Det Måste Vara Minst Två Svenska Damer På Pallen När Vi Jobbar, Annars Gör Vi Inte Damsprint”
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Uppsala universitet Institutionen för informatik och media C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik Framlagd VT 2020 ”Det måste vara minst två svenska damer på pallen när vi jobbar, annars gör vi inte damsprint” – En kritisk diskursanalys av SVT:s ideologiska liverapportering av internationell längdåkning Författare: Sanna Larsson och Axel Duberg Handledare: Martin Landahl Abstract The overall aim of this thesis is to analyze the presence of nationalism and patriotism in the live reporting of the 2019–2020 season of the FIS Cross-Country World Cup, reported by the Swedish national public service broadcaster, SVT. Thereby, the following research questions have been constructed: 1. Are patriotism and nationalism to be found in the live reporting by SVT of the 2019– 2020 season of the FIS Cross-Country World Cup? 2. If found, how is it manifested? The theoretical framework of this thesis consists of banal nationalism, patriotism, framing and us and them theory. The investigation has been limited to studying one of the several disciplines of cross country competitions. The material has been collected through ethnographic observations of the recordings online. For analysis, critical discourse analysis has been applied. The study shows a strong presence of both banal nationalism and patriotism in the live reporting of SVT. This can be concluded by the identified discursive and social practices in the text, such as discourses regarding justice and Swedish centrism. The results of this thesis are of importance for further comparative research projects of ideological reporting as well for sports media consumers to understand how ideology affects the reporting of a public service broadcaster. Keywords: nationalism, patriotism, cross-country skiing, live reporting, SVT 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 4 1.1 Problemformulering 4 1.2 Syfte 5 1.3 Frågeställningar 5 1.4 Avgränsningar 5 1.5 Centrala begrepp 5 1.6 Disposition 6 2. Bakgrund 7 2.1 SVT och public service 7 2.2 Vinterstudion och världscupen 8 3. Tidigare forskning 9 3.1 Nationalism in the United States and Canadian primetime broadcast coverage of the 2014 Winter Olympic 9 3.2 Sports Draped in the American Flag: Impact of the 2014 Winter Olympic Telecast on Nationalized Attitudes 10 3.3 Banal Nationalism, Football, and Discourse Community in Africa 11 3.4 China’s Sports Heroes: Nationalism, Patriotism, and Gold Medal 13 3.5 Why does patriotism prevail? Contextual explanations of patriotism across countries 13 3.5.1 Gal Arielys studies koppling till vår studie 14 4. Teorier 16 4.1 Banal nationalism 16 4.2 Nyhetsproduktion och ideologisk kontroll 18 4.3 Framing 20 4.4 Patriotism 21 4.5 Val av källor 21 5. Metod och material 23 5.1 Insamlingsmetod - observation 23 5.2 Material och urval 24 5.3 Genomförande 27 5.4 Bearbetning och analys 27 2 5.4.1 Analysmodell – Critical Discourse Analysis 27 5.4.2 Bearbetning 29 5.5 Etiska överväganden 30 5.5.1 Transparens och validitet 30 5.5.2 Värderingar och påverkan 31 5.5.3 Lojalitet 32 6. Resultat och analys 34 6.1 Diskursiv praktik: krigslingvistisk diskurs 34 6.2 Diskursiv praktik: nationell gemenskap 36 6.3 Diskursiv praktik: svenskcentrerad diskurs 40 6.4 Diskursiv praktik: rättvisediskurs 42 6.5 Vidare koppling till det teoretiska ramverket 46 7. Avslutande diskussion, slutsatser och framtida forskning 48 Referenser 52 Bilagor 57 Bilaga 1 57 Bilaga 2 66 Bilaga 3 72 Bilaga 4 82 Bilaga 5 86 Bilaga 6 91 Bilaga 7 98 Bilaga 8 105 Bilaga 9 112 Bilaga 10 119 Pressrelease 124 3 1. Inledning SVT är världsledande inom sportbevakning och utsågs år 2018 till världens bästa sport-tv-kanal (Dagens Media 2018). Ett av kanalens flaggskepp, vintersportprogrammet Vinterstudion, är en av SVT:s mest uppskattade produktioner. Enligt SVT:s sportchef Åsa Edlund Jönsson uppnår programmet vanligtvis en miljonpublik (Idrottens Affärer 2020). I formatet Vinterstudion sänds bland annat världscupen i längdskidor, där rapportering och livekommentering är ett centralt inslag. SVT ska vara opartiska och sakliga (SVT 2020). SVT:s eventuella partiskhet i bevakningen av politik granskas återkommande, exempelvis av Institutet för mediestudier (2018). Bevakningen och kommenteringen av sport tycks vara ett undantag från denna granskning. Forskning kring huruvida svensk sportrapportering är ideologiskt påverkad verkar vara ett i jämförelse oupptäckt fält. I denna studie observeras och analyseras sändningar från världscupen i längdskidor 2019– 2020, för att undersöka förekomsten av nationalism och patriotism i livekommentering och rapportering. Vi ämnar att bidra till att fylla den lucka som tycks finnas inom det journalistiska forskningsfältet samt granskningen av SVT som opartiskt public service-bolag. 1.1 Problemformulering Det finns flera studier som undersöker, och påvisar, närvaron av patriotism och nationalism i mediers sportbevakning. Många av dem fokuserar på dessa ideologiska strömningar i samband med bevakningen av internationell sport (Angelini m fl 2017). Däremot har få studerat frågan inom skidsport och än mindre har detta undersökts i någon betydande utsträckning i Sverige och i en svensk idrottskontext. Därför är detta relevant att undersöka. En sådan studie är angelägen eftersom en stor mängd människor följer dessa sändningar. Det är viktigt att medvetandegöra människor om i vilken utsträckning rapporteringen eventuellt är ideologisk och i så fall på vilka sätt. Vi vill undersöka om patriotism och nationalism förekommer i SVT:s liverapportering av världscupen i längdskidor 2019–2020, och hur detta i så fall tar sig uttryck. 4 1.2 Syfte Syftet är att undersöka om patriotism och nationalism förekommer i SVT:s liverapportering av världscupen i längdskidor 2019–2020, samt att analysera hur det uttrycks i form av ordval, ton och kopplingar till nationen. Här innefattas hur kommentatorer och reportrar talar om de svenska och de utländska idrottarna samt deras nationer. 1.3 Frågeställningar 1. Förekommer patriotism och nationalism i SVT:s liverapportering från världscupen i längdskidor 2019–2020? 2. Hur tar det sig i så fall uttryck? 1.4 Avgränsningar Granskningen av ideologiernas förekomst i sportrapportering avgränsas i denna studie till enbart längdåkning och en världscupsäsong. Förekomsten av andra ideologier, utöver patriotism och nationalism, granskas inte. Undersökningen innefattar ett public service-bolags (SVT) rapportering, och är inte en komparativ studie mellan olika mediebolag. Vidare undersöks enbart sändningarnas liverapportering. Uppsatsen huvudområde är journalistik, eftersom den syftar till att granska journalisters gärning. Uppsatsen undersöker varken mediekonsumenternas uppfattning om exempelvis SVT:s varumärke eller hur kommunikation överförs mellan avsändare och mottagare, det vill säga kommentatorer respektive tittare. Därför faller uppsatsen inte inom ramarna för kommunikationsvetenskap. 1.5 Centrala begrepp Nationalism: Nationalism är en ideologi som höjer den egna nationens värde och intressen, ofta fram•för an•dra nationers värde och intressen (Svenska Akademiens Ordböcker 2020a). Definitionen 5 inkluderar i denna uppsats även den undermedvetna manifestationen av nationsskapande, vilket kallas banal nationalism. Patriotism: Den patriotism som åsyftas i denna uppsats är av den moderata sorten och betraktas som en ideologi som innefattar kärlek till det egna landet, nationell stolthet, känsla av personlig identifikation med landet och en särskild angelägenhet för landets välmående (Keller 2016). Diskurs: I en mer allmän bemärkelse är diskurs ett bestämt sätt att tala om och förstå världen, eller vissa delar av världen (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Inom kritisk diskursanalys är diskurser kluster av idéer som kommuniceras i text (Hansen & Machin 2013). 1.6 Disposition I nästföljande kapitel presenteras bakgrund och tidigare forskning relevant för denna studie. Kapitlet redogör för forskningsfältets relevans samt för forskning kring banal nationalism i rapporteringen av internationell sport, patriotism samt idrottens roll i skapandet för nationsidentiteten. Därefter presenteras det teoretiska ramverk som ligger till grund för analysen av vårt insamlade material. Vidare presenteras och motiveras val av insamlingsmetod och analysmodell. I samma kapitel presenteras även urval, genomförande och etiska överväganden för studien. Därefter presenteras resultat och analys. I detta kapitel förankras även resultatet till det teoretiska ramverket. Den avslutade delen består av diskussion och slutsatser som också kopplar an till tidigare forskning. Där ges även förslag till framtida forskning. 6 2. Bakgrund I detta kapitel presenteras väsentlig bakgrundsinformation om SVT och public service, Vinterstudion samt världscupen. 2.1 SVT och public service Sveriges Television AB inrättades år 1956 efter beslut från riksdagen att införa svenska reguljära tv-sändningar. Hur svensk television skulle finansieras var inför beslutet omtvistat, då det av många ansågs finnas andra ändamål för skattepengarna, men slutligen infördes produktionen med den statsägda brittiska television som modell. SVT skulle dock finansieras av en licensavgift, som AB Radiotjänst fick i uppdrag att konstruera (Thelander 2002). Finansieringsmodellen medförde stora förväntningar från tittarna på folkbildning, saklighet och objektivitet, vilket uttrycks i termen public service. Detta ser regeringen än idag som ett grundläggande uppdrag för SVT (Kulturdepartementet 2018). Sedan 2019 betalas den tidigare licensavgiften istället via skattsedeln (SVT n.d). SVT ägs