Siirtolaisuus – Sisältö • Contents Migration 2/2003 30. vuosikerta / 30th year Mayme Sevander In Memoriam ISSN 0355-3779 Olavi Koivukangas Julkaisija / Publisher Pääkirjoitus • Editorial Siirtolaisuusinstituutti Migrationsinstitutet Pirkko Pitkänen & Päivi Atjonen The Institute of Migration Monikulttuurisuus itäsuomalaisissa Linnankatu 61, 20100 Turku, Puh. / tel. (0)2-2840 440 yrityksissä Fax (0)2-2333 460 Sähköposti / E-mail: [email protected] Marcus Lepola Internet: www.migrationinstitute.fi Finländarna i ryska under Pohjanmaan aluekeskus medlet av 1800-talet – Österbottens regioncenter Framväxten av det rysk-amerikanska Regional Centre of Ostrobothnia handelskompaniet Keikulinkuja 1, 61100 Peräseinäjoki, Finland Puh. / tel. (0)6-4181 275 Carol D. H. Harvey & Tuula Heinonen Fax (0)6-4181 279 Cohort and generational effects Päätoimittaja / Editor-in-Chief of cultural retention of Finnish Olavi Koivukangas Canadians in Manitoba Toimitussihteeri / Editorial Assistant Matkat Taimi Sainio Kirjat Toimittajat / Editors Krister Björklund, Elli Heikkilä Tiedotuksia Toimituskunta / Editorial Board Tutkimuspäällikön palsta Siirtolaisuusinstituutin hallitus Administrative Board of the Institute of Migration Muuttoliike- ja etnisyystutkijoiden verkosto, MEV Taitto / Lay out Anne Virtanen

Tilaushinta / Subscriptions Kansi: Suomen Höyrylaivaosakeyhtiön mai- (4 numeroa / nummer / issues) noskortti, jonka kuvassa on suuren maasta- Suomi ja Pohjoismaat: 10 euroa/vuosi muuttoaallon aikainen s/s Polaris-laiva. Kortti Osuuspankki 571113–411 441 on postitettu Kööpenhaminasta 9.9.1904 Ii- Finland och Skandinavia: 10 euro/år salmeen. – Orvo Bogdanoffin kokoelma. & other countries $18.00 a year via Eurogiro eller/or SWIFT till/to Cover: A postcard featuring the emigrant ship OKOBANK 571113–411 441 Helsinki, Finland s/s Polaris of the Finland Steamship Com- SWIFT OKOY FI HH, Telex 124714 okohe fi pany. The card was sent from Copenhagen to Iisalmi 9.9.1904. – The Orvo Bogdanoff Vammalan Kirjapaino Oy, 2003 Collection. Mayme Sevander In Memoriam

1923–2003

Amerikansuomalainen historiantutkija Mayme Of Soviet Bondage, 1996. Näihin kirjoihin ja löy- Sevander kuoli 22.4.2003 Uumajassa, Ruotsissa, tyneisiin uusiin tietoihin perustuen Mayme Se- tyttärensä luona. Mayme Sevander syntyi Wis- vander kirjoitti kirjan Vaeltajat, joka julkaistiin consinissa USA:ssa vuonna 1923 ja muutti 11- Siirtolaisuusinstituutissa v. 2000. Pohjois-Ame- vuotiaana v. 1934 vanhempiensa Oscar ja Katri rikasta muuttaneiden noin 6 000 suomalaisen Corganin ja nuorempien sisarustensa mukana vaiheiden kautta voidaan nähdä kaikki ne traa- Neuvosto-Karjalaan. Mayme Corganin koulun- giset tapahtumat, jotka kohtasivat tuohon ai- käynti keskeytyi, kun hänen isänsä, Oscar Cor- kaan Neuvostoliiton etnisiä vähemmistöjä. gan, vangittiin lokakuussa 1937 ja surmattiin Vuodesta 1996 lähtien Mayme Sevander asui tammikuussa 1938 Stalinin ajan vainoissa. Superiorissa, Yhdysvalloissa, teki tutkimustaan Maymen opiskelu jatkui Petroskoin iltakoulus- ja sai kunniatohtorin arvon ansioistaan siirto- sa työn ohella ensin ylioppilaaksi ja sitten am- laishistorioitsijana. Kesällä 2001 hän osallistui mattiopintoina. Sodan jälkeen hän avioitui ame- Finn Forum VI -konferenssiin Jyväskylän yli- rikansuomalaisen taustan omaavan Milton Se- opistossa esitelmällä, joka käsitteli amerikan- vanderin kanssa. Hyvin alkaneen lehtimiesuran suomalaisten n.s. Karjala-kuumetta. Hän piti jat- lopetti vainopolitiikka, ja Mayme Sevander kuvasti yhteyttä Siirtolaisuusinstituuttiin. aloitti 40 vuotta kestäneen uransa oppikoulun ja Mayme Sevander oli mieleenjäävä ja vahva yliopiston opettajana. persoonallisuus, jonka nimi tulee elämään kau- Yliopiston dekaanin ja dosentin työn Pert- an suomalaisen siirtolaisuustutkimuksen histo- roskoissa Mayme Sevander jätti v. 1989 ryhty- riassa. Mayme Sevanderia jäi kaipaamaan hä- essään tutkimaan niiden amerikansuomalaisten nen kahden lapsensa ja muiden sukulaisten li- historiaa, jotka olivat muuttaneet Neuvosto- säksi suuri joukko ystäviä ja kolleegoja Atlantin Karjalaan rakentamaan omaa ihanneyhteiskun- molemmilla puolilla. taansa. Tuloksena oli kolme merkittävää teosta: They took my father, 1992; Red Exodus, 1993 ja Olavi Koivukangas

1 Mayme Sevander In Memoriam 1923–2003

The Finnish American historian Mayme odus, 1993 and Of Soviet Bondage, 1996. Based Sevander passed away on 22 April 2003 while on these books and some newly recovered in- visiting her daughter in Umeå, Sweden. Mayme formation, she wrote the book Vaeltajat (”The Sevander was born in Wisconsin, USA, in 1923 Wanderers”), which was published by the Insti- and moved to Soviet Karelia at the age of 11 tute of Migration in 2000. All the tragic events with her parents Oscar and Katri Corgan and her that Soviet ethnic minorities were faced with in younger siblings. Mayme Corgan’s schooling those days can be examined through the phases was interrupted when her father, Oscar Corgan, of approximately 6,000 Finns who migrated from was captured in October 1937 and later killed in . the middle of Stalin’s persecutions in January From 1996 onwards Mayme Sevander lived 1938. Alongside working, Mayme continued in Superior, – she continued her her studies in an evening school in Petroza- research and was given an honorary doctorate vodsk. She first graduated from high school and for her work as a migration historian. In summer then went on to get a further education. After 2001 she participated in the Finn Forum VI Con- the war she married Milton Sevander who also ference in the University of Jyväskylä with a had a Finnish American background. The per- lecture on the so-called Karelian fever among secutions ended her promising career as a jour- the Finnish Americans. She also continued to nalist and Mayme Sevander began her long ca- stay in contact with the Institute of Migration. reer of 40 years as a school and university Mayme Sevander was a memorable and teacher. strong personality whose name will not be for- Mayme Sevander left her work as the dean gotten in the history of Finnish migration re- and docent at the University of Petrozavodsk in search for a long time. In addition to her two 1989 when she set to research the history of children and other relatives, Mayme Sevander those American Finns who had moved to Soviet will be missed by a great number of friends and Karelia in order to build their ideal society. Sub- colleagues on both sides of the Atlantic. sequently, she published three significant liter- ary works: They Took My Father, 1992; Red Ex- Olavi Koivukangas

2 Pääkirjoitus • Editorial

Huomiota maahanmuutto- politiikkaan

Anneli Jäätteenmäen uusi hallitus varautuu maahan- aikaistaa ja eläkkeellesiirtymisikää myöhentää. Työ- muuttopolitiikan ja maahanmuuttajien kotouttamisen markkinoille olisi saatava entistä enemmän naisia, kehittämiseen. Yhtenä perusteluna on väestöraken- nuoria ja maahanmuuttajia. teen ikääntyminen. Hallitus lupaa edistää työperus- Suomalaisen yhteiskunnan olisi aika valmistautua teista maahanmuuttopolitiikkaa ja laatii maahanmuut- työperäiseen ja aktiiviseen maahanmuuttopolitiikkaan topoliittisen ohjelman. Kotoutumisessa hallitus ko- sekä asenteissa että käytännön toimin. Hyvä aloitus rostaa hyvien etnisten suhteiden ja vuorovaikutuksen olisi työlupien käsittelyn nopeuttaminen ja byrokrati- merkitystä. an vähentäminen. Toivottavasti hallitus tuo vaalien Tavoite on mittava. Suomi on perinteisesti kulkenut alla rauenneen ulkomaalaislain uudistuksen pian iltajunassa maahanmuuttokysymyksissä. Mutta no- eduskunnan käsittelyyn. Uudistettavan ulkomaalais- peasti harmaantuvalla pienellä kansalla ei liene muita lain jatkoksi tarvitaan Suomeen kokonaisvaltaista vaihtoehtoja – kun syntyvyyskin on vähäistä – kuin maahanmuutto- tai laajemmin siirtolaisuuspolitiikkaa, osallistua globaaliin kilpailuun osaajista ja tekijöistä, joka lähtee Suomen intresseistä. erityisesti palveluammateissa. Väestön vanhenemi- Maahanmuuttajat ovat olleet hyödyksi sellaisille nen tulee olemaan keskeinen sosiaalipoliittinen ilmiö siirtolaismaille kuin Kanada, Uusi-Seelanti ja Sveitsi, niin Suomessa kuin koko EU:ssa. Työelämään on tul- kuten Arno Tannerin tuore väitöskirja osoittaa. Myös lut vuosittain 10–15 000 henkilöä enemmän kuin on Suomelle maahanmuuttajat ja heidän lapsensa voivat siirtynyt eläkkeelle. Jo vuodesta 2005 lähtien tilanne olla merkittävä voimavara. En usko, että syrjäiseen, alkaa olla lähes päinvastainen. kylmään, kovan verotuksen ja kielteisten ulkomaalais- Työvoima 2020 -työryhmän arvion mukaan työttö- asenteiden Suomeen tulee suurtakaan ryntäystä edes myys tulee edelleen säilymään korkeana, mutta tavoit- EU:n laajenemisen myötä. Ensisijainen tavoite olisikin teeksi työryhmä asettaa viiden prosentin työttömyy- kotouttaa nykyiset maahanmuuttajamme ja löytää den ja 75:n prosentin työllisyysasteen. Suurten ikä- heille koulutusta vastaavat tehtävät sekä edistää su- luokkien jäädessä eläkkeelle työvoimapula pahenee ja vaitsevaisuutta kaikin tavoin. työryhmä esittää, että nykyistä työhöntuloikää tulisi Olavi Koivukangas

3 Pääkirjoitus • Editorial

Attention to immigration policy

Anneli Jäätteenmäki’s new government is preparing the age of retirement should be raised. The labor mar- to develop immigration policy and naturalization of ket requires the input of more women, more young immigrants further. One reason for this advancement people and more immigrants. is the aging population structure. The government It would be high time for Finnish society to make promises to promote work-related immigration and is preparations for active work-related immigration poli- drafting a program for immigration policy. As for natu- cy both in their approach and in practice. A good start ralization, the government emphasizes the importance would be to accelerate the processing of work permits of good ethnic relations and interaction. and to reduce bureaucracy. Hopefully the govern- This is not an insignificant goal. Traditionally Fin- ment will soon proceed to return the renovation of land has been falling behind when it comes to immi- The Finnish Aliens Act to a new parliament reading, gration issues. However, the small rapidly graying as it fell through just prior to the elections. To supple- nation with a low birth-rate seems to have no alterna- ment the renewed Aliens Act, Finland needs a com- tive but to participate in the global competition over prehensive immigration policy, or migration policy on those who have the skills and the readiness to work, a larger scale, rising out of Finland’s own interests. particularly so in the service industry. The aging of A recently published doctoral dissertation by population will become a central issue of social policy Arno Tanner shows that immigrants have been bene- both in Finland and the EU as a whole. Annually there ficial to such countries as Canada, New Zealand and have been 10,000–15,000 individuals more entering Switzerland. Finland, too, could find a valuable re- the labor market than of those reaching the age of re- source in immigrants and their children. I doubt that tirement. Already in 2005 the situation will almost Finland, the remote and cold land of high taxation and have turned around. negative attitudes toward foreigners, would experi- According to the estimates of the Labor 2020 -work ence a massive rush of alien applicants even with the group, unemployment will continue to remain high. expansion of the EU. Therefore, the primary goal Nevertheless, the group sets the goal of unemploy- would be to naturalize our current immigrants, to find ment rate at five percent and that of employment level them employment corresponding to their education at 75 percent. As the large postwar age groups start to level and to promote tolerance in every possible way. retire, the shortage of labor will get worse. Conse- quently, the work group proposes that the current age for entering the labor market ought to be lowered and Olavi Koivukangas

4 Monikulttuurisuus itäsuomalaisissa yrityksissä

Pirkko Pitkänen & Päivi Atjonen

1. Johdanto kymmenen loppupuolella, kun so- kemminkin ulkomaalaisten maa- tien jälkeen syntyneet suuret ikä- hanmuuton estäminen. (Lepola Kansainvälisen muuttoliikkeen il- luokat ovat siirtyneet asteittain 2000, 43–44.) miöt ja väestörakenteen muutok- eläkkeelle, meillä voidaan olla tilan- Työvoiman tarve näkyy Suo- set ovat ajankohtaisia haasteita teessa, jossa työikäisiä (15–65 v.) messa jo nyt monilla aloilla. Kui- niin Suomessa kuin muualla Eu- on yhtä paljon tai jopa vähemmän tenkin samanaikaisesti työvoima- roopassa. Väestön ikääntyessä ja kuin huollettavia. Näkymiä syn- vajeen kanssa maassa on runsaas- syntyvyyden pysyessä alhaisena kentää vielä se, että käytännössä ti käyttämätöntä työvoimavaran- Euroopan yhteisön maissa on kiin- suomalaiset jättävät työelämän toa: laskutavasta riippuen nitetty enenevästi huomiota näkö- keskimäärin 59 vuoden iässä. Siksi 200 000–300 000 työtöntä, joista piirissä olevaan työvoimapulaan. väestöllinen huoltosuhde uhkaa joka kymmenes ulkomaalaistaus- Suomessa uuden tilanteen edessä heiketä Suomessa jo vuoden 2005 tainen. Suomessa jo nyt asuva ul- ollaan muita EU-maita aikaisem- jälkeen, jolloin suuret ikäluokat komaalaisväestö on siten merkittä- min, sillä suuret ikäluokat ovat saavuttavat kyseisen 59 vuoden vä työvoimaresurssi, vaikka maa- meillä vanhempia kuin muissa jä- iän. (Forsander 2000, 154–156; hanmuuttajien työllisyystilanne senmaissa. Niinpä kuluvan vuosi- EVA 2001a, 10–14.) onkin viime vuosina hieman ko- Meillä julkisuudessa esillä ollei- hentunut. Itäisessä Suomessa ul- ta keinoja työvoimavajeen helpot- komaista syntyperää olevien työt- Artikkeli perustuu vuosina 2001– tamiseksi ovat olleet erityisesti elä- tömyystilanne on vielä maan kes- 2002 Joensuun yliopiston etnis- keiän nostaminen sekä toimet am- kitasoa heikompi. ten suhteiden tutkimusyksikössä tehtyyn tutkimukseen ”Kohti ak- matillisen (muunto)koulutuksen ja Myös itäisen Suomen tulevai- tiivista maahanmuuttopolitiikkaa: työvoimapoliittisen koulutuksen suudenkuvaa muovaavat paitsi ta- Kulttuurinen monimuotoisuus Itä- tehostamiseksi. Viime vuosina louden ja tuotannon kansainvälis- Suomen yrityselämässä” (Joen- myös ulkomaisen työvoiman maa- tyminen myös väestörakenteen suun yliopiston Karjalan tutkimus- hantulo paikkaamaan väestön muutokset ja odotettavissa oleva laitoksen julkaisuja N:o 135). ikääntymistä ja uhkaavaa vähenty- työvoimapula. Keskeinen ongelma Pirkko Pitkänen on kulttuurien mistä on noussut yhdeksi keskus- on, että kysyntä ja tarjonta eivät välisen kasvatuksen ja kasvatus- telunaiheeksi. Näissä puheenvuo- kohtaa työmarkkinoilla: samanai- filosofian dosentti ja toimii etnis- roissa julkiselta vallalta on kaivat- kaisesti työttömyyden kanssa Itä- ten suhteiden tutkimusyksikön johtajana ja monikulttuurisen kas- tu aktiivisia toimia ulkomaisen työ- Suomessa on työvoiman tarvetta vatuksen yliassistenttina Joen- voiman houkuttelemiseksi maa- monilla aloilla. Työvoimavajetta suun yliopiston soveltavan kas- han. Tämä on meillä uutta, sillä pahentaa vielä työikäisen väestön vatustieteen laitoksessa. Päivi Suomen maahanmuuttopoliittisten muutto pääkaupunkiseudulle. Ul- Atjonen työskentelee kasvatustie- linjausten taustalla on perinteises- komainen työvoima nähdäänkin teen professorina kasvatustieteen ti ollut väestöllisen omavaraisuu- yhtenä mahdollisena osaratkaisu- laitoksessa. den periaate – ja tavoitteena pi- na paitsi nykyiseen myös odotet-

5 Siirtolaisuus-Migration 2/2003

tavissa olevaan työvoimapulaan. siten, että otos edusti tutkimusalu- dullisella sisällönanalyysilla. Asiaa selvittämään perustettiin eittain yritysten kokojakaumaa. Strukturoidut kysymykset analy- syksyllä 1999 Itä-Suomen maahan- Pohjois-Karjalan yritysten osuus soitiin tilastollisia menetelmiä muuttotyöryhmä, jossa ovat edus- otoksesta oli 24 prosenttia, Kainuun käyttäen. Keskeisimpänä tilasto- tettuina Itä-Suomen tavoite 1 -oh- 13 prosenttia, Pohjois-Savon 39 tarkastelun ohjenuorana pidettiin jelma-alueeseen kuuluvat maakun- prosenttia ja Etelä-Savon 24 pro- maantieteellisten alueiden ja yri- nat eli Pohjois-Savo, Etelä-Savo, senttia. tyskoon mukaista jakaumien ja Pohjois-Karjala ja Kainuu. Lisäksi Tutkimuskirjallisuuden, viran- muiden perustunnuslukujen (kes- työryhmässä on mukana Siirtolai- omaisraporttien sekä sanomalehti- kiarvo, -hajonta, minimit ja maksi- suusinstituutin, Työministeriön ja ja internet-aineistojen avulla kar- mit, kvartiilit) tulkintaa. Ryhmäver- Sisäasiainministeriön edustus. toitettiin aiempaa tietämystä ja ko- tailuja tehtiin muuttujien mitta-as- Saadakseen yleiskuvan nykyti- kemuksia. Keskeisin osa tutkimus- teikoiden ja jakaumaoletusten sal- lanteesta jatkotoimia varten maa- aineistosta hankittiin postikyselyn limissa rajoissa joko riippumatto- hanmuuttotyöryhmä päätti teettää avulla. Monikulttuurisen organi- mien ryhmien t-testillä, yksisuun- selvityksen ulkomaisen työvoi- saation henkilöstöhallinnossa yri- taisella varianssianalyysilla tai man käytöstä ja tulevaisuuden tar- tysjohto on avainasemassa. Siksi khin neliö-testillä. Asenneväittei- peista Itä-Suomen alueella. Selvi- tiedonkeruu päätettiin kohdentaa den ryhmittelyyn käytettiin fakto- tys tehtiin Joensuun yliopiston et- yritysjohtoon. Kyselylomake lähe- rianalyysia. nisten suhteiden tutkimuskeskuk- tettiin syyskuussa 2001. Lomak- sessa vuosina 2001–2002 dosentti keen laadinnassa hyödynnettiin 3. Kansainvälinen ja Pirkko Pitkäsen johdolla1 . Tässä valmiita kyselylomakkeita (Pitkä- artikkelissa kuvataan tiivistetysti, nen & Kouki 1999; EVA 2001a; kulttuurien välinen työ missä määrin itäsuomalaisissa yri- EVA 2001b), mutta pääosin kysy- 3.1. Ulkomaalaistaustaiset tyksissä on ollut ulkomaalaistaus- mykset räätälöitiin kohderyhmän työntekijät taisia työntekijöitä, millaisia koke- tarpeisiin. Lomake koostui sekä muksia yrityksillä on kansainväli- vastausvaihtoehdoiltaan struktu- Suomen ulkomaalaisväestö on sestä ja kulttuurien välisestä työs- roiduista että avoimista kysymyk- keskittynyt vahvasti eteläiseen tä, ja millaisia arvioita ne työvoima- sistä. Suomeen: noin kuusikymmentä tarpeistaan esittivät. Määräaikaan mennessä lomak- prosenttia ulkomaalaisista asuu keen palautti 295 yksikönjohtajaa pääkaupunkiseudulla. Tutkimus- 2. Tutkimuksen toteutus tai muuta esimiesasemassa olevaa ajankohtana vuoden 2001 lopussa henkilöä. Vastausprosentti oli si- Itä-Suomen tavoite 1 -ohjelmaan Tutkimusalue käsitti Pohjois-Karja- ten 42, mitä voidaan pitää kiireisten kuuluvilla alueilla asui vain noin lan, Kainuun, Pohjois-Savon ja Ete- yritysjohtajien kohdejoukossa kuusi prosenttia (5 963 henkilöä) lä-Savon. Tehtävänä oli selvittää varsin tyydyttävänä. Innokkaim- koko Suomen ulkomaalaisväestös- alueella toimivien pienten, keski- min vastattiin Pohjois-Karjalasta tä. Ulkomaalaisten määrä oli kor- suurten ja suurten yksityisen sekto- (44 %), ja alhaisin vastausprosent- kein Pohjois-Savossa (1 901) ja rin yritysten kokemuksia ulkomaa- ti oli Kainuussa (36 %). Yrityskoko Pohjois-Karjalassa (1 832). Etelä- laistaustaisista työntekijöistä ja ar- huomioon ottaen oleellisesti muita Savossa oli 1 592 jonkin toisen vioida ulkomaisen työvoiman tar- heikommin kyselyyn vastasivat maan kansalaista ja Kainuussa vetta tulevaisuudessa. Alle 10 työn- Kainuusta keskisuuret ja Pohjois- 638. (Itä-Suomen alueen väestöre- tekijän yritykset jätettiin tutkimuk- Karjalasta suuret yritykset, mutta kisterikeskusten väestötietojärjes- sen ulkopuolelle, koska todennäköi- alueensa keskiarvoa paremmin telmät 2001.) syys ulkomaisen työvoiman käy- puolestaan Etelä-Savon ja Kai- Venäjältä muuttaneet muodos- töstä niissä ennakoitiin vähäiseksi. nuun suuret sekä Pohjois-Savon tavat Itä-Suomen alueella selkeästi Tutkimukseen valittiin 717 pk- ja keskisuuret yritykset. suurimman ryhmän: yli puolet alu- suuryritystä Tilastokeskuksen yri- Lomakkeen avokysymyksiin een ulkomaalaisväestöstä on läh- tysrekisteristä ositettuna otantana saadut vastaukset analysoitiin laa- töisin Venäjältä. Suuri osa Venäjän

6 Monikulttuurisuus itäsuomalaisissa yrityksissä

tai Neuvostoliiton passilla tulleista 70 on taustaltaan inkeriläisiä paluu- % muuttajia, joskaan tarkkaa osuutta 60 56 50 50 47 ei ole mahdollista tilastotietojen 45 perusteella laskea sillä Suomessa 40 ulkomaalaiset rekisteröidään kan- 35 30 27 salaisuuden, ei etnisen taustan 25 25 25 26 20 19 mukaan. Muut Venäjältä tai enti- 20 sen Neuvostoliiton alueelta tulleet 10 ovat usein naisia, jotka ovat solmi- neet avio- tai avoliiton suomalai- 0 Pohjois-Karjala Kainuu Pohjois-Savo Etelä-Savo sen kanssa. (Hammar 2001, 4–5.) yrityksessä ei ole ollut ulkomaalaistaustaisia työntekijöitä Myös Virosta ja Ruotsista yrityksessä ei ole tällä hetkellä ulkomaalaistaustaisia työntekijöitä, mutta on ollut aiemmin muuttaneita asuu Suomen itäisissä yrityksessä on tällä hetkellä ulkomaalaistaustaisia työntekijöitä osissa suhteellisen paljon. Viron passilla on tullut jonkin verran in- Kuvio 1. Yritysten ulkomaalaistaustaiset työntekijät. keriläisiä paluumuuttajia, samoin Ruotsin kansalaisista osa on taus- näkyy Itä-Suomen työmarkkinoil- työskennellyt henkilöitä varsin mo- taltaan suomalaisia paluumuutta- la. Tiedusteltaessa yrityksissä nesta läntisen Euroopan maasta, jia. Muut keskeiset ulkomaalais- työskennelleiden ulkomaalaisten muun muassa Saksasta, Britannias- ryhmät koostuvat entisen Jugosla- tai ulkomaalaistaustaisten työnte- ta, Ranskasta, Ruotsista, Italiasta ja vian alueelta, Irakista tai Myanma- kijöiden lähtömaita, ylivoimaisesti Hollannista. Myös yhdysvaltalaisia rista pakolaisina tulleista. Thai- suurimmaksi ryhmäksi osoittautui- työntekijöitä oli ollut. Lisäksi alueen maasta ja Turkista puolestaan on vat venäläiset. Venäjältä kotoisin yrityksillä oli jonkin verran koke- lähdetty eri syistä, osin työn tai olevia työntekijöitä oli ollut kaikki- muksia Itä-Euroopan maista tulleis- avioliiton, osin suojelun tarpeen aan 60 yrityksessä. Ainoastaan ta työntekijöistä (Puola, Bulgaria, vuoksi. Sen sijaan työvoimapoliit- neljä vastaajaa raportoi inkeriläi- Romania). tinen muutto Itä-Suomeen on luku- sistä työntekijöistä, mutta on ole- Pohjois-Savossa ja Pohjois- määräisesti vähäistä, joskin lähtö- tettavaa, että osa venäläisiksi mai- Karjalassa oli eniten yrityksiä, joil- maiden kirjo on runsas; yleisimmät nituista oli taustaltaan inkeriläisiä la ei ollut lainkaan kokemusta ulko- lähtömaat ovat Ruotsi, Saksa ja paluumuuttajia. Toiseksi suurin ul- maisen työvoiman käytöstä. Yri- Iso-Britannia. komaalaistaustaisten työntekijöi- tyskoon mukaan tarkasteltuna Tutkimusajankohtana keski- den ryhmä koostui virolaisista, sen näyttää, että kulttuurinen moni- määrin joka neljännessä (19–26 %) sijaan muista Baltian maista mainit- muotoisuus ei juurikaan näy pien- itäsuomalaisessa yrityksessä oli tiin ainoastaan kolme latvialaista ten yritysten arjessa. Kolmella vii- ulkomaalaistaustaisia työntekijöi- työntekijää. desosalla pienyrityksistä ei ollut tä (Kuvio 1). Kun lukuun lisätään Vaikka huomattava osa alueen koskaan ollut ulkomaalaistaustai- ne, joissa maahanmuuttajia tai ul- ulkomaalaisväestöstä on humani- sia työntekijöitä, mutta vastan- komaalaisia oli ollut aiemmin, kar- taarisia muuttajia, ainoastaan muu- neista keskisuurista ja suurista yri- keasti ottaen puolella oli kokemuk- tamassa tutkimukseen osallistu- tyksistä noin puolella oli heitä vas- sia ulkomaalaistaustaisista työnte- neessa yrityksessä oli ollut työnte- tausajankohtana eli syksyllä 2001. kijöistä. Työsuhteet olivat tosin kijöitä, joiden lähtömaa viittaa pako- olleet lyhyitä ja työntekijät yksit- laistaustaan (Vietnam, Somalia). 3.2. Kulttuurien välinen täisiä. Tavallisimmin ulkomaalais- Kaiken kaikkiaan itäsuomalaisilla vuorovaikutus taustainen työntekijä oli ollut yri- yrityksillä oli kokemusta etupäässä tyksessä alle vuoden ja työsken- työntekijöistä, jotka olivat kotoisin Itä-Suomesta katsottuna kansain- nellyt harjoittelijana. Venäläisten Venäjältä, Virosta, Pohjoismaista tai välisyys ei ole uutta. Alueen yri- suuri osuus ulkomaalaisväestöstä Länsi-Euroopasta. Yrityksissä oli tyksillä oli runsaasti tytäryhtiöitä

7 Siirtolaisuus-Migration 2/2003

mi. Tosin tutkimusajankohtana itä- enemmän kielteisiä suomalaisten yritysten toiminta- kuin myönteisiä kieli näytti olevan suomi. Ainoas- 1% sekä myönteisiä että taan yksi tutkimukseen osallistu- kielteisiä, suunnilleen ei kokemuksia yhtä paljon nut yritys ilmoitti toimintakielek- 23% 11% seen englannin, eikä muista kielis- tä ollut mainintoja lainkaan. Tutkimus osoitti, että ulkomailla hankittu ammatillinen koulutus ja työkokemus eivät vakuuta itäsuo- malaisia työnantajia (vrt. Forsan- der & Alitolppa-Niitamo 2000). Yri- ainoastaan myönteisiä 12% tysjohtajat punnitsivat varsin kriit- tisesti ulkomaalaistaustaisten työntekijöiden ammatillisia val- enemmän myönteisiä kuin kielteisiä miuksia ja suomalaisen työelämän 53% pelisääntöjen tuntemusta. Peräti 88 prosenttia vastaajista esimer- kiksi hyväksyi väitteen ”Maahan- Kuvio 2. Kokemukset ulkomaalaistaustaisista työntekijöistä (n=97). muuttajat tarvitsevat nykyistä enemmän informaatiota suomalai- sesta työelämästä” ja lähes yhtä ja tuotannollisia investointeja ul- taajista oli enemmän myönteisiä moni piti tärkeänä ulkomailta Suo- komailla, ja kaupankäynti maan ra- kuin kielteisiä kokemuksia. Aino- meen muuttavien työntekijöiden jojen yli oli vilkasta. Vuorovaiku- astaan yksi sadasta johtajasta ar- ammattitaidon muokkaamista suo- tusta oli ollut erityisesti Venäjän, vioi kokemuksiaan voittopuolises- malaiseen työelämään sopivaksi. Viron ja Pohjoismaiden kanssa, ti kielteisiksi. Monet yritysjohtajat kokivat mutta kanssakäymistä oli myös Kielteisten kokemusten puute myös oman tietämyksensä riittä- muualle Eurooppaan ja Amerikan voi kertoa paitsi yhteistyön onnis- mättömäksi kulttuurien väliseen mantereelle. Myös monien Aasian tumisesta myös sen puutteesta: työhön. Tietämisen puutteiden maiden kanssa oli ollut taloudellis- kun ei ole joutunut tekemisiin, ei tunnistamisesta huolimatta joh- ta yhteistyötä, kun taas Afrikan ole myöskään ollut ongelmia. Mo- don edustajat eivät – kenties hekti- suuntaan sitä oli huomattavan vä- nikansallisissa ja monikulttuurisis- sen työnsä ja ajanpuutteen vuoksi hän. sa työyhteisöissä yhteistyön kit- – tunteneet erityistä kiinnostusta Koska tutkimukseen osallistu- katekijät näyttävät kulminoituvan opiskeluun. Yli puolet vastaajista neilla yrityksillä oli runsaasti kan- erityisesti kielivaikeuksiin. Runsas ei halunnut minkäänlaista koulu- sainvälistä yhteistyötä ja suhteel- neljä viidesosaa vastaajista nimesi tusta. Ulkomaalaisten maahantu- lisen vähän ulkomaalaistaustaisia kielivaikeudet ongelmaksi ja toi- loon ja työluvan saantiin liittyvät työntekijöitä, olivat yritysten joh- voi, että maahanmuuttajat opetteli- säädökset kiinnostivat erityisen don kokemukset ymmärrettävästi sivat suomen kielen. Toisaalta vie- vähän, vaikka niiden heikkoa tun- etupäässä asiakaskontakteja; vain raiden kielten opiskelu nähtiin tar- temusta myös valitettiin. Toisten noin kolmasosalla vastaajista oli peelliseksi koko yrityksen henki- maiden kokemukset ulkomaisen kokemuksia vierastaustaisista löstöä ajatellen, ja johtajat olivat it- työvoiman rekrytoinnista eivät ne- työntekijöistä alaisina. Toisaalta sekin valmiita opiskelemaan kieliä, kään sanottavasti kiinnostaneet. on huomionarvoista, että vaikka varsinkin englantia ja venäjää. Jonkin verran enemmän tietoa kai- kokemuksia oli vähän, ne olivat Etenkin suurissa yrityksissä oltiin vattiin vieraista kulttuureista ja ul- varsin myönteisiä. Kuviosta 2 voi- valmiita siihen, että yrityksen toi- komaisten yritysten toimintakult- daan havaita, että yli puolella vas- mintakieli olisi jokin muu kuin suo- tuureista.

8 Monikulttuurisuus itäsuomalaisissa yrityksissä

3.3. Ulkomaisen työvoiman 100 tarve Itä-Suomessa 86 86 % 83 80 68 Suoritettu tutkimus osoitti, että mo- nilla toimialoilla työvoiman tarve ei 60 ole vielä akuutti. Pikemminkin kysy- 40 32 mys on siitä, että työvoiman kysyn- 14 14 17 tä ja tarjonta eivät kohtaa: samanai- 20 kaisesti työvoimavajeen kanssa alu- 0 eella on runsaasti käyttämätöntä Pohjois- Kainuu Pohjois- Etelä-Savo työvoimavarantoa. Ulkomaisen työ- Karjala Savo voiman tarve näyttää kuitenkin li- sääntyvän Itä-Suomessa viimeis- EI tarvetta seuraavan viiden vuoden kuluessa tään kuluvan vuosikymmenen lop- KYLLÄ tarvetta seuraavan viiden vuoden kuluessa pupuolella. Työvoiman tarve on il- meisin Pohjois-Karjalassa. Noin kol- Kuvio 3. Prosenttijakauma ulkomaisen työvoiman tarpeesta seuraavan viiden vuoden aikana (n= 274). mannes pohjoiskarjalaisista yrityk- sistä arvioi tarvitsevansa lähimmän viiden vuoden aikana työntekijöitä 100 88 Suomen rajojen ulkopuolelta (ks. % 75 Kuvio 3). Sen sijaan muilla alueilla 80 69 58 työvoiman tarve seuraavan viiden 60 42 vuoden aikana ennakoitiin vähäi- 40 31 semmäksi: Kainuussa, Pohjois-Sa- 25 12 vossa ja Etelä-Savossa arviot jäivät 20 reilusti alle 20 prosentin. Kuviosta 4 0 näkyy, että selvää lisäystä tarpeisiin Pohjois- Kainuu Pohjois- Etelä-Savo näyttää kuitenkin tulevan kymme- Karjala Savo nen vuoden aikana: Pohjois-Savon joka neljännessä, Etelä-Savon joka EI tarvetta seuraavan kymmenen vuoden kuluessa kolmannessa ja Pohjois-Karjalan KYLLÄ tarvetta seuraavan kymmenen vuoden kuluessa melkein joka toisessa yrityksessä ennakoitiin työvoimapulaa, johon Kuvio 4. Prosenttijakauma ulkomaisen työvoiman tarpeesta seuraavan ratkaisuna voisivat olla Suomen ul- kymmenen vuoden aikana (n= 250). kopuolelta tulevat työntekijät. Ulkomaalaistaustaisia työnteki- tiin liittyviin tehtäviin. Myös lii- tehtäviin. Tutkimustulos antaa jöitä kaivattiin kutakuinkin samoi- kenne- ja kuljetusalan työt ja vä- kuitenkin viitteitä myös osaamis- hin tehtäviin, joissa heistä oli jo ai- hän koulutusta vaativat palvelu-, vajeesta. Työntekijöitä kaivattiin empaa kokemusta. Teollisuuden ja huolto- ym. tehtävät (siivous, kiin- monenlaisiin korkeaa koulutusta tuotannon aloilla työntekijöitä tar- teistönhoito, rakennusapu, pos- vaativiin asiantuntijatehtäviin, esi- vittiin asennus- ja korjaustehtäviin tinjako) saattavat tulevaisuudessa merkiksi tutkimus-, koulutus-, sekä rakennustöihin. Lisäksi työn- olla vailla tekijöitä. suunnittelu- ja tuotekehittelyteh- tekijöitä haluttiin toimihenkilö- ja Suoritetun tutkimuksen perus- täviin sekä it-alan asiantuntijateh- organisointitehtäviin. Palvelualoil- teella voidaankin sanoa, että ulko- täviin. la työvoimaa etsittiin yhtäältä tuk- maista työvoimaa tarvitaan Itä- Osaajia ja työn tekijöitä itäsuo- ku- ja vähittäiskaupan sekä hotelli- Suomessa etenkin suhteellisen vä- malaiset yritysjohtajat rekrytoisi- ja ravintola-alan asiakaspalvelut- hän koulutusta vaativiin työvaltai- vat mieluiten mahdollisimman lä- yöhön sekä erilaisiin markkinoin- siin teollisuuden ja palvelualan heltä – sekä maantieteellisesti että

9 Siirtolaisuus-Migration 2/2003

kulttuurisesti. Etenkin afrikkalais- telmä itäsuomalaisille yritysjohta- natusta. Vain joka viides kannatti taustaisiin työntekijöihin suhtau- jille näytti olevan pakolaistausta, ajatusta, että kaikkien, jotka halua- duttiin huomattavan varaukselli- afrikkalaisuus ja islam yhdistynee- vat tulla Suomeen asumaan ja teke- sesti. Mieluiten henkilöstöä rekry- nä samassa henkilössä. mään työtä, on saatava tulla tänne. toitaisiin Pohjoismaista, Länsi-Eu- Saatujen tulosten perusteella roopasta, Virosta ja Pohjois-Ame- 4. Tarvitaanko aktiivista voidaan sanoa, että selvä enem- rikasta. Joka kolmas oli valmis otta- maahanmuuttopolitiikkaa? mistö itäsuomalaisista yritysjohta- maan töihin inkeriläisen, kun venä- jista on kulttuurisen monimuotoi- läisen puolestaan oli halukas palk- Ulkomaisen työvoiman määrään ja suuden ja moniarvoisuuden kan- kaamaan vain vajaa viidennes. Su- laatuun vaikuttavat paitsi työ- nalla – ainakin periaatteessa. Suo- kulaiskansa-ajattelun ohella inkeri- markkinoiden tarpeet myös nouda- men nykyinen maahanmuuttopoli- läisiin suhtautumisen taustalla tettu maahanmuuttopolitiikka. tiikan ohjelmallisena tavoitteena näytti joskus olevan myös virheel- Kansainvälinen kilpailu osaavasta on maahan muuttavien ulkomaa- lisiä odotuksia – käytännössähän ja ammattitaitoisesta työvoimasta laisten integroiminen suomalai- venäläisyys ja inkeriläisyys usein on kiristymässä. Niinpä monissa seen yhteiskuntaan pluralismin yhdistyvät samassa henkilössä Euroopan maissa, Suomi mukaan hengessä: maahanmuuttajien omia (Kyntäjä 2001, 148–160). lukien, on toivottu julkisen vallan kulttuurisia lähtökohtia ja kulttuu- Paitsi kansallinen ja etnokult- aktiivisia toimia talouden tarpeisiin ri-identiteettiä pyritään kunnioitta- tuurinen tausta myös maahanmuu- vastaavien ulkomaalaisten saami- maan. Yritysjohtajien suhtautumi- ton syy oli yhteydessä yritysjoh- seksi maahan. (Trux 2000; EVA sessa oli kuitenkin havaittavissa tajien suhtautumiseen. Työvoima- 2001a.) ristiriitaa pluralististen ihanteiden poliittiset siirtolaiset edustivat sel- Itäsuomalaisia yrityksiä koske- ja kansallisia arvoja korostavien västi mieluisinta työntekijäjouk- neessa tutkimuksessa todettiin, käytäntöjen välillä. Samalla kun koa, ja Iso-Britannia, Saksa, Viro, että johtajat ovat periaatteessa ul- vastaajien enemmistö kannatti ar- Ruotsi, Yhdysvallat ja Norja mie- komaisen työvoiman rekrytoinnin vojen ja normien moninaisuutta, luisimpia lähtömaita. Työntekijöi- kannalla. Kolme viidestä vastaa- enemmistö oli esimerkiksi valmis den saaminen Britanniasta, Sak- jasta katsoi, että työvoimapulasta hyväksymään väitteen “Jos ulko- sasta, USA:sta ja Norjasta saattaa kärsiville aloille tulee hankkia työ- maalaiset aikovat jäädä Suomeen, tosin osoittautua käytännössä voimaa Suomen rajojen ulkopuo- heidän on oman etunsa vuoksi yri- vaikeaksi, sillä kyseiset maat rekry- lelta. Vastaajilla näytti olevan mie- tettävä tulla niin suomalaisten kal- toivat itsekin aktiivisesti ammatti- lessään yhtäältä kohdennettu rek- taisiksi kuin mahdollista”. taitoista väkeä ympäri maailmaa, rytointi työvoimapulasta kärsiville Huomionarvoista myös on, että Suomi mukaan lukien. Sen sijaan aloille, toisaalta markkinaohjautu- yritysten edustajat esittivät toivei- Viro ja muut Baltian maat, kenties nut toiminta, sillä ainoastaan reilu ta julkisen vallan integraatiotoimi- yhdessä Luoteis-Venäjän kanssa, kolmannes odotti työvoiman rek- en laajentamisesta koskemaan työ- voisivat olla potentiaalisia rekry- rytoinnissa valtiovallan apua. perusteisia muuttajia. Maahan- tointialueita itäsuomalaisille yri- Suomen maahanmuuttopolitiikan muuttajien integraation ongelmat tyksille. linjausten muuttaminen ulkomaa- liittyvät Suomessa etupäässä Humanitaarisista muuttajista laisten passiivisesta vastaanotos- muista kuin työvoimapoliittisista esimerkiksi vietnamilaiset saivat ta aktiiviseksi työvoiman rekry- syistä maahan muuttaneisiin. Niin- osakseen yksinomaan myönteisiä toinniksi ei saanut selvää kanna- pä myös valtion integraatiotoimet mainintoja. Vietnamilaisia luon- tusta. Esimerkiksi väitteen ”Maam- ovat kohdistuneet pääasiassa hu- nehdittiin paitsi ahkeriksi ja tun- me ikääntyminen ja uhkaava vä- manitaarisista syistä muuttaneisiin nollisiksi työntekijöiksi myös ystä- hentyminen edellyttävät ulkomaa- ja paluumuuttajiin. Sen sijaan ulko- vällisiksi ja pyyteettömiksi ihmisik- laisten Suomeen tulon helpotta- maalaiset, joiden muutto perustuu si. Yleisesti ottaen pakolaistausta mista” hyväksyi vain 43 prosenttia työvoiman kysyntään, ovat olleet herätti työnantajissa kuitenkin vastaajista. Yleinen “rajat auki” - Suomen integraatiopolitiikassa si- epäilyksiä. Erityisen vaikea yhdis- politiikka ei myöskään saanut kan- vuroolissa.

10 Monikulttuurisuus itäsuomalaisissa yrityksissä

Kaikki maassa asuvat ulkomaa- ja muut muuttajat suomalaisen hy- muuttajatkaan ole sijoittuneet työ- laiset huomioon ottava integraa- vinvointiyhteiskunnan turvaverk- elämään toivotulla tavalla. Paluu- tiopolitiikka voisi olla vetonaula kojen kuluttajiksi. Kuitenkin esi- muuttopolitiikan ongelmat ovatkin osaavan ja motivoituneen henki- merkiksi monilla humanitaarisilla yksi osoitus siitä, miten keskeinen löstön houkuttelemiseksi työmark- muuttajilla on paitsi ammatillista tehtävä integraatiopolitiikalla on. kinoille (vrt. Forsander 2000, 171– osaamista myös voimakas moti- Pelkkä maahantulosäädösten muut- 174). Aktiivisen ja vastuullisen in- vaatio työntekoon. Työvoimapo- taminen ei riitä, vaan onnistunut tegraatiopolitiikan piiriin voisivat liittiset näkökohdat eivät saa rat- maahanmuuttopolitiikka edellyttää kuulua niin työperusteiset siirto- kaista, kenelle Suomen valtio tarjo- vastuun ottamista tulijoiden talou- laiset kuin muista syistä maahan aa suojaa, muttei toisaalta ole mi- dellisesta, sosiaalisesta ja psykolo- muuttaneet. Viranomaiset ja yri- tään syytä jättää käyttämättä maa- gisesta integraatiosta. tyselämän edustajat voisivat miet- han humanitaarisista syistä tullei- tiä erilaisia yhteistyön muotoja am- den ammatillista osaamista, hyvää Viite matillisen täydennyskoulutuksen koulutusta, kansainvälisiä kontak- sekä kieli-, kulttuuri- ja yhteiskun- teja ja kielitaitoa. (Valtonen 1999, 1 Pirkko Pitkäsen johdolla käyn- takoulutuksen järjestämiseksi 18; Trux 2000, 318–319; Ylänkö nistyi vuoden 2003 alussa jat- myös muille kuin nyt kotouttamis- 2000, 22.) kotutkimus Learning Intercultu- lain piiriin kuuluville maahanmuut- Maahanmuuttajien työmarkki- ral Competency in the Workpla- tajille. noille sijoittumisessa on kuitenkin ce, jossa tutkitaan kulttuurien Työmarkkinoiden tarpeet huo- huomattavia eroja. Länsimaista tul- välistä työtä viiden tutkimuslai- mioivan maahanmuuttopolitiikan leet eivät juuri työttömyydestä kär- toksen yhteistyönä. Suomen keskeinen pullonkaula löytyy kui- si, kun sen sijaan esimerkiksi Afri- Akatemian (LEARN -tutkimus- tenkin asenteista. Suhtautuminen kan maista tulleilla on ollut huomat- ohjelma) ja Työsuojelurahaston maahanmuuttajiin on, niin Itä-Suo- tavan suuria vaikeuksia työnsaan- rahoittamassa hankkeessa ovat messa kuin muualla maassa, huo- nissa. Erityisesti monilla pakolais- mukana Joensuun, Jyväskylän, mattavan polarisoitunutta: työvoi- taustaisilla muuttajilla on ollut suu- Vaasan ja Manchesterin yliopis- mapoliittiset siirtolaiset nähdään ria vaikeuksia työpaikan löytämi- tot sekä Anne Frank House arvokkaaksi työvoimaresurssiksi sessä, eivätkä inkeriläiset paluu- (Amsterdam).

Kirjallisuus keinoelämässä. WSOY. Helsinki Kyntäjä, Eve: venäjältä ja Virosta 2000, 143–202. tulleet maahanmuuttajat sekä Elinkeinoelämän valtuuskunnan Forsander, Annika. & Alitolppa-Nii- inkerinsuomalaiset paluumuut- (EVA) raportti: Vieraassa vara pa- tamo, Anni.: Maahanmuuttajien ajat Suomessa. Teoksessa For- rempi: Suomen maahanmuutto- työllistyminen ja työhallinto – sander, A., Kyntäjä, E. & Quoc politiikan haasteet. Taloustieto keitä, miten ja minne. Työhallin- Cuong, N. (toim.) Monietnisyys 2001a. non julkaisu 242. Työministe- yhteiskunta ja työ. Palmenia- Elinkeinoelämän valtuuskunnan riö. Helsinki 2000, http://www. kustannus. Helsinki 2001, 148– (EVA) raportti: Erilaisuuksien mol.fi/migration/materap.pdf. 160. Suomi: Raportti suomalaisten Hammar, Sari.: Maahanmuuttajat- Lepola, Outi: Ulkomaalaisesta suo- asenteista. Taloustieto 2001b. yön tilanne ja maahanmuuttaji- menmaalaiseksi. Monikulttuuri- Forsander, Annika: Työvoiman tar- en käyttämät palvelut Pohjois- suus, kansalaisuus ja suomalai- ve ja maahanmuuttopolitiikka – Karjalassa. Pohjois-Karjalan TE- suus 1990-luvun maahanmuut- onko maahanmuuttajien osaami- keskuksen työvoimaosaston topoliittisessa keskustelussa. nen vastaus työvoiman kysyn- selvityksiä. Joensuu 2001. Suomalaisen Kirjallisuuden Seu- tään? Teoksessa Trux, M.-L. Itä-Suomen väestörekisterikeskus- ra. Helsinki 2000. (toim.) Aukeavat ovet – kulttuu- ten väestötietojärjestelmät. Re- Pitkänen, Pirkko & Kouki, Satu: Vie- rien moninaisuus Suomen elin- kisteritilanne 31.12.2001. raiden kulttuurien kohtaaminen

11 Siirtolaisuus-Migration 2/2003

viranomaistyössä. Edita. Helsin- Suomen elinkeinoelämässä. Ylänkö, Maaria: Kansainvälistymi- ki 1999. WSOY. Helsinki 2000. sen kahdet kasvot – muuttoliik- Pitkänen, Pirkko & Atjonen, Päivi: Trux, Marja-Liisa: Monimuotoinen keet ja kulttuurien globalisaatio. Kohti aktiivista maahanmuutto- työyhteisö. Teoksessa Trux, M- Teoksessa Trux, M-L. (toim.) politiikkaa: Kulttuurinen moni- L. (toim.) Aukeavat ovet – kult- Aukeavat ovet – kulttuurien mo- muotoisuus Itä-Suomen yritys- tuurien moninaisuus Suomen ninaisuus Suomen elinkeinoelä- elämässä. Joensuun yliopiston elinkeinoelämässä. WSOY. Hel- mässä. WSOY. Helsinki 2000, Karjalan tutkimuslaitoksen julkai- sinki 2000, 261–316. 21–84. suja N:o 135. Joensuun yliopisto Valtonen, Kathleen: Pakolaisten & Pohjois-Savon liitto 2002. kotoutuminen Suomeen 1990- Trux, Marja-Liisa. (toim.) Aukeavat luvulla. Työhallinnon julkaisu ovet – kulttuurien moninaisuus 228. Työministeriö 1999.

Additions/corrections to my article: ”The Finnish migration to and from Russian Alaska and the Pacific Siberian Rim 1800–1900” published in this journal no 4/2002

Since the article appeared in print I Thus, the Finns and Balts who, at out of Moscow) truly arranged have had the fortune to locate data this time started to arrive from Rus- most smoothly the transition out on the following: Kurtz, Martin, sian Alaska and its former Rus- from the sites of the Company’s Baltic German, Evangelical Luther- sian-American Company colonies American side, and into its Pacific an pastor 1866–1973. Kurtz served (see map), had upon their arrival to Siberian-side Costal sites. Howev- as military pastor out of newly cre- Nikolajefsk on the Amur, the full er, this time the pastor was German ated Pacific Siberian Evangelical welcoming services of a pastor. speaking and thus presumably Lutheran pastorate under its gov- The Russian Evangelical Lutheran with no skills in either the Finnish ernor Johan Hampus Furuhjelm. upper consistorium (presumably or Swedish languages.

Marked in black are the main sites of the Evangelical Lutheran Church and its pastors, serving out of Sitka, the farflung Russian-American Company colonies situated on both sides of the North and islands between 1840 and 1865. – Source: Album Academicum der Kaiserlischen Universität Dorpat 1800-1886, number 6990. Maria Jarlsdotter Enckell

12 Finländarna i ryska Alaska under medlet av 1800-talet Framväxten av det Rysk-amerikanska handelskompaniet

Marcus Lepola

Ryssland hade under Peter den lyckades emellertid en grupp på orättvisor under alla tre skeden av Stores tid expanderat sitt välde sex pälsjägare återvända med 1600 den ryska expansionen, av vilka både i öst och väst. Den östliga havsutterskinn. Den ryska reger- det första skedet var det värsta expansionen hade varit snabb tack ingen gjorde anspråk på det ny- och mest brutala (Gibson 1980: vare de ryska pälsjägarna, ”pro- funna området, men brydde sig 166, Pierce 1988:120–21). myslenniki”, som på jakt efter den inte om att uppföra kolonier i Ame- Under det sena 1770-talet kom dyrbara sobeln förflyttat sig längre rika utan nöjde sig med endast med entrepenören Gregory Shelikov att och längre österut genom Sibirien. att beskatta återvändande pro- dominera pälshandeln i ryska Den danskfödde flottkommendö- myslenniki. Följden blev ett kaos i Amerika och därmed livet för tu- ren och expeditionsledaren Vitus vilket urbefolkningen i Alaska läm- sentals infödda. Shelikov kom att Berings två expeditionsresor 1720 nades vind för våg utsatta för päls- ytterligare maximera exploatering- och 1741 i den norra delen av stilla jägarnas härjanden (Ibid:165–6). en av ursprungsbefolkningen och havet öppnade dörren för den rys- Den ryska expansionen i Alaska naturresurserna i Alaska för kom- ka expansionen över havet till framskred i en snabb takt, så små- mersiella syften. På ön Kodiak eta- Amerika (Gibson 1980: 165). ningom ersattes de små självstän- blerade Shelikov den första perma- De havsutterskinn som Berings diga grupperna av större kommer- nenta ryska bosättningen i Ameri- expedition hade med sig till Petro- siella bolag som formades av ka och ön kom snart att bli centrum pavlovsk väckte stort intresse handlande i Okhotsk och för den kommersiella aktiviteten i bland de lokala pälsjägarna som Kamchatka kring 1765. I det sista området Omkring fyrtio mindre såg sin chans att nå nya jaktmarker och tredje skedet övertog det handelslag sammanfördes till ett och seglade iväg i hastigt tillverka- Rysk-amerikanska kompaniet med stort rysk-amerikansk handels- de fartyg. Efter ett flertal ödesdigra den ryska kejsarens välsignelse all kompani. Alexander Baranov ut- haverier med dåligt byggda fartyg handel i Alaska fr.o.m. 1799 sågs till ledare för det handelskom- utanför den Aleutiska ökedjan, (Ibid:165–6). pani som Shelikov skapat (Gibson Den taktik som ryssarna använ- 1980: 172, Pierce 1990:20–22). Artikeln grundar sig i FM Marcus de sig av i Alaska var redan väl Baranov fortsatte med att Lepolas pro gradu ”Koloniala beprövad under deras framfart ge- tvångsrekrytera aleuter i det Rysk- mönster i Sitka under medlet av nom Sibirien och den baserade sig amerikanska kompaniets tjänst, 1800-talet – Kulturkontakt och på hänsynslöst utnyttjande och deras lott var att under svåra om- kulturkonflikt mellan ryssar, fin- terrorisering av den lokala befolk- ständigheter arbeta för sina ryska ländare och ursprungsbefolknin- ningen. Ryssarna använde herrar för deras ekonomiska vin- gen i Alaska” på humanistiska tvångsmetoder för att få ur- ning. Aleuterna utnyttjades som fakulteten vid Åbo Akademi, 2002. Lepola är projektassistent sprungsbefolkningen att följa de- jägare, fiskare, soldater, sjömän, vid kompetenscentret för kultur- ras vilja. Ursprungsbefolkningen i garvare m.m. Främst av allt upp- produktion, Kulturo i Åbo. Alaska tvingades uthärda stora skattades aleuterna som kunniga

13 Siirtolaisuus-Migration 2/2003

gamla namnet fortsatte att vara i kare i förhållande till deras andel i bruk. Förhållandet till tlingiterna det ryska väldet. De flesta sjömän förblev spända en lång tid framåt och några arbetare var från Finland (Gibson 1980:175, Holmberg (Ibid). 1985:89–92, Pierce 1990:20–22, Fu- Finländarna utgjorde en fram- ruhjelm 1932:66–7). stående grupp bland kolonisterna i Sitka, av vilka flera innehade le- dande positioner inom kompaniet. Guvernör Etholén Högsta befattningen i Sitka, gene- och hans samtida ralguvernörsposten innehades av landsfränder i Sitka två finländare; Arvid Adolf Etho- lén och Johan Hampus Furuhjelm. Den ryska kolonialtiden förde med Furuhjelm avslutade sin tjänst i sig en brokig skara människor från Sitka 1864 som näst sista guvernör Det sociala livet i Sitka blomstra- Ryssland och Europa. År 1839 före området såldes till USA. de under Arvid Adolf Etholéns tid hade den europeiska befolknings- Adolf Etholén var bland de för- som guvernör. – Varjola, Pirjo mängden i Alaska nått sin högsta sta finländarna som besökte ryska 1990. nivå under det ryska kolonialväl- Alaska. Etholéns familj härstam- det. Under denna tid befann sig made från byn Etola i Tavastehus- jägare och dugliga sjöfarare i sina 823 européer och ryssar i de ameri- län varifrån namnformen Etholén små skinnklädda baidarkas el. kay- kanska kolonierna. härrör. Adolf växte upp i Helsing- aker (Gibson 1980:172). Förutom de ovannämnda euro- fors borgerliga miljö och avbröt i Baranov ledde flottor av aleuter péerna fanns det ytterligare 1318 tidig ålder sin skolgång för att söderut längs med Alaskas kuster kreoler (efterkommande till euro- mönstra till sjöss med handelsflot- för att jaga havsutter. I Yakutat-vi- piska män och infödda kvinnor) i tan. I 1817 gick han som ken träffade han för första gången Alaska 1839. Dessa tal inkluderar frivillig ombord på skeppet Kam- det krigiska tlingitfolket. Deras inte de infödingar som stod helt tjatka som var på väg till Sitka. Väl goda handelsförbindelser med utanför de ryska myndigheternas framme i Sitka bestämde sig den amerikanerna gjorde att de hade kontroll. Man har nämligen beräk- unge Etholén för att stanna i kolo- tillgång till billigare och bättre ame- nat att det fanns omkring 5929 re- nin och undertecknade ett femårigt rikanska varor samt vapen och där- presentanter för de olika etniska tjänsteavtal med kompaniet (Pierce med såg inga fördelar i handeln grupper som bodde i närheten av 1990:136, Varjola 1990:13–14). med Baranov. Därtill krävde de de ryska kolonierna i Alaska. Mäs- Adolf Etholén visade sig vara kompensationer av honom för slingsepidemierna som härjade i en kapabel man och deltog i flera hans jakt på havsutter inom tlingi- området mellan 1837 och 1839 bi- färder längs med Amerikas kuster ternas område. Ryssarna kallade drog till en stor nedgång i antalet mellan åren 1819 och 1824. Han allmänt alla tlingiter för koloshi, aleuter, eskimåer och tlingiter. Från seglade med kompaniets skepp som härleder ur aleuternas benäm- 1860 vet man att det i Sitka fanns längs med norra Alaskas kuster ning på den formen av ornament 452 personer av europeisk eller och samlade information om områ- som tlingiterna dekorerade sin rysk börd, av vilka endast 63 var det och de lokala infödingarna med undre läpp med (Ibid:172–4). De kvinnor. Kreolernas andel var 505 vilka han etablerade handelsför- båda ryska kolonierna förstördes personer och könsfördelningen hållanden (Varjola 1990:14). inom en kort tid i tlingiternas anfall, var jämnare hos denna grupp Etholén fortsatte med att troget endast bosättningen i Sitka åter- (Enckell 1980:2,27). tjäna det ryska handelskompaniet uppbyggdes efter att ryssarna och Hudson Bay-kompaniets chef, under flera år och avancerade i aleuterna återtagit området 1804. Sir George Simpson besökte Sitka rang. Den 23 november 1838 ut- Den nya bosättningen fick namnet 1841 och 1842, han observerade att nämndes Etholén till generalgu- Novo Archangelsk även om det lutheranerna i Sitka var långt talri- vernör över de ryska kolonierna i

14 Finländerna i ryska Alaska under medlet av 1800-talet

Aleuter i traditionell klädsel och dekorerade med ansiktsperfore- ring. Endast kvinnan har tatuera- de kinder. – Varjola, Pirjo 1990.

Amerika, till ett av kraven hörde att han borde vara gift vid mottagan- det av posten. Han fann sin kom- mande fru i Helsingfors, en ung societetsdam med namnet Marga- retha Sundvall, född 1814 (Furu- hjelm 1932:79, Varjola 1990:15). Paret gifte sig den 18 juni 1839, i september samma år seglade de överlevde (Varjola 1990:24, Furu- der (Varjola 1990: 58–64, Saalas iväg från Helsingfors till Sitka på hjelm 1932:83–87). 1929:124–8). segelskeppet Nikolai I. Tillsam- Löjtnanten på Nikolai I, Johan Bartram visade sig vara en dug- mans med dem reste flera andra fin- Bartram var av skotsk härstamning lig karl och det blev även tal om att ländare, bland andra prästen Uno men född i Viborg 1809, hans far, han skulle överta Etholéns uppgif- Cygnaeus, Dr. Ferdinand Sahlberg Johan Bartram d.ä. var rådman. ter i kolonin efter hans avgång. och hans assistent Georg Rosen- Han blev föräldralös i ung ålder Bartram återvände dock hem till berg. Johan Bartram var ombord i och omhändertogs av sin mormor, Finland samtidigt med paret Etho- egenskap av skeppets löjtnant. Madame Reitzenstein. Han påbör- lén och Uno Cygnaeus 1845. Bart- Under resans gång föddes Etho- jade sin skolgång i Viborg och rams åkte landvägen till Finland léns första son. Under sin tid som skrev in sig i marinens kadettskola och anlände till St. Petersburg guvernör i Sitka fortsatte Adolf Et- i St. Petersburg 1824. Bartram till- 1846. Han dog i hemlandet 1865 holén med att skicka ut kartlägg- bringade sin ungdom i den ryska (Varjola 1990:65, Pierce 1990:36–7). ningsexpeditioner, inlandets han- flottans tjänst och deltog i striden Läkaren Ferdinand Sahlberg delsrutter och naturresurser var av vid Navarino där han sårades. Ef- som även följde med ombord var stort intresse. Som guvernör var ter det höll han sig främst inom fin- född i Åbo 1811, hans far var Carl Etholén även bekymrad över ur- ska farvatten kring Åland och blev Reinhold Sahlberg, entymolog och sprungsbefolkningens tillstånd, befordrad till löjtnant 1832. Han professor vid Åbo Akademi. Tack speciellt aleuterna och koniagerna kommenderades till Alaska 1839, vare sin fars påverkan och det vilka han ansåg ha det speciellt tillsammans med honom reste även egna intresset var Ferdinand redan eländigt (Varjola 1990:17–18). Bartrams 18-åriga fru Margareta vid tidig ålder en entusiastisk sam- Det sociala livet i Sitka blomst- Swartz och hennes yngre syster lare av insekter. Därtill var han in- rade under Adolf Etholéns guver- Wilhelmina (Varjola 1990:58–9, tresserad av andra naturvetenska- nörskap och han var noggrann Pierce 1990:36). per, speciellt ornitologi och ut- med att beakta behoven hos varje I Alaska assisterade Bartram gu- märkte sig snabbt som en ung och samhällsklass. Etholéns guvernör- vernör Etholén i hans officiella och säker skytt. Sahlberg blev färdig skap kom till ett slut sommaren sociala förpliktelser. Till Bartrams magister 1836, samtidigt med stu- 1845 och familjen reste iväg genom egna uppgifter hörde det Rysk-ame- die- och reskamraten Uno Cygnae- Sibirien mot Finland. Tillsammans rikanska kompaniets godstrafik i us. Han utbildade sig även inom med Etholéns avreste även Uno Stilla havet. Bartrams första egna det medicinska eftersom han hop- Cygnaeus. Familjen Etholén anlän- resa i området förverkligades i juni pades på att åka till Alaska i egen- de till St. Petersburg 1846. Under 1840 då han och Etholén åtog sig en skap av läkare tillsammans med Et- tiden i Alaska fick paret tre söner inspektionsrunda till de aleutiska holén. Tjänsten hade dock tillfallit av vilka endast en, Alexander, öarna ombord på Naslednik Alexan- en rysk läkare och Sahlberg var

15 Siirtolaisuus-Migration 2/2003

berg borde stanna i kolonin där vilka de flesta var finnar och tysk- han behövdes som läkare och tillät balter. Lutheranerna saknade kyr- inte honom lämna den. Därtill dog ka och andlig ledare, varför Etho- Rosenberg under en resa till i Kali- lén ansåg att det var tid att organi- fornien 1841 då han hade fått följa sera ett lutherskt samfund i Sitka. med ombord på Bartrams skepp ef- Representanterna för ortodoxin ter salt till den Kaliforniska viken. motsatte sig planerna men Etholén Han hade av misstag skjutit sig lyckades dock få officiellt stöd för själv i handen och dog kort därpå i den lutherska församlingen. Den blodförgiftning. Sahlberg förde lutherska kyrkans verksamhet i dagbok under sina resor och i hans Alaska begränsades av förbud att anteckningar framgår att han kän- rekrytera nya medlemmar ur det or- de sig väldigt illa till mods under todoxt-kristna samfundet eller flera tillfällen. Sahlberg tilläts dock konvertera infödingar (Varjola göra flera korta expeditioner från 1990:38). Uno Cygnaeus fann att det fanns Sitka (Varjola 1990:54–55). Cygnaeus var djupt bedrövad stora brister i moralen och själsli- Sahlbergs vistelse i kolonin va- över alkoholmissbruket i kolonin vet hos sina nya församlings- rade i ett år, i maj 1841 åkte han iväg och alla de försummade barnen vil- medlemmar och påbörjade un- hemåt via den Sibiriska landvägen. kas mödrar söp. Biskopen Venia- dervisningen i grundläggande Under hans hemresa via de Aleuti- minov eller Innocent, som han ock- kristen etik och moral för villiga åhörare. Bilden är en daguerro- ska öarna utnyttjade Sahlberg till- så kallades, försvårade ytterligare typ, troligtvis tagen på slutet av fället för att samla naturalier och Cygnaeus verksamhet i Sitka. Cyg- 1830-talet. – Varjola, Pirjo 1990. antecknade sina observationer om naeus fann sig själv oförmögen att ursprungsbefolkningens tillstånd rätta till situationen eftersom den tvungen att betala för sin och as- (Saalas 1929:138–58). ortodoxa kyrkan förbjöd honom att sistent Rosenbergs resa med egna Sahlbergs kamrat Uno Cygnae- blanda sig i andras än lutheraners medel. Han hoppades på att samla us var hemma från Tavastehus där angelägenheter (Varjola 1990:38– naturalier vid varje exotisk hamn- han föddes 1810, son till pastor Ja- 9, Mäkinen 1959). plats, hans kvalifikationer som lä- kob Georg Cygnaeus. Han skrev in Cygnaeus hade antecknat ett kare var till nytta av finansiella skäl sig i Åbo Akademi 1827 och fort- femårigt kontrakt i likhet med de (Varjola 1990:52, Saalas 1929:7– satte senare sina studier i Helsing- högre stående officerarna i kompa- 12). fors. Han blev magister i zoologi niets tjänst. Förutom att hålla Sahlberg blev dock tvungen att och historia 1836 och prästvigdes gudstjänst varje söndag höll han ändra sina planer när Etholén, orolig ett år senare. Cygnaeus hann även också extra gudstjänster när nå- över sin gravida fru, övertalade vara fängelsepräst och lärare i Vi- gon medlem av den ryska tsarfa- Sahlberg att stanna ombord på borg i två år före han åkte iväg till miljen hade en bemärkelsedag, en skeppet när han ville bli kvar i Chile Sitka den 12 september 1839 (Varj- detalj som Etholén var noggrann för att arbeta. I utbyte lovade Etho- ola 1990:38, Pierce 1990:106) med. Därtill åt han dagligen lunch lén att ordna gratis resor ombord på Den ortodoxa tron hade redan tillsammans med guvernören även kompaniets skepp, detta löfte be- etablerat sig i Alaska vid Cygnae- om han snart fann att Adolf Etho- sannades dock aldrig och det bi- us ankomst, med mera än 10 000 lén endast pratade om arbetsrela- drog till att förhållandet mellan anhängare av vilka 700 var ryssar terade angelägenheter. Med frun dessa två försämrades under Sahl- och resten kreoler och omvända Margareta hade Cygnaeus ett bergs vistelse i Sitka (Varjola infödingar. De fyra ortodoxa kyr- bättre förhållande eftersom hon 1990:52, Saalas 1929:72–77). korna i Alaska styrdes av bisko- var djupt religiös och anförtrodde Sahlberg vantrivdes i Sitka, och pen Veniaminov från sitt biskops- honom sina problem. Adolf Etho- han kom inte överens med guver- säte i Sitka. Det fanns dessutom lén visade sig vara en svår person- nör Etholén som ansåg att Sahl- omkring 150 lutheraner i Alaska av lighet. Han uppskattade varken att

16 Finländerna i ryska Alaska under medlet av 1800-talet

Cygnaeus berättelser om Sitka pu- blicerades i finska tidningar eller att han vid ett tillfälle höll en predi- kan om den sexuella morallösheten i kolonin (Varjola 1990:39–42, Pier- ce 1990:106, Enckell 1980:4–7). Cygnaeus visade sig vara en social själ som tyckte om att delta i olika festligheter, ett personlig- hetsdrag som fick hans ortodoxa kolleger att ge honom öknamnet ”den dansande pastorn”. Cygnae- us trivdes speciellt väl ihop med Johan Bartram och hans familj. På hans initiativ gjordes även en skridskobana som väckte stort in- tresse bland de lokala tlingiterna, Novo Archangelsk (Sitka) på Baranovön under 1840-talet. Oljemålning som inte verkade få nog av att be- av Magnus von Wright. – Varjola, Pirjo 1990. trakta finländarnas förehavanden på isen (Varjola 1990:39). Cygnae- us fick även följa med Etholén på Den fysiska miljön i Sitka fanns ett konglomerat av byggna- inspektionsturer till andra delar av der som delades i två delar av en Alaska och blev därmed bekant Staden Novo Archangelsk eller palissad som uppfördes för att av- med aleuterna och kodiakerna och Sitka var vid medlet av 1800-talet skilja den av européer bebodda deras levnadsförhållanden. ett litet samhälle med omkring 500 delen från omgivningen. Bosätt- Efter några år i Sitka påbörjades tjänstemän, försäljare, förmän, yr- ningen utanför palissaden utgjor- bygget av den lutherska kyrkan. kesarbetare m.m. Tillsammans med des av Sitka tlingiternas långhus Dess utseende begränsades av bi- deras familjer uppgick befolk- eller barabaras som låg i en linje skop Innocent i det avseendet att ningsmängden till omkring 1200 längs med stranden. (Enckell den inte fick påminna om en finsk personer (Enckell 1980:30). Staden 1980:1,19). kyrka. I bygget deltog finska bestod i huvudsak av mindre, i De flesta av stadens gator sak- snickare och den invigdes somma- rysk stil uppförda träbyggnader. nade beläggning och blev till en ren 1843. Under sina fem år i Alas- Ur målningarna över staden fram- lerig sörja då det regnade. Därtill ka förrättade Cygnaeus tre dop, går att åtminstone de större gator- saknades ett tydligt gatuplan vil- fem konfirmationer, två bröllop, na var täckta med plankor. För öv- ket gav staden ett labyrintaktigt och fjorton jordfästningar. 1845 rigt var vägarna och gångarna i intryck. I staden fanns en skola åkte han tillbaka till Finland samti- staden leriga. I stadens östra hörn som utbildade kreolbarn, av vilka digt med guvernörsparet och fa- reste sig en kulle på vilket guver- de främsta eleverna valdes ut att miljen Bartram. Cygnaeus valde nören hade sitt residens. De flesta vidareutbildas inom navigation. att ta landrutten till Finland och av stadens byggnader var mindre Detta nämns som Etholéns för- anlände till St. Petersburg 1846. I boningshus som påminde mera om tjänst att alla barnen i kolonin ut- hemlandet arbetade Cygnaeus kojor än om hus (Sahlberg bildades. Bakom skolan låg ett va- med att förbättra det finska skol- 1995:70). penförråd och blockhus i linje systemet och gifte sig 1854 med Guvernörsresidenset dominera- längs med palissaden. Blockhu- Axianne Diederich och fick fyra de enbart genom sin storlek över sets övre våning var bestyckat barn. Han dog i Helsingfors 1888 alla andra byggnader i staden, med sex kanoner vilka var riktade (Varjola 1990:41–2, Pierce även den ortodoxa kyrkan. Vid den mot tlingitbyn. Med dessa avfyra- 1990:107). udde invid vilken farleden slutade des med jämna mellanrum tomma

17 Siirtolaisuus-Migration 2/2003 skott för att avskräcka tlingiterna Guvernörsresidenset en del exklusiva detaljer (Åström från att planera anfall mot kolonin. och det sociala livet 1993:75–93). Vidare längs med palissaden fanns Societetslivet i Sitka kretsade i en byggnad som hyste både ett Guvernörsresidenset var indelat i huvudsak kring mångfalden av ba- gjuteri och kompaniets kök. Från offentliga utrymmen som fanns på ler och andra festligheter som med köket gick ett staket som separera- andra våningen och i privata ut- jämna mellanrum hölls för att mot- de tlingiternas marknadsplats från rymmen som fanns på den första. verka tristessen i den instängda den övriga kolonin, staketet fort- Till Etholéns privata utrymmen kolonin. De flesta balerna hölls vid satte tillbaka till en flygel till den hörde sängkammare, salong, barn- guvernörsresidenset och i dessa stora byggnaden som inhyste bl.a. kammare och badrum. Guvernör- deltog endast tjänstemän och hö- en smedja. Guvernörsresidenset ens arbetsrum, köket och tjänste- gre avlönade kompanianställda. var uppförd vid ändan av den folkets utrymmen fanns i den an- Gemene man ägde tillträde till gu- udde som kolonin var byggd på, dra ändan av byggnaden. En skild vernörsresidenset endast under på en höjd invid havet (Michael trappuppgång ledde till kompani- påsken då där iordningställdes ett 1967:69–73). kontoret i den andra våningen stort frukostbord för samtliga ko- Naturen omkring kolonin upp- (Varjola 1990:20–21). lonister eller då det ordnades skå- fattades av finnarna påminna Annie Furuhjelm, dotter till den despel i den stora festsalen i gu- starkt om förhållanden i hemlan- andra finska guvernören ger också vernörsresidenset (Sahlberg det, speciellt skärgården. Sahlberg en beskrivning av guvernörsresi- 1995:93, 105). Den sociala kalen- ansåg att endast de höga bergen denset. Ur hennes bok framgå att dern i Sitka kretsade kring de ryska skilde Sitka från Finland (Sahlberg guvernörsresidenset var byggt i festdagarna, både religiösa och 1995:70). Samma ansåg även Cyg- två våningar, från den övre vå- kejserliga vilka firades med sträng naeus som skriver följande i ett ningen hade man en storslagen ut- noggrannhet under Etholéns tid. brev till sin syster Johanna: sikt över havet och där fanns även Mycket av den sociala um- Den 12 Maji (1840) – på efter- mottagningsutrymmen, bal- och gängeskretsen i kolonin bestäm- middagen voro vi på en Spat- biljardsalong, rök- och kortspel- des av den position envar anställd serfärd längs med stranden och rum, guvernörskans budoar m.m. hade. Denna rangordning gav sig sågo de sköna herrliga utsik- Allt var uppfört i stor stil, med fyra bäst tillkänna vid middagstiden, terna. Sitkas skärgård har eller fem fönster i varje rum med när de lägre avlönade, ogifta tjäns- mycket likhet med , speglar mellan fönstren, kejsarpor- temännen åt sina middagar på men är mera storartad och trätt i kroppsstorlek, kandelabrar klubben, medan de högre avlöna- vackrare ty den är öfverallt och ljuskronor. Som en detalj kan de ogifta tjänstemännen åt vid gu- grönare (Enckell 1980:Bilaga 2). nämnas att i alla dessa rum fanns vernörsbordet. De tjänstemän som flera spelur förutom i balsalongen var gifta ansågs ha ett eget hushåll Eftersom Sitka ligger i ett mycket där det fanns ett stort positiv. och åt därför middagen i hemmet, nederbördsrikt område begränsa- Kansliet var också inrymt i övre de besökte guvernörsbordet en- de de långa regnperioderna i hög våningen (Furuhjelm 1932:129). dast om söndagarna. grad utomhusaktiviteter. Det dag- Under middagarna diskutera- Guvernörsresidenset spelade liga livet blev ofta långtråkigt och des administrativa ärenden vid gu- en ledande roll som fysisk medel- alla sociala evenemang hölls vernörsbordet i andra våningen, punkt för det lilla finska samhället. främst inomhus i guvernörsresi- som utgjorde den offentliga di- Förutom att en stor del av de finska denset. Vandringar utanför palis- mensionen. Balsalongen och mot- tjänstemännen på grund av sin saden försvårades dessutom av tagningsutrymmen var endast av- post vid jämna mellanrum åt mid- bristen på ordentliga vägar. Dessa sedda för festbruk. I samma utrym- dag vid guvernörsbordet, hölls det strapatser var inte helt riskfria och men hölls även den lutherska även en luthersk gudstjänst i ett av geväret hörde till den viktigaste gudstjänsten före kyrkan färdig- de övre rummen i guvernörsresi- utrustningsdetaljen under dessa ställdes. Den övre våningen var denset under de tre första åren av färder. allmänt representativ och innehöll Cygnaeus prästerskap. Guver-

18 Finländerna i ryska Alaska under medlet av 1800-talet

nörsresidenset blev snabbt en Den av Etholén grundade Om någonstädes, erforo Luthe- samlingspunkt för den finska so- klubblokalen utgjorde en annan ranerna på Sitka, att trosför- cieteten under Etholéns tid och samlingspunkt för societeten, vandtskapet ännu i våra tider finländarna kände sig åtminstone främst de ogifta männen som arbe- innebär mycket gemensamt. till en del tillhöra den inre kretsen i tade som lågavlönade tjänstemän Gudstjensterna hafva hitintills huset (Sahlberg 1995:75). åt kompaniet. De bodde på och åt hållits i en sal, men en kyrka Umgänget mellan könen var sina middagar i klubben. I klubben kommer snart att uppbyggas. långt ritualiserat och besvärligt för fanns spelrum och biljardsal, Tvenne skolor finnas, en navi- de högre ståndspersonerna i Sitka, klubbavgiften var 25 rubel om året. gations- och en flick-skola, med det förekom dock vissa festlig- Klubben utgjorde en manlig sam- den sednare inrättad af Guver- heter i Sitka där umgänget var friare. lingslokal dit societetsmännen nörskan Kuprianoff (Enckell Under Annandag jul hölls det kar- samlades för att fördriva tiden med 1980:5). neval i Sitka. Det rörde sig om en ett parti eller biljardspel. På rysk tradition som firades med gläd- klubben ordnades även skilda Under religiösa högtider och an- je. Sahlberg skriver följande; samaftnar med dans för damerna dra festligheter med religiös an- På afton började Carnevalen (Sahlberg 1995:88–9). knytning förstärktes den finska här. Denna tid firas här mera identitetskänslan främst genom än i djupa Ryssland. Den be- den gemensamma tillhörigheten Den finska identitets- stär här egentligen deruti att till den lutherska tron. Även Cyg- alla heliga band då oklan- bildens olika former naeus efterträdare, Gabriel Plat- dradt få brytas, blott man har háns senare anteckningar tyder på en afvigvänd mantel öfver ax- Simpson observerade under sin att den lutherska tron hade en vik- larna och en duk för ögonen. vistelse i Sitka 1841 att lutheraner- tig roll i den finska identitetsbilden Så lemnar hustrun sin man nas andel av kolonisterna var (Plathán 1847–48). De ryska tradi- hemma vid sitt arbete och stort. Han observerade att de fles- tionerna dominerade i Sitka och de springer ut till alla hus, der ta sjömän och några av arbetarna övriga européerna fick vänja sig blott dörren är så stor att de var från Finland (Enckell 1980:30). vid det. Etholén insåg att julen var rymmas in. Man går visserligen Den lutherska församlingen en speciellt känslosam tid att vara i Sällskap för att bättre kunna hade en stor betydelse för den fin- fjärran från hemmet och gjorde sitt drifva fyr, men skulle omstän- ska identiteten i kolonin, Uno Cyg- bästa för att lindra finländarnas digheterna så foga, så hindrar naeus skriver följande i ett brev till hemlängtan. Sahlbergs dagboks- intet en att stadna här en an- Finland: anteckningar ger en god bild om nan att stadna der. Intet an- I våra civilicerade länder vet hur det kändes att fira julen 1840 i märkes, intet klandras, blott man tyvärr ofta ej värdera hvad en främmande miljö: den som skiljer sig från det van- en offentlig Gudstjenst på eget Den 18de December...Med liga bruket åtskrattas (Sahl- språk är för en herrlig sak. hvarje dag vi kommo närmare berg 1995:91–3). Men du skulle ha sett den för- Julafton, med hvarje dag till- tjusning med hvilken härva- tog äfven en viss tryckning öf- I samband med den ovannämnda rande Lutherska kolonister er- ver bröstet en längtan att åter festligheten ordnades även teater foro, att de skulle få en prest komma till hembygden. och skådespel för den stora all- och begå en gemensam andakt. Den 24 December hade Et- mänheten i guvernörsresidensets Af alla glada notiser vi med- holéns bjudit oss finnar på stora sal. Påsken och ”dymmel- hemtade från Europa, var den- quällsvard. Han sökte väl att veckan” var i princip de enda till- na den angenämaste för dem göra allt så finskt som möjlligt. fällen då den stora allmänheten som komma att utgöra den nya Men då man visste, huru de ägde tillträde till guvernörsresi- församlingen, hvilken oss inbe- båda inom sig tänkte helt an- denset där det ordnades teaterfö- räknade, som sednast ankom- nat än hvad de sade, så kunde reställningar (Sahlberg 1995:91–3). mit, uppgår till 150 personer. jag ej åtminstone annat än haf-

19 Siirtolaisuus-Migration 2/2003

va odrägligt tråkigt. Bättre in i Matsalen, der hvarje inta- högre kompanianställda som till en och häldre hade jag velat sitta ger sin plats. Gouverneuren stor del var finländare. Därtill räk- hemma och egna dessa timmar pratar jämnt de andra sitta och nades det även med att eventuella åt tankar på Eder i kära hem- efter deras characterer dels gäster kunde dyka upp, främst i landet. (Sahlberg 1995:90). äro blott öra och på högveder- form av besökande skeppskapte- börlig önskan draga på mun ja ner. Etholéns inverkan på Sitkasociete- till och med hjertligt skratta då Vid fest använde sig Etholén av ten var stor, i själva verket kretsa- det så fodras, andra åter sitta typiska markörer vid middagsbor- de hela det sociala livet kring gu- och tala sinsemellan utan att det, dyra silverbestick, kristallglas vernörsparet och deras residens. låtsa som vore deras förman och finare dukar, allt för att markera Eftersom Etholén innehade guver- närvarande eller icke. Till sin höga rang inom Sitkasociete- nörspositionen i Sitka och därmed dessa har jag äran att räkna ten. Denna vana för symboliska hade den högsta bestämmanderät- min lilla person. Middagen be- handlingar, när vardag övergår till ten över förfogandet av kompa- står av 4–5 rätter och vinkaraf- fest tillhörde det finska herrskap- niets lager, var det även på hans fer finnas tillräckligt. Så snart ståndet (Åström 1993:110). Sahl- initiativ som baler ordnades. Hans man slutat middagen inbäras berg ger ett exempel på hur en fest- iver att ordna baler var vida känt ljus och vid kaffekoppen röker dukning hos guvernören såg ut: och efter hans avgång från guver- man af Gouverneurens Manilla Den 12. juni emottog med all nörsposten ordnades inga flera Cigarrer en per hujus. Derun- möjlig ståt Etholén Gouver- baler i kolonin (Furuhjelm 1932:99). der afdukas bordet och gålfvet neurskapet af Cuprianoff. Han var även smått temperaments- sopas rent der Herrarna skrä- Larm slogs, alla infunno sig full och blev lätt upprörd ifall folk pat ner salen. Så snart Adjoin- hos Gouverneuren för att pre- inte trivdes eller dansade tillräck- tens Sigarr brunnit så nära att senteras för Etholén, som till ligt mycket, vilket förstås bidrog fingrarna brännas stiger han följande dagen inbjöd hela Sit- till att öka spänningen inom socie- upp och detta är det väntade kas Societet på Middag… Mid- teten (Sahlberg 1995:80). tecknet till allmänt uppbrått. dagsbordet var prägtigt, ett så- För det mesta präglades de so- Så sker det dag in och dag ut. dant bord trodde jag aldrig att ciala evenemangen i Sitka av Ännu hafva fruntimren ej visat skulle uppdukas i Sitka. Allt stränga etikettsregler och det indi- sig vid bordet, dock skola de silver var så glänsande nytt, viduella uppförandet begränsa- äfven bruka deltaga uti de all- mången tordes knappt med des för det mesta. Det vardagliga männa middagarna (Sahlberg blotta händer vidröra det umgänget vid guvernörens mid- 1995:72–3). (Sahlberg 1995:76). dagsbord styrdes av skarpa och rutinartade etikettsregler som gav Man kan finna vissa likheter med Det sociala umgänget i Sitka följde föga möjligheter till fördjupat um- samtidens finska herrgårdskultur de vanor kolonisterna hade från gänge annat än genom att vissa och guvernörens middagsbord. I hemlandet, liknande tilltagelser var medlemmar av sällskapet tog sig hemlandets vardagsmiddagar när- viktiga delar av det sociala livet friheten att konversera sinsemel- varade familj med släkt, därtill hos det finska herrgårdssamfun- lan. Följande exempel belyser de fanns även eventuella resenärer det. Det var vanligt att i hemlandet högborgerliga rutinerna som styr- som tillfälligt gästade matbordet. ordna bjudningar utan någon stör- de umgänget vid middagsbordet: Att bli bjuden till middagsbordet re orsak, till dessa hörde kaffe- och Den 16 Maji (1840)…Till mid- innebar att man hörde till samfun- tebjudningar, middagar, assembler dagarna samlas man i Syrtou- det och middagarna var därmed en med dans etc. Till de återkomman- ter kl.1 uti Billiardrummet och förenande länk för personer av de evenemangen påkallade av in- ett eller ett par partier spelas herrskapsstånd (Åström 1993: dividuella tilldragelser hörde dop, under det man väntar på att 191). I Etholéns fall hade middags- lysningskalas, bröllop och begrav- alla skola vara samlade. Man bordet en socialt förenande roll. ningar. Till vardera typen sändes i super der och så vandrar man Hans sällskap utgjordes av de hemlandet särskilda skriftliga in-

20 Finländerna i ryska Alaska under medlet av 1800-talet

bjudningar. Namnsdagarna utgjor- för att handarbeta tillsammans önskemål vaccinerade hennes dot- de en egen kategori (Åström (Enckell 1980:Bilaga 2,brevet till ter Elise. Sahlberg fick tåla en hel 1993:182). Johanna 8.5.1844). Kvinnorna del negativa kommentarer av fru Följande exempel ur Sahlbergs och männen var socialt segrege- Etholén på grund av denna hän- dagbok förtydligar hur firandet av rade till den mån att även en delse (Sahlberg 1995:80). guvernörskans namnsdag i Sitka kvinnas namnsdag kunde firas i Den unga Elise Öhman var om- gick till 1840: hennes frånvaro. Utanför guver- kring 14 år gammal och därtill inte Den 30 Maji hette det är det nörsresidenset förekom även an- konfirmerad, hon ansågs av socie- Gouverneurskans namnsdag, dra visitmönster i form av kaffe- teten som den mest eftertraktade och alla skulle upp att gratule- och tebjudningar samt spontana unga damen i Sitka. Eftersom vac- ra Gouverneuren, ty hon var för visiter mellan societetsmedlem- cination inte var vanligt vid den ti- kalrarna icke ännu visible. Kl 9 marna. den ansåg hela societeten att det vandrade vi dit bockade oss och rörde sig om ett skamligt försök av kommo åter straxt bårt. Frun- Sahlberg att närma sig den unga Interna stridigheter timmer och hvad som kunde haf- flickan. Händelsen bidrog till att va Sidenklädnig på sig vandra- och sociala konflikter ytterligare försämra förhållandet de åter kl. 11 upp men till Gou- till de övriga societetsmedlemma- verneurskan. – Till Middagen Det lilla finländska samhället i Sitka rna. var bordet dukadt för 30 perso- blev inom kort inåtvänt och offer Cygnaeus fick också tåla en hel ner här såg man nu en hygglig för sina egna sociala intriger vilka i del negativ kritik av moralens väk- ungdom (sad´ fan om kattungar- det flesta fall utbröt i rena konflikt- tare eftersom även han, liksom na) samlad ifrån 6/8 ända till lägen mellan de delaktiga parterna. Sahlberg, hade blivit förtjust i den och med af 2/8. För den stora Sahlbergs dagboksnoteringar och unga Elise. Saker och ting förvärra- mängdens skulld bestods nu in- Cygnaeus brev ger en god bild om des av att Cygnaeus vid hennes tet Brännvin, och vid bordet satt de bråk som uppstod inom den fin- konfirmation gav henne en guld- man efter Rang. 7 rätter prydde ländska eliten i Sitka. De flesta stri- ring med inskriften ”Minne af den nu bordet och vid steken dracks digheterna verkade ha en anknyt- 30 mars 1841”. Cygnaeus blev ock- ett glas Champagner för den ning till tabu föreställningen om att så inbjuden på en privat visit av frånvarande Gouverneurskans en kvinna och en man inte fick vara Elise kort efter konfirmationen och skulld, förmodar jag, ty ej ett ord ensamma i varandras sällskap så- det tog inte länge förrän fru Etho- sades. Gouverneuren steg först vida de inte var gifta eller nära släk- lén blivit underrättad av den upp, så alla andra så dracks tingar. Det är intressant att notera olämpliga visiten. Följden blev en glaset, jag gjorde det för Eder att samma gällde även för präster skandal och Cygnaeus blev en allt hemmavarande, och så satte sig och läkare. Sahlberg blev ovän mera illa sedd person i den finländ- åter alla förnöjda öfver Cham- med Cygnaeus och Bartram när ska societeten i Sitka (Enckell pagne glaset som ännu rusade i Cygnaeus fick veta att han i ett 1980:Bilaga 2,brevet till Johanna näsan (Sahlberg 1995:74). brev till hemlandet antydde att 16.8.1842). Cygnaeus och fru Bartram ofta Även Cygnaeus nära förhållan- Det sociala umgänget i Sitka var hade varit ensamma tillsammans de till fru Bartram ledde till en hel ganska begränsat för de få euro- under resan till Sitka (Sahlberg del skvaller inom societeten. Han peiska kvinnor som för det mesta 1995:77). vistades ofta hos Bartrams vid stannade hemma när deras makar Könssegregeringen och bristen mannens frånvaro, hans egentliga besökte klubblokalen, dit kvin- på ”passande” äktenskapspartner orsak var att han undervisade frun norna endast ägde tillträde un- för de manliga kolonisterna bidrog och barnen i tyska. En annan skan- der vissa samkvällar. Kvinnorna till att skapa interna spänningar dal inträffade under trettondags- fördrev tiden i hemmet eller i för- bland societeten. Sahlberg kom i balen 1842 då societeten hade maket och salongen vid guver- onåd när han bröt ett könstabu då samlats till maskerad i klubblokale- nörsbostaden dit de samlades han på hushållerskan fru Öhmans rna. Fru Bartram kom till maskera-

21 Siirtolaisuus-Migration 2/2003

den i en uppseendeväckande kos- sett. Så var oppe hos Gouv. för- kolonin och inom det lilla finländ- tym, hon var klädd i silverhjälm liden thorsdag, en samling af ska samfundet. Deras ställning för- med hjälmkam av vita fjärdrar med 14–15 fruar utom flickor och pliktade dem att känna ett visst an- två hårflätor hängande baktill, har- barn, och i förmaket der de svar för sina landsmän. Eftersom nesk i silver, brett gult bälte och förstnämnda sutto var det så samtliga finländare var delaktiga i bar på spjut och sköld. Hennes sil- tyst att man skulle ha hört ett hemlandets sociala nätverk där vergråa underklänning gick inte möss springa, och så sitta de nu ’alla kände alla’, ansåg guvernören längre än till knäna. Vid tillfrågan från fem till ½ 9. Gästerna skyl- att en hög moral var av största vikt. av guvernörsparet om vem som la på den högdragna värdin- Societetsmedlemmarna upprätt- hjälpt henne med dräkten svarade nan, hon troligen åtr på de höll en livlig korrespondens med hon utan omsvep att det var pastor dumma gästerna och hvem har hemlandet och i breven framförde Cygnaeus, varefter fru Etholén frå- då skulden. Hennes Nåds eti- de även rikliga detaljer angående gade ifall pastorn även gjort bröst- guettefulla värande, hennes händelser och skandaler som in- pansaret och hur det i så fall gått Gouvernantaktiga vaktande träffat i Sitka, vilket förstås bidrog till (Ibid). och spioneri har bland samte- till att försätta guvernören i dåligt Den överbeskyddande och liga så fruntimmer som herrs- ljus då de återvände till hemlandet. klandrande rollen som Margaretha personalen väckt missnöje och Etholén ogillade att kolonins ange- Etholén åtagit gentemot de övriga det med skäl, enligt hvad jag lägenheter behandlades i finska finländarna bidrog till att i längden tycker (Enckell 1980:Bilaga 2, tidningar och Cygnaeus fick även försämra förhållandet till även de brevet till Johanna 8.5.1844). tåla en rejäl utskällning då guver- övriga societetsmedlemmarna. De nören fick reda på att ett antal av interna spänningarna i societeten Cygnaeus brev till vännen Öhman Societetslivet i Sitka samt de enformiga balerna om- blivit publicerade i Borgå Tidning vandlade societetslivet tidigare och dess anknytning (Enckell 1980:Bilaga 2, brevet till muntra atmosfär. Cygnaeus själv till hemlandet Johanna 8.5.1844). beklagar i ett brev till systern Jo- Tanken att vistelsen i Sitka en- hanna om hur han efter fyra år i Samtliga medlemmar i den finländ- dast var ett temporär karriärfräm- kolonin inte längre orkar med de ska societeten tog för givet att jande arrangemang stärkte den rätt dystra balerna. I brevet daterat den återvända till Europa och Finland allmänna ivern att samla naturalier 8 maj 1844 står följande; efter att de fullgjort sina kontrakt och artefakter till hemlandet. De Våra baler äro också numera ej hos kompaniet. Därför var det av flesta finländarna bidrog med någ- afvundsvärda – åtminstone ej de största vikt för societetsmedlem- ra samlingar av vilka Etholén, Cyg- så kallade klubbalerna, der det marna att slutföra sina tjänsteperi- naeus och Sahlberg tillsammans ej bestås annat än än dans, de oder i Sitka med äran i behåll. Vis- insamlade den största andelen. äro ytterst litet besökta.... telsen i Sitka var en viktig del i kar- Även guvernör Furuhjelm samt Sällskapslivet hos Gouver- riärbanan för den finländska eliten. många andra finländare bidrog neurens blir som det säges med För både Sahlberg och Cygnaeus med föremål. Insamlingsarbetet hvar dag trögare, jag har på var utlandsvistelsen till fördel när var prestationsorienterat och månadtal ej varit inom Salong- de återvände hem. De finländska kvantitativt, och sysselsatte de en och Förmaket, der fruarne kvinnorna i Sitka saknade karriär, finländska ’vetenskapsmännen’ i sitter. Samlingsdagar äro som deras levnadsbanor hörde i hop jakten på nya specimen. Jakten fick vanligt Thorsdags aftnarne. med makens karriär och förbered- rent absurda drag enligt dagens Denna vinter har man roat sig des inför giftermål genom elemen- mått, eftersom det i princip gick ut med dans, men deltog ej utan tär undervisning (Åström på att hänsynslöst skjuta alla djur höll mig i Billiard salen. Nog 1993:172). som kom inom skotthåll. blir det litet ovant att komma i Orsaken till paret Etholéns För övrigt kan man konstatera ett större sällskap, som talar, ty stränga uppsikt över societeten att den finländska societeten upp- stumma sällskap har jag nog var deras ledande ställning inom fattade sig själv som en skild hel-

22 Finländerna i ryska Alaska under medlet av 1800-talet

het inom kolonin, genom sin ge- det hierarkiska ryska samhället den. Sitka var under medlet av mensamma anknytning till hemlan- återspeglades i sin renaste form 1800-talet en blomstrande koloni det och dess elitskikt. De interna och tog sig till uttryck både i den med starka europeiska anor där fin- spänningar som skapades av Et- fysiska och psykiska omgivning- ländarna innehade en stark ställ- holéns mera totalitära styre i kom- en. Den massiva och dominerande ning genom sina högre positioner bination med hans auktoritet som guvernörsbyggnaden där Etholén även om de numerärt utgjorde en inte kunde ifrågasättas, utmynna- och senare Furuhjelm hade sitt till- minoritet i kolonin. de inte i några direkta gräl, utan till- håll påminde om den ryska kejsa- rättavisningarna godtogs och fört- rens oinskränkta makt (Michael rängdes. 1967:74). Den främmande omgiv- De finska kolonisterna påverka- ningen gav sig till uttryck endast des starkt av tillvaron i Sitka, där om man avlägsnade sig från sta-

Källor och litteratur

Enckell, Jarl 1980. Finländarna i Sit- ographic Investigations in the Saalas, Uunio 1929. Suomalaisen ka under 1840-talet. Opublicerat Yukon and Kuskokwim Valleys luonnontutkijan matka maapal- manuskript, Enckellska famil- of Alaska. Arctic Institute of lon ympäri 1839–43 / R.F. Sahl- jearkivet. Åbo Akademis biblio- North America, University of berg. Otava. tek. Toronto Press, Canada. Sahlberg, Ferdinand 1995. Dagbok Furuhjelm, Annie 1932. Människor Mäkinen, Hugo 1959. Alaskan kuu- från världen runt resan 1839–45 och öden. Söderström & C:o, si suomalaispappia. Kotimaa I–III, renskriven av Gunnar Gus- Helsingfors. 15.9.1959. sander. Lidingö. Gibson, Arrel M. 1980. The Ameri- Plathán, Gabriel 1847–48. Dagbok Varjola, Pirjo 1990. The Etholén can Indian. University of Okla- från Sitka. Åbo Akademis bib- Collection; The ethnographic homa, D.C. Heath & Co. liotek. Alaskan collections of Adolf Holmberg, Henrik 1985. Pierce, Richard A. 1988. Russian Etholén and his contemporaries Holmberg´s Ethnographic Sket- and Sovjet Eskimo and Indian in the National Museum of Fin- ches, Etnographische Skizzen Policies. Handbook of North land. National Board of Antiq- über Volker des russischen Ame- American Indians, vol. 4, p. 119– uities, Vammalan kirjapaino Oy. rika 1855–1863. Falk, Marvin W. 27. Sturtevant, William C. (Ed.). Åström, Anna-Maria 1993. ’Socken- (Ed.). University of Alaska Press, Smithsonian Institution, Wash- boarne’, Herrgårdskultur i Savo- Fairbanks U.S.A. ington. lax 1790–1850. Svenska littera- Michael, Henry N. 1967 (Ed.). Lieu- Pierce, Richard A. 1990. Russian tursällskapet i Finland, Helsing- tenant Zagoskin’s Travels in America: A Biographical Dic- fors. , 1842–1844. tionary. Limestone Press. King- The First Ethnographic and Ge- ston, Ontario.

23 Cohort and generational effects of cultural retention of Finnish Canadians in Manitoba

Carol D. H. Harvey and Tuula Heinonen

For Finnish immigrants to North their processes of adaptation to Harvey, Bond, Laitinen & Sommer America it is possible to assimilate their new environment is sparse. 1994; Tolkki-Nikkonen 1996). into the dominant culture, and yet Theoretically, a symbolic interac- Study of family patterns among some choose cultural retention, of- tionist approach suggests that Finns in North America is sparse, ten across three generations. In language, religion, and family ritu- as much of the scholarly work has this study we conducted semi- als are ways of interpreting cultur- been done from a historical per- structured interviews with Finnish al heritage (La Rossa & Reitzes spective, utilizing archival meth- Canadians, concentrating on cul- 1993). Individuals learn from family ods (cf. Lindström 1992; Niemi tural assimilation and retention. members, from teachers, and from 1998) or by examining a particular We sought to separate genera- other people in the culture to form cultural artifact, such as the sauna tional from cohort effects, and re- their own individual and/or group (Sutyla 1977). Our research, utiliz- sults showed that cultural reten- identity. Furthermore, a human ec- ing symbolic interactionist and ec- tion was strongest among people ological approach (Bubolz & Son- osystem approaches, is different who immigrated as adults with in- tag 1993; Kieren, Vaines & Badir from the usual historical approach tact family units. 1984) suggests the importance of taken by other researchers of the near environment on family in- Finns in North America. Analysis for this paper was in- Review of literature teraction. The ways that homes are constructed, the type of decora- fluenced by the work of Roos Theoretical perspectives tion within them, the cultural as- (1981), who studied cohort and pects of food and clothing, and the generational effects of Finns in Finnish immigration to North language spoken at home are all Finland. He showed that succes- America has been occurring over parts of the near environment sive migration from the country- 500 years, but systematic study of which are important to this re- side to cities in Finland in its rather search. late industrialization (after World Empirical research on immi- War II) affected value orientations Carol D. H. Harvey, Ph.D., Pro- grants suggests that they make and opportunities for Finnish co- fessor, Department of Family Stu- adaptations, drop certain practic- horts. Sintonen (1992, 77) calls dies and Tuula Heinonen, D. Phil., es, or incorporate new ones suited Roos’ way-of-life research one Associate Professor, Faculty of to life in the new country (Szekely which is formulated using a life Social Work, University of Mani- history approach, wherein inform- toba, Winnipeg, MB R3T 2N2 1990). These behaviors can be Canada. An earlier version of this means of enhancing integration ants give a ”chronological ac- paper was presented at the an- and well-being in their new coun- count of the important matters of a nual conference of the National try (Heinonen 1996; Nyakabwa & person.” Tolkki-Nikkonen (1996, Council on Family Relations, in Harvey 1990). 667) says, ”At a theoretical level, a Minneapolis MN, on November The study of Finnish family pat- central concern [of Roos] was to 11, 2000. terns in Finland is extensive (cf. establish the place of way-of-life

24 Cohort and generational effects of cultural retention of Finnish Canadians in Manitoba

among categories of historical ma- venience sample of 22 Finnish Ca- felt by Finns, but it was not the terialism from the vantage point of nadians. The theoretical work of case for all. The post-1950’s group the social division of labor.” Later symbolic interactionists and hu- was generally married, skilled at a works have used daily life as a fo- man ecological theorists influ- trade, and upwardly mobile (Sutyla cus, something that the Finnish enced the development of ques- 1977, 97). He reports that by the sociologist Engeström (1990) has tions asked. In the analysis of data 1970’s ”many of these Finns are called activity theory. He concen- for this paper a way-of-life ap- securely middle class, they own trates on daily life, researching proach, concentrating on daily ac- their own homes, their children are such things as standing in line for tivity and its meaning, was used. grown up and married, and by Ca- tickets or meeting friends for cof- nadian standards ‘they have made fee. Immigrant research it.’” A synthesis of Engeström’s (1990) work with human ecological Many immigrant families experi- Finnish immigration theory has been done by Finnish ence stress due to lack of fluency researchers Tuomi-Gröhn and Pal- in language of the new country Many of the Finns who came to ojoki (2000, 113). Their focus is on (Thomas 1995). Finnish immi- North America came first to the human action in households, em- grants before 1960 generally could United States. Secondary migra- phasizing the ”situated nature of not speak English or French at all tion to Canada then occurred, in everyday human action in house- when they arrived in Canada (Sin- times when the Canadians accept- holds.” Thus the context in which tonen 1993). Later immigrants had ed people from the United States the activity occurs has a great deal the opportunity to learn English in quite willingly (Sutyla 1977). Finns to do with what people do, think, Finland, although not all did so. from the Ostrobothnia area of and feel. The context affects the Children are often the first to learn Western Finland came in great actor to such an extent that action the new language, and they often waves from 1910 to 1980, both to may appear to be irrational or inef- act as family gate-keepers, inter- the United States and to Canada ficient. In order to explain human preting for physicians, bureau- (Niemi 1988). action, then, one must ask inform- crats, and teachers (Thomas 1995). While Finnish immigrants to ants what things mean to them and In early stages of Finnish migra- other parts of Canada have been why certain behaviors are done tion to North America men and studied to a certain extent, little lit- (Tuomi-Gröhn & Palojoki 2000). women worked in sex-segregated erature is available for the Canadi- Sintonen (1992) was also influ- occupations. Men worked in min- an Prairies. Lindström states, ”The enced by Roos’ way-of-life re- ing, logging, and farming, where prairie provinces of Alberta and search. Sintonen studied Finns in they often worked in groups and Manitoba have scarcely been Canada who had immigrated in the spoke Finnish. Women, on the oth- touched” (1997, 35) by academic 1920s, employing a life course er hand, worked with families as do- researchers. Ramo’s work (1975) analysis of their experiences. The mestics or in boarding houses as outlines the involvement of Finn- life histories of his respondents cooks or cleaners, and they were ish immigrants in some areas of showed a close connection be- forced to learn English more quickly Canada, following church organi- tween interaction networks and than the men (Sintonen 1992). zations and labor groups. He also language preferences. He charac- Occupational deflection (Tho- gives a brief discussion about Sas- terized the respondents as having mas 1995) is commonly observed katchewan’s settlement called ”fragmented ethnicity” (Sintonen in immigrant populations. Unable New Finland, but Manitoba is 1992, 87), wherein at some times to transfer their technical or pro- largely missing there too. The sole they interacted almost entirely in fessional skills to the new country, paragraph referring to Winnipeg the Finnish community and at oth- due to restrictive licensing require- states that in 1933 the number of ers reported weak ties to it. ments, they have to take lower Finns in Winnipeg was between In this research we used semi- paying and lower status jobs. 150–200, and in Elma, Manitoba it structured interviews with a con- Some occupational deflection was was 150 (Ramo 1975, 282).

25 Siirtolaisuus-Migration 2/2003

Finnish immigration to Manito- the Canadian mainstream more of- speaking about their Finnish home- ba, like other parts of Canada, has ten than their adult counterparts? land, and travel to Finland. They been characterized by waves of ar- were also asked if they had Finnish rivals. One wave occurred around visitors in their homes in Canada. Research methodology 1900, another during the late Finn- (See Heinonen and Harvey 2001 for ish Civil War, and another after Interview exploration analysis on the meaning of home for World War II (Niemi 1988). Most of cultural retention these respondents.) Interviewers Finns in Manitoba were engaged tried to elicit a change in any of in mining, particularly in the towns Research on immigrant popula- these activities over time, asking if, of Flin Flon and The Pas, or in tions had been done by both re- for example, participation in the farming, settling near Elma and Lac searchers (see Copeland & Harvey Finnish-Canadian Club was as fre- du Bonnet. Others were drawn to 1984; Heinonen 1996). In addition quent now as when they immigrat- the main population area of the both researchers are of Finnish de- ed. province, the city of Winnipeg, for scent, with Heinonen immigrating various reasons, including profes- with her family from Finland to Data collection sional employment in education, Canada when she was 5 years old, sport or private business. Current and Harvey’s grandparents com- Respondents were initially recruit- Finnish immigrants and their de- ing to North America from Finland ed by snowball sampling of the scendants in Manitoba are esti- in the early 1900’s. Both work at members of the Finnish-Canadian mated at 1,500, extrapolated from the University of Manitoba, but Club. Then, as people were inter- census figures cited by Eklund they met at the Finnish-Canadian viewed, they were asked to sug- (1987, 24). Club. gest other Finnish Manitobans It is important to note whether The Finnish-Canadian Club who could be contacted. Letters of or not people choose to adapt and was interested in documenting the introduction were sent to potential integrate into the dominant cul- experiences of their members and respondents, explaining the re- ture. In the case of Finns, sharing others in the Finnish community, search and its purposes. Bilingual race and religious values with the and they provided a list of their Finnish/English interviewers (3) dominant culture means that they members and some modest finan- were trained, as well as three Eng- can assimilate if they want, partic- cial support for the project. The lish-only interviewers. A tele- ularly after a generation or two in Health, Leisure, and Human Per- phone screening determined Canada. The symbolic interpreta- formance Research Institute of the which language was preferable. tion of their heritage is thus impor- University of Manitoba provided Respondents were interviewed tant to study. the bulk of the funds, indicating mostly in their own homes. interest in cultural retention, par- Interviewers arranged the inter- Problem statement ticularly in leisure and sport activi- view date and place over the tele- ty of the immigrants. (See Heinon- phone; before starting the inter- For this paper the research prob- en & Harvey 2002 for a description view, ethical considerations were lem investigated was as follows: and analysis of Finnish Manito- explained. Respondents signed an ”What are the effects of cohorts ban leisure and sport activity.) ethical release form. Some re- (people who immigrated at the Respondents were asked a series spondents wished to have their same time) versus generation of open-ended questions in a quali- names and participation in the (people who immigrated as chil- tative interview for this research. A study confidential; others gave dren in comparison to those who particular focus which is relevant to permission to use their names and came as adults) in cultural adapta- this paper relates to the retention of their interview for use by the Finn- tion and continuity? Did early im- Finnish culture. Respondents were ish Canadian Club. migrants retain more of the Finnish asked about speaking Finnish at All responses were audiotaped, culture than later ones? Did people home, their participation in the Finn- transcribed, and returned to re- who immigrated as children join ish-Canadian Club, their writing or spondents for checking. Finnish

26 Cohort and generational effects of cultural retention of Finnish Canadians in Manitoba

language tapes were translated by ly ones who came when few others Finnish people, but Europe- Heinonen. Analysis by themes were immigrating, had less chance ans... We were there for 6 was done by the researchers, us- to speak Finnish or enter into Finn- weeks... There was food. Then ing standard techniques for text- ish celebrations. there was a kitchen. There we based information (Padgett 1998). could make coffee then. Fin- Impressions at arrival nish coffee. And if you left it the- Description of participants re, it disappeared. Your coffee Chances of meeting other Finns cups, dish cloths and everyth- There were 22 participants in this were greater for the 1950’s and ing disappeared. The children research, ranging in age from early 1960’s immigrants than for other got the mumps. Other children 30’s to late 80’s. Seven were men, cohorts. For example, one couple, had it and it spread. and fifteen were women. They im- arriving by train in the 1950’s to Another said, migrated to Canada from years Saskatoon, Saskatchewan said When we came to Winnipeg, it 1920 (n = 1), 1940’s (n = 1), 1950’s We were at the railway station was quite dismal. It was win- (n = 9), 1960’s (n = 7), to 1970’s (n = buying newspaper, and we tal- ter. February 1, at nine o’clock 4); thus three quarters of our par- king Finnish and there was a at night. It was very cold and ticipants came in the 1950’s or couple of ladies–they start tal- Ness Avenue was very, very dis- 1960’s. Five came alone; 17 came king Finnish too. [My wife] mal looking. I got a very poor with family members (n for spouse started walking away and I impression. = 5, n for spouse and children = 6, n say, ‘Hey, hey. Don’t walk Many found Canada backward. for parents and siblings = 6). Immi- away now. We have to talking The were used to a Finland rebuilt gration during childhood occurred those people are Finns.’ after World War II in the latest for six participants. Most came di- Although his wife protested that it style, and architecture and con- rectly to Manitoba, but some came was not proper to speak to stran- sumer items were not as up to date first to other provinces and one gers, the husband prevailed. The in Canada. came from the United States. couple received help right away When we came to Canada, they Our participants were also inter- from the Finns, including assist- didn’t have winter boots... connected. Four were members of ance finding housing. Snow is there a metre high and one family; there were also three Another couple immigrated in people are in their high heels... husband-wife pairs interviewed. 1951 with their children and some I couldn’t believe it. I had Thus sixteen family groups were friends. Our respondent said beautiful leather boots. Every- represented among the partici- Another couple came with. We body said, ‘Where did you get pants. We did not ask for income were friends, and we always those?’ I couldn’t understand figures, but, judging from the decided that we, you know, that they didn’t have. types of homes in which they that someday we’ll go some- lived, all had achieved middle- place and then we saw the ad Cultural retention in the class status in Canada. in the paper that now you can early stages of immigration emigrate to Canada.” Results Experiences of others were not so The Finn Club was helpful to new smooth. One said that they came immigrants. It was especially ac- Cohort effects on to Winnipeg and were put in an tive during the ‘50’s and ‘60’s. The cultural retention immigration hall, a building that Club hosted coffee parties, put on has since been torn down. plays, had exercise classes, and Respondents who came to Canada That’s where they put us. All held dances, sometimes with live during a time when many other the immigrants and the family music. Recalling those times re- Finns were immigrating had ample got one room to stay in. There spondents said opportunity to retain their culture. was a struggle... We got a small I found friends that way. . .it People who came alone, particular- room... There were many, not was that it helped to get acqu-

27 Siirtolaisuus-Migration 2/2003

ainted with other Scandinavi- through the life cycle, they have Finnish. One lamented that she ans... different interaction patterns with never spoke Finnish but her Eng- Well, those early years there other immigrants (Sintonen 1992). lish was not good either, saying was always some kind acting After the initial phase of learning I have a very, very strong ac- and they got little plays and the language, getting a job, and cent in my Finnish language whatever, singing and dan- spending time with other immi- now. It take a long time for me cing.... I did that in Finland... grants, people tend to move to ac- to speak Finnish until I finally It’s like the Finnish National quiring material possessions, such am able to speak fluently. Isn’t Dancers. All the dances and as a home and a car. The 1950’s that awful? You don’t know then order some material from and 1960’s immigrants in our study English, but you’ve lost your Finland for the plays. tended to also have a spouse and mother tongue too. Members of the Club also wrote young children, so they had less Many of the 1950’s and 1960’s im- plays themselves. One respondent time for visits with other Finns. migrants built their own homes or remembers typing them with two People recalled acquiring consum- cottages. In them they built a sau- fingers, after she came home from er goods. One couple reminisced na, a Finnish style bath which has work, and later putting them on about their first car, saying great cultural significance. stage. A ‘52 Plymouth. It was a full I built that as soon as we Families were able to eat Finn- size car... It had a sun visor out- bought the houses. ish food that they made them- side it. I am building a sauna in my selves, and part of the Finn Club’s Acquisition of material goods condominium now. I’ve con- activities included traditional seemed to be taken for granted by verted most of my friends to en- foods. Finnish language could be later cohorts, and people com- joying the sauna now. retained at the Club, and Finnish mented less about getting a home celebrations such as Midsummer, or a car. Generational effects Little Christmas, and Easter were on cultural retention also held. Cultural retention in Later cohorts, especially people the late stages of migration Initial experiences of school Peo- who came alone, found the Club ple who came to Canada as chil- did not occupy such an important As people lived in Canada longer, dren had different experiences position for them. These people al- they had less need for the Finn from their parents. For one thing, ready knew English, and some Club and interaction with other im- they had to go to Canadian came to Canada with a job waiting migrants. One said schools, often starting that experi- for them. For example, one who Your home is here. Got family ence with no knowledge of Eng- came in 1971 enjoyed meeting peo- here, got kids and grandchild- lish. These adults recalled the pain ple at the Club, but it did not form a ren, everything here... of being thrust into a different focus for him. He said When the interviewer queried school environment. I got to know quite a few about the importance of having Being, you know, typically Finns... [In the Club] what I Finnish friends, one couple who Finnish. Being very painfully have done is very little... It is had been in Canada a long time shy, it took me probably two kind of neat how they get to said, years to really be comfortable meet in a place and they have Not necessarily [important to speaking out loud or even rea- something in common... have Finnish friends]. It’s nice ding out loud... to have them definitely. For others school was a great ad- Cultural retention during Couples who immigrated together venture. the middle stages of migration still spoke Finnish at home to each We played with other kids and other, but their offspring all mar- you learn how to say one thing Research with a way-of-life focus ried Canadians, and their grand- and you use sign language... has found that as people move children generally did not speak Also reading comic books is a

28 Cohort and generational effects of cultural retention of Finnish Canadians in Manitoba

great way to learn English... from Finland via the Internet or and cottages, traveled to and from My sister and I... would sit on from Finnish shops in Thunder Finland, and read Finnish books the floor with a dictionary go- Bay Ontario. Others received gifts and magazines. ing through comic books... from Finnish relatives, and still This study has some limita- others traveled and bought things tions. In the first place, we have a Middle and late phases of for their homes while in Finland. small convenience sample, and cultural retention by generation People said thus generalization to other Finn- It’s a big thing for me that I ish immigrants to Canada is impos- Most of the people who immigrat- have something which is Fin- sible. Second, recall of events at ed as children married Canadians. nish. immigration may be somewhat Thus they did not speak Finnish at I’m proud of these things, and I hazy. Third, interviewing people at home, nor did they generally have do have some pride in display- one point in time may mean that such an active involvement with ing them. they emphasize some aspects of the Finnish Canadian Club. Decidedly important because their immigration experiences and My oldest one, she is 16. She it keeps in mind one’s Finnish- neglect others. speaks Finnish quite well. . . ness. One doesn’t need to be The study has some implica- My son is 12 and he struggles ashamed of being Finnish. tions for practitioners. When so- with Finnish. . . I have a seven cial service providers and educa- year old daughter who absolu- tors work with immigrant families Discussion tely refuses to speak Finnish. who blend into the dominant soci- On the other hand, some Canadi- and implications ety, they may minimize or be una- ans who married Finns adapted to ware of some of the struggles fam- Finnish customs and activities, These Finnish immigrants to Cana- ilies had or are having. It is impor- learning Finnish, attending Finn da did report the importance of lan- tant for professionals to be sensi- Club activities or visiting Finland. guage and interaction with Finns tive to the symbolic meaning of While being proud of their in the early stages of immigration, events, recognizing that interpre- Finnish heritage, later cohorts as predicted by symbolic interac- tation is through a cultural lens. were less likely to visit Finland as tion theory and way-of-life re- Further, knowledge of the near en- often as their parents did. They search. Like what Sintonen (1992) vironment can expand under- saw their family roots in Canada, found among 1920’s immigrants to standing of client families. Finally, and they had uses for their money Canada from Finland, we found recognition of the stages through other than travel to Finland. cultural retention different as peo- which immigrants go in their host ple moved along the life cycle. country can assist practitioners to Cultural retention by all cohorts Language was more an issue for plan relevant and appropriate ac- people early in their immigration, tivities and learning experiences Examining the near environment of but generational effects were no- for them. the human ecosystem of these im- ticed, with adult immigrants con- migrants showed cultural reten- tinuing to speak English with less Abstract tion by use of artifacts in the home. ease than those who came as chil- No cohort differences were ob- dren. Cohort effects, particularly This study is of Finnish immi- served in the use of Finnish arti- the interaction with other Finns, grants’ cultural retention and ad- facts. All of the respondents had were also observed. Finally the aptation to Manitoba, Canada. Us- Finnish things in their homes, in- near environment provided an op- ing the perspectives of symbolic cluding glassware and textiles. portunity for Finns to retain cultur- interaction and human ecosystem, Many had Finnish-made jewelry, al identity, regardless of cohort or 22 respondents were interviewed. and some had Finnish clothing. generation. These respondents Theme analysis of qualitative re- Since many Finnish-made things had Finnish artifacts in their sults showed cultural retention are available, some ordered things homes, built Finnish style sauna was stronger among people who

29 Siirtolaisuus-Migration 2/2003

immigrated as adults (generational married Canadians and/or came to among people who immigrated as effect), while cultural adaptation Canada as children (cohort effect). adults with intact family units. was strongest among those who Cultural retention was strongest

References of home by Finnish immigrants es and rewards. London: Sage in Winnipeg, Canada. Journal of Publications 1998. Bubolz, Margaret M., & Sontag, M. Finnish Studies, 5, 2001, 41–48. Ramo, Y.: Kanadan suomalaisten Suzanne: Human ecological the- Heinonen, Tuula & Harvey, Carol historia. [History of Canadian ory. In P. Boss, et al. (Eds.), Sour- D. H. Acculturation, cultural re- Finns.} Vancouver: New West cebook of family theories and tention and leisure experience in Press 1975. methods: A contextual ap- the lives of Finnish-Canadian Roos, Jukka-Pekka: Life stories in proach. NY: Plenum Press 1993, immigrants to Manitoba. Under the light. Sociologia, 17, 1981, 419–448. review by Leisure/Loisir 2002. 297–306. Copeland, Nancy C., & Harvey, Kieren, Diane, Vaines, Eleanor, & Sintonen, T.: Life course and eth- Carol D. H.: Refugee adaptation: Badir, Doris: The home econo- nicity: Experiences of Canadian The case of Southeast Asian ad- mist as a helping professional. Finns who immigrated to Cana- olescents and young adults in a Winnipeg, Frye 1984. da in the 1920s. Canadian Eth- Western Canadian city. Canadi- La Rossa, Ralph & Reitzes, Donald nic Studies, 25, 1992, 76–89. an Home Economics Journal, 39, C.: Symbolic interactionism and Sutyla, C. M.: The Finnish sauna in 1989, 163–168. family studies. In Boss, Pauline Manitoba. Ottawa: National Eklund, W.: Builders of Canada: G., et al. (Eds.), Sourcebook of Museum of Man, Mercury Se- History of the Finnish Organi- family theories and methods: A ries 1997. zation of Canada 1911–1971. To- contextual approach. NY: Plenum Szekely, Eva A.: Immigrant women ronto: Finnish Organization of Press 1993, 135–162. and the problem of difference. Canada 1987. Lindström, Varpu: Defiant sisters: In V. Dhruvarajan (Ed.), Women Engeström, Y: Learning, working A social history of Finnish im- and Well-being. Montreal: and imagining: Twelve studies migrant women in Canada. To- McGill-Queen’s University in activity theory. Helsinki: Ori- ronto: Multicultural History So- Press 1990, 125–137. enta-konsultit 1990. ciety of Ontario 1992. Thomas, T. N.: Acculturative stress Harvey, Carol D. H., Bond, John B., Niemi, M.: Hunger or yearning for in the adjustment of immigrant Laitinen, Arja, & Sommer, Ree- freedom? Migration from South families. Journal of Social Dis- na: Intergenerational interaction Ostrobothnia to North America. tress and the Homeless, 4, 1995, in Finland. Family Matters, 40, Journal of Finnish Studies, 2, 131–142. Autumn, 1994, 28–31. 1988, 59–85. Tolkki-Nikkonen, M.: The state of Heinonen, Tuula: Connecting fam- Nyakabwa, Kabahenda & Harvey, family theory and research in ily resilience and culture: Rec- Carol D. H.: Adaptation to Can- Finland. Marriage and Family reation and leisure among Fili- ada: The case of black immigrant Review, 23, # 3–4, 1996, 657–679. pino-Canadians. Philippine So- women. In V. Dhruvarajan (Ed.), Tuomi-Gröhn, Terttu & Palojoki, ciological Review. January-De- Women and well-being. Mon- Paivi: Studying human action in cember, Nos. 1–4, 1996, 210– treal: McGill-Queens University the households: The contribu- 221. Press 1990, 138–149. tion of contextual approaches. Heinonen, Tuula & Harvey, Carol Padgett, D.: Qualitative methods in Canadian Home Economics D. H.: The social construction social work research: Challeng- Journal, 50, 2000, 113–120.

30 Hampurin merimieskirkon Runeberg-juhlasta

Saksalais-suomalaisilla lapsilla on Hampurin suoma- Saksassa oivalliset mahdollisuu- laisen kielikoulun det oppia tai täydentää suomen- oppilaat Laura Am- kieltään. Useimmiten suomi on hei- mermann, Matti Klempow ja Janin dän äitinsä kieli, ja saksalaisessa Ammermann. kasvuympäristössä elävinä heidän vahvempi kielensä on luonnolli- sesti saksa. Suomenkielen kanssa työsken- telyä varten Saksassa on suoma- laislapsille ja -nuorille useita kieli- kouluja, Hampurissa yksi suurim- pia. Näissä kouluissa on ammatti- Laulajatar Tatjana taitoiset suomalaiset opettajat. Halttunen, maisteri Kerran viikossa lapset saapuvat Sirpa Vartiainen- pitkienkin matkojen takaa Hampu- Donndorf ja pianisti rin merimieskirkolle, joka antaa tilat Chun-Chi Fang. kielikoululle. Sekä nuorten että hei- tä kuljettavien vanhempien sisuk- kuus on kunnioitettavaa, sillä suo- mea opiskellaan varsinaisen kou- lunkäynnin ohella. Koulupäivinä kirkko on täynnä lapsia, nuoria ja heidän äitejään. Koululaisille on erilaisia taso- kursseja, eikä niissä opita tieten- kään pelkästään kieltä vaan samal- la myös yleistä Suomi-tietoutta. Opettajat välittävät oppilailleen tuli selväksi ja Runebergin tuotan- rettävästi usein kuule. Merimies- suomalaista kulttuuria monessa nosta oli koottu näyttely. Oppilaat pastori Kari Kanala puhui, ja välillä muodossa.. Tähän kuuluu suoma- esittivät muistelmia Runebergista laulettiin Runebergin sanoittamia laisten juhlapäivien vietto. Helmi- ja mietelauseita Vänrikki Stoolin ta- ja Sibeliuksen säveltämiä lauluja, kuussa niitä oli kaksikin, Runeber- rinoista. Suomalainen laulajatar mm. Isänmaan virsi. Tilaisuus gin ja Kalevalan päivät, joita juhli- Tatjana Halttunen lauloi upealla päättyi Maamme-lauluun, jonka on massa olen ollut monina vuosina sopraanoäänellään Runebergin säveltänyt hampurilainen Fredrik kielikoululla. Tämänvuotisessa lauluja säestäjänään pianistit Pacius. Kotimaan tunnelmissa me Runeberg-juhlassakin nautin Chun-Chi Fang ja Christiane Säilä. saksansuomalaiset ajoimme kotei- nuorten esittämästä puhuttelevas- Oppilaat, jotka käyvät vain lo- himme Hampurissa ja sen ympäris- ta ja henkevästä ohjelmasta, jonka milla Suomessa, ja heidän vanhem- tössä kiitollisina siitä, että meillä maisteri Sirpa Vartiainen-Donn- pansa saivat tuulahduksen Suo- on merimieskirkko Suomi-keskuk- dorf oli laatinut. Frederika ja Johan men kulttuuria tuttuine virsineen, senamme! Ludvik Runebergin elämänkerta joita ulkosuomalaiset eivät ymmär- Kaarina Dehls

31 MATKAT

”Lännen lokarin jäljet” Pohjois-Irlannissa

Peräseinäjoen kunta käynnisti vuoden 2003 alussa tuutiona Irlannin siirtolaisuuden tutkimisessa sekä Etelä-Pohjanmaan TE-keskuksen rahoittaman ”Län- kotimaassa että ympäri maailmaa. nen lokarin jäljet” -hankkeen, jossa pääyhteistyö- Vuonna 1998 perustetussa CMS:ssä sijaitsevat tut- kumppanina on Siirtolaisuusinstituutti. Hankkeeseen kijakirjasto sekä tiedostot, jotka tarjoavat apua opis- sisältyy suunnittelu- ja kehittämistoimia, jotka johta- kelijoille, opettajille ja suurelle yleisölle. Kokoelmat si- vat myöhemmin investointeihin, ja sen pääasiallisena sältävät mm. siirtolaisuuteen liittyvää kirjallisuutta, tavoitteena on Suomen Siirtolaisuuskeskuksen ympä- karttoja, sanomalehtiä jne. Kirjasto on panostettu eri- rille suunnitellun kulttuuri- ja vapaa-aikakeskuksen tyisesti digitalisoituun järjestelmään. Sen päätteillä oli rakentaminen. vuosina 2001–2002 kävijöitä 1235; suurin osa Pohjois- ”Lännen lokarin jäljet” -hankkeen työryhmän jäse- Amerikasta (714) ja Irlannista (285). Arkistoissa on di- nistä Peräseinäjoen kunnanjohtaja Pekka Perttula ja gitalisoitu mm. siirtolaisten kirjeitä ja sanomalehtiartik- elinkeinoasiamies Jukka Pajunen, hankkeen projekti- keleita. Alueella olevassa museossa on myös Irlannin päällikkö Eija Kätkä, konsultti Jyrki Kangas, Seinäjoen asutuksesta ja siirtolaisuudesta kertova pysyvä näyt- kaupungin luottamusmiehet Martti Pajulammi, Jarmo tely, museokauppa, ravintola ja sen yhteydessä hotel- Lamminmäki ja Seppo Perkiö sekä Siirtolaisuusinsti- li, jossa on 30 vuodepaikkaa. tuutin Pohjanmaan aluekeskuksen vs. aluepäällikkö Ulster-American Folk Park on yksi Irlannin saaren Tuula Koskimies-Hautaniemi vierailivat 2.–3.5.2003 suurimmista turistikohteista. Vuosittainen kävijämää- Pohjois-Irlannissa, Omaghin kaupungissa sijaitsevas- rä on n. 140 000, joista erilaisia koululais- ja opiskelija- sa siirtolaisuuskeskuksessa, the Centre for Migration käyntejä n. 40 000. Siellä järjestetään jatkuvasti erilai- Studies at the Ulster-American Folk Parkissa (CMS). Matkan tarkoituksena oli tutustua jo toiminnassa ole- van siirtolaisuuskeskuksen toimintoihin, asiakasryh- miin, palveluihin ja rahoituspohjaan sekä luoda toimivat ja luottamukselliset kontaktit sen henkilökuntaan. Perjantaina 2.5. ajoimme Dublinin lentokentältä CMS:iin. Laitoksen kirjastossa meitä oli vastaanotta- massa laitoksen lehtori ja kehittämisvirkailija Patrick Fitzgerald, vanhempi kirjastoapulainen Christine Johnston, kirjastoapulainen Belinda Mahaffy, Ulster- American Folk Parkin hallintovirkailija Peter Kelly sekä museon intendentti Philip Mowat. Lauantaina 3.5. tapasimme CMS:n johtaja Brian Lambkinin sekä Pohjois-Irlannin museoiden ja gallerioiden hallinto- johtaja John Gilmourin. Ulster-American Folk Park on perustettu Omaghiin v. 1976. Folk Parkin perustamiseen saatiin varat lahjoi- tuksena Omaghista lähteneeltä Thomas Mellonin per- heeltä sekä valtiolta. Thomas Mellon oli 5-vuotias muuttaessaan vanhempiensa mukana Pennsylvani- aan ja hänen jälkeläisensä ovat olleet aktiivisesti vai- kuttamassa siirtolaisuuskeskuksen aikaansaamiseksi. Welcome to Ulster America Folk Park! – Jukka Paju- Siirtolaisuuskeskus palvelee kansainvälisenä insti- nen.

32 MATKAT

Vasemmalta Brian Lambkin, Jyrki Kangas, Tuula Koski- mies-Hautaniemi, Eija Kät- kä, Pekka Perttula, Martti Pa- julammi, Jarmo Lammin- mäki ja John Gilmour; edes- sä Seppo Perkiö. – Jukka Pajunen.

sia tapahtumia ja juhlia sekä omin voimin että yhteis- summa oli 138,708 £. Palkkakustannukset olivat n. työssä esim. Omaghin kaupungin kanssa. 86,500 £. Henkilökuntaa on yli 70 henkeä, joista osa Tapahtumista mainittakoon maaliskuussa järjestet- työskentelee vain turistikaudella tai on osa-aikaisia. ty The Emigrant’s Return sekä St. Patrick’s Celebra- Suuri elämys oli kiertää koko laaja Folk Parkin kier- tions, huhtikuussa Easter Celebrations ja toukokuus- ros. Kierros alkaa tyypillisestä irlantilaisesta, vanhas- sa Music on the Move -tapahtuma. Syksyllä on 12th ta, yksihuoneisesta kivituvasta ja päättyy monien elä- Annual Appalachian & Bluesgrass Music Festival ja mysten kautta Amerikkaan. Muutos vanhasta maail- suosittu Halloween-juhla, joka on usein loppuunmyy- masta uuteen on esitetty todella huolellisesti ja mie- ty. lenkiintoisesti. Oli mukava astua ulkoa sateesta lämpi- Folk Parkissa järjestetään koululaisille ja opiskeli- män takkatulen ääreen ja maistaa juuri paistettua lei- joille vuoden aikana monenlaista opetus- ja work- pää tai pannukakkua. Folk Parkin alueen laajuus, ra- shop-ohjelmaa. Esimerkiksi Winter Workshop-ohjel- kennusten erinomainen kunto sekä irlantilainen kum- ma on jaettu kolmeen osaan: Old World Workshops, puileva maisema hämmästyttivät meitä. Street Workshops ja New World Workshops. Old Monessa suhteessa se, mitä aiomme Peräseinäjoel- World Workshop tutustuttaa perinteisiin, vanhoihin la rakentaa, on modernimpaa ja toteutetaan virtuaali- irlantilaisiin miesten ja naisten töihin: siivoamiseen, sesti. Toisaalta erinomaisesti toimivien arkistojen ja pyykin pesemiseen, kehräämiseen, sepän pajassa ta- tiedostojen esittely sai kuuntelijan vähän kateellisek- komiseen jne. Street Workshopin töitä on puolestaan si. Arkistotietojemme digitalisointi ja eri arkistojen mm. työskentely apteekissa ja posti- tai laivapoikana. verkostoituminen olisi saatava nopeasti käyntiin. Sillä New World Workshopin työt ovat Pohjois-Amerikan voisimme palvella asiakkaitamme kokonaisvaltaisem- siirtolaisten töitä: koululaiset saavat leipoa maissijau- min. Samoin yhteistyö opetusalan kanssa on tulevai- hoista omenapannukakkuja, kastaa kynttilöitä, savus- suutta, johon pitää panostaa. Asiakassegmentin va- taa lihaa tai kalaa ja tehdä puukäsitöitä. linta on tärkeä. Uskon, että kuten Pohjois-Irlannissa, CMS saa toimintaansa valtiolta avustusta noin niin meilläkin pääosa kävijöistä tulee olemaan koti- 60% ja Scotch Irish Trustilta n. 30%. Oma varainhan- maan perhematkailijoita. kinta kattaa budjetin tulopuolelta n. 10%. Vuoden 2002 tilinpäätöksessä laitoksen tuloslaskelman loppu- Tuula Koskimies-Hautaniemi

33 MATKAT

Konferenssimatka Australiaan

Australian-matkani 15.5.–9.3. ensisijaisena tarkoituksena oli osallistua Sydneyn yliopis- tossa järjestettyyn konferenssiin. Esitelmäni aiheena oli Suomen ja Euroopan muuttoliik- keet. Samalla matkalla pidin luennon Venäjän muuttoliikkeistä uudessa Europe Centressä, Australian Kansallisessa Yliopistossa Can- berrassa. Vierailin myös Australian siirtolaisviras- tossa Canberrassa etsimässä uusimmat tiedot maan siirtolaisuudesta ja maahanmuuttopoli- tiikasta. Välipäivinä kävin Wollongongissa tapaamassa Martti Jukkolaa, joka on jo koon- nut esineistöä Peräseinäjoelle Pohjanmaalle suunniteltuun siirtolaisuusmuseoon. Ongel- mana on vielä saada tavarat Suomeen. Myös haastattelu- ja kuva-aineistoa kertyi matkani aikana entiseen tapaan. Australiansuomalais- ten ensimmäinen sukupolvi alkaa olla jo ikääntynyttä väkeä, ja jälkeläiset ovat useim- miten australialaistuneita. Näin Canberrassa tammikuussa riehuneen maastopalon jäljet. Kauniit metsät olivat tu- houtuneet ja noin 500 omakotitaloa paloi, nii- den joukossa myös monien australiansuoma- laisten kodit. Australia on aina matkan arvoi- nen eikä sinne kannata lähteä paria viikkoa ly- hyemmäksi ajaksi. Tärkeätä on pitää yhteyttä Australian tiedeyhteisöön sekä kaukana ole- viin suomalaisiin siirtolaisiin.

Olavi Koivukangas

Kuvatekstit ylhäältä: Suurlähettiläs Anneli Puura-Märkälä (edes- sä vasemmalla) oli kutsunut Canberran suurlähetystöön paikallisia suomalaisia vierailuni johdosta. Lahjoitin Siirtolaisuusinstituutin viirin Can- berran Europe Centerin johtajalle, profes- sori Elim Papadakisille. Martti Jukkola Wollongongista on luvannut lahjoittaa Peräseinäjoelle suunniteltuun siirtolaismuseoon vanhan työautonsa, ”Sauna”-rekisterikilvellisen Volvon.

34 KIRJAT

Kirjat paremmin, mitä vähemmän tulijoita olisi oltava ennakkoluulotonta, on rajoitettu lähtömaan perusteel- mutta valikoivaa. Maan tarpeiden la. Näissä maissa työvoiman integ- jatkuva ja alati tarkentuva huomi- Arno Tanner: Siirtolaisuus, valtio roituva maahanmuutto on miellet- oon ottaminen estäisi maahan- ja politiikka; Kanadan, Sveitsin ja ty hyödylliseksi, ja rajoja on hiljal- muuttajien jäämistä laajassa mitas- Uuden-Seelannin työvoiman maa- leen ja valikoidusti avattu työ- sa työttömiksi. hanmuutto ja politiikka 1975- markkinoille soveltuville maahan- Erityisesti Kanada tyydyttävi- 2001, Ulkomaalaisviraston julkai- muuttajille. Onnistunut maahan- ne monikulttuurisuusohjelmineen suja 4, Helsinki 2003, 226 s. muuttopolitiikka on vaatinut myös voisi olla Suomelle periaatteellise- monikulttuurisuuden edistämistä na esikuvana. Kuitenkin Suomen ja rasismin ehkäisyä yhteiskun- tilanne poikkeaa Kanadasta, Uu- Kansainvälinen muuttoliike on nassa. Vasta kantaväestön positii- desta-Seelannista ja Sveitsistä si- globaali ilmiö ja se tulee lisäänty- vinen asennemuutos maahan- ten, että EU:n tulevat valinnat mään tulevaisuudessa. Tämä kos- muuttajia kohtaan ja erilaisuuden saattavat lähitulevaisuudessa ra- kee myös Suomea, jossa oli 103 692 hyväksyminen ovat oleellisesti pa- joittaa Suomen suvereniteettia ulkomaan kansalaista vuoden 2002 rantaneet maahanmuuton ennus- maahanmuuttoasioissa. Ennen ak- lopussa. Kansalliset työvoimatar- tetta. tiivisen maahanmuuttopolitiikan peet toimivat yhtenä muuttoliikkei- Sveitsissä tiukka maahanmuu- soveltamista tulisi tehdä tarkka den vetotekijänä. Tähän liittyy vä- ton sääntely on lisännyt laitonta työvoimatarpeen kartoitus sekä estön vanheneminen erityisesti maahanmuuttoa eikä maassa ole monikulttuurisuuden ja rasismin EU:ssa ja läntisissä teollisuus- ollut onnistunutta sopeuttamisoh- ehkäisyn toimintalinjojen suunnit- maissa. jelmaa. Siellä maahanmuuttajien telu. Ulkomaalaisviraston tutkijan valikointi lähtömaan perusteella Arno Tannerin väitöskirja on Arno Tannerin tuore väitöskirja on tuottanut ongelmia. Rajoitta- merkittävä puheenvuoro parhail- Tampereen yliopistosta vertailee van maahanmuuttopolitiikkansa laan käynnissä olevaan keskuste- kolmen Suomen kaltaisen, mutta takia Sveitsillä ei ole Kanadan kal- luun Suomen maahanmuuttopoli- ulkomaalaisrikkaan, maan maahan- taista kehittynyttä integroitumis- tiikan tulevista linjauksista. muuttopolitiikan muutoksia vii- ja monikulttuurisuusohjelmaa. meisten 30 vuoden aikana. Hänen Tutkimuksen loppuosa käsitte- Olavi Koivukangas perusväittämänsä on, että maa- lee vertailumaiden kokemusten va- hanmuuttajien valikoinnilla lähtö- lossa Suomen maahanmuuttopoli- maata katsomatta on positiivinen tiikkaa ja sen mahdollisia tulevai- vaikutus maan talouteen ja muu- suuden näkymiä. Kanadan ja Uu- Hannele ja Kalevi Rikkinen: Kir- hun kehitykseen. Tämä on siirto- den-Seelannin kokemusten perus- jeitä Minnesotasta 1966–1967. laisuuden historian perustotuus, teella Arno Tanner päättelee, että Gummerus Kirjapaino Oy 2002, joka usein tahtoo unohtua. Tutki- Suomellekin olisi hyödyllistä seu- 185 s. muksen teoreettinen malli maahan- rata sellaisia maita, jotka ovat to- muuton nelikentästä tutkittujen teuttaneet liberaalia maahanmuut- maiden maahanmuuttopolitiikassa topolitiikkaa. Mikäli ulkomainen Henkilökohtaisten kirjekokoelmien on perusteltu ja tarkoitukseen so- työvoima katsotaan keinoksi rat- julkaiseminen on viime vuosina veltuva. Esitetyt kuviot havainnol- kaista Suomen tulevia väestöra- yleistynyt. Myös Helsingin yli- listavat hyvin ongelmakenttää. kenteen ja työelämän haasteita, opiston maantieteen professori Maahanmuuttajien ominai- olisi Arno Tannerin mukaan Suo- emeritus Kalevi Rikkinen ja hänen suuksia arvioivat pistelaskumene- men kannalta parasta maahan- vaimonsa, professori emerita Han- telmät ovat Tannerin mukaan toi- muuttopolitiikkaa sellainen, joka li- nele Rikkinen, ovat koonneet kir- mineet hyvin Kanadassa ja Uudes- säisi maltillisesti maahanmuuttaja- jan yhdysvaltojen-vuotensa aika- sa Seelannissa. Maahanmuutto ja väestöämme. Onnistuakseen työ- na Suomeen lähettämistään kirjeis- sopeutuminen on onnistunut sitä voiman maahanmuuttopolitiikan tä.

35 KIRJAT

Kalevi Rikkinen oli väitellyt toh- aina matkan mahdollistaneen apu- vat he alkujärkytyksen jälkeen vä- toriksi Helsingin yliopistossa ke- rahan hakuun liittyneistä proses- hitellen sopeutua amerikkalaiseen väällä 1966 ja oli saanut lukuvuo- seista alkaen. Kirjan kuvituksena yhteiskuntaan. He näkevät itses- deksi 1966–67 stipendin Minneso- on mm. valokuvia, erilaisia arkipäi- sään kehittyneen jopa jonkinas- tan yliopiston maantieteen laitok- vän dokumentteja, lasten piirus- teista minnesotalaista identiteet- sella työskentelyä varten. Vaimo ja tuksia sekä Kalevin tutkimustyön tiä. Vähitellen tietojen ja kokemus- kaksi pientä lasta seurasivat luon- tuloksena syntyneitä karttoja. ten lisääntyessä lisääntyi myös nollisesti mukana Minneapolisiin. Useimmat kirjeet on kirjoittanut ymmärrys amerikkalaista elämän- Perheen elämässä tuo vuosi oli Hannele ”aktiivisen kotiäidin” nä- menoa kohtaan, ja siinä alkoi erot- käännekohta, joka jakoi elämän en- kökulmasta. Hän kuvailee kirjeis- tua myös positiivisia piirteitä. nen ja jälkeen Amerikkaa oleviksi sään uutta ympäristöään, kertoo Amerikanvuoden virallisen jaksoiksi. perheen arjesta ja sopeutumisesta osuuden eli yliopiston lukuvuo- Rikkiset matkustivat Yhdysval- sekä vilkkaasta seuraelämästä, jo- den päätyttyä perhe lähti useisiin toihin ajankohtana, johon liittyi kie- hon nuori kotirouva naisjärjestö- muihin Yhdysvaltojen osavaltioi- lellinen ja kulttuurinen murros Suo- jen toimesta nopeasti tempaistaan hin suuntautuvalle matkalle, jota men tiedemaailmassa. Tuolloin oli mukaan. Hannele myös kommentoi he kutsuvat Suureksi Retkeksi. vielä harvinaista, että perhe vietti kirjeissään – välillä piikikkäästikin Tuolla retkellä kirjeiden kirjoittami- vuoden Yhdysvalloissa. Aikaisem- – monia amerikkalaisen yhteiskun- nen jäi vähäisemmäksi. min suomalaiset olivat matkanneet nan tunnusmerkkejä. Suuren Retken jälkeen perhe Keski-Euroopan ja Länsi-Euroopan Kirjeet peilaavat ajankuvaa asui ennen kotiin lähtöään vielä yliopistoihin oppia saamaan. Opis- 1960-luvun jälkipuoliskolta, jolloin Pohjois-Minnesotassa, jossa kelukielenä oli usein ollut saksa, ku- elettiin niin Yhdysvalloissa kuin asukkaiden joukossa on runsaasti ten Kalevillakin. Matkaan he lähti- Suomessakin monenlaisten raken- myös suomalaissyntyisiä. Tuona vät siis huomattavasti heikommalla nemuutosten aikaa. Kirjeissä tule- aikana Kalevi teki tutkimusmatkoja englanninkielen taidolla kuin sti- vat esille monet ajalle ominaiset in- mm. Kalevala-townshipiin. Minne- pendiaatit Suomesta nykyään lähte- novaatiot, jotka levisivät sitten ai- sotaa koskeva tutkimustyö jatkui vät. 1960-luvun kuluessa englanti kaa myöten kirjoittajien hämmäs- matkan jälkeen vielä Suomessa, ja sitten saavutti nopeasti tieteessä tykseksi myös Suomeen. sen tuloksena ilmestyi matkaa seu- valta-aseman ja samalla Yhdysval- Kun Hannelen vastuulle jäi pää- raavina vuosina useita julkaisuja. loista tuli vaihto-oppilaiden ja nuor- asiassa hoitaa yhteydenpito van- Syksyllä 1967 perhe palasi ta- ten pätevöityvien tutkijoiden luvat- hempiin, on Kalevi puolestaan kaisin Suomeen. Perheen myöhem- tu maa, kuten kirjoittajat mainitsevat suunnannut kirjeensä enimmäk- mistä vaiheista mainitaan hyvin ly- esipuheessaan. seen kollegoille Suomessa. Niissä hyesti kirjan lopussa. Kirjassa ja Yhteyksiä Suomeen perhe piti kuvataan paikallista tiede-elämää, kirjeissään Hannele Rikkinen on kirjeitse. Vuoden aikana kirjeitä omaa tutkimustyötä ja nuoren tut- leimallisesti kotiäiti, joka keskittyy kertyikin paljon, sillä Hannele Rik- kijan ajatuksia. Kalevi tekee yli- huolehtimaan perheestään. Tietä- kinen oli läheisilleen luvannut kir- opistolla mm. taajamien väestön- en kuitenkin, että myös hän on teh- joittaa kirjeen viikoittain. Samanlai- muutokseen liittyvää tutkimusta nyt oman uran Helsingin yliopis- nen kirje lähti kalkeeripaperin avul- keräten aineistoa mm. kenttätyö- ton opettajankoulutuslaitoksessa la sekä Hannelen omille vanhem- matkoillaan. Kollegoille osoitetuis- biologian ja maantieteen didaktii- mille että Kalevin äidille. Kronolo- sa kirjeissä ilmenee osittain tois- kan professorina, olisi ollut muka- gisesti etenevä kirja koostuukin toa, koska samoja asioita on ker- va saada hieman enemmän tietoa pääasiassa kirjeistä, joita täyden- rottu usealle eri ihmiselle. Näiltä myös hänen ja muunkin perheen tävät nykyperspektiivistä kirjoite- osin kirjeitä olisi ehkä voinut hie- myöhemmistä vaiheista. tut, kirjeiden sisältöä koostavat ja man lyhennellä. Kirjan kirjoittajille tämän kirjan kommentoivat lyhyet selitysteks- Kirjoittajat toteavat jälkikäteen, tekeminen on varmasti ollut nos- tit. Kirja on yksityiskohtainen ku- että vaikka kirjeet ilmentävätkin talginen matka menneisyyteen. vaus perheen amerikanvuodesta melkoista kulttuurishokkia, alkoi- Kirjan tarkoituksena onkin ollut

36 KIRJAT

kirjoittajien mukaan vahvistaa per- polis kuvaa elämää vuosisadan muudet, murhat, itsemurhat ja heen muistoja amerikanvuoden vaihteessa Calumetin kaivosseu- muut epäjärjestystä aiheuttaneet ajalta ja saada mahdollisuus elää dulla Pohjois-Michiganissa Yh- tapahtumat ja henkilöt. Vakioaihei- uudelleen sen aikaiset tunnelmat ja dysvalloissa. Kirjan teksti on poi- ta lehtien palstoilla ovat olleet val- elämykset. Kirjan anti on luonnolli- mittu alueella ilmestyneen englan- litseva säätila ja talvisten lumi- sesti merkittävin perheelle itsel- ninkielisen sanomalehden Calumet myrskyjen aiheuttamat ongelmat. leen sekä heidän lähipiirilleen. Evening Newsin ja sen seuraajan Calumetin seutu oli vuosisadan Muille lukijoille se on matkakerto- Calumet Newsin artikkeleista. Ta- vaihteessa väkimäärältään maail- mus ja kiinnostava ajankuvaus pahtumien seuranta alkaa vuodes- man suurin kuparikaivosyhteisö. tuonaikaisesta amerikkalaisesta ta 1898 ja päättyy vuoden 1913 kai- Valtaosa työvoimasta oli siirtolai- yhteiskunnasta. voslakon levottomuuksiin ja on- sia; alueen asukkaat edustivat Nykyisenä kännykkä- ja sähkö- nettomuuksiin. Tekstiä täydentää enimmillään yli 40 eri kansallisuut- postiviestien kulta-aikana lukija runsas ja upea kuvitus. Aikalais- ta. 1900-luvun alkuvuodet olivat miettii väistämättä, onko saman- ten ottamat valokuvat niin arkipäi- myös suomalaisen siirtolaisuuden kaltaisten kirjojen tekeminen mei- vän työnteosta, huvielämästä kuin huippuaikaa. Suuri osa Suomesta dän sukupolvestamme enää mah- katunäkymistä välittävät aitoa tun- saapuneista aloitti työuransa kai- dollista sähköisten viestien hävi- nelmaa elämänmenosta kuparialu- voksilla. Suomalaisten osuus tessä taivaan tuuliin. Voivatko per- een metropolissa. Calumetin kaivosalueen elämässä heet niin halutessaan enää Rikkis- Kirjan näkökulma on selkeän olikin merkittävä ja näkyvä, mikä ten tapaan elää kirjeittensä kautta paikallinen. Keskeisiä teemoja välittyy myös kirjaan valituista uudelleen lähes neljän vuosikym- ovat muuttoliike alueelle ja sieltä lehtiartikkeleista. menen takaista elämäänsä? pois, kaivostyö, työläisten yhteis- Engelin ja Mantelin kirja tarjoaa kunnallinen liikehdintä lakkoineen, mielenkiintoista aineistoa paitsi Heli Sjöblom-Immala koulutuskysymykset, eri uskonto- tutkijoille ja muille asiasta kiinnos- jen kirjo ja kulttuurien väliset risti- tuneille, myös sukututkijoille ja riidat. Toisaalta kirjan sivuilta saa siirtolaissukulaisiaan jäljittäville, Dave Engel and Gerry Mantel: hyvän kuvan alueen asukkaiden jotka voivat löytää yksityiskoh- Calumet, Copper County Metro- vapaa-ajan vietosta, teatteri- ja taista tietoa etsimiensä henkilöi- polis. RCM-Maki, 2002. 224 s. musiikkiharrastuksista sekä merk- den elämänvaiheista ja kohtaloista kihenkilöiden vierailuista. Lehdis- Calumetin kuparikaivoksilla. Dave Engelin ja Gerry Mantelin kir- sä on myös tarkkaan huomioitu ja Calumet, Copper County Metro- kaivosalueella sattuneet onnetto- Elisabeth Uschanov

Dave Engel and Gerry Mantel: Calumet, Copper County Metropolis Price: USD 20, shipping for one copy to Finland USD 7.00 (by surface mail) Orders: RCM-Maki Publishers 1527 Boulder Rd Watertown, WI 53098 USA

37 TIEDOTUKSIA

Kanadan Suomen suurlähettilään vierailu

Kanadan Suomen suurlähettiläs Mrs. Adèle K. Dion vieraili Siirtolaisuusinstituutissa 29.4. ja kertoi Kana- dan siirtolaisuudesta. Kanadan väestöstä suurin osa on eurooppalaisperäistä ja se on yhä maahanmuutto- maa, mutta nykyisin enemmistö tulijoista on aasialai- sia. Maahanmuuttajien määrä on viime vuosina vain kasvanut ja tulee ilmeisesti kasvamaan edelleen. Suurlähettilään mukaan 32-miljoonainen Kanada tar- Suurlähettiläs Adèle K. Dionin seurassa Peter Mör- vitsee maahanmuuttajia samoista syistä kuin Suomi- keberg (vas.) Kanadan Tukholman suurlähetystöstä kin: turvaamaan palveluja ja estämään väkiluvun vä- ja johtaja Olavi Koivukangas. henemistä. Siirtolaisuusinstituutin MEV-seminaari

Siirtolaisuusinstituutissa järjestetään säännöllisesti MEV-seminaareja. Edellinen pidettiin 23.4. Esitelmiä pitivät FM Karoliina Kokko (Turun yliopisto, maan- tieteen laitos) aiheesta ”Maahanmuuttajien Suomen sisäinen muuttoliike. Tapaustutkimuksena Turku” ja tutkija Selene Peltonen, (Siirtolaisuusinstituutti) ai- heenaan ”Maahanmuuttajien integraation tavoitteet Suomessa: tasa-arvo ja integraatio kotouttamislain päämäärinä”. Tutkijat Karoliina Kokko (vas.) ja Selene Peltonen.

Olavi Koivukangas tutustumiskäynnillä Euroopan Parlamentissa

Siirtolaisuusinstituutin johtaja Olavi Koivukangas vieraili tutustumassa Euroopan Parlamenttiin Brysse- lissä MEP Mikko Pesälän kutsusta huhtikuussa 2003. Kuvassa Mikko Pesälä (vas.) ja Olavi Koivukangas.

38 TIEDOTUKSIA

Arkistoaineiston noutopäivä Turussa 8.11.2003 Siirtolaisuusinstituutti kerää suomalaisten yksi- Turun alueella hakemassa materiaalia lahjoittajien tyishenkilöiden ja yhdistysten asiakirjoja ja esinei- kotoa. Aineiston hausta voi sopia arkistonhoitaja tä siirtolaisuuskokoelmiinsa. Aineistoa otetaan Seija Sirkiän kanssa, puh. 02-2840 260, email: vastaan ympäri vuoden. [email protected], Linnankatu 61, 3. krs. Pojoismaisena Arkistojen Päivänä lauantaina 8.11. Siirtolaisuusinstituutin henkilökunta kiertää

Kanadansuomalaisen Sulo Häkkisen käsikirjoitukset Siirtolaisuusinstituutin kokoelmiin

Siirtolaisuusinstituutti sai lahjoituksena Kanadas- työntekijöinä Mont- sa asuneen suomalaissiirtolaisen, Sulo Häkkisen, realissa. Pariskunta oli kirjoittamat käsikirjoitukset Savon poika ja Iiris. lapseton. Lahjoitus täydentyy lähiaikoina vielä Häkkisen te- Siirtolaisuusinsti- kemillä maalauksilla. tuutti kiittää Marja-Lii- Kanadassa vuodesta 1928 asunut Sulo Häkki- sa Timberiä lahjoituk- nen oli kotoisin Suomen Haukivuoresta. Hän avioi- sesta. tui Kivennavalla syntyneen kanadansuomalaisen Selma Veijalaisen kanssa vuonna 1940. Siirryt- tyään eläkkeelle Häkkiset toimivat mm. Suomalai- Sulo Häkkinen, 1904– sen Luterilaisen kirkon aktiivisina vapaaehtois- 1975.

Siirtolaisvitsit ja -jutut talteen

Turussa toimiva Siirtolaisuusinstituutti kerää siir- vomme Siirtolaisuusinstituutin kirjapalkintoja. Ul- tolaisiin ja ulkosuomalaisiin liittyviä vitsejä, juttuja kosuomalaisten lisäksi toivomme saavamme vitse- ja tarinoita tavoitteena mahdollinen kuvitettu jul- jä myös Suomeen palanneilta siirtolaisilta ja heidän kaisu. Vitsien ja tarinoiden lähettäjien kesken ar- sukulaisiltaan.

Neljä suomalaiskaverusta istui iltaa paikallisessa baarissa. Laseja oli kallisteltu siihen tahtiin, että yksi miehistä oli jo tipahtanut pöydän alle. Tarjoilija tuli ottamaan seurueelta uutta tilausta ja kysyi, tuodaanko myös pöydän alle vajon- neelle kaverille. Siihen yksi miehistä vastasi: “Se ei voi ottaa enää – sen pitää ajaa!”

Pyydämme lähettämään jutut osoitteella: Siirtolaisuusinstituutti, johtaja Olavi Koivukangas, Linnankatu 61, 20100 Turku, puh. 02-2840 441, email: [email protected]

39 Tutkimuspäällikön palsta

Muuttoliike- ja etnisyys- tutkijoiden verkosto, MEV

Elli Heikkilä

Siirtolaisuusinstituutin ylläpitämä http://www.mol.fi/migration/ilra- Siirtolaisuusinstituutissa on luo- Muuttoliikkeen ja etnisyyden tut- po.pdf sähköisessä muodossa. tu keväällä 2003 internetiin hakutie- kijaverkosto (MEV) luotiin vuonna MEV-verkoston tarkoituksena tokanta MEV-verkostoon liittyneis- 1993. Pakolais- ja siirtolaisuusasi- on olla tietopankkina. Se pitää yllä tä jäsenistä. Jokaisella on nyt mah- ain neuvottelukunnan rahoituksel- ajantasaista tietoa alan tutkimus- dollisuus tehdä kotisivujemme kaut- la kerättiin tuolloin tietoja alan tut- hankkeista, tiedottaa tutkimukses- ta hakuja mm. avainsanojen, tutkijan kimuksista ja tutkijoista. Niiden ta, järjestää seminaareja ja pitää nimen ja tutkimusalan mukaan. Siel- pohjalta luotiin tutkijaverkosto ja yhteyttä tutkijoihin säännöllisen tä löytyy ajantasaista tietoa meneil- Siirtolaisuusinstituutti julkaisi sähköpostitiedotuksen avulla. lään olevista tutkimuksista ja tutki- Minna Domanderin kirjoittaman Verkoston jäsentiedostossa on joiden yhteystiedot. Suora internet- tutkimusbibliografian, ”Siirtolai- noin 430 tutkijan ja viranomaisen osoite hakutietokantaamme on: suus- ja pakolaistutkimus Suomes- sekä muiden asiasta kiinnostunei- http://www.migrationinstitute.fi/ sa 1980–1993”. den nimi- ja yhteystiedot sekä tie- mev/mevdb_interface/mevdata/ Etnisten suhteiden neuvottelu- dot heidän tutkimushankkeistaan search. asp. kunnan syksyllä 1998 asettaman ja erikoisalastaan. Mukana on tut- MEV-verkostoon voi liittyä il- tutkimus- ja tilastojaoston toimek- kijoita ja erilaisten opinnäytetöi- moittamalla Siirtolaisuusinstituut- siantona tehtiin Siirtolaisuusinsti- den tekijöitä eri tieteenaloilta. tiin yhteystietonsa sekä tiedot tut- tuutissa keväällä 1999 kysely 1990- Useimmilla MEV-verkoston jäse- kimus- tai erikoisalastaan ja tutki- luvun muuttoliiketutkimuksesta. nillä on sähköpostiosoite, johon mushankkeistaan. Tietoja käyte- Kysely lähetettiin myös MEV-ver- lähetämme tietoa mm. alan semi- tään alan tutkimuksesta tiedotta- koston jäsenille. Kartoituksen tu- naareista, väitöstilaisuuksista, uu- miseen. Niiden käytön tähän tar- lokset on julkaistu ”Maahanmuut- sista julkaisuista ja koulutuksesta. koitukseen voi halutessaan kiel- to, pakolaisuus, siirtolaisuus ja et- Seuraava MEV-seminaari pide- tää. Tiedot voi lähettää kätevimmin niset vähemmistöt 1990-luvulla. tään Siirtolaisuusinstituutissa sähköpostitse lomakkeella, joka Tutkimukset ja tilastot” -raportissa marraskuussa 2003, jolloin yhtenä löytyy Siirtolaisuusinstituutin in- työministeriön julkaisusarjassa ja puhujana on vastaväitellyt Arno ternet-sivuilta: http://www.migra- työministeriön internet-sivuilla: Tanner Ulkomaalaisvirastosta. tioninstitute.fi .

40 Paula Tervo Amerikankistu ja rautarenssi – Finnish immigrant’s trunk and the Iron Range

Suomalaisuus elää paikoin vielä vahvana Poh- Finnish culture is thriving in many places in jois-Amerikassa. Nykysin yli 600 000 amerikka- North America. Presently more than 600,000 laista on tietoisia suomalaisista sukujuuristaan. Americans acknowledge their Finnish roots. The Suomalaista perinnettä vaalivat ensimmäisen Finnish heritage is cherished by first generation polven siirtolaisten lisäksi suuri osa heidän jälke- immigrants as well as by many of later genera- läisistään. Amerikankistu ja rautarenssi tarjoaa tions. This culture lives on among their descend- uudenlaisen näkökulman tämän päivän ameri- ants, but has a new character resulting from a kansuomalaisuuteen siirtolaistemme ja heidän mixture of new and old. The stories in this book jälkeläistensä kertomuksista koostuvan kollaa- depict a cultural heritage in transition. sin kautta.

Tilaukset • Orders Siirtolaisuusinstituutti • Institute of Migration Linnankatu 61, 20100 Turku, Finland email: [email protected], internet: http://www.migrationinstitute.fi Marjatta Nieminen Suomalaiset merimiehet 1900-luvun Buenos Airesissa ja siirtolaisuus

Merimiehet ovat olleet suomalaisen siirtolai- suuden pioneereja kaikilla mantereilla. Ensim- mäiset suomalaiset ylittivät päiväntasaajan eurooppalaisten löytöretkeilijöiden mukana tai hollantilaisissa ja englantilaisissa kauppalai- voissa. 1800-luvun lopulla ja 1900-luvun alku- puoliskolla Etelä-Amerikassa liikkuneiden suomalaisten merimiesten määrä ei ole aivan vähäinen. Laivasta karanneista tai ulosmaksun ottaneista merimiehistä on tähän mennessä tiedetty vain vähän, sillä he eivät esiinny Suo- men siirtolaistilastoissa tai muissa virallisissa lähteissä. Aina 1940-luvulle saakka merimies saattoi asettua Argentiinan maaperälle hyvinkin hel- posti ja kontrolli siitä, palasiko hän laivalle vai ei, oli lähes olematonta. Mies kiinnosti paikal- lisia viranomaisia vain, jos hän joutui jostakin syystä tekemisiin lain kanssa, tai varustamoa, jos se ei muuten saanut kokoon tarvittavaa miehistöä. Suurten kaupunkien, kuten Buenos Airesin, kujille seilori hävisi helposti myös il- man omaa tahtoaan. Hinta 15 • + postikulut

Tilaukset: Siirtolaisuusinstituutti Linnankatu 61, 20100 Turku puh. 02-2840 440, fax: 02-233 3460, email: [email protected] internet: http://www.migrationinstitute.fi