Fallstudien för Hållbar utveckling 2012

Norra och Västra Hisingen 2050 Visioner för hållbar utveckling i tre dimensioner

Fallstudien för Hållbar Utveckling 2012

Norra & Västra Hisingen år 2050 Visioner för hållbar utveckling i tre dimensioner

Göteborgs Universitet / Högskolan i Väst

Andreas Östling

Ann-Christine Andersson

Daniela Fjellman

Elin Palmertz

Jenny Lindh

Jenny Nilsson

Johan Hansson

Johan Jellbo

Louise Engberg

Pernilla Karlsson

Robert Eriksson

Sara Shröder

Sofie Smederöd

Stina Wennergrund

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning...... 1 Utbildning och arbete...... 28 Sammanfattning ...... 2 Skola och undervisning...... 28 Sysselsättning...... 28 Inledning...... 5 Bostäder och bebyggelse...... 29 Bostadsområden...... 29 Hisingen - omgivet av vatten ...... 6 Energiförsörjning och avfall ...... 30 Historia...... 7 Natur ...... 8 Den klimatsmarta staden...... 32 Näringsliv...... 8 Livsstil...... 33 Bebyggelse...... 8 Fritid ...... 33 Hållbar Utveckling ...... 9 Matproduktion...... 34 SWOT...... 10 Avfall...... 34 Gemensamt för scenarierna...... 12 Bostadsområden...... 34 Översikt scenarier...... 13 Förtätning...... 34 Bostäder...... 35 Infrastruktur...... 36 Den giftfria staden...... 14 Kollektivtrafik ...... 37 Bostäder ...... 15 Industrier...... 37 Ombyggnation...... 16 Bostadsområden...... 16 Vattenåtgärder...... 37 Livsmedelsproduktion...... 16 Energiförsörjning...... 38 Jordbruk...... 17 Förnyelsebar energi...... 38 Djurhållning och fiske...... 17 Vindkraft...... 38 Infrastruktur...... 18 Solenergi...... 38 Vågkraft...... 39 Näringsliv, handel och industri . . . . . 19 MRC ...... 39 Konsumtionsvaror...... 19 Läkemedel ...... 20 Hållbara drivmedel...... 40 Biogas...... 40 Verksamheter och logistik...... 20 Biodiesel...... 40 Föroreningar och avfall...... 21 Etanol och metanol...... 40 Turism...... 21 Energicenter ...... 40 Vattenfallsmonument ...... 41 Barnens stad...... 22 Infrastruktur...... 23 Kollektivtrafik ...... 24 Trafik och transporter...... 24 Diskussion...... 42 Tillgänglighet till närområdet. . . . . 25 Medverkande ...... 44 Social hållbarhet...... 26 Tack ...... 46 Kulturliv...... 26 Handledare...... 46 Trygghet...... 26 Källförteckning...... 47 Utomhusmiljö...... 26 Tidigare fallstudier ...... 55 Grönområden...... 26 Lekplatser och rörlighet...... 27

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

I kursen Fallstudie i hållbar utveckling har tre framtidsscenarier för Norra och Västra Hisingen år 2050 utarbetats: Den Giftfria staden, Barnens stad och den Klimatsmarta staden . Syftet med scenariererna är att skapa en hållbar utveckling för Norra och Västra Hisingen där ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter beaktas. Begreppet hållbar utveckling defineras enligt Brundtlandkommissionen och förankras i Hisingens lokala kontext. Scenarierna verkar som inspiration, kompletterar varandra och lyfter fram visionära idéer för framtidens stadsplanering .

Den Giftfria staden lägger fokus på att det skett en attitydförändring vad gäller människans relation till naturen. Här finns ett tydligt kretsloppstänk från producent till konsument. Närodlade och ekologiska varor används i omfattande utsträckning och en stor del av befolkningen har valt att bli vegetarianer för miljöns och hälsans skull. Den spårbaserade kollektivtrafiken har utvecklats, stadsnära odlingar är vanligt förekommande och energieffektiva hus byggs av material med få kemikalier . Hisingen är välkänt för ekoturism och människor värdesätter naturens rekreationsvärde .

Barnens stad är en trygg stad där barnen, vilka är våra känsligaste och viktigaste medborgare, sätts i fokus. Utformningen av staden tilltalar barn som tidigt utbildas gällande miljöfrågor och inkluderas i beslutsprocesser . Tillgänglighet och gröna områden genomsyrar stadsbilden vilket återspeglas i bostadsområden och infrastruktur . Pedagogiska och nyskapande lekplatser stimulerar lek och lärande hos såväl barn som vuxna . Den sociala hållbarheten främjas genom

2 Hisingen 2050 sociala resursbanker, gemenskap och möteplatser där medborgarna samverkar för att uppnå en ekologisk hållbar utveckling . Miljöengagemanget förs vidare till kommande generationer.

Den Klimatsmarta staden bygger på innovativa och smarta lösningar där energisparade åtgärder och minskad klimatpåverkan är i fokus . Staden är kompakt och expanderar således på höjden vilket medför effektiva transporter och möter kraven utifrån ökad befolkningsmängd . Omfattande resurser läggs på ny teknik och alternativa multifunktionella energikällor . Dessa integreras som konstverk i staden, vilket leder till en ökad medvetenhet gällande en energisparande livsstil. I stadens parker finns möjlighet till rekreation och här skapas en social möteplats för invånarna .

Gemensamt för de tre scenarierna är att det har skett en attitydförändrig hos invånarna vilket möjliggör den utveckling som skett . Scenarierna har olika fokus på de tre dimensionerna av hållbar utveckling, även om respektive scenarie avser att omfatta ett helhetsperspektiv. Vid anpassning till bredare kontext och andra lokala förutsättningar kan således enskilda aspekter hos de olika scenarierna lyftas fram. Denna breda förankring visar dynamiken i begreppet hållbar utveckling och dess möjligheter att integreras i stadsplanering .

Vidare kan denna rapport leda till mer kunskap och bättre förståelse för samhällsutveckling generellt .

Sammanfattning 3 Staden är vårt äldsta konstverk,

ett konstverk som hela tiden förnyas.

Staden är också vårt gemensamma vardagsrum.

Vi har fått staden av våra förfäder

och ska överlämna den

till våra barn och barnbarn.

Lewis Mumford (1895-1990)

4 Hisingen 2050 Inledning

Fallstudiekursen i hållbar utveckling är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Högskolan Väst. Kursen omfattar 15 högskolepoäng och har genomförts under tio veckor, våren år 2012 . Fallstudiekursen har genomförts med projektledningsperspektiv, där fjorton studenter med blandad akademisk bakgrund tillämpat och utvecklat sina kunskaper inom ramen för projektets omfattning .

Fallstudiekursens syfte är att studenterna gemensamt skall utforma framtidsvisioner med utgångspunkt i hållbar utveckling . Studenterna skall integrera ekonomiska, ekologiska och sociala perspektiv . Framtidsvisionerna tillämpas på ett angivet område, vilket har varierat under de tio år som kursen har genomförts . I år valdes Norra och Västra Hisingen ut som tillämpningsområde . Området uppvisar mångfald gällande verksamheter, medborgare, landskap, bebyggelse och natur, vilket medför att det lämpar sig för en fallstudie av detta slag . Ambitionen är att belysa denna mångfald och lyfta fram Hisingens potential . Lundby utelämnas då stadsdelen tidigare varit fokus för en fallstudie .

Projektet har genomförts i flera faser där studenterna har arbetat i grupp för att uppnå olika mål . Under första fasen arbetades det utifrån ett brett perspektiv med fokus på insamling av information ifrån olika intressenter, politiker, företag och akademiska källor . Informationen användes för att skapa en helhetsbild över Norra och Västra Hisingen vilken låg till grund för andra fasen där utvecklingen av respektive vision ägde rum . Under den tredje fasen sammanställdes dessa tillsammans med ett gediget underlag till denna rapport .

Årets fallstudie har genererat tre framtidsscenarier som lyfter fram Västra och Norra Hisingen som hållbar stad år 2050 . Visioner och realitet blandas i en framtida inblick där fokus har lagts vid barnperspektivet, klimatpåverkan och ett samhälle fritt från gifter. Följande rapport presenterar således Barnens stad, Giftfria staden samt Klimatsmarta staden, där grundtanken är att främja och möjliggöra en hållbar livsstil . Resultatet genererar förhoppningsvis nya idéer och intressanta diskussioner som kan bidra till en hållbar stadsutveckling .

Trevlig läsning!

Inledning 5 Hisingen - omgivet av vatten

Hisingen är Sveriges fjärde största ö och ligger i Göteborgs Stad, i Västra Götalands län . Med sina cirka 130 000 invånare, vilket utgör drygt en fjärdedel av Göteborgs totala befolkning, är Hisingen den mest befolkade ön i Sverige . Den Norra totala arean är 199 km² . Hisingen utgörs av tre av Hisingen Göteborgs tio stadsdelar: Norra Hisingen, Västra Hisingen och Lundby . Hisingen omges av Nordre Älv i norr, Kattegatt i väster och Göta Älv i söder Västra och öster . Ön har förankring mot fastlandet i alla Hisingen väderstreck förutom mot väster, där den gränsar mot havet . Hisingen förbinds med fastlandet genom broar; Göta älvbron, Älvsborgsbron, Angeredsbron och Kungälvsbron . Tingstadstunneln förbinder E6 med centrala Göteborg och Marieholmsbron leder tågtrafi k över älven. Färjetrafi k återfi nns för person- och fordonstrafi k mot Kornhall och skärgården samt mot centrala Göteborg . I Säve fi nns Göteborg City Airport belägen, vilken trafi kerar såväl nationella som internationella destinationer . Karta över Göteborgs tio stadsdelar. Fallstudien berör de två markerade, Västra Hisingen och Norra Hisingen.

6 Hisingen 2050 Historia

Det har funnits bosättningar på Hisingen sedan ökat utrymme för industrier och bostäder . Då stenåldern . Förutsättningarna för försörjning har Hisingen länge låg utanför Göteborgs stadsgräns skiljt sig över tid, vilket har påverkat människors var byggbestämmelserna generösa . Först år 1974 val av boplats . Områden som Torslanda, Björlanda, blev hela Hisingen en del av Göteborg . Ett par Säve och Tuve har nyttjats under sten-, brons- och år senare drog varvskrisen in över Göteborg och järnåldern som exempelvis jakt- och betesmarker . många av Hisingens varv lades ner . Detta ledde Under vikingatiden var Hisingen föremål för till att befolkningen minskade för första gången ständiga strider mellan Sverige, Norge och sedan staden grundades . Perspektiv gällande Danmark . Det var inte förrän i mitten av 1600-talet hållbar stadsutveckling och förnyelse av befintliga som hela ön blev svenskt område . bostads- och industriområden lyftes fram på 1980- och 1990-talen . Göteborg växte som handelsstad under 1700-talet, vilket bidrog till att man använde Hisingen som en koloni . På Hisingen odlades säd och grönsaker som såldes på fastlandet och försörjde staden . Under 1800-talet industrialiserades Göteborg, då främst genom att varvsindustrin etablerades . Anläggandet av skeppsvarven på Hisingen blev startpunkten för etableringen av betydelsefulla industriområden, vilket också påverkade den omkringliggande bebyggelsen och dess kultur . Från slutet av 1800-talet inkorporerade Göteborg Hisingen alltmer för att tillfredsställa behovet av

Analys 7 Natur Göteborgs största avloppsreningsverk, Gryaab, är etablerat på Västra Hisingen och svarar för Berggrunden på Hisingen består huvudsakligen avloppsreningen i Göteborgsregionen samt viss av granit och gnejs. Då kustlinjen tidigare låg flera biogasproduktion . Två återvinningscentraler är meter lägre än idag, har delar av området tidigare belägna på Hisingen: Tagene Återvinningscentral varit havsbotten . Lera är vanligt förekommande, och Bulycke Återvinningscentral. I Tagene finns framförallt på de östra delarna av Hisingen . Denna även en deponi för avfall som i dagsläget inte kan typ av markunderlag har medfört viss problematik, återvinnas . då skredrisken kring Göta Älv är stor . År 1977 miste nio människor livet vid Tuveskredet då 27 Ett stort antal verksamheter finns etablerade hektar jordmassor rasade, vilket bedöms vara en på Hisingen, vilka är relativt koncentrerade till av Sveriges största naturkatastrofer . specifika områden. Industriområden finns vid Göta Älvs utlopp med fokus kring hamn- och En stor del av Hisingens yta består av raffinaderiverksamhet, i Torslanda med fokus kring jordbruksmark, vilken används som åker- och bilindustri samt Tagene och Hisings-Backa med betesmark med fokus kring potatisodling och fokus kring blandade mindre verksamheter . Ett hästhållning. Vidare finns ett antal skyddsvärda antal större handelsområden återfinns på Hisingen, naturområden och Natura 2000-områden, exempelvis Bäckebol Köpcentrum, Backaplan exempelvis naturreservat med lövurskog och och Amhult . Centrala aktörer av regional och skalgrusbankar. Här finns ett rikt växt- och djurliv, nationell betydelse innehar etablerad verksamhet fågellivet kan särskilt framhållas . Olika rödlistade på Hisingen, framförallt AB Volvo, Göteborgs arter återfinns här, exempelvis flodpärlmusslan. Hamn och IKEA . Hamnen är ett riksintresse och en Ett nät av vandringsleder skapar möjligheter för tredjedel av Sveriges import och export beräknas människor att ta del av Hisingens natur . Längs med transporteras här . Dessa verksamheter genererar kusten mot Kattegatt blandas vikar och badplatser arbetstillfällen på Hisingen . tillsammans med småbåtshamnar . Norra Europas största småbåtshamn, Björlanda Kile, finns här. Bebyggelse

Näringsliv På Hisingen finns många olika typer av bostadsområden, vilka representerar en mångfald På Västra Hisingen finns stora aktörer som av människor som bor spridda över stadsdelarna . producerar energi genom anläggningar såsom Generellt är bebyggelse av småhus koncentrerat kraftvärmeverk och vindkraftverk . Vid Göta Älvs till vissa områden, medan olika typer av låg- och utlopp är en biogasanläggning under uppförande . höghus med lägenheter är koncentrerade till andra områden . Denna struktur av delvis uppdelning mellan enskilda hus, bostadsrätter och hyresrätter påverkar områdenas demografiska uppdelning. Segregationsproblematik återfinns således på Hisingen, där ekonomisk, åldersmässig och etnisk uppdelning medför en rad utmaningar . Dessa inkluderar låga inkomster, ohälsa och arbetslöshet, något som kan bidra till en känsla av otrygghet och social problematik . Vidare medför detta att Hisingens rykte och bilden av staden påverkas negativt .

8 Hisingen 2050 Hållbar Utveckling Ekologisk hållbarhet handlar om att nyttja världens ekosystem och naturresurer på ett sätt “En hållbar utveckling är en utveckling som som möjliggör att produktionsförmågan kan tillfredsställer dagens behov utan att äventyra säkerställas över tid samt minska negativ inverkan kommande generationers möjligheter att på naturen . tillfredsställa sina behov” Vid planering och utveckling av hållbara städer Ovanstående definition av hållbar utveckling krävs att samtliga hållbarhetsaspekter tas i är den mest vedertagna och myntades av beaktande . Att integrera perspektivet om hållbar Brundtlandkommissionen år 1987 . En hållbar utveckling med övriga processer blir centralt, utveckling handlar således om att ta ett gemensamt exempelvis infrastrukturplanering, fordonsteknik, ansvar för vad vi nyttjar i dagens samhällen samt bostadsbyggande och etablering av verksamheter, att möjliggöra för kommande generationer att produktion samt sociala strukturer . I följande förvalta och nyttja resurser . Hållbar utveckling är framtidsscenarier avser vi att utgå ifrån de tre ett brett begrepp med tre dimensioner, vilka bör dimensionerna för att säkerställa att respektive belysas på djupet . scenario blir hållbart på sikt . För att möjliggöra ett djupare perspektiv har respektive scenario Dessa benämns på följande sätt av regeringen: valt att betona vissa aspekter mer än andra . Förhoppningsvis kan dessa perspektiv komplettera ”Den bärande principen är att varandra och tillsammans bidra till bilden av ett ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbart Hisingen år 2050 . förhållanden och processer är integrerade – de är varandras förutsättning och stöd”.

Ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter är tillsammans således centrala för att uppnå ett hållbart samhälle, oavsett vilket perspektiv man kan tänkas ha i övrigt . Ekonomisk hållbarhet handlar om konsumtionsmönster och hushållning av materiella resurser över tid . Social hållbarhet handlar om uppfyllnad av människors behov och skapandet av ett stabilt och dynamiskt samhälle .

Analys 9 Styrkor:

Närheten till havet och olika naturområden är en styrka då närheten till naturen stärker människors livsmiljöer. Detta är något som man vill bevara i ett framtidsperspektiv.

Närheten till centrum ökar attraktionsvärdet hos såväl medborgare som företagsetableringar.

Befolkningen är mångkulturell och representerar många olika typer av bakgrunder.

Blandad bebyggelse och stora ytor möjliggör en bostadsexpansion S som passar många olika typer av människor. Affärer och industrier möjliggör arbetstillfällen.

SWOT Stark kulturhistoria och föreningsliv har positiva sociala effekter. Varvshistoria, fornlämningar och idrottstraditioner kan bidra till att För att skapa en översikt skapa en identitet för området och människorna som bor där. över Norra och Västra strategiskt läge Hisingen har en SWOT- Hisingen har ett i regionen och ett omfattande analys genomförts, vilket är näringsliv, exempelvis AB Volvo och Göteborgs Hamn. Området en metod för att identifiera är således en stark motor för tillväxt i regionen och besitter faktorer för styrkor, arbetskraft med betydande kompetens. svagheter, möjligheter och hot (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) Möjligheter: gällande dessa områden . Sammanställningen bygger Bra geografiskt läge och möjligheter till utveckling av på olika former av kontakt kollektivtrafik. Exempelvis spårvägar till Hisings-Backa, Torslanda, med människor som bor Lindholmen. Utöka hamnbanan. och verkar på Norra och Hisingen har stora industriområden med bred kompetens; Västra Hisingen . möjligheter till effektiv och miljövänlig produktion kan således finnas här.

Stora orörda områden med möjlighet till ökat rekreationsvärde, exempelvis parker, bad, lekplatser osv.

O Att Hisingen omges av vatten skapar möjligheter för vattenförsörjning, transporter och energiutvinning vilket kan betraktas vara viktiga faktorer för utveckling av ett hållbart samhälle.

Jordbruksområdena möjliggör utvecklingen av ett omfattande stadsnära ekologiskt jordbruk.

Dagens bostadsetablering skapar möjligheter för framtida förtätning och därmed klimatsmarta lösningar.

På Hisingen finns mycket byggbar mark vilket skapar förutsättningar för att hantera expansionen av Göteborg och bygga fler bostäder. Detta skulle möjliggöra att Hisingen blir en mer integrerad del av staden. 10 Hisingen 2050 Svagheter:

Negativt rykte och varumärke försvårar möjligheterna till satsningar och expansion.

Bristande vägnät och kollektivtrafik gör stora delar av befolkningen på Hisingen bilberoende. Detta leder till att stora delar av befolkningen samt verksamheter blir väldigt sårbara och hindrar interaktion med W stadskärnan. Vissa områden har exploaterats med tung industri, något som har skapat behov av marksanering och försvårar hållbara alternativ.

Sociala och ekonomiska skillnader mellan de olika delarna av Hisingen har medfört ökad segregation och problematik som följer med det.

Hot:

Många intressen konkurrerar på Hisingen, vilket blir problematiskt om vissa utelämnas till förmån för andra.

Ökad segregation i områden som upplevs som otrygga är ett hot för utvecklingen på Hisingen. Detta motverkar viljan till satsningar i respektive område och har olika negativa sociala effekter.

Ökad exploatering och utbyggd industri kan få kraftiga negativa effekter om inte hållbarhetsperspektiv lyfts in kring dessa verksamheter. Vidare är nedläggning av T verksamheterna ett hot mot sysselsättningen.

Dåliga kommunikationsmöjligheter och bristande älvförbindelser är ett hot mot all utveckling på Hisingen.

Klimathoten kan slå hårt mot Hisingen, vilket kan leda till effekter såsom brist på grundvatten, höjda havsnivåer samt ökad skredrisk. Många områden på Hisingen som kan bli särskilt drabbade uppvisar redan idag potentiella skador och effekter av dessa hot

Analys 11 Gemensamt för scenarierna

Klimatförändringarna kommer att medföra Vid utvecklingen av de olika scenarierna ändrade förutsättningar i området . Trots osäkra har ett antal gemensamma förutsättningar beräkningar har hänsyn tagits till att temperaturen fastställts. De tre olika visionerna om kommer att stiga på sikt med minst 1,5 grader . utvecklingen på Hisingen tar avstamp i en Effekterna av detta kräver hantering gällande gemensam vision om grunden från vilken extrema väder, höjda vattennivåer och ökad ett hållbart Hisingen kan utvecklas. skredrisk som kan uppstå . Potentiella riskområden har således identifierats och hanteras enligt olika Befolkningsökningen i regionen antas fortlöpa lösningar i vissa av scenarierna . Generellt tas och beräkningar visar på att områdena på Hisingen detta hänsyn till gällande bebyggelse i direkt kan väntas ha en betydande befolkningsökning . anslutning till havsnära områden samt områden Utgångspunkten är att visionerna och dess med stor skredrisk. Ökande vattenflöden och scenarier skall ta hänsyn till en ökning på upp vindstyrkor medför utmaningar för jordbruk, såväl till 100 000 invånare . Denna ökning ställer krav som möjligheter till energiproduktion . I samtliga på olika typer av samhällsnyttig produktion och scenarier förutsätts etablering av ekologiskt sociala verksamheter, något som förväntas hanteras jordbruk och odlingar samt produktion av inom ramen för respektive scenario . Vidare ställer förnyelsebar energi . Hisingens stora ytor möjliggör befolkningsökningen krav på kollektivtrafiken att man kan gå i framkant och skapa hållbar och övrig infrastruktur . En viktig gemensam produktion som kan stå som förebild för övriga förutsättning är således en grön utveckling samt delar av regionen . Förutsättningar för försäljning avsevärd utökning gällande älvförbindelserna . av närproducerade varor förbättras och minskade Detta avser förbindelser med såväl centrala ekologiska effekter av industriella verksamheter Göteborg som andra delar där olika former av krävs . passager över vattnet efterfrågas, exempelvis mot Kungälv och Öckerö . Broar, färjor och/eller tunnlar I den gemensamma visionen är en förbättrad för kollektivtrafik, cyklister och gående är av social struktur en förutsättning för att nå en yttersta vikt för att möjliggöra en realistisk social, hållbar utveckling på Norra och Västra Hisingen . ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling Omfattande sysselsättning, utbildning och på Hisingen . Reversibla körfält används i stor social samverkan är således centralt . Flera av utsträckning för att kunna hantera trafiksituationen. områdena är idag drabbade av ett negativt rykte, Detta innebär att man kan stänga av eller öppna vilket präglas av upplevd otrygghet, något som upp fler körfält i olika körriktningar vid behov, beaktas i en framtidsvision . Genom förändrade exempelvis under rusningstrafik. Göteborg City rörelsemönster bland befolkningen och sociala Airport i Säve har avvecklats till år 2050 och all möten kan segregationsproblematiken och de dess verksamhet har flyttats till Landvetter. Den ökade klyftorna mellan områdena stävjas . utökade kollektivtrafiken möjliggör snabbare och enklare resor dit, vilket möter de krav som kan År 2050 präglas utvecklingen på Norra och ställas av resenärer och andra aktörer . Följderna på Västra Hisingen av mångkultur, kompetens och Hisingen blir minskade ljud- och luft föroreningar miljömässig medvetenhet . En känsla av gemenskap samt att mark frigörs för bebyggelse och etablering av andra verksamheter .

12 Hisingen 2050 och minskad stress för individen är viktiga faktorer . inom hållbar utveckling kommer att integreras i År 2050 kommer arbetstiden ha minskat, och skolan för att barnen redan som små skall integrera människor kommer att kunna använda tiden aspekter om hållbar utveckling i sin vardag . Detta till sådant som främjar en människas hälsa och kommer att ske genom temadagar i skolan med livskvalité . Människor skall ha nära till arbetet och olika miljöteman, med exempelvis återvinning eller andra viktiga serviceenheter som exempelvis skolor, biologisk mångfald . Att ha mer utbildning förlagd affärer och andra samhällsfunktioner . Fokus kring utomhus ger även barnen ökat intresse för naturen tillgänglighet i närområdet och till naturen påvisas och engagemang för miljön . på olika sätt i respektive scenario, samtidigt som rätten till en miljö fri från luft- och ljudföroreningar är en grundläggande förutsättning . Utbildning

Giftfria staden:

Kretslopp Närproducerat Hälsa

Barnens stad:

Trygghet Grönområden Närhet Översikt scenarier Översikt

Klimatsmarta staden:

Förtätning Energisparande teknik Gemenskap

Analys 13 Den giftfria staden Den Giftfria staden är en stad där en hållbar livsstil är i fokus!

Hisingens invånare är medvetna om en attitydförändring som är kopplad till aktiv ekosystemens begränsningar och hur hårt de handling har Hisingen blivit en plats för alla att pressas av mänsklig aktivitet . Kretsloppstänkandet trivas på . Att satsa på en bra livsstil som ett sätt är ständigt närvarande i den Giftfria staden där att förebygga ohälsa, är att föredra framför att invånarna är medvetna konsumenter såväl som tvingas bota uppkomna sjukdomar med läkemedel . producenter . Invånarna äter i hög grad vegetarisk I den Giftfria staden håller sig invånarna friska kost och väljer ekologiska varor . Den Giftfria med hjälp av fysisk aktivitet och nyttig kost i högre staden har omfattande grönområden, vilka främjar välmående hos invånarna och ger ett naturligt översvämningsskydd då växtligheten binder vatten . Vid byggnation är det stort fokus på både långsiktig renovering av befintliga områden och nybyggnation med material som är skonsamma mot såväl människa som miljö. Kollektivtrafiken har tyngdpunkten på spårbunden trafik. Den är utbyggd i samtliga riktningar för att öka tillgängligheten till Hisingens olika områden samt för att minska bilberoendet . Bilar, i den mån de används, drivs av el . Det turkosa fältet är ett område för exploatering för bostäder. Det gula fältet är områden med hyresrätter och Arbetsdagarna är generellt sett kortare, vilket flerfamiljshus, där omfattande restaureringar planeras. Det orangea området är Hisingens upplevelsecentrum och de frigör mer tid för medborgarna att ägna sig åt röda linjerna är det nya tunnelbanesystemet. Blåa linjen är fritidsaktiviteter, odling och umgänge . Med kustbanan och den ljusgröna linjen är en gång och cykel- bro över Göta älv.

14 Hisingen 2050 Upplevelsecentret på gamla Göteborgs city airport grad än tidigare . Med utbildning i skolor, kurser energieffektivisering och minskad negativ påverkan på arbetsplatser och allmän kunskapsspridning har har konceptet Biofilisk design börjat beaktas . attitydförändringen genererat positiva effekter i Denna riktning inom byggnadsdesign fokuserar form av kemikaliefria och energieffektiva bostäder, på att skapa miljöer för optimal hälsa och stadsnära odling, utökad kollektivtrafik, hållbara livskvalité genom att ta hänsyn till det mänskliga industrier och ökad rekreation . behovet av närhet till naturen . Detta görs genom att inkludera bland annat naturlig ventilation, dynamiskt naturligt ljus, tillgång till strömmande Bostäder vatten och möjligheter för spontana interaktioner med naturen, i designen av byggnader . I den Giftfria staden utgörs bostäderna av energieffektiva byggnader som är konstruerade av hållbara och miljövänliga material . Isoleringen i byggnaderna är gjorda av naturmaterial och de färger som används både inomhus och utomhus är giftfria . Bostäderna är utrustade med energieffektiva hushållsapparater och inkluderar snålspolande kök och badrum . Det är vanligt förekommande att småskalig energiproduktion ingår, exempelvis mindre vindkraftverk och solceller på tak och tomt .

Göteborgs Stad har satt upp riktlinjer för miljövänligt och hälsosamt byggande och välkomnar invånarna att kontakta dem för rådgivning . För att utveckla hållbarhetsperspektivet inom byggnadssektorn till att omfatta mer än Takodlingar

Giftfria staden 15 Ombyggnation sin trädgård för odling eller anlita människor som sköter den, vilket genererar arbetstillfällen och Bostäderna som byggdes under miljonprogrammet tillgång till egenodlade grönsaker . i exempelvis Biskopsgården har genomgått fullständiga renoveringar och flera våningar har I bostadsområden där tillgången till tomter lagts till . Detta sker enligt Göteborg Stads riktlinjer är begränsad finns det kvartersträdgårdar med för miljövänligt byggande . I bostadsområden växthus, vattentillgång och ekologisk kompostjord med fokus kring förtätning har det varit svårt från hushållen . Trädgården är såväl en mötesplats att skapa gemensamma odlingsmöjligheter på som en plats för avkoppling och rekreation . Vidare marknivå, vilket medfört att takodlingar istället medför odlingsutrymmet en ökad gemenskap, blivit ett alternativ . En viktig del i upprustningen vilket bidrar till samhällets sociala hållbarhet i den av byggnader har således varit att förstärka taken Giftfria staden . Växthusen i kvartersträdgårdarna så att de klarar av den extra tyngd som takodling nyttjar passiv solinstrålning för värme, men innebär . Miljöeffekterna av att inkorporera energieffektiviteten kan öka ytterligare genom gröna tak är bättre isolering, renare luft samt placering av solceller på taken, vilka genererar ljuddämpande inverkan, vidare är de mer hållbara elektricitet som kan användas i hushållet . Detta över tid. I alla lägenheter finns tillgång till påverkar inte växthusens kapacitet . I anslutning utrustning för fönsterodling, så kallad window till växthusen finns anordningar som ansamlar farming, i vilken det bland annat kan odlas bär, regnvatten, vilket används till bevattning . kryddor och grönsaker .

Bostadsområden Livsmedelsproduktion

Utvecklingen av bostadsområden har framförallt I den Giftfria staden är livsmedelsproduktionens förlagts till Hisingens norra delar, exempelvis villkor och utformning av stor betydelse . Gerrebacka . Trädgårdsstaden i Amhult är en Lokalproducerade ekologiska varor medför ökad framgång och har således expanderat samt möjlighet till kontroll och rimliga priser för den varit en modell för övriga bostadsområden . I enskilde, dessutom är invånarna medvetna om bostadsområdena blandas numera radhus, vars dess goda effekter på hälsa och miljö . Genom odlingar består av takodlingar eller gemensamma nyttjande av Hisingens geografiska placering kolonilotter, med friliggande villor med enskilda har stad och landsbygd knutits samman på ett växthusträdgårdar . Trädgårdarna nyttjas för att effektivt sätt . De rurala områdena på Hisingen, odla frukt, grönsaker och örter, där målet är att vilka återfinns i de nordvästra delarna, producerar öka självförsörjningen . Människor kan hyra ut

Småhusområde i Gerrebacka Trädgårdsstaden i Amhult

16 Hisingen 2050 en omfattande andel av maten som konsumeras av de mer tätbebyggda områdena . Detta är ett led i att minska stadens sårbarhet .

Jordbruk

Jordbruket bedrivs på ett hållbart sätt, där fokus ligger på att arbeta utifrån naturens givna förutsättningar . Jordbruket bedrivs således enligt principerna för permakultur, vilket innebär att de naturliga systemen efterliknas samt att resurser och ekosystemtjänster i närområdet nyttjas . Exempelvis ökad gemenskap . Integrering mellan människor nyttjas pollinering och djurs naturliga beteenden leder till att segregation stävjas och främjar således för att producera gödsel eller bekämpa skadedjur . social hållbar utveckling . Giftfria produkter främjas då bekämpningsmedel utesluts samt att belastning på närliggande vatten Djurhållning och fiske blir lägre då konstgödsel inte används . Systemen är i många fall självreglerande och dess effekter I den Giftfria staden är konsumtionen av medför att färre produkter, exempelvis konstgödsel, animaliska produkter låg, dock återfinns en viss behöver användas . Således är permakultur ett tids- köttproduktion i närområdet . Produktionen sker och kostnadseffektivt system . Vidare är diversiteten i mindre skala och på de gårdar som bedrivs i dessa områden hög vilket gynnar den biologiska enligt permakultur . Medicinering i förebyggande mångfalden . syfte såsom antibiotika i fodret tillämpas ej, vidare vistas djuren utomhus och utsätts inte för stressande transporter . Vissa gårdar utför förädling av köttprodukter, vilka säljs i egna gårdsbutiker och i externa livsmedelsbutiker . Närproducerade livsmedel gynnar strävan mot minskade utsläpp då de kräver transporter i endast begränsad omfattning .

I den Giftfria staden kan invånarna arrendera odlingsmark av kommunen till en låg kostnad . Marken nyttjas för odling vilket genererar ett begränsat överskott av varor . Varorna som produceras kan således säljas vidare i närområdet via torghandel i lokala centrum . Vidare erbjuder en del gårdar på Västra och Norra Hisingen självplockning . Detta medför ökad tillgång till Svankälla våtmarkspark närproducerade livsmedel, fler arbetstillfällen samt

Giftfria staden 17 Det småskaliga, kustnära fisket har fått ökad Infrastruktur betydelse i den Giftfria staden . Efter många års fiskestopp bedrivs ett tydligt reglerat yrkesfiske I den Giftfria staden har biltrafiken och och bestämda politiska åtgärder har fått effekten bilberoendet minskat på grund av en välutbyggd att goda bestånd av storvuxen torsk återigen jagar infrastruktur . i tångbältena längs bohuskusten . Fisket bedrivs med selektiva redskap som exempelvis burar Minskad bilanvändning främjar fokus på en och bottentrålningen är sedan länge förbjuden . giftfri miljö, då dess effekt blir minskade utsläpp Några nya arter har tillkommit, bland annat så av avgaser och partiklar . De bilar som används syns numera havsabborren ofta i kyldiskarna . drivs till största delen av el . Gamla bilvägar Invånarna på Hisingen kan således handla färska används delvis som gång- och cykelbanor och produkter från havet dagligen . längs kuststräckan skapar de naturnära vägar som kan nyttjas i rekreationssyfte . Flera gång- och Pilotprojekt med odling av sötvattensfiskar cykelbroar har uppförts över Göta Älv, exempelvis utförs i några av Hisingens dammar, bland annat i förbinds de expansiva bostadsområdena på Norra Svankälla våtmarkspark . Olika arter av karp odlas Hisingen med Göteborgs växande centrum på här och säljs för konsumtion . Vidare sätts karpen motsatt sida av älven . ut i andra sjöar och dammar, där den nyttjas för sportfiske. Klimatförändringar har medfört att Ökad tillgänglighet på Hisingen möjliggörs verksamheten kan fortgå även på vintern . Då genom att ett tunnelbanesystem är etablerat . karpen, till skillnad från exempelvis lax, torsk och Systemet består av ett flertal olika tunnelbanelinjer. abborre, är en omnivor behöver inget foderfiske Exempelvis utgår en av linjerna från Backaplan, ske . Karpdammarna är således i stort sett denna sträcker sig utmed E6:an förbi Bäckebol och självförsörjande då karpen lever av de växter och fortsätter till området norr om Hisings-Kärra . En plankton som finns i dammarna. Omkringliggande annan linje sträcker sig norr om Biskopsgården, jordbruk kan integrera dammarna i sin verksamhet förbi Tuve mot Säve . Ytterligare en linje förbinder och därmed använda gödsel från djur för att centrum med industriområdena på Västra Hisingen stimulera tillväxt av plankton . och underlättar pendling till respektive arbetsplats . Vidare gynnas invånare i Torslanda-Hjuvik av denna transportmöjlighet .

Tunnelbanestationer knyter an till varje lokalt torg i bostadsområdena samt till vissa färjelägen, exempelvis Lilla Varholmen, vilket underlättar

Körfält reserverat för cyklister Färjeläget vid Lilla Varholmen. Här ses det tänkta färjeläget för den nya personfärjetrafiken in till Klippan och Eriksberg

18 Hisingen 2050 tillgängligheten till skärgården . Farleden utanför återanvänds . Emballaget som används är tillverkat Hisingen trafikeras av omfattande färjetrafik, av glas eller nedbrytbar plast gjord av stärkelse . vilken består av personfärjor . Dessa utgår från Den sedvanliga plastkassen har i samtliga butiker Lilla Varholmen och fortsätter in till Klippan och ersatts med shoppingkasse av ekologisk tillverkad Eriksberg . Kustbanan är en spårvagnslinje som bomull eller hampa . Konsumentens medvetenhet går från Säve längs kusten ner till Lilleby, där den om ekonomi och miljö har gjort att allt fler ansluter till tunnelbanenätet . Industrijärnvägen produkter går att hyra; hyrpooler finns således från hamnen och raffinaderierna är dubbelspårig som erbjuder olika tjänster . och utnyttjas i större utsträckning för att minska antalet lastbilstransporter . Invånaren i den Giftfria staden väljer i omfattande utsträckning att handla andrahandsvaror, vilket märks genom de bytes-, säljes- och köpesmarknader Näringsliv, handel och industri som anordnas med jämna mellanrum, både i urbana och i rurala områden . Här återvinns kläder, Konsumtionsvaror möbler, maskiner och diverse annat som numera går från hushåll till hushåll . I den Giftfria staden Norra och Västra Hisingen präglas av ett antal väljer invånarna hållbara alternativ när det gäller levande småcentrum med butiker i konsumentens kläder; att laga hellre än att köpa nytt är vanligt närhet . Varorna är huvudsakligen närproducerade förekommande . Klädindustrin prioriterar färre och de varor som importeras är miljö- och kollektioner och satsar istället på finare plagg av rättvisemärkta . Vidare är varorna märkta med hög kvalitet, vilket ger ett långsiktigt hållbart mode . information om tillverknings- och transportkedja Textilier som används är hampa, lin, ull, bambu för att konsumenten tydligt ska kunna se att och ekologisk bomull . Flertalet klädesbutiker varans produktionsvillkor är integrerade med ett använder sig av metoden Cradle to Cradle, hållbart perspektiv . Större köpcentrum blandas vilket är en giftfri strategi för att återvinna allt med småföretag och nationella butikskedjor, ett material i kollektionerna genom industriella eller biologiska processer . Industriell återanvändning betyder att klädesplaggen skickas till exempelvis en nylonbank där de smälts ner och används för att tillverka nya tyger . I biologisk återanvändning återinförs plaggen till naturens kretslopp genom att de komposteras . Hantverk såsom skrädderi, skomakeri och tapetseringstjänst är väletablerade då kunden efterfrågar möjlighet till delaktighet i utformandet och val av material .

Äldre rengörande hudvårds-, hårvårds- och Butiksinteriör i den Giftfria staden hygienprodukter som tidigare spridits via reningsverk ut i naturen har till största delen ersatts ökat samarbete mellan dessa främjas . För att av tvättnötter från den torkade frukten Sapindus undvika onödiga förpackningar och därmed mukorossi . Tvättnötter är en 100% biologisk ökad avfallshantering, säljs allt fler varor i den produkt och hushållens kemikalieanvänding har Giftfria staden i lösvikt . Således säljs juice, mjölk, således kraftigt minskat . Tvättnötter innehåller läsk, smaksatt vatten och dylikt i större tappar inte några kemikalier, vilket medför att de är i butikerna, från vilka kunderna kan fylla på skonsamma mot naturen och lämpliga för sina egna flaskor. De egna flaskorna diskas och allergiker .

Giftfria staden 19 Läkemedel logistikmöjligheter då lastning och lossning sker individuellt för varje vagn . Processen är I den Giftfria staden ställs krav enligt tidseffektiv och kräver endast en markyta som läkemedelslagstiftningen för att avhjälpa problem håller för det som ska lastas och lossas . De totala med att läkemedel, via urin och avföring, rinner koldioxidutsläppen minskar då tåg kan ta upp till ut i hav och sjöar . Informationen om traditionella 20 lastbilar på en resa . läkemedels miljöpåverkan är lättillgänglig och patienter kan inte hämta ut mer läkemedel än AB Volvo Torslanda har gått över till en hållbar vad de behöver . Detta genererar vinster ur både produktion och tillverkar exempelvis gas- och hälso-, ekonomisk- och ekologisk synvinkel . elhybridbilar . Gasbilarna drivs av natur- eller Löpande arbete sker med att ta fram kemikaliefria biogas . Elhybridbilarna har två drivsystem, en läkemedel vilket innebär att läkemedelsindustrin elmotor och en förbränningsmotor . De drivs således drivs ur ett långsiktigt och hållbart perspektiv . I den både av el och antingen hampabiodiesel, etanol eller Giftfria staden behandlas allt fler åkommor med fordonsgas . Bilarnas karross tillverkas av hampa alternativa metoder som akupunktur, avspänning, och en viss produktion av solcellsdrivna fordon zonterapi och örtmedicin då Socialstyrelsen har sker. Samtliga raffinaderier på Västra och Norra godkänt att sjukvården får ge rekommendationer Hisingen är bioraffinaderier där råvarorna utgörs om alternativa behandlingsmetoder . av bland annat skogsbrukets restprodukter, som tallolja och hampa. Raffinaderierna kan omvandla biomassa till drivmedel då tekniska lösningar som Verksamheter och logistik hydrering tillämpas . Detta innebär reduktion mellan kol och väte, pyrolys (torrdestillation) och De ekologiska industriföretagen, IE (industriell förgasning för att kunna omvandla biomassa till ekologi), samarbetar med varandra och är drivmedel . belägna i gemensamma eko-industriella parker . IE innebär att det industriella systemet fungerar som ett resurssnålt kretslopp där hög material- och energieffektivitet genomsyrar hela produktcykeln, vilket är ekonomiskt fördelaktigt . Handel med exempelvis förbrukningsmaterial och verktyg sker främst inom närområdet för att minska frakt- och transportkostnader . Användandet av råmaterial och energi är maximerat; utsläpp från en process blir i en annan process till råvara och mängden avfall som genereras minimeras .

Industrierna använder gemensamma utrymmen för logistik och frakt av gods inom industriparkerna sker med hybrid- eller förarlösa truckar . Hit fraktas gods färdigt för transport och lastas direkt på långtradare utrustade med hybriddrift . Den svenska innovationen FlexiWaggon, en vagn som kan kopplas till befintliga tåg, används i stor utsträckning för att transportera personbilar, bussar, lastbilar och containrar . FlexiWaggon kan färdas i över 100 km/h och ger omfattande

20 Hisingen 2050 Föroreningar och avfall

I den Giftfria staden återvinns i stor utsträckning olika typer av avfall . Lokala återvinningsstationer är lättgängliga i alla bostadsområden på Västra och Norra Hisingen . Kunskapsspridning medför att kretsloppstänkandet är väl etablerat hos medborgare och verksamheter . I kombination med avgifter för sophantering är medborgarna noggranna med den angivna sorteringen och mängden avfall är generellt låg . Specialutbildad personal hanterar farligt avfall, vilket upphämtas enligt fasta rutiner och på avsedda platser runtom på Hisingen . Här lämnas alla former av avfall som inte kan återvinnas och hindrar således transporter via bil för att deponera avfall . I utspridda bostadsområden sker stora delar av sophanteringen i hemmet, vars utrustning medför Turism att avfallet kan sorteras på plats . Hämtning sker via biogasdrivna sopbilar och komposttunnor Hisingen är ett centrum för lokal ekoturism, finns tillgängliga för alla hushåll. I dessa tunnor vilket lockar närboende såväl som turister från bryts allt matavfall ned till matjord för odling i övriga delar av Sverige och Norden . Insikt om området och används enskilda eller gemensamma långväga transporters miljöpåverkan, naturens odlingslotter eller växthus . begränsningar samt kostnader har medfört att närturism främjas och människor väljer att inte resa I den Giftfria staden har åtgärder satts in för med flyg och bil. En vältablerad turistattraktion att hantera problematiken med förorenad mark . i Säve är Hisingens Upplevelsecenter, vilket är Industriområdenas omfattande utbredning på belägen där Göteborg City Airport tidigare låg . Hisingen har medfört miljöskador, vilket krävt Från centret går Kustbanan, Hisingens enda åtgärder . Ett av regeringens 16 miljömål är Giftfri spårvagnslinje, till Lilleby och söderut längs miljö, vilket innebär att miljön skall vara fri från med öns västkust. Längs vägen finns ett antal ämnen och metaller som skapats i eller har utvunnits aktivitetshållplatser såsom Lilleby havsbad & av samhället och som är skadliga för hälsa eller spa, Kobben utomhusgym, kajakturen Horisonten miljö . Målet gällande kontaminerad mark är till samt Centrum för sportfiskecharter . Från stor del uppfyllt på Hisingen . Genom noggranna upplevelsecentrumet utgår en mängd natur- och kartläggningar av de drabbade områdena och kulturvandringar och här finns information om påföljande åtgärder, lyckades marken där saneras . fornlämningstäta platser på ön . Upplevelsecentret Detta skedde genom fytoremediering, där växter erbjuder allt från flygplanshotell, gym samt skate- har nyttjats i reningsprocessen. Staten finansierade och cykelparker på de gamla landningsbanorna, dessa stödåtgärder i de fall ansvariga industrier till flygplansmuseum och biosalonger i de tidigare inte längre var i drift eller kunde identifieras. hangarerna .

Giftfria staden 21 Barnens stad Barnens stad sätter barnen i fokus! formella och informella verktyg där både barn och vuxna uttrycker sina visioner, exempelvis genom Perspektivet värderar barn högt och utgår ifrån kartor, checklistor och stadsvandringar . En lokal att barn är samhällets känsligaste medborgare . barnombudsman arbetar med att barnperspektivet Genom att fokusera kring deras behov skapas en inkluderas och står som garant för att barns hög lägstanivå som är stabil för alla medborgare i rättigheter värnas . samhället . Barnens stad är således en trygg stad som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar både I staden finns det fullt av grönområden och idag och för kommande generationer . Trygghet kreativa lösningar som främjar barnens lek och och fri rörlighet genomsyrar hela samhället och utveckling samtidigt som olika typer av människor dominerar stadsutvecklingen . Människor i alla deltar i aktiviteterna . Barnens närområde är åldrar, av olika ursprung, kulturer och erfarenheter möts och skapar en gemenskap .

Kunskapsutveckling och deltagande är viktiga faktorer i Barnens stad . Medborgarna inkluderas i stor utsträckning i beslutsprocesser och det värnas om barnens åsikter . Hållbar utveckling integreras tidigt i medborgarnas liv så att en sund relation till naturen skapas, vilken sprids vidare till framtida generationer och blir en naturlig del av vardagen . Befolkningen har stor inblick i sitt närområdes behov och utvecklingspotential, vilket främjar demokratiska och miljömässiga processer . Genom kunskapsfokus kan barnen lära sig hur samhället och naturen fungerar och samverkar . Detta sker via

22 Hisingen 2050 Övergångarna fungerar som sociala mötesplatser och karakteriseras av olika teman. I de olika övergångarna finns bland annat bibliotek och bollhav. utformat för att främja attraktiva utomhusmiljöer ovan marknivå . Då Hisingen har ett strategiskt läge och ge upplevelser för alla åldersgrupper. Det finns i regionen återfinns krav på rörlighet, något som smarta energilösningar och goda förutsättningar för uppfylls genom den trafik- och infrastruktur som är ett ekologiskt agerande med hållbara konsekvenser, etablerad . Att transportera människor samt varor vilket integrerats i både samhällsfunktioner och och olika typer av drivmedel är centralt i samhället . bostäder . I Barnens stad sker detta utifrån rörelsemönster som har sin utgångspunkt i hållbara alternativ . Pendelparkeringar och fler älvförbindelser för Infrastruktur kollektivtrafik, cyklister samt gående, underlättar för befolkningens nya rörelsemönster . Genom dess Utvecklingen för infrastruktur i Barnens strategiska placering har trafiken effektiviserats, stad handlar om smarta lösningar och nya används mer kontinuerligt av medborgarna rörelsemönster samt generösa ytor . Markanspråken och expanderar löpande på ett hållbart sätt . för utbyggnad av infrastrukturen är i mindre Effektiviseringen av samhällets gemensamma omfattning än tidigare och dess fokus ligger kring transportmedel gällande regionala distanser hållbara lösningar . Lösningarna är fokuserade medför ett minskat behov av transportmedel i kring kollektivtrafiksutveckling med en tågstation form av personbilar. Lokal förflyttning sker i större i Säve och ett omfattande spårvagnsnät upphöjt utsträckning snabbt och enkelt med kollektivtrafik.

Barnens stad 23 Kollektivtrafik

I Barnens stad transporterar sig medborgarna främst genom kollektivtrafiken, vilket utgörs av ett omfattande spårvagnsnät . Spårvagnarna är högt upphöjda över mark och är ett naturligt inslag i stadsbilden . Älvförbindelser mot exempelvis centrala Göteborg och Kungälv, går dock via tunnlar för att öka effektiviteten och inte störa vattenflöden. I kollektivtrafiken arbetar trygghetspersoner för att säkerställa trygghet och Barnteckning av elev från Henåns Skola, klass 4b. ordning för de som rör sig på fordonen . Dessa personer är tillgängliga för alla och arbetar mellan de olika knutpunkterna och medför effektiv tillsammans med föraren för att etablera en så förflyttning mellan områdena på Hisingen. Vidare trygg miljö som möjligt . kopplas spårvägsnätet samman med det numera utbyggda spårvägsnätet i Kungälv .

Trafik och transporter

Ett nät av järnvägstunnlar hanterar den ökande godstrafiken från industriverksamheterna på Västra och Norra Hisingen . Vid etablerade knutpunkter finns möjligheter till smart och hållbar logistikhantering, vilket innebär att effektivitet främjas och lite mark således tas i anspråk . I framtiden kommer spårvagnen färdas högt över Göteborgs Hamn, vilken är av riksintresse, marken för att skapa ett luftigt och grönt stadsrum expanderar således utan att det medför omfattande tillgängligt för alla, där trygghet och säkerhet råder. belastningar på miljön . Detta får positiva effekter på både lokal och global miljö . Utökad färjetrafik, ny tågstation i Säve och övrig infrastruktur möjliggör enkla byten mellan Tekniska lösningar för biltrafik är framtagna, men olika trafikslag. Det är viktigt att hållbara fokus för både stadsplanering och expansion av förutsättningar ges gällande transportmöjligheter staden blir ändå fortsatt minskad bilism . Detta dels för såväl människor som verksamhetsutövning . med utgångspunkt i biltrafikens klimatpåverkan, Detta uppnås genom etablerade knutpunkter runt såväl som dess följdeffekter för hälsa och övrig om på Hisingen där transportsystemen kopplas miljö samt omfattande markåtgång . Vissa samman genom smidiga övergångar . Vidare underjordiska strategiska trafikleder för biltrafiken är spårväg utbyggd till fler bostadsområden är byggda för att skapa ytor och minska närhet än tidigare . Områden såsom Hisings-Backa, till trafiken, vilket ökar säkerheten för Norra Hisings-Kärra, Torslanda, Björlanda och Tuve och Västra Hisingens invånare. Förflyttning och är väl förbundna med varandra såväl som med nedsänkning av biltrafiken under mark begränsar älvförbindelserna . Höghastighetsspårvagnar således möjligheter till direkta anslutningar och trafikerar spårvägen och turlistan är utformad påverkar människors rörelsemönster . Reversibla enligt principen att medborgarna snabbt skall körfält hanterar flaskhalsarna på exempelvis E6 och kunna nå olika knutpunkter; därmed stannar inte väg 155 för den biltrafik som kvarstår. Biltrafiken alla turer på alla hållplatser. En ringlinje trafikerar på Hisingen har fått en tillbakadragen roll då

24 Hisingen 2050 stadsområden delvis förtätats samt gjorts luftiga drivmedel undviks för de små personbåtar som utifrån krav på säkerhet och hälsa . Bullernivåerna används av en mindre grupp människor åt gången . i närområdet är således låga . Visionen är att Denna båttrafik karaktäriseras främst av sitt bullernivån inte skall överskrida nivåer som på naturnära läge och rekreationsvärde, snarare än något sätt kan vara skadliga för barn, oavsett vilken den effektivitet som präglar övriga transportmedel . typ av verksamhet som är etablerade i respektive Möjligheten är således ett gott komplement i ett område . Ytterligare bullerreducerande åtgärder har samhälle där fokus kring kvalitet och barnens vidtagits då tidigare Göteborg City Airport har lagts perspektiv råder . ner och givit plats åt nyetablerade bostadsområden samt utbildningslokaler . Nedläggningen medför en Tillgänglighet till närområdet ökad rörlighet i området då säkerhetsaspekter inte längre är relevanta och området är lättillgängligt Trafiken är avskild från övrig miljö, vilken via den nya tågstationen . Vidare har krav på präglas av öppenhet och luftighet . Tillgänglighet Göteborgs Hamn medfört att alla ankommande från trafiken till dessa miljöer säkerställs med fartyg elansluter vid kaj samt att de inte förbrukar smidiga och pålitliga övergångar – etablerade svavelhaltiga bränslen . Således är både bullernivån utifrån ett barns perspektiv . Lägsta nivån för minskad och luftkvaliteten förbättrad på Norra säkerhet och trygghet gällande dessa övergångar är och Västra Hisingen . således hög. Lekfulla sätt att förflytta sig dominerar stadsbilden, exempelvis är färgglada rutschkanor En alternativ transportmöjlighet är etablerad då över mindre vägar vanligt förekommande . I staden höjda vattennivåer har medfört att Kvillebäcken, vilken finns gröna broar där barn och vuxna leds över rinner över Hisingen, kan nyttjas . Vattendraget har mindre vägar och knutpunkter för infrastruktur. I grävts ut med hänsyn till naturmiljö och skyddade Barnens stad är det viktigt att barn självständigt arter och en hållbar båttrafik är etablerad. Här kan utforska stadsmiljön och att lek står i fokus kan medborgarna transportera sig till andra för deras utveckling och frihet i närområdet . delar av Hisingen samt Göta älv . Tanken är att vattnets naturliga rörelser nyttjas och behovet av Möjligheterna till detta har minskat under tidigare årtionden, vilket numera förändras på ett avgörande sätt i Barnens stad. Utomhusmiljön och förändringarna av trafiken ger barn nya möjligheter till rörelse och minskar riskerna som de utsätts för . Barnen går eller cyklar till skolan på egen hand och trafikmiljöstressen minskar således för både barn och vuxna . I kombination med socialt etablerad trygghet är visionen att ett barn skall kunna röra sig i sitt närområde, transportera sig i kollektivtrafiken och besitta den kunskap som krävs för att inte utsätta sig för några fysiska eller sociala risker .

På Kvillebäcken kan medborgarna transportera sig på ett avkopplande och lekfullt sätt.

Barnens stad 25 och religion förekommer löpande . Möjligheter för medborgarna att utöva sin tro och sina intressen är självklara inslag i vardagen och stadsbilden .

Trygghet

Den sociala tryggheten är av avgörande vikt i Barnens stad . Att integrera olika bostadsområden är lika viktigt som att integrera olika delar av befolkningen; detta är centralt då löpande befolkningsökning hanteras . Socialt, kulturellt och åldersmässigt åtskilda grupper fogas samman genom så kallade resursbanker . I resursbankerna har medborgarna i respektive stadsdel uppgett sina kompetenser och bidrar genom detta i närområdet på olika sätt . Pensionärer erbjuder läxhjälp, ekonomer ger råd gällande vardagsekonomi och deklarationer, ungdomar startar gemensamma Social hållbarhet projekt samt religiösa och kulturella grupper visar upp sina aktiviteter och stödjer varandra . Kulturliv Alla besitter kunskaper som omvandlas till nytta för andra människor, vilket har flyttat fokus I Barnens stad återfinns ett brett utbud av kultur, från ekonomiska resurser till kunskapsbaserade där alla medborgares behov tas i beaktande . resurser. Att utvecklas, känna sig uppskattad Hisingens rika kulturarv värderas högt och olika och behövd samt att fylla kunskapsluckor är kulturcentrum placerade i respektive stadsdel viktiga nyckelaspekter som säkerställer en social organiserar de olika aktiviteterna . Människor i hållbar utveckling på Norra och Västra Hisingen . olika åldrar och med olika intressen samverkar Resursbankens etablering hjälper således att i kulturlivet och sprider kunskap om Hisingens stävja uppbyggnaden av successivt utbredda historia och utvecklingsmöjligheter . Barnens sociala problem som ensamhet och utsatthet . roll i kulturlivet är omfattande . Skolor och Dess effekter på medborgarnas hälsa är god och aktivitetscentrum erbjuder ett brett spektrum bygger broar mellan individer . Resursbankens roll av aktiviteter efter skoltid anpassat för barn och är särskilt central i områden såsom Biskopsgården, ungdomar, vilket främjar den sociala utvecklingen Länsmansgården och Hisings-Backa, där effekten i området . Simhallar och andra sporthallar är nära har haft stor betydelse då områdena tidigare anslutna till de bostadsområden som finns, så att brottats med social problematik . barnen själva kan gå till de olika aktiviteterna på ett tryggt och enkelt sätt . Utomhusmiljö Vidare finns rum för konstinstallationer och olika former av samhällskultur, vilka verkar som Grönområden en inspiration som medborgarna enas och samlas kring . Här kan medborgarna delta i kurser i I Barnens stad används grönområden för att skapa matlagning, språk och musik . Gemenskapsträffar upplevelserika lärmiljöer för alla åldersgrupper . som sprider kunskap om familjerådgivning, kultur Ingen medborgare har längre än 300 meter till ett större grönområde . Dessa områden karaktäriseras

26 Hisingen 2050 av tillgänglighet, lekfullhet och kvalité . Stadens mindre grönområden flätas ihop med varandra för att bilda ett sammanhängande grönområde . Detta har använts i stadsplaneringen som ett instrument för att binda samman äldre bebyggelse med nya etableringar . I Säve, Tuve och Hisings-Kärra har således nya bostadsområden sammanfogats med de äldre stadsdelskärnorna samt med varandra . Denna struktur av grönområden underlättar rörelsemönster för såväl människor som djur och växter, vilket stärker den sociala strukturen samt den biologiska mångfalden . En rolig och inspirerande lekplats vid havet får igång fantasin hos både stora och små. Lekplatserna är utformade ur både pedagogisk och lärorikt perspektiv, I Barnens stad finns en omfattande utbyggnad samtidigt som de är attraktiva för alla ålder. av så kallade gröna vägar . Detta är promenad- och cykelstråk som kantas av träd, buskar och annan Lekplatserna är attraktiva, pedagogiska och växtlighet . Positiva effekter av detta är ökad fysisk lärorika . Olika teman som främjar lek, exempelvis aktivitet bland befolkningen, då områdena är mer sagor och djur, karaktäriserar respektive lekplats . promenad- och cykelvänliga . Ökad vegetation De olika temainriktningarna fungerar som reducerar vinden, renar luften från föroreningar, pedagogiska verktyg och sprider kunskap bland skyddar dricksvattenreservoarer och erbjuder barn och vuxna . Lekplatserna är utformade i skugga på sommaren . Vidare genererar det också samarbete med lokala konstnärer och fungerar minskade översvämnings- och skredrisker då som utflyktsmål för förskolor och skolor. De är grönområdena kan magasinera mer vatten från byggda i naturliga material och är direkt anpassade exempelvis regn . Ökad vegetation ger positiva efter naturen där havsmiljö, vattendrag och träd sociala effekter och leder till bättre fysisk och integreras i leken i så stor utsträckning som möjligt . psykisk hälsa, samt bidrar till ökad trivsel och ett Dessa lekplatser och närmiljöer stimulerar och större socialt kapital . utvecklar fantasin hos såväl barn som vuxna, vilket främjar den sociala hållbarheten . Lekplatser och rörlighet

I Barnens stad har ingen mer än 50 meter till närmsta lekplats och barn i alla åldrar känner sig välkomna att leka och roa sig i sin närmiljö . I parker finns lekplatser utformade för båda barn och vuxna, vilka är byggda utifrån olika perspektiv och teman . Under vinterhalvåret är dessa delvis inglasade, vilket medför att lekytorna nyttjas fullt ut året runt. Här finns så kallade Berättarträd Då alla har högst 50 meter till närmsta lekplats finns ur vilka det finns möjlighet att lyssna på radio det alltid möjlighet till lek i närområdet. och nyheter samt högläsning av böcker för alla åldrar . Detta sker på hänvisade platser där lugn och ro råder . Berättarträden är kostnadsfria och tillgängliga för alla medborgare, oavsett behov. Rekreationsvärdet för vuxna, såväl som för barn, är således högt i Barnens stad .

Barnens stad 27 Utbildning och arbete plats för ungdomar i hela regionen, vilket ligger till grund för fortsatt utveckling av aktiviteter och Skola och undervisning utbildningssatsningar .

I Barnens stad är begreppet hållbar utveckling I skolorna komposteras matavfallet och en aktiv del av undervisningen och präglar därmed naturvänlig energi, exempelvis solceller och barnens inställning till omgivningen på ett sätt vindkraftverk brukas i direktanslutning till som får begreppet att bli en naturlig del av livet . skolbyggnaderna . Barnen inkluderas i utveckling Att integrera hållbar utveckling i undervisningen och tillämpning av energikällorna . Grönområden från tidig ålder får till följd att samhället blir är viktiga inslag i miljöerna kring skolbyggnaderna genomsyrat av dess principer och bidrar till ett och är anpassade för de olika elevgrupperna . ökat miljöengagemang . Naturen används i stor utsträckning i lärandet och kunskapsutflykter till närliggande parker, jordbruk Förskolor och grundskolor är placerade i alla och odlingar inkorporeras i undervisningen . de olika stadsdelarna, med fokus kring närhet till Matens väg från jord till bord studeras och hemmet. I Säve finns en etablerad gymnasieskola bidrar med kunskap som underlättar förståelsen med särskilda inriktningar och därmed riksintag för av kretsloppbegreppet och dess roll i hållbar elever . Placeringen i Säve medför att elever enkelt utveckling . Närproducerad och ekologisk mat kan transportera sig via tågstationen till andra tillagas således på plats i skolan och matglädje delar av Göteborg och övriga regionen . Skolans inspirerar barnen . För att belysa den sociala profil utgår från Hisingens förutsättningar och har dimensionen av hållbar utveckling främjas barnens därför utformat specialprogram med inriktning individuella utveckling och verkar för en trygg mot fotboll och ridsport . Ytorna i området har social miljö . Barn med olika bakgrund, kultur samt goda geografiska förutsättningar, sportarenor erfarenheter och intressen integreras i skolmiljön är uppförda i anslutning till skolområdet och och verkar som stärkande faktorer för gemenskap . engagemanget från det lokala föreningslivet är stort . Fotbollklubben BK Häcken och lokala Sysselsättning ridklubbar bidrar med kunskap och skapar tillsammans med gymnasieskolan en god plattform Verksamhetsetablering på Hisingen är viktigt för för sina professionella verksamheter . Detta har att kunna säkerställa sysselsättning för befolkningen bidragit till att Hisingen har blivit en attraktiv och därmed ekonomisk hållbarhet . På anvisade delar av Hisingen finns verksamhetsområden där grön innovation och teknik står i centrum . Göteborgs hamn och AB Volvo är centrala aktörer som samordnar och verkar för gröna transportsystem . Regional utveckling står i fokus .

Större delen av befolkningen på Hisingen arbetar i närområdet . Förkortade restider till och från arbetet har medfört kortare arbetsdagar, ökad effektivitet samt mer tid att spendera med familj och vänner . Genom effektivisering är sex timmars arbetsdag standard, vilket minskar stressnivåerna hos befolkningen . Förenkling genom ökad mobilitet och tekniska innovationer främjar lösningar där medborgarna kan arbeta från olika

28 Hisingen 2050 platser i närområdet . Arbetshotell där människor perspektiv har segregation i tidigare utsatta från olika arbetsplatser kan samlas, minskar områden minskat . En blandad bebyggelse resvägar samtidigt som det bidrar till att utveckla främjar integrationsmöjligheter och leder till en kontakter mellan olika branscher och sektorer . befolkningsstruktur som präglas av olika typer av Detta överbryggar geografiska begränsningar erfarenheter och kultur, något som eftersträvas i vilket främjar regional utveckling och motverkar Barnens stad . Stadsplaneringen i kombination med utflyttning av kompetent arbetskraft. sociala mötesplatser är centrala verktyg, genom vilka segregationsproblematiken hanteras och social hållbar utveckling kan säkerställas . Bostäder och bebyggelse Bostadsområden I Barnens stad blandas gammal bebyggelse med ny och hållbar utveckling genomsyrar I bostadsområdena blandas hyresrätter och bostadsutvecklingen . Staden utvecklas bostadsrätter i olika typer av hus, allt från småhus huvudsakligen utåt, vilket har medfört att nya till funktionella höghus . Typen av bebyggelse bostadsområden är uppförda i samtliga stadsdelar som präglar bostadsområdena i Barnens stad på Hisingen . Sedan 2010-talet har stor expansion är samma som förr, dock har en viss utveckling av bostäder skett i framförallt Hisings-Kärra, Säve, skett . Tidigare bostadsområden har rustats upp Tuve, Torslanda och Björlanda . I övriga delar har och utgör lekfulla inslag i stadsmiljön . Mellan äldre bebyggelse rustats upp och byggts ut; detta höghusen i Brunnsbo respektive Biskopsgården gäller exempelvis Biskopsgården, Länsmansgården har kreativa passager uppförts . Passagerna är och Hisings-Backa. Genom att bygga samman byggda i genomskinligt material och präglas av olika bostadsområden och agera utifrån hållbara fantasistimulerande teman. Här finns bollhav,

De gröna områdena illustrerar nyexpanderade områden. De blå linjen visar Kvillebäcken. Gula linjer visar det nya infrastrukturnätet där de röda punkterna är större knutpunkter. Den blå fyrkanten är tågstationen i Säve.

Barnens stad 29 akvarium, väggmålningar och audiovisuella I anslutning till bostadsområdena är större inslag . Intrycken och aktiviteterna tilltalar underjordiska garage byggda där människor via olika åldersgrupper, vilket medför att det finns hiss förflyttar sig till markplan. Garagen präglas någonting för alla . Vissa informationsrelaterade av den öppenhet och luftighet som kännetecknar samhällsfunktioner såsom bibliotek och övriga delar av bebyggelsen . Glada och ljusa stadsdelsförvaltningar, har placerat material och färger, god belysning och användningen av olika verktyg här, vilket främjar medborgardialog hållbara material skapar en trygghet för den och deltagande . Vidare bidrar passagerna således enskilde. Att gå eller cykla i den luftiga miljö till kunskapsutveckling och grannsämja. Ovanpå som frigörs genom att mark friläggs som tidigare upptagits av infrastrukturområden är i större utsträckning möjligt, lättillgängligt och attraktivt för den enskilde medborgaren . Marknadsplatser och torg finns i anslutning till bostadsområdena och är utformade som sociala platser där barn känner sig trygga och kan röra sig fritt . Torgen blir centrala mötesplatser i stadsdelarna och präglas av kreativitet och anknytningar till lokala verksamheter . Selma Lagerlöfs torg är ett exempel där färg och form har stor betydelse, vilket bidrar till att torget blir den självklara mötesplatsen Barnteckning av elev från Henåns Skola, klass 4b. för närboende . Levande färger, detaljrika inslag och nyskapande inkorporering av grönområden fastigheterna har liknande miljöer etablerats; här präglar torget och är en central utgångspunkt finns forum för odling och förnyelsebar energi. för dess vidare framtidsutveckling . Alla torg Inomhusmiljön i samtliga bostäder i Barnens stad och mötesplatser på Hisingen är utformade på är reglerad utifrån säkerhetskrav anpassade för liknande sätt för att på så sätt skapa en levande barn, exempelvis låga trösklar och säkra eluttag, och myllrande stadsmiljö i Barnens stad. något som vidare gynnar övriga befolkningen .

Grönområden är bevarade i nära anslutning Energiförsörjning och avfall till bostäder samtidigt som nya områden tas i anspråk för att säkerställa att alla får tillgång Förnyelsebara energikällor försörjer till grönområden i sitt närområde . I varje bostadsområden med energi, och forskning driver på bostadsområde finns småskaliga odlingar och utvecklingen av alternativa försörjningsmöjligheter . växthus som boende kan utnyttja efter möjlighet Biogas, vindkraft och vågkraft används och behov . I de nyetablerade bostadsområdena frekvent för att garantera energiförsörjningen . i bland annat Tuve, Säve och Hisings-Kärra Solceller på bostäder och byggnader används är småhusen byggda med mindre ängar och för att värma upp hus och vatten . Insamling av grönområden emellan sig . Stengångar och gröna regnvatten bidrar till hushållens vattenförsörjning vägar slingrar sig mellan husen och leder invånarna och lokala vindkraftverk återfinns i direkt till grönområden, lekplatser, kollektivtrafik anslutning till bostäderna . Smarta inställningar i och övriga mötesplatser såsom torg, skolor byggnader, där energiförbrukningen minskas och och arbetsplatser . Detta möjliggörs genom att effektiviseras, leder till låg energiförbrukning . områdena är fria från biltrafik. Energitillförseln regleras således utifrån behov och kan styras från mobila enheter . Framsteg gällande byggnadskonstruktioner medför att

30 Hisingen 2050 befolkningen lever i passivhus, producerade av metaller, glas och elektronikprodukter . Detta ekologiska och alternativa material . Bostäderna är främjar kretsloppstänket och minskar trycket på konstruerade för att hantera de utmaningar som naturresursanvändning . klimatförändringarna har medfört, såsom hårdare vindar och ett fuktigare klimat .

I direkt anslutning till bostäder och verksamhetslokaler finns återvinningsstationer. Vid dessa stationer finns möjlighet till omfattande insamling av avfall, vilket sorteras enligt olika kategorier för att generera återanvändning . Här finns också utrymmen som nyttjas för lokal byteshandel där olika produkter på ett enkelt sätt kan förmedlas till nya ägare . I Barnens stad finns ett pantsystem för exempelvis olika

Barnens stad 31 Den klimatsmarta staden I den Klimatsmarta staden sätts energiproduktion och klimatpåverkan i fokus!

Den globala uppvärmningen har lett till en ny transporter som följd . I den Klimatsmarta staden är livsstil som fokuserar på klimatsmarta lösningar . huvuddelen av all trafik eldriven. Bilismen i staden En ökad medvetenhet råder om att ekosystemens har minskat då kollektivtrafiken effektiviserats långsiktiga produktionskapacitet måste stärkas för och möjligheterna för cykel- och promenadstråk att säkerställa tillgången till förnybara resurser . förbättrats . Luftkvaliten har således ökat och Denna produktionsförmåga är beroende av förbättrade levnadsvillkor för invånarna råder . omfattande anpassningsmöjligheter, för vilka kretslopp, mångfunktionalitet och hög biologisk För att öka förståelsen för kopplingen mellan mångfald är viktiga förutsättningar . konsekvens och handling i klimat- och miljöarbete främjas utbildning i den Klimatsmarta staden . För att komma tillrätta med samhällets Invånarna får således verktyg för att förstå och klimatproblem läggs stor vikt vid påverkan av påverka sin omgivning enligt de tre dimensionerna klimatet genom att reducera koldioxidutsläpp av hållbar utveckling . Barn och ungdomar och andra energisparande åtgärder . Staden ska engageras från tidig ålder i arbetet med att minska skyddas mot konsekvenserna av den förhöjda de ekologiska fotavtrycken, exempelvis genom temperaturen, exempelvis havsnivåhöjning och temadagar i skolan om klimat, sophantering och ökad nederbörd . Reducering av koldioxidutsläpp energieffektivisering . sker främst genom att fasa ut fossila råvaror, introducera alternativa sätt att producera energi Forskning om alternativa förnyelsebara sätt att och energisparande lösningar . Stadens fokus på producera energi ligger i framkant, framförallt energisparande har bland annat lett till att den via ekonomiska satsningar då ett energicenter i har förtätats med ett minskat behov av längre Säve har etablerats . Västra och Norra Hisingen

32 Hisingen 2050 Blandad bebyggelse skapar en trevlig atmosfär och ger staden en intressant profil. försörjs näst intill uteslutande av förnyelsebar en avkylande effekt för närområdet . De fungerar energi. Runt bostäder finns det små kraftverk, även som en social mötesplats och ger möjlighet i form av solceller och vindkraftverk som till olika typer av rekreation och aktiviteter . integreras i staden som konstverk . Havet står i fokus för energiproduktionen med exempelvis För att tillgodose invånarnas behov av MRC-anläggningar som kombinerar osmos och naturupplevelser har ett flertal små vandringsleder mikrobiella bränsleceller samt vågkraft . Havet etablerats på norra Hisingen . Befolkningen lever används i allt större utsträckning för odling där ett lugnt och fridsamt liv där närområdenas tång, alger och sjöpungar är centrala produkter rekreationsutbud har stor betydelse, vilket har vilka används för produktion av biobränslen . lett till färre långdistansresor . Den minskade efterfrågan på flygresor har lett till att flygtrafiken från Göteborg City Airport har förflyttats till Livsstil Landvetter. Förflyttningen beror även på att höghusen och den nyetablerade vindkraftsparken Fritid vid Rörö inte möjliggör lågt flygande plan.

I den Klimatsmarta staden är 4-dagars arbetsveckor standard vilket minskar pendling till och från jobbet och därigenom även bidrar till att minska energianvändning och trafikproblemen. Minskade transporttider och färre arbetsdagar medför ökad fritid för invånarna, vilket genererar möjligheter för motion eller rekreation . Detta sker i närliggande parker, vilka har en viktig roll i den Klimatsmarta staden . Parkerna och gröna stråk har en central funktion i en förtätad stad då de har Utsikt från en av flera vandringsleder.

Klimatsmarta staden 33 Matproduktion Avfall

Den ökade medvetenheten om vikten att vara I den Klimatsmarta staden hanteras avfall genom sparsam med energi- och naturresurser har lett till ett effektivt återvinningssystem, vilket genererar att småskaliga jordbruk, så kallade småbruk, är låga volymer avfall . Invånarna på Västra och vanligt förekommande i den Klimatsmarta staden . Norra Hisingen har ett tydligt flerfacksystem Dessa nyttjar de lokala ekosystemtjänsterna och för återvinning i sina hem och sorteringen på höjer produktiviteten per area . Den biologiska återvinningsanläggningarna sker främst via optisk mångfalden har ökat som effekt av dessa jordbruk, teknik . På återvinningsstationerna har det så då de ersatt tidigare storskaliga jordbruk med kallade Återbruket, etablerats . Här kan invånarna monokulturer . Effekterna för odlingarna är minskad lämna in användbara saker till försäljning på en känslighet för förändringar i klimatet vilket därmed andrahandsmarknad . leder till säkrare skördar . Klimatförändringen har dock genererat temperaturhöjningar, vilka möjliggör odling som tidigare inte var möjlig i Bostadsområden området, exempelvis nötter . Småbruken producerar både vegetabiliska och animaliska produkter, vilket I Klimatsmarta staden erbjuds befolkningen skapar många arbetstillfällen, främst i Säve och en tät bebyggelse i urbana områden där närhet, Tuve . förnyelsebar energi och effektivitet är ledorden för ett hållbart samhälle .

Förtätning

Förtätningen av staden har lett till högre energieffektivitet och minskat behovet av att exploatera orörda naturområden . Den tekniska utveckling som möjliggjort framstegen med förtätning på Västra och Norra Hisingen har tagits fram av Göteborgs stad i samarbete med Chalmers Lindholmen, AB Volvo och Energicentrum i Säve . Forest gardens gynnar biologisk mångfald, är I bostadsområdena har husens snitthöjd ökat energieffektivt och ett populärt sätt att odla på avsevärt då bostadsexpansionen sker i huvudsak inom redan bebyggda områden . Detta minimerar Från Norra Hisingen kommer en stor del av den stadens utbredning och således även dess påverkan klimatsmarta stadens ekologiska kött och grödor, på naturen . Vidare medför en förtätning av staden vilka säljs på lokala grönsaksmarknader . En ökad att många invånare kan ta mindre mark i anspråk klimat- och energimedvetenhet hos befolkningen för sitt boende, vilket i sin tur leder till mindre på Hisingen har lett till att det konsumeras mindre avstånd till exempelvis dagis, mataffär, apotek och mängder kött än tidigare, då köttproduktion är jobb . mindre energi-, vatten- och markeffektiv än odling av födoväxter . De vegetabiliska produkterna odlas i så kallade ”Forest gardens”, vilket innebär odling på flera olika nivåer, exempelvis mark, buskar och träd . Dessa är fördelaktiga för klimatet och energieffektivt, då de absorberar koldioxid och kräver väldigt lite skötsel .

34 Hisingen 2050 Bostäder

Hållbarhet är den viktigaste frågan när det gäller nybyggnation, vilket innebär att ett hus skall ha en beräknad minimum livslängd på 100 år . Det är numera lagstadgat att byggnaderna maximalt får innehålla tio kemiskt framställda ämnen och Såväl kontor som genom detta främjas användning av naturliga På taket finns en studentbostäder, ämnen . Nybyggnationer i den Klimatsmarta staden gemensamma bostadsrätter pool med utsikt. och hyresrätter består av andra generationens passivhus . Dessa hus finns i samma har hög kvalité på isolering, vilket innebär mindre hus. energiåtgång för uppvärmning . Husen har naturlig ventilation, vilket innebär att de är behagliga att leva i . Fasaderna kläs med solceller. Det har även lagts resurser på att skapa en typ Gångbroar av höghus som ska bidra till ökad gemenskap förbinder genom fokus på integrering, sociala aktiviteter och byggnaderna och de boende Delade lokaler trygghet . God grannkännedom värnas om, vilket med varandra. med hobbyrum, underlättas av bland annat delade hobbyrum, bad och bastu. bad/bastu samt odling . Stort fokus ligger på att skapa alla olika sorters boenden inom byggnaden, allt ifrån bostadsrätter till studentbostäder och Odlingslotter täcker taken hyresrätter, vilket lett till minskad segregation och ökad social hållbarhet . Höghusen är heterogena och högre än de hus som byggdes under 1970-talet . För att de inte ska få en alltför dyster framtoning har stor vikt lagts vid konstnärliga inslag i arkitekturen . Köpcentrum och Laddnings- garage, placeras Bostadshusen i den Klimatsmarta staden stationer för under jord. är beklädda med solceller, vilka under dagen elfordon finns integrerade i producerar energi och således försörjer husen . byggnaderna. Överskottsenergin som produceras lagras i ett energilager som fi nns i anslutning till varje bostadsområde . Denna överskottsenergi används En ny typ av höghus för ökad gemenskap genom fokusering på integrering, sociala aktiviteter och under natten vilket minskar fl uktuationer i trygghet. elnätet. För att minska hushållens energianvändning fi nns ett smart energinät installerat i bostäderna. Med hjälp av detta kan varje hushåll ställa in den el-, värme- och vattenanvändning som önskas . Systemet kan även reglera när användning ska ske samt dess kostnader och miljöpåverkan . Vidare är snålspolande toaletter installerade, vilka använder sig av återvunnet hushållsvatten och regnvatten . Detta är en viktig åtgärd då distribution och transport av vatten är en av samhällets mest energikrävande processer . Klimatsmarta staden 35 Infrastruktur

I den Klimatsmarta staden är fordonstrafiken i största mån enkelriktad och har en lägre prioritet än kollektivtrafiken. Etablering av enkelriktade körfält medför att cyklister och gångtrafikanter har större utrymme och stora resurser läggs på att utveckla cykel- och gångbanor över till fastlandet . Detta har positiva effekter för trafiksäkerheten. Ett cykelnätverk med hyrstationer för både vanliga cyklar och elcyklar är utbrett över hela Hisingen, Ett cykelnätverk med hyrstationer för både vanliga vilket medför ett ökat intresse hos medborgarna cyklar och elcyklar är utbrett över hela hisingen. som enkelt kan hyra cykel . Den breda cykel- och gångbro som byggts mellan Järntorget och Vägtullar till och från Hisingen minskar trafiken Lindholmen science park underlättar för invånarna i området och avgiften debiteras olika beroende på att ta sig in till centrala Göteborg. På bron finns vilken typ av fordon som körs och antal passagerare . grönområden och fik där invånarna kan njuta av Bensindrivna fordon debiteras en större avgift än utsikten . elbilar och ensamåkande debiteras en större avgift än bilar med fler passagerare. För att underlätta Bil- och godstrafiken på Hisingen är främst för samåkning har en mobiltelefonapplikation driven av elenergi . Förtätning av staden har lett till utvecklats . Applikationen hjälper invånarna i att antal bilägare per capita på Västra och Norra den Klimatsmarta staden att hitta resepartners i Hisingen har minskat . Bidragande orsak till detta är sitt område . Detta gynnar både privatekonomin, att bostadsbolagen erbjuder invånarna uthyrning klimatet och sammanhållningen i området då det av elfordon . Bilarna tankas via uppladdning av skapas tillfälle för invånarna att interagera med batteriet i motorn, främst genom plug-in-sladd varandra . Applikationen är välutvecklad och ett eller induktiv tankning . Elbilarna kan laddas med säkert system då varje samåkning registreras så energi ifrån laddningsstationer eller bostadshus, att det i efterhand går att kontrolleras vem som vilka även kan ladda energi från bilen vid åkt med vem . behov . Elbilens effektivitet har ökat avsevärt och batteriets kapacitet möjliggör distanserresor som genomfördes med bensindrivna bilar på 2010-talet .

Princip för induktiv tankning av elbil. Vid induktiv laddning överförs energin ”trådlöst” som ett magnetfält mellan två spolar, en spole sitter på bilens undersida och en på marken vid Spännings- Styrsystem Batteri omvandlare t.ex. en tankstation En bidragande orsak till att Induktiv mottagare antal bilägare minskat, är Elektromagnetiskt fält Energiöverföring att bostadsbolagen erbjuder Laddplatta invånarna uthyrning av elfordon.

Elnät

36 Hisingen 2050 Kollektivtrafik fjärrvärmenätet . Industriernas brännbara restprodukter används för el- och värmeproduktion Kollektivtrafiken i den Klimatsmarta staden är i kraftvärmeverk . Industribyggnadernas tak har effektiv och utgörs främst av två kollektivtrafikrutter målats vita för att reflektera solens strålar och med Maglevtåg . Dessa består av en norrgående därmed undvika extra behov av kylning . spårcirkel som förbinder Lundby med Backa, Hisingskärra, Säve och Tuve och en västgående spårcirkel som förbinder norra Biskopsgården, Vattenåtgärder Torslanda, Lilla Varholmen och Lundby . Maglevtåg svävar över rälsen och drivs framåt med hjälp av ett För att undvika problem med höjda magnetfält . Dessa tåg håller en högre hastighet och vattennivåer har dagvattensystemet utvecklats och avger mindre buller än traditionella spårvagnar . dimensionerats för att klara ökade vattenmängder . Till andra delar av Norra och Västra Hisingen Justerbara vallar vid Göta- och Nordre älvs färdas människor med elbussar . För invånarna i mynningar mot Kattegatt har installerats för att Göteborgs norra skärgård samt Torslanda ges även hantera havsnivåhöjningar. Inflödet av havsvatten möjlighet att färdas via färjor som går direkt från kan således styras och harmoniseras vid olika Öckerö och Lilla Varholmen in till Järntorget och vädersituationer . Vidare minskar detta risker för Lilla Bommen . att kontaminerad mark i olika industriområden ska läcka ut gifter som kan spridas med vattnet .

Industrier Längs Göta älvs strandängar och vid andra vattendrag på Hisingen odlas energigrödan salix . Som ett led för att fasa ut fossila råvaror och Detta trädslag är mångfunktionellt då dess energirika därmed minska generell klimatpåverkan har flis kan användas till värme och el. Odlingarna industrierna på Västra och Norra Hisingen ställt fungerar som ett biologiskt filter som fångar om sina verksamheter . Industrierna producerar upp läckande näringsämnen samt tungmetaller . exempelvis plast som tillverkas av biomassa . Detta är av betydelse då dricksvattenintaget sker Denna framställs direkt i genmanipulerade från Göta älv . Vidare stabiliseras strandbanken växters kloroplaster, är mer energieffektiv och då salix binder jorden och motverkar erosion, släpper ut mindre koldioxid än vanlig traditionell vilket är ett vanligt förekommande problem som plast . Bioplasten ingår i ett kretslopp där den kan utlösa skred . Området kring Göta älv är det framställs, används, samlas in och återanvänds . mest skreddrabbade i Sverige, vilket medför att Således uppfyller den kraven för hållbarhet . I den ytterligare skredsäkringsmetoder har genomförts, Klimatsmarta staden har raffinaderierna ställt om såsom till exempel pålning och dränering . sin produktion till att endast producera bränsle från förnyelsebara råvaror såsom vegetabiliska oljor, tallolja (vilket är en restprodukt från skogsbruket) samt annat organiskt avfall . Detta bränsle används främst till lasttransporter .

Genom att industribyggnaderna i den Klimatsmarta staden är klädda i solceller och att vindkraftverk har placerats på taken utnyttjas byggnadernas areal maximalt . Elproduktion från industrierna används främst för egen konsumtion och överskottsvärmen används för att komplettera Odlad Salix för att motverka jorderosion samt skred.

Klimatsmarta staden 37 Energiförsörjning

Den Klimatsmarta staden lägger stor vikt vid förnyelsebara källor för sin energiförsörjning . Staden har profilerat sig inom detta område och är en förebild inom både ekonomisk och ekologisk hållbarhet . I den Klimatsmarta staden kombineras energi från vågkraft, vindkraft, solceller och MRC-anläggningar för att försörja industrierna, samt hushållen på Västra och Norra Hisingen som komplement till byggnadernas små Karta öster om Hisingen, visar Vindkraftpark (Grönt område) och vågkraftpark (Blått område). Åt öster vindturbiner och solceller då de inte producerar visas den nya båtlinjen (Lila linje) och Maglevlinjen tillräckligt med elektricitet . Transportsektorn (Gul). försörjs med olika sorters bränsle från Västra och Norra Hisingens egen produktion: biodiesel från Förnyelsebar energi alger, etanol från tång och biogas från sjöpungar . Energiproduktionen i den Klimatsmarta staden Vindkraft är så omfattande att hela Göteborg kan försörjas . Vidare sker export av energi och drivmedel till I den Klimatsmarta staden har vindkraftverk övriga delar av landet . med vertikal axel placerats på taken på större hus och industribyggnader . Fördelen med Olika typer av energikällor har ofta ojämnt dessa vindkraftverk är att de är oberoende av energiflöde då många av dem är väderleksberoende, vindriktning, samt att de har ett minskat behov exempelvis sol-, vind- och vågkraft . Ett virtuellt av underhåll då de innehåller få rörliga delar . kraftverk har skapats för Västra och Norra Vertikala vindkraftverk har ett större spann över Hisingen där energitillgångarna koordineras vindhastigheter vid vilka elproduktion kan ske, effektivt för att säkerställa flödet och således än vanliga vindkraftverk . Större vindkraftverk har motverka instabilitet . Kraftverket är ett virtuellt placerats i mer avlägsna områden, exempelvis strax system där alla energiproducerande anläggningar väster om Rörö. Vindkraftsparkerna genererar en ingår i ett nätverk genom vilket de kan drivas storskalig energiproduktion . som ett gemensamt system . Systemet använder sig av data, exempelvis väderleksrapporter Solenergi och prediktioner av energikonsumtion, för att koordinera driften av de olika anläggningarna Fönster och väggar på hus och byggnader i på ett sätt som främjar ekonomisk och ekologisk den Klimatsmarta staden täcks med transparenta hållbarhet . Kraftverket sammankopplas med solceller tillverkade av plast . Solcellsfilmen det smarta elnätet i hushållen, vilket tillför tillverkas i olika färger, vilket medför dekorativa kontrollmöjligheter av elnätets stabilitet . inslag i stadsbilden . Dessa solceller är väldigt Kopplat till det smarta elnätet finns i sin tur en tunna och kräver således liten materialåtgång . svänghjulsanläggning som lagrar elektrisk energi Solcellerna kan manipuleras till att endast släppa från systemets instabila energikällor, vind- sol- och igenom vissa våglängder, något som är en fördel vågkraft, och skjuter till reservkraft under den tid när fönster täcks med dem . Tillverkningskostnaden det tar för vattenkraftverk och andra kraftverk för solcellerna är låg, vilket genererar ekonomisk att öka sin produktion . Denna anläggning för lönsamhet. Solceller kan med fördel placeras på energilagring har lägre energiförluster i jämförelse elfordon för att ladda batterierna . På tak som inte med konventionella energilager . används för andra ändamål har större solceller

38 Hisingen 2050 En samling exempel på teknik för produktion av energi och drivmedel. Tångodlingar renar till exempel vattnet och genom omvandling av tångens sockerart framställer man idag etanol. med CPV (concentrated- photovoltaic) teknologi MRC installerats . Dessa är gjorda av billigt och förnybart material och är flera hundra gånger så effektiva I den Klimatsmarta staden är en anläggning som som vanliga solceller då de koncentrerar solens genererar elektricitet samtidigt som den renar strålar . Vid gång- och cykelvägar samt vid torg avloppsvatten, uppförd i anslutning till Gryaab . har det placerats ut ”solcellsträd” . Dessa laddar Tekniken som används kallas MRC (mikrobiell främst batterier för gatubelysning som används omvänd elektrodialyscell) och kombinerar två olika på kvällen, de lyser då med LED-lampor . Dess sätt att producera förnyelsebar energi, omvänd överskottsenergi skickas ut på elnätet . elektrodialys (osmos) och mikrobiella bränsleceller, som tillsammans genererar mycket mer el än de Vågkraft gör var för sig . Omvänd elektrodialys använder skillnaden i salthalt mellan två vattenmängder för Den Klimatsmarta staden satsar på vågkraft att generera spänning över en mängd membran . i större skala . För att ha möjlighet att utnyttja Anläggningen ligger vid inloppet till Göteborgs kraften från så stora vågor som möjligt är hamn och tar således in havsvatten direkt härifrån . vågkraftsparken belägen på öppet vatten väster En stor fördel med MRC-tekniken är att den om Öckerö . Här nyttjas undervattensvågor genom producerar elektricitet dygnet runt, oberoende av att “drakar” liknande luftdrakar, lyfts upp av den väderlek . ständiga undervattensströmmen och hålls i rörelse av ett styrsystem . Generatorerna som är belägna Det biologiskt nedbrytbara avfallet och en stor på botten är skyddade av ett hölje som tillåter mängd energigrödor skickas till ytterligare en MRC- obegränsad påväxt, vilket medför minskade behov anläggning, vilken etablerats uppströms Göta älv . av underhåll och genererar färre intrång med Anläggningen har inte tillgång till havsvatten utan effekter på miljön . Positiva aspekter med denna typ använder sig istället av vatten till vilket salt har av vågkraftspark är att den ligger belägen under tillförts . På denna anläggning hamnar, förutom ytan vilket möjliggör att områden kan nyttjas som Hisingens nedbrytbara avfall, även organiskt avfall farled för båtar . från resten av Göteborgsområdet . För att dra nytta av energiinnehållet och undvika att växthusgaser frigörs vid nedbrytningen, hanteras även gödsel .

Klimatsmarta staden 39 Hållbara drivmedel Etanol och metanol

Biogas Framställning av etanol sker i den Klimatsmarta staden genom att skörda tång från odlingar I den Klimatsmarta staden framställs biogas från längs kusten och sedan låta bakterier omvandla sjöpungar, vilka odlas i medelstor skala i anslutning dess sockerart till alkohol . Stora tillgångar på till Hisingen . . För att dra fördel av sjöpungarnas naturligt växande tång medför att de anlagda förmåga att rena vatten från alger är denna odling odlingarna vid Sandviken inte behöver vara belägen strax utanför MRC-anläggningens insug omfattade . Genom att komplettera odlingarna av havsvatten . Genom att sjöpungarna äter med tång som rensas upp utefter badstränder alger binds näringsämnen och koldioxid, vilket och dylikt kan det produceras tillräckligt med motverkar övergödning och skapar gynnsamma etanol för att försörja hela Göteborgs stad . förhållanden vid kusten . Sjöpungarna har en Koldioxid återanvänds och tas tillvara som snabb tillväxt och kan således skördas ofta, vilket en energiresurs . Den fungerar som en råvara innebär att produktionen är kostnadseffektiv . Efter för att producera klimat- och miljövänligt att de skördats omvandlas sjöpungarna till biogas flytande bränsle, exempelvis metanol och etanol. genom rötning . Rötresterna som blir kvar kommer Omvandlingen av koldioxiden till flytande bränsle till användning som gödsel på Västra och Norra sker med hjälp av teknik som placerats direkt i Hisingens små jordbruk . industriernas skorstenar . Detta är en miljövänlig metod för att producera bränsle, då endast solljus, Biodiesel vatten och koldioxid behöver tillföras . Då de steg som används för att binda solenergi i biomassa För att framställa biodisel odlas alger i den undviks innebär detta högre ekonomisk lönsamhet . Klimatsmarta staden. Algodling växer snabbt Vidare bidrar detta till att Hisingen är en etablerad och är således mer effektivt än att odla raps och förebild för hållbarhet i alla dimensioner . sojabönor vilka annars är traditionella grödor för biodisel. En algodling återfinns i Sandviken och förser raffinaderierna på västra Hisingen Energicenter med råvaror till biodieselframställningen, vilket är ekonomiskt och ekologiskt hållbart genom Ett energicenter är etablerat i Säve, vilket är dess tillväxt- och reningsprocesser . Vidare leder ett samlat center för de olika energikraftverk odlingarnas placering på havsbotten till att de inte Hisingen har att tillgå samt ett mindre artificiellt konkurrerar med andra odlingar om markyta . vattenkraftverk . Energicentret är ett samarbete

Tång odlas för att utvinna etanol. Algodling i mindre skala för demonstration på Energicentret.

40 Hisingen 2050 mellan Chalmers, Göteborgs stad och de energibolag Vattenfallsmonument som är verksamma på Hisingen . Arbetet präglas av en strävan att bidra med ny kunskap, ny teknik, Den Klimatsmarta stadens symbol är ett utbildning för de yngre generationerna samt att monument som har byggts på Ramberget . genererar turism . En vindkraftspark i mindre skala, Monumentet symboliserar Hisingens ytor med solceller samt en mindre avdelning som hållbarhetsvision och energieffektivisering och på ett pedagogiskt sätt visar och förklarar osmos består av ett artificiellt vattenfall. Vatten pumpas finns etablerats i Energicentrumet. Centrumet har upp under dagen med hjälp av energi fångad installerat mindre bassänger för att visa odlingar av solceller, energin lagras i vattenmängden och av sjöpungar, alger och tång. Det artificiella frigörs i form av ett vattenfall när solen går ned . vattenkraftverket genererar viss elektricitet, vilken Monumentet är helt självförsörjande och bidrar dock främst används i forskningssyfte . Insamling av med överskottselektricitet till elnätet . Vattenfallet vatten till verket sker genom dagvattenbrunnar och är ett storlaget visuellt inslag i stadsbilden, vilket består därmed av regnvatten . Brunnarna hanterar är turistfrämjande . Vidare är det en påminnelse om till viss del således översvämningsproblematik . betydelsen av att integrera hållbarhetsaspekten i Energicentret drivs främst av egna solceller och vardagen . vindkraftverk, men har även tillgång till det övriga el-nätet .

Karta över Hisingen år 2050. De grå fälten visar områden där huvudsaklig förtätning skett. De blå områdena visar nybyggda anläggningar för energiproduktion. De gula linjerna visar nydragen Maglev-linje och den lila visar ny båtlinje för pendeltrafik. De röda prickarna är större hållplatser och knutpunkter.

Klimatsmarta staden 41 Diskussion

Utgångspunkten för de tre scenarierna har varit de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna av hållbar utveckling . Respektive scenario omfattar en framtidsvision om hur stadsbilden kan se ut på Västra och Norra Hisingen år 2050 . Visionerna inkluderar samtliga samhällsmedborgare och behandlar en rad aspekter som är centrala i enskilda människors liv . Detta möjliggörs genom att hållbar utveckling som utgångspunkt är ett dynamiskt och omfattande begrepp och således kan tillämpas inom en bred kontext . Då begreppet är dynamiskt och således ständigt utvecklas kan det vara svårtolkat. Vikten av att definiera begreppet för rapportens syfte har därför varit viktigt, något som i sin tur möjliggjort konkret tillämpning . Styrkan hos begreppet hållbar utveckling har således nyttjats på ett framgångsrikt sätt .

Kursens omfattning har påverkat rapportens avgränsningar . Tidsaspekten har haft inverkan på insamling och bearbetning av information, men underlaget anses ändå vara omfattande och funktionellt . Visserligen kan alltid material tillföras på olika sätt, men ytterligare utredning gällande exempelvis ekonomiska förutsättningar för genomförande har inte rymts inom ramen för kursen . Fler perspektiv hade således kunnat inkluderas för att utforma än mer tydligt förankrade visioner, dock finns det en styrka i att arbeta utan att begränsas av sådana parametrar .

Under projektets gång publicerade Världsnaturfonden 2012 års upplaga av Living Planet Report, där det konstateras att slaget om planetens framtid kommer att avgöras i städerna, där den ökade konsumtionen är mest påtaglig . Detta visar vikten av att utforma en stadsplanering där hållbar utveckling integreras i samtliga aspekter . Således är det viktigt att hållbarhetsdimensionerna ligger till grund för vidare samhällsutveckling .

Angående utfasning av fossila bränslen och energieffektivisering, vilket anses centralt för ett hållbart samhälle, är tillit till teknisk utveckling stor . Framtida teknisk utveckling kan dock vara svår att inkludera i ett helhetsperspektiv, då dess riktlinjer kan vara svåra att förutsäga . Vidare leder energieffektivisering inte nödvändigtvis till att problematiken med den ökade konsumtionen kan

42 Hisingen 2050 hanteras . Teknik som är resurssnål kan snarare leda till ökad produktion, vilket leder till ökad konsumtion . Att enbart förlita sig på tekniska lösningar uppvisar således en viss problematik . Utvecklingen kan leda till ett nollsummespel där vinsterna med effektivisering går förlorade på grund av ökad konsumtion . Detta visar på svårigheterna med att utforma framtida visioner då det är förenat med risker för felbedömningar .

Att förändra människors attityder gällande miljö är centralt för att uppnå hållbar utveckling på Västra och Norra Hisingen . Att förändra människors grundläggande inställning till konsumtion kan vara problematiskt då det är svårt att identifiera utlösande faktorer för förändring. Enskilda människors livsstil är ofta en fråga om upplevd frihet där individen sätts i fokus . Förändringar som berör detta måste således rimligen komma från gräsrotsnivå snarare än genom styrmedel och reglering från samhällsinstitutioner . Detta perspektiv stärks av att politiker som försöker införa omfattande förändringar ofta röstas bort från maktpositioner genom demokratiska processer . Miljöproblemens omfattning och karaktär medför dock att kollektivet måste enas kring gemensamma förutsättningar för ett hållbart samhälle, både nu och för kommande generationer . Att få invånarna att utgå ifrån kretsloppstänkandet, välja ekologiskt hållbara produkter och värna om naturen i sin närmiljö blir därför viktigt, då detta på sikt kan upprätthålla ett samhälleligt miljöengagemang . Engagemang möjliggörs genom social interaktion mellan medborgare, något som de tre scenarierna främjar på olika sätt . Mer tid för rekreation och integrering mellan befolkningsgrupper inkluderas i visionerna för Norra och Västra Hisingen då detta generellt kan leda till ett ökat samhällsengagemang . Detta ger goda förutsättningar för etablerandet och upprätthållandet av den livsstil och attitydförändring som framtidsscenarierna framhåller .

Vår förhoppning är att framtidsvisionerna skall bidra med ökad medvetenhet och kunskap om hållbar utveckling på Norra och Västra Hisingen . Det är viktigt att lyfta fram nya perspektiv vilka kan integreras i en diskussion om framtida stadsplanering . Visionerna kan fungera som inspirationskällor för hur samhället kan sörja för dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov .

Diskussion 43 Medverkande

Ann-Christine Andersson

Kandidatprogrammet Samhälle, hav och sjöar Högskolan Väst & Göteborgs Universitet acha74@live .se

Louise Engberg

Kandidatexamen i miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning Masterprogram i miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning louise .a .engberg@gmail .com

Robert Eriksson

Kandidatprogrammet Samhälle, hav och sjöar Högskolan Väst & Göteborgs Universitet robert .eriksson87@hotmail .com

Daniela Fjellman

Kandidatexamen i statsvetenskap och miljövetenskap Masterprogram i offentlig förvaltning, med inriktning ledning och styrning daniela .fjellman@hotmail .com

Johan Hansson

Kandidatexamen i miljögeologi Masterprogram i miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning world_tour_2002@hotmail .com

Johan Jellbo

Högskoleexamen med inriktning mot elektroteknik Kandidatprogrammet Samhälle, hav och sjöar Högskolan Väst & Göteborgs Universitet johan .jellbo@gmail .com

Pernilla Karlsson

Kandidatprogrammet Samhälle, hav och sjöar Högskolan Väst & Göteborgs Universitet pillan .l@home .se

44 Hisingen 2050 Jenny Lindh

Kandidatexamen i biologi Masterprogram i miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning lindhjm@gmail .com

Jenny Nilsson

Kandidatexamen i statsvetenskap och miljövetenskap Masterprogram i offentlig förvaltning, med inriktning ledning och styrning s .jenny-nilsson@hotmail .com

Elin Palmertz

Kandidatprogrammet Samhälle, hav och sjöar Högskolan Väst & Göteborgs Universitet elin_palmertz@hotmail .com

Sara Shröder

Kandidatprogrammet Samhälle, hav och sjöar Högskolan Väst & Göteborgs Universitet schroder .sara@gmail .com

Sofie Smederöd

Kandidatprogrammet Samhälle, hav och sjöar Högskolan Väst & Göteborgs Universitet sofie .smederod@telia .com

Stina Wennergrund

Kandidatprogrammet Samhälle, hav och sjöar Högskolan Väst & Göteborgs Universitet stina .wennergrund@hotmail .com

Andreas Östling

Kandidatprogrammet Samhälle, hav och sjöar Högskolan Väst & Göteborgs Universitet eastling771@hotmail .com

Medverkande 45 Tack

Ett stort tack riktas till Ulf Ernstson, Lars Franzén och Ingrid Johansson för en god och bra handledning under kursen . Ett särskilt tack riktas till Sonne Andersson och Simon Farsi, som förutom att utformat illustrationer och layout till denna rapport, har inspirerat och stöttat oss under vägen . Ytterligare ett stort tack riktas till Alexander Walther som lärt oss grunderna i GIS samt till alla Er som har tagit Er tid att svara på våra frågor om hållbar utveckling på Hisingen .

Handledare

Associate professor Ingrid Johansson (Kursansvarig) Department of Human and Economic Geography School of Business, Economics and Law University of Gothenburg ingrid .johansson@geography .gu .se

Dr . Lars G . Franzén Professor Physical Geography Department of Earth Sciences University of Gothenburg lars@gvc .gu .se

Dr . Ulf Ernstson Department of Human and Economic Geography School of Business, Economics and Law University of Gothenburg ulf .ernstson@geography .gu .se

46 Hisingen 2050 Källförteckning

Citat

Tryckta källor

Nyström Louise och Lundström Mats (2001), Barn i stan? Om barns tillgång till stadsbygden, Stadsmiljörådet

Hisingen - omgivet av vatten

Webbaserade källor

Karta kartor .eniro .se

Göteborg City Airport, Verksamheter http://www.goteborgcityairport.se/index.php?option=com_content&view=article& id=87&Itemid=137&lang=sv

Volymer och godsflöde i Göteborgs Hamn http://www.goteborgshamn.se/Om-hamnen/ Volymer-och-godsflode-i-Goteborgs-hamn/

Hisingen nästa http://www.lokalguiden.se/artiklarna.php?cId=1&aId=157

Göteborg Landvetter Airport, Fakta om flygplatsen http://www.swedavia.se/landvetter/om-goteborg-landvetter-airport/om-flygplatsen/ fakta-om-flygplatsen/

GoBiGas byggs i två etapper http://gobigas.goteborgenergi.se/Sv/Anlaggningen

Rya Kraftvärmeverk - en anläggning för framtiden http://www.goteborgenergi.se/Om_oss/Var_verksamhet/Produktionsanlaggningar/ Rya_Kraftvarmeverk

Gryaab, jobbar för ett renare hav http://www.gryaab.se/default.asp?lid=1&ulid=1&show=1

Källförteckning 47 ABBA, Sillens Historia http://www.abba.se/recept/sillakademin/sillens_historia/

Codus, Sillvik – Lilleby http://codus.se/vandringar/hisingen/sillvik-lilleby.html

GREFAB, Björlanda Kile http://www.grefab.se/visa.lasso?ukat_id=8000000000036362&kat_ id=84500000000011554&mall=hamn.lasso

Naturen i Göteborg http://www5.goteborg.se/prod/parkochnatur/gronaochblaomraden/dalis2.nsf/ vyPublicerade/BA3EEE1ECDC2BBE4C125729C00428B56?OpenDocument

Hotade arter http://www.goteborg.se/wps/portal/%21ut/p/c0/04_ SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3gjU-9AJyMvYwN3V2cTA6MQPyd_ C88AYwsfI_2CbEdFAO9qQKM%21/?WCM_GLOBAL_CONTEXT=/ wps/wcm/connect/goteborg.se/goteborg_se/Invanare/Fritid_Natur/Natur/ Vaxter_och_djur/Lnkrubr_N800_Lanksamlrubrik_FN_Natur_VaxterDjur_Lasmer/ art_N392_FN_RodlistadeArter

Befolkning och geografi Västra Hisingen http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c4/04_B8K8xLLM9MSSzPy8x Bz9CP0os3gj42AT12AXYwMLNzNjA89A5zB3nyBnI0c_Y_2CbEdFA Bumpmk!/?WCM_GLOBAL_CONTEXT=/wps/wcm/connect/goteborg. se/goteborg_se/PolitikoOrganisation/Organisation/Stadsdelsforvaltningar/ SDF%20Vastra%20Hisingen/lnkrub_Om_Vastra_Hisingen/ art_N138_POLORG_befolkning_och_geografi

Göteborg får tio stadsdelar januari 2011 http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c4/04_ SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3gjU-9AJyMvYwMDSycXA6MQFxNDPw tTIyNTU_2CbEdFAJt8Ozs!/?WCM_PORTLET=PC_7_25KQB2J3009BD02TD 41N8522L0000000_WCM&WCM_GLOBAL_CONTEXT=/wps/wcm/connect/ goteborg.se/goteborg_se/politikoorganisation/organisation/stadsdelsforvaltningar/ art_polorg_stadsdelsreformen

Torslanda - ett landskap i förändring http://www.gvc2.gu.se/uppsatser/c-geografi/Torslanda.pdf

48 Hisingen 2050 Upptäck Hisingen http://media1.vgregion.se/vastarvet/BM/MVG/PDFbibliotek/UpptackHisingen.pdf

Kommunal utvecklingsplanering, fallstudie: Biskopsgården http://www.stadsplaneraren.com/projekt/Biskopsgdenslutversion.pdf

83-åring doktorerar om jordskred http://svt.se/2.56952/1.2503813/83-aring_doktorerar_om_jordskred?lid=puff_250 3820&lpos=rubrik

Tuveskredet http://www.swedgeo.se/templates/SGIStandardPage____1066. aspx?epslanguage=SV

Säve http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%A4ve#Jordbruk_och_geologi

Hållbar Utveckling

Webbaserade källor

Definition av hållbar utveckling http://www .lu .se/o .o .i .s/9149

Att lära för hållbar utveckling http://www .regeringen .se/content/1/c6/03/41/44/0fe2bc94 .pdf

Barnens stad

Tryckta källor

Adelsköld Lisa och Petri Lisa (2007), Barn i en hållbar stad – en storyline om miljö - och demokratifrågor, Rädda barnen Rosengård

Frank Gun (red) (2005), Spelet om staden, Formas

Johansson Maria och Küller Marianne (red) (2005), Svensk miljöpsykologi, Studentlitteratur

Källförteckning 49 Louise Nyström och Mats Lundström (2001), “Barn i stan”- Om barns tillgång till stadsbygden, Stadsmiljörådet, Lenanders tryckeri AB Kalmar

Mie Svennberg och Mania Teimouri (red) (2004), Barnens rätt till staden- Om arkitekturpedagogik som demokratisk metod i Göteborg, Movium och Göteborgs stad, Elanders Mölnlycke

Nic Nilsson (2002), “Barnens stad”- En barnvänlig stad för barns bästa, lek och inflytande, IPA - Barns rätt till lek, Tryckeri: Författarens bokmaskin

Spencer Christopher och Blades Mark (2006), Children and their Environment – Learning, Using and Designing Spaces, Cambridge University Press

Webbaserade källor

Karta maps .google .se

Kreativa lekplatser http://www.boverket.se/Global/Om_Boverket/Dokument/planera_bygga_bo/2010/ Nummer-5/tema.pdf

Bostadsnära natur http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2007/Bostadsnara_natur. pdf

Barnperspektiv http://www .friluftsforskning .se/download/18 .65cb4fb711bf 5f6258980003582/Barnperspektiv+och+gr%C3%B6nstrukturer,+D- uppsats+vt+2008 .pdf

Barnkonsekvensanalys http://www .goteborg .se/wps/wcm/connect/3792520048bf153e880bdaca058 90c65/BKA .pdf?MOD=AJPERES&CONVERT_TO=URL&CACH EID=3792520048bf153e880bdaca05890c65

Barn och ungdomar i samhällsplanering http://www .lansstyrelsen .se/blekinge/SiteCollectionDocuments/Sv/ publikationer/rapporter/2007/Barnochungdomarisamh%C3%A4llsplaneri ng .pdf

50 Hisingen 2050 Vårt Göteborg, vision http://www .vartgoteborg .se/prod/sk/vargotnu .nsf/1/ goteborg_2050,vision_2050_goteborg__en_frisk_och_levande_stad

Giftfria staden

Tryckta källor

McDonough William och Braungart Michael (2002), Cradle to cradle: Remaking the way we make things, North Point Press

Webbaserade källor

Karta maps .google .se

Förorenad mark http://www .lansstyrelsen .se/jamtland/SiteCollectionDocuments/Sv/ publikationer/2012/Fororenad-mark-syns-inte-men-finns.pdf

Biophilic design http://www .ultimatehomedesign .com/oph/uhd04gb02 .pdf

En hållbar och tillräcklig matproduktion http://www .framtidsverket .se/PlanBK9 .pdf

Permakultur http://www .kosterstradgardar .se/permakultur .html

Webbmagasin om hållbar utveckling http://www .sustopia .se/

FlexiWaggon http://www.flexiwaggon.se/

Industrihampa http://www .hampa .net/index .html

Tvättnötter http://www .heltnaturligt .com/tvttntter .htm

Källförteckning 51 Grön kemi http://www.pfizer.com/responsibility/protecting_environment/green_ chemistry .jsp

Industriell ekologi http://www .umich .edu/~nppcpub/resources/compendia/INDEpdfs/ INDEintro .pdf

Klimatsmarta staden

Webbaserade källor

Karta maps .google .se

Återvinning av hushållsvatten http://www .alltomvetenskap .se/hushallsvatten-kan-ateranvandas . aspx?article=7273

Forest Gardens http://www .amazon .com/dp/B003Z9JMYI/ ref=rdr_kindle_ext_tmb#reader_B003Z9JMYI

Mikroskopiska alger http://www .dn .se/nyheter/vetenskap/mikroskopiska-alger-ska-radda-varlden

Tidvattendrakar http://www.forum-fet.fi/main.php?pId=38&liveVersion=2010-05

Permakultur http://www .gardochtorp .se/index .aspx?article=7580

Koldioxid som energikälla http://illvet.se/files/bonnier-ill/pdf/SIV_1722.pdf

Bioplast http://illvet.se/files/bonnier-ill/pdf/SIV_2385.pdf

Framtidens energilager http://illvet.se/files/bonnier-ill/pdf/SIV_2755.pdf

52 Hisingen 2050 Virtuella kraftverk http://www .innovations-report .com/html/reports/energy_engineering/virtual_ power_plants_renewable_energies_194813 .html

Odling av sjöpungar http://www .komvux .lysekil .se/arkiv/aktuellt/ngenavsjopungarlockadetv4pab esoktilllysekilsstadshus .5 .54dfe211125980adfa980007509 .html

Jordbruksstrategi Kristianstad http://www .kristianstad .se/upload/Milj%C3%B6%20Energi/dokument/ Klimatstrategi/Jordbruksstrategi .pdf

Marin biogas http://www .marinbiogas .se/varide .php/1_var-ide

MRC http://www .mendeley .com/research/microbial-reverse-electrodialysis-cells- synergistically-enhanced-power-production/

Salix http://www .miljo .lth .se/svenska/publikationer/visaInfo .asp?ID=176

Jordskred http://www .rod .se/skydd-mot-jordskred-kr%C3%A4ver-miljarder

MRC http://www .sciencedaily .com/releases/2012/03/120301143731 .htm

Osmos http://www .smarterscience .com/salinity-gradient-energy .html

Tång som biobränsle http://sverigesradio .se/sida/artikel .aspx?programid=406&artikel=4923536& fb_source=message

Maglevtåg http://techworld .idg .se/2 .2524/1 .135541/ maglev---svavtagen-nasta-kvantsprang-for-persontransport

Elbilar http://www .vinnova .se/upload/EPiStorePDF/va-10-01 .pdfHisingen - omgivet av vatten

Källförteckning 53 Bildkällor Klimatmarta staden

Bild med cykleluthyrning http://niiina .blogg .se/

bild med bil, induktion http://miljofordonsyd .se/2011/05/volvo-vill-ladda-tradlost/

salix http://www.thefloweringgarden.com/pics/salix-x-sepulcralis.jpg

tång http://www .algomin .se/wp-content/uploads/content/nutriactiv-tang .jpg

algodling http://metrobloggen.se/egentligen/files/2012/05/TaketD%C3%A5va11.jpg

forest garden http://morcomrosegarden .com/wp-content/uploads/2011/08/Forest-Garden . jpg

54 Hisingen 2050 Tidigare fallstudier

Mobilitet och hållbar stadsutveckling - Lundby på gång (2002)

Livskraft och hållbar utveckling i Göteborgs södra skärgård (2003)

Fallstudie Majorna - Hållbar utveckling utifrån lokalsamhällets behov och önskemål (2004)

Ringön - en hållbar del av Göteborg (2005)

Det är dags att tänka på Gullbergsvass (2006)

Ett hållbart Tjörn 2037 (2007)

Cities beyond oil - Autonomous global Gothenburg (2008)

Framtidsscenarier för Kungälvs kommun (2009)

The river city 2050 (2010)

Trollhättan 2040 - Visioner för en hållbar framtid (2011)

Du kan ladda hem tidigare fallstudier från Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV här;

http://www .chalmers .se/gmv/SV/projekt/fallstudiekurs-hallbar

Källförteckning 55