men har vi som universitetslärare också avhålla oss från sådana uppmaningar. Pone- och etiska frågor, eftersom studenter och befogenhet att uppmana våra studenter ra, för det andra, att en annan universitets­ allmänhet kan lita på att vår gemensam- att delta i politiska sammankomster som lärare skulle uppmana sina studenter att ma professionalism trumfar våra enskilda klimatprotesterna? Jag vill här argumentera delta i en manifestation av annan politisk övertygelser. för att vi inte har det. inriktning – säg, mot invandringen, för För det första är vi som lärare vid ett strejkrätten eller mot Västlänken. Hur skul- FÖRTROENDET FÖR universiteten kan vi, statligt universitet inte bara undervisare le vi ställa oss till den lärarens agerande, för det tredje, inte ta för givet. Det finns och forskare, utan också tjänstemän vid en om vi själva uppmanat våra studenter att sär­skilda skäl att värna om akademins själv- statlig myndighet, vilket ställer särskilda delta i en opinionsbildande sammankomst i ständighet och frihet i en tid när universi- krav på oss. I en rättsstat ska myndigheter en fråga som engagerar oss? teten i allt högre grad är föremål för extern och deras tjänstemän vara opartiska, en Ett tänkbart svar är ”jag har rätt och du politisering, i olika former och från olika princip som kodifierats i Regeringsformens har fel”, ett annat ”jag delar inte din åsikt, håll. Runt om i världen ser vi hur regeringar 1 kap. 9 §, som stadgar att ”Domstolar samt men du har lika stor rätt som jag att mo- och andra politiska aktörer försöker krings- förvaltningsmyndigheter och andra som bilisera studenter i din opinionsbildning”. kära forskningens och undervisningens fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i Båda svaren är dock lika ohållbara. Det frihet med både piskor och morötter, där sin verksamhet beakta allas likhet inför första svaret förutsätter en tvärsäkerhet i universitetens påstådda politiska snedvrid- lagen samt iaktta saklighet och opartisk- politiska frågor som få forskare torde accep- ningar har blivit en tacksam förevändning. het”. Kravet på saklighet, opartiskhet och tera. Det andra svaret landar, tvärtom, i en Om vi som universitetslärare missbrukar vår likabehandling gäller alltså i all myndighet- radikal relativism som öppnar upp för en offentliga ställning för aldrig så goda politis- ens verksamhet, inte bara i explicit myndig- ohämmad politisering av universitetslärar- ka syften riskerar vi att ge den akademiska hetsutövning (till exempel betygssättning). rollen (bortsett från att den rätt, som svaret frihetens fiender vatten på sin kvarn. hävdar, inte finns). STATLIGA MYNDIGHETERS och tjänstemäns skyldighet till politisk opartiskhet speglas KANSKE NÅGON VILL invända att klimatpro- vidare i medborgarens rätt till negativa testerna, till skillnad från de andra exem- opinionsfriheter, som regleras i RF 2 kap. 2 plen, är opolitiska eller okontroversiella. §: ”Ingen får av det allmänna tvingas att ge Det uttalade syftet med demonstrationerna till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, är dock att uppmana makthavare att vidta kulturellt eller annat sådant hänseende. politiska åtgärder, precis som i de andra Inte heller får någon av det allmänna exemplen, och det råder stor oenighet om JOHAN KARLSSON tvingas att delta i sammankomst för opi- vilken typ av politiska åtgärder klimatför- SCHAFFER nionsbildning eller i demonstration eller ändringarna kräver, precis som i andra DOCENT annan meningsyttring …” Denna rätt att politiska frågor. INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER slippa meddela politiska åskådningar torde En rimligare hållning är att vi alla bör

32 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 33 KRÖNIKA

Bortom Brexit

NÄR KAN VI SE ett slut på all vånda och frus- en beslutande folkomröstning, som skulle har röstat för ett utträde, och då ska det tration Brexit för med sig? Brexit är en saga avgöra den laddade frågan om EU-medlem- genomföras. Ju förr, dess bättre. Därefter utan slut, en saga om inkompetens och skap. En majoritet röstade för att lämna EU. kan Storbritannien inleda en seriös debatt förvirring, som har försatt brittisk politik i För mig var det ett förkrossande resultat, om sina relationer med Europa, och om kris, samtidigt som den har kostat oändligt men det var ett demokratiskt beslut. Som vilket land vi vill vara. Jag är optimist av mycket tid och energi i hela EU. Det hela Winston Churchill sade i november 1947: naturen. Jag tror att de dystra förutsägelser- påminner om en flock lämlar som rusar i ”Många olika sätt att styra ett land har na om en ekonomisk nedgång för Storbri- full fart mot klippkanten för att kasta sig ut prövats, och kommer att prövas, tannien efter Brexit är överdrivna. Det finns och sedan stannar i sista stund för att börja i denna olyckliga värld. Ingen påstår att enorma reserver av energi och dynamik i diskutera hur de ska hoppa, när de ska demokrati är ett perfekt, allvist sätt. Det Storbritanniens blomstrande ekonomi och hoppa, om de över huvud taget ska hoppa. har sagts att demokrati är det sämsta styrel- i landets öppna, toleranta och mångkultu- När nyheten om ett nytt Brexit-avtal seskicket, förutom alla andra sätt som har rella samhälle. Brexit utgör en katalysator tillkännagavs torsdagen den 17 oktober, var prövats vid olika tider.” för att förändra brittisk politik, och det min spontana reaktion en känsla av lättnad. kommer förhoppningsvis att leda till en Trots att frågan om Nordirland fortfarande BREXIT SPEGLAR ETT utbrett missnöje med omformning av det politiska systemet, ett inte lösts på ett begripligt sätt hade Stor- upplevda tillkortakommanden och falskhet nytt politiskt landskap bortom det förstel- britannien och EU kommit överens om ett hos en elit som tappat kontakten med nade och förstockade tvåpartisystemet. utträdesavtal. Jag hoppades att det skulle den vardag många lever i, en känsla av ett innebära ett ordnat utträde och början på oöverstigligt avstånd. Valresultatet är en SERIÖSA MÄNNISKOR diskuterar redan en det långvariga projektet att forma ett nytt reaktion mot parlamentsledamöter som lju- framtid för Storbritannien som ett globalt samarbete mellan Storbritannien och dess ger om sina utgifter och stoppar skattebeta- engagerat land med framtidsperspektiv, ett grannar i EU. Äntligen, tänkte jag, äntligen larnas pengar i egna fickor. Det än reaktion land som arbetar i nära partnerskap med kunde brittiska politiker börja fokusera på mot banker och bankirer, vilkas girighet våra europeiska grannar men står fritt att de brännande problem mitt land står inför och inkompetens har satt ytterligare press skapa sin egen framtid, enligt sina egna – däribland krisen inom NHS (National på den redan utsatta arbetarklassen – och traditioner och önskemål. Ett Storbritan- Health Service, den offentliga hälso- och som i sin tur räddades av den politiska nien efter Brexit kan vara öppet, tolerant, sjukvården), de ekonomiska problemen i eliten. Brexit var också en reaktion mot dynamiskt och oberoende – på samma sätt större och mindre städer i norra England, byråkraterna i Bryssel, som inte valts på som Kanada eller Australien. Låt oss inte ökande sociala klyftor, knivskärningar i demokratiskt sätt. glömma att detta trots allt är landet som London och de konstitutionella relationer- Ironiskt nog leddes detta sentida har skänkt världen ovärderliga gåvor som na mellan de folk och nationer som utgör ”bondeuppror” av en tragikomisk samling fotboll, Beatles och HP-sås. Det Förenade Kungariket Storbritannien klassiska brittiska överklasstollar – Nigel och Nordirland. Farage, Jacob Rees-Mogg och Boris John- son – som verkar komma direkt från en MEN SÅ BLEV det inte. Än en gång hålls vår Monty Python-sketch. Till syvende och sist delade nation i ett järngrepp av det politis- avgjordes dock Brexit-omröstningen inte ka dödläget. Parlamentet lyckades inte enas av krassa ekonomiska intressen utan av en ADRIAN G.V. om hur och när den utlovade Brexit skulle längtan att återta kontrollen – ”Take Back HYDE-PRICE genomföras. Missförstå mig inte: Jag rös- Control”, som Brexit-anhängarnas slogan PROFESSOR I tade för att vi skulle stanna kvar i EU, och ljöd – och stärka den nationella identiteten STATSVETENSKAP jag tror att ett utträde leder till mängder och suveräniteten. av onödiga svårigheter och komplikatio- Personligen tycker jag fortfarande det är Översättning från ner. Men det brittiska folket fick löfte om synd att vi ska lämna EU. Men en majoritet engelska av Hero.

34 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 35 FOLK Hedrad för engagemang

Tjärnö marinbiologiska laboratori- både studier och forskning. samhällsplanering, havs- och miljövård. um, Universeum, Havsmiljöinstitu- Åren 1996–2008 ledde Göran Bengtsson Han har även arbetat med utveckling av tet, Ostindiefararen, listan är lång Ostindiefararprojektet från byggstart till ledarskapet i offentliga organisationer. på vad Göran Bengtsson engagerat hemkomst av skeppet Götheborg. Nu tilldelas han Göteborgs universitets sig i under sitt långa arbetsliv. Nu Förutom allt annat arbete har Göran främsta utmärkelse. tilldelas han Göteborgs universitets Bengtsson också lett en mängd utredningar, – Jag är jätteglad, det värmer. främsta utmärkelse, Socii et Amici uppdrag och projekt samt varit sakkunnig, Universitatis Gothoburgensis. oftast med anknytning till ledningsfrågor, EVA LUNDGREN

GÖRAN BENGTSSON, tidigare länsöver­ direktör i Västra Götalandsregionen och landshövding i Göteborgs och Bohus län, har ett starkt och brett naturvetenskapligt engagemang. Som student vid GU läste han bland annat naturgeografi, botanik, zoologi, kvartärgeologi, mineralogi och JOHAN WINGBORG Foto: oceanografi. – Mitt tidiga naturvetenskapliga intresse Göran ledde bland annat till att jag, tillsammans Bengtsson med några kompisar, redan som tretton­ åring bildade Mölndals fältbiologiska fören- Aktuell: Mottagare av Socii ing. Men idag inser jag att det inte bara är et amici Universitatis termodynamikens grundlagar som hänger Gothoburgensis, som är ihop, utan allt annat också, som samhälls- Göteborgs universitets vetenskap, humaniora, sång och musik, främsta utmärkelse. samt teknik. Kunskapen kan finnas i det Född: År 1947 i Mölndal. enskilda ämnet, men lösningarna på olika Familj: Hustrun Maud samt samhällsproblem finns i samverkan mellan tre barn, sex barnbarn och ämnesområdena. Det är precis som att de två bonusbarnbarn. rikaste och stabilaste ekosystemen finns i Övriga ärebetygelser: mötet mellan olika system. Konungens medalj i tolfte­ storleken med högblått SITT ENGAGEMANG FÖR GU har han visat band samt Göteborgs bland annat genom att medverka vid bildan- Stads förtjänstmedalj. det av den GU och Chalmersgemensamma Det här visste du kanske institutionen för miljövård. Under många år inte: Göran Bengtssons­ ­ var han också ordförande för Tjärnö marin- morfar hade den sis- biologiska laboratorium. Han ledde också ta vatten­drivna kvarnen i Kvarnbyn, och den finns nu de av Mistra och Strategiska forskningsstif- som modell på Hembygds­ telsen finansierade projekten Sucozoma och museet. Mastec som ledde till ny kunskap om kust-

zonplanering och giftiga båtbottenfärger. Tillsammans med bland andra rekto­ rerna vid GU och Chalmers medverkade han också vid skapandet av Stiftelsen Kors- vägen, som är helägare av Universeum, där han fortfarande är ordförande. – Jag är också ordförande i många donations- och verksamhetsstiftelser, som Hasselblad, Adlerbert, Krefting, Nääs och fram till för ett år sedan Nordens Ark; stif- telserna ger GU många miljoner varje år till

34 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 35 FOLK/SPIKAT Drottning som föredöme

I takt med att monarkin kungen och drottningen som ett förlorade makt i Sverige för- kompletterande par som regerade ändrades synen på vilken roll tillsammans. Riket sågs som ett hus- kungen skulle spela i riket. håll, där kungen, i kraft av guds nåd, Men vad hände med drott- var folkets far, medan drottningen ningen? var folkets mor. Hennes uppgift var En ny avhandling visar att att idka välgörenhet men också att hennes feminina egenskaper, blidka kungens vrede samt hålla som maka, mor och kvinn- honom i schack, exempelvis genom ligt föredöme, alltmer kom i att be honom besinna sig i krig. fokus. DROTTNINGEN VAR FÖRSTÅS också TILLFÄLLIGHETSTRYCK ÄR korta mor till den kommande regenten. texter som, ofta i diktform, förfat- – Om moderskapet innebar pro- tas i samband med exempelvis ett blem kastades en skugga främst på bröllop, ett dop eller någon annan drottningen, men också på kungen, särskild tilldragelse. Texterna är berättar Avigail Rotbain. Exempelvis sällan officiellt sanktionerade och skrevs dikten till Ulrika Eleonora, ofta skrivna av helt andra personer som förlorade fyra söner i späd ålder, än de som vanligen kommer till tals för att trösta henne, men också för i samhället. att uppmana drottningen att inte Och det är det som gör dem så sörja för mycket, utan fortsätta föda intressanta, menar Avigail Rotbain. barn. Sofia Magdalena, som fick Hon har studerat 597 sådana texter barn först efter tio års äktenskap för att undersöka hur synen på med Gustav III, innebar ett så stort drottningen förändrats, från 1600-ta- problem att hon var svår att hantera lets stormaktsenvälde till 1800-talets i diktform. Också Lovisa Ulrika var mellan de olika länderna men också medborgarsamhälle. problematisk, men av politiska skäl: viska en fiendemakts ord i kungens – Jag har fokuserat på fyra drott- det var hon som var maktlysten, inte öra, därför var det viktigt att skriva ningar: Ulrika Eleonora av Danmark, Adolf Fredrik, vilket inte passade in henne i den svenska berättelsen. Lovisa Ulrika av Preussen, Sofia Mag- drottningrollen. – Ett sätt kunde vara att skapa en dalena av Danmark och Josefina av sorts drottninglängd. Att exempel- Leuchtenberg. Tyngdpunkten ligger EN KOMPLEXITET I framställningen vis Lovisa Ulrika delade namn med på tre drottningroller: hustru, mor av drottningen som folkets mor var de båda drottningarna, som hette och främling. att hon med nödvändighet var en Ulrika Eleonora, uppfattades som Forskning om monarkin fokuse- främling, eftersom kungens gemål att hon var en sorts återuppstånden rar ofta på just monarken. måste ha ungefär samma rang som Ulrika. Också de historiska banden – Men i äldre tider uppfattades han. En drottning kunde medla mellan två länder, som Sverige och

36 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 Fakta Avigail Rotbain disputerade den 30 augusti på avhandlingen Könets krona. Representationer av svenska drottningar från stormaktsenvälde till medborgar- samhälle vid institutionen för historiska studier.

De drottningar som behandlas i avhand- lingen är: Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693), hustru till Karl XI Lovisa Ulrika av Preussen (1720–1782), hustru till Adolf Fredrik Sofia Magdalena av Danmark (1746–1813), hustru till Gustav III Josefina av Leuchtenberg (1807–1876), hustru till Oscar I.

Exempel på tillfällighetsdikt, som visar tanken om en pånyttfödd Ulrika Eleonora i Lovisa Ulrika, skriven av signaturen A .J.T: Könets prydnad, Svea hopp En Ulrika utan like Är i eder till sitt rike Utur graven stigen upp

Danmark, kunde betonas för att legi- allt oftare beskrevs som en manlig ideal där drottningen förväntas in- timera exempelvis Sofia Magdalena krigshjälte och att det istället var tressera sig för lite mjukare frågor. som drottning. drottningen som feminiserades. Tillfällighetsdikterna innehöll I takt med att monarkin förlora- – Josefina, hustru till Oscar I, upp- också en del religiös retorik. de makt förändrades också synen fattades inte som rikets mor, utan is- – Om en avliden drottning kunde på både kungen och drottningen. tället som perfekt hustru, öm moder det exempelvis stå att hon lämnar Många forskare menar att kungens och ett föredöme för andra kvinnor. sitt folk för att bli Jesu maka. Det roll alltmer feminiserades när han Kungen och drottningen uppfattades skulle jag gärna studera vidare: hur reducerades till att enbart represen- alltmer stå i kontrast till varandra, tänkte man då? tera landet. Men Avigail Rotbains där han var manligt krigisk medan forskning tyder snarare på motsat- hon var kvinnligt fredlig. Än idag Text: EVA LUNDGREN sen, att kungen under 1800-talet uppfattas kungafamiljen som ett Foto: JOHAN WINGBORG

36 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 37 FOLK Effektiv HJÄLTE

Årets effektivitetshjälte, den ärofyllda titeln går i år till Staffan Gunnarsson vid ­personalenheten. – Omtumlande. Jag blev både rörd och glad, säger han.

STAFFAN GUNNARSSON är till var- dags systemförvaltare och i den rol- len ansvarig för alla HR-system. De senaste åren har han lagt ner många timmar på att utveckla lönesystemet Primula som alla medarbetare på GU använder sig av. – Jag har egentligen bara gjort mitt jobb, säger han blygsamt. Fast jag har nog varit envis och engage- rad. Men jag har varit långt ifrån ensam utan samarbetat med kollegor – Det handlar om att göra den administrativa apparaten så effektiv som från både IT-enheten och personal- möjligt, så att det blir lättjobbat för alla andra, säger Staffan Gunnarsson. I och ekonomienheterna samt med år utsågs han till Årets effektiviseringshjälte av Statens servicecenter. Statens servicecenter. Lönetjänsten är klart mycket bättre idag än för några år sedan och det beror på det goda samarbete som vi jobbat upp. och som utgår ifrån universitetets – Att gå över till Statens service- Han får priset av Statens service- verksamhet. center har kanske inte blivit billigare center för att ”… genom sin effektivi- – Vi har haft stort tålamod, kämpat för GU men det är effektivare, mer tet, kreativitet och tålamod varit en på och varit kreativa. Det har varit ett enhetligt och rättssäkert. På sikt kan sann effektiviseringshjälte i sitt ar- omfattande arbete att göra detaljera- man säkert göra samhällsekono­ bete”. Staffan Gunnarsson har enligt de processkartläggningar. Det gäller miska vinster. Men den stora Statens servicecenter ”bidragit till en att inte ge upp utan alltid försöka fördelen är att rutinerna för löne­ smartare administrativ vardag”. Det hitta nya vägar och se möjligheter. Det är roligt administration ser likadana ut, inramade diplomet står nu på hans att vi i den oavsett om du är prefekt, handläg- skrivbord men kommer att hängas BAKGRUNDEN ÄR ETT regeringsbe- admini­ gare eller medarbetare. Risken för upp på väggen som idag täcks av slut som innebär att alla myndighe- felaktiga beslut och utbetalningar detaljerade processkartläggningar i ters löneadministration ska utföras strativa minskar. A3-format. av Statens servicecenter, en myn- ­processen Mätningar visar också att arbetet dighet under Finansdepartementet får uppmärk- har gett resultat. Fler användare är – DET ÄR ROLIGT att vi i den admi- som erbjuder statliga myndigheter samhet. nöjda och tycker att systemet har

nistrativa apparaten får uppmärk- tjänster inom löneadministration, STAFFAN blivit enklare, inte minst genom ett samhet. Ibland kan vi trassla in oss i ekonomiadministration och e-han- GUNNARSSON intuitivt gränssnitt. alltför mycket byråkrati och då gäller del. 2016 gick Göteborgs univer- – Vi har visat att GU är framåt och det att behålla ett brett perspektiv, sitet över och alla anställda inom bidrar till en effektivare verksamhet. säger Staffan Gunnarsson. löne­administration flyttades till ett Mycket har handlat om att utveck- kontor i Göteborg. 2007 infördes Text: ALLAN ERIKSSON la rutiner som är tydliga och enkla Primula som nytt lönesystem. Foto: JOHAN WINGBORG

38 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 FOLK Idrotten kan lära oss mycket

Hur skapar man bästa andra organisationer, menar på dessa och andra uppdrag, förutsättningar för perso- Stefan Tengblad, bland annat som att vara med och utveckla nalen på en arbetsplats när det gäller att få fart i pro- utbildningar inom området och att göra ett gott jobb? cesserna. samordna forskningen. Det är en av alla frågor – Man kan helt enkelt inte som hanteras inom HRM, fundera i fem år på om man HRM ÄR ETT väldigt brett human resource manage- borde satsa på en lovande område; det kan handla om ex- ment. Stefan Tengblad är junior eller om man borde köpa empelvis ledning, kompetens- Sveriges förste professor in en spelare utifrån. utveckling, arbetsrätt, fackligt i ämnet. De senaste tio åren har Ste- samarbete och balans mellan – En trend från USA är fan Tengblad varit professor i arbete och fritid. att snarare tala om företagsekonomi vid Högskolan – Många frågor är komplexa, ”people and culture i Skövde. Men han disputerade förklarar Stefan Tengblad. En management”, och det vid GU och har också arbetat forskare jag har kontakt med kanske är en bättre be- vid GRI, Gothenburg Research vill exempelvis undersöka hur teckning. Någon riktigt personalutbildningar fungerar, bra term på svenska en annan intresserar sig för Foto: PRIVAT finns tyvärr inte än. personalfrågor i mindre firmor som går från startuppbolag till TILLSAMMANS MED kollegan att bli större företag. Tradi- Margareta Oudhuis kom Stefan Det handlar bland tionellt har forskningen inom Tengblad i våras ut med boken annat om att bygga HRM bedrivits inom ramen för Vinnande ledarskap: att orga- team, ha en tydlig idé ett visst ämne, som psykologi, Stefan Tengblad nisera för topprestation inom om hur laget ska spe- sociologi eller företagsekono- idrottsklubbar. la, utveckla talanger ... mi. Tanken med min professur Aktuell: Sveriges förste professor i – Jag känner inte till någon är bland annat att hjälpa till att human resource management. STEFAN TENGBLAD Bakgrund: Disputerade 1997 på typ av organisation där cykeln överbrygga disciplingränserna avhandlingen Chefsförsörjning. och skapa förutsättningar för mellan att uppmärksamma Mötet mellan motstridiga ideal vid problem, implementera en Institute. Hans nya tjänst är tvärvetenskap. företagsekonomiska institutionen, lösning och sedan utvärdera är förlagd till CGHRM, ett centrum Handelshögskolan. så kort som inom framgångsrik knutet både till företagseko- DET ÄR ETT skäl till att profess- Bor: I Säve. idrott. Många tror att exempel- nomiska institutionen och uren är delad mellan Handels- Familj: Två vuxna barn. vis fotboll bara handlar om att institutionen för sociologi och högskolan och Samhällsveten- Intressen: Bland annat idrott. Hans göra mål men det är tvärtom en arbetsvetenskap. skapliga fakulteten. senaste bok heter Vinnande ledar- väldigt komplex verksamhet. I – Men tanken är också att skap: att organisera för toppresta- vår forskning hittade vi tio fak- – CGHRM HAR ETT nationellt samarbeta över andra grän- tion inom idrottsklubbar (tillsam- mans med Margareta Oudhuis). torer som skapar framgångsrika uppdrag och ska bland annat ser, med näringsliv och olika lag. Det handlar bland annat vara svensk partner i en inter- organisationer samt internatio- CGHRM, Centrum för Global HRM, om att bygga team, ha en tydlig nationell enkätundersökning nellt. HRM är ett område under är ett samarbete mellan företags- idé om hur laget ska spela, ut- som görs kring HR-funktionen, utveckling, många chefer inser ekonomiska institutionen på Han- veckla talanger samt få till goda där ett fyrtiotal länder ska att personalfrågor är minst delshögskolan samt institutionen faciliteter som en bra grupp av jämföras. Centrumet anordnar lika viktiga som exempelvis för sociologi och arbetsvetenskap, specialister inom exempelvis också en återkommande inter- ekonomin. Samhällsvetenskapliga fakulteten. sjukgymnastik, rehab och kost. nationell konferens. Min tjänst Idrotten har mycket att lära innebär att jag kan fokusera EVA LUNDGREN

38 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 39 FOLK KVINNLIGA

Yvonne Leffler FÖRFATTARE på export Fredrika Bremer var en superkändis i USA och bland Åsa Arping andra Emilie Flygare-Carlén lästes i hela Europa. I ett nytt projekt sätts fokus på de kvinnliga författare som gjorde succé ute i världen under sin samtid men som sedan nästan glömdes bort.

I PROJEKTET Swedish Women Writers in the Nineteenth Upphovsrätt var det dock mindre noga med. Över- Century har fem litteraturvetare studerat översättning, sättaren Mary Howitt klagade både på piratkopiering Gunilla Hermansson transkulturell spridning och mottagande av fem kvinn- och på dåliga utgåvor. liga författare på 1800-talet. Urvalet är gjort för att få med olika sorters författarskap: Julia Nyberg var poet, – INTRESSET FÖR BREMER sjönk dock mot slutet av Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlén skrev ideal- 1850-talet, bland annat beroende på lågkonjunktur och realistiska romaner, Anne-Charlotte Leffler författade förlagskris, berättar Åsa Arping. Men man kan nog säga bland annat dramatik under det moderna genombrot- att Bremer, genom att bryta fokuseringen på brittisk tet och Selma Lagerlöf skrev nyromantisk prosa. kultur, beredde väg för inhemska författare, som – Julia Nyberg var den minst kända av de fem, för- Hawthorne och Beecher Stove. klarar Gunilla Hermansson. Jag blev därför ganska för- Översättningar till tyska var annars avgörande för vånad när jag hittade en text av Edgar Allan Poe, som spridning av skandinavisk litteratur. Men också för för- Jenny Bergenmar visserligen handlar om poeten Longfellow, men som fattare som ville hävda sig mot just tyskan, som tjecker också hänvisar till Nyberg. Det finns dock inget som och ungrare, blev svensk litteratur viktiga exempel på tyder på att Poe verkligen läst hennes dikter, men han vad som kan åstadkommas även på ett mindre språk. ville väl visa att han kände till skandinavisk poesi. Även – Samtidigt uppfattades exempelvis ­Anne-Charlotte­ om Nyberg inte är särskilt ihågkommen blev hennes Leffler inte som särskilt svensk, berättar Birgitta Vårvindar friska en del av den svenska sångskatten och Johansson Lindh. Hon sågs snarare som en kosmopoli- har ibland uppfattats som en folkvisa. tisk representant för den nya kvinnan och för radikala socialistiska idéer, som diskuterades ute i Europa. FREDRIKA BREMER VAR desto berömdare. 1842 utkom Överhuvudtaget var de europeiska läsarna av svensk en översättning av Grannarna i USA som gjorde henne litteratur ofta mer intresserade av samtida sociala frågor så populär att hon, när hon reste runt i landet 1849– än av skandinavisk exotism, påpekar Yvonne Leffler. Birgitta Johansson-Lindh 1851, blev behandlad som en celebritet och bland annat – I Sverige är exempelvis Flygare-Carlén känd för fick träffa presidenten. sina västkustromaner men utomlands var det romanen – Läskunnigheten var hög, bokmarknaden blomst- Ett år, som handlar om jämlikhet inom äktenskapet, rade och under en tid gavs romanerna också ut som som lästes. Också författarnas privatliv intresserade lä- följetonger i veckotidningar, vilket ledde till tiotusen- sarna. Man kunde exempelvis läsa om Flygare-Carléns tals läsare, berättar Åsa Arping. Det fanns flera skäl till födelsedag i tjeckiska och ungerska tidskrifter redan två Bremers popularitet, bland annat att amerikanerna var dagar efter firandet. trötta på den dominerande brittiska kulturen; ”the Miss De kvinnliga författarnas popularitet ledde också Austen of Sweden” var helt enkelt lite annorlunda. till att andra svenska författare lyftes fram. Exempel-

40 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 Boken Swedish Women’s Writing on Export. Tracing Trans- national Reception in the Nineteenth Century är skriven av litteratur­ vetarna Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson och Birgitta Johansson Lindh. Boken fokuse- rar på de författare som syns till vänster: Fredrika ­Bremer, Selma ­Lagerlöf,­ Julia Nyberg, Emilie Flygare Carlén och Anne-Charlotte Leffler. Forskargruppen har bland annat skapat en databas där de fört in samtliga kända utgåvor från tjugo svenska författare, både kvinnliga och manliga, och på alla språk som gått att hitta i bibliotekskataloger.

vis ­användes Fredrika Bremer för att lansera Viktor att hon var lärarinna och vid Nobelpriset avbildades Rydberg i USA och Flygare-Carlén för att introducera hon i spansk press i sitt hem tillsammans med sin mor. August Strindberg på tjeckiska. Kvinnliga författare särbehandlades inte heller utan blev recenserade på NÄR DEN NATIONELLA litteraturhistorien om 1800-talet samma sätt som exempelvis Charles Dickens. så småningom skrevs lyftes främst manliga författare fram. Och det som fått status i Sverige var också det I OCH MED DET moderna genombrottet runt förra som senare översattes, berättar Yvonne Leffler. sekelskiftet hände dock något. De kvinnliga författar- – Uppdelningen i populär och seriös litteratur, som na började alltmer uppfattas som känslosamma och görs idag, fanns inte på 1800-talet och de författare gammalmodiga. som uppskattades då, var inte desamma som vi idag – Detta gäller delvis också Selma Lagerlöf, även om uppfattar som betydelsefulla. Insikten att kvinnliga hon också lyckades bli både Nobelpristagare och leda- författare lästes betydligt mycket mer än manliga kan mot av Svenska Akademien, berättar Jenny Bergenmar. förhoppningsvis bidra till en ny syn på svensk littera- Hon framställdes dock sällan som den pionjär hon var turhistoria. utan uppfattades istället som en romantisk uttolkare av folkets själ, inte minst inom 1890-talets antimoderna rörelse i Tyskland. I Frankrike och Spanien nämnes ofta EVA LUNDGREN

40 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 41 FOLK Forskning i HUMANISM Är det speciellt att vara humanist? Det tycker i varje fall inte Göran Larsson som precis kommit ut med en skrift om humanioras roll inom vetenskapen. – Vi humanister menar ibland att vi är annorlunda­ ­ ­eftersom vi forskar om människan, ägnar oss åt ­kritiska studier och ofta har ett långt tidsperspektiv – men det är vi ju inte ensamma om. Istället för att odla ett särartstänkande borde vi betona vår del av den gemensamma grund som förenar all vetenskap.

Text: EVA LUNDGREN Illustration: MARIA KÄLLSTRÖM Foto:JOHAN WINGBORG ESSÄN Humaniora – en vetenskap som andra har Göran Larsson skrivit som en kommentar till den kritik som förs fram om att humaniora skulle vara exempelvis vänstervri- den, ideologiskt styrd eller mindre vetenskaplig. Ett möjligt skäl till att allmänhet- en har en ganska vag uppfattning om humaniora, är att humanister ägnar sig åt sådant som människor ofta har egna uppfattningar om, som litteratur, film och religion, menar Göran Larsson Göran Larsson. Ett annat problem handlar om hur humaniora fram- att upprepa på ett otvetydigt sätt. ställs och diskuteras. – Men om all vetenskap ska bygga på lagbundenhet blir det bara – ISTÄLLET FÖR ATT framhålla huma- matematik och viss naturvetenskap nistisk forskning av god kvalitet lyfts kvar. Exempelvis medicin, som ofta dåliga eller svaga exempel fram brukar uppfattas som trovärdig och och får representera hela området. objektiv, innebär ofta bedömningar Det skulle aldrig ske när det gäller och tolkningar. Det finns till exempel exempelvis medicin eller naturve- inte nödvändigtvis någon klar gräns tenskap. för vad som är friskt eller sjukt; Det finns också en uppfattning stress kan ju leda till hjärtinfarkt och om att ”riktig vetenskap”, bygger på död men ses inte automatiskt som naturlagar och experiment som går en sjukdom. Gränsdragning och defi-

42 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 fundament, som skiljer forskning från allmänt tyckande, och som är gemensamt för alla vetenskapliga områden. Det handlar exempel- vis om att ställa öppna frågor och att vara tydlig med sin metod. Ett forskningsresultat kan vara känsligt och gå emot forskarens personliga övertygelse, men måste ändå pre- senteras. Det kan förstås vara svårt att erkänna brister, ett känt exempel är Nobelpristagaren Linus Pauling (död 1994) som var övertygad om att C-vitamin botade cancer. När han kan uppfattas som diffust är att det själv blev cancersjuk drog han slut- är ett brett område, som dessutom satsen att han börjat äta C-vitamin ofta gränsar till, eller går in i, andra för sent i livet, snarare än att medge forskningsfält. att hans hypoteser om C-vitamin inte – Samhällsvetenskapliga fakulte- gick att belägga. ten bildades först 1964 och lämnade därmed den humanistiska fakulte- SÅ ISTÄLLET FÖR ATT understryka ten utan att någon verkar ha pro- sin särart borde humanister, och testerat. Fortfarande görs mycket även företrädare för andra veten- forskning och utbildning i gränsom- skapsområden, sträva efter mer rådet mellan fakulteterna: mitt eget gränsöverskridande förståelse. nitioner handlar delvis om språk, ex- ämne, religionsvetenskap, handlar Framtidens upptäckter kommer san- empelvis om hur något klassificeras, exempelvis ofta om texttolkning, nolikt att göras just i mellanrummen och om vad som vid en viss tidpunkt men också om intervjustudier och mellan dagens olika ämnesdiscipli- anses som normalt respektive sjukt. fältarbete, och liknar på så sätt ner, tror Göran Larsson. Hur vi benämner något påverkar vad exempelvis sociologi och statsveten- – Att GU centralt satsar på vi ser när vi studerar ett fenomen skap. Andra humanistiska ämnen tvärvetenskaplig forskning, som eller en viss tidsperiod. använder stora databaser för kvanti- UGOT-centrumen, är nog bra, men Humanister anklagas också tativa undersökningar, precis som bäst blir det om initiativen kommer ibland för politisk aktivism, påpe- många natur- och samhällsvetare. underifrån. Det GU kan göra centralt kar Göran Larsson. Även om detta är att ordna förutsättningar för mö- problem inte är något unikt för DE SKILLNADER SOM finns mellan ten, som gemensamma konferenser, humanister, kan vissa beskyllas för olika forskningsfält har alltså inte samt att motarbeta administrativa att driva en personlig agenda. så mycket med fakultetsområde att hinder och ekonomiska incitament göra, menar Göran Larsson. som försvårar samarbeten när det – BLAND EN DEL forskare finns – Vi humanister brukar säga att gäller undervisning, forskning och synsättet att endast den som tillhör vi studerar människan, men det samverkan inom universitetet och en viss grupp kan beskriva den är ju också det medicinare gör. Vi med det omgivande samhället. gruppens historia eller situation. ägnar oss åt tolkning och kritiska Det resonemanget får dock absurda analyser, men det gör givetvis även konsekvenser; måste exempelvis forskare vid andra fakulteter. Det cancerforskare själva ha haft cancer stämmer att vi ofta har ett läng- och vad är det för mening med forsk- re perspektiv än andra, men det ningsresultat om bara den som tillhör tycker nog inte geologer. Något som Fakta en speciell grupp kan förstå dem? En dock ändå är speciellt för humanio- forskare kan alltså absolut vara per- ra är betoningen på vad det innebär Göran Larsson, professor i religions­ sonligt engagerad, men det får aldrig att vara människa, även om också vetenskap och prodekan vid ­Humanist­iska­ fakulteten, har skrivit påverka forskningsresultaten. Det är det ingår i andra områden. essän Humaniora – en vetenskap som just för att undvika detta problem Därför menar Göran Larsson att andra som är utgiven av ­Timbro förlag. som vi har ett system med peer re- humaniora skulle gynnas av att be- Allmänhetens inställning till veten­ view, seminarier, krav på redovisning tona likheten med andra vetenskap- skap­ går att läsa om i exempelvis av källor, metod och så vidare. liga fält, snarare än olikheten. ­SOM-institutets undersökning ­Vetenskap Ett annat skäl till att humaniora – Det finns ett grundläggande i samhället 2018.

42 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 43 FOLK

Doktorspromotionen 2019

En hyllning till kunskapens förnyare. Så skulle man kunna sammanfatta doktorspromotionen som i år hölls den 18 oktober i kongresshallen på Svenska mässan. Under den tre timmar långa ceremonin hedrades många nya doktorer, ­hedersdoktorer och pristagare. Festen hade precis börjat.

EFTER DEN TRADITIONSENLIGA påverkar vår samtid, se linjer och processionen klev presentatörer- följa dåtid till nutid är nödvändigt na Monica Danielsson och Henrik för att kunna förstå vårt samhälle Andersson från HSM upp på scen och och vår omvärld. Därför gör det mig började sjunga Var nöjd med allt som stolt att se att flera av universitetets livet ger och Vår bästa tid är nu med företrädare har reagerat kraftfullt nyskrivna texter. Därefter hälsade på planerna att bland annat stryka de alla välkomna genom att knyta antiken ur grundskolans läroplan. an till årets tema om kunskap och Här var vi den kritiska rösten som Gunilla Backman hedras med doktorshatt av Sahlgrenska upplysning och frågade på skämt om står upp för bildning, kunskap och akademin. kunskap kanske främst handlar om upplysning, sade hon och riktade ett makt. I år var det 195 nya doktorer särskilt stort tack till alla nya dokto- enda som avvek var när de fem dok- och 12 hedersdoktorer som promo- rer för att vara universitetets främsta torerna i pedagogik sträckte upp dip- verades. Drygt hälften av doktorerna förnyare, utvecklare och spridare av lomen mot publiken i en segergest. kom från Sahlgrenska akademin och kunskap. Tre timmar senare var det så dags närmare 70 procent var kvinnor, för utmarsch till tonerna av Bern- vilket förmodligen är ett rekord. Den BUDSKAPET SOM HON skickade med hard Crusell. Utanför väntade ett yngsta var 29 år och den äldsta 74. var att alltid stå upp för och värna mingel med bubbel och snittar innan Efter Göteborgs universitets den akademiska friheten. kongressalen ställdes i ordning för alldeles egna fanfar var det dags för Efter prisutdelningen tog de 740 gäster som fick njuta av en rektor Eva Wiberg att inta scenen. fakulteterna plats på scenen för att trerätters meny med väl valda viner, Temat för årets promotionshögtid promovera sina doktorer och underhållas av HSM:s studenter, har inspirerats av Göteborgs 400-års- hedersdoktorer. Promotorerna skratta åt underfundiga tal och sist jubileum, där staden satt utbildning, talade latin, diplom delades ut och men inte minst släppa loss till stu- forskning och kompetensförsörjning fanfarer blåstes när de skulle ta på dentorkestern Tongångarnes toner. i fokus. Kunskap och upplysning går sig hattar eller lagerkransar. hand i hand med det, menade hon. Programmet flöt på smidigt. Allt Text: ALLAN ERIKSSON – Att känna till hur historien var regisserat in i minsta detalj. Det Foto: JOHAN WINGBORG

44 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 Här var vi den kritiska rösten som står upp för bildning, kunskap och upplysning. Vad betyder den här dagen för dig?

– Åhh, den här dagen betyder väl- digt mycket för mig. Jag har jobbat med avhandlingen under många år och under tiden tagit längre pauser, så därför känner jag mig så stolt och nöjd idag. Jag har lyckats. Det känns fint att vara en del av denna fina ­tradition. Det är också första gången jag får klä mig i frack! Eduardo Jiménez Tornatore har ­disputerat i spansk litteratur­ vetenskap

– Att fira en akademisk prestation till- sammans med nära och kära betyder­ mycket för mig. Det är ett sätt att ­hedra en insats och en milstolpe som är värd att uppmärksamma. Dess­ utom är det en fin ritual som markerar ­ avslut och början på något nytt. Karin Boson har disputerat i psykologi

– Jag tycker det är bra att uppmärk- samma vetenskapens betydelse. Det vi har gjort är ordentlig forskning och därför känner jag mig extra stolt för allt det arbete som vi har lagt ner un- der fyra år. Karolina Shams Hakimi har ­disputerat i medicinsk vetenskap

– Det var en skön känsla att gå fram Claes Eriksson är ny hedersktor vid Humanistiska fakulteten till scenen och ta emot publikens och Denis Mukwege vid Sahlgrenska akademin. applåder. Det är att sätta en slut- punkt. Under avhandlingsarbetet har det gått upp och ner. Det har både ­varit kul och jättejobbigt. Att få Vad du inte Doktorspromotionen är uni- ­lagerkrans, övriga doktorer med visste om vara en del av minnesskapande och versitetets största högtid. Det ­doktorshatt. ­Lagerkransen symboliserar doktors- ­festlig ritual, som inte existerar i mitt är fakulteternas högtid och de beständighet och odödlighet, hatten är promotionen! hemland Tyskland, betyder mer än utser själva sina hedersdok- en symbol för frihet­ och makt. Doktors­ vad man kan tro. torer. ringen ­symboliserar ­äktenskap med Janna Meyer–Beining har ­ ­vetenskapen. disputerat i pedagogik Redan i januari börjar förberedel- serna inför den årliga promotionen som Den första promotionen i Göteborg – Ingen enkel fråga. Men visst ­betyder ­infaller­ i mitten av oktober. Då är lokalen ägde rum 1903. det mycket. Att få uppleva detta är bokad sedan flera år tillbaka. en belöning efter alla år man har slitit­ Delar av ceremonin är på latin. Promo- och kämpat. Det är ett väldigt fint I år var det 195 nya doktorer som pro- torerna får tidigt de latinska texterna ­arrangemang och idag känner jag moverades och 12 hedersdoktorer som och får sedan öva under hösten. Sedan mig väldigt glad och stolt. hedrades. ett par år simultantextas en översätt- Jonas Andersson har disputerat ning av latinet på en stor skärm. i atomfysik Totalt 1100 personer var på plats under högtiden. Musikalstudenterna från Högskolan 740 gäster deltog vid kvällens bankett. ­­ från scen och musik som underhöll 30 studentmarskalker från univer- ­under banketten går sin första termin sitetets studentkårer hjälpte till vid vid GU. ­högtiden. Filosofie doktorer promoveras med Läs mer på gu.se/akademiska_hogtider

44 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 45 FOLK

Lästips

Martin Bagges rekonstruktioner av musiken till Johan Runius texter finns i Andelige Blommor & Werldzlige Lillior och musikrekonstruktioner till Lasse Lucidors verk finns i Wärldslige och Andelige. Jan Olof Wisor Rudéns av Larsrekonstruktioner Johansson Lucidor den Olycklige av musiken till Lars Wivallius visor finns i Ack, , som gjorts i samarbete med Martin Bagge Libertas och Mikael Paulsson.

Några av Martin Bagges många favoritdikter: Lars Wivallius: En torr och kall vår gör sommaren kort och Pär Lagerkvist: Nu är det sommarmorgon och jordens högtidsstund.

46 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 FOLK Trubaduren som arkeolog

Trubadur, estradör och tonsättare – Danmark och Tyskland går det att återskapa Martin Bagge har ägnat 35 år åt den hur dikterna sannolikt framförts. Ta exem- Hallå där svenska visan, alltifrån 1600-talet pelvis Lucidors kända Skulle jag sörja då vore till nutid. Mindre känt är kanske att jag tokot. Texten passar perfekt till Thomas JESSIE BANHAZL. Den 24–25 han också är musikarkeolog. Kingos psalm Sorgen och glädjen, de vandra september besökte du Göteborgs – Att hitta den musik som ex- tillhopa, från 1681. universitet som Eisenhower-­ empelvis Lasse Lucidor och Johan stipendiat. Vad innebär det? Runius använde har inneburit ett MARTIN BAGGE tonsätter även själv, bland – Det är ett amerikanskt stipendium riktigt detektivarbete, berättar han. annat dikter av Harry Martinson, Elisabet för innovativa företagsledare. Man får Den 18 oktober promoverades Hermodsson, Ebba Lindqvist och Federico träffa personer i andra länder som han till hedersdoktor vid Göteborgs Garcia Lorca. Han har också varit ordfö- arbetar inom närliggande områden och mötena leder ofta till nya samar- universitet. rande för Svenska visakademien. 2009 var beten. Själv är jag grundare av Green akademien huvudarrangör för konsert- och City Growers i Boston, som idag är ett seminarieprogrammet Rosor & Riddare då MEST KÄND ÄR Martin Bagge för sina av USA:s största stadsodlingsföretag. Bellmantolkningar, ofta i tidstrogna kläder verk av provencalska medeltida trubadurer Det blev till som en reaktion på den där han också knäpper på en elvasträngad framfördes runtom i Västsverige. Och åren dåliga matkultur som finns på många citrinchen, det instrument som Bellman 2006–2012 samarbetade akademien med håll i USA, som leder till övervikt och själv föredrog. Folkuniversitetet och Jonsereds herrgård hälsoproblem, samt för att många – Ack, du min moder är Bellmans svar på kring en seminarieserie om Evert Taube på barn i storstäderna inte har en aning Shakespeares To be or not to be, Märk hur vår Jonsereds herrgård. Serien lever vidare i om varifrån maten kommer. Idag skugga och Glimmande nymf tillhör världs- turnén På kryss med Taube utmed Bohuskus- samarbetar vi med grundskolor och litteraturen. ”Masken dold i blomman bådar ten där Martin Bagge och litteraturvetaren seniorboenden, och har takodlingar blommans död” står det i Fredmans epistel David Anthin medverkar. Samarbetet med intill turistattraktioner, stormarknader nummer 43 och kärlek förenad med död är Jonsereds herrgård och Folkuniversitetet och restauranger i både New York och ett vanligt tema hos Bellman. Han är översatt har också fortsatt i en ny seminarieserie, Boston. Den stora svenska sångboken, som i utvidgad till trettiotalet språk men fungerar bättre i Vad gjorde du i Göteborg? det gamla ”spritbältet” runt Östersjön, än i samverkan med Svenska Akademien också – Bland annat deltog jag i semina- exempelvis England och Frankrike. innebär ytterligare uppdrag. riet Urban Farming – Facilitating the Martin Bagge har ägnat sig åt Bellman – I förlängningen av det samarbetet ska Development på Jonsereds herrgård ända sedan han debuterade på Gunnebo jag, tillsammans med David, sammanställa där jag fick lära mig mer om stadsnära slott 1984. en bok med hundra visor från medelti- odling av bland andra Martin Berg från den till våra dagar som ska ingå i Svenska Göteborgs Stad och Niklas Wennberg, – MÅNGA TROR ATT Bellman själv skrev mu- Akademiens klassikerserie. Att välja ut vilka verksamhetsledare på Stadsjord. Det siken till sina visor men så är det inte. Han visor som ska vara med är förstås en omöjlig blev en väldigt intressant diskussion lånade allt från kända psalmer till melodier uppgift men jag är glad att få samarbeta med om bland annat de svårigheter små- ur franska opéra comique, det var så man bland andra min idol, 82-åriga Märta Ram- odlare har med lönsamheten samt om gjorde på 1700-talet. sten, som kan det mesta inom området. risken att stadsodling bara uppfattas Musiken till just Bellmans visor är ofta Intresset för visor har varierat genom tider- som något gulligt, inte som ett sätt att känd, om än inte alltid. Men för andra 1600- na, men Martin Bagge hoppas på en ny visvåg. faktiskt föda staden. och 1700-talsdiktare gäller det att vara något – På 1970-talet utkom boken 60 visor från Hann du med något mer? av en detektiv för att klura ut hur sångerna 60-talet. Tänk om vi kunde ge ut en uppföl- – Ja, det var ett fullspäckat program. framförts. jare, 2000 visor från 2000-talet, då skulle Bland annat fick jag besöka Kajodlingen – James Massengale heter en forskare det kanske bli fart på spelandet och sjungan- och Domen på Lindholmen, en göte- som ägnat sig åt Bellman och Olof von Dalin, det ute i landet. borgsk vinproducent, Angereds gård han är min mentor. Själv har jag forskat om samt Lilla Jordbruket. Besöket var ett främst Lasse Lucidor och Johan Runius. samarbete mellan Göteborgs universi- Genom att inventera både värdsliga och Text: EVA LUNDGREN tet, Chalmers och Göteborgs Stad. andliga melodier från i första hand Sverige, Foto: JOHAN WINGBORG

46 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 47 REPORTAGE

UTBLICKDETTA HÄNDER JUST NU I UNIVERSITETSVÄRLDEN Foto:

Värnar allas rätt BALUKEVICIUTEMONIKA till information PRISTAGARE. Ulla Carlsson tog emot 2019 års Svenska Unescopris för sitt uthålliga, engagerade och målinriktade arbete för yttrandefrihet och medie- och informationskunnighet (MIK), både i Sverige och internationellt. Pri-

Foto: set lämnades över på Unesco:s nionde internationella konferens om medie- SIMON KUPFERSCHMIED och informationskunnighet (MIK), som Ingen seger samlade 300 deltagare från hela värl- Årets ­ den i Göteborg den 24–26 september. men nöjd ändå – Det värsta som kan hända i en bokmässa demokrati är om medborgarna blir likgiltiga och icke delaktiga. Därför lockade många är allas rätt till information och ytt- TÄVLING. Jenna Najar, mig, säger Jenna Najar. randefrihet en så viktig politisk fråga, SPRÅK. Det var många intres- doktorand vid AgeCap, Vann gjorde den tyske sade Ulla Carlsson, som sedan 2015 serade som besökte Göteborgs tog hem årets seger i forskaren Aniruddha Dut- är Unesco-professor i yttrandefrihet, universitets monter under årets Science slam under Veten- ta som ställde frågan om medieutveckling och global politik, bokmässa, där det arrangerades skapsfestivalen. Hennes socker kan rädda liv. Men placerad vid institutionen för journalis- ett 40-tal programpunkter. Semi- bidrag valdes ut för att för Jenna Najar var det tik, medier och kommunikation (JMG). narierna Språkvetare, språkvår- tävla i den europeiska ändå en mycket lärorik dare, språkpolis? och Kunskapens finalen som hölls i slutet erfarenhet. tyngd i åsiktssamhället drog flest av september i Wien, – Det jag tar med mig besökare. Utvärderingen visar men där gick det inte lika från Europafinalen är att det var i snitt 20 personer per långt. att det var så roligt och programpunkt. – Det kändes bra. Men coolt att få vara där och – Forskning och tankar om tyvärr krånglade tekniken presentera min forskning universitetets roll i samhället fick för mig så det gick inte på det sättet för en så stor verkligen möjlighet att breda ut riktigt som jag hade tänkt publik. sig genom monterprogrammet. Studenter från språkkonsult- programmet arrangerade ett Ännu fler solceller språkriktighetstest i montern. Många nyfikna ville testa sina ENERGI. Nära ­4 000 kva- områdeschef för infra- ordkunskaper, säger Jenny dratmeter med solpaneler strukturstöd. Hultén. som genererar 675 000 Sedan tidigare har kilowattimmar förnybar el Akademiska Hus installe- varje år. Det blir resultatet rat solceller på Handels- när Akademiska Hus nu högskolans tak. installerar solceller på nio Akademiska Hus inves- Samarbete med SLU byggnader vid Campus terar cirka tio miljoner Medicinareberget som kronor i de solcellsan- FORSKNING. Anders Lindahl, av osteoartrit, som är en kronisk samtliga ska vara i drift läggningar som nu sätts institutionen för biomedicin, och inflammation i ledbrosket. Diag- senast i slutet av 2020. upp på taken till de nio Elisabeth Hansson, institutionen för nostiken kan hjälpa både drabbade − Att Göteborgs univer- byggnaderna på Campus neurovetenskap och fysiologi, har i människor och djur. VFT är ett Vinn- sitets lokaler i ökande takt Medicinareberget. Sol- samarbete med Eva Skiöldebrand, ova-finansierat program som syftar utrustas med förnybara cellerna kommer till- Sveriges Lantbruksuniversitet, till att möjliggöra nyttiggörande av energikällor som solcel- sammans att producera blivit beviljade medel i nationell forskning. ler är ett mycket positivt energi som motsvarar vad konkurrens inom programmet Är du också intresserad av att din initiativ från Akademiska en elbil kräver för att ta VFT, Validering för tillämpning, för forskning kommer till nytta? Anmäl Hus som gynnar oss alla, sig 75 varv runt jorden. nyttig­görande av forskningsresultat. ditt intresse till Forsknings- och säger Marie Smedbro, Projektet handlar om tidig diagnos Innovationskontoret vid GU.

48 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 49 Vinn biobiljetter! Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera. Lycka till! 1. Vilka fastigheter anser Higab att man fått i uppdrag att avveckla, enligt beslut i kommunfullmäktige 2016? 2. Forskningsfartyget Skagerak har fått en ny projektledare och ett nytt skeppstekniskt stöd. Vad heter de? 3. Vad innebär ”double degree” på masterprogrammet i Europakunskap? 4. ”Pals” är ett ovanligt ord, vad innebär det? 5. Hur många gener innehåller en vanlig cellkärna?

Mejla ditt svar till [email protected]. Ange var du arbetar och din postadress så att vi kan skicka ­biobiljetterna om du vinner. Vi publicerar vinnarna i nästa nummer.

Förra numrets vinnare av biobiljetter är: Förra numrets rätta svar: Elena Haglund, it-avtalsansvarig, IT-enheten 1. Den nya arbetsmiljöundersökningen kommer att gå ut till medarbetarna Nathalie Johansson, programadministratör, i februari 2020. Graduate School, Handelshögskolan 2. Filmstaden är en del av Odeon Cinema Group, som är AMC Theatres Marcus Kullvén, antagningshandläggare, europeiska dotterbolag, i sin tur en del av kinesiska Wanda Group. sektionen för antagning 3. Carl von Linné tyckte att ljungen borde utrotas. 4. 350 personer får plats i Konferenscentrum Wallenbergs stora föreläsningssal. GU Journalen gratulerar vinnarna! 5. Vi kan hålla oss hjärnfriska genom att exempelvis sjunga, dansa eller gå på museum, enligt Jenna Najar.

Vill du nå makthavare med din forskning? Stärka centrumbildningens

Halsringar formadesamverkan? efter din hals i sirlig Diskutera guld- och silverväv eller kraftigt smidda former. Armband, ringar, broscher, örhängen… Kedjorna. Handgjort.samhällsutvecklingen? Allt i egen design. Unika smycken i egen design Framtiden finns på [email protected]

ASCHEBERGSGATAN 28 | TELEFON 18 34 10 www.silversmedjaanetteomarie.se

NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 49 FOLK

postdoktor i informatik. och adjungerad pro- nomiska forskningen ler samtycke? Effekter Ny på jobbet Anslag Guro Sanden är ny uni- fessor vid GU och Uni- och därmed bidragit av den nya våldtäktslag- versity of Notre Dame, till Handelshögsko- stiftningen på juridiskt versitetslektor i kom- I samband USA, har utsetts till lans utveckling som tänkande och praktik, Lars Börjesson är ny munikation. med att Hjärn- mottagare av Ulla och en internationellt allt Karl-Göran Sjögren, in- professor i kirurgi. ­ fonden tillde- Charlott Sellberg är Stig Holmquists veten- starkare akademi med stitutionen för historis- Tjänsten är förenad lats 70 miljoner kronor ny universitetslektor skapliga pris i organisk hög samhällsrelevans. ka studier: Det gömda med en befattning som för Alzheimerforskning i tillämpad informa- kemi 2019. Han får pri- Medaljen med tillhö- landskapet. Att lokali- överläkare vid Sahl- från ett testamente tionsteknologi med set för sina banbrytan- rande diplom delades sera neolitiska central- grenska Universitets- satsar fonden 30 miljo- inriktning mot utbild- de insatser när det gäl- ut i samband med platser med hjälp av sjukhuset. ner kronor på sex fors- ningsvetenskap. ler beräkningskemiska Göteborgs universitets fjärranalys, geofysik och kare. En av dessa är Sara Sofia Serholt är ny uni- metoder. promotionshögtid den arkeologi, Kristen Kao, Kaj Blennow, profes- Dahlberg, versitetslektor i tilläm- 18 oktober. statsvetenskapliga in- Araz Rawshani tillde- sor i klinisk neurokemi. ­affärsjurist vid pad informationstek- las Johnny Ludvigs- Lill Mårtensson, stitutionen: Från ved- Forsknings- och inno- nologi med inriktning son-priset till yngre – Ett viktigt mål i vårt Jonas Nilsson, Michael ergällning till förlåtelse: vationskontoret, är ny mot utbildningsveten- forskare i Sverige. Han arbete är att fokusera Olausson, Ruth Palmer, att stärka varaktig fred i chefsjurist på Göte- skap. prisas för sin enastå- på rätt patienter. Idag Diana Swolin-Eide och samhällen som genom- borgs universitet. Syf- ende forskning som vet vi att 20 procent av Peter Thomsen får to- levt konflikt, Philip La- tet är att stärka det Utmärkelser omfattar såväl epide- dem som fått diagno- talt nästan 17 miljoner vender, institutionen strategiska stödet på miologiska som kli- sen senare visar sig ha kronor från IngaBritt för litteratur, idéhistoria universitetet inom det Christine Bacon, niska studier, samt för något annat än Alzhei- och Arne Lundbergs och religion: Framtiden förvaltningsjuridiska ­ institutionen implementeringen av mers sjukdom, förkla- Forskningsstiftel- i det förflutna: Medelti- området. för biologi och modern teknologi. rar han. se. Medlen ska i första da skandinaviska före- miljöveten- ställningar om det som Anna Forné är ny pro- Henrik Rosenkvist, Agneta Ranerup, pro- hand gå till inköp av fessor i spanska. skap, tilldelas Naturve- fessor vid institutionen apparatur, hjälpme- skulle komma samt tenskapliga fakultetens professor i nordis- Ulla Eriksson-Zetter- Nanna Gillberg är ny för tillämpad IT, tillde- del och utrustning för forskningspris. Hennes ka språk, har tillde- quist, Gothenburg Re- universitets- las cirka tre miljoner forskning inom områ- forskning inom växt- lats ett pris på 80 000 search Institute: Att öka lektor i före- kronor från Forte för dena cancer, njursjuk- systematik handlar om kronor av Kungl. Gus- mångfald och inklude- tagsekonomi projektet: Handlingsut- domar och ortopedi. att visa på makroevolu- tav Adolfs akademien ring – globala strategier, med inriktning ledar- rymme i digitaliserad Jonas Nilssons projekt tionära mönster genom för sina insatser inom utmaningar och kon- skap och organisation. socialtjänst: fallet au- om malignt melanom att kartlägga utrot- svensk dialektforsk- sekvenser. Även Litte- ning. tomatiserat beslutsfat- är det som får störst bi- David Karlsson är ny ningshotade arter i tro- tande. drag, 5 miljoner kronor. raturbanken får medel professor i offentlig pisk regnskog. Stellan Östlund, från RJ, för projektet Christina förvaltning. Roger Butlin, ­professor professor i Nya vägar till det förflut- fysik, och Thomsen na. Det litterära kultur- Anna Jia Gander är ny vid institutio- Thörnqvist, postdokor i män­niska- nen för marina Hampus arvet som källmaterial ­Linander system­ professor i latin, har av för humaniora och sam- datorinteraktion. vetenskaper, Riksbankens Jubi- har tilldelats utvecklare, har utsetts hällsvetenskap. Thomas Hillman är till mottagare av leumsfond beviljats ny universitetslektor ett ”Distinguished Fel- 360 000 kronor för ett Två forskare på Akade- lowship” av European Naturvetenskapliga min Valand har bevil- i tillämpad informa- Thomas Sterner, pro- översättningsprojekt Society for Evolutiona- fakultetens pedagogis- jats sammanlagt 8,8 tionsteknologi med fessor i miljöekonomi, inom klassiska språk. ry Biology, ESEB. Det är ka pris 2019. De tillde- miljoner i bidrag av Ve- inriktning mot utbild- är årets mottagare av Tillsammans med Da- den högsta utmärkelse las priset för att ha ut- tenskapsrådet. Jeuno ningsvetenskap. medaljen Pro Studio vid Bloch, Köpen- som sällskapet kan ge, vecklat en program- Kim, universitetslek- Martin Lagging, pro- et Scientia – för en- hamns universitet, och endast fyra perso- vara som stöttar stu- tor i fri konst, undersö- fessor i klinisk virologi, gagemang och veten- kommer hon bland an- ner har utsetts tidigare. denters förståelse och ker i projektet Touché är ny vicedekan för ut- skap. Thomas Sterner nat att anordna fyra ger snabb återkoppling hur tecknade animera- bildning på forskarnivå Ulla Eriksson-­ är verksam på Institu- internationella i deras lärandeprocess. de bilder hänger sam- vid Sahlgrenska aka- Zetterquist, tionen för nationaleko- workshoppar om över- Swedish Algae man med visuellt min- demin. professor och nomi med statistik på sättning. Factory, som grun- ne, fördomar och socialt föreståndare Handelshögskolan vid Oskar Lindwall är dats av Angela Wulff, Giovanni Volpe, utanförskap. Tyrone för GRI på Han- Göteborgs universitet. ny universitetslektor forskare vid Göteborgs docent i fysik, har fått Martinsson, professor delshögskolan, är ut- Hans forskning kretsar i tillämpad informa- universitet, samt ­Sofie 37 miljoner kronor av i fotografi, får medel för sedd till ordförande för kring utformningen av tionsteknologi med Allert tidigare stu- Knut och Alice Wallen- sitt projekt om nya verk- en av VR-rådets bered- ekonomiska styrme- inriktning mot utbild- dent vid Chalmers, har bergs Stiftelse för pro- tyg för att visualisera ningsgrupper som av- del för att hantera så- ningsvetenskap. vunnit en av världens jektet Active Matter klimatförändringar. gör vem som får ta del väl lokala som globala Goes Smart. Det hand- Martin Lövdén är ny av forskningspengarna. största tävlingar i håll- Fyra unga forskare vid bart entreprenörskap. miljöproblem. Thomas lar om smarta partik- professor i åldrandets Beredningsgruppen Sterner har en omfat- lar som rör sig fritt i Sahlgrenska akademin psykolog/geropsyko- hanterar ansökningar – Det här är helt fan- tande internationell er- en omgivning som de tilldelas Svenska säll- logi. inom humaniora och tastiskt och även om vi farenhet, bland annat samtidigt analyserar skapet för medicinsk Aineas Mallios är ny samhällsvetenskap, hoppades på en top- som en av huvudförfat- och navigerar i. forsknings stora anslag: biträdande univer- utbildningsvetenskap placering så var kon- tarna till IPCCs (FN:s Linda Johanssons och konstnärlig forsk- kurrensen stenhård Riksbankens projekt handlar om nya sitetslektor i före­ klimatpanel) femte Jubileumsfond har tagsekonomi med ning. och vi var glada att rapport. Han får utmär- måltavlor för behand- vara bland de fem beslutat finansiera ling av diabetes typ 2, inriktning på företags- – Allt från filosofi till kelsen Pro Studio et följande­ GU-projekt: finansiering. konstnärlig forskning främsta. Vinsten bety- Scientia med följande Aishe Sarshad arbetar der att vårt arbete med Oskar Lindwall, insti- med miRNA som finjus- Andreas Nilsson är ny så det är mycket spän- motivering: kiselalgers tillämpning tutionen för tillämpad terar generna, Mattias professor i psykologi. nande. Själv får jag För att, med tydliga uppmärksammas in- IT: Att ge och ta kritik: Svensson forskar om en överblick av vilken akademiska ideal, ny- Anna Nordenstam är ternationellt vilket på Återkopplingens käns- ledgångsreumatism forskning som görs fikenhet och ett starkt ny professor i littera- sikt underlättar vår liga natur, Åsa Wetter- och Margit Alt Murp- just nu. samhällsengagemang, turvetenskap. verksamhet och fram- gren, institutionen för hy utvärderar arm- och Per-Ola Norrby, fors- ha etablerat och ut- sociologi och arbets- Maryam Roshan är ny tida investeringar, sä- handfunktionen hos kare vid AstraZeneca ger Angela Wulff. vecklat den miljöeko- vetenskap: Våldtäkt el-

50 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 51 personer med stroke För mer information lighet i högre utbild- eller ryggmärgsskada. och anmälan: htt- ning. Erfarenhet från ps://www.gu.se/mo- lärarutbildningen. Ett Evenemang tesservice/motesda- av syftena med bok- gen-2019. en är att skapa en ge- PO – 50 år i press­ Resultatdialog 2019 mensam plattform för etikens tjänst forskning kring Den 3-4 december är Jubileumsseminari- didaktiska frågor och Utbildningsvetenskap- att göra det med rikt- um om Allmänhetens liga fakulteten värd för pressombudsman, ning mot ett integrerat Resultatdialog 2019, utbildnings- och forsk- 19 november kl 18.00 Vetenskapsrådets år- Medverkande: Pär-Arne ningsperspektiv där di- liga konferens om ut- daktik som kunskaps- Jigenius och Ola Sig- bildningsvetenskap. vardson, tidigare och område kan ses som Stiftelsen Ett 30-tal av samlande rubrik. nuvarande PO, Torbjörn Vetenskapsrådets Anna Ahrenbergs Fond von Krogh mediefors- finansierade och nyss kare och författare till slutrapporterade forsk- PO:s jubileumsskrift, ningsprojekt presen- Göteborgsstipendier för gästforskare och Ulla Berglindh, uni- teras. versitetslektor och vice Stiftelsen Anna Ahrenbergs Fond har som huvudsaklig upp- ordförande i Stiftelsen Böcker gift att stödja vetenskaplig forskning vid Göteborgs universitet Torgny Segerstedts och Chalmers. Sådana ansökningar behandlas två gånger per år, Minne Matematiska samtal Filosofiskt åldrande i april och november. Plats: Aulan, Göte- I boken Lev hela livet – Lärarutbildarna Cecilia borgs universitet, Kihlhamn, Rimma Ny- filosofiska tankar om Stiftelsen har dessutom beslutat att under tre år dela ut två Vasaparken. Fri entré. ett gott och menings- man, Britt Holmberg, stipendier/anslag årligen med en ny inriktning. Syftet är att fullt åldrande skriver Christina Skodras och Susanne Frisk har ge- Mötesdagen 2019 filosofen Bengt Brülde möjliggöra för i Göteborg verksam forskare att inbjuda kollega om åldrandet. mensamt skrivit Ma- vid annat universitet utanför Sverige att vistas här under 26 november tematiska samtal i kl 09.30–15:30 Till de frågor som tas klassrummet. Boken minst två månader. Den inbjudna gästforskaren/läraren skall upp hör: När är det rim- presenterar ett ram- bedömas kunna berika den vetenskapliga miljön här med unikt Plats: Konferenscen- ligt att sluta arbeta? trum Wallenberg verk som hjälper kunnande och kompetens. Vetenskapliga ”vitamininjektioner”, Hur tar man ett ratio- läraren att planera, I år firar Mötesdagen nellt beslut om lämp- genomföra och ut- kreativitet och inspiration kan vara nyckelord i sammanhanget. fem år och firar det- lig tidpunkt för pensio- värdera matematiska ta med att bjuda in till nering? Hur kan vi göra samtal i klassrummet. Stipendierna/anslagen om vardera 100 000 kronor ­utbetalas en fullspäckad inspira- övergången till det till den institution, som står som värd för gästforskaren för tionsdag. Under dagen jobbfria livet så smi- kommer ni även få in- dig som möjligt? Hur täckande av omkostnader för vistelsen i Göteborg, resor, formation om hur uni- påverkas mitt sociala boende mm. Bostad förutsättes kunna ordnas via gästforskar- versitetet arbetar med liv om jag slutar arbe- bostäder. resfria möten. ta? Finns det moraliska skäl till att fortsätta – Stiftelsen välkomnar motiverade förslag. Förslagsställaren Mötesservice bjuder på eller sluta? förutsättes ikläda sig planeringsansvar och värdskap för god mat, dryck och Våld i skolan vistelse. Förslag skall inges genom och med tillstyrkan av underhållning under dagen som sen av- Johannes Lunneblad, institutionsprefekt. slutas med ett ming- professor i barn- och el med eftersnack och ungdomsvetenskap, är Ytterligare information kan lämnas av styrelseledamoten bubblor. Våra upphand- redaktör för boken Po- Gunnar Dahlström tel 031-16 93 70 eller stiftelsens sekreterare, licing Schools: School lade avtalsleverantörer Ingvar Dahlberg, tel 0709-394 499. inom hotell, konferens, Violence and the Juri- transport och catering dification of Youth, som Ansökan skall innehålla bekräftelse av att sökanden tagit Didaktik och veten- undersöker ett brett finns på plats som ut- skaplighet del av och accepterar stiftelsens policy för behandling ställare i foajén. spektrum av skolv- Olof Franck är redaktör åld, från skjutningar till av personuppgifter. Bland andra föreläser för boken Vetenskap- mobbning och sexuella Anges Wold. trakasserier.

Reg.nr: 3750M GUJournalen Reg.nr: S-000256 CHEFREDAKTÖR REDAKTÖR & STF FOTOGRAF LAYOUT & ANSVARIG UTGIVARE ANSVARIG UTGIVARE Johan Wingborg Anders Eurén Allan Eriksson Eva Lundgren 070–595 38 01 031–786 43 81 031–786 10 21 031–786 10 81 [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] Adress: GU Journalen, Göteborgs universitet Box 100, 405 30 Göteborg E-post: [email protected] Internet: gu-journalen.gu.se Upplaga: 4 800 ex ISSN: 1402-9626 Material: För obeställt material ansvaras ej. För ej signerat material ansvarar redak­tionen. Citera gärna, men ange källan. Adressändring: Gör skriftlig anmälan till redaktionen. Tryckeri: Billes Tryckeri AB.

50 GUJOURNALEN NOVEMBER 2019 NOVEMBER 2019 GUJOURNALEN 51 POSTTIDNING A GÖTEBORGS POSTREGION AVSÄNDARE: PORTO BETALT P 410280400 GU JOURNALEN GÖTEBORGS UNIVERSITET BOX 100 405 30 GÖTEBORG

OBEROENDE TIDNING FÖR MEDARBETARE

ÖGONBLICKET

VAR: Östra sjukhuset, Sahlgrenska KORT BESKRIVNING: Universitetssjukhuset I samband med att Denis Mukwege promoverades till hedersdoktor vid Göteborgs VEM: Denis Mukwege universitet besökte han Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Under rundturen på NÄR: 18 oktober 2019 ­förlossningsavdelningen på Östra sjukhuset träffade han bland annat de nyblivna ­föräldrarna Therese Olsén och Christopher Bäckström, samt sonen Oliver. Denis Mukwege är chef för Panzisjukhuset i Bukavu i Demokratiska republiken Kongo­ samt professor vid Université Evangelique en Afrique. 2018 fick han Nobels fredspris för sin kamp mot sexuellt våld och för kvinnors rättigheter. Foto: Johan Wingborg