Snabbprotokoll 2011/12:48, Onsdagen Den 14 December-Kl
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Riksdagens protokoll 2011/12:48 Onsdagen den 14 december Protokoll Kl. 09.00 – 23.08 2011/12:48 1 § Justering av protokoll Justerades protokollet för den 8 december. 2 § Anmälan om kompletteringsval Andre vice talmannen meddelade att Moderata samlingspartiets riks- dagsgrupp anmält Montaser Eneim som suppleant i konstitutionsutskottet och justitieutskottet under Kajsa Lunderquists ledighet samt Hannes Beckman som suppleant i arbetsmarknadsutskottet och EU-nämnden under Marta Obminskas ledighet. Andre vice talmannen förklarade vald under tiden den 14 december 2011–30 juni 2012 till suppleant i konstitutionsutskottet Montaser Eneim (M) suppleant i justitieutskottet Montaser Eneim (M) Andre vice talmannen förklarade vald under tiden den 14 december 2011–17 januari 2012 till suppleant i arbetsmarknadsutskottet Hannes Beckman (M) suppleant i EU-nämnden Hannes Beckman (M) 1 Prot. 2011/12:48 3 § Anmälan om fördröjt svar på interpellation 14 december Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse: Interpellation 2011/12:158 Till riksdagen Interpellation 2011/12:158 Förberedelser inför en eventuell kollaps av euron av Ulla Andersson (V) Interpellationen kommer att besvaras fredagen den 16 december 2011. Skälet till dröjsmålet är tjänsteresor och sedan tidigare inbokade en- gagemang. Stockholm den 2 december 2011 Finansdepartementet Anders Borg (M) Enligt uppdrag Rikard Jermsten Expeditions- och rättschef 4 § Hänvisning av ärenden till utskott Föredrogs och hänvisades Propositioner 2011/12:41 till skatteutskottet 2011/12:42 till utbildningsutskottet 2011/12:43 till skatteutskottet EU-dokument KOM(2011)779 till civilutskottet Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 6 februari 2012. KOM(2011)804 till miljö- och jordbruksutskottet Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 6 februari 2012. 5 § Förnyad bordläggning Föredrogs och bordlades åter Konstitutionsutskottets betänkande 2011/12:KU8 Försvarsutskottets betänkande 2011/12:FöU1 Finansutskottets utlåtande 2011/12:FiU14 Justitieutskottets betänkande 2011/12:JuU1 Utbildningsutskottets betänkande 2011/12:UbU2 2 6 § Kommunikationer Prot. 2011/12:48 14 december Föredrogs trafikutskottets betänkande 2011/12:TU1 Kommunikationer Utgiftsområde 22 Kommunikationer (prop. 2011/12:1 delvis, skr. 2010/11:139 och skr. 2010/11:141). Anf. 1 ANDERS YGEMAN (S): Herr talman! Inledningsvis yrkar jag bifall till de socialdemokratiska reservationerna 3 och 4. Infrastrukturen är själva blodomloppet i det moderna samhället. Ge- nom att bygga ut och förfina infrastrukturen kan vi växa som nation, skapa nya jobb och nya möjligheter. Vill vi som en relativt liten nation här långt upp i norr hävda vår plats i den globala konkurrensen räcker det inte med en hyfsad infrastruktur, halvhjärtade satsningar eller tåg som bara oftast kommer i tid. Det krävs en infrastruktur i toppklass – en snabb, effektiv och modern infrastruktur som underlättar för människor i deras vardag och som skap- ar nya regioner, nya möjligheter och utveckling. Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. Det är nu fem år sedan Sverige fick en borgerlig regering. Borgerlighetens facit är beklämmande: På många håll finns det stora brister i vägnätet. På järnvägen är det för- seningar, och inställda tåg är legio. Medierna fylls av bilder av huttrande resenärer som evakueras ut på snöfyllda banvallar. Ministerns råd till dem som i jultid ska ta järnvägen är karga men sä- kert välmenande. Inför förra julen sade ministern så här: Ta på ter- mobyxor, packa ned filt, termos och matsäck! Så lyder alltså trafikministerns råd till dem som ska nyttja infrastruk- turen i högeralliansens Sverige. Kritiken har varit hård och samstämmig. Alla pekar på behovet av ökade investeringar för att vi ska komma till rätta med tågkaoset. Men i stället för ökade investeringar halverar regeringen nyinvesteringarna i järnväg under mandatperioden. Herr talman! Trafikverket har larmat om den förda politikens konse- kvenser, Riksrevisionen har riktat allvarlig kritik. SJ:s förre ordförande, förre moderatledaren och kommunikationsministern Ulf Adelsohn, fick sparken när han kallade Sveriges järnväg för museal. Ändå ökar inte nyinvesteringarna i järnväg under mandatperioden, utan de sjunker – och de sjunker dramatiskt. Hur kan detta vara möjligt? En förklaring kan vara den moderate finansministern Anders Borg som menar att vi överinvesterat i järnväg. Jag citerar ur tidningen Syd- svenskan den 6 november 2007: ”En investering i väg är fyra–fem gånger viktigare än i järnväg. Vi har överinvesterat i järnvägar.” Med den synen blir kanske regeringens nedskärningar på järnvägsområdet något mer begripliga. Konsekvenserna av den synen tvingas resenärerna att ta när de tvingas stå hoppackade på toaletten på vägen mellan Uppsala och Stock- holm, när deras tåg från Karlstad som vanligt är försenat eller när mer än vartannat tåg från Malmö har ställts in. 3 Prot. 2011/12:48 Vad svarar ministern på den här kritiken? Jo, i den särskilda riks- 14 december dagsdebatten om förra årets vinterkaos svarar hon att hon tycker att op- positionens kritik är för hård. Hon säger också: ”De flesta tågen är i tid.” Kommunikationer Att de flesta tågen går i tid är alltså ministerns besked till dem som står och huttrar på perrongerna och till dem som tvingas bli evakuerade genom krossade fönster på X 2000-tåg. I stället för att öka investeringarna i järnväg har regeringens viktig- aste insats mot förseningar blivit att ställa in tåg. Blir den här vintern lika snörik som förra vintern planerar regeringen att ställa in över hälften av all tågtrafik med X 2000-tågen. Man kan undra vad nästa insats från regeringen blir. Ställer man in alla tåg har regeringen med ett enkelt klubbslag utraderat alla förseningar i Sverige. I stället för att planera för inställda tåg borde regeringen planera för och investera i en utbyggd och pålitlig tågtrafik. Sveriges resenärer har rätt att kräva en punktlig tågtrafik under årets alla månader. Herr talman! Snart är det jul, den femte julen med en borgerlig rege- ring. Förra julen firade regeringen fyraårsjubileum på taburetterna. Tågen stod stilla, och ministern fick frågan vad hon gav för råd till alla dem som inte kunde fira jul med sina nära och kära. Svaret blev: De får väl fira jul en annan dag. De får alltså fira jul en annan dag. Kanske kan ministern använda några sekunder av sin kammartid här i dag till att upplysa svenska folket om vilken dag de i år bör fira jul. Herr talman! Sverige kallas ibland för landet lagom eller kanske till och med, lite pejorativt och sagt med ett snett smil, för mellanmjölkens land. Men på ett område skiljer sig Sverige dramatiskt från alla sina kon- kurrentländer. Inget annat land i världen har gått så långt som Sverige när det gäller att privatisera och fragmentarisera järnvägsunderhåll och järn- vägsdrift. Mig veterligt har tre andra länder försökt – Nya Zeeland, Est- land och Storbritannien. Som en direkt följd av denna fragmentarisering lägger nu Sveriges största operatör av kombigods, Cargo Net, ned sin verksamhet. I värsta fall kan det leda till att så mycket som 350 000 containrar varje år flyttar från järnvägen till våra vägar. Chefen för Cargo Net utrycker sig så här: ”Det generella förtroendet för järnvägen har blivit sämre. Ansvaret för terminalerna har dessutom lagts ut på entreprenad. Med så många olika aktörer för järnväg och terminaler blir det ingen som tar helhets- greppet, det fungerar inte att stycka upp järnvägsproduktionen på det sättet.” I Nya Zeeland gick det efter privatiseringen så långt att man lade ned alla järnvägssträckor utom en. Den järnvägssträckan tvingades man se- dan förstatliga. I Estland och Storbritannien har det varit en liknande utveckling. Som jag tidigare nämnt har Ulf Adelsohn varit såväl SJ-ordförande som partiledare för Moderata samlingspartiet och kommunikationsmi- nister. Han tror att Sverige är på väg att gå i samma fälla som Nya Zee- land, Storbritannien och Estland. Jag citerar ur en tidning från i förrgår: ”Ju fler aktörer vi får, desto sämre blir det. Det kommer att bli en så- dan oreda att man kommer att komma fram till att man måste förstatliga 4 järnvägen igen. Vi är på väg dit. Men det måste bli sämre innan det blir Prot. 2011/12:48 bättre.” 14 december Så har alltså infrastrukturministerns föregångare och den tidigare mo- deratledaren Ulf Adelsohn sagt. Och visst finns det erfarenheter att göra. Kommunikationer Herr talman! I Storbritannien gjorde man i princip samma sak som vi. Järnvägen lades ut, och underhållet lades ut. Man fick en mängd problem med tågsystemet, och det blev ett antal tragiska olyckor. En av dem var den så kallade Hatfieldolyckan, där 4 människor dö- dades och 70 människor skadades. Ett av de tre företag som erkände sig skyldiga till olyckan genom att ha misskött underhållet var Balfour Be- atty, det så kallade BB Rail. Eftersom de inte hade klarat sina åtaganden i det kontrakt de hade med Storbritannien fick de betala ett skadestånd på över 80 miljoner svenska kronor – 7 ½ miljon pund. Samma företag anlitar vi här i det som i övrigt är mellanmjölkens land för det största underhållskontraktet i Sverige – det västsvenska. När de i Sverige, precis som i Storbritannien, inte kan fullgöra sina plikter gentemot de svenska skattebetalarna betalar regeringen via Trafikverket ut 125 miljoner kronor i belöning. I Storbritannien får de böter när de inte fullföljer sina åtaganden, och i Sverige får de en belöning. När vi varje dag i tidningarna läser om Caremadirektörer som väger blöjor får vi se samma Caremadirektörer