3

Finansiell profil Tanums kommun 2004–2006 1 Innehåll

Inledning – syftet med denna rapport • Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 2004–2006 • Så tolkar du den finansiella profilen! • Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen • Finansiell profil över kommunen 2004–2006 • 49 finansiella profiler 2006 – Kommunerna i Västra Götalands län • 4 finansiella nyckeltal år 2006 • Länsvisa jämförelser år 2006 • Karta över gradering av kommunerna i Västra Götaland 2006 utifrån den finansiella profilen Inledning – syftet med denna rapport

Syftet med rapporten vits. Målsättningen med avsnittet är att Lång sikt, kapacitet detaljerat belysa starka och svaga finansi- Denna rapport är ett komplement till den Skattefin. av 5 investeringar Skattesats ella sidor hos kommunen i förhållande traditionella finansiella analys som åter- 4 både till god ekonomisk hushållning och finns i årsredovisningen. Till skillnad från Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år den typen av analys, som beskriver utveck- 2 övriga kommuner i länet. 1 lingen över tiden, fokuserar denna rap- Därefter följer en sida med en redovisning Kontroll Risk port i första hand på att analysera hur 49 av kommunens finansiella profiler, både kommuner i Västra Götaland befinner sig Resultat när det gäller i förhållande till övriga kom- före extra- Finansiella finansiellt och har utvecklats i förhållande ord. poster nettotillgångar muner i Västra Götaland, men också i för- till varandra under perioden 2004–2006. hållande till riket. Skälet till att två olika Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet typer av finansiella profiler redovisas, är I rapporten lämnas också värden för ett beredskap antal nyckeltal som avser ”riket”. Dessa att det egentligen inte är helt rättvisande nyckeltal baseras på de ca 140 kommu- att bara konstruera finansiella profiler nerna som i dagsläget ingår i de län som som beskriver hur kommunerna i Västra Rapportens uppbyggnad använder sig av den finansiella profilen. Götaland befinner sig i förhållande till Värdet för dessa kommuner bör statistiskt Inledningsvis i rapporten redovisas en varandra. Därför kompletteras de med ligga mycket nära riksgenomsnittet. finansiell analys av hur kommunerna i finansiella profiler som jämförs mot de Västra Götaland har utvecklats finansiellt ca 140 kommunerna i Sverige som i dags- Rapportens olika jämförelser görs både från 2004 till 2006. Analysen kretsar kring läget använder sig av den finansiella pro- på traditionellt vis, men också i form av de finansiella nyckeltal som används i den filen. Värdet för dessa kommuner bör som en speciellt framtagen finansiell profil, finansiella profilen längre fram i rappor- tidigare nämnts statistiskt ligga mycket vars uppgift är att jämföra finansiella ten. Här finns också en tabell som försö- nära riksgenomsnittet. nyckeltal och sammanfattande finansiella ker beskriva starka och svaga finansiella I påföljande avsnitt redovisas samtliga perspektiv mellan kommunerna i länet sidor hos de olika kommunerna. och riket. finansiella profiler för 2006 för alla kom- Efter det inledande avsnittet följer en be- muner i Västra Götaland och därefter görs Profilen är konstruerad i form av ett polär- skrivning och en förklaring av den finansi- en jämförelse av hur kommunerna i Västra diagram. De innehåller, som beskrivs när- ella profilen och av de nyckeltal och pers- Götaland har utvecklats i förhållande till mare i rapporten, dels fyra perspektiv, pektiv som ingår i den. jämförelsegrupperna Jönköpings län, Öre- dels åtta finansiella nyckeltal, som är vik- bro län och kommunerna i Övre Norrland. tiga ur en kommuns finansiella horisont. Direkt efter beskrivningen av den finansi- Allra sist i rapporten presenteras en karta De fyra perspektiven är långsiktig hand- ella profilen görs en analys av kommu- som utifrån profilerna rangordnar kommu- lingsberedskap, kortsiktig handlingsbe- nens finansiella ställning och utveckling nerna i olika grupper utifrån finansiell redskap, riskförhållande samt kontroll under perioden 2004–2006. Den fokuse- styrka. över den finansiella utvecklingen. De finan- rar på att jämföra kommunens utveckling siella nyckeltalen är sådana nyckeltal som gentemot övriga kommuner i Västra Göta- är vanligt förekommande inom kommun- land. Detta görs både via traditionella Hans Petersson sektorn. Profilens struktur och innehåll finansiella nyckeltal och med hjälp av den Kommunforskning i Västsverige beskrivs närmare på sidorna 10–11. finansiella profil som tidigare har beskri-

1 Finansiell utveckling och ställning hos kommu- nerna i Västra Götalands län 2004–2006

Syftet med detta avsnitt är att kort- göra jämförelser mellan kommuner. Måttet följde Bengtsfors med 0,0% och på 0,3% fattat beskriva den genomsnittliga bör ligga runt 2% över en längre tids- återfanns Svenljunga, Töreboda och Vår- finansiella utvecklingen och ställnin- period. Då klarar de flesta kommuner av gårda. Av dessa fanns ingen i botten un- gen bland de 49 kommuner som in- att finansiera en normal kommunal inves- der 2005. går i Västra Götalands län under perio- teringsvolym med löpande skatteintäkter. Det rådde en stor variation mellan kom- den 2004–2006. Analysen skall ses Det kommer i sin tur att innebära att kom- munerna avseende resultatnivå. Spänn- som ett komplement till den finan- munen bibehåller sitt korta och långa vidden mellan starkaste och svagaste siella profil som presenteras längre finansiella handlingsutrymme. värdet varierade under 2006 mellan –0,1% fram i denna rapport. Under den analyserade treårsperioden och 9,9%. År 2004 var motsvarande siffror stärktes resultatet före extraordinära pos- från –2,2% till 4,9%. Den trend som tidi- De finansiella nyckeltal som används i ter i förhållande till verksamhetens kost- gare har kunnat urskiljas – att skillnaden analysen är ovägda. Det innebär att alla nader bland kommunerna i Västra Göta- mellan starkaste och svagaste kommun de 49 kommuner som ingår i Västra Göta- land från 0,8% till 2,7%. Årets resultat i krymper – bröts under 2006. land väger lika tungt avseende medel- förhållande till verksamhetens kostnader värde oavsett storlek. Anledningen till att Den kommun som stärkte sitt resultat gick från 1,0% till 2,7%. Skillnaden mel- detta beräkningssätt valts, är dels att det före extraordinära poster mest under peri- lan de två resultaten utgörs av extraordi- är det mest vanligt förekommande beräk- oden 2004–2006 var Lidköping med nära poster. I riket förbättrades resultat ningssättet, dels att större kommuners 6,5 procentenheter. Därefter kom Bollebygd före extraordinära poster från 0,5% till siffror inte skall slå igenom i analysen. med 6,4, Ulricehamn med 5,6, Gullspång 2,5%. med 5,3 och på femte plats Grästorp med I slutet av denna finansiella analys finns 5,1 procentenheter. I botten återfanns * en tabell där ett antal finansiella nyckel- Resultat före extraordinära poster Hjo med –0,9 procentenheter, Bengtsfors tal under perioden 2004–2006 redovisas (Procent) 2004 2005 2006 med –0,8, Vårgårda med –0,7 och Karls- för genomsnittet bland kommunerna i borg med –0,3 procentenheter. länet. Nyckeltalen är till stor del desamma De sex starkaste värdena under 2006 Av Västra Götalands kommuner redovi- som används i den finansiella profilen Lidköping 3,4 7,5 9,9 sade 42 av 49 kommuner (86%) en posi- länge fram i denna rapport. I tabellen Vara 4,9 4,2 6,0 tiv utveckling av resultat före extraordi- finns dock några kompletterande nyckel- Lerum 4,1 2,8 4,5 nära poster under perioden. tal, vilka fördjupar den nedanstående Falköping 1,5 2,7 4,4 Mölndal 0,9 2,0 4,3 analysen ytterligare. Genomsnittligt resultat före extra- Skara 0,7 3,4 4,3 * I de tabeller som redovisas på de kom- ordinära poster mande sidorna avser ”medel” genom- De fem svagaste värdena under 2006 (Procent) 2004 2005 2006 Snitt snittsvärdet bland de 49 kommuner som Götene 3,1 1,8 –0,1 04–06 ingår I Västra Götaland. Bengtsfors 0,8 1,3 0,0 Svenljunga –0,9 1,5 0,3 De fem starkaste värdena I rapporten lämnas också värden för ett Töreboda –0,7 1,1 0,3 under 2004–2006 antal nyckeltal som avser ”riket”. Dessa Vårgårda 1,0 0,8 0,3 Lidköping 3,4 7,5 9,9 6,9 nyckeltal baseras på de ca 140 kommun- Vara 4,9 4,2 6,0 5,0 Medel hela V.G. 0,8 2,4 2,7 erna i de län som använder sig av den Lerum 4,1 2,8 4,5 3,8 finansiella profilen. Värdet för dessa kom- *Resultat före extraordinära poster relaterat till Tanum 2,9 4,3 3,9 3,7 muner bör statistiskt ligga mycket nära verksamhetens bruttokostnader Alingsås 1,7 4,1 4,0 3,3 riskgenomsnittet. Starkast resultat före extraordinära poster De fem svagaste värdena Resultat före extraordinära poster i relation till verksamhetens kostnader under 2004–2006 visar en positiv utveckling under år 2006 redovisade Lidköping med Mariestad –1,6 0,6 1,0 0,0 9,9% följd av Vara med 6,0%. Därefter Lilla Edet –1,0 0,1 1,0 0,0 En grundläggande förutsättning för en följde Lerum med 4,5%, Falköping med Åmål 0,0 0,1 0,5 0,2 god ekonomi på lång sikt är att de löpande 4,4% och Mölndal och Skara med 4,3%. Töreboda –0,7 1,1 0,3 0,2 intäkterna överstiger de löpande kost- Av dessa kommuner var Skara, Lerum, Svenljunga –0,9 1,5 0,3 0,3 naderna. Ett sätt att mäta balansen mel- Falköping och Mölndal nya i toppen jäm- lan kommunens löpande kostnader och fört med 2005. Medel hela V.G. 0,8 2,4 2,7 2,0 intäkter är att studera ”resultat före extra- *Resultat före extraordinära poster relaterat till ordinära poster”. Relateras det till verk- Svagast resultat före extraordinära poster verksamhetens bruttokostnader i genomsnitt samhetens bruttokostnader, kan man redovisade Götene med –0,1%. Därefter under 2004–2006

2 Om en vägning görs av resultat före extra- Kommunerna i riket och i Västra Götaland I riket förbättrades den genomsnittliga ordinära poster avseende de tre senaste redovisade ett genomsnitt på 7% under skattefinansieringsgraden av årets netto- årens utveckling, så var det Lidköping samtliga studerade år från 2004 till 2006. investeringar från 105% till 136%. som uppvisade starkast genomsnittligt Variationerna var stora mellan enskilda Skattefinansieringsgraden varierar liksom resultat med 6,9% per år. Därefter följde kommuner. De kommuner som invester- övriga nyckeltal kraftigt mellan olika kom- Vara med 5,0%, Lerum med 3,8%, Tanum ade mest i förhållande till sina nettokost- muner i länet. Nyckeltalet är både bero- med 3,7% och på femte plats kom Alingsås nader under 2004–2006 var Sotenäs och ende av vilket resultat och vilken inves- med 3,3%. De kommuner som uppvisade Tranemo med i genomsnitt 13% per år. teringsvolym kommunen uppvisar. Det är svagast genomsnittligt resultat före extra- Därefter följde Hjo med 12% och sedan också på det viset att de olika kommun- ordinära poster under perioden var Marie- Lidköping, Tjörn, Munkedal, Kungälv, erna befinner sig i olika investeringsfaser, stad och Lilla Edet med 0,0% per år, följ- Orust med 11%. vilket gör att skattefinansieringsgraden da av Åmål och Töreboda med 0,2% och bör studeras över en längre tidsperiod för Svenljunga med 0,3%. De kommuner som investerade minst att några slutsatser skall kunna dras. En- under perioden var Gullspång ock Öckerö skilda år kan variera kraftigt, speciellt i Oförndrad investeringsvolym i länet med 3% i snitt per år. Därefter kom ett mindre kommuner, eftersom investeringar Med nettoinvesteringar avses investerings- antal kommuner med i snitt 4% (se tabell i fastigheter och anläggningar där slår utgifter med avdrag för eventuella inves- ovan). Flera av de kommuner som redo- hårdare mot nyckeltalet. teringsinkomster. I nettoinvesteringar visade låga värden är sådana kommuner räknas inga försäljningsinkomster in. För som har sin fastighetsförvaltning i bolags- Skattefinansieringsgraden av att nettoinvesteringarna skall bli jämför- form. investeringarna* bara mellan kommunerna har de relater- (procent) 2004 2005 2006 Snitt ats till verksamhetens nettokostnader. Varierande utveckling av skattefinan- sieringsgraden av investeringarna 04–06 * När den löpande driften har finansierats Investeringsvolym 2004–2006 De fem starkaste värdena under 2006 bör det helst återstå tillräckligt stor andel (Procent) 2004 2005 2006 Snitt Skara 50 332 489 290 av skatteintäkterna för att större delen av 04–06 Bengtsfors 250 348 154 251 investeringarna skall kunna finansieras Gullspång 67 141 385 198 De åtta kommuner som har investerat med egna medel. Detta benämns skatte- Borås 205 207 114 175 mest under perioden finansieringsgrad av investeringarna och Tanum 152 192 178 175 Sotenäs 7 15 18 13 100% innebär att kommunen kan skatte- Tranemo 13 15 11 13 finansiera samtliga investeringar som är De fem svagaste värdena under 2006 Hjo 11 7 19 12 genomförda under året. Sker detta, kom- Lilla Edet 38 46 62 49 Lidköping 9 11 14 11 mer kommunen att stärka sitt finansiella Orust 13 49 87 50 Tjörn 14 7 13 11 handlingsutrymme. Hjo 57 80 27 55 Munkedal 5 7 21 11 Karlsborg 55 48 70 58 Västra Götalands genomsnittliga skatte- Kungälv 16 9 7 11 Tjörn 29 86 60 58 finansieringsgrad av årets nettoinvester- Orust 8 15 9 11 Tranemo 46 61 68 58 ingar varierade under perioden. År 2004 De nio kommuner som har investerat kunde kommunerna i genomsnitt finan- Medel helaV.G. 102 138 134 125 siera 102% av årets nettoinvesteringar minst under perioden *Resultat före extraordinära poster + avskriv- Gullspång 3 4 2 3 med skatteintäkter. Under 2005 förbätt- ningar relaterat till årets nettoinvesteringar Öckerö 3 3 3 3 rades detta mått till 138% för att under exkl. försäljningar Lilla Edet 2 454 2006 sjunka marginellt till 134%. Kommu- Ulricehamn 4 4 3 4 nerna kunde alltså i genomsnitt under Starkast genomsnittlig skattefinansier- Bollebygd 3 3 6 4 samtliga granskade år finansiera sina in- ingsgrad under perioden 2004–2006 hade Mellerud 4 444 vesteringar med skatteintäkter, vilket var Skara, Bengtsfors, Gullspång, Borås och Skara 8 2 2 4 positivt för kommunernas finansiella han- Tanum med ett årssnitt på över 175%. Herrljunga 4 3 6 4 dlingsutrymme. Förklaringen till förbätt- Samtliga dessa förutom Tanum hade dock Tibro4544 ringen under perioden var enbart en stärkt nettoinvesteringar som var under genom- resultatnivå, eftersom investeringsvoly- snittet i länet. De låg på 3–5% av sina Medel hela V.G. 7 7 7 7 men i princip var oförändrad under perio- nettokostnader. Gruppsnittet var 7%. * Nettoinvesteringar relaterade till verksam- den. hetens nettokostnader

3 Svagast skattefinansieringsgrad uppvisade Jämfört med 2005 har avståndet mellan gångar som har finansierats med skatte- Lilla Edet, Orust, Hjo, Karlsborg, Tjörn starkaste och svagaste värdena dock intäkter. Ju högre soliditet, desto mindre och Tranemo. Samtliga låg under 60% i krympt något. Allt fler kommuner som har skuldsättning har kommunen. I denna genomsnitt under samma period. Samt- överlikviditet utnyttjar den till att finan- rapport används soliditet inkl. samtliga liga utom Lilla Edet hade en högre inves- siera sina investeringar med om det är pensionsförpliktelser och särskild löneskatt. teringsvolym än genomsnittet, vilket till nödvändigt, istället för att gå ut på mark- Västra Götalands genomsnittliga soliditet viss del förklarade den svaga skattefinan- naden och låna. förbättrades från 6% till 8% under 2004– sieringsgraden. Dock var det också så, att Starkast kassalikviditet 2006 hade Mark 2006. En viktig förklaring till detta var att samtliga dessa kommuner hade ett treårigt med 171%, därefter följde Tibro med kommunernas genomsnittliga resultat genomsnittligt resultat som var svagare 163%, Öckerö med 119%, Borås med klarade att täcka ökningen av pensions- än genomsnittet i länet under perioden. 105% och Borås med 103%. Svagast lik- förpliktelserna inom linjen, trots att de Avslutningsvis kan de nämnas att 34 kom- viditet hade Vårgårda 31%, Herrljunga ökade relativt mycket under perioden. muner (69%) under 2004–2006 kunde med 34%, Hjo med 35% samt Mariestad Rikets soliditet försvagades däremot, från skattefinansiera sina investeringar. Övriga och Töreboda med 37%. Flera av dessa 6% till 5%. 15 kommuner var tvungna att öka sin låne- kommuner har dock medvetet valt att Även soliditeten varierade kraftigt mellan skuld eller minska på likviditeten. ligga på en låg nivå och komplettera med kommunerna. Starkast soliditet under upplåning över någon form av kredit. Kontinuerlig förbättring av kassa- 2006 hade Lidköping med 61%, följd av Mölndal och Sotenäs med 36%. Därefter likviditeten Kassalikviditet* kom Ulricehamn med 35% och på femte Kassalikviditeten är ett mått på kommu- (Procent) 2004 2005 2006 plats Mark med 33%. nens kortsiktiga handlingsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i De fem starkaste värdena under 2006 Svagast soliditet under 2006 uppvisade kombination med en oförändrad eller för- Mark 154 164 171 Lysekil och Lilla Edet med –37%. Tredje bättrad soliditet är ett tecken på att kom- Tibro 145 153 163 svagast soliditet uppvisade Gullspång munens totala finansiella handlingsut- Öckerö 113 114 119 med –34%. Dessa följdes av Stenungsund rymme har stärkts. Borås 69 89 105 med –26% och Mariestad med –21%. Trollhättan 83 92 103 Dessa fem kommuner och ytterligare nio Länets genomsnittliga kassalikviditet för- kommuner i länet redovisade en negativ bättrades under perioden från 61% till De fem svagaste värdena under 2006 soliditet när samtliga pensionsförpliktel- 69%, vilket innebar att de kortfristiga Vårgårda 23 26 31 ser inkluderas i måttet. Jämfört med före- skulderna något översteg de likvida med- Herrljunga 32 57 34 gående år var denna siffra i princip oför- len och de kortfristiga fordringarna. Denna Hjo 28 25 35 ändrad. nivå är dock mer än tillfredsställande ur Mariestad 28 26 37 risksynpunkt, eftersom det i kommuner- Töreboda 37 34 37 * nas kortfristiga skulder ingår en semes- Soliditet Medel hela V.G. 61 64 69 terlöneskuld som utgör ca 30–40% av de (procent) 2004 2005 2006 kortfristiga skulderna. Den förändras nor- *Omsättningstillgångar exkl. förråd i relation De fem starkaste värdena under 2006 malt inte i någon större omfattning under till korta skulder Lidköping 60 61 61 året och utgör därför ingen större belast- Mölndal 37 36 36 ning på likviditeten. En tumregel är dock Det är viktigt att de kortfristiga skulderna Sotenäs 45 44 36 att om en kommun hamnar under 50% studeras ihop med nyckeltal som soliditet Ulricehamn 35 35 35 måste kommunen ibland nyttja en even- och finansiella nettotillgångar, eftersom Mark 31 27 33 tuell checkkredit, d v s låna kortsiktigt. likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga be- Kommunen blir då mer känslig för even- De fem svagaste värdena under 2006 talningsberedskap, men försämrar sam- tuella snabba ränteförändringar. Lilla Edet –36 –37 –37 tidigt den långsiktiga betalningsbered- Lysekil –41 –35 –37 Rikets genomsnittliga kassalikviditet för- skapen i form av soliditeten. Gullspång –26 –26 –34 bättrades mellan 2004 och 2006 från Stenungsund –42 –39 –26 72% till 79%. Något förbättrad soliditet Mariestad –16 –16 –21 Återigen bör betonas att variationen mel- Soliditeten är ett mått på kommunens Medel hela V.G. 6 9 8 lan länets kommuner var stor. Kassalikvi- långsiktiga finansiella handlingsutrymme. diteten varierade mellan 171% och 31%. Den visar hur stor del av kommunens till- *Eget kapital i förhållande till totala tillgångar

4 Av de 49 kommunerna i länet var det 28 Starkast värde avseende finansiella netto- Skattesatsen oförändrad kommuner som under perioden lyckades tillgångar relaterat till verksamhetens Den genomsnittliga skattesatsen i länet för- förbättra sin soliditet (inklusive samtliga kostnader under 2006 uppvisade Lidköping ändrades under 2004–2006 från 21,65 kr pensionsförpliktelser och särskild löne- med mycket starka 80%. Näst starkast till 21,72 kr på grund av skattehöjningar skatt) mellan 2004 och 2006. 14 kommu- var Alingsås med 32%. Sedan följde Möln- i sex kommuner. Samtidigt sänkte fyra ner försvagade sin soliditet och 7 kom- dal med 30%. Positiva värden redovis- kommuner skatten under perioden. muner uppvisade en oförändrad soliditet. ades av ytterligare tio kommuner, totalt tretton stycken. En kommun med goda Lägst skatt i Västra Götaland under 2006 Stenungsund, Hjo, Göteborg, Vara, Gräs- finansiella nettotillgångar karaktäriseras hade Partille med 20,49 kr, följd av Tranemo torp, Bollebygd, Härryda, Vårgårda, Tibro, dessutom ofta av en god soliditet, men med 20,75 kr. Högst skatt hade Dals-Ed Munkedal, Mellerud och Vänersborg till- den finns också kommuner som har goda med 23,79 kr. Näst högst hade Gullspång hörde de kommuner som förbättrade sin finansiella nettotillgångar även om soli- med 22,92 kr. soliditet med fem procentenheter eller mer. diteten är mer genomsnittlig. Dessa ut- Sotenäs, Gullspång, Åmål och Mariestad märks då av att kommunen har en stor Skattesats tillhörde de kommuner som försvagade del av sina tillgångar i omsättningstill- (Procent) 2004 2005 2006 sin soliditet med fem procentenheter gångar. Kommuner som sålt delar av sina De fem kommunerna med lägst eller mer. anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella netto- skattesats 2006 Soliditet är dock svår att jämföra kom- tillgångar. Partille 20,74 20,74 20,49 muner emellan, då en eventuell upplån- Tranemo 20,75 20,75 20,75 ing som vidareutlånas till kommunala Finansiella nettotillgångar * Vara 20,90 20,90 20,90 bolag påverkar soliditeten i negativ rikt- Ulricehamn 20,98 20,98 (Procent) 2004 2005 2006 20,98 ning. Även pensionsskuldberäkningar kan Skara 21,00 21,00 21,00 variera mellan olika kommuner på grund De fem starkaste värdena under 2006 De fem kommunerna med högst av att de har kommit olika långt med att Lidköping 79 80 80 skattesats 2006 aktualisera sina pensionsförpliktelser. Alingsås 7 30 32 Dals-Ed 23,79 23,79 23,79 Mölndal 27 28 30 Förbättrade finansiella nettotillgångar Gullspång 22,92 22,92 22,92 Mark 11 10 25 I måttet finansiella nettotillgångar ingår Lilla Edet 22,80 22,80 22,80 Tibro 12 13 15 alla finansiella tillgångar i balansräknin- Munkedal 22,76 22,76 22,76 gen som kommunen beräknas omsätta De fem svagaste värdena under 2006 Mellerud 22,49 22,89 22,69 på 10–20 års sikt, nämligen samtliga om- Gullspång –59 –57 –51 Medel hela V.G. 21,65 21,73 21,72 sättningstillgångar, långfristiga placer- Stenungsund –51 –48 –49 ingar och fordringar samt kort- och lång- Munkedal –45 –43 –47 Borgensåtaganden minskar något fristiga skulder. Nettot av dessa har sedan Dals-Ed –52 –49 –46 relaterats till verksamhetens kostnader Tanum –56 –51 –45 Kommunerna i Västra Götaland fortsatte för att en jämförelse skall kunna ske kom- under perioden att minska sina borgens- Medel hela V.G. –15 –13 –11 muner emellan. Måttet är intressant efter- åtaganden, dock i något minskad omfatt- som det speglar den tidsrymd som ligger * Se beskrivning sid 11. ning jämfört med tidigare. Relateras bor- någonstans mellan likviditetsmåtten och gensåtagandena till verksamhetens kost- Svagast värde uppvisade Gullspång med soliditeten. Man skulle kunna uttrycka nader, redovisade kommunerna i länet –51%, följd av Stenungsund med –49%, det som ”medellång betalningsberedskap”. ett genomsnittligt värde på 43% år 2004. Munkedal med –47%, Dals-Ed med –46% Två år senare, under 2006, hade det och Tanum med –45%. Med dessa kom- Studeras år 2004 i förhållande till 2006 sjunkit till 42%. En förklaring till detta är muner är det oftast tvärtom. Förutom en stärktes i länet de genomsnittliga finan- minskade borgensåtaganden för egna- oftast svag soliditet utmärks kommunerna siella nettotillgångarna relaterade till hem och småhus. På senare år har även ibland av att de har en stor del av sina verksamhetens kostnader. De låg på –15% försäljningar av bostadsbestånd och att tillgångar som anläggningstillgångar. under 2004. År 2005 förbättrades de till några kommuner har övergått från bor- Tanum har t ex ingen speciellt svag solidi- –13% och under 2006 stärktes de ytterli- gen till internbanksförfarande spelat roll. gare till –11%. I riket skedde också en tet, utan en stor del av sina tillgångar i förbättring från –15% till –11% under fastigheter och anläggningar. De fyra andra De kommuner i länet som under år 2006 perioden. kommunerna har däremot både en svag hade beviljat mest i borgensåtaganden i soliditet och finansiella nettotillgångar. relation till verksamhetens kostnader var

5 Strömstad (148%), Sotenäs (93%), Troll- Meningen är att försöka fånga verksam- nivåer i kombination med relativt god eller hättan (86%),samt Alingsås och Lilla Edet hetens/nämndernas budgetföljsamhet genomsnittlig finansiell ställning under (67%). Lägst borgensåtagande hade be- exklusive finansiella poster. För att kunna 2006. viljats av Gullspång (5%), Töreboda (6%) göra jämförelser kommunerna emellan Länet innehåller också ett antal kommu- och Lerum (7%). relateras budgetavvikelsen till verksam- ner som både har problem med relativt hetens kostnader. svaga resultatnivåer och en svag finan- Borgensåtagande* När det gäller ovanstående budgetavvik- siell ställning – i många fall kombinerat (Procent) 2004 2005 2006 else på nämndnivå skedde en genomsnitt- med en hög skattesats. Dessa är Bengts- lig förbättring från 0,4% till 0,1% mellan fors, Gullspång, Herrljunga, Lilla Edet, De fem kommunerna med lägst 2004 och 2006. Tre kommuner hade under Mariestad, Stenungsund och Åmål. borgensåtagande 2006 2006 ingen budgetavvikelse, 26 kommu- Gullspång 4 4 5 En tredje grupp av kommuner var de som ner uppvisade en positiv avvikelse och Töreboda 4 6 6 2006 redovisade ett bra eller genomsnitt- 20 kommuner redovisade en negativ bud- Lerum 19 14 7 ligt resultat, men har en svag eller genom- getavvikelse när det gäller verksamhetens Grästorp 9 9 8 snittlig finansiell ställning. Bland dem nettokostnader. Jämfört med 2004 var Göteborg 14 11 12 kan inordnas Grästorp, Göteborg, Lysekil, det ungefär detsamma, då 19 kommuner Mellerud och Munkedal. De fem kommunerna med högst hade negativa budgetavvikelser. borgensåtagande 2006 En fjärde grupp som också bör nämnas är Strömstad 155 155 148 Sammanfattningsvis de kommuner som redovisade ett relativt Sotenäs 84 99 93 Efter några års resultatförsvagning har svagt resultat under 2006, men har en Trollhättan 91 91 86 den genomsnittliga resultatnivån förbätt- god eller genomsnittlig finansiell ställ- Alingsås 61 67 67 rats ganska kraftigt under 2005 och 2006 ning. I denna grupp återfinns 2005 Färge- Lilla Edet 66 70 67 bland kommunerna i Västra Götaland. landa, Götene, Hjo, Töreboda och Vår- Det går ur ett finansiellt perspektiv bra gårda. Medel hela V.G. 43 44 42 för kommunerna i Sverige och i Västra Övriga ej nämnda kommuner hade en rela- * Borgensåtagande i % av verksamhets- Götaland. En ökad eller oförändrad inves- kostnader tivt genomsnittlig finansiell profil under teringsvolym hos de flesta kommuner i 2006. länet har kunnat finansieras med skatte- De kommuner som, i relation till verk- intäkter, vilket har inneburit att kommu- samhetens kostnader, minskade sina bor- Olika finansiella förutsättningar nernas skuldbörda inte har ökat. Den har gensåtagande mest under perioden var På nästa sida finns en tabell som försök- snarare minskat i ett antal kommuner, då Stenungsund med –35 procentenheter er beskriva styrkor och svagheter hos de man har kunnat amortera av sina skulder följd av Tjörn och Borås med –14 procent- olika kommunerna utifrån perspektiven med en del av det goda resultatet. Detta enheter. Därefter följde Bengtsfors och skattesats, resultatnivå samt kort- och ger starkare förutsättningar inför kom- Lerum med –12 procentenheter. långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. mande lågkonjunktur, vilket är nödvän- Modellen är subjektiv, men bygger på de De kommuner som, i relation till verksam- digt för flera kommuner i länet, då dessa kriterier kring god ekonomisk hushållning hetens kostnader, ökade sina borgens- kommuners finansiella handlingsutrymme som har redovisats i analysen ovan. Tabel- åtagande mest under perioden var Udde- är svagare om en jämförelse görs med len skall ses som en beskrivning av finan- valla med 24 procentenheter följd av genomsnitt i Sverige. siella förutsättningar i grova drag. Grader- Götene med 16 procentenheter och där- När det gäller resultatnivå och finansiellt ingen är gjord utifrån 2006 års räkenska- efter kom Sotenäs och Hjo med 9 procent- handlingsutrymme på kort och lång sikt per. Den är ett komplement till den finan- enheter. är skillnaderna stora mellan enskilda kom- siella profilen som redovisas på sidorna 26 kommuner minskade under perioden muner eller grupper av kommuner. Det 12–16. Där kan du ta del av var din kom- sina borgensåtaganden (53%). Tre upp- finns få kommuner som har samma finan- mun befinner sig och hur den har utveck- visade oförändrad nivå och resterande 20 siella förutsättningar. Västra Götalands lats i förhållande till övriga kommuner i kommuner ökade sina borgensåtaganden. län innehåller kommuner såsom Alingsås, Västra Götaland. Vilka likheter och olikhe- Borås, Bollebygd, Falköping, Härryda, ter uppvisade din kommun i förhållande Förbättrad budgetföljsamhet Lidköping, Lerum, Mölndal, Skara, Skövde, till övriga kommuner? När det gäller budgetföljsamhet mäts den Strömstad, Tanum, Tibro, Tidaholm, Trane- i modellen mot ”resultat 1” eller resulta- mo, Ulricehamn och Vara som uppvisar traden ”verksamhetens nettokostnader”. goda och/eller kontrollerade resultat-

6 Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Västra Götalands län 2006

FINANSIELLA MÅTT Starkt värde1 Varken starkt eller svagt1 Svagt värde1

Skattesats 2006 21,10 kr eller lägre 21,11 till 21,99 kr 22,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell Partille Mölndal Ale gäller att ”ju högre upp i tabellen Tranemo Skövde Hjo kommunen befinner sig desto starkare Vara Tibro Stenungsund värde har kommunen på nyckeltalet”. Ulricehamn Mariestad Herrljunga Skara Öckerö Uddevalla Exempelvis: Partille har den lägsta skatten Tidaholm Svenljunga Lysekil bland de kommuner som ligger i kolumnen Lidköping Lerum Bengtsfors med starkt värde längst till vänster. Falköping Härryda Åmål Den placeras därför högst upp. Trollhättan Vänersborg Töreboda Mellerud Dals-Ed är den kommun som har den sva- Bollebygd Munkedal gaste skatten bland de kommuner som Borås Lilla Edet ligger i kolumnen med svagt värde. Vårgårda Gullspång Den placeras därför längst ned. Essunga Dals-Ed Götene Detta innebär att rangordningen när det Karlsborg gäller samtliga nyckeltal går från vänster Göteborg till höger kolumnvis. Mark Tjörn Färgelanda Sotenäs Grästorp Alingsås Orust Kungälv Strömstad Tanum

Kortsiktigt finansiellt 75% eller högre 74,9% till 55% 54,9% eller lägre handlingsutrymme 2006 Mark Lerum Munkedal (Kassalikviditet) Tibro Karlsborg Sotenäs Öckerö Orust Stenungsund Borås Bollebygd Lysekil Trollhättan Skövde Åmål Alingsås Falköping Tranemo Partille Ulricehamn Vara Kungälv Tidaholm Götene Dals-Ed Ale Strömstad Färgelanda Lilla Edet Mellerud Mölndal Tanum Gullspång Skara Bengtsfors Mariestad Svenljunga Tjörn Töreboda Vänersborg Essunga Hjo Göteborg Lidköping Herrljunga Härryda Vårgårda Uddevalla Grästorp

1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga.

7 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde1 Varken starkt eller svagt1 Svagt värde1

Långsiktigt finansiellt 25% eller högre 24,99% till 0% –0,1% eller svagare handlingsutrymme 2006 Lidköping Borås Ale (Soliditet inkl pensions- Mölndal Svenljunga Tjörn åtagande) Sotenäs Alingsås Vänersborg Ulricehamn Trollhättan Orust Mark Härryda Grästorp Tranemo Kungälv Göteborg Strömstad Öckerö Karlsborg Tidaholm Essunga Åmål Vara Töreboda Munkedal Lerum Bengtsfors Mellerud Tibro Dals-Ed Mariestad Skövde Bollebygd Stenungsund Vårgårda Götene Gullspång Herrljunga Lilla Edet Tanum Lysekil Falköping Partille Färgelanda Uddevalla Hjo Skara

Resultatnivå 2006 1,5% eller starkare 1,49% till 0,0% –0,1% eller svagare (Resultat före extraordinära poster Lidköping Herrljunga Götene i förhållande till verksamhetens Vara Lilla Edet kostnader) Lerum Mariestad Falköping Stenungsund Mölndal Färgelanda Skara Hjo Bollebygd Åmål Tidaholm Svenljunga Alingsås Töreboda Munkedal Vårgårda Göteborg Bengtsfors Härryda Tanum Ulricehamn Ale Essunga Gullspång Vänersborg Grästorp Tibro Skövde Orust Partille Sotenäs Borås Kungälv Mellerud Strömstad 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen Lysekil är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är Karlsborg författarens egen bedömning av vad som bör anses Dals-Ed som god ekonomisk hushållning för en kommun Tjörn över en längre tid. Värderingar baserar sig dock Öckerö till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av Trollhättan dessa har gjorts mot rådande teorier kring en Mark organisations möjligheter till kort- och långsiktig Uddevalla överlevnadsförmåga. Tranemo

8 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde1 Varken starkt eller svagt1 Svagt värde1

Långsiktig resultatnivå 2004–2006 1,5% eller starkare 1,49% till 0,0% –0,1% eller svagare (Genomsnittligt resultat före extra- Lidköping Hjo ordinära poster under de tre senaste Vara Kungälv åren/verksamhetens bruttokostnader) Lerum Stenungsund Tanum Öckerö Alingsås Ulricehamn Göteborg Mark Essunga Orust Tidaholm Gullspång Falköping Herrljunga Härryda Tjörn Vänersborg Bengtsfors Skara Vårgårda Strömstad Färgelanda Borås Dals-Ed Munkedal Svenljunga Tibro Töreboda Mellerud Åmål Mölndal Lilla Edet Partille Mariestad Skövde Grästorp Tranemo 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är Uddevalla författarens egen bedömning av vad som bör anses Ale som god ekonomisk hushållning för en kommun Karlsborg över en längre tid. Värderingar baserar sig dock Sotenäs till stor del på de genomsnittliga värden som Bollebygd finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av Götene dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig Lysekil överlevnadsförmåga. Trollhättan

Finansiella nyckeltal, Västra Götalands län 2004–2006

2004 2005 2006

Verksamhetens nettokostnader/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 94,3 92,8 92,6 Avskrivningar/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 4,6 4,5 4,5 Finansnetto/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 0,1 –0,2 –0,3

Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 99,0 97,1 96,8

Skattefinansieringsgrad av nettoinvesteringarna, % 102 138 134 Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader, % 7 7 7

Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader, % 0,8 2,5 2,7 Årets resultat/verksamhetens kostnader, % 1,1 2,6 2,7

Genomsnittligt resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, % 0,5 1,3 2,0

Soliditet inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 6 9 8

Primärkommunal skattesats, kr 21,65 21,76 21,72 Kassalikviditet, % 61 64 69

Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader, % –15 –13 –11

Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 43 44 42

Budgetavvikelse årets resultat/verksamhetens kostnader, % 0,4 0,8 0,1

9 Så tolkar du den finansiella profilen!

Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansi- ella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad.

Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet Skattefin. av 5 Skattesats Skattefin. av 5 Skattesats investeringar investeringar 4 4 Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år. resultat – 3 år 2 2 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat före Finansiella Resultat före extraordinära extraordinära Finansiella poster nettotillgångar poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap

Åtta nyckeltal. Diagrammet innehåller åtta nyckeltal Skalan. Diagrammet har skalan 1–5. Poängskalan är redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika relativ. I vår analys av kommunerna i Västra Götaland dimensioner av den analyserade kommunens finansiella (49 st) fördelades poängen enligt följande: Kommunerna situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade med de fem starkaste observationerna inom varje nyckel- till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jäm- tal fick en femma, de tio följande en fyra, de nitton därpå föras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på en trea, de tio därefter en tvåa och de fem svagaste fick sidan 11. en etta. Poängen har således fördelats enligt en normal- fördelningskurva.

Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet Skattefin. av 5 Skattesats Skattefin. av 5 Skattesats investeringar 4 investeringar 4 Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år resultat – 3 år 2 2 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat före Resultat före Finansiella Finansiella extraordinära nettotillgångar extraordinära poster poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap

Fyra axlar/perspektiv. Diagrammet innehåller fyra Poäng och genomsnitt. Den heldragna linjen visar de axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga olika poäng som den analyserade kommunen har fått för finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samt- axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den liga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exem- analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den pelvis är Risk summan av nyckeltalen primärkommunal streckade ringen har den ett starkare värde än genom- skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassa- snittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redo- likviditet. visar den finansiella profilen för den analyserade kom- munen.

10 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen

De fyra perspektiven nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat vida medel och kortfristiga fordringar före extraordinära poster, skattefinansier- divideras med kortfristiga skulder. Den finansiella profilen som redovisas i ingsgraden av investeringarna och ”genom- denna rapport innehåller fyra perspektiv snittligt resultat under de tre senaste åren”. Nettokostnadsandelen – visar hur stor som är viktiga ur ett övergripande finansi- andel av skatteintäkterna och de generella ellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen Finansiella nyckeltal statsbidragen som har gått åt till att finan- över finansiella utvecklingen, långsiktig siera verksamhetens nettokostnader in- Här följer beskrivningar av de i texten och betalningsberedskap, kortsiktig betalnings- klusive avskrivningar och finansnetto. profilerna förekommande finansiella nyckel- beredskap och riskförhållande. Varje as- 100% innebär att skatteintäkter och gene- talen. pekt mäts via de fyra närmaste liggande rella statsbidrag precis täcker den löpande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje Borgensåtagande – redovisar de borgens- driften. nyckeltal i den finansiella profilen ingår i åtaganden som kommunen redovisar inom Investeringsvolym – Årets nettoinves- två perspektiv. linjen. Borgensåtagandena divideras med teringar har ställts i förhållande till verk- samhetens nettokostnader för att det Långsiktig handlingsberedskap – Det verksamhetens kostnader för att jämfö- skall gå att jämföra kommunerna emellan. första perspektivet handlar om att redo- relser skall kunna ske mellan de analyse- rade kommunerna. visa vilken finansiell motståndskraft kom- Resultat före extraordinära poster – Borgensåtagandena ingår inte i den munen har på lång sikt i förhållande till summan av kommunens samtliga intäkter finansiella profilen. övriga kommuner i grupperna. Alla pers- och kostnader under året exklusive extra- pektiv i profilen är relaterade till hur kom- Budgetföljsamhet – avvikelsen mellan ordinära poster (poster av engångskarak- munen befinner sig i förhållande övriga budgeterat verksamhetens nettokostnader tär som uppgår till väsentligt belopp och kommuner i grupperna. I perspektivet in- och redovisat verksamhetens nettokost- inte har med den ordinarie verksamheten går nyckeltalen skattesats, soliditet, skatte- nader. Avvikelsen divideras med verksam- att göra). Resultatet har dividerats med finansieringsgraden av investeringarna hetens kostnader för att jämförelser skall verksamhetens kostnader för att jämfö- och ”genomsnittligt resultat under de tre kunna ske mellan de analyserade kommu- relser skall kunna göras mellan de analy- senaste åren”. nerna. serade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, Kortsiktig handlingsberedskap – Det Genomsnittligt resultat före extraordi- skall budgetavvikelsen vara så liten som andra perspektivet redovisar vilken finan- nära poster under de tre senaste åren möjligt. Positiv budgetavvikelse medför siell motståndskraft kommunen har på – beskriver kommunens genomsnittliga dock minst en 3:a. kort sikt. Det närmaste 1–2 åren fokuseras. resultat under de tre senaste åren. Resulta- I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella Finansiella nettotillgångar – omfattar tet har dividerats med verksamhetens nettotillgångar, kassalikviditet, budgetfölj- alla finansiella tillgångar och skulder i kostnader för att jämförelser mellan de samhet och resultat före extraordinära balansräkningen som kommunen beräk- analyserade kommunerna ska kunna göras. poster. nas omsätta på tio års sikt (omsättnings- Skattefinansieringsgrad – beskriver hur Riskförhållande – Med tredje perspek- tillgångar + långfristiga fordringar + lång- stor andel av årets nettoinvesteringar tivet risk avses hur kommunen är expone- fristiga placeringar – kortfristiga och lång- som kommunen kan finansiera med egna rad finansiellt. En god ekonomisk hushåll- fristiga skulder). Måttet divideras med medel i form av återstående skatteintäkter. ning innefattar att kommunen i kort- och verksamhetens kostnader för att jämfö- Egna medel räknas fram genom att resul- medellångt perspektiv inte behöver vidta relser skall kunna ske mellan de analyse- tatet före extraordinära poster tillförs drastiska åtgärder för att möta finansiella rade kommunerna. Måttet speglar en tids- årets avskrivningar. Kallas ibland själv- problem. I perspektivet ingår nyckeltalen rymd som ligger någonstans mellan likvi- finansieringsgrad. skattesats, soliditet, finansiella nettotill- ditetsmåtten och soliditeten. Man skulle gångar och kassalikviditet. kunna uttrycka det som ”medellång betal- Soliditet – eget kapital i förhållande till ningsberedskap”. totala tillgångar. Beskriver hur kommu- Kontroll över det finansiella nens långsiktiga betalningsstyrka utveck- utvecklingen – med det fjärde perspek- Kassalikviditet – ett mått på hur god las. Ju högre soliditet desto större finansi- tivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunens kortsiktiga betalningsbered- ellt handlingsutrymme. kommunen klarar av att kontrollera sitt skap är. Måttet räknas fram genom att lik- finansiella resultat. I perspektivet ingår

11 Finansiella profiler för Tanums kommun 2004–2006

Syftet med den här analysen är att I avsnittet berörs även nyckeltalen netto- redovisa var Tanums kommun befin- kostnadsandel, nettoinvesteringar och borgensåtagande, men dessa ingår inte i ner sig finansiellt och hur kommunen Tanum 2006 har utvecklats under 2004–2006 i den finansiella analysen. Därefter följer Lång sikt, förhållande till övriga kommuner i kapacitet en kortfattad analys av hur de fyra per- Skattefin. av 5 Västra Götalands län. Detta görs i investeringar Skattesats spektiven i profilen har förändrats för 4 form av en speciellt framtagen finan- kommunen mellan 2004 och 2006. Till sist Genomsnittligt 3 Soliditet siell profil, vars uppgift är att spegla resultat – 3 år 2 ges en avslutande kommentar till Tanum starka och svaga sidor hos den grans- 1 finansiella ställning och utveckling de kade kommunen jämfört med länets Kontroll Risk senaste tre åren.

övriga kommuner. Resultat före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar Utvecklingen av några finansiella Vad är den finansiella profilen? nyckeltal under perioden 2004–2006 Budget- Kassa- Utgångspunkten för analysen som pre- följsamhet Kort sikt, likviditet Nettokostnadsandel senteras på de följande sidorna är de beredskap En grundläggande förutsättning för att finansiella profiler i form av polärdiagram uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk som redovisas i mittspalten på denna hushållning är att balansen mellan löp- sida. De innehåller dels åtta finansiella Tanum 2005 ande intäkter och kostnader är god. Ett nyckeltal, dels fyra perspektiv som är vik- mått på denna balans är nettokostnads- tiga när en kommuns ekonomi analyse- Lång sikt, kapacitet Skattefin. av 5 andelen, som innebär att samtliga löpande ras. De fyra perspektiven är långsiktig investeringar Skattesats 4 kostnader inklusive finansnetto relateras handlingsberedskap, kortsiktig handlings- Genomsnittligt 3 Soliditet till kommunens skatteintäkter. Redovisas beredskap, riskförhållande samt kontroll resultat – 3 år 2 en nettokostnadsandel under 100%, har över den finansiella utvecklingen. 1 kommunen en positiv balans mellan löp- Kontroll Risk Genom att ta fram tre finansiella profiler ande kostnader och intäkter. Når kommu- för Tanum för 2004–2006 kan man på ett Resultat nen en nettokostnadsandel på 98% eller före extra- Finansiella översiktligt sätt fastställa vilken finansiell ord. poster nettotillgångar lägre över en längre tidsperiod brukar utveckling och ställning kommunen har detta betraktas som god ekonomisk hus- Budget- Kassa- haft i förhållande till övriga kommuner i följsamhet Kort sikt, likviditet hållning. beredskap länet. Den finansiella profilen är relativ, När Tanums nettokostnadsandel för 2006 vilket innebär att om kommunen redovi- analyseras, framgår det att nettot av verk- sar en 5:a i profilen, har man visserligen samhetens intäkter och kostnader tog i det starkaste värdet för nyckeltalet i det Tanum 2004 anspråk 87,2% (85,3 = 2005 års nivå) av granskade länet, men värdet kan behöva Lång sikt, skatteintäkterna. Vidare tog avskrivning- förbättras för att nå t ex god ekonomisk kapacitet Skattefin. av 5 arna i anspråk 6,5% (6,8) och finansnet- hushållning. I allmänhet är det dock så investeringar Skattesats 4 tot 1,6% (2,7). Detta innebar att kom- att om kommunen får en 4:a eller en 5:a Genomsnittligt 3 Soliditet munens nettokostnader sammanlagt ut- resultat – 3 år för ett nyckeltal i den finansiella profilen 2 gjorde 95,3% (94,8) av skatteintäkterna. är nyckeltalets värde oftast mer än till- 1 Kommunens nettokostnadsandel låg allt- fredsställande. Ibland kan det även vara Kontroll Risk så klart under de 98% som generellt be- så att kommunen trots en förbättring av Resultat traktas som god ekonomisk hushållning. ett nyckeltal får en lägre poäng i profilen. före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar Detta beror på att kommunen inte har Resultat före extraordinära poster utvecklats lika starkt som genomsnittet i Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet Ett annat mått på balansen mellan de länet och därför är värdet på nyckeltalet beredskap löpande intäkterna och kostnaderna är svagare relativt övriga kommuner i för- resultat före extraordinära poster. Detta hållande till föregående år. resultat innehåller alla kommunens löp- Inledningsvis i denna analys belyses hur ande kostnader och intäkter och bör i de åtta nyckeltal som ingår i den finan- förhållande till verksamhetens kostnader siella profilen har utvecklats över tid både ligga runt 2% över en längre tidsperiod. för Tanum och för genomsnittet i länet. Detta för att kommunen skall kunna

12 bibehålla sin kort- och långsiktiga hand- Tanums skattefinansieringsgrad av årets Finansiella nettotillgångar lingsberedskap. nettoinvesteringar förbättrades mellan I måttet finansiella nettotillgångar ingår 2004 och 2005; från 152% till 192%. För- alla finansiella tillgångar och skulder i När det gäller resultat före extraordinära bättringen berodde på att nettoinvester- balansräkningen som kommunen beräk- poster i förhållande till verksamhetens ingarna minskade från 31,2 till 28,7 mkr, nas omsätta på 10–20 års sikt, nämligen kostnader, redovisade Tanum ett förbätt- samtidigt som resultatet förstärktes från långfristiga fordringar och placeringar, rat resultat mellan 2004 och 2006. Kom- 15,7 till 23,8 mkr. omsättningstillgångar samt kort- och lång- munen låg på 2,9% under 2004, 4,3% fristiga skulder. Nettot av dessa relateras under 2005 och 3,9% under 2006. Mot- År 2006 försvagades skattefinansierings- sedan till verksamhetens kostnader för svarande genomsnittliga förändring för graden till 178%. Det berodde till viss del att det skall bli jämförbart kommunerna kommunerna i Västra Götalands län var på att resultat före extraordinära poster emellan. Måttet är intressant, eftersom en förbättring från 0,8% till 2,7%. försvagades till 22,4 mkr, men även på det speglar den finansiella handlingsbe- att nettoinvesteringarna ökade till 30,0 mkr. Tanum redovisade alltså i förhållande till redskap som ligger någonstans mellan de kommunerna i länet under 2006 ett star- För länets kommuner i genomsnitt upp- kortsiktiga likviditetsmåtten och det lång- kare genomsittligt resultat före extraordi- gick skattefinansieringsgraden av årets siktiga soliditetsmåttet. nära poster i förhållande till verksamhe- investeringar till 102%, 138% samt 134% Tanum förbättrade under perioden sina tens kostnader. För Tanum innebar detta under den aktuella perioden. I jämförelse finansiella nettotillgångar från –56% till en 5:a i den finansiella profilen under med länets snitt låg Tanum på en star- –45%. Detta innebär att kommunens lång- 2004 och 2005. År 2006 fick kommunen kare genomsnittlig skattefinansierings- fristiga fordringar och omsättningstill- en 4:a. grad under perioden. Förklaringen till detta gångar under perioden ökade i högre takt var både starkare resultat än genomsnit- än kommunens skulder. Jämfört med de Nettoinvesteringar tet, och investeringsvolymen, som under flesta övriga kommuner i länet hade Tanum Med nettoinvesteringar avses invester- perioden var lägre än genomsnittet bland svagare finansiella nettotillgångar. De ingsutgifter med avdrag för eventuella in- länets kommuner. genomsnittliga finansiella nettotillgång- vesteringsinkomster. I nettoinvesteringar Vad gäller skattefinansieringsgraden av arna i länet uppgick 2006 till –11%. Detta räknas inga försäljningsinkomster in. För investeringar, erhöll Tanum i den finan- innebar att kommunen fick en 1:a i den att nettoinvesteringarna skall bli jämför- siella profilen en 4:a under hela den stu- finansiella profilen under 2006, vilket var bara mellan kommunerna har de relater- derade perioden. samma poäng som 2004 och 2005. ats till verksamhetens nettokostnader. De finansiella nettotillgångarna i länet Relateras Tanums nettoinvesteringar till Soliditet inkl pensionsavsättningar och förbättrades under perioden från –15% verksamhetens nettokostnader, framgår löneskatt inom linjen till –11%. Den främsta förklaringen till det att kommunen sammanlagt under Soliditet är ett mått på kommunens lång- detta var en genomsnittlig skattefinan- 2004–2006 hade en genomsnittlig total siktiga betalningsberedskap. Tanum hade sieringsgrad av investeringarna på cirka investeringsvolym jämfört med kommu- 2006 en soliditet som var genomsnittlig i 125%, men det berodde även på att kom- nerna i Västra Götalands län. I genom- jämförelse med Västra Götaland. Solidi- munerna under 2005 och 2006 gjorde en snitt investerade Tanum för 7% av sina teten inklusive samtliga pensionsförplik- hel del realisationsvinster. nettokostnader per år under perioden, telser och särskild löneskatt uppgick till medan motsvarande genomsnittliga värde 8% såväl i Tanums kommun som i Västra Kassalikviditet för länet uppgick till 7% per år. Götaland. Kassalikviditeten är ett mått på kommu- Utvecklingsmässigt uppvisade Tanum un- nens kortsiktiga betalningsberedskap. En Skattefinansieringsgrad av investeringarna der perioden samma trend som genom- oförändrad eller ökande kassalikviditet i När den löpande driften har finansierats, snittet bland kommunerna i länet. Kom- kombination med en oförändrad eller för- bör en så stor andel av skatteintäkterna munen redovisade en förbättrad soliditets- bättrad soliditet är ett tecken på att kom- återstå att större delen av investeringarna nivå, från 4% till 8%, medan den genom- munens totala finansiella handlingsut- kan finansieras med skatteintäkter. Detta snittliga soliditeten i länet förbättrades rymme har stärkts. benämns skattefinansieringsgrad av in- från 6% till 8%. vesteringarna och 100% innebär att kom- År 2004 uppgick Tanums kassalikviditet munen kan skattefinansiera samtliga in- Gällande soliditeten inkl hela pensions- till 69%. Under 2005 försvagades den till vesteringar som genomförts under året. skulden erhöll Tanum under periodens 47%, för att år 2006 stärkas något igen Sker detta, kommer kommunen att stärka samtliga år en 3:a i den finansiella profi- och uppgå till 64%. Den genomsnittliga sitt finansiella handlingsutrymme. len. kassalikviditeten bland kommunerna i

13 länet uppgick de aktuella åren till 62%, kommuner i genomsnitt uppgick budget- Den kortsiktiga betalningsberedskapen 64% samt 69%, en total förbättring på avvikelsen relaterad till verksamhetens var oförändrad mellan år 2005 och 2006 7 procentenheter. Detta skall jämföras kostnader till 0,4% under 2004, 0,8% och låg på 2,75 poäng, dock var detta en med Tanums försvagning med 5 procent- under 2005 samt 0,1% under 2006, det försämring i jämförelse med 2004 då per- enheter. Detta innebar att likviditeten i vill säga den genomsnittliga budgetfölj- spektivet fick 3,5 poäng. Under treårspe- Tanum utvecklades svagare än genom- samheten i länet har förbättrats mellan rioden försvagades resultatet före extra- snittet bland kommunerna i länet. 2004 och 2006. ordinära poster från en 5:a till en 4:a, kassalikviditeten från en 4:a till en 3:a Tanums likviditetsutveckling innebar att Samma trend gäller inte för Tanum, utan och även budgetföljsamhet från en 4:a till kommunen i den finansiella profilen för där har budgetföljsamheten försämrats en 3:a. De finansiella nettotillgångarna år 2006 låg på en 3:a, vilket är en förbätt- under perioden. Tanums budgetföljsam- var oförändrade och låg på 1:or under ring i jämförelse med 2005, då kommu- het innebar en 3:a för 2006, vilket var hela den studerade perioden. nen fick en 2:a, men en försvagning i jäm- samma som 2005, men en försämring i förelse med 2004, då de erhöll en 4:a. jämförelse med 2004, då kommunen er- Kontrollperspektivet försvagades mellan höll en 4:a. år 2004 och 2006 från 4,25 till 4,0 poäng. Skattesats Försvagningen berodde på att resultatet Ett intressant nyckeltal när en kommuns Borgensåtagande före extraordinära poster gick från en 5:a kapacitet eller potential analyseras är hur Borgensåtagande är en del som bör vägas 2004 till en 4:a 2006 samt att budget- hög eller låg skattesats kommunen har i in när kommunens riskförhållande stud- följsamheten gick från en 4:a till en 3:a förhållande till kommunerna i länet. En eras. Tanum hade under 2006 beviljat under perioden. I motsatt riktning gick låg skattesats utgör normalt en potential borgensåtaganden som var lägre jämfört det genomsnittliga resultatet, från en 4:a att kunna förbättra kommunens resultat med snittet bland kommunerna i Västra 2004 till en 5:a 2006. Skattefinansierings- via skattehöjning. Götalands län. Relateras borgensåtagan- graden har legat på 4:or under hela peri- dena till verksamhetens kostnader, redo- oden. Tanum hade under hela perioden en primär- visade Tanum 2006 ett värde på 28%, kommunal skattesats på 21,99 kr. Denna medan genomsnittet i länet låg på 42%. Poängen för riskförhållande försvagades nivå var under 2006 27 öre högre än ge- under perioden och gick från 2,5 poäng Under 2004 uppgick detta mått i länet till nomsnittet bland Västra Götalands läns 2004 till 2,25 poäng 2006. Detta berodde 43%, vilket innebar att de genomsnittliga kommuner, vilket uppgick till 21,72 kr. på att poängen för skattesats gick från beviljade borgensåtagandena i länet min- 4,0 till 2,0 poäng samt att kassalikvidite- Tanums skattesats innebar en 2:a i den skade marginellt under perioden. Tanum ten gick från 4,0 poäng till 3,0 poäng. De finansiella profilen under hela den stud- uppvisade inte samma trend utan borgens- övriga nyckeltal som ingår i perspektivet erade perioden. åtagandena ökade från 20% 2004 till 28% 2006. var oförändrade under perioden, solidite- ten låg på 3:or och de finansiella netto- Den genomsnittliga skattesatsen i länet tillgångarna på 1:or. förändrades under 2004–2006 från 21,65 De fyra finansiella perspektiven kr till 21,72 kr på grund av skattehöjnin- Tanums profil har försvagats under perio- Avslutande kommentar gar i sex kommuner. Samtidigt sänkte den, dock inte mycket och de flesta nyckel- fyra kommuner skatten under perioden. tal ligger på en godkänd nivå. Ett av per- Tanum har kontroll över sin resultatut- spektiven förbättrades under perioden, veckling. De senaste åren har kommunen Budgetföljsamhet den långsiktiga kapaciteten, medan de redovisat en resultatnivå som ligger i nivå Budgetföljsamheten är ett mått på kom- övriga tre perspektiven försvagades något. med vad som anses som god ekonomisk munens finansiella kontroll. Budgetavvik- hushållning. Kan kommunen bibehålla en elsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den långsiktiga betalningsberedskapen god resultatnivå och kombinera den med Den mäts i denna rapport mot resultat 1 förbättrades mellan år 2004 och 2006 en balanserad investeringsvolym, kom- eller verksamhetens nettokostnader. Av- från 3,25 till 3,5 poäng. Detta berodde på mer Tanums redan goda långsiktiga finan- vikelsen ställs sedan i relation till verk- att poängen för det genomsnittliga resul- siella handlingsutrymme att stärkas och samhetens kostnader för att det skall gå tatet förbättrades från en 4:a till en 5:a. ge utrymme för framtida satsningar om att jämföra kommunerna. Övriga nyckeltal var oförändrade, skatte- sådana skulle behöva genomföras. Detta finansieringsgraden av investeringar låg förutsätter dock en fortsatt god aktiv För Tanum uppgick detta mått år 2006 till på 4:or under hela perioden, skattesat- styrning, där ekonomin hela tiden ställs 1,2% och 2005 till 2,2%. Under 2004 redo- sen låg på 2:or och soliditeten på 3:or. mot de ökande verksamhetsbehoven. visades en avvikelse på 0,9%. För länets

14 1 Finansiella nyckeltal 2004 2005 2006 Västra Tanums Västra Tanums Västra Tanums Götaland kommun Götaland kommun Götaland kommun

Verksamheten/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 94,3 86,7 92,8 85,3 92,6 87,2 Avskrivningar/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 4,6 7,1 4,5 6,8 4,5 6,5 Finansnetto/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 0,1 2,7 –0,2 2,7 –0,3 1,6

Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 99,0 96,5 97,1 94,8 96,8 95,3

Skattefinansieringsgrad av nettoinvesteringarna, % 102 152 138 192 134 178 Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader, % 7 7 7 7 7 7

Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader, % 0,8 2,9 2,5 4,3 2,7 3,9 Årets resultat/verksamhetens kostnader, % 1,1 2,9 2,6 4,3 2,7 3,9

Genomsnittligt resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens kostnader under de 3 senaste åren, % 0,5 1,6 1,3 2,8 2,0 3,7

Soliditet inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 6 4 9 7 8 8

Primärkommunal skattesats, kr 21,65 21,99 21,76 21,99 21,72 21,99

Kassalikviditet, % 61 69 64 47 69 64

Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader, % –15 –56 –13 –51 –11 –45

Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 43 20 44 25 42 28

Budgetavvikelse verksamhetens nettokostnader/verks kostn, % 0,4 0,9 0,8 2,2 0,1 1,2

15 Finansiella profiler för Tanums kommun . . .

. . . i förhållande till Västra Götalands län

2004 2005 2006

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

. . . i förhållande till riket

2004 2005 2006

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år resultat – 3 år resultat – 3 år 2 2 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

16 Ale kommun

Lång sikt, kapacitet Skattefin. av 5 investeringar Skattesats 4

Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 1 Kontroll Risk

Resultat före extra- Finansiella 49 finansiella profiler ord. poster nettotillgångar Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet – Kommunerna i Västra Götalands län 2006 beredskap

Medel- och medianvärden i profilen 2006 Alingsås kommun Primär- 5 Lång sikt, Skattefinansieringsgrad kommunal skattesats kapacitet Skattefin. av av årets nettoinvesteringar Medel: 21,74 kr 5 Skattesats Medel: 134% 4 investeringar 4 3 Genomsnittligt 3 Genomsnittligt Soliditet inkl. hela Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 pensionsskulden Medel: 2,0% + löneskatt 1 1 Medel: 8% Kontroll Risk

Resultat före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Resultat före extraord. Finansiella nettotillgångar/ följsamhet Kort sikt, likviditet poster/verk. kostnader verksamhetens kostnader beredskap Medel: 2,7% Medel: –11%

Budgetavvikelse verksamh. Kassalikviditet nettokostn./verksamh. kostnader Medel: 69% Medel: 0,1% Bengtsfors kommun

Lång sikt, kapacitet Skattefin. av 5 investeringar Skattesats 4

Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 1 Kontroll Risk

Resultat före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap

Bollebygds kommun

Lång sikt, kapacitet Skattefin. av 5 investeringar Skattesats 4

Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 1 Kontroll Risk

Resultat före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap

17 Borås kommun Dals-Eds kommun Essunga kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år resultat – 3 år resultat – 3 år 2 2 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Falköpings kommun Färgelanda kommun Grästorps kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Gullspångs kommun Göteborgs stad Götene kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Herrljunga kommun Hjo kommun Härryda kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

18 Karlsborgs kommun Kungälvs kommun Lerums kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år resultat – 3 år resultat – 3 år 2 2 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Lysekils kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Mariestads kommun Marks kommun Melleruds kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Munkedals kommun Mölndals kommun Orusts kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

19 Partille kommun Skara kommun Skövde kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år resultat – 3 år resultat – 3 år 2 2 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Sotenäs kommun Stenungsunds kommun Strömstads kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Svenljunga kommun Tanums kommun Tibro kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Tidaholms kommun Tjörns kommun Tranemo kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

20 Trollhättans kommun Töreboda kommun Uddevalla kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år resultat – 3 år resultat – 3 år 2 2 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Ulricehamns kommun Vara kommun Vårgårda kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Vänersborg kommun Åmåls kommun Öckerö kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

21 4 finansiella nyckeltal år 2006

Nettoinvesteringar i relation Resultat före extra- till verksamhetens netto- Skattelikvidfinansierings- ordinära poster kostnader grad av investeringarna Soliditet

Lidköping 9,9 Munkedal 21 Skara 489 Lidköping 61 Vara 6,0 Hjo 19 Gullspång 385 Mölndal 36 Lerum 4,5 Sotenäs 18 Grästorp 260 Sotenäs 36 Falköping 4,4 Lidköping 14 Ulriceham 234 Ulriceham 35 Mölndal 4,3 Lerum 13 Vara 201 Mark 33 Skara 4,3 Tjörn 13 Öckerö 196 Tranemo 31 Bollebygd 4,2 Tranemo 11 Ale 190 Strömstad 30 Tidaholm 4,2 Bengtsfors 9 Tibro 188 Tidaholm 29 Alingsås 4,0 Dals-Ed 9 Lysekil 182 Vara 29 Munkedal 4,0 Falköping 9 Tanum 178 Lerum 26 Göteborg 3,9 Karlsborg 9 Tidaholm 177 Tibro 26 Härryda 3,9 Orust 9 Mölndal 176 Skövde 25 Tanum 3,9 Skövde 9 Mellerud 165 Vårgårda 25 Ulriceham 3,8 Töreboda 9 Essunga 155 Borås 23 Ale 3,5 Vänersborg 8 Bengtsfors 154 Svenljunga 23 Essunga 3,5 Borås 7 Bollebygd 145 Alingsås 18 Gullspång 3,5 Göteborg7Alingsås 144 Trollhättan 17 Vänersborg 3,4 Götene 7 Härryda 144 Härryda 16 Grästorp 3,3 Härryda 7 Lidköping 136 Kungälv 14 Tibro 2,9 Kungälv 7 Mariestad 131 Öckerö 13 Skövde 2,8 Mark 7 Göteborg 128 Essunga 12 Orust 2,7 Stenungsund 7 Trollhättan 128 Töreboda 12 Partille 2,7 Strömstad 7 Uddevalla 126 Bengtsfors 11 Sotenäs 2,7 Tanum 7 Skövde 125 Dals-Ed 11 Borås 2,5 Vara 7 Vårgårda 115 Bollebygd 9 Kungälv 2,4 Bollebygd 6 Borås 114 Götene 8 Mellerud 2,4 Essunga 6 Kungälv 111 Herrljunga 8 Strömstad 2,4 Färgelanda 6 Mark 107 Tanum 8 Lysekil 2,3 Herrljunga 6 Falköping 105 Falköping 5 Karlsborg 2,2 Partille 6 Herrljunga 100 Färgelanda 5 Dals-Ed 2,1 Svenljunga 6 Strömstad 100 Partille 5 Tjörn 2,1 Tidaholm 6 Partille 97 Uddevalla 4 Öckerö 2,1 Uddevalla 6 Vänersborg 95 Hjo 3 Trollhättan 2,0 Alingsås 5 Färgelanda 89 Skara 0 Mark 1,8 Lilla Edet 5 Orust 87 Ale –3 Uddevalla 1,8 Lysekil 5 Åmål 87 Tjörn –3 Tranemo 1,6 Mariestad 5 Dals-Ed 84 Vänersborg –3 Herrljunga 1,2 Mölndal 5 Stenungsund 84 Orust –7 Lilla Edet 1,0 Trollhättan 5 Lerum 76 Grästorp –10 Mariestad 1,0 Åmål 5 Svenljunga 76 Göteborg –12 Stenungsund 0,9 Ale 4 Karlsborg70Karlsborg –12 Färgelanda 0,8 Mellerud 4 Tranemo 68 Åmål –14 Hjo 0,8 Tibro 4 Sotenäs 65 Munkedal –17 Åmål 0,5 Vårgårda 4 Lilla Edet 62 Mellerud –18 Svenljunga 0,3 Grästorp 3 Tjörn 60 Mariestad –21 Töreboda 0,3 Ulriceham 3 Töreboda 54 Stenungsund –26 Vårgårda 0,3 Öckerö 3 Götene 49 Gullspång –34 Bengtsfors 0,0 Gullspång 2 Munkedal 48 Lilla Edet –37 Götene –0,1 Skara 2 Hjo 27 Lysekil –37

Medel 2,7 Medel 7 Medel 134 Medel 8,0

22 2 Länsvisa jämförelser år 2006

I detta avsnitt görs en kortfattad finansiell analys av ett antal olika genomsnittliga nyckeltal för de län som i dagsläget arbetar med den finansiella profilen. Jämtland, Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten har lagts samman till en grupp som benämns ”Övre Norrland”.

Finansiella nyckeltal 2006 Västra Jönköpings Örebro Övre Riket2 Götalands län län Norrland län (totalt)1

Nettokostnader/skatteintäkter (inkl. finansnetto och avskrivningar), % 96,8 97,4 97,0 97,4 97,2 Skattefinansieringsgrad av nettoinvesteringarna, % 134 114 163 143 136 Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader, % 7 8 5 7 7 Resultat före extraordinära poster/verksamhetens nettokostnader, % 2,7 2,1 2,5 2,2 2,5 Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens kostnader, % 2,0 1,4 1,3 1,4 1,6 Soliditet inkl. samtl pensionsförpliktelser och löneskatt, % 8 5 –20 2 5 Primärkommunal skattesats, kr 21,72 21,34 21,55 22,59 21,82 Kassalikviditet, % 69 65 80 97 79 Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader, % –11 –18 –11 –11 –11

Budgetavvikelse verks. nettokostnader/verks. kostnader, % 0,1 0,1 0,5 –0,3 0,2

1) Medelvärdet av de 44 kommunerna i de fyra länen Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. 2) Genomsnittet av 110 granskade kommuner som använder finansiella profiler

Västra Götaland redovisade återigen Örebro hade den starkaste skattefinan- Likviditeten varierar mellan länen det starkaste resultatet sieringsgraden av investeringarna Kassalikviditeten varierade mellan länen. Det län som redovisade starkast genom- Örebro hade tack vare ett en lägre inves- Starkast likviditet hade Övre Norrland snittligt resultat före extraordinära poster teringsvolym den starkaste skattefinansi- med ett genomsnitt på 97%. Därefter följ- i förhållande till verksamhetens kostna- eringsgraden av investeringarna. Den de Örebro med 80%, Västra Götaland der under 2006 var Västra Götaland med uppgick till 163%. Svagast skattefinansi- med 66% och Jönköping med 65%. Totalt 2,7%, tätt följda av Örebro med 2,5%. Av eringsgrad med 114% hade Jönköpings gör det 79% i riket. I samtliga län skedde de övriga länen, låg Övre Norrlands länen län, vilket förklarades av främst en högre en liten förbättring av den genomsnittliga på ett resultat på 2,2% och Jönköping låg investeringsvolym än genomsnittet. Västra likviditeten jämfört med 2005. på 2,1%. Totalt redovisade riket ett resul- Götaland låg på 134% och Övre Norr- tat på ca 2,5%. lands länen på 143% Totalt i riket ham- Sammanfattningsvis nade kommunerna på 136% i genomsnitt. En översiktlig analys av de tre jämförda Största investeringarna gjordes åter- länen visar att kommunerna i Västra Göta- igen i Jönköpings län Högst soliditet i Västra Götalands län land i genomsnitt förefaller ha en något starkare resultatnivå och ett lite starkare Det var Jönköpings län som återigen gjor- Västra Götalands län (8%) låg i topp när finansiellt handlingsutrymme än kommu- de de största investeringarna. I snitt inves- det gällde soliditet inklusive samtliga nerna i Jönköping, Örebro och Övre Norr- terade kommunerna i länet under 2006 pensionsförpliktelser och löneskatt. I Jön- land. Dessa tre län förefaller dock vara för 8% av sina nettokostnader. Västra köping låg den på 5% och i Övre Norr- jämbördiga finansiellt , förutom att den Götaland och Övre Norrland låg på 7%. land på 2%. Klart lägst soliditet har Öre- kortsiktiga betalningsberedskapen är Klart minst investerades det i Örebro med bro län med –20%. I länet finns dock något starkare i Övre Norrland och den 5%. Totalt i riket blev det ett genomsnitt några kommuner med väldigt svag solidi- långsiktiga handlingsberedskapen i Öre- på ca 7%. tet som drar ner snittet. Totalt i riket upp- bro län är något svagare. gick soliditeten till 5%.

23 Gradering av kommunerna i Västra Götalands län 2006 utifrån den finansiella profilen

Förklaring, kartan = Fyra perspektiv lika med eller större än Kartan på denna sida bygger på att kom- 3 poäng (Över genomsnitt) munerna i Västra Götaland graderas efter hur finansiellt stark den enskilda kommu- = Kommunen uppvisar en finansiell profil som befinner sig mitt emellan röd och blå nen var under 2006 när det gäller de fyra (Genomsnitt)

perspektiv som finns i den finansiella pro- = Fyra perspektiv lika med eller mindre än filen. Kommunerna har delats in i följande 3 poäng (Under genomsnitt) grupper:

24 Kommunforskning i Västsverige är en forskningsorganisation som bedriver forsk- ning inom området ekonomi och organisation i kommuner och landsting. Organisationen och verksamheten utgår ifrån ett samarbetsavtal mellan kommuner och landsting i Västsverige och Göteborgs universitet. Syftet med samarbetsavtalet är att initiera forskning inom det nämnda områ- det och därigenom bidra till att skapa en stark forskningsmiljö vid Göteborgs univer- sitet. KFi bedriver idag en omfattande forsk- ningsverksamhet framför allt inom områdena ekonomistyrning, finansiell analys, organisa- tionsförändring och effektivitetsbedömning. 0 1 - 7 0 0 2 m r o F t a v k e d A

Pilgatan 19A • 411 22 Göteborg Telefon 031-786 59 00 • Fax 031-786 59 09 E-post [email protected] • www.kfi.se