Utbildningsnämnden

1(2) KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA

Utbildningsnämnden

Tid Onsdagen den 16 september 2020 kl. 13:00-17:00 Plats Utbildningsförvaltningens sammanträdesrum

Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson irene.jonsson@kalmar.se

Enligt uppdrag

Iréne Jonsson

Föredragningslista

1. Val av justerare.

2. Anmälan av övriga ärenden.

3. Utvecklingsforum.

4. Tillgänglighetsrådet. Beslutsärenden 5. Tertialrapport augusti 2020 (bilaga). Förslag till beslut: Utbildningsnämnden lägger rapporten till handlingarna. Föredragande: Katarina Sandberg, Kristina Olson, Jennie Ljunggren, Anna Hagel, Ann Gustafsson.

6. Utbildningspolitiskt program 2021 (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh.

7. Sammanträdestider för utbildningsnämnden 2021 (bilaga). Föredragande: Anna-Stina Örnerstig.

8. Svar på remiss ”Handlingsplan för god vattenstatus ” (bilaga). Föredragande: Clas Wolke.

9 Diskussions- och informationsärenden: a) Hållbarhetspris till grundskoleelever (bilaga). Föredragande: Clas Wolke. 2 (2) Utbildningsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA

b) Pågående och kommande lokalprojekt. Föredragande: Wolfgang Friedh.

c) Kompetensutvecklingsplan förskola, grundskola, förskoleklass och fritidshem samt rektor (bilaga). Föredragande: Zejfa Buljugic, Katarina Sandberg.

d) Beslut om ny enhet - Förskolan Läckeby (bilaga). Föredragande: Mats Linde.

e) Konsekvenser av att uppgifter om fristående skolor hos SCB omfattas av sekretess. Föredragande: Emad Soukiyh.

f) Lägesrapport covid-19. Föredragande: Mats Linde.

g) Personalnytt, organisations- och lokalförändringar. Föredragande: Mats Linde.

10. Avrapportering verksamhetsbesök/nätverksträffar.

11. Anmälningsärenden (bilaga).

12. Anmälan av delegationsbeslut (bilaga). Tertialrapport augusti 2020 Utbildningsnämnden Utbildningsnämnd Läsåret som avslutades i juni var det näst bästa någonsin. Barnen och eleverna når målen i mycket hög utsträckning. Niorna når det näst bästa värdet någonsin (236). Sexorna har det bästa meritvärdet någonsin, sjuorna har det bästa meritvärdet någonsin och åttorna har det näst bästa värdet någonsin. Vi har budget i balans, elevernas måluppfyllelse blir bättre, vård- nadshavarna är fortsatt mycket nöjda med verksamheten, där förskolan som vanligt är loket. Eleverna är nöjda och trygga i verksamheten och vi har nöjda medarbetare, och Nöjd-medar- betarindex blir bättre för varje år. För femte året i rad förbättrar vi värdet på mätningen av personalens upplevelse av stress. Som beskrevs ovan så ses stora framgångar för de yngre eleverna och effekten kan mätas med betygen i årskurs 6. De åtgärder som sätts in tidigt ger alltså effekt och de ger ihållande effekt över tid. Detta syns tydligt i ett diagram där vi ser meritvärdesutvecklingen för de olika årskullarna på högstadiet de senaste åren. Som synes är sjuorna riktigt på gång.

Under de senaste åren har utbildningsförvaltningens utvecklingstempo varit högt, även om det blev lite avslaget under våren på grund av Covid-19 med många inställda aktiviteter. Det innebär att några av de effekter som hoppades kunna ses i år, istället får vänta ett år. Det hö- jer förväntningarna på kommande års meritvärde. Önskade effekter ses av satsningen på specialpedagoger i förskolan. Mängden ärenden som går till MSU-pedagoger (pedagoger Med Särskilt Uppdrag) minskar, rektorer och förskollä- rare upplever en avlastning i de ärendena. Därmed är målen kring den här satsningen upp- fyllda, och nu fortsätter arbetet för att effekterna ska hålla i sig så att vi kan stödja barnen bättre, avlasta rektorer och lärare mer. Flera av insatserna övergår från att vara projekt, till att införlivas i ordinarie verksamhet. Då kan fokus flyttas till nya utvecklingsområden. Under våren så har bland annat följande saker förberetts, så att arbetet med dem kan fördjupas under kommande läsår: 1. Tagit ett steg på vägen mot delade tjänster mellan förskolan och fritidshemmet 2. Biträdande lärare, ett försök är kanske på gång 3. Vi kommer att pröva och följa en lärare som från terminsstart har bestämt vägen för att höja en elevgrupps betyg med minst ett steg under en termin 4. Kompetensförsörjningsstrategi för rektorer kommer att beredas och utvecklas

5. Tankar om mer av fritidshemmets tid till läsning och matematik har tagit form och en projektgrupp har börjat konkretisera dem 6. Första steget kring samlad idé för särskilda undervisningsgrupper är tagen 7. Samarbetet med gemensamma chefsgrupper med främst socialtjänsten har fått bort stor del av frustrationen hos rektorerna Nämndens ekonomi är i balans, prognosen ger ett överskott på 7,8 mnkr. Förskola, grundskola och särskola ger överskott medan fritidshemsverksamheten ger underskott. Kostna- derna för förvaltningsledning och administration ger underskott liksom den lokala administrationen på förskolor och skolor.

Verksamhetsplan

Målet gällande kostnadseffektiv verksamhet är helt uppfyllt. När det gäller målen frisknär- varo och delaktighet och inflytande visar prognos och de nu rapporterade indikatorerna på en liten försämring. Det rådande läget med Covid-19 och de åtgärder som är införda för att minska smittspridning har medfört att planerade aktiviteter har fått ställas in och att sjuk- frånvaron ökat. På övriga mål ses en positiv utveckling. Uppföljning av målen finns i bila- gan.

2 Väsentliga händelser Barn och elevantal Tabellen redovisar utbildningsnämndens antal barn och elever och vad budgetramen för- väntas minska eller öka med ekonomiskt under 2020. Beloppen ingår i prognosen. Uppgif- terna avser barn och elever som tillhör utbildningsnämnden och går i kommunala och fri- stående skolor. 10 % av barnen väntas gå i fristående förskolor och 11 % av eleverna väntas gå i fristående skolor.

Förskola

I dagsläget pekar prognosen på att det bir lika många barn som budgeterat. Prognos på vistelsetiderna pekar på att den kan bli något lägre än planerat, men i dagsläget ligger den enligt budget. Vi följer utvecklingen noga med anledning av Covid-19. Vistelsetiderna har ökat lite varje år under en lång period, men om nuvarande genomsnitt för 2020 (34,6 per vecka och barn) stämmer så är det ungefär samma som utfallet 2019.

Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem

Antal elever i grundskolan ser ut att bli färre än budgeterat, och till följd av det förväntas även antalet elever i fritidshem bli färre än budgeterat. En annan anledning är att liksom tidigare år har en del rektorer sett att elevantalet i fritidshemmen börjat trappas av redan i februari/mars i stället för april/maj som det var tidigare, vilket gör att man skruvat ner sina prognoser på antalet barn.

Personal

Förskola

Barnantalet inom förskolan ligger relativt oförändrat under 2020 jämfört med 2019. Inför höstterminen fanns det övertalighet på några enheter. Dessa hanterades genom omfördel- ning av personal mellan förskolor. Utöver detta har flera förskolor visst rekryteringsbehov när det gäller att ersätta medarbetare som går på föräldraledighet, studieledighet eller annan ledighet under hösten. Under föregående år anställdes två barnskötare med särskild kompetens. Placeringen för dessa medarbetare kan variera beroende på var behoven är störst. God kompetens inom om- vårdnad är ett krav utöver grundkravet på barnskötarutbildning till dessa tjänster. Det har

varit en startsträcka för att komma in i den nya rollen och arbetssättet för de två medarbetarna som är kvar på samma arbetsställe som de anställdes på i augusti 2019. Medarbetarna är uppskattade i verksamheten. I nuläget planeras det inte för någon utökning av antalet tjänster med särskild kompetens. Som ett led i att underlätta vikarieanskaffningen finns en vikariepool med tillsvidareanställd personal sedan augusti 2017. För närvarande är det 10 av 17 förskolenheter som är anslutna till förstärkningsgruppen. Utöver detta finns också en vikariepool med timanställd personal.

Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem

Vid vårens personalplaneringsprocess gjordes matchningar mellan övertaligheter och vakanser på olika enheter. Efter matchningen återstod en hel del vakanser. Flertalet grundskolor utannonserade därför lärartjänster med olika krav på behörighet i ämnen och årskurser. En gemensam annonseringskampanj i sociala medier samordnades förvaltningsövergripande. Utöver detta har en del skolor visst rekryteringsbehov när det gäller att ersätta medarbetare som går på föräldraledighet, studieledighet eller annan ledighet under hösten. Inför höstterminen har grundskolorna annonserat efter ett flertal fritidspedagoger/lärare i fritidshem. Förvaltningen har noterat att andel behöriga sökande fritidspedagoger minskat de senaste åren. Jämfört med riket ligger Kalmar väl till, med en trettonde placering i landet när det gäller andel behöriga i fritidshemmen.

Ekonomisk prognos Driftredovisning

År: 2020 Ansvar: 18 UTBILDNINGSNÄMNDEN Projekttyp: Drift Enhet: Tkr Budget VR Prognos VR Avvikelse Driftredovisning nämnd aug 2020 aug 2020 Intäkter -137 115 -136 315 -800 Personalkostnader 884 439 873 324 11 115 Lokalkostnader 120 913 120 913 0 Kapitalkostnader 7 770 7 770 0 Övriga kostnader 197 637 200 187 -2 550 Summa KOSTNADER 1 210 759 1 202 194 8 565 Summa RESULTAT 1 073 644 1 065 879 7 765 Ett underskott på -0,8 mnkr prognostiseras på intäktssidan p.g.a. inställda studiebesök från andra kommuner på förskolan Trollet. Personalkostnaderna lämnar på totalen ett överskott på 11,1 mnkr (de medel som erhålls eller lämnas tillbaka vid avstämningen av resursfördel- ningen samt undanlagda pengar i budgetarbetet för de enheter som ska åter-ställa sina negativa resultatutjämningsfonder ingår). Övriga kostnader omfattar -2,0 mnkr i underskott för planerade utbetalning till fristående aktörer, 0,9 mnkr i överskott för fort-bildning, IT-kostnader, förbrukningsinventarier och pedagogiskt material kan ge underskott på -1,5 mnkr. Lo- kalkostnader och kapitalkostnader ger resultat enligt planerat.

Driftsredovisning per verksamhet

Förskola Förskoleverksamheten uppvisar ett överskott på 5,8 mnkr på totalen. De pengar som vissa förskolor lagt undan i budgetarbetet för att återställa den negativa resultatutjämningsfonden är medräknade (totalt 1,4 mnkr). I den pedagogiska verksamheten räknas personalkostnader och intäkter för fler/färre barn in och även interkommunala ersättningar, statsbidrag och övriga bidrag som har med den pedagogiska personalen att göra. Om de så kallade återställarna på 1,4 mnkr inkluderas i detta så ger prognosen ett överskott på 5,9 mnkr. Ersättning från staten för sjuklöner i samband med Covid-19 är en anledning till överskottet. Förskolorna har hittills erhållit ca 2 mnkr. En annan anledning till överskottet är att man inte har haft vikarier, eller planerar att ha

vikarier, i samma omfattning som tidigare, därmed är kostnaden för timlöner lägre än tidigare år. Januari-augusti 2020 är ca 1 mnkr lägre i kostnadsnivå än samma period 2019. De fristående förskolorna kan komma att ha några barn färre än planerat vilket ger ett över- skott på 0,3 mnkr i utbetalningarna till dem. Pedagogiskt material och förbrukningsmaterial kan ge ett underskott mot budget på -0,4 mnkr. P.g.a. Covid-19 harförvaltningen gjort följande iakttagelser, men ekonomiskt är de inte med- räknade i prognosen: Intäkterna som kommer från föräldrarnas avgifter kan komma att minska vid uppsägning av plats eller att barnens schema sänks till 15 timmar/vecka vid permittering eller minskad in- komstuppgift (allmän förskola för 3-5åringar är avgiftsfri). Dock ses ingen större avvikelse i intäkterna per månad under de månader som gått. Ett OBS för om det blir stor arbetslöshet till följd av viruset, som i sin tur ger fler 15-timmarsbarn, så kan det bli större uteblivna av- giftsintäkter. Förvaltningen bedömde i förra prognosen att sannolikheten är låg för att man säger upp sin förskoleplats men däremot kanske man väljer att säga upp sin fritidshemsplats i förtid, t.ex. i mars/april istället för maj/juni. En del sådana fall har förekommit men inte i den utsträck- ning att det påverkat intäkterna nämnvärt. En del förskolor har fått in önskemål om att flytta fram inskolningar till augusti/september som varit planerade till april/maj. Dessa saker bevakas och följs noga.

Grundskola inklusive förskoleklass Prognosen visar ett överskott på 6,5 mnkr för grundskoleverksamheten inklusive förskole- klass. I den pedagogiska verksamheten räknas personalkostnader och elevintäkter för fler/färre elever in och även interkommunala ersättningar, statsbidrag och övriga bidrag som har med den pedagogiska personalen att göra. Om de så kallade återställarna på 0,5 mnkr inkluderas i detta så ger prognosen ett överskott på 6,6 mnkr. Många skolor har blivit tilldelade relativt stora summor tilläggsbelopp (för barn i behov av extraordinärt stöd) inför höstterminen. Detta bidrar till bättre resultat då många redan i tidigare prognoser hade med de tjänster i sin organisation som behövs för dessa elever oavsett om det beviljas tilläggsbelopp eller inte. Tilläggsbeloppen rättar så att säga upp resultatet. Statsbidraget för lärarlönelyftet blev för första halvåret ca 1 mnkr högre än budgeterat, vilket också är en orsak till ett bättre resultat än tidigare prognoser. Centrala personalkostnader ger ett överskott på 1,5 mnkr. Detta beror på att kontot kallat "personliga tjänster" ser ut att ge överskott. På kontot finns pengar avsatta då central förvalt- ning kan gå in och ta en del av kostnaderna för medarbetare då denne inte fullt ut kan utföra de arbetsuppgifter som tjänsten innefattar. Det kan t.ex. röra sig om någon form av funktionsvariation eller återgång till arbete efter längre tids sjukskrivning. Utbetalningar till de fristående skolorna förväntas ge underskott på -3,0 mnkr, främst beror detta på den nya fristående skolan Nordic International School. Vid skolstart i augusti var 84 elever (från utbildningsnämndens upptagningsområde) inskrivna på skolan. Resor och övernattningar samt fortbildning och personalvårdande insatser kommer troligen medföra minskade kostnader under rådande omständigheter p.g.a. viruset Covid-19. Ett överskott på 0,5 mnkr är bedömningen i dagsläget.

Ett överskott på 0,4 mnkr prognostiseras då den gemensamma rättningen av nationella prov ställdes in, beroende på att de nationella proven avbröts i och med utbrottet av Co-vid-19. Inköp av förbrukningsinventarier och material kan ge ett mindre underskott på -0,5 mnkr. För investeringar i lärarnas arbetsplatser finns det avsatt 1 mnkr i den centrala driftbudge- ten. Dessa pengar kommer inte att gå åt eftersom kostnaderna tas som investering istället och fördelas ut på 10 år via kapitalkostnader.

Fritidshem Prognosen ger ett underskott på -3,8 mnkr. Antalet elever ser ut att bli färre än i planeringen. Det lägre elevantalet betyder att vi får lämna tillbaka 2,3 mnkr i den avstämning som görs av resursfördelningssystemet. Grundskolornas fritidshem ger underskott på -1,6 mnkr på personalkostnaderna (även om man har färre elever så är det ibland svårt att minska kostnaderna i samma omfattning med direkt effekt). Särskolans fritidshem ger underskott på -0,6 mnkr, där behövs mer personal på grund av fler elever. Utbetalningar till fristående fritidshem ger ett överskott på 0,7 mnkr som beroende på färre elever än budgeterat.

Särskola Särskolan prognostiserar ett överskott på 2,1 mnkr mot budget. Från och med juni så redovisas inte särskolan som helhet i denna siffra utan omfattar bara själva skolverksamheten. Tidi- gare redovisades även särskolans fritidshem och administration här. Dessa är flyttade till respektive verksamhet. Fler elever generar större intäkter än budgeterat (elevpeng och interkommunala intäkter). Dessa används för att täcka ökade kostnader då man behöver utöka med bland annat fler pedagogiska assistenter på grund av elevökningen. Dock ser inte de ökade kostnaderna ut att motsvara de ökade intäkterna.

Lokal ledning och administration Prognosen ger ett underskott på -1,6 mnkr. Förskolan Trollet har många studiebesök från andra förskolor i landet, och har i prognosen räknat med att man inte kommer få så stora in- täkter som man budgeterat för vilket kan ge ett underskott på -0,8 mnkr. Personalkostna- derna ser ut kunna ge underskott mot budget med -0,8 mnkr då personalutökningar skett eller planeras på några enheter.

Förvaltningsledning och administration Prognosen ger ett underskott på -1,2 mnkr. Ett par tjänstepersoner som jobbar på förvalt- ningskontoret har valt att gå ner några procent i tjänst jämfört med hur de är budgeterade, och några tjänster har inte varit tillsatta under hela året, vilket ger ett överskott på 0,4 mnkr. Budgeten för tilläggsbelopp kan komma att ge underskott på -0,5 mnkr, då det från höstter- minen även tilldelas tilläggsbelopp för förskoleklassbarn i fritidshem. IT-kostnaderna kommer att ge underskott med -1,1 mnkr, beroende på ej budgeterade kostnader för bl.a. införan- det av Office 365.

Åtgärder med konsekvenser

Resultat per förskola och skola Första tabellen visar resultat (kolumnen skillnad) per enhet, sorterad i storleksordning. Andra tabellen är en jämförelse med föregående prognos, även den sorterad efter resultatets storlek i augusti. Det finns sammanlagt fem enheter som har åtgärdsprogram vid ingången av 2020. Tre enheter ser i dagsläget ut att klara av att hämta hem det som återstår av åtgärdsprogrammen. För de andra två enheterna pågår arbete med att finna åtgärder som ger mer positiv effekt på resultatet. Det kan handla om fler elever och barn än planerat, ökade vistelsetider men även att reella organisationsförändringar måste göras. Det rådande läget med Covid-19 kan dock försvåra att genomföra vissa åtgärder, t.ex. ökade vistelsetider. Om årets resultat plus ingående RUF totalt blir över minus 300 tkr så ska åtgärdsprogram upprättas. Som ses av tabellen så kan två nya enheter bli föremål för detta. Centrala verksamhetskostnader ger ett överskott på 1,7 mnkr. Detta beror på att kontot kallat "personliga tjänster" ser ut att ge överskott på 1,5 mnkr. På kontot finns pengar avsatta då central förvaltning kan gå in och ta en del av kostnaderna för medarbetare då denne inte fullt ut kan utföra de arbetsuppgifter som tjänsten innefattar. Det kan t ex röra sig om någon form av funktionsvariation eller återgång till arbete efter längre tids sjukskrivning. Fortbildning inklusive resor och övernattningar kan ge ett överskott på 0,5 mnkr och inställd gemensam rättning av nationella prov ger överskott på 0,4 mnkr. Personalkostnader på förvaltningskon- toret ger ett överskott på 0,4 mnkr. IT-kostnaderna ger underskott med -1,1 mnkr, beroende på ej budgeterade kostnader för bl.a. införandet av Office 365.

Investeringsredovisning

År: 2020 Ansvar: 18 UTBILDNINGSNÄMNDEN Projekttyp: Investering Enhet: Tkr Budget VR Prognos VR Avvikelse Investeringsredovisning nämnd aug 2020 aug 2020 Inkomster Utgifter 7 600 7 600 0 Summa NETTOINVESTERINGAR 7 600 7 600 0 Investeringsbudgeten beräknas nyttjas fullt ut.

Personalredovisning Personalsammansättning

Ansvar: UTBILDNINGSNÄMNDEN Verksamhet: Verksamhetsstruktur Sys- selsättningsgrupp: Månadsavlönade och vilande Anställningsform: 1 Tillsvidare Avtal: Alla avtal Anställningstyp: Alla anställningstyper AID: Alla etiketter exkl 000000 Period: Au- gusti År f: 2020 2019 2019 2020 2020

Antal perso- Antal årsar- Antal perso- Antal årsar- ner betare ner betare Kvinnor 1 346 1 322.3 1 354 1 332.6 Män 327 323.1 337 332.9 Totalt 1 673 1 645.4 1 691 1 665.5 Tabellen ovan innehåller även så kallade vilande tjänster. Därav skillnaden mot nedanstå- ende tabell.

Antalet tillsvidareanställda medarbetare i utbildningsförvaltningen har ökat med 34 personer jämfört med augusti 2019. Ökningen har skett i förskolan med 19 medarbetare. I förskole- klass, grundskola och fritidshem har antalet ökat med 15 årsarbetare, och som ses i tabellen har en omfördelning mellan verksamheterna skett för att få ordning på tjänstgöringsgra- derna på de tjänster som jobbar kombinerat inom verksamheterna. Antalet personer som jobbar i fritidshem är något lägre än 2019, vilket påverkar personaltätheten. Inom särskolan finns det 1 årsarbetare mer än vid samma tidpunkt förra året och inom administrationen 1 färre.

Sjukfrånvaro

Sysselsättningsgrupp: Alla exkl. vilande Ansvar: UTBILDNINGSNÄMNDEN Verksamhet: Verksamhetsstruktur Befattning: Alla befattningar Ålder: Totalt AID: Alla etiketter exkl 000000 Period förgående: Juli År: 2020 Sjukfrv %, Sjukfrv %, Sjukfrv %, Sjukfrv %,

ack valt ka- ack valt ka- ack valt ka- ack valt ka- lenderår lenderår lenderår lenderår 2017 2018 2019 2020 Kvinnor 7.04% 6.90% 5.85% 7.81% Män 3.29% 3.26% 2.79% 3.49% Totalt 6.31% 6.18% 5.24% 6.93%

Den totala ackumulerade sjukfrånvaron är högre än de båda tidpunkterna för mätningarna 2019. Jämfört med juli 2019 har förskoleklass minskat sjukfrånvaron och övriga har ökat. Sjukfrånvaron är högst i förskolan och lägst för ledning och administration. Under perioden mars - juli månad blev effekterna av Covid-19 märkbara i Kalmar kommun. Med anledning av Folkhälsomyndighetens rekommendation att avstå arbete även vid lättare förkylningssymptom, har sjukfrånvaron ökat i utbildningsförvaltningen.

Kvalitet, styrning och kontroll Kvalitetsarbetet enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015 Utbildningsnämnden och dess förskolor och grundskolor är sedan 2002 certifierade enligt ISO-standarder - verksamhetsledningssystem, ISO 9001 (kvalitetsledning) och ISO 14001 (miljöledning). Syftet med detta systematiska kvalitetsarbete är att få verktyg, som stöd för att nå uppsatta kvalitets- miljö- och arbetsmiljömål. Det systematiska arbetsmiljöarbetet in- går i verksamhetsledningssystemet, men är ej certifierat. Förutom kontinuerliga planlagda internrevisioner genomförs en årlig kommunövergripande (extern) revision av det certifie- ringsbolag kommunen har avtal med. Upptaktsmöte med internrevisorer har genomförts och tre fysiska samt tre digitala interna revisioner hann genomföras innan återstående revisioner fick skjutas på framtiden på grund av coronavirusets effekter.

Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagen I Skollagen (2010:800) finns ett eget kapitel tillägnat systematiskt kvalitetsarbete. Kapitlet fö- reskriver att utbildningen systematiskt och kontinuerligt ska planeras, följas upp och utvecklas samt dokumenteras. Förvaltningens systematiska kvalitetsarbete finns närmare beskrivet i rutinen ”Systematiskt kvalitetsarbete” i verksamhetshandboken. Den viktigaste processen, på huvudmannanivå, mynnar ut i ett verksamhetsuppdrag från förvaltningschef till respektive rektor. Utöver verksamhetsdialogen med det tillhörande verksamhetsuppdraget genomförs även årligen betygsdialoger med betygssättande grundskolors rektorer samt resursdialoger med samtliga enheters chefer.

Synpunktshantering Förbättringsförslag/klagomål/avvikelser ger möjlighet att rätta till brister samt förbättra verksamheten. Samtliga inkomna ärenden registreras i kommunens ärendehanteringssystem Streamflow. Utbildningsförvaltningen har 2020 hittills handlagt tolv synpunkter. Samtliga är externa synpunkter. Kort handlar de flesta om och kring organisationsfrågor. Synpunkterna är fördelade lika på förskola och grundskola, det går inte att utläsa några trender utifrån inlämnade synpunkter. Nya streamflow introducerades och anpassades under våren 2020 på kalmar.se. Verktyget var stängt för vårdnadshavare att lämna synpunkter en period. Troligen hade fler synpunkter hade inkommit om det varit öppet. Inkomna synpunkter redovisas vid Lednings genomgång. Efter genomgång av inrapporte- rade synpunkter och redovisning av genomförda åtgärder bedömer ledningens genomgång att ingen av synpunkterna är av förvaltnings- eller kommungemensamt intresse.

Enkäter Den förvaltningsgemensamma enkäten till elever och vårdnadshavare genomförs v. 3-9 varje år. Enkäten är konstruerad på samma sätt som Skolinspektionens skolenkät för att det ska vara möjligt att genomföra nationella jämförelser.

Fortfarande ligger Kalmar bra till då både elever och vårdnadshavare i huvudsak är nöjda med den verksamhet som bedrivs på Kalmar kommuns skolor och förskolor. Både vad gäller trygghet, studiesituation och trivsel. Det förbättringsområde som tydligast utkristalliserar sig är samma som förra året: studieron, även om förbättring skett.

Skador och tillbud barn och elever

Förskola

Under januari-juli har 187 skador och tillbud rapporterats inom förskoleverksamheten. Största andelen rapporter handlar om olycksfall och skador som sker i samband med lek(88 %) och som inte hade kunnat förhindras (83 %). De flesta skador som rapporterats har be- dömts som lindriga (54 %) och medelsvåra (45 %).

Grundskola

Under januari-juli har 207 skador och tillbud rapporterats från skolorna. Största andelen rapporter handlar om olycksfall och skador som sker i samband med lektionsfri tid och rast/lek (59 %) och som inte hade kunnat förhindras(67 %). De flesta skador som rapporterats har be- dömts som lindriga (53 %) och medelsvåra (44 %). Intern kontroll Kalmar kommun, däribland utbildningsnämnden, har ett verksamhetsledningssystem där rutiner och processer anges och där interna kontroller finns inbyggda. Syftet med intern kontroll är att säkerställa att rutiner följs, att minska risken för fel samt att uppnå ökad effektivitet. Varje nämnd upprättar inför kommande räkenskapsår en Riskanalys och intern kontroll- plan baserat på kommungemensamma riktlinjer men anpassat efter respektive nämnd. Pla- nen täcker såväl ledning-, huvud som stödprocesser och följs upp dels under och dels efter avslutat räkenskapsår, granskningen sammanställs i rapporten Uppföljning Intern kontroll. De risker som identifierats och som bedömts kräva uppföljning (dvs. har riskvärde nio eller högre och/eller konsekvens fyra) har tilldelats ett eller flera kontrollmoment. Vid uppfölj- ningen av dessa kontrollmoment T2 2020 har en del avvikelser noterats, överlag bedöms dock den interna kontrollen hos utbildningsnämnden god. Uppföljningen finns som bilaga till Uppföljningsrapport verksamhetsplan. Avvikelserna återkopplas till berörda för att komma tillrätta med dessa. Bilagor Verksamhetsplan uppföljning tertial 2 Intern kontroll uppföljning tertial 2

14 Organisationsenhet: Utbildningsnämnd Period: Augusti År: 2020

Uppföljningsrapport verksamhetsplan

aon, 2020-08-26 15.45 1 EGNA VERKSAMHETSSPECIFIKA MÅL OCH AKTIVITETER Under denna rubrik kan förvaltningar och bolag lägga in egna mål och aktiviteter som man vill följa upp, och som saknar koppling till kommunfullmäktiges fokusområden och mål.

Utbildningsnämndens egna mål Under denna rubrik kan barn- och ungdomsnämnden lägga in eventuella nämndsmål och aktiviteter som inte är kopplade till fullmäktigemålen. För att det arbete som redovisas under denna rubrik ska bli synliggjort i de centrala uppföljningarna bör man skriva in relevanta delar i kommentarerna under kommunfullmäktiges respektive fokusområde.

Nämndsmål-Delaktighet och inflytande ska öka De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska genomsyra verksamheten. Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen och formerna ska anpassas efter barn/elevers ålder och mognad. Samverkan ska ske med vårdnadshavare för att skapa de bästa förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande.

Kommentar Oförändrat resultat på tre indikatorer: Andel elever som upplever att de kan påverka i skolan, andel vårdnadshavare som är nöjda med sitt inflytande på fritidshem och förskola. Negativ utveckling på en indikator: Andel elever som upplever att de kan påverka på fritidshemmet. Positiv utveckling på två indikatorer: Andel vårdnadshavare som är nöjda med den skola eller förskola som deras barn går på. Målet uppnått på en indikator: Andel vårdnadshavare som är nöjd med den skola som deras barn går på.

Utfall Augusti Utfall dec 2019 Mål 2020 2020 UN-Andel vårdnadshavare som upplever att de är nöjda med det inflytande på verksamheten i det fritidshem som deras barn går på 85.0% 87.0% UN-Andel barn i fritidshem som upplever att de har möjlighet att påverka vad de gör på fritidshemmet 98.1% 95.0% UN-Andel elever i skolan som upplever att de har möjlighet att påverka påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter 74.5% 79.0% UN-Andel vårdnadshavare som är nöjda med den förskola som deras barn går på 94.5% 95.0% UN-Andel vårdnadshavare som är nöjda med den skola som deras barn går på 90.5% 93.0% UN-Andel vårdnadshavare som är nöjda med det fritidshem som deras barn går på 94.7% 95.0% UN-Andel vårdnadshavare som upplever att de är nöjda med det inflytande på verksamheten i den förskola som deras barn går på 92.5% 93.0% UN-Antal synpunkter och avvikelser (förbättringsförslag, beröm och klagomål) - Tyck till 44

Nämndsmål-Barn och elevers välbefinnande och psykiska hälsa ska öka Skolan ska bidra till att ge alla barn och ungdomar goda framtidsmöjligheter. Det förutsätter att skolan som miljö är bra och bidrar till elevernas lärande och hälsa. Forskning har visat att en lyckad skolgång är den överlägset starkaste skyddsfaktorn mot psykisk ohälsa. Men eftersom skolan möter alla barn utgör skolan i sig också en viktig arena för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa, både utifrån skolans och elevhälsans uppdrag och i samverkan med andra aktörer.

Kommentar

aon, 2020-08-26 15.45 2 Målet är utdelat de skolor som uppvisat ett betydligt sämre resultat än övriga skolor i kommunen. Central elevhälsa har fått i uppdrag att stödja dessa skolor i sitt förebyggande arbete mot psykisk ohälsa. Central elevhälsa har rapporterat följande gällande sitt samarbete med dessa skolor. Funkaboskolan åk. 5: Skolans EHT team har följt upp resultaten noga. Man vet på individnivå hur eleverna svarat och har följt upp med kuratorssamtal vid behov. Man har även identifierat två elever som skapade mycket oro. Båda dessa elever har flyttat vilket har hjälp till. Vi följde upp klassen med ett par trivselenkäter över läsåret då eleverna gick i åk 5 och där har inga resultat stuckit ut. Kalmarsundsskolan åk. 8: Central elevhälsa har mött upp på skolan, då vi gick igenom ovanstående analys. De hade inte tagit del av analysen inför mötet. Skolsköterskor såväl som kuratorer fortsätter att arbeta förebyggande med stor tillgänglighet och möter alla elever som vill och behöver stöd. Heltidsmentorerna har tät kontakt med sina resp.elever och lyfter ärenden i god tid vid oro. I årets 7:or uppgav 7 av 92 att de var ledsna eller hade oro ( se ovan).

Utfall Augusti Utfall dec 2019 Mål 2020 2020 UN-Hälsoenkät PMO åk 7, Andel elever som känner sig nedstämd och ledsen 12.5% 10.0% UN-Hälsoenkät PMO åk 4, Andel elever som känner sig nedstämd och ledsen 6.0% 5.4% UN-Hälsoenkät PMO åk 7, Andel elever som har någon vuxen att prata med om de känner sig nedstämda och ledsna 97.7% 97.9% UN-Hälsoenkät PMO åk 4, Andel elever som har någon vuxen att prata med om de känner sig nedstämda och ledsna 98.1% 98.3% UN-Hälsoenkät PMO åk 7, Index känner du dig stressad i skolan, (1 mycket stress, 10 lite stress) 7.1 7.3 UN-Hälsoenkät PMO åk 4, Index känner du dig stressad i skolan, (1 mycket stress, 10 lite stress) 8.4 8.6

Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Riktat samarbete med central Katarina elevhälsa Sandberg

Uppdrag UF Förvaltningschefens gemensamma utvecklingsområden – Att all personal på samtliga förskolor ska ha genomfört Pågående matematiklyftet i förskolan innan utgången av 2024 Matematiken spelar en stor och viktig roll i dagens förskola. En målorienterad läroplan ställer högre och nya krav på pedagogernas ämnesdidaktiska kompetens inom ämnet matematik. Ett väl beprövat sätt i utbildningsförvaltningen är att all personal genomgår olika längre utbildningar inom de så kallade lyften. Inom förvaltningen har några förskolors personal gått matematiklyftet. Utvecklingsområde är att samtliga förskolor ska ha genomfört matematiklyftet före utgången av år 2024.

Kommentar Under maj-juni har verksamhetsutvecklare i förskolan träffat berörda rektorer som ska genomföra matematiklyft år 1. Dessa är förskolan Lindö, förskolan Lindeberga Sjöängen, förskolan Åby och förskolan Hagby Halltorp. Planen och tiderna är lagda för genomförande. Handledarna är tillsatta och har träffats för att prata upplägg och innehåll.

Uppdrag UF Förvaltningschefens gemensamma utvecklingsområden – Att samtliga enheter ska ha genomfört kartläggning och upprättat Pågående handlingsplan med hjälp av värderingsbetyget för tillgänglig utbildning före utgången av år 2020 SPSM:s digitala värderingsverktyg för tillgänglig utbildning ger verksamheten stöd för att kunna utveckla lärmiljön. Värderingsverktyget är utformat för att samla kunskap som finns i organisationen om hur tillgänglig verksamheten är. Efter genomförd kartläggning och analys av resultat upprättas i verktyget en handlingsplan med valda utvecklingsområden.

aon, 2020-08-26 15.45 3 Samtliga enheter ska ha genomfört kartläggning och upprättat handlingsplan med hjälp av värderingsbetyget före utgången av år 2020.

Kommentar När det gäller kartläggningen och upprättande av handlingsplan gällande tillgänglig utbildning så har genomförandetiden förlängts t.om. 2021. Det betyder att enheterna kan börja redan nu om man vill, men kartläggning och upprättande av handlingsplan behöver inte vara genomförda förrän dec 2021. Varje rektor väljer själv när de har möjlighet att genomföra uppdraget. Sammanställning på huvudmannanivå kommer att ske först vårterminen 2022.

Uppdrag UF Förvaltningschefens gemensamma utvecklingsområden – Att skolverkets stödmaterial ”Övergångar inom och mellan skolor och skolformer” och Pågående utbildningsförvaltningens kompletterande checklista ska implementeras och användas vid övergången mellan åk 3 och åk 4 år 2020 Övergången mellan åk 3 och åk 4 är en av de mer kritiska punkterna i övergångarna i skolsystemet. Denna övergång innebär för eleven att arbetstyngden ökar, undervisningen utgår från mer textintensiva läroböcker, fler ämnen introduceras och högre krav ställs vad gäller kognitiva förmågor. Skolans möjlighet att anpassa verksamheten utifrån elevernas förmågor kan vara avgörande för att eleverna inte ska utveckla ett stödbehov. Skolverkets stöd-material ”Övergångar inom och mellan skolor och skolformer” och utbildningsförvaltningens kompletterande checklista ska implementeras och användas vid övergången mellan åk 3 och åk 4 år 2020.

Kommentar Rutin för övergångar inom och mellan grundskolor är fastställd i maj 2020 och finns nu i verksamhetshanboken. Till rutinen hör bilagor: 1. Förutsättningar på organisationsnivå för att genomföra en framgångsrik övergång, 2. Checklista för en framgångsrik övergång samt 3. a-c Ämnesöverlämning av centralt innehåll för att kvalitetssäkra övergångar som sker under pågående termin så att mottagande skolas undervisning kan ta vid där avlämnande skola slutar.

FOKUSOMRÅDE - ORDNING OCH REDA I EKONOMIN Kommunallagen slår fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både lång och kort sikt. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv.

Kommentar Verksamheten bedrivs enligt ändamål och målet är att vara så kostnadseffektiva som möjligt. Arbetet med de enheter som har ekonomiska obalanser fortsätter under året, och målet är att alla ska vara i balans mot budget när året är slut.

Fullmäktigemål - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.

Nämndsmål-Utbildningsnämndens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt Kommunallagen slår fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både lång och kort sikt. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. Verksam-hetsperspektivet tar sikte på att verksamheten drivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. För att säkerställa detta ska det finnas ett klart samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter. Kontinuerliga uppföljningar syftar till att bedöma hur väl verksamheten lever upp till god ekonomisk hushållning.

Kommentar Nämndens ekonomi är i balans, prognosen ger ett överskott på 7,8 mnkr. Förskola, grundskola och särskola ger överskott medan fritidshemsverksamheten ger underskott.

aon, 2020-08-26 15.45 4 Det finns sammanlagt fem enheter som har åtgärdsprogram vid ingången av 2020, dvs de ska under två till tre år hämta hem en negativ resultatutjämningsfond. Tre enheter ser i dagsläget ut att klara av att hämta hem det som återstår av åtgärdsprogrammen. För de andra två enheterna pågår arbete med att finna åtgärder som ger mer positiv effekt på resultatet. Det kan handla om fler elever och barn än planerat, ökade vistelsetider men även att reella organisationsförändringar måste göras. Det rådande läget med Covid-19 kan dock försvåra att genomföra vissa åtgärder, t.ex. ökade vistelsetider.

Utfall Augusti Utfall dec 2019 Mål 2020 2020

UN-Årets ekonomiska resultat 19 573 000 7 765 000 UN-Utgående resultatutjämningsfond 62 100 000 69 865 000

FOKUSOMRÅDE - ETT GRÖNARE KALMAR Kalmar ska fortsätta vara en av Sveriges grönaste kommuner och ett föredöme inom miljöområdet.

Kommentar På Egna Ben: En ny ansökan om projektmedel från Energimyndigheten håller på att formuleras. Huvudspåret är att önska medel för att kunna arbeta med att skapa ”rätt beteende” runt hur elever tar sig till skolan, redan från första dagen i årskurs 1. Ansökan kommer att göras i samarbete med forskare på Linnéuniversitetet med syfte att gå djupare in på frågan om varför vårdnadshavare skjutsar och vilka insatser som skulle kunna leda till förändrade beteendemönster. I projektansökan ingår även att tre (utvalda) skolor deltar vid framtagande av en Minska användning av engångsplast - öka källsorteringen: Totalt 41 personer fördelade på fem förskolor och två grundskolor besvarade enkäten som skickades ut i samband med intern revision, under våren. Resultat: Knappt hälften svarar att papperskorgar (delvis) tagits bort från kontor och andra utrymmen. Cirka 32% svarar att en plan finns för att under 2020 fasa ut papperskorgar och utöka sorteringsmöjligheterna (inomhus). Det stora flertalet (80%) tycker att det finns lättillgängliga sorteringsmöjligheter. De vanligast förekommande engångsprodukterna är handskar och förkläden. Dessa produkter används framförallt vid blöjbyten och vid risk för kontakt med blod eller kräkningar. Fossilbränslefri kommun 2030: Under 2020 fortsätter informationsinsatsen för att minska antalet flygresor samt kilometerersättningen då privat bil används för tjänsteresor. Exempel är samåkning i skolors minibussar till (NTA-) utbildningar i andra kommuner. Vid transport av NTA-lådor, två gånger per termin, planeras och förändras logistiken i riktning mot att minska antalet resor med privata och/eller hyrda bilar. Håll Kalmar Rent: Verksamhetsutvecklare deltar i slutet av augusti i möte med den arbetsgrupp, bestående av representanter från olika kommunala förvaltningar och bolag samt KSRR. Gruppen arbetar fram en strategi, som ska sträcka sig till 2025, i syfte att motverka nedskräpningen i Kalmar.

FOKUSOMRÅDE - ETT VÄXANDE ATTRAKTIVT KALMAR Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om framtida etableringar, inflyttare och satsningar på infrastruktur.

Kommentar Den snabba befolkningsutvecklingen i Kalmar ställer stora krav på utbyggnad av både skola och förskola. Kommunens befolkning beräknas vara ca 78 000 invånare om 10 år. Förutsättningarna i varje enskilt bostadsområde förändras snabbt, nya bostadsprojekt planeras, och beredskap behövs för att kunna möta nya behov. Fram till år 2029 ökar antalet förskolebarn med ca 430 vilket motsvarar ca 25 nya förskoleavdelningar. Antalet elever i grundskolan ökar ännu mer, ca 1 300 elever, vilket motsvarar ca 56 tillkommande klasser. Kommunens förskolor och skolor är i dag i stort sett fullt utnyttjade och utmaningen blir alltså att möta ökningen och bygga ut verksamheten i rätt område och i rätt tid.

Fullmäktigemål - Attraktiv kommun Kalmar ska vara en av de 30 bästa kommunerna i Sverige att besöka, att växa upp, bo och åldras i.

aon, 2020-08-26 15.45 5 Nämndsmål - Kalmar ska vara en av de 30 bästa kommunerna i Sverige att besöka, att växa upp, bo och åldras i. Beskriv Nämndsmål/bolagsmål

Kommentar Någon ny ranking gällande bästa skolkommun har inte kunnat beräknats eftersom Skolverket inte släppt någon statisk på kommunnivå p.g.a. Statistikmyndigheten SCB beslut om en reviderad sekretesspolicy som innebär att uppgifter om fristående skolor omfattas av sekretess. Utifrån analysen av våra egna resultat ser vi att kunskapskraven i alla ämnen samt behörighet till gymnasiet är de utvecklingsområden som kvarstår även inför kommande år.

Utfall Augusti Utfall dec 2019 Mål 2020 2020

UN-Placering på SKR:s ranking "Bästa skolkommun" 34.0 30.0

UN-Placering på SKR:s ranking "Bästa skolkommun" Någon ny ranking gällande bästa skolkommun har inte kunnat beräknats eftersom Skolverket inte släppt någon statisk på kommunnivå p.g.a. Statistikmyndigheten SCB beslut om en reviderad sekretesspolicy som innebär att uppgifter om fristående skolor omfattas av sekretess. Utifrån analysen av våra egna resultat ser vi att kunskapskraven i alla ämnen samt behörighet till gymnasiet är de utvecklingsområden som kvarstår även inför kommande år.

Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar

Mer matematik i åk 7-9 Katarina På grund av pandemin med Covid-19 har de ambulerande Sandberg matematik inte kunnat besöka högstadieskolorna från mars-juni. Framtagna undervisningsplanering har fortsatt att spridas till skolorna vi samarbetsplattform. Utvärderingen av projektet som genomfördes med deltagande matematiklärare i slutet av vårterminen visar på följande: Positivt: Ökad likvärdighet (81%) Två pedagoger i klassrummet (91%) Tron på ökad måluppfyllelse (71 %) Ökad inspiration till lärare (91 %) Använt uppgifter även i andra årskurser (67 %) Ökad variation av undervisningen Kan utvecklas: Upplägget för svagpresterande elever, basuppgifter Årsplanering med perioder med olika matematikinnehåll så anpassa arbetsområden ? Reflektionstid efteråt på alla skolor

Fullmäktigemål - Utrikesfödda medarbetare Andelen utrikesfödda medarbetare i kommunen ska öka.

Nämndsmål - Andelen utrikesfödda medarbetare i Utbildningsförvaltningen ska öka Beskriv Nämndsmål/bolagsmål

Kommentar Det finns nu statistik för 2018 rappoterad i SKR:s Kolada gällande bastal för andel utrikesfödda i vår verksamhet. Men statistiken är fortfarande från innan vi började arbeta med målet. Planerad aktivitet har fortfarande inte kunnat genomföras på grund av pandemin.

aon, 2020-08-26 15.45 6 Utfall Augusti Utfall dec 2019 Mål 2020 2020 UN-Anställda utrikesfödda inom förskola och skolbarnomsorg, balanstal

UN-Anställda utrikesfödda inom grundskola inkl. förskoleklass, balanstal 0.7

Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Workshop om kunskapsbasera Katarina Ännu ej genomförd. d rekrytering Sandberg

FOKUSOMRÅDE - HÖG KVALITET I VÄLFÄRDEN I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet, kvalitet, tillgänglighet och delaktighet. Invånare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet.

Kommentar Utbildningsförvaltningens långsiktiga utvecklingsarbete med att utveckla kvalitén i undervisningen fortsätter. Trots att vårterminens planerade aktiviteter påverkats av det rådande läget med Covid-19, ser vi på indikatorerna att utvecklingen av undervisningen går framåt. Fortsatt fokus på utvecklingsarbetet gällande uppnått kunskapskraven i alla ämnen samt behörighet till gymnasiet behövs. Ett systematiskt och långsiktigt arbete med samtliga enheter när det gäller att öka pojkars måluppfyllelse behövs.

Fullmäktigemål - Bästa skolkommun Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner år 2020.

Nämndsmål-Kvalitén i undervisningen ska öka Undervisningen ska bedrivas i enlighet med målen i läroplanen och utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt provas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.

Kommentar Indikatorerna gällande genomsnittligt meritvärde både i årskurs 6 och 9 nås, trots att flera planerade aktiviteter påverkats av det rådande läget med Covid-19. I årskurs 6 nås ett genomsnittligt meritvärde på 238,3 vilket är det högsta noterade värdet och i årskurs 9 nås 236,0 vilket är det näst högst noterade värdet. När det gäller behörighet till gymnasiet så ökar den något jämfört föregående år. Indikatorerna gällande uppnår kunskapskraven i alla ämnen sjunker något i både årskurs 6 och 9 jämfört med föregående år.

Utfall Augusti Utfall dec 2019 Mål 2020 2020 UN-Andel elever i åk 3 som når kunskapskraven på nationella proven i matematik 84.9% 85.0% UN-Andel elever i åk 3 som uppnår kunskapskraven på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk 88.1% 89.0% UN-Andel elever i åk 9 som uppnår kunskapskraven i alla ämnen 83.9% 86.0% UN-Andel elever i åk 9 som är behöriga till gymnasiet (yrkesprogram) 88.2% 89.0% UN-Andel elever i åk 6 som uppnår kunskapskraven i alla ämnen 82.9% 86.0% UN-Genomsnittligt meritvärde i åk 6 234.9 235.0

UN-Genomsnittligt meritvärde åk 9 237.1 236.0 UN-Index totalt fritidshem-Kunskaper 4.0 4.1

UN-Index totalt förskola-Omsorg, utveckling och lärande 4.5 4.6

UN-Index totalt förskoleklass - Kunskaper 5.2

aon, 2020-08-26 15.45 7 UN-Andel elever i åk 3 som når kunskapskraven på nationella proven i matematik Skolverket har ställt in de nationella proven i årskurs 3 p.g.a. pandemin.

UN-Andel elever i åk 3 som uppnår kunskapskraven på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk Skolverket har ställt in de nationella proven i årskurs 3 p.g.a. pandemin.

Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar

Utvecklingstjänster Clas Wolke Fram till och med 13 aug har 13 önskemål om uppdrag för utvecklingslärare skickats in. Annonserade tjänster för utvecklingslärare, med tillträdesdag 1 aug, har tillsatts enligt följande: Engelska senare år 10%, Hem- och konsumentkunskap 10%, Moderna språk 10%, Bild 10% samt Svenska som andraspråk 20% (1 av 2). Vakanta tjänster: Musik 10% och Svenska som andraspråk 20% (2 av 2). Samarbete med Linnéuniversite Clas Wolke Samtliga intervjuer är transkriberade och arbete med tet - Professur i pedagogik sammanställning och skrivande har påbörjats. Professorn tänker att insamlat material ska mynna ut i en bok samt en eller flera vetenskapliga artiklar för att kunna publiceras nationellt och internationellt. Förvaltningspersonal möter professorn i slutet av augusti för en fördjupad avstämning och planering för informationsträffar, med deltagare i olika konstellationer. Specialpedagogik för lärande Katarina Under en 3-årsperiod har nu samtliga skolor genomfört Sandberg Skolverkets kompetensutveckling specialpedagogik för lärande. Planering av grundkurser för nyanställda håller på att planeras. Kurs i specialpedagogik för lärande för modersmålslärare genomförs underläsåret 20-21. Matematiklyftet i förskolan Zejfa Buljugic Under maj-juni har verksamhetsutvecklare i förskolan träffat berörda rektorer som ska genomföra matematiklyft år 1. Dessa är förskolan Lindö, förskolan Lindeberga Sjöängen, förskolan Åby och förskolan Hagby Halltorp. Planen och tiderna är lagda för genomförande. Handledarna är tillsatta och har träffats för att prata upplägg och innehåll. Språk- och kunskapsutveckland Zejfa Buljugic Projektet Modersmålsstöd i förskolan avslutades i juni. Alla e arbetssätt i förskolan förskolor har fått utbildning i språkutvecklande arbetssätt. En utvärdering är gjord och visar på stor nöjdhet bland personalen. Språk- och kunskapsutveckland Annelie Kursomgång 3 startade v. 9 men avbröts v. 12 p g a kommunens e arbetssätt i fritidshem Olsson beslut att motverka smittspridning av Covid-19. Föreläsningarna har digitaliserats och pedagogerna har genomfört del 3-4 på sina hemskolor. Avslutande del som är en workshop genomförs ht 2020 i september om verksamheten bedrivs i normalläge. Ht 2020 genomförs även enligt plan fortbildningen för Kalmarsundsskolans samtliga arbetslag. I slutet av 2020 beräknas ca 70 fritidspedagoger ha genomgått fortbildningen. Kursledarna erbjuder samtliga deltagare en återträff några månader efter genomförd kurs. Den planerade återträffen vt 2020 för de som genomfört kurs 1-2 ställdes in p g a av risk för smittspridning och är framflyttad till september 2020. Återträff för deltagare i kurs 3 genomförs i december 2020. Under vt 2021 genomför Rinkabyholmsskolans och Funkaboskolans arbetslag kursen - totalt ca 30 pedagoger. Dessutom kommer ytterligare en öppen kurs att erbjudas i slutat av vt 2021.

Nämndsmål-Likvärdigheten i utbildningen ska öka Undervisningen ska anpassas till varje barns/elevs förutsättningar och behov. Den ska främja barnets/elevens fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i barnens/elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

Kommentar Andelen elever i årskurs 5 som känner nyfikenhet och lust att lära minskar trots pågående insatser på samtliga skolor. Andelen elever i årskurs 9 som känner att de får för lite utmanande arbetsuppgifter har minskat, men fortfarande är det 25 % som upplever att de saknar utmaningar. Fortsatt stort fokus på frågan behövs. En del av utvecklingsinsatserna har tyvärr varit tvungna att pausas på grund av det rådande läget med covid-19,vilket påverkar utvecklingen.

aon, 2020-08-26 15.45 8 Utfall Augusti Utfall dec 2019 Mål 2020 2020

UN-Index fritidshem-Kunskaper 13 4.4 4.5

UN-Index förskola-Omsorg, utveckling och lärande 12 5.5 5.6 UN-Andel elever i åk 9 som anser att de få för lite utmanande arbetsuppgifter i skolan 29.2% 27.0% UN-Andel elever i åk 5 som känner att skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära 80.3% 81.0% UN-Skillnad i genomsnittligt meritvärde mellan elever med föräldrar med hög utbildningsnivå jämfört med elever med föräldrar med lägre utbildningsnivå 49.7 45.0 UN-Index förskoleklass-Kunskaper 12 5.7

Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar

Fler specialpedagoger i Zejfa Buljugic Under våren har insatsen utvärderats i samband med förskolan genomförande av resursdialoger. Insatsen uppskattas och är stort stöd till både förskole ledningen och till personalen. Matematik Brilliant Katarina Matematik Brilliant startade i slutet av januari med 15 elever i Sandberg årskurs 9 från olika skolor som valt att på eftermiddagstid efter skolan en gång i veckan fördjupa sig i matematik. Tyvärr har vi varit tvungna att ställa in träffarna fr.om. 16 mars på grund av pandemin för att minska smittspridning. Nya grupper med elever i årskurs 8 och 9 planeras för inför höstterminen. Pedagogiskt ledarskap för Zejfa Buljugic Kursen startar till hösten 2020. förskollärare Ökade förutsättningar för Katarina Planering av arbetet pågår. Projektmedlemmar är utsedda men måluppfyllelse av Sandberg att få loss dem 10 % för att arbeta aktivt med projektet går inte Läsa-skriva-räknagarantin att lösa förrän höstterminen. Ett inledande projektmöte har genomförts i augusti och planerade möte finns inbokade under höstterminen. Arbete har påbörjats genom att försöka identifiera kritiska punkter utifrån genomförda kartläggningsmaterial i förskoleklass och bedömningsstöden i årskurs 1-3. Organisering av stöd till barn i Annelie Projektet har fått förlängd tid, med samma uppdrag. Detta för att behov av särskilt stöd Olsson kunskapsunderlag och processbeskrivning ska bli så genomarbetat som möjlig. Den enkät som förmedlades till samtliga rektor för att få en nulägesbild av hur det organiseras för barn och elever i behov av särskilt stöd och om ytterligare insatser behövs, vad och varför, gav inte det förväntade underlaget. Fördjupade intervjuer av rektorer ska komplettera enkätsvaren, vilka genomförs under ht 2020. Intervjuerna systematiseras och tematiseras för att få en så korrekt nuläges- och behovsbild som möjligt. Följa och främja lärande i Annelie V.37-43 genomförs kursen på uppdrag av rektorer från förskoleklass Olsson Djurängsskolan, Lindöskolan och Vasaskolan. V. 45-51 genomförs kurs som är upplagd i kurskatalogen. Tillräckligt med ansökningar finns i nuläget för att kursen ska komma att bli av. Ambitionen är att samtliga verksamma i förskoleklass ska genomföra denna kompetensutveckling. Utvärdering och summering genomförs efter respektive genomförd kurs. Central rättning av nationella Annelie 2020 planerades för samma organisation av central rättning av prov i åk 3, 6 och 9 Olsson nationella prov som genomfördes 2019. V.11 genomfördes rättning av NP i sv/sva för åk 6 enligt plan. I v. 13 då rättning av NP i sv/sva åk 9 skulle genomföras ställdes planen in p g a rekommendationerna att minska smittspridningen av Covid-19 och rättningen genomfördes på respektive skolenhet av de pedagoger som det hade planerats för. De rättade prov från annan skolenhet än den egna. Måndag i v. 13 meddelar regeringen att resterande NP för samtliga årskurser ställs in. De två prov som genomförts och rättats har återkopplats till skolenheterna och på kommunnivå på samma sätt som tidigare. Det ligger till grund för kommande utvecklingsarbete inom sv/sva-ämnet. Av resultaten kan utläsas att behov av ett utvecklingsarbete kring pojkars måluppfyllelse finns. Verksamhetsutvecklare arbetar vidare med detta med start ht 2020.

aon, 2020-08-26 15.45 9 X

Nämndsmål-Trygghet och studiero ska öka Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. De regler som ska gälla på skolan ska elever och vuxna bestämma tillsammans. När eleverna och de vuxna har kommit överens om vilka regler de vill ha bestämmer rektorn vilka regler som ska gälla. De kan handla om att komma i tid till lektionerna, vara en bra kompis, lyssna på de vuxna i skolan och att inte använda sin mobiltelefon under lektionstid. Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) ska åtgärder genomföras för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Det förebyggande arbetet handlar om att undanröja risker för att barn och elever blir utsatta för kränkande behandling inom ramen för verksamheten. Det förebyggande arbetet genomförs i en systematisk process som omfattar kartläggning, analys, mål och åtgärder samt uppföljning och utvärdering.

Kommentar De indikatorer gällande trygghet och studiero i enkäter som redovisats under tertial 1 visar på att positiv utveckling. Studieron har ökat något men fortfarande är andelen elever som upplever att de inte har studiero för stor, så fortsatt fokus på frågan behövs. Rapporteringssystemet Draftit har underlättat arbetet med rapportering och dokumentation av ärenden gällande kränkande behandling, vilket syns i antal rapporterade ärenden. Analys visar på att det tidigare förelegat ett mörkertal som ej rapporterades.

Utfall Augusti Utfall dec 2019 Mål 2020 2020

UN-Andel elever som upplever att de har studiero på lektionerna 76.0% 80.0% UN-Antal ärende av kränkande behandling rapporterade till utbildningsnämnden 481 UN-Index totalt fritidshem-Normer och värden 4.1 4.2 UN-Index totalt förskola-Normer, värden och inflytande 4.8 5.0 UN-Andel elever som känner att de är trygga på skolan 93.2% 95.0% UN-Andel elever som känner att de är trygga på fritidshemmet 98.6% UN-Andel vårdnadshavare som upplever att kränkande behandling inte accepteras på förskolan 96.0% UN-Index totalt förskoleklass, Normer och värden 5.1

Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Workshop Kränkningar i Clas Wolke förskola och skola Mentors in Violence Prevention Katarina Kalmar kommun har fått beviljade projektpengar från SKR för att (MVP) Sandberg införa metoden MVP på Barkestorpsskolan och Funkaboskolan. Utbildningen av personal ska genomföras av organisationen MÄN och ett planeringsmöte med representant från organisationen MÄN har genomförts per telefon i mars. Tyvärr kommer inte utbildningen av personal kunna genomföras förrän i juni 2021 på grund av att MÄN har fått så många uppdrag i och med att SKR beviljat projektpengar till så många kommuner. Rektorerna från Barkestorpsskolan och Funkaboskolan skulle deltagit i projektträff i Stockholm under våren, men det är uppskjutet på grund av pandemin.

Fullmäktigemål - Jämställdhetssäkrad verksamhet Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad år 2022, vilket innebär att alla verksamheter säkerställer, till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet: • Likvärdig service och bemötande • Likvärdig myndighetsutövning • Likvärdig resursfördelning • Jämställd fördelning av makt och inflytande

Kommentar

aon, 2020-08-26 15.45 10 Samtliga verksamheter ska aktivt och medvetet arbeta med ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn och elever ges utrymme att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Ett flertal skolor arbetar nu särskilt med att utveckla pojkarnas måluppfyllelse genom särskilda utvecklingsprojekt.

Nämndsmål-Allas lika rättigheter och möjligheter ska öka Verksamheten ska aktivt och medvetet arbeta med ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn och elever ges utrymme att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

Kommentar Verksamheten ska aktivt och medvetet arbeta med ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn och elever ges utrymme att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Mätning av indikatorer visar att följande mål uppnås: Skillnaden mellan flickor och pojkars genomsnittliga meritvärde åk 9. Andel elever som upplever att killar och tjejer får samma förutsättningar på fritidshemmet. Andel vårdnadshavare som upplever att flickor och pojkar ges samma förutsättningar på förskolan. Mätning visar att följande indikatorer inte uppnås. Skillnaden mellan flickor och pojkars genomsnittliga meritvärde åk 6. Andel elever som upplever att lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolan. Nationella prov åk 3 har inte genomförts. Efter vårens uppehåll i arbetet fortsätter planerade insatser och uppdrag av nätverksutvecklarna jämställdhet och mångfald, i förskola och skola. Utifrån rektor uppdragsbeskrivningar pågår handledning och fortbildning för att öka kunskap om jämställdhet och mångfald hos medarbetare utifrån uppsatta nämndsmål.

Utfall Augusti Utfall dec 2019 Mål 2020 2020

UN-Index förskola-Normer, värden och inflytande 4 5.0 5.0 UN-Andel vårdnadshavare som upplever att flickor och pojkar ges samma förutsättningar på förskolan 97.7% UN-Andel elever som upplever att killar och tjejer får samma förutsättningar på fritidshemmet 98.1% UN-Andel elever som upplever att lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolan 90.0% 92.0% UN-Skillnaden mellan flickor och pojkars genomsnittliga meritvärde åk 6 22.5 19.0 UN-Skillnaden mellan flickor och pojkars genomsnittliga meritvärde åk 9 31.3 29.0 UN-Skillnad mellan flickor och pojkars måluppfyllelse i matematik på nationella proven i åk 3 -0.8% UN-Skillnad mellan flickor och pojkars måluppfyllelse i svenska och svenska som andraspråk på nationella proven i åk 3 6.6%

Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Uppdrag från rektor Lillian Alverö P g a kommunens beslut att hindra smittspridning, senare delen av vårterminen, avstannade samtliga jämställdhets- och mångfaldsuppdrag. Nätverksutvecklarna kommer att fortsätta uppdragen hösten 2020. Sammanfattningsvis handlar rektors uppdrag om att utveckla kunskaper i genus, grunder i normkritiskt arbete och handledning i fortsatt arbete. Förskolan Lindeberga/Sjöängen tilldelas hösten 2020 Utmärkelse Jämställd förskola. Grundutbildning i normkritik Lillian Alverö Första kurstillfället i grundutbildningen i normkritik med fokus på med fokus på jämställdhet jämställdhet genomfördes våren 2020. De tre resterande kurstillfällena planeras att genomföras hösten 2020. Det är tolv deltagare som är anmälda. Utbildningsorganisationers Lillian Alverö Datum för föreläsning Skolutveckling och jämställdhet, med Mia genus- och jämställdhetsutbildn Heikkilä är den 9 november. ingar, föreläsare Mia Heikkilä

aon, 2020-08-26 15.45 11 Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar

Fortbildningserftermiddag för Lillian Alverö Planerad Fortbildningseftermiddag för enhetsutvecklare, våren enhetsutvecklare i jämställdhet 2020, i jämställdhet och mångfald ställdes in p g a Corona. och mångfald Hösten erbjuder två nya fortbildningstillfällen för enhetsutvecklare, dels föreläsningar om jämställdhet på Skolprat samt 9 november genusforskare Mia Heikkilä som föreläser om skolutveckling och jämställdhet. Det innebär att Fortbildningseftermiddagen för enhetsutvecklare flyttas till våren 2021. Föreläsningen med Mia Heikkilä är en del i länets arbete med Hållbar utveckling och Agenda 2030, i samverkan mellan Linnèuniversitetet, Kalmarsunds Gymnasieförbund, Utbildningsförvaltningen, Universitets- och högskolerådet/Den globala skolan och Länsstyrelsen Kalmar län.

FOKUSOMRÅDE - MEDARBETARE OCH ARBETSMILJÖ Kalmar kommun ska vara ett föredöme som arbetsgivare.

Kommentar Förskola Barnantalet inom förskolan ligger relativt oförändrat under 2020 jämfört med 2019. Inför höstterminen fanns det övertalighet på några enheter. Dessa hanterades genom omfördelning av personal mellan förskolor. Utöver detta har flera förskolor visst rekryteringsbehov när det gäller att ersätta medarbetare som går på föräldraledighet, studieledighet eller annan ledighet under hösten. Under föregående år anställdes två barnskötare med särskild kompetens. Placeringen för dessa medarbetare kan variera beroende på var behoven är störst. God kompetens inom omvårdnad är ett krav utöver grundkravet på barnskötarutbildning till dessa tjänster. Det har varit en startsträcka för att komma in i den nya rollen och arbetssättet för de två medarbetarna som är kvar på samma arbetsställe som de anställdes på i augusti 2019. Medarbetarna är uppskattade i verksamheten. I nuläget planeras det inte för någon utökning av antalet tjänster med särskild kompetens. Som ett led i att underlätta vikarieanskaffningen finns en vikariepool med tillsvidareanställd personal sedan augusti 2017. För närvarande är det 10 av 17 förskolenheter som är anslutna till förstärkningsgruppen. Utöver detta finns också en vikariepool med timanställd personal. Grundskola inklusive förskoleklass Vid vårens personalplaneringsprocess gjordes matchningar mellan övertaligheter och vakanser på olika enheter. Efter matchningen återstod en hel del vakanser. Flertalet grundskolor utannonserade därför lärartjänster med olika krav på behörighet i ämnen och årskurser. En gemensam annonseringskampanj i sociala medier samordnades förvaltningsövergripande. Utöver detta har en del skolor visst rekryteringsbehov när det gäller att ersätta medarbetare som går på föräldraledighet, studieledighet eller annan ledighet under hösten. Fritidshem Inför höstterminen har grundskolorna annonserat efter ett flertal fritidspedagoger/lärare i fritidshem. Förvaltningen har noterat att andel behöriga sökande fritidspedagoger minskat de senaste åren. Jämfört med riket ligger Kalmar väl till, med en trettonde placering i landet när det gäller andel behöriga i fritidshemmet.

Fullmäktigemål - Sjuktillfällen Andelen medarbetare med fler än 6 sjuktillfällen per år ska minska.

Nämndsmål-Frisknärvaron ska öka Alla verksamheter ska arbeta aktivt för att sänka sjukfrånvaron alternativt behålla en redan låg sjukfrånvaro. Varje förvaltning ska ta fram en plan för hur detta ska gå till med utgångpunkt från Sveriges kommuner och landstings och fackliga organisationers avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser.

Kommentar Indikatorerna gällande sjukfrånvaro har försämrats kraftigt sedan pandemin startade i feb-mars. De rådande omständigheterna med covid-19 och de åtgärder som införts för att minska smittspridning har ökat sjukfrånvaron markant. Detta kommer påverka sjukfrånvaron under lång tid, vilket gör att målet inte kommer att nås. Antal medarbetare inom Utbildningsförvaltningen som t.om. juni 2020 (R12) har 6 frånvarotillfällen eller fler är 242 vilket kan jämföras med 204 föregående år.

aon, 2020-08-26 15.45 12 Utfall Augusti Utfall dec 2019 Mål 2020 2020

UN-Frisknärvaro 35.7% 33.2% UN-Sjukfrånvaro-Korttidssjukfrånvaro 1-14 dagar 3.0% 2.6% UN-Sjukfrånvaro-Långtidsjukfrånvaro >15 dagar 3.0% 2.9%

UN-Antal medarbetare med fler än 6 sjuktillfällen per år 242 UN-Andel medarbetare med fler än 6 sjuktillfällen per år 13.7%

UN-Sjukfrånvaro-Korttidssjukfrånvaro 1-14 dagar tom juni-20.

UN-Sjukfrånvaro-Långtidsjukfrånvaro >15 dagar t.om. jun-20

UN-Antal medarbetare med fler än 6 sjuktillfällen per år Antal medarbetare inom Utbildningsförvaltningen som t.om. juni 2020 (R12) har 6 frånvarotillfällen eller fler är 242 vilket kan jämföras med 204 föregående år.

UN-Frisknärvaro Tom juni-2020.

Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar

Vikariepool i förskolan Katarina Under perioden har beläggningen i vikariepoolen varit följande: Sandberg April:72 % Maj: 90 % Juni:88 % juli: 85 % Beläggningsgraden beräknas utifrån hur många dagar som är bokningsbara dvs sjukdagar, fridag, Vab, semster eller annan frånvaro räknas av. Därefter jämförs bokade dagar med bokningsbara. Kostnad: -202 905 kr tom juli månad. Nämnden har avsatt 500 tkr. Dessa täcker ett eventuellt underskott i bokslutet. Den fysiska arbetsmiljön - Peter Sunna Sedan 2017 har ett projekt pågått som syftar till en god fysisk Standardarbetsplats samt nek arbetsmiljö. standardarbetsrum En god fysisk arbetsmiljö minskar risken för ohälsa samt ökar möjligheterna till trivsel och välbefinnande vilket bidrar till bättre arbetsprestationer. En viktig del i den fysiska arbetsmiljön är arbetsplatser för planering och dokumentation. Syftet med projektet är att ta fram en modell för hur en standardarbetsplats samt standardarbetsrum bör vara utrustade. Utsedd projektgrupp ska även samordna genomförandet av förbättringar på enheterna. Till dags dato har följande enheter inventerats. Beställning och leverans har skett: Funkaboskolan Förskolan Lindeberga-Sjöängen Förskolan Pulpeten Smedjan Förskolan Rockneby (leverans är förestående) Förskolan Trekanten Rocknebyskolan Trekantenskolan Barkestorpsskolan, delvis Förskolan Lysmasken Under höstterminen 2020 kommer nya enheter att inventeras.

Fullmäktigemål - Trakasserier och diskriminering Kalmar kommun har nolltolerans mot alla former av trakasserier och diskriminering.

Nämndsmål- Utbildningsförvaltningen ska ha nolltolerenas mot alla former av trakasserier och diskriminering

aon, 2020-08-26 15.45 13 Utbildningsförvaltningen har nolltolerans mot alla former av trakasserier och diskriminering.

Kommentar Material för genomförande av kompetensutveckling inom området har skickats ut till samtliga enheter.

Utfall Augusti Utfall dec 2019 Mål 2020 2020 UN-Andel medarbetare på utbildningsförvaltningen som vid minst ett tillfälle det senaste året blivit utsatt för diskriminering, kränkningar eller trakasserier av sin chef eller sina arbetskamrater UN-Antal inkomna ärende av kränkande särbehandling på utbildningsförvaltningen

Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar

Informationsinsats Katarina Material för kompetensutveckling utskickad till rektorer inför Sandberg terminsstart.

Verksamhetsuppdrag Bifogade filer verksamhetsuppdrag och samt nulägesanalys för verksamhetsuppföljning.

aon, 2020-08-26 15.45 14 Organisationsenhet: Utbildningsnämnd År och fas: Intern kontroll 2020 - Uppföljning

Uppföljning Intern kontroll Alla risker grupperade på process

anha048, 2020-09-03 10.12 1 Ledningsprocesser

Fastställa mål och fördela resurser • Ta fram statistik • Ta fram budget och följa upp den • Hantera mål och uppdrag • Ta fram underlag genom omvärldsbevakning

Risk - Ta fram statistik Om inte tillförlitliga statistiska uppgifter är framtagna finns en risk att verksamheten inte bedrivs effektivt och ändamålsenligt. Både vad gäller huvuduppdraget "att leda och stödja barns och elevers utveckling och lärande" samt "budget i balans" kravet. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Kommentar: Risken att tillförlitliga underlag inte tas fram anses som låg inom UN då vi har funktioner med fokus på specifika uppdrag samt rutiner som säkerställer framtagande och analys av statistik. Det rör sig bland annat om betygsstatistik och resursdialoger.

Risk - Ta fram budget och följa upp den Avsaknad av rutiner kring framtagande av budget och budgetuppföljning kan utgöra en risk för verksamhetens planering och måluppfyllelse. Avsaknad av budgetuppföljning utgör i sig också en risk att balanskravet inte uppnås. I en decentraliserad organisation som utbildningsförvaltningen, där varje rektor/förskolechef har sitt eget ekonomiska ansvar, blir det än mer viktigt med bra och tydliga rutiner. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten att budget tas fram felaktigt eller inte hanteras av respektive chef anses låg då det dels finns ett beslutat resursfördelningssystem samt att det förekommer minst ett budgetmöte mellan rektor/förskolechef och enhetens ekonom inför varje nytt budgetår. Sannolikheten att balanskravet inte hålls pga av bristfälliga rutiner anses också låg då varje chef har tre obligatoriska budgetuppföljningar på helår med ekonom samt månadsuppföljning på personalbudget.

Risk - Hantera mål och uppdrag Avsaknad av en tydlig målstyrning kan innebära en risk för att verksamhetens huvuduppdrag inte uppfylls. I UN fall, "leda och stödja barn och elevers utveckling och lärande". Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Kommentar: Då både förskola och skola ytterst styrs av både skollag och läroplan samt att UN har egna rutiner för systematiskt kvalitetsarbete vad gäller hantering av mål och huvuduppdrag anser vi sannolikheten som låg. Det systematiska kvalitetsarbetet kan sammanfattas i en årlig process som utgörs av tre dialoger; verksamhets- resurs- och betygsdialog på enhetsnivå.

Risk - Ta fram underlag genom omvärldsbevakning Risken med att inte arbeta aktivt med omvärldsbevakning är att pågående arbete/arbetssätt inte överensstämmer med intressenternas krav och förväntningar. Både ur ett juridiskt perspektiv men också i förhållande till nämndens huvuduppdrag "att leda och stödja barns och elevers utveckling och lärande". Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Kommentar:

anha048, 2020-09-03 10.12 2 Sannolikheten att detta inträffar anses som låg då en specifik tjänsteperson har i sitt uppdrag att bevaka förändringar i lagstiftning. Utöver det genomförs årliga enkäter riktade till elever och vårdnadshavare. Via synpunktshanteringen "Tyck till" får nämnden också signaler från intressenter på hur verksamheterna bedrivs.

Organisera, leda och följa upp verksamheten • Följa upp verksamheten • Stödja, styra, samordna genom verksamhetsledningssystem • Leda och fördela arbetet • Bevaka och informera om lagar och förordningar

Risk - Följa upp verksamheten Avsaknad av ett gemensamt verktyg för uppföljning av verksamheten kan utgöra en risk i en decentraliserad organisation. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Kommentar: Då samtliga skolenheter rapporterar både måluppfyllelse och ekonomi tertialvis anser vi sannolikheten som låg att en enskild verksamhetsuppföljning uteblir.

Risk - Stödja, styra, samordna genom verksamhetsledningssystem Det finns en risk att överenskomna rutiner och processer i verksamhetshandboken inte efterföljs. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Kommentar: Väl utformade och kommunicerade stödprocesser utgör en låg sannolikhet att risken skulle inträffa. Varje stödprocess följs också upp genom riskanalys och kontrollmoment under nämndens huvudprocess "leda och stödja barns och elevers utveckling och lärande" längre fram i kontrollplanen.

Risk - Leda och fördela arbetet Risken vid otydligt ledarskap och arbetsfördelning är att viktiga arbetsuppgifter inte blir utförda eller att samma uppgift utförs av flera personer. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Kommentar: Risken för missade arbetsuppgifter eller dubbelarbete anses som låg då det inom förvaltningen finns tydliga funktionsbeskrivningar och ansvarsområden samt ett antal olika forum för samverkan i hela styrkedjan.

Risk - Bevaka och informera om lagar och förordningar Att inte bevaka och informera om förändringar i lagar och förordning utgör risken lagbrott. Kategori: Legal risk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Kommentar: Risken att förändringar i lagar och förordningar missas anses som låg då det inom förvaltningen finns tjänstepersoner som i sitt uppdrag bevakar och informerar om just detta. Det finns också en hög medvetenhet och kunskap kring huvuduppdragets gällande lagstiftning och var information kring denna kan sökas.

anha048, 2020-09-03 10.12 3 Huvudprocesser

Allmänt främja Kalmars näringsliv • Lotsa företagare i den kommunala organisationen • Genomföra företagsbesök • Erbjuda ändamålsenliga lokaler för det lokala näringslivet • Genomföra starta-eget kurser • Hantera etableringsfrågor

Bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete • Planera åtgärder inför extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap • Tillhandahålla räddningstjänst • Arbeta med frågor inom förebyggande brandskydd

Risk - Gränsdragning vid flera aktörer i samma byggnad Det finns en risk för otydlighet i ledningsarbetet vad gäller gränsdragning kring brand- och säkerhetsrutiner när flera aktörer/förvaltningar finns i samma fastighet. Kategori: Omvärldsrisk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Kommentar: Vi anser dock inte att sannolikheten är vidare stor då systematiskt brandskyddsarbete finns reglerat i verksamhetsledningssystem samt tillsynskontroller av myndighet. Varje verksamhet/aktör i den delade fastigheten ansvarar för sitt eget brandskyddsarbete. Utbildningsnämnden har också väldigt få fysiskt delade lokaler med andra förvaltningar.

Bidra till individers utveckling och lärande • Leda och stödja barns utveckling och lärande i förskola och pedagogisk omsorg • Leda och stödja elevers utveckling och lärande i förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola • Anordna gymnasial vuxenutbildning • Bedriva och utveckla gymnasial utbildning • Bedriva och utveckla kommunal vuxenutbildning

Risk - Diskriminering och kränkande behandling Ett barn/en elev som utsätts för diskriminering eller kränkande behandling löper en stor risk att få livslånga (psykiska) skador samt gå miste om möjligheterna till utveckling och lärande. Kategori: Legal risk Riskvärde: 4 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 4)

anha048, 2020-09-03 10.12 4 Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Stödprocess vid Dokumentansvarig ansvarar för att Metod: Dokumentansvarig ser till att diskriminering och stödprocessen och tillhörande dokument genomlysningen sker vid stadienätverken samt kränkande behandli årligen revideras. vid möte med representanter av skolkuratorer. ng En genomlysning görs av processens alla steg och tillhörande dokument. Om processen ingått i intern revision används revisionsresultatet vid genomlysningen. . Frekvens: Minst en gång per läsår eller så fort behov uppstår. . Under jan-feb genomfördes tre workshoppar med målgruppen rektorer, biträdande rektorer och kuratorer. Utifrån en sammanfattning av intrycken från ledarna av workshopparna samt deltagarnas respons har stödprocessen och tillhörande dokument i verksamhetshandboken reviderats. Stödprocessen har ingått i vårens internrevision. På grund av coronautbrottet har endast sex av elva (inplanerade) enheter fått besök av revisorer. Personal vid de reviderade enheterna uppger att processen är känd, den känns genomarbetad och de har hjälp och stöd av den.

Risk - Anmälan vid misstanke om att barn far illa Det finns en risk att barn inte får det stöd och den hjälp som de behöver om personal i n t e anmäler sin oro för att barn far illa, till socialförvaltningen. Den som är anmälningsskyldig ska genast anmäla till socialtjänsten om man i sin yrkesroll misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa. Som anmälare behöver du inte vara säker på att barnet far illa, det räcker att du misstänker det. Kategori: Legal risk Riskvärde: 8 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 4)

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Stödprocess vid Chef för central elevhälsa ansvarar för att Metod: Chef för central elevhälsa kallar till misstanke om att stödprocessen årligen revideras, i samverkan möte för översyn av processen. Genomlysning barn far illa med socialförvaltningen; representanter för görs av processens alla steg och tillhörande utbildningsförvaltningens kuratorer samt dokument. Om processen ingått i intern planeringssekreterare på utbildningsförvaltning revision används revisionsresultatet vid ens kontor. genomlysningen. . Frekvens: Minst en gång per läsår eller så fort behov uppstår. . Stödprocessen har ingått i vårens internrevision. På grund av coronautbrottet har endast sex av elva (inplanerade) enheter fått besök av revisorer. Vid de sex internreviderade enheterna visar personal att stödprocess är väl känd och att den beskrivna arbetsgången följs.

Risk - Elevs frånvaro i skolan Om en elev inte är närvarande i skolan finns en risk för att hen inte möts av en strukturerad undervisning (timplan, kursplaneinnehåll) och får ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd (återkoppling/omdömen/IUP) i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar så att hen når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen (Lgr 11 - Skolans värdegrund och uppdrag/Övergripande mål och riktlinjer). Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 4 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 4)

anha048, 2020-09-03 10.12 5 Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Stödprocess för Chef för central elevhälsa ansvarar för att Metod: Chef för central elev-hälsa kallar till elevers närvaro i stödprocessen årligen revideras i samverkan möte för översyn av processen. Genomlysning skolan med socialförvaltningen samt görs av processens alla steg och tillhörande planeringssekreterare på utbildningsförvaltning dokument. Om processen ingått i intern ens kontor. revision används revisionsresultatet vid genomlysningen. . Frekvens: Minst en gång per läsår eller så fort behov uppstår.

Risk - Barns utveckling i förskolan Om undervisningen/utbildningen inte sker i enlighet med skrivningarna i skollagen, läroplanen och andra styrdokument finns en risk att förskolan inte tillgodoser barnets möjligheter till inlärning och utveckling. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 4 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 4)

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Stödprocess för Dokumentansvarig ansvarar för att Metod: Dokumentansvarig ser till att barns utveckling i stödprocessen och tillhörande dokument genomlysningen sker vid Förskolenätet (i juni). förskolan årligen revideras. En genomlysning görs av processens alla steg och tillhörande dokument. Om processen ingått i intern revision används revisionsresultatet vid genomlysningen. . Frekvens: En gång per år. . Brukar vanligen genomföras i juni men ej i år pga Corona.

Risk - Elevers måluppfyllelse i grundskolan Om undervisningen/utbildningen inte sker i enlighet med skrivningarna i skollagen, läroplanen och andra styrdokument finns en risk att skolan inte tillgodoser elevens rättigheter och möjligheter till lärande och utveckling. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 4 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 4)

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Stödprocess för Dokumentansvarig ansvarar för att Metod: Dokumentansvarig ser till att elevens måluppfylle stödprocessen och tillhörande dokument genomlysningen sker vid F-6- och lse i grundskolan årligen revideras. 7-9nätverken (i juni). En genomlysning görs av processens alla steg och tillhörande dokument. Om processen ingått i intern revision används revisionsresultatet vid genomlysningen. . Frekvens: En gång per läsår. . Brukar vanligen genomföras i juni men ej i år pga Corona.

Risk - Nyanlända elever Om en nyanländ elev inte får den bästa tänkbara starten i sin grundskoleutbildning är risken en låg måluppfyllelse. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 4 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 4)

anha048, 2020-09-03 10.12 6 Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Stödprocess för Verksamhetschef på Skolmottagningsenheten Metod: Verksamhetschef på nyanlända elever ansvarar för att stödprocessen och tillhörande Skolmottagningsenheten kallar till möte för dokument årligen revideras i samverkan med översyn av processen. Genomlysning görs av ett urval av rektorer, klasslärare/mentorer samt processens alla steg och tillhörande dokument. SVA-lärare, på mottagande skolor. Om processen ingått i intern revision används revisionsresultatet vid genomlysningen. . Frekvens: En gång per år.

Risk att balanskravet inte nås för förskolor och skolor 2017 gick förskoleverksamheten med ett underskott på 15 mnkr. På de förskolor som hade en negativ utgående resultatutjämningsfond i bokslut 2017 och 2018 upprättades åtgärdsplaner för att hamna i ekonomisk balans. Återhämtningen ska göras inom två till tre år beroende på hur stort underskottet är. Arbetet har gett resultat, och fortsätter under 2020 för de som fortfarande har underskott. Detta gäller även för de skolor som har hamnat i ekonomisk obalans. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 4)

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Balanskrav uppfyllt Uppföljning för att säkerställa att nämndmål Metod: Granskning vid bokslut för att identifiera avseende god ekonomisk hushållning nås. enheter som uppvisar negativ RUF och därefter månadsvis följa utvecklingen under året. . Frekvens: En gång per månad. . Tre budgetuppföljning på helåret har gjorts hittills för samtliga enheter. Inga nya åtgärdsprogram har behövt upprättas 2020. Några ligger i riskzonen för åtgärdsprogram 2021, dvs riskerar få en RUF större än -300 tnkr 2020, dessa följs extra noga. Gällande tidigare åtgärdsprogram så följer samtliga enheter sina åtgärdsprogram förutom en enhet, Barkestorp, vilken inte bedöms kunna göra mer än vad som görs för tillfället men utvecklingen följs noga. Sett till nämnden som helhet så anses balanskravet uppfyllt då Tertial 2 visar ett resultat på +7,7 mnkr.

Risk - För återbetalning av statsbidrag om effektiviseringsåtgärder Precis som inom förskoleverksamheten så har det genomförts reformer som innebär att grundskolorna i Sveriges kommuner har tillförts nya statsbidrag, t.ex. lågstadiesatsning, läxhjälp, lovskola och fritidshemssatsningen. Skolorna gynnas ekonomiskt av statsbidragen. I och med att statsbidragen för lågstadiet och fritidshem har gett möjlighet för skolorna att justera sin organisation så skulle det medföra konsekvenser om statsbidraget skulle förändras, t.ex. bli drastiskt lägre. Detta innebär att det fortfarande finns en risk men den har minskat då statsbidragens storlek inte har skiljt sig åt mycket mellan åren. Många bidrag är kopplade till att de inte får användas för att ersätta kommunens egna kostnader. Ett exempel är statsbidraget för likvärdig skola som ska användas till att utöka pågående insatser eller genomföra nya insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Kommunens egna kostnader per elev under bidragsomgången 2020 får inte minska jämfört med ett genomsnitt för de tre föregående åren (2017,2018,2019). Det gäller för kategorierna personal i förskoleklassen, undervisning i grundskolan och elevhälsa i grundskolan. Om kostnaderna minskar leder det till återkrav. I detta ligger en risk, om kommunen skulle hamna i en situation där man behöver effektivisera verksamheterna. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 16 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 4)

anha048, 2020-09-03 10.12 7 Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Nyckeltal undervisn Beräkning görs i Skolverkets uppföljning som Metod: I samband med bokslutet tas underlag ing och elevhälsa sker under första kvartalet året efter fram för personalkostnader som bidraget berör. bidragsåret. Dessa kostnader divideras med antal elever som rapporterats till SCB per den 15:e okt. Jämförelse av kr/elev görs med tidigare år. . Frekvens: En gång per år.

Främja ett rikt kultur- och fritidsliv • Erbjuda kulturaktiveter • Erbjuda undervisning • Svara för informationsförsörjning • Stödja föreningslivet • Sköta inom- och utomhusanläggningar för idrott och friluftsliv

Förvalta och utveckla det fysiska samhället • Prioritera och samordna fysisk planering • Handlägga lantmäterifrågor • Planera trafikmiljön • Handlägga lov enlig PBL • Producera och hantera geografisk information • Planera för infrastruktur/kommunikationer • Planera mark till bostäder och verksamhet • Sälja anläggningstillgångar • Förvalta och utveckla allmän platsmark • Förvalta och utveckla kommunal mark • Hantera bidrag till enskilda vägar • Hantera markreservationer • Handlägga parkeringstillstånd och tillfälliga markupplåtelser • Genomföra exploatering och investeringar • Bedriva tillsyn enligt PBL • Handlägga anmälan enligt PBL

Svara för vård, omsorg och sociala tjänster • Hantera invandrar- och flyktingfrågor • Lindra effekter av arbetslöshet • Ansvara för stöd, omsorg och vård till äldre och till personer under 65 år med mindre omfattande funktionsnedsättningar • Ansvara för individ- och familjeomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning • Tillhandahålla olycksfallsförsäkring

Värna om miljö och hälsa • Bidra till säker livsmedelshantering • Erbjuda energirådgivning • Hantera frågor om naturvård • Hantera avfall • Ta emot felanmälan • Bidra till bättre livsmiljö för människor, djur och natur • Hantera strandskyddsdispens

anha048, 2020-09-03 10.12 8 Stödprocesser

Hantera ekonomi • Hantera redovisning och övrig ekonomiadministration • Hantera finansförvaltning • Handlägga finansieringsfrågor • Arbeta med dagliga ekonomiprocesser • Arbeta med fastighetstaxering

Risk för brister i hantering av attest och firmatecknare Det finns risk för att attest sker i strid mot reglementet för verifikationer avseende jävs- och integritetsreglerna. Det finns risk för att utbetalningar attesteras av fel person på grund av att attestförteckningarna inte är uppdaterade och kommunicerade med systemförvaltarna för ekonomisystem och verksamhetssystem. Det finns en risk för att kontrakt/avtal skrivs på av andra än firmatecknare för Kalmar kommun. Detta kan leda till förtroendeskada och ekonomisk skada för kommunen i form av skadestånd/vite från kunder, leverantörer eller andra myndigheter. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3)

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Attestförteckning Attestförteckning för verksamhetsår beslutas i Metod: Beslutad attestförteckning i nämnd nämnd en gång per år (december för skickas till ekonomienheten för kommande kommande verksamhetsår). verksamhetsår senast 31/12. Löpande Attestförteckning skickas efter beslut till uppdateringar kan härledas genom revisioner ekonomienheten. och skickas till ekonomienheten i samband Löpande uppdatering hanteras enligt besluts med uppdatering. av förvaltningens ekonomer. . Frekvens: Minst en gång per år eller om förändring av attestförteckning sker. . Attestförteckning 2020 beslutad i nämnd 191211, diarienr 2019/1020. Senast reviderad attestförteckning beslutad i nämnd 200826, diarienr 2019/1020. Firmatecknare Förteckning över firmatecknare beslutas i Metod: Ett beslut i nämnd inför kommande nämnd en gång per år (december för verksamhetsår. Uppdateringar hanteras kommande verksamhetsår). löpande av ekonom genom nya revisioner. Förteckning skickas efter beslut till Förteckning över firmatecknare skickas av ekonomienheten. ekonom till ekonomienheten senast 31/12 för Löpande uppdatering hanteras enligt beslut av kommande verksamhetsår. Löpande förvaltningens ekonomer. uppdateringar skickas av ekonom i direkt anslutning med ny revision till ekonomienheten. . Frekvens: Minst en gång per år eller om förändring av förteckning över firmatecknare sker. . Förteckning över firmatecknare 2020 beslutad i nämnd 191211, diarienr 2019/1030. Senast reviderad förteckning över firmatecknare, med tillägg leasingförbindelser, beslutad i nämnd 200826, diarienr 2019/1030.

Risk för brister i hantering av leverantörsfakturor Risk föreligger att kostnader inte redovisas enligt kommunbas20 och för att representation, kurser, och resor inte har korrekt dokumentation avseende syfte och deltagande. Det finns också risk för att leverantörsfakturor inte betalas i tid. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 3)

anha048, 2020-09-03 10.12 9 Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Underlag i redovisni Kontroll av fakturor som avser representation, Metod: Kontroll av bokförda fakturor, 2% av ngen kurser, resor. Syfte och deltagare obligatoriskt. periodens ankomstregistrerade fakturor. . Frekvens: En gång per år. Förfallna fakturor Kontrollera att det inte finns några förfallna Metod: Kontrollera via fakturahanteringsystemet leverantörsfakturor vid månadsbryt. att inga fakturor förfallit till betalning den 10e varje månad. . Frekvens: En gång per månad. . Förhållandevis få förfallna fakturor vilka merparten beslutsattesterats inom kort efter påminnelse. Rutin avseende Rutinen berör de som hanterar fakturor inom Metod: Avstämning i fakturasystemet om fakturahantering utbildningsförvaltningen. Antingen som ersättare finns uppsatt. Om ej ersättare finns under ledighet granskare eller attestant. Vid frånvaro ska angett i systemet, görs avstämning med ersättare anges direkt i fakturasystemet så att rektor/förskolechef/enhetschef om hur fakturor som skickas till frånvarandes låda fakturahanteringen under ledigheten hanterats. automatiskt går vidare och inte blir liggande . hos den frånvarande under en längre period Frekvens: En gång per år. och på så vis riskera förfalla till betaldatum. Beslutsattestant anger ersättare enligt gällande attestförteckning. För ledighet under perioden sommar/jul anges TF FC som beslutsattestant om ordinarie ersättare enligt ordinarie attestförteckning ej är tillgänglig. Ersättare vid ledighet till fakturagranskare kan vara t ex annan skolsekreterare, chef/biträdande chef (för centrala fakturor gäller annan tjänstgörande person på förvaltningskontoret). För ledighet under sommar/jul gäller förteckning över förvaltningens tjänstgörande personal, om ej annat alternativ finns. Fakturagranskare anger i så fall tjänstgörande skolsekreterare för den/de veckor ledigheten avser. Fakturahanteringen vid ledighet bör dock i första hand hanteras inom respektive organisation.

Risk för brister i redovisningen Det finns risk för att redovisningen och underlagen till denna brister. Främst avser detta bokföringsorder. Det finns också risk för brister i rättelser som inte kan härledas samt balanskonton som inte avstäms regelbundet. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3)

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Kontoslag Kontroll av kontering mot kommunbas20. Metod: Stickprov av leverantörsfakturor ur ekonomisystemet som kontrolleras mot kommunbas20 avseende kontoslag och motpart. Stickprovet bör omfatta 2 procent av kontrollerad periods leverantörsfakturor. . Frekvens: Tre gånger per år. . Funnit ett antal avvikelser gällande kontoslag. Många felkonteringar fångas upp och bokas om av ekonomerna på UF vid olika avstämningar varför hanteringen ändå överlag bedöms godkänd. Väldigt få avvikelser har identifierats gällande motpart.

anha048, 2020-09-03 10.12 10 Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Avstämning av För att säkerställa att handkassaredovisningen Metod: Avstämning av bokförda händelser och balanskonton görs löpande och för att minska risken att saldo på balanskonto. inaktiva handkassor fortfarande finns öppna i . systemet, görs avstämningar av balanskontot Frekvens: Två gånger per år. inför varje bokslut (augusti och december). . Inga avvikelser noterade.

Risk för brister i hantering av kundfakturering Det finns risk för att fakturering inte sker i rätt tid eller inte alls och att debiterade avgifter inte följer beslutade taxor eller avtal. Detta kan leda till ökad administration när rättelser måste ställas ut och förtroendet för kommunen kan skadas. Det kan också innebära förlorade intäkter. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3)

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Korrekt debiterade Kontrollera att debiterade avgifter stämmer Metod: Kontrollera konton för avgifter överens med tagna taxor och avtal. interkommunalersättning och uthyrning av lokaler. Stickprov ur bokföringen. Stickprov bör omfatta 2% av kontrollerad period. . Frekvens: Två gånger per år. . Pga Corona endast lite uthyrning varför detta kontrollmoment följs upp i sin helhet T3 istället. Härav är statusen för kontrollmomentet ej påbörjat, bedöms ej som någon avvikelse då granskningen kommer utföras i samma omfattning fast senare. Rutiner för ströfaktu Uppföljning mot budget för att fånga upp Metod: Kontroll av bokförda intäkter mot rering debitering av budgeterade intäkter (ej budget i samband med budgetuppföljning. statsbidrag) . Frekvens: Tre gånger per år. . Första prognosmötet för året genomfört för alla enheter, avstämning gjord i samband med detta. Andra prognosmötet samt även en uppdatering av prognos nummer två genomfört för alla enheter, merparten av budgeterade intäkter har debiterats enligt plan. Kontroll av nollfaktu Kontroll av beslutsunderlag till familjer med helt Metod: Systemförvaltare på ror nedsatt barnomsorgsavgift, sk "nollfakturor". förvaltningskontoret tar ut underlag på familjer som mottagit "nollfakturor" från procapita. Ett uttag görs på det som är fakturerat i april och ett för september. Stickprov omfattande 10% av varje uttag plockas ut av systemförvaltare som sammanställer detta till ett underlag och skickar till kontrollansvarig. Underlaget tas med ut till respektive enhet vid verksamhetsbesöket och matchas där mot verkställda beslut. Besluten hanteras och dokumenteras enligt arkivplan. . Frekvens: En gång per år.

anha048, 2020-09-03 10.12 11 Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Kontroll av En förändring av barnsomsorgsavgift för den Metod: Skolsekreteraren utför kontrollen 2 ggr förändrad familjesa enskilda familjen kan bli aktuell när det sker en per år (per den 31/5 och 31/10) genom att mmansättning förändring i familjesammansättningen. Detta plocka ut de ensamhushåll som finns gäller förskola och fritids. Därav görs en registrerade i procapita och matchar dessa mot kontroll mellan registrerad vad som är registerat hos skatteverket. familjesammansättning i Procapita gentemot Instruktion skickas ut från förvaltningskontorets aktuell familjesammansättning i kiren systemförvaltare i början av maj och oktober. (skatteverket). Kontrollen utförs av respektive Dokumentation görs av skolsekreterare i UF:s skolsekreterare. gemensamma barn- och elevmätningsfil. Systemförvaltare sammanställer kontrollen i IKP. . Frekvens: Två gånger per år. . I stort sett alla enheter har rapporterat i tid, bedöms godkänt. Inkomstjämförelse Varje år görs en inkomstjämförelse mellan Metod: Inkomstjämförelsen görs i februari varje familjens uppgivna inkomst i kommunens år daterad 2 år bakåt (dvs 2017 görs system mot den taxerade förvärvsinkomsten. inkomstjämförelsen för 2015). Taxerad Detta resulterar i antingen en tilläggsfaktura förvärvsinkomst jämförs med den eller en återbetalning. sammanlagda inkomst till hushållet familjen angivit för tidpunkten och resulterar in tilläggsfaktura eller en återbetalning. Den totala nettojusteringen för nämnden redovisas i kontrollkommentaren. All data genereras per automatik i en årlig körning. Kontrollen utförs av förvaltningens systemförvaltare. . Frekvens: En gång per år. . Tilläggsfakturor utställda resp. återbetalningar genomförda, total nettojustering 1 855 tnkr. Beloppet kan dock justeras till följd av eventuella makuleringar som görs i efterhand.

Risk för brister i hanteringen av mervärdesskatt Det finns risk för att kommunens hantering och redovisning av mervärdesskatt är felaktig. Momslagstiftningen är komplicerad vilket ökar risken för fel. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3)

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Fördelning av Kontroll av att moms har fördelats på Metod: Stickprov ur redovisningen, 2% moms respektive verksamhet kostnaden konterats på. periodens ankomstregistrerade fakturor. . Frekvens: Tre gånger per år. . Få avvikelser noterade, bedöms godkänt. Korrekt momsbelop Kontrollera att korrekt momsbelopp är konterat Metod: Stickprov på 2% av periodens p avseende representations- och ankomstregistrerade fakturor avseende billeasing-/hyresfakturor. representation och billeasing/hyror. . Frekvens: Tre gånger per år. . Få avvikelser noterade, bedöms godkänt.

Risk för brister i hantering av kontanter eller motsvarande stöldbegärliga värdeföremål Det finns risk för att kontanter eller andra stöldbegärliga föremål inte hanteras enligt gällande rutiner och riktlinjer. När det gäller kontanter finns det också risk för att handkassorna redovisas i fel period och momsen därmed blir felaktig. Det finns också risk för att förteckningen över handkassor eller andra stöldbegärliga föremål inte är aktuell och handkassorna/föremålen därmed försvinner. Kategori: Risk i finansiell rapportering

anha048, 2020-09-03 10.12 12 Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3)

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Försäljningskassa Även om det inte finns försäljnings/cafékassor i Metod: Kontroll att kassa överensstämmer med någon större omfattning är det viktigt att med kvittensblock och att insättning gjorts vid jämna mellanrum göra en avstämning hur delårsbokslut resp. årsbokslut alternativt fler kassahanteringen ser ut för att säkerställa att gånger om saldot överstigit 5 tkr. redovisningen till kommunens dagbokföring . görs korrekt. Under 2020 kommer revision Frekvens: Två gånger per år. göras på kassahanteringen på följande skolor: . Kalmarsundsskolan, Lindsdalskolan, Inga avvikelser noterade. Öppna förskolan Falkenbergsskolan. Måsen har tillkommit som har försäljningskassa medan Kalmarsundsskolan lagt ned sin försäljningskassa. Inventarieförtecknin Kontrollera att inventarieförteckningar hålls Metod: I samband med bokslutet granska att gar uppdaterade. inventarieförteckningar är uppdaterade, stämma av förteckningar mot inventarier. . Frekvens: En gång om året.

Aktiviteter:

Aktivitet Beskrivning Ansvarig Startdatum Slutdatum Hantering försäljnin Då det vid uppföljningen av intern kontroll 2019 Anna Hagel 2020-04-01 2020-12-31 gskassa framkom att en enhet inte skött redovisningen av försäljningskassan korrekt så upprättades denna aktivitet som syftar till att öka kunskapen gällande hur kassan ska hanteras.

Hantera ärenden och dokument • Hantera post • Hantera arkiv och bevarandefrågor • Hantera skrivelser och frågor från kunder/medborgare • Hantera uppdrag och projekt från nämnd/styrelse och kommunfullmäktige

Risk för att diarieföring och gallring inte sker enligt gällande lagstiftning Det finns risk för att diarieföring, arkivering, bevarande och gallring inte sker enligt gällande lagstiftning och våra antagna dokumenthanteringsplaner. Lagstiftningen är komplex och gråzoner finns. Osäkerhet kan finnas avseende dokumenthanteringsplaner och lagstiftningens krav på registrering av allmänna handlingar. Kategori: Legal risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3)

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Rutin förvaring och Förvaring, diarieföring och gallring. Metod: Kontroll att räkenskapsmaterial förvaras gallring korrekt (i enlighet med bokföringslag). Kontroll av diarieföring enligt dokumenthanteringsplan. Kontroll av gallring enligt rutin. . Frekvens: En gång per år.

Risk för felaktig hantering av ärenden och dokument Det finns risk för att ärenden och skrivelser inte hanteras eller besvaras. Risken ökar om post/ärenden går direkt till tjänsteperson istället för till myndigheten. Det finns också risk för att uppdrag och projekt från nämnd/styrelse och kommunfullmäktige inte hanteras eller besvaras. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3)

anha048, 2020-09-03 10.12 13 Kommentar: Riskvärdet bedöms som lågt inom UN då det finns uppsatta rutiner för ärende/mail/posthantering vid tjänstepersons frånvaro. Samt raka och tydliga kommunikationsvägar.

Informera och kommunicera • Välja hur vi ska informera • Publicera och samordna Kalmar.se • Hantera presskontakter • Producera trycksaker

Risk för att informationen inte når fram eller inte tas emot Det finns risk för att informationen som kommunen vill kommunicera inte når fram eller inte tas emot då det finns flera olika informationskanaler. Risken ökar också i och med att informationsflödet är högt i samhället och det kan vara fel tid att informera, fel informationskanal eller missar målgruppen av annan anledning. Det finns också risk för att kommunikationen inte sker på det mest kostnadseffektiva sättet. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3)

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar

Information på Uppföljning av hur information på Piren tas Metod: Digital enkät skickas till 20 stycken, Piren emot. slumpmässigt utvalda medarbetare. . Frekvens: Två gånger per år. . Inga enkäter utskickade hittills i år.

Risk för att informationen är felaktig Det finns risk för att informationen är felaktig, inte uppdaterad, bristfällig eller kan misstolkas. Kommunen hanterar och tar emot mycket information vilket medför en risk för felaktigheter. Det finns också flera informationskanaler in och ut vilket gör det svårare att få kontroll över hela informationsflödet. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Sannolikheten bedöms som liten att väsentlig information är felaktig då den kvalitetssäkras i många led. Konsekvensen bedöms som stor om informationen skulle vara felaktig då det kan leda till allvarlig såväl ekonomisk som förtroendemässig skada för verksamheten.

Leverera IT-stöd • Bistå med IT-stöd • Införa och hantera drift av IT-system • Förändra IT-miljön • Leverera ny dator-arbetsplats

Risk för att IT-system inte stödjer verksamheten Risk för att IT-system inte stödjer användarna och därmed verksamheten. Detta kan innebära att arbetsuppgifter inte kan utföras på ett optimalt sätt, till exempel om användare inte hittar den information som han/hon söker. Kategori: IT-risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3)

anha048, 2020-09-03 10.12 14 Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Uppföljning och Uppföljning och inventering av de IT-system Metod: IKT-gruppens representanter samlar in inventering av vilka som förskole- och grundskolepersonal information kring om arbetsuppgifter inte kan IT-system som inte använder mest frekvent. utföras på ett optimalt sätt,(p g a störningar, låg stödjer verksamhet effektivitet och felhantering. Sammanställning en skickas som synpunkt (Tyck till) till IT-avdelningen. . Frekvens: Två gånger per år. . Information om systemproblem har löpande samlats in och vidareförmedlats till IT under 2020. För närvarande bedöms systemen uppdaterade och fungera korrekt.

Risk för att det finns oklarheter i befogenheter och ansvar Risk för oklarheter i befogenheter och ansvar gällande IT-system. Systemförvaltning av IT-system ligger i vissa fall ute på enheterna som använder/har köpt in systemen. Oklarheter kan då uppstå om vilka befogenheter systemförvaltaren respektive kommunens IT-avdelning har och vem som är ansvarig för vad. Kategori: IT-risk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Kommentar: Risken bedöms som låg inom UN då inga system förvaltas ute i verksamheterna. Centralt på förvaltningskontoret sitter två stycken systemförvaltare (Procapita och Time Care Pool).

Risk för att system köps ute i verksamheter utan IT:s kännedom System för samma hantering kan finnas i flera av kommunens verksamheter vilket innebär en onödig kostnad. Informationssäkerhet, drift och underhåll av systemet beaktas ej vid införskaffandet. Kategori: IT-risk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 2) Kommentar: Risken bedöms som lägre inom UN då det på centralt på förvaltningen finns IT samordnare och IT pedagog som hanterar övergripande frågor.

Risk för felaktiga behörigheter i system Felaktig behörighet i IT-system riskerar att leda till sekretessbrott och andra överträdelser av befogenheter. Kategori: Legal risk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Kommentar: Då samtliga system och rutiner är genomgångna efter 2018 bedöms risken för 2019 och framåt som lägre.

Rekrytera, utveckla och avveckla personal • Rekrytera personal • Genomföra löneöversyn • Genomföra förhandlingar • Arbeta med kompetensutveckling • Arbeta med personaladministration • Stödja utvecklingen av en attraktiv och frisk arbetsplats • Administrera lokal och central samverkansgrupp • Genomföra tvisteförhandlingar

anha048, 2020-09-03 10.12 15 • Genomföra intresseförhandlingar • Handlägga pensionsfrågor • Hantera och utbetala lön • Arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete • Handlägga arbetsgivarens rehabiliteringsansvar • Arbeta med vårt inre miljöarbete

Risk för brister i hantering av lön Personalkostnader utgör den andelsmässigt största delen av kommunens kostnader, cirka 80%. Processer från anställning till utbetald lön innefattar flera steg beroende av den mänskliga faktorn. I de fall processerna inte följs eller blivit föråldrade kan detta generera fel vid löneutbetalningar eller få stor påverkan för den anställde eller arbetsgivaren. Det finns risk att frånvaro såsom sjukfrånvaro, semester och föräldraledighet inte rapporteras som det ska. Det finns också risk att redovisningen av lönen blir fel. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3)

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Uppföljning För att säkerställa att rätt lön betalas ut till de Metod: Avstämning av befintligt löneutbetalningar anställda varje månad lägger skolsekreterare prognosverktyg. in lön på personnivå i löneprognosen. Denna . stäms sedan av mot ekonomisystemet av Frekvens: En gång per månad. ekonom för att på så vis säkerställa att . löneredovisningen är korrekt. Avstämningar genomförda för samtliga enheter. Ev justeringar görs på månaden efter.

Risk för att kommunen inte kan säkerställa personalförsörjningen med rätt kompetens Det finns risk att kommunen inte kan rekrytera personal eller behålla personal med rätt kompetens. Flera yrkesgrupper inom välfärdssektorn är bristyrken och befolkningen i arbetsför ålder minskar i relation till barn och äldre. Nu svänger konjunkturen vilket påverkar sektorn något i gynnsam riktning utifrån rekryteringsbehovet men inte tillräckligt. Kommunen måste vara en attraktiv arbetsgivare samt arbeta för att kommunens verksamheter är i ständig förändring för att kunna möta nya lagstadgade krav. Kompetensutveckling av personalen ska ske i den utsträckning som behövs för att klara yrkesrollen nu och i framtiden. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 16 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 4)

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Säkerställa Uppföljning och bevakning av HR specialist. Metod: Bevakning personal och Deltagande i olika sammanhang så som . kompetens rekryteringsmässor, informationsmöten etc. Frekvens: En gång per år. Erbjuda förmånliga anställningar för att göra Kalmar kommun till en attraktiv arbetsgivare och ett självklart val för pedagoger efter sin examen eller som nyinflyttad till regionen. Bevakning av Varje månad görs en översikt av samtliga Metod: Genomgång av samtliga registrerade anställningsdagar anställda i timecare pool på antalet timvikarier i systemet. anställningsdagar. Outbildade vikarier ska . inom 300 dagar ha påbörjat en pedagogisk Frekvens: En gång per månad. utbildning för att få fortsätta sin anställning som . timvikarie. De som inte påbörjat sin utbildning Hittills under året har fyra medarbetare inom denna period plockas bort ur systemet. avslutas på grund av att utbildning inte är Detta för att säkerställa tillgång på vikarier och påbörjad. behörig personal.

anha048, 2020-09-03 10.12 16 Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Tillgänglighet Det är viktigt att timecarepool hålls uppdaterad Metod: Genomgång av systemet där samtliga vikarier med aktiva timvikarier så att skolor och som inte varit aktiva de senaste tre månaderna förskolor vet vilka vikarier som finns tillgängliga rensas bort. för bokning vid behov. . Frekvens: Var fjärde månad. . Rensning gjord i februari. Ingen rensning gjord sedan förra gången i februari pga Corona, vill ej riskera att rensa bort vikarier som inte fått chansen att arbeta. Sätter det ej som avvikelse eftersom det inte är rutinen som inte fungerat.

Risk för att kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet inte uppfylls Det finns en mindre risk för att kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet inte uppfylls. Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren huvudansvarig för arbetsmiljön och arbetsförhållanden på arbetsplatsen. Arbetsmiljön gäller både fysiska som psykosociala förhållanden. En god arbetsmiljö ger engagerade medarbetare som bidrar till verksamhetens kvalitet, resultat och mål. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Kommentar: Riskvärdet bedöms som lågt inom UN då samtliga chefer har eller kommer att genomgå SAM-utbildning tillsammans med skyddsombud och/eller samverkansgrupper.

Stödja och utveckla den demokratiska processen • Administrera nämndens/styrelsens verksamhet • Hantera motioner • Hantera medborgarförslag • Genomföra allmänna val • Genomföra medborgardialoger • Hantera interpellationer och frågor

Risk för att lagar och rutiner inte följs i den demokratiska processen Det finns risk för att lagar och rutiner inte följs i den demokratiska processen. Kommunen har rutiner som ska följas för att administrera nämnder och styrelsers verksamhet samt att det finns lagar att följa. Om dessa inte är kända eller inte följs i verksamheten finns risk för att fel görs. Risk finns att protokollen utformas på ett otydligt sätt och att tveksamheter uppstår om vad som har beslutats. Kategori: Legal risk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Kommentar: Risken bedöms som låg inom UN då det finns en process för nämndsadministration som visar förloppet från mötesberedning till lagakraft. Samtliga ärenden som nämnden hanterar finns också angivet i ett årshjul. Samtliga protokoll granskas också av ordförande och en justeringsman.

Risk för att delegationsbeslut inte rapporteras Det finns risk för att delegationsbeslut inte återrapporteras enligt antagen delegationsordning. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 8 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 2)

anha048, 2020-09-03 10.12 17 Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Delegationsordning Det finns risk för att delegationsbeslut inte Metod: Granskning av inkomna delegationer återrapporteras enligt antagen görs löpande av nämndssekreterare. delegationsordning. . Frekvens: Löpande/vid behov. . Nämndssekreterare har löpande diariefört inkomna delegationer hittills under året.

Risk för att tagna beslut inte verkställs Det finns risk för att tagna beslut inte verkställs eller att det finns tveksamheter om vad som är beslutat. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Kommentar: Risken bedöms som låg inom UN eftersom en central tjänsteperson alltid bereder beslut som ska tas i nämnden och har ansvar för implementation och uppföljning i verksamheterna av tagna beslut.

Tillhandahålla lokaler • Beställa installation och funktion för telefoni och data • Lösa verksamhetens behov av lokaler • Arbeta med larm/styr och övervakning av fastigheter • Genomföra uppdrag kring nybyggnation • Överlämna entreprenad till Drift&service • Hantera uppdrag på Drift&service • Hyra ut lediga lokaler externt • Hantera felanmälan • Arbeta med energieffektivisering • Planera underhåll av fastigheter

Risk för orationell hantering av lokaler Det finns risk för att samordningsvinsterna uteblir och hanteringen av lokaler inte blir optimal då lokalhantering sker av andra än fastighetsförvaltarna. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 16 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 4)

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Tillhandahålla För utbildningsnämnden anses denna risk Metod: Samverkan mellan UF, SF och SBK. lokaler något högre i och med det ökande barn- och . elevantalet. Lokalfrågan är lyft som en Frekvens: En gång per år. prioritering i verksamhetsplanen 2020. I och med det ökande barn- och elevantalet finns en risk att vi inte kan möta förskolans uppdrag att erbjuda förskoleplats i rätt tid och i rätt område. För skolans del är risken i stort densamma, dvs att elever bosatta i ett område där det expanderar snabbt, inte kan ges möjligheten att gå på sin första vals skola.

Tillhandahålla varor och tjänster • Tillhandahålla vaktmästeritjänster • Tillhandahålla telefonisttjänster • Upphandla telefoner och datorer • Förvalta IT-system • Lösa ärenden till helpdesk • Hantera förändringar av IT-infrastrukturen

anha048, 2020-09-03 10.12 18 • Lösa verksamhetens behov av lokaler • Hantera våra försäkringar • Arbeta med inköp och upphandling • Arbeta med skal- och personskydd • Hantera kundbeställningar, leveranser och förråd • Anskaffa material från leverantörer • Planera och utföra städuppdrag • Utföra transporter • Underhålla, reparera och besiktiga fordon • Köpa/leasa fordon och motorredskap • Planera och leverera kostverksamhet

Risk för att inköp inte sker enligt avtal Det finns risk för att inköp inte sker enligt de avtal som kommunen tecknat. Samtliga avtal finns inte samlade i systemstöd och vilka avtal som tecknats kanske inte är känt av de som gör inköp. Det finns också risk för att tecknade avtal inte sägs upp i tid, omförhandlas eller förlängs då de återfinns på olika ställen och inte är samlade i systemstöd. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 3)

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Inköp följer avtal Kontroll av att förvaltningen handlar i enlighet Metod: Kontroll av bokföring mot med kommunens avtalade leverantörer. leverantörsdatabas. Gruppera efter inköpsområden (tex elektronik, pedagogiskt material, sjukvårdsartiklar) och notera avvikelse. . Frekvens: Två gånger per år. . Inga köp i strid mot avtal har kommit till vår kännedom och inga större avvikelser har noterats vid granskning.

Aktiviteter:

Aktivitet Beskrivning Ansvarig Startdatum Slutdatum Förebygga att Då det under 2019 uppmärksammades inköp Anna Hagel 2020-01-01 2020-12-31 inköp inte följer från en leverantör som inte följde avtal så avtal upprättades denna aktivitet som syftar till att öka kunskapen gällande vilka leverantörer som avtal finns upprättade med.

Risk för att direktupphandling inte sker Det finns risk för att direktupphandling inte görs enligt gällande lagkrav. Lagens krav är inte kända hos alla som gör inköp. Det finns också risk att de direktupphandlingar som görs inte redovisas till upphandlingsenheten. Kategori: Legal risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3)

anha048, 2020-09-03 10.12 19 Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Direktupphandling I och med start av projekt Tallhagskolan Metod: Avstämning mellan rektorer kommer stora inköp behöva göras av de tillsammans ekonom och inköpsenheten för att rektorer som tillsammans kommer verka i på vis minimera risken att direktupphandling byggnaden. Detta medför en ökad risk att missas att göras. direktupphandling inte görs vid ev behov. . Frekvens: Löpande/vid behov. . Ansvariga för Tallhagsskolan har varit i kontakt med upphandlingsenheten och diskussioner om direktupphandlingar förs för tillfället. Etapp ett av direktupphandlingar för Tallhagsskolan är genomförd tillsammans med upphandlingsenheten. Etapp två är planerad att inledas mot slutet av året/början av nästa år.

Risk för mutor, jäv och oegentligheter Kalmar kommun har antagit riktlinjer mot mutor och jäv samt tillhörande handlingsplan som en del i ett aktivt förebyggande arbete. Det finns risk för att dessa inte följs. För att ytterligare förebygga oegentligheter ska varje nämnd bedöma risken för mutor, jäv och oegentligheter inom sin verksamhet. Ett aktivt, förebyggande arbete mot korruption i kommunal verksamhet skyddar medborgarna mot slöseri och ineffektivitet. Medborgarnas förtroende för kommunen fordrar att de anställda och förtroendevalda inte påverkas av ovidkommande önskemål, mutbrott, favorisering av en enskild leverantör eller ovidkommande hänsyn i tjänsteutövningen. Kategori: Legal risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3)

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Uppföljning av rutin Uppföljning av rutin för mutor, jäv och Metod: Vid intern revision kontrolleras om oegentligheter. handlingsplanen följs och om cheferna har informerat sina anställda. . Frekvens: En gång per år.

anha048, 2020-09-03 10.12 20

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Emad Soukiyh 2020-04-28 UN 2020/0455 0480-45 30 10

Utbildningsnämnden

Utbildningspolitiskt program 2021

Förslag till beslut Utbildningsnämnden fastställer utbildningspolitiskt program 2021.

Bakgrund Utifrån utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun 2020-2023 upprättar utbildningsnämnden ett utbildningspolitiskt program för varje budgetår. Nämnden bryter ned visionen i ett årligt program där satsningar som syftar till att stärka måluppfyllelsen av den utbildningspolitiska visionen specificeras. Till den utbildningspolitiska visionen och det utbildningspolitiska programmet knyts nämndens strategiska medel i respektive års budget. Syftet är att nämn- den ska kunna sätta pengar direkt bakom satsningarna i programmet. Nämndens strategiska medel i budget för år 2021 uppgår till 4,5 mnkr. För budgetåret 2021 vill nämnden göra följande satsningar tkr 1 Utvecklingstjänster 1500 2 Vikariepool i förskolan 250 3 Fler specialpedagoger i förskolan 1000 4 Samarbete med Linnéuniversitetet - Professur i pedagogik 500 Ökade förutsättningar för måluppfyllelse av Läsa-skriva-räkna- 5 garantin 400 6 Förstärkning av utrustningsdepåerna på skolorna 250 7 Tillfällig förstärkning av det mobila elevhälsoteamet 600 Summa 4500 Utvecklingstjänster i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem Utifrån arbetet med den utbildningspolitiska visionen och genom aktuell forskning har förvaltningen sett ett behov av att ta tillvara lärare som besitter stor kompetens samt vidareutveckla och sprida denna kompetens för att utveckla förskolorna och skolorna i Kalmar kommun till att bli bland de bästa i Sverige. Under 2012 utarbetades ett förslag på tjänst, utvecklingslärare, för lärare som ska stärka arbetet i skolorna, förskolorna och fritidshemmen. Ut- vecklingslärarna ska arbeta både med ämnesdidaktik och allmändidaktik för att stärka och höja barnens och elevernas måluppfyllelse.

Förvaltningskontoret │ Utbildningsförvaltningen Adress Box 951, 391 29 Kalmar │ Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel 0480-45 00 00 vx │

UN 2020/0455 2 (3)

Nämnden fortsätter satsningen på utvecklingstjänster. För 2021 avsätts 1500 tkr för insatsen.

Vikariepool i förskolan Utbildningsförvaltningen har sedan tre år tillbaka startat ett projekt som ska bidra till bättre tillgång till vikarier vid korttidsfrånvaro. Genom att erbjuda enheterna vikarier med erfarenhet av arbete inom förskoleverksamheten är målet att förbättra arbetssituationen för personal samt förbättra kvaliteten och kontinuiteten i verksamheten. Under 2020 är det tio förskolor som är ansluta till vikariepoolen, kallad för- stärkningsgruppen. Förvaltningens bedömning är att fler förskolor är intresse- rade av att vara en del av projektet men ser en ekonomisk risk. Den ekonomiska risken utgörs av att deltagande förskolor får dela på kostnaderna för obokade dagar för vikarierna. Utbildningsnämnden vill stärka insatserna för att minska stressen och förbättra kvaliteten i verksamheten genom att minska den ekonomiska risken för enheterna och på det sättet undanröja detta hinder för deltagande. Nämnden väljer att avsätta mindre medel än planerat år 2021 tack vare effektiv organisation kring förstärkningspoolen som har inneburit färre obokade dagar. Bedömningen utifrån data från senaste månaderna är att 250 tkr är tillräckligt för att täcka obokade dagar.

För år 2021 avsätter nämnden 250 tkr för att delfinansiera de obokade dagarna i vikariepoolen, förstärkningsgruppen. Eventuellt överskott överförs till de deltagande förskolorna.

Fler specialpedagoger i förskolan Alla barn ska ges möjlighet att utvecklas och lära sig så mycket som möjligt. De bästa förutsättningarna för det ges i en miljö som är stimulerande, trygg och hälsosam. Sambandet mellan hälsa och lärande är väl etablerat. En god hälsa leder till ökat välbefinnande, och därmed även till bättre förutsättningar för lärande.

Efter förstärkningen av barn- och elevhälsan med ett mobilt team är en förstärkning av barnhälsan på enhetsnivå nästa steg i våra ansträngningar för att undanröja hinder för lärande. Med specialpedagoger i alla våra förskolor - så nära barnet som möjligt - vill vi förbättra likvärdigheten och även minska arbetsbelastningen för personal och ledning. Från år 2021 kommer utbildningsnämnden årligen att avsätta 1000 tkr för att delfinansiera denna satsning. Nämndens medel minskas med 200 tkr, dessa kompenseras via statsbidrag.

Samarbete med Linnéuniversitetet - Professur i pedagogik För att ytterligare stärka kopplingen mellan skolutveckling och forskning vill nämnden genom långsiktiga strategiska insatser fördjupa samarbetet med Linnéuniversitetet. Samarbetet ska bidra till forskning och utveckling inriktad mot lärares ledning i klassrum och rektors ledning av skola med fokus på ökad måluppfyllelse i relation till läroplan och kursplaner. Inom projektet ska seniora forskare, doktorander och skolans lärare och ledare involveras.

UN 2020/0455 3 (3)

Genom finansiering av professur i pedagogik vill nämnden möjliggöra ett för- djupat samarbete med Linnéuniversitet. Nämnden avsätter 500 tkr årligen i fem år med start 2018.

Ökade förutsättningar för måluppfyllelse av Läsa-skriva-räkna- garantin Regeringens reform för tidiga stödinsatser, Läsa-skriva-räkna-garantin, är ett viktigt steg för att utveckla den svenska skolan. Garantin ska säkerställa att alla elever som behöver stödinsatser i förskoleklass och lågstadiet tidigt får det i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Utbildningsnämnden vill ge våra grundskolor än bättre förutsättningar för att uppfylla den övergripande ambitionen med garantin – att alla våra elever ska ha goda kunskaper i att läsa, skriva och räkna när de lämnar lågstadiet. Bättre för- utsättningar skapar vi genom en mer varierad undervisning och än högre kompetens inom området. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att planera för och utarbeta material som bidrar till mer varierad undervisning likt tidigare modell med NTA-lådor. En sådan modell innehåller pedagogiskt material i lådor samt kompetensutveckling kopplad till varje temaområde. Det för att möta elever som behöver stöd för att utveckla sina förmågor i att läsa, skriva och räkna och även möta elever som behöver än större utmaningar. Nämnden avsätter 400 tkr år 2021 för att finansiera satsningen.

Förstärkning av utrustningsdepåerna på skolorna Konsekvenserna av covid-19 är omfattande för hela samhället och skolan. En befarad konsekvens är högre andel barn från hem med sämre ekonomiska för- utsättningar på grund av högre arbetslöshet. Skolan är och ska vara kostnadsfri men det finns aktiviteter i skolan som underlättas om barn och elever äger viss utrustning, t ex cyklar. Idag har skolorna utrustningsdepåer för utlåning till elever som saknar den utrustning som krävs vid vissa typer av aktiviteter. Nämnden vill att skolorna förstärker sina utrustningsdepåer ytterligare och på så sätt även fortsättningsvis har möjlighet att variera undervisningen och göra utflykter i samma utsträckning som före pandemin. Nämnden avsätter 250 tkr år 2021 för denna satsning.

Tillfällig förstärkning av det mobila elevhälsoteamet En annan befarad konsekvens av covid-19 är ökat antal barn och elever som far illa på grund av högre arbetslöshet och oro i samhället i stort. Nämnden vill förbättra skolornas förutsättningar för att upptäcka och hjälpa dessa elever så tidigt som möjligt. Nämnden avsätter 600 tkr årligen i två år med start 2021 för förstärkning av det mobila elevhälsoteamet.

Mats Linde Emad Soukiyh Förvaltningschef Verksamhetschef

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna-Stina Örnerstig 2020-08-27 UN 2020/0713 Tfn 0480-45 30 69

Utbildningsnämnden

Sammanträdestider för utbildningsnämnden 2021

Förslag till beslut Utbildningsnämnden fastställer sammanträdestiderna för år 2021: 27 januari kl. 13:00-17:00 17 februari kl. 13:00-17:00 17 mars kl. 13:00-17:00 21 april kl. 08:30-17:00 Fm: möte med representanter för skolornas elevråd samt möte med förvaltningens rektorer Em: sammanträde 19 maj kl. 13:00-17:00 16 juni kl. 13:00-17:00 25 augusti kl. 13:00-17:00 15 september kl. 13:00-17:00 20 oktober kl. 13:00-17:00 17 november kl. 13:00-17:00 15 december kl. 08:30-17:00 Fm: sammanträde Em: möte med förvaltningens rektorer

Mats Linde Anna-Stina Örnerstig Förvaltningschef Administrativ chef

Utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, 391 29 KALMAR │ Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax │[email protected]

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Clas Wolke 2020-05-19 UN 2020/0529 0480-45 30 19

Utbildningsnämnden

Svar på remiss "Handlingsplan för god vattenstatus"

Förslag till beslut Utbildningsnämnden ställer sig positiv till handlingsplanen.

Bakgrund Vatten- och miljönämnden har översänt förslag till ”Handlingsplan för god vattenstatus” för synpunkter senast den 5 oktober 2020.

Yttrande Då utbildningsförvaltningen inte omnämns i handlingsplanens åtgärdslista känns förvaltningens bidrag till God vattenstatus som något svårfångad. Dock, utifrån läroplanernas skrivningar som exempelvis  ”En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle.” (Läroplan för förskolan – Lpfö 18, s 9)  ”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhåll- ningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska be- lysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet - Lgr 11, s 9) kan kopplingar göras till handlingsplanens sida 4, sista meningen i tredje stycket: - ”Dessutom bidrar det till människors välmående och naturupplevelser, som tillsammans med forskning och utbildning ger en ökad förståelse av naturen.” och sidan 10: - Strategier / 2. Stärkt ekosystem / 2.2 Öka kunskapen och förståelsen om vattnets ekosystem samt sidan 25: - ”Genom deras informationskampanj ”Vattensmart” uppmuntrar de även allmänheten att spara vatten.”

Ovanstående tre utdrag kan ge kreativa pedagoger uppslag till ingångar och bidrag till en intressant undervisning.

Mats Linde Clas Wolke Förvaltningschef Verksamhetsutvecklare

Förvaltningskontoret │ Utbildningsförvaltningen Adress Box 951, 391 29 Kalmar │ Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel 0480-45 00 00 vx │

1 (5) UTDRAG

Sammanträdesdatum 2020-04-23

Vatten- och miljönämnden

§ 17

Handlingsplan om god vattenstatus

Dnr VMN 2019/0028

Handlingar Kommunledningskontoret skrivelse från dem 11 november 2019.

Handlingsplan.

Åtgärdslista.

Kartor.

Bakgrund Levande vattendrag och kustvatten med rika natur- och kulturupplevelser tillsammans med rent dricksvatten ger livskvalité och är en förutsättning för Kalmars utveckling. Hållbara vattenknutna ekosystem är en förutsättning för att bedriva jordbruk och industri, främjar turism, ger oss dricksvatten och ett rikt friluftsliv med bad, fiske och förutsättningar för vackra vandringsleder.

Sveriges landskap har under det senaste seklet påverkats av en betydande dräneringsverksamhet, där man dikat ut våtmarker och sänkt sjöar för att öka andelen jordbruksmark men även för att bedriva skogs- och torvbruk. Naturliga vattendrag rätades och breddades, vilket effektivt ledde ut vatten till sjö och hav. Nästan en fjärdedel av Sveriges våtmarker torrlades. Störst andel våtmark försvann i södra Sveriges slättlandskap som nu har ungefär en tiondel av sina ursprungliga våtmarker kvar. Resultatet är ett landskap med låg kapacitet för att jämna ut vattenflöden och hålla kvar vatten. Detta leder i sin tur till sämre förutsättningar ekosystemtjänster som en jämn vattentillgång i marken, rening av näringsämnen och föroreningar, grundvatteninfiltration, lek- och uppväxtmiljöer för vattenlevande djur, lokal klimatreglering samt kolinlagring i marken (Naturvårdsverket, 2017). Landskapets låga förmåga att hålla vatten i kombination med dess låga årliga nederbörd (500 – 600 mm) förväntas ge vattenbrist i ett varmare klimat. Under torra somrar har man redan sett konsekvenser för jordbruk, skogsbruk och dricksvattenförsörjning, och dessa problem förväntas öka med längre och varmare sommarperioder. Utdikningen ger även ett ökat näringsläckage från jordbruk och enskilda avlopp, och bidrar till övergödning i vattendrag, sjöar och i Östersjön. Vatten i Kalmar kommun påverkas dessutom av miljögifter från industri och verksamhet.

Anslaget på kommunens anslagstavla den 13 maj 2020.

2 (5)

Vatten- och miljönämnden UTDRAG

Sammanträdesdatum 2020-04-23

En god vattenstatus innebär att en vattenförekomst, trots påverkan av människan, har ett väl fungerande ekosystem med bibehållna ekosystemtjänster. Ett vatten av god kvalitet ger livsmiljöer för ett stort antal arter av exempelvis växter, insekter, fiskar och fåglar. Djur- och växtliv kan röra sig mellan olika vatten, utan hinder på vägen. God vattenstatus ger ett motståndskraftigt ekosystem, med förmågan att jämna ut och magasinera kraftiga flödesförändringar, rena vatten från miljögifter, producera livsmedel som fisk och dricksvatten samtidigt som det tar upp koldioxid och producerar syre. Dessutom bidrar det till människors välmående och naturupplevelser, som tillsammans med forskning och utbildning ger en ökad förståelse av naturen. Vattenstatus bedöms av Vattenmyndigheten utifrån Vattendirektivet 200/60/EG.

Uppdraget att ta fram en koncernövergripande handlingsplan för målet ”Kalmarsund, våra vattendrag och vårt grundvatten ska ha uppnått god vattenstatus 2027” gavs i Kalmar Kommuns verksamhetsplan med budget år 2018. Syftet med handlingsplanen är att skapa långsiktighet i arbetet, underlätta samverkan samt ge en helhetsbild av målarbetet fram till 2023. Handlingsplanen omfattar Kalmar kommunkoncern.

Handlingsplanen ska komplettera andra styrande dokument som berör vatten, vilket innefattar översiktsplanen och dess tematiska tillägg Vatten och avlopp (KS 2015/0385). Handlingsplanen kommer att relatera till kommande klimatanpassningsplan och dagvattenhanteringsplan.

Hela handlingsplanen består av tre delar: Handlingsplanen för god vattenstatus, handlingsplanens åtgärdslista och bilagor. Bilagorna består av för handlingsplanen relevanta rapporter och kartmaterial. Det finns två rapporter. En är för Kalmar kommuns miljöövervakning 2019 tillsammans med en karta över lokalisering av mätstationer, och en rapport är en metodbeskrivning av Potentiellt vattenhållande och grundvattenbildande åtgärder i Kalmar kommun. Till den sistnämnda finns 9 stycken kartor med utpekade vattenhållande eller grundvattenbildande områden. Bland handlingsplanens kartmaterial ingår en visualisering av Kalmar kommuns ekologiska, kemiska och kvantitativa status. Det finns också en karta över Kalmar kommuns belastning samt beting av näringsämnen och en karta med kända våtmarker och dammar.

Kompletterande till ovan planeras följande material publiceras i handläggarkartan för ökad användarvänlighet: Potentiellt vattenhållande och grundvattenbildande områden i Kalmar kommun, Kartlager över våtmarker och dammar i Kalmar kommun.

3 (5)

Vatten- och miljönämnden UTDRAG

Sammanträdesdatum 2020-04-23

Beslut

Vatten- och miljönämnden beslutar att skicka förslag på ”Handlingsplan för God vattenstatus” på remiss till samtliga nämnder och bolag i Kalmar kommun.

Protokollsanteckning Daphne Thuvesson (MP) redovisar en protokollsanteckning enligt följande: ”Först vill jag tacka Frida Gustavsson, ansvarig tjänstperson, för en mycket gedigen och väl genomarbetat handlingsplan som reflekterar den stora vikten att god vattenstatus har för vår framtid.

Jag saknar en politisk process i VMN – än så länge har inget politiskt beslut tagits. Första delen av planen skickades ut med kallelsen men Del B skickades senare och av tekniskt skäl, och var tillgänglig först under nämndsmötet. Att det ska gå ut på remiss till samtliga nämnder och bolag i Kalmar kommun är en självklarhet. Kommer den på remis till Vatten och miljönämnden också? Från det svar jag fick om detta i nämnden verkar det inte så – det finns ingen möjlighet för nämnden att kommentera innehållet vid ett senare tillfälle. Det är klart att planen har tagits fram av tjänstemännen i nära samarbete med den politisk majoriteten men detta ska inte få ersätta den politiska processen som ger oppositionen i nämnden en möjlighet att uttala sig offentligt. Av den anledning tar jag detta tillfälle att lämna synpunkter om innehållet trots att det ligger vid sidan om beslutet att skicka den ut på remiss.

Enligt tabeller på s. 12: Kvävebelastnings är 564 000 kg år och fosforbelastning är 9916 kg/år. Enligt Figur 5 och 6 står enskilda avlopp för 3% av kväve och 15% av fosfor årliga läckage i Kalmar kommun (HELCOM 2017) Det blir 16920 kg/år kväve och 1487 kg/år fosfor. På sidan 15 beräknas minskad belastning av näringsämne att vara nästan 2000 kg N/år och 310 kg F/år när 75% av enskilda avlopp har åtgärdats. Siffrorna stämmer inte. Är belastningen från enskilda avlopp mindre än beräknad eller är åtgärder ineffektivt? Något är fel. Så stor diskrepans kräver att man kollar och förklara skillnaden. Annars kan val och prioritering av åtgärder bli fel.

Uppföljning är särskilt viktigt när man förutsätter att planerade åtgärder antas ge önskad resultat. Tabellen på s. 16 visar hur mycket man tror att planerade åtgärder ska reducera N och F utsläpp. Man antar att planerade åtgärder för kvävereduktion ska lyckas ta hela beting till 2023 och av den anledning finns ingen planerad aktivitet i handlingsplanen och därmed ingen uppföljning. I komplexa system som dessa kan antagande slå fel och uppföljning är avgörande för att utveckla kunskap och nå önskade resultat.

Ansvar för att följa upp om valde åtgärder ger förväntade resultat (dvs når målet) ligger utanför de årliga styrning, exempelvis verksamhetsplaner som rapportera om aktiviteten är genomförd. Bedömning av måluppfyllelse ska

4 (5)

Vatten- och miljönämnden UTDRAG

Sammanträdesdatum 2020-04-23

görs av Kalmarkommuns miljöövervakning och är en viktig aktivitet som behöver nämns i handlingsplanen. Detta är lämpligen gjort av KLK under politiskt ansvar av VMN. Det kommer att finnas ett behov av samordning av verksamhet mellan olika förvaltningar och ett helhetsperspektiv på åtgärdsplanen. Här finns en viktig roll för KLK och kommer att underlätta planens uppdatering 2023. Detta ska också nämnas i handlingsplanen.

Jordbruk och skogsbruk är livsviktiga näringar i Kalmar kommun. De spelar en avgörande roll om god vattenstatus ska nås. Till exempel står de, enligt handlingsplanen, för 79% av kväve och 59% av fosfor läckage, är verksamma på utdikade marker som påverkar vattenflöden och vattenförhållande förmåga och bidra till utsläpp av miljögifter från bekämpningsmedel och nitrat.

Samtidig är jord och skogsbruk beroende av hållbara vattenknutna ekosystem. Klimatförändringarna har lett till besvärliga torra somrar med allvarliga konsekvenser för båda jord- och skogsbruk. Många av åtgärderna i handlingsplanen ska bidra till att minska jord- och skogsbruks negativ effekt på vattenknutna ekosystem och också försäkra att ekosystem tjänster som de är beroende av kan levereras. Alla dessa identifierade åtgärder är nödvändiga och viktiga.

Men viktiga aspekter saknas i handlingsplan. På sidan i sektion 5.1 Hitta källor står det ´Miljögifter sprids från en rad källor, exempelvis jordbruk, brandövningsstationer och gamla deponier. ´ Inga åtgärder för jordbruk inkluderas i detta avsnitt.

I del 6. Stärk landskapets vattenhållande förmåga identifieras ett flertal åtgärder som våtmark, damm, skyddszon, m.fl. Den viktigaste åtgärd med största potential nämns inte, dvs att öka jordens vattenhållande kapaciteten. Det är i själva jorden att det största vattenförråd finns (Titta på filmen Efter Floden för mer information) Men den vattenhållande förmåga beror på jordens hälsa som i sin tur är beroende av en frisk matjord med hög biologisk aktivitet. Senaste (28 april 2020) utskick från Greppa näringen ”Jordhälsa i fokus för flera nya initiativ” beskriver en del av arbete som pågår runt om i världen. För att förbättra jordhälsa arbeta man utifrån jordhälsoprinciper vilken innebär att jorden hålls täckt av vegetation, jordbearbetningen minimeras, antal grödor i växtföljden maximeras och köttdjur integreras i växtodlingen – ofta kallad regenerativt lantbruk. Ett nytt forskningsprojekt vid Sveriges Lantbruksuniversitetet (SLU) ska studera vilken roll jordhälsa spelar för att få en säkrare skörd vid extremväder. Forskarnas hypotes är att god jordhälsa förbättra skördestabiliteten och att ett mera diversifierat system där till exempel växtföljden varieras och jordbearbetningen minskas gör markens kvalitet bättre. Förutom ökad vattenhållande kapacitet har forskning visat att frisk mat jord är bördigare (minska behov av konstgödsel), leder till minskad övergödning, minskar behov av kemikalier, fungera som en kol lager (minska klimatuppvärmning) och motverka jordpackning.

5 (5)

Vatten- och miljönämnden UTDRAG

Sammanträdesdatum 2020-04-23

Här finns en stor potential att, i att samarbeta med jordbruk som aktivt söker svar till de utmaningen som klimatförändringar bär mig sig, identifierar åtgärder som också förbättra för jordbrukarna och för vattenstatus. Sådana synergieffekter måste tas tillvara och arbete med detta behöver inkluderas i handlingsplanen.

Åtgärder i handlingsplan är uppdelad i två – de åtgärder som berör Kalmar kommun som organisation eller utövas på kommunal mark betecknas med ORG (organisation) och de åtgärder inom Kalmar kommuns geografiska område, där kommunen inte har rådighet och främst kan påverka genom att bidra med rådgivning och samverkan betecknas med GEO.

Nästan alla åtgärder som är ORG ska utföras av kommunbolag, KLK eller Samhällsbyggnadskontoret. Samhällsbyggnadskontoret har fått förstärkning för att genomföra de planerade åtgärder, och behov av förstärkning vid KLK har nämnts. (VMN:s ordförande flaggade för att miljöpengen kanske kunnat bättre använts för detta.)

Nästan alla åtgärder som är GEO ska utföras av Serviceförvaltningen. Åtgärder är varierade och tidskrävande. På serviceförvaltning finns det 4 tjänstepersoner som arbeta med liknande åtgärder som dem i handlingsplanen. Handlingsplanen innebär en ökad arbetsbörda som kräver ökade resurser. Merparten av kostnader för dessa 4 tjänster täcks idag av projektpeng som måste sökas. Här krävs en förstärkning om alla 43 planerade åtgärder som Serviceförvaltning är ansvarig eller delansvarig för, ska kunna genomföras. (Service örvaltning är ensam ansvarig för 38 och i samarbete med andra förvaltningar och bolag för 12 – tillsammans 43 åtgärder. Totalt finns det 69 åtgärder i handlingsplanen.)”

Sekreterare Oliver Wykman

Justeras

Anna Thore Mats Wåhlin ordförande

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2019-11-11 VMN 2019/0028 Frida Gustafsson

Vatten- och miljönämnden

Handlingsplan för God vattenstatus

Förslag till beslut

Vatten- och miljönämnden beslutar att skicka förslag på ”Handlingsplan för God vattenstatus” på remiss till samtliga nämnder och bolag i Kalmar kommun.

Bakgrund Levande vattendrag och kustvatten med rika natur- och kulturupplevelser tillsammans med rent dricksvatten ger livskvalité och är en förutsättning för Kal- mars utveckling. Hållbara vattenknutna ekosystem är en förutsättning för att bedriva jordbruk och industri, främjar turism, ger oss dricksvatten och ett rikt friluftsliv med bad, fiske och förutsättningar för vackra vandringsleder.

Sveriges landskap har under det senaste seklet påverkats av en betydande drä- neringsverksamhet, där man dikat ut våtmarker och sänkt sjöar för att öka andelen jordbruksmark men även för att bedriva skogs- och torvbruk. Naturliga vattendrag rätades och breddades, vilket effektivt ledde ut vatten till sjö och hav. Nästan en fjärdedel av Sveriges våtmarker torrlades. Störst andel våtmark försvann i södra Sveriges slättlandskap som nu har ungefär en tiondel av sina ursprungliga våtmarker kvar. Resultatet är ett landskap med låg kapacitet för att jämna ut vattenflöden och hålla kvar vatten. Detta leder i sin tur till sämre för- utsättningar ekosystemtjänster som en jämn vattentillgång i marken, rening av näringsämnen och föroreningar, grundvatteninfiltration, lek- och uppväxtmil- jöer för vattenlevande djur, lokal klimatreglering samt kolinlagring i marken (Naturvårdsverket, 2017). Landskapets låga förmåga att hålla vatten i kombination med dess låga årliga nederbörd (500 – 600 mm) förväntas ge vattenbrist i ett varmare klimat. Under torra somrar har man redan sett konsekvenser för jordbruk, skogsbruk och dricksvattenförsörjning, och dessa problem förväntas öka med längre och varmare sommarperioder. Utdikningen ger även ett ökat näringsläckage från jordbruk och enskilda avlopp, och bidrar till övergödning i vattendrag, sjöar och i Östersjön. Vatten i Kalmar kommun påverkas dessutom av miljögifter från industri och verksamhet.

Kommunledningskontoret Hållbarhet och strategi Adress , │ Besök Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax Klicka här för att ange text.│

VMN 2019/0028 2 (3)

En god vattenstatus innebär att en vattenförekomst, trots påverkan av männi- skan, har ett väl fungerande ekosystem med bibehållna ekosystemtjänster. Ett vatten av god kvalitet ger livsmiljöer för ett stort antal arter av exempelvis väx- ter, insekter, fiskar och fåglar. Djur- och växtliv kan röra sig mellan olika vatten, utan hinder på vägen. God vattenstatus ger ett motståndskraftigt ekosystem, med förmågan att jämna ut och magasinera kraftiga flödesförändringar, rena vatten från miljögifter, producera livsmedel som fisk och dricksvatten samtidigt som det tar upp koldioxid och producerar syre. Dessutom bidrar det till människors välmående och naturupplevelser, som tillsammans med forskning och utbildning ger en ökad förståelse av naturen. Vattenstatus bedöms av Vattenmyndigheten utifrån Vattendirektivet 200/60/EG.

Uppdraget att ta fram en koncernövergripande handlingsplan för målet ”Kal- marsund, våra vattendrag och vårt grundvatten ska ha uppnått god vattenstatus 2027” gavs i Kalmar Kommuns verksamhetsplan med budget år 2018. Syftet med handlingsplanen är att skapa långsiktighet i arbetet, underlätta samverkan samt ge en helhetsbild av målarbetet fram till 2023. Handlingsplanen omfattar Kalmar kommunkoncern.

Hela handlingsplanen består av tre delar: Handlingsplanen för god vattenstatus, handlingsplanens åtgärdslista och bilagor. Bilagorna består av för handlingsplanen relevanta rapporter och kartmaterial. Det finns två rapporter. En är för Kalmar kommuns miljöövervakning 2019 tillsammans med en karta över lokalisering av mätstationer, och en rapport är en metodbeskrivning av Potentiellt vattenhållande och grundvattenbildande åtgärder i Kalmar kommun. Till den sistnämnda finns 9 stycken kartor med utpekade vattenhållande eller grundvattenbildande områden. Bland handlingsplanens kartmaterial ingår en visualisering av Kalmar kommuns ekologiska, kemiska och kvantitativa status. Det finns också en karta över Kalmar kommuns belastning samt beting av närings- ämnen och en karta med kända våtmarker och dammar.

Kompletterande till ovan planeras följande material publiceras i handläggarkar- tan för ökad användarvänlighet: Potentiellt vattenhållande och grundvattenbildande områden i Kalmar kommun, Kartlager över våtmarker och dammar i Kalmar kommun.

Frida Gustafsson Namnförtydligande 2 Strateg för ekologisk hållbarhet

Bilagor: Handlingsplanen för god vattenstatus Del B: Handlingsplanens åtgärdslista Handlingsplanens bilagor: VMN 2019/0028 3 (3)

- Miljöövervakning 2019 Kalmar kommun– Rapport och karta över mät- stationer - Potentiellt vattenhållande och grundvattenbildande åtgärder i Kalmar kommun – Rapport och kartor - Karta över Kalmar kommun ekologiska, kemiska och kvantitativa status - Karta över våtmarker och dammar i Kalmar kommun - Karta över belastning och beting av kväve och fosfor i Kalmar kommun

KALMAR KOMMUN

Handlingsplan för god vattenstatus Remissversion

Frida Gustafsson 2020-04-06

INNEHÅLL Om handlingsplanen ...... 2 Inledning ...... 4 Bakgrund ...... 4 EU:s vattendirektiv och miljökvalitetsnormer ...... 5 Kalmar kommuns tidigare arbete ...... 5 Kalmar kommuns miljöövervakning ...... 6 Nulägesanalys ...... 7 Ekologisk status i ytvatten ...... 7 Kemisk status i ytvatten och Grundvatten...... 7 Kvantitativ status i grundvatten ...... 9 Mål och strategier ...... 10 Åtgärder för en god ekologisk status ...... 11 1. Minskad övergödning...... 11 2. Stärkt ekosystem ...... 16 3. Ingen försurning ...... 18 Åtgärder för en god kemisk status ...... 19 4. Verka förebyggande ...... 20 5. Rena utsläppskällan ...... 21 Åtgärder för en god kvantitativ status ...... 21 6. Stärk landskapets vattenhållande förmåga ...... 21 7. Smart vattenanvändning ...... 24 Litteraturförteckning ...... 26 Bilagor:

Del B: Handlingsplanens åtgärdslista

Miljöövervakning 2019 Kalmar kommun– Rapport och karta över mätstationer

Potentiellt vattenhållande och grundvattenbildande åtgärder i Kalmar kommun – Rapport och kartor

Karta över Kalmar kommun ekologiska, kemiska och kvantitativa status

Karta över våtmarker och dammar i Kalmar kommun

Karta över belastning och beting av kväve och fosfor i Kalmar kommun

OM HANDLINGSPLANEN Beställare

Syfte och omfattning

Handlingsplanen omfattar Kalmar kommunkoncern. Syftet med handlingsplanen är att skapa långsiktighet i arbetet, underlätta samverkan samt ge en helhetsbild av målarbetet fram till 2023.

Aktiviteter som berör Kalmar kommun som organisation eller utövas på kommunal mark betecknas med ORG (organisation) i handlingsplanen. För aktiviteter inom Kalmar kommuns geografiska område, där kommunen inte har rådighet och främst kan påverka genom att bidra med rådgivning och samverkan, används beteckningen GEO.

Genomförande och styrning

Målet om god vattenstatus finns med i Kalmar kommuns årliga verksamhetsplan och budget. Förvaltningar och bolag har olika stora möjligheter att bidra till att målet uppfylls. Aktiviteterna pekar på en eller flera förvaltningar och bolag som har ansvar för genomförandet. De läggs in årligen i ordinarie styrning, exempelvis verksamhetsplaner.

Uppföljning

Uppföljning av målet sker genom Vattenmyndighetens bedömning för förvaltningscykel 4 (2021 – 2027) och Kalmar kommuns miljöövervakning.. Aktiviteterna följs upp på genom ordinarie uppföljning av kommunens verksamhetsplan med budget.

Finansiering av åtgärder

Vilken typ av finansiering som är aktuell beror på aktivitetens karaktär. Där aktiviteten handlar om att successivt utveckla kommunens verksamhet eller byta förhållningssätt sker finansiering inom ram alternativt så äskas medel inom ordinarie budgetprocess. Externfinansiering ska sökas där det är möjligt, vilket exempelvis gäller fysiska åtgärder mot övergödning. Externfinansiering kan då exempelvis sökas hos Länsstyrelsen Kalmar via LONA

(Lokala naturvårdande åtgärder) eller LOVA (Lokala vattenvårdande åtgärder). Medel för medfinansiering kan sökas hos Kalmar kommuns vatten- och miljönämnd.

Metod

Förslaget till handlingsplan är framtaget i dialog med tjänstepersoner inom de sakområden som ingår. En genomgång av goda exempel från andra kommuner och organisationer är genomförd.

Projektledare

- Frida Gustafsson, Strateg för ekologisk hållbarhet, kommunledningskontoret - Karin Löfström, Strateg för ekologisk hållbarhet, kommunledningskontoret

Följande personer från kommunens förvaltning och bolag har bidragit i arbetet

- Sara Gripstrand, Strateg för ekologisk hållbarhet, Kommunledningskontoret - Jonas Sverkén, Fförvaltningschef, Kommunledningskontoret - Susanna Minnhagen, Projektledare, Serviceförvaltningen - Renate Foks, Projektledare, Serviceförvaltningen - Ola Jonsson Sennefjord, Projektsamordnare, Serviceförvaltningen - Johan Wegenke, Projektledare, Serviceförvaltningen - Malin Engdahl, Enhetschef, Samhällsbyggnadskontoret - Staffan Johnson, Miljöchef, Samhällsbyggnadskontoret - Christian Sandholm, Miljöskyddsinspektör, Samhällsbyggnadskontoret - Rikard Tillback, Miljöskyddsinspektör, Samhällsbyggnadskontoret - Sara Paulsson, Miljöskyddsinspektör, Samhällsbyggnadskontoret - Line Nilsson, Miljöskyddsinspektör, Samhällsbyggnadskontoret - Carl-Johan Fredriksson, Miljöskyddsinspektör, Samhällsbyggnadskontoret - Fanny Ramström, Planarkitekt, Samhällsbyggnadskontoret - Anna Aleljung, Miljöspecialist, Kommunledningskontoret - Mats Begnert, Exploateringsingenjör, Kommunledningskontoret - Harald Persson, Kalmar Vatten AB - Birgitta Arnesdotter Landström, Kalmar Vatten AB - Stefan Ahlman, Kalmar Vatten AB - Ola Herrloff, Säkerhets- och miljöchef, Kalmar Öland Airport AB - Carina Pålsson, Länsstyrelsen Kalmar - Maria Hauxwell, Länsstyrelsen Kalmar

INLEDNING Levande vattendrag och kustvatten med rika natur- och kulturupplevelser tillsammans med rent dricksvatten ger livskvalité och är en förutsättning för Kalmars utveckling. Hållbara vattenknutna ekosystem är en förutsättning för att bedriva jordbruk och industri, främjar turism, ger oss dricksvatten och ett rikt friluftsliv med bad, fiske och förutsättningar för vackra vandringsleder.

BAKGRUND Sverige har åtagit sig att uppnå de internationella Agenda 2030-målen, varav ett flertal mål relaterar till vatten. Sverige ska till 2030 säkerställa tillgång till rent vatten, bevara och på ett hållbart sätt nyttja marina resurser, skydda och främja landbaserade ekosystem och hejda förlusten av biologisk mångfald. Dessutom har Sverige 16 nationella mål, där framförallt Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust

och skärgård, Ett rikt växt- och djurliv, och Myllrande våtmarker berör vattenmiljön. Kalmar kommuns långsiktiga mål; ”Kalmarsund, våra vattendrag och vårt grundvatten ska ha uppnått god vattenstatus 2027” ligger därmed i linje med både nationella och internationella miljömål. Kalmar län följer ett brett förankrat åtgärdsprogram för regionen Södra Östersjön, där Kalmar kommun är en avgörande aktör för att uppnå miljömålen till 2021 (Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2016).

EU:S VATTENDIREKTIV OCH MILJÖKVALITETSNORMER Sveriges vattenförvaltning utgår ifrån EU:s ramdirektiv, även kallat vattendirektivet (Vattendirektivet 200/60/EG). Vattendirektivet antogs år 2000, och har som syfte att säkra och skydda vattnets kvalitet och kvantitet. Utifrån vattendirektivet formas svensk vattenförvaltning, med målet att uppnå god vattenstatus för samtliga vatten. Arbetet i vattenförvaltningen sker i cykler på sex år. Under varje förvaltningscykel sker en klassificering av Sveriges vattenförekomster, där vattnets kvalitet, hydromorfologi och kvantitet bedöms utifrån vattendirektivets föreskrifter och dess miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormerna beskriver vilken kvalitet som vattnet ska ha vid en viss tidpunkt, och ska uppnås genom att de via kommuner och myndigheter styr planering, tillsyn och tillståndsgivning av olika typer av verksamhetsutövare. Den norm som sätts är en lägstanivå, och verksamheter får inte påverka vattenkvaliteten så att den status som anges i normen försämras. Vattenmyndigheten klassificerar vattnets nuvarande status utifrån kvalitetsfaktorer, där ytvatten bedöms utifrån ekologiska och kemiska kvalitetsfaktorer, medan grundvatten bedöms utifrån kemiska och kvantitativa faktorer. Förra bedömningscykeln avslutades 2015, och nästa avslutas år 2021.

För ekologisk status bedöms ytvattnet utifrån biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Vattnets kemiska status bedöms genom mätning av prioriterade ämnen, som inte får överskrida satta gränsvärden. I grundvatten bedömer man kemisk status i de vatten som riskerar att inte få god status.

God vattenstatus ska enligt vattendirektivet uppnås senast 2027 med undantag för överallt överskridande ämnen (kvicksilver och PBDE) samt för vissa kraftigt modifierade vatten.

KALMAR KOMMUNS TIDIGARE ARBETE För att minska negativ mänsklig påverkan på vattendrag och hav arbetar Kalmar kommun internationellt, nationellt och lokalt. År 2006 bildades Kalmarsundskommissionen för att verka kommunövergripande med åtgärder som förbättrar Östersjöns status. Samma år godkände HELCOM (Baltic Marine Environment Protection Comission) handlingsplanen Baltic Sea Action Plan, vilken beskriver Östersjöns ekologiska status och dess indikatorer, med målet att uppnå god vattenstatus avseende övergödning till år 2021. Under 2016-2017 deltog Kalmarsundskommissionen i Baltic Sea City Accelerator, en plattform för offentliga och privata aktörer att utforska innovativa lösningar för att nå uppsatta miljömål. Genom det samarbetet skrevs Local Baltic Sea Action Plan Kalmar Municipality. Planen sammanställdes 2017 och blev en del av Kalmars arbete för minskad övergödning, med målsättningen att få

ett renare Kalmarsund och Östersjö samtidigt som turism och matproduktion växer. Kalmar kommun har enligt Baltic Sea Action Plan arbetat brett för att reducera sina näringsutsläpp till Östersjön, från att förbättra existerande åtgärder och stärka samarbeten till att testa nya innovativa metoder. Exempel är arbete med att ta upp näring i kustvatten genom musselodlingar via det internationella projektet Baltic Blue Growth och upptag av sediment via projektet Life Sure.

För att leva upp till miljökvalitetsnormerna bedriver Kalmar kommun tillsyn och ställer åtgärdskrav på verksamheter som släpper ut förorenande ämnen, näringsämnen eller syretärande ämnen. Kalmar kommun ansvarar även för att fram planer som bidrar till att normerna uppnås, vilket innefattar planer för dagvatten, vatten- och avlopp, översikts- och detaljplanering samt prövning. Ett viktigt styrande dokument är det till översiktsplanen tematiska tillägget Vatten och avlopp (Kalmar kommun, 2016), som beskriver kommunens långsiktiga arbete med att rena dag- och avloppsvatten innan det släpps ut till en recipient. För att minska miljöpåverkan av avloppsvatten kommer Kalmar Vatten AB bygga ett nytt reningsverk, med målet att det ska vara ett av Sveriges bästa. Kalmar Öland Airport AB påverkar närliggande vattendrag med näringsutsläpp, och arbetar för att minska användningen av urea samt öka reningen av näring innan det når Östersjön.

Kalmar kommun samarbetar tätt med Vattenråden som är samverkansorgan mellan olika aktörer i kommunen med målet att förbättra statusen på vattendrag och kustvatten. Vattenråden sitter på stort engagemang, lokalkännedom och kunskap om vatten, och har därför en viktig funktion för att driva igenom projekt som förbättrar vattnets status. Ett annan viktig lokal samarbetspartner för Kalmar kommun är LRF som informerar lantbruk om hur man kan reducera näringsutsläpp.

KALMAR KOMMUNS MILJÖÖVERVAKNING Vattenmyndighetens senaste klassificering av status på Kalmar kommuns vatten gjordes på data insamlad mellan 2014 – 2018. Dessa data kommer att utgöra underlag för de nya miljökvalitetsnormer som beslutas 2021. Kalmar kommun har valt att komplettera bedömningen med en egen miljöövervakning. Syftet är att få ökad kunskap om tillståndet i vattendragen och göra det möjligt att följa upp effekten av specifika åtgärder. Kalmar kommuns mätningar ger dessutom vattenmyndigheten ett förbättrat underlag för bedömningen av vattendragens status.

Från 2018 till 2021 mäts kväve och fosfor samt stödjande vattenkemiska parametrar (12 ggr/år), kiselalger (1 ggr/år), bottenfauna (1 ggr/år) samt prioriterade ämnen och särskilt förorenade ämnen (2 ggr/år). Mätningarna görs enligt ackrediterade metoder. Kalmar kommun har i samråd med Länsstyrelsen Kalmar valt ut 9 olika platser för mätningarna, vilket täcker Kalmars större vattendrag (se bilaga för karta). Detta underlag kommer att vara tillgängligt för vattenmyndighetens nästa bedömning av vattendragens klassificering.

Kalmar Vatten AB är medlem i kustvattenkommittén, som samordnar miljöövervakning av kustvatten i Kalmar län. I miljöövervakningen mäts kustvattnets fysikaliska och kemiska egenskaper, bottenfauna, vegetationsklädda bottnar, fiskbestånd och miljögifter.

NULÄGESANALYS

EKOLOGISK STATUS I YTVATTEN Kalmar kommuns sjö, Ugglebo sjön, är klassad med måttlig ekologisk status. Kommunens åtta åar har enligt vattendirektivet delats upp till 30 vattenförekomster. Enligt den senaste klassningen under förvaltningscykel 2017 - 2021 har samtliga vattendrag måttlig status förutom ett som har god status och ett som har otillfredsställande status. Kalmar kommuns långa kuststräcka är enligt vattendirektivet uppdelat i nio kustvatten, där sju har måttlig status och två har otillfredsställande status.

Det finns fyra huvudsakliga orsaker för en nedsatt ekologisk status: övergödning, morfologisk påverkan, vandringshinder och försurning. Morfologisk påverkan och vandringshinder är de vanligaste orsakerna, men även övergödning är ett problem i flertal av vattendragen och i samtliga kustvatten. Försurning bedöms vara ett problem i Ugglebosjön. En vattenförekomst i St. Sigfridsån bedöms ha måttlig status gällande zink, då värdena överskrids.

Kalmar kommuns miljöövervakning bekräftar en övergödning i samtliga vattendrag. Övervakningen visade också på en låg försurning, bortsett från vid årslägsta som bedömdes som svagt till måttligt surt. Se bilaga för mer information.

Ekologisk ytvattenstatus

God status

Måttlig status

Otillfredsställande status

Figur 1. Klassificering enligt VISS för ekologisk ytvattenstatus för samtliga ytvatten under förvaltningscykel 1 2010 - 2016 (inre ring) och förvaltningscykel 3 under 2017 – 2021 (yttre ring).

KEMISK STATUS I YTVATTEN OCH GRUNDVATTEN Om man bortser från polybromerade difenyletrar (PBDE) och kvicksilver, två ämnen som sprids via atmosfärisk deposition och därför överskrids i alla Sveriges ytvatten, så har Kalmar kommun två ytvattenförekomster som ej uppnår god kemisk status. Dessa är kustvattnet Bockskärs skärgård och vattendraget Törnebybäcken.

Bockskärs skärgård har ej god kemisk status på grund av att uppmätta halter av tribultentenn (TBT) överskrider gränsvärdet.

Törnebybäcken har ej god kemisk vattenstatus, då man uppmätt PBDE och kvicksilver över gränsvärdet i fisk, samt överskridna värden av PFOS, kadmium och benso(a)pyren i vattnet. Intill Törnebybäcken finns fyra förorenade områden som riskerar påverka vattnet; en nedlagd avfallsdeponi, Kalmar Öland Airport och två brandövningsplatser.

Utöver Törnebybäcken påverkas även andra vattendrag i Kalmar av verksamheter. Längsmed Ljungbyån ligger Överstatorps reningsverk som belastar vattendraget med näringsämnen och riskerar kunna påverka vattendraget genom att läcka DEHP, PFOS, Bisfenol A och Diklofenak. Hagbyån riskerar att förorenas av att det vid mynningen till Kalmarsund ligger stora mängder rödfyr från alunframställning. Detta riskerar läcka arsenik, bly och blyföreningar och metaller, och man har detekterat PFOS (VISS, 2019).

Av nio grundvatten är idag samtliga klassade med god kemisk status, men vid tre grundvattenförekomster har man uppmätt miljögifter som överskrider fastställda bestämmelser. Vid Trekanten finns två grundvattenområden där miljögifter från bekämpningsmedel och nitrat har detekterats. Dessa områden har en hög andel jordbruk och det finns även en plantskola, ett krombaserat garveri samt en skrothandel som bedöms kunna påverka vattenkvalitén. Vid Nybroåsen finns den tredje grundvattenförekomsten och man har där upptäckt förorenigar av bly, nitrat, sulfat, men även 3,5-diklorfenol, dioxin och bekämpningsmedel (BAM och Atrazin). I området finns 21 EBH-områden (efterbehandling av förorenade områden) och ett sågverk med doppning som anses påverka grundvattnet (VISS, 2019).

Kalmar kommuns miljöövervakning visade att zink och kadmium överskred gränsvärdena i Surrebäcken och Törnebybäcken, tillsammans med årsmedelvärdet för PFOS. Årsmedelvärdet för Etinyl estrasiol överskreds i Hagbyån och Ljungbyån. Ammoniak överskreds i Törnebybäcken. Se bilaga för mer information.

Kemisk ytvattenstatus

God status

Uppnår ej god status Kemisk status utan överallt överskridande ämnen.

Figur 2. Klassificering enligt VISS för kemisk ytvattenstatus under förvaltningscykel 2 2010 - 2016 (inre ring) och förvaltningscykel 3 under 2017 - 2021 (yttre ring). 8

Kemisk grundvattenstatus

God status

Otillfredsställande status

Figur 3. Klassificering enligt VISS för kvantitativ grundvattenstatus under förvaltningscykel 2 2010 - 2016 (inre ring) och förvaltningscykel 3 under 2017 - 2021 (yttre ring).

KVANTITATIV STATUS I GRUNDVATTEN Kalmar kommuns nio grundvattenförekomster bedömdes ha god kvantitativ status under förvaltningscykel 2009 – 2016, men under tredje förvaltningscykeln bedömdes Kalmarkustens sandstensformation ha otillfredsställande kvantitativ status. Bedömningen är baserad på att riktvärdet för klorid överstegs vid 79 tillfällen mellan 2013 och 2017 i ett antal kustnära brunnar i Blekinge. Klorid kommer ifrån en saltvatteninträngning och tyder på ett överuttag av vatten. Det har även noterats en sjunkande grundvattennivå som har svårt att återhämta sig under vinterhalvåret (VISS, 2019).

Kvantitativ grundvattenstatus God status

Otillfredsställande status

Figur 4. Klassificering enligt VISS för kvantitativ grundvattenstatus under förvaltningscykel 2 2010 - 2016 (inre ring) och förvaltningscykel 3 under 2017 - 2021 (yttre ring).

MÅL OCH STRATEGIER

Långsiktigt mål: Kalmarsund, våra vattendrag och grundvatten ska uppnå god vattenstatus 2027 Delmål Strategier God ekologisk status för 1. Minskad övergödning samtliga 1.1. Minska näringsläckage från jord- och skogsbruk ytvattenförekomster 1.2. Minska näringsläckage från urbana miljöer 1.3. Ta upp näring från havet 1.4. Samordna insatser, informera och planera

2. Stärkt ekosystem 2.1. Utveckla livsmiljöer 2.2. Öka kunskapen och förståelsen om vattnets ekosystem

3. Ingen försurning 3.1. Fortsätt kalka God kemisk status för 4. Verka förebyggande samtliga yt- och 4.1. Skydda vatten grundvattenförekomster 4.2. Förhindra utsläpp

5. Färre utsläppskällor 5.1. Hitta källan 5.2. Rena källan God kvantitativ status 6. Stärkt landskapets vattenhållande förmåga för samtliga 6.1. Stärk landskapets vattenhållande förmåga och öka grundvattenförekomster grundvattenbildning 6.2. Stärk vattentillgången för lantbruk 6.3. Samverka långsiktigt och bygg kunskap

7. Smartare vattenanvändning 7.1 Spara dricksvatten

ÅTGÄRDER FÖR EN GOD EKOLOGISK STATUS För en samlad lista av aktiviteter i handlingsplanen, se Del B. I Del B finns även information om tidsram, ansvarig förvaltning eller bolag, om aktiviteterna utförs i kommunens geografiska område eller inom organisationen och aktivitets kvantitativa målsättning.

1. MINSKAD ÖVERGÖDNING Mänsklig aktivitet ökar näringstillförseln i naturen, vilket i vattnets ekosystem leder till en ökad algblomning och växtlighet. En lång tids övergödning resulterar i ett förändrat växt- och djursamhälle, med minskad sikt, syrebrist och döda bottnar. Östersjön är speciellt sårbar för övergödning på grund av en stora omgivande befolkning och lågt utbyte av vatten.

I Baltic Sea Action Plan identifierades Kalmar kommuns källor av näringsämnen, där jordbruk och skogsbruk är de två främsta källorna till utsläpp. Figur 5 och 6 visar det sammanslagna utsläppet av både antropogent och naturligt utsläpp. Beräkningarna avser nettobelastningen av kväve och fosfor, d.v.s. näringsutsläpp i havet efter naturlig retention uppströms. Jordbruk och skogsmark är de två största källorna till näringsläckage av både kväve och fosfor.

1% 3% 2% Kväveläckage i Kalmar kommun 3% 2% Jordbruk Skog och hygge 10% Kommunala ARV

48% Myr Enskilda avlopp Dagvatten 31% Öppen mark Luftdepositon Vatten

Figur 5. Kväveläckage i Kalmar kommun fördelat på utsläppskälla (HELCOM, 2017).

2% 1% 0% Fosforläckage i Kalmar kommun 3% Jordbruk 8% Skog och hygge 35% Enskilda avlopp 12% Dagvatten Kommunala ARV Öppen mark 15% Myr Industri

24% Vatten

Figur 6. Fosforläckage i Kalmar kommun fördelat per utsläppskälla (HELCOM, 2017).

Enligt Baltic Sea Action Plan ska Kalmar kommun tillsammans med Nybro kommun reducera sina näringsutsläpp till Östersjön, med motsvarande 72 ton/år för kväve och 6.7 ton/år för fosfor till år 2021 (HELCOM, 2017). Man kan beräkna Kalmar kommuns belastning och reduktionsbeting, det vill säga hur mycket man bör reducera för att hindra övergödning, genom area-andel av vattenförekomsterna som ligger inom Kalmar kommuns gränser. Enligt denna metod har Kalmar kommun en belastning på drygt 564 ton kväve/år och 9.9 ton fosfor/år (PLC6), och har ett reduktionsbeting på 30.4 respektive 3.3 ton/år. Beräkningarna är baserade på modellen PLC6 och avser år 2014 (Eriksson , 2018). Belastning och reduktionsbeting av kväve och fosfor per huvudavrinningsområde redovisas i tabell 1. Där framgår det att kustområdet Kalmar, Hagbyån och Ljungbyån som har störst beting.

Tabell 1. Belastning samt reduktionsbeting av fosfor och kväve (PLC6) för att nå god ekologisk status för huvudavrinningsområden inom Kalmar kommun. Värdena är beräknade på vattenförekomstområden (Eriksson , 2018). Se bilaga för karta.

Huvudavrinningsområde Kvävebelastning Fosforsbelastning Kvävebeting Fosforbeting kg/år kg/år kg/år kg/år Alsterån 59 1 0 0 Bruatorpsån 20 742 327 1 660 175 Hagbyån 79 803 1 433 6 551 751 Halltorpsån 91 352 1 481 1 290 230 Kustområde Hagby 68 229 1 059 362 39 Kustområde Kalmar 155 956 3 165 13 808 1 156 Kustområde Nävraån 32 433 447 0 15 Ljungbyån 74 074 1 362 6 717 601 Snärjebäcken 41 378 640 0 367 Summa 564 027 9 916 30 389 3 335

1.1 MINSKA LÄCKAGE FRÅN JORD- OCH SKOGSBRUK Våtmarker har förmågan att rena vatten från miljögifter, partiklar, bakterier och näringsämnen. Det sistnämnda renas genom processer såsom näringsupptag av växter, denitrifikation eller sedimentation. Att restaurera eller anlägga av en våtmark är en viktig åtgärd för att minska näringsläckage från jordbruks- och skogsmark. Våtmarker kan även bidra med grundvattenbildning, reglera lokalklimat, öka markens förmåga att hålla vatten, öka biologisk mångfald och öka kolinbindning. Våtmarker för näringsretention (Del B 1.1.a) bör anläggas i anslutning till skogs- och jordbruk i områden där det finns en hög belastning. Olika utformning av våtmarker ger olika effekt av näringsretention. En fosfordamm (Del B 1.1.b) är en version av våtmark som är effektiv för sedimentation av partikelbundet fosfor, och bör anläggas i områden med hög belastning av fosfor. Detta sammanfaller ofta med områden med mycket lerjord. För att våtmarkerna ska ha en god funktion som naturliga reningsverk ska Kalmar kommun fortsätta sköta kommunala våtmarker (Del B 1.1.c). Nyanläggning eller restaurering av våtmarker och fosfordammar bör ske i största mån i närhet av utsläppskällan och inom områden som är hårt belastade (se bilaga för karta), men kommer att påverkas av markägarens intresse av att upplåta mark till en våtmark. För att få ut störst effekt av anlagda våtmarker bör våtmarker anläggas inom avrinningsområden med högst belastning (se bilaga för karta). En placering som har bedömts som viktig för att minska näringsläckage till Östersjön är mynningen till Surrebäcken vid Stävlö. Genom att leda om kanalen vid Stävlö (Del B 1.1.d) beräknas näringsbelastningen reduceras med 10000 kg N/år och 200 kg P/år.

Som markägare kan kommunen förbättra sina arrendeavtal för att förebygga näringsläckage, exempelvis med skyddszoner längs med vattendrag. Kalmar kommun bör därför uppmuntra sina arrendatorer att öka sitt näringsupptag och i det arbetet komplettera sina jordbruksarrenden med krav på gräsbevuxna skyddszoner vid åkermark och ekologiskt funktionella kantzoner vid större vattendrag (Del B 1.1.e). För att fånga upp näring från jordbruksmark är även tvåstegsdiken effektiva. Tvåstegsdiken är uppbyggda för en ökad vegetation, vilket drar ner flödeshastigheten och ger en ökad rening av vattnet. Strukturkalkning är en metod som motverkar fosforläckage från jordbruksmark. Kalmar kommun ska aktivt stödja jordbruk med att anlägga tvåstegsdiken (Del B 1.1.f) och bidra med strukturkalkning (Del B 1.1.g) till jordbruk i områden med högt beting av fosfor. Reglerbar dränering är ytterligare en lämplig åtgärd för minskat näringsläckage av jordbruksmark. En reglerbar dränering är ett sätt att reglera grundvattennivån på ett fält, vilket gör att man kan förbättra växternas tillgång på vatten och därmed deras näringsupptag. Åtgärden är relativt oprövad i Kalmar kommun, och det första steget är därför att testa åtgärden och utvärdera effekten (Del B 1.1.h).

För att ta upp näring från havet klipper kommunen vass i vikar, men för att få effekt är det väsentligt att vassen samlas upp. Vassklippning under häckningstider ger dessutom negativ effekt på fågellivet, varför det är viktigt att man anpassar vassklippningen (Del B 1.1.i) till lämplig tidpunkt på året. Kalmarsundskommissionen undersöker hur man bäst kan sköta

vikar för att bidra till både näringsupptag och biologisk mångfald. Genom deltagande i och samarbete med Kalmarsundskomissionen kan Kalmar kommun öka kunskapen och utveckla skötseln av vikar.

En stor del av näringsläckaget, 31 % av kvävet och 24 % av fosforn, beräknas komma från skogsmark. För att hindra näringsläckage från skogen ska man ta generell hänsyn vid skogsbruk, exempelvis genom att lämna en skyddszon mot vatten och våtmarker och att undvika skadligt näringsläckage vid skogliga åtgärder. Man kan även anpassa skogsbruket ytterligare, exempelvis genom minskat uttag av GROT, lämna skärmtak eller kontinuitetsskogsbruk (Kronnäs, Hellsten, & Aselsson, 2012). Kontinuitetsskogsbruk anses ge lägre näringsläckage eftersom skogen behåller ett vegetationstäcke och därmed kan ta upp den näring som frigörs vid avverkning (Hedwall, Grip, Linder, & Lövdahl, 2013). För att minska näringsläckage från skogen ska det utredas vilka åtgärder som är lämpliga och hur de kan praktiseras på kommunal skogsmark (Del B 1.1.j). En annan föreslagen åtgärd är att anlägga våtmarker i skogsmark, vilket förutom rening av vatten bidrar med en jämnare markvattennivå, säkrar tillväxt av träråvara, ökar kolbindning och ger en artrik miljö med hög biologisk mångfald (GRIP on LIFE, 2019). Kalmar kommun ska som ett första steg återväta tidigare utdikad torvmark (Del B 1.1.k).

1.2. MINSKA LÄCKAGE FRÅN URBANA MILJÖER En inte helt obetydlig del av Kalmar kommuns näringsläckage kommer från urban miljö, där 36 % av fosforn och 16 % av kvävet beräknas komma från enskilda avlopp, dagvatten, det kommunala reningsverket och industri. En åtgärd som förväntas minska belastning av näringsämnen betydligt är den förbättrade reningsgraden i Kalmars nya avloppsreningsverk (Kalmarsundsverket) (Del B 1.2.a).

För att minska urban påverkan på vattenkvaliteten är det viktigt att minska bräddning av avloppsvatten och belastningen på reningsverket av ovidkommande vatten. Kalmar Vatten AB arbetar löpande med att förnya ledningsnätet för att minska inläckage och felkopplingar. Nya dimensionsanvisningar har tagits fram som bl.a. tar hänsyn till klimatförändringar och vattenförekomstens ekologiska status (i bräddpunkt), vilket skapar ett mer robust spillvattensystem. Dessa ska nu implementeras (Del B 1.2.b), och man ska utreda behovet av en reservkraft för minskad bräddning (Del B 1.2.c) En ny policy för dag- och dräneringsvatten med syfte att förhindra påkoppling av oönskat dag och dräneringsvatten till spillvattnet har också upprättats.

Dagvatten är regnvatten och smältvatten från tak och andra hårda ytor i stadsmiljöer. När dagvatten rinner över urban miljö fångas näringsämnen och andra förorenande ämnen (tungmetaller, olja etc). Dagvatten behöver därför renas, antingen genom det kommunala dagvattenledningsnätet eller genom öppen dagvattenhantering. I öppen dagvattenhantering används naturens egna processer för att rena vatten, vilket bedöms vara ett mer hållbart alternativ för dagvattenhantering. Kalmar kommuns VA-plan innehåller en dagvattenpolicy, inriktningsmål för hållbar dagvattenhantering och strategiska riktlinjer, vilka anger hur vi ska

hantera dagvatten. För att förverkliga dessa strategier kommer Kalmar kommun och Kalmar Vatten AB ta fram en handlingsplan för dagvattenhantering (Del B 1.2.d). Målsättningen för handlingsplanen är att dagvattenfrågor ska hanteras rättsäkert, ha ekonomisk och ekologisk fokus med satsningar på öppna blå och gröna lösningar som exempelvis gröna tak och växtbäddar längs gator. Den ska även ta hänsyn till kommande klimatförändringar.

Kalmar kommun har sedan 2018 via tillsyn undersökt och genom förelägganden åtgärdat enskilda avlopp, vilket beräknas minska belastningen av näringsämnen med nästan 2000 kg N/år och 310 kg P/år. Idag är över 3000 enskilda avlopp inventerade, och runt 75 % av avloppen med förbättringsbehov åtgärdade. 90 % ska vara åtgärdade till 2023 (Del B 1.2.e).

En källa till övergödning från kommunal verksamhet är spridning av urea på Kalmar Öland Airport. År 2023 ska minst 70 % av det kväve som släpps i Törnebybäcken från flygplatsen renas (Del B 1.2.f).

1.3. TA UPP NÄRING FRÅN HAVET Kalmar kommun har sedan utvecklat och testat teknik för musselodlingar med syfte att ta upp näring från havet. Musselodling har drivits i samarbete mellan Kalmarsundskommissionen och EU-projektet Baltic Blue Growth. Kalmar kommun odlar musslor (Del B 1.3.a) på fyra nät för fortsatt näringsupptag från havet, och beräknar kunna ta upp 10 ton musslor om året.

Ett annat sätt att ta upp näring från havet är att ta upp sediment med hög halt fosfor. Kalmar kommun driver Life SURE tillsammans med Linnéuniversitetet, ett projekt med syfte att utveckla teknik för att skonsamt ta upp av sediment från Malmfjärden (Del B 1.3.b). Det sediment som tas upp kommer att renas och bland annat näringsämnen kommer återvinnas.

1.4. SAMORDNA INSATSER, INFORMERA OCH PLANERA Samarbete med markägare är grundläggande för att öka antalet åtgärder gjorda inom Kalmar kommun och nå målsättningar om minskad övergödning, eftersom kommunen enbart har rådighet över kommunalt ägd mark. En del i arbetet är Kalmar kommuns tillsynsverksamhet, där man med riktad tillsyn kan arbeta för att minska utsläpp av både näringsämnen och växtskyddsmedel. Kalmar kommun kan genom rådgivning underlätta och stötta markägare att göra åtgärder som reducerar näringsläckage, exempelvis inom jord- och skogsbruk (Del B 1.4.b). Genom att samarbeta med organisationer som arbetar med vatten i landskapet, exempelvis Vattenråden, LRF inom projekten LEVA och Greppa näringen samt skogsägarföreningar inom Skogens vatten (Del B 1.4.c) samt genom att stötta markägare med kunskap om effekten och anläggandet av åtgärder samt hur man söker stöd och bidrag för att utföra åtgärder kan Kalmar kommun accelerera antalet utföra åtgärder. Kalmar kommun ska fortsatt bidra till en central samordnare till Vattenråden (Del B 1.4.e). Kalmar kommun kan även underlätta praktisk våtmarksskötsel för privata markägare genom rådgivning och utlåning av utrustning (Del B 1.4.d).

För att långsiktigt öka medvetenheten om miljön i vattendrag och kustvatten behöver Kalmar kommun utföra informationskampanjer och utbildningssatsningar kring övergödning och ekosystemets funktion (Del B 1.4.f).

Enligt planerade åtgärder för att minska näringsläckage kommer Kalmar kommun till 2023 att ha tagit sitt beting för kväve och 69 % av betinget för fosfor (se tabell 2). För att år 2027 ha tagit hela betinget behöver ytterligare åtgärder planläggas, som motsvarar ett upptag av fosfor på 1000 kg/år. Detta motsvarar ungefär 14 ha fosfordammar eller 29 ha våtmark (Del B 1.4.h). Kalmar kommun ska till 2023 planlägga åtgärder för 2023 - 2027 som tar hela betinget av näringsläckage. Belastning och beting är uppskattade efter avrinningsområde, och Kalmar kommun ska därför göra en åtgärdsplan för minskad övergödning för varje större vattendrag och dess avrinningsområde (Del B 1.4.g). Våtmarker och fosfordammar ska fokuseras i kustområdet Kalmar, Hagbyån och Ljungbyån, där betinget av fosfor är störst (se bilaga för karta).

Tabell 2. Reducerat kväve och fosfor i kg enligt planerade åtgärder fram till 2023. För att ta hela betinget krävs ytterligare åtgärder mellan 2023 till 2027.

Kväve Beting Fosfor reduktion Beting fosfor % reduktion kg/år Kväve % kg/år Reducerat innan 9841 32 % 1349 41 % 2020 2020 15 000 49 % 1500 45 % 2021 20 000 65 % 1700 51 % 2022 25 000 82 % 2000 61 % 2023 43965 100 % 2277 69 % 2024 - 2500 75 % 2025 - 2700 82 % 2026 - 3000 90 % 2027 - 3300 100 %

2. STÄRKT EKOSYSTEM Utifrån vattendirektivet bedöms 27 av Kalmars vattenförekomster ha problem med morfologisk påverkan och kontinuitet. Det morfologiska tillståndet beskriver vattnets fysiska förhållanden och hur de avviker från ett naturligt tillstånd. Ett naturligt vattendrag formas av vattnets rörelse genom marken och påverkas av exempelvis flödesfluktationer och inslag av stenar och död ved. En varierad hydromorfologi är grunden för en hög biologisk mångfald, men bidrar också till ett naturligt flöde med årsvariation, näringsretention och grundvattenbildning. Människan har genom historien påverkat vattendragen, framförallt genom utdikning där man önskade sig en ökad areal jordbruksmark utan svämbäddar. Mänskliga aktiviteter har även resulterat i vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer, som därmed hindras från potentiella livs-, lek- och uppväxtområden. En minskad utbredning av arter kan störa vattendragets dynamik, och påverka hela ekosystemets funktion. Vattenmyndigheten har i VISS pekat ut 34 lokaler i Kalmars 16

vattendrag där det finns vandringshinder (Vattenkartan, 2019). För att uppnå god ekologisk status behöver skapa möjligheter för djurliv att ta sig förbi vandringshinder, men ett flertal av dessa kräver dels en vattendom alternativt vägs andra intressen högre. Vattenmyndigheten har lokaliserat 17 platser där man behöver göra biotopvård för att restaurera vattendragen (Vattenkartan, 2019).

2.1. UTVECKLA LIVSMILJÖER Rensade och rätade vattendrag är negativt både för näringsupptag och biologisk mångfald, och det är därför prioriterat att man utför biotopvård som återskapar ett naturligt vattendrags karaktär (Del B 2.1.a). Biotopvårdande åtgärder kan exempelvis innefatta fysiska förändringar av marken, plantering av lövträd, tillförsel av sten och död ved. Död ved är en viktig livsmiljö för ett stort antal arter, framförallt svampar, lavar och insekter. Förutom att död ved ger en ökad biologisk mångfald så ger det även ett vattendrag en ökad mångformighet, vilket exempelvis ökar näringsupptaget, dämpar markens erosion och ger ståndplatser för fisk. Mängden död ved behöver därför öka i samtliga vattendrag. För en ökad naturvård och näringsupptag behöver vattendrag ha funktionella kantzoner, det vill säga en skyddszon med flerskiktad vegetation. Detta ska i första hand genomföras på kommunal skogsmark (Del B 2.1.b).

86 % av vattendragen i kommunen har olika typer av dammar, barriärer och slussar som utgör vandringshinder för exempelvis fisk, vilket sänker vattendragets ekologiska status. För att fisk ska kunna röra sig mellan fritt vatten, lek- och uppväxtplatser, behöver hinder tas bort och fria vandringsvägar skapas. Fria vandringsvägar (Del B 2.1.c) kan skapas genom att ta bort hinder eller genom att göra omlöp eller trappor som bör placeras långt ner i avrinningsområden och i anslutning till de större vattendragen. Det finns ett fåtal vandringshinder som är relativt enkla att åtgärda, medan andra behöver planeras under en längre tid (Del B 2.1.d). En viktig del av arbetet för fria vandringsvägar är samarbeten med ägare till vattenkraftverk och dammar, där kommunen kan informera, stötta och inspirera till ytterligare åtgärder.

En förutsättning för en stabil livsmiljö i vattendrag är att det alltid finns tillgång till vatten, och det är därför viktigt att i största möjliga mån säkra vattenflödet i de större vattendragen (Del B 2.1.e). För att få ett jämnare flöde kan man anlägga eller restaurera strukturer som bromsar upp höga flöden i vattendragen, såsom multifunktionella våtmarker, meandering och svämplaner.

Under de senaste decennierna har reproduktionen minskat hos gädda och abborre, men även hos andra vårlekande sötvattensarter. Troliga orsaker är övergödning, överfiske och exploatering av kustmiljöer (Ljunggren m. fl. 2005). Stora rovfiskar har en viktig funktion för sötvattens och Östersjöns ekosystem och genom att främja deras levnadsförutsättningar motverkas indirekt övergödning. En åtgärd för att öka antalet större rovfiskar är att återskapa lek och uppväxtplatser, vilket bör fokuseras i skärgårdens grunda vikar och långt ner i vattendrag (Del B 2.1.f)).

För att långsiktigt stärka den biologiska mångfalden, dess livsmiljö och rörelsefrihet behöver en bättre blå och grön infrastruktur skapas längs med Kalmar större vattendrag (Del B 2.1.g).

2.2. ÖKA KUNSKAPEN OCH FÖRSTÅELSEN OM VATTNETS EKOSYSTEM En effekt av låga förekomster av större rovfiskar som gädda och abborre är att deras föda storspiggen ökar, vilka i sin tur äter rovfiskens yngel. Genom att lokalt fiska ut storspiggen kan man öka chansen för större rovfisk att bli vuxen. Hur man bäst fiskar ur storspigg och effekten av detta på gäddor och abborre är idag inte känt. Kalmar kommun samarbetar med Linnéuniversitetet i projektet Möt fisken, där man undersöker gäddans beteende för att bättre kunna anpassa åtgärder för att främja fisken. Projektet är publikt och informativt utformat för att öka förståelsen om rovfisken och dess effekt på ekosystemet. Kalmar kommun ska utöka samarbetet med universitet och närings- och föreningsliv för att bygga och sprida kunskap om vattnets ekosystem (Del B 2.2.a)

För att öka förståelsen om vattnets ekologi driver Vattenråden projektet Vattendetektiverna, en utbildningssatsning som riktar sig emot elever och lärare i grundskolan i Kalmar och Nybro kommun (Del B 2.2.b).

En annan fisk, Svartmunnad smörbult, är en invasiv fisk som ökat i antal i Kalmarkusten under de senaste åren. Dess höga predationstryck på mollusker och fiskrom ger den en fördel för att få både föda och territorium i jämförelse med inhemsk fisk. Kalmar kommun undersöker om den svartmunnade smörbulten kan användas för kommersiellt fiske, med syftet att minska dess negativa påverkan på den inhemska faunan samt bidra till samhället som matfisk (Del B 2.2.c).

För att få kunskap om miljön i vattendragen ska Kalmar kommun fortsätta sin miljöövervakning, med mätning av näringsämnen samt stödjande kemiska parametrar, bottenfauna, kiselalger, prioriterade och särskilt förorenande ämnen (Del B 2.2.d). Resultatet av miljöövervakningen ska göras tillgängligt digitalt (Del B 2.2.e). Ett komplement till miljöövervakningen, som kommer att visa effekten av att återskapa miljöer och att skapa fria vandringsvägar, är elfiske (Del B 2.2.f). Miljömätningar tillsammans med elfiske kommer att visa på effekten av våra åtgärder för god vattenstatus. Kalmar kommun ska även i samarbete med Vattenråden göra en biotopkartering av vattendrag för att kunna planera och utföra biotopvårdande åtgärder som stärker dess ekosystem (Del B 2.2.g). Under 2015 gjordes en biotopkartering av Snärjebäcken, Halltorpsån och Hagbyån, vilket kan användas för uppföljningssyfte. Det pågår även en inventering av långbensgroda och insektsmiljöer.

3. INGEN FÖRSURNING Försurning är en process där pH-värdet i sjöar och jordmån sjunker. Ett lägre pH ändrar förutsättningarna att leva i naturen, och leder till en förändrad artsammansättning och artutdöende. Det kan även förorsaka vittring av byggnader och kulturarv. Uggelbosjön i Kalmar kommun är idag försurad.

3.1. FORTSÄTT KALKA 18

Kalmar kommun utför kalkning enligt den regionala kalkåtgärdsplanen för 2011-2015 i samarbete med Kalmar Länsstyrelse som har det regionala ansvaret för kalkningsverksamhet (Johansson, 2011). Åtgärdsplanen revideras och kommer att uppdateras under år 2020. Kalmar kommun har idag Ugglebosjön, Vänsjösjön och Halltorpsån som målområde för sin kalkning, men ansvarar enbart för doserkalkning i Skärvsjö vid Halltorpsån. Kalmar kommun arbetar för en minskad försurning genom att fortsätta kalka Skärvsjö och uppdatera sin kalkning enligt kalkningsprogrammets utsatta åtgärder (Del B 3.1.a).

ÅTGÄRDER FÖR EN GOD KEMISK STATUS Miljögifter i ytvatten

Gränsvärdet för kvicksilver och Polybromerade difenyletrar (PBDE) överskrids i alla ytvatten på grund av atmosfärisk deposition (VISS-Hjälp, 2019). PBDE är en samlingsbeteckning för flamskyddsmedel med syftet att förhindra brand i olika produkter och material. När dessa ämnen sprids i miljön ansamlas de i sediment och djurvävnad och verkar troligen hormonstörande (Naturvårdsverket, 2019). Kvicksilver kan ge skador på det centrala nervsystemet. Ämnet sprids genom atmosfären från exempelvis guldutvinning eller förbränning av kol och avfall, och bryts inte ned i naturen. Utsläpp av kvicksilver har i Sverige minskat med två tredjedelar sedan 1990 (Naturvårdsverket, 2019).

I Törnebybäcken har perflouroktansulfonat (PFOS), kadmium och bens(a)pyren upptäckts. PFOS har används bland annat i rengöringsmedel, brandsläckningsskum och impregneringsmedel, och anses farliga för både hälsa och miljö (Naturvårdsverket, 2019).

Kadmium sprids främst via luft vid el- och värmeproduktion, och är giftigt för mikroorganismer och vattenlevande arter. Ämnet kan tas upp av växter vilket gör att de kan återfinnas i grödor. Vid intag kan det ge problem med njurarna, benskörhet och är cancerframkallade. (Naturvårdsverket, 2019). Bens(a)pyren är cancerframkallande, och sprids via luft från ofullständig förbränning (Naturvårdsverket, 2019).

I Boskärs skärgård har man uppmätt tributyltenn (TBT) i sediment. TBT har använts som bekämpningsmedel i båtbottenfärger för att skydda mot påväxt av marina organismer. Ämnet bryts ned långsamt i sediment, och verkar hormonstörande på snäckor, musslor och fisk (Naturvårdsverket, 2019).

Miljögifter i grundvattnet

Av nio grundvatten är idag samtliga klassade med god kemisk status, men vid tre grundvattenförekomster har man uppmätt miljögifter som överskrider fastställda bestämmelser. De ämnen som detekterats är nitrat, bly, sulfat, 3,5-diklorfenol, dioxin och bekämpningsmedel (BAM och Atrazin). Kommunalt dricksvatten tas inte ur dessa grundvattenförekomster, men man bör ändå eftersträva minskad negativ påverkan av mänsklig aktivitet.

BAM (2,6 – diklorbensamid) är en nedrytningsprodukt av diklobenil, som tillsammans med atrazin använts som bekämpningsmedel mot växter. Båda ämnena förbjöds 1989-1990, men finns fortfarande kvar i marken (SGU, 2013). Nitrat i grundvatten orsakas främst av gödsling på jordbruk- eller skogsmark samt från avlopp (SGU, 2013), och kan vara hälsofarligt då det kan ge minskat syreupptag (Livsmedelverket, 2019).

Klorid och sulfatjoner är ett möjligt tecken på saltvatteninträngning, men kan också komma från andra grundvatten med dålig kvalitet. Höga sulfathalter kan orsakas av påverkan från sedimentära berggrunder med alunskiffer, sulfidmalmsgruvor, deponier eller deposition och dränering av organiska jordar (SGU, 2013).

Dioxiner är ett samlingsnamn för polyklorerade dibenso-p-dioxiner och polyklorerade dibensofuraner (PCDD/F), och kommer bland annat ifrån ofullständig förbränning av klor och i industrikemikalier t.ex. vid doppning av virke (SGU, 2013).

Blyföroreringar beror dels på bergartstypen, men även via nedfall av luftburet bly. Höga halter bly i dricksvatten ger hälsoeffekter då det kan orsaka järnbrist och påverka fosterutveckling (SGU, 2013).

4. VERKA FÖREBYGGANDE Oavsett källa och spridningsväg så är det avancerat, kostsamt och i de flesta fall omöjligt att rena vattenförekomster från miljögifter. Det viktigaste arbetet för att behålla ett rent vatten är att verka förebyggande och skydda vatten från utsläpp.

4.1. SKYDDA VATTEN Tillsyn av verksamheter som riskerar att miljökvalitetsnormer överskrids är grunden för att förebygga utsläpp (Del B 4.1.a). Tillsyn i vattenskyddsområden tar även hänsyn till skyddsföreskrifterna för det specifika området, som är ett viktigt instrument för att skydda dricksvatten från föroreningar. Föreskrifterna behöver aktualiseras utifrån nya forskningsresultat. Kalmar Vatten AB arbetar för att uppdatera och revidera skyddsföreskrifter i kommunens vattenskyddsområden. Södra Nybroåsen och Hagbyåns vattenskyddsområden är de områden som först prioriteras, men även vissa reservvattentäckter bör uppdateras (Del B 4.1.b). Kalmar Vatten söker fortlöpande efter nya vattentäckter i Nybroåsen, vilket kan medföra behov av justerade vattenskyddsområden.

4.2 FÖRHINDRA UTSLÄPP Förutom tillsyn arbetar Kalmar kommun med att förhindra utsläpp, exempelvis genom sin dagvattenhantering. Kalmar kommun tar fram en handlingsplan för dagvattenhantering (Del B 1.2.d), med målet att öka rening av dagvatten och därmed minska utsläpp av föroreningar.

Under 2019 gjordes en undersökning av båtbottnar för att se om färg innehållande TBT sitter kvar på båtarna, trots ett långvarigt förbud. Den visade att andelen båtar vars bottenfärg innehöll tenn över 100 µg/cm2 var 43 % på Kullö, 44 % på Revsudden och 31 % på Stensö. Därför kommer man fortsatt att bedriva undersökningar och öka tillsyn av båtbottenfärg (Del

B 4.2.a). För att man som båtägare ska kunna byta till ett mer miljövänligt alternativ ska det anläggas en spolplatta med uppsamling för tvätt av båtar med miljögiftig färg (Del B 4.2.b). För båtar som har miljövänlig färg ska det anläggas en båtbottentvätt (Del B 4.2.c). Tillsammans med detta är det viktigt att man göra en informationssatsning för att uppmärksamma risken med TBT (Del B 4.2.d).

5. RENA UTSLÄPPSKÄLLAN

5.1 HITTA KÄLLAN Miljögifter sprids från en rad källor, exempelvis jordbruk, brandövningsstationer eller gamla deponier. En viktig del i att hitta föroreningskällor är att undersöka om miljögifter läcker ut i vatten från förorenade områden, så kallade efterbehandlingsområden (EBH). Kalmar kommun kommer att göra en handlingsplan för att prioritera mellan vilka EBH-områden som ska saneras (Del B 5.1.a). De föroreningar som uppmätts i en grundvattenförekomst vid Trekanten (Ås vid Trekanten, Trekanten) misstänks komma från en plantskola, ett krombaserat garveri och en skrothandel. Prioritering av dessa områden kommer att ske i handlingsplanen. Man planerar även att utreda spridningen av miljögifter till vatten från en tidigare bränning av alunskiffer i Loverslund (Del B 5.1.b).

För att hitta källan till PFOS kommer Kalmar kommun att utreda förorenade områden av PFOS, vilket görs i samarbete med andra tillsynsmyndigheter (Del B 5.1.c) eftersom Kalmar kommun inte har rådighet att ställa krav på alla verksamheter. Kalmar kommun kommer i relation till detta göra extra tillsyn av deltidsbrandstationer och deras användning av PFAS (Del B 5.1.d).

Kalmar Öland Airport är en möjlig utsläppskälla av miljögifter, och kommer löpande i samarbete med tillsynsmyndigheter utreda vilka ämnen som släpps ut och vad man kan göra för att minska flygplatsen miljöpåverkan (Del B 5.1.e).

5.2 RENA KÄLLAN För kända källor bör man utreda hur man bäst förhindrar utsläppen. En sådan är Vassmolösa ångsåg, där marken nu ska saneras (Del B 5.2.a). Barkestorpstippen ska också utredas utifrån hur utsläppen ska åtgärdas (Del B 5.2.b), eftersom man vet att den nedlagda deponin släpper ut kväve. Ett framtaget förslag är att anlägga en våtmark i anslutning till deponin.

ÅTGÄRDER FÖR EN GOD KVANTITATIV STATUS

6. STÄRK LANDSKAPETS VATTENHÅLLANDE FÖRMÅGA Vattenfördröjande åtgärder skapar ett motståndskraftigt landskap som bättre magasinerar grundvatten och hanterar översvämningar och torkperioder. Framtida klimatförändringar innebär varmare temperaturer med ökade skyfall och högre översvämningsrisk under vinterhalvåret och torrperioder under sommarhalvåret. Ytterligare en förändring är att grundvattnet börjar sjunka tidigare på året samtidigt som att tidpunkten för grundvattenbildning kommer senare, vilket ger en längre period utan grundvattenbildning.

Områden som redan idag har problem med lågt grundvatten förväntas få större utmaningar i framtiden. Vattenfördröjande strukturer kan dämpa negativa effekter av kraftiga skyfall och torka samt bidra till ökad grundvattenbildning. Val, utformning och plats för en vattenhållande åtgärd baseras på dess huvudsakliga syfte för att få önskad effekt.

Tillgången på grundvatten styrs främst av tiden för den årliga grundvattenbildningen och markens förmåga att magasinera vatten. Ett utdikat och dränerat landskap har en minskad magasineringsförmåga, vilket försämras ytterligare under år med låg nederbörd. För att öka markens magasineringsförmåga och förebygga vattenbrist kan man skapa strukturer som fördröjer vatten, vilket antingen ökar grundvattenbildningen eller tillgängliggör ytvatten. Ett sätt att fördröja vatten är att utnyttja naturens egna miljöer, exempelvis genom att skapa och restaurera våtmarker, tvåstegsdiken eller svämplan. När vattnet svämmar över dessa ytor bromsas vattnet och ger ett jämnare flöde. Ett alternativ är att aktivt reglera vattenflödet genom att styra in- och utflödet, exempelvis genom reglerbara diken eller bevattningsdammar. En aktiv reglering ger möjligheten att balansera flödet nedströms, och därmed se till att det finns vatten i vattendraget även i torra perioder. Åtgärder som görs på genomsläpplig mark bidrar till grundvattenbildning medan mark med låg genomsläpplighet lämpar sig bättre för åtgärder som håller och tillgängliggör ytvatten, exempelvis bevattningsdammar. Beroende på vilken åtgärd man väljer får man även andra värden. Exempelvis kan en våtmark som anläggs för flödesutjämning även bidra med näringsretention, grundvattenbildning, biologisk mångfald (se tabell 3).

Storleken på åtgärden bör baseras på hur mycket vatten som den ska ta hand om, vilket påverkas av avrinningsområdets storlek, geografi och nederbörd.

Lär dig mer om val och utformning av åtgärd i ”Vattenfördröjande åtgärder i landskapet – Förstudie och förslag på pilotområden i Kalmar län” (Kyllmar & Wesström, 2018).

Val av plats är beroende av åtgärdens syfte, där områdets markanvändning och genomsläpplighet är viktiga faktorer. Markens genomsläpplighet och vattenhållande förmåga beror på dess geologi, d.v.s. egenskaperna hos dess jordlager och berggrund, samt dess markavändning. Kalmar kommun har gjort en spatial analys för att identifiera områden som är lämpliga för grundvattenbildning eller för att hålla vatten i landskapet. I analysen har det identifierats områden lämpliga för grundvattenbildning. Syftet med kartlagret är bistå med information om vart man får mest effekt av åtgärder som antingen syftar till att fördröja vatten i landskapet eller bilda grundvatten (se bilaga för karta).

Tabell 3. Funktion och effektivitet av föreslagna vattenfördröjande åtgärder i jordbrukslandskap enligt ”Vattenfördröjande åtgärder i landskapet – Förstudie och förslag på pilotområden i Kalmar län”. Grön färg representerar god, orange färg måttlig och vit färg ej relevant (Kyllmar & Wesström, 2018).

Vattenrening Flödesutjämning Grundvattenbildning Bevattning Produktion Biotopdiversitet Rekreation Våtmark Damm Skyddszon Integrerad skyddszon Tvåstegsdike Reglerbar dränering Återanvändning av dräneringsvatten Svämplan Enkel fördämning i vattendrag Jordvall längs åkerdike Kalkfilterdike Bioreaktor

6.1. MOTSTÅNDSKRAFTIGT LANDSKAP MED ÖKAD GRUNDVATTENBILDNING För att motverka negativa effekter av framtida extremväder samt bidra till ökad grundvattenbildning vill Kalmar kommun göra åtgärder som jämnar ut vattenflöden och stärker landskapets förmåga att hålla vatten. Genom att fördröja vatten högt upp i avrinningsområdet håller man kvar låga flöden och dämpar höga flöden nedströms, och jämnar därmed ut vattenflödet och markvattnet. Även om det finns god kunskap om vilka åtgärder som bidrar till att hålla vatten, så är effektiviteten av olika åtgärder relativt dåligt dokumenterad (Kyllmar & Wesström, 2018). För att bygga kunskap om olika åtgärders effekt vill Kalmar kommun utse ett avrinningsområde som pilotområde (Del B. 6.1.a). Området ska identifieras med hjälp av kartlagret för vattenhållande åtgärder och markägare i Kalmar kommun. I pilotområdet ska man i samråd med markägare göra en handlingsplan för att stärka områdets vattenhållande förmåga. Åtgärderna bör placeras långt upp i avrinningsområdet och på genomsläpplig mark för bäst effekt. Framgången med denna åtgärd är beroende av samarbete med markägare, då kommunen enbart har rådighet över egen mark.

Tidigare utdikade våtmarker har identifierats som viktiga områden att återskapa för att bidra till grundvattenbildning, och Kalmar kommun avser därför att göra detta på kommunal skogsmark (Del B. 6.1.b).

Kalmar Vatten AB arbetar aktivt för att öka grundvattenbildning i Nybroåsen genom konstgjord infiltration, vilket säkerställer tillräcklig vattenproduktion för den kommunala vattenförsörjningen. För att tillmötesgå framtida behov utreder man nya ställen för infiltration till Nybroåsen (Del B. 6.1.c).

6.2. STÄRK VATTENTILLGÅNG FÖR JORDBRUK Större delen av Kalmar kommuns jordbruksmark ligger långt ned i avrinningsområden i närhet av kusten. Det finns behov hos lantbruk att magasinera vatten för att under torra perioder kunna bevattna jordbruksmark eller släcka bränder. Dessa åtgärder, som främst gäller bevattningsdammar, bör placeras i närhet av jordbruksmark och därmed långt ner i avrinningsområdet. Genom att välja en multifunktionell åtgärd, som våtmark med bevattningsmöjligheter kan man skapa mervärde av bevattningsdammen med näringsretention och biologisk mångfald.

För att öka kunskapen om vattenhållande åtgärders effekt i jordbrukslandskapet avser Kalmar kommun att genom kartlagret för vattenhållande åtgärder och markägare utse ett avrinningsområde som pilotområde för vattenhållande åtgärder som också bidrar med vattenmagasinering till jordbruket (Del B. 6.2.a). I samråd med markägare ska man göra en handlingsplan för pilotområdet och utvärdera effektiviteten av valda åtgärder.

Kalmar kommun kommer att stödja arbetet med att öka ytvatten för lantbruk genom att tillgängliggöra och informera om kartunderlaget med lämpliga platser för vattenhållande åtgärder (Del B 6.2.b) och erbjuda rådgivning för lantbruksföretag hur man kan skapa vattenfördröjande strukturer (Del B 6.2.c).

6.3. SAMVERKA LÅNGSIKTIGT OCH BYGG KUNSKAP Det finns kunskapsluckor om hur man bäst skapar ett motståndskraftigt landskap som står emot extrema väder och ger en ökad grundvattenbildning, och det är därför viktigt att Kalmar kommun samarbetar internt inom kommunens förvaltningar och bolag, myndigheter, närings- och föreningsliv för att ta in och dela med oss av kunskap om vattenhållande åtgärder (Del B. 6.3.a).

7. SMART VATTENANVÄNDNING

7.1 MINSKA FÖRBRUKNING AV DRICKSVATTEN Kalmar kommun har som ambition att minska dricksvattenanvändningen. Hur mycket dricksvatten som används mäts i kubikmeter och följs upp (7.1.a) för att se resultatet av vattensparande åtgärder. För att minska dricksvattenförbrukningen ska kommunens sport- och fritidsanläggningar bevattnas med annat än dricksvatten, förslagsvis från tätortsnära sötvattenresurser som Kalmar Dämme eller dagvattendammar (Del B 7.1.b). En annan viktig åtgärd är att förbättra fastigheters vattenförbrukning genom att kontinuerligt övergå till vattensnåla alternativ (Del B 7.1.c).

Kalmar Vatten Ab har länge arbetat för att minska dricksvattenanvändningen, framförallt genom att förnya, sektionera och söka efter läckor i ledningsnätet (Del B 7.1.d). Dessutom ska vattnet i spolbilar ersättas med typen Recykling, som återcirkulerar samma vatten under dagen. Dessa bilar ska tankas med utgående vatten från Kalmar Reningsverk istället för dricksvatten (Del B 7.1.e). Genom deras informationskampanj ”Vattensmart” uppmuntrar de även allmänheten att spara vatten (Del B 7.1.f).

LITTERATURFÖRTECKNING Eriksson , A. (2018). Lokal handlingsplan för Östersjön i Kalmar kommun 2018. Kalmar: Ecocom.

GRIP on LIFE. (2019). Ekosystemtjänster knutna till våtmarker och svämplan i skogslandskapet. Länsstyrelsen Kalmar.

Havs och Vattenmyndigheten. (den 01 04 2019). Hämtat från https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljopaverkan/forsurning-av-sjoar- och-vattendrag.html den 01 07 2019

Havs och Vattenmyndigheten. (2019). Hämtat från Nitrat i grundvatten: https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/data--statistik/officiell- statistik/officiell-statistik---havs--och-vattenmiljo/nitrat-i-grundvatten.html den 01 11 2019

Hedwall, P.-O., Grip, H., Linder, S., & Lövdahl, L. (2013). Effects of clear-cutting and slash removal on soil water and forest-florr vegetation in a nutrient optimised Norway spruce stand. Silva Fennica, Vol. 47. nr 2.

HELCOM. (2017). Local Baltic Sea Action Plan Kalmar Municipality. HELCOM.

Johansson, L. (2011). Regional kalkåtgärdsplan 2011 - 2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län. Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01. Länsstyrelse Kalmar län.

Kalmar kommun. (2016). Vatten och Avlopp, tematiskt tilägg till översiktsplanen. KS 2015/0385. Kalmar kommun.

Kronnäs, V., Hellsten, S., & Aselsson, C. (2012). Kväveutlakning från skogsmark vid olika skogsbruksåtgärder - uppskalning för avrinningsområden i södra Östersjöns, norra Östersjöns samt Västerhavets vattendistrikt. Göteborg: IVL Svenska Miljöinstitutet AB.

Kyllmar, K., & Wesström, I. (2018). Vattenfördröjande åtgärder i landskapet - Förstudie och förslag på pilotområden i Kalmar län. Ekohydrologi 152.

Livsmedelverket. (den 12 04 2019). Hämtat från Nitrat, nitrit och nitrosaminer: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/nitrat- nitrit-och-nitrosaminer/?AspxAutoDetectCookieSupport=1#Kan nitrat och nitrit vara farligt? den 01 11 2019

Naturvårdsverket. (2017). Kunskapsunderlag om våtmarkers ekologiska och vattenhushållande funktion. Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket. (den 24 01 2019). Hämtat från Flamskyddsmedel i miljön: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Organiska- miljogifter/Flamskyddsmedel/ den 31 10 2019

Naturvårdsverket. (den 22 01 2019). Hämtat från Fakta om kvicksilver: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar- miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Kvicksilver-Hg/ den 31 10 2019

Naturvårdsverket. (den 5 2 2019). Hämtat från Högflourerade ämnen i miljön: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Organiska- miljogifter/Perfluorerade-amnen/ den 1 11 2019

Naturvårdsverket. (den 22 01 2019). Hämtat från Fakta om kadmium och kadmiumföreningar. den 01 11 2019

Naturvårdsverket. (den 26 02 2019). Hämtat från Bens(a)pyren och andra PAH:er - halter i luft och nedfall i regional bakgrund. den 01 11 2019

Naturvårdsverket. (den 10 09 2019). Hämtat från Miljöfarliga ämnen i vattenmiljön: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vatten/Miljofarliga-amnen-i- vattenmiljon/ den 01 11 2019

SGU. (2013). Bedömningsgrunder för grundsvatten. Uppsala: SGU.

SMED. (2019). SMED. Hämtat från Svenska MiljöEmissionsData: https://www.smed.se/vatten/data/plc6 den 02 07 2019

Vattenkartan. (2019). Vatteninformationssystem Sverige Vattenkartan. Hämtat från https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=1589fd5a099a4e309035beb900d12399 den 21 11 2019

Vattenmyndigheten Södra Östersjön. (2016). Förvaltningsplan 2016 - 2021 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Del 4, Åtgärdsprogram 2016 - 2021 - Åtgärder riktade till myndigehter och kommuner samt konsekvensanalys. Länsstyrelsen Kalmar län.

Vattenmyndigheterna i samverkan. (2018). Åtgärdsprogram 2018 - 2021 för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten för Södra Östersjöns vattendistrikt. Vattenmyndigheterna i samverkan.

VISS. (2019). Vatteninformationssystem Sverige. Hämtat från https://viss.lansstyrelsen.se/ den 14 12 2019

VISS-Hjälp. (2019). Hämtat från Kemisk status: http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta- beskrivs-i-viss/statusklassning/kemisk-status/Pages/default.aspx den 01 11 2019

DEL B: HANDLINGSPLANENS ÅTGÄRDSLISTA Målet om god vattenstatus finns med i Kalmar kommun årliga verksamhetsplan och budget. Alla nämnder och bolag har möjlighet att bidra till målet. Aktiviteterna i handlingsplanen läggs in årligen i ordinarie styrning och ska rapporteras in av respektive förvaltning eller bolag i samband med den ordinarie måluppföljningen av kommunensverksamhetsplan med budget. Åtgärderna pekar på en eller flera förvaltningar och bolag som har ansvar för genomförandet. Om flera förvaltningar eller bolag nämns, är det den med fetmarkerad text som bär huvudansvaret.

Åtgärder som berör Kalmar kommun som organisation eller utövas på kommunal mark betecknas med ORG (organisation) i handlingsplanen. För åtgärder inom Kalmar kommuns geografiska område, där kommunen inte har rådighet och främst kan påverka genom att bidra med rådgivning och samverkan, används beteckningen GEO.

Ekologisk status Tidsram Ansvarig Område Kvantitet

1. Minska övergödning

1.1. Minska näringsläckage från jord- och skogsbruk

a) Anlägg eller restaurera våtmarker och svämplaner för 2020-2023 Serviceförvaltningen GEO 35 ha. näringsretention. b) Anlägg eller restaurera fosfordamm 2020-2021 Serviceförvaltningen GEO 1 st.

c) Skötsel av kommunala våtmarker 2020-2023 Serviceförvaltningen ORG 3 st.

d) Led om kanalen vid Stävlö 2020 - 2023 Serviceförvaltningen GEO 1 st.

e) Uppmuntra att på kommunala jordbruksarrenden skapa 2020 - 2023 Kommunledningskontoret, ORG gräsbevuxna skyddszoner vid åkersmark och ekologiskt Serviceförvaltningen funktionella kantzoner intill större vattendrag. f) Anlägg tvåstegsdike 2020 - 2023 Serviceförvaltningen GEO 1 km.

g) Strukturkalkning 2020 - 2023 Serviceförvaltningen GEO 5 ha. h) Testa och utvärdera effekten av reglerbar dränering 2020 - 2023 Serviceförvaltningen GEO 1 st. i) Anpassa vassklippning för ökad näringsupptag och biologisk 2017 - 2023 Serviceförvaltningen ORG 40 ha. mångfald j) Undersök hur vi kan ta hänsyn för näringsläckage vid kommunalt 2020 – 2023 Samhällsbyggnadskontoret ORG skogsbruk k) Restaurera våtmark genom att återväta tidigare utdikad torvmark 2020 – 2023 Samhällsbyggnadskontoret ORG på kommunal skogsmark. 1.2. Minska läckage från urbana miljöer a) Bygg ett av Sveriges bästa reningsverk 2020 - Kalmar vatten AB ORG b) Implementera nya dimensionsanvisningar för spillvattennätverket 2020 - 2023 Kalmar Vatten AB ORG för att minska risken för bräddning c) Utred behovet av reservkraft i pumpstationer för minskad 2020 – 2023 Kalmar Vatten AB ORG bräddning d) Skriv en handlingsplan för dagvattenhantering 2020 – 2023 Kalmar Vatten AB, ORG 1 st Samhällsbyggnadskontoret handlingspl an. e) Säkerställ att enskilda avlopp som läcker näringsämnen åtgärdats 2008 – 2023 Samhällsbyggnadskontoret GEO 90 % ska vara åtgärdade. f) Öka rening av kväve från Kalmar Öland Airport från minst 50 % till 2020 – 2023 Kalmar Öland Airport AB ORG minst 70 % 1.3. Ta upp näring från havet a) Fortsätt odla musslor för näringsupptag 2017-2023 Serviceförvaltningen GEO

b) Utvärdera funktion och effekt av skonsamt upptag av sediment 2020-2023 Kommunledningskontoret GEO (projektet LIFE Sure) 1.4. Samordna insatser, informera och planera a) Fortsätt arbetet med riktad tillsyn för att minska utsläpp av 2020 - Samhällsbyggnadskontoret GEO näringsämnen och växtskyddsmedel. b) Underlätta och stötta markägare att göra åtgärder som reducerar 2020 – Serviceförvaltningen GEO näringsläckage genom rådgivning. c) Samarbeta med organisationer, exempelvis Vattenråden, LRF inom 2020 - Serviceförvaltningen GEO projekten LEVA och Greppa näringen och skogsägarföreningar inom Skogens vatten för att stötta och öka antalet åtgärder som bidrar till näringsreduktion eller biologisk mångfald på jordbruk- och skogsmark. d) Underlätta praktisk våtmarksskötsel för privata markägare. 2020 – Serviceförvaltningen GEO e) Fortsätt att ha en central samordnare för vattenråden och ett 2020 – Serviceförvaltningen GEO fortsatt nära samarbete. f) Utför informationskampanjer och utbildningssatsningar kring 2020 – 2023 Serviceförvaltningen GEO övergödning och vattnets ekosystem. g) Gör åtgärdsplaner för minskad övergödning för samtliga större 2020-2023 Serviceförvaltningen GEO 1 st vattendrag. åtgärdsplan för vardera större vattendrag. h) Utred vilka åtgärder som krävs för att minska näringsläckage som 2020 – 2023 Serviceförvaltningen, GEO motsvarar 1000 kg fosfor/år. Dessa åtgärder ska vara Samhällsbyggnadskontoret, genomförbara till 2027. Kalmar Vatten AB, Kommunledningskontoret 2. Stärkt ekosystem

2.1. Utveckla livsmiljöer

a) Biotopvård och återskapande av livsmiljöer och lekbottnar. 2020-2023 Serviceförvaltningen GEO 5 åtgärder. Tillförsel av exempelvis block, lekgrus, död ved eller strömstareholk b) Behåll och utveckla ekologiskt funktionella kantzoner på kommunal 2020 – 2023 Samhällsbyggnadskontoret ORG skogsmark c) Skapa fria vandringsvägar 2020-2023 Serviceförvaltningen GEO 7 åtgärder. d) Planera åtgärdandet av vandringshinder. Kommunicera och 2020 – 2023 Serviceförvaltningen GEO informera med markägare e) Säkra flöden i större vattendrag 2020-2023 Serviceförvaltningen GEO 1 åtgärd. f) Skapa uppväxtplatser för rovfiskföryngring 2020-2023 Serviceförvaltningen GEO 2 åtgärder. g) Utred hur vi kan förbättra spridningsvägar för biologisk mångfald 2020 – 2023 Serviceförvaltningen GEO längsmed vattendragen 2.2. Öka kunskapen och förståelsen om vattnets ekosystem a) Samarbeta med universitet, närings- och föreningsliv för ökad 2020 – 2023 Serviceförvaltningen GEO kunskapsuppbyggnad och spridning kring vattnets ekosystem. b) Samarbeta med Vattenråden inom Vattendetektiverna, där 2020 - 2023 Serviceförvaltningen, GEO utbildning sker genom skolor. Utbildningsförvaltningen c) Utred om svartmunnad smörbult kan fiskas kommersiellt 2020 Serviceförvaltningen GEO d) Fortsätt med miljöövervakning av våra vattendrag, med mätning av 2020 - 2023 Serviceförvaltningen, GEO näringsämnen samt stödjande kemiska parametrar, bottenfauna, kiselalger, prioriterade och särskilt förorenande ämnen. e) Tillgängliggör miljöövervakning digitalt 2020 - Samhällsbyggnadskontoret GEO f) Inför elfiske för ökad kunskap om tillstånd för fisk i vattendragen i 2020 – 2023 Serviceförvaltningen GEO utvalda vattendrag g) Gör biotopskartering av samtliga av våra vattendrag 2020 – 2023 Serviceförvaltningen GEO

3. Ingen försurning

3.1. Fortsätt kalka

a) Fortsätt kalkning av Skärvsjö, Halltorpsån. Följ och uppdatera 2020 - 2023 Samhällsbyggnadskontoret GEO kalkning enligt reviderat kalkningsprogram

Kemisk status Tidsram Ansvarig Område Kvantitet

4. Verka förebyggande

4.1. Skydda vatten

a) Prioritera tillsyn av verksamheter utifrån miljökvalitetsnormer för 2020 – 2023 Samhällsbyggnadskontoret GEO vatten. b) Uppdatera vattenskyddsområden inklusive skyddsföreskrifter med 2020 – 2023 Kalmar Vatten AB GEO fokus på Södra Nybroåsen och Hagbyåns vattenskyddsområden, och eventuellt reservvattentäckter. 4.2. Förhindra utsläpp

a) Bedriv tillsyn och undersökningar av båtbottenfärg med miljögifter 2019 – 2023 Samhällsbyggnadskontoret GEO

b) Anordna en spolplatta med uppsamling för allmänt bruk för tvätt 2020 – 2022 Samhällsbyggnadskontoret, GEO 1 st av båtar med miljögiftig färg Serviceförvaltningen spolplatta. c) Anordna en båtbottentvätt för allmänt bruk 2020 – 2022 Samhällsbyggnadskontoret, GEO 1 st Serviceförvaltningen båtbottentv ätt. d) Informera om risken med båtbottenfärger med miljögift och 2020 – 2022 Samhällsbyggnadskontoret, GEO miljövänliga behandlingssätt mot påväxt Serviceförvaltningen

5. Färre utsläppskällor

5.1. Hitta källan

a) Ta fram en handlingsplan för att sanera förorenade områden. I 2020 – 2023 Samhällsbyggnadskontoret GEO 1 st planen ska områden som enligt vattenmyndigheten pekats ut som handlingspl eventuella källor till miljögifter prioriteras, exempelvis Harby an. plantskola, Harby garveri, Beg. Bildelar Trekanten. b) Utred om det sprids miljögifter från tidigare bränning av alunskiffer 2020 – 2021 Kommunledningskontoret GEO i Loverslund till vatten c) Utred källa och ansvarig för förorening av PFAS/PFOS i samarbete 2020-2023 Kalmar Öland Airport AB, GEO med andra tillsynsmyndigheter kring Törnebybäcken Kommunledningskontoret d) Bedriv tillsyn på deltidbrandstationer och deras användning av 2020 Samhällsbyggnadskontoret GEO brandskum (PFAS) e) Utred utsläpp av miljögifter från Kalmar Öland Airport till 2020 – 2023 Kalmar Öland Airport AB ORG Törnebybäcken och hur man minskar dess spridning i samarbete med tillsynsmyndighet. 5.2. Rena källan

a) Sanera marken vid Vassmolösa ångsåg. 2020 – 2021 Kommunledningskontoret GEO

b) Åtgärda utsläpp från förorenad mark från Barkestorpstippen till 2020 – Kommunledningskontoret ORG vatten, föreslagsvis genom täckning av tipp och omhändertagande av lakvattnet.

Kvantitativ status Tidsram Ansvarig Område Kvantitet

6. Stärk landskapet vattenhållande förmåga

6.1. Stärk landskapets vattenhållande förmåga och öka grundvattenbildning a) Identifiera och välj minst ett lämpligt avrinningsområde för ett 2020 - 2023 Serviceförvaltningen GEO pilotområde med syfte att fördröja vatten och bidra till grundvattenbildning. Gör en lokal handlingsplan i samråd med markägare. b) Återskapa våtmark på tidigare utdikad torvmark på kommunal 2020 – 2023 Samhällsbyggnadskontoret ORG 10 ha. mark i skog. Fortsatt skötsel bör implementeras genom , Serviceförvaltningen kommunens skogsbruksplan. c) Säkerställ framtida behov av ökad grundvattenbildning i Nybroåsen 2020 – 2023 Kalmar Vatten AB GEO med konstgjord infiltration. 6.2. Stärk vattentillgången för lantbruk a) Identifiera och välj minst ett lämpligt avrinningsområde för ett 2020 - 2023 Serviceförvaltningen GEO pilotområde med syfte att stärka vattentillgången för jordbruken. Gör en lokal handlingsplan i samråd med markägare. b) Tillgängliggör och informera om kartunderlag med identifierade 2020 – 2023 Samhällsbyggnadskontoret GEO områden lämpliga för vattenfördröjande åtgärder i skogs- och , Serviceförvaltningen jordbrukslandskap. c) Erbjud rådgivning för lantbruksföretag hur man praktiskt går 2020 – 2023 Serviceförvaltningen GEO tillväga för att fördröja vatten. 6.3. Samverka långsiktigt och bygg kunskap a) Samverka internt inom kommunens förvaltningar och bolag, 2020 – 2023 Samhällsbyggnadskontoret GEO myndigheter, universitet samt närings- och föreningsliv för att , Serviceförvaltningen, bygga kunskap om hur man arbetar med vattenhållande åtgärder. Kalmar Vatten AB 7. Smartare vattenanvändning

7.1. Minska förbrukning av dricksvatten a) Följ upp vattenanvändningen i fastigheter och vid bevattning 2020 - Kultur- och ORG årligen. fritidsförvaltningen,

Serviceförvaltningen, Kalmarhem, Kifab b) Ersätt användningen av dricksvatten med annat vatten än 2020 – Serviceförvaltningen, ORG dricksvatten vid bevattning av planteringar och av sport- och Kultur- och fritidsanläggningar. Exempelvis vatten från Kalmar Dämme och fritidsförvaltningen andra dagvattendammar. c) Fortsätt minska användningen av dricksvatten i kommunens egna 2020 - Serviceförvaltningen, ORG fastigheter genom att kontinuerligt övergå till vattensnåla Kalmarhem, Kifab alternativ. d) Fortsätt arbetet med att förnya, sektionera och söka efter läckor i 2020 - Kalmar Vatten AB GEO ledningsnätet. e) Fortsätt byta till spolbilar av typ Recykling. Utgående vatten från 2017 - Kalmar Vatten AB ORG Kalmar Reningsverk används istället för dricksvatten och samma vatten recirkulerar hela arbetsdagen. f) Fortsätt informationskampanj om att spara vatten genom 2016 - Kalmar Vatten AB GEO kampanjen "Vattensmart”

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Clas Wolke 2020-09-03 UN 2020/0774 0480-45 30 19

Utbildningsnämnden

Hållbarhetspris till grundskoleelever

Förslag till beslut Utbildningsnämnden inför Hållbarhetspris till grundskoleelever från och med år 2021.

Bakgrund Nämnden har i skolpolitisk vision 2020-2023 beslutat om fokus på ”att utveckla barn och elever till goda demokratiska medborgare” samt att ”ge barn och elever kompetens för att aktivt göra skillnad i ett hållbart samhälle”. Det är viktigt att uppmuntra handlingar som sträcker sig utanför den egna nyttosfären, att synliggöra elever som arbetar för skolans bästa och för en bättre, hållbar framtid genom att tillsammans med andra elever på skolan göra skillnad.

För att betona detta uppdrag vill Utbildningsnämnden premiera de elevgrupper som har kommit långt i sitt miljö- och/eller demokratiarbete. Förslaget är att dela ut hållbarhetspriser till grundskoleelever inom Utbildningsnämnden.

Om priset Syftet med priset är att lyfta fram och belöna förebilder och goda exempel. Tilldelningen av priset har som syfte att stimulera och utveckla elevernas gemensamma engagemang för social och ekologisk hållbarhet inom skolan såväl som i övriga samhället.

Målgrupp Priset ska kunna erhållas av Elev-, Miljö- och Kostråd, Kamratstödjare eller liknande elevgrupp som arbetar tillsammans för att öka kunskaper och erfarenheter i hållbarhetsarbete som gör skillnad. Elever, föräldrar och personal ska nominera elever och elevgrupper med utgångspunkt från hållbarhetsarbetet.

Process Nomineringsperiod: Från höstterminens start till och med v 43. Prisutdelning: Priset delas ut på hösten, en gång per läsår. Jury: Elevrådsordförande (ett urval från icke nominerade skolor), ett urval utvecklingslärare i NO/TK/SO/HKK/SL samt från fritidshem. Planerings- sekreterare samordnar och sammanställer juryns resultat.

Förvaltningskontoret │ Utbildningsförvaltningen Adress Box 951, 391 29 Kalmar │ Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel 0480-45 00 00 vx │

UN 2020/0774 2 (2)

Bedömningskriterier Vad stöder en nominering - FÖRSLAG Enkätsvar, intervjuer, hörsägen, presentationer av arbetet/insatsen, insatsen metod och angreppssätt, hållbarhet över tid, framgångsfaktorer, samverkan över klass- och stadiegränser, samverkan med elevhälsan, samverkan med omgivande samhälle.

Pris  10 000 kr som ska gå till klassaktivitet/-er inom hållbarhetsområdet  T-shirts med tryck: Hållbarhetshjälte  Koppling till AGENDA 2030  En korg med ekologisk och/eller närodlad frukt

Mats Linde Clas Wolke Förvaltningschef Verksamhetsutvecklare

Handläggare Datum Katarina Sandberg 2018-09-20 0480-45 30 19

Övergripande kompetensutvecklingsplan ht 2018 - vt 2021

Bakgrund Av såväl svensk som internationell forskning framgår att lärares kompetens har stor betydelse för barns/elevers lärande. Svensk forskning framhåller lärares ämnesmässiga och pedagogiska kompetens samt förmåga till dialog med barnen och eleverna. Vidare att detta relateras till kunskaper om barndom, lärande, bedömning och systematiskt kvalitetsarbete, men även till förtroendekunskaper och yrkeserfarenheter. Bland internationell forskning skrivs bland annat fram hur viktig läraren är för elevernas motivation, vilket i sin tur genererar engagemang för skolarbete och skolprestationer. Ett pedagogiskt klimat kännetecknat av hög ämnesmässig nivå, ett akademiskt klimat i undervisningen som bidrar till höga förväntningar på att eleverna ska lyckas samt lärares bemötande av eleverna är ytterligare faktorer som förstärker effektiv undervisning (Håkansson & Sundberg, 2012).

När det gäller förbättringsarbete har rektorer/förskolechefer en central roll. Ett starkt pedagogiskt ledarskap innehåller ett fokus på undervisning av hög kvalitet, återkoppling till pedagoger i sin undervisning och uppföljning av barns/elevers lärande och insatser för att öka måluppfyllelsen (Håkansson & Sundberg, 2016).

I en tid då många aktörer i omvärlden har åsikter om undervisningens kvalitet gäller det att ställa in kompassriktningen bland de kvalitetshöjande lösningar som erbjuds.

Utmaningen ligger i att uthålligt fokusera på ett begränsat antal kompetensut- vecklingsområden, som enligt vetenskap och beprövad erfarenhet leder till en effektiv undervisning. Utbildningsförvaltningen fortsätter sina satsningar inom följande huvudområden:  Pedagogisk dokumentation  Matematikutveckling  Språk-, läs- och skrivutveckling  Specialpedagogik för lärande

Sedan läsåret 2013-2014 har det inom utbildningsförvaltningen pågått stora kompetensutvecklingsinsatser utifrån Skolverkets moduler i Matematiklyftet, Läslyftet och nu i Specialpedagogik för lärande. För att upprätthålla denna kompetens hos pedagogerna även framöver kommer grundutbildningar (16 ggr) att erbjudas inom respektive utbildningsområde varje läsår, för nyanställda

Förvaltningskontoret │ Utbildningsförvaltningen Adress Box 951, 391 29 Kalmar │ Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel 0480-45 00 00 vx │

2020-09-03 2 (2)

lärare i grundskolan och förskoleklass eller personal som tidigare inte deltagit. Inom en femårsperiod ska nyanställda lärare gå dessa grundutbildningar förut- satt att man inte tidigare deltagit. För att säkerställa kvalitén i skolutvecklingsar- betet kommer dessa utbildningar vara ett krav för att vara aktuell för karriärs- tjänster.

Innehållet i utbildningsförvaltningens övergripande kompetensutvecklingsplan, beslutas för tiden till och med vårterminen 2021. Den detaljerade kompetens- utvecklingsplanen som är indelad i tre områden, förskola, grundskola/förskole- klass/fritidshem och rektorer/förskolechefer beslutas om inför varje nytt läsår.

Förslag till beslut Förvaltningschefen beslutar att fastställa ovanstående övergripande kompetensutvecklingsplan samt detaljerad kompetensutvecklingsplan för läsåret 2018- 2019, efter föredragande av verksamhetsutvecklare Clas Wolke.

Mats Linde Katarina Sandberg Förvaltningschef Verksamhetsutvecklare Detaljerad kompetensutvecklingsplan, läsåret 2020/2021 ‐ Förskola

Stängningsdagar Måndag 26 okt (v 44) Läslyftet i förskolan Måndag 15 mars Förskolan Trekanten

Skolprat 2020 Matematiklyftet i förskolan Förskolan Hagby -Halltorp Måndag den 26 oktober Förskolan Lindö Tema: Tillgänglig utbildning Förskolan Lindeberga – Sjöängen Kurs - Pedagogisk dokumentation Åbyskolans förskola Grundkurs för förskollärare NTA En kurs á 6 tillfällen under ht 2020 - vt 2021 Förskolan Djurängen Anmälan genom Winlas. Förskolan Åby Pedagogiskt ledarskap för förskollärare Förskolan Pulpeten/Smedjan En kurs á 2 tillfällen under ht 2020 Förskolan Trekanten En kurs á 2 tillfällen under vt 2021 Förskolan Ögonstenen Anmälan genom Winlas. Förskolan Rinkabyholm Grundkurs för barnskötare Förskolan Påryd En kurs á 2 tillfällen under vt 2021 Förskolan Björkenäs Anmälan genom Winlas. Förskolan Ljusstaden

Förskolan Lindö Ämnesgrupper - MA, SV, NO/TK Förskolan Svärdsliljan Onsdag den 16/9 2020, kl. 15:00-16:30 Förskolan Halltorp Onsdag den 21/10 2020, kl. 15:00-16:30 Förskolan Tvärskog Onsdag den 25/11 2020, kl. 15:00-16:30 Tillgänglig lärmiljö i förskolan genom tydliggörande pedagogik Onsdag den 17/2 2021, kl. 15:00-16:30 1 tillfälle (2 tim) Onsdag den 17/3 2021, kl. 15:00-16:30 Torsdagar 16:00-18:00 Onsdag den 14/4 2021, kl. 15:00-16:30 Målgrupp: Förskollärare/Barnskötare i förskolan Målgrupp: förskollärare Anmälan i Winlas Pedagogisk utvecklingsgrupp – speciallärare/specialpedagog Torsdag den 17/9 2020, kl. 08:00-10:00 (studiedag) Grundutbildning i normkritik med fokus på jämställdhet Tisdag den 27/10 2020, kl. 08:00-10:00 (studiedag) En kurs á 4 tillfällen (2 tim), vt- 2021 Onsdag den 25/11 2020, kl. 15:00-16:30 Datum ej fastställda. Onsdag den 17/2 2020, kl. 15:00-16:30 Målgrupp: Förskollärare, barnskötare Måndag den 15/3 2021, kl. 08:00-10:00 (studiedag) Anmälan i Winlas Onsdag den 14/4 2021, kl. 15:00-16:30 Målgrupp: Specialpedagoger i förskolan

Senast uppdaterad: 2020-06-05 Detaljerad kompetensutvecklingsplan, läsåret 2020/2021 ‐ Förskola

Hållbart jämställdhetsarbete i skola och förskola Föreläsare: Mia Heikkilä Datum: 29 september 2020 Tid: 8.30-15.30 Plats: Linnèuniversitetet Anmälningslänk kommer framöver! Målgrupp: Förskollärare, barnskötare

Senast uppdaterad: 2020-06-05 Detaljerad kompetensutvecklingsplan, läsåret 2020/2021 ‐ Grundskola, förskoleklass och fritidshem

Samtidiga studiedagar och stängningsdagar Målgrupp: Speciallärare och specialpedagoger Torsdag 17 september 2020 (regiongemensam studiedag för skolan) Pedagogisk utvecklingsgrupp – Fritidshem Måndag 26 oktober 2020 (samtidig studiedag och stängningsdag Fredag den 18/9 2020, kl. 08:30-10:00 förskola/fritidshem) Fredag den 16/10 2020, kl. 08:30-10:00 Måndag 15 mars 2021 (regiongemensam studiedag och stängningsdag Fredag den 27/11 2020, kl. 08:30-10:00 förskola/fritidshem) Fredag den 12/2 2021, kl. 08:30-10:00 Tisdag 20 april 2021 (studiedag för skolan) Fredag den 19/3 2021, kl. 08:30-10:00 Målgrupp: Förskoleklasspersonal, fritidspedagoger, lärare, Fredag den 16/4 2021, kl. 08:30-10:00 förskolechef/rektor/bitr. förskolechef och rektor Målgrupp: Fritidspedagoger

Skolprat 2020 Kompetensutveckling – Fritidshem Måndag den 26 oktober Tre kurser i Språkutvecklande arbetssätt för fritidshem, 5 kurstillfällen á 2 Tema: Tillgänglig utbildning timmar. Datum ej fastställda. Målgrupp: Fritidspedagoger

Gemensam rättning, nationella prov Datum: vt 2021 (se Piren/Min förvaltning/Verksamhet/Grundskola) Kompetensutveckling – Förskoleklass Målgrupp: lärare Skolverkets webbkurs Följa och främja lärande i förskoleklass med stöd av handledare, 4 tillfällen á 2 timmar. Datum ej fastställda. Ämnesgrupper – Grundskola Torsdag den 17/9 2020, kl. 08:00-10:00 (studiedag) Tisdag den 27/10 2020, kl. 08:00-10:00 (studiedag) Språksprånget (moderna språk) Onsdag den 25/11 2020, kl. 15:00-16:30 Skolverkets kompetensutveckling Språksprånget med stöd av handledare av Onsdag den 17/2 2020, kl. 15:00-16:30 handledare, 32 tillfällen med start i augusti. Måndag den 15/3 2021, kl. 08:00-10:00 (studiedag) Onsdag den 14/4 2021, kl. 15:00-16:30 Målgrupp: Lärare Svenska - Läslyftet (Förskoleklass/Grundskola) Pedagogisk utvecklingsgrupp – Förskoleklass Grundkurs – Läslyft, för lärare som inte deltagit i Läslyftet tidigare, 16 tillfällen med start i början av november. Samma datum och tider som grundskolan, se ovan. Fördjupning – Läslyft, för lärare som tidigare deltagit i Läslyftet och önskar Målgrupp: Pedagoger verksamma i förskoleklass arbeta med nya moduler, 8 tillfällen, med start vt 2021. Pedagogisk utvecklingsgrupp – speciallärare/specialpedagog Torsdagar kl. 16:00-18:00 Samma datum och tider som grundskolan, se ovan. Anmälan i Winlas.

Senast uppdaterad: 2020-06-05 Detaljerad kompetensutvecklingsplan, läsåret 2020/2021 ‐ Grundskola, förskoleklass och fritidshem

Målgrupp: Lärare Anmälan i Winlas.

Matematik - Matematklyftet (Förskoleklass/Grundskola) Grundkurs – Matematiklyft, för lärare som inte deltagit i Matematiklyftet Kris och trauma tidigare, 16 tillfällen med start i början av november. (Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem) Fördjupning – Matematiklyft, för lärare som tidigare deltagit i Matematik- 1 tillfälle (2 tim) lyftet och önskar arbeta med nya moduler, åtta tillfällen, start vt 2021. Torsdagar 16:00-18:00 Torsdagar kl. 16:00-18:00 Målgrupp: Lärare/förskollärare F-9 samt lärare/fritidspedagoger i Fritidshem Anmälan i Winlas. Anmälan i Winlas. Målgrupp: Lärare

Specialpedagogik för lärande (Förskoleklass/Grundskola) NTA Grundkurs –Specialpedagogik för lärande, för lärare som inte deltagit tidigare, 16 tillfällen med start i början av november.  Samtliga grundskolor Fördjupning – Specialpedagogik för lärande, för lärare som tidigare  Kontinuerliga introduktions- och temautbildningar deltagit och önskar arbeta med nya moduler, åtta tillfällen, start vt 2021. Torsdagar kl. 16:00-18:00 Anmälan i Winlas. Grundutbildning i normkritik med fokus på jämställdhet Målgrupp: Lärare En kurs á 4 tillfällen (2 tim), vt- 2021 Datum ej fastställda. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Målgrupp: Lärare, fritidspedagoger, pedagoger verksamma i förskoleklass (Förskoleklass/Grundskola) Anmälan i Winlas 9 tillfällen anmälan genom Winlas. Torsdagar 16:00-18:00 Hållbart jämställdhetsarbete i skola och förskola Målgrupp: Lärare/förskollärare F-9 Föreläsare: Mia Heikkilä Datum: 29 september 2020 Tid: 8.30-15.30 Tillgänglig lärmiljö i skolan genom tydliggörande pedagogik Plats: Linnèuniversitetet Anmälningslänk kommer framöver! (Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem) Målgrupp: Lärare, fritidspedagoger, pedagoger verksamma i förskoleklass 1 tillfälle (2 tim) Torsdagar 16:00-18:00 Målgrupp: Lärare/förskollärare F-9 samt lärare/fritidspedagoger i Fritidshem

Senast uppdaterad: 2020-06-05 Detaljerad kompetensutvecklingsplan, läsåret 2020/2021 – Rektor

Upptaktsdagar  Ledarförsörjningsprogrammet 10 sep 2020  UGL  UL – coachning Workshops  UL – konflikthantering Utöver WS på torsdagar (em chefsmöte), se löpande information i veckobrev.  IL – Leda med vision och värdegrund  UL – ny ULL Chefsmöten (em) datum  UL – workshop 8 okt Workshop – Systematisk arbetsmiljöarbete (SAM) 5 nov Workshop – Elevhälsa Externa utbildningar 3 dec Workshop - Uppföljning tertial 3 jan Workshop -  Rektorsprogrammet feb Workshop - Planering av aktiviteter för VU i Hypergene mar Workshop - Grundutbildning i normkritik med fokus på jämställdhet apr Workshop - Uppföljning tertial 1 En kurs á 4 tillfällen (2 tim), vt- 2021 maj Workshop - Datum ej fastställda. jun Workshop – Målgrupp: Skolledare Datum för vt 2021 ej fastställda Anmälan i Winlas

Kommungemensam ledningsdag 1 okt Hållbart jämställdhetsarbete i skola och förskola Föreläsare: Mia Heikkilä Borgholmskonferensen Datum: 29 september 2020 Inställd Tid: 8.30-15.30 Plats: Linnèuniversitetet Internutbildningar - Kalmar kommun Anmälningslänk kommer framöver! Målgrupp: Skolledare  Chefskörkort  Utvecklande ledarskap  Indirekt ledarskap  UL – lagutveckling  UL – repetition  Ledarskap och självkännedom

Senast uppdaterad: 2020-06-05

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mats Linde 2020-09-07 UN 2020/0776 0480-45 30 02

Utbildningsnämnden

Beslut om ny enhet - Förskolan Läckeby

Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar 1. Förskoleverksamheten inom Åbykolan bildar en ny enhet. Namnet blir Förskolan Läckeby. 2. Enheten startar den 1 januari 2021. 3. Skolverksamheten och fritidshemsverksamheten på enheten Åbyskolan fortsätter. Namnet fortsätter vara Åbyskolan.

Bakgrund Utbildningsförvaltningen har under många år haft ett växande barn- och elevantal. Detta har medfört att enheterna har blivit allt större. Fördelarna är att större enheter får större ekonomiska resurser och effektivare resursanvänd- ning, samt att organisatoriska förändringar inom enheten blir enklare att ge- nomföra. Nu växer barn- och elevtalen, vilket gör att vissa enheter tenderar att bli något stora. Det kan ge anledning att förändra enhetsindelningen inom för- valtningen.

Sedan juli 2011 finns ny skollag, där reglerna kring funktionen rektor har för- tydligats. En av dessa förändringar är att det för en skolenhet ska finnas en rektor. De reglerna kan ge anledning till att över tid förändra enhetsindelningen på förvaltningen. I enlighet med skollagen gällande rektor för skolenhet, så görs bedömningen att chefernas ansvarsområden bättre tydliggörs genom en delning, så att förskoleverksamheten blir en enhet och grundskole- och fritidshemsverksamheten blir en enhet. Åbyskolan är en enhet som har växt under senare år, från 278 barn och elever till 337 barn och elever under de senaste fem åren, och enheten förväntas att fortsätta växa. Det medför att det idag finns ekonomisk bärkraft i att dela upp enheten i en enhet som har skola och fritidshem och en enhet som har förskola.

Riskanalys görs i samverkan på enheten under september. Ärendet återkommer som punkt nästa sammanträde. Min bedömning idag är att riskanalysen inte kommer att identifiera några risker som talar emot en delning.

Mats Linde Förvaltningschef

Förvaltningskontoret │ Utbildningsförvaltningen Adress Box 951, 391 29 Kalmar │ Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel 0480-45 00 00 vx │

Utbildningsnämnden 2020-09-16

Anmälningsärenden 1. Kommunstyrelsens arbetsutskotts remiss till berörda nämnder gällande Kalmar kommuns arbete med individanpassat brandskydd. 2. Begäran från Region Kalmar län om yttrande över förslag till regional biblioteksplan 2021-2024 3. Öppet brev ”Tänk vad en busshållplats kan betyda” samt förvaltningskontorets svar (dnr 2020/0728). 4. Besked om att Nygren Barnbildning AB samt Blåklockans familjedaghem upphör med sin verksamhet från och med 2020-10-31 (dnr 2020/0748). 5. Centrala samverkansgruppens protokoll 2020-08-24. 6. Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor.

Anmälan av delegationsbeslut 1. Förvaltningschefens beslut augusti: E 20 Beslut om tilläggsbelopp för elev med omfattande behov av särskilt stöd HT 2020 (dnr 2019/1081, 2020/0722, 2020/0729, 2020/0730), A 6 Överenskommelse bibliotekstjänster (2019/0501). 2. Samordnare för barn i behov av särskilt stöd, beslut augusti: E 8 Beslut om mottagande av elev i grundsärskolan (dnr 2020/0727), E 30 Skolpliktens upphörande på grund av varaktig vistelse utomlands (dnr 2020/0741). 3. Rektor Förskolan Oxhagen-Malmen, beslut augusti: D 1 Beslut om plats då barnet behöver särskilt stöd (dnr 2017/0936, 2017/0935, 2020/0350). 4. Rektor Vasaskolan, beslut maj-augusti: B 4 Anställning. 5. Rektor Förskolan Smedby, beslut augusti: D 1 Beslut om plats då barnet behöver särskilt stöd (dnr 2020/0726, 2020/0725). 6. Rektor Trekantenskolan, beslut maj-augusti: B 4 Anställning, E 13 Beslut med anledning av begäran om skolskjuts, A 10 Korttidsuthyrning av lokaler, D 2 Beslut om att ta emot barn/elev från annan kommun än hemkommunen. 7. Rektor Förskolan Trekanten, beslut maj-augusti: D 2 Beslut om att ta emot barn/elev från annan kommun än hemkommunen, B 4 Anställning. 8. D11, E 24 Rektors beslut om att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling (se anmälnings- och kännedomsärendet ”Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor”).

1 (2) UTDRAG

Sammanträdesdatum 2020-06-16

Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 88 Remiss gällande Kalmar kommuns arbete med individanpassat brandskydd

Dnr KS 2020/0543

Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 9 juni 2020.

Följebrev individanpassat brandskydd i Kalmar kommun.

Förslag till individanpassat brandskydd i Kalmar kommun.

Uppdragsbeställning individanpassat brandskydd.

Bakgrund I kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2020 finns ett särskilt uppdrag att utreda hur Kalmar kommun ska kunna erbjuda ett individanpassat brandskydd. Ur uppdragsbeskrivningen framgår följande; ”Ta fram ett förslag till hur Kalmar kommun kan arbeta med ett individanpassat brandskydd. Detta ska göras i samverkan med brandskyddsamordnare i berörda förvaltningar och med stöd av myndigheter och organisationer som till exempel MSB och Brandskyddsföreningen. Förslaget ska innehålla hur ansvar och samarbete kan organiseras och genomföras. Dessutom ska ekonomiska konsekvenser samt omfattning av utbildning till hemtjänstpersonal och eventuellt andra beskrivas. Förslaget ska stämmas av med räddningschef och förvaltningschefsgruppen.”

Under våren 2020 finns en lagrådsremiss gällande Lagen om skydd mot olyckor. Där föreslås bland mycket annat förändringar gällande förebyggande brandskydd. I förslaget framgår att kommunerna ska lägga särskilt fokus på att förebygga bränder där de riskerar göra störst skada på människor. Således föreslås krav på någon form av individanpassat brandskydd framöver.

Det finns ingen enskild förvaltning som har eget ansvar i frågan om individanpassat brandskydd. Kalmar kommuns arbete med individanpassat brandskydd bör därför ske i samverkan mellan brandkår och de förvaltningar som regelbundet kommer i kontakt med aktuell målgrupp. En arbetsgrupp har tagit fram ett förslag om individanpassat brandskydd som nu föreslås skickas på remiss till berörda förvaltningar.

Anslaget på kommunens anslagstavla den 25 juni 2020.

2 (2)

Kommunstyrelsens arbetsutskott UTDRAG

Sammanträdesdatum 2020-06-16

Överläggning Karl-Johan Daleén och Jonas Isaksson, kommunledningskontoret, redogör för ärendet.

Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att godkänna förslag om individanpassat brandskydd för remiss till berörda nämnder i Kalmar kommun.

Sekreterare Anette Mellström

Justeras

Ingemar Einarsson Dzenita Abaza ordförande

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2020-06-09 KS 2020/0543

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Remiss gällande Kalmar kommuns arbete med individanpassat brandskydd

Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att godkänna förslag om individanpassat brandskydd för remiss till berörda nämnder i Kalmar kommun.

Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatan 18 │ │ Tel 0480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 47 [email protected]

KS 2020/0543 2 (2)

Karl-Johan Daleén Jonas Isaksson räddningschef projektledare

Bilagor Följebrev individanpassat brandskydd i Kalmar kommun Förslag till individanpassat brandskydd i Kalmar kommun Uppdragsbeställning individanpassat brandskydd

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karl-Johan Daleén 2020-06-10 0480-457530

Remiss gällande Kalmar kommuns arbete med individanpassat brandskydd Statistiken över personer som skadas och omkommer i samband med bränder är mycket tydlig. Nyligen publicerade forskningar visar att äldre personer, personer med funktionsvariationer, personer med missbruksproblematik etc. är kraftigt överrepresenterade i dödsbrandsstatistiken. Väldigt stor del av denna målgrupp är regelbundet i kontakt med representanter från Kalmar kommun i form av omsorgsförvaltning, socialförvaltning m.fl. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) uppmanar Sveriges kommuner att arbeta med ett individanpassat brandskydd.

Kommunfullmäktige har i handlingsprogrammet enligt Lagen om skydd mot olyckor för perioden 2019- 2022 beslutat att det under mandatperioden ska utredas hur Kalmar kommun kan erbjuda sina invånare ett individanpassat brandskydd. Det framgår av handlingsprogrammet att arbetet ska genomföras genom samverkan över förvaltningsgränserna.

I kommunstyrelsens VP för 2020 finns ett särskilt uppdrag att utreda hur Kalmar kommun ska kunna erbjuda ett individanpassat brandskydd. Ur uppdragsbeskrivningen framgår följande: ”Ta fram ett förslag till hur Kalmar kommun kan arbeta med ett individanpassat brandskydd. Detta ska göras i samverkan med brandskyddsamordnare i berörda förvaltningar och med stöd av myndigheter och organisationer som till exempel MSB och Brandskyddsföreningen. Förslaget ska innehålla hur ansvar och samarbete kan organiseras och genomföras. Dessutom ska ekonomiska konsekvenser samt omfattning av utbildning till hemtjänstpersonal och eventuellt andra beskrivas. Förslaget ska stämmas av med räddningschef och förvaltningschefsgruppen.”

Kalmar Brandkår │ Kalmar Kommun Adress Box 150, 391 21 KALMAR │ Besök Scheelegatan 11 Tel 0480-45 00 00 vx │[email protected]

2 (2)

Med anledning av ovanstående önskar kommunstyrelsens arbetsutskott nämndernas synpunkter på arbetsgruppens förslag enligt bifogad handling.

Svar önskas senast den 30 september 2020 märkt ”Remissvar Individanpassat brandskydd” till e-postadress: [email protected], alternativt till:

Kalmar Brandkår Box 150 391 21 Kalmar

Med vänlig hälsning

Jonas Isaksson Projektledare Kalmar brandkår

Karl-Johan Daleén Räddningschef Kalmar kommun

Sändlista: Kalmar kommuns nämnder

Förslag till

Individanpassat brandskydd i Kalmar kommun

Bakgrund I verksamhetsplan för 2020 så anges i majoritetens inriktning att vi ska se över möjligheterna att erbjuda ett individanpassat brandskydd.

Kommunfullmäktige beslutade den 30 september 2019 om ett handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor 2019-2022. Av handlingsprogrammet framgår att dödsbrandsstatistiken är extremt tydlig gällande vilka kategorier som mest frekvent omkommer i samband med bränder. Äldre personer, personer med funktionsnedsättning och personer med missbruksproblematik är kraftigt överrepresenterade. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har arbetat fram instruktioner för hur kommuner kan arbeta med ett individanpassat brandskydd för att stärka brandskyddet hos de personer som har allra störst behov. Uppdraget Ta fram ett förslag till hur Kalmar kommun kan arbeta med ett individanpassat brandskydd. Detta ska göras i samverkan med brandskyddsamordnare i berörda förvaltningar och med stöd av myndigheter och organisationer som till exempel MSB och Brandskyddsföreningen. Förslaget ska innehålla hur ansvar och samarbete kan organiseras och genomföras. Dessutom ska ekonomiska konsekvenser samt omfattning av utbildning till hemtjänstpersonal/boendestödspersonal och eventuellt andra beskrivas. Förslaget ska stämmas av med räddningschef och förvaltningschefsgruppen. När förslaget blivit godkänt ska det genomföras.

1 Förslag till individanpassat brandskydd i Kalmar kommun Kalmar brandkår, brandskyddssamordnare i Kalmar kommun tillsammans med verksamhetsnära funktioner utgör den förvaltningsöverskridande remissgruppen som arbetat fram förslaget om individanpassat brandskydd riktat mot Kalmar kommuns invånare. Den förvaltningsöverskridande remissgruppen har arbetat fram ett förslag och processkarta till ett individanpassat brandskydd i Kalmar kommun utifrån Brandskyddsorganisationens riktlinjer. Kartläggning har skett och två målgrupper har identifierats för att nå ett effektivt individanpassat brandskydd.

1. Personer i direkt kontakt med Kalmar kommun 2. Personer som ej är i direkt kontakt med Kalmar kommun

Den första målgruppen är de personer som i dagsläget redan har kontakt med kommunen genom kommunens olika yrkesgrupper till exempel boendestödspersonal, socialsekreterare, biståndshandläggare och hemtjänstpersonal. Den andra målgruppen är de personer som inte har någon direkt kontakt med kommunen. Båda målgrupperna behöver inkluderas i arbetet med individanpassat brandskydd för att nå effekt. Tillvägagångssätten för att implementera ett individanpassat brandskydd skiljer sig i de olika grupperna och därför kommer förslag på arbetssätt delas upp utifrån dessa kartlagda målgrupper.

Individanpassat brandskydd för personer i direkt kontakt med Kalmar kommun Kommunikation med äldre personer i direkt kontakt med Kalmar kommun kommer främst att ske genom hemtjänstpersonal och biståndshandläggare. Träffpunktsverksamheten kommer vara en viktig informationsbärare till de äldre som äter på omsorgsboende eller som deltar i träffpunktens verksamhet. Kommunikation med personer med funktionsnedsättning och personer med missbruksproblematik i direkt kontakt med Kalmar kommun kommer att främst att ske genom socialsekreterare, biståndshandläggare, rehabpersonal och boendestödspersonal. Planläggandet och genomförandet av ett individanpassat brandskydd kommer att ske i dialog mellan biståndshandläggare/hemtjänstpersonal/boendestödspersonal och individen utifrån den checklista som tagits fram. Checklistan kommer att finnas digitalt via kommunens intranät. Checklistan kommer att användas som ett verktyg i utredningsarbetet mellan biståndshandläggare och person med behov av stöd för att kartlägga om behov av individanpassande brandskyddsåtgärder finns. Utifrån checklistans resultat identifieras åtgärder och en bedömning görs om personen behöver individanpassade brandskyddsåtgärder i form av direkta åtgärder eller mer omfattande åtgärder. De direkta åtgärderna kan exempelvis vara byte av batteri i brandvarnare, information om förvaring nära spis, inköp av brandfilt etc. Görs bedömningen att de enkla åtgärderna inte är tillräckliga är det i detta läge viktigt att involvera anhöriga, legal företrädare och/eller fastighetsägare med stöd från räddningstjänst och samtycke från den enskilde. Checklista, bedömning och åtgärder ska dokumenteras i interna system eller föras in i redan systematiserade arbetssätt, exempelvis IBIC.

2 Biståndshandläggare har oftast uppföljning av biståndsbedömd hemtjänst vilket gör att checklistan och bedömning av individanpassade brandskyddsåtgärder kommer att följas upp. Det är dock av stor vikt att hemtjänstpersonal/boendestödspersonal i sitt vardagliga arbete noterar och kan rapportera snabbt uppkomna och förändrade behov av individanpassat brandskydd. Hemtjänstpersonalen/boendestödspersonalen kan se tecken på ett förändrat behov genom att observera om det finns brännmärken i möbler, kläder och golv eller om det förvaras brännbart på eller i närheten av spisen osv. Det är viktigt att både enhetschefer, hemtjänstpersonal, biståndshandläggare och boendestödspersonal får tillräcklig kunskap i riskanalys och brandskyddsåtgärder för att känna sig förtrogna med uppdraget. Det är också av stor vikt att HR-enheten är med i arbetet med det nya förslaget då vissa av arbetsuppgifterna som kan uppstå både för biståndshandläggare, hemtjänstpersonal och boendestödspersonal ej ingår i nuvarande arbetsbeskrivning. Det kan också finnas hinder gällande hemtjänstpersonalens, biståndshandläggarnas och boendestödspersonalens bedömning och utförande av det individanpassade brandskyddet med frågor gällande ansvar och ensamarbete. Serviceförvaltningen kan också vara en viktig aktör i vissa lägen då de förfogar över hyreskontrakt med personer missbruksproblematik, på det sättet kan kommunen tillse att individanpassade brandskyddsåtgärder finns installerat, så som spisvakt, sprinklersystem, släckutrustning m.m.

Individanpassat brandskydd för personer som ej är i direkt kontakt med Kalmar kommun Kommunikation och information till den andra målgruppen, personer som ej är i direkt kontakt med Kalmar kommun, ska ske genom hembesök som genomförs i brandkårens regi samt via informationskanaler så som bibliotek, riktad information till anhöriga, genom pensionärsråd, träffpunktsverksamhet på omsorgsboende, fixartjänster samt byalag.

Utbildning och hjälpmedel Personal involverad i riskanalys och bedömning av individanpassade brandskyddsåtgärder behöver erforderlig utbildning inom dessa områden. Utbildning bör ske med stöd av brandkåren för att säkerställa att informationen är korrekt. Utbildningen bör sedan ske digitalt via exempelvis nanoutbildning för att undvika vikariekostnader som påföljd. Nanoutbildningen riktar sig främst till biståndshandläggare, hemtjänstpersonal och boendestödspersonal. Nanoutbildningen bör sedan följas upp med case-uppgifter som kan diskuteras på APT-möten. Det är också av vikt för kommunen att informera de privata hemtjänstaktörerna, entreprenörer och privata aktörer som utför personlig assistans och kunna erbjuda dem likvärdig utbildning?

Ekonomiska konsekvenser Kostnad för framtagande av utbildningspaket, informationsspridning till interna och externa aktörer, utbildning av personal samt genomförande av riskanalys och checklistor kommer att behöva utföras inom ordinarie budgettilldelning. De ekonomiska konsekvenserna förväntas inte bli så omfattande i den mån biståndshandläggare, hemtjänstpersonal och boendestödspersonal kan utföra riskanalys, checklista samt brandskyddsbedömning inom den befintliga tid som redan finns utlagd på respektive omsorgstagaren. En konsekvens som

3 kan föreligga är att tiden för biståndshandläggare, hemtjänstpersonalen/boendestödspersonalen inte räcker till, vilket kan leda till stress och i längden ökade sjukskrivningstal i en redan ekonomiskt ansträngd verksamhet.

4 Fortsatt arbete framåt • Riskanalys baserat på ovan resonemang behöver genomföras med biståndshandläggare, hemtjänstpersonal och boendestödspersonal. • Framtagande av utbildningsmaterial till nanoutbildning • Digitalisera nanoutbildningen • Case-uppgifter och material till APT-möten • Framtagande av checklista • Checklista i e-tjänst • Informationsmaterial till bibliotek, träffpunkt, byalag m.m • Implementera arbetet med checklista, bedömnings- och åtgärdsarbete i interna system eller i befintliga systematiserade arbetssätt, exempelvis IBIC.

5 Processkarta med kartläggning av interna och externa aktörer samt utbildningsplan

UPPDRAGSBESTÄLLNING Datum 2020-02-13

Uppdragsbeställning - blankett

Namn på uppdraget Individanpassat brandskydd

Beställare Annette Andersson, kommundirektör Ansvarig för Martin Malmberg, verksamhetsutvecklare dokumentet

Dokumenthistorik Datum Utförd av/ Kommentar Version Beslutad av 2020-02-06 Martin Malmberg Utkast 2020-02-13 Annette Andersson Beslutad

Bakgrund I verksamhetsplan för 2020 så anges i majoritetens inriktning att vi ska se över möjligheterna att erbjuda ett individanpassat brandskydd.

Utsedd uppdragstagare Jonas Isaksson, brandkåren

Beskrivning av uppdraget Ta fram ett förslag till hur Kalmar kommun kan arbeta med ett individanpassat brandskydd. Detta ska göras i samverkan med brandskyddsamordnare i berörda förvaltningar och med stöd av myndigheter och organisationer som till exempel MSB och Brandskyddsföreningen. Förslaget ska innehålla hur ansvar och samarbete kan organiseras och genomföras. Dessutom ska ekonomiska konsekvenser samt omfattning av utbildning till hemtjänstpersonal och eventuellt andra beskrivas. Förslaget ska stämmas av med räddningschef och förvaltningschefsgruppen.

När förslaget blivit godkänt ska det genomföras.

KOMMUNGEMENSAMMA VERKSAMHETSHANDBOKEN Fastställt av Dokumentansvarig Kommundirektör Annette Andersson Verksamhetsutvecklare Anders Saur 1 (2) Utgåvedatum Tillhör dokument 2018-03-14 Projektmodell för Kalmar kommun

Kvalitet, miljö och arbetsmiljö Uppdragstagaren ska i genomförandet ta hänsyn till kvalitets-, och miljöaspekter enligt den grund som framgår av kommunens vision och verksamhetshandbok. I arbetet ska alltid strävas efter ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

Lägesrapporter och slutredovisning Vem rapporterar och informerar om vad, när, hur och till vilka grupper.

Vad, hur och till vem Vem ansvarar När, tider Lägesrapporter till Karl-Johan Daleén, Jonas Isaksson Löpande räddningschef Avstämning med Annette Andersson, Jonas Isaksson Vid behov kommundirektör och Karl-Johan Daleén, räddningschef Förslag på genomförande till Jonas Isaksson April 2020 förvaltningschefsgruppen Muntlig rapport till kommunstyrelsens Jonas Isaksson Juni och december arbetsutskott 2020

Facklig samverkan Ska facklig samverkan ske under arbetets gång? ☐Ja ☒Nej

Om Ja beskriv hur, till vilka, när den ska ske och vem som ansvarar. Se ”Lokalt kollektivavtal om facklig samverkan mellan parterna i Kalmar kommun” under Styrande dokument på www.kalmar.se.

Hur ska facklig samverkan genomföras Med vilka Vem ansvarar När, tider

Koppling till kommunens budget I verksamhetsplan för 2020 så anges i majoritetens inriktning att vi ska se över möjligheterna att erbjuda ett individanpassat brandskydd.

Budget och resurser Arbetet utförs inom ordinarie budget.

2 (2)

MISSIV Datum Ärendenummer 2020-04-07 RUN 2020/196

Begäran om yttrande över förslag till regional biblioteksplan 2021–2024 Riksdagen har gett kommuner och regioner i uppdrag att ha en politiskt antagen biblioteksplan (Bibliotekslagen 2013:801). Den nuvarande regionala biblioteksplanen sträcker sig fram till den 31 december 2020. I propositionen till bibliotekslagen fastställs följande (Prop. 2012/2013:147): - en biblioteksplan är en separat handling. - samarbeten på kommunal och regional nivå med andra bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och regionala biblioteksplanerna. - biblioteksplanerna bör ge närmare besked om verksamhetens inriktning och omfattning. - biblioteksplanerna bör vara uppföljningsbara och kopplade till bibliotekslagen. Den regionala biblioteksplanen för Region Kalmar län är ett strategiskt styrdokument, fastställt av regionfullmäktige. Planen avser den regionala biblioteksverksamheten, Biblioteksutveckling Region Kalmar län. Planen är styrande för den regionala biblioteksverksamheten. Den regionala biblioteksverksamhetens målgrupp är folkbiblioteken och dess roll och ansvar är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet.

Region Kalmar län ser gärna att ni lämnar synpunkter på strategin och framförallt med fokus på följande prioriterade områden: 1. Föreslagen målbild 2. Föreslagna områdesval 3. Föreslagen uppföljning, utvärdering och styrning

Webbplats E-post Organisationsnr Region Kalmar län regionkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Region Kalmar län Strömgatan 13 0480-810 00 vx 833-3007 Box 601 391 26 Kalmar 391 26 Kalmar

Datum Sida Region Kalmar län 2020-04-07 2 (2)

Anvisningar för remissinstanser Synpunkter skickas digitalt i Word- och PDF-format till [email protected] senast den 4 september 2020. Frågor om remissen kan besvaras av Detlef Barkanowitz (e-post: [email protected]; telefon: 0480-448 395) Efter remissen kommer regionala utvecklingsnämnden att behandla ärendet innan den regionala biblioteksplanen fastställs av regionfullmäktige. När planen är fastställt av regionfullmäktige kommer det skickas till kommunerna i Kalmar län.

Remissinstanser Kommunerna i Kalmar län Kommunförbundet i Kalmar län Kalmar läns bildningsförbund Linnéuniversitetet

Handlingsplan/införandeplan Dokument-id: Ange text här Version: Ange text här Giltighetstid: ÅÅÅÅ-MM-DD - ÅÅÅÅ-MM-DD Skapad av: Ange text här, Ange text här Godkänd av: Ange text här

Regional biblioteksplan 2021-2024

Syfte Planens syfte är att: • tydliggöra den regionala biblioteksverksamhetens roll och ansvar i förhållande till folkbiblioteken i Kalmar län och deras samverkan. • tydliggöra den regionala biblioteksverksamhetens roll kopplad till de lagar och styrdokument som finns. • beskriva strategiska och prioriterade utvecklingsområden för samverkan med och mellan de olika folkbiblioteken.

Mål

Planens mål är att bidra till att främja en stark biblioteksregion genom att den regionala biblioteksverksamheten stödjer folkbiblioteken. De kommunala folkbiblioteken har för sin samverkan formulerat följande målbilder som ska leda till en stark biblioteksregion: 1. Stärkt utbud och ökad tillgång för alla 2. Likvärdig biblioteksservice i regionen 3. Bättre tillgänglighet 4. Mer resurser till kärnverksamhet 5. Öka besöksantal och nyttjande av tjänster 6. Stärkt samlad kompetens För att uppnå dessa mål har det identifierats fem fokus- och insatsområden som beskrivs närmare i avsnitt 3. Den regionala biblioteksverksamhetens roll och ansvar inom dessa fokusområden beskrivs i avsnitt 4.

Målgrupp Målgrupp för den regionala biblioteksplanen är huvudmän för de kommunala folkbiblioteken och övriga samverkansparter.

Ansvarig för dokumentet Basenhetschefför den regionala biblioteksverksamhet.

Revideras och följs upp Den regionala biblioteksplanen revideras vid behov. Då planen är ett strategiskt styrdokument upprättar ansvarig verksamhet årliga handlingsplaner för att förverkliga intentionerna i den regionala biblioteksplanen. För den årliga uppföljningen ansvarar den regionala utvecklingsnämnden.

Informationssäkerhet: KAnge text här RAnge text här TAnge text här Referens: Ange text här Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2020-06-26 1 (9)

Handlingsplan/införandeplan Ange rubrik här. Dokument-id: Ange text här Version: Ange text här Giltighetstid: ÅÅÅÅ-MM-DD - ÅÅÅÅ-MM-DD

Beslutsdatum och beslutsinstans Ändringshistorik Datum Ändring Utförd av

1. Inledning 1.1. Bakgrund – varför biblioteksplan? Riksdagen har gett kommuner och regioner i uppdrag att ha en politiskt antagen biblioteksplan (Bibliotekslagen 2013:801). I propositionen till bibliotekslagen fastställs följande (Prop. 2012/2013:147): • en biblioteksplan är en separat handling. • samarbeten på kommunal och regional nivå med andra bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och regionala biblioteksplanerna. • biblioteksplanerna bör ge närmare besked om verksamhetens inriktning och omfattning. • biblioteksplanerna bör vara uppföljningsbara och kopplade till bibliotekslagen. Den regionala biblioteksplanen för Region Kalmar län är ett strategiskt styrdokument, fastställt av regionfullmäktige. Planen har tagits fram i samråd med kommunerna i Kalmar län. Planen avser den regionala biblioteksverksamheten, Biblioteksutveckling Region Kalmar län. Planen är styrande för den regionala biblioteksverksamheten. Den regionala biblioteksverksamhetens målgrupp är folkbiblioteken och dess roll och ansvar är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet.

Planen är indelad i fyra områden: 1. Beskrivning av vilka lagar och styrdokument som styr den regionala biblioteksverksamheten. 2. Beskrivning av samverkan mellan folkbiblioteken i Kalmar län. 3. Beskrivning av samverkan med andra aktörer. 4. Beskrivning av den regionala biblioteksverksamhetens uppdrag, ansvar och roll för att stödja folkbibliotekens samverkan och utveckling.

2. Lagar och styrdokument Region Kalmar län har gällande lagstiftning och ett antal övergripande regionala styrdokument att förhålla sig till. Dels sådana som är specifika för den regionala biblioteksverksamheten, dels sådana som är av övergripande karaktär som regionala utvecklingsstrategin och den regionala kulturplanen. Dessa har varit viktiga utgångspunkter under framtagandet av biblioteksplanen.

Informationssäkerhet: KAnge text här RAnge text här TAnge text här Referens: Ange text här Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2020-06-26 2 (9)

Handlingsplan/införandeplan Ange rubrik här. Dokument-id: Ange text här Version: Ange text här Giltighetstid: ÅÅÅÅ-MM-DD - ÅÅÅÅ-MM-DD

2.1 Bibliotekslagen 2013:801 Sverige har en nationell bibliotekspolitik som beskrivs och regleras i bibliotekslagen. Riksdagen formulerar följande uppdrag till den regionala politiska nivån: 11 § Varje region och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Lag (2019:961) 17§ Kommuner och regioner ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Lag (2019:961). 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används. I 2§ beskrivs ändamålet med all offentlig biblioteksverksamhet, det vill säga den biblioteksverksamhet som finansieras via skattemedel: ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.” 2.2 Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) Språklag (2009:600) I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter och lika många erkända minoritetsspråk. Nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar, De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Europarådets två ramkonventioner till skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels-eller minoritetsspråk ratificerades år 2000. En lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft den 1 januari 2010 och reviderades 2019 (2019:938). Kommuner och regioner ska nu anta mål och planer för målgruppen. Samerna är dessutom ett urfolk och har även sina språkliga rättigheter skyddade i grundlagen. Den 1 juli 2009 infördes en ny språklag (2009:600) om svenskans och andra språks ställning och användning i det svenska samhället. I språklagen anges svenska som huvudspråket i det svenska samhället, men det allmänna har en skyldighet att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Alla som tillhör en nationell minoritet ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda sitt språk. Ramkonventionerna tillsammans med språk- och bibliotekslagen visar på vikten av att prioritera de nationella minoriteterna och urfolket samer inom biblioteksverksamheten. 2.3 Lag om Förenta nationers konvention om barns rättigheter (2018:1197) Sedan den 1, januari 2020 är Förenta nationers konvention om barns rättigheter svensk lag. För bibliotekssektorn innebär det att barn och ungdomar är en dubbel prioriterad målgrupp. Barnens omnämns även bibliotekslagens 8 §: Den regionala biblioteksverksamheten ska ägna

Informationssäkerhet: KAnge text här RAnge text här TAnge text här Referens: Ange text här Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2020-06-26 3 (9)

Handlingsplan/införandeplan Ange rubrik här. Dokument-id: Ange text här Version: Ange text här Giltighetstid: ÅÅÅÅ-MM-DD - ÅÅÅÅ-MM-DD särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. 2.4 Kultur att växa i | Kulturplan Kalmar län 2022 Kulturplanen, ”Kultur att växa i”, styrs strategiskt av Agenda 2030 och den regionala utvecklingsstrategin, RUS. Kulturen ska fungera som en utvecklande kraft i hela länet. Från Agenda 2030 kan två målområden kopplas till biblioteks- och kulturpolitiken: • målområde 4: god utbildning för alla och det livslånga lärandet. • målområde 16: främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling genom att bland annat tillgängliggöra information. Den regionala biblioteksverksamheten ska fokusera på läsfrämjande aktiviteter för barn och ungdomar tillsammans med bland annat folkbiblioteken och länslitteraturen i Vimmerby och agera som kompetens- och utvecklingsnod i syftet är att samordna fortbildningar av länets folkbibliotekarier så att de kan hjälpa befolkningen i ett digitalt kompetenslyft.

3. Regional folkbiblioteksamverkan – fem fokus- och insatsområden Bibliotekslagen anger i 14§ och 15§ att: • ”I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka.” • ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till varandras förfogande.” Bibliotekschefsgruppen har bestämt sig för fem gemensamma fokus- och insatsområden i samverkan som beskrivs nedan och som ska bidra till uppfyllandet av målbilderna: 1. Stärkt utbud och ökad tillgång för alla 2. Likvärdig biblioteksservice i regionen 3. Bättre tillgänglighet 4. Mer resurser till kärnverksamhet 5. Öka besöksantal och nyttjande av tjänster 6. Stärkt samlad kompetens 3.1 Prioriterade grupper 4 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. 5 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på: • de nationella minoritetsspråken, • andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och • lättläst svenska.

Informationssäkerhet: KAnge text här RAnge text här TAnge text här Referens: Ange text här Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2020-06-26 4 (9)

Handlingsplan/införandeplan Ange rubrik här. Dokument-id: Ange text här Version: Ange text här Giltighetstid: ÅÅÅÅ-MM-DD - ÅÅÅÅ-MM-DD

8 § Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. Insatsområdet ska stärka informations- och medieförsörjningen för personer som talar ett annat språk än svenska, de nationella minoriteterna, personer med funktionsvariationer och HBTQ-personer. Målbilden är att leverera likvärdiga bibliotekstjänster till dessa grupper men också att stärka utbudet och tillgången. 3.2 Digital delaktighet Ur regeringens digitaliseringsstrategi: ”Många bibliotek arbetar med digital kompetens och medie- och informationskunnighet och biblioteken har en viktig roll för att öka den digitala kompetensen hos allmänheten.” Regeringen har som mål att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Utifrån detta mål ser regeringen behovet av satsningar på olika områden för att åstadkomma en bred digital kompetenshöjning för hela befolkningen. Folkbiblioteken ska enligt bibliotekslagen verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. De regionala biblioteksverksamheterna i Sverige har fått i uppdrag att agera som kompetens- och utvecklingsnoder. Syftet är att samordna fortbildningar av landets folkbibliotekarier så att de kan hjälpa befolkningen i ett digitalt kompetenslyft. Målbilden är en stärkt samlad bibliotekskompetens, likvärdiga bibliotekstjänster och bättre tillgänglighet genom digitala tjänster. 3.3 Läslustskapande insatser 7 § Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. 8 § Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. Målbilden är likvärdig biblioteksservice i regionen och särskilt fokus riktas på barn och ungdomars språkutveckling. Samverkan kommer att ske med länslitteraturen i Vimmerby. 3.4 Stödjande strukturer För att på ett framgångsrikt sätt kunna samverkan har det skapats en organisationsmodell som ska tydliggöra roller och ansvar inom samverkan. Inom samverkan tas fram årliga aktivitetsplaner som beslutas av chefsgruppen. Arbetsgången ser ut enligt följande: Inom varje fokus- och insatsområde finns det en arbetsgrupp med representanter från biblioteken. Dessa grupper tar fram strategier, lämnar beslutsunderlag till chefsgruppen och svarar för uppföljning av aktiviteter. Biblioteksutvecklaren från den regionala biblioteksverksamheten fungerar som en processledare i respektive arbetsgrupp. Chefsgruppen träffas regelbundet och fattar beslut i frågor som rör de gemensamma fokusområdena. Mötena leds av chefen för den regionala biblioteksverksamheten.

Informationssäkerhet: KAnge text här RAnge text här TAnge text här Referens: Ange text här Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2020-06-26 5 (9)

Handlingsplan/införandeplan Ange rubrik här. Dokument-id: Ange text här Version: Ange text här Giltighetstid: ÅÅÅÅ-MM-DD - ÅÅÅÅ-MM-DD

Målbilden för detta insatsområde mer resurser till kärnverksamhet och stärkt samlad kompetens då många frågor och problem kan lösas tillsammans via arbetsgrupper eller gemensamma upphandlingar och avtal. Ett exempel är ett gemensamt medietransportavtal mellan Kalmar län och Blekinge/Kronoberg. 3.5 Kommunikation Arbeta fram strategier och metoder för marknadsföring som ska leda till att biblioteken ses som en självklar mötesplats och samhällsresurs. Målbilden är att öka besöksantal (fysiskt och digitalt) och nyttjande av bibliotekens tjänster.

4. Övrig samverkan Den regionala biblioteksverksamheten samverkar med följande aktörer för att uppnå målen i bibliotekslagen och målen i kulturplanen: • utifrån positionspapperet ”Regionsamverkan Sydsverige” samverka med övriga regionala biblioteksverksamheter i syfte att bland annat utveckla nya metoder för ökad tillgänglighet och jämlikhet och att agera gemensamt i strategiska kultur- och bibliotekspolitiska frågor. • Linnéuniversitet och utbildningen inom Biblioteks- och informationsvetenskap i syfte att stärka biblioteksfrågorna i länet genom forskning och fortbildning. • Länslitteraturen i Kalmar län (Vimmerby kommun) i syfte att främja den regionala litteraturen med särskilt fokus på barn och ungdomar. • Kalmar läns bildningsförbund och samverkan med studieförbunden i syfte att bland annat stärka högläsning för personer med funktionshinder. • Kommunförbundet Kalmar län och samverkan med AV-media i syfte att stärka digital delaktighet hos medborgarna och kompetenshöjning av bibliotekspersonal.

Informationssäkerhet: KAnge text här RAnge text här TAnge text här Referens: Ange text här Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2020-06-26 6 (9)

Handlingsplan/införandeplan Ange rubrik här. Dokument-id: Ange text här Version: Ange text här Giltighetstid: ÅÅÅÅ-MM-DD - ÅÅÅÅ-MM-DD

5. Regionala biblioteksverksamhetens uppdrag, ansvar och roll 5.1 Främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet Den regionala biblioteksverksamheten bedrivs av Biblioteksutveckling Regional Kalmar län. Verksamhetens uppdrag är att stödja länets kommuner i arbetet med att utveckla folkbibliotekens verksamheter. Det sker övergripande genom bland annat följande insatser: • samordning och processledning av arbetsgrupper och nätverk. • projektledning. • rådgivning. • anordna fortbildningstillfällen för länets bibliotekspersonal. • omvärldsbevakning av tendenser, trender och forskning inom biblioteksområdet. • analyser av biblioteksstatistik och biblioteksplaner. • samordning av länsgemensamma insatser som marknadsföring, utvecklingsprojekt, • gemensamma policys och planer. Under planperioden arbetar den regionala biblioteksverksamheten med de fem fokus- och insatsområden och de målbilder som tagits fram. De samlade insatserna ska dels bidra till att kraven i bibliotekslagen uppfylls, dels bidra till uppfyllandet av målbilderna. 5.1.1 Prioriterade grupper Insatsområdet omfattar följande: mångspråk, funktionsvariationer, de nationella minoriteter och deras språk och HBTQ. • förbättra personalens kunskaper om mångspråksområdet. • stödja biblioteken i att ta fram en plan för hantering av mångspråksområdet som innehåller en plan för medieförsörjning. • stödja den regionala inläsningstjänsten som riktar sig till personer med funktionsvariationer fortsätter. Biblioteksutveckling stödjer tjänsten ekonomiskt genom avtal med Kalmar kommun. • erbjuda fortbildning för bibliotekspersonal inom funktionsvariationsområdet. • erbjuda fortbildning inom området nationella minoriteter i syfte att förbättra kunskapen hos bibliotekspersonalen. • stödja biblioteken i att bygga upp ett mediebestånd på de nationella minoritetsspråken. • samordna länsgemensamma insatser för att synliggöra bibliotekens arbete med frågor som rör de nationella minoriteter. • erbjuda fortbildningar för bibliotekspersonal inom HBTQ-området. Målbilden är att stödja bibliotekens arbete att leverera likvärdiga bibliotekstjänster till dessa grupper men också att stärka utbudet och tillgången. 5.1.2 Digital delaktighet • tillsammans med folkbiblioteken i länet planera och genomföra ett digitalt kompetenslyft bland bibliotekspersonalen för ökad digital delaktighet i regionen. • skapa en struktur för framtida kompetensutveckling så att så många biblioteksanställda som möjligt är trygg med de digitala frågorna. • stödja biblioteken i att kunna erbjuda jämlik digital service i hela regionen.

Informationssäkerhet: KAnge text här RAnge text här TAnge text här Referens: Ange text här Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2020-06-26 7 (9)

Handlingsplan/införandeplan Ange rubrik här. Dokument-id: Ange text här Version: Ange text här Giltighetstid: ÅÅÅÅ-MM-DD - ÅÅÅÅ-MM-DD

• erbjuda kontinuerlig chefsutbildning i att leda digitalt förändringsarbete. • stödja biblioteken i digitala enheter ges samma legitimitet som de fysiska enheterna. • bidra till att ta fram metoder för att nå bibliotekens målgrupper. Målbilden är en stärkt samlad bibliotekskompetens, likvärdiga bibliotekstjänster och bättre tillgänglighet genom digitala tjänster. 5.1.3 Läslustskapande insatser • Biblioteksutveckling erbjuder fortbildning så att personalen har bra kännedom om ny litteratur, olika medieformer och nya metoder för läsfrämjande. • särskilt läsfrämjandelyft för barn- och ungdomsbibliotekarier. • stödja biblioteken i att knyta samman läslust (läs/skriv/berätta) med digitala aktiviteter. • stödja biblioteken i att kunna genomföra sagostunder på andra språk än svenska genom en gemensam satsning. • stödja biblioteken i att planera framtida biblioteksservice för de äldre, till exempel Boken kommer. • stödja biblioteken med implementeringen av barnkonventionen som svensk lag. Målbilden är likvärdig biblioteksservice i regionen och särskilt fokus riktas på barn och ungdomars språkutveckling. Samverkan kommer att ske med länslitteraturen i Vimmerby. 5.1.4 Stödjande strukturer • stödja biblioteken i strävan efter fördjupad samverkan. Det kan ske genom utredningar, analyser, statistik med mera. • processleda arbetsgrupper och nätverk så att biblioteken tillsammans kan uppfylla kraven i bibliotekslagen. • leda och förbereda bibliotekschefsmöten så att chefer kan fatta beslut som för en fördjupad samverkan framåt. • stödja biblioteken i arbetet med framtagandet och uppföljningen av biblioteksplaner. • stödja gemensamma utvecklingsprojekt. Målbilden för detta insatsområde mer resurser till kärnverksamhet och stärkt samlad kompetens då många frågor och problem kan lösas tillsammans via arbetsgrupper eller gemensamma upphandlingar och avtal. Ett exempel är ett gemensamt medietransportavtal mellan Kalmar län och Blekinge/Kronoberg. 5.1.5 Kommunikation • stödja biblioteken i att ta strategier och metoder för marknadsföring som ska leda till att biblioteken ses som en självklar mötesplats och samhällsresurs. • samordna länsgemensamma kampanjer. Målbilden är att öka besöksantal (fysiskt och digitalt) och nyttjande av bibliotekens tjänster.

Informationssäkerhet: KAnge text här RAnge text här TAnge text här Referens: Ange text här Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2020-06-26 8 (9)

Handlingsplan/införandeplan Ange rubrik här. Dokument-id: Ange text här Version: Ange text här Giltighetstid: ÅÅÅÅ-MM-DD - ÅÅÅÅ-MM-DD

6. Bilagor 6.1 Bibliotekslagen 6.2 Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) Språklag (2009:600) 6.3 Lag om Förenta nationers konvention om barns rättigheter (2018:1197) 6.4 Klimat att växa i | Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030 6.5 Kultur att växa i | Kulturplan Kalmar län 2022

Informationssäkerhet: KAnge text här RAnge text här TAnge text här Referens: Ange text här Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2020-06-26 9 (9)

YǦ¡¤Ǩ Till Lärandenämnden, Nybro kommun, Utbildningsnämnden, Kalmar kommun och Förbundsdirektionen Kalmarsunds gymnasieförbund.

Detta är en berättelse om vad busshållplatsen Ormestorp, Rockneby betyder för två familjer som bor i närheten av Rugstorp. Det är en hållplats i en vägkorsning till synes mitt i skogen; en röd busskur med vita och gröna hjärtan på, en hållplatskylt och intill står två postlådor. Dagen före terminens början upptäcker vi att skolbussen, efter beslut av Kalmar kommun, denna termin ska vända i Böle, åtta (8) kilometer innan ”vår” hållplats. Helt utan förvarning!

En familj bor i Nybro kommun, vi har två ungdomar som precis börjat sjunde och nionde klass på en skola i Kalmar kommun. De har gått i skola i Kalmar kommun sedan 2016 då skolan i Bäckebo stängdes. För familjen, där föräldrarna jobbar i Kalmar, var skola i Alsterbro, 2,5 mil åt ”fel” håll inte något alternativ. Andra familjen bor i Kalmar kommun och har en ungdom som börjat andra året på gymnasium i Kalmar.

Vi är medvetna om att kommunen inte har skyldighet att ordna skolskjuts för gymnasieelever och att vi som valt att ha våra barn i skola i annan kommun inte har rätt till skolskjuts men vi vill berätta hur detta beslut påverkar våra familjer och hur det påverkar andra som bor i bygden och har barn som ännu inte börjat skolan. Och hur det påverkar hur attraktivt det är att bo på landsbygden.

För ena familjen innebär det att storebror detta läsår får ta ansvar för att ta med sin syster i moppebilen och köra 2 mil till Rockneby varje dag. Vi hoppas innerligt att det inte bli mycket snö för då är det inte säkert på den kurviga vägen med mycket tunga lastbilar. Hur det ska lösas nästa år när de har olika tider i skolan är oklart. För andra familjen finns just ni ingen lösning annat än cykel 8 km.

För oss som bor på landsbygden och dessutom bor i ytterkanterna av respektive kommun är skolskjutsen oerhört betydelsefull. Att skolkommunen inte betalar busskort kan vi förstå. (Förra terminen fick lillasyster busskort från Nybro kommun efter uppgörelsen som Kalmar och Nybro gjorde, det var bra!) Men vaem tar ansvaret när det inte ens finns någon buss att åka med?

Detta är ett mycket konkret och tydligt exempel på att pratet om en levande landsbygd bara är just prat. För de andra barnfamiljer som bor här innebär det att man måste ha sina barn i skola i Alsterbro och om man jobbar i Kalmar, vilket många gör, måste åka 5 mil extra varje dag för att hämta dem på fritids jämfört med om möjligheten att välja skola i annan kommun fanns, i praktiken. Om detta hörn av Kalmar respektive Nybro kommun ska fortsättas att utvecklas måste det finnas någon form av skolskjuts.

Ett lite beslut som får stora konsekvenser!

Två familjer på landsbygden

…………………………………………………………………

Kontaktperson Iréne Jonsson

Ämne: VB: Öppet brev till Utbildningsnämnden

Från: Anna‐Stina Örnerstig Skickat: den 25 augusti 2020 14:06 Till: Ämne: Sv: Öppet brev till Utbildningsnämnden

Hej,

Tack för ditt brev som vi har tagit till oss. Nedan svar är utifrån Utbildningsnämnden verksamhetsområde (Kalmar kommun och elever i grundskola). Jag skickar vårt svar till den mejladress som brevet kom ifrån och jag hoppas att det når rätt mottagare.

Ansvar för att tillhandahålla skolskjuts i grundskolan är reglerat i skollag. Utgångspunkten är avståndet mellan elevens folkbokföringsadress och placeringsskola i det skolområde som eleven tillhör. Av Kalmar kommun via Utbildningsnämnden har Kalmar Länstrafik fått i uppdrag att ta fram skolskjutslinjer inom varje skolområde med lämpliga hållplatser för de elever som uppfyller km‐avstånden för att få skolskjuts till sin placeringsskola (inom sin hemkommun). Inför varje läsår justeras linjesträckningen och hållplatser utifrån aktuellt läsårs elever, nyss påbörjat läsår så finns det inget elevunderlag att ordna skolskjuts för vid den aktuella hållplatsen. Tidigare skolskjutslinje var öppen även för andra att åka med och det är ju den som ni har nyttjat och när elevunderlaget för skolskjuts till grundskolan försvinner så innebär det att skolskjutsbussen läggs ner och ni drabbas på ett olyckligt sätt av detta.

Att man som i ert fall hamnar i kläm då man bor vid kommungränsen i en annan kommun är bara att beklaga, men det är inget som Utbildningsnämnden i Kalmar kan ta ansvar för. I er beskrivna situation så har ni behov av en fungerande linjetrafik och denna ligger inom Kalmar Länstrafiks ansvar.

Med vänlig hälsning

Anna-Stina Örnerstig Administrativ chef tfn. 0480-45 30 69 [email protected]

Kalmar kommun│Utbildningsförvaltningen Box 951│391 29 Kalmar www.kalmar.se

PROTOKOLL 1 (8)

Sammanträdesdatum 2020-08-24 Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen

Tid Måndagen den 24 augusti kl.13:00-15:45

Plats Utbildningsförvaltningens sammanträdesrum

Närvarande Mats Linde, förvaltningschef Emad Soukiyh, verksamhetschef Anna-Stina Örnerstig, administrativ chef Gustav Jonsson, Lärarförbundet Pia Ihse, Lärarförbundet skolledare Daniel Jonesjö, Lärarnas Riksförbund Lars Selin, Lärarnas Riksförbund, § 1-11 Sofie Andersson, Vision Sofie Holmér, Kommunal Lena Olsson, Kommunal Ulf Nilsson, Sveriges Skolledarförbund Åsa Wenell, Sveriges Skolledarförbund

Underskrifter

...... Iréne Jonsson, sekreterare

...... Mats Linde, ordförande

...... Åsa Wenell, justerare

§ 1

Godkännande av dagordning Utsänd kallelse, jämte fem övriga frågor, godkänns som dagordning för sammanträdet.

§ 2

Föregående protokoll Centrala samverkansgruppen har inga synpunkter på protokollet från den 15 juni 2020.

PROTOKOLL 2 (8)

Sammanträdesdatum 2020-08-24 Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen

§ 3

Frisknärvaro- och sjukfrånvarostatistik Frisknärvaro- och sjukfrånvarostatistiken för maj och juni 2020 är utskickad till centrala samverkansgruppens representanter.

HR-specialist Ann Gustafsson informerar om statistiken: - Sjukfrånvaro i % av arbetad tid - maj: 7,5 % - juni: 5,4 % - Ackumulerad sjukfrånvaro - t.o.m. maj: 8,0 % - t.o.m. juni: 7,6 % - Tillsvidareanställda utan sjukfrånvaro - efter maj: 33,6 % - efter juni: 33,3 %

§ 4

Ekonomisk månadsrapport efter juni 2020 Nämndens ekonomi är i balans, prognosen ger ett överskott på 5,2 mnkr. Förskola, grundskola och särskola ger överskott medan fritidshemsverksamheten och lokala administrationen på förskolor och skolor ger underskott.

Förvaltningskontorets förslag till beslut i utbildningsnämnden: Utbildningsnämnden lägger rapporten till handlingarna.

Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget.

§ 5

Firmatecknare för 2020 ”Rätt att underteckna leasingför- bindelser” Då leasingavtal klassas som en typ av låneförbindelse är det viktigt att tydliggöra vem/vilka som har befogenheter att teckna dessa typer av avtal.

Förvaltningskontorets förslag till beslut i utbildningsnämnden: Utbildningsnämnden beslutar 1. Att utse firmatecknare enligt förvaltningens förslag vad gäller rätt att underteckna leasingförbindelser. 2. Att uppdra åt förvaltningens ekonom att vid byte av befattningshavare på tjänst under löpande år göra ändringar i förteckningen.

PROTOKOLL 3 (8)

Sammanträdesdatum 2020-08-24 Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen

3. Att uppdra åt förvaltningskontoret att i enlighet med gällande reglemente lämna förteckning över firmatecknare till kommunledningskontorets ekonomienhet och till kommunens revisorer.

Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget.

§ 6

Beslut om förvaltningschefens strategiska medel läsår 2020/2021 - Matematiklyftet i förskolan Matematiken spelar en stor och viktig roll i dagens förskola. En målorienterad läro- plan ställer högre och nya krav på pedagogernas ämnesdidaktiska kompetens inom ämnet matematik. Ett väl beprövat sätt i utbildningsförvaltningen är att all personal genomgår olika längre utbildningar inom de så kallade lyften.

Ett av förvaltningschefens gemensamma utvecklingsområde föreslås vara att all personal på samtliga förskolor ska ha genomfört matematiklyftet i förskolan innan ut- gången av 2024. Förvaltningskontoret utarbetar en plan för genomförande i samråd med rektorerna för förskolan.

Beslut Förvaltningschefen beslutar att tillföra satsningen matematiklyftet i förskolan 750 000 kr av strategiska medel för perioden 2020-08-01--2021-06-30, vilket motsvarar 0,80 förskollärartjänst fördelat på sju handledare samt omkostnader för resor. Beloppet fördelas lika mellan läsårets terminer, det vill säga 375 000 kr HT 2020 och 375 000 kr VT 2021.

Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot beslutet.

§ 7

Övriga frågor a) Mötesstruktur i verksamheten hösten 2020

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund efterfrågar arbetsgivarens rekommendation vad gäller möten i verksamheterna hösten 2020.

Lärarförbundet yrkar på att verksamheterna ska fortsätta med digitala mötesformer i så stor utsträckning som möjligt. Lärarförbundet förespråkar inte att fortbildning ställs in utan att man ställer om.

Lärarnas Riksförbund uttalar att fysiska möten bör föregås av en skriftlig riskbe- dömning.

PROTOKOLL 4 (8)

Sammanträdesdatum 2020-08-24 Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen

Arbetsgivaren upplyser om att under hösten sker en återgång till så normal verksamhet som möjligt, men med anpassningar för att minska risken för smittspridning. Aktiviteter och möten som innebär att personer från olika organisatoriska enheter möts kommer att återupptas. Dock måste anpassningar för dessa möten ske varför förhållningsregler kommer att tas fram och delges samtliga rektorer. Förhåll- ningsreglerna handlar bland annat om: - Hålla avstånd - minst 1,5 meter. Gäller vid möblering/sittning och i samband med fikapaus. - Använda 50 % av lokalens kapacitet. - Möten av ren informationskaraktär kan med fördel genomföras digitalt. - Undvika trängsel vid ankomst och avgång till mötet. - I stället för kaffe i termos eller maskin erbjuda dryck i slutna portionsförpack- ningar. - Tillhandahålla handsprit i mötesrum och andra lokaler som används. - Den som håller i mötet ansvarar för att informera om förhållningsreglerna. b) Centrala samverkansgruppens sammanträde 14 september

Kommunens budgetdag genomförs den 14 september, vilket är samma dag som centrala samverkansgruppens sammanträde. Eftersom i princip samtliga fackliga organisationer är representerade med två personer i centrala samverkansgruppen, kommer sammanträdet den 14 september att äga rum som planerat. c) Specialkost

Numera finns en e-tjänst där vårdnadshavare ansöker om specialkost för sina barn. I dagsläget är varje skolsekreterare handläggare på respektive enhet för hanteringen av inkomna ansökningar om specialkost.

Vision påpekar att det finns en del oklarheter vad gäller hanteringen utifrån rutinen.

Arbetsgivaren tar med sig frågan. d) App Tieto Education

Under september sker övergången från Procapita till Tieto Education. Under en period kommer dock båda systemen att användas parallellt. Utbildningsinsats för be- rörda kommer att genomföras. För vårdnadshavare kommer en app att finnas till- gänglig att ladda ned. I appen kan vårdnadshavare till exempel registrera schema och anmäla frånvaro för sina barn.

Lärportalen edWise uppdateras inte längre varför en ny form av dokumentations- program för skolan så småningom kommer att tas i bruk. Centrala samverkansgruppen kommer att få mer information i ärendet vid sitt sammanträde i september.

PROTOKOLL 5 (8)

Sammanträdesdatum 2020-08-24 Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen

e) Språksprånget

Utifrån fråga från Lärarnas Riksförbund meddelar arbetsgivaren att Språksprånget (den nationella kompetensutvecklingsinsatsen för lärare i moderna språk), är obliga- torisk att delta i och ska rymmas i lärarens schema.

§ 8

Utbildningspolitiskt program 2021 Verksamhetschef Emad Soukiyh informerar om föreslagna satsningar i 2021 års utbildningspolitiska program:  Utvecklingstjänster  Vikariepool i förskolan  Fler specialpedagoger i förskolan  Samarbete med Linnéuniversitetet - Professur i pedagogik  Ökade förutsättningar för måluppfyllelse av Läsa-skriva-räkna-garantin  Förstärkning av utrustningsdepåerna på skolorna  Tillfällig förstärkning av det mobila elevhälsoteamet

Utbildningsnämnden föreslås fatta beslut i ärendet vid sitt sammanträde den 16 september 2020.

§ 9

Måluppfyllelse i fokus grundskola Broschyren ”Måluppfyllelse i fokus grundskola 2016-2020” är färdigställd. Avsikten är att statistiken ska ge en bild av hur måluppfyllelsen har utvecklats på varje skola.

Betygsstatistik avseende de elever som slutade årskurs 9 i juni 2020 i Kalmar kommuns kommunala grundskolor: Genomsnittligt meritvärde = 236,0 Uppnått kunskapskraven i alla ämnen = 82,4 % Behörighet till gymnasiet = 88,9 %

Sedan den 1 juli 2019 är det obligatoriskt att använda kartläggningsmaterialen ”Hitta språket” och ”Hitta matematiken” i förskoleklass. Materialen är stöd för att kartlägga elevers kunskaper i matematiskt tänkande och språklig medvetenhet.

I ämnena svenska och svenska som andraspråk finns ett nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för årskurs 1–3. Det är obligatoriskt för huvudmän att an- vända bedömningsstöd i årskurs 1.

Verksamhetsutvecklare Katarina Sandberg informerar om förskoleklassens resultat höstterminen 2019 samt måluppfyllelsen i årskurs 1 2020 på huvudmannanivå. Re- sultatet återkopplas till respektive förskola/förskoleklass.

PROTOKOLL 6 (8)

Sammanträdesdatum 2020-08-24 Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen

§ 10

Elevers och vårdnadshavares syn på verksamheten 2020 Broschyren ”Elevers och vårdnadshavares syn på verksamheten 2019/2020” är fär- digställd. Avsikten är att statistiken ska ge en bild av hur måluppfyllelsen har utvecklats på varje skola. Broschyren bygger på de årliga gemensamma kundenkäterna till elever och vårdnadshavare.

Sammanfattning: - Elever trivs och känner sig trygga på skolorna i Kalmar kommun. - Något lägre kvalitet på pojkars svar, medan flickorna ligger något högre. - Elever svarar att de får god kvalitet på undervisningen. - Drygt nio av tio vårdnadshavare är nöjda med verksamheten.

Att arbeta vidare med: - Elevernas delaktighet gällande ordningsregler och arbetssätt. - Studiero (anges av både elever och vårdnadshavare). - Möjlighet att arbeta med skolarbete på fritidshemmet. - Bemanningsfrågan på förskolan. - För att förbättra underlaget och rektors egen analys kommer en personalenkät att läggas till.

§ 11

Kalmar kommuns resultat i nationellt sammanhang Verksamhetschef Emad Soukiyh ger en bild av Kalmar kommuns resultat i nationellt sammanhang inom följande områden:  Förskola - Kvalitet - legitimation = över rikssnittet - Resurser - kr/barn = rikssnittet - Resurser - personaltäthet = över rikssnittet  Öppna förskolan - Resurser - kr/inv = över rikssnittet  Grundsärskola - Kvalitet - högskoleexamen = över rikssnittet - Resurser - kr/elev = under rikssnittet  Grundskola - Kvalitet - legitimation = över rikssnittet - Resurser - kr/elev = under rikssnittet - Förutsättningar - utbildningsbakgrund = över rikssnittet - Förutsättningar - andel nyinvandrade = under rikssnittet  Arbetsgivarpolitik förskola respektive grundskola - Arbetad tid av tillsvidareanställda = över rikssnittet

PROTOKOLL 7 (8)

Sammanträdesdatum 2020-08-24 Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen

§ 12

Svar på remiss ”Handlingsplan för god vattenstatus” Vatten- och miljönämnden har skickat förslag på ”Handlingsplan för god vattenstatus” på remiss till samtliga nämnder och bolag i Kalmar kommun.

Handlingsplanen syftar till att skapa långsiktighet i arbetet, underlätta samverkan samt ge en helhetsbild av målarbetet fram till 2023. Den ska komplettera andra styrande dokument som berör vatten, vilket innefattar översiktsplanen och dess tematiska tillägg Vatten och avlopp.

Verksamhetsutvecklare Clas Wolke informerar om handlingsplanen och om förvalt- ningens förslag till svar.

Utbildningsnämnden föreslås fatta beslut i ärendet vid sitt sammanträde den 16 september 2020.

§ 13

Arbetskläder för personal i förskola och fritidshem Paketet med arbetskläder för personal i förskola och fritidshem har utökats med två T-shirts. Från och med i höst får nyanställda medarbetare ett innepaket och ett ute- paket. De medarbetare som inte fick T-shirts i somras kommer att få dessa i höst. Redan anställda medarbetare kommer att få möjlighet att byta ut trasiga kläder.

§ 14

Förvaltningschefens gemensamma utvecklingsområden 2021 Förvaltningschef Mats Linde informerar om att utbildningsförvaltningens gemensamma utvecklingsområden 2020 föreslås förlängas till att gälla 2021 på grund av de begränsade effekter som pandemin inneburit för verksamheten.

Eventuella synpunkter på förslaget från centrala samverkansgruppens representanter lämnas till förvaltningschefen före september månads sammanträde.

Ärendet återkommer för samråd före beslut på centrala samverkansgruppens sam- manträde den 14 september 2020.

§ 15

Summering av 2020 års resursdialoger Förvaltningschef, verksamhetschef och verksamhetsutvecklare genomför årligen en så kallad resursdialog med samtliga rektorer.

PROTOKOLL 8 (8)

Sammanträdesdatum 2020-08-24 Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen

Resursdialogens syfte: - forum för verksamhetsutveckling - diskutera tillgängliga resurser och om dessa används och fördelas på bästa sätt, utifrån barns/elevers olika förutsättningar och behov - identifiera utvecklingsområden

Identifierade utvecklingsområden efter 2020 års resursdialoger: - bibehålla hög andel behöriga lärare - behöriga i vissa praktiskt estetiska ämnen - förskollärare behöver ta ett större ansvar för undervisning - de pedagogiska lärmiljöerna behöver utvecklas - periodisering av planeringstiden - samarbete kring tjänster mellan förskola och fritidshem - sjunkande och något ojämn fördelning av behörighet på förskolan - än tydligare koppling mellan bedömningsstöd och lokala prioriteringar

§ 16

Lägesrapport covid-19

 I samråd med regionens smittskyddsläkare stängdes en förskola med två hus under perioden 17-21 augusti. Orsaken var att tre personer som arbetar på för- skolan bekräftades vara smittade med covid-19 och fyra personer misstänktes vara smittade. Förskolan öppnade efter en vecka då provsvaren, efter genom- förd provtagning av samtlig berörd personal på förskolan, var negativa.  Liksom tidigare gäller att barn, elever och medarbetare som uppvisar symptom på förkylningar eller sjukdom ska stanna hemma.  I nuläget fortsätter den centrala inrapporteringen för att följa utvecklingen vad gäller personalläget i förskolorna.

§ 17

Personalnytt, organisations- och lokalförändringar

 Rekryteringsprocessen av rektor för Förskolan Smedby kommer att påbörjas inom några veckor. Emma Rendahl är tillförordnad rektor till och med den 31 oktober 2020.  Diskussion förs mellan rektor och förvaltningschef om delning av Åbyskolan i en enhet med skola och fritidshem och i en enhet med förskola. Centrala samverkansgruppen får mer information i ärendet vid sitt sammanträde i september. Beslut om delning tas av utbildningsnämnden.  Förskolan Tallen och Gröndalsskolan (träningsskolan) finns numera i kv. Tele- marken.  Sporthallen i Rinkabyholm är klar i december.  Första spadtaget är taget för nybyggnation av Förskolan Milstenen i Lindsdal.

Inkomna anmälningar om kränkande behandling Information till utbildningsnämnd och presidium september 2020 Inkommen till Personer som Datum för Datum då utred- Datum då ären- huvudmannen Förskola/skola Typ av kränkning anges delaktiga ID händelsen ning påbörjats det avslutats 2020-08-17 Särskolan i Kalmar Elever 176361 2020-08-17 2020-08-18 Dörbyskolan Fysisk Elever 176575 2020-08-18 2020-08-18 2020-08-20 2020-08-18 Funkaboskolan Elever 176622 2020-08-18 2020-08-19 2020-08-19 Lindsdalsskolorna Fysisk Elever 176714 2020-08-19 2020-08-19 2020-08-20 Lindsdalsskolorna Elever 176854 2020-08-19 2020-08-20 2020-08-21 Dörbyskolan Fysisk Elever 176959 2020-08-18 2020-08-21 2020-08-25 2020-08-21 Rinkabyholmsskolan Fysisk Elever 177249 2020-08-20 2020-08-20 2020-08-21 2020-08-21 Rinkabyholmsskolan Elever 177254 2020-08-21 2020-08-24 Lindsdalsskolorna Fysisk Elever 177356 2020-08-24 2020-08-24 2020-08-25 2020-08-24 Dörbyskolan Psykosocial Elever 177404 2020-08-24 2020-08-24 2020-09-02 2020-08-26 Barkestorpsskolan Elever 177841 2020-08-26 2020-08-26 Rinkabyholmsskolan Elever 177858 2020-08-21 2020-08-27 Trekantenskolan Elever 177893 2020-08-26 2020-08-27 Vasaskolan Elever 178378 2020-08-26 2020-08-27 Dörbyskolan Fysisk Elever 178016 2020-08-27 2020-09-01 2020-09-01 2020-08-28 Falkenbergsskolan Verbal Elever 178313 2020-08-25 2020-09-02 2020-09-02 2020-08-31 Djurängsskolan Fysisk Elever 178406 2020-08-31 2020-08-31 2020-08-31 Barkestorpsskolan Elever 178440 2020-08-31 2020-09-01 Funkaboskolan Elever 178801 2020-09-01 2020-09-02 Funkaboskolan Elever 178861 2020-09-01 2020-09-02 Vasaskolan Elever 178899 2020-08-19 2020-09-02 Vasaskolan Elever 178902 2020-08-26 2020-09-02 Vasaskolan Elever 178904 2020-08-27 2020-09-02 Vasaskolan Elever 178909 2020-08-31 2020-09-02 Vasaskolan Elever 178912 2020-09-01 2020-09-02 Vasaskolan Elever 178916 2020-09-01 2020-09-02 Dörbyskolan Elever 178950 2020-09-02 2020-09-02 2020-09-02 Kalmarsundsskolan Fysisk Elever 179081 2020-08-28 2020-09-02 2020-09-03 Falkenbergsskolan Fysisk Elever 179383 2020-09-03