Verksamheten 2010 Visioner SLS i korthet Året 2010:

S venska litteratursällskapet i r.f. är ett vetenskaplig litteratur, forskning, förmedling av Tillgänglighet och öppenhet vetenskapligt samfund som bevarar, utvecklar muntlig och skriftlig tradition och språkveten- och förmedlar det svenska kulturarvet i Finland. skap.

SLS vision för år 2015 är att vara en i samtiden Geografiskt omspänner verksamhetsfältet alla med digitala förtecken förankrad, traditionsbärande, ekonomiskt stark och svenska regioner i Finland. Sällskapets syften allmänt erkänd kultur- och vetenskapsfrämjande förverkligas genom arkiven och biblioteket, för- LS jubileumsår 2010 blev en framgång och gav sällskapet målen. Intensivt arbete som strävar efter att göra SLS sam- kunskapsorganisation, som står för kvalitet och ny- laget, forskningen, stipendieutdelningen och ett lyft i riktning mot uppställda mål såsom att öka den lingar, publikationer och andra tjänster lättare tillgängliga för tänkande och har aktiva kontakter i Finland, Nor- den ekonomiska förvaltningen. Verksamheten S allmänna kännedomen om SLS som vetenskapligt samfund. fler pågår inom SLS i olika organ, arbetsgrupper och enheter. den och det övriga Europa. möjliggörs tack vare en stabil ekonomi. Mångfalden av jubileumsaktiviteter, festligheter, publikatio- SLS förlag har återigen utkommit med ett stort antal upp- SLS verksamhet omfattar finlandssvensk lit- SLS är en av de stora förvaltarna av privata all- ner, seminarier m.m. har bidragit till att sänka tröskeln för in- skattade och uppmärksammade nya böcker. Förutom att den teratur, kultur och forskning på många plan. männyttiga medel i Finland. Sällskapet äger och tresserade att ta del av SLS verksamhet, ökat tillgängligheten första delen i utgåvan Zacharias Topelius Skrifter utgavs, lan- Innebörden av ordet litteratur ska förstås i vid förvaltar Svenska kulturfonden. Den ekonomis- och förtydligat profilen. serades utgåvan också i digital form, tillgänglig på webben för bemärkelse; den traditionella betydelsen ”lärda ka basen för verksamheten utgörs i huvudsak Jubileumsåret sammanföll lämpligt med att SLS organisa- alla intresserade. Detta alldeles nya sätt att bekanta sig med studier” innefattar bl.a. skönlitteratur och av privata donerade medel. tion inlett arbetet att implementera sällskapets strategi och versioner och varianter av Topelius texter kan säkert tilltala målbild 2015. Viljan att pröva nytt och bekräfta gammalt le- såväl forskare och studerande som en intresserad allmänhet. ver stark. Verksamheten år 2010 kan enklast sammanfattas Den digitala utgåvan och redaktionens digitala lösningar har i en mening enligt orden i SLS vision ”SLS är en i samtiden väckt internationellt intresse och uppmärksamhet, vilket SLS förankrad, traditionsbärande, ekonomiskt stark och allmänt kan vara stolt över. Innehåll erkänd kultur- och vetenskapsfrämjande kunskapsorganisa- Förutom i hängivna och kunniga människor ligger SLS tion, som står för kvalitet och nytänkande och har aktiva kon- styrka i sällskapets stabila ekonomi. År 2010 utvecklades eko- j anne rent Vd-översikt 1 takter i Finland, Norden och det övriga Europa”. nomin positivt, den placerade förmögenheten avkastade to- Satsningar på digital kultur har fått en allt synligare roll talt 22,6 procent, vilket inger trygghet inför kommande 125-årsjubileum 2 ol a vid utvecklandet av verksamheten. Som en del av det av Un- verksamhetsår. Arkiv och bibliotek 8 dervisningsministeriet år 2008 startade projektet Det na- I samhällsdebatten har stiftelser och SLS digitalt 12 tionella digitala biblioteket har SLS redan i två år genom fonder lyfts fram efter uppdagat miss- Zacharias Topelius Skrifter 14 särskilda statsbidrag haft möjlighet att bruk. Tyvärr har detta kastat en skugga Förlagsverksamhet 16 göra betydande satsningar på digitali- över hela den tredje sektorn. Reglering Forskning 18 sering av arkivsamlingarna. Projektets och kontroll samt skärpt beskattning strävan att förbättra förutsättningarna har efterlysts. Händelserna har visat Evenemang 24 för den allmänna tillgången på infor- att det finns ett visst fog för att förtydli- Pris och stipendier 26 mation, undervisning och forskning ga regelverket. Det förtroende som med- Förmögenhetsförvaltning 30 samt att skapa nya möjligheter för borgarna visar allmännyttiga samfund ge-

Personal 32 Agneta Rahikainens bok Jag är ju utlänning vart jag än kommer. En bok om Henry konst och skapande verksamhet sam- nom frivilligt arbete och privata donationer ska Parland belönades på vårvintern i tävlingen Årets vackraste böcker 2009. Gra- manfaller med SLS strategi. Genom att inte riskeras. Den viktigaste regleringen är en god Ekonomi och resultat 33 fikern Anders Carpelan stod för bokens grafiska form. Kommittén för förbättra våra samlingars tillgänglighet självreglering och öppenhet gen- Förtroendeorgan 34 bokkonst delade ut diplomen i Nationalbiblioteket. säkerställs att informationen om vår kul- temot intressegrupper. SLS följer Årsberättelse, bokslut och förteckningar 35 tur och vår historia förblir i aktiv användning. de rekommendationer gällande god Trots att de pågående med projektmedel finansierade di- stiftelsepraxis som antagits av De- gitaliseringssatsningarna avslutas våren 2011 kommer arbe- legationen för stiftelser och fonder. tet med att göra material tillgängligt i digital form inom arkiv I denna årsredovisning vill vi ge en och SLS andra verksamhetssektorer att intensifieras. Ett för- bild av SLS verksamhet, resursan- Omslagets bild: Akademiker Ralf Texter: SLS Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. djupat samarbete med andra organisationer på nationell nivå vändning och hur de av SLS förval- Långbacka, mottagare av Karl Emil Bilder: Upphovsmän anges vid bilderna Riddaregatan 5 i syfte att höja produktiviteten, bredda kompetensen och ge- tade närmare 600 fonddonationer- Tollanders pris 2010, håller sitt Layout: Jaagon Ab 00170 Helsingfors tacktal vid jubileumsbanketten i Tryckeri: Oy Nord Print Ab, 2011 tfn 09-618 777 nom gemensamma lösningar minska överlappande kostnader na förvaltas. Kabelfabriken den 5 februari. Papper: Cocoon 250g (omslag), 100g (inlaga) [email protected] för digitaliseringen är en förutsättning för att nå de av SLS och Dag Wallgren Pappret består av 100 procent returfiber och har beviljats www.sls.fi miljömärket EU-blomman. projektet Det nationella digitala biblioteket ambitiöst ställda SLS verkställande direktör

verksamheten 2010 1 125-årsjubileum H enr i k n i em i SLS firade stö sina 125 år

Svenska litteratursällskapets jubi- leumsår inleddes festligt i och med den stora årshögtiden på National- operan i Helsingfors den 5 februari. Året fortsatte med en jubileumsturné till en rad medborgarinstitut och Uleåborg 26.4 universitet, utgivningen av flera jubi- leumsrelaterade böcker och webb- lanseringen av de första delarna i utgåvorna Zacharias Topelius Skrifter och Finlands svenska folkdiktning. På hösten uppmärksammades jubileet Jakobstad 11.3 både på bokmässorna och vid särskilda jubileumsevenemang. Närmare tusen gäster satt till bords vid jubileumsbanketten på Kabelfabriken. Vasa 23.4

Jyväskylä 7.5 Sagesmännen i fokus under stort traditionsevenemang K a i

vådagarsevenemanget Vårt bästa både insam- bekanta sig med arkivens verksamhet och Kristinestad 10.3 M art aktuella dokumentations- och insamlings- arv! Skrivet, talat och sjunget om o lingsresultat

T nen det svenska i Finland ordnades i okto- och de meto- projekt. SLS representerades på mässan ber som ett led i jubileumsfestligheterna. der som fors- av Folkkultursarkivet, Österbottens tradi- Tammerfors 19.4 Evenemanget, bestånde av både ett karna an- tionsarkiv och Finlands svenska folkmu- seminarium och en traditionsmässa, var vänder när sikinstitut. Också traditionsmässan bjöd för traditionsvetenskapliga nämnden vid de bedriver på föredrag: Yrsa Lindqvist, förste ar- SLS ett sätt att hylla arkivens meddelare forskning i kivarie vid Folkkultursarkivet, berättade Anne Bergman på fältet. Med sin vardags- och special- fält. Bl.a. ar- om matkulturen i Österbotten förr och nu kunskap delger de forskarna inblickar i kivarie Carola Ekrem, Folkkultursarki- och forskningschef Christer Kuvaja höll Åbo 7–8.4 Borgå 25.3 den folkliga och vardagliga världen både vet, höll föredrag om insamlingsverksam- ett föredrag om Svenska litteratursällska- Pargas 18.3 i svunnen tid och i nutid. het under 100 år. pet som kunskapsorganisation. Arkivarie Vid seminariet med rubriken Sages- På traditionsmässan, som dagen efter Anne Bergman underhöll också publi- männen – kulturbärarna – kulturarvet: seminariet gick av stapeln på Vasa Arbis, ken med österbottniska folksagor. 125 år av etnologisk-folkloristisk insam- hade de närmare 100 besökarna möjlig- Ekenäs 30.3 En fullständig lista över jubileumsårets seminarier ling fick de drygt 50 deltagarna ta del av het att träffa personalen vid olika arkiv och och föredragshållare finns på sidan 65. SLS jubileumsturné började på medborgar- och arbetar- institut och fortsatte till en rad universitetsstäder i Finland. Därefter stod de svenska universitetsstäderna Uppsala (17.5) och Umeå (18.5) i tur. Bilden ingick i den 2 verksamheten 2010 verksamheten 2010 3 tredelade annonskampanj som SLS publicerade i de fin- landssvenska tidningarna under våren. Foto: Linus Mickelsson 125-årsjubileum

1. 2.

Århundradets årshögtid

En 125-åring förtjänar något särskilt. Årshögtiden 2010 förlades därför till Finlands Nationalopera, där kvällen bjöd på många överraskningar i form av jubileumspris, snillrika dialoger och dans- och musikuppträdanden. Den efterföljande banketten förde samman SLS-vänner från när och fjärran i den festdekorerade Kabelfabriken.

1. SLS styrelseordförande Håkan Andersson och hans fru Katarina Mingel i Nationaloperans foajé till toner av Maria Kalaniemi. inväntar jubileumsbankettens första gäster i Sjökabelhallen. 2. Kantaten Syrsor och Myror, med musik av Uljas Pulkkis och text av Bengt Ahlfors, uruppfördes vid SLS årshögtid. I förgrunden Minna Tervamäki (dans), Gabriel Suovanen (baryton) och Charlotte Hellekant (mezzosopran). 3. Ralf Långbacka, som vid årshögtiden emottog Tollanderska serade på forskningen och bar rubriken och med jubileumsnumret lanserades priset, höll sitt tacktal under banketten. Kultursatsningar En-, två- eller flerspråkig? SLS-forskning också en ny fräsch layout för Källan. Ju- 4. Sami Pitkämö Orchestra underhöll gästerna på Sjökabelhallens utöver det vanliga i fokus. Höstens tema Från ankdamm bileumsnumret och årets två ordinarie dansgolv med jazziga tongångar in på småtimmarna. till avantgarde lyfte även fram aktuella nummer av Källan kan läsas som e-tid- Inför jubileumsfestligheterna i februari 5. Sorlet vid långborden stiger och på efterrättstallriken finns projekt inom arkiv- och förlagssektorn, ningar på adressen www.sls.fi/kallan beslutade SLS att stöda Svenska Tea- Runebergs miniatyrtårta med åkerbärs- och vitchokladmousse. bl.a. arkivpedagogik och storutgåvan tern i Helsingfors med 100 000 euro Zacharias Topelius Skrifter. Samtliga 3. för dokumentering av teaterns historia foto: Henrik niemistö jubileumsnummer föredragshållareSvenska litteratursällskapet ståri Finland listade i förteck- Riddaregatan 5 2010 och av den teaterhusrenovering som 00170 Helsingfors ningen över årets publika evenemang inleddes på hösten. Också Stiftelsen på s. 65. Aspegrens trädgård i Jakobstad stöd- Käll A n –

des med 125 000 euro för restaurering sls

Sommarnöjen 125 TemA: år och renovering av Rosenlunds präst- omslagsbilderna är foto­ Förnyadgraferade av veterinärentidskrift Bernhard Åström – den unga Vad kvinnan ca 1920, boxaren i början gård. av 1900­talet. Bernhard Åströms foto grafier är en av de spännande I början av jubileumsåretkultur skatter du hittar på utgavs ett gör s venska litteratursällskapet. läs mer i tidningen om vad Hitta dina hundra sidorsls hartjockt att bjuda på! jubileumsnum- SLS? arkivpärlor SLS-fokus i mer av medlemstidskriften Källan, som spreds i stor upplaga. Tanken var att ”Ja va liksom föredragsserierna erbjuda allmänheten ett späckat in- helt hermona” formationspaket om SLS – på ett väl- Vardagens Med anledning av jubileumsåret hand- Varför så mycket dramatik skrivet, vackert Svenskaoch litteratursällskapet intressant i Finland SLS arkivcentrum sätt. i Vasa Topelius? i Vasa lade SLS föredragsserie om sällskapets Riddaregatan 5 Handelsesplanaden 23 A 00170 Helsingfors 65100 Vasa Redaktör för jubileumsnumretTfn 09-618 777 (+358 9 618 777) gemensam var växel fri- verksamhet ur olika perspektiv både på [email protected] www.sls.fi Gatlopp i Ingermanland — Hur såg Finland ut 1885? — Att skanna 40 000 bilder Öppet vardagar 9.00–16.00 Där böcker får ta tid — Varför röstar vi som vi gör? — Rockens väg över vattnet våren och på hösten. Vårens serie foku- lansjournalisten Magnus Londen. I 4. 5.

4 verksamheten 2010 verksamheten 2010 5 125-årsjubileum Janne rent ol Jubileet firades a med nya böcker

Det 125-årsjubilerande Arkivets skatter

SLS firade med att ge Arkiv- och bibliotekspersonalen stod för ut flera böcker som innehållet i flera av jubileumsböcker- na. I den rikt illustrerade boken Ögon- presenterade en del av blick och evighet lyfter de fram ett urval den verksamhet som av det omfattande arkivmaterial och de kulturhistoriskt värdefulla boksamling- bedrivs. Såväl sällska- ar som finns vid SLS (mer om boken på pets donatorer som s. 8–9). Den största enskilda samlingen intressanta dokument i Österbottens traditionsarkiv, Vöråfoto- grafen Erik Hägglunds samling med och samlingar i arkiv 40 000 glasnegativ, presenteras i bildut- SLS utgivning lyftes under vårvintern synligt fram både i Akademiska bokhandelns skyltfönster och på temabord inne i bokhandeln. och bibliotek lyftes gåvan Blickfång. Boken berättar om fo- tografen själv, om hur forskaren kan stu- fram. Dessutom utgavs dera fotografier och fotosamlingar och bilder ur samlingen, valda inom stora te- tio år som ateljé- och bygdefotograf, om Utgivning på finska om hur denna stora samling har arkive- man som boende, klädsel, högtider, ar- det tidiga 1900-talets landsbygdskultur i den första boken på T vå s.k. laukkuryssar i fotografen Erik Hägglunds rats och bevarats sedan den kom till SLS ateljé. Bilden ingår i boken Blickfång som presente- bete och föreningsliv. Bilderna berättar omvälvning och om enskilda personers, 125-årsjubileet föranledde det för litte- finska. 1972. Framför allt visar boken ett urval rar Hägglunds unika fotografisamling med 40 000 både om fotografens livsverk under fem- familjers och släkters historia. ratursällskapet historiskt viktiga beslu- glasnegativ från Vörå med omnejd. tet att utge litteratur också på finska. Fil. De över 140 fonder som litteratursäll- dr fick äran att vara

Janne Jarl Pousars boksamling skapet förvaltar och donatorerna bakom först ut med sin egen översättning Ruot- R dem fick en alldeles egen bok – Donato- ent SLS tidigare bibliotekarie och specialfors- sin Itämaa av sitt verk Sveriges Öster- ol rernas bok – skriven av den tidigare ad- a kare Anna Perälä utgav för sin del boken land (2008), ministrativa chefredaktören vid Hufvud- Boken är den Vackert, vittert, lärt om Jarl Pousars som är det stadsbladet Bo Finne. Tanken var att unika boksamling, som han donerade till första i en se- uttryckligen lyfta fram människorna bak- första i Finland SLS 1998. Pousar (1941–2004), som var rie av fyra om om fonderna, att berätta om deras sam- chef för Bytescentralen för vetenskap- det svenska i hällsinsatser och livsöden. Fondernas till- som behandlar lig litteratur i över tjugo år, lämnade över Finlands his- komst och tankarna bakom donationerna en samling med sammanlagt 2 500 band toria genom – av både mindre, symboliska bidrag och förlagsbandens från olika länder och sekler, till största tiderna. Bo- förmögenheter skapade under en livstid – delen förlagsband från 1800-talet. Bo- ken, som på lyfts också fram i boken. Gemensamt för historia och ken är den första i Finland som behand- svenska fick samtliga donatorer är att de på ett avgö- lar förlagsbandens historia och forsk- ett mycket rande sätt bidragit till att sällskapet fram- forskningen ningen kring dem. Pousars samling sätts gott mottagande, behandlar de centrala gångsrikt kunnat stödja den svensksprå- också in i sitt bokhistoriska sammanhang frågorna i Finlands förhistoria, medel- kiga kulturen i Finland. Med de många kring dem. och bokbanden studeras ingående och tid och 1500-tal. Arvet från den äldsta personporträtten ger boken personli- med många bildexempel. Perälä har också svenska tiden framträder i en mångsidig ga återblickar på Finlands historia från De av SLS förvaltade fonderna har antecknats för hand i kronologisk ordning i en ”Minnesbok”. Här ett gjort en djupdykning i de finska bokbinde- belysning, utgående från forskningsläget uppslag med noteringar gällande den äldsta fonden Stiftarnas fond från 1886. Samtliga fonder och donato- 1880-talet fram till i dag. rer presenterades 2010 ingående av Bo Finne i Donatorernas bok. riernas historia. av i dag.

6 verksamheten 2010 verksamheten 2010 7 Arkiv och bibliotek

Mångfald var en av utgångspunkterna när boken planerades. Dels är det kända Ögonblick och evighet författare som Edith Södergran, Johan Webbenkät om Jarl Pousars Ludvig Runeberg och Henry Parland villaavslutning boksamling vars arkiv som lyfts fram, dels konstnä- – kulturskatter i Svenska litteratursällskapets rer som Albert Edelfelt och Tove Jans- och venetiansk blev databas son. Men det är också samlingar i vilka afton i Österbotten Jarl Pousars bokbandshistoriska arkiv och bibliotek barn och ungdomar berättar om sina min- samling gjordes under året till en Österbottens traditionsarkiv gjor- sökbar databas, som innehåller nen och traditioner, Zacharias Topelius de en webbenkät om hur villaav-

Janne rent uppgifter om böckerna och bilder pappersdockor, skuggfigurer för docktea- slutningen eller venetiansk afton på banden. ter, krigsbarnens minnen och nutida jul- firades i olika delar av Österbot- Tilläggsin- ol klappslistor. Fotografisamlingarna är sto- ten det sista veckoslutet i augusti. a formation De inkomna svaren visar dels att ra och intressanta, i dem finns alla sociala finns om det finns vissa mönster som följs samhällsskikt representerade i vardag, fest bl.a. förlag, i hela landskapet, då man samlar och miljöer som sedan länge försvunnit. utgivnings- familjen till en festlig kväll på som- år, illustra- Recepthäften, reseminnen, minnesböcker, marstugan. Många badar bastu tioner och dagböcker, teaterarkiv, musik, språk och och tar kanske sommarens sista Döden dansar med narren inbindning. namn är exempel på andra dokument som dopp i det svala havsvattnet. Tra- i Matthäeus Merians bok Samlingen, ditionerna och kvällens program Todten-Tantz. Upplagan i berättar för oss om livet både förr och nu. Jarl Pousars samling upp- som 1998 varierar från familj till familj, även skattas vara tryckt ca 1725. Inte att förglömma de fina boksamlingarna. donerades om marschaller, lyktor och raketer Materialet har funnit sin väg till ”evighe- till SLS bibliotek av bibliotekarien hör till de yttre ramarna som delas tens magasin” genom både passiv och aktiv Jarl Pousar (1941–2004), innehål- i hela landskapet. På många stu- ler ca 2 500 bokband som doku- insamling. Passiv insamling kan låta nega- gor tänds brasor vid stranden, men menterar bokbandets utveckling. tivt men förutsätter också den att arkiven både brastraditionen och raket- Här ingår böcker från olika länder aktivt informerar allmänheten om vikten skjutandet har fallit bort i många och olika tider: skönlitteratur, hu- att ta tillvara skriftliga källor för forskning- familjers firande då barnen har bli- maniora, reseskildringar, barn- vit vuxna. en, att göra människor medvetna om att böcker, psalmböcker och kartverk. just deras arkiv kan vara av stort allmän- www.sls.fi/pousar nyttigt intresse. Den aktiva insamlingen, Människans bästa Förutom matvaror och hantverk var försäljningen av skor och klädesplagg en viktig del av torgkommersen Idén om att publicera arkivskatter förverkligades i som är kännetecknande för traditions- och på 1960-talet. Pressfotografen Rafael Olin fångade det avgörande ögonblicket då längden på de tilltänkta och med boken Ögonblick och evighet. vän – en frågelista Virtuell stads- byxorna kontrollerades på Vasa torg en vinterdag, och nu finns bilden med bland skatterna i boken Ögon- språkarkiv, består i sin tur av att arkivarier blick och evighet. och amanuenser gör fältarbeten, intervju- om sällskapsdjur namnsvandring ar och fotograferar olika fenomen och tra- Folkkultursarkivets frågelista om Språkarkivet lanserade under året ditioner som sedan arkiveras och sparas. sällskapsdjur sökte svar på frågor- den nya webbsidan Vandra i Hel- En sida ur bysnickaren Borgstens antecknings- Arkivsektorn vid SLS består av Folkkul- Tack vare den aktiva insamlingen finns na vad djuren betyder för nutids- singfors som presenterar inoffi- tursarkivet, Historiska och litteraturhisto- många miljöer, seder och namn bevarade människan och huruvida synen på ciella ortnamn i Helsingfors. På webbsidan kan man vandra ge- bok, en reklamplansch för succékomedin riska arkivet, Språkarkivet och biblioteket i sedan 100 år tillbaka och mer. dem har förändrats. Många frågor handlade om det praktiska livet, nom Helsingfors på en karta och Helsingfors, samt Österbottens traditions- De ”pärlor” som presenteras i boken Kaktusblomman, ett foto där konstnären men listan tog också upp etiska bekanta sig med namn som Sock- arkiv och Finlands svenska folkmusikinsti- bjuder läsaren på en resa i Svenska lit- synpunkter och den svåra frågan erbiten, Koffens park, Roban och Ellen Thesleff kikar fram bakom ett porträtt tut i Vasa. I den nya boken är det ändå inte teratursällskapets arkiv och biblioteks- om var gränsen mellan djuriskt Stokis. Man kan också kommen- av brodern Eynar … Jubileumsåret gav anled- de enskilda arkivenheterna som lyfts fram, samlingar. Med hjälp av text och rikligt och mänskligt ska dras. Frågelistan tera namnen och bidra med nya utan materialet talar för sig och kombine- bildmaterial görs nedslag i den svensk- lockade 105 personer att svara och namn eller varianter. Webbsidan ning att äntligen förverkliga en idé som nu och ras till olika temahelheter. språkiga kulturens fascinerande och rik- arkivet fick ta emot över 400 fo- är en fortsättning på Språkarki- vets insamlingsprojekt som doku- då dykt upp inom SLS, nämligen att i bokform Arbetet med att välja material och sam- liga värld förmedlad genom dokument tografier. Svaren beskriver ett öm- sesidigt beroendeförhål- menterat det inofficiella namn- manställa texter till Ögonblick och evighet och litteratur. Med finns också rariteter presentera smakprov på de kulturhistoriska lande som för med sig skicket i finlandssvenska städer och skatter som helt enkelt är tilltalande engagerade en stor del av personalen. Det både ansvar och glädje. under 2000-talets början. Under skatter som döljer sig i sällskapets arkiv. visade också hur bred personalens exper- för ögat, liksom kuriosa dokument som Sällskapsdjuren får kosta 2011 kommer webbsidan att utvid- tis och materialkännedom är när det gäl- sällan eller aldrig lyfts fram ur arkivens och ta plats och blir ofta en gas med vandringar från flera stä- ler det arkivmaterial som finns inom arkiv- gömmor, men som nu kan visas för en del av familjen. der. www.sls.fi/stadsvandringar och bibliotekssektorn vid SLS. bredare allmänhet.

8 verksamheten 2010 verksamheten 2010 9 Arkiv och bibliotek Janne R ent ol Diger folkmusikskatt a publicerad på sls.fi

Arbetet med den midi-filer. Därefter bearbetades samtli- ga 1 100 melodier i programmet Sibeli- digitala utgåvan av us, vilket var nödvändigt för att notskrif- Finlands svenska folk- terna skulle kunna visas och skrivas ut digitalt. Utgående från det elektroniskt En rolig detalj är diktning nådde hösten XML-kodade materialet skapades data- 2010 en betydande baser där uppgifter om samtliga melo- veckans melodi. dier, upptecknare och spelmän infördes. milstolpe då den första Detta förutsatte forskningsarbete vid an- digitala volymen dra institutioner, bland annat vid Folklo- publicerades. ristiska arkivet och Sibeliusmuseums ar- kiv vid Åbo Akademi. I samband med spelmans- och upp- ning för materialet. Slutresultatet blev

På Svenska litteratursällskapets webb- tecknarpresentationerna skannades en informativ webbplats där hela den di- Projektassistent Pia Lindholm intervjuades av Radio Vegas Mårten Holm i samband med SLS folkmusikjour på bokmässan i Helsingfors. plats publicerades under hösten band även äldre artiklar om spelmän och om gitaliserade volymen presenteras i faksi- VI A1 Äldre dansmelodier av Finlands spelmanstraditionen in, av vilka de flesta mil tillsammans med särskilda sidor för svenska folkdiktning som gavs ut av är mycket svåra att få tag på i dag. information om upptecknarna och spel- som testades under våren på tre åt- ringsråd presenterades som vägled- Otto Andersson 1963. Nu finns 1 100 männen. En rolig detalj är veckans me- Upplevelsepedago- Mervärde för undervisning tondeklasser i högstadieskolan Lönkan ning för gårdsägarna och andra intres- menuetter, polskor och polonäser och lodi som besökaren kan lyssna på direkt i Helsingfors, har redan väckt intres- serade. och forskning gik om skolhistoria information om 36 upptecknare och 269 på ingångssidan. se bland lärare som vill erbjuda sina www.sls.fi/arkivering j anne rent spelmän på www.sls.fi/folkdiktning. Ett centralt arbetsmoment under året var Webbplatsen väckte under hösten in- elever ett annorlunda sätt att uppleva www.sls.fi/arkistointi Projektet har sin grund i bokserien om att skapa en användarvänlig webbomgiv- tresse bland allmänheten när den pre- historia. ol den svenska folkdiktningen i Finland senterades vid Helsingfors bokmässa a SHARP 2010 som SLS publicerade åren 1917–1975. och vid SLS traditionsmässa i Vasa. I Seminarium för usik? w ww.sls.f /folkdiktning SLS bibliotek deltog i augusti i arrang- pelmansm Serien omfattar sammanlagt 21 voly- en på s och med att webbplatsen samlar ihop Nyf k herrgårdsägare emangen av den internationella bok- mer äldre finlandssvensk folktradition, olika typer av information på ett och historiska konferensen SHARP, som däribland sagor, sägner och folkdans. samma ställe ger detta ett mervärde I oktober ordnade SLS arkiv tillsam- samlade över 200 bokhistoriker från I arkivväskan finns bl.a. klassfotografier från en mans med Riddarhuset, Riksarkivet, År 2008 väcktes tanken på att hela det och en möjlighet till fördjupad kun- olika discipliner och länder i Helsing- svunnen tid. Nationalbiblioteket och Åbo Akade- digra verket skulle digitaliseras, och skap om den finlandssvenska spel- fors under temat ”Book Culture from mis bibliotek en temadag för herr- Below”. SLS-anknutna forskaren Anna när digitaliseringsarbetet inleddes var manstraditionen. Förhoppningen är Det arkivpedagogiska projektet Skol- gårdsägare inom projektet Nytt liv i Perälä presenterade bibliotekets nya väskan, en s.k. arkivväska riktad till det med bokseriens efterfrågade mu- att webbplatsen bland annat ska kun- gamla herrgårdssamlingar – Kartanoi- databas som innehåller noggrann do- svenskspråkiga högstadier för grupp- sikvolymer. Webbversionen erbjuder na fungera som en kunskapskälla i mu- den kokoelmat kukoistamaan. Under kumentation över bokbanden i Jarl arbete i klassrummet, slutfördes un- seminariet, som utgjorde startskottet Pousars boksamling. Databasen finns information som sträcker sig utöver de sikundervisningen och fungera som der året som gick. Väskan innehåller för projektet, visade docent Henrika tillgänglig på SLS webbplats. I övrigt tryckta böckerna, bland annat digitala bas för ny forskning. välgjorda kopior av skolhistoriskt ar- Tandefelt och professor Kirsi-Vainio diskuterades forskning kring bl.a. för- versioner av melodierna. Redan under 2010 inleddes arbe- kivmaterial med tillhörande uppgifter. Korhonen hur källmaterial i gårdsarki- fattarskap, bokutgivning, sagor och Meningen med uppgifterna är att de Under det gångna året genomför- tet med följande musikvolym, Yngre ven kan användas för olika slag av his- läsning. Också frågor kring digitalise- tilltänkta användarna, elever i högsta- des många centrala arbetsskeden pa- dansmelodier, och projektet går så- toriska undersökningar. I programmet ring dök upp i många diskussioner. I diet, skapar sig en konkret förståelse ingick också frågor om hur arkivma- rallellt. Arbetet med den inskannade Den digitala utgåvan av lunda ett steg vidare mot det slutliga de sociala medierna dokumenterades Finlands svenska folkdiktning! för en historisk tid och får syn på det terial och böcker bevaras bäst. En ny konferensen nästan i realtid på Twitter volymen fortsatte från föregående år, målet, att publicera Finlands svenska som är typiskt för nutiden. Väskan, broschyr och en webbsida med arkive- och Flickr. bl.a. omvandlades de resterande 350 folkdiktning i sin helhet på www.sls.fi/ Reklamplanscher för den digitala utgåvan trycktes upp melodierna till digital musik i form av inför höstens mässor. folkdiktning.

10 verksamheten 2010 verksamheten 2010 11 SLS digitalt

Janne föra muspekaren över den asterisk som format är valt just för att inte föråldras R ent signalerar att textstället har kommente- i första taget. När ZTe presenterades ol

a rats för att kommentaren ska dyka upp. för andra textkritiska utgivare runtom i Men varför ska man läsa Topelius Norden fick både utseende och innehåll dikter år 2011, i vilken form de än må Den digitala utgåvan ett mycket positivt mottagande. vara? Utgivaren av Ljungblommor, re- daktör Carola Herberts, formulerar finns fritt tillgänglig Kluriga manuskript det så här: Topelius lyrik utgör ett kalej- Redaktionsassistenten Cecilia Eriks- doskop över liv och samhälle, natur och på nätet. son har arbetat intensivt med kodning- litteratur i Finlands 1800-tal, och inled- en av Ljungblommor under 2010. ning och kommentarer hjälper läsaren – Den främsta utmaningen med lyrik- att få maximal behållning av verket. manuskripten var kanske att kunna visa I och med ZTe kan Topelius lyrik nu strofer där Topelius först gjort mind- alltså läsas och studeras ur alla tänkbara ta delen också digitalt: den omfattande re strykningar inne i strofen och sedan synvinklar, eftersom det på nätet är möj- inledningen, en forskningsöversikt, re- strukit den helt och hållet, menar hon. ligt att se en dikt, utgivarens kommenta- gister och källor. Medan manuskripten kan vara rätt rer och förklaringar samt olika varianter trassliga till utseendet ska transkriptio- av samma dikt i kolumner bredvid var- En hållbar utgåva nerna vara så begripliga som möjligt, och andra. Dessutom kan man läsa original- Fundamentet för den digitala utgåvan är ändå återge manuskriptets alla detaljer. upplagan av Ljungblommor från 1845 den kodade texten, som gör det möjligt I det här fallet löstes problemet med att i faksimil och jämföra texten med ma- att framhäva textuella företeelser på oli- strukna strofer visas med grå bakgrund. nuskriptet, som visas både som bild och ka sätt och dessutom förbättrar sökbar- Ord som Topelius har strukit inne i stro- utskrift. Läsaren kan välja att se manu- heten radikalt. Thomas Gartz, utgå- ferna visas som genomstrukna, så att lä- skripttranskriptionen antingen med alla vans e-redaktör, framhåller att webben saren lätt kan förstå ändringarnas ord- Topelius strykningar, tillägg och änd- är ett överlägset medium med tanke på ningsföljd och samtidigt studera diktens ringar synliga, eller med ändringar- forskning och informationssökning. En tillblivelse i detalj. na inarbetade, så att resultatet blir den tryckt bok är användbar om hundra år, – Arbetet var lite som ett pussel, men version som författaren tänkte sig. Na- men även en digital utgåva är hållbar om slutresultatet blev riktigt bra, summerar

R edaktionsassistenten Cecilia Eriksson har arbetat med kodningen av den digitala utgåvan av Topelius Ljungblommor. turligtvis finns allt som ingår i den tryck- den bara underhålls, och texternas xml- Cecilia Eriksson.

E-publiceringen Snabbt avancerande material i Historiska och litteratur- historiska arkivet. Modern digitalise- Topelius digitalt – en i startgroparna digitaliseringsprojekt ring kräver kompetens och bred kän- nedom om forskarnas behov. Elektronisk publicering har redan De stora digitaliseringsprojekten slagit igenom inom förlagsvärlden fortsatte under året inom arkivsek- och intresset för läsplattor ökar hela torn. Ett antal unga förmågor kunde Under 2010 guldgruva för forskare inleddes ett tiden. År 2010 utkom SLS med sina anställas med hjälp av sysselsätt- projekt som första e-publikationer: de första ban- ningsmedel och digitaliseringen skapar högkva- den i de mångåriga digitala utgiv- framskred med stormsteg. Både ljud- litativa digitala I den digitala utgåvan av Zacharias To- ningsprojekten Zacharias Topelius och videomaterialen är nu i huvud- kopior av Henry Utgåvan Zacharias Topelius Skrifter är Parlands pelius Skrifter (ZTe) kan läsaren välja att Skrifter och Finlands svenska folkdikt- sak digitaliserade. Också många digi- antecknings- ning. Under jubileumsåret gick SLS tala bilder har producerats, mycket böcker och brev SLS största och en stor digital satsning. få bl.a. person- och ortnamn markera- samt vidare- de på skärmen med diskreta färger och också in för att elektroniskt publicera med tanke på att kunna lyfta fram utvecklar den Utgåvans alla delar publiceras digitalt, men artiklar – bortglömda pärlor – ur sin det finlandssvenska kulturarvet inom internationella symboler. På samma sätt kan utgivarens mångsidiga utgivning som inleddes det nationella digitala biblioteket och TEI-standarden ett generöst urval utkommer också i tryckt ändringar, inslag på främmande språk med en modell 1886. Det första smakprovet består den europeiska tjänsten Europeana. för semantisk form. Lagom till bokmässan i Helsingfors och olika typer av varianter visas. En av fyra artiklar av vilka den äldsta är Det kunnande inom textkodning som kodning (an- verklig fördel är att kunna se kommenta- notering) av från 1894 och den nyaste från 1994. finns inom Zacharias Topelius Skrifter historiska källor. i oktober 2010 utkom den första delen, rerna till olika textställen placerade just Urvalet kompletteras efter hand. har använts och vidareutvecklats för Ljungblommor, både som bok och digitalt. där de hör hemma. Det räcker med att

12 verksamheten 2010 verksamheten 2010 13 Zacharias Topelius Skrifter Boksläpp för Topelius Skrifter

Zacharias Topelius Skrifter tog i oktober 2010 av kodning. Det kan t.ex. vara fråga om oläsliga ord, tillägg, struken text och un- steget från utgivningsprojekt till utgåva i derstrykningar. och med publiceringen av Ljungblommor, den Samma principer följs i brevutgiv- ningen. Där har redaktörerna under första delen i denna textkritiska, kommente- året gjort en utgivningsplan för viktiga rade utgåva av Topelius verk. I fortsättningen korrespondenser från Topelius unga år. Samtidigt med dessa brevväxlingar ut- ökas utgivningstakten till minst två band eller ges korrespondensen mellan Topelius digitala delar per år. och hans förläggare i Sverige, Albert Bonnier. Det grundläggande arbetet med registrering, utskrivning och kod- Årets största händelse inom Zacharias des under året: novellerna är nu trans- ning av alla dessa brev har avslutats, Topelius Skrifter (ZTS) var utan tvekan kriberats, vilket bl.a. innebär att alla och kollationeringen av innehållet har utgivningen av lyrikdelen Ljungblom- texträttelser är gjorda och förtecknade. inletts. mor, som samtidigt blev elddopet för Följande steg, kodningen av texten och Topelius föreläsningar i geografi och den digitala utgåvan på www.topelius.fi. författandet av kommentarer, kan ta vid. historia har inte publicerats tidigare, Många bitar skulle falla på plats och Även texten i Topelius dagböcker har utan existerar bara i ett handskrivet ex- gruppen bakom utvecklingen av den di- transkriberats och är till drygt hälften emplar i Nationalbibliotekets manu- gitala utgåvan finslipade webbplatsens kollationerad, dvs. tecken för tecken jäm- skriptsamling. ZTS råder bot på detta utseende och funktioner in i det sista. förd med originalet. Dagböckerna består genom att ge ut även föreläsningarna, Allt blev klart i tid och Topelius dikter av över 1 000 handskrivna sidor, och alla varav ca 2 700 sidor redan är utskrivna kan nu läsas både i tryck och på skär- egenheter i skriften registreras med hjälp och försedda med manuskriptbeskrivan- men. de kodning. Det historisk-geografiska bildverket Bildverket En resa i Finland har un- Finland framställdt i teckningar följde der året kodats och kollationerats, och lyriken tätt i hälarna och utkom till To- också utgivningen av barnlitteraturen peliusdagen den 14 januari 2011. Båda har tagit ett steg framåt genom att alla utgåvornas redaktörer fick ägna året åt åtta delar i Läsning för barn har kolla- slutförandet av inledning och kommen- tionerats två gånger. Samarbetet med tarer, registerarbete samt korrekturläs- relevanta institutioner utökades genom ning. Eftersom alla delar i utgåvan pub- Det gäller att få alla att Nykarleby stad, Topelius födelseort, i liceras digitalt räcker det inte med att maj sällade sig till ZTS:s samarbetspart- skicka boken till ombrytning och tryck- element i den kodade ner. eri, det gäller också att få alla element i den kodade texten att visas på rätt sätt texten att visas på på webben. rätt sätt på webben. Carola Herberts och Clas Zilliacus, Framsteg och samarbete som utgivit det första bandet (Ljungblommor) av Zacharias Topelius En viktig fas av arbetet med Topelius no- Skrifter, intervjuades på Helsingfors bokmässa av Wivan Nygård-Fagerudd. veller i Helsingfors Tidningar avsluta- foto: Leif Pietilä

14 verksamheten 2010 verksamheten 2010 15 Förlagsverksamhet

drag. Han ritade kartor, förde statistik mans med egyptologen Patricia Berg, över byar, människor, kaserner, kom- ut Wallins skriftliga kvarlåtenskap. År Källutgåvornas år munikationer, språk, sedvänjor, föremål 2013 ska Wallins Skrifter i sex band vara m.m. Och inte bara det – han fotografe- klara. Intresset för utgåvan är stort, sär- rade också, hela 1 260 bilder, och av dem skilt på Arabiska halvön, och det finns Flera stora och efterlängtade textkritiska utgåvor drygt tusen sidor. På uppdrag av den rys- finns ca 170 publicerade i den nya utgå- förhoppningar om att valda delar ges ut ka generalstaben, som kämpade om in- van. på både arabiska och persiska. såg dagens ljus på SLS förlag under 2010. Dessa flytande i de strategiskt viktiga delarna Det är första gången Mannerheims var Gustaf Mannerheims resedagbok från Central- av Asien, skulle Mannerheim kartlägga resedagbok publiceras i sin helhet, in- von Wrights dagböcker i register de centralasiatiska regioner han genom- klusive hans noggranna fotodiarium En annan stor källutgåva, konstnärsbrö- asien och Kina, Jean Sibelius och Axel Carpelans korsade på sin resa från Ryssland till och privata annotationsbok. Bakom den derna Magnus, Wilhelm och Ferdi- korrespondens, den första delen av Zacharias Kina. Det handlade alltså om ett spion- massiva redaktionella insatsen står sino- nand von Wrights dagböcker, är för uppdrag, som Mannerheim genomförde logen Harry Halén, som är specialiserad sin del slutförd i och med att den sjunde Topelius Skrifter och av orientalisten G. A. under täckmantel som forskningsrese- på Centralasiens folkslag, språk och kul- och sista volymen utkommit. Volymen Wallins skrifter samt den avslutande delen till när. Det militära värdet av Mannerheims turer. Han har sett till att Mannerheims består av kommenterade register över konstnärsbröderna von Wrights dagböcker. resa blev ringa, men som etnograf lycka- ursprungliga text är korrekt återgiven personer, orter, föreningar, fåglar, väx- des han anmärkningsvärt väl i sitt upp- och bl.a. gjort upp register över de 850 ter m.m. i de tre brödernas tidigare ut- personer och 900 termer på lokala språk givna dagböcker. H e De nya textkritiska och kommenterade idi som förekommer. ”Ett vackrare och I dagböckerna kan man i detalj följa Orava utgåvorna har en hel del gemensamt, märkligare bokverk finner man knappast Brev från Jean Sibelius till Axel Carpelan där han hur brödernas fågelmålningar och lito- tackar för besöket i samband med 50-årsdagen bl.a. är samtliga skrivna av stormän i senare års svenska utgivning”, konsta- 1915. Brevet förvaras på Riksarkivet. grafier under de zoologiska planschver- inom Finlands historia och kulturhisto- terade Karl Steinick i sin recension av kens guldålder kom till. Del 1 av dag- ria. G. A. Wallins och Axel Carpelans resedagboken i Svenska Dagbladet. böckerna gavs ut 1996, men tanken på insatser har inte varit alldeles uppenba- Debut för Wallins att ge ut dem föddes redan i mitten av ra för den breda allmänheten och det har Sibelius och Carpelans och Topelius skrifter 1980-talet. En av utgångspunkterna för därför varit särskilt angenämt att få lyfta betydelsefulla vänskap Två stora textkritiska skriftserier utkom utgivarna Anto Leikola, Juhani Lok- fram dem. Professor emeritus i musikvetenskap, med sina första volymer 2010. Med vo- ki, Torsten Stjernberg och Johan Författarna till de utgivna texterna Fabian Dahlström har å sin sida lymen Studieåren och resan till Alexan- Ulfvens var att tar, med god hjälp av verkens utgivare, åstadkommit en värdefull utgåva av dria inleddes utgivningen av Georg Au- lyfta fram konst- läsaren med på hisnande resor ut i värl- korrespondensen mellan Jean Sibe- gust Wallins Skrifter. För det mångåriga närsbröderna den och in skapande snillevärldar. Utgi- lius och den excentriske och begåvade utgivningsprojektet Zacharias Topelius som naturvetare varnas digra insatser är med andra ord Axel Carpelan, som har beskrivits som Skrifter gick startskottet med lyrikvoly- och ornitologer, en annan gemensam nämnare för utgå- en ”doldis i livet, en fotnot i musikhis- men Ljungblommor (läs mer om Tope- att inte enbart se vorna. Flera år, eller snarare årtionden, torien”. Via korrespondensen, som om- liusutgåvan på s. 12–14). till det konsthis- av forskning och ett stort specialkunnan- fattar Sibelius mest intensiv skaparperi- Orientalisten G. A. Wallin, född på toriska värdet. de ligger bakom samtliga verk. Recen- od 1900–1919, uppstod en unik vänskap Åland, var en av de främsta européer För den natur- sionerna har varit lovordande och utgi- som fick en avgörande betydelse för de som på 1800-talet bedrev forskning på och kulturhisto- varna har fått uppträda i offentligheten båda brevskrivarna. Arabiska halvön och Sinaihalvön, i Egyp- riskt intresserade är dagböckerna också i många olika sammanhang. Mest upp- Carpelan hade ett djupgående enga- ten, Syro-Palestina och Persien. Under en guldgruva av kunskap om 1800-talets märksamhet rönte Mannerheims rese- gemang för kompositörens musik och sina resor uppträdde han som muslim samhälle. dagbok och utgivaren Harry Halén fick inflytande över kompositionsarbetet under antaget namn och besökte som SLS fortsatte alltså 2010 i allra högs- med sin nominering för Fack-Finlandia- genom sin intuition och stilkänsla, men en av de första västerlänningarna Mek- ta grad den tradition som startade 1886 priset 2010. han blev även Sibelius redaktör, agent ka och Medina. När Wallin återvände med utgivningen av H.G. Porthans och kritiker. Så kom Sibelius också att till Helsingfors blev han 1851 professor brev till Mathias Calonius och som Spionen och etnografen tillägna Carpelan sin andra symfoni. Si- i orientaliska språk men han avled kort man alltjämt värnar om, dvs. att ge ut Mannerheim beliuskännaren Fabian Dahlström ger därefter och hans forskningsarbete har pålitliga textkritiska utgåvor som består Gustaf Mannerheims dagbok från tack vare sin inledning och sina kom- efter hand fallit i glömska. Utgivaren, av och också kan bidra till ny forskning. den två år långa expeditionen till Cen- mentarer till breven en ökad förståelse arabisten Kaj Öhrnberg, har sedan tralasien och Kina 1906–1908 är en mas- På bokmässan i Göteborg medverkade Wallinutgivarna Kaj Öhrnberg och Patricia Berg tillsammans med för de två kulturpersonligheterna och 1970-talet forskat i forskningsresanden En förteckning över hela utgivningen 2010 finns Harry Halén, som gett ut Mannerheims resedagbok, i ett seminarium med rubriken ”Under falsk flagg”. på s. 64–65. siv utgåva i tre tjocka band, sammanlagt Moderator var journalisten John Chrispinsson. deras mångbottnade vänskap. Wallins liv och verk. Nu ger han, tillsam-

16 verksamheten 2010 verksamheten 2010 17 Forskning J Musikpraktiker och musiken fung- anne rent i såväl årskurs lättare för finskspråkiga än genuskong- erar som ett viktigt fält för konstruktio- 7 som års- ruens. ol Nya svenska perspektiv nen av den finlandssvenska självbilden. a kurs 9. Vissa När det gäller vuxna inlärare visar Detta sker i samverkan med centrala strukturer är resultaten att explicit undervisning har strukturer och institutioner. Resulta- alltså inhe- effekt och att de kan tillämpa explicit på politik, musik ten pekar på en stor pluralism inom den rent svåra för grammatisk information både i en kon- svenskspråkiga befolkningens musik- finska inlära- trollerad testsituation och i fri produk- liv i Finland, och i ljuset av detta verkar re medan an- tion. Däremot visade undersökning- finlandssvenskheten vara ett mångskif- dra är lätta att en också att vissa kursdeltagare varken och pedagogik tande område som består av olika slags använda kor- kunde tillägna sig explicita grammatiska identifikationer. Marketta Sundman rekt. regler eller tillämpa dem i praktiken. Pirkko Moisala framhåller att projek- Den lät- Undersökningen lyfter fram varför Fyra forskningsprojekt vid SLS avslutades i december 2010 tets resultat berör den stora allmänhe- taste strukturen i verbböjning för fin- vissa strukturer är svåra för dem som tens vardagliga musik: visor, dansbands- ska elever är kombinationen av modalt inte har svenska som modersmål. Pro- musik, musikvanor och livet med musik. hjälpverb + infinitiv (typenkan läsa) och jektets resultat kan enligt Sundman vara Både splittrande och enande Stabiliteten i det politiska systemets Janne rent Projektle- Projektets resultat ger därmed en mång- inte presensformen (läser). Beträffande till nytta för politiker och andra som trender i finlandssvenskarnas ramar och mobiliteten i samhället och daren, profes- sidigare syn på finlandssvenskheten som adjektivkongruensen behärskas utrum- fattar beslut om språkundervisningen ol politiska beteende hos medborgarna innebär att det finns a sor Pirkko den ser ut i dag. formen (en-genus) klart bättre än neu- i skolan. Resultaten av undersökning- spänningar och förändringstryck gente- Moisala, sä- trumformen (ett-genus) såväl i attributiv en kunde t.ex. tillämpas i planeringen I projektet Svensk politik i Finland – be- mot det nuvarande politiska systemet. ger att pro- Hur tar finskspråkiga till som i predikativ ställning (dvs. i typer- av svenskundervisningen, i lärarutbild- teende och opinion har forskarna stude- Politikens centrala aktörer, partierna, jektresultaten sig svenska i praktiken? na en brun hund resp. hunden är brun). ningen och i författandet av läromedel i rat både samhällsutvecklingen och den är särskilt utsatta för dessa spänningar. lyfter fram en Syftet med forskningsprojektet På väg Lättast är pluralformen (typen bruna), svenska. politiska utvecklingen särskilt ur ett fin- Medborgare verkar ha betydligt svårare bredare syn mot kommunikativ kompetens: tilläg- medan kontexter som kräver neutrum- Det fjärde projektet, en biografi över Alexander landssvenskt perspektiv. Enligt projekt- att bekänna färg och ansluta sig till ett på finlands- nandet av svenskans struktur hos finska form är svårast (ett brunt bord, bordet Armfelt, beskrivs närmare i SLS tidskrift Källan ledaren, docent Kimmo Grönlund, politiskt parti i dag än för två årtionden svensk musik inlärare, var att undersöka hur perso- är brunt). Numeruskongruens är alltså (2/2010), se www.sls.fi/kallan

Å Johannes Brusila är en av

bo har centra- sedan. än den som ti- ner med finska som modersmål tilläg- forskarna i projektet Finlands-

A ka la frågeställ- svenskhet framställd genom digare musik- nar sig svensk grammatik. Den vikti- d em ningar varit Musiken viktig identitetsbildare musik. forskare har gaste undersökningsgruppen bestod av i s bildb hur den poli- Den centrala frågeställningen för projek- fört fram. Projektet erbjuder ny informa- ca 130 finska grundskolelever vars in-

ank Nytt projekt: Svenskan i Finland tiska verklig- tet Finlandssvenskhet framställd genom tion om flera olika musikpraktiker som lärningsprocess studerades från början heten ser ut i musik har varit frågan om hur Finlands tidigare varit outforskade. av svenskstudierna i årskurs 7 till slutet – i dag och i går Svenskfinland svenskhet/er konstrueras genom olika av årskurs 9. Den andra undersöknings- Svenska språket talas i Finland i en mångfald varianter. Talspråksvarian- i dag, vilken svenskspråkiga musikpraktiker i Fin- gruppen bestod av vuxna universitets- terna blir närmare hundra till antalet, om vi utgår från att varje gammal framtid det land. Projektet har främst rört sig inom studerande som deltog i en intensivkurs socken och varje gammal stad har sin egen lokala variant av svenska språ- svenska infly- området musiketnologi och allmän kul- i svensk grammatik för att kunna avläg- ket. Svenskan i Finland i tal ska som en del av ett större projekt, Svenskan tandet har i turforskning. Som utgångspunkt har ga det obligatoriska provet i svenska (s.k. i Finland – i dag och i går, ge en samlad framställning om variationen i tal- Kimmo Grönlund språket. finländsk poli- projektet haft synen på musik som en tjänstemannasvenska). Enligt Grönlund är Gemensamt för hela Svenskfinland är standardspråket, finlands- tik och vilka konsekvenser den samhäl- aktivitet, inte endast som ett ljudande Enligt projektledaren, professor svenskan, som räknas som en av svenska språkets fem standardvarieteter. leliga förändringen har för svenskheten fenomen. svenska språkets Marketta Sundman, visar resulta- Vissa städer har ett språk som är artskilt från både standardspråket och i Finland. Projektet har studerat de bilder av ten att det inte sker någon nämnvärd dialekterna i omgivningen. Svenskan i Finland fördelar sig således på tre Projektets viktigaste resultat är, en- svenskheten i Finland som framträder i ställning somett utveckling mellan årskurserna 7 och 9 olika nivåer: lokal dialekt, lokalt stadsmål och standardspråk. Ny forskning ligt Grönlund, att svenska språkets ställ- musik- och sångtexter samt vid framfö- vad gäller de olika formernas korrekt- ska klarlägga hur dialekterna och stadsmålen står sig eller förändras i kon- ning som ett samhällsbärande språk i randen av musik och sång: hur musik- het i den semantiska kategorin spe- takt med standardspråket och hur talspråket i allmänhet påverkas av kon- samhällsbärande takten med finskan. Finland är alltmer trängd. Samtidigt har praktiker och musiken skapar och upp- cies, dvs. bestämdhet, och dess olika Den kommande volymen om talspråket redigeras av professor Ann- finlandssvenskarnas politiska beteende å rätthåller sammanhållning, men även språk i Finland uttryck (bl.a. bestämdhetsändelser och Marie Ivars. Den avser att beskriva hur dialekterna har vuxit fram, hur de ena sidan blivit mer enhetligt i termer av avståndstaganden. Uppmärksamheten artiklar). Samma strukturer som ten- förhåller sig till dialekterna i Norden i stort, hur de ser ut traditionellt och att uppslutningen bakom SFP växt något har inte endast fästs på det som tycks alltmer trängd. derar att användas korrekt i årskurs 9 hur talspråket i dess olika varianter ter sig i dag, i olika regioner och hos och å andra sidan mer splittrat därför att vara gemensamt, utan också på paradox- (den sista uppsatsen) behärskas unge- olika grupper av talare. Samtalsspråk och ungdomsspråk, mediespråk och SDP förlorat sin ställning som klar tvåa i er, motsättningar och nya beteckningar fär lika väl redan i slutet av årskurs 7. Å tvåspråkighet kommer också att beskrivas. Svenskfinland. för svenskhetens olika former i Finland. andra sidan är samma strukturer svåra

18 verksamheten 2010 verksamheten 2010 19 Forskning De vetenskapliga nämnderna – en stark länk till universitetsvärlden

De vetenskapliga nämnderna är viktiga för SLS Finlandssvenskarna som forskningsobjekt verksamhet, eftersom de har kännedom om vad Samhällsvetenskapliga nämndens se- som händer på det vetenskapliga fältet. Via dem minarium Gränser förr och nu i okto- ber samlade en stor del av de experter upprätthålls kontakten till universitetsvärlden, på finlandssvensk samhällsvetenskap- samtidigt som den vetenskapliga expertisen lig forskning som finns i Helsingfors, Åbo och Vasa. Speciellt livlig blev run- ställs till SLS tjänst. Så svarade nämndernas dabordsdiskussionen om vad som är re- ordförande på en rundfråga om nämndernas levant i framtida samhällsvetenskaplig betydelse för SLS. forskning om finlandssvenskarna. Del- tagarna efterlyste mera tillämpad forsk- ning och speciellt målinriktad forskning, De vetenskapliga nämnderna höll tre till är viktig för både vetenskapen och klar- samt mera synergi dels inom och mellan fyra möten var under året, främst i Hel- språket. Han ansåg ändå att forskning de samhällsvetenskapliga discipliner- singfors men även i Åbo. Under året de- som kombinerar kommunikationsetno- na och dels mellan Helsingfors, Åbo och lades omkring 25 000 euro per nämnd grafi, textanalys och ett tydligt efterfors- Vasa. Samtalen kretsade även kring hur ut i stipendier. Inom varje nämnds ve- kande av attityder och ideologier borde forskningen om det finlandssvenska ska tenskapliga område bedrevs också forsk- prioriteras. Just dessa områden var re- definieras, vem finlandssvenskarna ska ning genom de anställda nämndfors- presenterade på seminariet, vilket visar jämföras med och vad stora samhälls- karna (doktorander), som samtidigt är att språkforskningen är på rätt väg. förändringar, som ryskan och dess ställ- nämndernas sekreterare. ning, invandrarna, mångspråkigheten Livligt om akademiskt skrivande och globaliseringen, har för konsekven- Språkforskningen på rätt väg Litteraturvetenskapliga nämnden ord- ser för den samhällsvetenskapliga forsk- Nämndernas viktigaste verksamhet un- nade tre seminarier under året. Det kan- ningen om det svenska i Finland. der året var ändå seminarierna. Semi- ske mest uppmärksammade var Den lit- Traditionsvetenskapliga nämnden nariet Språk och historia – språkvård, teraturvetenskapliga texten som genre arrangerade ett välbesökt seminarium i språkplanering och flerspråkighet i i början av december. Seminariet, med Vasa i slutet av oktober. Seminariet som april organiserades som ett samarbe- talare både från olika universitet i Sveri- hade rubriken Sagesmännen – kultur- te mellan historiska och språkveten- ge och från SLS, lockade en stor och va- bärarna – kulturarvet: 125 år av etno- skapliga nämnden. Språkvetenskapli- rierad publik med allt från forskare till logisk-folkloristisk insamling och den ga nämnden ordnade också i november studerande och litteraturvetare i arbets- efterföljande traditionsmässan beskrivs ett seminarium på SLS med temat Myn- livet. Diskussionen i samband med före- närmare på sidan 3. digheternas svenska. Seminariet locka- dragen var livlig och visade på ett behov de 80 deltagare till SLS och föredragen inom fältet av att få diskutera det akade- Jannika Lassus, språkvetenskapliga nämndens tidigare forskare, presenterade väckte stort intresse. Olle Josephson miska skrivandets former, normer och vid nämndens seminarium i november från Stockholms universitet konstatera- litteraturvetenskapens föränderliga vill- forskningsrön om myndighetsspråket i bro- schyrer som riktar sig till nyblivna föräldrar. de att all forskning i myndighetsspråk kor. foto: janne rentola

20 verksamheten 2010 verksamheten 2010 21 Forskning j anne rent des på det slaviska området arbetade i hang. Det kroatiska litteratursällskapet te av böcker med Oslo och Köpenhamn. hög grad efter samma premisser som det som grundades 1840 hade som huvud- Baar konstaterar att det fanns en intel- ol

a serbiska. Det var främst fråga om att ge syfte att normalisera det kroatiska språ- lektuell dialog även mellan andra litte- ut publikationer på det nationella språ- ket. Grundarna såg sällskapet som ett ratursällskap i östra Europa och i Skan- ket, men också att arbeta för den slavis- steg mot en kroatisk akademi som sedan dinavien. Hon framhåller också att utan ka gemenskapen. Detta gällde för bl.a. blev verklighet 1866. Akademin blev där- den infrastruktur som dessa litterära det tjeckiska litteratursällskapet som efter den viktigaste institutionen för att sällskap gav till slaverna hade den na- grundades 1831. Sällskapet översatte lit- främja den kroatiska kulturen. tionella väckelsen blivit svårare. Sällska- teratur och andra skrifter till tjeckiska Ett litterärt sällskap i Slovakien grun- pen hade stor betydelse för den nationel- och ville på detta sätt visa att tjeckiskan dades 1863 och ett i Slovenien 1864. Lit- la kulturen liksom också för den slaviska kunde användas i alla tänkbara samman- teratursällskapet i Slovenien hade utby- gemenskapen.

Forskarträff Hesaslang – en produkt av det sena 1800-talet

”Hesaslang på svenska – förr och är dessa pojkar som förnyade och också och nya ändelser som klingade på finska nu” var ett av de många intres- spred den svenska helsingforsslangen. kom in i slangen: friidu = flicka, kunde Exempel på slangord som de använde är: = pojke, spurgu = borgarpojke, flatare = Kaffepaus under seminariet om litterära sällskap. På bilden ser vi bl.a. professor Diarmuid O´Giolláin (vid kaffetermosen) som höll ett föredrag om patriotiska och santa föredrag som hölls vid nationalistiska litteratursällskap på Irland. sälle = pojke, skole = skola, fibel = äpple, flatlöss, rännis = diarré, Sörkkä = Sörnäs SLS-seminariet Det svenska i det krakel = bråk, loda = springa och Högis och Krunu = Kronohagen. Svenskan och Seminarium urbana Finland i november. Semi- = Högholmen. finskan hade samma slangord men i lite nariet var en del av forsknings- I början av 1900-talet, då arbetar- olika former. sektorns årliga forskarträff och kvarteren norr om Långa bron och i Tölö I gott internationellt sällskap hade vuxit till sig, fick staden en ny typ av Finsk påverkan föredragen hölls av forskare som slangspråk. Dialekter kom till Helsing- Efter krigen förändrades slangen. Slang- varit anställda vid SLS. – De litterära sällskap som Ungerska akademin, som grundades var också att utveckla den slaviska ge- fors med dem som flyttade in från öst- orden blev olika för de svenskspråkiga uppstod på 1800-talet riktade 1825, var egentligen inte ett litterärt säll- menskapen. Sällskapet hade till en bör- ra och västra Nyland. Standardsvenska och de finskspråkiga och allt mer eng- skap men akademin hade stor betydel- jan endast 20 medlemmar men växte se- Deltagarna vid seminariet Det svenska hördes inte i arbetarkvarteren. Slangen elska ord kom in i slangen. Slangen blev sig till allmänheten och bidrog till se för grundandet av andra sällskap och nare. Med tiden skapades också en viss i det urbana Finland fick bland annat frodades eftersom den blev en markör också mera enhetlig än tidigare genom att skapa en nationell offentlig- fick stå modell för många av de litterä- förmögenhet genom donationer av så- höra om grundandet av Vasa hovrätt, om för att inte var nyinflyttad. Finska ord att skillnaden mellan slagen i innersta- j het. De skilde de sig alltså från ra sällskap som grundades i det habs- väl pengar som jord och gods. Sällska- kulturarvspolitiken i småstadsmiljöer anne rent den och övriga Helsingfors jämnades ut. 1700-talets upplysta elitistiska burgska imperiet. pet publicerade böcker och hade möjlig- och om svenskspråkiga studenters rekry- Fortfarande var det dock pojkarna som

Det första litterära sällskapet grun- het att skicka serbiska studenter till bl.a. tering till högre utbildning. Föredraget ol använde mera slang. sällskap och det sena 1800- och a dades i Serbien 1826. Dess syfte var att Pest och Wien. om helsingforsslangen hölls av Mona Forsskåhl framhåller att slangen i tidiga 1900-talets professionella arbeta för det serbiska språket och den De övriga litte- Forsskåhl. På 1870- och 1880-talen dag har blivit allt mer påverkad av fin- sällskap vars intresseområde var serbiska kulturen genom att ge ut publi- ratursällskapen talade de unga inom borgerskapet i in- skan och att ungdomen blandar språk en enda disciplin, konstaterade kationer. En viktig uppgift för sällskapet som grunda- nerstaden ganska lite slang. Den före- som man inte tidigare har gjort. Slang- fil.dr Monika Baar vid SLS inter- kom främst bland pojkar och aldrig i da- en har för flera blivit den enda varieteten nationella jubileumsseminarium mers närvaro. Slangord som användes och de talarna kan helt och hållet sakna var bl.a. donna = kvinna, vigga = låna, standardalternativ. Även äldre personer Literary Societes in the Age of Ungerska akademin fick stå modellför Kaisis och Espis. Alla ord användes och använder slang och då ofta slangord från Nationalism. många av de litterära sällskap som böjdes på svenska, alltså även främman- flera generationer. Slangen kommer ock- de ord som främst kom från tyskan och så in i sammanhang där den inte funnits Monika Baars föredrag på seminariet grundades i det habsburgska imperiet. latinet. Inga finska slangord förekom. tidigare som på arbetsplatser och i mer om litterära sällskap handlade om säll- Bland de småborgerliga pojkarna i Hel- eller mindre formella tal. Forsskåhl ser skap som grundades i den slaviska värl- singfors uppstod det i slutet av 1800-ta- det som olyckligt att slangen för många Mona Forsskåhl lyfte fram exempel på hur helsing- den, särskilt i det habsburgska imperiet. let ett gruppspråk där slang talades. Det forsslangen omformats genom tiderna. har blivit enda möjligheten att yttra sig.

22 verksamheten 2010 verksamheten 2010 23 Evenemang j SLS på Nordens största bokmässa anne rent ol a he

LS har i över tjugo år varit en aktiv idi

o Sdeltagare i bokmässan i Göteborg. rava Under jubileumsåret hade SLS mer pro- gram än vanligt. I mässans officiella kon- ferensprogram deltog Patricia Berg, Kaj Öhrnberg och Harry Halén med ett program om Gustaf Mannerheim och G. A. Wallin som upptäcktsresan- de. De samtalade med den mångkunnige journalisten John Chrispinsson. Över hundra personer deltog i publiken, vilket måste ses som rekord när det gäller SLS program i Göteborg. John Chrispinsson intervjuade också Fabian Dahlström om hans utgåva av Jean Sibelius och Axel Carpelans brevväxling. Nils Erik Villstrand samtalade med Klas Göran Karlsson om boken Riksde- len. Alla SLS författare uppträdde också på Arenan i Finlandsmontern och Vill- strand dessutom på Forskartorget, som hör till en av mässans mer välbesökta scener. Också Yrsa Lindqvist talade på Arenan, dels om skafferiet som mötes- En skål för webbutgåvan av det första bandet av Zacharias Topelius Skrifter utbringades i SLS monter. plats och dels om arkivboken Ögonblick och evighet.

Programchef Agneta Rahikainen och Bokmässan i Helsingfors redaktör Lisen Sundqvist söker koordinaterna för nästa seminarium i den digra seminariekatalogen. nder SLS jubileumsår firade också back, Fredrica Nyqvist talade om I Henry Parlands UHelsingfors bokmässa tio år. Ytter- fakta och fiktion om det finlandssven- fotspår ligare firande blev det i samband med ska sociala kapitalet och Tom Back- att det första bandet av Zacharias Tope- mansson om konstnären och officeren SLS arrangerade i augusti en virtu- Susan Sontag-stiftelsens pris delades ut på SLS ell vandring i den finlandssvenska lius Skrifter, diktvolymen Ljungblom- Hugo Backmansson. Carola Ekrem

j modernisten Henry Parlands fot- anne rent ara tre procent av den litteratur som Mier-Cruz fick priset på 5 000 dollar för mor, utkom lämpligt till mässan. Clas och Michael Korhonen presenterade spår, 2 x Parland + Björling. Agneta Bsäljs i USA är översatt från andra sin översättning av den finlandssvenska Zilliacus och Carola Herberts dis- arkivens jubileumsbok Ögonblick och Rahikainen berättade om Henry ol

språk. För den läsande publiken inne- modernisten Elmer Diktonius brev a kuterade Topelius som bok och webbut- evighet och Kari Tarkiainen presen- Parlands Helsingfors och hans liv bär detta ett stort kulturellt svinn, nå- och dikter till engelska. Priset delades ut gåva på Södergranscenen inför en talrik terade ett annat jubileumsprojekt, över- med stadens restauranger som hållpunkter. Skådespelaren Niklas got som Susan Sontag-stiftelsen i New i Helsingfors den 5 november i samband publik. Nils Erik Villstrand berättade sättningen av Sveriges Österland (Ruot- Häggblom läste dikter och brev av York vill ändra på genom att årligen dela med ett engelskspråkigt symposium om om Riksdelen och Fabian Dahlström sin Itämaa) på finska. Henry Parland och Gunnar Björ- ut Susan Sontag Prize for Translation till Diktonius i Svenska litteratursällskapets om brevväxlingen mellan Sibelius och Med anledning av jubileumsåret ord- ling. Författaren Stella Parland in- en ung översättare som arbetar med att regi. USA:s ambassadör Bruce J. Oreck Axel Carpelan. Program arrangera- nade SLS också kulturjour i sin monter. terfolierade med egna dadaistiska översätta skönlitteratur från andra språk stod för prisöverräckningen. des också om G. A. Wallin och Gus- SLS experter besvarade frågor om bl.a. dikter. Kvällen ingick som en del av Helsingfors festspels officiella till engelska. taf Mannerheim och deras resor ute inofficiella ortnamn i våra städer, fin- arrangemang och ordnades i sam- Svensk litteratur var temat för årets Susan Sontag Foundations biträdande chef i världen. Henrika Tandefelt och Ka- landssvensk folkmusik och om hur man band med Diktmånaden (Runo- pris, som tillföll Benjamin Mier-Cruz Johanna Mckeon lyfte fram Benjamin tarina Michelson samtalade om livet bäst ska hantera sitt hemarkiv. Mier-Cruz märgfulla översättning av kuu). från Berkeley-universitetet i Kalifornien. Diktonius verk i prismotiveringen. på herrgården Sarvlax. Susan Sund-

24 verksamheten 2010 verksamheten 2010 25 Pris och stipendier M.A. Numminen: Åboföredrag av Utdelade pris, beviljade stipendier tidigare pristagare och understöd En serie föredrag med tidigare SLS- Jag har trivts med pristagare som föreläsare anordna- Svenska litteratursällskapet beviljar pris och stipendier ur särskilda do- des på senhösten i samarbete med nations- och testamentsfonder. Pris ges som premieringar åt skön- eller ämnet etnologi vid Åbo Akademi. facklitterära författare, medan stipendierna i regel beviljas enligt ansö- Serien tog fasta på särskilda drag i finlandssvenskarna europeisk kulturhistoria i olika län- kan ur sällskapets fonder eller ur ordinarie budgetmedel. Huvuddelen der och under olika tidsperioder. av sällskapets fonder stöder sällskapets allmänna verksamhet. De veten- Utöver idétraditioner och samhälls- skapliga nämndernas forskarstipendier ingår i statistiken. gruppers beteendemönster behand- Prisen har utbetalats under året, medan en del av de beviljade stipen- i nästan 50 år lades bl.a. expanderande städer, av- dierna och understöden kvarstod orekvirerade av mottagaren vid års- antgarde och universitet vs. folkliga skiftet.

j levnadsmönster. Jubileumsåret till ära anne rent Utdelade litterära pris 316 000 euro ol delade Svenska lit- a Beviljade forskningsstipendier och andra bidrag enligt ämne: teratursällskapet ut Historia inkl. kulturhistoria 367 000 euro – Kort och gott: Alla var överraska- en rad jubileumspris. Svenska språket 130 000 euro de över att M.A. Numminen bjuder på Litteraturvetenskap och litteraturhistoria 19 000 euro Bland annat tilldelades klassiskt komponerad musik (för alt, ba- Traditionsvetenskaper (folkloristik, etnologi) 29 000 euro ryton, berättare och piano), men de var Nationalekonomi och statistik 30 000 euro folkkonstnären Mauri också mycket positiva. Tyvärr hade jag Samhällsvetenskaper 28 000 euro Antero Numminen endast fem konserter med Svenskans Miljövård inkl. forskning i alternativa energiformer 66 000 euro Musikvetenskap, musikaliska projekt 5 000 euro kraft år 2009 – i Stockholm, Helsing- ett jubileumspris om Teologi och kyrkohistoria 36 000 euro fors, Göteborg och Raseborg. 18 000 euro ur Stiftar- Övriga bidrag 48 000 euro Vad håller du på med för tillfället? Särskilda av styrelsen beviljade jubileumsunderstöd nas fond för ett mång- Svenska Teatern, Stift. Aspegrens trädgård 225 000 euro – I februari presenterades min färs- språkigt, långt konst- kaste stora komposition på Musica Nova Särskilda av styrelsen beviljade understöd närskap. -festivalen i Helsingfors. Verket he- Forskningscentralen för de inhemska språken 163 000 euro M. A. Numminen reciterar sitt tacktal vid jubileumsbanketten den 5 februari. ter "Fragen an Ludwig Wittgenstein" Utbetalt till föreskrivna mottagare I prismotiveringen för jubileumspriset och det baserar sig mestadels på Witt- enligt testamenten och donationsurkunder 101 000 euro till M.A. Numminen konstaterades Genom din musik har du blivit en lar som hjälpte mig att ge ut min första gensteins roligaste bok Über Gewiss- Totalt 1 563 000 euro att hans ”verbala akrobatik och humor ambassadör för det svenska i Fin- svenskspråkiga LP 1972. Totalt har jag heit (Om visshet). Detta är en komposi- samt särpräglade musikalitet har vun- land utomlands. När kom du in på gett ut elva fullånga skivor på svenska. tion för sopran, kvintett och elektroniska nit uppskattning i många länder, inte det här spåret? klanger. På svenska har jag skrivit en Beviljade pris, stipendier och understöd 2000–2010 (euro) bara i Finland och Sverige. Med sin bur- – Jag måste tacka Hur medvetet har du axlat "ambas- bok om mitt sjuttiotal i Sverige. Den lig- leska och samtidigt djupt mänskliga för ”ambassadörskapet”. Jag medverka- sadörsrollen"? ger på Janne Johnsons arbetsbord på framtoning tilltalar hans budskap både de i hans svenskspråkiga FBT-kabaré, – Jag har inte behövt stressa i onö- Schildts förlag. 1 563 000 barn och vuxna.” som i september 1967 besökte Malmö dan. För min del har jag gärna hjälpt fä- 1 210 000

Det hela började under studietiden. Stadsteater. Bland åhörarna fanns någ- derneslandet eftersom jag färdigt varit Vad betyder jubileumspriset för 1 110 000 1 044 000 1 009 000 1 002 000 1 002

De svenskspråkiga studiekamraterna ra människor från Akademiska Fören- omtyckt i Sverige och Norge. dig? 912 000 förde diskussioner om kultur och M.A. ingen i Lund, och de ville ha mig till sin – Jubileumspriset betyder att jag står 638 000

Numminen ville inte vara den som stod ”revolutionsafton” i oktober. På eftersit- Då märkesåret 1809 uppmärk- ännu närmare finlandssvenskarna – jag 545 000 412 000 412 utanför. Han beslutade sig för att lära sig sen träffade jag teatersällskapet Narren- sammades år 2009 var du aktuell har trivts med dem i nästan 50 år. Priset 000 324 svenska. gruppen från Stockholm, och sällskapet med den språkhistoriska rapsodin får mig att skapa fler projekt på svenska, – Det tog cirka två år, därefter kun- ville ha mig att spela utlänning i deras Svenskans kraft, som lyfter fram både i musik och i skrift. de jag uttrycka mig på ett tillfredställan- skådespel. I Stockholm träffade jag små- det svenska språkets betydelse i 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 För en komplett lista över 2010 års pris- och de sätt. ningom fler och fler intressanta eldsjä- Finland. Vilka var reaktionerna? stipendiemottagare, se sidan 62–63.

26 verksamheten 2010 verksamheten 2010 27 Kjell Peterson, Barbro Ståhle Sjönell, Birgitta Ulfsson och M.A. Numminen förärades särskilda jubileumspris vid årshögtiden. På bilden överräcks M.A. Numminen sitt pris av styrelsens sekrete- rare, professor Marika Tandefelt. , som var förhindrad från att delta i prisutdelningen, fick SLS stora jubileumspris. foto: Henrik niemistö 28 verksamheten 2010 verksamheten 2010 29 Förmögenhetsförvaltning

Positivt placeringsår tack vare Svenska kulturfonden S venska kulturfondens resultat före miljoner euro av tidigare års överskott Utdelningsmedel från årets dispositioner och förändringar i kapi- till disposition för donationer till uni- resultat till disposition för förbättrade företagsvinster tal uppgick till 31,0 miljoner euro (32,3 versitets- och högskolestiftelser samt Svenska kulturfondens ändamål miljoner euro). Dividendintäkterna och för inrättande av en fond för intresse-

hyresnettot från fastighetsplacering- bevakning av det svenska i Finland. milj. euro arna ökade medan ränteintäkterna och För kommande utdelning reserve- Placeringsåret 2010 var i mångt (30,4 %). Den totala fondförmögenhe- turerade aktieobligationer till 37,5 miljo- intäkter från strukturerade lån såsom ras i bokslutet 33,5 miljoner euro. Dif- 40 och mycket en positiv överraskning. tens värde uppgick till ca 1,4 miljarder ner euro från 38,3 miljoner euro år 2009. aktieobligationer och Private Equity- ferensen mellan det belopp som ställs euro vid slutet av år 2010. bundna placeringar sjönk. Värdet på till disposition och resultatet beaktan- 30 Återhämtningen i världsekonomin, Direktavkastningen i form av dividen- Aktieplaceringar framom Svenska kulturfondens placeringar steg de den extra tilldelningen om 35 mil- under året till 1 117 miljoner euro (962 joner euro täcks genom överföringar 20 som fick sin början redan under der, ränte- och hyresintäkter minskade ränteplaceringar miljoner euro). från konjunkturutjämningsfonden och hösten 2009, fortsatte under hela en aning under 2010, främst p.g.a. lägre Fram till hösten 2010 fortsatte SLS att Av resultatet 2009 ställdes år 2010 upplösning av Svenska kulturfondens 10 året. Drivkraften i världsekonomin ränteintäkter och lägre bidrag från struk- genom omplaceringar målmedvetet öka 33 miljoner euro till disposition för Kul- dispositionsfond samt genom att upp- turfondens utdelning och verksamhet. visa ett underskott om -6 655 806,79 var fortfarande de s.k. utvecklings- 0 Utöver detta ställdes ytterligare, på be- varvid tidigare års ackumulerade över- 2006 2007 2008 2009 2010 marknaderna, speciellt Kina. SLS förmögenhets- SLS placerings- gäran av utdelningsorganisationen, 35 skott tagits i anspråk. förvaltning politik i korthet Företagens förbättrade resultatutsikter SLS förvaltar en förmögenhet som vid SLS placerar i huvudsak i aktier i börs- återspeglades i starkt stigande börskurser slutet av år 2010 värderades till ca 1,4 noterade finländska och svenska, in- på sina aktieplaceringar genom net- med inriktning på småbolag eller bolag bolag registrerade i Finland och Sveri- världen över under året. Skuldkrisen, som miljarder euro och utgörs av Svens- ternationellt verksamma bolag. För toköp av aktier och aktierelaterade in- som specifikt drar nytta av den starka ge. Övriga aktierelaterade instrument uppstod till följd av växande statsskulder ka litteratursällskapets och Svenska att uppnå en tillräcklig riskspridning strument till ett värde av ca 40 miljoner ekonomiska tillväxten på utvecklings- är placeringsfonder, strukturerade ak- i flera av medlemsstaterna inom euroom- kulturfondens (SKF) fonder. Målsätt- kompletteras de direkta innehaven euro. Ränteplaceringarna minskades i marknaderna. Även vissa placeringar i tieobligationer och Private Equity-fon- ningen för förmögenhetsförvaltningen med placeringar i b l a aktieplace- rådet, dämpade dock den gynnsamma ut- motsvarande mån. Exempel på företag branschspecifika aktieplaceringsfonder der. Vid årsskiftet var de största inne- är en stabil och förutsägbar direktav- ringsfonder och andra aktierelate- vecklingen på finansmarknaderna. kastning. Med direktavkastningen fi- rade instrument med inriktning på där SLS ökade sitt innehav är Nokian genomfördes. Innehaven i strukture- haven i bolag registrerade i Finland Den placerade fondförmögenhetens nansieras SLS verksamhet, pris- och specifika branscher och geografiska Renkaat, Fortum, Sampo och Securitas. rade aktieobligationer minskades. Inga följande: Stockmann, Nokia, Wärtsilä, totalavkastning uppgick under 2010 stipendier samt SKF:s utdelning. Säll- områden samt småbolag. Stabila och Innehaven i bl.a. Glaston, Finnlines, betydande fastighetsplaceringar gjor- UPM och Metso. De största innehaven (2009) till 22,6 % (23,7 %). Aktieplace- skapets förmögenhetsförvaltning ef- etablerade företag med stark mark- Cramo och Volvo avvecklades. Nyin- des under året. i bolag registrerade i Sverige var Atlas tersträvar förutom utdelbar direktav- nadsposition, stabil intjäningsförmåga ringarna, som är huvudplaceringsslag vesteringarnas tyngdpunkt låg, förut- Placeringarna bestod vid årsskif- Copco, Nordea, Securitas och Sandvik. kastning en god utveckling av värdet och stark balans prefereras utöver en avkastade under året 27,4 % (33,3 %) på de placerade medlen så att total- ägarvänlig dividendpolitik. Fastigheter om på stabila finska och svenska före- tet till 81,2 % (74,6 %) av placeringar i Ränteplaceringarnas andel av portföl- vilket översteg både Helsingforsbör- avkastningen överstiger aktiemarkna- och ränteinstrument är kompletteran- tag med stark marknadsposition, god aktier eller aktierelaterade instrument. jen var vid årsskiftet 9,1 % (14,8 %) och sens avkastning om 23,5 % (26,2 %) och dens avkastning på lång sikt. de placeringsformer. lönsamhet och god dividendbetalnings- Största delen av dessa, 78,2 % av aktie- fastighetsplaceringarnas andel 9,7 % aktieavkastningen globalt om 20,5 % förmåga, även på aktieplaceringsfonder portföljen, består av direkta innehav i (10,6 %).

Aktieplaceringarnas Aktieplaceringarnas Förmögenhetens värde Direktavkastning Omplaceringar Placeringsportföljen fördelning enligt bransch fördelning enligt region milj. euro milj. euro milj. euro

60 000 00060 000 000 200 2 000 150 45 000 00045 000 000 100 1 500 50 30 000 00030 000 000 1 000 0

-50 500 15 000 00015 000 000 -100

0 0 0 -150 0098 02 10080604 20062006 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 Aktier och Ränte- Fastigheter och aktier och motsvarande 81 % Industri och transport 28 % hälsovård 4 % europa 59 % ryssland 5 % motsvarande placeringar motsvarande Fastigheter och motsvarande 10 % konsumtionsvaror 23 % telekom 4 % nordamerika 10 % Latinamerika 4 % Räntor ränteplaceringar 9 % IT 13 % Dagligvaror 4 % Japan 3 % afrika och Mellanöstern 5 % svenska kulturfonden Hyresnetto Köp Finans 12 % samhällstjänster 3 % asien och Australien 14 % Svenska litteratursällskapet Dividender Försäljning Basindustri 7 % energi 2 %

30 verksamheten 2010 verksamheten 2010 31 j anne rent ol

a Ekonomi och resultat

ångfalden av jubileumsaktivite- tionsfunktionens kostnader hölls på en fond. Bidraget från Polins fond minska- Mter resulterade planenligt i att i stort sett samma nivå som året inn- de med 1,3 miljoner euro till 1,4 miljo- även verksamhetens kostnader un- an. Jubileumsårets merkostnader för ner euro. De sammanlagda statstöden der år 2010 ökade. Kostnaderna för verksamheten belastade främst styrel- för arkivverksamhet, digitalisering och den ordinarie verksamheten uppgick sens och sekretariatets kostnader som utgivningsprojekt ökade till 1,25 miljo- till 9,7 miljoner euro jämfört med 8,5 ökade till ca 2,9 miljoner euro från 1,7 ner euro vilket var närmare 0,4 miljo- miljoner euro år 2009. Arkivverksam- miljoner euro år 2009. ner euro mer än 2009. För att finansie- hetens kostnader ökade med 18,0 pro- Verksamheten finansieras till stor del ra jubileumsrelaterade kostnader har cent. Ökningen sammanhänger med med nettoavkastningen från den place- 1,0 miljon euro av tidigare år gjorda digitaliseringsprojekt som finansie- rade fondförmögenheten. Fondernas förhandsfinansieringsreserveringar för rats med projektspecifika statsbidrag. nettodirektavkastning efter att kapital- 125-årsjubileet tagits i anspråk. Sam- Personalutfärden i augusti gick till Tavastehus. Forskningsverksamhetens kostnader överföringar enligt fondvillkor beaktats manlagt minskade de disponibla intäk- minskade som en följd av att projekt ökade från föregående år med 3,7 pro- terna med 0,9 miljoner euro till 8,8 mil- planenligt avslutades medan några nya cent (0,2 miljoner euro). SLS åtnjuter joner euro. projekt kunde startas något senare än en del av avkastningen från den av Folk- Räkenskapsåret 2010 uppvisar ett Personal och organisation planerat. Förlagets och kommunika- hälsan förvaltade Inez och Julius Polins överskott om 49 011,87 euro.

ubileumsåret firades i arbetets teck- mögenhetsförvaltning samt fyra stöd- rerna och stödfunktionerna bildar SLS Jen. Under år 2010 var totalt 137 per- funktioner: sekretariat, administration, ledningsgrupp från 1.1.2011. Verksamhetens kostnader Disponibla intäkter soner anställda vid SLS, av dessa var 53 informationsförvaltning och kommuni- Se listan över SLS personal på s. 67. 1000 euro 1000 euro fastanställda och 84 anställda på viss tid kation. Cheferna för verksamhetssekto- inom olika projekt. Motsvarande siffror 15000 15000

året innan var totalt 130 personer, med 12000 12000 51 fastanställda och 79 visstidsanställda. 9000 9000 Vid årets slut var 113 personer anställda allmänna understöd vid SLS. Antalet årsverken uppgick till 6000 6000 Bidrag och understöd SLS operativa organisation Disponibel fondavkastning 93 (år 2009: 95 årsverken). 3000 3000 Förvaltningsprovisioner Sällskapets operativa organisation Försäljning m.m. 0 0 förnyades och förtydligades under året VD 2006 2007 2008 2009 2010 2006 2007 2008 2009 2010 med indelning i fyra verksamhetssek- Dag Wallgren torer: arkiv, forskning, förlag och för- Sektorvisa kostnader Förmögenhets- Arkiv Forskning Förlag 1000 euro förvaltning 39 personer 24 personer 29 personer 30000003000 Mikael Korhonen Christer Kuvaja Magnus Pettersson 4 personer Dag Wallgren 25000002500

20000002000 Sekretariat 2 personer Magnus Pettersson 15000001500

10000001000 Administration 5 personer Ninny Olin 500000500

Informationsförvaltning 5 personer Karola Söderman 00 Arkiv Forskning2010 Förlag Styrelse och Kommuni2009 - Förmögen- sekretariat kation hetsförvalt- Den traditionella barnfesten för personalens barn (inkl. pris och ning och firades på Luciadagen. Apan Anders underhöll Kommunikation 5 personer Heidi Orava stipendier) stödfunk- både små och stora gäster. 2009 2010 tioner

32 verksamheten 2010 verksamheten 2010 33 Förtroendeorgan Styrelse, finansråd och revisorer j anne rent Styrelsen Mandatperiod Ordförande professor Max Engman 2010–2012 ol

Vice ordförande professor 2008–2010 a Skattmästare kommerserådet Magnus Bargum 2009–2011 Årsberättelser Sekreterare professor Marika Tandefelt 2008–2010 professor Ann-Mari Häggman 2008–2010 professor Karmela Liebkind 2009–2011 och bokslut professor 2010–2012 professor Tom Moring 2010–2012 Ordförandens årskrönika 37 professor Bo Pettersson 2009–2011 professor Camilla Wide 2010–2012 Styrelsens årsberättelse 39 professor Clas Zilliacus 2009–2011 Finansrådets årsberättelse 42 professor Anna-Maria Åström 2008–2010 Bokslut 46 Resultaträkning 46 Styrelsen från vänster: Ann-Mari Häggman, Marika Tandefelt, Max Engman, Balansräkning 48 Magnus Bargum, Anna-Maria Åström, Clas Zilliacus, Camilla Wide, Henrik Meinander och Bo Pettersson. Saknas på bilden: Fred Karlsson, Karmela Liebkind Noter till resultat- och balansräkningen 49 och Tom Moring. Underskrifter 60 Revisionsberättelse 61 j anne rent Finansrådet Mandatperiod Ordförande kommerserådet Magnus Bargum 2009–2011 ol

verkställande direktör Jannica Fagerholm 2009–2012 a bergsrådet Ole Johansson 2007–2010 Förteckningar förvaltningsrådet Olof Olsson 2010–2013 minister Christoffer Taxell 2008–2011 Pris och stipendier 62 Nämnder, kommittéer och utskott 63 Revisorer ekon.mag. Bengt Nyholm, CGR 2010–2011 Publikationer 64 dipl.ekon. Folke Tegengren, CGR 2009–2010 Pågående forskningsprojekt 64 Publika evenemang 65 Revisorssuppleanter ekon.mag. Rabbe Nevalainen, CGR 2009–2010 Medlemmar 66 ekon.mag. Anders Svennas, CGR 2010–2011 Personal 67 Finansrådet från vänster: Magnus Bargum, ChristofferT axell, Olof Olsson och Jannica Fagerholm. Saknas på bilden: Ole Johansson.

34 verksamheten 2010 verksamheten 2010 35 Ordförandens årskrönika: Det 125:e året j När man fyller 125 år – och det är veterligen inga individer anne rent och inte så många kollektiv heller som uppnår en sådan akt- ol

ningsvärd ålder i Finland – är det skäl att begrunda vad man a vill minnas från de förflutna 1,25 seklen och vilken väg man tar framåt. Vem samarbetar man med, vad koncentrerar man sig på? Sällskapets jubileum sammanföll med ett skifte i sällska- pets förtroendemannaledning. Professor Håkan Andersson avgick vid årsmötet 2010 från styrelsen och ordförandeposten efter 30 år som medlem av styrelsen. Han har gjort en stor och bestående insats för sällskapet och spelade också en cen- tral roll vid sällskapets jubileumshögtid, som har fått mycket beröm för den goda stämningen och de lysande arrangemang- en. 1 350 gäster med Republikens President i spetsen vid fes- ten på Operna och 980 deltagare vid den efterföljande supén på Kabelfabriken underströk sällskapets breda kontaktyta och många vänner som ville fira jubileet med oss. I övrigt gick jubileet i arbetets tecken. Intressanta frågor inom sällskapets olika fält diskuterades vid ett tiotal semi- narier. Sällskapets eget väsen belystes vid ett internationellt komparativt seminarium, ”Litteratursällskap i nationalis- mens tidevarv”. Svensk kultur i Finland och sällskapets verk- samhet som kulturinstitution och vetenskapligt samfund be- lystes genom föreläsningar av sällskapets förtroendemän och anställda på ett flertal orter i Finland och Sverige. Jubileet påminde om hur oerhört mångsidig och mångfa- setterad sällskapets verksamhet är. Det ikläder sig med lätthet Max Engman så olika roller som kunskapsorganisationens, forskningsfinan- siärens och -organisationens, investerarens, prisbelönarens, godsägarens, stipendieutdelarens, arkivariens, hyresvärdens, förläggarens och mycket annat därtill, ofta utan att detta upp- Denna del av förlagsverksamheten har lett till att sällskapet i märksammas i offentligheten. Man kommer att tänka på en dag har landets ledande redaktion för edering, där utgåvan av finanssläkt som levt enligt devisen ”vara men inte synas”, men Zacharias Topelius Skrifter har blivit något av ett flaggskepp. den passar inte in på stora delar av sällskapets verksamhet, Den första volymen Ljungblommor utkom, men på väg är yt- som går ut på att publicera, samla in material och ställa det till terligare 55 volymer i digital form och därav omkring 40 pro- forskarnas förfogande, numera i allt högre grad digitalt. Det cent i form av traditionella tryckta böcker. Lösningarna har innebär att materialet blir tillgängligt runt om i världen och med intresse noterats utomlands. Här kombineras alltså en skyddat mot slitage. Sällskapet lägger genom sitt förlag ned tradition av textedering med rötter i renässansen och huma- stor möda på bokutgivning. Sällskapet har under det senaste nismen med nyaste digital teknik. decenniet i betydande grad specialiserat sig på utgåvor: klassi- Topeliusprojektet, som förväntas producera ett par voly- ker, material- och brevsamlingar, reseberättelser, dagböcker. mer i året en tid framåt, är kanske störst – rent av det störs-

36 verksamheten 2010 verksamheten 2010 37 Styrelsens årsberättelse 2010

ta ederingsprojektet i Finland någonsin – men förlaget har ”i Den för styrelsen och personalen arbetsdryga, men ock- Ordförandeskifte Årshögtiden 5.2.2010 sitt stall” förutom Runeberg också C.G.E. Mannerheim, så givande, självanalys som arbetet med sällskapets strategi Styrelsens ordförande sedan 2000, professor emeritus Hå- Ett av huvudnumren vid 125-årshögtiden på Nationaloperan Jean Sibelius, G. A. Wallin, R.F. Sahlberg, J.V. Snell- innebar, nådde ett etappmål under verkställande direktörens kan Andersson ställde inte upp för återval vid årsmö- var ett beställningverk, en kantat av tonsättaren Uljas Pulk- man och Elias Lönnrot och många därtill. Om detta är en ledning så att styrelsen vid sitt maj- tet den 8 april 2010 och avgick därmed ur styrelsen, i vilken kis till text av Bengt Ahlfors, kallad ”Syrsor och myror”. ankdamm är den ganska stor. möte kunde slå fast nya arbets- han invaldes 1980. Styrelsen utsåg 22.4.2010 professor Max Medverkande i kantaten var Charlotte Hellekant, mezzo- Utåtriktad i högsta grad är också sällskapets forsknings- ordningar och en ny organisa- Engman till ny ordförande. Max Engman, som invaldes i sty- sopran, Gabriel Suovanen, baryton, Minna Tervamäki, verksamhet, som består av två tionsmodell. relsen 1980, är professor i allmän historia vid Åbo Akademi. dans, Bengt Ahlfors, berättare samt Akademiska Sångfören- slag av forskning. Å ena sidan En annan stor uppgift har Professor Andersson efterträddes i styrelsen på stol nr 4 av ingen, Akademiska damkören Lyran och orkestern Avanti! har sällskapet utlyst med- nått ett mellanskede. Med Tom Moring, professor i kommunikation, särskilt journalis- För koreografin stod Kenneth Greve och för den musikalis- el att sökas för ändamål statsunderstöd har arkiven di- tik, vid Svenska Social- och kommunalhögskolan vid Helsing- ka ledningen dirigenten Anna-Maria Helsing. som faller inom sällska- gitaliserat betydande delar av fors universitet. ”Den nya stjernan i Östern” var rubriken på en dialog om pets ändamålsparagraf. det svenska kulturarvet i Fin- Håkan Anderssons 70-årsdag firades med en mottagning i litteratur på svenska med professorerna Ebba Witt-Bratt- Medlen har sökts av fors- land. sällskapets hus den 12 mars. Professor Andersson hade där- ström och Clas Zilliacus. Dialogtexten har publicerats i kargrupper och enskilda. In- Sällskapet samarbetar på mer förinnan, tillsammans med sin hustru Katarina, instiftat en Historiska och litteraturhistoriska studier 85 (2010). riktningen, som påminner eller mindre fast basis med stats- fond inom litteratursällskapet ”Håkan och Katarina Anders- Finlandssvenska diktarröster återgavs i ett collage ”Se- om Finlands akademis verk- makten, vetenskapliga samfund sons fond för talekonst och språkfärdighet på svenska i Fin- kler, sekunder” sammanställt av Bengt Ahlfors och Gungerd samhet, är starkt forskar- och medborgarorganisationer. land”. Styrelsen har uttalat sin uppskattning med anledning Wikholm. Medverkande var skådespelarna Ylva Ekblad, inriktad. Det har fördelen Vid jubileet hade vi glädjen att se av detta initiativ. Första utdelning ur fonden äger rum 2012. Emma Klingenberg och Kent Sjöman. att den tar vara på forskarnas Svenska Akademien talrikt repre- Tonsättaren Markus Fagerudd hade specialkompentat egna idéer, men riskerar ibland senterad vid vårt bord. Akademiens 125-årsjubileet en festfanfar ”Tidevarv” och programmet upptog även Pas de att bli ganska specialiserad och resa var historisk såtillvida att det Sällskapets 125-årsjubileum var framgångsrikt. Målet att Deux ur Pjotr Tjajkovskijs Svansjön med Minna Tervamäki ointressant för en större pu- var första gången Akademiens le- öka sällskapets synlighet, stärka dess profilering såväl ge- och Nicholas Ziegler som solister, för koreografin stod Ken- blik. Den andra forskningsfi- damöter sammanträdde på främ- nom traditionella medier som på webben och nå ut även till neth Greve. nansieringsformen tar tvärt- mande mark – om Finland sedan nya målgrupper uppfylldes. Den jubileumsplan som styrelsen Hälsningstalet, som hölls av sällskapets ordförande, pro- om sin utgångspunkt i behovet kan betraktas som främmande för fastställde 2009 kunde genomföras, likaså kan noteras att ju- fessor Håkan Andersson, har publicerats i Källan 1/2010. av översiktsverk. Beställa- Svenska Akademien kan förstås bileumsbudgeten (1 262 000 euro) inte överskreds. Årets litterära pris och jubileumsprisen återges på s. 62 Na- ren definierar målsätt- diskuteras. Sällskapet repre- Jubileumsåret, som genomsyrade verksamheten under tionaloperans salong var fylld till sista plats. Republikens Pre- ning och omfattning. senterades av sin ordförande året och engagerade ett stort antal förtroendevalda och an- sident Tarja Halonen och doktor Pentti Arajärvi samt Dylika verk är Finlands vid Akademiens högtidssam- ställda, beskrivs också på annat ställe i denna redovisning. Svenska Akademien hedrade högtiden med sin närvaro. Säll- svenska litteraturhis- mankomst i Stockholm. Höjdpunkten under året blev årshögtidsdagen den 5 februari skapets medlemskår var inbjuden. toria 1–2 (1999–2000), Sällskapets styrelse besökte i med festligheter på Nationaloperan och Kabelfabriken. Års- Efter årshögtiden följde en jubileumsbankett på Kabelfa- Finlands svenska historia september Åbolands skärgård och landskapet Åland. Resan högtiden har i text och bild beskrivits i Källan 1/2010 och be- briken för 980 inbjudna gäster. Arrangemangen var omfat- 1–4 (2008–) och Svensk- var givande på många sätt: som naturupplevelse, som kultur- rörs kort nedan. tande och utföll väl. an i Finland i går och i dag, ett och historieupplevelse på Kökar och Ålands Museum, som I anslutning till årshögtiden, då de litterära prisen utdela- utgivningsprojekt i tre delar, som nyss inletts. Dessa böcker konstupplevelse på Andersudde och i form av givande diskus- des, kungjordes även två större understöd av allmänt intresse. Nya arbetsordningar har sålts i mångdubbelt större upplagor än t.ex. doktorsav- sioner om landskapets kulturpolitik. Stiftelsen Aspegrens trädgård i Jakobstad beviljades 125 000 Den 20 maj fastställde styrelsen ”Sällskapets organisation & handlingar, som är den typiska produkten av den förra formen euro för en restaurering och renovering av den gamla präst- arbetsordningar”, ett dokument som tillkom inom ramen för av projekt. Det är naturligt eftersom översiktsverken riktar sig Max Engman gården och Svenska Teatern i Helsingfors beviljades 100 000 det fortsatta strategiarbetet. Styrelsen antog 2009 en strategi till en bredare läsekrets, men det är en påminnelse om att syn- SLS styrelseordförande euro för dokumentering av teaterns historia och av den före- med sikte på 2015. Härigenom slogs arbetsordningarna fast tesen också är vetenskap och att det är en vetenskaplig insats stående teaterhusrenoveringen med tanke på en TV-doku- för sällskapets viktigaste förtroendeorgan, vilket innebar att att sammanfatta och samtidigt visa på luckor i vårt vetande. mentär. roller och ansvar för de anställda och de förtroendevalda samt arbets- och ansvarsfördelingen mellan dessa förtydligades.

38 verksamheten 2010 verksamheten 2010 39 En ny organisationsmodell fastställdes enligt vilken säll- (2009: 20 titlar). Nätpubliceringen inleddes med fyra e-artik- Svenska Akademien deltog i sällskapets 125-årsfestligheter för perioden 2010–2013 återvaldes förvaltningsrådet Olof skapets operativa organisation består av fyra verksamhetssek- lar ur den tidigare utgivningen. Bokförsäljningen uppgick till den 5 februari och sammanträdde till enskild sammankomst Olsson. torer: arkiv, forskning, förlag och förmögenhetsförvaltning 160 000 € (budget 120 000 €, 2009: 123 000 €). Utgivning- i sällskapets hus den 4 februari. Det var första gången Akade- Av sällskapets revisorer var ekon.mag. Bengt Nyholm, och fyra stödfunktioner: sekretariat, administration, informa- en inom Zacharias Topelius Skrifter inleddes under året med mien sammaträdde utanför hemlandets gränser. Besöket sågs CGR, med ekon.mag. Lars-Erik Herrgård som suppleant i tionsförvaltning och kommunikation. den första volymen Ljungblommor (utg. Carola Herberts som ett tecken på det goda samarbete och samförstånd som tur att avgå. Bengt Nyholm återvaldes för perioden 2010–2011 I stöd av den nya organisationsmodellen utnämnde styrel- och Clas Zilliacus). De parallella och mer omfattande elek- råder mellan Akademien och sällskapet. och för samma period valdes ekon.mag. Anders Svennas, sen på förslag av verkställande direktören de ansvariga befatt- troniska ZT-utgåvorna med tillhörande avancerade tekniska Beslut fattades om att i samarbete med Suomen Kulttuuri- CGR, till revisorssuppleant. ningshavarna för sällskapets verksamhetssektorer och stöd- lösningar och tillämpningar väckte internationellt intresse. rahasto (Finska kulturfonden) förlänga projekt ”Boktalko” att funktioner enligt följande: chef för arkivsektorn, arkivchef I försäljningsstatistiken placerade sig följande fem verk främst: pågå ännu under 2011. Styrelsens sammansättning Mikael Korhonen, chef för forskningssektorn, forsknings- Med Suomalaisen Kirjallisuuden Seura (Finska litteratur- Styrelsen hade följande sammansättning: ordförande: pro- chef Christer Kuvaja, chef för förlagssektorn, förlagschef sällskapet) inleddes planeringen av ett samarbete kring ge- fessor Max Engman (invald 1980), vice ordförande: professor Författare/utgivare, titel Sålda exemplar Magnus Pettersson, chef för sekretariatet, kanslichef Mag- mensamma digitaliseringsåtgärder under projektrubriken Fred Karlsson (invald 1996), sekreterare: professor Mari- nus Pettersson, chef för kommunikationsfunktionen, kom- Harry Halén (utg.): Gustaf Mannerheim, Dagbok förd 1 018 st. ”Digisam”. ka Tandefelt (invald 1995), skattmästare: kommerserådet, under min resa i Centralasien och Kina 1906–07–08. munikationschef Heidi Orava och chef för informations- Del I–III ekon.dr h.c. Magnus Bargum (invald 2009). förvaltningen, chefen för informationsförvaltning Karola SLS hus Övriga ledamöter var professor Ann-Mari Häggman (in- Henrika Tandefelt (red.): Sarvlax. Herrgårdshistoria 766 st. Söderman. – Finansrådet fastställde på motsvarande sätt under 600 år I slutet av året fattade styrelsen beslut om att från 1.1.2011 in- vald 1981), professor Karmela Liebkind (invald 1994), pro- följande utnämningar: chef för förmögenhetsförvaltningen, rätta ”SLS hus i Åbo”, dvs. att erbjuda en egen SLS-adress i fessor Henrik Meinander (invald 1998), professor Tom Mo- Nils Erik Villstrand: Riksdelen. Stormakt och riksspräng- 587 st. chefen för förmögenhetsförvaltningen Dag Wallgren och staden framför allt för sällskapets Åbo-baserade forskare. ring (invald 2010), professor Bo Pettersson (invald 2000), ning 1560–1812. Finlands svenska historia 2 chef för administrationen, ekonomichef Ninny Olin. Samtidigt som sällskapet på detta sätt profilerar sig synligare professor Camilla Wide (invald 2007), professor Clas Zillia- Kari Tarkiainen: Ruotsin Itämaa. Esihistoriasta Kustaa 436 st. i Åbo är det också ett tecken på sällskapets ambition att ver- cus (invald 2003) och professor Anna-Maria Åström (in- Vaasaan. I översättning av författaren Verksamhetsrelaterade ”milstolpar” ka som en länk mellande de olika svenskspråkiga universitets- vald 1999). Arkiv Fabian Dahlström (utg.): Högtärade Maestro! Högtä- 396 st. miljöerna i Finland. Sällskapets hus ligger vid Agricolagatan Styrelsens konstituerande möte ägde rum den 22 april. Sty- rade Herr Baron! Korrespondensen mellan Axel Carpelan För digitaliseringen av samlingarna vid sällskapets arkiv er- och Jean Sibelius 1900–1919 6, i närheten av Åbo Akademis och Åbo universitets institu- relsen sammanträdde under året till nio möten, funktionä- hölls fortsatta extraordinära statsmedel inom ramen för sta- tioner. rerna till åtta möten. Styrelsens septembermöte ägde rum på tens stimulansåtgärder för digitaliseringen av det nationella I sällskapets hus vid Riddaregatan 5 i Helsingfors arrange- Kökar i anslutning till styrelsens resa till Åland den 9–11 sep- kulturarvet. Sällskapets film- och ljudmaterial samt Språkar- Institutionellt samarbete rades seminarier, föreläsningar möten och evenemang för ut- tember 2010. kivets alla ortnamnskartor (900 st.) har digitaliserats. Ur säll- I stöd av ett tidigare ingånget samarbetsavtal med Kungl. Gus- omstående besökare varigenom huset stärkte sin position som skapets stora utgåva Finlands svenska folkdiktning finns del tav Adolfs Akademien i Uppsala utsågs styrelsemedlemmen ett ”svenskt rum” i huvudstaden. VI A 1, Folkmusik (menuetter, polskor och polonäser, utg. professor Ann-Mari Häggman och arkivchef Mikael Kor- Sällskapet upprätthåller två ideella fastigheter, Diktarhem- 1963), nu på webben. Via sällskapets webbplats kan man lyss- honen till sällskapets representanter i ett gemensamt sam- met i Borgå och författargården Abrams i Vörå. Till ny beboa- na på melodierna och skriva ut noterna. rabetsorgan. re på Abramsgården utsågs författaren Mathias Nystrand. Sällskapet inträdde som medlem i den förening som står Diktarhemmet beboddes av författaren Christer Kihlman. Forskning bakom Litteraturbanken.se. Övriga medlemmar är Svenska Inom forskningssektorn startade följande nya forsknings- Akademien, Kungl. Biblioteket, Kungl. Vitterhetsakademien, Årsmötet 8.4.2010 projekt: Bitar av samma pussel? Intersektionella perspek- Språkbanken vid Göteborgs universitet och Svenska Vitter- Trettiofyra medlemmar deltog i sällskapets årsmöte. På för- tiv på det svenska i Finland, projektledare docent Sven-Erik hetssamfundet. Sällskapet representeras av ledande editions- slag av styrelsen fastställdes medlemsavgifterna för 2010 till Klinkmann (projekttid: 1.8.2010–28.2.2013), Tvåspråkig- redaktören Pia Forssell. 20 euro för årsmedlem och 800 euro för ständig medlem. heten och det mångkulturella Finland: Utbyte och utmaning- Inom ramen för ett samarbetsprojekt med Forskningscen- Till nya hedersmedlemmar kallades ped.dr h.c., vicehärads- ar i ett framtidsperspektiv, projektledare professor Nina tralen för de inhemska språken anslogs 162 758 euro för digi- hövding Carl-Olaf Homén, Esbo, direktör Pirkko Nuo- Pilke (projekttid 1.8.2010–31.7.2014) och ytterligare, med taliseringen av de första fyra utkomna delarna av Ordbok över lijärvi, Helsingfors, professor Mats Thelander, Uppsala stöd av Svenska Akademien, Riksbankens jubileumsfond och Finlands svenska folkmål. och professor Åse Vigdis Ystad, Oslo. Svenska kulturfonden, projektet Svenskan i Finland i dag och Styrelsen antog ”Etiska principer för humanistisk, sam- Till nya korresponderande medlemmar kallades professor i går / delprojektet Svenskan i Finland i tal med professor hällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning och Päivi Lappalainen, Åbo, professor Pirjo Markkola, Jy- Ann-Marie Ivars som huvudskribent (projekttid 1.8.2010– förslag om ordnande av etikprövning” på rekommendation av väskylä, professor Gunnar Ternhag, Falun och professor 31.7.2013). Forskningsetiska delegationen. emeritus Charles Westin, Stockholm. Sällskapet var representerat vid olika jubileer och högtider Till medlemmar av styrelsen för treårsperioden 2010– Förlag både i hemlandet och utomlands. Bland dessa kan särskilt no- 2012 återvaldes professorerna Max Engman, Henrik Mei- Sällskapets förlag inklusive Zacharias Topelius Skrifter ut- teras att ordföranden och sekreteraren var inbjudna att del- nander och Camilla Wide. Till ny styrelsemedlem i gav 17 titlar i 19 volymer, av vilka en i översättning till fin- ta i Kungl. Vetenskaps-Societetens 300-årsjubileum i Uppsala stället för Håkan Andersson, som undanbett sig återval, in- ska, Kari Tarkiainens Ruotsin Itämaa (Sveriges Österland) den 12–13 oktober 2010. valdes professor Tom Moring. Till medlem i finansrådet

40 verksamheten 2010 verksamheten 2010 41 Aktieplaceringar Placeringar vilkas avkastning är bunden till Private Equity Finansrådets årsberättelse 2010 görs genom lån emitterade av Kelonia Placering Ab. Vid slutet Utvecklingen på aktiemarknaderna under 2010 var överras- av år 2010 uppgick detta lånekapital till 22,8 miljoner euro, kande positiv efter ett redan mycket starkt börsår 2009. I eu- vilket motsvarar 2,0 % av de aktierelaterade placeringarna. rotermer steg världsindexet (MSCI World AC) med +21,3 % Vid slutet av året uppgick den resterande förbindelsen att in- (+30,4 % år 2009), Finland (OMXH) med +23,5 % (+26,2 %), betala kapital till 16,2 miljoner euro. Europa (DJ STOXX 600 Europe) med +12,4 % (+33,5 %), Aktieplaceringarnas diversifiering enligt bransch och regi- USA (S&P500) med +23,4 % (+23,1 %) och Japan (Nikkei on samt förändringen i denna under år 2010 illustreras i no- • Direktavkastningen från placeringarna minskade med 2 % kostnadsställen antogs i samband med budgetbehandlingen 225) med +20,4 % (+16,5 %). SLS aktier och aktierelaterade ter 6–7 till bokslutet. Vikten inom Industri och transport har från 38,3 miljoner euro till 37,5 miljoner euro hösten 2009 och har tillämpats i redovisningen från 1.1.2010. instrument avkastade 27,4 % (33,3 %). ökat till följd av både nettoköp och verkstadsindustrins (Wärt- • Den placerade förmögenhetens totalavkastning uppgick Förnyelsen är avsedd att möjliggöra en bättre uppföljning och Huvudplaceringsformen för SLS förmögenhetsförvalt- silä, Kone, Metso, Atlas Copco, Sandvik etc.) starka utveckling till +22,6 % (23,7 % 2009) stöda ansvarsdelegering inom organisationen. Övergången ning är aktier och aktierelaterade instrument. Dessa utgjor- under 2010. Vikten inom IT har minskat i huvudsak till följd • SLS verksamhet växte och kostnaderna uppgick till 9,7 mil- försvårar dock jämförelsen av 2009 års bokslut med bokslutet de 81,2 % av placeringsportföljen vid utgången av år 2010 av Nokias och Tietos aktiers svaga kursutveckling i relation joner euro (8,5 miljoner 2009) för år 2010. I samband med uppgörande av bokslutet 2010 har jämfört med 74,6 % vid årets början. Ökningen beror dels på till övriga innehav i portföljen. Vikten i Europa minskade un- • Till Svenska kulturfondens disposition ställs 33,5 miljoner jämförande uppgifter för 2009 framtagits. värdeuppgången i aktieportföljen, dels på målmedveten om- der året en aning, en följd av att omplaceringar medvetet kon- euro år 2011 (33 miljoner 2010) Som ett led i implementeringen av SLS strategiska mål placering av placeringsmedel till förmån för aktier och aktie- centrerades till bolag med verksamhet på tillväxtmarknader. att förtydliga roller och ansvar i organisationen har SLS or- relaterade instrument. Aktieplaceringarnas andel av totalport- Den regionala fördelningen baserar sig på var placeringsob- År 2010 återhämtade sig den europeiska ekonomin efter ganisation och arbetsordningar för de centrala besluts- och följen har gradvis ökats genom omplaceringar ur i huvudsak jektens försäljningsintäkter uppstår, inte på bolagets regist- recessionen som började våren 2008. Tillväxten inom euro- beredningsorganen samt en befattningsbeskrivning för VD ränteportföljen sedan hösten 2008. Denna aktiva omplace- reringsland. området mätt med BNP uppgick år 2010 till 1,8 %. I Finland fastställts av styrelse och finansråd. Verksamhetssektorn För- ringsprocess trappades ner under hösten 2010. De direktäg- var tillväxten 3,1 % år 2010. Skuldkrisen drabbade Grekland mögenhetsförvaltning och stödfunktionen Administration fal- da aktierna i huvudsakligen internationellt verksamma, börs- Fastighetsplaceringar under våren och Irland under hösten. Oron för balansen i eu- ler inom finansrådets ansvarsområde. Finansrådet har i enlig- noterade bolag registrerade i Finland och Sverige dominerade Fastighetsplaceringarna har bidragit till direktavkastningen roländernas ekonomi återspeglade sig på marknaderna och het med tidigare praxis granskat hela förmögenheten vid sina med 78,2 % av alla aktierelaterade placeringar. Övriga aktie- med en jämn kassaström som inte påverkats av den ekonomis- bidrog till att dämpa tillväxtförväntningarna. Företagens lön- möten i maj och november, och härvid formulerat riktlinjer relaterade instrument är bl.a. placeringsfonder och struktu- ka recessionen. Inga betydande sanerings- eller reparations- samhet och resultatutsikter förbättrades. Räntenivån var fort- för VD gällande omplaceringar. rerade aktieindexobligationer med inriktning på specifika projekt har genomförts under året, men ett stort antal mindre satt synnerligen låg bland annat som en följd av fortsatta sti- Placeringsportföljens sammansättning och dess förändring geografiska områden, branscher eller småbolag samt Private åtgärder har genomförts i de ca 50 bostads- och affärsfastig- mulans- och stödåtgärder från centralbanker och stater. under år 2010 belyses ur olika synvinklar i noter nr 4–13 till Equity-fonder. Enligt SLS placeringspolitik prioriteras stabi- heter samt närmare 100 enskilda byggnader, vilkas underhåll Fondförmögenhetens direktavkastning minskade från 38,3 bokslutet. la och etablerade företag med stark marknadsposition, sta- SLS fastighetsförvaltning helt eller delvis svarar för. Under miljoner euro år 2009 till 37,5 miljoner år 2010. Dividendin- Fonden för kultur- och utbildningsinvesteringar i Svens- bil intjäningsförmåga och stark balans utöver dokumenterat året har fastighetsbeståndets kommande renoveringsbehov komsterna från aktier som utgör huvuddelen av placeringar- ka kulturfonden investerade 1,45 miljoner euro. Det belopp ägarvänlig dividendpolitik och dividendtillväxt. Vid årsskiftet karterats och utgående från detta har en långtidsplan gjorts. na (81,2 %) ökade till 30,9 miljoner euro från 28,6 miljoner om 1,65 miljoner euro, som stod till förvaltningsnämndens var de största innehaven i bolag registrerade i Finland Stock- SLS och de övriga investerarna i Forum Fastighets Kb. har euro år 2009. Till följd av den låga räntenivån och en minsk- disposition, investerades inte i sin helhet utan 0,2 miljo- mann, Nokia, Wärtsilä, UPM och Metso. De största innehaven förbundit sig att delta i köpcentret Forums utvidgning, vars ning av ränteplaceringar till förmån för aktieplaceringar sjönk ner euro intäktsfördes i samband med bokslutet. Den störs- i bolag registrerade i Sverige var Atlas Copco, Nordea, Securi- budget uppgår till cirka 60 miljoner och ska vara klar 2014. ränteintäkterna till 3,7 miljoner euro från 7,2 miljoner euro år ta investeringen var köpet av en affärslägenhet som renove- tas och Sandvik. SLS bolagsinsats är, efter förhöjningen på cirka 3,9 miljoner 2009. Nettointäkten från fastighetsplaceringarna ökade från ras att användas som galleri av konststiftelsen Pro Artibus. I Fram till hösten 2010 fortsatte SLS målmedvetet att öka euro, totalt cirka 36,9 miljoner euro. 2,5 miljoner euro 2009 till 2,8 miljoner euro. Elverkshuset i Ekenäs som används av Pro Artibus inleddes på aktiernas andel av placeringarna genom nettoköp av både De tre bostadslägenheter i nybygget Bostads Ab Folk- Kostnaderna för SLS ordinarie verksamhet steg med 13,7 % en renovering av vindsvåningen, varvid nya varma utrymmen direktägda aktier och aktierelaterade instrument. Direktägda hälsanhuset i Esbo samt två lägenheter i nybygget Bostads till 9,7 miljoner euro (8,5 miljoner euro år 2009). Ökningen byggs och yttertaket förnyas. Projektet inleddes och större de- börsaktier registrerade i Finland och Sverige köptes för 80,2 Ab Folkhälsanhuset i Pargas som köptes till Lise och Thelma sammanhänger med SLS 125-årsjubileum och digitaliserings- len av kostnaderna belastar investeringsfonden år 2010 men miljoner euro och såldes för 64,6 miljoner euro. Exempel på Standertskjölds fond togs emot på hösten. projekt inom arkiven. kommer att slutföras och medföra kostnader även 2011. I en- företag där SLS ökade sitt innehav är Nokian Renkaat, For- Beläggningsgraden i det uthyrda fastighets- och bostads- Till Svenska kulturfonden ställdes år 2010 av 2009 års re- lighet med beslut i Kulturfondens styrelse och investerings- tum, Sampo och Securitas. Innehavet i bl.a. Glaston, Finnli- beståndet har varit god och vid årsskiftet var i praktiken alla sultat 33 miljoner euro till disposition för utdelning. På ut- fondens förvaltningsnämnd och bekräftat av finansrådet har nes, Cramo och Volvo avvecklades. Nyinvesteringarnas tyngd- utrymmen uthyrda. Antalet uthyrda bostadslägenheter är ca delningsorganisationens begäran ställde finansrådet under år aktierna i Asunto Oy Vuorimiehenkatu 21, berättigande till en punkt låg, förutom på stabila finska och svenska företag med 270. Hyresnivån granskas årligen. Hyresjusteringen som gjor- 2010 till disposition för Kulturfondens ändamål ytterligare ett kontorslägenhet, donerats till Svenskt Stöd r.f. för att fortsatt stark marknadsposition, god lönsamhet och god dividendbe- des hösten 2010 och träder i kraft 1.1.2011 var i genomsnitt belopp om 35 miljoner euro, varmed Kulturfonden önskade upplåtas som kanslilokal för Finlands Svenska Skolungdoms- talningsförmåga, även på aktieplaceringsfonder med inrikt- 3 %. stöda ett antal universitet och högskolor samt inrätta en fond förbund r.f. ning på småbolag eller bolag som specifikt drar nytta av den Svenska kulturfonden äger Stor-Sarvlaks och Stensböle för intressebevakning av det svenska i Finland. År 2011 ställs Under året inrättades en ny fond i Svenska litteratursäll- starka ekonomiska tillväxten på utvecklingsmarknaderna. gårdar, vars förvaltning handhas av ett förvaltningsråd res- ett belopp om sammanlagt 33,5 miljoner euro till Kulturfon- skapet och fyra nya fonder i Svenska kulturfonden. Fondvisa Även vissa placeringar i branschspecifika aktieplaceringsfon- pektive en bestyrelse. Gårdarna utgör fristående fonder inom dens disposition. kapitaltillskott specificeras i not nr 15 respektive not nr 18 i der genomfördes. Nettoköp av aktierelaterade instrument var Svenska kulturfonden och förvaltningsorganen avger separata En förnyad resultaträkningsuppställning baserande på bokslutet. 24,6 miljoner euro. berättelser.

42 verksamheten 2010 verksamheten 2010 43 Strömma gård förvaltas i samråd med en av donatorerna Fonder, justering av värdena för de Tillskott och överföringar till fondernas kapital Svenska litteratursällskapets resultat som har dispositionsrätten till gården. Skogsbruket som utgör gemensamt förvaltade fonderna gårdens viktigaste inkomstkälla har bedrivits i enlighet med Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders Efter ovan beskrivna dispositioner uppvisar sällskapet år uppgjorda planer och med Fiskars Abp skogsavdelning som Under året inrättades följande fonder: kapital ökade med 1,6 miljoner euro. Största förändringar ut- 2010 ett överskott om 49 011,87 euro, vilket belopp överförs konsult. Odlingsmarken var fortsättningsvis utarrenderad till i Svenska litteratursällskapet: görs av överföringar av avkastning till de gemensamt förval- till balanserat överskott. Utbildning Axxell Ab och till paret Siponen för grönsaksod- nr 701 Håkan och Katarina Anderssons fond för talekonst tade fondernas kapital enligt fondstatuter 1,5 miljoner euro. Ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II ling. och språkfärdighet på svenska i Finland Förändringar i SLS-fondernas kapital beskrivs i noterna nr ställdes år 2010 till styrelsens disposition för fondens syften 15–17 i anslutning till bokslutet. 450 000 euro. År 2011 ställs 450 000 euro till disposition. Ränteplaceringar i Svenska kulturfonden: Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonders ka- Riskpremierna på krediter till företag stabiliserade sig under nr 702 Jack Mattssons stipendiefond pital ökade med 23,1 miljoner euro. Den största ökningen av Svenska kulturfondens resultat 2010 och totalavkastningen för både Investment Grade- och nr 703 Fonden för intressebevakning av det svenska i Finland kapitalet utgörs av Fonden för intressebevakning av det svens- År 2010 ställde Svenska litteratursällskapet sammanlagt High Yield-placeringar var god. Räntenivån var ur ett histo- nr 704 Astrid Riskas minnesfond ka i Finland som genom ett gåvobrev inrättats inom Svenska 33 000 000 euro till disposition för Svenska kulturfondens riskt perspektiv fortsatt låg under året. Den 10-åriga räntan på nr 705 Aili och Eigil Blomqvists fond kulturfondens gemensamt förvaltade fonder av Svenska folk- ändamål, därtill disponerade Svenska kulturfonden euroområdet var som lägst under senhösten kring 2,1 % och partiet och utdelningsorganet Svenska kulturfonden. Fondens 491 584,40 euro ur Allmänna fonden. För föreskrivna och an- steg till ca 3 % vid årsskiftet. De korta räntorna steg under Ingen uppvärdering av de gemensamt förvaltade fonderna fö- ändamål är att stöda politisk intressebevakning av tvåspråkig- visade förmånstagare reserverades 2 077 266,45 euro, medan året. 3 månaders EURIBOR-räntan var cirka 1 % vid årsskiftet retogs då partiprisindex i förhållande till föregående år sjun- heten och framför allt det svenska språkets ställning i Finland. Styrelsen/Delegationen för Svenska kulturfonden kunde dis- efter att ha inlett året kring 0,7 %. Den europeiska centralban- kit. Fondens grundkapital uppgår till 30 miljoner euro. Övriga ny- ponera 29 272 733,55 euro. Förvaltningsnämnden för Fonden ken höll sin styrränta oförändrad under året. tillkomna fonders kapital uppgår till 207 160,39 euro. Över- för kultur- och utbildningsinvesteringar i Svenska kulturfon- Ränteplaceringarna uppgick vid slutet av året till ca 126 Förmögenhetens värdering, balansomslutningen föringar av avkastning till de gemensamt förvaltade fonder- den kunde disponera 1 650 000 euro. På utdelningsorganisa- miljoner euro, en minskning med ca 48 miljoner euro jämfört I slutet av året var balansomslutningen 751 795 781,41 euro, nas kapital enligt fondstatuter uppgår till 1,3 miljoner euro. tionens begäran ställde finansrådet under år 2010 till disposi- med året innan. Minskningen beror främst på omplacering- varav kulturfonden 625 488 886,19 euro, jämfört med Konjunkturutjämningsfonden har minskats med 8,5 miljoner tion för Kulturfondens ändamål ytterligare ett belopp om 35 ar från ränte- till aktieportföljen. Ränteplaceringarna består 797 370 493,34 euro, varav kulturfonden 668 554 733,34 euro euro. miljoner euro. i huvudsak av direktägda företagslån (59,8 miljoner euro), i början av året. Förändringar i SKF-fondernas kapital beskrivs i noterna nr För att kompensera den extra tilldelningen år 2010 mins- ränteplaceringsfonder (33,1 miljoner euro) och korttidsplace- Värderegleringsfonden i litteratursällskapet minskade med 18–20 i anslutning till bokslutet. kas 8,5 miljoner euro av konjunkturutjämningsfondens kapi- ringar (21,1 miljoner euro). Den resterande löptiden för rän- 4,2 miljoner euro till 24,6 miljoner euro. Den mest betydande tal samt dispositionsfonden om 24 409 292,11 euro upplöses. teportföljen (korttidsplaceringar obeaktade) var vid utgången förändringen utgörs av sedvanlig omvärdering vid köp av pla- av året 3,8 år och motsvarade medelmaturiteten föregående cerade medel, vilket minskar fonden med 14,5 miljoner euro. år på 3,9 år. Vid beräkningen har ränteplaceringarnas juridis- Enskilda aktier har värderats ned till i slutet av december no- ka maturitet varit beräkningsgrund. terade kurser, vilket minskat fonden med 1,4 miljoner euro. Av resultatet för år 2010 efter föreskrivna överföringar till kapitalet och ovan redovisade dispositioner har finansrådet i Svenska lit- Vinst vid försäljning av placerade medel samt andra mindre teratursällskapet beslutat ställa till disposition för Svenska kulturfondens ändamål 33 500 000,00 euro enligt följande: Finansrådets sammansättning och möten omvärderingar har ökat värderegleringsfonden med samman- Finansrådet hade under året följande sammansättning (slut- lagt 11,7 miljoner euro. R eserveras för föreskrivna/anvisade mottagare 2011 euro 430 984,53 årtalet anger det sista hela kalenderår för vilket vederbörande I kulturfonden minskade värderegleringsfonden med 30,3 valts – sålunda slutar mandatperioden vid följande års års- miljoner euro till 334,4 miljoner euro. Största förändringen Reserveras för SKF 2011 möte): utgörs av omvärdering vid köp av placerade medel och mins- ur SLS fonder euro 51 326,23 • kommerserådet Magnus Bargum, ordförande och säll- kar fonden med 54,1 miljoner euro. Aktier och andra tillgång- ur SKF:s fristående fonder euro 520 000,00 skapets skattmästare, återvaldes av styrelsen 22.4.2010 för ar med regelbunden marknadsvärdering har värderats till ur SKF:s gemensamt förvaltade fonder euro 30 822 689,24 euro 31 394 015,47 det pågående verksamhetsåret högst det i slutet av december för respektive innehav noterade Reserveras för Fonden för kultur- och utbildningsinvesteringar • förvaltningsrådet Olof Olsson, 2010–2013 värdet, vilket minskat fonden med 12,6 miljoner euro. Vinster i Svenska kulturfonden 2011 euro 1 675 000,00 • verkställande direktör Jannica Fagerholm, 2009–2012 vid försäljning av placerade medel har ökat värdereglerings- euro 33 500 000,00 • minister Christoffer Taxell, 2008–2011 fonden med 36,1 miljoner euro. Därtill har fonden ökats med • bergsrådet Ole Johansson, 2007–2010 0,3 miljoner euro genom återbäringar av placeringsfonders förvaltningsarvoden. Efter ovan nämnda dispositioner uppvisar kulturfonden ett underskott om 6 655 806,79 euro, vilket belopp överförs till balanse- Sällskapets VD, ekonomie magister Dag Wallgren har fung- Den placerade förmögenhetens värdering, förändringar rat överskott. erat som finansrådets sekreterare. Finansrådet sammanträd- och marknadsvärden presenteras i noter nr 10–13 i anslut- de under året fyra gånger. Styrelsens ordförande, professor ning till bokslutet. Håkan Andersson till 8.4.2010 och därefter professor Max Engman har deltagit i finansrådets möten.

44 verksamheten 2010 verksamheten 2010 45 Resultaträkning

euro 1.1–31.12.2010 1.1–31.12.2009 euro 1.1–31.12.2010 1.1–31.12.2009

Verksamhet Allmänna understöd Ordinarie verksamhet Statsbidrag not 2.2 1 254 234,75 867 423,24 Intäkter Ordinarie verksamhetens intäkter 227 166,90 197 260,05 Allmänna understöd 1 254 234,75 867 423,24 Debiterade förvaltningsprovisioner 1 042 499,95 1 073 941,62 1 269 666,85 1 271 201,67 Räkenskapsperiodens resultat 1 119 748,33 2 558 150,37 Kostnader Personalkostnader not 1 -4 667 411,76 -4 827 505,53 Verksamhetskostnader -3 588 044,66 -2 354 413,67 Dispositioner och förändringar i kapitalet Utdelning av pris, stipendier och understöd -1 425 536,64 -1 331 404,75 överfört till gemens. förv. fonders kapital enl fondreglementen -1 552 212,24 -1 496 411,44 -9 680 993,06 -8 513 323,95 Frivilliga överföringar till gemens. förv. fonders kapital 0,00 -364 223,83 Överfört till fristående fonders kapital -304 675,12 -116 693,76 - Egen användning av fondavkastning 168 995,72 205 565,87 Fristående fonders resultat -454,29 -4 685,80 Förändringar i reserverade medel Ordinarie verksamhetens underskott -8 242 330,49 -7 036 556,41 reserveras för utdelning under kommande år (enl fondreglementen) -1 336 389,55 -1 334 728,17 Under året ianspråktagna reserverade medel (utdelning) 1 122 994,74 1 080 851,38 Övrig verksamhet Under året ianspråktagen förhandsfinansiering 1 000 000,00 100 000,00 Intäkter not 2.3 80 000,00 428 899,00 Övriga förändringar i kapitalet not 3 0,00 -400 000,00 Kostnader -80 000,00 -428 899,00 -1 070 736,46 -2 535 891,62

Övrig verksamhet underskott 0,00 0,00 Svenska kulturfondens resultat

Tillförda medel räkenskapsperiodens resultat i SKF 30 955 211,65 32 312 281,72 Förändringar i SKF kapital -4 111 018,44 685 170,09 Intäkter Utdelning ur SKF -33 500 000,00 -33 000 000,00 Medlemsavgifter 17 008,85 16 881,19 Räkenskapsperiodens överskott (-)/underskott(+) i SKF 6 655 806,79 2 548,19 Donationer och bidrag not 2.1 1 615 637,34 3 006 039,16 1 632 646,19 3 022 920,35 Räkenskapsperiodens överskott 49 011,87 22 258,75

Verksamhetens underskott -6 609 684,30 -4 013 636,06

Investerings- och finansieringsverksamhet Gemensamt förvaltade fonder Intäkter Dividender 5 594 567,16 4 488 058,01 hyror 843 592,57 839 316,64 räntor 244 873,86 408 194,12 strukturerade lån -323 247,48 -188 359,45 6 359 786,11 5 547 209,32 Kostnader Fastigheter och aktielägenheter -650 787,64 -414 782,47 övriga kostnader 0,00 -7 643,22 -650 787,64 -422 425,69

Fristående fonder avkastning 766 199,41 579 579,56

Investerings- och finansieringsverksamhetens överskott 6 475 197,88 5 704 363,19

Överskott av egen verksamhet -134 486,42 1 690 727,13

46 verksamheten 2010 verksamheten 2010 47 Balansräkning Noter till resultat- och balansräkningen euro 31.12.2010 31.12.2009 Redovisningsprinciper Aktiva Bestående aktiva Gemensamt förvaltade fonder 1. Resultaträkningens kontoplan omlades år 2010 och resultaträkningen har där- Fastigheter och fastighetsaktier 15 147 128,25 15 147 128,25 med en annan struktur än tidigare år. Jämförelsesiffrorna för år 2009 är anpas- Aktier och andelar 91 832 193,82 92 795 602,30 sade till den förnyade uppställningen. Ränteplaceringar 9 240 885,35 10 768 431,06 Lånefordringar 1 225 190,33 1 225 190,33 2. Övrig verksamhet står för sådana tidsbundna projekt eller åtaganden som inte not 11 117 445 397,75 119 936 351,94 hör till SLS ordinarie verksamhet men där SLS fungerar som administratör. År Fristående fonder not 11 8 652 930,65 8 568 834,61 2010 bestod övrig verksamhet av projektet Digitalisering av kulturarv. Bokmäs-

Svenska kulturfonden not 13 625 488 886,19 668 554 733,34 sor har överförts från Övrig verksamhet till ordinarie verksamhet, även i jämfö- relsesiffrorna för år 2009. Under år 2009 bestod övrig verksamhet av Nationella Rörliga aktiva Paciusjubileet, Projektet Nordiska rum samt Projektet Digitalisering av kultur- Fordringar not 14 135 062,46 180 670,31 Banktillgodohavanden 73 504,36 129 903,14 arv. not 11 208 566,82 310 573,45 3. Mottagna bidrag och understöd intäktförs till den del kostnader uppstått. Reste- 751 795 781,41 797 370 493,34 rande mottagna bidrag periodiseras och upptas som passiva resultatregleringar.

Passiva 4. För SLS fristående fonder, för Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fon- Eget kapital der och för Svenska kulturfondens fristående fonder har uppgjorts separata bok- Gemensamt förvaltade fonder Fondkapital not 15 75 640 454,13 74 047 778,02 slut som intagits i Svenska litteratursällskapets resultat- och balansräkning un- Värderegleringsfond not 16 24 594 854,33 28 770 862,79 der respektive rubriker. Dispositionsfond 9 464 317,14 9 464 317,14 Balanserat överskott 37 711,06 15 452,31 5. Bestående aktiva värderas till fasta bokföringsvärden. Omvärderingar görs enligt Räkenskapsperiodens överskott 49 011,87 22 258,75 prövning mot värderegleringsfond i balansräkningen. Nedskrivningar företas om 109 786 348,53 112 320 669,01 bokföringsvärdet är högre än marknadsvärdet för offentligt noterade instrument Fristående fonder not 17 8 194 378,47 8 112 595,87 vid bokslutstidpunkten. Ränteinstrument upptas till sitt nominella värde. Ifall

Svenska kulturfonden marknadsvärdet bedöms vara bestående på en väsentligt lägre nivå upptas dessa Gemensamt förvaltade fonders fondkapital not 18 208 503 176,75 185 421 021,56 till ett uppskattat marknadsvärde. Som marknadsvärde för ränteinstrument be- Fristående fonder not 20 37 208 866,86 36 779 364,39 traktas i första hand anskaffningsvärdet. I det fall bokföringsvärdet för räntein- Värderegleringsfond not 19 334 412 961,80 364 698 669,00 Dispositionsfond 0,00 24 409 292,11 strument nedskrivits används det nedskrivna bokföringsvärdet vid marknads- Balanserat överskott 6 876 946,50 6 879 494,69 värderingen. Räkenskapsperiodens överskott/underskott -6 655 806,79 -2 548,19 Utdelningsmedel 43 802 744,00 49 807 820,00 6. Nya donationer upptas till marknadsvärde i balansräkningen under respektive Främmande kapital 1 339 997,07 561 619,78 625 488 886,19 668 554 733,34 fonds eget kapital.

Reserveringar 7. Försäljningsvinster/-förluster från bestående aktiva förs till värderegleringsfond. Gemensamt förvaltade fonder Enligt fondvillkor 3 255 266,79 3 057 677,87 8. 20 procent av avkastning från Private Equity bundna lån förs mot värderegle- Förhandsfinansiering 2 011 235,86 3 294 972,52 ringsfond i syfte att täcka eventuella slutliga förluster vid avveckling av Private Fristående fonder 454 100,00 454 100,00 Equity bundna lån. Slutliga förluster förs mot värderegleringsfond. Realisations- 5 720 602,65 6 806 750,39 vinster och - förluster från andra strukturerade lån som icke har kupongavkast- Främmande kapital ning upptas som intäkt (eller förlust) i resultaträkningen. Kortfristiga skulder Gemensamt förvaltade fonder not 21 2 601 113,39 1 573 605,99 9. Vid marknadsvärdering av tillgångar tillämpas den vid redovisningstidpunkten Fristående fonder 4 452,18 2 138,74 2 605 565,57 1 575 744,73 mest tillförlitliga marknadsvärderingen för respektive tidpunkt. Härav följer att tillgångarnas marknadsvärde kan ha förändrats jämfört med tidigare redovisade 751 795 781,41 797 370 493,34 marknadsvärderingar. Detta medför att tidigare års portföljstruktur och avkast- ning kan uppvisa smärre avvikkelser i detta bokslut jämfört med tidigare publi- cerade bokslut.

48 verksamheten 2010 verksamheten 2010 49 Resultaträkningen Balansräkningen: Aktiva

Not 1 Personalkostnader Not 4 Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens fondtillgångar enligt marknadsvärde 2010 2009 31.12.2010 1396 milj. euro 31.12.2009 1181 milj. euro Löner och arvoden 3 784 178,97 3 926 493,84 Pensionskostnader 711 977,65 720 809,35 aktier och motsvarande 81 % aktier och motsvarande 75 % Övriga sociala kostnader 171 255,14 180 202,34 Fastigheter och motsvarande 10 % Fastigheter och motsvarande 11 % 4 667 411,76 4 827 505,53 ränteplaceringar 9 % ränteplaceringar 15 %

Not 2 Till Svenska litteratursällskapet mottagna bidrag och understöd

2010 2009

2.1 Bidrag och understöd från privata fonder, stiftelser och föreningar samt från kommuner: För arkivverksamheten 14 000,00 14 500,00 Not 5 Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringar För förlagsverksamheten och utgivningsprojekt 93 000,00 198 620,00 fördelat enligt instrumentslag, marknadsvärde För forskningsprojekt 20 000,00 För koordinering av bokmässor 118 000,00 118 000,00 31.12.2010 1134 milj. euro 31.12.2009 881 milj. euro Donationer och övriga understöd: Företagsdonationer 5 000,00 4 000,00 aktier Finland 67 % aktier Finland 69 % Inez och Julius Polins fond inom Folkhälsan 1 365 637,34 2 670 919,16 aktiefonder 14 % aktiefonder 9 % 1 615 637,34 3 006 039,16 aktier Sverige 11 % aktier Sverige 9 % strukturerade aktieobligationer med kupong 3 % strukturerade aktieobligationer med kupong 3 % 2.2 Statsunderstöd Private Equity-bundna lån 2 % Private Equity-bundna lån 2 % För arkivverksamheten: 1 154 234,75 767 423,28 strukturerade aktieobligationer 2 % strukturerade aktieobligationer 6 % För förlagsverksamheten och utgivningsprojekt: 100 000,00 100 000,00 övriga aktier 1 % övriga aktier 2 % 1 254 234,75 867 423,28

2.3 Understöd för Övrig verksamhet (projekt där SLS fungerar som administratör) : Projektet Digitalisering av kulturarvet: statliga understöd 80 000,00 73 000,00 Not 6 Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringars Nationella Paciusjubileet: statliga understöd 30 000,00 branschfördelning enligt marknadsvärde Understöd från privata fonder, stiftelser och föreningar 68 000,00 Övrigt 34 359,64 31.12.2010 1134 milj. euro 31.12.2009 881 milj. euro Projektet Nordiska rum: Industri och transport 28 % Industri och transport 23 % Övrigt 223 540,00 80 000,00 428 899,64 konsumtionsvaror 23 % konsumtionsvaror 21 % IT 13 % IT 19 % Finans 12 % Finans 13 % Basindustri 7 % Basindustri 10 % hälsovård 4 % hälsovård 4 % Not 3 Svenska litteratursällskapets övriga förändringar i kapitalet telekom 4 % telekom 3 % Dagligvaror 4 % Dagligvaror 2 % samhällstjänster 3 % samhällstjänster 3 % 2010 2009 energi 2 % energi 3 %

Överföring till konjunkturutjämningsfonden 400 000,00 Överföring till dispositionsfonden Förhandsfinansiering av åtaganden Överföring till fondkapital från fastigheters överskott, enl fondvillkor ¹ Övriga förändringar i kapitalet 0,00 400 000,00

¹ Från år 2009 har överföring av fastigheters överskott till fondkapitalet upptagits under ”Överföring till gemensamt förvaltade fonders kapital”

50 verksamheten 2010 verksamheten 2010 51 Not 7 Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringars

regionala fördelning enligt innehavens försäljningsintäkter, marknadsvärde 0,00 711,23 128,24 000,00 800,00 328,24 190,33 7 943,71 öringsvärde 12.2010 (€) 349 865 670 745 119 225 7 948 234,00 1 909 806,94 4 000 000,00 4 000 000,00 2 324 517,00 3 424 519,39 1 750 100,00 3 638 422,76 2 1 11 05 31.12.2010 1134 milj. euro 31.12.2009 881 milj. euro 31. 19 064 104,32 59 137 161,00 98 383 823,26 16 14 Bokf 126 306 895,22

afrika och Mellanöstern 5 % afrika och Mellanöstern 5 %

asien och Australien 14 % asien och Australien 14 % ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0 europa 59 % europa 61 % edskriv- ar under Japan 3 % Japan 2 % ning perioden (€) 1 480 000,00 1 480 000,00 Latinamerika 4 % Latinamerika 4 % 1 480 000,00 nordamerika 10 % nordamerika 10 %

n

ryssland 5 % ryssland 5 % ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0 58,00 örsälj- 689,74 /förlust 36 vid f ning under inst 454 361,39 284 371,12 perioden (€) V 3 632 914,78 7 275 143,90 11 683 538,93 11 683 538,93

Not 8 Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens fastighetsplaceringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 under

enligt marknadsvärde 200,00 62 215,61 68 158 448,44 465 900,00 örsäljningar perioden (€) F 1 592 899,65 3 860 000,00 1 976 084,00 28 7 10 278 445,40 18 399 977,49 47 162 193,10 31.12.2010 136 milj. euro 31.12.2009 125 milj. euro 28 759 047,18

Bostadsutrymmen 51 % Bostadsutrymmen 48 % 0,00 0,00 0,00 affärsutrymmen 30 % affärsutrymmen 31 % 0,00 0,00 0,00 allmännyttig användning 4 % allmännyttig användning 5 % öp under 55 137,15 3 000,00 7 10 646,51

kontorsutrymmen 7 % kontorsutrymmen 7 % 755 137,15 perioden (€) edskrivningar vid k 4 068 808,96 3 748 127,06 6 085 964,82 13 916 547,35 Lagerutrymmen 2 % Lagerutrymmen 2 % 14 671 684,51 Jordegendom 4 % Jordegendom 4 %

n

övrigt 2 % övrigt 2 % ar 0,00 0,00 0,00 0,02 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 82,00 309,34 309,36 1 7 öp/split/ 2 091,36 1 782,00 sion under perioden (€) vid k Uppskrivning emis

Not 9 Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens ränteplaceringar 0,00 0,00 0,00 0,00

enligt marknadsvärde 831,57 10 548 218,00 perioden (€) ökning under nskaffningar/ 6 520 627,06 9 808 548,82 1 230 655,81 2 003 000,00 2 601 968,20 7 584 856,63 13 641 233,16 33 204 064,85 60 788 921,48 24 434 670,43 31.12.2010 126 milj. euro 31.12.2009 175 milj. euro 2

a

räntefonder 26 % räntefonder 16 % korttidsplaceringar 17 % korttidsplaceringar 20 % 200,00 879,66 128,24 0,00 000,00 800,00 0,00 328,24 0,00 190,33 0,00 Företagslån 47 % Företagslån 57 % 74 657,85 74 68 öringsvärde 848 246,06 338 865 670 745 225 119 kapitallån 5 % kapitallån 4 % 12.2009 (€) 6 201 734,00 2 000 000,00 2 790 417,00 1 577 688,35 1 200 100,00 7 962 799,51 2 1 12 9 31. 11 084 270,44 61 704 661,00 14 278 445,40 98 975 973,90 16 14 Bokf Lånefordringar 3 % Lånefordringar 2 % 128 815 760,00 strukturerade ränteobligationer 2 % strukturerade ränteobligationer 1 %

amt förändring i bokföringsvärden amt

motsvarande S s

y bundna lån

och erige quit motsvarande torbritannien v E S S eplaceringar och

ttidsplaceringar tier och motsvarande vida medel och fordringar eplaceringar vriga aktier vriga ktiebolag ktiefonder Finland ktier ktier ktier apitallån or äntefonder rivate rivate trukturerade aktieobligationer trukturerade med kupong aktieobligationer trukturerade A A A P S S Ö Ak

Lik Ränt Direktägda F Företagslån Lånefordringar tier enska litteratursällskapet enska astigheter astigheter venska litteratursällskapet venska v F Ak Ränt A

A

S S

Not 10 medel placerade minskningar och ökningar av litteratursällskapets venska R och motsvarande astigheter K K

52 verksamheten 2010 verksamheten 2010 53 Not 11 Svenska litteratursällskapets tillgångar, bokföringsvärden respektive marknadsvärdering 036,00 000,00 öringsvärde 12.2010 (€) 949 076,02 020 000 5 396 248,34 6 030 000,00 2 524 899,22 2 31. 23 629 839,39 10 343 411,20 72 891 247,91 39 955 880,00 21 482 522,15 18 020 000,00 31 000 000,00 58 874 433,34 17 422 502,33 15 377 281,02 33 66 993 286,59 Bokf 266 571 509,27 455 317 407,67 625 488 886,19 31.12.2010 31.12.2009 103 178 191,93

Bokföringsvärde Marknadsvärde Bokföringsvärde Marknadsvärde 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Svenska litteratursällskapet edskriv- ar under 59 552,11 59 552,11 ning Aktier och motsvarande perioden (€) 12 746 400,00 12 746 400,00 12 805 952,11 Aktiefonder 19 064 104,32 32 207 246,87 11 084 270,44 16 306 933,98

n Aktier Finland 59 137 161,00 159 584 727,55 61 704 661,00 117 518 742,80 Aktier Storbritannien 0,00 0,00 68 200,00 101 357,78 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

Aktier Sverige 7 948 234,00 22 917 393,13 6 201 734,00 15 640 323,31 örsälj- /förlust Private Equity bundna lån 1 909 806,94 1 903 794,18 848 246,06 848 067,13 vid f ning under inst 615 000,00 688 334,99 -27 194,14 perioden (€) V -258 000,00 Strukturerade aktieobligationer 4 000 000,00 4 010 000,00 14 278 445,40 14 405 310,43 -258 000,00 2 291 188,54 2 559 889,45 2 538 259,02 3 226 594,01 14 377 546,26 14 274 327,70 34 090 757,81 Strukturerade aktieobligationer med kupong 4 000 000,00 4 000 000,00 2 000 000,00 2 000 000,00 37 059 351,83

Övriga aktier 2 324 517,00 4 080 169,93 2 790 417,00 4 862 881,93 Aktier och motsvarande 98 383 823,26 228 703 331,66 98 975 973,90 171 683 617,35 0,00 0,00

under Fastigheter och motsvarande 88 398,77 978 467,06 örsäljningar perioden (€) Aktiebolag 14 119 328,24 26 741 121,00 14 119 328,24 24 237 538,00 F 3 258 000,00 6 286 501,19 3 470 000,00 1 300 000,00 4 194 000,00 1 005 000,00 3 613 797,40 3 258 000,00 15 781 368,00 23 920 336,20 55 930 672,45 43 915 260,01 178 639 261,29 286 450 389,91 Direktägda 2 745 800,00 11 073 272,00 2 745 800,00 9 872 312,00 227 261 717,47

Fastigheter och motsvarande 16 865 128,24 37 814 393,00 16 865 128,24 34 109 850,00

0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Ränteplaceringar 0,00 öp under

Likvida medel och fordringar 349 711,23 335 711,23 338 879,66 338 879,66 32 264,60 12 000,00 112 868,00 perioden (€) edskrivningar Företagslån 1 750 100,00 1 752 401,15 1 200 100,00 1 202 401,15 vid k 2 871 887,57 2 871 887,57 15 587 919,79 18 191 214,43 19 117 232,99 53 053 499,81 Kapitallån 670 000,00 670 000,00 670 000,00 670 000,00 55 925 387,38

n

Korttidsplaceringar 3 638 422,76 3 638 422,76 7 962 799,51 7 962 799,51

Lånefordringar 1 225 190,33 1 231 775,01 1 225 190,33 1 189 537,77 ar 0,03 0,00 0,00 0,02 0,00 0,00 0,00 Räntefonder 3 424 519,39 6 082 875,99 1 577 688,35 3 297 044,87 0,00 0,00 0,00 0,00

Ränteplaceringar 11 057 943,71 13 711 186,14 12 974 657,84 14 660 662,96 öp/split/ 23 779,56 61 306,44 61 306,46 15 714,00 23 779,59 15 714,00 sion under

100 800,05 perioden (€) vid k Uppskrivning Svenska litteratursällskapet 126 306 895,22 280 234 923,56 128 815 760,00 220 454 309,24 emis

0,00 0,00 0,00 71 117,26 163 114,23 183 410,50 perioden (€) ökning under nskaffningar/ 4 258 735,79 3 569 438,00 8 012 000,00 4 834 286,00 7 304 614,82 4 421 850,02 51 075 965,67 30 537 964,43 33 507 232,99 126 886 011,59 168 497 202,54 312 015 082,23 180 707 220,62

a

036,00 0,00 000,00 0,00 öringsvärde 020 000 12.2009 (€) 9 519 705,84 1 037 474,79 7 035 000,00 2 453 781,96 2 31. 22 629 103,57 10 216 069,52 43 628 396,77 29 035 880,00 18 923 815,79 41 940 336,20 24 300 000,00 97 939 693,34 27 564 561,08 14 558 351,17 33 65 865 209,08 Bokf 282 752 527,27 450 100 661,87 668 554 733,34 152 588 862,34

amt förändring i bokföringsvärden amt

S s

y bundna lån

erige quit v E S

ttidsplaceringar tier och motsvarande vida medel och fordringar vriga aktier vriga ktiebolag ktiefonder Finland ktier ktier apitallån or äntefonder rivate rivate trukturerade aktieobligationer trukturerade med kupong aktieobligationer trukturerade trukturerade ränteobligationer trukturerade Direktägda Fastighetsfondandelar A A P S S Ö Ak

Lik Företagslån Lånefordringar S F Ränt ktier och motsvarande ktier änteplaceringar enska kulturfonden enska astigheter och motsvarande astigheter venska kulturfonden venska v F A R A

A

S K K R S Not 12 medel placerade minskningar och ökningar av kulturfondens venska och motsvarande astigheter eplaceringar

54 verksamheten 2010 verksamheten 2010 55 Not 13 Svenska kulturfondens tillgångar, Balansräkningen: Passiva bokföringsvärden respektive marknadsvärdering

Not 15 Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders fondkapital 31.12.2010 31.12.2009 Bokföringsvärde Marknadsvärde Bokföringsvärde Marknadsvärde 2010 2009 Svenska kulturfonden Fondkapital 1.1 74 047 778,02 71 783 791,93 Aktier och motsvarande Nytillkommet fondkapital Aktiefonder 72 891 247,91 124 117 508,78 43 628 396,77 63 308 594,96 Stiftarnas fond 314,00 Aktier Finland 266 571 509,27 599 514 538,94 282 752 527,27 487 561 877,11 C. o. C. Westermarcks fond 691,26 Aktier Sverige 39 955 880,00 104 812 238,48 29 035 880,00 60 759 081,48 K. E. Tollanders fond 1 893,42 1 201,35 Private Equity bundna lån 21 482 522,15 21 482 522,15 18 923 815,79 18 923 815,79 H. o. E. Ekelunds fond 30 000,00 Strukturerade aktieobligationer 18 020 000,00 18 078 000,00 41 940 336,20 42 289 931,28 A. de la Chapelles fond 26 675,13 Strukturerade aktieobligationer med kupong 31 000 000,00 31 000 000,00 24 300 000,00 24 300 000,00 h. o. K. Anderssons fond 47 456,42 Övriga aktier 5 396 248,34 7 003 615,15 9 519 705,84 12 946 580,33 till kapitalet från avkastningen 1 535 151,42 1 496 411,44 Aktier och motsvarande 455 317 407,67 906 008 423,51 450 100 661,87 710 089 880,95 Övriga förändringar i fondkapital, netto¹ -18 500,28 -28 855,79 Överföringar till fondkapital enligt årsmötesbeslut Fastigheter och motsvarande Byggnadsfonden 364 223,83 Aktiebolag 23 629 839,39 38 354 676,16 22 629 103,57 33 968 378,45 Konjunkturutjämningsfonden 400 000,00 Direktägda 10 343 411,20 26 490 552,44 10 216 069,52 24 049 016,44 Fondkapital 31.12 75 640 454,13 74 047 778,02 Fastighetsfondandelar 33 020 036,00 33 020 036,00 33 020 036,00 33 020 036,00 ¹ Övriga förändringar utgörs av t.ex. gravskötsel- och fastighetsskötselförpliktelser enligt fondvillkor samt återförda outdelade avkastningar. Fastigheter och motsvarande 66 993 286,59 97 865 264,60 65 865 209,08 91 037 430,89

Ränteplaceringar Likvida medel och fordringar 949 076,02 949 076,02 1 037 474,79 1 037 474,79 Företagslån 58 874 433,34 58 057 848,34 97 939 693,34 96 878 223,34 Kapitallån 6 030 000,00 6 030 000,00 7 035 000,00 7 034 560,00 Not 16 Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders Korttidsplaceringar 17 422 502,33 17 422 502,33 27 564 561,08 27 564 561,08 värderegleringsfond Lånefordringar 2 524 899,22 2 524 899,22 2 453 781,96 2 453 781,96 Räntefonder 15 377 281,02 27 034 537,56 14 558 351,17 24 381 566,65 Strukturerade ränteobligationer 2 000 000,00 2 000 000,00 2 000 000,00 2 000 000,00 2010 2009 Ränteplaceringar 103 178 191,93 114 018 863,47 152 588 862,34 161 350 167,82 Värderegleringsfond 1.1 28 770 862,79 36 696 244,26 Svenska kulturfonden 625 488 886,19 1 117 892 551,57 668 554 733,34 962 477 479,66 Ökning vinst vid försäljning av placerade medel 11 623 345,83 5 828 667,09 Uppvärdering vid emission/split 1 022 386,77 Uppvärdering vid köp 1 782,00 Not 14 Svenska litteratursällskapets fordringar och resultatregleringar Återbäring av förvaltningsarvoden 66 820,27 Övrigt 26 184,15 25 735,88

2010 2009 Minskning Förlust vid försäljning av placerade medel 5 176,60 4 954,00 Övriga fordringar 135 062,46 70 870,31 Nedskrivning av bokföringsvärde 1 400 000,00 3 500 000,00 Resultatregleringar 109 800,00 Nedskrivning vid köp 14 488 964,10 11 296 918,20 Fordringar 135 062,46 180 670,31 Övrigt 0,00 299,02

Värderegleringsfond 31.12 24 594 854,33 28 770 862,79

Not 17 Svenska litteratursällskapets fristående fonders eget kapital

2010 2009

Eget kapital 1.1 8 112 595,87 8 105 953,40 Till fristående fonders kapital har från avkastningen förts 156 550,12 116 693,76 Förändringar i Värderegleringsfond -75 221,81 -114 737,09 Räkenskapsperiodens överskott 454,29 4 685,80 Eget kapital 31.12 8 194 378,47 8 112 595,87

56 verksamheten 2010 verksamheten 2010 57 Not 18 Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonders fondkapital Not 20 Svenska kulturfondens fristående fonders kapital

2010 2009 2010 2009

Fondkapital 1.1 185 421 021,56 163 979 223,12 Kapital totalt 1.1 36 779 364,39 45 081 774,80 Nytillkommet fondkapital C. o. G. Arppes fond 261,80 197 211,01 Eget kapital 1.1 36 080 935,02 44 432 896,00 E. Bergmans fond 3 301,16 23 359,31 Värderegleringsfond -788 429,84 174 844,91 A. o. E. Blomqvists fond 120 000,00 Överförda fonder till GFF -10 836 465,59 Brändö gymnasiums stipendiefonder 75 280,74 Tillskott till kapitalet 1 421 850,02 1 912 000,00 M. o. Y. Bäcks stipendiefond 1 369,41 Investeringsfondens donationer -258 000,00 -319 000,00 S. o. T. Enbergs testamentsfond 50,90 44 972,31 Balanserat överskott K. Hägerstedts minnesfond 50,00 räkenskapsperiodens överskott 209 682,15 716 659,70 Intressebevakningsfonden 30 000 000,00 Eget kapital 31.12 36 666 037,35 36 080 935,02 J. Mattssons stipendiefond 40 300,00 munksnäs Svenska skolförening rf:s stipendief./De pontska samskolans minnesfond 2 044,20 Reserveringar 31.12 520 000,00 10 000,00 A. Pietiläs fond 3 054,80 Främmande kapital 31.12 22 829,51 688 429,37 A. Riskas minnefsond 7 265,24 Kapital totalt 31.12 37 208 866,86 36 779 364,39 F. Runebergs stipendiefond 100,00 K. Ståhlbergs fond 16 345,00 svenska Österbottens kulturfond/A. Ahlbäcks fond 1 955,00 Svenska Österbottens kulturfond/ Gullström-Portins minnesfond 1 865,00 12 523,45 Svenska Österbottens kulturfond/Hintz minnesfond 15 766,29 E. o. E. Wikstedts fond 197,00 Not 21 Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders A. V. Zilliacus och hans barns minnesfond 282,00 främmande kapital E. Åbergs fond 63,00 Ombildning av fristående fonder till gemensamt förvaltade m. o. Y. Bäcks stipendiefond 1 903 691,75 2010 2009 F. Henriksons testamentsfond 15 418 490,62 Svenska Österbottens kulturfond 5 650 593,65 Kortfristiga skulder 384 557,64 148 898,78 Till kapitalet från avkastningen 1 334 403,40 1 406 585,81 Resultatregleringar 2 216 555,75 1 424 707,21 Övriga förändringar i fondkapital, netto¹ 40 591,40 1 979,38 Främmande kapital 31.12 2 601 113,39 1 573 605,99 Överföringar till/från fondkapital enligt finansrådets beslut Konjunkturutjämningsfonden -8 500 000,00 -3 300 000,00 Fondkapital 31.12 208 503 176,75 185 421 021,56

¹ Övriga förändringar utgörs av t.ex. gravskötsel- och fastighetsskötselförpliktelser enligt fondvillkor samt återförda outdelade avkastningar. Not 22 Givna panter och ansvarsförbindelser

2010 2009 Not 19 Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonders värderegleringsfond Resterande kapitalinbetalningsförbindelser till Private Equity bundna placeringslån svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonder 4 089 138,69 3 650 887,93 2010 2009 Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder 12 705 463,51 11 527 249,10

Värderegleringsfond 1.1 364 698 669,00 422 167 230,42 Garanti till Sigrid Juselius stiftelse gällande dess lån till Stiftelsen för Svenska Teatern 1 000 000,00 Ökning vinst vid försäljning av placerade medel 36 145 309,37 23 122 308,47 Uppvärdering vid köp 15 714,00 vinst vid försäljning av teckningsrätter 646 751,77 Uppvärdering vid emission/split 2 070 785,51 20 % av nettoutfall av Private Equity bundna lån 7 684,39 228 954,57 Återbäring av förvaltningsarvoden 274 996,21 Övrigt 31 407,03 25 504,30

Minskning Ombildning av fristående fonder till gemensamt förvaltade 10 711 834,60 Förlust vid försäljning av placerade medel 46 461,17 28 207,04 Nedskrivning av bokföringsvärde 12 606 400,00 32 266 000,00 Nedskrivning vid köp och donation 54 107 956,96 40 556 610,37 Övrigt 0,07 214,03

Värderegleringsfond 31.12 334 412 961,80 364 698 669,00

58 verksamheten 2010 verksamheten 2010 59 Bokslutets underskrifter Revisionsberättelse

Helsingfors, den 17 mars 2011 Helsingfors, den 15 mars 2011 Till Svenska litteratursällskapets i Finland medlemmar

Styrelsen: Finansrådet: Vi har reviderat Svenska litteratursällskapets i Finland r.f. bokföring, bokslut, styrelsens och finansrådets verksamhetsberättelser Max Engman Magnus Bargum samt förvaltning för räkenskapsperioden 1.1 - 31.12.2010. Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bokslu- Fred Karlsson Jannica Fagerholm tet. Marika Tandefelt Ole Johansson Ann-Mari Häggman Olof Olsson Styrelsens, finansrådets och verkställande direktörens ansvar Karmela Liebkind Christoffer Taxell Styrelsen, finansrådet och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelserna och för Henrik Meinander att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland gällande stadganden och bestämmelser om upprättande av bok- Tom Moring slut och verksamhetsberättelse. Styrelsen, finansrådet och verkställande direktören skall se till att bokföringen är lagenlig och att Bo Pettersson Verkställande direktör: medelsförvaltningen är ordnad på ett betryggande sätt. Camilla Wide Dag Wallgren Clas Zilliacus Revisorns skyldigheter Anna-Maria Åström Vår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelserna på grundval av vår revision. Revisionslagen för- utsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed för- utsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelserna innehåller väsentliga felaktigheter. Vi har även granskat om någon styrelsemedlem, finansrådsmedlem eller verkställande direktö- ren handlat i strid med föreningslagen eller föreningens stadgar eller gjort sig skyldig till handlingar eller försummelser som kan leda till skadeståndsskyldighet mot föreningen. Vi har idag slutfört revisionen och avgivit revisionsberättelse. Revisionen innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för Helsingfors, den 17 mars 2011 en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan på upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Re- visorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande Folke Tegengren Bengt Nyholm om effektiviteten i föreningens interna kontroll. Revisionen innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovis- CGR CGR ningsprinciper som har använts och av rimligheten i ledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen.

Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för vårt utlåtande.

Utlåtande Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelserna riktiga och tillräckliga uppgifter om Svenska litteratursällskapets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland gällande stadganden och bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i styrelsens och finansrådets verksamhetsberättelser är förenliga med uppgifterna i bokslutet.

Övriga utlåtanden Vi tillstyrker att bokslutet fastställs samt att styrelsen, finansrådet och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för räken- skapsåret 2010.

Helsingfors den 17 mars 2011

Folke Tegengren Bengt Nyholm CGR CGR

60 verksamheten 2010 verksamheten 2010 61 Historia: Fil.mag. Aleksi Ahtola 8 000 €, do- rina Lojander-Visapää 6 500 € och pol.mag. Anna- Musik- och traditionskommittén vid SLS Arkivcent- cent Henrik Asplund 8 000 €, Cantatricerna Maria Slotte 10 000 €. rum i Vasa 2009–2011: Mikael Korhonen, ordf., Achté/musikdoktor Ulla-Britta Broman-Kananen Tuula Airola, Siw Ekström, Mikael Fröjdö, Inger Förteckningar 15 000 €, Föreningen för Helsingfors historiedag Språkvetenskapliga nämnden Jakobsson-Wärn, Vivan Lygdbäck, Pirkko Moisala, 5 000 €, Historicus r.f. 2 000 €, fil.mag. Kirsi Ka- Doktorandföreningen Nordok 2 000 €, fil.mag. Heidi Palmu, Arja Rantanen, Susanne Österlund- nerva 18 700 €, fil.mag. Miia Kuronen 15 000 €, Eeva-Liisa Järvinen 13 500 €, fil.mag. Mikko Kauko Pötzsch, Niklas Nyqvist och Katja Hellman, sekr. Pirkanmaan ammattikorkeakoulu 10 000 €, Sam- 5 700 €, fil. lic. (disp.) Jannika Lassus 400 € och fundet Ehrensvärd r.f. 10 000 € och Arbetsgrup- ped.mag. Heidi Sunabacka 1 000 €. Traditions- och språkvetenskapliga kommittén/ Folkkultursarkivet och Språkarkivet 2008–2010: Ett pris om 10 000 € ur Ina Rosqvists fond tillföll hon har utvecklat en egen genre, där hon skänker pen arkeologi i Själö/Skärgårdshavets forsknings- Traditionsvetenskapliga nämnden Terhi Ainiala, Katriina Siivonen, Anne Ala-Pöllä- Pris den debuterande författaren Kaj Korkea-aho för sina lyssnare upplevelser i diktens och musikens institut 3 000 €. Fil.mag. Marcus Lepola 6 500 €, fil.mag. Sanna nen, Lauri Harvilahti, Niklas Huldén, Camilla Wide, romanen Se till mig som liten är. värld. Lillbroända-Annala 6 500 €, fil.mag. Karoliina Karl Emil Tollanders pris om 35 000 € och den Teologi och kyrkohistoria: Teol.dr Sven-Olav Back Mikael Korhonen, ordf. och Pamela Gustavsson, Ojanen 400 €, docent Helena Saarikoski 6 500 €, Tollanderska medaljen tillföll akademiker Ralf Ett pris om 10 000 € ur Spåreska fonden tillföll Sekreteraren för Svenska Vitterhetssamfundet do- 10 800 €, teol.mag. Johanna Södö 17 000 € och sekr. högskolelektor Ingvar Svanberg 3 000 € och fil.dr Långbacka för boken Att fånga ödets vindar. Tids- journalisterna Camilla Berggren och Marianne Ly- cent Barbro Ståhle Sjönell tilldelades plaketten Allt MA Miika Tolonen 8 000 €. Susanne Österlund-Pötzsch 900 €. Historiska nämnden 2009–2011: Henrik Meinan- märkt teater 1 samt för ett nydanande livsverk på dén för boken Nyttiga idioter? Unga idealister, Lenin vad vi äga samman. Ståhle Sjönell är en av Sveri- Miljövård och teknologi: Natur och Miljö r.f. der, ordf., Max Engman, Cecilia af Forselles, Björn scenkonstens område. och sjuttiotalet. ges ledande textkritiker och står för såväl värde- 10 000 €, fil.mag.S onja Nybom 1 460 €, ekon. Nämndens pro gradu-pris om 1 000 € tillföll fil. Forsén, Lars-Folke Landgrén, Pirjo Markkola, Henry full tradition som vital förnyelse inom den svenska lic. Mari Ratinen 18 700 €, fil.mag. Minna Stubina mag. Nicklas Hägen. Nygård, Eljas Orrman, Minna Sarantola-Weiss, Ett pris om 18 000 € ur Ragnar, Ester, Rolf och Ett pris om 8 000 € ur Carl Gustaf Estlanders min- textkritiken. Hon har medverkat till att utveckla 18 000 €, Vindkraftföreningen r.f. 7 500 € och Nils Erik Villstrand, Charlotta Wolff och Ann-Ca- Margareta Bergboms fond tillföll författaren och nesfond tillföll programchef, filosofie magisterA g- den textkritiska kompetensen vid Svenska littera- Arkivens fältstipendier WWF Finlands havsörnsarbetsgrupp 10 000 €. trin Östman. dramatikern Susanne Ringell. Susanne Ringell är neta Rahikainen för verket Jag är ju utlänning vart tursällskapet och har med sina djupa kunskaper Folkkultursarkivet: Fil.kand. Sarah Hagström en dramatiker med en starkt personlig profil. jag än kommer. En bok om Henry Parland. och osparda arbetsinsatser bidragit till de omfat- Albert de la Chapelles fond 800 €, stud. Linda Holmberg 800 €, stud. Fredrik Litteraturvetenskapliga nämnden 2009–2011: Bo Sten 800 € och kulturarbetaren Sylvia Sundström Ett pris om 18 000 € ur Ragnar, Ester, Rolf och Granberg-Sumeliuska priset om 8 000 € tillföll tande utgåvorna av Runebergs och Topelius verk. Ur fonden utdelades 10 000 € till Ekenäs Museum Pettersson, ordf., Claes Ahlund, Pia Forssell, Anna för en utställningspublikation för Schjerfbeck-ut- 800 €. Hollsten, Roger Holmström, Päivi Lappalainen, Margareta Bergboms fond tillföll professor Nils författaren, kritikern och kulturredaktören Mary- Bokförlaget Atlantis grundare, fil.dr h.c. Kjell Peter- ställningen och 15 000 € till Camilla Hautala för Holger Lillqvist, Rita Paqvalén och Maria Öster- Erik Villstrand för hans nydanande kulturhistoriska Ann Bäcksbacka för diktsamlingen Avsides vitt. son tilldelades plaketten Allt vad vi äga samman. Språkarkivet: Stud. Tanja Laurén 800 €. projektet Herrgårdar i Västra Nyland. lund. forskning om Finlands, Sveriges och Östersjöregio- Genom sina djupa insikter, sin kreativitet och sitt Ett pris om 8 000 € ur Harald och Jenny Neovius Österbottens traditionsarkiv: Stud. Jeanette Ed- nens samhällsutveckling. engagemang står han för bestående insatser som fond tillföll författaren Henrika Ringbom för den Bröderna Lars och Ernst Krogius forskningsfond felt 800 €. Samhällsvetenskapliga nämnden 2009–2011: Kar- Ett pris om 18 000 € ur Ingrid, Margit och Henrik prosalyriska samlingen Händelser ur Nya Pressen förvaltare och förmedlare av Sveriges och Finlands Ekon.mag. Linda Gerkman 8 000 €, ekon.mag. mela Liebkind, ordf., Erik Allardt, Fjalar Finnäs, Höijers donationsfond II tillföll författaren, profes- 1968–1974. gemensamma litterära och historiska arv. Han är Mari Hintikka 7 000 €, pol.mag. Kristian Koersel- Finlands svenska folkmusikinstitut: Stud. Jonas Kimmo Grönlund, Catharina Lojander-Visapää, sor Tom Sandqvist för studien Ett svunnet Europa. en brobyggare, inte bara i bok- och förlagsbran- man 5 000 € och pol.mag. Peter Sarlin 6 000 €. Ridberg 800 €. Anne-Marie Londen, Tom Moring, Tom Sandlund Ett pris om 5 000 € ur Hedvig Lovisa Falckens tes- Om modernismens glömda rötter. schen, utan även i vidare mening mellan det gamla och Susan Sundback. tamentsfond tillföll journalisten Karin Tötterman svenska rikets delar från Västkusten till Finland. Ekon.dr Peter Nyberg tilldelades ett pris om Övriga understöd Ett pris om 7 000 € ur Ingrid, Margit och Henrik för boken Äta vägens ris. Bilfärder i Shanghai. 4 000 € för sin doktorsavhandling Essays on Risk Historisk Tidskrift för Finland beviljades 15 000 € Språkvetenskapliga nämnden 2009–2011: Camilla Höijers donationsfond I tillföll doktorn i pedago- and Return. och tidskriften Budkavlen 2 000 €. Wide, ordf., Erik Andersson, Ann-Marie Ivars, Jan Ett pris om 5 000 € ur Femtioårsfonden tillföll giska vetenskaper Gunilla Karlberg-Granlund för Lindström, Nina Martola, Marianne Nordman, Mi- författaren och journalisten Ann-Gerd Steinby för Fonden Fredrik Pacius minne Pristagare i Folkkultursarkivets pristävling Män- doktorsavhandlingen Att förstå det stora i det lilla. Stipendier och kael Reuter, Caroline Sandström, Anna Slotte-Lütt- biografin Stormskärets Anni. Ur fonden utdelades följande bidrag: BIS Records niskans bästa vän Byskolan som pedagogik, kultur och struktur. ge, Marketta Sundman och Marika Tandefelt. AB 1 400 € för svensk översättning av textbilagan Läs prismotiveringarna på www.sls.fi. forskningsbidrag I pris Birgitta Lönnqvist 250 € Ett pris om 7 000 € ur Ingrid, Margit och Henrik till CD-skivor med Sibelius körmusik, Jani Kyllönen Traditionsvetenskapliga nämnden 2009–2011: II pris Eva Hannus 200 € Höijers donationsfond I tillföll filosofie doktor Lie- och Mikko Nisula vardera 1 500 € och Segerstam- Anna-Maria Åström, ordf., Carola Ekrem, Katja Ragnar, Ester, Rolf och III pris Inger Pietiläinen 150 € selott Nordman för doktorsavhandlingen Lagöver- kören 1 000 € för renskrivning av manuskriptet De Hellman, Niklas Huldén, Ann-Mari Häggman, Lena Margareta Bergboms fond Delat IV–VII pris à 100 €: Eva Hellsten, Pia Honka- sättning som process och produkt. Revideringar och hemlösa av Fredrik Pacius. Marander-Eklund, Ulrika Wolf-Knuts och Susanne Fil.mag. Aleksi Ahtola 8 000 €, psykolog Gu- salo, Monika Mattsson och Anna-Maria Nordman. institutioner vid lagöversättning till svenska i Finland. Jubileumspris Österlund-Pötzsch. nilla Björkqvist 8 000 €, fil.mag.K asper Braskén Professor Carl-Eric Thors Två utlottningspris à 50 €: Börje Backholm och Ett pris om 7 000 € ur Ingrid, Margit och Hen- Ur Stiftarnas fond tilldelades akademiker Erik Al- 18 000 €, fil.mag.M agnus Enlund 8 000 €, fil.lic. stipendiefond Förlagsnämnden: Max Engman, ordf., Håkan An- Elise Niemi. rik Höijers donationsfond I tillföll filosofie dok- lardt ett jubileumspris om 35 000 €. Hos Erik Al- Annette Forsén 8 000 €, Föreningen Granska- Fil.stud. Mari Jussila 300 € och fil.stud. Minni Täh- dersson (t.o.m. 31.3) Bo Pettersson och Marika tor Mona Rautelin för doktorsavhandlingen En lardt förenas vilja och förmåga att bejaka motpoler ren r.f. 3 000 €, fil.mag. Camilla Hautala 8 000 €, tinen 500 €. Tandefelt. förutbestämd sanning. Barnamord och delaktighet och förena dem på ett fruktbart sätt. Hans intel- Historicus r.f. 3 000 €, fil.mag. Magdalena af Häll- Carl-Johan von Troils minnesfond Personhistoriska kommissionen: Max Engman, i 1700-talets Finland belysta genom kön, kropp och lektuella bidrag kännetecknas av ”både/och”, av ström 18 300 €, fil.mag. Ingalill Ihrcke 8 000 €, fil. Med.kand. Maija Bry 800 €, med.kand. Sara Jo- Medlemmar i säll- ordf., Johanna Aminoff-Winberg, Johan Bärlund, social kontroll. förändring och tradition, multipla identiteter och mag. Nadja Johansson 8 000 €, fil.mag. Kasper lojalitet med rötterna, analytisk skärpa och genuint Kepsu 9 000 €, Kirjallisuudentutkijain seura ry hansson 1 100 €, med.kand. Eva-Stina Kairemo Pertti Hakala, Henrik Knif, Jessica Parland-von Es- Ett pris om 18 000 € ur Bokhandlaren Bo Carle- engagemang. Hans starkaste internationella insats 4 000 €, fil.mag. Marcus Lepola 11 500 €, fil.mag. 500 €, med.kand. Oskar Karlsson 1 500 €, med. skapets nämnder, sen, Kristian Stockmann och John Strömberg. skogs fond tillföll författaren Fredrik Lång för ro- Sanna Lillbroända-Annala 6 500 €, fil.mag. Stefan kand. Laura Paetau 800 €, med.stud. Maria Wahl- inom samhällsvetenskaperna bygger på en korsbe- Årsfestkommittén: Bo Pettersson, ordf., Magnus manen Dick, Docenten och Jane. Norrgård 16 000 €, fil.dr Carina Nynäs 10 000 €, roos 370 € och med.kand. Hilkka Waltari 1 200 €. kommittéer, utskott fruktning av det partikulära och det universella på Pettersson och Dag Wallgren. Utanför kommittén fil.mag. Ulrika Rosendahl 18 000 €, docent Helena ett sätt som berikar båda. Historiska nämnden stående konstnärlig ledare Lena von Bonsdorff. Ett pris om 18 000 € ur Irma Carrells testaments- Saarikoski 8 000 €, fil.mag. Linnea Stara 5 000 €, m.m. verksamma Teol.mag. Jakob Dahlbacka 7 000 €, fil.mag. Mi- fond tillföll författaren Johanna Holmström för no- Ur Stiftarnas fond tilldelades folkkonstnären Mauri fil.dr Johan Strang 18 000 €, Dr.phil. Sabira Ståhl- vellsamlingen Camera Obscura. Antero Numminen ett jubileumspris om 18 000 € kael Finell 1 500 €, fil.mag.K asper Kepsu 7 000 €, 2010 berg 4 000 €, fil.mag. PetteriS uominen 8 000 €, Redaktionsråd, för ett mångspråkigt, långt konstnärskap. Hans mag.art. Detlev Pleiss 7 000 € och fil.mag. Char- Ett pris om 18 000 € ur Paul Werner Lybecks tes- fil.mag. Mats Wickström 18 000 € och fil.mag. verbala akrobatik och humor samt särpräglade lotte Vainio 7 000 €. Verksamhetsrelaterade uppföljningsgrupper tamentsfond tillföll författaren Maria Turtscha- Victor Wilson 8 000 €. musikalitet har vunnit uppskattning i många län- R eferensgruppen för Kulturanalytiska studier över ninoff för fantasyromanen Arra. Legender från La- Litteraturvetenskapliga nämnden permanenta organ der, inte bara i Finland och Sverige. Med sin bur- Ingrid, Margit och Henrik Höijers det svenska i Finland: Håkan Andersson, ordf., vora. Doktoranden Sonja Bjelobaba 1 000 €, fil.drA nna A ckvisitionskommittén för Historiska och littera- donationsfond II Sven-Erik Klinkmann, Seppo Knuuttila, Anna-Ma- leska och samtidigt djupt mänskliga framtoning Möller-Sibelius resestipendium 250 € och forsk- turhistoriska arkivet 2009–2011: Johan Bargum, Svenska språket: Fil.mag. Melina Bister 10 800 €, ria Åström och Christer Kuvaja, sekr. Ett pris om 13 000 € ur Eklund-Modeenska fonden tilltalar hans budskap både barn och vuxna. ningsstipendium 8750 €, fil.mag. Daniela Silén Rainer Knapas, Marika Tandefelt, Johan Wrede, med tillhörande medalj tillföll docent Svante Lund- Föreningen för nordisk filologi r.f. 5000 €,H el- Ur Stiftarnas fond tilldelades skådespelaren Bir- 1 750 € och MA Alexandra Stang 7 000 €. Mikael Korhonen, ordf. och Petra Hakala, sekr. Uppföljningsgruppen för forskningsprojektet gren för boken I svärdets tid. Det osmanska folkmor- singfors universitet/Nordica 2 200 €, fil.mag. gitta Ulfsson ett jubileumspris på 18 000 € för sina Svensk politik i Finland – beteende, opinion, fram- det på kristna minoriteter. Hanna Järvi 15 000 €, fil.mag. Eeva-Liisa Järvinen Nämndens pro gradu-pris om 1 000 € tillföll fil. Bibliotekskommittén 2009–2011: Tore Ahlbäck, tid: Karmela Liebkind ordf., Kimmo Grönlund, Lau- insatser som ambassadör för finländsk teater och 4 900 €, fil.mag.M ikko Kauko 11 400 €, professor mag. Soili Melkas. Cecilia af Forselles, Magnus Pettersson, Mikael ri Karvonen och Christer Kuvaja sekr. Ett pris om 12 000 € ur Astrid och Bertel Appel- litteratur i Sverige. Under sin långa och lysande Jan Lindström 850 €, Svenska språket vid Univer- Korhonen, ordf. och Jessica Parland-von Essen, bergs fond tillföll författaren Kjell Westö för roma- karriär på scenen i två länder har hon framgångs- Samhällsvetenskapliga nämnden sity of Eastern Finland 1 843 € och fil.mag.A nne- sekr. Uppföljningsgruppen för forskningsprojektet Fin- nen Gå inte ensam ut i natten. rikt gett liv åt ett flertal gestalter vid sidan av att Ekon.mag. Filip Kjellberg 11 500 €, pol.dr. Catha- Maj Åberg 18 400 €. landssvenskhet framställd genom musik: Ann-

62 verksamheten 2010 verksamheten 2010 63 Mari Häggman ordf., Timo Leisiö, Pirkko Moisala, Prisnämnder Carl-Johan von Troils minnesfond: representanter 738 Carola Ekrem, Pamela Gustavsson, Mikael Mars Gränser förr och nu – samhällsvetenskapliga Gunnar Ternhag och Christer Kuvaja sekr. för familjen von Troil samt kanslichefen, ordf. Korhonen, Nelly Laitinen & Jessica Parland-von nämndens seminarium 25–26.10 med Brigit- Allmänna prisnämnden utsedd för 5.2.2010: Fred Del 3 i vårens föredragsserie 22.3, En-, två- eller Essen (red.), Ögonblick och evighet. Kulturskatter i ta Busch, Göran Djupsund, Erland Eklund, Max Karlsson, ordf., Magnus Pettersson, sekr. flerspråkig? SLS-forskning i fokus med Charlotta af Uppföljningsgruppen för forskningsprojektet Tidig Svenska litteratursällskapets arkiv och bibliotek. Engman, Fjalar Finnäs, Kimmo Grönlund, Camilla • Skönlitterära sektionen: Barbro Holmberg, Anna Förvaltningsråd och -nämnder Hällström-Reijonen och Marketta Sundman finlandssvensk litteratur – program och praktik: Haavisto, Kjell Herberts, Henrik Hägglund, Gun- Möller-Sibelius och Henrik Othman. Clas Zilliacus ordf., Pertti Lassila, Holger Lillqvist Förvaltningsnämnden för Ingrid, Margit och Henrik 739 Tom Backmansson, Marie-Sofie Lundström, borg Jakobsson, Karmela Liebkind, Jan Lindström, • Fackbokssektionen: Pauline von Bonsdorff, Erik April och Christer Kuvaja sekr. Höijers donationsfond: Dag Wallgren, ordf., Peter Tuija Palin & Marju Rönkkö, Hugo Backmansson. Catharina Lojander-Visapää, Charles Westin, Su- Andersson och Minna Sarantola-Weiss. Språk och historia – historiska nämndens och Storsjö och Kaj Åkerberg. Konstnär, officer och äventyrare (i samarbete med san Sundback, Laszlo Vincze, Mirja Saari, Tom Uppföljningsgruppen för forskningsprojektet På Amos Andersons konstmuseum och Otava). språkvetenskapliga nämndens seminarium 9.4 Prisnämnden för Fonden Gustaf III:s minne för Sandlund, Matti Similä, Stefan Sjöblom, Krister väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av Bestyrelsen för Stensböle Minnen 2008–2011: med Charlotta af Hällström-Reijonen, Christer Ku- åren 2009–2011: Max Engman, ordf., Rainer Kna- Ståhlberg, Jenny Sylvin, Östen Wahlbeck och Jan- svenskans struktur hos finska inlärare: Marika Tan- Henry Wiklund, ordf., Henrik Degerman, Joakim 740 Julia Tidigs & Stefan Nygård (red.), Historiska vaja, Inger Lindberg, Henrik Meinander, Jennica pas, Henrik Knif och Jessica Parland-von Essen. Ola Östman defelt ordf., Hanna Lehti-Eklund, Marketta Sund- Flinck och Björn von Konow. och litteraturhistoriska studier 85. Thylin-Klaus och Camilla Wide man och Christer Kuvaja sekr. Nämnden för Statsrådet Mauritz Hallbergs pris Vårt bästa arv! Skrivet, talat och sjunget om det Förvaltningsrådet för Stor-Sarvlaks: Henry Wik- 741 Tuija Laine, Carl Fredrik Fredenheim – en nyhu- Fria seminariet i litterär kritik 16–18.4. Nifin, FILI (för 16.5.2010): Max Engman, ordf., Marika Tan- svenska i Finland – traditionsvetenskapliga nämn- Uppföljningsgruppen för utgivning av Biografi över lund (SLS), ordf., Kristina Lindfors (Svenska folk- manist och hans klassiska bibliotek. och SLS med Helena Boberg, Tatjana Brandt, Sin- defelt och Bo Pettersson. Åbo Akademis repre- dens seminarium i Vasa 29–30.10 med Håkan An- Alexander Armfelt: Max Engman ordf., Lena Hul- partiet) och Bengt Sohlberg (Nylands svenska dre Ekrheim, Ulf Eriksson, Vendela Fredricson, sentant: Ulrika Wolf-Knuts (suppleant Ria Heilä- 742 Zacharias Topelius, Ljungblommor, utg. Carola dersson, Anneli Asplund, Anne Bergman, Carola dén, Osmo Jussila, Robert Schweitzer och Christer lantbrukssällskap). Magnus Jacobsson, Jyrki Kiiskinen, Johanna Kor- Ylikallio) och Kimmo Grönlund (suppleant Ingvar Herberts i samarbete med Clas Zilliacus. Ekrem, Ann-Mari Häggman, Christer Kuvaja, Yrsa Kuvaja sekr. honen, Håkan Lindgren, Peter Mickwitz, Cilla Nau- Dahlbacka). Lindqvist, Orvar Löfgren, Bo Lönnqvist, Owe Ron- 743 Ann-Marie Ivars, Sydösterbottnisk syntax, Stu- man, Magnus William-Olsson, Henrik Petersen, Redaktionsrådet för Biografiskt lexikon för Finland: ström och Anna-Maria Åström Agneta Rahikainen Anna-Lena Renqvist, Paula von Henrik Meinander, ordf., Max Engman, Fredrik dier i nordisk filologi 84, utg. Camilla Wide. Stipendienämnder Seth och Per Zetterfalk. Helsingfors bokmässa 28–31.10. Medverkande Hertzberg, Ann-Mari Häggman, Rainer Knapas, Publikationer 2010 744 Anna Perälä, Vackert, vittert, lärt. Jarl Pousars Nämnden för Ragnar, Ester, Rolf och Margareta i SLS scenprogram: Tom Backmansson, Patricia Henrik Knif, Jussi Nuorteva, Magnus Pettersson boksamling. Natur och vitterhet – litteraturvetenskapliga Berg, Fabian Dahlström, Carola Ekrem, Harry Ha- och Anna-Maria Åström. Bergboms fond: Henrik Meinander, ordf., Bengt Skrifter utgivna av Svenska nämndens seminarium 16.4 med Pia Maria Ahl- lén, Carola Herberts, Mikael Korhonen, Henrik Ahlfors, Anna-Maria Åström och Magnus Petters- litteratursällskapet i Finland 746 Katja Hellman, Meta Sahlström & Monica bäck, Carola Herberts, Anna Hollsten, Stefan Jons- Redaktionen för Edith Södergrans samlade skrifter son, sekr. West (red.), Blickfång. En tidsresa med Vöråfotogra- Meinander, Katarina Michelsson, Fredrica Nyqvist, 380 Oscar Nikula, Augustin Ehrensvärd, faksimil. son och Bo Pettersson 3: Bo Pettersson, ordf., Pia Forssell, Boel Hackman, fen Erik Hägglund. Susan Sundback, Henrika Tandefelt, Kari Tarki- Holger Lillqvist och Merete Mazzarella. Beredningsutskottet för Ingrid, Margit och Hen- 600:7 Konstnärsbröderna von Wrights dagböcker Del 4 i vårens föredragsserie 19.4, En-, två- eller ainen, Nils Erik Villstrand, Clas Zilliacus och Kaj rik Höijers donationsfond II: Fred Karlsson, ordf., Utanför serien flerspråkig? SLS-forskning i fokus med Christer Ku- Öhrnberg. Redaktionskommittén för Finlands svenska folk- 7. Register. Henrik Meinander, Camilla Wide och Magnus Pet- vaja och Jessica Parland-von Essen diktning: Ann-Mari Häggman, ordf., Anneli Asp- Kari Tarkiainen, Ruotsin Itämaa. Esihistoriasta tersson, sekr. 730:1 Georg August Wallin, Skrifter 1. Studietiden November lund, Birgitta Eklund-Strang, sekr., och Lars Hul- Kustaa Vaasaan, övers. av författaren. och resan till Alexandria, utg. Kaj Öhrnberg & Patri- Seminarium om folkbildaren N.F.S. Grundtvig Diktoniusseminarium i samband med Susan Son- dén. Bröderna Lars och Ernst Krogius forskningsfonds cia Berg (distribueras i Sverige av Atlantis). Digitala utgåvor 28.4. Kungliga Danska Ambassaden och SLS med tag Prize for Translation 5.11. Embassy of the Uni- nämnd: Eva Liljeblom, ordf., Jan Otto Andersson, Håkan Andersson, Jens-Otto Horslund, Fred Karls- Redaktionen för Förvaltningshistorisk ordbok: Finlands svenska folkdiktning. VI: Folkdans. A: Instru- ted States, FILI och SLS med Max Engman, Kristi- Susanna Fellman och Juhana Vartiainen. Svenska 733 Bo Finne, Donatorernas bok. Människorna bak- son, Ove Korsgaard och Birthe Rønn Hornbech Max Engman, ordf., Lars Granlund, Kaisa Häkki- na Malmio, Johanna Mckeon, Benjamin Mier-Cruz, handelshögskolans representant: Gunnar Rosen- om fonderna i Svenska litteratursällskapet i Finland. mentalmusik. 1: Äldre dansmelodier, utg. Otto An- nen, Christer Kuvaja sekr., Eljas Orrman och Peter qvist. Ekonomiska samfundets representant: Ed- dersson [1963] (www.sls.fi/folkdiktning). Maj Bruce J. Oreck, Julia Tidigs och Clas Zilliacus. Mu- Slotte. vard Johansson 734 Susan Sundback & Fredrica Nyqvist (red.), sik: Ilona Jokinen och Asta Lötjönen Zacharias Topelius, Ljungblommor, utg. Carola Del 5 i vårens föredragsserie 24.5, En-, två- eller Det finlandssvenska sociala kapitalet. Fakta och fik- Herberts i samarbete med Clas Zilliacus (www. Redaktionsrådet för SLS ekonomisk-historiska Fonden Fredrik Pacius minne: Ann-Mari Häggman, flerspråkig? SLS-forskning i fokus med Åsa Bengts- Del 3 i höstens föredragsserie 8.11, Från ankdamm tion. topelius.fi). betraktelse: Håkan Andersson, Susanna Fellman, ordf., Lena von Bonsdorff, Yvonne Thesleff och son och Kimmo Grönlund till avantgarde med Thomas Gartz, Carola Her- Gunnar Rosenqvist och Henry Wiklund. Magnus Pettersson, sekr. 735 Henrika Tandefelt (red.), Sarvlax – herrgårds- Arkivpärlor (e-artiklar, www.sls.fi) berts och Laura Mattsson historia under 600 år. September Styrgruppen för Strömma gårds historik: Anna- Forskningssektorns mångvetenskapliga semina- Stipendienämnden för Hjördis och Arvid Standert- Övriga publikationer 2 x Parland + Björling 1.9 En dadavandring genom Maria Åström, ordf., Johanna Wassholm, Nils Erik 736:1–3 Gustaf Mannerheim, Dagbok förd under rium 11.11 med Åsa Bengtsson, Johannes Brusila, skjölds minnesfond: Allmänna prisnämndens fack- Källan. Jubileumsnummer (red. Magnus Londen) nattlivet i 1920-talets Helsingfors med Niklas Villstrand och Christer Kuvaja, sekr. min resa i Centralasien och Kina 1906–07–08, utg. Mona Forsskåhl, Christer Kuvaja, Sanna Lillbroän- bokssektion. Källan 1/2010 Häggblom, Stella Parland och Agneta Rahikainen Harry Halén (distribueras i Sverige av Atlantis). da-Annala, Catharina Lojander-Visapää, Henrika Redaktionsrådet för Zacharias Topelius Skrifter: Källan 2/2010 Professor Carl-Eric Thors stipendiefond: Camilla Del 1 i höstens föredragsserie 13.9, Från ankdamm Tandefelt och Julia Tidigs Max Engman, ordf., Pia Forssell, Rainer Knapas, Bokkatalogen Böcker 2010 Wide, ordf., Hanna Lehti-Eklund, Beatrice Silén 737 Fabian Dahlström (utg.), Högtärade Maestro! till avantgarde. Föredragsserie om om SLS verksam- Barbro Ståhle Sjönell, Kerstin Thelander, Clas Zil- SLS-kalendern 2010 Fria seminariet i litterär kritik granskar kritiken och Sandra Petas. Högtärade Herr Baron. Korrespondensen mellan Axel het med Nelly Laitinen och Pia Lindholm liacus och Kim Björklund, sekr. Carpelan och Jean Sibelius 1900–1919 (distribueras i i den nya offentligheten 19–20.11 med Susanne Sverige av Atlantis). Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 23–26.9. Christensen, Monika Fagerholm, Daniela Floman, Medverkande i SLS scenprogram: Patricia Berg, Nora Hämäläinen, Leevi Lehto, Audun Lindholm, Publika evenemang Malin Bredbacka-Grahn, Fabian Dahlström, Harry Peter Mickwitz, Magnus William-Olsson, Henrik Halén Yrsa Lindqvist och Kaj Öhrnberg. Petersen, Annina Rabe, Paula von Seth, Trygve Sö- Januari derling och Henriikka Tavi Pågående forskningsprojekt 2010 Oktober Del 1 i vårens föredragsserie 18.1. En-, två- eller Myndigheternas svenska – språkvetenskapliga Del 2 i höstens föredragsserie 11.10, Från ank- flerspråkig? SLS-forskning i fokus Johannes Brusila nämndens seminarium 19.11 med Olle Joseph- Projektets namn Projektledare Period damm till avantgarde med Niklas Nyqvist och och Ros-Mari Djupsund son, Merja Koskela, Jannika Lassus, Ann-Marie Katja Hellman Biografi överA lexander Armfelt (1841–1876) fil.dr Robert Schweitzer 1.1.2008–31.12.2010 Malmsten, Lieselott Nordman, Claes Ohlsson, Ulla Februari Tiililä och Nils Erik Villstrand Bitar av samma pussel? Intersektionella perspektiv på det svenska i Finland docent Sven-Erik Klinkmann 1.8.2010–28.2.2013 Internationellt jubileumsseminarium 12.10 med Poetik och politik 12.2, avslutningsseminarium för Monika Baar, Max Engman, , Diarmuid December Finlandssvenskhet framställd genom musik professor Pirkko Moisala 1.1.2007–31.12.2010 projektet Tidig finlandssvensk litteratur. Clas Ah- Ó Giolláin, Odd Arvid Storsveen och Sverker Sörlin lund, Holger Lillqvist, David Gedin, Eva Kuhlefelt, Den litteraturvetenskapliga texten som genre – lit- Förvaltningshistorisk ordbok fil.dr Lena Huldén 1.10.2007–30.9.2012 Christer Kuvaja, Kristina Malmio, Julia Tidigs och Tradition och innovation – den nya folkmusiken teraturvetenskapliga nämndens seminarium 3.12 Kulturanalytiska studier av det svenska i Finland docent Sven-Erik Klinkmann 1.6.2008–31.7.2010 Clas Zilliacus 14–15.10, Folkmusiksällskapets och SLS/Finlands med Anders Johansson, Torbjörn Forslid, Pia Fors- svenska folkmusikinstituts seminarium i Vasa. sell och Anna Williams På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur hos finska inlärare professor Marketta Sundman 1.8.2007–31.12.2010 Del 2 i vårens föredragsserie 22.2, En-, två- eller Christine Julin Häggman, Maria Kalaniemi, Gjer- flerspråkig? SLS-forskning i fokus med Michel Ek- Svensk politik i Finland: beteende, opinion, framtid docent Kimmo Grönlund 1.1.2007–31.12.2010 mund Kollveit, Hållbus Totte Mattsson och Kim Del 4 i höstens föredragsserie 14.12, Från ank- man och Julia Tidigs Ramstedt damm till avantgarde med Sven-Erik Klinkmann Svenskan i Finland – i dag och i går. Delprojektet Svenska i tal professor Ann-Marie Ivars 1.8.2010–31.7.2013 och Henrik Meinander Tvåspråkigheten och det mångkulturella Finland: Utbyte och utmaningar i ett framtidsperspektiv professor Nina Pilke 1.8.2010–31.7.2014

64 verksamheten 2010 verksamheten 2010 65 SLS på jubileumsturné Vikström, John, ärkebiskop emeritus 2002 Sundman, Marketta, professor 2000 Zilliacus, Benedict, författare 2005 Suurpää, Matti, fil.mag. 2000 Personal 31.12.2010 Kristinestad 10.3, Jakobstad 11.3, Pargas 18.3, Svedberg, Ingmar, redaktör 2001 Borgå 25.3, Ekenäs 30.3, Åbo 7–8.4, Tammerfors Tallroth, Paulina, regeringsråd 2007 Arkiv Westerback Patrik assistent Förmögenhetsförvaltning 19.4, Vasa 23.4, Uleåborg 26.4, Jyväskylä 7.5, Hedersmedlemmar i utlandet Tamminen, Marketta, fil.mag. 2004 Åberg Anne-Maj forskare Uppsala 17.5, Umeå 18.5 Allén, Sture, professor 1991 Aaltonen Patrik amanuens Gerkman Kristian placeringschef Tarkka, Pekka, fil.dr 1980 Eklöf, Tor, dipl.ekon. 1989 Berger Anne-May arkivarie Hietanen Gun-Britt vd-sekreterare Medverkande i turnén: Anne Bergman, Kim Björk- Thölix, Birger, professor 1978 Förlag Elmevik, Lennart, professor 1993 Bergman Anne arkivarie Wallgren Dag verkställande direktör lund, Nina Edgren-Henrichsson, Carola Ekrem, Torvalds, Meta, fil.dr h.c. 1985 Engdahl, Horace, professor 2004 Brådd Johanna bildbehandlare Asp Pia redaktör Wiljanen Hans fastighetschef Max Engman, Pia Forssell, Katja Hellman, Ann- Warburton, Thomas, fil.dr h.c. 1969 Espmark, Kjell, professor 1986 Ekebom Malin arkivförtecknare Assmuth Lari redaktör Mari Häggman, Charlotta af Hällström-Reijo- Vento, Urpo, fil.mag. 1981 Holm, Gösta, professor 1977 Eklund-Strang Birgitta amanuens Berg Patricia redaktör Sekretariat nen, Sven-Erik Klinkmann, Christer Kuvaja, Nelly Willner, Sven, redaktör 1969 Jones, W. Glyn, professor 1985 Ekrem Carola arkivarie Björklund Kim redaktionschef Laitinen , Pia Lindholm, Yrsa Lindqvist, Kristina Wolf-Knuts, Ulrika, professor 2003 Kjellin Lisbeth kanslisekreterare Jonsson, Inge, professor 2000 Ginström Martin bibliotekarie Bredbacka-Grahn Malin redaktör Malmio, Henrik Meinander, Niklas Nykvist, Mona Zilliacus, Clas, professor 2000 Pettersson Magnus kanslichef Lönnroth, Lars, professor 2001 Granback Lena praktikant Dahlberg Julia bildansvarig Rautelin, Robert Schweitzer, Marketta Sundman, Ågren, Gösta, författare, fil.dr 1981 Mæhle, Leif, professor 1986 Grotenfelt Marijke amanuens Dahlberg Mats redaktionsassistent Lisa Södergård, Marika Tandefelt, Jennica Thylin- Administration Nielsen, Torben, överbibliotekarie 1981 Gustavsson Pamela förste arkivarie Edgren-Henrichson Nina redaktionschef Klaus, Nils Erik Villstrand, Hanna Väätäinen, An- Korresponderande medlemmar i utlandet Olsson, Bernt, professor 2000 Hakala Petra förste arkivarie Eriksson Cecilia redaktionsassistent Helenius Sonja bokförare na-Maria Åström Björnsson, Anders, fil.kand. 1994 Hellman Katja förste arkivarie Ervalahti Nora redaktör Lundström Ina ekonomiassistent Ruin, Olof, professor 2000 Brändström, Kjell-Arne, professor 2005 Korhonen Mikael arkivchef Forsén Jeannette redaktör Lönnqvist Lars vaktmästare Schoolfield, George C., professor 1984 Burman, Carina, fil.dr 2000 Laitinen Nelly arkivarie Forssell Pia ledande editionsredaktör Olin Ninny ekonomichef Strömholm, Stig, professor 2002 Dahlbäck, Göran, professor 2000 Lindholm Pia projektassistent Gartz Thomas redaktör Selén Margareta ekonomisekreterare Teleman, Ulf, professor 2003 Daviðsson, Aðalsteinn, lektor 1997 Lindqvist Yrsa förste arkivarie Grandell Jens redaktör Medlemmar Thelander, Mats, professor 2010 Ekelund, Louise, docent 1992 Luoma Kaisa arkivassistent Herberts Carola redaktör Informationsförvaltning Tottie, Thomas, överbibliotekarie 1987 Elsberga, Solveiga, översättare 1990 Sällskapet hade vid årsskiftet 31.12.2010 1087 Martonen Kai bildbehandlare Hertzberg Fredrik redaktör Wahlbäck, Krister, ambassadör 1994 Fernandez, Jocelyne, universitetslektor 1974 Kylander Johan planerare medlemmar (2009: 1058). Miinalainen Maria amanuens Hiidensalo Anna redaktionsassistent Vahlquist, Fredrik, ambassadör 2003 Grünbaum, Catharina, fil.mag. 1998 Labart Niklas it-chef Niemitalo Pia-Maria praktikant Karlsson Hans redaktionsassistent Wollin, Lars, professor 2008 Hjorth, Daniel, bokförläggare 1990 Lindholm Erik it-assistent Medlemsantalet fördelar sig enligt följande: Nygård Vera amanuens Kilpelä Eliel redaktionsassistent Wrede, Johan, professor 2001 Holmqvist, Ivo, professor 1990 Nyholm Harald medietekniker – hedersmedlemmar i Finland 27 Nyqvist Niklas institutschef Knif Henrik huvudredaktör Ystad, Åse Vigdis, professor 2010 Hägerstrand, Olof, fil.dr 1987 Rentola Janne fotograf – hedersmedlemmar utomlands 24 Parland-von Essen Jessica utvecklingschef för Lillqvist Jonas redaktör Österberg, Eva, professor 2007 Jansson, Torkel, professor 2004 – korresponderande medlemmar i Finland 52 informationstjänster Mattsson Laura redaktör Jávorszky, Béla, översättare 1988 Kommunikation – korresponderande medlemmar utomlands 47 Ragnvaldsson Peter digitaliserare Pettersson Magnus förlagschef Korresponderande medlemmar i Finland Josephson, Olle, docent 2002 – stiftande medlemmar 14 Rosenström Marika arkivarie Pihlflyckt Katarina redaktör von Knorring Britt-Louise receptionist Andersson, Erik, professor 1994 Kaplinski, Jaan, författare 1992 – ständiga medlemmar 20 Röösgren Markus bildbehandlare Pihlflyckt Kira redaktionsassistent Orava Heidi kommunikationschef Asplund, Anneli, fil.lic. 1999 Katchadourian, Stina, översättare 1989 – årsmedlemmar 903 (2009: 879) Sahlström Margareta amanuens Pokela Antti grafiker Pettersson Charlotta kanslist Björklund, Kristina, författare 2003 Kirby, David, professor 1995 Ståhls-Hindsberg Monica arkivarie Rask Hedvig redaktör Rahikainen Agneta programchef Under året avled sällskapets hedersmedlem, stats- Blomqvist, Marianne, docent 1999 Kivimäe, Jüri, arkivchef 1991 Sundström Marie-Louise arkivsekreterare Sundqvist Lisen redaktör Wallgren Heidi informatör arkeologen, fil.dr Carl Jacob Gardberg. Minnesru- Brunell, Viking, ped.dr 2004 af Klintberg, Bengt, professor 2003 Svanström Synnöve amanuens Torvaldson Anna redaktör na ingår i årsboken Historiska och litteraturhisto- Edgren, Torsten, professor 1985 Kollberg, Bo-Ingvar, kulturredaktör 2003 Södergård Lisa arkivarie Öhrnberg Kaj projektledare riska studier 2011. Eriksson, Jerker A., fil.lic. 1988 Lind, John, Dr phil. 1992 Toivonen Tuuli digitaliserare Gustafsson-Pensar, Ull-Britt, fil.mag. 1998 Lindkvist, Thomas, professor 2003 Vainio Charlotte digitaliserare Hedersmedlemmar och korresponderande Hirn, Sven, professor 1969 Lindman-Strafford, Kerstin, MA, förf. 1983 Veit Elisa digitaliserare medlemmar 31.12.2010 Jänicke, Gisbert, översättare 1993 Lindroth, Bengt, journalist, fil.kand. 2009 West Monica arkivsekreterare Karlsson, Börje, rektor 1979 Löfgren, Orvar, professor 2004 Hedersmedlemmar i Finland kallelse Öhman Janina arkivarie Kevin, Torbjörn, chefredaktör 2007 McFarlane, James, professor 1977 Enligt sektor Enligt placeringsort Allardt, Erik, akademiker 1992 Ørsted Tove bildbehandlare Kirri, Arto, professor 1993 Njarðvík, Njörður P., författare, prof. 1992 Björkstrand, Gustav, professor 2000 Österlund Daniel digitaliserare Kokki, Kari-Paavo, museichef 1998 Nordberg, Bengt, professor 1997 Carpelan, Bo, professor 1980 Kolbe, Laura, professor 2009 Ohlander, Ann-Sofie, professor 2002 Estlander, Carl Erik, kommerseråd 2001 Korsström, Tuva, fil.mag. 2001 Forskning Homén, Carl-Olaf, ped.dr h.c., Ojanen, Ursula, lektor 1987 Krooks, Sven-Erik, fil.mag. 1979 Airio Sanna forskare vicehäradshövding 2010 Peterson, Kjell, fil.dr h.c. 1996 Laaksonen, Pekka, professor 1985 Björkholm Johanna forskare Huldén, Lars, professor 1993 Pettersson, Torsten, professor 2007 Lappalainen, Päivi, professor 2010 Bäck Maria forskare Häkli, Esko, professor 1985 Poulsen, Jóhan Hendrik, professor 1993 Lindberg, Dag, fil.mag. 1994 Hagelstam Sonja forskare Ivars, Ann-Marie, professor 2008 Reinhammar, Maj, docent 2008 Londen, Anne-Marie, professor 1999 Henning-Lindblom Anna forskare Jungar, Sune, professor 1999 Rüütel, Ingrid, folklivsforskare 1992 Markkola, Pirjo, professor 2010 Henricson Sofie forskare Klinge, Matti, professor 1992 Salberger, Evert, docent 1984 Melin, Christina, lektor 1986 Henriksson Blanka forskare Laitinen, Kai, professor 1982 Sandøy, Helge, professor 2003 Moring, Tom, professor 2008 Huldén Lena forskare Lax, Henrik, EU-parlamentariker 2003 Schweitzer, Robert, fil.dr 2004 arkiv 39 helsingfors 89 Nilsson, Kim, professor 1984 Sjögren, Peter A., företagskonsult 2008 Häger Andreas forskare Lehtonen, Maija, professor 1994 Förlag 29 vasa 14 Nordman, Marianne, professor 2003 af Hällström-Reijonen Charlotta forskare Lönnqvist, Bo, professor 2006 Stenius, Yrsa, journalist, författare 2009 Nuorteva, Jussi, generaldirektör, docent 2001 Ivars Ann-Marie forskare Forskning 24 Åbo 6 Mazzarella, Merete, professor 1997 Ståhle Sjönell, Barbro, dccent 2005 Nyberg, Stig-Björn, fil.mag. 1998 Järvinen Eeva-Liisa forskare Förmögenhetsförvaltning 4 övriga orter 4 Nuolijärvi, Pirkko, direktör, professor 2010 Ternhag, Gunnar, professor 2010 Palmgren, Sten, lagstiftningsråd 2009 Kingelin-Orrenmaa Zea forskare Informationsförvaltning 5 Palmén, Lars, fil.mag. 1992 Töllborn, Göran, socionom 1995 Rastas, Pirkko, fil.mag. 2001 Klinkmann Sven-Erik forskare kommunikation 5 Reuter, Mikael, fil.dr h.c. 2008 Wahlund, Per Erik, fil.dr 1979 Rautalin, Marja-Leena, samh.kand. 1997 Kuhlefelt Eva forskare administration 5 Saari, Mirja, professor 1996 Westin, Charles, professor 2010 Rosenberg, Thomas, pol.mag. 2008 Kuvaja Christer forskningschef Salminen, Johannes, professor 1998 Wretö, Tore, professor 1977 sekretariat 2 Rönnholm, Bror, kulturredaktör, författare 2003 Lindell Marina forskare Sirén, Olle, professor 1987 Sandelin, Carl Fredrik, författare 1972 Meurer-Bongardt Judith forskare Storå, Nils, professor 2001 Slotte, Peter, docent 1997 Rautelin Mona forskare Ståhlberg, Krister, direktör, professor 2004 Slotte, Ulf-Erik, ambassadör 2007 Schweitzer Robert forskare Tarkiainen, Kari, riksarkivare, fil.dr 1998 Stockmann, Doris, ekon.mag. 2000 Thylin-Klaus Jennica forskare Törnudd, Klaus, pol.dr 1991 Stormbom, Nils-Börje, professor 1980 Tidigs Julia forskare

66 verksamheten 2010 verksamheten 2010 67 Svenska litteratursällskapets i Finland r.f. medlemmar sammankallas till årsmöte

torsdagen den 7 april 2011 kl. 16.00 i sällskapets hus, Riddaregatan 5 i Helsingfors.

Vid mötet behandlas de ärenden som anges i sällskapets stadgar § 13, bl.a. val av medlemmar i styrelse och finansråd, val av revisor, fastställande av bokslut och beviljande av ansvarsfrihet.

I tur att avgå är styrelsemedlemmarna Ann-Mari Häggman, Fred Karlsson, Marika Tandefelt och Anna-Maria Åström, finansrådsmedlemmen Ole Johansson samt revisor Folke Tegengren. Styrelsen föreslår återval av styrelsemedlemmarna Häggman, Karlsson, Tandefelt och Åström. Finansrådet föreslår återval av finansrådsmedlemmen Johansson och att Rabbe Nevalainen, CGR, väljs till ny revisor.

Styrelsen föreslår att årsmötet befullmäktigar finansrådet att fatta beslut om överlåtelse av föreningen tillhöriga fastigheter och fastighetsandelar på av finansrådet för gott funna villkor.

Medlem som på mötet önskar utöva sin rösträtt ska anmäla sig till Svenska litteratursällskapet senast den 1 april 2011.

Svenska litteratursällskapet i Finland Styrelsens ordförande

Riddaregatan 5, 00170 Helsingfors tfn 09-618 777, e-post [email protected] När man fyller 125 år – och detär veterligen inga individer ochinteså många kollektiv heller som uppnåren sådan aktningsvärd ålder iFinland– är det skäl att begrunda vadman vill minnas från de förflutna 1,25 seklen och vilken väg man tar framåt. Max Engman, SLS styrelseordförande

Riddaregatan 5, 00170 Helsingfors tfn 09-618 777 [email protected] • www.sls.fi