Det Måste Vara Minst Två Svenska Damer På Pallen När Vi Jobbar, Annars Gör Vi Inte Damsprint”

Uppsala universitet

Institutionen för informatik och media

C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik

Framlagd VT 2020

”Det måste vara minst två svenska damer på pallen när vi jobbar, annars gör vi inte damsprint”

– En kritisk diskursanalys av SVT:s ideologiska liverapportering av internationell längdåkning

Författare: Sanna Larsson och Axel Duberg Handledare: Martin Landahl

Abstract The overall aim of this thesis is to analyze the presence of nationalism and patriotism in the live reporting of the 2019–2020 season of the FIS Cross-Country World Cup, reported by the Swedish national public service broadcaster, SVT. Thereby, the following research questions have been constructed:

1. Are patriotism and nationalism to be found in the live reporting by SVT of the 2019– 2020 season of the FIS Cross-Country World Cup? 2. If found, how is it manifested?

The theoretical framework of this thesis consists of banal nationalism, patriotism, framing and us and them theory. The investigation has been limited to studying one of the several disciplines of cross country competitions. The material has been collected through ethnographic observations of the recordings online. For analysis, critical discourse analysis has been applied. The study shows a strong presence of both banal nationalism and patriotism in the live reporting of SVT. This can be concluded by the identified discursive and social practices in the text, such as discourses regarding justice and Swedish centrism. The results of this thesis are of importance for further comparative research projects of ideological reporting as well for sports media consumers to understand how ideology affects the reporting of a public service broadcaster.

Keywords: nationalism, patriotism, cross-country skiing, live reporting, SVT

Innehållsförteckning

1. Inledning 4 1.1 Problemformulering 4 1.2 Syfte 5 1.3 Frågeställningar 5 1.4 Avgränsningar 5 1.5 Centrala begrepp 5 1.6 Disposition 6

2. Bakgrund 7 2.1 SVT och public service 7 2.2 Vinterstudion och världscupen 8

3. Tidigare forskning 9 3.1 Nationalism in the United States and Canadian primetime broadcast coverage of the 2014 Winter Olympic 9 3.2 Sports Draped in the American Flag: Impact of the 2014 Winter Olympic Telecast on Nationalized Attitudes 10 3.3 Banal Nationalism, Football, and Discourse Community in Africa 11 3.4 China’s Sports Heroes: Nationalism, Patriotism, and Gold Medal 13 3.5 Why does patriotism prevail? Contextual explanations of patriotism across countries 13 3.5.1 Gal Arielys studies koppling till vår studie 14

4. Teorier 16 4.1 Banal nationalism 16 4.2 Nyhetsproduktion och ideologisk kontroll 18 4.3 Framing 20 4.4 Patriotism 21 4.5 Val av källor 21

5. Metod och material 23 5.1 Insamlingsmetod - observation 23 5.2 Material och urval 24 5.3 Genomförande 27 5.4 Bearbetning och analys 27

5.4.1 Analysmodell – Critical Discourse Analysis 27 5.4.2 Bearbetning 29 5.5 Etiska överväganden 30 5.5.1 Transparens och validitet 30 5.5.2 Värderingar och påverkan 31 5.5.3 Lojalitet 32

6. Resultat och analys 34 6.1 Diskursiv praktik: krigslingvistisk diskurs 34 6.2 Diskursiv praktik: nationell gemenskap 36 6.3 Diskursiv praktik: svenskcentrerad diskurs 40 6.4 Diskursiv praktik: rättvisediskurs 42 6.5 Vidare koppling till det teoretiska ramverket 46

7. Avslutande diskussion, slutsatser och framtida forskning 48

Referenser 52

Bilagor 57 Bilaga 1 57 Bilaga 2 66 Bilaga 3 72 Bilaga 4 82 Bilaga 5 86 Bilaga 6 91 Bilaga 7 98 Bilaga 8 105 Bilaga 9 112 Bilaga 10 119

Pressrelease 124

1. Inledning SVT är världsledande inom sportbevakning och utsågs år 2018 till världens bästa sport-tv-kanal (Dagens Media 2018). Ett av kanalens flaggskepp, vintersportprogrammet Vinterstudion, är en av SVT:s mest uppskattade produktioner. Enligt SVT:s sportchef Åsa Edlund Jönsson uppnår programmet vanligtvis en miljonpublik (Idrottens Affärer 2020). I formatet Vinterstudion sänds bland annat världscupen i längdskidor, där rapportering och livekommentering är ett centralt inslag.

SVT ska vara opartiska och sakliga (SVT 2020). SVT:s eventuella partiskhet i bevakningen av politik granskas återkommande, exempelvis av Institutet för mediestudier (2018). Bevakningen och kommenteringen av sport tycks vara ett undantag från denna granskning. Forskning kring huruvida svensk sportrapportering är ideologiskt påverkad verkar vara ett i jämförelse oupptäckt fält.

I denna studie observeras och analyseras sändningar från världscupen i längdskidor 2019– 2020, för att undersöka förekomsten av nationalism och patriotism i livekommentering och rapportering. Vi ämnar att bidra till att fylla den lucka som tycks finnas inom det journalistiska forskningsfältet samt granskningen av SVT som opartiskt public service-bolag.

1.1 Problemformulering Det finns flera studier som undersöker, och påvisar, närvaron av patriotism och nationalism i mediers sportbevakning. Många av dem fokuserar på dessa ideologiska strömningar i samband med bevakningen av internationell sport (Angelini m fl 2017). Däremot har få studerat frågan inom skidsport och än mindre har detta undersökts i någon betydande utsträckning i Sverige och i en svensk idrottskontext. Därför är detta relevant att undersöka.

En sådan studie är angelägen eftersom en stor mängd människor följer dessa sändningar. Det är viktigt att medvetandegöra människor om i vilken utsträckning rapporteringen eventuellt är ideologisk och i så fall på vilka sätt. Vi vill undersöka om patriotism och nationalism förekommer i SVT:s liverapportering av världscupen i längdskidor 2019–2020, och hur detta i så fall tar sig uttryck.

1.2 Syfte Syftet är att undersöka om patriotism och nationalism förekommer i SVT:s liverapportering av världscupen i längdskidor 2019–2020, samt att analysera hur det uttrycks i form av ordval, ton och kopplingar till nationen. Här innefattas hur kommentatorer och reportrar talar om de svenska och de utländska idrottarna samt deras nationer.

1.3 Frågeställningar

1. Förekommer patriotism och nationalism i SVT:s liverapportering från världscupen i längdskidor 2019–2020?

2. Hur tar det sig i så fall uttryck?

1.4 Avgränsningar Granskningen av ideologiernas förekomst i sportrapportering avgränsas i denna studie till enbart längdåkning och en världscupsäsong. Förekomsten av andra ideologier, utöver patriotism och nationalism, granskas inte. Undersökningen innefattar ett public service-bolags (SVT) rapportering, och är inte en komparativ studie mellan olika mediebolag. Vidare undersöks enbart sändningarnas liverapportering.

Uppsatsen huvudområde är journalistik, eftersom den syftar till att granska journalisters gärning. Uppsatsen undersöker varken mediekonsumenternas uppfattning om exempelvis SVT:s varumärke eller hur kommunikation överförs mellan avsändare och mottagare, det vill säga kommentatorer respektive tittare. Därför faller uppsatsen inte inom ramarna för kommunikationsvetenskap.

1.5 Centrala begrepp Nationalism: Nationalism är en ideologi som höjer den egna nationens värde och intressen, ofta fram•för an•dra nationers värde och intressen (Svenska Akademiens Ordböcker 2020a). Definitionen

inkluderar i denna uppsats även den undermedvetna manifestationen av nationsskapande, vilket kallas banal nationalism.

Patriotism: Den patriotism som åsyftas i denna uppsats är av den moderata sorten och betraktas som en ideologi som innefattar kärlek till det egna landet, nationell stolthet, känsla av personlig identifikation med landet och en särskild angelägenhet för landets välmående (Keller 2016).

Diskurs: I en mer allmän bemärkelse är diskurs ett bestämt sätt att tala om och förstå världen, eller vissa delar av världen (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Inom kritisk diskursanalys är diskurser kluster av idéer som kommuniceras i text (Hansen & Machin 2013).

1.6 Disposition I nästföljande kapitel presenteras bakgrund och tidigare forskning relevant för denna studie. Kapitlet redogör för forskningsfältets relevans samt för forskning kring banal nationalism i rapporteringen av internationell sport, patriotism samt idrottens roll i skapandet för nationsidentiteten. Därefter presenteras det teoretiska ramverk som ligger till grund för analysen av vårt insamlade material. Vidare presenteras och motiveras val av insamlingsmetod och analysmodell. I samma kapitel presenteras även urval, genomförande och etiska överväganden för studien. Därefter presenteras resultat och analys. I detta kapitel förankras även resultatet till det teoretiska ramverket. Den avslutade delen består av diskussion och slutsatser som också kopplar an till tidigare forskning. Där ges även förslag till framtida forskning.

2. Bakgrund I detta kapitel presenteras väsentlig bakgrundsinformation om SVT och public service, Vinterstudion samt världscupen.

2.1 SVT och public service Sveriges Television AB inrättades år 1956 efter beslut från riksdagen att införa svenska reguljära tv-sändningar. Hur svensk television skulle finansieras var inför beslutet omtvistat, då det av många ansågs finnas andra ändamål för skattepengarna, men slutligen infördes produktionen med den statsägda brittiska television som modell. SVT skulle dock finansieras av en licensavgift, som AB Radiotjänst fick i uppdrag att konstruera (Thelander 2002). Finansieringsmodellen medförde stora förväntningar från tittarna på folkbildning, saklighet och objektivitet, vilket uttrycks i termen public service. Detta ser regeringen än idag som ett grundläggande uppdrag för SVT (Kulturdepartementet 2018). Sedan 2019 betalas den tidigare licensavgiften istället via skattsedeln (SVT n.d).

SVT ägs av Förvaltningsstiftelsen. Uppdraget utgår från den grundläggande lagstiftningen för svensk tv och radio i yttrandefrihetsgrundlagen och radio- och tv-lagen (Regeringen: Prop. 2008/09:195). Förvaltningsstiftelsen arbetar också utifrån riksdagens proposition (2008/09:195) där det framhålls:

”Fria och självständiga medier är en förutsättning för den mångfald i nyhetsförmedling och opinionsbildning som är av stor betydelse i ett demokratiskt samhälle. Uppdraget för radio och tv i allmänhetens tjänst handlar i vid mening om att självständigt och oberoende av utomstående ekonomiska, politiska och andra intressen erbjuda ett programutbud som är tillgängligt för alla, speglar hela landet och kännetecknas av god kvalitet, allsidighet och relevans oavsett genre. Radio och tv i allmänhetens tjänst är därmed av stor vikt för allmänheten.” (Regeringen: Prop. 2008/09:195)

Därtill ska SVT garantera ett brett utbud av program och tjänster via flera publiceringsformer samt vara opartiskt och sakligt (SVT 2020).

2.2 Vinterstudion och världscupen SVT har under lång tid haft rättigheter till och visat vintersport i sina kanaler. Konceptet Vinterstudion har producerats sedan 2007 och är numera ett stående inslag i SVT:s linjära kanaler samt på SVT:s streamingtjänst SVT Play, där sändningar kan ses både live och i efterhand (Svensk mediedatabas n.d). Programmet sänds under vintersportsäsongen och visar både internationella och nationella tävlingar från flera sporter. Sändningarna görs med livekommentering; ofta är det två kommentatorer som guidar tittarna genom sändningarna. På många evenemang har SVT utsända reportrar på plats. Vinterstudion är ett av SVT:s mest populära program och uppnår vanligtvis miljonpublik (Idrottens Affärer 2020).

Med undantag för förinspelade segment, sänds Vinterstudion alltid live. Detta innebär att all kommentering från kommentatorer och reportrar sker direkt från tävlingen, till skillnad från exempelvis ett program där materialet är bearbetat och programledarna utgår från ett färdigskrivet manus, som SVT:s sportprogram Sportspegeln. Uttalanden i livesändningar granskas därför inte av ansvarig utgivare innan de sänds (SVT 2020).

Alla tävlingar som observeras ingår i världscupen. Dessutom ingår vissa av dem i så kallade tourer, som är ett slags cuper inom världscupen. Det finns en totalvärldscup, där poäng från alla tävlingar samlas, samt en sprintvärldscup där enbart poäng från sprinttävlingar räknas. Åkare som inte tillhör A-landslagstruppen kan tävla i sin klubbdräkt, det vill säga den dräkt som den åkarens lokala klubb använder. De kan dock enbart tävla förutsatt att tävlingen äger rum på svensk mark (Aftonbladet 2020).

3. Tidigare forskning Forskningsläget för studier inom internationell idrott relaterade till nationalism, patriotism och nationsidentitet, består till stor del av forskning kring länders medborgares inställning till nationen, patriotism och nationalism. Många studier undersöker hur konsumenter påverkas av rapporteringen av internationell sport, i relation till nationen och dessa ideologier. Det finns även studier, främst av det kvantitativa slaget, som undersöker närvaron av nationalism och patriotism i den faktiska rapporteringen av internationell sport. Forskningsläget påvisar också att sportrapporting används för skapandet av nya nationer.

Enligt forskningsresultaten vi har tagit del av, visas att det råder konsensus kring att internationell sportrapportering är ideologisk påverkad, och därmed påverkar konsumenters uppfattning om nationalism och patriotism kopplat till sportrapportering och nationen. Ett urval av det rådande forskningsläget ges genom de studier som presenteras nedan. Exemplen består av internationella studier som berör sportrapportering kopplat till nationalism och banal nationalism (se kapitel 4). Därefter presenteras tidigare forskning kring patriotism, och hur det kan kopplas till vår egen studie. Det finns i nuläget inga omfattande studier kring ideologiskt påverkad rapportering av internationell sport i Sverige.

3.1 Nationalism in the United States and Canadian primetime broadcast coverage of the 2014 Winter Olympic Ett exempel på studie som undersöker närvaron av nationalism och patriotism i mediers rapportering av internationell sport är studien Nationalism in the United States and Canadian primetime broadcast coverage of the 2014 Winter Olympics (Angelini m fl 2017). Studien ämnar att fastställa skillnader i hur två tv-hus, kanadensiska CBC och amerikanska NBC, bevakar idrotterna från hemlandet respektive från ett annat land under OS i Sotji, Ryssland, år 2014. Den kvantitativa studien analyserar tv-husens egna kommentatorer och reportrars språk med hjälp av en stor mängd loggare. Loggarna räknar bland annat antalet omnämningar per idrottare. Dessutom räknas hur idrottarna beskrivs, såsom ålder, kön, etnicitet, nationalitet samt deras fysiska och psykiska drag. Studien påvisar förekomsten av nationalism på flera sätt. Till exempel omnämner tv-kanalerna hemlandets idrottare betydligt oftare än andra länders idrottare. Amerikanska idrottare tar hem 10 % av medaljerna, samtidigt som de får 43,9 % av

alla omnämningar totalt från NBC. Kanadensiska idrottare tar hem 8,5 % av medaljerna och får 48,5 % av alla omnämningar totalt från CBC. (Angelini m fl 2017)

Båda tv-husen reducerade betydelsen av andra länders idrottares insatser. Det framkom även att respektive lands utvalda tv-kanal bland annat kopplar hemlandets idrottares framgång till engagemang och intelligens, medan framgången hos andra länders idrottare i högre utsträckning kopplades till styrka. Studien finner att båda kanalerna bedriver kanadensisk respektive amerikansk nationalism och deltar i skapandet av ”us and them” (Angelini m fl 2017). Vår studie liknar denna då vi också undersöker om och hur dessa ideologier förekommer i mediers rapportering, men som nämnt är studien kvantitativ och metoden skiljer sig således från vår studie.

3.2 Sports Draped in the American Flag: Impact of the 2014 Winter Olympic Telecast on Nationalized Attitudes Den amerikanske professorn i journalistik, Dr. Andrew C. Billings, är en framstående forskare inom fältet kring rapportering av sport och hur det kopplas till nationsskapande och nationalism. Tillsammans med forskarna Kenon Brown och Natalie Brown-Devlin publicerade han år 2015 artikeln Sports Draped in the American Flag: Impact of the 2014 Winter Olympic Telecast on Nationalized Attitudes, där de undersöker amerikanska respondenters upplevda attityder kring patriotism, nationalism, självgodhet och internationalism kopplade till mediekonsumtion av OS i Sotji. I studien definieras begreppen patriotism och nationalism:

”First, patriotism is a concept that focuses more on pride in one's own country without comparison to other aspects. A summary sentence for patriotism would be "my country is good"—similar to a manner in which one believes his child is good without making comparisons to others. Second, nationalism compares the presumed superiority of one's own nation to the inferiority of all other nations. The summary sentence for nationalism would be ’my country is better [than your country]’” (Billings, Brown & Brown-Devlin 2015, s 382).

Studien bygger vidare på Billings, Brown och Brown-Devlins tidigare studie 5,535 Hours of Impact: Effects of Olympic Media on Nationalism Attitudes (2013). Här visas att den publik som konsumerade en större del av sändningarna från de olympiska sommarspelen i London år 2012 också var mer sannolika att uppvisa högre nivåer av nationalism, patriotism, självgodhet

och internationalism än de som tittade mindre. Där lyfts också faktumet att det amerikanska laget vann den totala medjalligan som en stark bidragande faktor till att mediekonsumenterna uppvisade högre nivåer av självgodhet efter 17 dagars mediekonsumtion av de olympiska spelen, än vad de påvisade inför spelen (Billings, Brown & Brown-Devlins 2013).

I Sports Draped in the American Flag: Impact of the 2014 Winter Olympic Telecast on Nationalized Attitudes (Billings, Brown & Brown-Devlins 2015) deltar 525 amerikanska konsumenter i en enkätundersökning kring de OS år 2014. Enkät berör samma fyra begrepp: patriotism, nationalism, självgodhet och internationalism. Av resultatet kunde Billings, Brown & Brown-Devlin (2015) dra slutsatsen att:

”People who feel close associations with their country in relation to these four qualities are more likely to seek nationalized content such as the Olympics; those who do not feel the pull of patriotism and other qualities are less likely to find the Olympic telecast appealing” (Billings, Brown & Brown-Devlin 2015, s 393).

Även denna studie visade därmed att ju mer respondenterna konsumerade sändningar från de olympiska spelen, desto högre nivåer av patriotism och nationalism uppvisade dem i sina svar. (Billings, Brown & Brown-Devlin 2015)

Dessa kvantitativa studier skiljer sig från vår studies syfte då de fokuserar på mediekonsumenternas upplevelse av nationalism och patriotism kopplat till internationell sportrapportering, inte på rapportering och kommentering. De berör också ytterligare två begrepp: självgodhet och internationalism. Studierna är dessutom centrerade kring amerikanska sportkonsumenter och rapporteringen från det amerikanska tv-huset BBC, som förvisso är ett av USA:s största, men till skillnad från SVT inte är har något public service- uppdrag. De ger dock en god inblick i rådande forskningsläge kring nationalism och patriotism kopplat till sportrapportering, och effekterna av ett, av media skapat, ”us and them” gentemot den egna nationen och de konkurrerande länderna.

3.3 Banal Nationalism, Football, and Discourse Community in Africa Tidigare forskning visar också att sport har kunnat användas effektivt för att skapa en samhörighet och nationsidentitet i unga nationer. Ett exempel på detta är forskaren Bea Vidacs

(2011) studie Banal Nationalism, Football, and Discourse Community in Africa, där hon studerar nationsbygget av ett enat Kamerun kopplat till landets rapportering av fotbolls-VM år 1994. Kamerun befann sig då i ett mycket oroligt politiskt läge. Bland annat fanns en tydlig språklig uppdelning mellan folket och en stark hierarki rådde mellan de olika språkgrupperna, något som ansågs vara en konsekvens av kolonialiseringen.

Under mästerskapet inrättade den kamerunska staten radioprogrammet Bonjour l’Amérique, dit lyssnare kunde ringa in och diskutera landslaget och VM. Syftet var att distrahera befolkningen från det politiska läget. Inför VM fördes dessutom flera statliga kampanjer om landslagets (fabricerade) suveränitet. Trots att Bonjour l’Amérique var statligt kontrollerat, blev det ett medium där den kamerunska befolkningen kunde kommunicera och kritisera staten. Kritiken förkläddes i metaforer kring fotboll och VM, och radioprogrammet fick en lyssnarskara som inte var en geografiskt begränsad homogen grupp, utan befolkning spridd över hela nationen. (Vidacs 2011)

Vidacs (2011) applicerar Billigs teori om banal nationalism (1995) på hur användningen av gemensamma nationella symboler såsom landets flagga, skapade en enad gemenskap och värdering kring nationen. Nationen, och landslaget i fotboll, var för en stor del av befolkningen tidigare enbart en administrativ indelning. Oavsett resultat från Kameruns spelare, var folket nu ändå enade om att det var landets lag som spelade, och att de oavsett provins eller språk tillhörde detta lands befolkning. Radioprogrammet och statens manifestation av nationssymboler bidrog till att många kamerunier under fotbolls-VM 1994, enades i bilden av Kamerun som en gemensam nation (Vidacs 2011).

Den kamerunska statens upplevda behov av att ena nationen från inhemska oroligheter är ett behov som inte finns i Sverige i modern tid. Att ha en identitet kopplad till språk eller provins finns inte heller på samma sätt bland Sveriges befolkning. Studien är dock starkt relevant för vår studie, då den visar på hur banal nationalism kan manifesteras i olika skeden av byggandet av en nationsidentitet: i ett tidigt nationsskapande eller som påminnelse i redan etablerade nationer. Vidacs (2011) fokuserar, liksom vi, på rapporteringens inverkan samt redogör och exemplifierar för den banala nationalismen och dess påverkan.

3.4 China’s Sports Heroes: Nationalism, Patriotism, and Gold Medal Det finns även studier som påvisar hur sport kan skapa förtroende för staten genom landets idrottsutövare, som exempelvis i China’s Sports Heroes: Nationalism, Patriotism, and Gold Medal (Zhouxiang & Hong 2019). Här undersöks hur sport har varit en bärande del i att göra Kina mer välkänt, genom att kvalitativt undersöka hur idrottens stjärnor vuxit fram under 1900- talet och fått en ny roll i landet.

Kommunistregimen i Kina har sedan år 1949 främjat idrott och fysisk aktivitet, och konstaterat att elitidrott fungerar väl som en motor för att stärka landets självkänsla. Därför inrättades ett elitidrottsystem för att skapa högpresterande idrottare (Zhouiang & Hong 2019). Landets idrottsstjärnor har haft en betydande roll i att bygga nationen och dess identitet. Studien kommer fram till att deltagandet i internationella idrottstävlingar bland kinesiska idrottare har fungerat som en metod för att Kina ska vara en del av världen; härigenom har dessa idrottare betraktats som nationalhjältar. Det visar sig att nationalism och patriotism spär på den kinesiska befolkningens upplevelse av att idrott återhämtar landets stryka och ger det erkännande (Zhouiang & Hong 2019).

Studien bidrar till vår förståelse om hur sportrapportingen kan skapa en nationsidentitet, vilken redan är befäst i Sverige och svensk sportrapportering. Dock skiljer den sig från vår undersökning då den fokuserar på hur sport utifrån ett historisk perspektiv har använts för att stärka medborgares nationsidentitet.

3.5 Why does patriotism prevail? Contextual explanations of patriotism across countries Förekomsten av patriotism skiljer sig åt från land till land, vilket visas i Gal Arielys studie Why does patriotism prevail? Contextual explanations of patriotism across countries (2017), där data från 93 länder har analyserats. Studien finner att det är högre sannolikhet att medborgare i mindre utvecklade och mindre globaliserade länder är stolta över sitt land, samt att medborgare i länder som i högre grad är i religiöst homogena och är mer ekonomiskt ojämlika tenderar att vara mer patriotiska. Dessutom fann studien att befolkningen i länder som lider av mellanstatliga konflikter eller terrorism är mer stolta över sitt land. (Gal Ariely 2017)

Enligt studien uppger 42 % av Sveriges befolkning att de är ”väldigt stolta” över sitt land, därav placerar sig Sverige bland de länder där lägst andel av befolkningen känner nationell stolthet. Sveriges skandinaviska grannar Danmark och Norge placerar sig sju respektive tolv procentenheter högre.

3.5.1 Gal Arielys studies koppling till vår studie Gal Arielys studie har relevans för vår studie, eftersom vi kan ta hänsyn till de variabler som har använts för att se hur sannolikt det är att Sveriges befolkning är patriotisk. För att mäta grad av globalisering respektive utveckling har studien tillämpat KOF Globalisation Index respektive Human Development Index. KOF-index, framtagen vid universitetet ETH Zurich, mäter de ekonomiska, sociala och politiska dimensionerna av globalisering. De senaste mätningarna är från 2017, där Sveriges index är 90.15. Det gör Sverige till ett av världens mest globaliserade länder (Gygli m fl 2019).

Human Development Index (HDI) mäter graden av utveckling i ett land genom att sammanväga statistik av förväntad livslängd vid födsel, förväntat antal år utbildning, medelvärdet av antalet år utbildning och BNP per capita. Enligt 2019 års index placerar sig Sverige på åttonde plats i världen, med ett indexvärde av 0.937. (United Nations Development Programme, n.d)

Vidare visar studien att ju större ojämställd inkomstspridning ett land har, desto högre nivå av patriotism visar medborgarna. Det framgår inte hur detta har mätts, men en välkänd metod för att jämföra länder på inkomstspridning är ginikoefficienten. Koefficienten tar ett värde mellan 0 och 1, där 0 innebär att alla medborgare i landet tjänar exakt lika mycket och därav råder total ekonomisk jämlikhet, medan 1 innebär total ekonomisk ojämlikhet. Den senaste mätta ginikoefficienten finns från år 2018, där Sveriges koefficient var 0,27. Det är den nionde lägsta i världen (Ekonomifakta 2020).

Religiös homogenitet kan mätas genom att studera religiös fraktionalisering. Alberto Alesina med flera mätte år 2003 världens länders fraktionalisering i tre aspekter: etnisk, religiös och lingvistisk. Den visar att Sverige har en relativt låg religiös fraktionalisering, om cirka 0,2 på en skala från 0 till 1. Det har inte gjorts senare studier av just religiös homogenitet i Sverige, men statistik från Myndigheten för stöd till trossamfund kan ge en bild av Sveriges religiösa fraktionalisering, genom att studera vilka religiösa samfund bidragsgivande personer tillhör.

Den statistiken visar att de flesta trossamfund, förutom Svenska Kyrkan, växer kraftigt i antal bidragsgivande personer (Myndigheten för stöd till trossamfund 2019). Andelen av Sveriges befolkning som är medlem i Svenska Kyrkan har minskat drastiskt de senaste decennierna. År 2003 var siffran 79,6 %, år 2018 ligger den på 57,7 % (Svenska Kyrkan n.d). Sammanvägt tyder detta på att den religiösa homogeniteten i Sverige har minskat sedan år 2003.

Sverige har inte haft mellanstatliga krig på över 200 år. Senaste gången Sverige deltog i ett mellanstatligt krig var år 1814, då fälttåget mot Norge bröt ut (Populär Historia 2017). Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning (Krisinformation.se 2019) ligger nivån för terrorhot i Sverige på nivå 3 (förhöjt hot) utifrån en femgradig skala, där 1 är inget hot och 5 mycket högt hot. Landet har länge, i internationell bemärkelse, varit förskonat från terrordåd, fram till år 2017 då fyra människor omkom i en terrorattack på Drottninggatan i Stockholm (SvD 2017).

Ovanstående kan tyda på att Sverige, utifrån resultaten i Gal Arielys studie, har en låg sannolikhet för att ha en patriotisk befolkning. Det gör det extra intressant att undersöka om det finns patriotism i landets public service-bolags bevakning av internationell sport.

4. Teorier Nedan presenteras de teorier som används för att besvara studiens forskningsfrågor. Dessa är Michael Billigs banal nationalism, Teun van Dijks ”us and them” (”oss och dem”) i nyhetsproduktion, Robert M. Entmans framing samt patriotism. Dessa teorier är utvalda som utgångspunkt till studien då de förklarar nationalism, patriotism och hur medierapportering fungerar.

4.1 Banal nationalism Michael Billig presenterar i Banal Nationalism (1995) sin teori med samma namn. Billig förklarar banal nationalism som det som hjälper att skapa och upprätthålla nationsidentitet.

Det är enligt Billig felaktigt att enbart begränsa begreppet nationalism till en ideologi kopplat till extrema nationalistiska och fascistiska rörelser. Detta eftersom den snäva definitionen inte uppmärksammar oss på den undermedvetna manifestation av nationsskapande som når oss (Billig 1995, s 16). Konsekvensen av en för snäv definition är att vi då inte uppmärksammar och granskar nationalism och nationsbyggandet omkring oss, i avsaknad från extrema rörelser. Billig anser alltså att det behövs ett namn för ”[...] the ideological habits which enable the established nations of the West to be reproduced” (Billig, 1995, s 6), för om dessa fenomen inte särskiljs från den extrema nationalismen, uppmärksammas de inte som problem. Därmed introducerar han termen banal nationalism, och är tydlig med att ”banal” i sammanhanget inte innebär att den är oskyldig. Banal nationalism innebär den ständiga påminnelsen, genom nationssymboler, om den konstruerade nationsidentiteten.

Billig menar att nationalism både i populärkultur och inom akademin är ”[...] associated with those who struggle to create new states or with extreme right-wing politics” (Billig 1995, s 5). Han menar att det finns en missuppfattning kring hur ordet nationalism ska användas.

Billig (1995) hävdar att nationalism ofta enbart syftar på nationalism utanför västvärlden. I Västeuropa beskrivs nationalism som något som finns i länder i periferin, så som i Moldavien och Ukraina. Han menar att det västerländska perspektivet på nationalism förbiser nationalismen i västländer. Billig hävdar att nationalism inte bör begränsas till länder i periferin. Han menar att alla länder, även väststater som USA, Storbritannien och Frankrike,

dagligen reproduceras som nationer och dess befolkning som medborgare av nationen. Ett komplext system av ideologiska åsikter, antaganden, vanor och praktiker måste samtidigt reproduceras på ett banalt och vardagligt sätt. (Billig 1995)

Utgångspunkten i teorin är att nationer, nationalitet och nationsidentitet är något konstruerat, inte något naturligt. Därmed anser Billig också att banal nationalism inte kan appliceras teoretiskt och metodologiskt på en studie utan den nyss nämnda kritiska utgångspunkten (Billig 1995, ss 7–9).

Nationsidentitet kommer inte som en naturlig följd av landsgränser eller efter ett aktivt sökande från individen. Billig (1995) menar istället att identiteten genom banal nationalism redan existerar, eftersom det manifesteras för oss som naturligt. Ett exempel är så kallade nationssymboler, det vill säga sådant som nationalsånger, mynt och flaggor. Eftersom vi inte definierar det som nationalism, ifrågasätter vi inte att nationalsången spelas för oss vid exempelvis vinster i sport, och hur vi då konstruerar en positiv nationsidentitet kopplad till detta.

Billig gör också en skillnad mellan waved och unwaved flags. Den flagga som aktivt viftas av en publik är ett medvetet val, även om den konstruerade kopplingen mellan symbolen och nationsidentiteten inte ifrågasätts: ”The constant flagging ensure that, whatever else is forgotten in a world of information overload, we do not forget our homelands. The plebiscite whether through habitual deixis or sporting cheers, reproduces the nation-state” (Billig 1995, s 127). Den stilla flaggan, som en självklart del utanför myndighetsbyggnader och liknande, fungerar som en konstant, för oss omedveten, påminnelse om identiteten.

Nationsidentitet är beroende av samspelet mellan att vi är medvetna om den, och att den verkar så naturlig att vi glömmer ifrågasätta den. Vid konsumtion av sport eller när en politiker talar om ”nationen” förväntas individen alltså redan veta vilken nation denna identifierar sig med. Nationsidentet är inte något som uppstår vid en kris i sig, så som vid förklarandet av ett krig, utan det som upprätthållit den identitet vi därmed redan har att känna tillhörighet till när krisen uppkommer. Individen fostras till att anse att nationens välbefinnande är viktigare än individens. Exempelvis uppfattas att en nation ska vara självständig och mäktig som viktigare än de liv som förloras i kriget för detta. (Billig 1995)

Billig beskriver sport som en ovanligt tydlig typ av medierapportering när det kommer till nationer och nationssymboler. Där är flaggan en självklar del i exempelvis en tidnings

sportsidor och publiken förväntas få större glädje av när den egna nationen vinner i internationella tävlingar än vinster i inhemska tävlingar (Billig 1995, s 125–127). Det är vanligtvis en självklarhet att i första hand heja på den nation vi identifierar oss med, och att reportrar och kommentatorer ska göra det samma. När lag eller enskilda individer vunnit så rapporteras att nationen, eller ”vi” har vunnit, och individerna blir nationshjältar. Andra länder och dess atleter tillåts också att kritiseras på ett, jämfört med annan medierapportering, främmande sätt. Billig (1995) menar att denna manifestation av nationen, kopplat till positiva företeelser, alltså manifesterar vår nationsidentitet och därmed också tillåter den verka i andra sammanhang.

Billig ser också en koppling mellan sport och krig då vardera händelseförloppet utgår från en kamp mellan, i detta fall, nationer. Detta bidrar i sig till vad som förefaller vara ett naturligt ”us and them” (Billig 1995, ss 117–127). Enligt Billig förväntar sig också mediekonsumenter därmed mer information om den egna nationen, och vill att rapporteringen ska ske i kontrast till de andra nationernas idrottsliga prestationer (Billig 1995, ss 125–127).

Många teorier kring nationalism utgår från den snäva definitionen av sådan som något extremt. Därför tenderar både teoretiker och läsaren att distansera sig från ideologin, eftersom de inte anser sig själva vara en del av den. Därmed är vi i denna studie medvetna om att vi inte heller kan studera nationalism från ett utifrånperspektiv, eftersom vi enligt Billig också lever i det själva (1995, s 37). Tolkningen av det material vi studerar är också färgat av språket vi talar och förstår, vilket enligt Billig också är en konstruktion.

Det som individen inte medvetet identifierar som nationalism eller påverkan av nationsidentiteten, utan uttryck av banal nationalism som flaggor och nationalsång, används alltså både omedvetet och medvetet av exempelvis staten för att skapa en samhörighet.

4.2 Nyhetsproduktion och ideologisk kontroll Teun A. van Dijk (2009) menar att det inte funnits någon detaljerad teori, varken diskursiv eller sociokognitiv, som förklarar hur ideologi kontrollerar processerna inom all nyhetsproduktion, från bevakningen av mellanstatliga konflikter till internationella sportevenemang. Därför fokuserar van Dijk på ideologiskt kontrollerade nyhetsstrukturer i generella termer. Internationella studier kring rasism och massmedia visar att massmedia snarare bidrar till än

löser frågan om rasism. Enligt van Dijk gäller detta oavsett land, tidning och tid. De ideologiska influenser som rasism haft på nyhetsproduktion summerar van Dijk i tolv kategorier, genom att hänvisa till en rad forskares studier. Ett par av kategorierna är: nyhetsvärdering, källor, urval, betydelse, format och ordning, aktör- och händelsebeskrivning, stil och retorik (van Dijk 2009). Genom de exempel som van Dijk delger förstås hur han definierar ideologin rasism.

Nyhetsvärdet ses som högre när det rapporteras om händelser som handlar om eller som berör ”vårt folk”, även i de fall där ”vårt folk” geografiskt sett är längre bort än ”dem”. Dåliga ageranden av ”dem”, speciellt dåliga ageranden riktade mot ”oss”, får en mer betydande roll än när det omvända skett. (van Dijk 2009)

Medias porträttering av ”dem” består ofta av de människor som inte delar kultur, språk eller nationstillhörighet med ”oss” (van Dijk 2009). Då får ”vi” symbolisera den egna nationen:

”Journalists often identify not only with a language but also with a nation state, and in nationalist ideologies, the positive self-image is in terms of Us in our country, on the one hand, and Them in (or from) other countries” (van Dijk 2009, s 201).

Det som särskiljer sport från nyhetsproduktion och liknande, är alltså att denna indelning är en självklar utgångspunkt, både i tävlingsformat och i själva rapporteringen. Det handlar alltså inte enbart om språkbruk som eventuellt tillskriver egenskaper till ”oss” och till ”dem”, utan också utgångspunkten om ”oss” som det positiva och välförtjänta vinnaren, och därmed ”dem” som den rättmätige förloraren.

När det gäller ämnesval är skillnaden stor mellan ”oss” och ”dem”. Berättelser om ”dem” begränsar sig till en fåtal ämnen, såsom invandring, medan berättelser om ”oss” täcker en stor variation av ämnen. Vidare framkommer att den språkliga stilen och retoriken som används om ”oss” och ”dem” skiljer sig åt. (van Dijk 2009) van Dijk kopplar också de rasistiska influenser som studier visar finns i nyhetsproduktion till en annan ideologi: nationalism. Han skriver att journalister identifierar sig med ett språk och en nationalstat. I nationalistisk ideologi är den positiva självbilden ”vi” i vårt land, och ”dem” är de i eller från andra länder, precis som i rasistisk ideologi. I nationalism är identitet avgörande och van Dijk menar att identiteten är kopplad till ett komplext system av positiva

karaktärsdrag, bland annat om hur ”vi” är, om vår historia, språk och våra anor samt vårt nationella egenart (van Dijk 2009). van Dijk menar att nationalism påverkar nyhetsproduktionen, och särskilt när det gäller händelser utomlands. Som exempel nämner han krig, konflikter och internationella tävlingar. Konflikter bevakas inte av journalister som en ren konflikt, enligt van Dijk. Även här används ”vi” och ”dem”. ”Vi” är de goda och ”de” är de onda som ”vårt” land är i krig med. Det goda, enligt nationalister, är att försvara landet från utländska influenser, både militärt, ekonomiskt och kulturellt. (van Dijk 2009) van Dijk betonar att nationalistisk bevakning inte enbart gäller krig och konflikt. Han nämner Billigs resonemang kring nationalism och använder det som exempel på nationalism som syns i nyhetsrapporteringen av mer vardagliga händelser. van Dijk skriver att denna nationalism bland annat syns i nyhetsrapporteringen av ”våra” politiker” i internationell politik, såväl som i bevakningen av andra symboler för ”vår nation” eller kultur: skådespelare, artister och författare. Särskild benägen till att bedriva denna sorts nationalistiska bevakning är den av internationell sport. (van Dijk 2009)

4.3 Framing Teorin om framing är ytterst relevant när det kommer till att studera hur verkligheten beskrivs i medier. Att framea är ”[...] to select some aspects of a perceived reality and make them more salient in a communicating text [...]”, (Entman 1993, s 52). Text syftar inte nödvändigtvis på en text i dess vardagliga betydelse; framing kan också ske i muntlig kommunikation. Framing har flera funktioner och ibland kan en mening använda sig av dem alla, ibland används inte en enda i en hel text. Funktionerna är att definiera problem, diagnostisera orsaker, göra moraliska bedömningar och att föreslå åtgärder. Genom att känna till dessa funktioner går det att identifiera frames (Entman 1993).

Entman menar att journalister kan tro sig följa journalistiska principer, såsom objektivitet, men ändå förhindra mediekonsumenter från att göra en balanserad bedömning av en händelse. Det blir möjligt genom att förmedla en dominerande frame av en nyhetshändelse. Detta kan ske på grund av en bristande förståelse för framing hos journalisterna, som gör att de kan manipuleras till att låta en utomstående part tvinga på sin frame (Entman 1993). När händelser förmedlas

av journalister kan de, precis som Entman skriver, välja ut vissa aspekter av en uppfattad verklighet.

4.4 Patriotism Ordet patriotism härstammar från grekiskans ord för inföding eller landsman och från latinets patrius vilket betyder faderlig eller fäderneärvd. SAOL definierar ordet som ”fosterlandkärlek” (Svenska Akademiens Ordböcker 2020).

Forskare inom området skiljer sig åt i hur de definierar begreppet. Filosofiprofessorn Simon Keller redogör för att en del forskare ser patriotism som en mer extrem ideologi vilken kan inbegripa viljan att dö för sitt land och tron att ditt land är bättre än andras, medan det för andra är tillräckligt att att heja på ditt lands fotbollslag (Keller 2016, s 63). Gal Ariely (2017) definierar patriotism som ett uttryck för nationell stolthet. Enligt Igor Primoratz definition av ideologin handlar det om ”love of one’s country, identification with it and a special concern for its well-being and that of patriots” (Keller 2016, s 63) – kärlek för ens land, personlig identifikation med landet och en särskild angelägenhet för dess välmående och dess landsmän (Keller 2016, s 63). Filosofiprofessorn Stephan Nathanson har en liknande definition. Hans definition inkludrar också kärlek för ens land, en känsla av personlig identifikation med landet och en särskild angelägenhet för landets välmående. Dessutom inbegriper hans definition ”[...] a willingness to sacrifice to promote the country’s good” (Keller 2016, s 63) – en vilja att offra för att främja landets bästa. Nathanson förespråkar en moderat definition av patriotism framför en extrem (Keller 2016, s 63).

Denna studie utgår från den mer moderata tolkningen av patriotism, där extrema inslag som att vilja dö för sitt land och tycka att ens land är bättre än andra inte ingår, utan istället inbegrips begrepp som kärlek för landet, nationell stolthet, känsla av personlig identifikation och en särskild angelägenhet för landets välmående. Det är den moderata tolkningen av patriotism som åsyftas i studien.

4.5 Val av källor De källor som används i studien består främst av vetenskapliga forskningsartiklar, böcker och avhandlingar, men även av nyhetsartiklar och statistik från trovärdiga institutioner. Vissa källor

tillhör tidigare kurslitteratur. De vetenskapliga artiklarna är funna genom databaser, som Sage Journal och JSTOR. Efter inläsning av en stor mängd artiklar har vi valt ut de som är av relevans för vår studie, utifrån syfte och centrala begrepp.

5. Metod och material För att undersöka förekomsten av nationalism och patriotism i SVT:s liverapportering av världscupen i längdskidor 2019–2020 insamlas materialet genom observation av det befintliga materialet och analyseras genom kritisk diskursanalys

5.1 Insamlingsmetod - observation Valet av insamlingsmetod baseras på att vår studie inte syftar till att undersöka uppfattningen om, utan förekomsten av ideologier i liverapporteringen. Vi vill alltså inte nå resultat om åsikter och upplevelser från publik eller kommentatorer, där intervju som insamlingsmetod hade varit passande. Enligt Hansen & Machin (2013) lämpar sig dessutom observation som insamlingsmetod för att studera medieproduktion, vilket är vad vi gör. Studiens forskningsstrategi är kvalitativ eftersom den ämnar studera och analysera förekomsten av nationalism och patriotism och hur dessa tar sig uttryck. Studien syftar inte till att mäta frekvensen av exempelvis ett ord, där en forskningsstrategi av kvantitativt slag hade föredragits. Utifrån syftet med studien är det därför just observation som lämpar sig för att kunna besvara forskningsfrågorna.

En vanlig typ av observation inom medieforskning är etnografisk observation. Etnografisk observation utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen, där tolkning är centralt. Etnografisk observation är alltså enbart observerande, utan också tolkande, då den kännetecknas av forskningsfrågor som ämnar förstå meningsskapande, socialt sammanhang och kultur (Ekström 2018). Eftersom vår studie undersöker förekomsten av nationalism och patriotism, vilka är ideologier som kan forma samhället och dess befolkning, skulle observationen kunna ses som etnografisk. Då observationen dock görs på ett befintligt material och inte på plats där tävlingarna utspelar sig eller i realtid, är insamlingsmetoden inte etnografisk.

Noggranna observationer, anteckningar och transkriptioner av uttalanden och de för syftet relevanta omgivningarna som visas i livesändningen, resulterar i det insamlade material som kan analyseras för att besvara studiens syfte. Materialet observeras visserligen i efterhand, men är identiskt med det som livesänds under tävlingarna, eftersom inga ändringar görs mellan det som sänds live och som sedan finns tillgängligt på SVT Play. Därför hävdas att observationen görs av en livesändning.

Observation som insamlingsmetod är ofta deltagande. Då vi observerar redan tillgängligt material på distans, är observationen i denna studie inte det. Därmed vet vi med säkerhet att materialet inte påverkas eller styrs av observationen. Om observationen kan benämnas som dold, då forskningsobjekten inte vet om eller har gett tillåtelse till sin medverkan i studien, är inte helt tydligt. Vi menar att det vi observerar sker i en öppen och offentlig miljö, där alla som medverkar dessutom vet att de filmas och på så sätt kan observeras. Vi som forskare får inte tillgång till något material som inte redan finns tillgängligt och öppet för offentligheten att ta del av. Därför krävs inte de omfattande etiska och juridiska överväganden som dolda observationer annars kräver (Bryman 2018). Då vi inte själva deltar i observationen möjliggörs mer utförliga anteckningar och beskrivningar.

Det spelar en viss roll för analysen vilka tv-bilder som visas i bild i samband med det kommentatorerna fokuserar på för stunden, exempelvis när produktionen väljer att visa nationsflaggor. Det är dock viktigt att poängtera att det är just tv-produktionen och tv- rapporteringen, inte tävlingen i sig, som åsyftas att studeras. Videoformatet är inte det väsentliga i observation och analys, utan kommenteringen, intervjuerna och skeendena i sig.

5.2 Material och urval Vi har fått tillgång till forskningsfältet och rådande studier rörande banal nationalism och patriotism inom sportrapportering genom att ta del av vetenskapliga artiklar och studier som behandlar ämnet. De som visat relevans för vår studie presenteras under Tidigare forskning (kapitel 3).

Det empiriska material som ligger till grund för undersökningen består av SVT:s livesändningar från världscupen i längdskidor 2019–2020. Sändningarna visas samtidigt via linjär tv och i streamingformat via SVT Play, där de sedan återfinns i sex månader efter publiceringen. De delar av sändningen som observeras är kommentatorernas yttranden samt de liveintervjuer som sker mellan reportrar och skidåkare.

Av tids- och mättnadsskäl kan vi inte observera, transkribera eller analysera alla tävlingar och lopp från säsongen av världscupen 2019–2020. Därför görs ett antal avgränsningar inför

observationen. Den första avgränsningen som görs är att välja typ av tävling. I världscupen tävlar skidåkarna i flera olika discipliner: fristil och klassisk stil, stafett, distans och sprint. Vi väljer att fokusera på en av disciplinerna: sprint. Valet har tidsekonomiska skäl: sprint är den kortaste tävlingen, både tids- och distansmässigt. Disciplinen är den mest intensiva och följaktligen förväntas tempot på kommenteringen vara proportionellt mot detta (SVT 2013).

Nästa avgränsning som görs är att begränsa antalet tävlingar. Världscupen 2019–2020 ägde rum på flera orter i världen från november 2019 till mars 2020. Av den totala mängden tävlingar genomfördes elva sprinttävlingar på herr- respektive damsidan (FIS 2020). En enstaka tävling anses utgöra en för liten materialgrund, medan samtliga tjugotvå som genomfördes under säsongen utgör ett alltför omfattande material, med hänsyn till studiens tidsperiod.

De elva sprinttävlingar som genomfördes under världscupsäsongen 2019–2020 numreras från 1–11 i kronologisk ordning. Därefter väljs en siffra slumpmässigt och den utvalda tävlingen observeras. Denna process fortgår till dess att vi kan urskilja tydliga mönster och inga nya faktorer tillkommer. Då anses mättnad vara uppnådd. Mättnad anses uppnådd efter fem tävlingar, det vill säga sammanlagt 30 observerade lopp.

Ytterligare en avgränsning görs för observationen av varje tävling. Att observera alla lopp i en tävling är också det för omfattande. Varje tävling på dam- respektive herrsidan inleds med en prolog, där de 30 åkare som har bäst tid avancerar till kvartsfinaler. Från de fem kvartsfinalerna avancerar de två bästa från varje lopp till semifinalerna, inklusive de två bästa tiderna av dem som inte placerat sig etta eller två i sitt lopp, så kallade ”lucky losers”. Från semifinalerna till finalen avancerar de två främsta i vardera lopp, inklusive två lucky losers (SVT 2013). Att observera prolog, kvartsfinaler, semifinaler och finallopp för varje tävling blir således för omfattande. Dessutom visas inte prologen i samma livesändning som resten av tävlingen. Vidare förväntas intensiteten och möjlighet att se tendenser i kommentarer och rapporteringar vara högre i ett senare skede av tävlingen. Därför observeras enbart semifinalerna och finalen för varje tävling, totalt sex lopp per tävling.

Sammanfattat görs avgränsningar gällande: ● Vilka delar av Vinterstudions sändningar som observeras ● Vilken disciplin som observeras ● Hur många tävlingar som observeras ● Vilka lopp inom tävlingarna som observeras

De tävlingar som observeras är:

Tävling Källa

Sprint damer i Davos, Schweiz, 14 (Längdskidor: Världscupen 2019a) december 2019.

Sprint herrar i Davos, Schweiz, 14 (Längdskidor: Världscupen 2019a) december 2019.

Sprint damer i Planica, Slovenien, 21 (Längdskidor: Världscupen 2019b) december 2019.

Sprint herrar i Planica, Slovenien, 21 (Längdskidor: Världscupen 2019b) december 2019.

Tour de Ski med damernas sprint i (Längdskidor: Världscupen 2019c) Lenzerheide, Schweiz, 29 december 2019.

Tour de Ski med herrarnas sprint i (Längdskidor: Världscupen 2019c) Lenzerheide, Schweiz, 29 december 2019.

Sprint klassisk stil, damer i Falun, (Längdskidor: Världscupen 2020b) Sverige, 8 februari 2020.

Sprint klassisk stil, herrar i Falun, Sverige, (Längdskidor: Världscupen 2020b) 8 februari 2020.

Sprint fristil, damer i Åre, Sverige, Ski (Längdskidor: Världscupen 2020c) Tour Scandinavia, 18 februari 2020.

Sprint fristil, herrar i Åre, Sverige, Ski (Längdskidor: Världscupen 2020c) Tour Scandinavia, 18 februari 2020. tabell 1.

Både dam- och herrtävlingar observeras under varje tävling. Detta för att eventuellt kunna se skillnader i hur rapporteringen ser ut gällande nationalism och patriotism. Vi vill dock understryka att studien inte är genuskomparativ; syftet är inte att analysera skillnader mellan herr- och damtävlingar.

5.3 Genomförande När urval och avgränsningar genomförts, inleds undersökningen. Sprintloppen observeras via de sändningar som vid utförandet finns tillgängliga på SVT Play, samtidigt som de transkriberas och antecknas. Då kommentatorerna talar fort pausas sändningarna ofta, ibland med bara några sekunders mellanrum, för att all kommentering och rapportering ska kunna transkriberas. Sändningarna spolas tillbaka och lyssnas om i de fall ett segment missas eller är svårhörbart. Uttalanden av kommentatorer och reportrar markeras i transkriptionerna med hur det sägs. När något sägs med ironi, skrattandes eller med spända käkar, så noteras det i transkriptionerna. Även hur ord uttalas och vilket tempo det sägs i noteras. När en kommentator betonar varje stavelse i ett namn eller uttalar en åkares namn i accelererande ton noteras det i transkriptionerna. Utöver vad som sägs i sändningarna antecknas även vad som är bild, såsom förekomsten av flaggor och andra nationssymboler.

När transkriberingen är genomförd observeras sändningarna ytterligare en gång. Detta görs för att säkerställa att ingenting av relevans missas. Det andra tillfället syftar främst till att notera sådant som kan vara svårare att se vid en första anblick – till exempel hur kameran alternerar mellan att filma en viss skidåkare och en viss del av publiken.

5.4 Bearbetning och analys Nedan presenteras och motiveras valet av Critical Discourse Analysis som analysmodell. Därefter redogörs för hur den analytiska bearbetningen av materialet genomförs.

5.4.1 Analysmodell – Critical Discourse Analysis I kultur- och mediestudier har intresset för att använda kritisk diskursanalys vuxit de senaste decennierna. Kritisk diskursanalys, hädanefter CDA (Critical Discourse Analysis), kan ses som en verktygslåda för att analysera skriftligt och muntligt språk. Den växande populariteten

härrör från att CDA möjliggör en förfinad systematisk analys av text och språk, då analysmetoden avslöjar ”[...] ideas, values and opinions in texts and speech that may not necessarily be obvious on first reading, or hearing [...] (Hansen & Machin 2013, s 116). Diskurs är en central term inom CDA. Diskurs är ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)” (Winther Jørgensen & Phillips 2000)”. Inom CDA är diskurser kluster av idéer som kommuniceras i text (Hansen & Machin 2013).

CDA är kritisk till sin natur och verkar både kritisk mot språk och samhället. Analysmetoden söker efter att vara kritisk mot hur språket används (Hansen & Machin 2013), vilket vi avser att vara i analysen av det insamlade materialet. Därav passar CDA som analysmodell till vår studie. CDA används ofta som analysmodell i studier kring diskriminering, makt och ideologier (Renkema & Schubert 2018) vilket överensstämmer med syftet i vår studie. Förespråkare av CDA hävdar att det är genom detta kritiska perspektiv som social förändring kan ske. CDA, som ibland anklagas för att vara oventenskaplig med anledning av den saknar viss objektivitet som normalt krävs i akademiska ideal, utgår från att ingenting i världen kan representeras neutralt (Hansen & Machin 2013). Vår studie utgår från samma utgångspunkt. Då både insamlingsmetod och CDA är tolkande, och därmed subjektiva, är det objektiva idealet inget som eftersträvas.

Den som anses ha lyckats teoretisera CDA bäst är lingvistikprofessorn Norman Fairclough. Fairclough har skapat en social teori kring diskurser och bidrar med en ”[...] methodological blueprint for critical discourse in practice” (Blommaert & Bulcaen 2000, s 448). Fairclough har skapat en modell som består av tre dimensioner för att analysera diskurs (se Bild 1 för visualisering). Det är den nära iakttagelsen av textfunktioner som särskiljer CDA från andra

metoder, menar Fairclough. Det är inspirerat av denna modell som vi genomför den kritiska diskursanalysen i denna studie.

Det första steget i modellen är discourse-as-text, hädanefter förkortar vi det till text, vilket innebär lingvistiska funktioner som konkreta exempel av diskurs. Konkret kan denna dimension beröra de val och mönster i som görs i ens vokabulär, såsom vilka metaforer som används och vilka ordval som görs. Det kan även handla om grammatik, språkets sammanhållning och textens struktur. Dessa parametrar analyseras systematiskt. (Blommaert & Bulcaen 2000)

Det andra steget i CDA är discourse-as-discourse-practice, hädanefter diskursiva praktiker. Här fokuseras på hur diskurser produceras, distribueras och konsumeras i samhället. För att genomföra det andra steget analyseras det som tas ut i första steget med särskild hänsyn till sammanhang, intertextualitet och hur det sägs: eftersom detta sammanför en text med en kontext. Således kan diskursiva praktiker identifieras (Blommaert & Bulcaen 2000). Presentation av vår analys centrerar kring de diskursiva praktikerna, istället för att presentera de tre stegen separat. Därmed läggs mindre fokus vid de sociolingvistiska aspekternas, jämfört med i Faircloughs modell.

I Faircloughs dimensionella modell är det tredje steget i CDA discourse-as-social-practice, hädanefter sociala praktiker. I det steget analyseras bland annat ideologiska effekter i en diskurs. Vi söker här efter sättet som diskurser skapas, kontextualiseras och upprätthålls i ett samhälle (Blommaert & Bulcaen 2000). Inspirerat av Faircloughs modell identifierar vi sociala praktiker, men presenterar dem i samma stycken vari vi presenterar de diskursiva praktikerna.

5.4.2 Bearbetning I analysen söker vi efter exempel i transkriptionerna som indikerar en förekomst av nationalism och patriotism. Det kan handla om specifika ord, meningar eller vad som sägs kopplat vill vad som visas i bild. Detta identifieras med hjälp av det teoretiska ramverket (se kapitel 4), och bidrar till ett mönster i materialet som besvarar studiens forskningsfrågor. Direkt i transkriptionerna görs kommentarer, till exempel att ett ord markeras med tillhörande kommentar ”metafor”. På detta sätt identifierar vi text. Vi båda går individuellt igenom alla transkriptioner. När text har identifierats och markerats i alla transkriptioner genomförs nästa

steg. Vi går igenom i vilket sammanhang och hur text förekommer för att identifiera diskursiva praktiker i transkriptionerna. Text som liknar varandra och fyller liknande funktion grupperas, så att de diskursiva praktikerna blir synliga. När text som enbart förekommer någon enstaka gång och inte liknar någon annan text identifieras, skapas ingen diskursiv praktik eftersom sammanhanget inte blir tillräckligt tydligt, och ett mönster inte kan urskiljas. Genom de diskursiva praktikerna, som motiveras av de exempel i materialet som markerats i analysens första steg, identifieras de sociala praktiker som dessa skapar och upprätthåller.

5.5 Etiska överväganden I denna studie, liksom i all forskning, krävs etiska överväganden och reflektion kring de etiska svårigheter som kan uppstå. I detta kapitel presenteras de, utifrån Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer, etiska överväganden som har störst relevans i denna studie.

5.5.1 Transparens och validitet Att tala sanning om sin forskning är en grundpelare för all forskning, oavsett fält och nivå. Forskning ämnar att bidra till ny kunskap (Vetenskapsrådet 2017). Det handlar till stor del om tydlighet och transparens, och enligt Sohlberg & Sohlberg (2019, s. 276) är idealet att den som läser en studie enkelt ska kunna följa varje steg för att kunna granska slutsatserna kopplat till resultat, metod och syfte. Vi presenterar därför alla steg i undersökningen på ett sammanhängande samt tydligt utformat och formulerat sätt.

Studien medför stora krav på tydlighet och transparens, framför allt eftersom både insamlingsmetod och analys är tolkande och därmed subjektiv (Bryman 2018). Begreppet ”sanning” innebär förvisso i denna kontext inte en objektiv entydig sanning, men vi är också tydliga i uppsatsen med att vi inte ämnar uppnå en objektiv tolkning. Presentationen av vår tolkning är tydligt refererat till vilka delar av materialet vi baserar analysen på, och hur vi använder det teoretiska ramverket i tolkningen. Forskningsfrågorna och syfte är tydligt kopplade till analysen som tydligt baseras på resultatet av materialinsamlingen. I uppsatsen bifogas alla transkriberingar från observationerna, så att läsaren själv kan granska det vi presenterar som resultat. Alla lopp som observerats finns dessutom tillgängligt för alla på SVT Play under ett halvårs tid från publiceringsdatum (Längdskidor: Världscupen 2020, 2020), vilket innebär att också grunddata till vårt resultat kan granskas under dessa sex månader.

Transparens och tillgång till materialet underlättar också för andra att följa hur vi har gått tillväga och för att de ska kunna återskapa, replikera, våra resultat. För att kunna replikera krävs validitet, det vill säga huruvida en undersöknings resultat hänger ihop eller inte (Bryman 2018). Vi eftersträvar inte total extern validitet: att denna studies resultat ska stämma för all liverapportering av internationell sport, men att det ska gälla för SVT:s liverapportering av längdåkning. För att ha extern validitet i detta väljer vi att observera ett större antal lopp och observerar allt som sägs, inte enskilda segment av lopp.

5.5.2 Värderingar och påverkan För att uppnå önskad reflexivitet är vi i studien medvetna, och transparenta, med våra värderingar. Bryman (2018, s 65) menar att ingen forskare är fri från värderingar. Att acceptera värderingar och att tolkningen inte kan vara helt objektiv ingår i forskarrollen.

Vi deklarerar att vi inom forskningstradition placerar oss inom kritisk teori och konstruktivismen, att vi ontologiskt intar en mellanposition och att vår epistemologi är empirismen. Vi är även tydliga med att vi förväntar oss att det i liverapporteringen av sprinttävlingarna förekommer nationalism och patriotism. Därmed kan läsaren öppet följa våra resonemang. Denna tydlighet möjliggör också att andra forskare kan granska och diskutera vår uppsats utifrån denna utgångspunkt. (Sohlberg & Sohlberg 2019)

Studien centrala begrepp nationalism och patriotism kan tolkas vara begrepp med väldigt laddad innebörd, därför definierar vi noga hur vi använder begreppen (se avsnitt 1.5), samt beskriver och motiverar vårt teoretiska angreppssätt (se kapitel 4). Utifrån synsättet inom kritisk och konstruktivistisk teori är vi öppna med att vi, liksom i de teorier som används, ser nationen som en konstruktion och också förhåller oss kritiska till teorierna i sig. Detta eftersom vi strävar efter en rättvis bedömning av det teoretiska ramverk som vi använder och den tidigare forskning som vi presenterar.

När en forskare observerar en organisation kan hen, medvetet eller omedvetet, påverka hur organisationen agerar genom sin närvaro. Frågan om hur delaktig forskaren som observatör bör vara berörs också vid sådana tillfällen (Bryman 2018). Dessa etiska dilemman behöver vi inte ta hänsyn till eftersom vi inte befinner oss på plats där SVT:s kommentatorer och reportrar

liverapporterar. Vad vi dock har i åtanke är att vi observerar människor som inte har godkänt att delta i studien, och inte heller är medvetna om sitt deltagande.

Varför vi ändå anser observationen vara etisk försvarbar beror på flera omständigheter. Samtliga kommentatorer, reportrar och skidåkare vars uttalanden vi transkriberar är medvetna om att många ser på liverapporteringen, och alltså också tar del av dessa. Materialet är tillgängligt för alla med tillgång till tv eller internet, i realtid och i efterhand, och det krävs inte en särskild position eller särbehandling som forskare för att tillgå det. Dessa skäl menar vi rättfärdigar att observera dessa personer trots att de inte har lämnat sitt samtycke eller informerats om studiens syfte.

De reportrar och kommentatorer vi observerar namnges inte i studien, men är visserligen lätta att härleda i och med hänvisningen till sändningarna. Det anses dock vara befogat då deras uttalanden analyseras utifrån sammanhanget och våra tydligt redovisade teorier. Vi letar inte efter förekomsten av ideologier hos specifika personer. De agerar dessutom i sin yrkesroll, och det är viktigt att inom forskning kunna granska medier. Det inkluderar de personer som figurerar inom fältet, i detta fall kommentatorer och reportrar.

5.5.3 Lojalitet Vår studie är en fallstudie av en specifik organisation: SVT. Det är dock inte på uppdrag av SVT, något konkurrerande mediehus eller av någon annan organisation med kommersiella intressen. Det insamlade materialet i denna undersökning kommer av oss således inte att brukas för något icke-vetenskapligt syfte. Uppsatsen kommer dock att publiceras. Därav är vi medvetna om att uppsatsens resultat kan komma att användas efter publicering av organisationer med kommersiella intressen. Vi har heller inte fått någon specifik tillgång till materialet, och genomför inte intervjuer med exempelvis de kommentatorer som vi studerar, något som hade kunnat leda till ett upplevt krav på lojalitet gentemot dem och kanalen från vår sida.

Studien utgår inte från någon annans forskningsresultat. Undersökningen kopplas däremot till tidigare forskning, vilken därför hänvisas till och används korrekt. Detta är extra viktigt eftersom vi använder tidigare forskningsresultat till att skapa ett slags hypotes om vad vi tror

att vår forskning kommer att påvisa. Vi källhänvisar konsekvent korrekt och precist, och är tydliga med vad som är vår tolkning och vad som är annans information.

6. Resultat och analys Nedan presenteras studiens resultat och analys. Det insamlade materialet analyseras genom kritisk diskursanalys (CDA). Dimensionerna som identifieras är text, diskursiva praktiker och sociala praktiker.

Transkriptionerna finns som bilagor. Det analyserade materialet, med markeringarna från dimensionen text, finns tillgängligt på förfrågan. Se tabell 2 för bilageuppdelning av tävlingarna, där de sorteras i kronologisk ordning.

Bilaga Damer/Herrar Ort

1 Damer Davos, Schweiz

2 Herrar Davos, Schweiz

3 Damer Planica, Slovenien

4 Herrar Planica, Slovenien

5 Damer Lenzerheide, Schweiz

6 Herrar Lenzerheide, Schweiz

7 Damer Falun, Sverige

8 Herrar Falun, Sverige

9 Damer Åre, Sverige

10 Herrar Åre, Sverige tabell 2

6.1 Diskursiv praktik: krigslingvistisk diskurs En diskursiv praktik som identifieras genom text i materialet är den krigslingvistiska diskursen. Exempel på text som visar på det är de hyperboliska metaforerna ”kamp”, ”attack” och ”slagfält”. Ordet ”kamp” används i flera lopp, i totalt fem av de tio tävlingarna (se bilaga 1, 3, 7, 8, 10). Ordet ”attack” används i sju tävlingar (se bilaga 1, 2, 3, 4, 6, 10). Att loppen ses som ett slagfält kan till exempel ses i herrarnas andra semifinal i Åre den 18 februari 2020, då en kommentator säger: ”väldigt bra start av Krüger där. det är ett fint slagläge där, så går han in ganska snävt på Bolshunov” (se bilaga 10).

Även former av ordet ”krig” används flitigt i kommenteringen: ”Snyggt krigat! Snyggt kriget!” säger en kommentator i ett av damernas lopp i Åre den 18 februari 2020, följt av ”[...] ojojoj vad mycket mjölksyra det var i låren där sista… 200 metrarna, OJ vad hon krigade, det var imponerande!” (se bilaga 9). Samma metafor används även under herrarnas semifinal i Åre den 18 februari 2020, där ena kommentator säger: ”Jay krigar verkligen, det är inte samma tekniska briljans i hans åkning som hos de andra åkarna. Men med ett stort hjärta och mycket vilja går det ändå” (se bilaga 10).

Som visat ovan används en krigslingvistisk diskurs i en positiv anda för svenska åkare, och även till viss del för åkare som inte är från Sverige. Den kringslingvistiska diskursen används dock för att beskriva något hotfullt och farligt, när åkare från andra länder utmanar de svenska åkarna. Tävlingen frameas som ett slagfält. Problemet definieras av kommentatorerna till att svenska åkare utsätts för attacker från andra länder (genom dess åkare). Den moraliska bedömningen är att det borde vara de svenska åkarna som leder, och den föreslagna åtgärden är att Sverige ska försvara sig mot attackerna.

Här kan även van Dijks teori appliceras. Andra länders åkare blir ”de”, ett externt farligt hot, som ”vi”, Sverige, behöver utstå och försvara oss mot. ”Vi” är de goda och ”de” är de onda som ”vårt” land är i krig med. Exempelvis under damernas tävling i Planica den 21 december 2019 pratar kommentatorerna ansträngt och oroligt om de ”attacker” som kommer att hota svenskan Johanna Hagströms ledning i loppet:

Kommentator 2: ”(ansträngd röst) Bara att trycka på nu i långa backen för det kommer komma attacker, bara försvara position nu! (lätt oro i rösten) … Ta med mycket fart in i backen här nu!”

Kommentator 1: ”Ja för nu kommer attackerna komma mot svenskan, Hagström alltså i ledningen här. Det är Lampic som stöter, på högersidan. Och så är det Kern som kommer på den andra sidan, om Hagström, (accelererande ton) släpp inte förbi amerikanskan nu!” (se bilaga 3).

Dessa exempel visar på en intressant användning av det krigslingvistiska vokabuläret – krig ses som något positivt. En imponerande insats innebär att någon har krigat, att kriga betyder

stort hjärta, mycket vilja och kan göras ”snyggt”. Normalt uppfattas krig som något att undvika, något skadligt och farligt. I SVT:s kommentering av världscupen skapas bilden av krig som något bra och eftersträvansvärt, där tävlingen återigen frameas som ett slagfält. Problemet definieras av kommentarerna till att svenskan inte krigar tillräckligt. Den moraliska bedömningen är att krig är positivt – det är önskvärt att kriga. Åtgärderna är att kämpa ännu mer och att på så sätt försvara sin position.

Tävlingen som slagfält frameas alltså på olika sätt, beroende på vem som attackerar och vem som försvarar. I de fall där en svensk åkare blir utsatt för attacker är krig något hotfullt. I de fall där krig representerar att en svensk åkare försvarar mot ett hot och kämpar mot mjölksyra, eller själv är den som attackerar, är kriget och kampen positiv. I båda fallen är dock att ha krigat för sin position något imponerande.

Vissa meningar har flera element som gör att meningen, tagen ur sin kontext, kan skapa tron att det faktiskt är ett krig som kommenteras, som ett citat formulerat i en anafor från en kommentator under herrarnas finallopp i Falun den 8 februari: ”Ah dom ger inte, ger inte det här slaget, ger inte upp det här slaget mot ryssen!” (se bilaga 8). Den krigslingvistiska diskursen leder till en social praktik: idén om att sprintloppen utgör slagfält för nationer som ”krigar” mot varandra. Loppen frångår att handla om individer som tävlar i idrott. Billig menar att nationsidentiten manifesteras konstant, inte vid kris – som vid förklarandet av krig. Den krigslingvistiska diskursen manifesterar nationsidenteten och normaliserar den kopplad till krig. Genom kommenteringen vänjer sig tv-tittarna därmed vid denna diskurs. Den krigslingvistiska diskursen skapas en social praktik där krig mellan nationer normaliseras och att vi vid ett krig ska identifiera oss med Sverige.

6.2 Diskursiv praktik: nationell gemenskap Flera element text skapar den diskursiva praktiken nationell gemenskap. Vid upprepade tillfällen använder svenska kommentatorer och reportrar de svenska åkarnas förnamn när de tilltalas eller omtalas. Ett exempel som belyser detta är att kommentatorerna använder den svenska åkaren Teodor Petersons förnamn utan hans efternamn nio gånger under tävlingen i Åre den 18 februari 2020 (se bilaga 10). Tillfällen då icke-svenska åkare benämns utan efternamn är ytterst sällsynta. Det görs av en svensk åkare om en norsk åkare i en intervju (se

bilaga 3) samt av en utländsk reporter i en intervju med en annan åkare i Lenzerheide (se bilaga 5). Detta sker dock inte inte en enda gång av de svenska kommentatorerna och reportrarna från SVT.

Att använda förnamn skapar en social praktik av närhet. Precis som i andra delar av samhället är detta ett sätt för kommentatorer att göra relationen till åkarna mindre formell. Genom användandet av förnamn frameas relationen som kommentatorer och reportrar har till åkarna som mer än enbart professionell. Huruvida de har en vänskaplig relation till de svenska åkarna känner vi inte till, men klart står att de åtminstone gentemot tittarna vill indikera att en sådan existerar. Användandet av förnamn indikerar också en närhet mellan åkare och tv-publik, som också upplevs ha en närmare vänskaplig relation till åkaren. Denna sociala praktik ses också som ett uttryck för banal nationalism. Publiken förväntas redan ha samma nationsidentitet som, och därmed identifiera sig med, de svenska åkarna.

För de utländska åkarna används både för- och efternamn. Det är ett mer professionellt och formellt förhållningssätt – och indikerar ett avstånd. Genom att använda förnamn när de svenska åkarna omnämns, men inte när de utländska gör det, skapas den diskursiva praktiken nationell gemenskap bland svenskar och den sociala praktiken att en upplevd nära relation mellan kommentatorerna och åkarna upprätthålls. I förlängningen upprätthåller de även en upplevd nära relation mellan tittarna och åkarna, eftersom kommentatorerna är de som vägleder tittarna genom loppen.

Text urskiljs som tyder på att kommentatorerna ibland ser sig själva som en del av de svenska åkarna. Där skapas ett tydligt ”vi”, och är också ett uttryck för banal nationalism eftersom de genom detta betonar den gemensamma nationsidentiteten. Som exempel kan nämnas ett meningsutbyte mellan kommentatorerna i Planica den 21 december 2019:

Kommentator 2: ”Vi kan väl ta en hel, en trippel nu här i finalen då!”

Kommentator 1: ”Varför inte? (roat tonfall)” (se bilaga 3).

Denna text, med ironi och en retorisk fråga, är ett exempel på när kommentatorerna uttrycker personlig identifikation med det egna landet, vilket ingår i patriotism. Kommentatorerna visar

i sitt språkbruk på hur de identifierar sig som en del av det svenska laget, som de genom andra diskursiva praktiker låter representera Sverige. ”Vi” av kontexten förstås syfta på Sverige.

Andra element av text som också skapar den diskursiva praktiken nationell gemenskap är genom att använda nationstillhörighet framför – eller istället – för en åkares namn. När en åkare omnämns med nationstillhörighet är det ofta tillsammans med åkarens namn. För att exemplifiera säger en kommentator: ”Så kommer Nepryaeva, den starka ryskan som vann förra helgen”, under damernas semifinal i Falun den 8 februari 2020 (se bilaga 7).

Ibland omnämns åkare helt utan namn, som när en kommentator i samma semifinal, med förhoppning i rösten, säger: ”Problem för Hagström men hon har tredjeplatsen och har väl också rygg på ryskan” (se bilaga 7). Här blir Nepryaeva inte bara förknippad med sin nationstillhörighet – den får definiera henne. Detta sker även i ett herrlopp i Davos den 14 december 2019: ”Kläbo reser sig upp, ligger baaakom fransmannen väntar med attacken till NU” (se bilaga 2). Genom att benämna en åkares nationstillhörighet tillsammans med namnet, eller i synnerhet när det används istället för namnet, förstärks kopplingen mellan åkarna och deras nationer. Även här blir kommentatorernas omnämning av personerna som en landsman eller landsmaninna ett sätt att stärka relationen hos tittarna till nationen, genom åkarna. Således kan de svenska tittare enklare känna en samhörighet med de svenska åkarna, och bilda ett ”vi”.

Ett annat språkbruk som skapar nationell gemenskap är hur åkare av samma nation omnämns som en enhet. I tävlingen i Falun den 8 februari 2020 kommenteras: ”båda svenskorna med fina kurvor” och ”trycker på nu Nepryaeva, men svenskorna biter ifrån” (se bilaga 7). Kommentatorn gör svenskarna till en enhet och de förs samman av deras nationstillhörighet. Gemenskapen mellan åkare av samma nation stärks genom denna sorts text. SVT:s reportrar visar även i sina intervjufrågor hur svenskorna ses som en enhet i loppen; de utför loppen tillsammans. Till exempel frågar en av SVT:s reportrar Jonna Sundling efter tävlingen i Åre den 18 februari 2020: ”Vad hade du för taktik? Du och Linn gick ju tillsammans ända upp tills den här branta branta stigningen började” (se bilaga 10).

Det är inte bara för de svenska åkarna som denna typ av text används. Även åkare från andra länder klumpas ihop under den gemensamma nationstillhörigheten. Till exempel säger en kommentator följande under herrarnas tävling i Davos den 14 december 2019: ”Kläbo inget intresse av att göra något nu iallafall… utan det är fransmännen och Pellegrino i frontlinjen”

(se bilaga 1). Fransmännen blir här en gemensam enhet. Det handlar alltså inte enbart om att åkarna reduceras till en nationstillhörighet – den används också för att gruppera åkare. Ett annat är exempel är under tävlingen i Åre den 18 februari då en kommentator utbrister ”Tre gånger Norge nu!” (se bilaga 10). Det relevanta här är inte vilka individuella åkare som är i ledningen utan vilken nation som är det, och kommentatorerna använder ”Norge” som metonymi för tre individuella åkare. Denna diskursiva praktik, och exempel på kommentatorernas användning av den retoriska tropen, skapar en social praktik som innebär att konstruktionen av åkarna som landsmän och landsmaninnor istället för individuella åkare upprätthålls.

Det är viktigt att poängtera att åkarna inte alltid tävlar i landslagsdräkt. Åkare som inte tillhör den svenska landslagstruppen kan tävla i sin klubbdräkt, det vill säga den dräkt som åkarens lokala klubb använder. De kan dock enbart tävla förutsatt att tävlingen äger rum på svensk mark. Det är en ganska sällsynt företeelse, men till exempel gör Anna Dyvik det under tävlingarna i Falun den 8 februari. Anna Dyvik har under tävlingarna på sig den blåa Moradräkten och hon representerar således sin hemmaklubb. Det gör ingen skillnad i kommenteringen. I ett av loppen säger en kommentator: ”Dyvik alltså i den blå dräkten med det röda pannbandet och med nummer åtta där Linn Svahn och nummer fem Emma Ribom och det är en bra start av svenskorna” (se bilaga 7). Trots att Anna Dyvik i denna tävling inte tävlar i svensk dräkt blir hon ändå ihopklumpad med de andra svenskorna. Detta tyder på att valet att benämna en åkare efter hens nationstillhörighet inte är beroende av att hen tävlar i landslagsdräkt.

Rapporteringen utgår även från att de andra nationerna känner samma nationella gemenskap inom sina lag, publik och rapportering. Lika som kommentatorerna exempelvis hyllar Sveriges damlag i sprint (Davos den 14 december 2019, bilaga 1) och ser en ljusare framtid för svensk herråkning (Falun den 8 februari 2020, bilaga 8), tycker de också att det är roligt för USA att de får visa att de har ett starkt damlag, efter att flera amerikanskor tagit sig till final i Planica den 21 december 2019 (se bilaga 3). Under semifinalen i samma tävling faller även två norska åkare efter att ha åkt in i varandra. Ena kommentatorn ropar då: ”(...) OCH SÅ FALL där bakom! Båda norskorna ryker! Ajajaj, för Norge!” (se bilaga 3). Det antyder att kommentatorn förstår att det är tråkigt för Norge att båda de norska åkarna inte tar sig vidare till final, men det sägs med neutral ton utan besvikelse i rösten. Fokus vänds därefter genast till vad norskornas fall innebär för de svenska åkarna i semifinalen och samma kommentator säger:

”Men då öppnar det sig ju för Stina Nilsson här bakom, Caldwell är trea, det är Sundling som har eh ledningen [...]” (se bilaga 3).

Ytterligare en företeelse som skapar nationell gemenskap är vad SVT i sin bevakning av tävlingarna väljer att visa i bild. Genom bildval tydliggörs vilka åkare som tillhör vilken nation och kopplingen mellan åkare och nation förstärks. Vid presentationen av åkare är det vanligt att bilden först visar åkare och därefter viftande flaggor i publiken. När Anamarija Lampič presenteras i semifinalen i Planica den 21 december 2019 filmas hon först och kommentatorn säger ”Mm! och här har vi Lampič då, Anamarija Lampič” (se bilaga 3). I nästa bild filmas en utvald del av publiken: människor som viftar med slovenska flaggor. Anamarija Lampič är slovenska. Detta är ett exempel på hur åkare frameas som representanter för sina nationer.

Genom vad som får synas i tv-bilden framgår väldigt tydligt vilken nation som står arrangör för tävlingen. Flera bilder visas i sändningen av de i publiken som viftar eller håller i flaggor av den nation där tävlingen tar plats. Inte sällan blir det direkt i inledningen tydligt vilken nation tävlingen är i. I sändningen från tävlingarna i Lenzerheide den 29 december 2019 syns det redan i den allra första bilden: ett publikhav där det viftas med schweiziska flaggor (se bilaga 5).

6.3 Diskursiv praktik: svenskcentrerad diskurs Liverapporteringen utgår från ett svenskt perspektiv. Kommentatorerna hejar uttryckligen på de svenska åkarna. Ett exempel är inför herrarnas final i Falun den 8 februari 2020, då ena kommentatorn säger: ”men vi har också alltså svenskt i finalen på herrsidan, i form av Teodor Peterson. Vad kul! (glad ton)” (se bilaga 8). I och med andra diskursiva praktiker, som den kring nationell gemenskap, skapar kommentatorerna ett ”vi” med tittarna. Kommentatorerna hejar på de svenska åkarna, och således blir även utgångspunkten att tv-tittarna förväntas heja på skidåkaren baserat på dennes svenska nationstillhörighet: inte baserat på meriter, inställning, tidigare prestationer, personlighet eller liknande faktorer.

Efter damernas finallopp i Falun den 8 februari 2020 använder kommentatorerna ironi som retorisk trop, när de skämtar om den svenskcentrerade utgångspunkten i deras egen

rapportering. Även om det sägs på ett skämtsamt sätt, sägs explicit att de hejar på de svenska åkarna, och att de blir glada av deras framgång:

Kommentator 2: ”Det måste vara minst två svenska damer på pallen när vi jobbar, annars gör vi inte damsprint”

Kommentator 1: ”(skratt) precis, vi har haft en bra utdelning så”

Kommentator 2: ”Det är minimum, och svensk seger måste det vara” (se bilaga 7).

Rapporteringens centrering kring de svenska åkarna visas inte enbart genom formuleringar och förväntningar, utan också genom den information och de intervjuer som publiken får ta del av. När fokus i sändningen skiftar från tidigare inslag till starten av ett nytt lopp, inleds majoriteten av varje kommentering med att rapportera om de svenska prestationerna. Det inkluderar dels hur många och vilka svenska åkare som deltar i det aktuella loppet men också, exempelvis, vilka placeringar de utslagna skidåkarna från Sverige fick och om svenska deltar i nästkommande lopp. Ett exempel på detta är inför herrarnas första semifinal den 21 december 2019 i Planica, då kommentatorn inleder med: ”Nu tittar vi på herrarnas semifinaler. Här har vi ju svenskt i andra semifinalen. Dubbelt upp dessutom. Men vi fokuserar på den första först. Där vi har de två favoriterna som imponerar mest idag, Chanavat och Pellegrino. Etta och tvåa i kvalet.” (se bilaga 4). I aktuellt lopp startar alltså dagens snabbaste åkare, Lucas Chanavat och Federico Pellegrino, men inga svenskar. Ändå presenteras loppet med att nästkommande semifinal innehåller svenska åkare, vilket alltså bedöms och frameas som det mest väsentliga att informera tv-publiken om.

Oavsett placering i startordningen, presenteras de svenska åkarna vanligtvis först, och ofta på bekostnad av andra åkare från andra länder som inte ges tid att presenteras inför loppet. Undantaget för detta är i de fall där ingen svensk deltar i det aktuella loppet, och fokuset delvis kan flyttas till exempelvis den favorittippade eller till den som förväntas utmana. Även vid dessa tillfällen jämförs och hänvisas dock ofta till svenskarnas prestation i tidigare lopp, som exempelvis i damernas finallopp i den 29 december 2019 i Lenzerheide, där inga svenskor deltog i finalen. Där inleds kommenteringen med: ”Det var inte svenskornas och inte Maja Dahlqvists dag. Så vi har en final utan svenskor” och norskan Maiken Caspersen Falla presenteras med orden ”Och de svenskar som inte lyckades idag, det är klart att det blir en bra dag för Falla” (se bilaga 5).

Efter avslutad damfinal sänds en liveintervju inför publiken med segraren av loppet. Det sker inte efter herrarnas final, då sändningen bryts kort efter målgång. Noterbart är att ingen svensk herre tar en pallplats i något av de lopp som vi observerar. På damsidan intervjuas vinnaren efter finalloppet. Det är dock bara svenska åkare som intervjuas av SVT:s reportrar, och som ges plats i sändningen. När det inte är en svensk åkare, som när slovenskan Anamarjia Lampič tar hem segern i Lenzerheide (se bilaga 5) eller när norskan Therese Johaug (se bilaga 9) går in som etta över mållinjen, då sänder SVT intervjuer med utländska reportrar. Några vinnarintervjuer med en SVT-reporter och utländsk åkare finns inte.

Tv-publiken får därmed enbart höra de svenska åkarnas reflektioner och kommentarer kring loppet. I intervjun diskuteras vanligtvis också de andra svenska åkarnas prestationer, vilket i flera fall ges större utrymme i intervjun än intresset för den som intervjuas. Ett exempel på detta är under tävlingarna i Åre den 18 februari 2020, då den svenska sprintern Martin Bergström kommer till intervjubåset för att intervjuas av SVT:s reporter. Det första reportern säger till Martin Bergström är: ”Först Martin, får du ge ett omdöme om det du såg Linn Svahn göra just!” (se bilaga 9). Reportern syftar på att Linn Svahn precis klättrat förbi flera åkare uppför en brant. Den svenskcentrerade diskursen blir här tydlig i och med att det från reporterns sida frameas vara det viktigaste hur en landsmaninna till Martin Bergström har presterat. Dessutom antas att det tittarna vill se är hur han bedömer en annan svensk åkares insats. Detta är ett uttryck för patriotism, i detta fall nationell stolthet, då reportern med sin fråga gör att antagande om att han ska känna stolthet för sin landsmaninnan insats.

Den svenskcentrerande diskursen upprätthåller en social praktik av att fokus bör utgå från de svenska åkarna och deras prestationer. Ju mer information tittaren får om de svenska åkarna och deras prestationer, desto mer intresserade blir de. Det gör att konsumenten av SVT:s liverapportering också förväntar sig samma utgångspunkt i framtiden, också eftersom tittaren får större tillgång till och information om de svenska åkarna.

6.4 Diskursiv praktik: rättvisediskurs Rapporteringen utgår till stor del från att det finns en rättvis, välförtjänt vinnare. Inför loppen är vanligtvis en eller flera favorittippade att vinna, baserat på dags- och säsongsform eller

tidigare meriter. Det är dock sällan det är samma åkare som kommentatorerna verkar heja på, såvida denna person inte också är svensk. Om det är en svensk åkare som på pappret har bäst meriter, är det en välförtjänt vinnare.

Det gäller exempelvis Stina Nilsson, som är en av världens bästa sprintåkare. Till finalloppet i Planica den 21 december har hon med liten marginal tagit sig vidare på lucky loser-tid, och den ena kommentatorn säger roat: ”Jaa, jag håller dem två som favorit men det känns ju, heh man ska ju aldrig räkna bort Stina Nilsson i en sprintfinal! Då är man ju dum, så att… Men som sagt var, hon har INTE imponerat lika mycket som Sundling och Svahn gjort idag”. Sedan säger han oroat: ”Och eftersom Nilsson gick vidare på tid. Så kommer hon få välja startspår sist, så hon kommer förmodligen få det längst bort, startspår sex, det är lite längre väg till första uppförsbacke där, så det blir SVÅRT att hamna i tät därifrån tror jag” (se bilaga 3). Stina Nilsson har alltså i semifinalen åkt långsammast av de som startar i finalen. Trots det ses hon som en värdig vinnare, då hennes tidigare meriter talar för hennes kompetens. Samtidigt porträtteras det som en orättvis förutsättning att hon ska få det svåraste startspåret, trots att ordningen som åkarna får välja spår baseras på deras egna prestationer.

I de de fall där flera svenska åkare deltar i loppet, verkar kommentatorer heja mest på ”underdogen”, inte den som fått bäst tider utan den som har ”kämpat” mest. Detta går att tyda mellan svenskorna Linn Svahn och Jonna Sundling, där Svahn efter avslutad tävlingsdag i Åre den 18 februari 2020 leder sprintcupen före Sundling som ligger på fjärdeplats. Linn Svahns framgångar ses på med lite förvåning, medan Jonna Sundling enligt kommentatorerna har fått kämpa mest: ”Men OJ vad hon krigade med mjölksyra länge Jonna Sundling, ja det gjorde ju Linn Svahn, det har dom flesta gjort, men Jonnas insats var lite utöver det vanliga ändå, det var MYCKET, mycket smärta där” (se bilaga 9). Det talas konsekvent om hur det strulat för Sundling, och att hon därför inte fått visa sin form, som exempelvis när hon ramlat under damernas finallopp i Davos den 14 december 2019 och kommentatorn säger ”Mm. Blev ju tvåa i Ruka efter stök den gången också! Man vill ju så gärna att hon ska få en final där hon kommer igenom rent! Hon har ju så fin form, Jonna Sundling!” (se bilaga 1). Den rättvisa vinnaren är den som fått kämpa mest i loppet.

En angelägenhet för landets välmående en del av patriotismen. Ett synsätt bland kommentatorer är som tidigare nämnt att åkarna inte är individuella idrottare – de är en del av och representerar Sverige. Flera gånger uttrycker kommentatorerna att de är angelägna om svenskarnas framgång

och välmående, som i citatet med Jonna Sundling. Därför kan det ses som att ovanstående kommentar inte bara är ett uttryck för en angelägenhet för Jonna Sundling framgång och välmående – även för Sveriges.

Jonna Sundling porträtteras alltså orättvist ha blivit utsatt för ”stök” som stört hennes åkning. Samtidigt ”önskas” ibland strul för de andra åkarna så att det ska gå bättre för svenskarna. Inför svensken Teodor Petersons start i finalen i Falun den 8 februari 2020 säger ena kommentatorn hoppfullt ”[...] det kan bli tufft att nå pallplats, nästan så det får strula för dom andra men… man vet aldrig! Det… kan hända strul” (se bilaga 8). Teodor Peterson ses alltså inte ha så stora chanser att ta medalj, men kommentatorerna hoppas på att något ska ske under loppet så han också får en chans. När det inte är en svensk som utsätts för stöket, som för Jonna Sundling, är det alltså inte orättvist, utan en förhoppning.

En stor del av kommentatorernas formuleringar utgår från just att de svenska åkarna utsätts för ”stök” eller strul, medan de andra åkarna orsakar det för sig själva. Exempelvis i starten av damernas finallopp i Planica 21 december 2019, formulerar sig en kommentator bekymrat: ”Äh det strular IGEN för Stina, hon kommer inte alls iväg bra!” (se bilaga 3) när hon själv missar ett stavtag. Stina Nilsson säger dessutom själv i intervjun med SVT:s reporter att det var hennes eget fel (se bilaga 3).

Samma sak gäller i damernas första semifinal i Davos den 14 december 2019 (se bilaga 1) då ena kommentatorn säger: ”Och Moa Lundgren fick ett väldigt tufft… här ska ni se kurvan, hon går in, hon håller in stenhårt, hon håller tight men så ser ni utgången när Caldwell går så nära så får hon liksom vika upp höger väldigt snabbt [...]”. Amerikanskan Sophie Caldwell anklagas för att ha varit den som stör så svenskan Moa Lundgren inte får en rättvis chans, som inför kurvan har en sämre position. Kommentatorerna menar då att den sämre positionen inte är självförvållad av Moa Lundgren. Tidigare i samma lopp, när det istället är svenskan Stina Nilsson som går nära för att stänga för en annan åkare, säger kommentatorerna med ett skratt:

Kommentator 2: ”Nähe. Stina släpper inte igenom nån där, det skulle jag aldrig kunna tänka mig. Nejdå”

Kommentator 1: ”Håller Falla bakom sig genom kurvan, har tio meter ut på andra varvet, före Stina Nilsson” (se bilaga 1).

Att stänga någons kurva är i det fallet alltså något mycket positivt och något som uppmanas, till skillnad från när Sophie Caldwell stänger Moa Lundgrens kurva.

När svenska åkare är inblandade i incidenter där exempelvis någon faller, så skildras det som en del av sporten. Detta är tydligt, särskilt när en svensk åkare har orsakat stök för en annan svensk åkare, vilket då snabbt tas fokus ifrån. När Linn Svahn fälls på upploppet i finalloppet i Planica 21 december 2019, och kommentatorer diskuterar vem som kan ha orsakat hennes fall:

Kommentator 1: ”Aa. Nånting händer, om det är med Caldwell eller om det är med Nilsson”

Kommentator 2: ”Jag tror det är med Nilsson! Har svårt att se med dom bilderna där, skidorna slår ihop eller nånting. Aa, det är tråkigt när det händer, men… det är inte första gången och inte sista gången det kommer ske i sprint” (se bilaga 3).

När svenska åkare åker på ett sätt som egentligen stör de andras åkning, formuleras det i positiva ordalag som att åkningen är ”tuff” eller ”vågad”. Det hörs bland annat från kommenteringen av herrarnas semifinal i Davos den 14 december 2019, då den svenske åkaren Johan Häggström åker på ett sätt som nästan orsakar att flera åkare faller. Kommentatorerna säger då i munter ton:

Kommentator 2: ”och han kommer ut som delad tvåa Häggström! Det var tufft kört där! …. Jag satt med andan i halsen där, tänkte om det skulle bli ett sånt där massfall där men det klarade sig.”

Kommentator 1: ”aa det där ordnade han riktigt snyggt, precis som i kvartsfinalen går han in tufft men schysst” (se bilaga 2).

Genom detta, och den krigslingvistiska diskursen, frameas Sverige som hotat land. Kommentatorerna definierar problemet till att Sverige och svenska åkarna är hotade. De gör den moraliska bedömningen att Sverige borde få vinna eftersom Sverige är den rättfärdiga vinnaren och de föreslagna åtgärderna är att andra länders åkare inte ska få släppas in i spåret och att det ska ”strula” för dem.

Det finns även en annan sida av rättvisediskursen. Denna belyses i finalen av sprinttävlingen i Åre, när en svenska försöker komma ikapp tre norskor i ledningen. Då beskrivs Norge som en

övermakt: ”Hon kämpar och sliter, men klarar inte att stå emot, den norska övermakten” (se bilaga 9). ”Övermakt” är också en del av en krigslingvistisk diskurs. Genom att använda det ordet blir Norge en nation som sätter sig över andra, som har så stora resurser att andra nationer inte kan sätta emot. Således finns tendenser av att det råder orättvisa i loppen när Norge är en ”övermakt”, och inte en nation på samma nivå.

6.5 Vidare koppling till det teoretiska ramverket Reportrar och kommentatorer benämner svenska åkare med förnamn. Genom att de ibland omnämner sig själva som en del av de svenska laget skapas en nationell gemenskap. Det innebär i förlängningen att en upplevd nära relation mellan tittarna och åkarna upprätthålls, en social praktik, samt bidrar till en ”vi”-känsla. Enligt van Dijks teori är detta exempel på hur retoriken kan skapa ett ”vi”: ”vi svenskar” och ”våra” skidåkare. Att Norge frameas till en orättvis vinnare, genom att bland annat använda ett språkbruk som beskriver landet till en övermakt med för stora resurser, blir Norge ”dem”.

Enligt van Dijks teori sker nyhetsvärderingen olika för ”oss” och ”dem”. I studiens fall översätts nyhetsvärdering till hur mycket utrymme händelser i loppen får. Precis som van Dijk skriver får dåliga ageranden av ”dem” (andra länders åkare), speciellt dåliga ageranden mot ”oss” (Sverige), en mer betydande roll än när det omvända har skett. När en svensk åkare självförvållat gör en dålig kurva anklagas en icke-svensk åkare för att ha skapat situationen; svensken blir orättvist behandlad. Vidare frameas Sverige som den rättfärdige vinnaren, vilket är i linje med hur van Dijk beskriver hur ”vi” skapas i nyhetsbevakning.

Den krigslingvistiska diskursen bidrar till att åkarna frångår att vara individuella idrottare, och blir deltagare i en kamp som bekämpas nationer emellan. Detta är enligt Billig ett naturligt sätt att skapa ett ”oss och dem”. En sådan diskursiv praktik är en del av en banal nationalism. Även användandet av flaggor är enligt Billig en del av manifesteringen av banal nationalism. I liverapporteringen syns både stilla (unwaved) och viftande flaggor (waved). De viftande flaggornas betydelse förstärks genom valet av bild, när kameran går från en åkare som presenteras med nationstillhörighet och därefter filmar människor som viftar med flaggor tillhörandes den nationen. Detta ifrågasätts inte på något sätt i liverapporteringen.

Vidare är det i banal nationalism en självklarhet att människor hejar på den nation de identifierar sig med. Att kommentatorerna antar att tv-publiken hejar på Sverige är tydligt i rapporteringen. Det framgår även att de svenska kommentatorerna själva hejar på Sverige, då det explicit uttrycks i kommenteringen flera gånger.

SVT:s livekommentering och -rapportering har en tydlig svenskcentrerad utgångspunkt. Den ensidiga utgångspunkten i rapporteringen är ett exempel på framing. Kommentatorerna rapporterar sanningsenligt vad som sker under loppen och vilken åkare som är favorittippad utifrån meriter, men den svenskcentrerade utgångspunkten är en tydligt och aktivt utvald aspekt i rapporteringen. Detta syns på flera sätt: loppet centrerar kring de svenska åkarnas positioner, de svenska åkarna ges mer tid i bild och kommentering, samt att tv-publiken enbart får tillgång till de svenska åkarnas reflektioner i intervjuer.

Den sociala praktik som upprätthålls, som konsekvens av den svenskcentrerade diskursen och utgångspunkt, är att tv-publiken också förväntar sig detta i framtiden. Publiken ges inte tillgång till samma intresse för andra nationer, då dessa inte ges utrymme i rapporteringen. Den konsument av SVT:s liverapportering som inte tidigare känt nationstillhörighet med de svenska åkarna, får därmed inte heller tillgång till att känna det med åkare från andra länder, utan att inte också aktivt kontrastera sig mot SVT:s rapportering. Detta eftersom rapporteringen om andra nationer uteslutande görs med avstamp i svensk längdåkning och vad de utländska åkarnas prestationer innebär för de svenska åkarnas.

I den svenskcentrerade framen definieras problemet som att Sverige inte får den uppmärksamhet och framgång de förtjänar. Detta orsakas bland annat av att nationens åkare, de rättvärdiga vinnarna, blir oschysst behandlade av andra åkare, samt att länder som Norge, som beskrivs som en övermakt, har orättvist stora resurser. Det är enligt kommentatorerna fel, och Sverige ska få mer framgång och uppmärksamhet.

Kommentatorerna visar inte explicit kärlek till Sverige som land, vilket är ytterligare en del av patriotism. Dock syns det implicit genom att de hoppas på svensk framgång samt genom deras glada och kärleksfulla inställning till de svenska åkare – samtidigt som de genom andra diskursiva praktiker låter svenskarna representera landet Sverige.

7. Avslutande diskussion, slutsatser och framtida forskning Syftet med denna studie har varit att undersöka om patriotism och nationalism förekommer i SVT:s liverapportering av världscupen i längdskidor 2019–2020. Frågeställningarna var ”Förekommer patriotism och nationalism i SVT:s liverapportering från världscupen i längdskidor 2019–2020?” och ”Hur tar det sig i så fall uttryck?”. Metoderna för att besvara detta har varit observation som insamlingsmetod och kritisk diskursanalys som analysmetod.

Studiens resultat visar att patriotism och nationalism, i form av banal nationalism, förekommer i SVT:s liverapportering från världscupen i längdskidor 2019–2020. Genom de diskursiva praktiker (krigslingvistisk diskurs, nationell gemenskap, svenskcentrerad diskurs och rättvisediskurs) som analysmetoden genererat, samt de sociala praktiker som dessa skapar och upprätthåller, visas på vilka sätt patriotism och nationalism tar sig uttryck i liverapporteringen. Uttrycken för patriotism och nationalism har dessutom kunnat identifieras via utvalda frames samt genom hur ett ”vi och dem” porträtteras i rapportering och kommentering.

Resultatet i studien gäller för världscupen i längdskidor under säsongen 2019–2020. Detta eftersom sättet som kommenteringen och rapporteringen bedrivs inte skiljer sig mellan de olika disciplinerna. Anledningen till att sprint valdes som urval för observationen är enbart för att loppen är kortare och därav blir mer intensiva och tidseffektiva. Samma resultat tros även kunna appliceras på gångna säsonger, då världscups- och sändningsformatet varit snarlikt. Studien ämnar inte att dra slutsatser kring andra delar av SVT:s liverapportering, varken inom eller utanför det idrottsliga bevakningsområdet. Dock kan resultatet troligtvis ge en fingervisning om hur det ser ut i rapporteringen av andra idrotter, där Sverige har en liknande position internationellt, som världscupen i skidskytte.

Denna studie har precis som studien Nationalism in the United States and Canadian primetime broadcast coverage of the 2014 Winter Olympics (se avsnitt 3.1), visat på närvaron av nationalism i ett lands största tv-kanals rapportering av internationell sport. Metoderna har varit annorlunda och urvalet betydligt mindre i vår studie, men resultaten pekar i samma riktning. De resterande studierna under tidigare forskning (kapitel 3) visar hur internationell sportrapportering påverkar mediekonsumenters relation till nationalism, nationsidentitet, förtroende för staten och patriotism. Huruvida de svenska mediekonsumenteras uppfattning

och relation till detta påverkas av SVT:s liverapportering av världscupen i längdåkning har inte undersökts i denna studie, men att göra liknande studier kopplade till svensk sport och sportrapportering är ett förslag på vidare forskning inom fältet.

Sverige har en låg sannolikhet för att ha en patriotisk befolkning (se avsnitt 5.2.1). Samtidigt har landet en public service-kanal vars liverapportering av längdskidor är patriotisk, och en stor del av befolkningen konsumerar dessa sändningar. Detta visar på en diskrepans, där sportrapportering på ännu ett sätt tillåts skilja sig från annan rapportering. Denna studies forskningsresultat, i ljuset av en låg sannolikhet för patriotisk befolkning, motiverar ytterligare vikten av vidare forskning kring just svensk ideologiskt påverkad sportrapportering samt den svenska befolkningens påverkan av detta.

Liksom i Billings, Brown och Brown-Devlin studier (se avsnitt 3.2) innebär den ideologiskt påverkade rapporteringen att den som lockas av en ideologiskt påverkad rapportering också söker sig till den igen. Den publik som känner patriotism gentemot och tillhörighet med sin nation, i detta fall Sverige, söker sig alltså mer gärna till den svenskcentrerade och patriotiskt påverkade rapporteringen av internationell idrott. Framingen av denna utvalda aspekt bidrar till att rapporteringens utgångspunkt tillåts vara subjektiv, partisk och patriotiskt gynnsam. Detta är en utgångspunkt som hade varit uppseendeväckande i någon annan form av SVT:s rapporteringar än just inom sport. SVT arbetar utifrån allmänhetens intresse. En svenskcentrerad utgångspunkt kan därför uppfattas som självklar, då det är det slags rapportering som tros motsvara allmänhetens intresse. Detta allmänna intresse kan dock vara en konsekvens av en långtgående utvald aspekt av hur internationell sportrapportering bör vara. Samtidigt som SVT arbetar utifrån allmänheten intresse ska SVT vara sakligt och opartiskt. Att SVT i sin liverapportering av världscupen i sprint är partiska, implicit och explicit, har vi flertalet gånger visats i denna studie. Således skapas här en motsättning mellan två krav, allmänhetens intresse och opartiskheten – där det sistnämnda är det som blir lidande.

Vår studie skiljer sig från en stor del av forskningsfältet eftersom vi har studerat nationalism och patriotism i liverapporteringen av internationell sport hos en svensk tv-kanal. Således bidrar studien till ny kunskap. Dessutom bidrar studien med kunskap genom att visa hur kommentering och rapportering i detta sammanhang kan studeras kvalitativt och med hjälp av kritisk diskursanalys, till skillnad från de liknande studier som vi tagit del av.

Överlag har den empiriska metoden fungerat väl, vilket beror på en tydlig avgränsning redan från start. Vår förkunskap och intresse för idrotten har också bidragit till ett välfungerande genomförande. Vi var medvetna om att noggrann transkribering och kritisk diskursanalys är mycket tidskrävande. De rådande omständigheterna i och med utbrottet av covid-19 har påverkat möjligheten att arbeta på samma plats. Att observera loppen och genomföra CDA:n tillsammans skulle ha kunnat effektivisera analysen, men det är ingenting vi vet med säkerhet och inte heller något vi hade kunnat åtgärda, i och med de rådande reserestriktionerna.

Då studien är kritisk och utgår från en tolkande hermeneutik där både insamlingsmetod och analysmodell påverkas av våra subjektiva tolkningar, kan de resultat som framkommit under analysen tänkas vara självuppfyllande. Vidare har vi uttryckligen, baserat på den tidigare forskningsresultaten inom fältet, sagt oss förväntas finna nationalism och patriotism i rapporteringen. För att identifiera förekomsten av detta används också ett teoretiskt ramverk som också det till stor del utgår från kritiskt, konstruktivistiskt och tolkande perspektiv, exempelvis att nationen måste ses som en konstruktion inom teorin banal nationalism. Detta är dock inte något som borde underminera resultatet att ideologierna förekommer, då de slutsatser som dragits har tydlig koppling mellan exempel och teori som påvisar detta. Vi har ett kritiskt synsätt där vi aktivt sökt efter indikationer av nationalism och patriotism, och hade dessa inte kunnat påvisas hade slutsatserna varit motsatta. Den konsekventa transparensen gällande att studien är kritisk och tolkande gör att mottagaren av resultatet också är medveten om detta i sin egen tolkning.

Frågan om samtycke vid observation av kommentatorer och reportrar har varit en forskningsetisk fråga som framkommit under forskningsprocessen. Vi reflekterade länge kring detta och huruvida det är oetiskt att observera dem utan samtycke, men landade ändå i att det är försvarbart (se avsnitt 5.5 för motivering).

Granskning av medier och ideologiskt påverkad rapportering är av stor vikt i ett demokratiskt samhälle. Sportrapportering, till skillnad från exempelvis nyhetsrapportering, är ett område som som ofta tillåts vara vinklat, utan att detta uppmärksammas eller kritiseras. Forskningsresultatet i denna studie visar att den svenska bevakningen av internationell sport är ideologiskt påverkad. Resultatet är särskilt relevant i frågan då tv-kanalen som undersökts uttalat ska vara opartisk, utan påverkan från utomstående intressen. Studien kan kan bidra till en förståelse bland samhällets mediekonsumenter för hur ideologier subtilt döljer sig inom SVT:s rapportering. Därav berör studien en viktig demokratisk och politisk fråga. Resultatet

öppnar för en diskussion kring hur public service-uppdraget bör vara utformat, eftersom liverapporteringen bevisligen är partisk.

Till vidare forskning inom forskningsfältet föreslås intervjuer med kommentatorer. Således skulle förståelse för hur de resonerar kring sin kommentering, samt om de är medvetna om sin ideologiska rapportering, uppnås. Dessutom vore det av intresse att studera hur kommentatorerna ser på att public service-uppdraget inte tycks uppfyllas i liverapporteringen av längdskidor. Vidare skulle en studie kring hur konsumtion av dessa liverapporteringar påverkar mediekonsumenternas inställning till nationsidentitet, banal nationalism och patriotism vara intressant och behövlig. Ytterligare forskning som vi föreslår är en komparativ studie där flera olika länders public service-bolags liverapporteringen av samma skidtävlingar studeras och analyseras. Dessutom skulle det vara intressant att studera rapporteringen av internationella mästerskap i längdskidor, som VM och OS, där ännu större fokus läggs vid tävlan mellan just nationer.

Referenser

Angelini, J. R., MacArthur, P. J., Smith Reichart, L & Billings, A. (2017) ”Nationalism in the United States and Canadian primetime broadcast coverage of the 2014 Winter Olympics”, I International Review for the Sociology of Sport, 52(7), ss 779–800

Ariely, G. (2017) Why does patriotism prevail? Contextual explanations of patriotism across countries, Identities, vol 24, ss 351–377

Avtal klart till och med 2024. (2020). [Elektronisk] Idrottens affärer, 22 januari. Tillgänglig: http://www.idrottensaffarer.se/tv-nyheter/2020/01/avtal-till-och-med-2024 [2020-04-26]

Billig, M. (1995). Banal nationalism. London: SAGE Publications Ltd

Billings, A., Brown, K. & Brown-Devlin, N. (2013). ”5,535 Hours of Impact: Effects of Olympic Media on Nationalism Attitudes”, I Journal of Broadcasting & Electronic Media, vol. 57: 4, ss 579–595

Billings, A., Brown, K. & Brown-Devlin, N. (2015). ”Sports Draped in the American Flag: Impact of the 2014 Winter Olympic Telecast on Nationalized Attitudes”, I Mass Communication and Society, vol. 18: 4, ss 377–398

Blommaert, J. & Bulcaen, C. (2000). ”Critical Discourse Analysis”, i Annual Review of Anthropology, vol. 29: 1, ss 447–466

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder, 3. uppl. Stockholm: Liber van Dijk, T.A. (2009). News, Discourse, and Ideology. I The handbook of Journalism Studies. Hoboken: Taylor & Francis, ss 191–204

Ekström, Ylva. (2018). Etnografisk observation. Youtube. Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=pzbhd4dJ7zQ [2020-03-24]

Entman, R.M. (1993). Framing: Toward clarification of a fractured paradigm. Journal of Communication, vol. 43:4, ss 51–58. Tillgänglig: https://academic.oup.com/joc/article- abstract/43/4/51/4160153

Ericson Wolke, L. (2017). Sveriges sista krig – fälttåget mot Norge. [Elektronisk] Popularhistoria.se, 9 december. Tillgänglig: https://popularhistoria.se/krig/svenska- krig/sveriges-sista-krig-falttaget-mot-norge

FIS (2020-03). Calendar & Results. Tillgänglig: https://www.fis-ski.com/DB/cross- country/calendar-results.html [2020-03-25]

Ginikoefficient - internationellt. (2020). [Elektronisk] Ekonomifakta, 27 februari. Tillgänglig: https://www.ekonomifakta.se/fakta/arbetsmarknad/loner/ginikoefficient---internationellt/ [2020-04-28]

Gygli, S., Haelg, F., Potrafke, N. & Sturm, J-E. (2019). The KOF Globalisation Index – Revisited, Review of International Organizations, vol 14, ss 543–574

Hansen, A. & Machin, D. (2013). Media and Communication Research Methods. Basingstoke: Palgrave Macmillan

Institutet för mediestudier. (2018). Medievalsundersökningen 2018 [Elektronisk] Rapport. Institutet för mediestudier. Tillgänglig: https://mediestudier.se/wp- content/uploads/2019/03/Medievalsundersokningen-2018.pdf [2020-05-23]

Keller, S. (2016). How Patriots Think, and Why It Matter. I Primoratz, A. & Pavkovic, A. (Red.) Patriotism: Philosophical and Political Perspectives. London & New York: Routledge, ss 63–74

Krisinformation.se (2019-03-22). Säkerhetspolisen: Oförändrad terrorhotnivå i Sverige. Tillgänglig: https://www.krisinformation.se/nyheter/2019/mars/sakerhetspolisen-oforandrad- terrorhotniva-i-sverige [2020-04-20]

Kulturdepartementet. (2018). Anslagsvillkor för 2019 avseende Sveriges Television AB. [Elektronisk] Regeringsbeslut. Stockholm, Kulturdepartementet. Tillgänglig: https://www.svt.se/omoss/media/filer_public/2f/ae/2fae0b2a-a5cd-42c4-bf7c- 170b1b0da8e0/anslagsvillkor_svt_2019.pdf [2020-04-26]

Kör i blått – för att sänka förväntningarna. (2020). [Elektronisk] Aftonbladet.se, 1 februari. Tillgänglig: https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/wPL2rd/kor-i-blatt--for-att-sanka- forvantningarna [2020-03-27]

Längdskidor. (2013). [Elektronisk] SVT, 26 januari. Tillgänglig: https://www.svt.se/sport/artikel/langdskidor [2020-03-27]

Längdskidor: Världscupen (2019a). Sprint (d+h). [Tv-program] Sveriges Television, SVT Play 14 december. Tillgänglig: https://www.svtplay.se/video/24511837/langdskidor- varldscupen/langdskidor-varldscupen-sprint-d-h [2020-04-03]

Längdskidor: Världscupen (2019b). Sprint (d+h). [Tv-program] Sveriges Television, SVT Play 21 december. Tillgänglig: https://www.svtplay.se/video/24661062/langdskidor- varldscupen/langdskidor-varldscupen-sprint-d-h [2020-04-05]

Längdskidor: Världscupen (2019c). Sprint (d+h). [Tv-program] Sveriges Television, SVT Play 29 december. Tillgänglig: https://www.svtplay.se/video/24778794/langdskidor- varldscupen/langdskidor-varldscupen-tour-de-ski-sprint-d-h [2020-04-07]

Längdskidor: Världscupen (2020a). [Tv-program] Sveriges Television, SVT Play. Tillgänglig: https://www.svtplay.se/langdskidor-varldscupen [2020-04-03]

Längdskidor: Världscupen (2020b). Sprint, damer och herrar. [Tv-program] Sveriges Television, SVT Play 8 februari. Tillgänglig: https://www.svtplay.se/video/25338267/langdskidor-varldscupen/skidor-varldscupen-sprint- damer-och-herrar [2020-04-10]

Längdskidor: Världscupen (2020c). Sprint, fristil. [Tv-program] Sveriges Television, SVT Play 18 februari. Tillgänglig: https://www.svtplay.se/video/25646096/langdskidor- varldscupen/skidor-varldscupen-ski-tour-scandinavia-sprint-fristil-1 [2020-04-11]

Regeringen (2009). Utveckling för oberoende och kvalitet – Radio och TV i allmänhetens tjänst 2010–2013. Stockholm: Sveriges Riksdag. (2008/09:195)

Renkema, J. & Schubert, C. (2018). Introduction to Discourse Studies. Ny uppl. Amsterdam: John Benjamins.

Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2013). Kunskapens former: Vetenskapsteori och forskningsmetod. 3. uppl. Stockholm: Liber AB.

Svensk mediedatabas (n.d). Vinterstudion. Tillgänglig: https://smdb.kb.se/catalog/id/002201273 [2020-04-27]

Svenska Akademiens Ordböcker (2020a) Nationalism. Tillgänglig: https://svenska.se/tre/?sok=nationalism&pz=1[2020-04-24]

Svenska Akademiens Ordböcker (2020b) Patriotism. Tillgänglig: https://svenska.se/tre/?sok=patritism&pz=1 [2020-04-24]

Svenska kyrkan. (n.d).Svenska kyrkans medlemsutveckling år 1972–2018 [Elektronisk] Rapport. Svenska kyrkan. Tillgänglig: https://www.svenskakyrkan.se/filer/Medlemmar- Svenska-kyrkan-1972-2018.pdf [2020-05-224]

SVT (2020). Vad är Sveriges television?. svt.se, 21 april. Tillgänglig: https://kontakt.svt.se/guide/det-har-ar-svt [2020-04-25]

SVT (n.d). Vi är självständiga och oberoende. svt.se. Tillgänglig: https://www.svt.se/omoss/var-roll/ [2020-04-25]

SVT Play (2020). Vinterstudion. Tillgänglig: https://www.svtplay.se/vinterstudion [2020-04- 23]

SVT prisas som världens bästa sport-tv-kanal. (2018). [Elektronisk] Dagensmedia.se, 12 oktober. Tillgänglig: https://www.dagensmedia.se/nyheter/medievarldens-arkiv/svt-prisas- som-varldens-basta-sport-tv-kanal/ [2020-05-23]

Så har Sverige drabbats av terrordåd sedan 1908. (2017). [Elektronisk] svd.se, 14 april. Tillgänglig: https://www.svd.se/sa-har-sverige-drabbats-av-terrordad-sedan-1908 [2020-04- 20]

Thelander, J. (2002). TV: Televisionens historia i Sverige. Populärhistoria.se, 9 december. Tillgänglig: https://popularhistoria.se/teknik/en-titt-pa-tv [2019-05-21]

United Nations Development Programme (n.d). Human Development Reports – Sweden. Tillgänglig: http://hdr.undp.org/en/countries/profiles/SWE [2020-04-19]

Vetenskapsrådet. God forskningssed [Elektronisk]. Reviderad utgåva. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2017. Tillgänglig: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ [2020-04-16]

Vidacs, B. (2011). Banal Nationalism, Football, and Discourse Community in Africa. I Studies in Ethnicity and Nationalism, vol. 11:1, ss 25–41.

Willander, E. (2019). Sveriges religiösa landskap – samhörighet, tillhörighet och mångfald under 2000-talet. Stockholm: Myndigheten för stöd till trossamfund (Myndigheten för stöd till trossamfund Rapport, 2019:8)

Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Zhouxiang, L. och Hong, F. (2019) ”China's Sports Heroes: Nationalism, Patriotism, and Gold Medal”, I The International Journal of the History of Sport, vol. 36:7–8 , ss 748–763.

Bilagor

Bilaga 1 14 dec damer Davos

53:27

Kommentator 1: Aa! Det ska bli semifinal för damerna, vi kan konstatera att Anton Persson blev trettonde man, Markus Grathe blir fjortonde idag, fina placeringar för dom men nu ska vi titta på damerna då, där vi har Stina Nilsson i första semifinal.

Kommentator 1: Mot kvalvinnaren Sophie Caldwell. Dom var etta och tvåa här ifjol dom två. Natalia Nepryaeva, som var fyra här ifjol. Och så då Moa Lundgren, svensk uppstickare som gäspar, inte av trötthet, lita på det, utan av sån där lite pirrande nervositet. Här finns också *skratt* Maiken Capsersen Falla, i den första semifinalen. Och lägg till det då kvalfyran Nadine Fähndrich, så har vi en väldigt tuff semifinal.

Kommentator 2: Ja det är verkligen det, det är… känns som det var klokt av Jonna Sundling att välja den andra semifinalen faktiskt, för här kommer det åka av!

*start*

Kommentator 1: Falla är raskt iväg, Lundgren är snabb också liksom Stina Nilsson. Och Fähndrich, men Falla gillar ju att styra från spets!

Kommentator 2: Ja det gör hon, men det gör Moa Lundgren också! (glatt tonfall)

Kommentator 1: Ja *skratt*.

Kommentator 2: Stina tar det lugnare, vet att det andra varvet är väldigt viktigt på den här banan, speciellt för damerna. Dom har ju lite längre åktid än herrarna. Jadå, Moa Lundgren biter ifrån, Falla får inte det lopp som hon vill ha!

Kommentator 1: Stina i rygg på Moa Lundgren

Kommentator 2: Ja! Snyggt! (exalterad ton)

Kommentator 1: Stina som har vunnit här i Davos tre gånger. När hon inte vann för tre år sen, då föll hon i kvalet.

*kameran zoomar ut, stor schweizisk flagga syns i publiken*

Kommentator 2: Höll på att gå vidare ändå, blev 31:a den gången.

Kommentator 1: Ja *skratt*. Så var det. Och nu tar Lundgren ordentlig fart ner. Tänker inte sälja sig billigt!

Kommentator 2: Nähe *skratt*. Stina släpper inte igenom nån där, det skulle jag aldrig kunna tänka mig. Nejdå.

Kommentator 1: Håller Falla bakom sig genom kurvan, har 10 meter ut på andra varvet, före Stina Nilsson.

Kommentator 2: Snyggt! Oj vad hon går!

Kommentator 1: Falla och Caldwell. Fähndrich och Nepryaeva får ge vad dom har för att hänga med överhuvudtaget. Nepryaeva gör inte det riktigt.

Kommentator 2: Få se om hon orkar nu Moa Lundgren, hon har gått väldigt hårt första varvet.

Kommentator 1: Och rutinerade Nilsson och rutinerade Falla som vet vilken rygg hon ska välja, kommer förbi och här kommer också Caldwell *nervöst tonfall*. Och här kommer också Fähndrich, ja det blev lite väl hård körning där för Moa Lundgrens del *oroat tonfall*.

Kommentator 2: Ja. Hon har lärt sig nåt idag förhoppningsvis. Men Stina går jättebra! *accelererande tonfall*

Kommentator 1: Ja hon gör det, har bra tryck, springer effektivt upp för backen.

Kommentator 2: Uppe på andra plats

*Flera schweiziska flaggor syns i bild*

Kommentator 1: Det är Caldwell som är närmast. Och Fähndrich, är jämsides där med Falla. Det kan bli tufft här! Om finalplatser, som väntat från den här semifinalen, och så in i den där lite läskiga isiga kurvan! *nervöst tonfall*. Caldwell är lite före Stina Nilsson

Kommentator 2: Ja hon fick inte med sig någon fart i kurvan! *upprörd röst*

Kommentator 1: Nej och Fähndrich och Falla (oro i rösten)

Kommentator 2: Kom igen nu! Och Nepryaeva kommer!

Kommentator 1: Och Nepryaeva kommer! (förvåning i rösten)

Kommentator 2: NEJ!

Kommentator 1: Och Nepryaeva är före!

Kommentator 2: Ja… hon åker ihop med Falla där.

Kommentator 1: Det är Caldwell och Nepryaeva… är det något överraskande utgången av den där spurten.

Kommentator 2: Mm hon kom in med alldeles för lite fart in på upploppet där Stina Nilsson. Tog ju in den och höll den hårt men fick liksom stänga kurvan väldigt mycket så hon inte fick med sig farten in på upploppet, som är så viktigt på så kort upplopp.

*närbild på barn som viftar med schweizisk flagga* Hur fort gick det då, det gick på 2:36, 2:36 ungefär för Stina. Aa det är fort, det är snabbare än vad kvartsfinalerna gick, jag tror hon går vidare på tid.

Kommentator 1: Aa, det vet vi om ett tag. *prat om skidskytte*

Kommentator 2: Och Moa Lundgren fick ett väldigt tufft… här ska ni se kurvan, hon går in, hon håller in stenhårt, hon håller tight men så ser ni utgången när Caldwell går så nära så får hon liksom vika upp höger väldigt snabbt och då får hon inte, hon är först där så har hon lägst fart av alla som kommer in på upploppet, och det får hon betala för dom här kommande 15-20 metrarna. Sen går hon ju dessutom ihop med Falla här som gör att Nepryaeva får ett bra läge där sen när dom går ihop. Aa hon gör inte något bra upplopp där Stina Nilsson, hon gör allt väldigt, väldigt bra men kurva och upplopp har vi sett henne göra bättre.

Kommentator 1: Jag blir så nervös när hon måste göra en sån där fällning, med tanke på skadan från ifjol.

Kommentator 2: Ja absolut, men den där var… höften var åtminstone 40 cm högre än vad den var i Otepää.

Kommentator 1: Det ser ut att ha gått bra.

Kommentator 2: Ja det tror jag. Och Moa Lundgren får tar med sig lärdomar hur man ska agera på hög höjd, även med bra form och åkstyrka så måste man liksom hitta rätt. När klubban kommer så är den obönhörlig.

Kommentator 1: Så är det. Så Lundgren blev sexa där. *höjer rösten* Tre svenskor i andra semifinalen! Jonna Sundling, Maja Dahlqvist, och så då, nykomlingen Linn Svahn. Tre starka namn, i den betydligt enklare semifinal, det måste vi säga. Anamarija Lampič, Slovenien. Finns här. Här finns Anne Kjersti Kalvå, från Norge. Och här finns Krista Pärmäkoski. Som var finalist här ifjol. Men inte lika vassa namn som i förra heatet.

Kommentator 2: Nej det är bra namn, och bra sprinters, men förra var ju brutalt. Få se om Jonna Sundling kan ta starten här nu då!

*start*

Kommentator 2: Mm

Kommentator 1: Linn Svahn! Är också raskt iväg. Det är Maja Dahlqvist som är trea av svenskorna. Pärmäkoski kommer iväg bra också den här gången. Men det är Kalvå som… jobbar nu för att ta sig fram och kanske va allra först.

Kommentator 2: Aa hon rundar inte Sundling.

Kommentator 1: Nä…

Kommentator 2: Då går Maja genom bra, Linn tappar mycket i den kurvan! (lätt oro i rösten)

Kommentator 1: Linn Svahn som ligger i rygg på Kalvå.

*stor norsk flagga syns i bild från publiken*

Kommentator 2: Kalvå var ju väldigt offensiv, har ju börjat den här säsongen mycket bättre än ifjol, har en gratisplats eftersom hon vann den skandinaviska cupen som är cupen under världscupen så hon har en egen plats fram till Tour de Ski.

Kommentator 1: Och nu är hon i kamp med tre svenskor. Det är lite obehagliga associationer med tre svenskor och en norska *skratt* vi minns VM-finalen ifjol!

Kommentator 2: *skratt*. Jonna Sundling och Maja Dahlqvist är med nu också.

Kommentator 1: Jaa… dom två som kraschade och föll då. Medan Stina Nilsson stod på benen liksom Maiken Caspersen Falla.

Kommentator 2: Pärmäkoski har det jobbigt! (accelererande ton)

Kommentator 1: …Har tappat. Lampič, som gick starkt i den här delen av banan i kvartsfinalen försöker göra det igen, men kommer inte närmare utan det är… Kalvå och Sundling i första par och det är Svahn och Dahlqvist i andra par. Och så försöker Linn Svahn då komma! (höjer rösten)

Kommentator 2: Ja! Snyggt! (exalterad ton)

Kommentator 1: Och gör det också! *accelererande och glatt tonfall*. Kommer fram väldigt fint här! Den unga Linn Svhan. Inte riktigt debutant men det är bra nära och hon går hela vägen fram! *upphetsat tonfall*

Kommentator 2: Ja hon åker strålande!

Kommentator 1: OJ vad fint hon åker! Och har… Sundling med sig. Och så är det Maja Dahlqvist som trea och ni ser tiderna att slå där, och den bästa av dom där tiderna är Stina Nilssons. Och den andra är Fallas, så det är fina namn som riskerar att petas bort här, men oj vad fint svenskorna åker. Linn Svahn, aa jag var otroligt nyfiken på förhand, så faller Lampič, eh, väldigt nyfiken på i förväg att se henne och nu är hon framme ifinal! (munter ton) Och eh tiden räcker inte då för Maja Dahlqvist men det är ändå ett klart fall framåt!

Kommentator 2: Ja det är det verkligen, och hon blir lite inträngd där när Linn Svahn går på sin jättefina attack i backen, så går Kalvå till höger och stänger litegrann för Maja Dahlqvist så hon får ingen riktig chans där, men det är kul att se Maja Dahlqvist, hon är på väg tillbaks mot det hon visade i fjol. Men en tjej som är på nåt

mycket bättre än hon har varit på i hela sitt liv, *går ner i röstläge* trist för Lampič hon föll när hon åkte ihop med Maja Dahlqvist, *går upp i röstläge* det är Linn Svahn! Det är helt fantastiskt som hon åker skidor!

Kommentator 1: Tre svenskor! Kommer vi att få se i finalen… en fantastisk svensk sprintdag. En som inte tog sig fram men som kämpade väl, det var Moa Lundgren.

Reporter SVT: Du satsade rejält i den här semifinalen Moa, berätta hur det var från start

Moa Lundgren: Eh jag kände mig pigg. Sen sa det ”pang”. Och så var det stumt *skratt*.

R: Vad händer när det blir så?

ML: Ja nu liksom… jag kunde inte, asså hur mycket jagän liksom, körde mina mantran kunde jag inte förmå ena benet att flytta sig snabbare.

R: Men var planen att gå hårt redan från start, eller hur tänkte du?

ML: Eh, nej men jag kände mig skitpigg i början så första varvet kände jag mig aspigg. Sen så… blev det inte riktigt som jag ville, men jag är jätteglad att det inte blev som i Ruka så det… är kul att få åka skatesprint igen, det har jag inte gjort sen i april.

R: Du fick otroligt mycket beröm från våra kommentatorer, framför allt i kvartsfinalen, dom sa bland annat att du krossar förväntningarna lopp för lopp, hur tänker du själv?

ML: *skratt* Aa synd att jag inte kunde göra det i semin! *skratt* Nejmen, jag, jag vill ännu mer. Det vill jag.

R: Redan imorgon så kan du få, vilja mer.

ML: Absolut. Så det är bara, in och käka nu.

R: Tack!

ML: Tack.

Kommentator 1: *skratt* Aa, vi har pratat många gånger om det *namn*, alltså den här återväxten som finns på damsidan i svensk skidåkning, den är fantastisk! (glad ton) Vi har sett flera unga åkare kliva fram, och nu är Linn Svahn i final *förvånat tonfall*!

Kommentator 2: Aa. Ja dom åker så stort, dom åker så fint och dom åker så moget (imponering i tonen). Det finns ett namn för det Moa Lundgren upplevde där, det kallas för höghöjdsklubba, den kommer oväntat och den kommer fort och brutalt. Men hon har lärt sig nåt idag och hon åkte bra tills den kom *positivt tonfall*!

0Kommentator 1:05:14. Herrarnas semifinal.

0Kommentator 1:16:29 FINAL

Kommentator 1: Vi ska snart få se en damfinal med tre stycken svenskor. Då ska vi se vad dom andra fick för placeringar då. Maja Dahlqvist blir sjua idag! Moa Lundgren blir nummer 11. Och Emma Ribom blir 29:a.

Kommentator 2: Svenska damvågen rullar vidare! I sprint är dom väldigt, väldigt duktiga.

Kommentator 1: Ja sannerligen, med tre stycken då i final. Det är Stina Nilsson som tog sig dit med viss möda då till slut, det såg länge ganska bra ut men det blev så att hon tog sig vidare på tid, och det gjorde Maiken Caspersen Falla också. Medan Linn Svahn och Jonna Sundling då, var etta och tvåa i sin semifinal. Caldwell och Nepryaeva var ju etta och tvåa då i den första där Stina och Falla fanns.

Kommentator 2: Och då har ju Linn Svhan och Sundling jämfört med dom andra då lite kortare vilotid från semifinal in i den här finalen. Dom har mer, det är lite mindre skillnad på damerna eftersom dom har två herrsemifinaler emellan men på hög höjd så är det svårare med återhämtning och det är en liten fördel att ha gått i den första.

Kommentator 1: Vi har alltså fyra åkare från den första semifinalen. Båda tiderna kom ju därifrån. Vi såg ju också på den där statistiken att… startspår två är ett vinnarspår rent statistiskt *skratt*. *höjer rösten* Jonna Sundling! Hur långt ska det räcka idag? Startar längst till vänster. Caldwell har den där vinnargrinden då. Och så Linn Svahn, nykomlingen som på ett så otroligt övertygande sätt har tagit sig fram till finalen. Natalia Nepryaeva, har sett avhakad ut i några heat, men har kommit väldigt starkt mot slutet och tagit sig vidare. Och hur ska Stina manövrera nu då? och hur ska Falla manövrera nu?. Båda alltså lite illa ute i semifinal, tog sig bara vidare på tid. Det är inte så lätt att styra från spets för det är många som är snabba och startsnabba och vill ha den där positionen.

*publik filmas i närbild. Rysk, schweizisk och norsk flagga syns.

Kommentator 2: Jamen så är det definitivt, Falla kommer givet att gå för att få spetsen, om hon klarar av det är en annan sak. Stina kan nog tänka sig både att gå i spets och att gå i rygg på någon.

*start*

Kommentator 1: Linn Svahn är raskt iväg, och Sundling… och Falla.

Kommentator 2: Försöker!

Kommentator 1: Och Svahn backar tillbaka.

*Jonna Sundling fastnar och ramlar*

Kommentator 2: Nej

Kommentator 1: *höjd röst* Och så faller Sundling!

Kommentator 2: nej nej nej *besviken röst*

Kommentator 1: Ah vad trist. Väldigt trist. Jaha. (besvikelse i rösten) Då var ju hennes dag förstörd. Då har vi Falla i täten före Linn Svahn, Sophie Caldwell, amerikanskan, och Stina Nilsson. Och Nepryaeva på femte plats.

Kommentator 1: Jonna jobbar för att få kontakt igen men det kostar ju.

Kommentator 2: Mm. Blev ju tvåa i Ruka efter stök den gången också! Man vill ju så gärna att hon ska få en final där hon kommer igenom rent! Hon har ju så fin form, Jonna Sundling!

Kommentator 1: Och nu är dom ute på den långa rakan. Och nu undrar jag framför allt vad Stina Nilsson tänker ta sig för, hon ligger där i rygg på Caldwell, nu kör Falla hårt där framme.

Kommentator 2: Hade Stina haft krafter hade hon ju gått här, det finns inget annat.

Kommentator 1: Linn Svahn är tvåa, Caldwell trea och Stina Nilsson kvar på fjärdeplats. Nepryaeva har lite lucka fram. Och Falla satsar hårt nu och Caldwell går ut. Och Svahn går ut *skratt*. Och in igen!

Kommentator 2: Aa. Hon har imponerat.

Kommentator 1: Ja

Kommentator 2: Släpp inte Caldwell inne där nu då! *oroad röst*

Kommentator 1: Så har Svahn då gjort

Kommentator 2: Det kommer en attack! (rappt)

Kommentator 1: *höjd röst* …stark backe här förra gången, strular lite för Falla (intensitet i rösten)

Kommentator 2: Kom igen nu! YES!

Kommentator 1: Det är LINN SVAHN som är först! Falla fick ett felskär där mitt i backen och det blev jobbigt att ta igen.

Kommentator 2: Det är lucka!

Kommentator 1: Linn Svahn! (skriker) I täten, och hon är loss också! *överraskat skratt*. Oj oj oj!

Kommentator 2: Helt galen!

Kommentator 1: Jag tror inte mina ögon! Linn Svahn! Nykomlingen, förstaårssenioren, glider in mot sista kurvan, och har ett jätteläge! Dom kommer lite närmare, det är Falla och Caldwell och det är Stina Nilsson. (lätt oro i rösten)

Kommentator 2: Tryck nu!

Kommentator 1: och så börjar hon trycka och Falla har tre, fyra meter att ta igen

Kommentator 2: Nejdå det här går bra! *ropar*

Kommentator 1: Linn Svahn leder och hon håller undan!

Kommentator 2: YES!

Kommentator 1: Linn Svahaan vinner! Ha… oj oj oj! Va? (glad förvåning i rösten)

Kommentator 2: *skrattar* Aa det är helt underbart. Så fin skidåkning som hon har bjudit på idag. Och så underbart hon manövrerar. Hon är förstaårssenior och hon åker som om hon åkt 20 år i världseliten!

Kommentator 1: Att det skulle kunna bli en svensk seger…

Kommentator 2: *skrattar*

Kommentator 1:det hade vi väl tankar om, Stina Nilsson var vår förstahandsfavorit och vi visste att också, Jonna Sundling var i bra form men att vinnaren skulle heta Linn Svahn *namn*

Kommentator 2: *skrattar*Aa det är så häftigt! Det är sån fantastisk utveckling i henne just nu, hon vann junior- SM ifjol, hon var fyra på junior-VM, nu har hon stigit upp och det har känts hela den här säsongen, hon har åkt klockrent. I Gällivare var hon med i kraschen, kom tvåa, kom in i mål och sa att hon var sur ”jag vill ju va med och slåss om segern”. Det visade hon banne mig idag! (imponering i tonen)

Kommentator 1: Ja *skratt*. Hon vinner och det är odiskutabelt, det är en dryg halvsekund ner till Falla och Caldwell, som är på samma hundradel men Falla är före. Och Stina Nilsson hade inte riktigt krafterna att vara med i matchen och på allvar konkurrera om pallplatserna idag. Hon blir fyra.

Kommentator 2: Ja hon är inte riktigt tillbaks, hon gör det väldigt, väldigt bra såklart men hon är inte riktigt tillbaks på sin högsta nivå. Även Linn Svahn, som hon har imponerat idag, hon har åkt så stort och vi pratade om det i kvartsfinalen, hon åker så krafteffektivt, stort, gör attackerna och i den där sista backen har hon den fart som behövs för att sätta, ta sig förbi konkurrenterna där, hon lägger inte ner en enda watt mer än hon behöver för att göra det hon ska för att ta sig vidare, och så i fianlen… ja hon är ju faktiskt lite överlägsen *lättsamt tonfall*, när hon väl slår på attacken där, dom är inte riktigt nära henne då, det är supersnyggt kört. Och det är ju liksom... alla är på plats. Alla är på plats.

Kommentator 1: Ja, så är det. Ja wow! (imponering i tonen)

Kommentator 2: Superhäftigt!

Kommentator 1: Ja som sagt hon, hon, Sverige har ju den policyn att innan man har gjort sitt sista junior-VM så, så blir man inte uttagen i världscupsammanhang och hon fick köra i Falun ifjol, på slutet av säsongen och blev 2Kommentator 1:a då och visade ju att redan då att visst, det här är en jättetalang. Men, det här?

Kommentator 2: Ja. Hon har ju visat att hon är snabb. Supersprint har hon gjort bra som junior och när hon fick chansen i skandinaviska cupen då var hon tvåa i fristilssprinten där mot seniorerna mot på nivån under världscup då men det här var ju! Alltså det var ju inget snack, det var ju det som var så imponerande. Ibland kan det ju liksom bli trassel och krascher, man kommer fram och man har skidor som går mycket bättre än någon annans, hon har bra skidor idag såklart men… nej det är, det är taktik, teknik och en jäkla styrka och vilja anamma som tar henne upp på pallen längst upp.

Kommentator 1: och… det tar liksom aldrig slut det här med svenska damskidåkare just nu.

Kommentator 2: Nej det är så häftigt, där ser ni att det är Linn och Jonna Sundling som åker ihop när Jonna faller, supertrist för Jonna, hon har haft mycket otur många gånger tycker jag, hon har form och åkstyrka för mycket, mycket mer men det var inget oschysst, det var en ihopkörning.

Kommentator 1: Vi får väl höra vad hon själv säger om det, hon har varit hos *namn*.

Reporter SVT: Det hände något ganska tidigt i loppet Jonna, berätta!

Jonna Sundling: Eh… ja, det var nån som låg lite för nära och sen låg jag på marken.

R: Hann du tänka något i den situationen eller vad gör man där och då?

JS: Jag försökte ju bara rädda upp det. Men jag fastnade och så snurrade jag som runt, så jag tappade jättemycket och så låg där, så det.. ja. Det tar ju lite energi när det händer. Och så försöker jag ändå jobba ikapp men ändå, ta det lugnt i början så man inte går sig allt för stum, men det hjälpte inte idag.

R: Men fram till att det hände, hur har du känt dig under dagen?

JS: Jättebra ändå.

R: Extra surt då förstås när nåt sånt händer?

JS. Aa jo, det är det.

R: Det blir en svensk sprinter överst på pallen idag, Linn Svahn, vad säger du om henne?

JS: Eh nejmen imponerande. Jättekul.

R: Är du överraskad?

JS: Nej.

*Segerintervju med Linn Svahn*

Intervjuare: Congratulations that was an amazing performance, you are such a young skier and a bright future ahead, how do you feel today?

Linn Svahn: Well, fantastic. Eh, my plan was to just take each heat, and then push all I had last uphill and, it went well.

I: You’re gonna have a smile for the rest of the day?

LS: Yeah I will probably smile all day. So, I’m really happy.

I: Congratulations, very well done!

LS: Thank you!

*publiken applåderar*

Kommentator 1: Vinnaren Linn Svahn ja, som förstås tyckte det här var fantastiskt och som hade som plan att ta det heat för heat och att gå hårt i sista backen varje gång. Och det, det genomförde hon ju perfekt och sa att det här leendet det kommer, det kommer jag att bära hela dagen.

Kommentator 2: Ja *skratt*, hela året skulle jag tro det där var, ja hon har ju nått, det här har ju varit en dröm, en barndomsdröm sån där som man kan ta, låtsats ha hänt ibland men… oj vad hon gjorde det där snyggt! En tjej som tävlar för Umeå tidigare men som tävlar för Östersund nu.

Kommentator 1: Eh… Stina Nilsson! Kan vi också få en intervju med nu.

Reporter SVT: Hur har din sprintdag varit idag, Stina?

Stina Nilsson: Eh nejmen den har egentligen varit bra, eh jag fick ut det jag hade för dagen och räckte tyvärr inte till i finalen men… tycker ändå jag tog ut dom krafter jag hade.

R: Ta oss genom finalen, hur upplevde du den?

SN: Nej men det vart ju ganska stökigt när, när Jonna föll men… det var inget som påverkade i långa loppet, det var ju bara att försöka ta sig om så smidigt som möjligt men, eh, och sen så varv två, gick väldigt fort när, jag vet inte ifall det var Maiken eller nån som drog, men… hittade en bra position och, hade gärna varit med och utmanat hela vägen men, idag räckte det inte längre.

R: Har du någon förklaring till varför det inte räcker?

SN: Nejmen dom är jätteduktiga tjejer som, som är runt omkring i en final så det är nog det.

R: I semin gjorde du en ordentlig fällning över mållinjen, vi som tittar blir ju nästan lite oroliga att det ska hända nån ny skada, hur tänker du?

SN: Nej men den var kontrollerad! Det var ingen fara *skratt*.

R: Bra. Linn Svahn överst på pallen

SN: Ja verkligen, hur grym som helst, det, eh hon har ju haft en jäkla bra streak här hemma i på svenska tävlingar så det är kul att hon verkligen får till det när hon är med på världscup också.

R: Och det hon gör då, hur imponerad ska man va, hur imponerad är du?

SN: Nej men jag vet hur det att ta sin första välrdscupseger och speciellt här i Davos, det är, det är mäktigt.

R: Är du överraskad att hon vinner?

SN: Nej men, så som åkte i finalen det var grymt bra, eh men sen vet jag att hon stark också så att, det fel att säga att man inte blev förvånad, för jag vet ju jag har ju respekt, hon är duktig liksom, men, jag tror kanske det var få som trodde hon skulle vinna.

R: Vilket lag ni har!

SN: Jamen verkligen! Det är fantastiskt.

R: Tack snälla du.

SN: Tack.

Kommentator 1: Ja, Stina Nilsson och det är väl bara att hålla med, det var ju egentligen ingenting hon gjorde fel i den där finalen, det är väl en liten, liten… liten, liten bit form som fortfarande fattas.

Kommentator 2: Ja *lättsam röst*. Hon fattar kloka beslut och liksom, det… hon fick ut precis som hon var inne på, det var lite känslan också i semin när hon gick vidare där på tid att Stina i full form där hade hittat nån väg ut men… hon är inte riktigt, riktigt där men det går åt rätt håll och hon har tränat väldigt bra det här året så jag tror att hon kommer att, stegvis växa in i det här, Tour de Ski kan nog bli väldigt intressant för henne.

Kommentator 1: Man känner sig liksom inte särskilt orolig, det känns som det är ganska, ganska bra koll ändå.

Kommentator 2: Ja! Det är känslan. Och fart på upploppet hänger ju ihop med form och att man har styrkan liksom att komma in med fart där eh, hon kan va snabbare än så på ett upplopp.

Kommentator 1: Tre svenska damer i finalen, tre norska herrar kommer vi att få se i finalen nu.

03:10:05.

Bilaga 2 Davos herrar 14 december

01:05:15

Kommentator 2: och två svenska herrar har tagit sig fram till semifinal. i den här första har vi Teodor Petersson, mot Richard Jouve, fransmannen som var tvåa förra helgen bakom Kläbo, eller trea var han fransmannen. Kläbo vann. Erik Valnes, norrmannen som ser väldigt väldigt bra ut, på väg mot något stort kanske den här helgen. Chanavat, den vindsnabbe kvalvinnaren.

Kommentator 2: och Federico Pellegrino detta är ett... aah (suckande läte). Går han till final i det här sällskapet, Teodor…

Kommentator 1: jaa (skrattar)

Kommentator 2: Då måste han ju vara tillbaka på liksom sån nivå som han de åren han var som vassast

Kommentator 1: ja den är fullständigt brutal, det hade mycket väl kunnat va en final det här. Men det är bra att han är här! Det känns väldigt skönt att se.

*startskott*

Kommentator 2: gick ju vidare på tid från kvartsfinalen, kommer iväg bra, är startsnabb, Teodor.

Kommentator 1: får rygg på… Chanavat där (muntert). Äh det blir bra!

Kommentator 2: Pellegrino kommer på utsidan.

(Publiken viftar med schweiziska flaggor)

Kommentator 1: så är det ingen som vill hålla fart känns det som nu, kan betyda att det inte blir några tider vidare om de fortsätter så här.

Kommentator 2: Kläbo inget intresse av att göra något nu iallafall… utan det är fransmännen och Pellegrino i frontlinjen

Kommentator 1: han kommer igenom bra där Teodor, det där är tufft och det är så nära, det är så tajt. men han behåller positionen snyggt. Riktigt rutinerat! (imponering i rösten)

Kommentator 1: Kläbo är nere på sjätteplats

Kommentator 2: Norrmännen är femma och sexa

Kommentator 1: mm, nu måste Kläbo göra en attack så som han gjorde i kvartsfinalen på den där långa raka, för där kan inte ens Kläbo gå vidare från en sistaplats på den här banan.

Kommentator 2: och Teodor får en fin kurva Kommentator 1: aa! Kommentator 2: får ju en ganska snäv ingång i den, var ju tvungen att välja ett innerspår tidigt men han fick ändå med sig hyggligt med fart ut. men nu kommer norrmännen, nu kommer Valnes och Kläbo hänger på.

Kommentator 1: mm.

Kommentator 2: och då är Teodor

Kommentator 1: tufft (bekymrad ton)

Kommentator 2: nedpetad och lite avhakad dessutom känns det som

Kommentator 1: nu går det fort! det går riktigt fort nu!

Kommentator 2: Valnes fick komma hela vägen och Kläbo hinner han

Kommentator 1: aah, tufft läge (biter ihop käkarna)

Kommentator 2: aa det har han faktiskt. därför att det är Chanavat och Pelligrino som också är före honom. nu blir det spännande och se vad Kläbo ska hitta på

*kamera zoomar ut, publik syns vifta med italiensk flagga*

Kommentator 1: han har ju ingenstans att åka! (nervöst tonläge)

Kommentator 2: kan inte riktigt ta ut skären där

Kommentator 1: nej!

Kommentator 2: längst ut till vänster, det är lite för trångt för det

Kommentator 2: så han är bara fyra fortfarande (förvåning i rösten). Valnes ligger bäst till av norrmännen.

Kommentator 1: och det är så tuffa killar att spurta med, kommer han förbi Pellegrino nu så är det otroligt viktigt för Kläbo (accelererande röst). Ah han gör det (imponerad ton), det där är grymt. OJ vad viktigt för honom.

Kommentator 2: Pellegrino får en ganska dålig kurva. Är nere på fjärdeplatsen.

Kommentator 1: Åh vad trångt.

Kommentator 2: Ja det är väldigt trångt ute till vänster där. Men det blir Chanavat och Kläbo

Kommentator 1: Det är helt gaaalet att Kläbo tar sig fram där på det sättet. att han gör det från en urdålig position, han krossar *ohörbart* statistik, men nu är han helt unik. Chanavat ser stark ut, Pellegrino kommer ju inte alls till och Valnes hade inte krafterna på upploppet trots att han hade eget spår.

Kommentator 2: och Maja Dahlqvist har varit nere hos *reporterns namn*

Maja: Nej men nu är det väl klart att man är lite sur att man inte gick till final men jag måste ändå säga att ah men hur säsongen har varit i början för mig och då känns det väldigt skönt och ett stort steg framåt.

Reporter: Är det så du känner, vad det skillnad mot helgen i Ruka?

Maja: aa verkligen, nu börjar jag känna igen mig själv igen. sen känns det som som att det finns ganska mycket mer att ta av. nu kan jag iallafall vara med och kör liksom.

Reporter: Vad är det framförallt som känns annorlunda?

Maja: Nej men jag kan åka på när jag blir trött liksom och jag känner liksom att när jag tar i så går det fortare och inte tvärtom *skrattar* o så.

Reporter: Det hände nåt på upploppet där, då åkte ihop lite med Lampič, eller vad hände?

Maja: aa jag vet inte, jag har inte sett det exakt. jag kom in, för jag tänkte, det strulade lite i backen och efter det tänkte jag att nu ska jag ladda satan i kurvan och fick bra fart, det fick hon också så jag tror att jag fick skidorna över hennes eller något sånt men aa…

Kommentator 2: Ah! Kul att se att Maja Dahlqvist är på gång.

Kommentator 1: Ah verkligen. Det kan bli långvarigt det där när man har tränat lite för hårt inför en säsong, nu känns det verkligen som att hon får luft under vingarna och förhoppningsvis redan till nästa helg kan göra ännu bättre (munter ton)

Kommentator 2: får alltså se tre andra svenskor köra final om en liten stund. ska det bli någon svensk i den finalen då är det då Johan Häggström som ska göra’t. Har varit i final en gång i en världscupstävling.Nu ställs han mot Gieb Retivykh, ryssen som brukar köra bra här. Skar, är en av tre norrmän. Taugböl är en annan. Taugböl som faktiskt aldrig varit på pallen i världscupen. Det har ju däremot Emil Iversen varit många gånger. Och så den som tog sig på tid hit, det var ju Simeon Hamilton från USA. En något lättare semifinal denna än den förra.

Kommentator 1: Ja det är det. Men det är starka namn, Retivykh var trea på VM, Iversen var i final där, så det är tuffa killar att möta såklart. Men det blir det ju när man tar sig till semifinal.

Kommentator 2: Retivykh har två raka finalplatser här i Davos *startskott*

Kommentator 2: och Häggström hamnar en bit ner direkt

Kommentator 1: mm han gör det (lätt bekymrad ton).

Kommentator 2: i rygg på ryssen

Kommentator 1: Iversen sexa.

Kommentator 2: Taugböl och Skar.

Kommentator 1: Juste Taugböl är där före Skar ja

Kommentator 1: mm.. (spänd röst) lite tufft läge för Häggström här

Kommentator 1: Sida vid sida med Hamilton, nej amerikanen kommer före honom ner i utförskörningen. Och den han har efter sig är Iversen och vi vet att, eller vi tror att, det kommer en attack på långrakan från Iversens sida.

Kommentator 2: Iversen är ju en åkare med stor uthållighet, en mycket bra distansåkare och nu är det trånååågt i kurvan (spänner käkarna).

Kommentator 1: oj oj oj vilken kurva han gör!! (imponerad ton) *skrattar* Vad snyggt!

Kommentator 2: och han kommer ut som delad tvåa Häggström! (munter ton). Det var tufft kört där!

Kommentator 2:: Jag satt med andan i halsen där, tänkte om det skulle bli ett sånt där massfall där men det klarade sig.

Kommentator 1: aa det där ordnade han riktigt snyggt, precis som i kvartsfinalen går han in tufft men schysst. håller han nu då? (accelererande ton)

Kommentator 2: nu är det

Kommentator 1: släpp inte förbi Hamilton där (oro i rösten) bra!

Kommentator 2: nu är det mjölksyra som kommer (spänd röst) krypande. Retivykh, ryssen, kommer utanför. Det är Taugböl och det är Skar och det är Retivykh och Häggström

Kommentator 1: Iversen har inte avancerat!

Kommentator 2: nepp, han är borta! han gör det inte idag. Hamilton är där och vill attackera också (spänd röst) Kan han göra en sån dag kurva till nu Häggström in på upploppet också? *skrattar* för nu har han Hamilton före sig

Kommentator 1: aa, tyvärr kunde han inte ta nån fart där, han vart stängd av norrmannen så han kunde inte kliva på och skapa fart (bekymrad röst). där hade han otur, men han provar!

Kommentator 2: han provar på insidan igeeeeeen (nervöst tonläge)

Kommentator 1: *skrattar*

Kommentator 2: och är före Hamilton men han har flera starka åkare framför sig. Taugböl går vidare och Skar går vidare. så blir det. Han gör det alldeles utmärkt Häggström.

Kommentator 1: aa det gör han.

Kommentator 2: Räcker inte riktigt.

Kommentator 1: äeh det där han gör det jättebra det är photo finish med Hamilton, får se tiderna där då, ja men det kanske… oh det kan räcka (tveksam, försiktig förhoppning i rösten)

*läser upp tider*

Kommentator 1: han har lite otur där Häggström när han ska ta fart över krönet så är norrmannen precis före honom och stänger så han fick stå och staka uppför krönet där och får inte med sig den fart som behövs. äh det kunde han inte gjort nånting åt. det var, han gjorde precis allt han kunde. det han kunde välja på tyckte jag han valde helt rätt hela tiden, Häggström. Det var snyggt gjort.

Kommentator 2: ah han är där och nosar liksom men det räcker inte riktigt till.

Kommentator 1: han är såå nära. han är asså photo finish några hundradelar efter Hamilton och Hamilton går vidare på tid, så nära var det för Häggström att han skulle få åka final.

Kommentator 2: aa för både Retivykh och Hamilton från semifinal två då för ovanlighetens skull går vidare till final och nu ska ni få träffa Teodor Peterson.

Reporter: det såg ut som att det var en lugn start på den här semin, hur upplevde du inledningen på loppet?

Teodor: Jag tycker det var ganska lugnt, fick en fin rygg där på Chanavat, det var lite trångt, men så jag hade jättebra position inför andra varvet och hade alla förutsättningar för att kunna åka bra då.

Reporter: vad hände på andra varvet?

Teodor: ah det börjar gå fort redan vid varvning och jag provar att gå med i början och sen efter halva rakan här känner jag att det går inte längre. det går för fort.

Reporter: och krafterna var slut där?

Teodor: ja, det var de. det är sånt som gör att man blir sugen att åka hem och göra bättre ifrån sig. ibland har det varit så här i början av säsongen, det känns rätt bra och det går hyfsat men i en semifinal har jag inte krafterna. det behöver förbättras

Kommentator 2: Teodor blir tolva idag och Johan Häggström blir nia.

Kommentator 1: ah när man ser hur det gick, hur nära det var att han skulle gå till final här med det motståndet. Johan Häggström är på en ny nivå. Han åkte bra på slutet av förra säsongen ifjol men nu är han liksom på den nivå och kanske ännu lite bättre faktiskt in i den här säsongen. det är kul att se honom och han är också en duktig distansåkare nu! (munter ton) final 0Kommentator 1:30:02

Kommentator 2: tre svenska damer i finalen, tre norska herrar kommer vi att få se i finalen nu. Norge har en imponerade bredd på sin herrskidåkning, det vet vi ju.

Kommentator 1: ja de är helt vansinnigt duktiga

Kommentator 2: och att Kläbo naturligtvis är stor stor favorit, det säger ju sig självt. Den inledningen han har haft på säsongen och vad han har gjort här förut och vad han har gjort i alla möjliga sammanhang. *skratt* Han kan helt enkelt plocka fram vad som helst egentligen.

Kommentator 1: aa, han är storfavorit, men han måste få till ett bättre lopp än han fick till i semifinalen, han kan inte hålla på och trassla långt bak, han måste få kunna släppa lös sina krafter och få fritt spår, han behöver hitta bättre position tidigare i loppet.

Kommentator 2: och norrmännen som alltså är Kläbo, Taugböl och Skar. De får tufft motstånd. De får de kanske framförallt av Chanavat, den snabbe snabbe fransmannen nu när Pellegrino inte verkar va i superform ännu.

Kommentator 2: nej, Retivykh är en man som kan slå honom också men äehj Chanavat är den som imponerar mest, men vi vet ju hans finalfacit. Han inte riktigt orkar i finalen så som han ser ofta bra ut tidigt. I finalen är han inte riktigt samma man, får vi se hur han orkar nu. och vi får väl som om Taugböl nu ska kunna knipa sin första pallplats i Världscupen, han har varit fyra som bäst. Retivykh har ju en seger och tre gånger på pallen och brons från VM på sin meritlista och Kläbo är ju så ung han är, en av de mest segerrika i skidhistorien med sina 29 världscupvinster. Skar har ju också varit på pallen många gånger och varit på pallen här förut. Och Simoen Hamilton från USA, vidare på tid hit, precis som Retivykh. Är ju också en mycket kompentent sprinter.

Kommentator 1: Chanavat iväg snabb igen.

Kommentator 2: Retivykh snabb iväg med, norrmännen lägger sig bakom de två. Och Hamilton sist.

Kommentator 1: mm, Kläbo har ju ett bättre läge nu som fyra, det kan han lättare manövrera ifrån.

Kommentator 2: Taugböl har varit offensiv i sina heat. och nu går han hela vägen fram. han sänker farten när han väl är där. Vill ha kontroll men vill inte börja köra hårt ännu.

Kommentator 1: Med undantag för Kläbo så är det här renodlade sprinters, där ingen vill ha hög fart längre, utan de vill gärna gå på korta rusher. Aa, Skar kan ju göra bra distanslopp också i och för sig då. Men de två sticker ju ut lite grann i det här fältet.

Kommentator 2: Skar som ligger sist av norrmännen, avancerar

Kommentator 1: Nu går Kläbo! (accelererande ton)

Kommentator 2: Före Retivykh som har lite skrynklig position nu

Kommentator 2: Kläbo går nu!!

Kommentator 1: Nu går Kläbo och Chanavat svarar på den attacken

Kommentator 2: och Taugböl får slita hårt för att kunna följa deras tempo

Kommentator 1: Nu går det riktigt fort

Kommentator 2: och det är Chanavat! Som kommer väl vara först ut runt hörnet

Kommentator 1: Det kommer han att va, får se om Kläbo klättrar nu då så där som han, det bara smattrar!

Kommentator 2: Men Chanvat bjuder hårt motstånd! (skriker)

Kommentator 1: äh där blir han stängd

Kommentator 2: Chanavat har ett bra läge nu. Kläbo är tvåa, Taugböl är trea och Skar är fyra. Det är tre gånger Norge, bakom Chanavat. Fransmannen kryper ihop. Och vad tänker Kläbo hitta på, tänker han göra nånting redan i kurvan och vad väljer de får spår nu då i kurvan? Kläbo reser sig upp, ligger baaakom fransmannen väntar med attacken till NU (exalterad ton)

Kommentator 2: Nu slår han till Kläbo, det står mellan honom och Chanavat och fransmannen bjuder ju på lysande motstånd men Kläbo har ett litet grepp och det blir faktiskt favoritseger men det är inte mycket!!

Kommentator 1: *skrattar* Äehj det är det verkligen inte

Kommentator 2: vilket lopp han gör Chanavat

Kommentator 1: Ja han är fantastiskt duktig idag.(impad ton)

Kommentator 2: Det måste vara en av de bästa loppen fransmannen har gjort! Han har ju aldrig vunnit i Världscupen, Chanavat

Kommentator 1: äehj

Kommentator 2: han har varit på pallen sex gånger och nu är han ju så nära

Kommentator 1: han gör ju allt rätt, Kläbo gör en konstig attack tycker jag i sista backen där när han försöker gå på insidan, den släpper ju inte Chanavat, vill han avancera där måste han gå på utsida.

Kommentator 2: om vi hade frågetecken kring Chanavats förmåga att orka en final, idag gör han det ju fantastiskt bra. och det står fortfarande photo finish (nyfiken ton) man har inteee officiellt gått ut med att det är Kläbo som har vunnit, jag tyckte det, men det var ingen perfekt vinkel

Kommentator 2: Jo nu är det officiellt, fem hundradelar. FEM HUNDRADELAR av en sekund är han från sin första världscupsseger Chanavat mot Kläbo *skrattar*

Kommentator 1: aaah *skrattar*

Kommentator 2: Han gör det fantastiskt bra. Han gör det fantastiskt bra.

Kommentator 1: aa det gör han. Han har visat många gånger att han är duktig här i Davos, nu orkar han också i finalen, tuff final där de körde hårt in mot sista backen.

Kommentator 2: Och Frankrike får ju, om distansåkarna har varit riktigt svaga under inledningen av säsongen, så har de franska sprintherrarna visat stor konkurrenskraft (impad ton). Jouve var trea förra helgen och Chanavat är tvåa nu.

(Publiken viftar med schweiziska och ett par franska och norska flaggor)

Kommentator 1: aa de är väldigt duktiga och de visar de verkligen den här säsongen också.

Kommentator 2: men sprintkungen han heter Johannes Höstlof Kläbo

Kommentator 1: Han heter absolut Johannes Höstlof Kläbo. Han kan vinna på många olika sätt. Den här gången valde han ett sätt som gav honom segern med VÄLDIGT lite marginal.

Kommentator 2: och den första pallplatsen i karriären för Håvard Solås Taugböl som blir trea.

Bilaga 3 Damer Planica 21 december

Kommentator 1: Ja äntligen säger vi (glatt) , även om det är väldigt trevligt att sitta och lyssna på er i vinterstudion också där, så vill vi ju gärna se nu, eh hur det går för dom här svenskorna i det här oerhört tuffa semifinalen, det hade kunnat vart en final.

Kommentator 2: Definitivt, eh dom fem största favoriterna som är kvar är i den här seminifnalen såatt det här blir en riktig rysare, det kommer INTE bli lätt att gå vidare till final från den här semifinalen.

Kommentator 1: Vi har alltså Jonna Sundling, Stina Nilsson och Linn Svahn i den här första seminfinalen, och vi har också Sophie Caldwell från USA. Vi har världscupledare Maiken Caspersen Falla och vi har, den starka norskan Ane Appelkvist Stenseth. Och här har vi Svahn. Segrarinnan från Davos förra helgen alltså.

Kommentator 2: Vi får hoppas att det blir en snabb semi så vi får fyra stycken vidare härifrån för att det är synd om … så här starka åkare kommer att missa finalen.

*Kameran filmar över startspåren* Kommentator 1: Jonna Sundling! *Ner i tonläge* Och så Maiken Caspersen Falla. Som vann i Ruka, och som var tvåa i Davos, bakom …Svahn förra helgen.

Caldwell. Trea var det hon va i Davos. Samma hundradel som Falla den gången. Och så Stina Nilsson då som jagar FÖRSTA pallplatsen för säsongen. Har varit nära, men inte räckt hela vägen upp till prispallen.

Och så Ane Appelkvist Stenseth. Vinnare av den norska premiären. Fyra var hon i Ruka. Jagar sin första pallplats men jagar ju främst här en finalplats och det blir tufft det för Stenseth. *kameran zoomar ut så att alla åkare syns samtidigt i bild*

Kommentator 2: Verkligen! Det blir spännande att se nu VEM som tar kommandot i den hära semifinalen, det är många här som vill ha täten.

*Start*

Kommentator 1: Långsam start på Stina

Kommentator 2: Oj (tyst, förvånad)

1:… som det såg ut. Linn Svahn som går bäst av svenskorna ut från, ut på startrakan *ansträngd röst*.

Kommentator 2: Falla går starkt. Se vem som tar det.

Kommentator 1: Ja det är väldigt trångt där framme, det är Svahn, *slovensk flagga syns viftas i bild* Falla som går till spets och så är det Jonna Sundling i rygg på Svahn, och Stina är sist. Stina Nilsson sexa. *nervös röst* Falla brukar ju vilja styra från spets. Hon gör så även här.

Kommentator 2: Absolut, och brukar hålla hög fart. Vilket är en fördel, om man ska få iväg fyra stycken vidare härifrån. Stina har ett knepigt läge på sistaplats där bak. (spänd röst)

Kommentator 1: Ja hon behöver ju avancera, förstås då.

Kommentator 2: Då är det ju nu som man kan avancera, men det vet ju alla om så att, så nästa långa uppförsbacke så kommer de ju va i bredd.

Kommentator 1: Fortsatt Falla före Svahn och Sundling på tredje plats. Sundling har Caldwell i rygg.

Kommentator 2: Nu försöker Sundling avancera här på kanten! (accelerande tonläge)

Kommentator 1: Uppe, nästan jämsides med Falla! …Ser kraftfullt ut när Sundling trycker till *eftertryck i rösten*. Och så går Svahn också då, starkt här, tar dom sig förbi Falla båda två, det ser väl NÄSTAN (spänd, tvekan i röstan) ut så!

Kommentator 2: Aa ja det är bra där, kom igen nu!

Kommentator 1: Stina Nilsson fortsatt på sjätte plats. Sverige etta tvåa just nu.

Kommentator 2: Stina åker bara och sparar kraft där bak, för hon vet dom kommer inte om här, får försöka ha ett RIKTIGT starkt upplopp

Kommentator 1: Aa. KRÅNGLIGT läge för Nilsson. Betydligt bättre ser det ut för Svahn och Sundling, sida vid sida. Bakom sig har dom två norskor. Kommentator 2: Släpp inte in Falla där nu Sundling! *nervöst* … Aa bra.

Kommentator 1: Hon gör inte det utan Sundling och Svahn, fortsatt etta tvåa OCH SÅ FALL där bakom! (skriker) Båda norskorna ryker! Ajajaj, för Norge! Det var inte kul det. (neutral ton, ingen sorg i rösten)

Kommentator 2: Nä

Kommentator 1: Men då öppnar det sig ju för Stina Nilsson här bakom, Caldwell är trea, det är Sundling som har eh ledningen, Svahn… går starkt nu också in mot upploppet, Nilsson fortsatt på fjärdeplats, Caldwell är trea. Svahn och Sundling! Etta och tvåa. Caldwell är trea! *ansträngd röst, spänner ihop käkarna* Kan Stina Nilsson ta amerikanskan på slutet?

Kommentator 2: Kanske!

Kommentator 1: Det ser väldigt bra ut för Svahn och Sundling

*Målgång*

Kommentator 1: … och Nilsson hon ÄR fyra *besviken röst*, åh vi får väl se då, om tiderna …kommer vara tillräckligt snabba här. Det är inte några JÄTTE…bra tider, om vi tittar på vad vi sett tidigare, men vi vet också att förhållandena är HELT annorlunda

Kommentator 2: Ja helt andra, JAG tycker det gick ganska fort hela tiden så jag tror det finns stora möjligheter att fyra går vidare.

Kommentator 1: Och en mycket besviken Maiken Caspersen Falla, korsar mållinjen som femma.

Kommentator 2: Måste vara första gången det strular för Falla, hon brukar va MÄSTERLIG på att aldrig hamna i sånadära situationer och ramlar men… aa. Tyvärr! (sympati) Båda norrmännen körde ihop, norskorna körde ihop.

Kommentator 1: Men vad säger du om Sundling och Svahn, dom ser oerhört starka ut båda två.

Kommentator 2: Aa, jag tycker det, dom är dom två starkaste svenskorna, har visat det hela dagen faktiskt och… öh. Ja, spännande att se.

Kommentator 1: Det hände nånting i starten där, för Nilsson.

Kommentator 2: Ja.. fastna i nånting?

Kommentator 2: Men här visar dom ju, när dom passerar Falla, på varsin sida här!

Kommentator 1: *upprymd* Ja, *skratt*.

Kommentator 1: Se om vi ser, får se här också, det Falla före, ja det är Falla som

Kommentator 2: Ja Stenseth som kommer för NÄRA

Kommentator 1: Falla krokar i där och eh båda …går i backen *fundersam röst*.

Kommentator 2: Ja. Så tar den dan slut.

Kommentator 1: Ja.

*repris från upploppet visas*

Kommentator 2: Men full kontroll! Från Sundling och Svahn.

Kommentator 1: Och minst då alltså två svenskor, i final! *nytt tonfall* Det kan ju bli tre och det kan också bli fyra! Vi får eh, reda på det om en liten stund.

Kommentator 1: Nilsson alltså fyra i det här…

Kommentator 2: Mm… *uppfordrande*

Kommentator 1: I den här semifinalen.

Kommentator 2: Tyvärr lite *ohörbart* hela, det är väl bra från Nilsson men inte så bra som vi brukar (spänt), fattas det där lilla sista *bekymrad*. Såg man idag också liksom sist ut, när hon ändå försökt, TAR inte på det sättet som en är van att se.

*Nya startfältet presenteras på skärmen*

Kommentator 1: Om den förra semifinalen var namnkunnig så är det här på pappret en BETYDLIGT svagare semifinal.

Kommentator 2: Absolut!

Kommentator 1: Lampic, som var …eh väldigt bra i kvalet och sexa där och

Kommentator 1: Här har vi Julia Kern, från USA.

Kommentator 1: Och vi har: Johanna Hagström!

Kommentator 2: Jag tror hon har STOooooRA MÖJLIGHETER att gå vidare till final! Tyckte hon såg, väldigt imponerade kvartsfinal.

Kommentator 1: Katja Visnar, rutinerade slovenskan. Finns med här också. Liksom… Sofie Krehl från Tyskland! Som eh gör sin… bästa världscup här. Och så Nadine Fähndrich. Från Schweiz. Aa. *Glatt tonfall* Finns absolut möjlighet som sagt, för Johanna Hagström här … att kunna ta sig vidare till final. (förhoppning i rösten)

Kommentator 2: Mm, viktigt att hon får en bra start, så hon hamnar i, högt upp i fältet så hon inte behöver, kriga om positionerna att ta sig fram. Utan, mer försvara. En bra startposition.

*start*

Kommentator 2: Ja en bra start!

Kommentator 1: Ja hon får det! I mitten där! …Johanna Hagström till spets! Härligt! *nöjt tonfall*

Kommentator 2: Helt rätt att ligga där framme.

Kommentator 1: Hon får en liten fight med en av slovenskorna, det är väl Visnar va? Nej! Det är Lampic.

Kommentator 2: Lampic.

Kommentator 1: Ja Visnar lite längre ner och det är Hagström längst fram!

Kommentator 2: Mm, Fähndrich hamnar långt bak! Trean i kvalet.

Kommentator 1: Aa, lite lucka ner också till Visnar och Fähndrich på femte och sjätte plats.

Kommentator 2: *ansträngd röst* Bara att trycka på nu i långa backen för det kommer komma attacker, bara försvara position nu! (lätt oro i rösten) … Ta med mycket fart in i backen här nu!

Kommentator 1: Ja för nu kommer attackerna komma mot svenskan, Hagström alltså i ledningen här. Det är Lampic som stöter, på högersidan. Och så är det Kern som kommer på den andra sidan, om Hagström, *accelererande ton* släpp inte förbi amerikanskan nu!

Kommentator 2: Nä! Bit i nu!(oro i rösten)

Kommentator 1: Aa hon går på trean Hagström här, dom andra går på tvåan…

Kommentator 2: Inte bli instängd! *nervös*. Jadå.

Kommentator 1: Har tredjeplatsen.

Kommentator 2: Så kommer Fähndrich på kanten också där, gäller å hålla i nu! (oro i rösten)

Kommentator 1: Mm schweiziskan försöker avancera, det är Kern, det är Lampic det är Hagström, *accelererande ton* och nu kommer hon ut där!

Kommentator 2: *Djupt andetag* *nervöst* Oooooh!

Kommentator 1: Stänger… Fähndrich väg fram! Och är hon fortfarande trea nu?

Kommentator 2: Ja det MÅSTE hon va! *suck, undas ut* Det är så bra.

Kommentator 1: Det är hon!

Kommentator 1: Men Visnar och Fähndrich som jagar där bakom! *oroad ton*

Kommentator 1: Det är Kern. Kanske lite överraskande …som har …spets! När det återstår en liten uppförsbacke nu in

Kommentator 2: Bra!

Kommentator 1: Inför upploppet! *ansträngd ton* Så är Hagström väl fortfarande trea nu

Kommentator 2: Hon går bra där, hon går bra där!

Kommentator 1: *ohörbart* går bra om andraplatsen också nu! Här går hon starkt, svenskan! Ulricehamns Johanna Hagström! KAN hon kanske fixa en finalplats här? (spänd röst) Äh hon är trea fortsatt. Det är Kern, och det är Lampic! Nu kommer Visnar bakifrån också! Kan Hagström besegra BÅDA slovenskorna? Nej det gör hon väl ändå inte?

Kommentator 1: Utan det blir Kern,

Kommentator 2: Men det går fort Kommentator 1: det blir Lampic, och det blir Hagström..! Men som sagt, det där är tider sommm (osäker)… aa du! 2:35 å 0.

Kommentator 2: Näe. Det räckte inte. *konstaterande tonfall*. Eller hur?

Kommentator 1: Näe det är samma tid som Stina Nilsson hade… ehm (tevkan i rösten), får nog gå på, kanske gå på tusendelar då till och med. För Caldwells tid, den klarar ju sig.

Kommentator 2: Jaa *suck*

Kommentator 1: Så Caldwell kommer att vara en av dom här två eh som går med lucky loser-tid. Och nu är frågan då om det är Hagström eller *förvånat tonfall* Nilsson! Som tar den andra.

Kommentator 1: Aa det är, två hundradelar! Sämre tid på Hagström än vad det är på Nilsson, så vi har Stina Nilsson i, i final. Och Hagström utslagen med så liten, så liten marginal.

Kommentator 2: Aa men tycker ändå hon gör det bra *försvarande tonfall*. Hon… fightas hela vägen men räcker inte riktigt till här på slutet.

Kommentator 1: Tre! Svenskor, i final alltså. Kern och Lampic *förvånat tonfall* alltså då från den här, andra semifinalen.

Kommentator 2: Mm.

Kommentator 2: Vi kan väl ta en hel, en trippel nu här i finalen då!

Kommentator 1: Varför inte? *roat tonfall*

Kommentator 2: Känns ju som att Nilsson är den mest osäkra? … Sundling och Svahn känns stensäkra på pallen!

Kommentator 1: Mm känns ju konstigt att säga det men så är det ju

Kommentator 2: Så är det ju faktiskt! (muntert tonläge)

Kommentator 1: Så känns det.

Kommentator 1: Aa en spännande final blir det att se fram emot om en liten stund då! Sundling, Svahn och Nilsson då alltså, eeh, aa! Kan *skrattandes* bli riktigt bra det där.

01:38:05:

Kommentator 1: Och här har vi dom nu, som laddar, för… final.

Kommentator 2: Där vi har tre svenskor och den svenska som vi är mest osäker på *skratt* är Stina Nilsson. Då förstår ni, hur bra de andra två svenskorna är.

Kommentator 1: Ja. Jonna Sundling och … Linn Svahn har ju imponerat VÄLDIGT. Sen har vi ju, som det känns, Stina Nilsson och Caldwell, lite efter *skratt* om vi har sett, det vi har sett så här långt i alla fall. Men, aa. På förhand, känns det som en fight mellan, mellan Svahn och Sundling *upprymt tonfall* där lite grann

Kommentator 2: jaa, jag håller dom två som favorit men det känns ju, heh man ska ju aldrig räkna bort Stina Nilsson i en sprintfinal *skrattar*! Då är man ju dum, så att… Men som sagt var, hon har INTE imponerat lika mycket som Sundling och Svahn gjort idag.

Kommentator 1: Se om hon… satsar mer från start den här gången, möjligtvis då Nilsson. Det … gäller nu att ha en bra position förmodligen, gå ganska tidigt då i den här finalen.

Kommentator 2: Och eftersom Nilsson gick vidare på tid. Så kommer hon få välja startspår sist, så hon kommer förmodligen få det längst bort, startspår sex, det är lite längre väg till första uppförsbacke där, så det blir SVÅRT att hamna i tät därifrån tror jag.

Kommentator 1: Bakom dom nämnda, dom tre svenskorna och Caldwell så har vi ju Lampic och Kern. Ehm, det är ju normalt sett inga skidåkare som svenskorna får skrämselhicka av! Vi, vi har ju exempelvis ingen Caspersen Falla i den här finalen *roat tonfall*.

Kommentator 2: Neej, det är det inte, hon föll ju olyckligt i semifinalen där. Eh, nä det känns ju som att det ÄR svenskorna som är storfavoriter i den här finalen.

*filmar åkarna förbereda sig*

Kommentator 1: Men vi har ju också sett att saker kan hända, som du var inne på, med Caspersen Falla, som aldrig brukar strula för, hon … gick ju i backen. I kamp med landsmaninnan Stenseth i semifinal alltså. Så att, som sagt, saker kan hända.

Kommentator 2: Så är det absolut men Sundling och Svahn, känns som två största favoriterna här i finalen.

Kommentator 1: Svahn alltså, överraskningssegraren från Davos, förra helgen.

Kommentator 2: Nu ser vi att Stina FÅR spåret längst bort också *uppgivet tonfall*. … Det var det som var över!

Kommentator 1: Mm! Och här har vi Lampic då, Anamarija Lampic. *filmar publik med viftande slovensk flagga* En, gjorde ett starkt kval och sen också, kört starkt hela vägen fram nu till den här finalen.

Kommentator 1: Och här har vi (muntert tonläge), Jonna Sundling. Oerhört bra form hela säsongen, har *bekymrat tonfall* strulat eh, många gånger för henne, men har ändå, fina placeringar, med sig nu jagar hon nånting ännu bättre… Julia Kern från USA! Finns med här i denna final, var femtonde… förra helgen.

Kommentator 1: Och så här: Linn Svahn då. Ser MYCKET fokuserad ut.

Kommentator 2: VERKLIGEN! *skratt*. Vill visa att förra helgens seger inte var någon tillfällighet.

Kommentator 1: Sophie Caldwell. Har en pallplats redan, den här säsongen. Det var förra helgen det i Davos när hon var trea alldeles bakom Maiken Caspersen Falla.

Kommentator 1: Och så den, mest rutinerade i fältet förstås, Stina Nilsson.

Kommentator 1: 18 världscupsegrar har hon Nilsson.

Kommentator 2: I sprint. (skrattar)

Kommentator 1: I sprint ja precis.

Kommentator 1: 14 av dom i den fria stilen.

*start*

Kommentator 2: Oj! Stina strular!

Kommentator 1: Äh det strular IGEN för Stina, hon kommer inte alls iväg bra! *bekrymrat tonfall*

Kommentator 2: Missar andra stavtaget där, staven går i luften.

Kommentator 1: Och framme, så är det Lampic faktiskt (lätt förvåning), som går till spets. Men Linn Svahn … vill inte släppa … den fighten för lätt! Men lägger sig väl ändå i rygg här, på Lampic.

Kommentator 1: Anamarija Lampic, sen är det Svahn och Sundling.

Kommentator 1: Nilsson, med kontakt ändå efter den där missen i starten. Men bakom, de båda amerikanskorna. (bekymrad ton)

Kommentator 2: Så försöker Sundling avancera, på utsida där. (accelerarande ton)

Kommentator 1: Gör det, kommer till höger här då om … Lampic. Men… ändå inte riktigt fram *ansträngd röst*

Kommentator 2: Och Stina försöker ta ryggen där också! (accelererande ton) Det kommer nog gå fort i den här backen!

Kommentator 1: Ja. Stina lägger sig snyggt fram där, i rygg på Sundling. Och går väl till och med ut här och stöter nu, Stina Nilsson.

Kommentator 1: Jadå, Stina är förbi nu, Stina är uppe i ledningen här faktiskt! Det är en helt annan offensiv körning från Stina Nilsson nu, än vad vi sett tidigare.

Kommentator 2: Helt annat

Kommentator 1: Och så kommer Linn Svahn på andra sidan! *eftertryck i rösten*. Och nu är det tre svenskor där längst framme. Och det är …Svahn! Som har ledningen, och så

*och Cadwell krokar i varandra*

Kommentator 2: oooh!

Kommentator 1: Oh det var nära där! (lättnad)

Kommentator 2: Caldwell försökte på insidan. (01:43:23)

Kommentator 1: … men lyckas stå på benen, och Linn Svahn… haaar ledningen (tveksamhet i rösten) i den här finalen, Caldwell är tvåa, ska Sundling attackera nu? Stina Nilsson har fallit tillbaka litegrann, men eh har fortsatt häng, på täten.

Kommentator 1: Svenskorna: Etta, tvåa, fyra. Det är Caldwell som… är på tredjeplats.

Kommentator 2: Väldigt tungt i svängen nu! Vem har mest krafter kvar nu? (exalterad ton)

Kommentator 1: Kommer nån attack här, från Sundling? Aaa, nä jo det gör det!

Kommentator 1: Sundling upp i spets nu, *ansträngd röst* och GÅR FÖRBI. (exalterad, nästan skriker)

Kommentator 2: Stina, äh, jadå! Går emellan där

1… går förbi Linn Svahn som är på andra plats, och Stina har en fight med Caldwell. (ökande tryck i rösten). Eller kan Stina till och med blanda sig i fighten om *skratt* segern här? Det är tre svenskor …

*Linn Svahn faller*

Kommentator 2: NEEEEJ (förtivlat skrik)

Kommentator 1: Och så fall! Och så fall, nej nej nej, på Linn Svahn! *upprörd röst*, men Jonna Sundling har greppet om det här! Jonna Sundling går mot seger om inte Stina Nilsson kan ta det på slutet och det BLIR, Jonna Sundling, som *betonande på varje ord* tar hem segern! I Planica, Stina Nilsson är tvåa och tråkigt, tråkigt för Linn Svahn. Det blir Julia Kern! Oväntat nog (förvåning), som tar tredjeplatsen före Caldwell.

Kommentator 2: Aah. Vilken dramatik! Kommentator 1: Och Nilsson. Första pallplatsen för säsongen. Sundling, andra segern i karriären. Efter allt strul, så är Sundling etta…

*Linn Svahn åker mot mållinjen* *svart blick*

Kommentator 2: Åh kolla den blicken

Kommentator 1: Jaop, här har vi nån som kommer att vara revanschsugen … nästa gång. Linn Svahn. Äeh det såg så bra ut! *mörkt tonläge*

Kommentator 2: Aa verkligen! Men… Sundling, *besvärad röst* på nåt sätt, så känns det som honförtjänade den här segern idag. Och Stina Nilsson, var en HELT annan Stina i final än vi sett i både kvart och semi. Och jag tror att det inte, dom kört ihop där så hade det vart en trippel svensk faktiskt.

Kommentator 2: Aa det var dramatiskt! Men dubbelt svenskt! (glad ton)

Kommentator 1: Aah och efter som sagt, efter allt strul för Jonna Sundling så, får hon ställa sig överst på pallen. Den här dan.

*Linn Svahn går arg genom den mixade zonen utan att stanna*

Kommentator 1: Men *ohörbart* Linn Svahn. Visst det blev ett fall nu och åh, ingen pallplats men *skratt* efter förra veckans seger, att vara framme i final igen!

Kommentator 2: Aa hon visar ju att hon är med, och kör om pallplats, och hade varit på pallen idag om inte, tror jag, det hade hänt nånting där så att.. hon visar att förra helgens seger INTE var tillfällighet, hon är så bra, så bra, så bra!

Kommentator 1: Två svenskor på pallen alltså, etta, tvåa, Jonna Sundling och Stina Nilsson. Det är ett helt fantastiskt svenskt sprintlag vi har på damsidan.

Kommentator 2: Absolut och det är INTE oväntat alls. Nästan så vi förväntat oss svensk dubbelseger idag. *de tre på pallen åker tillsammans och firar, de har inga flaggor, men en svensk flagga syns hänga i publiken )* *Oviktigt om skidskytte?*

*partymusik sätts på i bakgrunden* Kommentator 2: Känns det väldigt skönt för Jonna Sundling som var väldigt revanschsugen efter förra helgen när hon krokade ihop med Linn Svahn och gick i backen.

Kommentator 1: Ja, och sen hade hon, det var ju struligt i Ruka, även om hon repade sig där

Kommentator 2: Ja

Kommentator 1: …och fixade pallplats, eh det strulade ju i den svenska premiären i Gällivare, det strulade i VM-finalen, det har varit MYCKET krångel för Jonna Sundling eh, men här fixar hon då, för andra gången i karriären, en världscupseger. Och precis som då

*Repris från Stina Nilssons dåliga start visas*

Kommentator 1: Här ser vi!

Kommentator 2: Aa hon missar stavtaget helt där *bekymrad röst*

Kommentator 1: Precis som förra gången då, när Jonna Sundling vann, så var det Stina Nilsson som hon besegrade på slutet. Det var i Lillehammer ifjol, som hon vann sin första världscupseger.

Kommentator 2: Ska vi se vad som händer sen när dom kör ihop här sen då, emot upploppet. Det är ju Stina och… Stina Nilsson och Linn Svahn som går ihop på nå sätt.

Kommentator 1: Här ser vi

Kommentator 2: Nej det är senare sen, sista backen

Kommentator 1: Tidigare här, precis. Linn Svahn med nummer 10 där alltså. Här kommer ju Sundling förbi, dom två verkar ju inte…

Kommentator 2: Här nånstans!

Kommentator 1: Aa. Nånting händer, om det är med Caldwell eller om det är med Nilsson

Kommentator 2: Jag tror det är med Nilsson! Har svårt att se med dom bilderna där, skidorna slår ihop eller nånting. Aa, det är tråkigt när det händer, men… det är inte första gången och inte sista gången det kommer ske i sprint.

Kommentator 2: Jag är imponerad av Sundling att äntligen få vinna, får man väl säga, hon ÄR så mycket bättre än listan har visat … och även starkt av Stina Nilsson att bli tvåa, trots att hon INTE är i sin bästa form, det ser man på hennes agerande, inte samma nivå som ifjol. Men dock ändå på pallen och tvåa, det tyder på en OTROLIGT hög lägstanivå. (imponerad ton)

*Vinnarintervju med Jonna Sundling*

Intervjuare: Congratulations Jonna Sundling, on the very adventurous victory here in Planica!

Sundling: *skrattade röst* Thank you so much!

I: How was it out there, I think the snow was alright, not so much unfortunately but how are the tracks?

S: I think they were really good now in the final, but in the beginning it was *andfådd suck*, difficult to ski? Because it was so, hard, on the track. But yeah, it was, it was good.

I: You showed that cross country skiing is a really outdoor sport. What do you think about the weather?

S: Eh, it was crazy! *skratt* It was, yeah it was, thunder, and rain, and now snow, and yeah

I: You are a very adventurous cross country skier, congratulations!

S: Thank you so much!

*partylåt sätts på högt tror det e Kesha* Kommentator 1: Ja hon säger det hon att det blev ju faktiskt bättre, eh förhållanden på slutet, bättre snö, det var hårt, väldigt hårt i början, men bättre fram till finalen här, också en del prat om vädret, det här vädret då, hon säger ”galet väder” och alla möjliga väderlekar, eh, under dagen.

Kommentator 2: ja verkligen, om man får ha ett uppehåll mitt i mellan efter kvartsfinal inför semin för att det åskar och haglar, det tror jag aldrig jag har varit med om tidigare

Kommentator 2: En besviken Linn Svahn

Kommentator 1: Ja. Syns tydligt på blicken där att hon inte är nöjd med nåt sånt där. Det räcker inte att bara va i final

Kommentator 2: Neej. Och USA visar att dom har ett starkt damlag!! (något förvånad)

Kommentator 1: Och Stina Nilsson alltså efter två, äh jag ska inte säga ”missade” pallplatser men så har det varit för hennes del och får kliva, får alltså kliva upp på pallen nu och vi ska höra vad Stina säger efter det

*liveintervju med Stina Nilsson*

Stina Nilsson: Tack så jättemycket. Eh det var väl… alltså det var en väldigt krånglig final för min del, jag hade, jag kände efter semin att jag hade fått gå väldigt billigt egentligen och, jag hade extremt mycket krafter kvar så jag kände bara att jag vill bara ha ut allt det här nu i finalen så, hitta väl några tråckliga vägar men.. jag är supernöjd med hur jag la upp det.

SVT:s intervjuare: Ja du började ju inte bra där, vad var det som hände i starten?

N: Nej men det krånglade både i semi och, ah men finalen ,det var, ja det är väldigt speciell snö så det är ganska djupa startspår. Och jag tänkte att nu ska jag inte släppa startspåren, med de första trugorna, för då sjunker man ner jättedjupt, men då gjorde jag ju det såklart *skratt*

I: Hur upplevde du när Linn föll?

N: Jag kände verkligen så här ba, en snabb tanke ba: åh vi kommer va topp tre idag, gud vad kul allihopa, eh men sen så, så är det ju så speciellt och alla vill ju fram och det blir tight liksom så, jättetråkigt för henne.

I: Och vad säger du om Jonnas vinst då?

N: Nämen fantastiskt. Det är extremt välförtjänt och superkul att få dela pallen med henne.

*prat om vädret*

Kommentator 1: Härligt att höra Stina sådär! (munter ton)

Kommentator 2: Ja, hon är positivt och som sagt var, även om hon inte är på sitt allra bästa så är hon tillräckligt bra att bli tvåa i en final, och det tyder ju på OTROLIG kapacitet den tjejen har.

Kommentator 1: Och klok och taktisk, förstås

Bilaga 4 Planica herrar 21 december 01:26:24

Kommentator 1: Nu tittar vi på herrarnas semifinaler. Här har vi ju svenskt i andra semifinalen. Dubbelt upp dessutom. men vi fokuserar på den första först. Där vi har de två favoriterna som imponerar mest idag, Chanavat och Pellegrino. Etta och tvåa i kvalet. Chanavat snabbast där, jagar sin första seger. Segrar har Frederico Pellegrino sen tidigare, 13 stycken till antalet, men har efter en ganska svag säsongsinledning, så han är väldigt sugen på sin första seger.

Kommentator 1: Erik Valnes, norrmannen, har vi också. Semifinalist senast i Davos. Aune såg också väldigt stark ut i kvartsfinalen.

Kommentator 1: Aa, imponerande. Liksom Skar.

Kommentator 1: Tre stycken norrmän i den här första semifinalen. och Simeon Hamilton från USA. trots att vi har två favoriter, lite jämnare uppdelning på semifinalen här på herrsidan. kommer även flera starka åkare i den andra.

Kommentator 1: Chanavat startar snabbt, betydligt snabbare än italienaren.

Kommentator 2: Pellegrino tar ryggen direkt där.

Kommentator 1: en bra rygg att ha där.

Kommentator 1: nej han får väl inte det, det är Skar som är två efter Chanavat.

Kommentator 1: Chanavat före Skar och pellegrino.

Kommentator 2: kontrollerat av Chanvat. Ser om det blir attack i långa och breda backen.

Kommentator 1: Chanvat men Pellegrino i rygg och Skar har han intill sig, fransmannen. ser så behärskat ut från Chanavat.

Kommentator 2: han blir svår att besegra idag.

Kommentator 1: han var riktigt nära att besegra Klaebo i Davos, som inte är här idag. DÅ är Chanavat favorit och visar varför han är det. så här lång felfri åkning från fransmannen

Kommentator 2: ser fortfarande ut som han inte går för fullt. (imponerad röst) Kommentator 1: Skar e två och pellegrino försöker avancera. Chanavat, se upp lite här nu. De är tre på linje på upploppet. Pellegrino går förbi Chanavat. Chanavat har andraplatsen ändå och det blir Chanavat och Pellegrino som tar platserna direkt till final. Så får Skar och Valnes, norrmännen, hoppas att deras tider ska räcka. två favoriterna vidare till final alltså.

Kommentator 1: vi ska höra vad Johanna Hagström har att säga efter sin semifinal.

Johanna: lite slopet, hade inte den sista kraften. jag går ganska långt ut. det tog lite. Snopen (sktattar med besvikelse). bra plog och kvart. jag gillar faktiskt vädret.

Reporter: den enda då?

Johanna: så himla rolig bana här. jag gillar regn, jag är från falköping, där regnar det en del.

Reporter: du och Olle som gillar den då?

Johanna: Ja jag kan tänka mig det. Det är lite kul.

Reproter: Vad tar du med dig härifrån? johanna: jag tycker att kroppen svarar lite bättre. men det är klart att jag vill mer. inte nöjd här.

Kommentator 1: härligt att höra Johanna Hagström där. lite besvikelse över den marginalen på fel sida. vi är ni framme i den andra semifinalen, där vi har två svenskar.

Kommentator 1: vi har Retivikh och Goran Tefre.

Kommentator 1: här har vi Marcus Grate som tog sig vidare hit på placering från kvartsfinalen. Tauboel, tredjeplats i Davos förra helgen. och här har vi Johan Häggström från Sverige som har varit i final men precis utanför den här säsongen. Tog sig vidare på tid och har ju sett stark ut under säsongen.

Kommentator 2: verkligen, samma här. tror det är viktigt att få en bra start och hamna långt fram i fältet.

Kommentator 1: vi har ju också snabba fransmannen Jouve, nummer 13, längst ut till höger i bild. Det är han och Grate som är snabbast iväg. Grate i täten här. (exalterad)

Kommentator 2: vi ska se om Häggström kan hänga med. Han är duktig på att ta kurvor.

Kommentator 1: såg nära riktiga främlingar i Davos där han smet förbi. och Grate är längst fram. Med Jouve i ryggen.

Kommentator 2: de är snart framme vid den breda backen.

Kommentator 1: svenskarna etta femma.

Kommentator 2: försöker skapa fart nu inför backen nu, Häggström.

Kommentator 1: han gör det bra, kommer bra nu Häggström. avancerar nån placering iallafall. är förbi norrmännen nu. Häggström uppe på fjärde plats (intensivt, uppspelt)

Kommentator 1: Grate, håller han ledningen då? (nervositet i rösten) det gör han inte. han får släppa förbi sig fransmannen. nu är de två och kanske trea, va (förhoppning i rösten)

Kommentator 2: hoppas han fortsätter nu. bara att runda. bra! fortsätt fortsätt! (exalterad) Kommentator 1: Jouve, Grate, Häggström. och så är det Taugböl som stöter på Häggström högersida och tar sig förbi också. upp på andra plats. då är svenskarna trea fyra nu.

Kommentator 2: de labbar rejält nu. de åker bra och får plats också.

Kommentator 1: på väg in mot upploppet nu är det Taugböl och Jouve och svenskarna på tredje och fjärde, strular lite grann för Häggström såg det ut som där, tappar lite fart.

Kommentator 2: trångt för han, det går inte.

Kommentator 1: Faller tillbaka. Häggström kommer inte att avancera till final, men Grate då? (oro i rösten) tiderna räcker väl inte till tyvärr. Det blir Taugböl och Jouve från den här semifinalen och Grate och Häggström är utslagna.

Kommentator 2: de gör det bra men är inte mogna än för en final. Häggström får dold startspår, eftersom han går vidare på tid, svårt att få de positionerna man vill. trängre och svårt att få positionerna. åker mycket bra svenskarna, tankemässigt åker de rätt, gäller bara att bygga på fysiken.

Kommentator 1: Chanavat är favorit va?

Kommentator 2: aa och Pellegrino. att slå Chanavat blir svårt. han är hundraprocentig.

01:52:15

Kommentator 1: herrfinalen väntar nu. en final med tre norrmän, två fransmän och en italienare. Där Chanavat har sett allra starkast ut. och det känns som han har en växel till.

Kommentator 2: jag tycker han ser stenhård ut. det ska bli mycket mycket spännande att se. jag vet inte hur man ska åka för att slå Chavanat. när inte Klaebo är här känns det just nu som att han är den bästa. åtta pallplatser ingen seger för Chavanat, kan bli den första idag.

Kommentator 1: Pellegrino! har sett stark ut idag.

Kommentator 1: Taugböl, Jouve som inte sett lika stark ut som Chavanat. Valnes. Skar

Kommentator 2: Skar, känns som den norrman som varit vassast idag. Pellegrino, Chavanat och Skar har imponerat mest idag.

Kommentator 1: betydligt bättre start från Skar från den grinden än för Stina Nilsson. Men Chanavat som går till ledningen.

Kommentator 2: han är så snabb

Kommentator 1: han har landsmannen Jouve i rygg och så är det Pellegrino.

Kommentator 2: jag tror att han är väldigt nöjd med att ha landsman i ryggen

Kommentator 1: det tror jag med. tre norrmän längst bak nu. men Chanavat längst fram i spets.

Kommentator 1: nu är det snart dags för den breda backen, ska vi se om det kommer attacker från alla håll och kanter.

Kommentator 1: aa nu börjar de ladda. Valnes kliver ut, försöker få med sig fart in i den här stigningen. ska han ta hela vägen fram?

Kommentator 2: Pellegrino kommer på insidan! (skriker)

Kommentator 1: Chavanat försöker hålla undan för Pellegrino. Men han går jättestarkt nu italienaren. joda, han tar sig förbi. Chanavat tvåa, Jouve trea. och ingen av norrmän lyckades

Kommentator 2: avancera Kommentator 2: Chanavat - attack! (skriker)

Kommentator 1: tar tillbaka ledningen från Pellegrino. det ser så enkelt ut.

Kommentator 2: aa han är i sån form. han är överlägsen Chanavat. åker så lätt.

Kommentator 1: sen har vi den andra fransmannen Jouve, som har tappat en del, har två norrmän framför sig nu.

Kommentator 1: Valnes som är först av norrmännen, skar försöker avancera också. men Chavanat före Pellegrino på väg in mot upploppet, där har vi läget nu. Valnes är trea. Chanavat har greppet nu om det här. kan Pellegrino utmana? (nyfiken) han försöker, men det biter inte riktigt.

Kommentator 1: och så tappar vi bilden precis men Chavanat vinner före Pellegrino och Valnes är trea. Chanavat visade hela dagen här att han gick inte att slå helt enkelt.

Kommentator 2: nej han är en klass för sig. inget snack om vem som var bäst idag.

Kommentator 1: aa spännande då att se om den här formen kan hålla i sig. och om han kanske kan utmana Klaebo framgent. Klaebo är en klass för sig.

Kommentator 2: aa men Chanavat utmanar Klaebo, han var bara fem hundradelar sist. För att slå Klaebo krävs det något alldeles extra. men Chanavat är på god väg att kunna utmana honom. ännu en gång ett perfekt lopp. trots att han nog blev överraskad att Pellegrino kom på insidan där, men så svarade han direkt och hade krafter att ta tillbaka täten omedelbart.

Kommentator 2: då tippade du ju rätt, du sa Chanavat herrarna och Sundling damerna.

Kommentator 1: Ja det stämmer faktiskt. Nu ska vi höra Sundling då efter den härliga segern tidigare

Sundling: skön dag idag. det har varit lite struligt de senaste finalerna. och har ju liksom inte nått hela vägen fram. så det var jättekul att göra det idag.

Reporter: Vad tyckte du var svårt med det här racet? Stina pratade om att det var ett krångligt lopp?

Sundling: För mig var det ändå inte så krångligt, trångt på vissa ställen. Jag tror ändå att jag lyckades hålla mig ifrån det värsta krånglet där. men vädret har ju varit väldigt varierande. (pratar om vädret)

Reproter: Och upplevde du nånting när Linn ramlade?

Sundling: det var ingenting jag märkte av.

Reporter: hur kände du på upploppet?

Sundling: det kändes bra (leende)

Reporter: Vad tänkte du där?

Sundling: hela vägen in i mål bara, sen kan jag titta bak hehe.

Bilaga 5 Damer 29 december Lenzerheide transkribering

(kameran filmar publiken, schweiziska flaggor)

Kommentator 1: okej då knastra vi oss över damerna. där vi har Diggins, Caldwell och Nepryaeva. och Falla är här. nu tätnar det till och blir tufft att gå vidare. men här är Jonna Sundling som leder sprintvärldscupen och som varit så övertygande i alla sina sprintar den här säsongen. Hon föll ju i Davos och har varit i final alla gånger och var på pallen i Ruka, som tvåa och senast som vinnare i Planica. Men tuff konkurrensen i denna semifinal.

Kommentator 1: och kvick iväg är hon som nästan alltid, Jonna Sundling. Här finns också Anamarija Lampčic från Slovenien som är den som ligger bakom Sundling. och Falla som ligger bredvid henne, norskan som gillar att ligga långt fram från början.

Kommentator 2:: ja då, det håller bra. bra i branten där Jonna.

(kameran filmar publiken där många olika flaggor viftas. Många schweiziska flaggor)

Kommentator 1: håller undan för Falla, jajemän.

Kommentator 2:: Diggins gick ju vidare på tid.

Kommentator 1: glider inte nå bra för henne just nu (lätt irritation) får inte med sig fart.

Kommentator 2:: hamnar bredvid de andra nu.

Kommentator 1: Diggins, Caldwell och Falla. De är förbi henne *suck*

Kommentator 2:: Sundling på fjärde plats. och så har staven gått för Nepryaeva. Ska hon göra en Bolshunov, jag tror väl inte det.

Kommentator 1: det här är en semifinal med så hårt motstånd. ska se om hon kan tända till igen nu då (hoppfull)

Kommentator 2:: hon hamnar lite efter nu Sundling, efter Falla och amerikanskorna. och Lampič är där också och fajtas. Nu kan hon komma fram på insidan.

Kommentator 1: jorå! (hoppfull)

Kommentator 2:: om krafterna finns

Kommentator 1: Diggins ser lite sliten ut. kan hon kanske hoppa förbi henne där, jajemän!

Kommentator 2:: men Lampič har avancerat, så hon är fortfarande fyra. (lätt besvikelse) Sundling runt kurvan i ett knepigt läge

Kommentator 1: får hon jobba länge, länge här för att få med sig så mycket fart det går. Ställer sig upp tidigt, Lampič jobbar mer.

Kommentator 1: oj nu blir det tjockt, Sundling är den som förlorar mest på det (biten ton)

Kommentator 2:: a-a (suckande röst), alla är med här Kommentator 1: nu kommer Nepryaeva här också (glatt tonfall)!

Kommentator 2:: som bröt staven, ska hon lyckas göra som Bolshunov här? (exalterad)

Kommentator 1: ohohoh (skrattar av imponering)

Kommentator 2:: otroligt starkt isåfall, och Lampič går ju som en raket här. kommer inte ända fram till ett och två Nepryaeva, utan får hoppas på tid. Diggins och Lampič, Diggins som alltså tog sig vidare på tid, nu är hon i final och det är hon tillsammans med Lampič och så har vi fått en pratstund med Karl Johan Westberg, om vad det var som hände där egentligen.

KJ: Planen var att ta det lugnt och komma ut bra och spara lite och så ser ser jag att Bolshunov bryter staven så får jag möjlighet att avancera och sen så känns det extremt bra över bron och jag hade helst velat ta mig förbi men blir lite stängd. men ser är jag ju tvåa uppför bron och då kommer någon bakifrån och sparkar av staven på mig och jag blir jävligt sur såklart med försöker åka och jag vet ju att det bara är upploppet kvar och får en bra kurva där på slutet och är påväg om Bolshunov och kör väl ihop med honom igen, det var väl jag som gjorde nåt mindre snyggt där och blir av med den andra staven också. det är absolut inte så man vill åka. det är första staven där som går, den förstår allihopa.

Reporter: båda stavarna rök alltså?

KJ: aa reporter: vad hann du tänka i de situationerna?

KJ: jag försöker ändå hålla fokus och det tycker jag att jag är ganska bra på att köra på.utan en stav brukar funka med med två halva stavar, det var svårt. kommentatorerna skrattar

Kommentator 2:: men tanke på det där åkte han ju väldigt bra.

Kommentator 2:: nu har vi en semifinal med mycket svenskt. Emma Ribom var 22:a i kvalet och åkte jättestarkt och tog sig hit. Maja Dahlqvist också framme i semifinal. Tiril Udnes Weng, norskan, som ligger sjua i totalen. Och här finns Moa Lundgren som gått från klarhet till klarhet den här säsongen och som ligger jättebra till i sammandraget. Saudi Maudie Björsen, den som var snabbast i kvalet som fyra. och den andra norskan är Anne Kjersti Kalvå. Inte riktigt lika namnkunnigt fält som i första semin.

Kommentator 1: nej det är inte det, och det ska vara bra chanser för de här tjejerna, de svenska tjejerna, att ta sig vidare faktiskt (hoppfull)

Kommentator 2:: Sundling som kom sexa i förra semin kommer att få 22 eller 24 bonussekunder.

Kommentator 1: bra start på Lundgren. kommer Björnsen.

Kommentator 2:: de två körde ju samma kvartsfinal. och var etta och tvåa.

Kommentator 1: också Maja fint och Emma Ribom e bra med.

Kommentator 2:: det är norskorna, Weng och Kalvå, som har de sista platserna.

Kommentator 1: och så sitter hon är lite fast i branten där Moa Lundgren, men kommer väl ändå bra in i kurvan där. Maja är väl först av svenskarna, nä Moa Lundgren (lått förvånad) är först.

Kommentator 2:: Moa som har innespåret där och Maja som är trea. Ribom fick gå ytterkurva där, tappade lite grann, är sexa.

Kommentator 1: Lundgren ligger jättebra, skidorna ser ut att glida fint (exalterad)

Kommentator 2:: glider upp och förbi Björnsen

Kommentator 1: oj det var bra (glad)

Kommentator 2:: in mot varvningen, så är det Moa Lundgren först, före Björnsen.

Kommentator 1: Maja bra med.

Kommentator 2:: på tredje plats, Emma Ribom är sexa. Norskorna kommer nu på varsin sida, Weng och Kalvå.

Kommentator 1: ska se nu om hon orkar upp för andra backen, ser lite segt ut

Kommentator 2:: Björnsen har någon meter på henne och nu kommer också de andra åkarna ganska starkt utanför henne. nu måste hon verkligen bita i nu Moa Lundgren om hon ska ha en bra position ner i backen (lite nervös)

Kommentator 1: det är Weng som går snabbt

Kommentator 2:: och som har täten. Björnsen är tvåa och Kalvå trea nu.

Kommentator 1: nu gäller det att trampa, få med sig så mycket fart som möjligt (bestämt tonfall).

Kommentator 2:: Det är Maja Dahlqvist som är först nu av svenskorna, Moa Lundgren är femma

Kommentator 1: hon jobbar länge, kommer med bra fart nu.

Kommentator 2:: gled ju fint på förra varvet.

Kommentator 2:: Weng gör ju ett fantastiskt fint lopp båda: oooh (besvikelse) och så faller de *bestämd suck*

Kommentator 2:: båda två svenskorna. aah, trist. riktigt trist. weng gör en fantastiskt fin semifinal, vinner klart. och björnsen kommer tillbaka och tar andraplatsen. tiderna kommer inte att räcka. utan det är väl bara de två.

(hela upploppet täcks av schweiziska flaggor)

Kommentator 1: Nepryaeva och Falla går vidare från den andra semifinalen. ah vad synd, maximalt dålig utdelning för de svenska tjejerna. (nästan suckar)

Kommentator 2:: aa verkligen. ingen svenska i final (förvåning i rösten). det är ju nånting man höjer på ögonbrynen över.

(det visas repris från loppet där svenska och amerikanska flaggor vajas högt)

Reporter: Hur summerar du den här dagen, Jonna?

Jonna: Inte så jättebra, jag är inte nöjd. men jag känner att jag gjorde det jag kunde. och det räckte inte.

Reporter: går det att sätta fingret på vad du inte är mest nöjd med?

Jonna: kanske att jag inte hinner med jättebra utför. jag vet inte om jag ska arbeta mer eller… det var en del av det och att jag hamnar i en dålig position. det är svårt att göra något åt när man blir omringad.

Reporter: när du inser att du hamnar i en dålig position, vad hinner du tänka eller göra där?

Jonna: det var i utförsbacken, och det är inte så mycket att göra förutom att jobba mer. Jag gjorde det jag kunde göra.

Reporter: hur känns formen?

Jonna: Den känns inte dålig iallafall. den känns okej.

(kameran filmar publik som håller i norska och amerikanska flaggor)

Kommentator 2:: Jonna Sundling som alltså var sexa i den första semifinalen. Det blir alltså en final utan svenska åkare då.

Final (kameran filmar publiken vid upploppet, där är en lång rad av schweiziska flaggor och två ryska)

Kommentator 2:: det var inte svenskornas och inte maja dahlqvists dag. så vi har en final utan svenskor. Nepryaeva är där. Och den som vill ha varenda bonussekund hon kan få nu efter det svaga loppet igår, det är ju Jessica Diggins. Hon är framme i final.

Kommentator 1: hon har trasslat sig till final

Kommentator 2:: jaa. Weng har ju fått en fantastiskt fin start på den här touren. Såg väldigt stark ut i sin semifinal. ligger ju sjua efter gårdagen och kan nog komma ganska bra i den här finalen tänker jag. Björnsen behöver också alla sekunder hon kan få, Lampič är ingen dålig distansåkare, starkt av henne att hon är i final. mer väntat naturligtvis att Falla är där, har nog inga stora ambitioner vad gäller totalen, men sprintvärldscupen.

Kommentator 1: och de svenskar som inte lyckades idag, det är klart att det blir en bra dag för Falla.

Kommentator 2:: kommer snabbt iväg, det gör Lampič också

Kommentator 1: Diggins längst ut.

Kommentator 2:: Diggins med. Jessica Diggins som skrev på sociala medier igår att hon inte var nöjd med skidorna, men hon gjorde vad hon kunde. och nu vanligt läge som hon gillade när det gäller att bara fajta fajta

Kommentator 1: (skrattar) hon har fajtat bra första backen.

Kommentator 2:: ja det har hon verkligen. en härlig fajter men också en åkare som också kan förlora med stil.

Kommentator 1: hon får en lucka däruppe. och nåt man alltid vet är att hon gjort sitt bästa.

Kommentator 2:: nu är hon i täten när de är nere och varvar. Falla och Lampič är de enda som riktigt hänger med. och hon har gått rejält fort här

Kommentator 1: absolut

Kommentator 2:: ganska utdraget när de går ut på andra varvet

Kommentator 1: Falla bra läge nu när Diggins har slitit hårt på första varvet. nu kommer attacken från Falla! Kommentator 2:: Falla kommer upp jämsides med henne. Björnsen blir passerad av Nepryaeva och Weng lite längre bak. men det är fortfarande samma trio i täten. Nepryaeva uppe på fjärde, Diggins på tredje. Lampič gör ju det här lysande bra (exalterad)

Kommentator 1: var i final senast i Planica. Björnsen är borta, Weng är borta. Fyra åkare kvar. Lampič och Falla spurtade i sprintstafetten i vm då Lampič spurtade ner Falla i kampen om medaljerna. Ser ut som att de kommer ha en dust igen.

Kommentator 2:: jaa, Lampič har fått en fin resa. Diggins är trea

Kommentator 1: (utbrister) Diggins kommer tillbaks!

Kommentator 2:: och Nepryaeva är fyra. Ryskan som precis som Bolshunov tog sig vidare efter ett stavbrott, nu är hon uppe på tredje plats före Diggins när de kommer in på upploppet. Falla ser ut att gå mot segern, Lampič mot andra, om hon inte (accererlarande ton) kan spurta ännu bättre (intenstiv ton).

Hon kommer väldigt nära!

Kommentator 1: aaa Kommentator 2:: de är nästan jämsides över mållinjen. Nepryaeva är tre i varje fall.

Kommentator 1: det stökar lite för Nepryaeva och Lampič som nästan går ihop i sista kurvan. men från den kurvan och fram åker hon ju jättefint.

Kommentator 2:: Lampič har vunnit ett lopp men det var för-OS, där många inte var med, så detta måste vara hennes bästa individuella prestation. även om det slutar med en andraplats men målfotot ska granskas först innan vi vet vem som vunnit.

Kommentator 1: fällningen innan mål kommer vara helt avgörande. vem kantade fram tån längst? och man måste imponeras av Nepryaeva.

Kommentator 2:: och det är Lampič som vinner, tre hundradelar före Falla (imponerad)!

Kommentator 1: (glad) snyggt jobbat!

Kommentator 2:: väldigt starkt av Lampič! förra gången var det Schweiz och nu Slovenien. Det är inte sensationer, men överraskande är de två.

Kommentator 1: kul och bra för skidåkningen och för dem som individer såklart.

(säger bara hur många poäng varje åkare får= (åkarna vinkar till publiken som viftar energiskt med flaggorna)

Kommentator 1: kul med Slovenien och kvinnlig sprint.

Kommentator 1: vi ser här att Lampič måste ta ytterkurvan och tappar mycket fart, Lampič lyckas ändå slå Falla och är ju så stark.

Reporter: What a finish in the final heat, how does it feel to be on the very top of the podium?

Lampič: it feels strong. no it was a fantastic race and i’m really happy.

Reporter: did you know that you were going for the win and having Maiken so close to you?

Lampič: before in quarter finals we were also really close, but I didn’t go first to the line, so I have in my mind, in next race I will beat here.

Reporter: Congratulations! Very very well done!

Lampič: thank you

Bilaga 6 herrar 29 december Lenzerheide

01:09:43

Kommentator 1: Ska vi se hur det är på herrsidan då? Johan Häggström har ju chansen! Kommer i semifinal nummer två, i den första har vi Kläbo, vi har Bolshunov, som alltså bröt staven halvvägs, i sin kvartsfinal men ändå vann den!

Kommentator 2: Ja det var helt grymt

Kommentator 1: Helt enormt, frågan är vad det har kostat. Pellegrino, som alltid åker bra här. Eller har gjort dom två gånger som det har varit sprintat här, etta och tvåa har han varit. Valnes, eh nye norrmannen om vi får säga så, som ligger fyra i sprintvärldscupen. Och så Ustiugov, han och Pellegrino har tagit dom två första platserna dom gånger det har varit sprintar här, varsin seger varsin andraplats har dom. Och han såg ju ruggigt starkt ut både igår och i sin kvartsfinal. Och så då fransmannen som gick vidare på tid hit, Renaud Jay.

Kommentator 2: Frågan är egentligen för båda ryssarna, både för Ustiugov och Bolshunov vad det kostade det dom gjorde i kvartsfinalen, eh Ustiugovs ryck var ju mäktigt men man brukar inte ha så många såna karameller att dela ut.

*start*

Kommentator 1: Startar lugnt gör han igen, Ustiugov väljer att lägga sig sist från början, Kläbo tar det också lugnt om än inte liiiika lugnt. Och så kommer Ustiugov då, med ganska bra fart redan här på första varvet!

*publiken syns, en rysk flagga syns och i nästa bild syns en norsk*

Kommentator 2: Ja! *skratt*. På lätta fötter! Dansar han upp

Kommentator 1: Ja väldigt lätta fötter! *skratt* ser han ut att ha, Ustiugov. En riktig formtopp här, till Tour de Ski. Ska vi tolka det så? Vann ju med ett mäktigt ryck, det som var en sån sällskapsresa länge igår, masstarten över 15 km men när han tryckte gasen i botten var det ingen som kunde följa, han vann med fyra sekunder.

Kommentator 2: Bolshunov bromsade där på toppen och lät Ustiugov åka lite grann, sen axar han och fick en lucka så att ingen ska få slipstream på ryssarna här… *positivt tonfall* smart åkning! (imponerad ton)

Kommentator 1: Det är Pellegrino vi har på tredjeplatsen, när ska Kläbo börja röra på sig?

Kommentator 2: Bygger upp fart i kurvan här, som han är så duktig på! … Nu kommer han!

Kommentator 1: *imponerad röst* Jaa, titta!

Kommentator 2: Ustiugov nere på fjärde plats.

Kommentator 1: Bolshunov och Pellegrino, etta, tvåa.

Kommentator 2: Så prövar Ustiugov igen då, insidan! … Släpper Bolshunov en lucka där? Ja det gör han.

Kommentator 1: och Kläbo fortfarande lite bakom *förvånat tonfall*

Kommentator 2: Ja han väntade ju länge i kvartsfinalen också. …Valnes provar på insidan där bakifrån.

Kommentator 1: Uppe på andra plats. Kläbo jämsides med Pellegrino sen.

Kommentator 2: Grym klass på den här semifinalen

Kommentator 1: Aa (nöjt läte)! Ustiugov femma nu. Det är Bolshunov i täten. *kameran filmar längre ifrån, publik syns, inga flaggor*

Kommentator 2: *bekymrat tonfall* Kläbo är fyra? Men OJ! Vilken kurva han tar där han är SÅ SKICKLIG! (imponerad ton) Han ÄR så skicklig! Han går från fjärde till första! Det är grymt!

Kommentator 1: Det känns som han kan göra precis som han vill!

Kommentator 2: Mot världseliten LEKER han!

Kommentator 1: Pellegrino är tvåa, Valnes är trea, ryssarna blev fyra och sexa, ska tiden räcka för nån av dom? Det är frågan det. Kläbo, Pellegrino är i alla fall finalklara.

Kommentator 2: *skratt* Ja, hoho! Ojojooj vilken sprintåkning han visar upp, Kläbo. Han kan göra på många olika sätt, och alla olika sätten är extrem världsklass. Han ÄR så rapp och snabb.

Kommentator 1: Då vill vi höra Moa Lundgren berätta lite grann om vad som egentligen hände där i semifinalen.

SVT:s reporter: Hur går din tankar just nu, direkt efter?

Moa Lundgren: Jäv, jävla skit bara.(besvikelse)

I: Berätta, vad var det som hände?

L: Eh, ja alltså, det finns säkert någon fin repris på aa men det blev, för tight i kurvan, vi ville väl fortsätta gosa jag och min roomie.

I: Just när en sån situation händer, vad hinner man tänka då, vad rör sig i skallen?

L: Eh… jag tycker jag låg perfekt inför hur jag ville ha mitt upplopp och min väg till en final, som jag ville stå i. Och jag var.. väldigt pigg idag så det var jättetråkigt.

I: Jag förstår att det känns tufft (sympatisk ton). Berätta vad du tänker, vad du känner?

L: Eh, *blinkar argt bort tårar*, jag är skitfrustrerad.

I: Har du och Maja hunnit säga något till varandra?

L: Neej, men som sagt var så, är hon min roomie så vi lär väl hinna, mysa ihop oss några dagar till.

I: Tack!

L: Tack!

Kommentator 1: *skratt*

Kommentator 2: Kanske inte jättemysigt första timmen idag

Kommentator 1: Nej *skratt*

Kommentator 2: Äeh det är ett artisteri! Han bjuder på Kläbo. Det är som en vacker målning av en idrott, fantastisk idrottsprestation när han gör på det där sättet, tuffa lägen men han bara leker sig fram så lätt, så lätt. Till nåt alldeles unikt.

Kommentator 1: Och Ustiugov orkade inte, han blev sexa och sist och får 22 bonussekunder. Dags för semifinal nummer två, Martin Löwström Nyenget är nog väldigt nöjd med bara att kommit hit. Retivykh har nog högre ambitioner däremot, sprintspecialist som han är, ryssen. Och Johan Häggström, jaa. Jag tror inte han heller är nöjd med att bara ha kommit till semi.

Kommentator 2: Bra läge. (hoppfull ton)

Kommentator 1: Väldigt fint åkte han ju i sin semifinal. Och så hemmahoppet då, publiken kommer att lyfta Jovian Hediger fram här över dom två varven, den saken är klar.

*filmar över publiken, många schweiziska flaggor och ett fåtal norska syns*

Pål Golberg, stark sprintåkare. Var ju på pallen i Ruka, i den första sprinten som var i klassisk stil. Och Richard Jouve var ju också det. Sprintspecialist också han, som naturligtvis inte heller är nöjd bara med att va i en semifinal.

*start*

Kommentator 1: Golberg är ju, ganska bra på bägge delarna.

Kommentator 2: Bra start på Häggström! Mycket bättre än i kvarten! (hoppfull ton=

Kommentator 1: Jouve, fransmannen, är det som han har på sin vänstra sida.

Kommentator 2: Nyenget som är på hans högra.

*åkarna åker in där publiken är nära, rysk, norsk, svensk flagga syns, många schweiziska syns* Kommentator 1: Är han först upp i stigningen, Häggström?

Kommentator 2: Jättefint, skidor.

Kommentator 1: Jaa, han gör ju det (lätt förvånad ton). Stort och avspänt och med härligt driv.

Kommentator 2: Ah nu har han en liten lucka här, är det så att dom får sug, ja dom får väl det ändå kanske så småningom men det där är en bra fart över första krönet!

Kommentator 1: På jakt efter årets första final alltså Johan Häggström, har varit i semi alla tre sprintarna tidigare i vinter. Och har ju ett fint utgångsläge från gårdagen då han var sextonde man, 16 sekunder efter.

Kommentator 2: Har fortfarande nån meter på dom in på den där långa rakan. Där det kommer komma attacker!

Kommentator 1: Men nu får dom jobba! *glatt tonfall*. Dom får ju jobba hårdare, köra snabbare än Häggström. Om dom ska förbi honom. Det är Jouve och det är Retivykh, två sprintspecialister som ligger närmast honom.

Kommentator 2: Golberg går ut i en attack längst till höger! Retivykh kommer också starkt nu! *oroat tonfall*

Kommentator 1: Ja

Kommentator 2: Det gäller att tända till!

Kommentator 1: Ja det gäller att svara emot här! Retivykh och Golberg går snabbare!

Kommentator 2: Bit i nu!

Kommentator 1: Nu nere på tredje plats. Jouve kommer också upp på sidan nu! (nerövs ton)

Kommentator 2: *suckar*

Kommentator 1: …Och han är nere på fjärde plats. (besviken ton)

Kommentator 2: Men han har bra glid! Får han med sig bra fart här kan han göra mycket härifrån och in.

Kommentator 1: Brukar ju kunna hitta bra, fräcka spår också Häggström.

Kommentator 2: Aa det gör han, tryck till nu!

Kommentator 1: Ligger i… rygg på Jouve. Det är Golberg som är etta, Retivykh är tvåa.

Kommentator 2: Svåra att hinna ikapp på ett upplopp, dom två. Jouve är inte lätt han heller!

Kommentator 1: Neej *skratt*.

Kommentator 2: Kommer med bra fart ändå, här då, *ansträngd röst* näe.

Kommentator 1: Får gå en ganska vid kurva, och det han får

Kommentator 2: Jajamen kom nu då!(hoppfull ton)

Kommentator 1: En böj kvar här. Kommer in på upploppet som fjärde man, gör han Häggström, om det är starka, starka spurtare han har framför sig, men kanske att tiderna *positivt tonfall* kan räcka här! Kommentator 2:48-tider är det dom ska slå, ja det gör dom!

Kommentator 2: Jajemen! (lyckligt utrop)

Kommentator 1: Han går vidare på tid! Han får till final på tid.

Kommentator 2: Första finalen i år, har varit där en gång tidigare i sin karriär, men… det där var bra! Riktigt bra.

Kommentator 1: Och då har han säkrat MINST 42 bonussekunder Johan Häggström! RIKTIGT, riktigt bra!

Kommentator 2: HÄRLIGT!

Kommentator 1: Ja ska vi få höra den andra rumskompisen, då, som kraschade, nämligen Maja Dahlqvist.

SVT:s intervjuare: Maja berätta hur du tänker just nu?

Maja Dahlqvist: Nää, jag tänker att när, när ska jag få nåt flyt, det är helt otroligt vad dåligt allt går nu liksom, är det inte det ena som är det det andra.

I: Är det så det känns, att det strular mycket?

D: Aa, det är såhär, det är inget, ingenting går min väg liksom *uppgivet skratt*, är det nånting som kan strula så gör det. Och aa, det brukar väl vara lite så också när man är i sämre form men såhär dåligt…ska man fan inte ha det alltså

I: Den situationen då, hur upplever du den?

D: Nej jag vet inte, det blev tight och, Moa kom väl på yttern så, ja jag vet inte.

I: Hon var ju här nyss och var såklart riktigt förbannad och besviken, vad känner du?

D: Aa jag känner samma, jag ville slå sönder allting där ute när det hände, det var… äh jag trodde det var ett skämt att jag skulle ramla igen liksom, det, det kändes väldigt bra i spurten där på kvarten även om jag… det loppet blev typ exakt så som jag inte ville ha det och ändå lyckades ta mig vidare så jag kände mig.. ah men, stark i spurten så, så. Aa.

I: Hur känner du annars då, känner du att formen är på uppåtgående eller hur har det varit dom har två första dagarna?

D: Eh, *uppgivet skratt* nu har jag ju ramlat båda dagarna liksom, eh… det är svårt att säga, igår… vart det lite som att loppet försvann ur händerna redan efter två kilometer och… nu tycker jag att det är, att det känns ändå hyfsat och, tror ju liksom att, tills jag ramlar då att jag kommer gå vidare till final liksom, jag tror ju ändå på det hela vägen där så… aa.

I: Just det du var inne på, att form och strul kan hänga ihop litegrann, eh, hur är det med den saken?

D: Eh nej men förra året var det ju helt tvärtom, liksom, det alltid var ett bra flow hela tiden och allt gick min väg liksom, och nu… Nu är det tvärtom och, man är en halv sekund efter i situationer så blir det strul men… Nu tycker jag ändå att det är lite väl mycket *skratt*.

I: Har du och Moa hunnit snacka något?

D: Näe.

I: Ni tar det på rummet sen?

D: *skratt* Ja vi tar det på rummet.

Kommentator 1: Ja det var inte svenskornas, och inte Maja Dahlqvists dag.

0Kommentator 1:3Kommentator 1:57, final

Kommentator 1: Då är det ett lopp kvar, och för en ovanlighetens skull då så är den enda svenska finalisten idag en herre! Nämligen Johan Häggström, som har gått hela vägen fram till final. Gjorde det på tid! Men bara att han är där är ju väldigt starkt och då som sagt, bara det garanterar honom 42 bonussekunder. Och efter tre raka semifinaler så får han nu va med och köra om det.

Kommentator 2: Aa, roligt och välförtjänt, det här är en kille som har gått lång väg men som hela tiden har blivit bättre och bättre, och från halva förra säsongen så har han VERKLIGEN tagit ett rejält kliv och etablerat sig på den nivån nu under den här säsongen. Superkul! (munter ton)

Kommentator 1: Har varit femma en gång, i en världscupsprint i slutet på förra säsongen, det är hans främsta… placering i dom sammanhangen.

Kommentator 2: Han har ettan, tvåan, trean och fyran från VM med i den här semi, *skratt* finalen.

Kommentator 1: Jaa det är verkligen hög klass, eh den vi saknar är ju, vi nämnde väl aldrig det, fransmannen Lucas Chanavat, …som eh, har blivit sjuk! Och fått lov att åka härifrån.

Kommentator 2: Ja, han tuffade ju bara runt, han var ju långt, långt efter igår och åkte sjuk för att se om det skulle kunna vända men… det gjorde inte det. Det gör det väldigt sällan det kan man säga för en skidåkare att tävla sjuk. Inget att rekommendera.

Kommentator 1: Johannes Hösflot Kläbo! Är förstås den givna favoriten, han… har varit på pallen 40 gånger i världscupen, av dom är 30 segrar, ah det säger mycket om den killen

Kommentator 2: Ja det är helt galet.

Kommentator 1: Pellegrino, är ju då kanske främste utmanare, har vunnit här, 2015, var tvåa 2017. Och här står Pål Golberg. Den starke norrmannen som också… har varit på pallen i vinter i sprint, precis som Jouve har, dom båda var på pallen i Ruka i dom klassiska sprintarna där. Och nu är dom framme i final.

Kommentator 1: Retivykh har också varit i en final i vinter, ingen pallplats har det blivit ännu, men han är ju en stabil toppsprinter. Och som sagt, första finalen i vinter för Häggström.

Kommentator 2: Behöver en perfekt final för att det här ska gå vägen hela vägen fram till pallen, då måste ALLT verkligen klaffa för honom.

*start*

Kommentator 2: Bra start får han.

Kommentator 1: Jouve som är först ut… Kläbo lägger sig lite längre fram nu i finalen än han har gjort i dom tidigare heaten.

Kommentator 2: Pellegrino tar rygg på honom.

*rysk flagga, norsk flagga, flera schweiziska flaggor syns i bild. Viftas med två svenska flaggor*

Kommentator 2: Luuungt och fint upp för den första backen *roat tonfall*. Ingen vill spilla några krafter än. OJ viken promenad!

Kommentator 1: Aa, knappast nån som kommer ta något initiativ före varvningen. … Jouve tar lite fart ändå, han kan behöva den som ledare ner för backen, för att det är många som kan komma med sug nu.

*vifttande fransk flagga syns i bild*

Kommentator 1: Häggström och Kläbo, två, trea. Pellegrino fyra. Retivykh och Golberg sen.

Kommentator 2: Nu tar dom sats!

Kommentator 1: Nu ska vi se, om det är nån som spelar ut nåt kort här! (förväntansfull ton)

Kommentator 2: … inte än

Kommentator 1: Näe

Kommentator 2: Golberg ser ut och va lite sugen, kommer försöka på insidan där, nu kommer han!

Kommentator 1: Fastnade lite på Häggström, och får gå låångt ut åt sidan, försöker här nu Golberg.

Kommentator 2: Jouve går på bra!

Kommentator 1: Och så Kläbo på andra sidan, som … aa går inte hela vägen fram ändå (tvekande), Häggström är fortfarande bra med!

Kommentator 2: Aa vaket att han gick ut där nu i högerspår, han hade fastnat bakom Golberg annars, SchNYGGT!

Kommentator 2: *snabbt* Orkar han nu? (nervös ton)

Kommentator 1: Det blir trångt i kurvan där

*Åkarna fastnar i varandra*

Kommentator 2: Aåeeh (spänd nervös ton)

Kommentator 1: Han går en boxningsmatch nästan mor Golberg. Men går segrande ur den, så han är före norrmannen

Kommentator 2: Det är BRA läge! (hoppfull ton)

Kommentator 1: Han har ett FINT läge här Häggström *förvånat glatt tonfall*, tar ordentligt med fart nu, kryper ihop, det är fortfarande Jouve i täten. Kläbo är tvåa, Häggström är trea.

Kommentator 2: *stressad* Pellegrino kommer också

Kommentator 1: Pellegrino som håller järnkoll på Kläbo kommer på andra sidan så Häggström kommer väl va fyra nere i kurvan, första kurvan här! Sen är det ju en böj till.

Kommentator 2: AA han fick den där kurvan bra!

Kommentator 1: Kläbo kommer i ytterspår, tar ordentligt med fart nu in i sista kurvan, Jouve är fortfarande i ledning, men nu har Kläbo tagit över den och Häggström är fyra! *nästan skriker* Ska han klara sin bästa placering hittills, Retivykh kommer upp och kommer väl förbi honom Kläbo vinner,

Kommentator 2: Aa vette tusan (osäker)

Kommentator 1: … före Pellegrino och Jouve, och

Kommentator 2: … fyra kan han ha blivit

Kommentator 1: Häggström… fyra eller femma.

Kommentator 2: Aa det där gör han snyggt! Han gör precis allt han kan där Häggström, han gör, fattar rätta beslut, smidig, tuff där det behövs. Eh, det är bara att dom där som var före honom är så FRUKTANSVÄRT snabba.

Kommentator 1: Men en väldigt, väldigt fin tävling av Johan Häggström (imponerad ton)

Kommentator 2: *skratt* ja!

Kommentator 1: … vilken start han får på den här touren! Eh, med sin sextondeplats igår, 16sekunder bakom, och med nu då, fjärde eller femte, vi ska strax runda av härifrån för det ska bli alpint men, vi har lite tid kvar att vänta in, nä Retivykh var eh 8 hundradelar före så det är en femteplats för Häggström! (lite besvikelse) Lika med, lika med det bästa han har gjort i världscupen och 44 bonussekunder.

Kommentator 2: Ah, jag skulle vilja säga att det är det bästa för det här iställe för i slutet på en säsong, mitt i den viktigaste tävlingen för dom flesta åkarna den här vintern, så är han i uppe och hugger. Jättebra gjort. Men en som har fått en perfekt start på touren, han är där och tar emot publikens hyllning.

Kommentator 1: Ja, det är den regerande tourmästaren Johannes Hösflot Kläbo. Eh, tvåa igår, etta idag, och ja, vi får återkomma med en tourställning lite längre fram för att nu är det annat som pockar på uppmärksamheten!

*Kläbo syns ställa sig vid publiken framför viftande norska flaggor*

Bilaga 7 Falun 8 februari damer

Kommentator 1: det blev tre svenskar vidare på herrsidan, på damsidan sedan tidigare hade vi ju fem. och nu ska vi då vara framme vid den första semifinalen på damsidan. Med Maiken Caspersen Falla, en av de stora när det gäller sprintåkning på damsidan under många år. Natalia Nepryaeva, fixade sin första seger i sprint förra helgen.

Kommentator 1: och här står Johanna Häggström som såg väldigt pigg och vass ut i kvarten. Och vass vet vi också att Jonna Sundling är. har alltså vunnit den här säsongen, det gjorde hon i Planica. möter tuffa motståndare, inte minst då Anamarija Lampič som leder sprintcupen. och så Therese Johaug.

Kommentator 2: lite överraskade (accelererande ton)

Kommentator 1: hon var sjuttonde i sprinten förra helgen, men nu alltså ännu bättre. Kommentator 2: ska ju inte räcka till här, motståndet är för tufft.

Kommentator 1: aa det här är..

Kommentator 2: det är en tuff semifinal. (ohörbart) svenskarna får bra start här nu.

*startskott*

Kommentator 2: aa det är bra

Kommentator 1: en semifinal där fyra åkare har vunnit i världscupen den här säsongen. och svenskorna kommer iväg bra. Johanna Häggström och Jonna Sundling i kamp med Falla förstås.

Kommentator 2: vill ju ha täten

Kommentator 1: Lampič försöker också avancera, det gäller att vara med nu för det kan komma att gå riktigt fort i de här tuffa uppförslöporna

Kommentator 2: ja det blir svårare och svårare att komma fram om man hamnar långt bak så positionen från start kommer att bli viktigare och viktigare, det blir bättre och bättre åkare kvar. ser bra ut både för Sundling och Häggström.

Kommentator 1: sida vid sida svenskorna.

Kommentator 2: ser bra ut

Kommentator 1: Nepriayiva får kliva in bakom Hagström. och Lampič är femma. får se om vi får en sån härlig backe igen. och Hagström kan ju inte göra det själv för hon har Falla framför sig, nu får hon eget spår här (exalterad röst)

Kommentator 2: äh ser bra ut svenskorna! (acceleranrande ton)

Kommentator 1: de går ganska bra båda två här nu! (högre röst)

Kommentator 2: bra i spåret här (uppspelt men nervöst)

Kommentator 1: Lampič går långt ut till höger i bild, precis som i kvarten.

Kommentator 1: det är Hagström först, före Falla och Sundling. Härligt läge för svenskorna

Kommentator 2: Mycket bra

Kommentator 1: och så den här kurvan då, det gäller att få med sig fart och inte bromsa upp

Kommentator 2: och så träffar här nere nu. Våga! och det går bra! Jadå! (glatt tonfall)

Kommentator 1: Sundling gör det också. Båda svenskorna med fina kurvor. Johaug avhakad lite grann. Så kommer Nepryaeva, den starka ryskan som vann förra helgen

Kommentator 2: fem bra åkare nu, kom igen nu (spänt röstläge)

Kommentator 1: trycker på nu Nepryaeva, men svenskorna biter ifrån. Bra sundling är först.

Kommentator 2: båda jättebra nu och så eaahj (Hagström fastnar, nervöst)

Kommentator 1: Problem för Hagström men hon har tredjeplatsen och har väl också rygg på ryskan. (förhoppning i rösten) Kommentator 2: aa bra

Kommentator 1: Sundling, Nepryaeva, Hagström och Lampič och Falla.

Kommentator 2: aa det är tuffa åkare här, kommer bli spännande.

Kommentator 1: Johaug finns fortfarande kvar därbak, får lite häng, men som sagt väldigt starka sprinters här idag. Sundling och Nepryaeva har en bra lucka ner nu till Hagström, Lampič och Falla.

Kommentator 1: kan Hagström komma tillbaka och blanda sig i topp två-fajten här? Nepryaeva ser urstark ut. Ryskan är i kanonslag.

Kommentator 2: Sundling går bra också.

Kommentator 1: Sundling är tvåa

Kommentator 2: Hagström har det lite knepigare nu. (spänd)

Kommentator 1: nere på femteplats och Lampič har en vass avslutning. Nepryaeva har en klar ledning in på upploppet, Sundling är två, men nu kommer Lampič och Falla

Kommentator 1: hagström fortsatt femteplats, kommer inte att nå en final. kommer Sundling göra det?

Kommentator 2: kom igen nu Jonna aaaah!! (spänt)

Kommentator 1: det blir tufft nu, Sundling eller Lampič?

Kommentator 2: jadå

Kommentator 1: Sundling kommer tillbaka, Sundling sträcker ut och trea (lätt besvikelse)

Kommentator 1: Nepryaeva, Lampič, Sundling, Falla.

Kommentator 1: kan ju mycket väl räcka på tid förstås för Jonna Sundling. men vi såg härifrån att Lampič, hon var lite före.

Kommentator 2: det var hon. men det här var en riktigt tuff semifinal.

Kommentator 1: men Nepryaeva hon ser ju väldigt stark ut (imponerad)

Kommentator 2: aa hon gör det… Hagström fastnar lite här och tappar lite, tyvärr. Där. Det är ganska avgörande där. Får inte med sig den farten hon vill ha.

Kommentator 2: kändes som att hon närmade sig där senaste tio metrarna.

Kommentator 1: så är det. Lampič är fem hundradelar före Sundling och vi hoppas att den tiden ska räcka för svenskan. vi ska höra vad Viktor Thorn sa efter sin kvartsfinal tidigare.

Viktor: skönt att ha den avklarat. men jag är så dålig i sånna här kurvor. har inte gjort det sen förra vintern liksom. jag skulle fått med mer fart i sista kurvan där för att hänga med dem upp och där tappar jag ju, och då är jag ju körd liksom.

Reporter: hur mycket är det en färskvara skulle du säga att köra bra i sprint?

Viktor: det beror på, jag är ganska dålig taktiskt och måste ju träna på det för mig är det ju en färskvara. men aa, jag får hem och träna och hoppas att det går bättre nästa gång.

Kommentator 1: Anna Dyvik, mycket glädjande i Moradräkten. Emma Ribom. det är två av de tre svenskorna. ni kanske såg tidige också att vi har förstås Linn Svahn också med. Astrid Jacobsen, en av två norskor här, vi har Heidi Weng också. Och så amerikanskan Sophie Caldwell, tredje snabbast i kvarten. men på pappret en enklare semifinal än den förra.

Kommentator 2: inte lika namnkunnig iallafall. om det blir enklare får vi väl se, men ja så ska det va, så det ska va goda möjligheter att få vidare svenskorna härifrån.

*startskott*

Kommentator 1: Dyvik alltså i den blå dräkten med det röda pannbandet och med nummer åtta där Linn Svahn och nummer fem Emma Ribom och det är en bra start av svenskorna.

Kommentator 2: Mycket bra

Kommentator 1: Svahn som fick en ganska bra.. skön kanske man inte kan säga men skön kvartsfinal Kommentator 2: ja hon fick en billig kvartsfinal. har sett bra ut tycker jag. tror kanske att vi ska ha störst förhoppningar, hon har sett stabil ut, förutom i utförsåkningarna där hon var väl försiktigt. tror inte hon kommer vara det nu.

Kommentator 1: Dyvik var ju väldigt offensiv i sin kvartsfinal men är lite längre bak nu till en början nu. in i den där backen nu då, gäller att ta position om man vill va långt fram in i utförskörning.

(publiken viftar med svenska flaggor)

Kommentator 1: ooh och så faller Dyvik! Kommentator 2: aj aj aj!(bekymrad röst) Kommentator 1: Axel mot axel med Caldwell (bekymrad röst) som är fortsatt med där, Dyvik också Kommentator 2: kostar ju energi och kraft att starta om från noll i en sån backe (ansträngd röst)

Kommentator 2: hugger i henne, hugger i klistrad Kommentator 1: Caldwell femma och Dyvik sexa. och så försöker hon ta en snäv väg här, chansar där.

Kommentator 1: och det är Heidi Weng först

Kommentator 2: kommer tillbaka bra där Dyvik får se om hon orkar nu också.

Kommentator 1: Linn Svahn är den som är främst av svenskorna. Ribom är sist. Dyvik har tagit sig fram lite grann.

Kommentator 1: och så är det struligt. det hugger i för Heidi Weng, som fortsatt är i topp och Caldwell fastnar det för också rejält.

Kommentator 2: stannar upp där, vilket iochförsig är bra för Sundlings tid!

Kommentator 1: aa juste, förstås. Sundling och Falla har just nu lucky loser-tiderna.

100

Kommentator 1: nu kommer de in på stadion.

Kommentator 2: bra kurva igen av Svahn.

Kommentator 1: Dyvik finns det chans för också, men glider inte tillräckligt, hon får gå tidigt (spänd röst) och staka.

Kommentator 1: Linn Svahn seeeeer stark ut. (frågande, ständ). hon och Jacobsen som är etta och två uppför höstskon. Caldwell kommer tillbaka starkt men är trea.

Kommentator 1: och så in på upploppet, så är det linn svahn i ledningen, jacobsen är två och caldwell trea. Linn Svahn har koll på läget. Det kommer hon greja!

Kommentator 2: ska hålla koll på tiderna också.

Kommentator 1: tiden kommer att räcka för Sundling när Linn svahn fixar finalavancemang med Jacobsen. Dyvik och Ribom kommer inte köra final senare, utan det kommer Jonna Sundling och Linn Svahn göra.

Kommentator 2: Caldwells stav slår på Dyviks pjäxa ser vi där. aa det kallas ju otur. svårt att göra nånting åt. amen Linn schah ser starkt ut ,ser bättre och bättre ut.

Kommentator 1: vänta här nu, sa jag att Jacobsen var tvåa? kändes som att Caldwell var före där va.

Kommentator 2: såg inte bilden, jag kollade ut. får se vem som kommer upp då.

Kommentator 1: klart är ialflall att Sundling och falla har lucky loser tiderna, Lampič och Nepryaeva är vidare och att vi har svahn och vi ska ha en till också. ähäh vi får inte upp det här.

(kameran filmar publik som är utklädda i svenska flaggan och gul peruk med flätor med mera)

01:26:14

Kommentator 1: aa, och här har vi då alltså de sju som ska göra upp. vi fick meddelande här om att det var citat ”perfect tie” mellan Jacobsen och Caldwell i semifinalen tidigare, det gick inte att skilja dem åt helt enkelt så då tar man beslutet att ha sju åkare i finalen.

Kommentator 2: då måste ju någon starta bakom, det finns ju bara sex startgrindar. vet inte hur man löser det då.

Kommentator 1: är det den som varit sämst i kvalet för man förmoda. (litet skratt)

Kommentator 2: jag vet inte (litet skratt)

Kommentator 1: vi får se. här har vi då linn svahn, på jakt efter något riktigt riktigt bra igen. hon har sett stark ut. det har även Jonna Sundling gjort.

Kommentator 2: och båda har ju vunnit i världscupen i år.

Kommentator 1: Jonna sundling som hade totalledningen, när det handlar om sprint ändå.

Kommentator 2: Falla står bakom Linn Svahn där

Kommentator 1: aa hon gör det (förvåning) det är i kraft av att hon hade sista tid. inget hon gillar som brukar gilla att gå i spets.

Kommentator 1: en annan då, förutom svenskorna, som vunnit i år är Nepryaeva som vann förra helgen som sett vådligt väldigt stark ut.

Kommentator 2: aa det har hon.

101

Kommentator 1: caldwell, som alltid är att räkna med i sprint, varit på pallen många gånger.

Kommentator 1: och här har vi också en segerkandidat, Lampič, tvåa förra helgen. och vann ju båda sprintarna under Tour de Ski.

Kommentator 1: och här har vi en som är van att stå på pallen när det handlar om sprint, men hon har aldrig vunnit faktiskt i världscupen, Astrid Jacobsen.

Kommentator 2: hon är den tjejen som haft flest pallplatser utan att vinna. men hon har ett vm-guld i sprint. intressant om Falla valde att stå bakom Linn för att hon tror att hon är den snabbaste, jag vet inte, eller om hon var tvungen att stå där.

Kommentator 1: dags för final.

*startskott*

Kommentator 1: där är de iväg. svenskorna intill varann. har ju varit snabbt iväg och är ju så även denna gång

Kommentator 2: bra start båda två! (exalterad)

Kommentator 1: Falla har svårt att hänga på i rygg utan får snällt kliva in och vara sist, nånting hon inte är så van vid.

Kommentator 1: linn svahn har täten, Sundling i ryggen.

Kommentator 2: ser bra ut för svahn där

kom: vem väljer att spela ut något extra kort uppför den här backen (spänd röst) för det kommer väl nån att göra här för att göra ett försök

Kommentator 2: positionerna blir extra viktiga nu när de är sju åkare nu.

Kommentator 1: ännu inte någon jättefartökning på nån

Kommentator 2: nej

Kommentator 1: utan lite avvaktande åkning uppför backen den här gången av samtliga faktiskt

Kommentator 1: alla är ju med i det här, Falla har avancerat något och är förbi Caldwell. dubbelt svenskt

Kommentator 2: hugger i där för Svahn! (spänd)

Kommentator 1: det gör det.

Kommentator 2: sparka loss det bara nu, sparka loss snön.(oro)

Kommentator 1: Svahn och Sundling etta och tvåa, Lampič trea. Falla fyra, Npriavya, caldwell, jacobsen Kommentator 1: det är en bra kurva av båda svenskorna, inga incidenter.

Kommentator 2: neaj

Kommentator 1: nu är sundling först

Kommentator 2: ska vi se (spänd) rusning här nu!

Kommentator 1: nu ställer vi oss upp och tittar ut från vårt hattfönster och ser att jonna sundling ser stark ut uppför den där backen! (ökad tryck i rösten)

102

Kommentator 1: Lampič har hon i rygg och sen vi svahn och det blir en liten lucka ner (glad röst) till nepryava och falla!

Kommentator 1: och caldwell och jacobsen kan vi räkna bort. in mot stadion nu! en sista gång för idag

Kommentator 1: så har vi dubbelt svenskt i täten

Kommentator 2: bra!

Kommentator 1: och det är en liten lucka bakåt faktiskt (spänt skratt)

Kommentator 1: JONNA SUNDLING OCH LINN SVAHN KRYPER IHOP Kommentator 2: och Lampič kommer snabbt där med

Kommentator 1: Lampič kommer starkt bakifrån, men det är en liten lucka ner till nepriava och falla!

Kommentator 1: (spänd röst) och in i backen nu stakar jonna sundling för allt hon är värd! (nervösa röster)

Kommentator 1: nepriava är tvåa och svahn är trea. hon har ryskan framför sig och Lampič är fyra. det blir ett rafflande upplopp!

Kommentator 2: verkligen

Kommentator 1: när jonna sundling nu alltså svänger in på upploppet så har hon ledning och linn svahn hon går ganska tajt in där. hon utmanar nu! och det gör också nepriava. men sundling har ett litet litet grepp! (exalterad)

Kommentator 1: nepriava kommer! svahn kommer på andra sidan!

Kommentator 2: svahn är med!

Kommentator 1: svahn är förbi!! (skriker) kommer svahn vinna? ska svahn ta tredje segern för säsongen?! det blir Linn Svahn som vinner!

Kommentator 2: Nepriava två sundling trea! (rappt och accelererande)

Kommentator 1: två svenskar på pallen! linn svahn tar tredje segern för säsongen! vilken säsong hon gör! Linn Svahn!

Kommentator 2: hon har sett bra ut hela dan. *skratt* förutom som vi sa, utförsåkningen i prologen. hon har varit supersäker. det här upploppet var ju extremt bra med så starka åkare, hon kommer tillbaka och vinner igen. och dubbelt svenskt på pallen i sprint, igen.

Kommentator 1: det var väldigt imponerande körning av båda svenskorna. och sundling hade ju ledningen halvvägs in på upploppet, men svahn var lite starkare.

Kommentator 2: när hon kommer in på upploppet tappar sundling lite fart.

Kommentator 1: för fjärde året i rad blir det alltså svensk seger här i Falun. (säger alla namn) och nu är det linn svahn, den nya stjärnan som har blåset upp.

Kommentator 1: det var väldigt tajt mellan de tre, men svahn var ändå klart först och 20-åringen har nu tre segrar.

Kommentator 2: makalöst må man säga

Kommentator 1: aa det är det

Kommentator 2: avancerar ju i sprintcupen

Kommentator 1: närmar sig Lampič. blir en tuff kamp om sprintcupen

103

Kommentator 2: makalös säsong, där kan man snacka om genombrott.

(pratar om antalet vinster igen)

Kommentator 1: glädjande med två svenskar på pallen på hemmaplan i Falun. det gillar publiken också. och som du säger, nilsson och falk som vunnit tidigare, är inte ens med idag, det visar vilket bredd vi har i svensk damsprint.

(pratar om upploppet)

Kommentator 2: skönt!

Kommentator 1: mycket mycket härligt

Kommentator 2: det måste vara minst två svenska damer på pallen när vi jobbar, annars gör vi inte damsprint (skojar)

Kommentator 1: haha precis, vi har haft en bra utdelning så

Kommentator 2: det är minimun (skojar) och svensk seger måste det vara

Kommentator 1: så är det, fixad av linn svahn den här gången

Kommentator 2: ska se vad hon säger här reproter: very special situation here at the Falun finals with seven competitors and a photo finish. how does it feel going off for the victory? svahn: it feels fantastic, i wanted to win so much today so i pushed all i had om the final and manage to win. and before i started i saw majken and was like ”what is going on”. but so nice to win in my hometown and to get jonna at the podium too cause we are a really really strong team. reporter: very well deserved and congratuations! svahn: thank you!

Kommentator 1: hon berättar att det är fantastiskt förstås och ville så gärna vinna och hade inte koll på det här med att de skulle vara sju stycken (skrattar) men gladdes mycket åt att vinna på hemmaplan och att ha jonna sundling på pallen och att bevisa att det svenska laget är så starkt som det faktiskt är.

Kommentator 2: jag förstår det att det är extra att vinna på hemmaplan för hemmapubliken, och det är mycket publik här idag.

104

Bilaga 8 herrar 8 februari Falun

01:13:57

Kommentator 1: …Vi tittar nu närmast på den första semifinalen på herrsidan, med Frederico Pellegrino från Italien. Med Alexander Bolshunov, som såg SÅ stark ut i kvartsfinalen, ryssen.

Kommentator 2: Aa verkligen stabil.

Kommentator 1: Med ett par riktigt vassa norrmän också. Inte minst Pål Golberg och Valnes här, som var etta och tvåa i kvalet.

Kommentator 2: Dom imponerade då. Och avstannade.

Kommentator 1: Och så Calle Halfvarsson!

Kommentator 2: Som har ALLA möjligheter, bara att han ska försöka göra det lite… inte strula till det! Lite jobbig ändå, kvartsfinal. Det var inte helt rent.

Kommentator 1: Ja det strulade en del, men sen fick han ändå liksom, nästan ett litet gratisläge *skrattar*, när det stannade upp där

Kommentator 2: Ja

Kommentator 1: Och så Aune. Tredje norrman i den här semifinalen, äh här har Calle Halfvarsson en bra chans nu.

Kommentator 2: Absolut

Kommentator 2: Tror det är bra om han är offensiv från början här nu, hamnar långt fram för att undvika strul. Det känns som det är många killar här som vill vara långt fram så det kommer inte bli lätt.

*start*

Kommentator 1: Näe det skulle kunna va en final det här, det är idel starka löpare i den här första semifinalen. Calle Halfvarsson hamnar bakom Aune (lite oro i rösten). Visserligen bra där för då slipper man luftmotstånd, den här stora killen.

Kommentator 2: *skratt* det finns fördelar med allt.

Kommentator 1: Glider han istället in i… mittentåget där.

Kommentator 2: Passiv han va, en meter fram till och med där.

Kommentator 1: Det är det, Bolshunov går starkt från start.

Kommentator 2: Ja

Kommentator 1: Ryssen som… känns nästan *skratt* ostoppbar just nu.

Kommentator 2: Mycket tyder ju på att han kommer fortsätta att köra, han brukar ju… ta täten och hålla högt tempo.

Kommentator 1: Det är Pellegrino som går med, och sen blir det… bildas det lite små luckor ner. Där bakom. Och Calle… *ansträngd tonfall, spänner käkarna* i ett jobbigt läge nu.

Kommentator 2: Och det är långt fram nu. Och det går fort där framme också.(orolig ton)

105

Kommentator 1: Han springer utanför spåret och försöker att… kanske plocka någon placering, åtminstone närma sig men…

Kommentator 2: Det spricker upp här

Kommentator 1: Han passerar Aune i alla fall. Uppe på femte plats.

Kommentator 2: Åh, han, jadå, han får med sig suget där. Fortfarande kontakt. (hoppfull ton)

Kommentator 1: Aa, en bra backe av Calle Halfvarsson. Bolshunov… i spets! *nervös röst* och så är det nära att ryssen… faller. Alla lyckas väl stå på benen där, Calle Halfvarsson har…

Kommentator 2: Han är långt upp!

Kommentator 1: Aa… ganska långt upp ändå nu. (biter ihop käkarna)

Kommentator 2: Det går fort där framme. Svårt det här nu för Calle. Nästan hoppas på att dom blir oense vem som ska åka först utför där nu.

Kommentator 1: Ja, stannar det upp här nu eller kommer Bolshunov smita direkt

Kommentator 2: Näe!

Kommentator 1: Ja han gör det

Kommentator 2: Calle får inte med sig den. Nej nu är det kört, tyvärr! (besvikelse i rösten)

Kommentator 1: Det har gått väldigt, väldigt snabbt där framme och Calle Halfvarsson är inte med!

Kommentator 2: Nä, och kommer inte glida ikapp det där. Det är för många meter emellan. Kommer snarare tappa.

Kommentator 1: Bolshunov, Pellegrino. Och så dom båda norrmännen då. Valnes och Golberg. Pellegrino utmanar!

Kommentator 2: Mm… Bolshunov svarar!

Kommentator 1: Han gör det. Pellegrino som ännu inte har någon seger den här säsongen. …Är först, före Bolshunov, Golberg och Valnes.

Kommentator 2: Det är tufft det där, är alltså ettan, tvåan, trean och femman från prologen här!

Kommentator 1: Som gör upp om… ja kanske bara två *skrattar lätt*! Eh finalplatser, vi var inne på lite tidigare. Men Pellegrino och Bolshunov är dom två starkaste!

Kommentator 2: Kan också vara att alla fyra går vidare, var ju… som det såg ut, bra tempo hela tiden.

Kommentator 1: Ja det var det, ganska… ganska raska tider här ja!

Kommentator 2: Ja, så jag tror det kan vara fyra tider här som… faktiskt.

Kommentator 1: Och Calle Halfvarsson glider in som femma, nej! Det räckte inte till!

Kommentator 2: Nä… det gjorde inte det.(besvikelse i rösten)

Kommentator 1: En annan som inte riktigt räckte till för idag, Oskar Svensson som ju föll på upploppet! Vi ska höra vad Oskar, hur Oskar såg på det som hände.

106

Oskar Svensson: Eh, aa jag vet faktiskt inte, det känns hur bra som helst, har… aa legat och väntat på spurt hela tiden så… ser jag att innern är ledig, går in där, så… precis när du kommer inpå upploppet så ser jag att han kollar vänder sig om lite och aa bara kliver rätt över skidorna.

Intervjuare SVT: Var det något oschysst från hans sida eller hur ser du på situationen?

S: Nu har jag inte sett nån, nån repris på det, men… aa, han ser ju var jag är och… ja, mejar ner mig så, ja. Inte jätteschysst.

I: Det såg ut som du skrek ett par *skratt* inte jättetrevliga ord kanske på tv-bilderna, vad tänkte du i i, när det hände?

S: Nej det var, blir tungt, det här är nåt jag ser fram emot flera år, köra klassisk sprint på hemmabanan, det… aa har en bra dag, bra skidor, kände att jag hade bra kontroll på heatet. Det var egentligen precis som man ville ha det, så aa. Aa nä det är riktigt tungt.

I: Hur är tankarna och känslorna nu?

S: Näe, är ganska knäckt egentligen, det… har varit jobbig säsong och… aa, det här var väl liksom det om jag såg, amen som kunde bli vändningen, så… aa, det är väldigt trist.

Kommentator 1: …Svensson inte alls nöjd med det som hände där på upploppet och, allting med Hakola där. Är tydligt (sympati i tonen). Eh vi har också sett nu, anledningen till, att vi inte kunde avgöra vilka som var vidare, det är att man har tagit beslut nu att det blir sju, i damfinalen.

Kommentator 2: Aa

Kommentator 1: Man gav både Caldwell och Jacobsen finalplatser och, man kunde förmodligen inte skilja på dom då.

Kommentator 2: Aa det måste ju vara så, det står sju stycken namn i finalen, damfinalen, så att… hur man ska göra den startordningen vet jag faktiskt inte. Men..

Kommentator 1: Intressant att se!

Kommentator 2: Det står sju namn i alla fall till final!

Kommentator 1: Aa! Glädjande nog så är ju två av dom svenska! (exalterad ton)

Kommentator 1: Här har vi Teodor Peterson. I semifinalen här, tillsammans då med Johan Häggström. Och här har vi Lucas Chanavat. Två världscupssegrar har det blivit den här säsongen men han är ju, eh betydligt vassare! När det handlar om den fria tekniken.

Kommentator 2: Så är det definitivt.

*start*

Kommentator 1: Dom som vi aldrig presenterade, dom heter Taugböl, han är norrman och han är nummer 9. Och Krasnov, eh överraskningen, nummer 15. Som är också med i den här semifinalen.

Kommentator 2: Svenskarna snabbt ut! *allvarsam röst*

Kommentator 1: Ja här har dom ju en ypperlig chans! (hoppfull röst) Peterson och Häggström att ta sig till… final på hemmaplan. Det är… tuffa motståndare men inte, det känns inte alls som omöjlighet *positivt tonfall*.

Kommentator 2: Nej inte alls lika tuff som den förra semifinalen var. Byter Häggströms spår där, försöker avancera. Det blir, dragspelsseffekt! På krönet av den här backen.

Kommentator 1: Så springer han nu, Häggström, bredvid eh spåret och Teodor, han… går i spåret i mitten *ansträngd röst, spänner käkarna*.

107

*svenska flaggor syns viftas i bild* Kommentator 2: Går bra väl.

Kommentator 1: Nu går svenskarna riktigt bra här…

*svenskarna fastnar i varandra och Johan Häggström ramlar*

Kommentator 2: NEJ NEJ NEJ (irriterad)

Kommentator 1: Ååååh, neeeej, och så faller Häggström, ajajajaj! (oro i rösten) Han får ju ändå, *suck*, ryggen väl på… Chanavat här men det där, det kostar ju mycket!

Kommentator 2: Aa det ska…

Kommentator 1: Åh vad tråkigt!

Kommentator 2: Vi får se. Om han kan få… aa otur, onödigt. Se om han får bra kurva här då? (spänd röst)

Kommentator 1: Teodor Peterson är ju väldigt fint med, han är tvåa. Han är tvåa bakom Taugböl. Kliver in före ryssen nu gör Teodor. Och Häggström han har ju, han har ju häng!(hoppfull i rösten) Kan det bli lite… lurpassning här uppe, vi vet att han är stark i manövrar.

Kommentator 2: Så är det! Det kostar kraft att ramla med (nervös ton). Han är fortfarande med. Samlat fält. Träffar han väldigt rätt i kurvan här så kanske, kanske, kanske.

Kommentator 1: Kan han ta en fräckis här… hoppfull)

Kommentator 2: Nånting måste han ju göra

Kommentator 1: Han gör det! Mot Chanavat men, tar sig inte förbi.

Kommentator 2: Nej.

Kommentator 1: Och där, tappar han all fart och då kommer det inte bli någonting för Häggström, vi tittar på Teodor Peterson! Som är tvåa! Det är bara Taugböl som är före honom. Och han har en BRA chans nu, Teodor.

Kommentator 2: Absolut! Jadå!

Kommentator 1: Han har inte nått nån final den här säsongen men nu kan det kanske bli det! (accelererande ton) Han är… väl tvåa. Det är enhård kamp med… Hakola. Taugböl, Peterson, Hakola. Etta, tvåa, trea in på upploppet

Kommentator 2: Aa det går vägen nu!

Kommentator 1: …så har väl Teodor Peterson en bra chans är! *positivt tonfall*

Kommentator 2: Kom igen nu då! (nervös)

Kommentator 1: Så kommer Chanavat. Fransmannen, som aldrig varit i en klassisk final. Kan han utmana? Han kan inte det! Utan Teodor Peterson har greppet om andraplatsen! Kommer han greja det? Hakola försöker på slutet men Teodor Peterson fixar en finalplats! Vad kul! (glad ton)

Kommentator 2: Jadå! Kommentator 1: Det var härligt.

Kommentator 2: Verkligen.

Kommentator 1: Och tiderna är ju betydligt långsammare här, som vi misstänkte, och då har vi då alltså Pål Golberg och Erik Valnes vidare från den första semifinalen, men vi har också alltså svenskt i finalen på herrsidan, i form av Teodor Peterson. Vad kul! (glad ton)

108

Kommentator 2: Verkligen. Teodor som har, vunnit klassisk sprint här tidigare.

Kommentator 1: Sex år sen.

Kommentator 2: Aa, 2014.

*reprisen visas*

Kommentator 2: Viktigt att komma förbi där, så han blir tvåa på upploppet.

Kommentator 1: Mm, och bet ifrån väldigt bra. När Hakola och eh, Chanavat försökte… spurta ner honom.

Kommentator 1: Då fortsätter vi med traditionen att HA svenskt i samtliga heat. Med att vi har i svenska, i herrfinalen! Så småning om! Mycket trevligt! (glad ton)

Kommentator 2: Ja.

Kommentator 1: Så ser vi då dom sex som ska göra upp, det är… tuff uppgift för Teodor Peterson.

Kommentator 2: Aa, verkligen. Eh… aa det kan bli tufft att nå pallplats, nästan så det får strula för dom andra men… man vet aldrig! Det… kan hända strul.

0Kommentator 1:26:11

0Kommentator 1:38:23 – Herrarnas final

Kommentator 1: Här står då näste svensk som ska… köra final. Teodor Peterson. Glädjande. Vi har svenskt i final även på herrsidan, det har ju… efter en… lite knackig start för, för herrarna så har det ju framför allt på sprintsidan börjat hända en del (munter ton). Jag tänker Johan Häggströms pallplats, det gick ju bra i sprintstafett och, tidigare här också, och så Teodor nu också framme, Oskar förra helgen så att, ja!

*åkarna i bild som förbereder sig*

Kommentator 2: Ja, nämen tycker dom svenska sprintherrarna har tagit ett steg i år, eh redan från början, hade många topp 10-placeringar förutom att då kanske nå pallpaltserna så har dom haft bra, bra bredd tycker jag har varit och många gånger då topp 10, sen nu senast då i, i Dresden då så var Häggström på pallen så att det, aa. Nu finalplats igen, det är… det är inte sämre än ifjol, så är det.

Kommentator 1: Pellegrino, såg ni där. Taugböl, en av norrmännen i den här finalen. Dom är tre stycken till antalet. Här har vi Bolshunov, som väl aa, känner jag för, kanske som favorit efter hur han sett ut i alla fall! *skrattar lätt*

Kommentator 2: jaaa, vi får väl säga det, han är verkligen åkstark och nu när Kläbo inte är med så… aa. Liten favorit kanske, får han starten här och, kör på så, är det nog så.

Kommentator 1: Peterson då, svenske representant. Och så två, riktigt vassa norrmän som också sett starka ut den här dagen, Pål Golberg och… Erik Valnes. Klart är ju i alla fall att det kommer bli en, en NY segrare den här säsongen, när det gäller sprint. Det är ju bara Kläbo och Chanavat som har vunnit! Den här säsongen. Dom är ju inte med nu i den här finalen.

Kommentator 2: Nej. Jag tycker Bolshunov kan va blixtsnabb ut i starten.

*start*

Kommentator 2: Aa snabb igen!

Kommentator 1: Bra reaktion! Och… raskt iväg, men det är fler som vill eh… ta starten här, Pellegrino, vill väl det allra, allra mest verkar det som, han går till spets

109

Kommentator 2: Aa Bolshunov kör! (rappt)

Kommentator 1: …dom ger sig inte! Han sticker direkt! Han går direkt upp jämsides och FÖRBI italienaren. Och han har TEODOR i rygg! Men han lyckas inte hålla den ryggen riktigt. (spänner käkarna)

Kommentator 2: Han verkar köra direkt här, det går fort nu! Kolla!

Kommentator 1: Vill… han vill gå på knock direkt här nu ryssen! Titta som han kör! Pellegrino och Taugböl följer närmast, *ansträngd röst* och sen blir det luckor ner nu, direkt, från start. När Alexander Bolshunov

Kommentator 2: Ja han kör nu, kolla på han *konstaterande*

Kommentator 1: Ledaren av den totala världscupen sticker från start, och gör det här så, så bra så här långt! (imponerad ton)

Kommentator 2: Han bestämde sig att gå, hela vägen!

Kommentator 1: Men Pellegrino… vill va med!

Kommentator 2: Han är duktig på att springa.

Kommentator 1: Han är duktig på att springa ja. Och springer bra uppför här men *ohörbart*

Kommentator 2: Teodor har gett upp, han är avhängd. Han slutar åka där bak.

Kommentator 1: Och man kan nästan förstå det på den här, URSINNIGA farten som Bolshunov satte upp, tyvärr, tyvärr då så är, svensken rejält avhängd.

Kommentator 2: Ja nu ser man ju *ohörbart*

Kommentator 1: Inte riktigt lyckats spräcka det här.

Kommentator 2: Nejdå. *kurvan kommer* 1&Kommentator 2: oooh (nervöst läte)

Kommentator 1: Alexander Bolshunov, med Frederico Pellegrino närm, närmast bakom sig. Med Taugböl och med Valnes och Golberg

Kommentator 2: Han kör igen nu!

Kommentator 1: … där bakom.

Kommentator 2: Pellegrino försöker!

Kommentator 1: Ah dom ger inte, ger inte det här slaget, ger inte upp det här slaget mot ryssen!

Kommentator 2: Frågan är om han får tillräckligt, det är inte mycket! (spänner käkarna, tvekan i rösten)

Kommentator 1: Ah det där ska nog kanske gå att glida ikapp!

Kommentator 2: Aa, aa det är nog så faktiskt. Han var för offensiv!

Kommentator 1: Kanske, kanske så har han bränt för mycket från start.

Kommentator 2: Dom kommer glida ikapp det där nu.

Kommentator 1: Dom gör det, och det är väl Valnes va? Närmast.

110

Kommentator 2: Ja. Men han svarar! (rappt)

Kommentator 1: Pellegrino blir nog också ifrångliden här, av både Valnes och Golberg. Med fyra stycken som gör upp om det här, Bolshunov är nu på tredjeplats! Det är dom båda norrmännen då, med Golberg först nu. *svenska flaggor på stänger syns i bild*

1;Har Bolshunov nånting att komma med på slutet eller har han… bränt allt han har?

Kommentator 2: Aeh hon borde ha bränt det mesta va, men man vet aldrig! (spänd röst)

Kommentator 1: Golberg har, ett litet grepp in på upploppet, Valnes i eget spår försöker ta upp kampen med landsmannen men Golberg ser stark ut! Det blir nog Golberg som vinner, före Valnes och Bolshunov blir trea, Golberg vinner, Pål Golberg! (förvåning i rösten) Erik Valnes och Alexander Bolshunov och Pellegrino utanför pallen.

Kommentator 2: Aa han försökte men han kom inte loss, Bolshunov. Ouff han körde och körde och körde men… norrmännen bet sig fast och fick ett bättre utgångsläge in på stadion här

Kommentator 1: Pål Golberg vinner för femte gången i världscupen! Han var tvåa förra helgen, men nu… kommer han få stå överst på pallen, Pål Golberg. Vi tittar ut då

Kommentator 2: …väntar på Teodor.

Kommentator 1: Se var vi har Teodor Peterson. Här ser vi honom nu

Kommentator 2: Nu kommer han. *höga jubel och svenska flaggor syns viftas från publiken*

Kommentator 1: …på väg in.

Kommentator 2: Ja det gick för fort från start du. Har förmodligen inte helt återhämtad från sin semifinal heller så han kände direkt att ”det här går inte”.

Kommentator 1: Men! Final, blev det den här gången för Teodor Peterson, första för säsongen så det var ett… ja en stark insats inför finalen.

Kommentator 2: Ja det var… Säsongsbästa för Teodor.

Kommentator 1: …slutar alltså sexa här och Bolshunov, ja han satsade allt från start men… ja det räckte inte riktigt ändå.

Kommentator 2: Nä han fick inte, han skulle behövt nån meter till. Han sätter färg på det i alla fall, han gjorde ett försök och som alltid, offensiv åkare.

Kommentator 1: Slutar alltså med en tredjeplats för Alexander Bolshunov. Pål Golberg och Erik Valnes var lite, lite bättre, dubbelt norskt alltså på herrsidan och… på damsidan som sagt, två svenskor på pallen. Linn Svahn före Natalia Nepryaeva och så Jonna Sundling på tredjeplats!

111

Bilaga 9 Damer 18 februari Åre

01:08:56

Kommentator 1: När vi ska börja med damerna.

Kommentator 1: Där vi har en svenska i varje semi. Jessica Diggins gick vidare på tid, från kvartsfinalerna. Ligger nia i touren totalt. Falla! Har vi också här i den första …kvarten. Liksom Nadine Fähndrich som kom starkt på slutet i sin kvartsfinal. Heidi Weng, imponerade i den där tuffa, andra kvartsfinalen. Weng som ligger tvåa i touren. Och… Jonna Sundling, åkte väldigt fint i sin kvartsfinal också!

*svensk flagga syns hänga i bakgrunden*

Kommentator 1:Som lik så ligger fyra i sprintcupen. Och! Therese Johaug gick ju också vidare från den där, tuffa andra kvartsfinalen, kvalvinnaren Therese Johaug.

Kommentator 2: Stor risk att hon blir instängd där! För Jonna Sundling är normalt sett MYCKET snabbare och kommer att gå in på vänsterkanten och då måste eh Johaug runda hela fältet på högra sidan om hon ska komma fram!

*start*

Kommentator 2: Jajemensan, bra start på Jonna, SNYGGT! *svenska flaggor viftas i bakgrunden, en norsk flagga syns* Kommentator 1: Snabb start på Falla också, det är dom båda sprintspecialisterna som ÄR kvickast iväg, och som har … dom bästa positionerna in i första kurvan.

Kommentator 2: Mm… och taktiken nu är ju att bli så stor och bred som möjligt nu för dom här tjejerna.

Kommentator 1: Det är Falla först, det är Sundling sen och det är Fähndrich som trea. Johaug är sexa, precis som hon var i sin kvartsfinal. Weng är före Diggins också men Diggins satsar på innerkurva *nervös röst* …Men det räckte inte.

Kommentator 2: Fick inte med sig så mycket fart där, Weng kommer in snabbare i backen.

Kommentator 1: Sundling och Falla! I varsitt spår så

Kommentator 2: Lämnar dom en öppning åt Johaug där på vänstern! *irriterad röst*

Kommentator 1: …Weng kommer på högersidan, och Johaug trummar på på vänsterkanten.

Kommentator 2: Överlägset snabbaste klättraren, men kommer dom att släppa fram henne? *stressad röst* Aah!

Kommentator 1: Jadå… hon har fritt spår där *uppgiven röst*

Kommentator 2: Gör dom!

Kommentator 1: Weng har tagit sig fram på högersidan och nu kommer Johaug på vänsterkanten. Falla har ju fallit tillbaka, det är Sundling som försöker hänga på dom här (nervös ton), världens två bästa klättrare kan vi väl nästan säga att det är.

Kommentator 2: Mm. Det kan vi. Frida Karlsson hade varit rolig att se också.

Kommentator 1: Weng och Johaug har grepp om det här. Nu gäller det för Sundlings del att det här går tillräckligt fort, det finns goda utsikter för att det gör det. Med tanke på vilka som är i det här heatet. Om hon nu

112

kan bita i här nu *ansträngd röst, spänner käkarna*, och inte släppa för mycket in mot mål! För att det bli Johaug och Weng som går vidare, det ser helt givet ut i det här läget.

Kommentator 2: Stum nu Sundling! Åh, nu är det jobbigt *ansträngd, stressad röst*!

Kommentator 1: Bakifrån kommer Falla tillbaka då.

*flera svenska flaggor viftas i bakgrunden*

Kommentator 1: Johaug och Weng… och kan hon nu klara en tredjeplats (spänd röst)

Kommentator 2: Aa hon gör det! *glad röst*

Kommentator 1: Och sämst en fjärdeplats, det är riktigt viktigt

Kommentator 2: Snyggt krigat! Snyggt krigat! *berömmande tonfall*

Kommentator 1: Hon… blir trea! Och Fähndrich fyra.

Kommentator 2: Där tog hon MYCKET smärta Jonna Sundling, ojojoj vad mycket mjölksyra det var i låren där sista… 200 metrarna, OJ vad hon krigade, det var imponerade!

Kommentator 2: Men det blev för öppet för Jo… ska man hålla Johaug bakom sig så får man inte släppa den luckan, och det var Falla som hade den sidan men som inte orkade gå lika fort som Sundling, gick in i rygg på Sundling, och då var det ju ÖPPET spår, öppet fält för den bästa klättraren i fältet som… gjorde som hon ville sen. Ska man slå henne på den här banan så får man inte släppa fram henne.

Kommentator 1: Aa. Det… blir ju viktigt hur det blir med tiderna här nu i nästa heat. Ettan och tvåan i touren, etta och tvåa i den här semifinalen och klara för final.

Kommentator 2: Ja, och etta och tvåa i final climb, var dom. Det är dom bästa klättrarna (säkerhet, bestämdhet i rösten), precis som du var inne på, och, när det inte blir mer taktiskt än vad det blev i den här semifinalen, jamen då, då är det ren råstyrka som avgör.

Kommentator 2: Den tiden som Sundling har, den hade inte räckt att ta sig vidare från kvartsfinal till semi på tid, MEN man ska komma ihåg, att nu har dom tuffa kvartsfinaler i benen, dom drar på sig mjölksyra mycket snabbare, så det är MYCKET möjligt ändå att den tiden kan räcka till en final, men frågan är vilka ben hon har att starta finalen med *skratt*, dom har fått jobba hårt!

Kommentator 1: Kommentator 2:31,68 …är tiden som Sundling har.

*kameran filmar Johaugs segergest*

Kommentator 2: Vi ser ju, hon är ju nästan inte andfådd på toppen där Johaug.

Kommentator 1: Hon vann kvalet med drygt fyra sekunder, vi… skulle hon va först upp så får hon ytterligare 60 sekunder då. Eh att dra av från sin tid, Johaug.

Kommentator 2: Äh ska hon slås då måste det bli en final där det är breda åkare som åker, inte så fort i den första delen av stigningen. Man kan inte släppa henne så tidigt.

Kommentator 1: Dags för semifinal nummer två, med Linn Svahn som en av deltagarna. Linn som åkte bra i kvalet, åkte bra i kvartsfinalen, finns… finns förmågan och *skratt* ORKEN i benen nu för en bra semifinal nu också, mot Ragnhild Haga. Mot Greta Laurent, italienskan, för första gången i vinter framme i en semifinal. Hon var ju så bra som trea i kvalet. Mot Astrid Jacobsen. Mot Sophie Caldwell, stark fristilssprinter, i normala banor. Och Mononen, Laura Mononen, från Finland, femma i kvalet. Vi har trean, fyran, femman, sexan i kvalet i den här semifinalen.

113

Kommentator 2: Aa (imponerad röst). Brutal styrka och kraft är det som gäller i den här tävlingsformen. På den här banan.

*start*

Kommentator 2: Bra start på Linn. Frågan är hur långt fram hon vill här. Mååålmedveten blick, stoort och lätt åker hon.

Kommentator 1: Laurent från Italien var kvickt iväg, precis som hon var i kvarten. Linn Svahn in som trea, det är Caldwell amerikanskan som är, mellan henne och Greta Laurent.

Kommentator 2: Tar det lite lugnt här, om hon kan ladda genom nu, Linn Svahn, så kan hon kommer med mycket högre fart ut ur den här! (exalterad ton)

Kommentator 1: Astrid Jacobsen är främst av norskorna på fjärde plats. Nu börjar klättringen.

Kommentator 2: Nu börjar smärtan! Ja det är jobbigt för Svahn nu!

*många svenska flaggor som viftas syns i bild i bakgrunden* Kommentator 2: Jacobsen klättrar mycket fortare, liksom Laurent. Äh jag var rädd för det här, det här är för tufft. Spelar ingen roll hur fint man åker, hur taktisk man är, och vad BRA form hon är i, just nu är det för brutalt hårt, hon är inte riktigt där än i sin skidkarriär att kunna göra dom här klättringarna, Linn Svahn. (lätt besvikelse i rösten)

Kommentator 1: Det är en rejäl lucka som dom har fått nu, Laurent och Jacobsen, och det kan väl bara tala till Jonna Sundlings fördel, att resten av fältet är så pass långt efter som dom är nu! Sundlings tid på Kommentator 2:31,68, är ju den BÄSTA lucky loser-tiden än så länge.

Kommentator 2: Äeh men hon går bra nu Linn! (hoppfull)

Kommentator 1: Kommer hon tillbaks igen!

Kommentator 2: Jäklar vad hon krigar!

Kommentator 1: Hon försvarar sin tredjeplats. Och nu närmar hon sig igen!

Kommentator 2: Riktigt bra! (hoppfull)

Kommentator 1: *skratt* Laurent och Jacobsen där framme!

Kommentator 2: Linn är en fighter!

Kommentator 1: Och nu är hon faktiskt ifatt dom igen *lyckligt tonfall*!

Kommentator 2: Äh det här är galet bra! Oj kolla blicken nu! (imponerad ton)

Kommentator 1: Vilken utveckling av det här heatet, nu har hon en lång kurva att gå, Linn Svahn!

Kommentator 2: Äh hon är i ett mode, hon släpper inte det här!

Kommentator 1: *skratt* Nää.

Kommentator 2: ALDRIG! *flaggor syns vifta kraftigt och jubel ökar i bakgrunden*

Kommentator 1: DET var en oväntad utveckling. Linn Svahn, till final! Ska det bli två svenskor i finaleeen, njeaaa, Jag tror det!

Kommentator 2: Aa det där var helt, helt mäktigt. Äh det ÄR så snyggt gjort. Äh hon har, hon har ju visat det många gånger i vinter. Och hon visar det igen. Hon har nåt, ALLDELES alldeles extra den där tjejen.

114

Kommentator 1: *skrattar* Alltså, den återkomsten!

Kommentator 2: När det drar, när det är dags, när det drar ihop sig, då slutar smärtan att bita på henne på nåt sätt.

Kommentator 1: *skrattar* Och vad sa vi nu, Kommentator 2:31 och 68, visst blir det final för Jonna Sundling

Kommentator 2: Jajamen (glad ton)

Kommentator 1: och det blir det också för Nadine Fähndrich! Båda tiderna från första heatet. Två svenskor i final alltså!

Kommentator 1: Och då så har Martin Bergström, tror jag, kommit till vår intervjumikrofon.

Reporter: Första Martin, får du ge ett omdöme om det du såg Linn Svahn göra just! Martin Bergström: Ja, fantastiskt bra, det är lite grann som det varit under dagen, att det är riktigt tufft dom sista 20-30 sekunderna, där, det såg vi där, italienskan fick det tufft så då kunde Linn passera då säg.

I: Och du inledde riktigt starkt, kan du beskriva hur du, hur det var att köra loppet?

B: Ja absolut, det… man har inte så många sekunder att spela på liksom, från prologen så det är tätt. Så det gäller att va snabb från starten, sen låta dom andra då, göra lite extra jobb i backen. Och det, tycker jag gjorde allt rätt egentligen, men jag… klarade inte riktigt att hålla emot där på slutet.

I: Nej, jag har frågat alla hur den här lilla sista delen är att ta sig an, eller så liten är det inte, kan du beskriva den?

B: Ja, nej men det börjar ju egentligen helt från botten så det gäller att hitta liksom ett lagom tempo, så att man inte får det där, riktigt tuffa i låren på slutet så att, det är en avvägning man får göra.

I: Du som sprinter, vad gillar du den här typen av helt unika sprint?

B: Ja, eh jag gillar ju show, absolut! Och det är kul och det är ju många, mycket folk här och det är bra liksom stämning och, vad ska man säga, inramning, *den ena bilden visar supportrar med svenska flaggor* men backen kanske är i överkant långt för man ser, att det blir litegrann, inte riktigt så mycket action som det skulle kunna bli i en liten kortare bana.

I: Vill du se en sån här sprint igen?

B: Eh… eh ja, med lätt modifikation, ja. Det skulle jag kunna göra.

I: Tack!

Kommentator 1: Ja… som sagt var, det här är ju… inte en typ av sprint som riktigt premierar… sprintegenskaperna.

Kommentator 2: Nej det gör inte det. Det gör verkligen inte det, det här som man, jag tycker är så fascinerande med sprint, den här taktiska, spelet i höga farter, det här är en annan sorts tävlingsform men… det kräver lite andra åkare. Men en åkare som klarar bägge, det är ju Linn Svahn. Ojojoj fast hon är så ung, vad skicklig hon är på att förstå sin kropp och förstå hur hårt hon kan gå i låren, och sen hitta det där sista, det var… äh det varhelt GRYMT det hon gjorde! (imponerad ton)

Kommentator 1: Nu har vi inte dom exakta, ja hon har ju inte kört finalen än *skratt* så vi vet inte vad hon blir, och har inte heller eh placeringen på… Lampič men jag undrar om inte hon gå upp i… går upp i ledning nu i sprintcupen, i och med det här, Linn Svahn.

115

Kommentator 2: *beundrande tonfall* Ja hennes, hennes säsong den är ju.. hon är ju som en maskin fast hon är så ung.

0Kommentator 1:23:05.

0Kommentator 1:36:24

Kommentator 1: Och på damsidan så har vi ju tour, ettan och tourtvåan, Johaug och Weng i finalen.

Kommentator 2: Mm dom går in i den finalen som favoriter dessutom! *oroat tonfall*

Kommentator 1: Astrid Jacobsen ligger ju också skapligt till i totalen. Åtta, ligger hon väl. Är ju också framme i final.

Kommentator 2: Mm, bra gjort. Den andra semifinalen i herrklassen den gick två sekunder ungefär långsammare än den första semifinalen som ändå Kläbo och Chanavat styrde ganska länge, att inte mata fullt på. Så att, dom har ju behövt åka långsammare Pellegrino och Golberg när det blir dags för final för herrarna sen, MEN dom har ju mycket kortare vilotid då! Och Krüger får ett gult kort, eh… obstruktion och det var ingen tvekan.

Kommentator 1: Där ser ni det!

Då har vi bara finalerna kvar då! En damfinal först, med två svenska flaggor i startlistan, tre norska, och en schweizisk. Så ser det ut.

Kommentator 2: Och av dom här då, det är ju lite längre vilotid för damerna eftersom det är två semifinaler som herrarna kör emellan men det är Linn Svahn och det är Astrid Urenholt Jacobsen som gick i den andra semifinalen, Johaug, Weng, Sundling och Fähndrich har fått vila lite längre. Men dom åkte tre sekunder snabbare i sin semifinal än vad dom gjorde i den andra.

Kommentator 1: Johaug och Weng, etta och tvåa i kvalet, dom ligger etta och tvåa i touren. *uppgivet tonfall* Och dom får gälla som favorit att bli etta och tvåa i målområdet här idag.

Kommentator 2: Ja men det är absolut så, för varje omgång som går så är deras uthållighetskapacitet och förmåga att tåla mjölksyra under långa klättringar, den blir större och större den fördelen, dom måste åka SUPERSMART taktiskt och INTE släppa in fram någon av dom så dom får fritt spår länge i backen, det är enda sättet att rå på dom.

Kommentator 1: Viktigt då att få en bra start, om man heter Linn Svahn, eller Jonna Sundling eller, Nadine Fähndrich.

Kommentator 2: Mm och sen orka själv att vara bred men också att den man är tillsammans med där framme också orkar vara kvar och orkar vara bred så det inte öppnas upp någon korridor. Men OJ vad hon krigade med mjöksyra länge Jonna Sundling (imponering i tonen), ja det gjorde ju Linn Svahn, det har dom flesta gjort, men Jonnas insats var lite utöver det vanliga ändå, det var MYCKET, mycket smärta där.

Kommentator 1: Jonna Sundling! Som vunnit två världscuper, ja en den här säsongen. Astrid Urenholt Jacobsen, en gång i tiden världsmästare i sprint, men det var länge sen. Heidi Weng, tillbaks ett och ett halvt år ungefär av… motigheter, nu på tidigare Weng-nivå. Också då, Therese Johaug, för andra gången i karriären i en sprintfinal, för första gången som favorit, faktiskt. *skratt* Och så Linn Svahn *skrattar*, eh.. halvvägs in i backen förra heatet, uträknad, en ENORM återkomst, men den MÅSTE ju bara sitta i benen. Och så Nadine Fähndrich då, som… tillsammans med Sundling var den som gick på tid till denna final.

*svenska flaggor syns i bild bredvid startspåren* *start*

Kommentator 2: Bra start på bägge svenskorna!

Kommentator 1: Japp! Sundling längst ut till höger och Linn Svahn i mitten.

116

Kommentator 2: Bra jobbat tjejer!

Kommentator 1: Astrid Jacobsen kommer iväg bra också, det är Weng och Johaug som… fick dom sämsta starterna och har dom sämsta positionerna så här långt.

Kommentator 2: Och nu tar dom det lugnt, när dom väl är framme där. Perfekt kört. RIKTIGT bra kört av dom! (glad ton)

Kommentator 1: Svahn, följd av Sundling och Fähndrich. Jacobsen, Weng, Johaug.

Kommentator 2: Släpp inte förbi sig Fähndrich nu! Äeh det är bra, mer fart där, bra! Rätt och fint där tjejer. *massvis med viftande flaggor syns i bild, främst norska och svenska* Kommentator 1: Nu kan dom ta varsin korridor, dom båda svenska åkarna, inför hemmapubliken här.

Kommentator 2: Sida vid sida, brett och fint nu!

Kommentator 1: Linn Svahn och Jonna Sundling, ute till höger kommer Astrid Jacobsen. Dom klarar inte att täcka upp hela ytan här. (nervös)

Kommentator 2: Svahn tar det lite lugnt nu, känner var mjölksyregränsen går någonstans.

Kommentator 1: Aa, *oroat tonfall* och då kommer Johaug, och det är VÄLDIG fart där bakifrån. Kommer först till höger och sen till vänster, nu kommer Johaug! Det är Jacobsen, det är Sundling, det är Johaug, och nu kommer också Weng där längst ut till höger!

Kommentator 2: Astrid släpper fram henne där *bengal syns bredvid spåret* Kommentator 1: Tre gånger Norge nu! När dom passerar under portalen, halvvägs upp i backen. Svahn och Fähndrich är slitna.

Kommentator 2: Nu släpper hon lös Johaug.

Kommentator 1: Johaug, Weng och Jacobsen, en urstark trio Kommentator 2: Sundling kämpar på! (hoppfull)

Kommentator 1: Och Sundling KÄMPAR! Hon kämpar och sliter, men klarar inte att stå emot, den norska övermakten. Och nu är det Johaug i täten. Nu kommer Linn Svahn tillbaka, som hon gjorde i kvartsfinalen också, men avståndet fram är för långt.

Kommentator 2: Sundling gör det bra just nu!

Kommentator 1: Och sista *ansträngd röst* tunga kläppen för Johaug, vem ska bli tvåa då, ska det bli Weng eller ska det bli Jacobsen, det är Weng som är lite före, Johaug vinner (förvåning i rösten) en sprint! Jo… Weng blir tvåa, Jacobsen blir trea, Sundling blir fyra och Svahn blir sexa till slut.

Kommentator 2: *skrattar* Jahaha, äh det är, hon är världens bästa skidåkare på nästan alla sätt, i sprint är hon inte det, men gör man en sprint på det här sättet, ja det är klart att hon blir bäst då också. Men… dom bjöd emot bra, både Weng och Jacobsen OCH Sundling och Svahn, dom där… dom gick med så mycket mjölksyra, dom gjorde det perfekt! Alla ligger ner men det är en som står upp, och det var hon som åkte fortast.

Kommentator 1: Therese Johaug, som förut då att hon var snabbast i kvalen, drygt fyra sekunder snabbare än Weng, dessutom får dra av 60 sekunder till från den tiden, Weng får dra av 54 sekunder från sin kvaltid, dom kommer naturligtvis vara etta och tvåa i eh, sammandraget.

Kommentator 2: Ja hon kommer leda med två minuter, Johaug, före Weng. Nej det gör hon inte, nej juste. Nej, absolut inte.

Kommentator 1: Nej. Eh, men dom kommer vara etta och tvåa mer eftertryck lite, än dom var innan, därför att hoppet ner kommer att bli större. Det var ju, eh eftersom både Östberg och Ebba Andersson, som var trea och

117

fyra, försvann tidigare och får betydligt färre bonussekunder så, så kommer ledningen för Johaug och Weng att vara större nu efter den här dagen.

Kommentator 2: Det var fascinerande att se blicken på, dom svenska tjejerna där, tidigt i loppet, dom var väldigt fokuserade och visste vad som skulle krävas och vad dom skulle göra för att ha någon chans här. Och dom gjorde exakt det, det är bara det att när det väl blev öppningar sen, när nån föll igenom lite grann, ah, får den här tjejen se ljuset då (beundrande ton)… då är det ingen som kan stå emot henne.

Kommentator 1: Och när Johaug inkasserar världscupseger nummer 69! I karriären, så är det alltså i en sprint. Men i en ”sprint” inom citationstecken, *namn*.

Kommentator 2: Absolut, jag tycker INTE att det här är nån sprint, det här är något annat som var intressant att följa men… sprint var det inte! Och är det så att nån av… ost-, yoghurt- eller mjölkleverantörer i Sverige har problem med leveranserna, så finns det nog ganska mycket mjölksyra att hämta i Åre här nu om ni är beredda.

Kommentator 1: *skratt*

*kameran filmar de tre norskorna* Kommentator 2: Väldigt starkt av, alla dom här tjejerna såklart, men av Astrid Urenholt Jacobsen, som alltså gick i den andra semifinalen men som ändå tar sig upp på pallen, det är bra jobbat. Var med och utmanade hela vägen fram. *skratt* Men det är stela ben nu, ja inte på Johaug men på dom andra. Linkar ut ur målområdet.

Kommentator 1: Och väldigt mycket norskt har det ju varit på prispallarna här, dom här tävlingarna i denna skidt… tour. Och det, och det… fortsätter *dystert tonfall*. Ja, Svahn i ledningen i sprintcupen, hon låg under med 20 poäng inför den här dagen, det viskas i våra öron det vi var inne på, att hon nu nog har övertagit, nog har övertagit den ledningen nu.

Kommentator 2: Mm (osäkerhet i rösten). Få se vad hon fick där nu då, Lampič.

Kommentator 1: Vi har en ställning i touren också, vi var ju inne på den, Ebba Andersson är femma nu!

*en liten del ur intervju med Johaug visas på bild*

Kommentator 1: Ja, hoppas ni hörde mer av den där intervjun än vi gjorde. Eh… Joahug leder touren, med 1,07 nu före Heidi Weng och 1… då lyssnar vi igen då

Intervjuare på plats: Congratulations Therese Johaug, what kind of race was that, of that hill?

Therese Johaug: Oh it was a crazy race, but I… as you know I love uphills, and today… is my, was my day. Of course it’s, you can not call it sprint race, but for me it means a lot to stand on the top of the podium and I work hard for that so… It’s, I’m really happy.

Kommentator 1: Ja ni hörde henne säga att det här var ju, galet! ”Som ni vet så älskar jag ju backar och att få vinna, eh det var min dag idag!”. Eh, om jag uppfattade henne rätt så var hon själv inne på att man kanske inte riktigt kan kalla det ett sprintlopp

Kommentator 2: Aa hon sa det ja, precis *rappt*.

Kommentator 1: Men att det var nånting som passade Johaug, den saken är klar.

Kommentator 2: Och att hon hade jobbat väldigt hårt för det… Svahn är en proc… en poäng före Lampič när vi räknar på det! I sprintcupen. Kul! (glad ton)

Kommentator 1: Väldigt kul. Och Jonna Sundling är… på fjärdeplats i sprintcupen. Och i touren då, totalt. Johaug leder 1,07 före Heidi Weng, 1,56 före Östberg, 1,59 före Astrid Jacobsen, Ebba Andersson är femma, två minuter efter! Linn Svahn är åtta nu, i touren, totalt! När vi går över till herrarna.

118

Bilaga 10 18 feb herrar Åre

01:23:04

Kommentator 2: då är det dags för herrarnas semifinaler, tre fransmän i den första, Chauvin överraskade med en väldigt stark kvartsfinal som på tid förde honom hit.

Kommentator 2: där vi har storfavoriten, i vinter i sprint, den obesegrade Hoannes Hoesflot Kläbo. Har inte åkt alla sprintar, med de fem han har åkt, har han vunnit.

Kommentator 2: vi har Eric Valnes här, tre gånger på pallen i sprint den här vintern. Lucas Chavnat som utmanar Kläbo lite grann den här säsongen och har ju vunnit de gånger som Kläbo inte varit med och var vääääldigt nära honom senaste gången de möttes i Davos.

Kommentator 1: absolut

Kommentator 2: och så en distansåkare, Spitsov, från Ryssland. och så den tredje fransmannen då, Renaud Jay. Han har ännu inte varit på pallen i världscup. Varit fyra. och som ni såg i grafiken tio gånger i karriären topp 10.

Kommentator 1: vann sprintstafetten i Dresden med Chanavat i år, och då var det i lag.

(många svenska flaggor viftas i publiken)

*startskott*

Kommentator 1: och här vill Chanavat väldigt gärna komma först fram. och han gör det. det här har nog inte Kläbo nånting emot heller..

Kommentator 2: Chanavat, Kläbo, Valnes är de första tre runt hörnet. I och med att de har tagit sig till semifinal har de säkrat 22 bonussekunder eller mer. en finalplats ger 40 bonussekunder eller mer, beroende på vad det sen blir för placering i finalen. bonussekunder i touren alltså.

(främför allt svenska och flera norska flaggor viftas energiskt i publiken)

Kommentator 1: de här två killarna, Chanavat och Kläbo, har tränat lite grann tillsammans i Norge i sommar. och det där gör de ju som bröder därframme och åker precis så fort de vill och styr det här fältet precis som de vill.

Kommentator 2: och det är en norrman bakom fransmannen och en fransman bakom norrmannen.

Kommentator 1: jaa haha *skratt*

Kommentator 2: Det är valnes och Jay.

Kommentator 1: Nu försöker Valnes så fort det blir bredare. Och då svarar de väl…. eller? (förväntansfull) Kläbo gör det definitivt, gör Chanavat det också?

Kommentator 1: Ja han gör det!! (utbrister)

Kommentator 2: Ja det verkar så. Och Jay går starkt också i korridoren till höger.

Kommentator 1: Men titta på hur lätt han dansar Kläbo.

Kommentator 2: Kläbo, Chanavat, men Jay utmanar väldigt starkt!! runt kurvan här, en intern fransk kamp om andraplatsen som Jay ser ut ut att ta hem. Knäbo vinner heatet och Jay blir tvåa.

119

Kommentator 1: mm, såg det väl ut som att Chanavat var trea, precis före Valnes. Han imponerar Kläbo, så lätt han dansar (imponerad, glatt) i den här brutala stigningen. och får kvarten och den här semifinalen precis som han vill ha den, även om Valnes trycker upp tempot lite tidigare än vad han hade hoppats på. Han kommer vidare så billigt, det är möjligt att komma vidare billigt på den här banan.

Kommentator 2: klar för final, och kommer ju klättra i touren, men han är ju inte bättre är 25:a där efter de ganska svaga insatserna i Östersund.

Kommentator 1: Jay krigar verkligen, det är inte samma tekniska briljans i hans åkning som hos de andra åkarna. men med ett stort hjärta och mycket vilja går det ändå.

Kommentator 1: Han ser vääldigt fin ut även efter målgång, Kläbo (imponerad), det är inte som om att han bara lägger sig ned utan han har nog kunnat spara låren lite grann framåt finalen.

Kommentator 2: startlistan för andra semifinalen har ni här.

Kommentator 1: den första semifinalen gick lika fort som den långsammaste kvartsfinalen för herrarna.

Kommentator 2: Simen Hegstad Kreuger, som du varit inne på, en strålande klättrare. snabbast uppför slutsträckan i Tour de Ski. Bolshunov, som var instängd bakom startsnabbare åkare i kvartsfinalen men gick vidare på tid. Pellegrino, den rappa sprintern som bär poängledarvästen här. Simenc från Slovenien som överraskade lite grann i kvarten med att åka så fort att han tog sig vidare.

Kommentator 2: och här står ledaren av hela touren, Paal Golberg, som också är en alldeles utmärkt sprinter. Och en som också gjorde det bra i kvarten och kvalet, James Clugnet, britten.

Kommentator 1: aa, han imponerar och åkte taktiskt klok i sin kvart. Pellegrini kommer satsa på spets. sätter inte starten perfekt men sen kommer han iväg, liksom Golberg. Arå, så blir det (bekräftelse av hypotes) Pellegrino tar kontroll.

Kommentator 1: men nu är Kreuger (uppspelt) långt framme här och har ett bra läge här att böjar trycka tidigt i den här semifinalen.

Kommentator 2: och så fastar!! (skriker) Det är Bolsonov och Kreuger som kör ihop och båda faller också sen.

Kommentator 1: mm, de åkstarkaste här tillsammans med Golberg. det betyder att det kommer bli en långsammare semi. Perfekt för Pelligrino. Perfekt för Golberg!

Kommentator 1: men ack så trist för Bolsonov och Kreuger… (medlidande ton)

Kommentator 2: Pelligrino och Golberg i varsitt spår. Det är Clugnet, britten, bakom Pelligrino, och i grönt, Simenc, slovenen.

Kommentator 2: och så kommer Bolsonov bakifrån.

Kommentator 1: varje placering som Bolsonov kan ta ger ju mer bonussekunder.

Kommentator 2: ja så är det ju.

Kommentator 1: Clugnet ser lite mosig ut nu

Kommentator 2: blir passerad av Bolsonov

Kommentator 2: Pelligrino och Golberg, känns som att de har full koll på det här

Kommentator 1: det får det ju.. enkelt är fel ord. men med tanke på deras kapacitet blir ju detta så bra det kan bli.

Kommentator 2: 2:08 är ju lucky loser-tiderna från första heatet.

120

Kommentator 2: Det är Golberg och Pelligrino och Simenc som är närmast men det går lite för långsamt för att han ska ta sig vidare. Utan från det här heatet blir det bara Golberg och Pelligrino.

Kommentator 1: fantastiskt bra gjort av Simenc att bli trea, han har ju tur när Bolsonov och Kreuger försvinner, men han gör det ju väldigt bra ändå. det blir tufft i finalen för Golberg och Pelligrino, men enklare avancemang det är svårt att få med sig på den här banan.

Kommentator 2: Chanavat och Valnes är de som går vidare på tid. se om vi kan få en repris på vad det var som hände där.

Kommentator 1: känslan var väl att Bolsonov trampade fast Kreuger men vi får se med lite fokus på just den händelsen.

Kommentator 2: vi tittar på det.

Kommentator 1: väldigt bra start av Kreuger där. det är ett fint slagläge där, så går han in ganska snävt på Bolsonov

Kommentator 1: och de slås om den position. ah äj det är absolut inte Bolsonovs fel iallafall. det är nog han som blir utsatt där för Kreugers allt för våldsamma attacks kurvan. Han får inte gå in på Bolsonov på det där sättet, Bolsonov, vart ska han ta vägen? Han är ju där även om Kreuger är lite före, inte så att han är före Bolsonovs skidspetsar. det där bör bli en varning tycker jag på Kreuger. Så där får man inte göra.

Kommentator 2: mm det kommer säkert, det enda jurybeslutet hittios är till röthe för tjuvstart.

Kommentator 1: och bolsonov är ju så nära ändå, nu räckte det inte till en tredjeplats och de andra hade kunnat åka snabbare, men han är fruktansvärt stark. han föll i Falun, upp och studsade ändå. han är oerhört stark även i motgång. här ska han ju vara före med spetsarna in, men han kliver ju rakt på skidorna och har ju inte alls positionen att stänga in Bolsonov där. Tur att han inte har ett gult kort sen tidigare för då hade touren kunnat vara slut för Kreuger. Jag tror att han får ett gult kort för det här och två gula då är det diskning.

Kommentator 2: För Bolsonvo blir det ungefär 24 bonussekunder. ett lite sämre kval än han brukar. och den det ser bra ut för i ett Tourperspektiv är Golberg som ser stark ut och kan skaffa sig ett jättefint läge inför fortsättningen.

(Flera viftar med flaggor i publiken, mest svenskt, en större finsk. Kameran xoomar in på ett några som viftar med svenska flaggor)

(fram tills då de börjar prata om damernas final, cirka 01:37)

01: 49:00 Kommentator 2: när vi går över till herrarna

Kommentator 1: nu inför den finalen är det Pelligrino och Golberg som åkte långsammare men som åkte i den andra semifinalen och därför har flera minuter mindre att vila upp sig och bli av med mjölksyran ur musklerna.

(kameran filmar publiken som dansar och viftar med flaggor till musik)

Kommentator 1: här ser vi den svenska tränaren Fredrik Ositalo, för sprintlaget. Tyvärr arbetslös inför den här finalen eftersom vi inte har några svenska herrar dit.

(kameran filmar barn med norska flaggor målade på kinderna)

Kommentator 2: så är det ju. det är Norge, Frankrike, Italien som har åkare i final på herrsidan.

Kommentator 1: Chanavat värmer upp som jag är så imponerad av. Att han tog sig vidare i det här backracet, det överraskar mig. Får sällskap av Jay i det franska laget.

121

(Publiken viftar med norska och svenska flaggor. Många norska supportrar filmas)

(upprepar poäng och sekunder) intervju med Jonna

Reporter: Jonna, det blir en fjärdeplats i den här finalen, hur var den att köra?

Jonna: det är nog den tuffaste sprinten jag har kört. det var snarare backrace. Jag tycker det var kul.

Reporter: Vad hade du för taktik? Du och Linn gick ju tillsammans ända upp tills den här branta branta stigningen började.

Jonna: Ja, vi försökte ju hålla undan alla andra, speciellt norskorna *skratt*. men det gick inte riktigt så länge som vi hade tänkt. vi kämpade, på norskorna tog täten och det var bara att försöka hänga med.

Reporter: Hur har det varit att återhämta sig idag?

Jonna: väldigt jobbigt efter ett heat, mer än i vanliga fall. man har fått vara noga med återhämtningen.

Reporter: Till sist då, gillar du den här tävlingsformen?

Jonna: Jo men det gör jag, det är härligt på ett sätt. bra stämning och mycket publik.

Reporter: Tack så mycket, vi ska titta på herrfinalen.

Kommentator 2: Finalen på damsidan blev faktiskt det snabbaste loppet sedan kvalet, så det var en tuff uppgift att matcha norskorna där.

Kommentator 2: Golberg, har ni sett, tourledaren. Kläbo här, som inte har förlorat en sprint i vinter. Valnes som fått ett slags genombrott i år, tre pallplatser i världscupen under säsongen. Pelligrono, två andraplaster under säsongen och han bär alltså poängledarvästen.

Kommentator 2: och så de två fransmännen, Renaud Jay, som gjort det fantastiskt bra och Chanavat som nu vunnit två gånger och varit tvåa en gång i vinter. men då har det varit andra sorters sprintar. Som du var inne på, starkt av honom att bara ta sig till final.

Kommentator 1: amen det är så, favorit in i den här finalen är Kläbo så som han har sett ut hela den här dagen.

Kommentator 2: snabbt iväg är han, vill ju kunna bestämma själv vad han ska ha för position in och inte vara beroende av andra. Pelligrino får han framför sig och Chanavat också. Kommentator 2: de tre fristilssprintåkarna i världen som också är de tre främsta här. det är lite lucka ner här. komm. Golberg är inte alls med här, han är nöjd med vad han har gjort.

Kommentator 2: Golberg åker för en sjätteplats och de bonussekunder han får med det.

Kommentator 1: nu går Pelligrino starkt!! (accelererande ton)

Kommentator 2: ligger före Kläbo. och Jay börjar på lite hängning på tättrion nu också. Jay som haft starka avslutningar. och där har ni Golberg.

Kommentator 1: Golberg ser att Valnes har tröttnat och då ser Golberg att han kan ta några sekunder ändå.

Kommentator 1: Nu går Kläbo!

Kommentator 2: och Pelligrino försöker svara

Kommentator 1: OJ OJ OJ (imponerad)

122

Kommentator 2: Han studsar på lätta ben! (munter ton)

Kommentator 1: han leker med dem! Viiiilken utklassning! i den där branten!

Kommentator 2: det är en enormt att se Kläbo göra så! Han studsar förbi dem som är fjäderlätt liten kanin. och så går han i mål som vinnare, fullkomligt förkrossande överlägset.

Kommentator 2: Pelligrino blir tvåa och Jay (förvåning i rösten) blir trea.

Kommentator 1: han upphäver naturlagarna när han åker skidor på det där sättet. det ska inte gå, men han visar att det går. det där var nog det ruggigaste jag sett. Han har gjort mycket sake som kan klassas som galet men det där var en show i världsklass som bara en man kan göra i världen.

Kommentator 2: Golberg blir fyra, han får 46 bonussekunder och och kommer ha en klar ledning i touren när nästa etapp väntar i övermogen ett fristilslånglopp väntar över den svensk-norska gränsen. Kläbo, Pellegrino, Jay år vår pall idag.

123

Pressrelease

Så nationalistisk är SVT i sin rapportering av skidsport

Att SVT är patriotiska och nationalistiska i sin rapportering är det säkert få som tänker. Om du inte heller har tänkt så får du tänka om – en ny studie visar nämligen motsatsen. SVT:s liverapporting av längdskidåkning är både nationalistisk och patriotisk, visar studien från Uppsala universitet.

Nu har studenter vid institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet, inom ramen för en kandidatuppsats i ämnet medie- och kommunikationsvetenskap, undersökt förekomsten av ideologier i SVT:s liverapportering av längdskidor. Det visar sig att SVT:s kommentatorer både uttrycker sig nationalistiskt och patriotiskt. Tio tävlingar från den gångna säsongen har observerats och mönstret är genomgående för alla tävlingar.

Transkriberingarna av de tio tävlingarna analyserades och det visar sig att SVT:s kommentatorer och reportrar är väldigt svenskcentrerade. De rapporterar och kommenterar utifrån att Sverige är det land som står i centrum och det som tittarna ska bry sig om. De uttrycker explicit att de hejar på Sverige och att de svenska åkarna förtjänar mer framgång än åkare från andra länder.

På många sätt ser sig SVT:s kommentatorer som en del av det svenska laget, till exempel genom att tala om ”vi”, när de talar om de svenska åkarna. Dessutom pratar de om de svenska åkarna som om de vore vänner, genom att använda deras förnamn när de omnämns. En annan intressant upptäckt är att de använder många ord som handlar om krig.

Genom att kommentera på detta sätt upprätthålls bilden av Sverige som den rättfärdiga vinnaren. Att de använder ord hämtade från krig skapar en bild av att det inte är individuella åkare som tävlar – det är nationer som strider mot varandra. På detta sätt syns att det finns nationalism och patriotism i SVT:s liverapportering, vilket väcker frågan om huruvida detta är förenligt med public service-uppdraget.

Sanna Larsson och Axel Duberg

”Det måste vara minst två svenska damer på pallen när vi jobbar, annars gör vi inte damsprint”. Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet. [email protected] [email protected]

124