ft i Referensverket Referensverket kr s Farming by fire in north- fire by Farming d • istorisk ti h • RECENSIONER se • PÅGÅENDE FORSKNING • PÅGÅENDE l Nr 77/2019 gge Markanvändningens mångfald Markanvändningens Svedjebruket i Syd- och före Mellansverige den agrara Svedjebruket En gårdsägarförening 1897– i industrialismens Sundsvall • • Græsplænen gennem 100 år i Danmark – samfundsværdi og og år i Danmark – samfundsværdi gennem 100 Græsplænen • Ungkarlsfenomenet– hur tid och eller vid tidpunkt spelar skilda roller eby • Det – en lägesrapport Medeltida Sverige I DETTA NUMMER: I DETTA eastern Småland revolutionen dyrkningskultur 1909 förvaltning av jordbrukslandskap B

Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 77 2019 - : G.N. Brandt. storisk tidskrift. Se även Jesper Larsson. foto: är Nordens största vetenskapliga tidskrift- inom det bebyggelsehisto området. Tidskriftenriska utges med per år av nummer Föreningen två ­ Bebyggelsehi www.bebyggelsehistoria.org OMSLAGSBILDEN: Svedjebränning i kulturreser OMSLAGSBILDEN: Svedjebränning Bebyggelsehistorisk tidskrift Bebyggelsehistorisk i Uppland den 28 augusti Linnés Hammarby vatet 2019. Med det moderna genombrotBAKSIDESBILDEN: - gräsmattantet en plats för blev solbad och vila. Ur foto s. 120. Stephensen 2007,

and Built Heritage www.bebyggelsehistoria.org

Bebyggelsehistorisk tidskrift

Nordic Journal of Settlement History Nordic Journal of Settlement

(Online) issn 2002–3812 issn 0349–2834 finns på tidskriftens hemsida www.bebyggelsehistoria.org Författarinstruktion nummer och information om utkomna [email protected] Manus eller frågor kan skickas till: skickas kan Manus eller frågor Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 77 • 2019

redaktörer jesper larsson & anders wästfelt Bebyggelsehistorisk tidskrift Bebyggelsehistorisk tidskrift utges av den för ändamålet stiftade föreningen Bebyggelsehistorisk tidskrift. Tidskriften utkommer med två nummer per redaktionens adress år. Varje nummer redigeras av därtill utsedda redaktörer. Härvid medver- Ekonomisk-historiska institutionen, kar också tidskriftens redaktionskommitté som innehåller företrädare för Uppsala universitet en rad ämnen. Recensionsavdelningen i tidskriften handhas av en särskild Box 513 751 20 Uppsala recensionsansvarig. www.bebyggelsehistoria.org e-post: [email protected] Samtliga vetenskapliga artiklar i numret är peer review-bedömda. Tidskriften är indexerad i IBA International Bibliography of Art, recensioner EBSCO Art & Architecture Index samt Mattias Legnér EBSCO Art & Architecture Complete (innehåller artiklarna i fullängd). e-post: [email protected] Rankad 1 i Database for statistikk om høgre utdanning (dbh), Norge. prenumeration och distribution Eddy.se ab Box 1310 redaktionskommitté 621 24 Visby Göran Ulväng, Uppsala universitet, ordf., ansvarig utgivare Telefon 0498-253 900 Håkan Berglund-Lake, Umeå universitet e-post: [email protected] Mia Geijer, Länsstyrelsen Örebro län prenumeration för 2020 kan teck- Olof Holm, Riksdagsbiblioteket, Stockholm nas på tidskriftens ordersida http:// Anders Houltz, Centrum för Näringslivshistoria, Bromma bht.bokorder.se eller via e-post Emilie Karlsmo, Uppsala universitet [email protected] eller telefon Magnus Källström, Riksantikvarieämbetet, Stockholm 0498-253 900, fax 0498-249 789. Jesper Larsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, slu, Uppsala En årsprenumeration kostar 450 kr Mattias Legnér, Uppsala universitet Campus Gotland inkl. moms. Fredrika Mellander Rönn, Bjerkings, Stockholm lösnummer och äldre nummer Linda Qviström, Upplandsmuseet beställs på samma sätt via e-post Hedvig Schönbäck, Riksantikvarieämbetet, Stockholm eller telefon/fax. Jennie Sjöholm, Luleå tekniska universitet Lösnummerpris 225 kr + porto. Maja Willén, Stockholms universitet © Respektive namngiven författare advisory board grafisk form, teknisk redaktör Elina Antell, Uppsala Mia Åkerfelt, Åbo Akademi, Finland; Renja Suominen-Kokkonen, Hel- singfors universitet, Finland; Lena Liepe, Linnéuniversitetet, Växjö; Frode engelsk översättning Iversen, Kulturhistorisk museum, Oslo, Norge; Svava Riesto, Köpenhamns (Summaries) universitet, Danmark; Ulla Kjær, Nationalmuseum, Köpenhamn, Danmark. Aidan Allen, Stockholm tryck Bulls Graphics AB, Halmstad, 2019 redaktörer för detta nummer issn 0349−2834 Jesper Larsson Anders Wästfelt issn 2002–3812 (Online) Institutionen för stad och land Kulturgeografiska intitutionen Sveriges Lantbruksuniversitet Tryckt med bidrag från Stockholms universitet Box 7012 Brandförsäkringsverkets stiftelse 106 91 Stockholm 750 07 Uppsala för bebyggelsehistorisk forskning [email protected] [email protected] Innehåll

5 Markanvändningens mångfald av Jesper Larsson & Anders Wästfelt 8 Farming by fire in north-eastern Småland, Sweden A historical geographical analysis of agrarian practices in outlying lands av Ådel Vestbö-Franzén 23 Svedjebruket i Syd- och Mellansverige före den agrara revolutionen, med särskild inriktning på tidigmodern tid av Clas Tollin 42 Græsplænen gennem 100 år i Danmark – samfundsværdi og dyrkningskultur av Torben Dam 59 En gårdsägarförening i industrialismens Sundsvall 1897–1909 av Peter Sundborg 74 Ungkarlsfenomenet – eller hur tid och tidpunkt spelar skilda roller i olika tider vid förvandling av jordbrukslandskap av Anders Wästfelt pågående forskning 85 Referensverket Det medeltida Sverige – en lägesrapport av Christian Lovén recensioner 99 mats fredriksson, Isak Gustaf Clasons herrgårdsrestaureringar 1888–1930 av Göran Ulväng 100 christian lovén, Vårfruberga kloster, 1200-talsjordeboken och godspolitiken av Alf Ericsson 103 thomas wallerström, Kunglig makt och samiska bosättningsmönster: Studier kring Väinö Tanners vinterbyteori av Kjell-Åke Aronsson 105 magdalena hillström, eva löfgren & ola wetterberg (red.) Alla dessa kyrkor: Kulturvård, religion och politik samt johan dalman, Högt i tak i heliga rum av Jakob Lindblad 109 leif jonsson, Göran Lindahl – ett annat perspektiv: Arkitekturhistoria, samhällsdebatt, undervisning, forskning av Christina Pech

stiftelse för bebyggelsehistorisk forskning

UTLYSNING

Forskningsmedel, anslag och stipendier mm

Ansökan Två utlysningar sker per år. Ansökan kan endast inges på https://apply.zapote.se/bf under perioderna 1-30 juni respektive 1-30 december och skall vara inlämnad senast kl 12.00 på sista ansökningsdag. Formell undertecknad ansökningsblankett insänds per samma datum till stiftelsen, allt övrigt material inges elektroniskt.

Beredning Styrelsens ordförande bereder ansökningarna med anlitande av erforderlig expertis.

Beslut Fattas på styrelsemöten i mitten av mars och september.

Om stiftelsens anslagsverksamhet Området bebyggelsehistoria finns visserligen inte som akademisk disciplin, men styrelsen tolkar begreppet brett. Dock förbehåller sig stiftelsen att bedöma relevansen av inkomna ansökningar. (En vägledning finns i de ämnen som avhandlats i Bebyggelsehistorisk Tidskrift.)

Stöd utgår främst i form av institutionsanslag, publiceringsbidrag och stipendier.

Stöd ges till forskning av akademisk verkshöjd inom bebyggelsehistoria i vid mening. Forskning som grundar sig på Brandförsäkringsverkets arkiv och/eller historia ses som en plusfaktor. Stiftelsen står ej som ensam finansiär, utan substantiell medfinansiering (minst 50 %) av universitet eller annan kvalificerad part krävs.

Stöd kan ges även till publikationer som innefattar eller bygger på material ur Stiftelsens arkiv (t ex kyrkobeskrivningar, lokalhistoria mm) och kan även ges till publikationer med särskilt syfte att sprida bebyggelsehistoriska forskningsresultat.

Mer information För utförligare information, se www.brandverket.se!

Frågor och kontakt Styrelsens ordförande Magnus Åkerman, 070-695 14 25

Frågor rörande stipendier, rekvisitioner, avrapportering och anslag mm kan även ställas till [email protected].

4 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 Markanvändningens mångfald

ynen på markanvändning är ofta dualistisk: det är antingen skog, åker, stad eller land. Uppdelning går igen i forskning och hur S myndigheter och andra organisationer delar upp ansvarsområden. Medan det finns vissa fördelar med att dela in i kategorier begränsar det samtidigt vår förståelse för hur komplex, föränderlig och mångfa- cetterad markanvändningen kan vara. Den begränsar därmed vår för- måga att förstå människors agerande, både i äldre tid och i nutid, och hur landskapsrummet har använts. Särskilt skogen beskrivs endimensionellt, som natur eller för pro- duktion av träd för timmer- och massaindustri. Men i stora delar av världen bedriver småbrukare svedjejordbruk. Där forskaren och byrå- kraten ser skog ser bonden ett jordbrukslandskap och där jägmästaren ser en misskött skog ser bonden en skog med en mängd olika funk- tioner. I de nordiska länderna hade skogen en mer mångsidig användning före det moderna samhällets genombrott. Inägojorden och utmarken bildade tillsammans förutsättningarna för jordbruket. Ådel Vestbö- Franzén och Clas Tollin lyfter i sina respektive artiklar fram hur vik- tigt svedjebruket var under tidigmodern tid och betonar att skogen även var en del av jordbrukslandskapet och att man där odlade spann- mål. Med fokus på södra Sverige behandlar författarna olika aspekter av svedjebruket. I Ådel Vestbö-Franzéns bidrag presenteras hur det i efter­dyningarna av den senmedeltida ödeläggelsen uppstår flaskhalsar där svedjebruket utgjorde ett viktigt komplement till åkerbruket på in­ ägorna trots en generell brist på arbetskraft. Clas Tollin visar i sin artikel hur mycket det tidigmoderna källma- terialet har att berätta om svedjebruket. Genom att systematiskt gå igenom äldre storskaliga kartor kan han visa geografisk utbredning och kvalitativa aspekter på svedjebruket. I Torben Dams artikel är det en helt annan markanvändning som står i centrum – gräsmattan. Vi får här följa gräsmattans utveckling i

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 5 Naturvårdsbrännare från Länsstyrelsen i Uppsala län kontrollerar svedjebränning vid kulturreservatet Linnés Hammarby. foto: Jesper Larsson den 28 augusti 2019.

6 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 dansk kontext genom 100 år, från landskapsarkitekturens moderna genombrott på 1920-talets fram till idag. Gräsmattan har fått allt mer uppmärksamhet inom den bebyggelsehistoriska forskningen, med flera artiklar i BHT, och Torben Dams artikel utgör ett värdefullt bidrag i den diskussionen I Peter Sundborgs artikel stiftar vi bekantskap med stadsdelen Sten- hammaren i Sundsvall runt sekelskiftet 1900. Områden som Stenham- maren, som låg utanför stadsplanelagt område, var nödvändiga i den snabba urbaniseringen och sågs med njugga ögon från stadens styran- de. I artikeln undersöks en i tidigare forskning försummad organisa- tion, en gårdsägarförening. Gårdsägarföreningen, som var självorgani- serad, engagerade sig i många social frågor i stadsdelen. I Anders Wästfelts* artikel frågas det varför 1900-talets modernise- ring inte fick samma genomslag överallt och varför man fortfarande kan finna spår av ålderdomliga åkerstrukturer. Genom ett tidsgeogra- fiskt angreppsätt undersöks en småländsk by, Sötåsa, och Wästfelt visar att genom utebliven familjebildning kom generationsskiftet på gården att ske så sent att en modernisering inte längre var aktuell. I Sverige pågår sedan närmare 50 år utgivningen av Det medeltida Sverige. Här redovisas alla skriftliga källor om bebyggelse från medel- tida fram till 1560-talet. Det är ett stort, unikt och imponerande arbete och grundforskning av ovärderlig betydelse för svensk bebyggelsehi­ storia. Christian Lovén ger här en initierad beskrivning av såväl den vetenskapliga kontexten som projektet emanerar ur, som en handfast beskrivning av hur man använder sig av verket. Det är första gången projektet presenteras på detta sätt till glädje för framtida användare.

Jesper Larsson & Anders Wästfelt

* Granskningsprocessen av artikeln har handlagts av docent Henrik Ranby.

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 7 Farming by fire in north-eastern Småland, Sweden A historical geographical analysis of agrarian practices in outlying lands

by Ådel Vestbö-Franzén

he extent of slash-and-burn-cultivation period that is referred to below applies to the in Sweden during historical times can Nordic medieval period between 1050 and 1520 T hardly be overestimated (Tollin, this vol- AD. Early medieval period: c.1050–1200, high ume). The idea that forests were untouched in medieval: 1200–1350 and late medieval 1350– large parts of Sweden before the period of for- 1520. Historic time comprises the span between est planting from 1900 and onwards is clearly a 1050 and today. misconception. Primeval forest may have existed in the dense mårdar or vedar, forest areas that divided one more densely settled part of the Background country from another. Nevertheless, even these Prior to the medieval slash-and-burn that will be vast woods were a part of resource management focused on here prehistoric swidden traditions on a local scale. has existed in Sweden. The prehistoric slash-and- Slash-and-burn cultivation outside the area burn may have had other key signatures than of the Finish huuhta-region1 has been known to the medieval tradition when it came to agrarian researchers and is often mentioned in overviews technique or the social and economic system on agrarian history 2, but the lack of systematic that it was a part of. Prehistoric slash-and-burn studies makes it hard to estimate its environmen- has been studied by archaeologists and paleo tal impact or their economic role. There are ex- ecologist.4 Farming by fire during the prehistoric ceptions though: in 2018 Pille Tomson from Es- period will not be focused on in this essay. tonian University of Life Sciences presented her In the following article in this volume the thesis on the role of historical slash-and-burn in discussion on how far back the medieval slash- south Estonia and in Finland Tuija Kirkinen has and-burn tradition in Sweden can be traced gave applied an archaeologists view on slash-and-burn evidence that the use of fire in order to grow and fire history.3 The present paper does not crops, above all rye and turnip, goes back at claim to straighten it all out, but rather to put least to the beginning of the 14th century (Tollin, swidden cultivation into a spatial and historical this volume). perspective. The early medieval period in Sweden like in The concepts slash-and-burn, farming by most of Europe was an age of colonization of fire and swidden cultivation will be used inter- woodlands. Between farms and hamlets bounda- changeably in the text dependent on context ries were fixed or under negotiation, boundaries and to avoid tiresome iterations. The medieval which were marked by stones or small cairns but

8 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 farming by fire in north-eastern småland, sweden lay open to facilitate common pasture, whereas the swidden plots in case the land was sold or the division between infield and outlying land otherwise came in new hands (Tollin, this vol- was marked by fences. ume). Through archaeological excavations and pol- len analysis from different parts in the coun- try we get a picture of early medieval Sweden Jönköping county and Småland, dominated by single farms and small hamlets a brief survey surrounded by a mosaic of pastures, meadows, Jönköping county in the region of Småland is mixed forests and dense woods (see note 11). situated 90–387 meter above sea level in the Animal husbandry was the core of the agrar- northern part of the South Swedish Uplands. A ian economy even if districts with good con- varied topography covered by unsorted till and ditions for grain production can be identified areas with boulders and frequent occurrence of in Scania (a Danish province during the larger visible bedrock limits the areas for grain produc- part of medieval period), the plains of Öster- tion. Forests, wetlands and lakes dominate the and Västergötland, Gotland, Öland and parts landscape and an overview of Jönköping county of Mälardalen. Originating from the northern today, reveals a still prevalent historic pattern part of Sweden, spruce became more and more consisting of small farms or hamlets surrounded dominant even in the southern part of the by large areas of outlying land. Fully culitivated country and from the 13th century and onwards landscapes can be found only to a limited ex- spruce was forming forests as far to the south tent, along rivers and the larger lakes. While the as Jönköping county. Law-books from the 13th historic landscape was a mosaic of arable fields, and 14th centuries codifies a landscape where open and semi open meadows and pastures and the farmers of the hamlet were collaborating mixed forests, the landscape of today is darker with fencing, toft regulation and field division. and lacks the semi-open transition zones due to Secondary attention was given in the laws to the the plantation of spruce forest during the 20th more remote parts of the domains, pasture and century. outlying land that stretched outwards from the The farming economy in the Småland up- hamlets core area.5 lands has during prehistoric times and the Slash-and-burn cultivation is mentioned in historical period been focused on animal hus- some of the medieval regional laws with de- bandry with butter as the traditional hallmark of tailed regulations on rights to the harvest from Småland. In the north-eastern part of Småland figure 1. The county of Jönköping in the province of Småland with open farmland as islands in the dense woodlands. photo: Leif Gustafsson.

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 9 ådel vestbö-franzén

the three field system was introduced during the Novavallensia, charters from the monastery in 16th century.6 Nydala between 1172 and 1280. Many charters concern management of woodland and how Detecting slash-and-burn in the the forests were a part of local supplying strate- county of Jönköping through gies. Between 1150 and 1300 the monastery was involved in a variety of conflicts concerning place names, vegetation history, rights to land that was given to the monastery maps and historical documents through donations and legacies. The charters Most place-names in Småland have their origin list pasture, pannage, hunting game, felling in the Late Iron Age and early medieval period trees for firewood and searching for bees. No which makes place-names an authentic source explicit notes are about swidden cultivation in the search for resource management, vegeta- which might be taken as an argumentum ex tion history or name-history. A few place-names silentio to support the view that swidden culti- explicitly mirrors swidden cultivation: the Sve- vation was non existing until the beginning of narum parish is first mentioned 1300–1310 AD the 14th century.12 and reflects how slash-and-burn most likely was Another feasible method in the search for used as a means to create permanent arable 7, slash-and-burn cultivation during historical times whereas Säldefall (first mentioned 1380), Lövfäl- is to examine the percentage of rye pollen and lan (1403), Björkefall (1451), Djurafall (1498), or microscopic charcoal in detailed pollen dia- Brännehylte (1538)8 can be interpreted as farm grams.13 Rye cultivation is evident and rising dur- names indicating that periodic slash-and-burn ing the time-span 1100–1800 AD and the curve cultivation was carried out in outlying land in showing microscopic charcoal follows the culti- addition to grain-production on infield arables. vation of rye, with a peak between late medieval A review of place names recorded during the period and 1850 AD.14 period between 1300 and 1550 in the counties In largescale maps from the middle of the of Jönköping and Kronoberg 9 reveals that a very 17th century and onwards swidden cultivation small number, or approximately 45 names on has a high degree of representation. The outly- farms and hamlets, can be linked to periodic ing land is not depicted in the earliest maps, slash-and-burn cultivation in outlying land. In but slash-and-burn is mentioned in the Notarum addition, c.15 place-names points towards slash- Explicatio. From c.1680 the large-scale maps de- and-burn in order to clear land for permanent pict the entire domains of the hamlets which arable. Less than half of the names are clearly gives an insight to which parts of the landscape of medieval origin, whilst the majority mirrors that were prepared for swidden cultivation. In farms that were established after the late medi- the county of Jönköping svedje, fall or fälle or eval crisis. Nevertheless: the place names give the more seldom used bråne as prefix or suffix clear evidence that swidden cultivation was a points out where slash-and-burn had been car- part of the grain producing strategy in central ried out or where it was performed on a regular Småland during the medieval period.10 basis. From the beginning of the 18th century The earliest outline of medieval swidden cul- the production of rye and turnips had become tivation in the county of Jönköping occurs in a secondary means of the swidden plots, while a legal document from c.1330 where the noble- its primary aim was partly to convert conifer- man Gjord Tordsson is allowed three harvests ous forest to pastureland, partly to focus on the from a clearing in woodland belonging to the abundant grass for pasture that became the final monastery in Nydala: one harvest of cabbage result after 2–3 years of harvesting crops.15 and turnips and two of rye, before the plot was Apart from this, a small number of large laid out to pastureland. He was not allowed to scale maps from the late 17th and early 18th harm trees that carried fruits or nuts.11 century also records where, how and between Claes Gejrot has examined the Diploma whom conflicts arose regarding slash-and-burn.

10 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 farming by fire in north-eastern småland, sweden

Slash-and-burn cultivation and the late tion of a large number of the deserted farms medieval crisis. A hypothesis has been identified and archaeological excava- To understand the landscape of slash-and-burn tions during the 1990s has presented findings cultivation, some presumptions must be stated: that shed light on material culture and the or- in a region with fixed arable fields, large areas of ganization of the agrarian landscape during the meadowland and pasture and with an agrarian medieval period.21 economy based on animal husbandry, farming The late medieval crisis was above all a draw- by fire has been a complementary means of food back for the landowners who saw tenants seek- production. The return from the slash-and-burn ing better conditions under new landlords.22 The cultivation hardly exceeded the yields from the deserted farms were still regarded as a premise, permanent arable16 and the return from slash- with a fixed tax. In the crowns tax- and levy re- and-burn plots were irregularly taxed.17 cords from c.1540 an onwards23 deserted farms A hypothesis can be forwarded that links were recognized as domains of their own and slash-and-burn cultivation to the demographic was listed with names or registered as a taxed and (for the landowners) economic recession asset under a neighbouring farm as an utjord, an and the desertion of farms: “uninhabited cadastral unit.”24 From the middle of 16th century, tax- and The role of swidden cultivation increases during levy records from Jönköping county shows that the late medieval crisis due to the scarcity of la- rent most often were paid in butter and malt, bour and the abundance of forest land. To facili- day labour and pasturage for horses belonging tate the most labour consuming tasks co-partner- to the crown, the nobility or ecclesiastic organi- ships were formed in which internal rules were zations, while grain: barley and rye, was the pre- adapted concerning the distribution of input in dominant tithe article. the form of labour and seed and output in the Following Chayanovs arguments concerning form of harvest. This organisation can be viewed demographic differentiation and the balance be- as an economic institution with attenuated deci- tween the number of able-bodied inhabitants on sion making rights.18 a farm and mouths to feed (which could vary a lot depending on the relation in numbers of In her thesis on settlement abandonment and adults and children at any time) it is a plausible expansion in five parishes in the north eastern interpretation that the recurring waves of pesti- part of Jönköping county, the historian Käthe lence kept the regrowth of work-force down.25 Bååth proved that c.38 percent of the farms exist- During the agrarian year a couple of bottlenecks ing prior to the Black Death had been deserted can be defined. during the period 1350 to 1480.19 These dramatic The spring on the South Swedish uplands, figures reflect, of course, a high mortality as the at least areas above 200 meter above sea level plague recurrently struck Northern Europe dur- is short; it is not unusual that snow covers the ing a period of 150 years. Nevertheless, Käthe soil to the midst of April which leaves a period Bååth cannot identify one main explanation to of c.5 weeks for tilling, manuring and sowing. It the desertion of farms that seems to have oc- should also be taken into consideration that the curred in three waves: around 1380, during the Little Ice-age with temperatures approximately 1420s and between 1450 and 1460, but the re- two degrees below the standard of the period curring emergence of pestilence, altered land- 1961–1990s, was a factor which shortened the ownership and a gradually cooler climate were spring even more between circa 1300 and 1850.26 co-varying factors that led to desertion of above The historian Fredrik Charpentier Ljungqvist all smaller farms in marginal areas or in hamlets suggests a shortening of the spring with approxi- near to the river Svartån where increase in rain- mately two to three weeks in grain producing ar- fall and falling temperatures could have affected eas.27 Nevertheless: the workload that included grain- and hay-production negatively.20 The loca- most man-hours was the period in July when

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 11 ådel vestbö-franzén

hay-mowing took place. Bottlenecks in autumn The co-partnership between famers from was not a problem until the second half of the different farms and hamlets was facilitated by 16th century when three-course rotation with the fact that the hamlets boundaries in outly- autumn-sown rye was introduced in the eastern ing land lay open. It can be assumed that forms part of Jönköping county.28 for the organisation between farms and hamlets As the demographic numbers fell during the concerning pasture in woodland was already in late medieval crisis both labour-productivity and place. land-productivity dropped on an aggregated The late medieval crisis may have led to a level. situation where the landowners grip on the With fewer mouths to feed this might not farmers to some degree loosened which gave have been problematic if it was not for the fact way for new economic institutions on the hori- that rents still had to be paid even from farms zontal level. Goods were still funnelled vertically with a reduced household. An increase in live- from the farmers to the landowners: the crown, stock is likely, which on the one hand resulted the nobility, the churches and monasteries, but in more manure for the permanent arable fields, opportunities or needs for new ways of produc- but on the other hand created a new bottleneck ing grain rose in the turbulence of the recurring during the haymaking period. Even if we pre- plague. The introduction of slash-and-burn was sume that a larger degree of collaboration be- made possible by the upcoming land-reserve, tween the farmers were initiated the bottlenecks the newly established spruce forests and the remained with fewer hands during the busiest slow but inexorable shrinking of the growing periods. season due to the lowered temperatures. One way of spreading the workload more Another hypothesis is that the main role of even throughout the year and avoid the bot- swidden cultivation altered during the second tlenecks was to use the land reserve from the half of the 17th century. Before that time the deserted farms and the invading spruce-forests primary role of slash-and-burn was the produc- in grain-production. The tradition of slash-and- tion of grain and turnips. As a secondary benefit burn that evidentially arose in the southern from the swidden plot was fresh grass and herbs part of Småland during the 14th century is only that burst during the first years after its lay out known in its contours – explicit sources are, as to pastureland. After the second half of the 17th we have seen, few – but in return the 16th and century the improvement of the pasture became 17th century source material is abundant and the prime role of swidden cultivation. Rye and can be used for retrogressive studies.29 turnips (and eventually potato) was still sown, As the process from felling trees, burning but now this was of equal or even secondary and sowing could be distributed over a large importance. timespan – there was no immediate stress to get the rye sown – the trees could be left to dry for Outlining slash-and-burn cultivation a longer or shorter time, the labour could be through deficient sources distributed over a time-span in order to avoid While the medieval laws, recorded from the late the bottlenecks. There was no requirement for 13th century to the 14th century, give a norma- tilling as the seed were only raked into the ash- tive description of slash-and-burn and how dif- es. While felling, fencing and burning required ferent conflicts should be solved, the court rolls more labour, sowing and harvest could be done from the hundred courts recorded from the by one or two persons which leads to the pre- 17th century and onwards are descriptive and sumption that slash-and-burn was carried out in offers an insight to the character of the con- co-partnership where forms were set concerning flicts. Court rolls from the hundred courts of the distribution of labour during the life-span the eastern part of the county of Jönköping has of the slash-and-burn enterprise and the evenly been examined in order to find law cases where distribution of the harvested turnips and rye. slash-and-burn is the centre of a conflict.30

12 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 farming by fire in north-eastern småland, sweden

One cause of conflict is the distribution of the harvest. The nobleman Ulf Knutsson in Trishult in Förderyd parish granted the three farmers Måns in Fröderyd, Birger in Kallsjö and Lasse in Höckhult permission to cultivate a slash-and-burn plot in his forest. When the har- vest was stacked Måns, Birger and Lasse divided the harvest and brought it home. Ulf was furi- ous and summoned the farmers to the hundred court invoking that he had not had his share of the harvest. Obviously, the agreement was that Ulf was entitled to a share of the harvest in ex- change for the grant to take up a slash-and-burn plot. The hundred court sentenced the three farmers to a fine.31 Anders in Rödja and Per in Säthälla, Säby parish, prepared and sow a swidden plot. An- ders died before the harvest and the hundred court adjudged half of the crop to Anders son or brother Lasse.32 The “Quarrel plots” in Målen in Ramkvilla parish has been described by Clas Tollin in his article. In a map from 1691 several slash-and- burn plots were mapped and described, in or- der to untangle the right to the harvest. Farmers from the hamlet Asaryd and the soldiers at the figure 2. The exact location for the slash-and-burn plot is unknown, but it was located somewhere in the forests of Trishult. The labour invol- farm Målen alternately cooperated, alternately ved in the swidden process were carried out in co-partnership between ended up in conflict concerning whose job it farmers from four different farms in two parishes. The nobleman who granted permission to cultivate the plot might have been involved was to clear and sow and who had the right to through a cottager or labourer on his land. The compendious writings the harvest. A few plots were leased to poorer in the trial protocol suggests that he granted the right to cultivate for a farmers from adjacent small farms for grazing share of the harvest in return. rights to an ox or a smaller forging job.33 The hundred court rolls reveal a picture of local agreements and of co-partnerships. The co-partnership lasts as long the slash-and-burn cycle was active, from felling of trees to the ru- dimentary fence was removed and the plot was laid out for common grazing, a cycle of approxi- mately 4 years.

figure 3. Simplified sketch of Målen in Ramkvilla parish and adjacent hamlet and farms co-operating or quarrelling over the Trätafällorna (The quarrel plots). The plots were felled, burned and sowed ap- proximately each 30th year and most of them were manages in co-operation between Asaryd and Målen. When the soldiers in Målen were at war in Germany the agreements on the division of labour fell through and gave rise to conflicts and missunderstandings.

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 13 ådel vestbö-franzén

It is tempting to see the co-operative organi- In these cases, the legal documents emphasize zation of the swidden cultivation as an econom- how individual farmers avoided to pay tithes for ic institution in accordance with the Property the whole harvest or parts of it, or that swidden rights paradigm.34 The many lawsuits at the hun- cultivation had been carried out without permis- dred courts between 1620–1700 could be read sion from the landowner.35 as an economic institution in dissolution as the In future investigation on slash-and-burn the transaction costs increases. The hypothesis in- property rights hypothesis will be examined tertangles with the one stated above and the more thoroughly. For now, it seems sufficient discussion around the origin of slash-and-burn to state a hypothetical connection between a) cultivation in Småland in a period where demo- the late medieval crisis and the rise of slash-and- graphic figures were low and where woodland burn cultivation on the South Swedish uplands, was abundant. From the middle of the 16th cen- b) the rise and resolution of an economic insti- tury forest land successively became scarce as tution based on property rights and attenuated a wave of rising demographic figures and the decision making rights, c) that the role of slash- crowns cravings for new taxpayers gave rise to and-burn alters from being primary a source of a rapid colonization of small farms in former rye and turnips to become a way of improving common land. grazing conditions. The problem with proving the hypothesis is of course the lack of legal documents prior to the beginning of the 17th century. Another ob- The enigma of the clearance cairns jection is the fact that the legal documents not Some thirty years ago, the hundreds of thou- only mirrors slash-and-burn farming in co-opera- sands clearance cairns that are found in forests tive manners, but also as individual enterprises. all over Sweden and especially in areas where un- sorted till is dominant, were regarded as remains from agricultural activity during the Bronze- and Iron age. This presumption grew from the of- ten-observed spatial connection between pre- historic graves and areas with clearance cairns. Stray carbon fourteen-dating’s seemed to verify the hypothesis.36 In fact, the Danish author Saxos Grammati- cus who wrote the history of Denmark in the 12th century makes a mark of the large amount of small stone cairns in the forests of southern Swedish, a fact that Saxo explains in term of a dramatic decrease of population and desertion of arable land. So, we know for sure that clear- ance cairns in woodland was a feature already during the early Nordic medieval period. Even Carl von Linné notices these stone heaps all

figure 4. From Per Lagerås article in “Agrarlämning- ar i det nutida samhället”. Jönköping County muse- um 2015 b.: Regional variation in datings of clarence cairns from archaeological investigations in twelve parishes in Southern Sweden. The n-value refers to the number of datings from each parish. To facilitate the comparison between the parishes, a relative re- presentation for each 500-year period has been used. Jönköpings county is marked in blue.

14 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 farming by fire in north-eastern småland, sweden over the forests in Småland and explains them in a similar manner.37 The areas with clearance cairns are regarded as ancient monuments, categorized as ancient fields, and the majority has legal protection which means that an archaeological investiga- tion must precede an exploitation on an area covered with clearance cairns. Today approximately one thousand 14C-dat- ings from all over Sweden shows a heterogenous picture with regional variations. Per Lagerås has pointed out some main trends on colonization and stone clearing in southern Sweden from different archaeological sites where clearance cairns have been dated by 14C.38 The plains and districts suitable for farming saw an early coloni- zation and hence clearing of stones, while more remote areas with conditions lesser suitable form arable faming was colonized later. This is clearly visible in the 14C-datings from clearance cairns and linear elements such as ter- races or stone-built wall. The seemingly spatial covariation between graves and clearance cairns can be explained by the fact that people occu- pied areas best suited for a certain supply strat- egy repeatedly. A more thorough examination of the distribution of areas with clearance cairns in Jönköping county reveals that most of the smaller areas of 3–4 hectares has no spatial con- nection with prehistoric graves. From approxi- mately 200 14C-datings from clearance cairns in Jönköping county ca 70 percent, falls in the figure 5. C.200 14C-datings from fossiled fields, most- timespan 1100–1800 AD. ly clearance cairns but even terraces and stone walls in Jönköping county. The datings have been carried In Jönköping county, we see that clearing of out between 1981 and 2013. 70 percent of the datings land by removing stones from the ground and represents historic times (1050–1950). from: ”Odling och markutnyttjande. Syntesarbete utifrån undersök- throw them into cairns is going on in large scale ningar av fossila åkermark i Jönköpings län”. Jönkö- between 1100 up to about 1300; a period where ping County museum 2015 a. breaking new land and colonize former waste- land is an overall European trend. The fact that a peak is between ca 1750 and 1850. 14C-datings large number of the 14C-datings from Jönköping from periods close to the present are extremely county falls into the timespan 1460–1680 is most volatile and unreliable, but as they come in such peculiar as it bridges the later part of the agrar- numbers, they cannot be ignored. When com- ian crisis with the following colonization of the paring the 14C-datings with the results regarding 16th century. The farms established during this pollen sums from rye in sediment cores taken period were partly built in outlying areas with near to the investigated sites there is good cor- no prior habitations, partly on the ruins of de- respondence. serted farms where new stones could be tossed The primary basis for all the cairns laid in to already existing clearance cairns. Another the previous described character of the till. The

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 15 ådel vestbö-franzén

figures 6 a & b. Areas above highest shore-line marked in green, beneath highest shore line in blue. Map from MSB (Swedish Civil Contingencies Agency). – The composition of above highest shore-line reflects an unsorted multitude of all fractions from clay to boulders. photo: Kristina Jansson.

till above the highest coastline – the parts of instead used for charring,39 whilst younger trees Sweden that lay above the water surface after together with branches and twigs from the taller the last ice-age – consists of all fractions, from trees were sat on fire. The fire destroyed most clay and sand to gravel, stones and boulders, all of the grass-turf. But there was no need to clear unsorted. stones as few stones had actually risen from the Ground frost in the winter and the warming deeper layers of till and to the surface. The seed up in spring forces the stones up to the surface. was just raked in to the ashes. This has been The farmers on the South Swedish highlands the major argument against the idea that stone has through time cleared the permanent arable clearing was involved when preparing for a slash- field of billions of stones that “grew” up to the and-burn cultivation. The geographer Gunhild surface. As long as the field was tilled stones Weimarck examined slash-and-burn during the kept coming up to the surface. But when an ar- 19th century in the northern part of the prov- able field was abandoned or put into long term ince of Scania where she on several locations fallow the grass build a turf that served as a noted a correlation between outlying areas cul- cover and the process of rising stones slowed tivated by slash-and-burn and clearance cairns.40 down considerably. From ethnological sources we also know that stones were cleared and thrown onto clearance Clearing of stones in slash-and-burn cairns in connection with slash-and-burn culti- cultivation vation during the 19th century.41 Per Larsson When a plot was prepared for slash-and-burn has examined the answers from c. one hundred trees were felled and left on the ground for up farmers in southern Sweden who responded to to one year to dry before the plot were sat on questionnaires from The Nordic Museum on fire. Lager trunks was often removed and were farming practices in the 1920s and 1930s. A few

16 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 farming by fire in north-eastern småland, sweden of them describe how stones were cleared in been cleared from the surface and put to the connection with slash-and-burn cultivation.42 In edge of the plot often on a rim of a slope. One 1874 Johan Wittlock, who had witnessed slash- 50 × 40 meter large plot containing more than and-burn cultivation in Kronoberg county, in the ten circular and distinct clearance cairns and a province of Småland, writes: small stone-wall surrounding it could be identi- “... a plot in outlying land was fenced, and fied and is probably reminiscent of a more per- the trees were sat on fire. The seed were sown manent arable field in a part of the outlying land in the ashes. The first year the sprout were abun- with more levelled topographical conditions.45 dant. During the next year stones were thrown A mapping of the outlying land to the farms into small cairns, sticks were assembled and sat Käringagärde, Lindås and Kvarnabo in Gnos- on fire and a new harvest was taken.”43 jö parish was finished 1797. The surveyor has Obviously, it was the year after the first burn- marked the swidden areas and plots according ing that the stones became a problem when the to their relative phase in the slash-and-burn cycle vegetation cover had been removed. In areas in the year when the map was made, as Clas where the till contained visible larger stones Tollin points out in the following article. Some and boulders on the surface a certain degree plots had recently been felled, some were en- of clearing in form of throwing smaller stones closed for rye cultivation, others have been laid to the nearest lying boulder is an obvious reac- out to grassland after the harvests of rye, some tion. At least one third of the archaeological in- have been overgrown with shrubs while young vestigated clearance cairns have a boulder in its deciduous forest had begun to grow on other centre. With a rotation period of approximately plots. The surveyor even points out the differ- thirty years the individual plot must have been ent topographical conditions in the area, some cleared twelve times between 1400 and 1800 AD plots are lying in stony terrain, others on more (Tollin, this volume).44 even ground. The topography is most varying, but like in Målen unhospitable conditions with Målen in Ramkvilla parish steep slopes, boulders and bedrock visible in the and Käringagärde in Gnosjö parish. surface and wetland in lower lying parts domi- The map of Målen from 1691 offers explicit evi- nates which makes the area outside the historic dence of periodic slash-and-burn farming in at infields most unsuited for permanent arable. least eleven well defined plots. A field visit 2017 The western part of the area has been field shows that the environment in which the plots surveyed by the research team, and the results were situated is dominated by a hilly terrain with are striking. Several areas with clearance cairns boulders and large stones on a ground covered have been documented in former swidden outly- with moss and grass tussocks in the higher ly- ing land, i.e. in sloping terrain where permanent ing parts while lower lying parts are covered arable fields are unlikely. with swampy ground. The forest is dominated by spruce and pine. In the outlying areas where swidden cultivation was carried out during the Conclusions second half of the 17th century, conditions for Slash-and-burn cultivation in the county of permanent arable fields are lacking, partly due Jönköping and large parts of the south Swed- to topographical conditions, partly due to the ish uplands most likely developed as a method fact that the transporting conditions for bring- of food production during a period character- ing in oxen or any ploughing implements is non- ized by falling population and a growing land- existing for the major part of the area. reserve due to the late medieval crisis. To under- When visiting the area on two occasions sev- stand the scope and organization of medieval eral clearance cairns were found. Many of them slash-and-burn cultivation, retrogressive studies small and irregular, thrown up against larger of maps, court rolls and tax collecting records boulders. It was also evident that stones had from the 16th, 17th and 18th centuries become

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 17 ådel vestbö-franzén

the main method due to the scarcity of sources cairns in woodland can be interpreted as physi- dating back to the medieval period. Neverthe- cal remains of farming by fire. The synchronous- less, through place-names, pollen analyses and ness between the known time-span for farming a few written documents, the use of swidden by fire and a great deal of 14C-datings from clear- cultivation can be dated back to at least the mid- ance cairns in woodland cannot be ignored. In- dle of the 14th century. Court rolls from the stead of systematic stone-clearing, cairns who district courts reveals how slash-and-burn used are small and irregular in shape has very likely to be organized in co-operations of three to been created by piecemeal removal of stones five persons, men and women who divided the that has been tossed against the nearest boulder. work-load and shared the harvest according to What remains to be investigated are why internal agreements. The land owner was re- clearance cairns is not existent in many areas warded with a part of the harvest and improved where we know that slash-and-burn has been grazing when the plot was laid out to pasture. carried through. Future questions relate to the In this respect the collaborative form resembles fact that only tiny amounts of charcoal can be an economic institution where decision-making detected underneath clearance cairns. Studies and rules were agreed locally. There are reasons on charcoal will furthermore give a detailed pic- to believe that a swidden-cooperation lasted as ture of the composition of the burned tree-spe- long as the slash-and-burn enterprise did, some- cies and a thorough interpretation of available what 3–4 years, where after new constellations pollen-diagrams from different parts of Småland could be formed. As we lack contemporary will eventually offer a more precise rendering of sources, it is difficult to state if the repeated slash-and-burn cultivation during historic times. conflicts concerning slash-and-burn in the court rolls reflect an economic institution in decay due to increased transaction costs, or if the level of conflict had been constant. What we know for sure is that the pressure on woodland increased ådel vestbö-franzén holds a PhD in Cultural dramatically during the 17th and 18th century as Geography and works as a conservation officer the demand for wood for the purpose of char- at Jönköping County Museum, specialising in ring rose.46 The colonization of outlying lands agrarian history and landscape analysis. She has during the 16th century also increased the pres- written many articles on agrarian history and sure on land. archaeology, and has taken part in research pro- The archaeological remains of swidden cul- jects at the departments of Quaternary Sciences tivation was for a long time considered being and Human Geography at Lund University. She limited to charcoal and soot in the podzolic soil, has also carried out investigations for Jönköping where charcoal from forest fire hardly could be County Administrative Board. The article has distinguished from slash-and-burn activity. Cur- been generously funded by a research grant from rent analysis of microscopic charcoal indicates the Carl-Göran Adelswärd Foundation (CGAS). that this assumption is wrong, and that char- [email protected] coal can be used to determine different kinds Jönköpings läns museum of fire-regimes in woodland.47 It is furthermore Box 2133 obvious that a considerable number of clearance 550 02 Jönköping

18 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 farming by fire in north-eastern småland, sweden

Notes 28 Regular fallow within a three-field (even four-field) sys- tem was not practised in the Jönköpings county prior to 1 The Huuhta-tradition was brought to western and the middle of the 16:th century when a major change northern Sweden with finish immigrants from the east- from an agrarian system of irregular fallow to a sys- ern part of the Swedish realm, including the Savolax re- tem with a three-crop rotation of fallow, winter-rye and gion. The Huuhta-tradition has beenstudied by research- spring barley, spread from a core area round the city ers such as Gabriel Bladh 1995a and 1995b, Per-Martin of Jönköping and the Vedbo-hundreds to the east and Tvengsberg 1995 and Eljas Orrman 1995. south. Vestbö-Franzén 2004. 2 Myrdal 1991, p. 356–378; Myrdal 1995, p. 5–13; Granström 29 Karsvall 2016, pp. 348–350. 1995, p. 14–25; Orrman 1995, p. 95–108; Segerström 1995, 30 In addition to the Göta Hovrätts archives, law cases p. 37–50. from Östra hundred 1602–1605 and Västra hundred 3 Tomson, Kaart and Sepp 2017, p. 845–862; Tomson 1610–1634 has been published in Edling & Pelijeff 1965, 2018; Kirkinen 2007, p. 55–60. Renshult 1996. 4 Griesman 2009; Lindman 2005, 2015, p. 82–89. 31 The Göta Hovrätt Archives: EVIIAAAC3, 6/10 1624. 5 Welinder, Pedersen & Widgren 1998; Myrdal 1999. 32 The Göta Hovrätt Archives: EVIIAAAC3, 12/6 1624. 6 Vestbö-Franzén 2004. 33 1691: Lmy Jönköping 06-ram-2, two maps and Lmy Kro- 7 Agertz 2008, s. 211. “Svenarum”: Space that has been noberg 07-asa-4 (draft) and LSA F9-4:1 (renovation). cleared and opened up by slash-and-burn. 34 Cf. Dahlman 1980. 8 Agertz 2008, s. 62, 73, 79, 159, 212. “Björkefall”: (pre- 35 The Göta Hovrätt Archives: Hans i Ägersgöl, EVI- fix) birch, (suffix) a space that has been opened for IAAAC4, 9/6 1624; Rasmus Hammarsmed EVIIAAAC4, slash-and-burn cultivation through the felling of 10/10 1620. threes.”Djurafall”: (prefix) deer, (suffix) as previous. 36 Cf. Gren 1986, p. 73–95; Norman 1986, p. 97–109. “Brännehylte” and “Lövfällan”: Decidous forest that has 37 Gren 1997, p. 86; von Sydow (ed.), p. 285–286, 295. been burned down before sowing. “Säldefall”: (prefix) 38 Lagerås 2013, p. 263–277. sallow, (suffix) an area where sallow has been cut down 39 Vestbö-Franzén 2018, p. 29–41. Information in large for swidden cultivation. scale maps reveals that charring and slash-and-burn were 9 Agerts 2008; Larsson 1979. often combined as the trunks were brought to a nearby 10 Larsson 1979; Agertz 2008, charring plant while branches and twigs was left on the 11 See Tollin in this volume. ground to be burned. 12 Gejrot 1994. 40 Weimarck 1953 and 1979. 13 Lagerås 1996 and 2002 in Berglund & Börjesson (ed.); 41 Hill and Töve, 2006, p. 55f.; Weimarck 1953, 1979, p. Björkman 2002; Björkman in Artelius & Kristensson 37–56. 2005, Appendix 6; Björkman in Gustafsson 2014, Ap- 42 Larsson, in prep. pendix 9a–9c; Björkman in Peterson 2015, Appendix 43 Hill and Töve, 2006, p. 56. (Transl. by author) 10; Björkman in Borg & Nordström 2017, Appendix 9; 44 Cf. Rogberg & Ruda 1770, p 16–26; Craelius 1930 [1772], Björkman in Jansson & Vestbö-Franzén in prep. p. 165–167. 14 Microscopic charcoal and rye pollen show parallel 45 The boundaries between infield and pasture/woodland growth and decline in pollen analysis even during the has not been marked in the Målen-maps from 1691. prehistorice period. Even if the percentage for both 1691: Lmy Jönköping 06-ram-2, two maps and Lmy Kro- grain and coal are much lower than during the medieval noberg 07-asa-4 (draft) and LSA F9-4:1 (renovation). period. Traces of rye, whete and barley cultivation can 1923: LSA E94-23:2. be detected during the period 400 BC–400 AD, where 46 Vestbö-Franzén 2018, p 29–41. after arable farming in large part of Jönköping county 47 Larsson, in prep. is absent or on a most extensive level up to circa 1000– 1100 AD. 15 Crælius 1930 [1772], p. 165; Carl von Linné, in Tornehed (ed.) 1994, p. 30; Vestbö-Franzén 2004, p. 150. Sources 16 Myrdal & Söderberg 1991, p. 374–375, table 9.20. 17 Vestbö-Franzén 2004, p. 143–144. Archives 18 Dahlman 1980. Landsarkivet in Vadstena: Göta Hovrätts arkiv, renoverade 19 Bååth 1983. domböcker EVIIAAAC 2–4. 20 Bååth 1983, s. 141–144. 21 Andersson & Widgren (ed.) 2016. 22 Myrdal 1999, p. 152–169. Online sources 23 RA/KA landskapshandlingar 1530–1630 Smlh (The Na- https://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-Svedje tional Archives: documents concerning Småland 1530– bruk 1630) https:// www.lm.se: Arkivsök, Historiska kartor, nätupplaga 24 Karsvall 2016. Lantmäteriet. 25 Djurfeldt 1994, p. 77–82. https://www.riksarkivet.se/geometriskadatabasen GEORG. 26 Ljungqvist 2016, p. 227–362, 407–408. https://www.raä.se FMIS = Riksantikvarieämbetets fornmin- 27 Cf. Ibid, p. 236–238 nesinventering, nätupplaga.

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 19 ådel vestbö-franzén

https://www.riksarkivet.se/sdhk. SDHK = Svenskt diploma- skaps beskrivning uti en berättelse om Tunaläns, Sef- tariums huvudkartotek, nätupplagan, wedes och Asbolands häraders fogderie, uti Calmar https://www.riksarkivet.se/landskapshandlingar Smlh. höfdingedöme. Editor: J. G. Söderberg, Vimmerby. http://www.saob.se/ Dahlman, Carl Johan 1980. The Open Field System and Be- yond. A property rights analysis of an economic institu- tion. Cambridge. References Djurfeldt, Göran 1994. Gods och gårdar. Jordbruket i socio- Agertz, Jan, 2008. ”Om ortnamn i Jönköpings län”, Små- logiskt perspektiv. Lund. ländska kulturbilder. Edling, Nils & Pellijeff, Gunnar (ed.) 1965. ”Östra härads”, Andersson, Hans & Widgren, Mats (ed.) 2016. Kan man in Njudung dombok 1602–1605. leva på en ödegård? Huvudgårdar, landbotorp och od- Engman, Fredrik, Lorentzon, Moa, Vestbö-Franzén, Ådel lingssystem under medeltid i Lägerbobygden, Östergöt- 2015. Odling och markutnyttjande. Syntesarbete utifrån land. undersökningar av fossil åkermark i Jönköpings län. Berglund, Björn E. & Börjesson, Klas (ed.) 2002. Markens Jass:4. Jönköpings läns museum. Arkeologisk skriftserie. minnen. Landskap och odlingshistoria på småländska Engman, Fredrik, Lorentzon, Moa, Vestbö-Franzén, Ådel höglandet under 6000 år. Stockholm. (ed), 2015. Agrarlämningar i det nutida samhället: Vad Björkman, Leif 1996. The late Holocene history of beech Fa- har gjorts och hur går vi vidare med undersökningar, gus Sylvarica and Norway spruce Picea abies at stand- värdering och handläggning av agrara lämningar? scale in southern Sweden. Lundqua Thesis 39. Lund. Rapport från seminarium i Jönköping 17–18 april 2013. Björkman, Leif 2005. ”Pollenanalytiska undersökningar av JASS:5. Jönköping. jordprover från gravar, röjningsrösen och markprofiler Gejrot, Clas 1994. Diplomata novevallensia: the Nydala vid trafikplatsen Öggestorp i Öggestorps socken inför charters 1172–1280: A critical edition with an introduc- ombyggnaden av Riksväg 31, delen Öggestorp–Åkarp, tion, a commentary and indices. Jönköpings kommun.” Appendix 6, in Tore Arterlius Granström, Anders 1995. ”Om skogseldens natur och eldkul- & Anna Kristensson, En vikingatida gravplats i norra turen i Sveriges skogar”, in Bo Larsson (ed.), Svedjebruk Småland. Jönköpings läns museum, arkeologisk rapport och röjningsbränning i Norden. (pp. 14–25). 2005:38 Greisman, Annica 2009. The role of fire and human im- Björkman, Leif 2014. ”Pollenanalytiska undersökningar av pact in Holocene forest and landscape dynamics of the en torvlagerföljd från en mosse vid Nygård strax öster boreo-nemoral zone of Southern Sweden: A multiproxy om Smålandsstenar i Gislaveds kommun.” Appendix 6b, study of two sites in the province of Småland. Kalmar. in Jörgen Gustafsson, Niotusen år i Smålandsstenar. Gren, Leif 1986. ”Det småländska höglandets röjningsröse- Vikingatida gravfält, fossil åker och stenåldersboplats. områden”, Arkeologi i Sverige 1986. (pp. 73–95). Stock- Jönköpins läns museum. Arkeologisk rapport 2014:34. holm. Björkman, Leif 2015. ”Pollenanalytisk undersökning av en Gren, Leif 1997. Fossil åkermark. Äldre tiders jordbruk: lagerföljd från Staplakärret och jordprover från fornläm- spåren i landskapet och de historiska sammanhangen. ning RAÄ 295 (Barkeryds socken) vid Farstorp i Näs- Fornlämningar i Sverige 1. Riksantikvarieämbetet. sjö kommun.” Appendix 10, in Maria Petersson (ed.), Hill, Örjan, Töve, Jan 2006. De gamle och skogen: Kultur- Farstorp – ett röjningsröseområde i långtidsperspektiv. arvet i skogslandskapet. Sveaskog. Arkeologiska uppdragsverksamheten Rapport 2015:116. ”Svedjebruk”, in Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medel­ Björkman, Leif 2017. ”Pollenanalytisk undersökning av en tid, bd 17, 1972. mosslagerföljd från Alseda, Vetlanda kommun.” Appen- Karsvall, Olof 2016. Utjordar och ödegårdar: En studie i re- dix 9, in Jan Borg & Mikael Nordström, Ett vikingatida trogressiv metod. gravfält i Alseda kyrkby. Jönköpings läns museum, ar- Kirkinen, Tuija 2007. “The Prehistory of prescribed fire – an keologisk rapport 2017:01. archaeological view och slash-and-burn cultivation and Bladh, Gabriel 1995a. ”Domboksmaterial från 1600-talet om fire history”, in Hovi, Kytö & Rautio (eds.), Fire and finskt svedjebruk i Värmland”, in Bo Larsson (ed.), Sved- Forest – The International Forest Fire Symposium in jebruk och röjningsbränning i Norden. (pp. 119–134). Kajaani 13.–14.11.2007. (pp. 55–60). Bladh, Gabriel 1995b. Finnskogens landskap och människor Lagerås, Per 1996. Vegetation and land-use in the Småland under fyra sekel: En studie av samhälle och natur i Uplands, southern Sweden, during the last 6000 years. förändring. Lagerås, Per 2002. ”Landskapsutveckling och markanvänd- Borg, Jan & Nordström, Mikael 2017. Ett vikingatida grav- ning”, in Björn E. Berglund & Klas Börjesson (eds.), fält i Alseda kyrlby – ”een stoor hoop upkastade Jord- Markens minnen: Landskap och odlingshistoria på högar”. Jönköpings läns museum. Arkeologisk rapport småländska höglandet under 6000 år. (pp. 32–57). 2017:01. Lagerås, Per 2013. ”Agrara fluktuationer och befolkningsut- Broberg R. 1988. Finsk invandring till mellersta Sverige. veckling på sydsvenska höglandet tolkade utifrån röj- Skrifter utgivna av föreningen för värmlandslitteratur 7. ningsrösen”, Fornvännen 2013:4. (pp. 263–277). Karlstad. Lagerås, Per 2015. ”Regional variation i jordbruks- och be- Bååth, Käthe 1983. Öde sedan stora döden var … Bebyggelse byggelseutveckling på sydsvenska höglandet”, in Mora och befolkning i Norra Vedbo under senmedeltid och Lorentzon, Fredrik Engman & Ådel V. Franzén (eds.), 1500-tal. Agrarlämningar i det nutida samhället. Vad har gjorts Crælius, Magnus Gabriel 1930, [1774]. Försök till ett land- och hur går vi vidare med undersökningar, värdering

20 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 farming by fire in north-eastern småland, sweden

och handläggning av agrara lämningar? Rapport från Rosenberg Carl Martin 1882–1883. Geografiskt-statistiskt seminarium i Jönköping 17–18 april 2013. JASS:5 (pp. handlexikon öfver Sverige. Stockholm. 106–119). Segerström, Ulf 1995. ”Pollenanalys, odling och svedjebruk: Larsson, Lars J. 1980. ”Svedjebruket i Småland”, in Stenen – Gödsel- eller svedjebruk i norra Norrland”, in Bo Lars- följeslagaren. Kronobergsboken 1979–1980 (pp. 65–77). son (ed.), Svedjebruk och röjningsbränning i Norden. Larsson, Lars-Olof 1970. ”Kronans jordeböcker från 1500-ta- (pp. 37–50) let och den senmedeltida ödegårdsprocessen: Några von Sydow, Carl-Otto (ed.) 1991. Carl Linnæus öländska synpunkter på terminologi och retrospektiv metod”, och gotländska resa år 1741. Historisk tidskrift 1/1970. (pp. 24–46) Tomson, Pille, Kaart, Tanel & Sepp, Kalev 2017. “Role of Larsson, Lars-Olof 1979. Småländsk bebyggelsehistoria. I. 19th-century slash-and-burn cultivation in the develop- Från vikingatid till Vasatid 1–4. ment of boreal forests in southern Estonia and impli- Larsson, Lars-Olof 1996. ”Skogsmarkens ökade exploatering cations for forest management”, Forest Ecology and under tidigmodern historia”, in Britt Liljevall (ed.), Tjä- Management (pp. 845–862) ra, barkbröd och vildhonung: Utmarkens människor Tomson, Pille 2018. Role of historical slash and burn culti- och mångsidiga resurser. (pp. 7–25) vation in the development of cultural landscapes and Larsson, Per. Spåren efter Sydsvenskt svedjebruk under forest vegetation in south Estonia. Doctoral thesis. 1800-talet: System, teknik och effekter. In prep. Tartu Lindman, Gundela 2005. Svedjebrukets roll i västsvensk Tornehed, Stig (ed.) 1994. Linné om Småland: Ur Öländska agrarhistoria. Riksantikvarieämbetet. och Gotländska resan 1741 och Skånska resan 1749. Lindman, Gundela 2015. ”Svedjebrukets roll i agrarhisto- Tvengsberg, Per Martin 1995. ”Det värmländska svedjebru- rien – en komplex historia”, in Engman, Lorentzon & ket”, in Bo Larsson (ed.), Svedjebruk och röjningsbrän- Vestbö-Franzén (eds.), Agrarlämningar i det nutida ning i Norden: terminologi, datering, metoder. Nordi­ samhället: Vad har gjorts och hur går vi vidare med ska museet. (pp. 109–118) undersökningar, värdering och handläggning av agrara Weimarck, Gunhild 1953. Studier över landskapets för- lämningar? JASS:5. (pp. 182–189) ändring inom Lönsboda, Örkened socken, nordöstra Ljungqvist, Fredrik Charpentier 2016. Klimatet och männi­ Skåne. skan under 12 000 år. Weimarck, Gunhild 1979. ”Svedjebruket i södra Sverige”, in Magnus Erikssons Landslag i nusvensk tolkning. Eds. Åke Mårten Aronsson, Rune Engström & Gunilla Lindberg Holbäck & Elias Wessén 1962. (eds.), Odlingslandskap och livsform. Bygd och Natur, Myrdal, Janken 1999. Jordbruket under feodalismen 1000– Årsbok 1979. (pp. 37–56). 1700. Det svenska jordbrukets historia, bd. 2. Welinder, Stig, Pedersen, Ellen-Anne & Widgren, Mats 1998. Myrdal, Janken & Söderberg, Johan 1991. Kontinuitetens Jordbrukets första femtusen år. Det svenska jordbrukets Dynamik: Agrar ekonomi i 1500-talets Sverige. historia, bd. 1). Stockholm. Norman, Peter 1986. ”Röjningsrösen och förhistoriska gra- Vestbö-Franzén, Aadel 2004. Råg och rön: Om mat, män- var”, Arkeologi i Sverige (pp. 97–109) niskor och landskapsförändringar i norra Småland, ca Olaus Magnus 1555. Historia om de nordiska folken. Gid- 1550–1700. Meddelanden nr 132. Kulturgeografiska insti- lunds 2001. tutionen, Stockholms universitet. Orrman, Eljas 1995. ”Svedjebruk på 1500-talets finska kungs- Vestbö-Franzén, Ådel 2012. ”Vardagens varuflöden i gårdar”, in Bo Larsson (ed.), Svedjebruk och röjnings- 1600-talets Småland. Lokalsamhällets bytes- och mark- bränning i Norden. (pp. 95–108) nadsekonomi speglad i rättshistoriska källor, Lilla tul�- Ramm, Axel 1907. Linné om Småland: Några utdrag ur len och de äldsta geometriska kartorna”, Bebyggelse- hans skrifter. historisk tidskrift 63. Eds. Dag Avango & Per Lagerås Renshult, Henry 1996. Västra härads dombok 1610–1634. (pp. 92–110). Rietz, Johan Ernst 1862–67. Svenskt dialektlexikon: Ordbok Vestbö-Franzén, Ådel 2018. ”De äldsta kartorna från Bar- öfver svenska allmogespråket. narps socken. Med utmarken i fokus”, in Carl-Johan Elg Rogberg, Samuel & Ruda, Eric 1770. Historisk beskrifning & Lennart Gustavsson (eds.), Tabergs bergslag XXV. om Småland i gemen, i synnerhet Kronobergs och Jön- (pp. 29–41) köpings lähner, ifrån äldsta, til närwarande tid.

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 21 ådel vestbö-franzén

Att odla med eldens hjälp: En historisk-geografisk studie av svedjeodling i Nordöstra Småland

Av Ådel Vestbö-Franzén

Sammanfattning Denna artikel är ett resultat av projektet ”Sved- delning av avkastning eller rätten till marken jandet i södra Sverige” som har kunnat genom- där svedjorna ligger. Det medeltida svedjandet föras tack vara forskningsmedel från Carl-Göran kan tolkas som en ekonomisk institution där Adelswärds stiftelse. överenskommelser och bestämmelser sker inom Svedjandets omfattning under historisk tid svedjebolaget och där insyn eller kontroll uppi- i Sverige kan knappast överskattas. Historiska från saknas. Konflikterna under 1600-talet kan källor som kartor, domböcker och medeltida spegla att transaktionskostnaderna ökade till texter visar hur olika traditioner växt fram där följd av ökat tryck på resursen mark. 1500-talet man med eldens hjälp omvandlade skog till od- medförde ju en kraftig demografisk tillväxt med lingsytor som brukats under kortare tid för att nyetableringar av gårdar i tidigare utmarksområ- sedan åter läggas ut till betesmark och beskog- den. Avsaknaden av rättsliga dokument från sen- ning. Tidigare forskning har framför allt inriktat medeltid gör dock att tesen inte går att verifiera. sig på huuhta-traditionen som kom till Sverige Vad som däremot är klart är att svedjandet roll under 1500- och 1660-talet med inflyttare från ändras under 1600-talet från ett främst handla östra rikshalvan, men ett inhemskt småsvedjan- om produktion av spannmål och rovor till att de har funnits innan och parallellt med det mer främst bli en åtgärd för att stimulera gräsväxten storskaliga finnsvedjandet. i betesmark. Inom Jönköpings län kan odling på svedjor Många röjningsröseområden i Jönköpings beläggas från 1330-talet. Genom ortnamnsanaly- län har undersökts arkeologiskt. Ca 70% av 14C- ser, retrogressiva studier av domböcker och kar- dateringarna ligger i spannet 1100–1850 e. Kr. tor samt sammanställning av flera pollenanalyser och speciellt framträder åren 1450–1650, en peri- från länet, kan ett samband påvisas mellan sved- od då också svedjandet var omfattande. Många jandet och den senmedeltida agrarkrisen. Trots röjningsröseområden ligger i topografiska kon- låg areal- och arbetsproduktivitet blev svedjandet texter där permanenta åkrar inte kan ha anlagts. en viktig del av spannmålsförsörjningen i en tid Frågan är om inte flera röjningsrösen med date- av vikande befolkningssiffror och en växande ring från senmedeltid till 1800-tal speglar sten- markreserv. I de historiska källorna från 1600-ta- röjning i samband med svedjandet. Etnologiska let och framåt framträder ett blandskogssved- källor och Nordiska Museets frågelistor beskri- jande med rotationstid på trettio år där bolag ver detta förfarande under mitten och senare de- bestående av tre–fyra bönder delar på insats och len av 1800-talet. För närvarande sker inom pro- avkastning. Att svedjandet dyker upp i domböck- jektet studier av kolfragment från marken och erna från 1600-talets början och framåt speglar i röjningsrösen från områden inom Jönköpings olika konfliktsituationer som uppstått kring för- där äldre kartor visar att svedjor funnits.

Keywords: Slash-and-burn cultivation, retrogressive method, the late medieval crisis, economic institutions, stone clearing.

22 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 Svedjebruket i Syd- och Mellansverige före den agrara revolutionen, med särskild inriktning på tidigmodern tid

av Clas Tollin

edanstående artikel belyser svedjebru- trädbevuxen mark.2 Agrarhistorikern Janken ket i södra Sverige från flera historiska Myrdal föreslog 1995 en gemensam terminologi N källor med syfte att ge en bild av hur för olika företeelser i den nordiska brandkultu- vanligt svedjebruket var och dess geografiska ut- ren. Utgående från syftet utsågs fyra huvudtyper: bredning.1 Med hjälp av främst äldre storskaliga svedjebruk, röjningsbränning, betesbränning kartor undersöks svedjornas storlek och belägen- och städningsbränning. Myrdal nämner inte ex- het. Dessutom görs två närstudier utifrån några plicit ängsbränning men företeelsen kan ingå i småländska lantmäterikartor. Undersökningen både betesbränning och röjningsbränning. Sved- begränsas till perioden före den agrara revolu- jebruk definieras som ”brännande av skog för tionen och de moderna jordskiftena som ju för- att odla säd under en kortare period”3 Sådana ändrade de fastighetsrättsliga­ förutsättningarna svedjor kallas också rågsvedjor. genom att byarnas samfällda utmarker delades När det gäller svedjebruk skiljs mellan stora upp på enskilda gårdar. Resultatet av studien kan gransvedjor s.k. ”huuhtasvedjor” och mindre förhoppningsvis vara en utgångspunkt för vidare ”kaskisvedjor” (kaske, gammalfinska för björk). forskning och generera mer preciserade fråge- Huuhtasvedjor förknippas med svedjebruket ställningar. i Savolax och Karelen och infördes av finska nybyggare under 1500- och 1600-talet i bl.a. Värmland, Hälsingland, Medelpad och Ånger- Brandkultur och olika slags manland. Parallellt med detta och långt tidigare svedjor, definitioner förekom ett mer småskaligt svedjebruk i stora Det övergripande begreppet brandkultur inne- delar av Svealand och Götaland, vilket är före- fattar ett vitt spektrum av företeelser som använ- mål för denna artikel.4 der elden för olika slags insatser kopplade till De regionala/dialektala beteckningarna vari­ agrar verksamhet. I artikeln ”Svedjebruk” i Kul- erar. Ord som svedja, svedjefall, fälle, fälleskog turhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, skiljer användes mer eller mindre synonymt. I Småland Gösta Berg mellan svedjning och svedjebruk. var svedjefall och fälle de mest använda termerna Ordet svedjning har en mer allmän betydelse och men även bråne förekommer. I Södermanland inbegriper t.ex. att röja skog och buskvegetation. användes ordet giöle (göle) om svedja. Detta har Svedjebruk användes mer specifikt som en me- inget med göl, lika med mindre vattensamling, tod för systematisk odling. Dessutom användes att göra utan kommer från verbet gärda, lika termen bränning för användning av eld på icke med att stänga in.5

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 23 clas tollin Forskningsläge Svedjebruket i medeltida Den svenska forskningen om svedjande och skriftligt material brandkultur har framför allt handlat om de Åldern på och ursprunget till det syd- och mel- storskaliga s.k. finnsvedjorna från 1500-talet lansvenska svedjebruket är inte känd men före- och framåt.6 Även etnologiska och kulturella teelsen går åtminstone tillbaka till medeltiden. aspekter har studerats. Forskningsfronten kring I flera landskapslagar från 1200-talets slut och brandkulturen sammanfattandes i ett sympo- 1300-talets början omtalas indirekt svedjor i sam- sium på KSLA 1995 och i skriften Svedjebruk band med regler om vådeld. I Upplandslagens och röjningsbränning i Norden. Fokus låg på byalagsbalk (1296) står: ”Nu bär någon eld till förhistoriska brandkulturer och storsvedjebru- skogs och vill bränna svedjeland.” Västmannala- ket i Sverige och Finland. Däremot behandlades gens byggningabalk har en identisk skrivning. I inte de omfattande löv- och blandskogssvedjor- Södermannalagen står: ”Nu bär en bonde eld na i Syd- och Mellansverige.7 Till skillnad mot till skogs, vill bränna svedjeland och bruka in- Savolax-­finnarnas huuhtasvedjor, som byggde på hägnad mark till sin nytta.” Östgötalagens bygg- uppvuxen granskog, vet vi förhållandevis lite om ningabalk ger en mer utförlig beskrivning i sam- det småskaliga svedjandet. Företeelsen behand- band med bestämmelsen om intaga på utmark: lades 1979 av Mårten Aronsson och Gunhild ”Nu ligger i den mark, som de [byamännen] vilja Weimarck som båda undersökte svedjebrukets taga in, någons svedjefälla, som han [svedjeman- omloppstid och dess betydelse för vegetation nen] vill röja för att så rovor eller råg […] men och försörjning.8 Artiklarna är emellertid spar- den [svedjemannen] må dock först få lön för samma med källhänvisningar och blev mer eller sitt arbete, det är råg och rovor och en skörd mindre bortglömda. Janken Myrdal och Johan därefter.” I Dalalagen sägs angående brand: ”Nu Söderberg undersökte det syd- och mellansven- brinner en by av eld, som kommer från skogs- ska svedjebruket utifrån främst kungsgårdarnas brand eller svedjande för rovland.” Hälsingela- räkenskaper från 1500-talet. Studien bygger både gens bestämmelser om vådeld säger: ”Bränner på ett rikligt primärmaterial samt på befintlig någon sved i skog eller på röjning, för den elden finsk och svensk forskning i ämnet.9 Lars-Olof skall han svara i fem dygn, att den ej gör skada.” Larsson nämner i förbifarten svedjebruk som en Belägg på svedjor finns även i Magnus Erikssons småländsk utmarksresurs.10 Den främste forska- landslag från omkring 1350, också där i stycket ren i ämnet är annars historikern Lars J Larsson om vådeld: ”Bär någon eld till skogen, vill röja som undersökt svedjebruket i Småland från om- och bränna rågåker …”13 Tillfälliga svedjor på ut- kring 1600 till 1900.11 Larsson har bl.a. använt marken för råg- och rovodling omtalas således Boskaps- och utsädeslängderna från 1620-talets redan på 1200-talet och verksamheten var då så början som källor. Utifrån uppgifter i längderna omfattande att det fanns anledning till lagbe- avgränsade han ett ”svedjesmåland”, som han stämmelser i flera landskap. menar omfattade hela landskapet utom de två Det äldsta skriftliga belägget för ett faktiskt sydvästliga häraderna Västbo och Sunnerbo. svedjebruk är från 1330-talet och gäller norra Larsson påstår vidare att svedjebruket expande- Småland. Frälsemannen Gjord Tordsson fick då rade västerut in i Halland under 1700-talet. Ett tillstånd av Nydala kloster att anlägga nyodling- problemområde som borde studerats vidare är ar (culturas nouas) som kallades rydhninga på relationen mellan svedjande och de västsvenska klosters skog vid Virstorp i Vrigstads socken.14 ljunghedarna. Ådel Vestbö-Franzén behandlar Av sammanhanget framgår att det rörde sig om svedjandet och rågodlingen i norra Småland i svedjebruk. Röjningarna innebar rätt till avkast- sin avhandling Råg och Rön som berör flera ning av rovor och kål samt utsäde [spannmål] i av ovanstående problemställningar.12 Vad gäller två år, därefter skulle ’nyodlingarna’ läggas ut till den internationella forskningen om företeelsen betesmark. Röjningarna fick inte göras där ek el- hänvisas till Ådel Vestbö-Franzéns artikel i denna ler andra bärande träd växte och de fick inte hel- skrift. ler vara till skada för klostrets landbor, torpare

24 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 svedjebruket i syd- och mellansverige före den agrara revolutionen eller malakarlar [nybyggare].15 En uppgift från 1324 intygade ärkebiskop Olof att Hanebo sock- 1344 anspelar troligen på svedjebruk. Detta år enmän hade skänkt mark till Bergviks kapell i intygas att prästen Sune hade förvärvat gods till Hälsingland. Bland givarna omtalas bl. a. en Tryserums kyrka i Tjust, bl. a. området Präste­ Olof i Swidhum (sannolikt avses gården Svedja svedjan (in area dicta prestæswidhium).16 Dessa vid sjön Bergviken) och att ärkebiskop Olof hade medeltida utmarksodlingar var således tillfälliga köpt ett jordstycke som kallas svedja (swidh) för och av samma typ som på 1600- och 1700-talen 15 spann korn.21 Sammansatta namn som Sved- beskrivs av t. ex. Schering Rosenhane och Carl jebo, Svedudden, Svedäng osv. finns företrädes i von Linné (se sid. 27). Götaland och Svealand.22

Svårt att beskatta Ägonamn Till skillnad mot de fasta åkrarna var det svårt Fjärdedels skattehemmanet Östertorp i Floda att kontrollera och beskatta utmarkssvedjorna. socken i Södermanland hade en särhägnad äng Detta gällde inte minst tionden. Med anledning på drygt ett tunnland som kallades Sjögiöle äng. av klagomål från stiftets prästerskap uppmanade Namnet och läget talar för att ängen har ett ur- biskop Knut i Linköping i juni 1407 stiftets inne- sprung som en svedja. Skräddartorp i samma vånare att erlägga tionde för bl. a. nyodlingar socken har en stor äng som kallas Giöleängen i eller skogsbränning som kallas swidhia, med norra delen av inägomarken.23 preciseringen för vete, råg och havre.17 Olaus Magnus omtalar svedjande och svedjeland i sko- garna i sin historia om de nordiska folken från 1500-talets första hälft (1518–1555).18 Den förre är- kebiskopen refererar till förhållanden som rådde före den stora invandringen av svedjefinnar till Sverige. Svedjeskog omtalas i vissa av 1550-talets ka- merala jordeböcker. För Gustav Vasas Arv och eget-hemman finns ofta kvalitativa omdömen om utmarksnyttigheter som betesmark, ollonskog, figur 1. Den särhägnade Sjögöle äng under Öster- vedbrand, timmerskog, näverskog och fälleskog torp i Floda socken var drygt ett tunnland stor och (svedjeskog), något som inte redovisas för öv- har sannolikt sitt ursprung i en rågsvedja (C2:352). riga hemman i Kammararkivets landskapshand- lingar. Det är svårt att göra exakta kvantitativa Peter Pyts torp i Esterna socken i Uppland hade beräkningar men företeelsen var inte ovanlig. I 1638 en äng som kallades Suedarna och som av- östra Småland omtalas fälleskog 1558 i Aspeland, kastade 4 lass hö.24 I detta fall en permanent Sevede och Tuna län.19 Hertig Karl kallade i ett slåttermark och inte någon rågsvedja. Namnet brev 1587 svedjelanden för en ”Guds gåva och tyder dock på att marken tidigare har svedjats. välsignelse”. Han bör i detta fall ha relaterat till Många ”svedjenamn” gäller bebyggelse som sitt hertigdöme i Värmland, Södermanland och åtminstone går tillbaka till medeltid men för att Närke. Troligen syftade han på de invandrande reda ut ålder och andra omständigheter kring savolaxfinnarna med sina huuhtasvedjor.20 ort- och marknamn med anknytning till brand- kultur krävs en särskilt studie. Ortnamn Ytterligare indikationer på brandkulturens tidi- gare utbredning är de ort- och marknamn som Svedjor på ont och gott innehåller namnelement som avspeglar svedjor Svedjebruket liksom andra former av bränningar eller liknande. Särskilt i Hälsingland, Jämtland påverkade i hög grad vegetationens utseende och Västernorrland är svedjenamn vanliga. År och karaktär vilket på 1700-talet ansågs vara

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 25 clas tollin

figur 2. År 2013 gjordes ett försök med en kaskisvedja­ på kulturreservatet Linnés Hammarby. foto: författaren.

negativt för utmarkernas trädbestånd och jord- Som framgår redan av landskapslagarna inne- lagret. Carl von Linnés beskyddare, arkitekten bar svedjebruket alltid risk för att elden skulle och överintendenten Carl Hårleman (1700–1753) sprida sig okontrollerat. Även domboksmateria- reste 1749–50 mellan Lagadalen och Värend. Om let från 1600-talet belyser problemet. Enligt 1647 den 25 kilometer långa sträckan från Slätthög till års skogsordning var ek och bok regale även om Växjö noterar han att skogen var illa hanterad de växte på skattejord och fick inte brännas. och att matjorden var så uppbränd av svedjande År 1659 brändes en svedja på Hjortsjö bys ut- att bara klippor och ör (sand/grus) återstod. marker i Rydaholms socken i Småland. Hjortsjö Även landskapet mellan Diö och Loshult i sydli- bestod av 5 skattehemman men det verkar bara gaste Småland var starkt präglat svedjande enligt ha varit två av gårdarna som var inblandade. Hårleman.25 Landshövdingen Ludvig von Saltza Svedjan avbrändes, gärdades och fredades. Tio i Jönköping konstaterade 1756 ’att befolkningen dagar senare tog omkringliggande skog eld och försökte ta sin mesta föda ur skogen medelst 300 ekar och bokar, dvs. förbjudna träd fördär- svedjebruk’. Hans samtida kollega Gustaf Fred- vades. Trots att elden inte bröt ut förrän tio rik Rothlieb i Växjö menade att skogarna i Kro- dagar efter bränningen dömdes de inblandade nobergs län ’lutade åt undergång på grund av bönderna till dryga böter.26 ett överdådigt och oförsiktigt svedjande’. I maj 1749 beskriver Linné det småländska svedjebru- Svedjebruket enligt ket men i mer positiva ordalag, ’där lantmannen Rosenhane och Linné bränner sina svedjor får han av onyttig skog en Det finns några samtida skriftliga källor om härlig säd och därefter några år med gott gräs- svedjebruk i södra Sverige. Riksrådet Schering bete’ (Skånska resan). Rosenhane ger en förhållandevis konkret be-

26 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 svedjebruket i syd- och mellansverige före den agrara revolutionen skrivning av svedjebruket i södra Sverige i sin och gav högt och löst gräs, på vilket hästarne och ung- Oeconomia från 1663, även om 1600-talsspråket boskap betades. är knaggligt och delvis oklart.27 Rosenhane utgår mest från Sörmländska förhållanden och använ- En vecka senare hade Linné nått fram till Svena- der dialektordet göla: rums socken och kompletterar beskrivningen:

Man hugger om våren, där som icke för mycket tjocker Fällerågen, som sås i svedjor vid midsommartiden eller skog är, och om torr sommar är bränner i juli månad, 14 dagar därefter, växer upp och buskar sig till hösten, och strax där efter sår och krattar neder säden, aktandes även som på åkern. Så snart frosten kommer, pläga de dock om lövskog är ibland, att man den intet nedhug- släppa slaktboskapen på brodden att på ett par veckor ger förrän han bliver fullövad, emedan han dock senare göda sig. Året därefter blir fälleråden mogen i juli, om torkas och brinner än den andra [skogen]. Eljest brukar han varit sådd i midsommartiden, men den som sås man ock hugga om sommaren, och låta skogen ligga att om hösten mognar ej förrän i augusti” … Rovor sås här rötas tillsammans året omkring [runt], och under tiden [Svenarums socken] icke på åkern utan endast på sved- 29 [ibland] längre, det man kallar surfälla, vilket sedan, när jor, där de bliva större och smakligare. det bliver väl torrt, brinner så mycket bättre i jorden. Man bör ock akta uti huggande, att träna falla jämt efter Linné konstaterar således att svedjebruket har varandra, item att man kvistar av grenar ock stora träd, så att allt kommer att ligga tätt vid jorden, ty om elden en rotationstid på 20 till 30 år vilket innebär eljest frasar över ovan till, och intet brinner neder i jor- att svedjor ”vandrade” runt stora delar av byar- den, så haver man där ingen nytta utav. Uti brännande nas utmarker vilket skapade olika successions- bör ock aktas, att man tager därtill en torr och varm dag, stadier. Frågan är hur Linnés beskrivning kan aktandes dock, vadan vädret [vinden] blås, så att elden icke föres in på husen, gärdesgårdar och in uti skogen, beläggas med ett annat källmaterial. att göra skada.28

Carl von Linné skildrar svedjebruket när han Storskaliga kartor passerade Småland på återresan från Skåne 1749. Ett källmaterial som hittills i ringa utsträckning Beskrivningar som har använts som förlagor till har utnyttjats för studier av brandkulturen i all- mycket av det som senare har sagts om svedje- mänhet och svedjebruket i synnerhet är de äldre bruket. Linné noterar från Stenbrohults socken: storskaliga lantmäterikartorna. Kartorna är i ”I denna allramagraste jord växte nu tall på skala 1:5 000, 1:4 000 och 1:3 333 och visar be- höjderna, men gran och ene där som var något byggelse, markanvändning och fredningssystem. mer sidlänt, vilka uppkommo efter bränningen De historiska kartornas redovisning av svedjor till skog (såsom efter förra svedningen) och ble- och svedjemark kan jämföras mot moderna kar- vo så fullvuxne, att de huggdes och åter brändes, tor och dagens markanvändning, vilket skapar om 20 eller högst 30 år.” … ”När nu skogen var förutsättningar för vidare analyser. Tack vare en uppvuxen kvistades han ifrån roten uppåt, näs- hög täckningsgrad kan de storskaliga kartorna tan så högt som en karl; året därefter huggdes även användas för regionala sammanställningar. han neder och torkades över sommaren, äntli- Gunhild Weimarck var en pionjär för denna gen [slutligen] itändes han emot vädret [vinden] metod och utgick från kartor över två bebyggel- och brändes av, då alla kvistar, grenar och mossa ser i Örkeneds socken i nordöstra Skåne från förbrändes intill alven och alla stenar lågo nak- 1700-talet och 1800-talets första hälft.30 Wei- ne. Stockarne, som blevo kvar efter bränningen, marck visar att stora områden på utmarken i kallades smetved, med dem uppstängdes en gär- byarna Lönsboda och Ulfshult var präglade av desgård helst löst omkring fällan” svedjebruk så sent som omkring 1840. Angående odlingen skriver Linné: Informationen om svedjor och svedjemark på äldre kartor visar hur lantmätaren uppfattade Första sommaren såddes här rovor, som blevo ansen- situationen vid karteringstillfället. Nyanlagda ligt stora och söta. Sedemera såddes här finnråg eller svedjor och svedjor som varit i bruk de senaste vinterråg, emot hösten eller efter midsommaren, som med hackor nedkrattades och året därpå gav en hög råg åren registreras ofta, ibland också mark som be- … Året efter sädesbärgningen stod fällan ännu instängd dömdes vara lämplig för framtida svedjor. I flera

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 27 clas tollin

fall noteras även mark som tidigare svedjats som svedjebruket huvudnäring medan det i den ”van- gammal sved eller liknande. Det är dock oklart liga” bondeekonomin var ett komplement till de när denna mark svedjades. Dynamiken i svedje- fasta åkrarna. bruket över en längre tid är svår att fånga. På ett Olof Tresk fick 1639 uppdrag att avmäta så fåtal storskaliga kartor från 1600-talets slut och kallade finngårdar i Ljusdals, Alfta, och Arbro 1700-talet förekommer emellertid detaljerade socknar i Hälsingland (V1:1–62). Tresk fortsatte redovisningar av utmarkens svedjor och svedje- arbetet de följande åren i Medelpad och Ånger- mark vilket tillsammans med textbeskrivningen manlands skogsbygder och omtalar ofta svedj- ger både belägenheten och en bild av svedjornas ning och svedjeskog (V1: 1–16, 71–78). Anders storlek, svedjebrukets rotationscykel samt konse- Börjesson Gadd noterar på 1640-talet svedje- kvenserna för markanvändningen över tid. skog samt förekomst av näverskog och lövskog på kartorna över byar i Gnarps och Bergsjö Äldre geometriska kartor socknar i norra Hälsingland (V3). Detta gäller De geometriska kartorna från 1600-talets första också för Jakob Christoffersson Stenklyft i Ång- hälft omfattar i regel endast inägomarken varför ermanland (X1).32 Åren 1671–72 avmättes ett 50- utmarkssvedjorna inte karterades däremot om- tal torp, fäbodar och hötäkter (utängar) som var talas de ofta i textbeskrivningen.31 I Kammar- upptagna på kronoallmänningen söder om Vox- kollegiets instruktion den 2 april 1634 sägs att nan i Bollnäs socken. Enligt textbeskrivningen lantmätaren ska undersöka om det finns sved- hade fäbodfolket både själva svedjat och sålt den jefall (svedjor), tarvskog (nyttoskog) och annat närliggande skogen till svedjefinnar, med resul- sådant som kunde komplettera brister i inägo- tatet att skogen blev förödd (V1: 41–55, 60–61). marken (Samlingar nr 10). Bestämmelsen avsåg ”Söörboe torph [Nybo], oppå huilkett boer een nyttigheter på byarnas samfällda utmarker och löösfinne medh fäbodelagetz tillståndh. … Haf- inte svedjeskog på härads- eller sockenallmän- wer och lijka lägenheeter medh fäbolaget, och ningar. När det gäller registrering av svedjor föröder skoughen medh swediande”. Om torpet och svedjeskog är variationen stor mellan olika Gammelsved konstateras både skogsskövling lantmätare. och skattesmitning: ” Gammalswedh benämndh huarpå boer … nu här j 10 åhr åbodt och hafr Finngårdar i Västernorrland jcke mehra, än allenast tompterummet. Doch För att visa att det förekom två i princip oli- hafwer han j desse åhren, myckett förödt skoug- ka typer av svedjebruk ges några exempel från hen, sampt [både] för betalningh af bönderne Hälsingland. För de så kallade finngårdarna var samt af eghen påtaghen driftighet. Och slätt

figur 3. Sörbo eller Nybo i Bollnäs socken. Fäboden hade åtta delägare markerade med en cirkel med mittprick. Dessutom fanns ett s.k. finntorp (D) vars innehavare påstods föröda sko- gen med svedjande (V1:50–51).

28 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 svedjebruket i syd- och mellansverige före den agrara revolutionen ingha vthlagor till Cronan vthgiordt, jcke heller både ’svidie- och tarvevedsskog’. Angående byn bönderna, för torpetz eghor, som dhe sigh til- Kölva i Ålands socken skriver Månsson: ”Före- legnatt hafwa” (V1:50–51). skrevne heman hafwer godh läghenheet medh skog att bränna och swea”. Även i Skogstibble Ojämn registrering av svedjor socken fanns bebyggelse med ”tårfftigh skogh Förutom de norrländska ”finnsvedjorna” visar att bränna och swea”. Detsamma gällde för by- de geometriska kartorna på ett omfattande arna Helgesta, Holmbro och Testa.34 Svedjeupp- svedjebruk i flera landskap. Håkan Arvidsson gifterna redovisas bara i textbeskrivningen (No- i Värmland omtalar dock få fall av svedjeskog, tarum explicatio) och inte på kartbilden. vilket är förvånande (R4:7, R2:12, 22). Rimligen För byn Bredsättra i Bro socken i Rosla- var svedjor vanliga i Arvidssons arbetsområde gen noterar Johan de Rogier; ’i denne utmark i västra Värmland. På kartan över Björkebol i är mest allt nyttig[t] till timmer, svedjefall och Karlanda socken (R4:10) omtalas dock stora fall bete’(Lösblad:14a). På Harö i samma socken som sträckte sig ända fram till Glaskogen drygt är en ’gammal svedja’ utritad på kartan (Lös- 10 kilometer bort. Troligen avses stora gransved- blad:8). jor i detta fall. En tidig uppgift om tillgång till svedjefall ger Trots 1634 års instruktion är det flera lantmä- Johan Larsson för skattetorpet Lövås i Torpa tare som sällan eller aldrig omtalar svedjor i sina socken (T3:258) i sydöstra Västmanland. Anders akter, till exempel bröderna Thomas och Mår- Samuelsson i Södermanland noterar ett stort an- ten Christiernsson i Uppland som dock gör vissa tal svedjor under det dialektala ordet giöle t.ex. undantag. På en konceptkarta av Mårten Chris- till det halva kronohemmanet Fräkentorp i Lilla tiernsson över torpet Nogård i Funbo socken Malma socken, där tre mindre områden utan- finns en inhägnad svedjejord som var drygt ett för den egentliga inägomarken kallas ”giöle” tunnland stor (LMMy-Uppsala:078). Thomas (C4:81), så även kronotorpet Kryckeläng i Ludgo Christiernsson redovisar en svedja på Sollentu- socken (C1:217). För byn Öster-Malma i samma nas bys utmark vid sjön Norrviken (Sockenpär- socken finns karttexten ”skogh och gamlbe giö- mar:1). Angående byn Skälby i Järfälla socken len”, liksom på kartan över avgärdahemmanet skriver Christiernsson 1636: ”Tårfftig [= tillräck- lig] Skog att Swea och bränna: dock icke tim- figur 5. Söder om torpet Snåret i Bro socken ligger berskogh”. en gammal inhägnad svedja. På Korsholmen skördas ett lass hö (lösblad:8, 1643). Andra upplandslantmätare omtalar ofta svedjor och svedjeskog.33 Sven Månsson ger ett flertal svedjebelägg i Hagunda härdad väster om Uppsala (A4:32, 33–34). I Börje socken fanns figur 4. En svedja 1635 intagen på Sollentuna bys skog (utmark) på östra stranden av sjön Norrviken (Sockenpärmar:1).

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 29 clas tollin

Tovetorp (C1:226–227, C1:228). För byn Nästorp mulebet effter nö(d)torfften”. Även till byn Sax- i Floda socken finns två kartor från 1630-talets hult i samma socken finns fälleskog. För skat- mitt som sannolikt har samma förlaga. Väster tehemmanet Långshult i Näshults socken står om sjön Lilla Näsnaren ligger Nästorpsnäs, en ” Godh timber skog sampt fälleskog” (E4:369, äng på cirka 4 ½ tunnland och söder om denna E4:380, E4:350). Skattehemmanet i Bellesnäs är ett cirka 1 ½ tunnland stort inhägnat område i Bellö socken hade ett skogsfjäll tillsammans med texten ’gammalt giöle’. Om gölet sägs att med en gård i Långaskögle, där det fanns marken är tjänlig till åker eller äng (C2:290–291, ’nödtorfftig fälle skogh’ (E1:69, 72, E1: opagi- C2:330–331). I dessa fall kan det var rågsvedjor nerad kopia från 1816). Hemmanet Långhult i som senare blivit införlivade med inägomarken Näshults socken i sydostligaste delen av Östra som slåttermark eller permanent åker. För skat- härad hade fälleskog till nödtorften (E4:350, tegården Sjögöle i Vingåkers socken skriver Olof LMMy-Jönköping:38). För Härlövs kyrkby väs- Larsson Tresk 1634 om utmarken: ”Gått fiskie, ter om Växjö noterar Erik Nilsson Aspegren temligh giölemark och betz, liten tarfue och 1637 att det finns god lägenhet med eke, bok fångeskogh” (C2:183). och timmerskog men även skog till svedjefall Det förekom svedjor alldeles utanför Stock- (Nya Bergkvara:26-27). I Peter Jonsson Dukers holm. Sven Månsson noterar inte mindre än 19 kartor från Tveta härad (E2) nämns svedjeskog fall av svedjeskog på Södertörn. ”Til föreskrevne endast någon gång medan i Södra Vedbo (E1) heman [Örby i Brännkyrka socken] är gott uth- omtalas ofta svedjeskog, näverskog och lövskog. rum [utmark] medh Skogh til att bränna och Även Johan Larssons och Lars Larsson Brands Swea [svedja]” (C7:79–80, 1636). kartor från Östra härad innehåller uppgifter I Västergötland omtalas brännemark bland om svedjeskog, näverskog och lövskog. Särskilt övriga utmarkstillgångar som, gärdselvirke och många svedjor är registrerade i kartsamlingen timmerskog. Uppgifter om brännemark gäller över Axel Oxenstiernas grevskap Södermöre för vedbrand och inte för svedjemark. Detta 1654. För Kippingsbo i Vissefjärda socken no- framgår av att både suidje och brännemark om- teras; ”[vad] Vthmarcken ahnbelangandhe fin- talas samtidigt i textbeskrivningarna men aldrig nes swedie marck lijtet, book skogh nogh” brännemark och vedbrand. Särskilt i södra delen (Södermöre:122). I kartsamlingen noteras även av landskapet finns ett stort antal uppgifter om om svedjemark saknas. För gården Norketorp i svedjor.35 Johan Botvidsson ger enstaka svedje- Madesjö socken sägs: ”Jngen swedie mark eller belägg (P3:29–30). Botvidssons efterträdare Nils timber skogh” (Södermöre:168–169). Eriksson och Kettil Claesson omtalar regelmäs- På östgötakartorna är beskrivningarna över sigt förekomst av svedjeskog eller motsvarande utmarkernas nyttigheter mer kortfattade. Johan från centrala och södra Västergötland. Samman- Larsson omtalar sammanlagt cirka 20 svedjor lagt rör det sig om 130 belägg. Detta motsäger eller svedjemark (D7:98, D10:97). Johan de uppgifterna i 1620-talets utsädeslängder om att Rogier nämner 1636 svedjefall för Sikla by i svedjebruk saknas i södra Västergötland.36 För Styrstads socken och ytterligare några bebyg- Bosgården i Sätila socken säger Nils Eriksson gelser (D4:62–63, D1, D3:63, D7). I Sturefors 1649–50: ”Gran och före skogh till timber, gi- jordebok från 1651 förkommer 17 uppgifter om ärzle, suedie och brännemark godher”.37 svedjor eller svedjeskog i östra Östergötland. I För Smålands del finns cirka 100 noteringar konceptsamlingen från Lysings härad redovisas om svedjemark. I Småland användes som ovan inga svedjor trots att häradet inrymmer stora nämnts vanligen termen fälleskog för mark som skogsmarker i Hålaveden mot gränsen till Små- användes till eller var lämpad för svedjebruk till land. Renovationerna omtalar dock tre fall av exempel skattehemmanet Råsa i Näshults sock- svedjeskog. Angående kronohemmanet Hult i en (LMMy-Jönköping:30). I textbeskrivningen Stora Åby socken står: ”Skog til timber, swe- till kronohemmanet Mölletorp i Lemnhults diefal, wede brand och giersle til öfuerflöd” socken står: ”Timber och fälle skog samp[t] och (D10:262).

30 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 svedjebruket i syd- och mellansverige före den agrara revolutionen figur 6. Nästorp i Floda socken 1634. Söder om äng- en Nästorpsnäs har lantmätaren skrivit ’gammalt giöle tjänligt till åker eller äng’. (C2:330–331). figur 7. Kungsberga, Färentuna socken 1644. Sved- jor var inte enbart en utmarksföreteelse. På udden vid Ökstockshamnens mynning har lantmätare Sven Månsson markerat ett område i Iländas ängsmark som ”suedh”. (A1:18-19). figur 8. Hemmingsbo, Fläckebo socken. I norra de- len av inägomarken har lantmätaren skrivit ”stub suedhe” och även ritat ut stiliserade stubbar. (T2:149). figur 9. ’Brännt giöle’ i Sjölunda (Bettna prästgård) 1634 (C2:426-427).

Olika slags svedjor Alla svedjor var inte tänkta för svedjebruk. Många gånger återfinns svedjor i inägomarkens utkanter. Dalalantmätaren Jonas Arvidsson om- talar svedjor i ett tjugotal fall i Tuna socken men då mest angivna som äng och slåttermark.38 På en ängsmark i Färentuna socken är ett område avgränsat med en pricklinje och har karttexten ”suedh”. (A1:18–19). I två fall i Västmanland omtalas stubbsvedjor. Den markerade stubbsvedjan i Hemmingsbo i Fläckebo socken ligger i inägogärdets norra del. Marken har ängsprickar och ett stort antal ut- ritade stubbar. Troligen rör det sig om en det Myrdal kallar röjningsbränning som ett första steg i utvidgning av åker- och/eller ängsmarken (T2:129, T2:149). På kartan över Sjölunda (Bettna prästgård) finns en notering om ’bränt giöle’ Ytan ligger inom samma hägnad som ängen men är avgrän- sad av en pricklinje. Området är 200 gånger 130 alnar eller knappt ett hektar. Det halva kronohemmanet Nybble i Flens socken hade ett ”aff huggit giöle” vid Nybble äng söder om sjön Orrhammaren.39 De sörmländska göle-markerna verkar ha oli- ka ursprung. I flera fall talar storleken och det centrala läget i förhållande till bebyggelsen mot att de är tillfälliga rågsvedjor som har övergått i permanenta ängar. I andra fall har svedjandet föregått en bebyggelseetablering, ofta i form av mindre avgärdagårdar. Parallellt med detta fö- rekommer också ett traditionellt svedjebruk på utmarkerna.

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 31 clas tollin Unika källor från Småland De yngre geometriska kartorna från perioden 1660 till 1750 redovisar såväl inägomarken som utmarken och därmed är svedjorna ofta utritade på kartan, ibland även med upplysningstext. Därmed framgår svedjornas belägenhet och storlek vilket ökar förståelsen för svedjebrukets karaktär. För byn Sevedstorp i Pelarnes socken i östra Småland noterar Samuel Frigelius 1712 en ”affbrukad Swedia”på kronohemmanets ut- mark mot väster. I textbeskrivningen till Imbra- figur 10. (Ovan) ”Avhugget giöle” söder om sjön Orr- måla i Misterhults socken skriver Frigelius 1689: hammaren vid Nybble äng i Flens socken (C4:30). ”… sampt något fälleskogh men mycket oländig mark” På tre ställen omtalar karttexten dessutom figur 11. (Nedan) Skifte av utmarken Brännan i Ju- lita socken 1779/1797. Mark och vegetation var till mark som var lämplig att svedja: ”hwar ibland stor del påverkade av brandkultur (LSA C35-62:5). finns små parker till swedie tienlige”. Samma år

32 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 svedjebruket i syd- och mellansverige före den agrara revolutionen avmätte han även byarna Tjustgöl och Älmekärr i samma socken där flera områden mellan ber- gen angavs som tjänliga för svedjebruk.40 För dessa bebyggelser omtalas svedjemark också i Smålands handlingar från 1550-talet, vilket visar att de geometriska kartorna kan avspegla betyd- ligt äldre förhållanden.41 figur 12. Läget för bebyggelserna Målen och Kvarnabo. Brännan i Julita socken På 1700-talet skiftades ofta samfällda utmarker innan storskiftesförrättningar av inägomarken flera fall noteras som ovan nämnts, mark som kunde ske. I samband med detta upprättades tidigare svedjats som gammal sved eller liknan- utmarkskartor som beskrev och värderade ut- de. Det är dock svårt att veta när denna mark markerna där även svedjebruket vägdes in. Vissa svedjades. Nyanlagda svedjor och svedjor som utmarkskartor omfattar vidsträckta områden varit i bruk de senaste åren registreras ofta, och brandkulturens påverkan kan gälla stora ibland också mark som bedöms vara lämplig arealer. En samfälld utmark som kallades Brän- för framtida svedjor. Dynamiken i svedjebruket nan fanns i nordöstra delen av Julita socken i framgår däremot inte. Det finns undantag. På ett Södermanland. Området är cirka 6 gånger 4 ki- fåtal storskaliga kartor från 1600-talets slut och lometer stort och bland delägarna ingick Julita 1700-talet förekommer mer detaljerade redo- (herr)gård och Julita Prästgård. Avmätningen av visningar av utmarkens svedjor och svedjemark Brännan gjordes av lantmätaren Gottard Vahl- vilket tillsammans med textbeskrivningen ger en ström 1779 men förrättningen genomfördes bild av både svedjebrukets rotationscykel och först 1797.42 Mark och vegetation beskrevs noga dess konsekvenser för vegetation och markan- för att den kommande fördelningen av marken vändning över tid.43 skulle bli rättvis. Julita gård tilldelades ett skifte i väster på Målen i Ramkvilla socken 385 hektar som beskrevs på följande sätt: ’Nå- I södra delen av Ramkvilla socken ligger en be- got bergig, ganska stenbunden [mark] samt att byggelse vid namn Målen. Området ligger ovan- skogen genom kolning och svedjande är nästan för högsta kustlinjen, 220 till 255 meter över förrödd och uthuggen, kan dock på somliga stäl- havet. Vegetationen utgörs idag mest av produk- len finnas lite timmer och fångskog men mycket tionsskog av gran med inslag av löv. Marken är ung björkskog finns på svedjelanden (min kusi- för övrigt relativt intakt med få täkter eller sen- vering). Övriga fem skiften på sammanlagt 470 tida anläggningar. I skogen finns på sina ställen hektar var av samma beskaffenhet. Brännan gjor- nedsjunkna röjningsrösen av ”hackerörstyp”. de i hög grad skäl för namnet. Förutom torpens Målen gränsar i norr till byn Nottebäck, i intagor och några utängar var cirka 900 hektar väster till Asa säteri och kyrkby, i söder till Asa- av utmarken präglad av svedjebruk, kolning och ryds by och i öster till byn Torp. På 1600-talet annan brandkultur vilket hade lett till att den följde gränsen mellan Njudungs Västra härad äldre skogen hade ersatts av ung björkskog. De och Norrvidinge härad inte helt gränsbyarnas stora arealerna innebär att det inte var fråga om ägoområden. Detta ledde till osäkerhet om någon tillfällig verksamhet utan ett ackumulerat rågångarnas rätta sträckning. Asa by i Norrvi- resultat av ett kontinuerligt svedjebrukande. dinge härad hade till exempel en äng mellan Hökasjön och Målasjön som sannolikt låg i Några smålandskartor Västra härad. Under 1600-talet rådde även en Informationen om svedjor och svedjemark på tvist mellan Asaryd i Asa socken och Målens äldre lantmäterikartor visar hur lantmätaren löjtnantsboställe i Ramkvilla socken om härads- uppfattade situationen vid karteringstillfället. I gränsen och den rätta rågången mellan de två

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 33 clas tollin

figur 13. Målen 1691/1705 Jonas Duker och Assar Roman (Lmy 06-ram-2). I det omtvistade området är 15 svedjor utmärkta. Sammanlagt finns det fyra versioner av ovanstående karta som delvis kompletterar varandra.

byarna. Oenigheten ledde till att lantmätarna till kriget i Tyskland (möjligen kriget mot Bran- Jonas Duker och Assar Roman på 1690-talet denburg 1675–79) men ovanligt nog återvände upprättade fyra likartade kartor över Målen för de till hembygden. Under soldaternas frånvaro att reda ut situationen.44 hade asarydsborna tagit över en del svedjor vil- Tvisten gällde ett triangelformat utmarksom- ket skapade konflikter. Även bönder i grannbyn råde mellan Målasjön och råmärket Järpabro Holmeshult deltog i svedjebränningen. I ett fall 200 meter nordväst om Järpagöl. Häradsmärket överlät Målen en svedja (nr 14) om tre skeppe- Järpabro var parterna överens om men inte hur land till en Johan i Holmeshult som ersättning gränsen skulle gå därifrån. Inom den relativt be- för oxlega.45 (1 tunnland = 6 skeppeland). Även gränsade tvisteparken redovisades inte mindre en Måns i Holmeshult hade fått tillstånd av sol- än 15 svedjor. Dessutom kommenterades var och daterna i Målen att bruka en svedja (nr 23) som en i textbeskrivningen, vilket gör kartorna till var på fyra skeppeland. I detta fall nämns inget unika källor för att förstå det sydsvenska sved- om ersättning. jebruket. Svedjorna kallas omväxlande ”svedia” Det största arbetet verkar ha varit själva hugg- och ”fälla”. ningen. Pär i Målen sägs ha huggit svedjorna nr Målen innehades av löjtnanten Johan Gustaf 18 och nr 19 och en del av nr 20. Måns i Målen Stråle men det är tveksamt om han bodde där. I påstås ha huggit fällorna nr 17 och nr 24. Efter kartans textbeskrivning omtalas flera gången en huggningen följde avbränning, infredning, sådd korpral Pär Nilsson i Målen eller bara Pär i Må- och skörd. Endast råg omtalas som gröda. Stor- len. Det fanns även en Måns i Målen som sanno- leken på svedjorna varierade från ett sjättedels likt också var soldat. Målens soldater kallades ut tunnland till tre tunnland (820 till 14 700 kvad­

34 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 svedjebruket i syd- och mellansverige före den agrara revolutionen

figur 14. Rektifierat kartöverlägg som bygger på 1690-talets avmätningar av gården Målen. Tvisteparken var cirka 1,5 kilometer lång och en kilometer bred i basen. Området var till största delen utmark. I väster fanns en kalvhage och en ängsremsa mot Målasjön, dessutom låg en mosse och ett myrstråk i söder. De med pricklinje avgränsade ytorna är svedjeland (Ekon. blad 5E 8i, Lmy 06-ram-2). Bearbetning av författaren. ratmeter). Den noggranna redovisningen talar nade marker som kallades ”rågsvedjor”. Andra för att det var svedjorna som var det mest värde- marker karakteriserades som ”busksvedjor”, fulla i denna utmark.46 ”småskog” och ”gräsbotten med skog” Även Genom att svedjorna var utritade på kartorna mossar, ljungmarker och utängar redovisades. 48 kan svedjemarken dessutom exakt identifieras Av noteringarna framgår att större delen av rumsligt och uppsökas för jordanalyser och fält- utmarken ingick i en svedjebrukscykel, där lant- undersökningar. mätaren urskiljer distinkta områden utifrån ve- getationens karaktär. Följande steg noteras för Kvarnabo i Gnosjö socken svedjorna: år ett ”nedfälld svedja” dvs. träden År 1797 upprättades en karta över den gemen- i den blivande svedjan har fällts. År två och tre samma utmarken till bebyggelserna Kärringagär- “rågsvedja” betesfredad med en provisoriskt häg- de, Lidås och Kvarnabo i Gnosjö socken (E40- nad och besådd med råg. År fyra till tio ”busk- 18:2). Syftet med förrättningen var att fördela svedja” ohägnad och beväxt med buskar. År tio utmarken mellan byarna och fastställa rågångar. till femton ”lövsvedja” beväxt med sly. År fem- Inägomarken karterades inte, men utmarken av- ton till tjugo “små skog” beväxt med unga löv- mättes noggrant och ett stort antal delområden träd. År tjugo till trettio ”svedja med gräsbotten beskrevs utifrån bonitet och karaktär. Ansvarig och skog”. Därpå är det dags att börja om med lantmätare var Nils Lindvall men uppmätningen en ”nedfälld svedja”. Kartan över Kvarnabos ut- gjordes av Samuel Viridén.47 mark blir därmed en bekräftelse på svedjebru- Viridén utmärkte dels områden som ”släta kets tjugo- till trettioåriga rotation liknande den svedjor” och ”stensvedjor”, dels mindre inhäg- som Linné och andra har beskrivit.

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 35 clas tollin

figur 15. (Över) Kvarnabo Gnosjö socken 1797. Kartan visar olika stadier av svedjebruk på utmarken (E40-18:2). figur 16. (Under) Rektifierat kartöverlägg av Kvarnabo-kartan från 1797 på en modern ekonomisk karta vilket underlättar analysen och planerade fältstudier. Bearbetning av författaren.

36 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 svedjebruket i syd- och mellansverige före den agrara revolutionen figur 17. Per Larsson undersöker om en tidigare sved- jemark bär spår av odling. Även om kolförekomst kan beläggas. Frågan om svedjebruk gav upphov till röjningsrösen är inte slutligt avgjord. foto: författaren.

Svedjebrukets betydelse för försörjningen Tack vare att redovisningen i 1620-talets bo- skaps- och utsädeslängder gjordes på gårdsnivå kunde Lars J Larsson visa att svedjandet i ge- nomsnitt omfattade ett tunnland (4 900 kvm) per brukare och år i flera socknar i nordöstra Småland. Svedjebruket omtalas även i domboks- materialet och den genomsnittliga avkastningen kan utifrån detta uppskattas till 10:e kornet, dvs. cirka 3 gånger mer än avkastningen från de per- manenta åkrarna.49 Förmodligen erhölls en stor del av spannmålet i skogs- och mellanbygderna genom svedjebruk. Ordningen mellan grödorna råg och rovor kunde växla, sannolikt beroende på skilda väderförhållanden under olika år. I stort verkar dock det sydsvenska svedjebruket följt ett likartat mönster under lång tid. Med en genomsnittlig avkastning på 10:e kornet hade företeelsen troligen stor betydelse för tillgången på spannmål. Kanske var det svedjebruket som svedjor och svedjemark mot slutet av 1640-talet i gjorde det möjligt att överleva på de små lågav- norra Småland samt i centrala och södra Väster- kastande gårdarna före den agrara revolutionen. götland.51 Kartmaterialet tillåter därmed kvanti- Denna fråga måste dock studeras vidare och tativa beräkningar av svedjandet endast för vissa med ett bredare källmaterial. härader. Ett annat problem är att de flesta upp- gifterna kommer från textbeskrivningen medan få svedjor är utritade på kartan. En styrka hos Sammanfattande diskussion kartorna är dock att lantmätarna gjort sin be- De äldre geometriska kartorna visar att svedje- dömning efter att personligen besökt respektive bruket under 1600-talets första hälft var vanligt bebyggelse. i Uppland, Södermanland, Västmanland, Väster- Omfattningen av det sydsvenska svedjebruket götland, Östergötland och Småland.50 Svedjor har troligen underskattats både till sin omfatt- och svedjemark omtalas dels med kvalitativa ning och dess påverkan av skog och annan ve- omdömen i akternas textbeskrivning (Notarum getation. Svedjebruket förekom i hela Syd- och explicatio) som ringa, till nödtorften, god osv. Mellansverige från medeltiden och framåt. Någ- dels som karttext t.ex. ”gammal suedh” (RA- ra geometriska smålandskartor visar att större lösblad:8) och liknande. Endast vissa lantmätare delen av berörda byars utmarker användes för registrerade förekomst av svedjeskog före 1643, svedjebruk. Endast, mossar, kärr och berg i da- trots att Kammararkivets instruktion från april gen-marker var undantagna. Svedjorna var tillfäl- 1634 krävde detta. De flesta akter som omtalar liga och lades igen efter ett par år samtidigt som svedjeskog är tillkomna efter Kammararkivets nya togs upp. Efter tjugo till trettio år var man stora instruktion 1643. Mest konsekvent noteras tillbaka till ett tidigare svedjeland som då röjdes

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 37 clas tollin

och svedjades på nytt. På detta sätt skedde en förändrade karaktär. De moderna jordskiftena systematisk och återkommande avbränning av liksom den agrara revolutionen med bättre red- utmarken. skap, vallodling och växtföljder samt effektivare gödsling ökade dessutom både produktionen Stor betydelse för och produktiviteten på de permanenta åkrar- vegetationens sammansättning na. Svedjebruket försvann slutligen helt under En konsekvens av det kontinuerliga svedjebru- 1900-talets början. ket på byarnas utmarker var att det bör ha varit ovanligt med sammanhängande ”gammelskog” i Fortsatt forskning behövs äldre tid i södra och mellersta Sverige. Däremot Det finns ett kunskapsunderskott vad gäller sved- kan den ha funnits relativt orörda skogar i spar- je- och brandkulturen i södra Sverige, vilket gör samt befolkade gränsområden som Tiveden, det angeläget att beforska och undersöka flera Kolmården, Hålaveden, Hälleskogen och Lång- företeelser med tillhörande frågekomplex. Hur heden. Även om ungskog och sly dominerade på gick svedjandet till i detalj? Vilka moment ingick utmarkerna fanns det säkerligen enstaka äldre och när utfördes dessa? Vilka varianter fanns? solitärträd. Det är därför förmodligen riktigare Vilken betydelse hade vädret och hur anpassade att tala om trädkontinuitet är skogskontinuitet man sig till vädersituationen? Vidare, vilka hade i dessa fall. Områdena mellan älvdalarna norr rätt att svedja? Vilken arbetsinsats krävdes och om Ödmården skiljer sig och präglades långt hur organiserades arbetet? Vilka förändringar fram i tiden av storskogar. Det var i framför allt skedde över tid? Ett annat problemkomplex gäl- i dessa områden som finska invandrare etable- ler svedjebrukets påverkan på mark och vegeta- rade huuhtasvedjor från slutet av 1500-talet. tion. Gav svedjebruket upphov till röjningsrösen En fråga som återstår att reda ut är om det och åkerformer? Hur påverkades landskapets skapades några röjningsrösen i samband med biologiska innehåll på kort och lång sikt? Slut- svedjebruket. Vanligen rensades den brända ligen vilken betydelse hade svedjebruket för marken från större träd därefter såddes rågen försörjningen. Hur stor var t.ex. avkastningen glest och sopades ner från stenar och block med jämfört med annan odling och hur stor del av granruskor eller liknande. I äldre källor förekom- spannmålen kom från svedjebruk? mer få beskrivningar om att man samlade ihop sten eller att jorden i svedjorna bearbetades med åder, hacka eller på annat sätt.52 Utan jordbear- Förkortningar betningar och periodvis öppen jord fryser inte SLL = Svenska landskapslagar. Tolkade och förkla-­­ moränens sten till ytan och det är svårt att samla rade av Åke Holmbäck och Elias Wessén ihop tillräckligt mycket lös ytsten så att det räck- bb = byalagsbalken er till stenrösen. Mot detta kan anföras att det DMS = Det medeltida Sverige ofta finns stenrösen på svedjemarken, många är DL = Dalalagen djupt nedsjunkna s.k. hackerör.53 Det rumsliga GLA = Göteborgs landsarkiv sambandet behöver dock inte ha ett orsakssam- HL = Hälsingelagen KL = Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid band. (Se vidare Ådel Vestbö-Franzens artikel.) KSLA = Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Trycket på utmarkerna ökade under 1700-ta- LSA = Lantmäteristyrelsens arkiv let, vilket avspeglas i en mer restriktiv lagstift- MEL = Magnus Erikssons landslag ning. Enligt Byggningabalken i 1734 års lag fick RA = Riksarkivet man svedja småskog i åkergärden, ängar och Samlingar plus nr = hänvisning till Ekstrand 1901–1902. beteshagar, d.v.s. i inägomarken men ville man Samlingar i landtmäteri Första samlingen. Instruktio- ner och Bref 1628–1699. svedja på utmarken skulle de tilltänkta svedjorna SdmL = Södermannalagen först besiktigas av häradstinget. Under 1800-ta- UL = Upplandslagen let fick skogen i sig ett större värde och svedje- VmL = Västmannalagen bruket minskade gradvis samtidigt som skogen ÖL = Östgötalagen

38 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 svedjebruket i syd- och mellansverige före den agrara revolutionen

19 Smålands handlingar 1558 var särskilt utförliga när det clas tollin är fil. dr i kulturgeografi och gällde utmarksnyttigheter och fiske. Fälleskog omtalas i docent i agrarhistoria. Antikvarie vid Riksanti­ Skalsnäs och Skärslida i Gårdveka socken samt i Boanäs kvarieämbetet 1979–1986, lektor i Agrarhistoria och Fluxerum i Karlstorps skate. Fälleskog omtalas även i Åkerö i Mörlunda socken och Sevedstorp i Pelarne vid SLU 1999–2012. Har lett projekten Sveriges socken samt Arvidsmåla, Flivik, Gersebo, Hökhult, äldre geometriska kartor och Sveriges yngre Imbra­måla, Tjustgöl och Älmekärr i Misterhults socken geometriska kartor vid Riksarkivet samt en rad (DMS 4:4). utredningar och studier kring den historiska di- 20 Se även Myrdal & Söderberg 1991, s. 362 f. 21 SDHK 3272, 3273. mensionen i landskapet. Arbetar f.n. med det 22 Rosenberg 1882–83, s. 744 f. sydsvenska småsvedjebruket, allmänningar och 23 C4:73, C2:352, C2:353. kronoparker i Uppland samt Nationalstadspar- 24 Mörby: 38–39. En sökning på databasen GEORG ger fler träffar. kens historia från vikingatid till 1700. 25 Larsson 1980, s. 72 samt där anförda källor. [email protected] 26 Svensson 1981, s. 126. 27 Oeconomia från 1663, utgiven 1944 av Torsten Lager- Sveriges Lantbruksuniversitet stedt. Frälsemannen Schering Rosenhane (1609–1663) Institutionen för stad och land var bl.a. diplomat, riksråd och överståthållare i Stock- Avd för agrarhistoria holm. Han ägde flera säterier i Sörmland och skrev Box 7012 handboken Oeconomia, som beskriver lanthushållning 750 07 Uppsala och trädgårdsskötsel samt Hortus regius (en kunglig trädgård). 28 Beskrivningen avslutas mindre vetenskapligt med en re- flektion om hur man kan välja trädslag för föryngringen: ”Somliga hålla ock där vid den observationen, att om Noter man brukar björkenäver, att upptända elden med, skall 1 Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om det sydsven- där efter gerna uppväxa björkeskog igen, men brukar ska svedjebruket har pågått sedan 2017. Projektet har man furustickor, så ock samma slags skog växa i stället” finansierats av Carl-Göran Adelswärds stiftelse. (Oeconomia, s. 79 f.). 2 KL 17, sp. 492 ff. 29 Linné 2005, s. 384 f., s. 395. 3 Myrdal 1995, s. 6. 30 Weimarck 1979, s. 45–56. 4 KL 17, sp 491–495. Övergångsformer finns men i stort 31 Databasen GEORG på Riksarkivet innehåller drygt sett rör det sig om skilda former av svedjebruk. 12 000 storskaliga kartor från 1630- och 1640-talen. 5 Rietz 1862–67: ”Göle, n. svedjeland. ”Bränna göle”. 32 V1:2-3, V3:178-179. Gustafson 2019, kommande. Sdm. (Södertörn, Björkvik). Fsv. gærþi, gærþe, gierþi, n. 33 A1, A3, A4, A7, Mörby, Smedby, Sturefors, T1, T5, T6, gärde: ager vel pratum consæptum. VGL. ÖGL. UL. GL.; T7, RA lösblad, Sockenpärmar, Svea hovrätt m.fl. fn. gerdi, n.”. Även Ståhle 1981, s. 62. En språklig analys 34 Börje socken (A4:32, A4:33–34). Ålands socken (A4:147– av brandkulturens olika termer och deras specifika bety- 148). Skogstibble socken (A4:128–129, A41:30-131, delse vore intressant men ryms inte i denna uppsats. A4:134). 6 Bladh 1995; Broberg 1998 samt där angivna källor. 35 O1, O2, O3, O4, P3, Bogesund, Lönnarp, Främmestad, 7 ”Det svedjande som dominerade i södra och mellersta Torpa, Öresten. Sverige under historisk tid fick mindre plats än vad de 36 Myrdal & Söderberg 1991, s. 362 samt not. förtjänade”, Myrdal 1995, ”Inledningen”, s. 11. 37 Öresten: 38–39. 8 Weimarck 1953; Weimarck 1979; Aronsson 1979. 38 U3:14–15, U3:20, U3:21, U3:24, U3:25, U3:49, U3:69, 9 Myrdal & Söderberg 1991, s. 355–378, samt där anförda U3:70–71, U3:73, U3:77, U3:113, U3:125, U3:139–140, källor. U3:143–144, U3:147–148, U3:155–156, U3:159–160. 10 Larsson L-O 1996, s. 7–25, 172. 39 C4:49, C4:26. 11 Larsson Lars J 1980, 1989. 40 G77-23:1, G63-39:1, G63-82:1, G63-97:1. 12 Vestbö-Franzén 2004, s. 140–152. 41 Samuel Frigelius (Ekstrand nr 4) var född 1652 i Ydre 13 SLL, UL, s. 181; VmL, s. 147; SdmL, s. 121; ÖL, s. 219; DL, härad. År 1689 blev han ordinarie lantmätare i Kalmar s. 52; HL, s. 378; MEL 1350 bb XXVIII § 7. Se även KL 17, län, fick avsked 1717 och var död 1727. sp. 492 ff. 42 Gottard Vahlström (Ekstrand nr 999) 1731–1790 var 14 SDHK 4259. prästson från Vendel och kommissionslantmätare i 15 Virstorp låg på den stora utmarken Lundby skog, Lund- Sörmland 1757–89. Wahlström gjorde en resekarta över by tillhörde Nydala kloster äldsta gods och donerades Sörmland 1765. till klostret av stormannen Peter (Lars Peterssons ätt) i 43 Kartorna med denna unika information har tagits fram Njudung (Tollin 1998, s. 48, samt karta, s. 50). av Ådel Vestbö-Franzén som gått igenom praktiskt alla 16 SDHK 5042. geometriska kartor i Jönköpings län. 17 SDHK 16890. 44 Lmy 06-ram-2, (två kartor), 07-asa-4, koncept och LSA 18 Olaus Magnus 1555, s. 583 f. F9-4:1, renovation.

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 39 clas tollin

45 Oxlega, dvs. uppfödning, skötsel av nötkreatur för nå- Berg, Gösta 1972 ”Svedjebruk” i Kulturhistoriskt lexikon för gon annans räkning. nordisk medeltid band 17. Allhems förlag. 46 Målen vann striden om utmarken och på 1780-talet Bladh, Gabriel 1995. ”Domboksmaterial från 1600-talet om följde bygränsen i stort sätt den södra rågången (F9- finskt svedjebruk i Värmland”, i Bo Larsson (red.), Sved- 4:2). Den raka rågången hade dock blivit mer krokig jebruk och röjningsbränning i Norden. Nordiska mu- eftersom den anpassades efter de uppkomna gärdesgår- seets förlag. darna. Senare rätades rågången åter ut vid Målens laga Broberg, Richard 1988. Finsk invandring till mellersta Sve- skifte omkring 1920 (LSA E94-23:2). rige: En översikt från medeltiden till 1600-talets slut. 47 Nils Lindvall (Ekstrand nr 1579). Viridén (Ekstrand nr Skrifter utgivna av föreningen för värmlandslitteratur 7. 138) var prästson från Rogslösa, född 1766 och tog exa- Karlstad. men 1793. Han var senare verksam i Östergötland och Det medeltida Sverige 4:4. Aspeland, Sevede och Tuna län. Dalarna och dog 1812. Red. Roger Axelsson och Sigurd Rahmqvist. Riksanti­ 48 Viridèns termer slätsvedja och stensvedja avspeglar san- kvarieämbetet 1999. nolikt markens karaktär. Ekstrand, Viktor 1896–1903. Svenska Landtmätare 1628– 49 Larsson 1980, s. 66 f. och s. 71. Myrdal & Söderberg 1900. Umeå och Uppsala. anger ett betydligt lägre korntal enligt 1500-talets kungs- Ekstrand, Viktor 1901–1902. Samlingar i landtmäteri. Första gårdsräkenskaper (Myrdal & Söderberg 1991, s. 374 f.) samlingen, Instruktioner och Bref 1628–1699. 50 Sökningen i GEORG på termerna suedh*, sueedh*, svi- Gren, Leif 1995. ”Bronsålderns hackerörsområden och an- die*, svedie*, swea*, fälle* och giöle* ger 235 resultat. vändningen av eld”, i Bo Larsson (red.), Svedjebruk och Asterisken innebär att sökningen fångar upp samman- röjningsbränning i Norden. Nordiska museets förlag. sättningar som svidieskog, svidiefall osv. Gustafson, Gunvor 2019. ”Skogsfinnen, kartan och landska- 51 Sturefors, E1, E2, E3, E4, G4, LMMy-Jönköping, Nya pet” (kommande). Bergkvara och Södermöre. Lagerås, Per 1996. Farming and forest dynamics in an agri- 52 Weimarck menar att det under Svedjebrukets sista tid cultural marginal area of southern Sweden, 5000 BC to förekom en viss jordbearbetning i samband med potatis- present: A palynological study och Lake Avegöl in the odling på svedjorna (Weimarck 1979, s. 41 ff.). Småland Uplands. Lund. 53 Leif Gren tog upp relationen mellan brandkultur och Lagerås, Per 1997. ”Den sydsvenska skogens historia och hur hackerör 1995 utan att ge något definitivt svar (Gren den formats av människan och hennes husdjur”, i Lars 1995). Per Lagerås har studerat röjningsröseområdena Östlund (red.), Människan och Skogen. Nordiska mu- utifrån pollen- och vedartsanalyser (Lagerås 1996, s. 7 seets förlag. samt där anförd litteratur). Mer i förbifarten refererar Larsson, Bo (red.) 1995. Svedjebruk och röjningsbränning i han till Granström och Engelmark som menar att sved- Norden. Nordiska museets förlag. jandet var en anpassning till granskogens etablering (La- Larsson, Lars J 1980. ”Svedjebruket i Småland”, i Stenen – gerås 1997, s. 128). följeslagaren. Kronobergsboken 1979–80. Kronobergs läns hembygdsförbund. Larsson, Lars J 1989. ”Svedjebruk i Värend och Sunnerbo”, Käll- och litteraturförteckning i Skogen och smålänningen: Kring skogsmarkens roll i förindustriell tid. Historiska föreningens i Kronobergs Nätbaserade källor län skriftserie 6. Arkivsök, Historiska kartor, nätupplaga Lantmäteriet, Larsson, Lars-Olof 1996. ”Skogsmarkens ökade exploatering www.lm.se under tidig modern historia”, i Britt Liljevall (red.), Tjä- Databasen GEORG www.riksarkivet.se/geometriska ra, barkbröd och vildhonung: Utmarkens männi­skor och mångsidiga resurser. Nordiska museets förlag. Otryckta källor von Linné, Carl [1749] 2005. Skånska Resan. Natur och Kultur. Lantmäteristyrelsens arkiv förvaras numera i Riksarkivets Magnus Erikssons Landslag. I nusvensk tolkning av Åke lokaler i Arninge. Aktsignum enligt: LSA A99–1:14 (län, Holmbäck & Elias Wessén 1962. socken – jordregisterenhet: karta i kronologisk följd) Myrdal, Janken 1995. ”Inledning”, i Bo Larsson (red.), Sved- samt Geometriska jordeböcker enligt mönstret: A1:42 jebruk och röjningsbränning i Norden. Nordiska mu- där littera A är länsbokstaven (Uppland) och efter kolon seets förlag. sidnumret i volymen. Myrdal, Janken & Söderberg, Johan 1991. Kontinuitetens Äldre kartvolymer eller kartsamlingar utanför LSA benämns Dynamik: Agrar ekonomi i 1500-talets Sverige. Alm- istället med det namn de har i respektive arkiv, till ex- quist & Wiksell International. Stockholm. empel Nya Bergkvara som finns på Riksarkivet och den Olaus Magnus [1555], 2001. Historia om de nordiska folken. geometriska jordeboken Torpa som finns på Göteborgs Gidlunds. landsarkiv (GLA). Rietz, Johan Ernst 1862–67. Svenskt dialektlexikon: Ordbok öfver svenska allmogespråket. Tryckta källor och litteratur Rosenberg, Carl Martin 1882–83. Geografiskt-statistiskt Aronsson, Mårten 1979. ”Slåtter- och betesmark i det äldre handlexikon öfver Sverige. A.V. Carlsons förlag. odlingslandskapet”, i Odlingslandskap och livsform. Rosenhane, Schering [1663] 1944. Oeconomia. Utg. av Tor- Bygd och natur, årsbok. sten Lagerstedt. Sörmländska handlingar nr 9.

40 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 svedjebruket i syd- och mellansverige före den agrara revolutionen

Schnell, Ivar 1955. Sörmländskt jordbruk. Sörmländska Lant- Weimarck, Gunhild 1979. ”Svedjebruket i södra Sverige”, i männens Centralförening. Odlingslandskap och livsform. Bygd och Natur, årsbok. Ståhle, Carl Ivar 1981. ”Ortnamn och bebyggelse”, i Ving­ Vestbö-Franzén, Ådel 2004. Råg och Rön. Om mat, män- åkersboken II. Utg. av Vingåkers hembygdsförening. niskor och landskapsförändringar i norra Småland, ca Weimarck, Gunhild 1953. Studier över landskapets föränd- 1550–1700. Jönköpings läns museum. ring inom Lönsboda, Örkened socken, nordöstra Skå- Åvall, Peter 1935. Betna sockens beskrivning. Med förord av ne. Lund. Ivar Schnell. Södermanlands hembygdsförbund.

Swidden cultivation in Southern and Central Sweden before the Agrarian Revolution, focusing on the early modern period

By Clas Tollin

Summary The broad term fire culture covers a wide timated, both in terms of its scale and effects spectrum of practices that use fire in agrar- on woodland and other vegetation. Regional ian contexts. Gösta Berg distinguishes between legislation and early cadastral maps show that svedjning­ and svedjebruk. The general term swidden was carried out across Southern and svedjning includes clearing woodland and bush- Central Sweden from the Middle Ages onwards. es, for example. Svedjebruk – or swidden cul- A swidden was temporary; vegetation regenerat- tivation – is defined as “burning woodland in ed within a couple of years, and new plots were order to grow cereals for a short period”. The continually exploited. Twenty or thirty years technique is also called rågsvedja (from råg, the later would see a return to the initial plot, which Swedish for “rye”). would be cleared and burned once more. The Swidden cultivation distinguishes between practice entailed a systematic, recurrent burn- large-scale gransvedja (also called huuhtasvedja) ing of outfields. In the past, one consequence and small-scale kaskisvedja. (Gransvedja derives of this repeated swiddening of village outfields from gran, the Swedish for “spruce”; kaskisved- would have been a dearth of contiguous ancient ja comes from kaske, an old Finnish word for woodland in Southern and Central Sweden. “birch”.) The huuhta technique, associated with A swidden yielded roughly three times that swidden cultivation in Savolax and Karelia, was of a permanent field. Cereals from wooded and introduced by 16th- and 17th-century Finnish semi-wooded areas would have been produced settlers in Swedish counties including Värmland, mostly by swidden cultivation, and the technique Hälsingland, Medelpad and Ångermanland. In was probably vital for agricultural production. parallel with this, and much earlier too, small- Swiddening may have been the key to survival scale swiddening was practised across much of for small, low-yield farms before the Agrarian the Svealand and Götaland regions. Revolution. However, this question needs fur- The prevalence of swidden cultivation in ther study, drawing on more comprehensive Southern Sweden has probably been underes- source materials.

Keywords: Slash-and-burn, rye-swidden, large scale maps, wood and grazing land, early modern period.

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 41 Græsplænen gennem 100 år i Danmark – samfundsværdi og dyrkningskultur af Torben Dam

ræs samler, grus skiller.” Sådan skrev græsplænen som socialt og kulturelt fænomen lektor og landskabsarkitekt Georg Ge- i Sverige sætter Ignatieva m.fl.3 areal på to pe- ”G orgsen i 1925,1 da han sammenfattede rioders svenske boligbebyggelser og interviewer dansk havekunst fra 1915–1925, som ”Græsha- beboere om deres syn på og vurdering af so- ven” over for en international offentlighed i Pa- ciale aktiviteter i boligbebyggelserne. Græsarea- ris. De sidste hundrede års græs og græsplæner lerne fordeler sig fra 17,7 % til 47,7% med et er en spændende og righoldig kilde til at forstå gennemsnit på 24,8 %.4 Der er tale meget store vilkårene for livet i boligen. Hverdagens græs- græsarealer, der er planlagt og anlagt i perioden plæne rummer spændende landskabsarkitektur, efter Stockholms parkchef Holger Blom formu- markante udsagn og stærke følelser. I løbet af de lerede et firepunktsparkprogram: “1) The park sidste hundrede år har mennesker været aktive relieves the city; 2) The park provides space for og medvirkende, eller passivt iagtagende, i deres outdoor recreation; 3) The park offers space for forhold til græs, og rummet signalerer, om men- public gatherings; 4) The park preserves nature nesker rekreerer sig indadvendt eller om de er and culture”5. Græsarealer spiller en stor rolle åbne og udadvendte. Det er afgørende, når vi i dette program, og denne landskabsarkitekto- refererer historisk med henblik på at bruge vores niske stræben må med, når fremtiden skal dis- viden i fremtiden. kuteres. Fremtiden skal også have forståelse for og begrundelser for ændringer og forandringer, I tidligere numre af Bebyggelseshistorisk tids- som også Stockholms parkchef formulerede det skrift (BHT 75/2018) tegner Joakim Seiler et i 1940’erne. historisk billede af græspleje før og efter græs- Denne artikel undersøger græsplænen6 i klipperen og konstaterer spændende facetter af Danmark fra 1915 til i dag. Undersøgelsen fast- det gamle håndværk med slåning med le.2 Ig- holder og fortolker græs ud fra en række danske natieva m.fl. trækker tilsvarende i samme num- udsagn og landskabsarkitektoniske værker, der mer et langt historisk perspektiv om græs både fordeler sig over de sidste hundrede år. Eksem- etymologisk og havekunstnerisk med en grundig plerne er udvalgt, fordi de i samtidige danske gennemgang af international litteratur om græs tidsskrifter og bøger fremhæver græsplænen og græsplæner. Ignatieva m.fl. har fokus på fæl- på godt og ondt.7 Artiklen behandler udvalgte lesnævneren i forståelse af græsplænen (gras- eksempler i tidsmæssig rækkefølge med øje for mätta). Den lange historiske sammenbinding og internationale strømninger. Læsning og fortolk- det interessante kvantitative fokus får imidlertid ning af landskabsarkitektoniske værker sker med ikke hverken den arkitektoniske stræben eller et hermeneutisk udgangspunkt, hvor fremstille- tolkningen af menneskers aktive medvirken og rens intentioner, værkets udsagn og betragterens passive iagttagelse med. Derved svækkes diskus- iagttagelse, udlægning og tolkning 8 udgør under- sionen om fremtiden. I en anden artikel om søgelsen.

42 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 græsplænen gennem 100 år i danmark

Havekunst er traditionelt opdelt i perioder. som blev publiceret i 1930 i det tyske arkitektur- Den kunsthistoriske praksis er almindelig brugt tidsskrift Wasmuths Monatshefte, sætter speci- inden for havekunsten – især i forhold til en fikt græsplænen i fokus. Programmet udspringer fjern fortid, og når det gælder om at skabe et i en læsning af de menneskelige konsekvenser hurtigt overblik. Opdeling og perioder katego- af byudvikling, teknologi og den moderne byg- riserer komposition og materialeanvendelse i ningsarkitektur. én lang tidslinje med betegnelser som romersk, G.N. Brandt skriver: ”Bolighaven kommer maurisk, renæssance, barok, romantisk, klassi- gradvist i kraft af nye sociale livsformer, der ud- cistisk, modernistisk og postmodernistisk. Kro- krystaliserer sig fra nutidens mange formudtryk. nologien og betegnelser er sket med udgangs- Den kommende have bliver en modvægt til ’sten, punkt i en stor geografisk spredning i arnestedet træ og jern’, som præger den moderne storby. eller knudepunktet for den havekunstneriske Det fremtidige bymenneske vil med en vis læng- periode. Den geografiske spredning rummer sel forlange, at haven bliver helt grøn. Da næste store klimamæssige og landskabelige forskelle, generation vil føre et dobbeltliv, et gråt byliv og hvilket har betydning for tolkningen af de inter- et grønt haveliv, må den kommende have være nationale referencer. De europæiske vestlige og 100 procent grøn. Når haven virkelig er mod- nordlige regioners ekstensive landbrugsarealer vægt til bylivet, er den ikke bare grøn, så ude- har et græsdækket terræn med rigelig og jævnlig lukker og afskærmer den også verden udenfor. nedbør. Græsningslandskaber blev i England til Disse fordringer for det lille (have)rum og med græsplæner i 1600-tallet og i den franske barok en beskeden økonomi er en meget svær opgave fra 1700-tallet indgik klippet græs.9 Græsplæ- for den moderne havearkitekt.”11 nens havekunstneriske betydning er f.eks. belyst Det grønne og det programmatiske har ho- i Aros-udstillingen “The Garden – End of Times, vedvægt. Græsplænen, hække og buskbeplant- Beginning of Times”10 og i Ignatieva m.fl. 2018. ninger er ikke nye komponenter, men fokus flyt- I starten af perioden fra 1915 til ca. 1960 talte ter sig, og komponenterne får en ny rolle og man om havekunst og havearkitekter. I 1960’erne tjener et formål. G.N. Brandt erstatter 25 pro- blev begrebet landskabsarkitekt introduceret i cent af arealet12, der tidligere er brugt til grus- stedet for havearkitekt, bl.a. fordi arbejdsfeltet og stier og fliser med græs, og dermed bliver ha- fokus rakte langt ud over haven, og fordi land- vestier, fliser og terrasser indirekte kritiseret og skabsarkitekt samtidig var en international beteg- nedprioriteret. nelse. Som konsekvens af ændringerne er have- Det er ikke kun skift af materiale, men også kunst og landskabsarkitektur efterhånden blevet sanselighed i forhold til rumfølelse og natur i synonymer for det artefakt, som professionen form af blomstrende Bellis (tusindfryd), der frembringer, hvilket også gælder i denne artikel. opfylder det grønne program. ”Det grønne ha- Formålet med nærværende undersøgelse af veliv” er indadvendt, mens man i Tyskland13 og den danske græsplæne gennem hundrede år er USA14 argumenterer for åbne forhaver med fuldt at forstå græsplænens rolle i de udvalgte eksem- indblik, men også for en mere privat og lukket pler og generelt i et internationalt perspektiv. baghave. Det er også formålet at udforske og diskutere G.N. Brandt skriver ”En 18 meter lang og 8 græsplænen i forhold til de mennesker, der er meter bred have er for eksempel 100 procent brugere, haveejere, beboere og borgere. Endelig grøn, ingen antydning af stier, kun græsplæne, er det formålet at finde ud af, hvilken betydning der ikke bliver klippet hver dag, så tusindfryd det har for fremtidens græsplæne. roligt kan blomstre, og der er afskærmning mod naboerne. Med denne havetype opstår der en særlig rumfølelse, der henviser til en æstetisk Den kommende have – G.N. Brandt haveværdi – en evig værdi, som den kommende Den betydningsfulde danske landskabsarkitekt have ikke frasiger sig.”15 G.N. Brandts program for den moderne have, Et par år før skrev G.N. Brandt: ”Havens Brug­

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 43 torben dam barhed er egentlig helt bestemt af Hvile- og Sid- Græshaven depladsernes Værdi. Her vil Græsset spille en – gjort rigere ved et mønster Rolle. Et virkeligt Haveliv lader sig ikke leve paa knirkende Grus, kun ved at færdes og hvile paa Der går 20-25 år før græsplænen igen får op- Græsset kommer man i den rette Kontakt med mærksomhed i bøger og tidsskrifter 24 – også Naturen ... Plænen skal ikke være begrænset saa internationalt, måske spiller 2. verdenskrig ind den ligner et Tæppe eller en Sengeforlægger, på flere måder. Efter krigen var Europa i en men den skal være Havens Bund.”16 slags choktilstand. Professor og landskabsar- Et besøg i en tilfældig privat dansk have i 2019 kitekt Malene Hauxner karakteriserer det nye viser, hvor effektfuldt G.N. Brandts program for danske fokus med internationalisering og udad- den moderne have var. Rigtig mange haver har vendthed i kunstneriske referencer med Nord- i dag stadig hække og buske til at skærme in- amerika som inspirationskilde.25 Rationalisering dkig fra naboer og en stor central græsplæne, og dårlig samfundsøkonomi i Danmark betød, hvor bellis er en af de accepterede blomster i at der var få og små bygge- og anlægsopgaver. græsplænen. Havens terapeutiske modbillede til En haveudstilling i 1955 med 17 små haver på ca. bylivet, som G.N. Brandt tegnede det, er i dag 100 m2 hver i Det Kongelige Haveselskabs Have blevet mere hverdagsagtigt, og mange haveejere på Frederiksberg Runddel blev stedet, hvor en fokuserer mere på de negative og rutineprægede ny generation havearkitekter endelig fik mulig- sider, f.eks. det fysiske arbejde med at oprethol- heden for at formulere sig med græs som vigtig de havens udtryk – græsklipningen. komponent. Nogle år inden Der kommende Garten hav- Havearkitekt Morten Klint brugte sin viden de danske havearkitekter med bl.a. G.N. Brandt om græsplænens frøblandinger på en overras- i tiden op til en international kunstindustri-ud- kende måde, idet han separerede hver græsart stilling i Paris i 1925 samlet en række danske for sig. Hensigten var, at forskelle i bladfarve og eksempler på havekunst 1915–1925. Overskriften bladform mellem to græsarter gav græsplænen på karakteristikken fra de danske havearkitek- et diskret mønster. Georg Boye introducerede ter var Græshaven, og fokus var en diskussion Morten Klints have i tidsskriftet Havekunst: ”en og erstatning af nogle af klassicismens formelle flade gjort rigere ved et mønster. Men her er træk, bl.a. bruger Georg Georgsen en ameri- dette søgt frembragt alene ved brug af to græs- kansk reference, hvor en græsplæne spænder arter, hvis bladfarve repræsenterer to nuancer ud på hele fladen foran et hus 17 på græsplæ- af det grønne.”26 G. Boye henviser dermed til nens havearkitektoniske rolle 18. G.N. Brandt en international tendens med at skabe mønstre. bruger allerede titlen ”Den kommende have” i Det specielle ved denne artikels eksempler er, 1927 i både Die Gartenkunst 19, og i det danske at mønstret opstår ved dyrkning af græs, mens Havekunst 20. G.N. Brandt var i 1930 i Wasmuth der findes mange andre eksempler på mønstre Monathefte ene om at relatere græsplænen til opstået med befæstelser og græs eller alene på sin samtids sociale og kulturelle udvikling og befæstelser. Ser man nærmere på Morten Klints udfordringer, og de to tidligere artikler i 1927 plan for den femkantede have, “Græshaven”, når ikke en tilsvarende programmæssig klarhed. så er det afskærmede grønne rum, som G.N. Programmet for den moderne have må også Brandt omtalte i 1930, stadig centralt i værket, have været nyt og måske også kontroversielt i mens græsmønsteret markeret med priksignatur Tyskland 21. På siderne inden ”forklarer”en af de er nyt, dristigt og legende, i den forstand at vi- tyske redaktører den tyske læserskare, hvordan den om græsarterne blev brugt som et bevidst G.N. Brandt skal forstås,22 og det kan have rela- æstetisk greb. tion til den tyske diskussion om åbne forhaver og en ret indgående kritik af bl.a. Bruno Tauts figur 1. Det moderne gennembrud i havekunsten. 23 Græsplænen var midlet til at dyrke et udendørs liv hus og have. med solbadning. fra: Stephensen 2007, s. 120. foto: G.N. Brandt.

44 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 græsplænen gennem 100 år i danmark

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 45 torben dam

Det dristige og legende bestod i, at græsplæ- Mønsterlegene i 1950’erne forandrede ikke nen fik et mønster alene dannet af de to græsar- græsplænen eller dens rolle i den private dans- ter rajgræs og rødsvingel: rajgræs vokser hurtige- ke have væsentligt, men de viste, at forandring re og bliver højere end rødsvingel, bladfarve og kan ske, når vilkårene, viden, nysgerrighed og bladform er også forskellig. Det betød, at møns- vilje er til stede. Fornyelsen nuancerede og le- teret i dagene efter græsklipningen var mest syn- gede inden for rammen af G.N. Brandts 25 år ligt. Græsklipning udligner højdeforskellen, og gamle koncept med græsplænen i centrum og et nyt loop starter forfra indtil næste klipning. afskærmning mod naboerne. I 2019, hvor vi kun Havearkitekt Niels Ulrichsen arbejdede på kan købe græsfrøblandinger med mange græs- en anden måde med farveforskellen. I en have arter og sorter, som sikrer et ensartet produkt, i Virum27 brugte han den blålige krybhvene og kan man kun glæde sig over 1950’ernes virtuose den friskgrønne rødsvingel. Samtidig var de leg med materialet. Måske kunne nutidens ha- rhombeformede felter kantet med en teglklinke, veejer få en ekstra adspredelse i den ugentlige hvilket også hjalp til at skelne felterne. Denne græsklipning, hvis klipningen lod mønstre opstå leg med diskrete mønstre, der byggede på en og forsvinde i samme takt som intervallerne mel- stor viden om græs, har også eksempler fra det lem klipning. amerikanske kontinent, hvor Burle Marx og J. De danske havearkitekters fokus på Græs- Hargreaves28 begge står for græsplæner med haven i 1925 og G.N. Brandts tanker om den mønstre. kommende have fra 1930 lod sig overføre til de første almennyttige boligbebyggelser som f.eks. Blidah Park i Hellerup og Lundevænge i Ry- vangen i København,29 og udviklingen fortsatte i 1940’erne også i f.eks. Bredahlsparken i Hvi- dovre og Søndergård Park i Bagsværd. C. Th. Sørensen henviste i 1930’erne til landbrugslands- kabet halvkulturelle blomsterenge,30 som man også gjorde inden Stockholmtraditionen.

Montagebyggeriets græsareal – opskaleret Mens der midt i 1950’erne blev fintunet på mønstre i græsset i privathaven, arbejdede man i det nyoprettede boligministerium med utradi- tionelt byggeri i form af elementbyggeri for at tilfredsstille boligmanglen og for at rationalisere en ressourcekrævende byggetradition. Samme udvikling skete overalt i den vestlige verden – der manglede boliger, og antallet af boligenheder steg, så boligområderne blev større.31 Antallet af boliger i en bebyggelse steg typisk fra 100–300 til

figur 2. Græshaven af Landskabsarkitekt Morten Klint på haveudstilling i Det kgl. Haveselskabets Have i 1955. Landskabsarkitekt Georg Boye skriver i Havekunst: ”En flade gjort rigere ved et mønster. Men her er dette søgt frembragt alene ved brug af to græsarter, hvis bladfarve repræsenterer to nuancer af det grønne.” fra: Boye 1955, s. 55.

46 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 græsplænen gennem 100 år i danmark

figur 3. Rækkehushave i Virum, rombemønster skabt af græsarterne den blålige krybhvene og den grønne rødsvingel. kilde: Langkilde 1956, s. 74–77.

1000–3000.32 Græsplænen voksede også, og den de store øde græsplæner symbol for en kritik af fjernede sig samtidig fra G.N. Brandts program modernismens industrialiserede form med store for den moderne have, fordi landskabsarkitekter- enheder: ne også medvirkede i fortolkningen af stordrift Erik Mygind skriver i 1964 i Havekunst: ”Der og rationelle metoder. Det 100 procent grønne er skabt en international boligparkstil, rendyrket og afskærmningen mod naboen forsvandt. kedsomhed, som man ikke kan slippe af med, Allerede i 1960 vedtog Statsminister Viggo fordi græslandskabet, der for 30 ar siden var en Kampmans første regering et montagecirkulære, vinding, nu er blevet en norm. I dag er der græs som havde en incitamentsstruktur, der begunsti- alle vegne, fordi det er billigt – det kan bruges til gede montagebyggeri med mange boligenheder. at skjule, at man intet gider lave.”33 Og Ib Asger Reaktionen udeblev ikke. Med henvisning Olsen skriver i Parkpolitik – boligområderne, til G.N. Brandt’s ”vinding” 30 år tidligere, blev byerne og det åbne land fra 1984 om samme

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 47 torben dam

figur 4. Garden for Inocente Palacios, Caracas, Venezuela af Roberto Burle Marx 1957. fra: Kässler 1964, s. 53.

situation: ”Områdernes størrelse og deres ano- medgjorte forstadsmiljø, og hvor G.N. Brandt nyme udtryk har bevirket en stor fremmedgø- kunne tolke ”den rette kontakt med Naturen relse overfor miljøet, der enten giver sig udslag ved at færdes og hvile paa Græsset” skal der i i hærværk eller ligegyldighed”. Han fortsætter: 1970’erne mere til: ”naturpræg og beboernes ak- ”En forandring og udvikling af friarealerne, så- tive medvirken” skal fjerne den fremmedgørelse, ledes at beboerne kan tage dem i besiddelse, som græsplænen i montagebyggeriet var blevet er vigtig for at nedbryde fremmedgørelsen i de et symbol på. store bebyggelser.”34 Græsplænen blev et tegn på det menneske- Ib Asger Olsen henviser til en af G.N. Brandts fjendske og fremmedgørende i de store indu- hovedidéer om at tage haven i besiddelse og vil strialiserede boligbyggerier. I parcelhushaven, løse fremmedgørelsen fra de store anonyme der samtidig voksede i udbredelse og antal, bar græsarealer på samme måde som i Brandts vil- græsplænen ikke på samme negative betydning. lahave. Malene Hauxner formulerer løsningen Her var det i stedet ligusterhækken, der blev på kritikken af ”kantklipningsdillen” og den symbol for livet i forstaden, hvor ligusterfascist ”gudeløse lige linje” fra 1970’erne sådan: ”Mid- var skældsordet. Kritikken af de store øde græs- let var hjemmehørende planter og udskiftning plæner, som nogle også kaldte græsørkener, af den rette linje med den bugtede i begge di- viste, at der var en grænse for, hvordan græs- mensioner, lodret som vandret, i plan og i snit. plænen alene kan tilfredsstille funktionalitet og Naturpræg blev et af redskaberne til revisionen brugbarhed i menneskers rekreative fritid. Den af modernismen.”35 viste også, at beboerne havde behov for rumlig Græsplænen blev synonym med det frem- variation, og at righoldige funktionelle mulighe-

48 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 græsplænen gennem 100 år i danmark

figur 5. Forsiden af et hæfte, der fortæller om Baller­ upplanen fra juli 1962 med et foto, som boligselska- bet mener repræsenterer stedet. Det menneskelige rum, som var G.N. Brandts program, er erstattet af en stor rationel græsflade. fra: Høegbro 1962.

Grønsvær – i farvefjersynets optik Fodbold TV er yderligere et fænomen og et udsagn, der illustrerer forandring og betydning i den folkelige opfattelse af græs, og samtidig ændrer græs karakter fra en tradition til en tek- nologi. I fodbold triller og hopper bolden på græs- banen, når spillerne overfører kraft til dens be- vægelse ved at sparke eller ”heade” til bolden. Det vigtigste for fodboldspillet er, at bolden opfører sig forudsigeligt på banen. Da Tipslør- dag i Danmarks Radio startede i 1969 kunne

der afhang mere af udendørs rum end af selve figur 6. Nørrebroparken i København i 2006. Steen fladen. Græsplænen kan bære på en positiv el- A. Høyers forslag fra 2004 til en fornyelse af par- ken lokkede beboerne ud i parken, og de slår sig nu ler en negativ værdi for forskellige grupper af ned på græsplænen i modsætning til tidligere. Græs- borgere og beboere. Reaktionen er bestemt af plænen er den samme som tidligere, men arealernes størrelse og den rumlige disponering med trærækker gruppers og generationers syn, snarere end at og lave jordvolde har fuldstændig forandret opfattel- græsplænen har én universel iboende værdi. sen og brugen af Nørrebroparken. foto: forfatteren.

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 49 torben dam

figur 7. Fodboldens grønne græstæppe blev i 1980’erne sammen med golfgreens og fairways referencerammen for et grønt tæt græstæppe. foto: forfatteren 2012.

man efterår, vinter og forår følge primært eng- Fodboldens prestige og udbredelse i 1980’ elsk fodbold på sort/hvid tv.36 I det regnfulde erne gav sammen med fodboldjournalistikkens britiske klima spillede man hver lørdag vinteren kommentatorsprog græsset en ny rolle og be- igennem, også selv om græsplantens rødder tydning. Når kameraet panorerede over fod- stopper væksten, når jordtemperaturen er under boldstadiums mønstrede tæppe, beskrev kom- 6 grader. På en sort/hvid tv-skærm har jord og mentatoren næsten salvelsesfuldt græsplænen græs næsten den samme grå nuance, og der- som ”grønsvær” og ”græstæppe”. Omtalen blev for var det vigtigste, at banen var jævn og uden indbegrebet af forventningsfuld venten inden en vandpytter. I løbet af 1970’erne begyndte man at kamp. transmittere Tipslørdag i farver, og forskellen på For græsindustrien blev sportens krav til det grønne græs og den brune jord blev mere græsplænen grundlaget for næsten al udvikling iøjefaldende. Samtidig ændrede den voksende af græssorter og -teknologi i den periode. En professionalisering af sporten de økonomiske teknologi og viden som hverdagens græsarealer vilkår. Lave seertal og aflysninger kunne ødelæg- måtte tilpasse sig i en mindre intensiv og noget ge økonomien, og her spillede græsset en vigtig udvandet udgave. rolle. Idealet blev en tæt grøn græsboldplæne, Ud over ansatte gartnere og ”groundsmen” der ved kampstart fremstod grøn og tætklippet havde kun få haveejere energi og ressourcer med et sirligt mønster frembragt af små tromler til at leve op til idealerne fra sportens verden, på klippemaskinen. Indenfor kun ti år blev jord gentaget kamp efter kamp af tv’s kommentato- og mudder derfor forvandlet til det grønneste rer. De fleste andre måtte erkende, at man kun græs. havde den næstbedste græsplæne. Den perfekte

50 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 græsplænen gennem 100 år i danmark

figur 8. Planter henviser til strandenge påvirket af havets salt. Et orange signalnet understreger det konstru- erede på en tidligere industrigrunds parkeringsplads. Fredericia C – et midlertidigt byudviklingsprojekt af SLA- Arkitekter. foto: forfatteren. idealgræsplæne fra sportens verden forstærkede om at sætte komponenter sammen i bevægelige tristessen ved ugentlig græsklipning. Med fod- systemer i et netværk af interaktioner.37 I Frede- boldtransmissionen blev græsplænen en rekvisit ricia på et tidligere industrianlæg på havnen lan- og tilskueren passiv. På den måde lagde farvef- cerede projektet Fredericia C i 2010 en midler- jersynets optik yderligere en dæmper på almin- tidig park, hvor SLA-arkitekters forslag viste det delige menneskers glæde ved græsplænen, og fineste eksempel på en saltpåvirket eng. Bellis G.N. Brandts og dansk landskabsarkitekturs mo- og røllike blomstrede i et grønt tæppe af græs. dernistiske idé om et modspil til det ”grå byliv” Ved nærmere eftersyn langs kanten så man et og om aktiv medvirken i haven blev udvandet. orange signalnet, der som en blonde på et un- derskørt stak ud under en tynd måtte. Måtten var præfabrikeret med alle de planter, der hører Supernatur til på strandenge påvirket af havets salt. Et sted – konstrueret og henvisende sad stadig en mærkeseddel fra producenten på Reaktionen på boligområdernes store åbne og måtten. Under det orange signalnet anede man øde græsarealer og fodbold-tv’s fremhævelse af asfalt fra en tidligere parkeringsplads. Det er su- den ”perfekte” græsplæne resulterede allerede pernatur i sin fineste udfoldelse – konstrueret i 1980’erne i en fokus på naturpræg. Samtidig natur, der henviser til den salte eng, som trives havde teknologi fået en central rolle på fodbold- fordi vilkårene på den tidligere industrigrund stadions og golfbaner. Supernatur kombinerer passer til ekstreme vilkår på den salte eng. Mus- på en måde de to tendenser. Supernatur drejer lingeskaller, synlig asfalt, orange signalnet og sig ikke så meget om at designe objekter som vækstmåtten med mærkat understreger det kon-

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 51 torben dam

struerede, og den i Danmark truede salttålende 2015. Vild med viljes mission er forbedring af eng understreger den naturmæssige ambition i biodiversitet ved øget mængde natur i byen, og Fredericia C. Supernatur er et vilkår, når den de anvender græsplænen som en antitese, noget tætte by skal realiseres. Naturoplevelse kommer man skal gøre oprør imod. På hjemmesiden skri- bl.a. fra den tydeliggjorte ambition om at reali- ver Vild med vilje: ”Rent praktisk er Foreningen sere udendørs ophold med planter, som man Vild med vilje et opgør med den trimmede græs- kan mest kigge på. Den synlige konstruktion i plæne, der består i at stoppe den hyppige græss- Fredericia C viser vilje og foretagsomhed, og låning og i stedet høste græsarealer med le eller beboere og borgere lader sig gerne henvise til maskine 1 til 2 gange om året.”38 fjordens lave salte eng eller klittens grå græsser. Den trimmede græsplæne er en tilstand, som Henvisning til forsvundet natur og hentydninger afskærer mennesket fra den sande natur. En na- til ”komponenter i interaktion” dækker borger- tur som G.N. Brandt fandt i græsplænen med nes behov, og byens faste belægning er rammen bellis, der blev klippet med mellemrum, fordi om fysisk udfoldelse – en rolle som græsplænen han ville fjerne formalisme og grusstier fra det ikke længere har. haveideal, som han gjorde op med. Vild med vilje skriver videre: ”Græsset som før var kort, krævende og ensartet året rundt, får nu lov at Åndelig vilje gro langt, svaje i vinden og skifte farve med års- – uden fysisk udfoldelse tiderne. Nye spændende planter kommer helt af I forlængelse af 1980’ernes fokus på naturpræg sig selv og skaber en rig variation, i både plante- har den globale tilbagegang af arter haft stor be- og dyreliv.” Det svajende græs, der skifter farve vågenhed og påvirket den folkelige opfattelse af med årstiderne og rigere variation af plante- og græsplænen. Vild med vilje er et vellydende slag- dyreliv, er et natursyn: Naturen er en autoritet.39 ord og et domæne på internettet, startet som Adlyder man autoriteten får man den ”sande forening af konsulentvirksomheden Habitats i natur”. Men med ”det lange græs, der svajer i

figur 9. Rent praktisk er Foreningen Vild Med Vilje et opgør med den trimmede græsplæne, der består i at stoppe den hyppige græsslåning og i stedet høste græsarealer med le eller maskine 1 til 2 gange om året. foto: Vild med vilje 2017.

52 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 græsplænen gennem 100 år i danmark vinden” er mennesket også blevet observatør og rest contented again in the city.”42 Den poetiske beskuer. Fysisk udfoldelse kan kun ske to gange tekst fokuserer på medvirken og tilstedeværelse om året, når græsset skal slås. i kontrast til bylivet meget på linie med G.N. Energien til Vild med vilje kommer fra drøm- Brandt i 1930. Den amerikanske forstad, som vi men om natur og om at undgå underforståede kender fra utallige amerikanske film, har græs- ulemper, som f.eks. at slå græs og at græsplæ- plænen som helt centralt element i den ameri- nen er kedelig - ensartet uden farveskift og varia- kanske åbne forhave, George Teyssot skriver: tion. Hvorfor vi skal have rig og varieret natur er “The transparency of lawn enclosures guaran- ikke uddybet, vi må forlade os på naturen som teed visual control in a permanent and continu- autoritet. Og vi får heller ikke at vide, hvad der ous manner.”43 Den åbne forhave er resultatet af skal ske med de andre funktioner, som græsplæ- en intens debat om privatliv og indhegning, hvor nen tilbyder, f.eks. ophold, leg og spil samt rum- altså den amerikanske villaforstad valgte indkig lig komposition, hvor terræn og topologi spiller og social kontrol frem for lukkede haver som i en rolle sammen med bygninger. Vild med viljes Danmark. Dette amerikanske forstadsideal, som kritiske læsning af græsplænen skal legitimere Abraham Levitt gjorde til et kontraktspørgsmål ”det vilde” og satser på, at den underforståede i sin Levittown – en ny masseproduceret for- modvilje mod græsklipning, og at modvilje mod stad 44 – blev efterhånden også et traume: “The det kedelige ensartede forstadsliv, skal øge for- overcommitted gardener showed little balance. ståelsen for natur, men Vild med viljes kritik kan He worked very hard, but he didn’t enjoy it.”45 ikke leve uden græsplænen som modbillede. Modkulturen mod forstadslivet brugte ‘the Ame- Naturpræget fra blomsterengen og andre af rican lawn’ som symbol på en forarmning. J.B. landbrugets halvkulturformer for græs, som kom Jackson: “Thousands and thousands of families i spil efter kritik af modernismens industrialise- find themselves living not in the midst of na- ring, gjorde det samme. Den fjernede de fysiske ture but in a green desert.”46 Der er altså fælles udfoldelsesmuligheder på arealerne for mange træk mellem danske og amerikanske græsplæ- mennesker, og alternativerne i form af blomster- ner, især i måden kritik af samfundsspørgsmål græs krævede mindst lige så megen gartnerisk in- bruger græs og græsplænen på. dgriben for at leve op til billedet af den perfekte Den amerikanske havekultur med åbne soci- blomstereng, som også Seiler 40 er inde på. alt kontrollerede forhaver adskiller sig derimod markant fra den lukkede private danske have. Yuriko Saito bruger med et amerikansk og ja- The American Lawn pansk blik i Planter og hverdagsæstetik også og andre internationale kilder græsplænen som et fænomen, der kan hjælpe Udviklingen i Danmark kan ikke forstås uden os til at se det æstetiske i ting, der omgiver os en international kontekst. Den canadiske fors- i hverdagen. Yurikos blik er rettet mod æstetik- ker Georges Teyssot har sammen med andre i ken i vilde urter,47 men hun peger som en af få en antologi undersøgt den amerikanske græs- på gode sider af det hverdagsagtige. Ellers giver plæne – The American Lawn – som fænomen det hverdagsagtige ved græsplænen mest plads i Nordamerika. The American Lawn var en til negativ symbolik i 1960’erne, blær i 1980’erne udstilling og er en bog fra 1999, som giver en og hån i 2010’erne. bred kulturhistorisk indføring i den amerikanske Der er ikke en tilsvarende fælles europæisk forhaves græsplæne. En af de første amerikan- diskussion om græs. I Storbritannien med den ske landskabsarkitekter A.J. Downing 41 skrev i landskabelige havetradition satte græsboldbaner 1870: “Whoever spends the early hours of one til bowling, golf og fodbold sig på debatten, og summer, while the dew spangles the grass, in Alessandra Ponte argumenterer i The American pushing these grass-cutters over a velvety lawn, Lawn for, at det pastorale landskabsideal 48 gen- breathing the fresh sweetness of the morning air nemsyrede alle udsving mellem interesse for and the perfume of new mown hay, will never plæner og vilde urter i den engelsksprogede lit-

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 53 torben dam

teratur. Nan Fairbrother noterer sig i 1974 tre græsser ind i en bymæssig sammenhæng eller funktioner for græsplænen i Storbritannien: “the en sammenhæng med de mennesker, der bor og fine lawn as the chief pride, ground cover in lever i byen. utility areas and to preserve open space in the Græsplænen består i en folkelig udgave, og vi landscape.”49 I Sverige havde man i 1940’ernes fanger kun budskaberne, fordi vi kender objek- moderne gennembrud i landskabsarkitekturen tet – græsplænen – som er en del af hverdagen. fokus på gamle svenske kulturlandskaber: bloms- terengen og løvengen, som bl.a. Le Corbusier formulerede som ”Stockholm-traditionen”. Ma- Forhold mellem græsplæne ria Ignatieva50 har i en undersøgelse fra Sverige og mennesker 2016 fundet, at græsplænen udgør op til 27,8 % Der kommende Garten sætter mennesket og af arealet, og at borgerne synes om græsplæ- det sociale liv ind i en samfundsmæssig sam- nen, der dog ikke må blive for stor. Men den menhæng med græsplænen som et omdrejnings- europæiske diskussion er regionale brudstykker punkt. 1950’ernes leg med græsmønstre kunne uden samlet oversigt og indbyrdes akademisk måske inspirere og bakke op om G.N. Brandts diskussion. program, men uden gentagelser i andre private haver mister idéen sin genslagskraft. Opgøret mod levevilkårene i det industrialiserede byggeri Græsplænens rolle i 1960’erne brugte symbolikken til at råbe op om i de udvalgte eksempler forholdet for mennesker i montagebyggeriet. Græsplænen i Der kommende Garten er gulvet Farvefjernsynet og den kommercielle sport i et udendørs rum, hvor man kommer i den rette erobrer græsplænens udtryk i 1980’erne og ud- kontakt med naturen. Græssets betydning i for- stiller afstanden mellem haveejerens pligtagtige hold til andre overflader understreges af udsag- gentagne rutiner og underholdningsindustriens net: ”græs samler, grus skiller”. I 1950’erne var sirlige grønsvær. Med TV-kigning bliver men- legen med struktur og mønstre i plænen ikke et nesket passiv tilskuer, som kan se en perfekt opgør, snarere et udtryk for overskud og beher- græsplæne, der yderligere reducerer glæden ved skelse af viden om græs. Det industrialiserede hverdagens græsklipning. Vild med vilje udnyt- byggeri i 1960’erne blev problematiseret med ter en almindelig opfattelse om den kedelige, billedet af en stor ensartet græsplæne som en rutineprægede græsklipning til at erstatte den letforståelig symbolik, synonymt med den ameri- perfekte grønsvær med et billede af natur. kanske ‘green desert’. Det industrialiserede byg- Supernatur henviser til det globale tab af geri findes overalt i den vestlige verden – også un- biodiversitet uden selv at bidrage væsentligt, og derstreget af Ignatieva m.fl.51 med op til 47,7 % tabet af en komponent som græsplænen gør af arealet som græs. Farvefjersynets transmission den nye natur til et passivt billede, og menne- af professionel fodbold gav græsplænen en ny sket bliver beskuer. Man savner argumenter og rolle, og det havde stor betydning for den tek- relation til byens liv og perspektiv for den tætte nologiske udvikling af viden om græs og græs- bys borgere. Supernatur og Vild med vilje gør plæner. De perfekte græsplæner i tv faldt sam- ikke beboere og borgere til medvirkende og ak- men med opgøret med modernismen, og som tive mennesker, derimod skal de bruge deres en del af opgøret kom ønsket om naturpræg, forstand til at forstå henvisninger til en natur, som senere manifesterede sig som supernatur der er ved at forsvinde. og ønsket om at være vild med vilje. I formu- leringen af ønsket om natur fik græsplænen en rolle, der minder om 1960’ernes symbolik. Op- Sammenhæng gøret med den ensartede græsplæne skete dog mellem udvalgte eksempler uden at nogen formulerede et nyt samlet lands- Mens man hos G.N. Brandt i 1930’erne havde kabsarkitektonisk program, der satte de vilde bellis i plænen, der ”ikke blev klippet hver dag”,

54 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 græsplænen gennem 100 år i danmark og Morten Klint i 1950’erne udnyttede de enkel- og imødekommende overflade for mennesker i te græsarters fortrin, blev 1960’ernes montage- haver, boligområder og parker – kort sagt græs- byggeri og 1980’ernes teknologiske oprustning plænen er hverdag for de fleste danskere. Viden de første perioder, hvor græsplænens ensartet- på det teknologiske område akkumulerer viden hed var målet og resultatet. Siden opgøret med fra alle generationer, som denne artikel præ- 1970’ernes industrialiserede modernisme og senterer. Man aner f.eks. noget af det samme 1980’ernes teknologi har man søgt det natur- overskud og glæde ved dyrkning af græsplænen prægede i mange facetter,52 og supernatur samt i 1950’erne og i 1980’erne. vild med vilje fortsætter i samme spor. Græsplænen afslører forskellige syn, der Det er den samme type planteøkologisk vi- benytter den eksisterende græsplæne til at legi- den om græs og om dyrkning af græs akkumu- timere en nyhed, formulere et forbehold eller leret i hundrede år – også i 1980’ernes tekno- ”låne” græsplænen som begreb og budbringer logiske periode, som leverer viden til Vild med for en helt anden sag. Dermed handler det om viljes drøm: ”Nye spændende planter kommer mere og andet end græsplænen – ofte vigtige og helt af sig selv og skaber en rig variation, i både interessante positioner, som dog ikke bør for- plante- og dyreliv”. De artsrige, lysåbne plante- styrre diskussionen om græsplænen. samfund som f.eks. blomsterengen er afhængige Den historiske kronologi hjælper til at forstå af menneskelig indgriben i stil med klipning af forskelle og sammenhænge. Græsplænen spæn- plænen og af fjernelse af næringsstoffer, der er der fra strengt kontrolleret teknologi til delikat det modsatte af, hvad man ønsker i dyrkning sammensat, biodivers natur. Historien viser, at af græsplænen. Viden om græs bliver brugt på det ikke engang tager en generation at svinge forskellige måder på en naturpræget blomste- fra det ene til det andet. Det er øjnene, der ser reng, en græsplæne eller en modsætningsfyldt en uplejet græsplæne eller et stykke natur. Der ”supernatur”. I alle tre tilfælde er der tale om er plads til markante, følelsesprægede udsagn dyrkningskunst, som indebærer kultivering, pro- om græsplæner samtidig med, at dyrkningskul- cesser og tidsmæssig forandring.53 turen håndterer græsplæne, supernatur og blom- sterenge. Betydning af den tidsmæssige rækkefølge Konklusion Historien om græsplænen i Danmark i de sid- Græsplænens rolle i det sidste århundrede veks- ste hundrede år kan knytte G.N. Brandt og ler. G.N. Brandt kobler industrialiseringens ar- 1950’ernes leg med mønstre til modernismen i bejdsliv med græsplænen, og den har nyhedens landskabsarkitekturen. Opgøret med montage- interesse, men senere bliver græsplænen almin- cirkulærets store skala blev forløber til postmo- delig hverdag. Udsagn og modstrømninger bru- dernismens opgør med modernismen og den ger græsplænen som modbillede, bagtæppe og efterfølgende fokus på natur. Stillet op i krono- fællesnævner for andre diskussioner, der ikke logisk rækkefølge hjælper de udvalgte eksempler nødvendigvis handler om græs. Græsørken og til at forstå den programmatiske tyngde i Der ”green desert” fungerer både i Danmark og i kommende Garten, og samtidig afdækker ræk- USA som kritik af rationelt byggeri. Danske land- kefølgen også, at supernatur og vild med vilje skabsarkitekter har noget på hjerte i 1925. De mangler et samlet program for livet i den tætte formulerer sig over for en international offent- by. lighed i Paris med en begyndende skepsis over Eksemplerne fra de sidste hundrede år for­ for klassicismen, og de finder nogle spændende tæller ikke om en kronologisk udvikling af potentialer, i internationale og danske haver, græsplænen, men snarere om en vekselvirkning. som de sammenfatter i Græshaven. G.N. Brandt Græsplænen eksisterer i alle årene til at sidde og går yderligere i dialog med kolleger i Tyskland ligge på, det grønne tæppe, som er den venlige og Norden og formår at koble samfundsudvik-

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 55 torben dam

lingen med en ”kommende have”, hvor græsplæ- til menneskers aktivitet, sundhed og medvirken. nen spiller en stor rolle. Græs og blomsterenge er samfundsværdi på ”Der Kommende Garten”, fodbold-tv og su- byens og menneskers betingelser. Teknologi og pernatur har betydning for udvikling af græsfrø historie leverer dyrkningskultur, så nuancerne og teknologi. Perioderne skaber grundlaget for kommer frem, hvis man lytter nøje – uden grove at kommercialisere græsplæne og vild natur, og generaliseringer. det betyder også noget for græsplænens rolle. G.N. Brandts begejstring i 1930 for græs æn- drer sig. Brugere, beboerne og borgere er egent- lig glade for græsplænen i dag – med en mere hverdagsagtig selvfølgelighed. Det hverdagsagti- torben dam er lektor og landskabsarkitekt med ge betyder åbenbart, at græsplænen veksler mel- fokus på behandling og detaljering af landskabs- lem positive og negative holdninger og udsagn – arkitekturens koncepter og komponenter. Han ofte for at fremme andre hensyn. I diskussionen indgår i forskningsgruppen: Landskabsarkitek- af supernatur og biodiversitet er græsplænen det tur og urbanisme på sektion for Landskabsarki- modbillede, som skal vinde borgere og beboere tektur og Planlægning på KU-IGN. Den nævnte for nye synspunkter, så de tilslutter sig. Det fokus har betydet forsknings- og udviklingsar- sker uden en samlet analyse af betydningen for bejde med emner som lokal afledning af regn- mennesker, som G.N. Brandt formulerede om vand, permeable befæstelser, græs og bynatur hverdagslivets behov, derfor uden tilsvarende samt lærebøger og normer, vejledninger og stan- gennemslagskraft. Græsplænen bliver folkelig i dardiseringsarbejder på tværs af hele fagfeltet. 1930’erne. Den er ikke tilknyttet den rigeste klas- Den nuværende forskningsinteresse ligger i argu- se, og den har også fået en rolle i privathaven, i mentationen for koncepterne og håndtering af boligbebyggelser og i byerne. 1950’ernes leg med viden, der indgår i landskabsarkitekturen – set i mønstre fastholder og viderefører ikke 1930’er- et historisk perspektiv. nes begejstring. Med tv-fodbold og supernatur [email protected] blev målestokken for det spektakulære ændret, Institut for Geovidenskab og Naturforvaltning og hverdagens græsplæne var kun næstbedst. Københavns Universitet Samtidig skiftede rollen fra at være aktiv og Rolighedsvej 23 medvirkende til at være passiv og iagttagende. DK-1958 Frederiksberg Perioden i 1970’erne og 1980’erne øgede den teknologiske viden eksplosivt. Græsplænens historie internationalt og i Danmark betyder, at vi i fremtiden også skal forvente mange bevægelser og standpunkter om græs. Det betyder, at vi ikke kan generalisere og Noter finde en retning for fremtiden, ligesom historien 1 Georgsen 1925, s. 39. heller ikke beskriver en lineær udvikling. Nøglen 2 Seiler 2018. 3 Ignatieva 2017. til at finde en god balance mellem græsplæner 4 Ignatieva 2017, s. 213–223. og vild natur er at tage borgere og beboere i 5 Andersson 2002, s. 22. byen alvorligt. De skal være aktive og udfolde 6 Paludan 1925, s. 47–49. sig fysisk i det grønne. Samtidig skal byen, der 7 Jørgensen 2003, s. 32. 8 Hauxner 2002, s. 25. huser en stadig større del af befolkningen, også 9 Sørensen 1979, s. 136. forholde sig til det generelle tab af biodiversitet 10 Høyersten 2017. i verden. Programmet må som G.N. Brandt eller 11 Brandt 1930, s. 162. som Stockholms parkprogram i 1940’erne både 12 G.N. Brandt 1930, s. 162. 13 Hauxner 1993, s. 254. forholde sig til samfundsmæssige og sociale hen- 14 Teyssot 1999. syn, til natur, bæredygtighed og biodiversitet og 15 Brandt 1930, s. 162.

56 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 græsplænen gennem 100 år i danmark

16 Brandt 1927, s. 101. Dam, Torben og Holgersen, Søren 1989. Pleje af grønne om- 17 Georgsen 1925, s. 39–47. råder – Beskrivelse, udbud og styring. Landsforeningen 18 Georgsen 1925, s. 39–47. Danske Anlægsgartnermestre. 19 Brandt, 1927, s. 89–93. Dam, Torben og Le Goffic, Virgine 2015. ”Naturen udspring- 20 Brandt 1927, s. 101–102. er af byen selv”, Landskab 5 (s. 134–139). 21 Hegemann 1930, s.159. Fairbrother, Nan 1974. The nature of landscape design. Ar- 22 Hegeman 1930, s.159–160. chitectural Press, London. 23 Brandt 1930, s. 170. Gaardmand, Arne 2016. ”Plan over land 1938–1992”, Dansk 24 Boye 1955 og Boye 1949. Byplanlægning II. Bogværket (s. 150). 25 Hauxner 2002, s. 28. Georgsen, Georg 1925. ”Danske Haveanlæg 1915–1925 (Græs- 26 Boye 1955, s. 55. haver)”, Havekunst. 6. årgang (s. 39–47). 27 Langkilde, 1956, s. 74–77. Hegemann, Werner 1930. ”Vorbemerkung zu dem Auf- 28 Kässler 1964. satze von G.N. Brandt, Charlottenlund, Dänemark”, 29 Sørensen 1975, s. 100. Wasmuths Monatshefte XIV (s. 159–160). 30 Hauxner 2002, s. 44. Hauxner, Malene 1993. Fantasiens Have – Det moderne gen- 31 Ignatieva m.fl. 2017; Blancon 2006; Powers 2002, s. nembrud i havekunsten og sporene i byens landskab. 56–81. Arkitektens Forlag. 32 Gaardmand 2016, s. 150. Hauxner, Malene 2002. “With the sky as Ceiling: Landscape 33 Mygind 1964, s. 102. and Garden Art in Denmark”, i Marc Treib (red.), The 34 Olsen 1984, s. 12. Architecture of Landscape 1940–1960. (s. 28–55). 35 Hauxner 2011, s. 24. Hauxner, Malene 2011. Supernatur – fra naturlig natur til 36 Tipslørdag 2017. supernatur: Europæisk landskabsarkitektur 1967–2007 37 Hauxner 2011, s. 275. set fra Danmark. Ikaros Press. 38 Vild med vilje 2017. Høegbro, Svend m.fl. 1962. Ballerupplanen. 39 Dam og Le Goffic 2015, s. 134. Høyersten, Erlend G. (red.) 2017. The Garden – End of Ti- 40 Seiler 2018, s. 8–25. mes, Beginning of Times. Aros. 41 Downing, i Teyssot 1999, s. 1. Ignatieva, Maria, Erikson, Fredrik, Erikson, Tuula, Berg, Per 42 Downing, i Teyssot 1999, s. 1. og Hedblom, Marcus 2016. “The lawn as a social and 43 Teyssot 1999, s. 25. cultural phenomenon in Sweden”, Urban Forestry & 44 Teyssot 1999, s. 26. Urban Greening (s. 213–223). 45 Meyersohn and Jackson, i Teyssot 1999, s. 24. Ignatieva, Maria, Florgård, Clas & Lundin, Katarina 2018. 46 Jackson, i Teyssot 1999, s. 30. “Lawns in Sweden: History and etymological roots, Eu- 47 Saito 2017. ropean parallels and future alternative pathways”, Be- 48 Ponte 1999, s. 88–115. byggelseshistorisk tidskrift 75 (s. 26–47). 49 Fairbrother 1974, s. 126–130. Jørgensen, Dorthe 2003. ”Landskabets stemme”, i Ib Asger 50 Ignatieva m.fl. 2017, s. 213–223. Olsen (red.), Landskab og Landskabsarkitektur. Biofo- 51 Ignatieva m.fl. 2017. lia (s. 11–35). 52 Dam og Holgersen 1989, s. 7–14. Kässler, Elisabeth 1964. Modern gardens and the landscape. 53 Hauxner 2011, s. 275. The museum of modern art, New York. Langkilde, Eywin 1956. Nye danske haver. Høst og Søn. Mygind, Erik 1964. ”Bostadsområdernes uderum”, Have- kunst 6 (s. 102). Litteratur Olsen, Ib Asger 1984. ”Boligområderne”, i Anderson, Bramsnæs og Olsen (red.), Parkpolitk – boligområder- Andersson, Thorbjörn 2002. “To Erase the Garden: Mo- ne, byerne og det åbne land. Dansk Byplanlaboratori- dernity in the Swedish Garden and Landscape”, i Marc ums Skriftserie nr. 29 (s. 8–41). Treib (red.), The Architecture of Landscape 1940–1960. Paludan, Hans Aage 1925. ”Græsplænen i sproglig betyd- (s. 2–27). ning”, Havekunst. 6. årgang (s. 47–49). Blanchon, Bernadette 2011. “Public Housing Landscapes”, Ponte, Alessandra 1999. “Professional Pastoral: The writing Landscape Research, Vol. 36, N°6 (s. 683–702). on the Lawn, 1850–1950”, i Georges Teyssot (red.), The Brandt, G.N. 1927. ”Vom kommenden Garten”, Die Garten- American Lawn. (s. 88–115). kunst, Heft 6 (s. 89–93). Powers, Alan 2002. “Landscape in Britain”, i Marc Treib (red.), Brandt, G.N. 1927. ”Den kommende have”, Havekunst, 8. The Architecture of Landscape 1940–1960. (s. 28–55). aargang (s. 101–102). Saito, Yariko 2017. ”Planter og hverdagsæstetik”, i Line Ma- Brandt, G.N. 1930. ”Der kommende Garten”, Wasmuths Mo- rie Thorsen (red.), Planter i bevægelse. (s. 35–40). natshefte XIV (s. 161 – 174). Seiler, Joakim 2018. “Historic Lawn Management Regimes. Boye, Georg 1955. ”17 haver i en – Det kgl. haveselskabs ju- The skill of the gardeners at Gunnebo House”, Bebyg- bilæumsudstilling 3. maj til 2. oktober 1955”, Havekunst. gelseshistorisk tidskrift 75 (s. 8–25). 36. årgang. Stephensen, Lulu Salto 2007. Garden design in Denmark: Boye, Georg 1949. Anlægsgartneri – Håndbog i fagets tek- G.N. Brandt and the early decades of the twentieth cen- nik. Almindelig dansk Gartnerforenings forlag. tury.

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 57 torben dam

Sørensen, C. Th. 1959. Europas Havekunst: Fra Alhambra Online til Liselund. Fonden til genudgivelse af Arkitekturværker Tipslørdag: https://da.wikipedia.org/wiki/Tipslørdag (Ac- 1979. cess 10. juli 2017). Teyssot, Georges (red.) 1999. The American Lawn. Vild med vilje: http://www.habitats.dk/home/vild-med-vilje- film/ (Access 5. januar 2017).

A century of the lawn in Denmark – societal values and cultivation culture

By Torben Dam

Summary How can we read and interpret the Danish lawn the present, in conjunction with articles and over the last century? In this article I investigate, opinion pieces found in contemporaneous mag- as a landscape architect, various cases during the azines and books. past hundred years. The period offers a wide va- In the 1920s, the breakthrough of modern riety of informative cases, mostly from the field Danish landscape architecture revitalised the of landscape architecture, providing a solid basis lawn, with further artistic input in the 1950s for general discussion. presenting delicate poetic variations. Just a few The investigation aims to explore the Danish years later, in the 1960s, the lawn came to sig- lawn from an international perspective, discuss- nify the inhuman, industrialised suburb. Colour ing attitudes of various generations, and their television in the 1980s made the lawn synony- forms of expression via the role of the lawn mous with commercial football and technology. and nature in society. Lawns and nature have Since then, the lawn has formed a backdrop for been central to landscape architecture since people longing for nature. By 2019 the lawn has the 1920s, and lawns in landscape architecture, now become an everyday phenomenon, a paral- or lawns as symbols, are crucial for our under- lel antonym to the ecological flower meadow standing of society. – which some consider to be the “true” form of The article explores the lawn as a central urban nature. component in select case studies from 1915 to

Keywords: Lawn, nature, landscape architecture, ecology, societal values, grass

58 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 En gårdsägarförening i industrialismens Sundsvall 1897–1909

av Peter Sundborg

en industriella revolutionen i Sverige Forskningsläget innebar att massor av människor flytta- I den hittillsvarande forskningen finns det, fram- D de från landsbygden in till städerna och för allt i stadsmonografier, redogörelser för den industrisamhällena. Alla dessa människor skulle industriella revolutionens nya stadsdelar och ha någonstans att bo. Problemet med bostäder förorter och förhållandet mellan städernas sty- löstes sällan genom kommunal planering. Stä- rande och de som byggde och bodde i de nya dernas styrande var tvärtom ofta direkt negativa stadsdelarna. Begreppet stadsdel används för tät till de nya bosättarna. Bostadsproblemet löstes bebyggelse som integrerad i staden. Begreppet av privata initiativ, framför allt av tomtjobbare förort däremot brukar användas som beteckning och fastighetsspekulanter. Men ibland också av på tät bebyggelse som är starkt beroende av sin att arbetarna själva byggde sina bostäder. De för- huvudort (stad) men belägen i en angränsande sta förorterna och nya stadsdelarna växte fram kommun. Sammanfattningsvis visar forskningen på det här viset. En hel del av dessa förorter och att den vilda bebyggelsen utanför stadskärnorna nya stadsdelar bestod av trähus utan hygienisk ofta var oplanerad och bestod nästan alltid av och sanitär utrustning. trähus. Tomterna köptes och såldes av privata Den här artikeln handlar om stadsdelen Sten- intressen: tomtjobbare, banker, bolag, ibland hammaren i Sundsvall. Stadsdelen låg söder om också arbetare. De sanitära och hygieniska för- stadskärnan. Den växte fram i slutet av 1860-ta- hållandena var usla. Befolkning utgjordes fram- let och början av 1870-talet. Det som intresse- för allt av arbetare. Städernas styrande var inte rar mig är hur stadsdelen kom till och hur den sällan negativa till de nya stadsdelarna och för- betraktades av stadens styrande. Men framför orterna och ville inte ha med dem att göra. Men allt är jag intresserad av stenhammarbornas egna det fanns också burgna och välordnade villasam- insatser, och min övergripande fråga är: Vad hällen som Stocksund och Djursholm utanför gjorde stenhammarborna själva för sin stadsdel Stockholms stad. och vilka framgångar hade de? Det finns bevarat I Norrköpings historia, del VI, skriver Birgit en protokollsbok för den gårdsägarförening som Gejvall-Seger om de första förstädernas framväxt var aktiv i stadsdelen. Den innehåller både pro- i staden under 1800-talets andra hälft. Mark­ tokoll från styrelsemöten och från föreningsmö- ägare till områden söder och norr om den täta ten. Protokollsboken sträcker sig från 1897 till stadsbebyggelsen började stycka upp sin mark 1909. Den utgör min främsta källa. Jag har också och sälja den till tomter. I vissa fall, till exem- gått igenom Sundsvalls stadsfullmäktiges proto- pel i Södra Förstaden, gjordes stadsplaner för koll från slutet av 1800-talet och fram till början tomtmarken, medan det i andra fall, till exem- av 1900-talet samt relevant material i Sundsvalls pel i Norra Förstaden1, växte fram en oplanerad, stads kommunala handlingar. vild, bebyggelse. Det fanns inget vatten eller av-

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 59 peter sundborg

lopp, inga riktiga vägar, ingen belysning. I vått lena på landsbygden som berörs. Men när själva väder förvandlades stigarna till lervälling.2 Men stadens utveckling beskrivs kommer författarna stadens myndigheter ställde sig kallsinniga. För- in på Stenhammaren. Syftet med den nya stads- städerna hade vuxit fram på privat initiativ och delen var att avskilja lönearbetarnas region från därför var det också deras sak att ordna det som själva staden, enligt Svensk stad. Sundsvalls sty- behövdes.3 rande betraktade den nya stadsdelen med mot- I Svensk stad skriver författarna om en vild vilja och ville inte befatta sig med någon tillsyn bostadsbebyggelse som växte fram väster om av den. Stenhammaren låg utanför stadsplane- järnvägen i Örebro i slutet av 1800-talet. Bebyg- lagt område och därför ville stadens styrande gelsen hade inte något samband med någon inte utsträcka sina tjänster dit. ”Sundsvall efter industri, utan bestod bara av bostadshus. Men branden är det renaste exempel som finns i vårt befolkningen var till största del arbetare. Husen land på diskrepansen mellan en stad betraktad var dels stugor av lantlig karaktär, dels hyreshus som fungerande samhällelig helhet och en allt- i trä i ett par våningar. Bebyggelsen var vild i för snabbt dirigerad stad bestående av två delar, den mening att byggnadsstadgans bestämmelser den ena administrativt ansedd som stad, den inte gällde för området. Tomterna hade styckats and­ra en vilt formad urban ’halvskugga’ ”, skriver upp utefter de långsträckta stadsägda, tidigare författarna till Svensk stad.7 åkerlotterna, utan tanke på gator eller allmän- Det som saknas i den hittillsvarande forsk- na platser. Även här var stadens styrande i det ningen är undersökningar av de boendes organi- väsentliga negativa, trots att området låg inom sering och deras försök att komma tillrätta med staden Örebros gränser ville de styrande knappt alla de missförhållanden som fanns i de snabbt erkänna dess existens. Stadsfullmäktigeledamö- framväxande förorterna och stadsdelarna. Min ter beklagade sig över de helt oplanerade hus- undersökning kan därför bidra till att fylla den gyttringarna, men det tog lång tid innan de var lucka som uppenbarligen finns i kunskapen om beredda att bekosta några sanitära åtgärder.4 den industriella revolutionen i nya bostadsområ- Ingemar Johansson har skrivit om situatio- den. Gårdsägarföreningar, av den typ som fanns nen i Stockholm i boken Den stadslösa storsta- i Sundsvall, bör rimligen ha funnits även i andra den: förortsbildning och bebyggelseomvandling städer. kring Stockholm 1870–1970. Stockholmsom­ rådets omfattande förortsbildningar startade i och med det industriella genombrottet. Det var Industrialismen skapar fastighetsspekulationer och ”markjobberi” som oreglerad bebyggelse i Sundsvall drev utvecklingen framåt. Under en lång pe- Trots att befolkningen i Sundsvall nästan för- riod bestämdes stadens tillväxt mer av privata dubblades mellan 1840 och 1860 förblev dock mark- och byggspekulanters privata intressen, än stadsbebyggelsen utbredning i stort sett oför- av allmänna samhälleliga krav och behov.5 Det ändrad. Det som framför allt hände var att sta- dröjde ända fram till i början på 1900-talet innan den förtätades. Tomma tomter byggdes och det Stockholms stad själv började köpa mark i om- byggdes ytterligare hus på en del redan bebyggda kringliggande socknar som skulle användas till tomter. Tompriserna sköt i höjden. Längre fram bostadsbebyggelse.6 I boken Bra läge men dåligt på 1800-talet förändrades också ägarbilden. Fler rykte gör Mats Sundin en jämförande studie av fastigheter fick banker och företag som ägare. stadsdelarna Öster i Gävle, Nyfors i Eskilstuna Vid mitten av seklet var varannan hushållsfö- och Norrby i Borås. Han tar bland annat upp reståndare också fastighetsägare, men därefter det sociala livet under början av 1900-talet. ökade antalet hyresgäster kraftigt. Det här var Just utvecklingen i Sundsvall har tagits upp en typisk utveckling i städerna under industria- i Svensk stad. Avsnittet Industrialismens nya lismens genombrott.8 samhällen handlar bland annat om Sundsvalls- Från 1860-talet och framåt ökade den så kalla- distriktet. Det är framför allt industrisamhäl- de oreglerade bebyggelsen, det vill säga hus som

60 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 en gårdsägarförening i industrialismens sundsvall 1897–1909 byggdes på mark som inte var stadsplanerad. ville bygga ett hus ställdes däremot en rad krav. Framför allt på vretarna söder om den planlagda De skulle till staden lämna in planritning och staden växte bebyggelsen fram. Det fanns en be- husritning. Representanter för staden skulle vara stämmelse om att tomter på vretarna skulle ges med och inspektera platsen för bygget och gran- till mindre bemedlade personer, vilket innebar nar skulle underrättas. Man fick inte bygga för att det var arbetare, hantverkare, småhandlare tätt inpå grannen och det nya huset skulle vara och andra med låga inkomster som slog sig ner prydligt. Det fanns inga särskilda bestämmelser där. 1878 togs en ny stadsplan i Sundsvall. Enligt om bebyggelsen på stadens vretar eller kronolot- den kunde staden byggas ut i söder med ett två ter. Det stod dock att logar, lador och liknande kvarters brett bälte utefter järnvägen. Men detta byggnader inte fick byggas ”inom sjelfva sta- bälte täckte bara en del av den oreglerade be- den”.12 Det framgår av sammanhanget att man byggelsen. Resten lämnades utanför planen. En med ”sjelfva staden” menade det tätbebyggda karta från 1891 visar att det vuxit fram en tät be- stadsområdet. byggelse utanför stadsplanerat område i söder.9 Till skillnad från kronolotterna, som var stat- Det industriella genombrottet och urbanise- ligt ägda, tillhörde vretarna stadens borgare. ringen innebar en stark segregation i Sundsvall. Sundsvall etablerades som stad på ett ganska I det stora hela kan man säga att de förmögna stort område. Runt omkring själva stadsbebyg- samlades i de centrala delarna av staden medan gelsen fanns både öppen betesmark och skog. de med låga inkomster slog sig ner i periferin. I och med att borgarna etablerade sig i staden Den här utvecklingen accentuerades i och med skedde en gradvis kolonisering av vretmarken. den stora stadsbranden 1888 som utplånade i På en karta från 1770-talet kan man se att det stort sett hela staden (Stenhammaren berördes fanns 192 vretar. Liksom all annan mark blev vre- dock inte). Efter branden var det många hantver- tarna så småningom privat egendom. De köptes kare och handlare som inte hade råd att bygga och såldes av både privatpersoner och bolag.13 i de centrala delarna, utan fick uppföra sina Stenhammaren anlades dock inte på vretarna hus i den planlagda stadens utkanter. Samtidigt utan på kronolotterna. För att kunna göra detta flyttade en rad fabrikörer, direktörer och dispo- måste staden söka tillstånd hos Kungl. Maj:t, nenter, som före branden bott på Västermalm, det vill säga staten. Det gjorde man och bevilja- in till Stenstaden. Kring parken Vängåvan, i sta des tillstånd. Namnet Stenhammaren, som den dens finaste kvarter, bodde i början av 1900- nya stadsdelen fick, var redan etablerat. Det an- talet bankdirektörer, grosshandlare, konsuler och vändes för en plats där bland annat gårdsägare höga tjänstemän.10 Gustaf Wallin och gårdsägare J P Larsson bodde, enligt ett stadsfullmäktigeprotokoll från 1867.14 Motiveringen till bildandet av Stenhammaren Stenhammaren planeras var att det nuvarande stadsområdet var otillräck- och byggs ligt ”för det alltmera växande innevånarantalet, År 1867 tog Sundsvalls stadsfullmäktige ett ovan- på samma gång som tomterna hastigt stego i ligt initiativ. Istället för att som hittills låta den pris och blefvo sålunda oåtkomliga för de mind vilda bebyggelsen växa fram lite hur som helst re bemedlade. För att afhjelpa denna olägenhet på stadens vretar, inledde man nu ett arbete för i synnerhet för den stora mängd arbetare som att göra en stadsplan för ett större område söder från skilda håll hitströmmat och önskade bosät- om stadskärnan.11 I staden gällde en brand- och ta sig härstädes”15 skapades den nya stadsdelen. byggnadsordning från 1862. Den innehöll ing- Stadsplanen för Stenhammaren var färdig 1868. enting om stadens skyldigheter gentemot tomt- Allt som allt skulle det bli 139 byggnadstomter.16 och husägarna, utan bara ägarnas skyldigheter De första invånarna i den planlagda stadsde- gentemot staden. Det stod till exempel ingen- len Stenhammaren fick sina tomter i april 1869. ting om att staden var skyldig att anlägga gator Man började bygga i områdets östra del, kring eller dra fram vatten och avlopp. På dem som ett litet torg. Under de efterföljande åren dela-

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 61 peter sundborg

figur 1. Stenhammaren låg för sig själv i söder, väl avskilt från staden. Karta från före branden 1888.

des tomter ut i rask takt. Det fanns uppenbarli- det ännu ett 30-tal lediga tomter. På de allra fles- gen ett stort behov av byggnadsmark. Den inten- ta tomter låg boningshuset längs med gatan och sivaste byggverksamheten skedde under början uthusen inne på gården. Tomterna var stora, vil- av 1870-talet.17 Arbetare och hantverkare av olika ket också var meningen. Stadsfullmäktige hade slag var de dominerande yrkena bland dem som beslutat att de skulle vara tillräckligt stora för att slog sig ner de första åren i Östra Stenhamma- kunna inrymma trädgårdstäppa och potatisland. ren. Tjugotre personer var arbetare, tjugoen var Kartan från 1878 visar att det fanns två torg. Det hantverkare, till exempel timmermän, glasmäs- större torget låg ungefär i mitten av stadsdelen. tare och skomakare. Tre sjömän, en handlande, Det skulle komma att kallas för Järntorget. Av en tullvaktmästare och en byggmästare var också ett äldre foto att döma verkar det dock inte ha bland de som byggde hus under åren 1869 till använts som torg, utan snarare som park. Mark- 1874. Minst fem av nybyggarna var kvinnor.18 lutningen var stark just där.19 1878 var Stenhammaren nästan fullt utbyggt. De hus som byggdes i Stenhammaren på Stadsdelen sträckte sig som en lång tarm i öst- 1870-talet var i allmänhet ganska små och hade västlig riktning. Längs hela stadsdelen löpte de en enkel utformning utan allt för mycket orna- sammanhängande gatorna Östra Stenhammars- mentik. Under årens lopp blev dock utsmyck- gatan–Torggatan–Västra Stenhammarsgatan. I ningen på husen rikare. Ritningar från slutet av Östra Stenhammaren var nästan alla tomter be- 1880-talet och fram till sekelskiftet 1900 visar byggda. I Västra Stenhammarens utkanter fanns byggnader med omfattande snickarglädje. Un-

62 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 en gårdsägarförening i industrialismens sundsvall 1897–1909 figur 2. Södermalmsgatan 1, kv Poppeln 5. 1889. Bottenvåningen verkar ha varit en suterrängvåning, möjligen med butikslokaler. På andra våningen fanns två lägenheter och på vindsvåningen likaså två lägenheter samt tre skrubbar. Stadsbyggnadskonto- rets byggarkiv. der 1880-talet verkar det också ha byggts stora flerfamiljshus. Ett exempel är en byggnad från 1885 som var ungefär dubbelt så stort som de tidiga husen i Stenhammaren. Detta hus hade två fristående trapphus. Annars var det vanligt med ett fristående trapphus. Ibland låg trapphu- set inne i byggnaden. Fördelen med fristående trapphus var att de inte behövde värmas upp på vintern.20

Stenhammaren blir överbefolkat Husen blev snabbt överbefolkade. År 1888 gjor- des en befolkningsräkning av invånarna i Sten- hammaren. Den visade att trångboddheten var omfattande. Ett exempel är byggnaden vid Sö- dermalmsgatan 13 som finns kvar än idag. Huset är något större än de första Stenhammarbyggna- derna, det har tre våningar istället för de vanliga ett och ett halvt eller två. Här bodde två arbetare med familjer, en sömmerska och en småhandlare med varsitt barn, en ensamstående sömmerska och en annan ensamstående kvinna. Sammanlagt rymde huset 19 personer. Idag är det ett enfa- miljshus. Segelmakare A O Svedlunds hus ägdes skälen de viktigaste till att man tvingades tränga år 1888 av en stiftelse för änkor. Inte mindre än ihop sig. Hyran var en stor kostnad för arbetare sex änkor bodde nu i huset. Någon eller några och andra med små inkomster. kan dock att bott i uthusen. Vid nuvarande Sö- dermalmsgatan 22 (kv Almen 7) bodde åkaren Jöns Dahlén med familj, eldaren Olof Hansson Ett motvilligt stadsfullmäktige med familj, hustru Brita Margareta Andersson Stenhammarens stadsplan var tagen och hus och med fyra barn, änkan Carolina Pettersson och människor fyllde stadsdelen. Men vad hände se- före detta handlaren Johan Olof Westerlund. dan? En stadsdel är ju inte bara byggnader och Sammanlagt 17 personer, varav tio barn. Över- boende. Hur blev det med gator och vägar, be- allt i stadsdelen var det likadant. Många av de lysning, vatten och avlopp, polis och brandför- första Stenhammarborna kan ha varit unga par, svar, skola och kyrka? År 1870 kom det för första som 1888 hade fått flera barn. Men det är i så fall gången in en begäran från ”åtskilliga jord- och inte den enda förklaringen till trångboddheten. I tomtägare i Östra och Västra Stenhammaren” de flesta hus bodde det tre, fyra eller ännu fler till stadsfullmäktig om att två vägar till stadsde- familjer. Många hus innehöll också en eller flera len borde byggas. Men begäran avslogs.22 Två ensamstående. Förmodligen bodde de inneboen- år senare återkom Stenhammarborna med sin de.21 Med största sannolikhet var de ekonomiska begäran. Denna gång överlämnade stadsfullmäk-

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 63 peter sundborg

figur 3. Gasverksgatan (nuvarande Parkgatan). Foto från 1896–1910. foto: Sven Nilsson, Sundsvalls museum.

tige ärendet till Drätselkammaren.23 Men ingen- del av staden. Sundsvall indelades i fyra distrikt ting hände. 1873 beslutade stadsfullmäktige att och det fjärde distriktet utgjordes av Östra och uppmana Magistraten24 att se till att tomterna Västra Stenhammaren. Liksom i byggnadsord- i stadsdelen uppläts och bebyggdes på ett or- ningen från 1862 innehöll den nya ordningen en dentligt och reglerat sätt. Dessutom skulle Ma- hel del krav på dem som ville bygga och för- gistraten komma med ett förslag på hur vägar ändra i staden. Men till skillnad från den äldre och kommunikationer skulle ordnas, dels mellan byggnadsordningen innehöll den nya ordningen tomterna, dels mellan stadsdelen och staden.25 bestämmelser om torg och gator. Det stod i den Inte nog med det. Lite senare samma år beslu- 26:e paragrafen att staden skulle anlägga och un- tade stadsfullmäktige att ge besiktningsnämn- derhålla torg, gator och trottoarer. Nu fanns det den i uppdrag att komma med ett förslag till hur alltså en bestämmelse om stadens skyldigheter lämpliga vägar till Stenhammaren skulle dras.26 mot Stenhammarborna.27 Trots dessa beslut fick Stenhammarborna fort- 1876 kom en ny begäran från husägarna i sätta vänta på sina vägar och gator. Stadsfullmäk- Stenhammaren om att en väg från stadskärnan tige verkade snarast vilja förhala frågan. upp till den nya stadsdelen måste byggas. Den här gången svarade stadsfullmäktige att husägar- nas begäran inte kunde bifallas. Stenhammar- En ny byggnadsordning 1875 borna fick i alla fall klart besked.28 Den nya byggnadsordningen trädde kraft 4 Någon väg fick Stenhammarborna alltså inte. juni 1875. Stenhammaren erkändes nu som en Detta trots att den nya byggnadsordningen tyd-

64 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 en gårdsägarförening i industrialismens sundsvall 1897–1909

figur 4. Carl Lindvalls speceriaffär vid Södermalmsgatan. Foto från 1907. foto: Sven Nilsson, Sundsvalls museum. ligt uttalade att staden var skyldig att bekosta och till Stenhammaren skulle byggas. Pengarna gator och vägar. Däremot väckte bankdirektör skulle tas från de tomtavgifter Stenhammarbor- Berggren ett förslag om att gårdsägarna i stads- na betalade till staden. Man beslutade också att delen skulle få en premie på 20 till 30 kronor tillsätta en kommitté som skulle titta på hur ord- om de planterade träd på sina tomter enligt en ningen i stadsdelen skulle kunna upprätthållas.31 uppgjord ritning. Han motiverade sitt förslag på följande sätt: ”Bebyggelsen där hade varit syn- nerligen oregelbunden och utan minsta tanke på Förbättringar i Stenhammaren ordnade gator och kvarter, varför dessa bebygg- Stenhammaren fick 1879 fotogenlyktor längs de da områden erbjödo en i sanning föga behaglig två viktigaste stigarna som ledde upp till stads- anblick från staden. Häråt var nu intet att göra delen. Även till de två viktigaste längdgatorna men det anstötliga däri skulle åtminstone till vä- inne i Stenhammaren sattes fotogenlyktor upp. sentlig del överskylas om vederbörande kunde Staden tog på sig att bekosta fotogen. Stenham- förmås plantera träd på sina tomter.”29 Stads- marborna skulle själva ansvara för lyktornas fullmäktige godkände förslaget. Det framkom tändning och skötsel.32 också i stadsfullmäktigeprotokollen för 1877 att Trots att beslut om uppfartsvägar tagits redan Stenhammarborna själva byggt ett spruthus för 1878 dröjde det ända till 1887 innan pengar av- en brandspruta i stadsdelen.30 sattes för vägarna och själva anläggningsarbetet Först år 1878 började det hända saker. Då kunde sätta igång. Stadsdelen fick två uppfarts- beslutade stadsfullmäktige att vägar och gator i vägar; en utgjordes av Skolhusalléns fortsättning

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 65 peter sundborg

från Norra Järnvägsgatan, den andra utgjordes Sundsvalls stadsfullmäktige var inte särskilt av Fredsgatans fortsättning från Nytorget.33 Ar- angelägna om att ge de boende i Stenhammaren betet med vägarna pågick i flera år. Så sent som gator, vägar, el, eller vatten. Det är väl en slutsats 1890 fanns det ett anslag för gatu- och vägarbe- som går att dra efter en denna granskning av ten i Stenhammaren.34 fullmäktigehandlingar. Det mest besvärliga för Någon vattenledning till Stenhammaren hade de boende var bristen på vägar och gator. Först inte byggts, det framgår av stadsfullmäktige- i slutat av 1880-talet avsattes pengar och två upp- handlingar från 1891. Men två år senare skickade fartsvägar kunde börja byggas. Om Stenhammar- gårdsägarna i Stenhammaren in en begäran om borna inte hela tiden skickat in nya skrivelser till att vatten- och dräneringsledningar borde dras stadsfullmäktige hade de kanske fått vänta ännu till stadsdelen. Ärendet bordlades. Ingenting längre. Ändå var det, sedan nya byggnadsord- hände.35 ningen trätt i kraft 1875, stadens skyldighet att Stenhammaren fick en trottoar 1897. Den anlägga vägar och gator. gick längs Fredsgatan östra sida ända från Lång- gatan och upp till stadsdelen.36 Samma år skick- 43 ade gårdsägarna i Stenhammaren in en skrivelse Stenhammaren organiserar sig till staden där man protesterade mot de plane- Stenhammarbornas kamp för att förbättra för- rade neddragningarna av brandkåren. Man skrev hållandena i stadsdelen hade begränsad fram- dessutom att polisbevakningen i stadsdelen gång. Det var först efter många års påtryck- borde utökas. En möjlig lösning skulle kunna ningar som man lyckades få staden att bekosta vara att slå samman polis- och brandkår. Stads- två uppfartsvägar till Stenhammaren. Att inte fullmäktige beslutade att saken skulle utredas.37 ha riktiga gator och inte ha rinnande vatten var Neddragningen av brandkåren blev aldrig av, bara två av problemen för stadsdelen. Det fanns vilket var positivt för Stenhammarborna. Men andra. De främsta orsakerna till att Stenham- någon utökad polisbevakning blev det inte.38 marens gårdsägareförening bildades 1897 var de Trots detta tvingades fullmäktige konstatera att många lönnkrogarna och bordellerna. poliskontorets kostnader för 1899 ökade. Orsa- Gårdsägarna utgjordes framför allt av arbe­ ken var ”de ordningsåtgärder, som på initiativ tare. År 1888 stod 22 arbetar som ägare av går- af Stenhammarens gårdsegareförening måste i darna i Östra Stenhammaren, åtta ägare var denna stadsdel vidtagas”.39 hantverkare, tre handlande, sju änkor, en kypare, År 1901 gjordes en ny befolkningsräkning i en vaktkonstapel och två gårdar ägdes av stif- Stenhammaren. I det reglerade området fanns telser.44 Till ordförande i gårdsägareföreningen det 97 bebyggda tomter med en mantalsskriven valdes handlare P A Ångström. Han var, trots befolkning på 1 516 personer, i medeltal 15 en hel del motsättningar i styrelsen, ordförande personer per stadsgård. Hälsovårdsnämnden under många år. Nils Stenlund var en av sty- ansåg att Södermalm var överbefolkat. Man relsemedlemmarna. Han var folkskollärare vid skrev till stadsfullmäktige att ”förhållandena i Stenhammarens skola och var med och bildade detta afseende inom vissa trakter af Södermalm Södermalms tvätt- och badinrättning.45 Två av vara mindre tillfredsställande”.40 År 1900 hade styrelsemedlemmarna i gårdsägareföreningen hela Sundsvalls stad en befolkning på 14 831 per- hade anknytningar till arbetarrörelsen. Den ene soner.41 var H W Vesterlund som var med på tidningen Stadsfullmäktige beslutade 1901 att det inte Norrlänningens bolagstämma 1888.46 Han var skulle dras några elektriska ledningar till Söder- troligen arbetare. Den andra var snickaren L G malm eftersom man ansåg att något behov inte Bylin som var med i Sundsvalls arbetareklubb.47 fanns. Däremot skulle elledningar dras till i stort Han stod som prenumerant på Karl Kautskys sett alla andra delar av staden.42 Vattenledningar broschyrer om Marx ekonomiska läror.48 Bylin till bostadshusen fick också Stenhammarborna satt dock bara i interimsstyrelsen och var sedan vänta på. troligen bara vanlig medlem.

66 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 en gårdsägarförening i industrialismens sundsvall 1897–1909

figur 5. Vy över Sundsvall från före branden 1888. Mellan staden och Stenhammaren ligger vretar med jord- bruksmark. En del bebyggelse har dock vuxit fram nordost om Stenhammaren. Enkla stigar leder upp till Stenhammaren. foto: Sundsvalls museum.

En av gårdsägareföreningens första åtgärder en känd bordell. Men flera av mötesdeltagarna var att bilda en kommitté på fem personer som påstod att det fortfarande sent på kvällarna kom skulle ta itu med just bordellerna och lönnkro- droskor till Anderssonska gården, ibland så garna. De skulle bort från Stenhammaren. Kom- många att gatan täpptes igen. mittén började med att kontakta stadsfiskalen Under ett styrelsemöte framkom det att två och borgmästaren för att få dessa att verka för medlemmar i gårdsägareföreningen, Johansson en rensning av bordeller och lönnkrogar. Kon- och Björlin, inhyst ”lösaktiga kvinnor”.49 Ordfö- takten med stadsfiskalen var inte särskilt fram- rande Ångström fick i uppdrag att prata dessa gångsrik. Stadsfiskalen sade att han skulle göra medlemmar till rätta. Styrelsen försökte få en vad han kunde, men påpekade speciellt att det utökad polisbevakning i Stenhammaren för att inte var mycket han kunde uträtta. Kontakten få bukt med lönnkrogar och prostitution. Men med borgmästaren gick troligen ännu sämre. den begäran avstyrktes av stadsfullmäktige. Det stod ingenting vidare om denna kontakt i Det gick alltså trögt i början för kommittén. de noggrant förda protokollen. Men det verkade ha varit synnerligen envisa På ett medlemsmöte för föreningen diskute- och energiska personer som satt i kommittén. rades bordellproblemet. Kommittén redogjorde Man organiserade patrulleringar på kvällar och för sina kontakter med stadsfiskalen och nämn- nätter. Man delade ut belöningar till Stenham- de också att fiskalen sagt sig ha rensat den så marbor som kunde ge upplysningar om illegal kallade Anderssonska gården, som tydligen var verksamhet. Man väckte också åtal mot gårdsä-

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 67 peter sundborg

gare. Så småningom gav arbetet resultat. På ett styrelsemöten. Unga pojkar som busade på kväl- föreningsmöte som hölls den 28 januari 1899 larna var ett problem. Hyresgäster som missköt- rapporterade kommittén att när de började sitt te sig var ett annat. För att få ordning på sina arbete fanns det tolv bordeller i stadsdelen. Nu hyresgäster beslutade man sig för att upprätta hade de lyckats få bort allihop. liggare över dem. Styrelsen tryckte ett frågefor- Trots att bordellerna försvunnit upphörde mulär om hyresgästerna som varje gårdsägare dock inte prostitutionen. Det fanns fortfarande kunde använda. Följande frågor kunde ställas prostituerade som hyrde lägenheter och tog och besvaras: ”För hyresgästen oordentligt liv emot kunder. Kommittén fortsatte sina patrulle- genom dryckenskap?”, ”Försummas därigenom ringar. Den lyckades få en rad prostituerade av- arbetet?”, ”Hur många barn finns?”, ”Är deras hysta och gårdsägare bötfällda. Kommittén hade skolgång ordentlig?” och ”Brukar s.k. skvaller även framgångar i kampen mot lönnkrogar. På förekomma?” ett föreningsmöte rapporterades att Magistraten Liggare och frågelistan uppskattades dock förbjudit före detta lönnkrogsinnehavaren hus- inte av hyresgästerna. I en tidningsinsändare trun Ingeborg Pettersson att för all framtid sälja anklagades gårdsägarföreningen för att föra så maltdrycker. kallade ”svarta böcker” över sina hyresgäster där Det finns inte i gårdsägareförenings proto- bland annat antalet barn skrevs in. Gårdsägar- koll några uttryck för medkänsla med de kvin- föreningen besvarade kritiken och påstod att nor som tvingades prostituera sig eller några ingen som var införd i svarta boken nekades upp­gifter om att kommittén på något sätt för- att hyra en bostad. Det gjordes heller inga an- sökt hjälpa kvinnorna. Det utesluter naturligt- teckningar om antalet barn i familjerna, enligt vis inte att sådant har förekommit. Det fanns gårdsägarföreningen. Det var bara om man inte i Sverige organisationer som bedrev ett socialt betalde hyran eller förde ett oordentligt levnads- arbete bland prostituerade, bland annat Fräls- sätt som man antecknades i svarta boken. Men ningsarmén. Arbetet var inriktat på att erbjuda frågelistan visade att gårdsägarföreningen inte kvinnorna en annan bostad och därmed få bort talade sanning till hundra procent. dem från den destruktiva miljön.50 Skolgården på Södermalms skola var, enligt Vid ett föreningsmöte den 6 november 1899 gårdsägarföreningen, inte i bästa skick. Skolgår- beslutades att ansöka om att få byta namn på den var full av hål och gropar. De omkringbo- stadsdelen, från Stenhammaren till Södermalm. ende använde den som ett avstjälpningsställe för Motiveringen var att Stenhammaren inte längre sopor och avfall. Stanken var outhärdlig. Frågan var en oländig utmark, utan en tätt bebyggd och kom upp på ett styrelsemöte i gårdsägarfören- reglerad stadsdel. Föreningsmedlemmarna an- ingen. Man konstaterade att skolgården måste såg att det fanns så mycket missaktning i det åtgärdas snarast. Den borde ju vara en lekplats gamla namnet och eftersom man nu undanröjt för barnen, istället var den mycket olämplig för de missförhållanden som gav upphov till miss- eleverna på skolan, enligt styrelsen. aktningen ville man också ha ett nytt namn. Den Under de första åren på 1900-talet verkade 15 januari 1900 beslutade stadsfullmäktige att Södermalms gårdsägarförening ha en stark ställ- stadsdelen fick namnet Södermalm. I samband ning i stadsdelen. I april 1901 kom det omkring med namnbytet ändrade även några gator namn, 100 personer till ett föreningsmöte. På mötet bland annat döptes Stenhammargatan om till höll skolläraren och styrelsemedlemmen Nils Södermalmsgatan. Gårdsägarföreningen bytte Stenlund ett föredrag om föreningens dittills­ naturligtvis också namn.51 varande arbete. Han menade att arbetet hade haft en god inverkan på barnen, och utifrån det kunde man sluta sig till att det blivit bättre ock- Oordentliga hyresgäster så i hemmen. En av orsakerna till detta var att och en stinkande skolgård stadsdelen blivit fri från alla osedliga nästen, me- Allt fler frågor togs upp på gårdsägarförenings nade Stenlund. Det kan ha varit den framgångs-

68 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 en gårdsägarförening i industrialismens sundsvall 1897–1909 rika kampen mot prostitutionen som gjorde att öppnas i Stenhammaren. Det tillsattes också en gårdsägarföreningen hade Södermalmsbornas kommitté som skulle arbeta med frågan. Den förtroende. Trots bristande stöd från stadens första tiden gick det dock trögt. Vid ett före­ styrande och stor skepsis från många andra hade ningsmöte på hösten samma år rapporterade föreningen, enligt dem själva, lyckats få bort alla kommittén att det skulle bli svårt att driva in- bordeller. rättningen med betalande besökare eftersom Tack vare Södermalmsbornas förtroende Stenhammarens befolkning i allmänhet bestod diskuterade styrelsen vid flera tillfällen om före­ av fattiga personer och någon hjälp från den ningen skulle ställa upp en egen kandidat till förmögnare befolkningen i staden stod inte att stadsfullmäktige. Ordföranden P A Ångström få eftersom dessa inte hade någon nytta av en föreslogs­ som kandidat. Flera i styrelsen var dock inrättning i Stenhammaren. Troligen hade man skeptiska. Med det valsystem som fanns krävdes också fått negativ besked från stadsfullmäktige. det att förmögna personer eller bolag röstade Men kommittén gnetade på. I en skrivelse på gårdsägarföreningens kandidat och det an- till staden tog kommittén bland annat upp att sågs högst osannolikt. Det kom också upp ett Söder­malmsborna hade mycket svårt att få förslag om att föreningen skulle gå samman med sina kläder tvättade. De var hänvisade till Sid- Östermalms gårdsägarförening om en kandidat, sjöbäcken eller till klapphuset nere vid Selång- i så fall den person som Östermalmsborna redan ersån som låg långt från Södermalm. Det var föreslagit,­ nämligen handlande Sjönell. värst vintertid. Det var också ett stort problem Efter en tids diskussioner utlyste styrelsen ett att få kläder och textilier torkade, för att inte allmänt möte där man enbart skulle diskutera säga manglade. stadsfullmäktigekandidater. Till mötet som hölls Under en lång period togs bad- och tvätt- i november 1900 kom det 60 personer. Inför inrättningsfrågan upp på nästan alla förenings- mötet hade Sundsvalls arbetarekommun skickat och styrelsemöten. Det hände inte så mycket. en skrivelse till gårdsägarföreningen där man Men det fördes förhandlingar med stadsfullmäk- föreslog muraren och Södermalmsbon Axel tige. I början av 1902 kom äntligen ett positivt Hultqvist till kandidat. Det blev en livlig diskus- besked. Stadsfullmäktige hade beslutat om att sion där de olika kandidaterna granskades. Till upplåta en tomt för bad- och tvättinrättningen. slut enades mötet om att ställa sig bakom både Föreningen skulle också få byggnadsmaterial handlande Sjönell och murare Hultqvist. från Sidsjökvarnen. Dessutom skulle vatten- och avloppsledningar dras till inrättningen till en kostnad av 1 900 kronor. Badhus och tvättstuga Gårdsägarföreningen beslutade att bilda en Gårdsägarföreningen förde en lång kamp för särskild byggnadsförening för bad- och tvättin- att kunna öppna en bad- och tvättinrättning i rättningen. I styrelsen satt bland andra stads- Stenhammaren. Det skulle alltså vara ett ställe läkaren Gotthilf Stéenhoff. Södermalmsborna för både personbad och tvättning av kläder och kunde teckna andelar i föreningen för 10 kronor andra textilier. Behovet var stort. Men det var styck. I slutet av 1902 hade 43 andelar tecknats. ett omfattande projekt. Först och främst skulle Byggnadsföreningen fick en tomt alldeles i när- föreningen be staden om en tomt och ledningar heten av Godtemplarlokalen. I april 1905 hölls för vatten och avlopp. En byggnad skulle ritas en fest för att fira grundläggningen av bad- och och byggnadsmaterial anskaffas. Huset skulle tvättinrättningen. Under festen bildades också byggas. Sedan skulle inrättningen drivas och det en syförening som skulle verka till förmån för fick naturligtvis inte kosta för mycket. inrättningen. Troligen någon gång under år Första gången frågan om en bad- och tvättin- 1906 kunde Södermalmsborna börja bada och rättning kom upp på ett styrelsemöte var i maj tvätta i huset. På hösten 1908 var inrättningen 1899. Styrelsen beslutade att skicka en skrivelse i alla fall, enligt ett föreningsmötesprotokoll, i till stadsfullmäktige om att en inrättning borde full gång.

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 69 peter sundborg Behovet av vatten- ningsmedlemmar var emot. Föreningen levde 52 och avloppsledningar kvar till 1933, enligt tidningsuppgifter. Den sista stora frågan gårdsägarföreningen tog sig an var stadsdelens behov av vatten- och Konklusion avloppsledningar. I en skrivelse till hälsovårds- En stadsplan gjordes för Stenhammaren. Det nämnden berättade styrelsen om den förfärliga skilde stadsdelen från de flesta andra industri- stank som spreds i stadsdelen, tack vare att slask ella bostadsområden som växte fram i Sverige och orenligheter slogs ut direkt i dikena. Det var under slutet av 1800-talet. Vanligast var att en värst på sommaren. så kallad ”vild” bebyggelse uppfördes, utan vare Vid ett föreningsmöte på våren 1898 påpe- sig planering eller andra kommunala insatser så kade ordföranden P A Ångström att några Sten- som gator, vatten och avlopp. Det betydde inte hammarbor redan 1892 skickat en skrivelse till att Stenhammaren behandlades annorlunda än stadsfullmäktige om att en vattenledning borde andra bostadsområden av denna typ. Stadens dras till Stenhammaren. Fullmäktige hade bord- styrande borgerlighet var ointresserad av att lagt frågan och sedan hade den inte tagits upp lägga vare sig resurser eller pengar på Stenham- igen. Inte heller gårdsägarföreningen hade tagit maren. Man följde inte ens sin egen byggnads- upp frågan om vatten- och avloppsledningar ordning från 1875. Stenhammarborna fick 1876 förrän­ våren 1904. På ett föreningsmöte rappor- avslag på sin ansökan om att en väg skulle byg- terdes det att stadens hälsovårdsnämnd påpekat gas upp till stadsdelen, trots att det stod i bygg- att bristen på vatten- och avloppsledningar till nadsordningen att staden skulle anlägga och Östermalm och Södermalm var saker som sna- underhålla vägar. Det dröjde ända till 1887 innan rast borde åtgärdas. stadsfullmäktige avsatte pengar till uppfartsvägar Föreningens styrelse skickade en ny skrivelse till Stenhammaren. till stadsfullmäktige. I den skrev man att i och Stadsfullmäktige i Sundsvall tog inte ansvar med att bebyggelsen ökade på Södermalm blev för den stadsdel de själva hade planerat och be- frågan om ledningar allt mer trängande. Nu folkat. Det enda de styrande intresserade sig för hade dessutom vattnet i de flesta brunnar blivit var att fördela tomter till den underklass som utdömt av hälsovårdsnämnden som obrukbart strömmade till staden på grund av den indu- till dricksvatten. Dikena med allt sitt slaskvatten striella revolutionen. Stadens befolkning växte var ett stort problem. Ibland svämmade orenlig- snabbt. Bristen på bostäder var ett akut problem heterna över på gatorna och slaskvattnet med och det löstes genom att hänvisa de inflyttande sin outhärdliga stank letade sig ner till staden. till Stenhammaren. Något mer gjorde stadsfull- Inte bara hälsovårdsnämnden utan också pro- mäktige i stort sett inte, åtminstone inte under vinsialläkaren hade fäst uppmärksamhet vid att de första två decennierna. något måste göras. Problemet höll på att bli en Det är knappast en överdrift att påstå att det pesthärd för hela samhället. var Stenhammarbornas egen aktivitet som ledde Trots flera påstötningar på stadens myndig- till förbättringar i stadsdelen. Framför allt gårds- heter löstes aldrig problemet med vatten- och ägarna tog ansvar genom att bilda gårdsägareför- avloppsledningar till Stenhammaren. På ett sty- eningen och driva krav och verksamheter som relsemöte den 7 februari 1909 rapporterades det var till gagn för hela stadsdelen. Gårdsägareför- att det kommit en fråga från Vretarnas gårds­ eningen verkade bland annat för att bordeller ägarförening om en sammanslagning av de två och lönnkrogor skulle försvinna, vägar och gator organisationerna. Styrelsen var starkt positiv till skulle anläggas och vatten och avlopp dras fram. förslaget och överlämnade till föreningen att ta Föreningen lyckades få bort bordellerna. Den beslut. Detta var det sista protokollet i förening- lyckades också starta en bad- och tvättinrättning. ens digra protokollsbok. De båda gårdsägarföre­ Det var Stenhammarbornas egenorganisering ningarna slogs dock aldrig ihop. De flesta före­ som gjorde det möjligt för dem att uppnå bättre

70 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 en gårdsägarförening i industrialismens sundsvall 1897–1909 boendeförhållanden. Genom att verka kollektivt 8 Sundsvalls historia. Del II 1997, sid. 156, 161–162. kunde de påverka stadens styrande. Jag vill dock 9 Sundsvalls historia. Del I 1996, sid. 139–140 och 168. 10 Sundsvalls historia. Del II 1997, sid. 175 och 177. här ta upp en källkritisk fråga, nämligen om de 11 Sundsvalls stadsfullmäktiges protokoll 1867. framgångar som nämns i protokollen verkligen 12 Brand- och Byggnads-ordning för staden Sundsvall. uppnåddes. Till exempel: lyckades man verkli- 13 T. Sahlén 1998. Egendomsförvaltning och stadsbyggnad. (Opublicerat manuskript). www.sundsvallsminnen.se gen få bort alla bordeller? Det är naturligtvis inte (2017.04.20) helt säkert. Men å andra sidan var det knappast 14 Sundsvalls stadsfullmäktiges protokoll 1867. Nilsson, möjligt att i protokollen föra in uppgifter som Sundsvalls historia V, sid. 2. medlemmarna visste inte stämde. 15 Höglund, Helge; Södermalm, inventering 1963. Medel- padsarkiv, sid. 2. Som jag påpekade inledningsvis har den hit- 16 Nilsson, Sundsvalls historia V, sid. 2. Sundsvalls stads- tillsvarande bebyggelsehistoriska forskningen fullmäktiges protokoll 1868. ofta stannat vid undersökningar av urbanisering- 17 Karta över Stenhammaren 1878, Byggarkivet. Kvarteret ens fysiska uttryck. Folkrörelserna å sin sida har Asken 18 (Svedlund) och Apeln 5 (Jacobsson); Inger Söderholms inventering av Östra Stenhammaren, Pärm: naturligtvis ett eget forskningsfält. Jag har dock Östra Stenhammaren Ingrid. Medelpadsarkiv. i denna artikel kopplat ihop urbaniseringens 18 Det kanske var fler kvinnor, framför många av efternam- fysiska utveckling med vad den gav upphov till nen står bara initialer. Inger Söderholms inventering av Östra Stenhammaren, Pärm: Östra Stenhammaren Ing- i form av folklig organisering. Stenhammarens rid. Medelpadsarkiv. gårdsägarförenings bildande orsakades av både 19 Karta över Stenhammaren 1878. Byggarkivet. de miserabla boendeförhållandena och ointres- 20 Ritningar på hus i Stenhammaren, Byggarkivet. set från stadens styrande. Det var framför allt de 21 Inger Söderholms inventering av Östra Stenhammaren, Pärm: Östra Stenhammaren Ingrid. Medelpadsarkiv. boende i områden som Stenhammaren som fick 22 Sundsvalls stadsfullmäktiges protokoll 1870. Finns ta konsekvenserna av den planlösa och dåligt även på http://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/ organiserade utbyggnaden av städerna och den info?AID=295&TES=Dtext sökord: Stenhammaren. 23 Sundsvalls stadsfullmäktiges protokoll 1872. Finns tilltro till det privata initiativet som dominerade även på http://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/ bland städerna styrande. info?AID=295&TES=Dtext sökord: Stenhammaren. 24 Magistraten var en äldre styrelseform inom svenska stä- der som fanns kvar även efter den nya kommunallagarna från 1862. Magistratens ordförande, borgmästaren, till- sattes av staten efter att fölrslag på tre personer kommit peter sundborg är licentiand i historia vid in från stadens röstberättade invånare. Magistraten hade Mittuniversitetet. Hans avhandling handlar om efter 1862 framför allt en granskande och övervakande makt. Nordisk familjebok 1912, band 17, spalt 468–469. synen på staten inom arbetarrörelsen i Sverige 25 Sundsvalls stadsfullmäktiges protokoll 1873. Finns 1917−1921. Peter Sundborg har tidigare gett ut även på http://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/ Svensk arkitekturkritik under hundra år 1993 info?AID=295&TES=Dtext sökord: Stenhammaren. och Ornament och makt 2001. Den senare 26 Sundsvalls stadsfullmäktiges protokoll 1873. Finns även på http://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/ handlar om Sundsvalls stenstad. info?AID=295&TES=Dtext sökord: Stenhammaren. [email protected] 27 Sundsvalls stads kommunala handlingar 1888, sid. 35. Mittuniversitetet Finns även på http://sok.sundsvallsminnen.se/doku- Inst. för humaniora och samhällsvetenskap ment/info?AID=295&TES=Dtext sökord: Stenhamma- 851 70 Sundsvall ren. 28 Sundsvalls stadsfullmäktiges protokoll 1876. Finns även på http://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/ info?AID=295&TES=Dtext sökord: Stenhammaren. Noter 29 Höglund, Helge; Södermalm, inventering 1963. Medel- 1 Norra Förstaden växte fram i landskommunen Östra padsarkiv, sid. 16. Eneby. 30 Sundsvalls stadsfullmäktiges protokoll 1877. Finns 2 Gejvall-Seger 1976, sid. 81. även på http://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/ 3 Gejvall-Seger 1976, sid. 82–83. info?AID=295&TES=Dtext sökord: Stenhammaren. 4 Paulsson 1985 [1950], sid. 602–604. 31 Sundsvalls stadsfullmäktiges protokoll 1878. Finns 5 Johansson 1974, sid. 55. även på http://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/ 6 Johansson 1974, sid. 112. info?AID=295&TES=Dtext sökord: Stenhammaren. 7 Paulsson 1988 (1953), sid. 244. 32 Sundsvalls stads kommunala handlingar 1879. Finns

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 71 peter sundborg

även på http://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/ Medelpadsarkiv, Sundsvall info?AID=295&TES=Dtext sökord: Stenhammaren. Brand- och Byggnads-ordning för staden Sundsvall, 33 Sundsvalls stads kommunala handlingar 1887. Finns 1862. även på http://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/ Höglund, Helge; Södermalm, inventering 1963. info?AID=295&TES=Dtext sökord: Stenhammaren. Inger Söderholms inventering av Östra Stenhammaren, 34 Sundsvalls stads kommunala handlingar 1889 och 1890. Pärm: Östra Stenhammaren Ingrid. Finns även på http://sok.sundsvallsminnen.se/doku- Sundsvalls stadsfullmäktiges protokoll. ment/info?AID=295&TES=Dtext sökord: Stenhamma- Sundsvalls stads kommunala handlingar. ren. Föreningsarkivet västernorrland, Sundsvall 35 Sundsvalls stads kommunala handlingar 1891 och 1893. Södermalms gårdsägareförening, Sundsvall. Protokoll 1897– Finns även på http://sok.sundsvallsminnen.se/doku- 1909. A1:1. Förteckningsnummer 789 M B. ment/info?AID=295&TES=Dtext sökord: Stenhamma- Stadsbyggnadskontorets byggarkiv, Sundsvalls kommun ren. Karta över Stenhammaren 1878. 36 Sundsvalls stads kommunala handlingar 1897. Finns Ritningar. även på http://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/ info?AID=295&TES=Dtext sökord: Stenhammaren. 37 Sundsvalls stads kommunala handlingar 1897. Finns Digitala källor även på http://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/ www.sundsvallsminnen.se (T. Sahlén 1998. Egendomsför- info?AID=295&TES=Dtext sökord: Stenhammaren. valtning och stadsbyggnad. Opublicerat manuskript, 38 Sundsvalls stads kommunala handlingar 1898 och 1900. 2017.04.20) Finns även på http://sok.sundsvallsminnen.se/doku- ment/info?AID=295&TES=Dtext sökord: Stenhamma- ren. Tryckta källor och litteratur 39 Sundsvalls stads kommunala handlingar 1899. Finns Ahnlund, Nils 1943. Sundsvalls historia. Del 5. även på http://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/ Arbetare i helg och söcken 1943. info?AID=295&TES=Dtext sökord: Stenhammaren. Bjur, Hans 1984. Stadsplanering kring 1900 med exempel 40 Sundsvalls stads kommunala handlingar 1900. Finns från Göteborg och Albert Lilienbergs verksamhet. även på http://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/ Byggnads- och Brandstadga för rikets städer 1875. info?AID=295&TES=Dtext sökord: Stenhammaren. Christensson, Jakob (red.) 2008. Det moderna genombrot- 41 https://sundsvallsminnen.se/manniskor/befolknings tet. Signums svenska kulturhistoria, del 7. utveckling/befolkningen-i-sundsvall-1895-1990/(2019-09- Cornell, Lasse 1982. Sundsvallsdistriktets sågverksarbetare 04) 1860–1890. Arbete, levnadsförhållanden, rekrytering. 42 Sundsvalls stads kommunala handlingar 1901. Finns Gadd, Carl-Johan 2000. Den agrara revolutionen 1700–1870. även på http://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/ Det svenska jordbrukets historia 3. info?AID=295&TES=Dtext sökord: Stenhammaren. Gejvall-Seger, Birgit 1976. Stadsplanering och bebyggelse i 43 Om inte annat anges är källan till alla uppgifter i detta Norrköping 1719–1970. (Särtryck ur Norrköpings histo- avsnitt: Södermalms gårdsägareförening, Sundsvall. Pro- ria, del VI, tiden 1914–1970). tokoll 1897-1909. A1:1. Förteckningsnummer 789 M B. Gelotte, Göran 1980. Stadsplaner och bebyggelsetyper i Sö- Föreningsarkivet. Medelpadsarkiv. dertälje intill år 1910. 44 Inger Söderholms inventering av Östra Stenhammaren, Gårdlund, Torsten 1942. Industrialismens samhälle. Pärm: Östra Stenhammaren Ingrid. Medelpadsarkiv. Hall, Thomas och Katarina Dunér (red.) 1997. Den svenska 45 Sundsvalls Tidning 1904-12-28. staden. Planering och gestaltning – från medeltid till 46 Norrlänningen 1888-04-23. industrialism. 47 Sundsvalls-Posten 1887-04-02. Hjerne Gunnar 1995. I förändringens tid – Folkrörelser i sö- 48 C M Nielsens arkiv, Anteckningsbok 1887–1891, sid. 21. derort omkring sekelskiftet 1900. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Stockholm. Höglund, Helge 1963. Snickarglädje. 49 Protokoll från styrelsemöte i Stenhammarens gårdsäga- Industriminnen i Västernorrland 1979. reförening 1898-06-18. Södermalms gårdsägareförening, Johansson, Ingemar 1974. Den stadslösa storstaden: Förorts- Sundsvall. Protokoll 1897-1909. A1:1. Förteckningsnum- bildning och bebyggelseomvandling kring Stockholm mer 789 M B. Föreningsarkivet. Medelpadsarkiv. 1870–1970. 50 Sedligt, renligt, lagligt. Prostitution i Norden 1880–1940. Kjellberg, Isidor 1879. Sågverksarbetarne i Norrland: An- 2007, sid. 18–19. teckningar. 51 Höglund 1963, sid. 12–13. Magnusson, Lars 2014. Sveriges ekonomiska historia. 52 Sundsvalls Tidning 1937-12-04. Nilsson J E 1943. Sundsvalls historia. Del V. Nordisk familjebok 1912, bd 17. Norrlänningen. Käll- och litteraturförteckning Olsson, Reinhold 1972. En krönika om Sundsvalls arbetar- kommun. Otryckta källor Paulsson, Gregor 1985 [1950]. Svensk stad. Del 1. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Stockholm Paulsson, Gregor 1988 [1953]. Svensk stad. Del 2. Från C M Nielsens arkiv; Anteckningsbok 1887–1892. bruksby till trädgårdsstad.

72 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 en gårdsägarförening i industrialismens sundsvall 1897–1909

Prawitz, Gunnar 1954. Tomter och stadsägor. Om fastighets- 1970-talet. B-uppsats i historia, Mittuniversitetet. indelningen i Sveriges städer. Sundborg, Peter 2016. Mellan stadsmiljörörelsen och sta- Schön, Lennart 2010. Vår världs ekonomiska historia: Den ten: Kulturmiljövårdens framväxt i Sundsvall under industriella tiden. 1970-talet. C-uppsats i historia, Mittuniversitetet. www. Schönbeck, Boris 1994. Stad i förvandling. diva-portal.org Schönbeck, Boris 2000. Helsingborg kring sekelskiftet 1900: Sundin, Mats 2007. Bra läge men dåligt rykte. En jämföran- Införlivningar, markförhållanden och bebyggelse i skär- de historisk studie av tre stadsdelar i Borås, Eskilstuna ningspunkten mellan stad och land. och Gävle. Sedligt, renligt, lagligt. Prostitution i Norden 1880–1940 2007. Sundsvalls historia. Del I. 1996. Sjögren, Mikael 1997. Fattigvård och folkuppfostran. Liberal Sundsvalls historia. Del II. 1997. fattigvårdspolitik 1903–1918. Sundsvalls-Posten. Sundborg, Peter 2001. Ornament och makt. Sundsvall från Sundsvalls Tidning. trästad till stenstad. Wik, Harald 1950. Norra Sveriges sågverksindustri från Sundborg, Peter 2015. Stadsmiljörörelsen i Sundsvall under 1800-talets mitt fram till 1937.

A property-owners association in industrial Sundsvall, 1897–1909 By Peter Sundborg

Summary In 1897, a property-owners association was closed down the twelve brothels that had been founded in the Stenhammaren district of Sunds- open when its work began. vall. The association was created by local prop- The property-owners association began tak- erty owners, comprising workers, craftsmen ing on other issues too. Young boys causing mis- and other low-wage earners. With the coming chief in the evenings were a problem; neglectful of industry, Sundsvall had attracted large num- housing tenants were another. The association bers of workers who needed somewhere to live. campaigned long and hard to open a bathhouse The townscape had densified and unregulated and laundry in the area. In April 1905, when building developments emerged too. In the construction work finally began, a party was case of Stenhammaren, the urban plan of 1868 held to celebrate the laying of the foundation. included 139 plots of land. The area soon filled Local people probably began bathing and laun- with people and became overpopulated. Sten- dering in the building sometime in 1906. The hammaren lacked roads, streets, lighting, water final major problem that the association tack- mains and sewage systems, and the authorities led was the area’s lack of mains water and a were not especially interested in supplying these sewage system. With wastewater filling local amenities. ditches, filth sometimes overflowed onto the Yet the main reason for the creation of the streets, spreading a foul smell. Despite repeated property-owners association was not a lack of requests, the local authority resolved the water hygiene facilities, but the many illegal bars and and sewage issue only on 7 February 1909. This brothels. The association asked the public prose­ date marks the final entry in the comprehen- cutor and the mayor for help, but with little suc- sive minutes book, which has formed the main cess. Instead the body took matters into its own source of information for researching the his- hands. The association organised evening and tory of the property-owners association. Yet night-time patrols. It rewarded local people for the organisation lived on until 1933, according providing information on illegal activities. It was to newspaper sources. Another of the associa- also instrumental in prosecuting individual prop- tion’s successes was to change the name of the erty owners. An association meeting in 1899 re- district, from Stenhammaren to Södermalm, by ported that the organisation had successfully which it remains known to this day.

Keywords: Town planning, industrialization, property-owners association, segregation.

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 73 Ungkarlsfenomenet – eller hur tid och tidpunkt spelar skilda roller i olika tider vid förvandling av jordbrukslandskap

av Anders Wästfelt

et landskap vi möter idag är i en mening hogt over havet, ovanfor hogsta kustlinjen, vilket det samma som brukades för flera sekler medfort att moranen i kronlagena aldrig svallats D sedan. Modernisering har förändrat hur ur. De odlingsbara moranmarkerna ligger där- jordbruk bedrivs, vilket har satt spår i åkermar- för hogt i relation till den omgivande terrangen. kens storlek och form samt hur marken nyttjas. Detta har medfort att bebyggelsen ar lokaliserad I skogs- och mellanbygd är det inte ovanligt att till hojdkron. man än idag kan få syn på småskaliga åkrar, som Graden av brutenhet i terrängen och den i skala och form härrör från äldre tiders bru- relativ stora mängden icke odlingsbar mark har kande. medfört en småskalig bebyggelsestruktur och od- Sådan avsaknad av modernisering illustre- lingsmark. Inom Sotasa jordregisterenhet finns ras av fälten i södra delen av figur 1, som visar sju fastigheter. De har alla sitt ursprung i det Sötåsa by belägen söder om Värnamo och öster hela hemman skattefralse som utgjorde byn före om Ohs samhälle på det sydsvenska höglandet. det att byn stor- och laga skiftades 1819 respekti- Fältformerna är intakta från tidigt 1800-tal och ve 1851. Byn delades upp i sju fastigheter. Sotasas de brukades fortfarande på 1950-talet som åker- äldre odlingshistoria kan föras tillbaka minst mark. På plats kan man iaktta att dessa marker tvåtusen år. Flera fornlamningar, daribland ett aldrig brukats med traktor, det förekommer bronsaldersrose, en malsten, alvkvarnar, samt ett rikligt med block och stora stenar som omöj- rikligt antal odlingsrosen indikerar en period av liggör jordbearbetning med traktor, numera är odlingsaktivitet som hor hemma i bronsalder/ en del av markerna spontant igenvuxna, igen- aldre jarnalder. Däremot finns inga skriftliga be- planterade eller uppmärksammade som värde- lägg eller fysiska spår från medeltid. fulla biotoper. Vad var orsaken bakom att mark- användningen aldrig kom att moderniseras här, varför fick inte moderniseringen samma effekt Familjegårdar och syskonjordbruk överallt? Detta är en av frågorna som undersöks Från mitten av 1800-talet och fram till idag för- i denna artikel. Förklaringar till skillnaderna i ändrades Sverige snabbt från ett i huvudsak agrart modernisering kan sökas i olikheter i jordmån samhälle till ett industrisamhälle. Det innebar att liksom de ofta långsamma förändringsförlopp familjens absolut viktigaste tillgång, gården och som är bundna till olika generationers skiftande jorden förlorade status i förhållande till indivi- strategier. dens möjlighet till arbete och inkomst utanför Regionen där Sötåsa är beläget tillhor den jordbruket. Flera forskare har utifrån agrarhisto- sodra delen av det sydsvenska hoglandet och risk utgångspunkt under senare år studerat dessa karakteriseras av stora skogsmarker och ett re- förändringar. Irene Flygare visade i sin studie av lativt kuperat landskap. Terrangen ar belagen jordbruk i Uppland på en stark kontinuitet mel-

74 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 ungkarlsfenomenet

figur 1. Ekonomiska kartan från 1950-talet till vänster, samt till höger rektifierad storskifteskarta från 1819 utan skiftesgränser inlagda. Lägg särskilt märke till att de små fälten Skogsfällan och Östra fält i söder kan iakttas ha samma utbredning på 1819 och på 1950-talet samt att flera av de små fälten norr därom är intakta till formen. Däremot har fälten norr om omvandlats till större homogena åkerfält. T.v.: Rikets allmänna kartverk, ekonomiska kartan. 5E 7b, 1955. T.h.: Rektifierat kartöverlägg baserat på akt E44–41:1 1819. Lant- mäteristyrelsens arkiv. lan generationerna samt familje­jordbrukets stora gården för att säkra sin egen försörjning på ål- betydelse under 1900-talet.1 Martin Dackling har derdomen.2 Familjegårdens betydelse förstärktes belyst hur familjegården paradoxalt nog är ett därmed under 1900-talet första hälft även om relativt sent fenomen trots eller snarare tack tillgången till jord som resurs var viktigare i äldre vare den allt snabbare samhällsomvandlingen tid. I flykten från landsbygden uppkom svårig- under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Familje- heter för män att bilda familj genom att gifta gårdens betydelse ökar när nya möjligheter med sig. Sofia Holmlund har visat att det under det industrialiseringen och växande städerna tilltar. sena 1800-talet och fram till 1930-talet inte var en Familjegården blir alltså allt viktigare i slutet av självklar fördel på äktenskapsmarknaden att ärva 1800-talet och början av 1900-talet. Han menar en mindre gård, utan att detta snarare kunde att familjegårdens stärkta ställning kan förklaras leda till problem att bilda familj.3 Den starka tra- av att det vid denna tid saknades sociala skydds- ditionen där männen förväntades ta över gården nät. Föräldrar försäkrade sig då genom att var också betydelsefull. Från 1845 har kvinnorna både överlåta gården till nästa generation och lika arvsrätt, vilket enligt Martin Dackling har samtidigt säkerställa att de kunde sitta kvar på öppnat upp för framväxten av syskonjordbruk.4

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 75 anders wästfelt

Dackling menar att förutom ändrad arvsrätt Tidpunkt har också är en rad andra samverkande faktorer Tidpunktens betydelse för överföringen mellan skapat förutsättningar för att syskonjordbruken olika generationer är central för förståelsen av växer i antal fram till 1930-talet. Under första historien. I denna studie undersöks och belyses halvan av 1900-talet fanns fortsatt ett stort ar- tidpunktens olika betydelser. Följaktligen behö- betskraftsbehov inom jordbruket, samtidigt som ver analysen fokusera olika tider och tidsliga as- tidigare pig- och drängfunktioner försvann. Fa- pekter samtidigt. Därför kombineras en tidsgeo- miljegårdarna skapade en social slutenhet där grafisk och en befolkningshistorisk analys med förväntningar på att gården skulle föras vidare en historisk och kvalitativ analys för att besvara byggdes upp, men de ändrade giftermålsmöns- frågan hur inneboende tid och tidpunkten för ter med en generellt ökande andel ogifta öpp- generationsväxlingar tillsammans spelar roll för nade också upp för nya former av brukar kon- jordbrukets modernisering och landskapets om- stellationer så som syskonjordbruk. formning. Dackling menar att det inte är säkert att det Tidsgeografin är den inriktning inom kultur- ökade antalet syskonjordbruk är följden av en geografin som har haft fokus på inneboende tid, strategi, utan likväl kan vara en effekt av avsak- dvs hur vardagliga processer och projekt tar tid naden av strategi, däremot skapar den rådande och vad det betyder att processer länkas till var- samhällskontexten behov och förväntningar på andra i sekvenser och hur de möts i tid och rum, att familjegårdar skall brukas och förvaltas vi- men också hur de kan konkurrera med varandra dare. Det är först efter andra världskriget som i tidrummet.6 Ett tillvägagångssätt som använts mekaniseringen med hjälp av traktorer gör sitt är att följa enskilda individbanor, dvs. hur en egentliga intåg på lantbruken och underlättar individ rör sig i tidrummet och vilka potenti- arbetet i så stor omfattning att det minskar be- ella eller omöjliga möten det ger upphov till. I hovet av arbetskraft.5 denna artikel ses individbanan som en persons livstid på en plats och fokus ligger på skärningspunkten där olika personers livstid möts i en generationsväxling. I vilket skede av historisk förändring livs- tiderna möts spelar en central roll. Ett tidsgeografiskt begrepp som används är kopplingsrestriktioner.7 Kopplings- restriktioner beskriver svårigheter att åstadkomma kopplingar vid den tid- punkt där det krävs samordning mellan individer på en plats eller där samord- ningen är omöjlig. I det undersökta fal- let ses avsaknaden av familjebildning som en kopplingsrestriktion.

figur 2. Fem olika sätt att studera tid, lin- jär tid (längst till vänster), individs livstid och ålder (här uppfattat som en innebo- ende tid, längst till höger), minne (hos nu levande individer (liten pil nedåt), historisk kunskap (lång pil nedåt), potentiell livstid hos nu levande befolkning (lång pil uppåt). Lång vågrät linje, baslinjen, kort vågrät linje, nutid. illustration: författaren.

76 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 ungkarlsfenomenet

Det historiska perspektivet är vanligen länkat målet här är att förstå de drivande krafterna till längre händelseförlopp och det utgår då från bakom förändringen samt hur föreställningarna en linjär tidsuppfattning. Dynamiken i samhälls- om förändringarna förändras. förändringarna är oftast i fokus. I denna artikel Markägarnas minnen utgör en utgångspunkt ligger fokus däremot på successionerna – och for mojligheten att forsta skilda forhallningssatt hur livstid och tidpunkt så att säga spelar skilda till markanvandning och landskap. Den förstå- roller i olika tider. Det är därmed en analys ba- else som söks påminner om det Pierre Bourdieu serad på både individens inneboende tid, den inkluderar i sitt habitusbegrepp, dvs hur varje linjära tiden och de långa förändringsprocesser- aktor forkroppsligar ett system av sociala nor- na. Se figur 2. för en översikt över olika former mer forstaelser och beteendemonster.13 I detta av tid. Forskningsfrågan som belyses är vilken arbete är syftet att förstå hur succesionerna betydelsen det har när i individens inneboende samspelat med förändrade förståelser samt hur livstid en succession sker. själva markanvändningen förändrats de senaste 150 åren. I intervjuerna finns det ofta mer än den ut- Metod, material saga som syns pa ytan eller som Katerine Kohler och forskningsfrågor Riessman uttrycker det “But the meaning of Materialet till denna artikel utgörs i huvudsak what someone say is not simply its content”.14 av ett opublicerat manus som ingick i avhand- Ett exempel på detta ar nar diskussionen med lingen Continuous landscapes in finite space ägare AH förs in pa tankar om framtiden: ”Hur – making sense of satellite images in social sci- ser du pa framtiden?” (gaendes i skogen) – ”Ja ence.8 Forskningsläget har sedan dess förändrats det ar inte latt, jag har ju en son som heter An- och flera arbeten har sett dagens ljus 9 som nu ders som du, och min bror har en son och en gör att resultaten från det opublicerade manuset dotter fast hon ar nog inte intresserad.” Direkt har kunnat diskuteras och presenteras i ett vi- kopplar ägare AH min fraga om fastighetens och dare sammanhang. Forskningen som gjordes för landskapets framtid till sina egna barn och att avhandlingen genomfördes mellan 1998–2000 det ar sonerna som skall ta over, det ar slakten även om manusbearbetningen fortsatte fram till som skall forvalta fastigheten vidare. Det tycks 2004. Därefter har manuset omarbetats till före- som om detta ar sjalvklart for ägare AH. Samti- liggande artikel. digt ger det mig betydelsefulla insikter om AH:s Den metod som användes utgick från möj- forestallningar om framtiden. ligheten att genom att sätta samman olika ma- terial och infallsvinklar skapa nya insikter kring Följande forskningsfrågor behandlas i artikeln: landskapsförändring och relationen samhälle, • Har det betydelse när överlåtelsen äger rum människa och miljö. Såväl historisk metod, som och till vem för hur markanvändningen änd- intervjuer med ägare och brukare samt fältvand- ras efter successionen? ring med respondenter användes för att förstå • Vad karakteriserar successionerna under det både de faktiska förändringar som markanvänd- sena 1800-talet och fram till millennieskiftet ningen genomgått men också hur föreställningar vid olika tidpunkter? och förhållningssätt med tiden ändrats. Dessa • Finns det en koppling mellan hur ägandet metoder kombinerades sedan med en tidsgeo- och successionerna sett ut under 1900-talet grafiskt metod där successionsförloppet kartla- och hur man brukar marken i dag? des diagrammatiskt.10 Angreppssättet är därmed att sätta ihop ett ”landskap” för att få en detaljrik bild för analysen.11 Detta har paralleller till det Successioner som Torsten Hägerstrand kallat förlopplandska- och tidigare generationer pet,12 dvs. att inte se landskapet som något sta- För att besvara dessa frågor är det nödvändigt att tiskt utan som kontinuerligt statt i förändring, känna till successionsförloppet. Följande kart-

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 77 anders wästfelt

figur 3. ”Morbror Johan med Blanka” (antecknat på baksidan av bilden). Fotograf okänd, bilden förevisad för författaren vid en av intervjuerna i huset på bilden.

läggning baserar sig på information ur inskriv- talets landskapsomvandling. Morbror Johan stäl- ningsmyndighetens register över fastighetsägarna ler upp tillsammans med hästen Blanka på bil- i byn samt pastorsexpeditionens husförhörsläng- den, vilket sannolikt hör ihop med att just han der (Inskrivningsmyndigheten, Pastorsexpeditio- aldrig kom att gifta sig utan bodde och brukade nen), vilket också kombinerats med intervjuer av gården själv fram till sin död. Detta skulle kunna fastighetsägarna. vara en slump på just denna gård men är det I det följande relateras fastighetsägarna i inte. År 1945 brukas fyra av fem gårdar av just Sötåsa till resultatet av förändringsförloppet så ungkarlar i Sötåsa. Hur skall detta förhållande som det gestaltat sig och kan avläsas i figur 1. förstås? Successionsförloppet mellan generationerna har På ägare UE:s gård bodde på 50-talet förutom kartlagts för perioden 1850–2000 och redovisas ensamstående Gustav, på ”tre gubbar om man ett diagram i figurerna 4, 5 och 6. Hur ägandet får säga så, Johan, Magni och Johan, nästa Johan av de sju fastigheterna i Sötåsa och successio- kallade de honom” (Ägare UE). Ägare UE pekar nerna sett ut på fastigheterna under de senaste också på att dessa gubbar, ”de levde på det där 150 åren har kartlagts i detalj. gamla sättet” (Ägare UE). Att de beskrivs som Bilden i figur 3 är en ingång till förståelsen av gubbar indikerar att de redan på 1950-talet var förhållandena under 1900-talet. Bilden kan i det medelålders, att de dessutom levde på det där förstone tyckas trivial. Den illustrerar dock sam- gamla sättet tidigare indikerar att ägare UE upp- tidigt både specifika och generella drag i 1900- fattade att de var annorlunda.

78 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 ungkarlsfenomenet

figur 4. Diagram som illustrerar personer som bott i Sötåsa på des sju gårdar/fastigheter som studeras. Lägg särskilt märke till de många korta linjer som varar i ca 20 år, dessa illustrerar barn som växer upp i Sötåsa men som flyttar därifrån som unga vuxna. Gården längst till vänster är den som återfinns längst norr ut i byn, men den längst till höger är den sydligaste. grafik: författaren.

I följande diagram är ägarna och brukarna hur befolkningen stadigt minskar från sekelskif- till respektive fastigheter redovisade i tiden (fi- tet 1900 fram till andra världskriget. Den puckel gurerna 4 och 5). Avsikten är att diagrammatiskt som kan iakttas från 1955 till 1980 hör samman visa hur länge invånarna bodde på gårdarna och med den enda barnfamiljens tillökning under hur ägandet och successionerna i ägandet under efterkrigstiden. Utifrån diagrammen kan utläsas det sena 1800-talet och 1900-talet sett ut. De re- att den radikala befolkningsminskningen i byn lativt korta linjerna i figur 4 representerar barn främst är ett förkrigs- och mellankrigsfenomen, som föds och växer upp i byn och som sedan i medan omvandling och nedläggningen av jord- 20-års åldern flyttar därifrån. bruk som vi skall se framför allt ett efterkrigs- I diagrammet över den aggregerade befolk- fenomen. En utdragen generationsväxling leder ningsutvecklingen (figur 5) kan man tydligt iaktta också till en karakteristisk fördröjning som jag i det följande kommer att kalla ungkarlsfenome- net. Figur 6 illustrerar successionsförloppet i byn under det sena 1800-talet och 1900-talet.

figur 5. Diagram som illustrerar befolkningsutveck- lingen i Sötåsa från 1880 till 2000, diagrammet är en sammanställning av data från figur 4.

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 79 anders wästfelt figur 6. Diagram över successioner mellan ägare. Två parallella linjer illus- trerar ägarparet på gården medan en ensam linje illustrerar en ungkarl, den inringade övergången illustrerar en släktsucces- sion där något av barnen köper eller ärver gården i sin helhet. Icke inringade övergångar innebär att ett externt köp förelegat vid successionen. En liten pil i båge under övergången innebär att gården gått i bakarv till syskonbarn i arvskiftet. Stor streckad linje som håller ihop två grupper av linje betyder att de två inringade gårdarna brukas tillsam- mans under den aktuella perioden. grafik: författaren.

I diagrammet kan ytterligare karakteristika i en på landsbygden under 1800-talet. När någon successionsförloppet utläsas. Det innehåller fle- inte flyttar in och tar en ledig plats i besittning, ra karakteristiska element på individnivå. I den som t.ex. piga, betyder inte detta att det är en södra delen av byn säljs och köps gårdarna runt aktiv handling, utan enbart att utrymmet som sekelskiftet 1900. Sannolikt har det legat en vilja uppstår inte utnyttjas. Jag menar att fallet med att skapa bärkraftiga familjejordbruk bakom de de många ungkarlarna i Sötåsa måste ses som sammanslagningar av gårdar som görs i söder, just en kopplingsrestriktion, dvs. att möjlighe- detta syns i diagrammet genom att de har sam- ten att bilda familj på dessa gårdar inte nyttjas. ma ägare under olika perioder (streckad linje Det behöver inte vara avsaknaden av intention grupperar två fastigheter under en period). till familjebildning eller förväntan om att föra Ett annat viktigt mönster som jag redan pekat gården vidare i familjen som saknas, tvärt om på är avsaknaden av familjebildning på fyra av kan det vara så att det är just detta skäl som gör de fem gårdarna eller sex av de sju ursprungliga att männen blir kvar ensamma på gårdarna och fastigheterna under perioden 1910–1970. Två frå- som skapar svårigheter att gifta sig (koppling till gor kan ställas till denna företeelse. Hur bör det- en annan person). En annan intention återfinns ta förhållande betraktas? och för det andra vil- däremot sannolikt hos kvinnorna som flyttat ken betydelse har det haft för dagens ägare? Den till städerna och därmed inte stannar på lands- senare frågan har störst betydelse för att förstå bygden. Förklaringar till kopplingsrestriktionen dagens situation, samtidigt som den första frå- återfinns i strukturella förändringar som följd av gan belyser en ofta förbisedd företeelse, avsak- industrialisering och urbanisering. En långsiktig naden av en antagen händelseutveckling, vilket effekt av att ungkarlarna blir kvar ensamma är Hägerstrand först kom att kalla icke-händelser också att incitamenten att modernisera inte är men som i modern tidsgeografisk terminologi lika stora som om de bildat familjer. I historiens har kommit att kallas kopplingsrestriktion.15 Hä- ljus kan det ses som en motkraft mot den snab- gerstrand visade att avsaknaden av ett förväntat ba moderniseringen som sker under andra hälf- agerande skapade restriktioner. Han studerade ten av 1900-talet. Frågan är om inte detta bör då in- och utflyttning hos den rörliga befolkning- betraktas som en tröghet som är en effekt av en

80 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 ungkarlsfenomenet kopplingsrestriktion. I den nordliga delen av byn ställning. Ägare EP förklarar för mig att hon vill och på gården där det sker en familjebildning bevara gården i släkten och föra den vidare till gjorde man omfattande stenröjning men det nästa generation, och att det är därför hon köpt skedde alltså inte i den sydliga delen, vilket i det ut sina syskon, ”man är som en länk i en kedja senare fallet lett till en utebliven modernisering. och det är inte så lätt att bryta den” (ägare EP). De flesta släktsuccessionerna mellan far och På ett immateriellt plan visar sig också min- son under det sena 1800-talet och de första de- net från den egna uppväxten spela roll för synen cennierna på 1900-talet skedde genom att sonen på den egna situationen. Ägare HE:s förvaltning- köper ut föräldrarna innan dessa dör. Troligen en av gården visar sig ligga rotat i hans egen upp- sker detta för att slippa komplicerade arvskif- växt, ”Genom att man själv är uppvuxen med ten mellan flera inblandade syskon samt för att detta … annars hade vi nog inte haft kvar detta upprätthålla driften,16 detta förfarande skapar heller, det tror inte jag” (Ägare HE). På ytterli- incitament att flytta för de syskon som inte tar gare ett sätt pekar ägare HE:s bekymmer kring över gården. Denna successionsordning används framtiden på att man gärna ser gårdarna fort- dock inte vid övergången från de fyra ungkarlar- sätta i släkten som svar på frågan: Hur tänker na till nästa generation (små pilar i båge under ni framgent? (syftande på hur ägare AH och sys- respektive fasighets successionslinje, se figur 6). konen ser på förvaltandet av fastigheten i fram- I dessa fall är de ägare och brukare av respektive tiden) svarar ägare AH: Ja de är inte lätt, jag har gård fram till sin död. Det är så att säga inte ju en son som heter Anders som du, och min överlämnandet av ett jordbruk som sker utan bror har en son och en dotter fast hon är nog istället efterlämnandet av ett föråldrat småjord- inte intresserad. Som refererats tidigare kopplar bruk. Inledningsvis ställde jag frågan om det har ägare AH direkt min fråga om fastighetens fram- betydelse för dagens markanvändare när succes- tid till sina egna barn och att det är sönerna sionen sker och till vem. Båda aspekterna visar som skall ta över, det är släkten som skall för- sig ha spelat roll i byn, när ungkarlarna väl dör valtar fastigheten vidare. På frågan om de tänkt innebär det att släktingarna som ärver gårdarna sälja fastigheten, kommenterar ägare AH att det som regel har etablerat sig i samhället med egna har aldrig varit på talan att någon skulle köpa yrken och familjebildningar. Detta har i sin tur ut de andra. Ägare AH menar att det är svåra inneburit att de inte fortsatt med jordbruket på frågor, men påpekar själv på att han nog hade gården. Trots att man ärvt gårdarna och äger varit intresserad att ta över gården själv om det dem så att säga på avstånd både tidsligt och aktualiserats tidigare. Dagens fastighetsägare har rumsligt, tycks det som om man ogärna säljer alltså i huvudsak ärvt gårdarna genom bakarv, dem vidare till utomstående. Den första externa utom inom familjen M (ägare EP, född i familjen försäljningen sedan 1915 skedde 1999, och i detta M), där gården gått i arv under 200 år. Medvet­ fall var det inte heller fråga om någon okänd enheten om betydelsen av successionsförloppet köpare. En av grannarna i den angränsande byn i relation till dagens situation kom också till ut- fick erbjudandet av den föregående ägaren att tryck vid ett av de första samtalen ”de hade 8 köpa gården. barn, inga hade de andra, det är därför det ser En annan iakttagelse kan göras när det gäller ut som det gör” (ägare UE). Uttalandet indikerar själva organiserandet av ägandet. I de fall arvet att familjebildningen haft en konkret betydelse skett genom bakarv och flera olika syskon kom- för dagens markanvändning. Hur successioner- mit i åtnjutande av andelar i den ärvda gården na och ägarkonstellationerna sett ut historiskt har man i tre av de fem fallen under de senaste ha spelar roll för hur Sötåsa gestaltar sig idag. 30 åren reglerat ägandet genom att något av sys- Kartläggningen av successionsförloppet i Sötåsa konen köpt ut de andra. I ett av fallen har man illustrerar på många sätt flera av de processer bibehållit det uppdelade ägandet. Det tycks allt- som karakteriserat 1900-talet. Förloppet och tid- så som att det finns en stark strävan att renodla punkterna när förändringarna sker har i detta ägarbilden, vilket kan illustreras av ägare EP:s in- fall haft avgörande betydelse för hur såväl kon-

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 81 anders wästfelt

stellationen av såväl människor som fastigheter- för allt att en förskjutning av tidpunkten för när nas fysiska uttryck ser ut idag. Tidpunktens bety- successionen sker i de inblandades livstid blivit delse för uttrycket illustreras på ett påtagligt sätt en annan, vilket i sin tur har haft konsekvenser i genom att vissa externa förändringstryck så att senare tid. Gårdarna förs över till nästa genera- säga varit övergångna när gårdarna förts över till tion först när de ensamstående ungkarlarna dör. nästa generation. Till exempel skaffade Ägare De efterlämnar då inte jordbruk i en egentlig MA aldrig någon traktor, gården längst i söder, bemärkelse utan ett föråldrat småjordbruk. Det vilket kan ses i figur 1. När ägare LA tog över har i sin tur betydelse för dagens markägare då gården 1968 efter sin farbror var det för honom de fått ärva gårdarna genom bakarv och alla ar- inte aktuellt att röja marken på sten. Istället har vingar vid denna tidpunkt varit yrkesaktiva inom han skött markerna och erhållit olika former av andra områden. Avsaknaden av familjebildning bidrag under sin tid. Idén och intentionen att ledde i vissa fall till minskad modernisering och röja marken för traktorbruk fanns så att säga framför allt till en differentiering av modernise- inte kvar längre när väl successionen till nästa ringen. Ett ytterligare förvandlingsmönster som generation väl skedde (se kartan i figur 1). Hade sannolikt bara påbörjats är trenden att bosätta successionen däremot skett 20 år tidigare hade sig på landsbygden utan att bruka marken. Idag markerna idag sannolikt varit stenröjda. bor åtminstone en familj i byn och pendlar till arbeten och skola på annan ort. Det går inte att utifrån denna studie svara på Slutsats i vilken utsträckning exemplet Sötåsa är generali- Spåren av den äldre markanvändningen i Sötåsa serbart, det finns inga andra studier av ungkarlar är på sina ställer synliga idag. Avsaknaden av fa- som ensamma tar över och driver jordbruk, dä- miljebildningen under första hälten av 1900-talet remot pekar Martin Dacklings studier på att det har haft avgörande betydelse för dagens situa- inte är ett obetydligt antal jordbruk som under tion i Sötåsa. En uppdelning av förändringsför- första hälften av 1900-talet brukas av ogifta sys- loppet har skett främst under efterkrigstiden. konpar. Andelen ensambruk, särskilt bland min- Olika förändringsförlopp har utbildats parallellt dre gårdar i skogsbygd, bör ha varit betydande med varandra i skilda ”tider”, trots en samti- men att besvara denna fråga med precision krä- dighet i tid-rummet. Upprinnelsen till diversi- ver vidare forskning. fieringen och avsaknaden av modernisering på flera av jordbruken i byn är tidsligt ett mellan- Sammanfattningsvis pekar denna artikel på att: krigsfenomen (1920 till 1939) där sönerna i linje • Avsaknaden av familjebildning som en kopp- med traditionen tar över gårdarna men sedan lingsrestriktion sker långt innan det får indi- inte bildar några familjer utan förblir ungkar- rekta effekter i utebliven modernisering av lar. Avsaknaden av familjebildning under mel- jordbruket. lankrigstiden på sex av de sju fastigheterna har • I tidpunkten för en succession möts den satt spår i landskapsbilden och påverkat dagens inneboende tiden, dvs både ålder och livstid, markanvändning. hos de olika generationerna som är del av Förändringsprocessen bottnar i en kopplings- successionen. I just denna tidpunkt figurerar restriktion, i detta fall avsaknaden av familje- specifika kontexter i form av olika förutsätt- bildning, som är en konsekvens av urbanisering ningar och föreställningar om vad som är och industrialisering men också en förändrad modernt och omodernt och vilka möjlighe- betydelse för familjegården allt sedan 1800-talet. ter man ser i en jordbruksfastighet vid denna Vilket i detta fall inte entydigt utvecklade mo- tidpunk. derniseringen på samma sätt som på de gårdar • De rumsliga skillnader som kan iakttas i fi- där en större familj skulle försörjas. Det visar gur 1 med åkerformer från en äldre tid åter- sig också att avsaknaden av familjebildning lett speglar och kan förstås som en avspegling till att successionsordningen ändrats och fram- av kopplingsrestriktioner och senarelagda

82 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 ungkarlsfenomenet

successioner som alla ryms ovanför baslin- 11 Sporrong 1998. jen (figur 2) i den ständiga omformningen 12 Hägerstrand 1993. 13 Painter 2000 (s. 242). av minne och mening som följer av den stän- 14 Kohler Reismann 1993 (s. 21). diga vertikala förflyttningen av baslinjen. 15 Hägerstrand 1975; Trygg 2014. 16 Holmlund 2007; Dackling 2017. Den tid som studerats är det linjära tidsförlop- pet relaterat till den inneboende livstiden med särskilt fokus på tidpunkten för successionen Käll- och litteraturförteckning mellan generationerna. Som vi sett kan förstå- Intervjuer med ägare och brukare elsen för ett komplext förlopp vidgas genom la: 98-06-11, 99-08-29, 00-10-03 att sätta samman en fyllig bild av landskapets ba&sa: 98-06-11, 99-08-29 historiska dimensioner samt en tidslig samman- ph&md: 00-10-03 ställning som beaktar kopplingsrestriktioner. I he&ue: 98-06-09, 99-08-29 ah: 98-06-10, 99-08-28 tidpunkten för successionerna figurerar också rj: 00-10-03 alltid olika kontexter av inneboende tid hos de sm&bm: 98-06-11, 99-08-28, 00-10-03 som lämnar och de som övertar fastigheten. För- ep 98-06-09, 99-08-28 ståelse för landskapets förvandling kan aldrig Otryckta källor kringgå dessa tidsliga sammanhang. Husförhörslängder för Sötåsa. Gällaryds socken. Jönköpings län. Pastorsexpeditionen i Ohs. Inskrivningsmyndigheten Värnamo. Inskrivningsdomaren vid Östbo och Västbo domsaga. Avställda blad ur fastighets- böcker. Gällaryd Svennamo-V. DI6:142 Lantmäteristyrelsens arkiv akt E44–41:1, 1819 Ekonomiska kartan, Rikets allmänna kartverk. 5E 7b, 1955. anders wästfelt är docent i kulturgeografi vid Stockholms Universitet. Han intresserar sig för Tryckta källor och litteratur jordbruket såväl historiskt som hur det föränd- Ellegård, Kajsa 2019. Thinking time geography. Concepts, ras och omvärderas i samtiden. Han har också methods and applications. Routledge. Oxon. Flygare, Iréne 1999. Generation och kontinuitet: Familje­ arbetat med historiska projekt om arrende och jordbruket i två svenska slättbygder under 1900-talet. tegskiftets betydelse i jordbrukets äldre historia. Diss. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. [email protected] Dackling, Martin 2013. Släktgårdens uppkomst: Jord och Kulturgeografiska institutionen marknad i Skaraborg 1845–1945. Diss. Göteborgs uni- Stockholms Universitet versitet. Dackling, Martin 2017. ”Familjejordbruk utan familjer? Sys- 106 91 Stockholm konjordbruk på svensk landsbygd”, Bebyggelsehistorisk Tidskrift 73. Dackling, Martin 2018. Istället för äktenskap: Att driva jord- bruk tillsammans med syskon i 1900-talets Sverige. Ellegård, Kajsa & Nordell, Kersti 1997. Att byta vanmakt mot egenmakt: Sjalvreflektion och forandringsarbete i rehabiliteringsprocesser. Metodbok. Helmfrid, Staffan 1966. Jordbrukets mekanisering. Holmlund, Sofia 2007. Jorden vi ärvde: Arvsöverlåtelser Noter och familjestrategier på den uppländska landsbygden 1 Flygare 1999. 1810–1930. Diss. Stockholms universitet. 2 Dackling 2013. Hägerstrand, Torsten 1975. ”Survival and Arena. On the Life- 3 Holmlund 2007. (s. 203). History of Individual in Relation to their Geographical 4 Dackling 2018. (s. 216). Environment”, i The Monadnock, vol. 49. Clark Univer- 5 Helmfrid 1966. sity Geographical society. 6 Hägerstrand 1975, 1985. Hägerstrand, Torsten 1985. ”Time and Culture”, i Guy 7 Ellegård & Nordell 1997; Trygg 2014. Kirsch, Peter Nijkamp & Klaus Zimmerman (red.), 8 Wästfelt 2004. The Formulation of Time, Preferences in a Multidisci- 9 Holmlund 2007; Dackling 2013, 2017, 2018. plinary Perspective Their consequences for individual 10 Ellegård 2019. (s. 52, 54). behaviour and collective decisionmaking.

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 83 anders wästfelt

Hägerstrand, Torsten 1993. Samhälle och natur. Nordrefo 1. samhalle – geografins om jlighet till forskningsintegra- Hägerstrand, Torsten 1994. ”Handlingar och händelser”, i tion”, i M. Gren & P-O Hallin (red.), Svensk kulturgeo- Svensk Geografisk Årsbok 1994. grafi, En exkursion infor 2000-talet. Kohler Reismann, Catherine 1993. “Narrative Analysis”, i Trygg, Kristina 2014. ”Kunskapsarbetarnas geografi”, Geo- Qualitative Research Methods, vol. 30. London. grafiska Notiser. Argång 72, nr 2. Painter, Joe 2000. ”Pierre Bourdieu”, i N. Thrift & M. Crang Wästfelt, Anders 2004. Continuous Landscapes in Finite (red.), Thinking Space (s. 239–259). London. Space: Making sense of satellite images in Social Sci- Sporrong, Ulf 1998. ”Landskapet, format av natur och ence. Hugo Förlag, Uppsala.

The bachelor phenomenon – or how time period and point in time play separate roles at various times in the evolution of the agricultural landscape By Anders Wästfelt

Summary Here and there, among forests and fields, we that gave rise to the bachelor phenomenon. The can still glimpse traces of unmodernised, for- article also highlights and discusses how this mer arable land. Why did 20th-century moder- phenomenon, in turn, postponed later genera- nisation fail to yield consistent, universal results, tional transitions for so long that modernisation and why does some land remain unchanged was no longer relevant. This delay, and the re- from past eras? The article sheds light on this versionary inheritance that resulted, meant that question using a detailed agrarian-geographical nephews and nieces inherited farms in an era study of the village of Sötåsa, which is situated when they were agriculturally redundant. Farms south of Värnamo and east of Oh in Jönköping were retained for various reasons, but strong lo- County. Current agrarian-historical research sug- cal family ties meant they were rarely sold. gests predominant family influence at times of The article shows how opportunities for ac- generational change, and how problems can tion open and close at the interface of interper- arise when a farm passes from one generation sonal and societal contexts at times of succes- to the next. sion. By learning how these opportunities were A time-geographical approach shows how a constrained in the interwar years, we can un- decline in the number of family formations in derstand the dearth of modernisation in certain the interwar years can be seen as a constraint agricultural contexts.

Keywords: Generation shift, farming, agriculture, landscape, time.

84 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 pågående forskning

Referensverket Det medeltida Sverige – en lägesrapport christian lovén

edan 1972 pågår utgivningen Varje sockenbeskrivning i DMS in- av verket Det medeltida Sve- leds med en karta som visar gårdarna S rige, förkortat DMS. Här pu- vid mitten av 1500-talet. Som ett ex- bliceras, härad för härad och socken empel kan användas den lilla socknen för socken, sammanställningar av allt Kattnäs, Daga härad, Södermanland skriftligt material om rikets gårdar (fig. 2). och byar fram till 1560-talet. Startom- I norra delen av socknen ligger rådet för DMS var Uppland, som nu byn Åshammar. Den presenteras så är täckt till tre fjärdedelar. Nyligen här (se textrutan fig. 3): publicerades hela Värmland i två de- Namnets stavning i de äldsta be- lar, och de små landskapen Gästrik- läggen anges överst, med källhänvis­ land och Öland är klara. Smålands ningar inom parentes. 10 H, 0 g syf­tar kusthärader är gjorda, och inom kort på det kartblad i Ekonomiska kartan kommer Södermanland att vara pu- 1:10 000 där Åshammar finns med. blicerat i sin helhet (fig. 1). SöH betyder Södermanlands handlingar­ i Gustav Vasas jordeböck- De enskilda delarna kallas ”häften” er från 1500-talets mitt. De visar att därför att verket lades upp i band, i byn fanns 1 sk, ett skattehemman, exempelvis Småland som band 4 och alltså en självägande bonde. Familjen Möre härad som dess häfte 1, men hade också utjordar, obebodda men häftena består normalt av 200–400 skattskyldiga enheter, på fyra andra sidor. platser i socknen. 2 fr betyder två DMS används främst av historiker, hemman som ägdes av frälset (adeln) kulturgeografer och arkeologer, men och brukades av landbor (arrendato- verket är så tillgängligt att det kan ut- rer). Skattegården hade 4 öresland nyttjas av alla hembygdsintresserade. jord, vilket i DMS uttrycks som 0:4, Vidare används DMS i den regionala men från 1551 anges den bara omfatta planeringen och är av ekonomiskt 3 öresland. Hur mycket jord de två värde: att låta en väg- eller järnvägs- frälsehemmanen hade noteras inte i sträckning gå förbi en medeltida jordeböckerna. bytomt istället för rakt igenom den I medeltidshandlingarna nämns innebär många miljoner i besparade Åshammar­ första gången 1383, då en figur 1. Publicerade områden i mörkgrönt, utgrävningskostnader. man vid namn Olof bor här och har områden under arbete i ljusgrönt.

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 85 pågående forskning

figur 2. Kattnäs socken på 1550-talet. I by- arna är gårdarna enbart placerade med tanke på tydlighet, så kartan säger ingen- ting om radbyar eller klungbyar. Karta ur DMS 2:4. figur 3. (under) Ur DMS 2:4.

gen om något av de två frälsehemma- nen, men vi vet inte vilket av dem. Ibland har en bebyggelse inga medeltida belägg, och då blir DMS- notisen mycket kort genom att den bara återger uppgifterna i jordeböck- erna. Projektidén som blev verklighet Ett auktoritativt verk med denna ambitionsgrad påbörjades inte i en handvändning, utan projektet förbe- reddes under många år. 1962, tio år innan det första häftet utkom, pu- blicerade professorn i historia vid Stockholms universitet Gunnar T. Westin planerna genom en artikel i Historisk tidskrift.1 Westin skildrade hur projektet länge hade förberetts av en kommitté som innefattade tunga forskare från olika discipliner. Förstudier hade gjorts sedan 1940-talet, och en projekt- plan kunde nu presenteras. Med ut- gångspunkt i 1500-talets jordeböcker skulle hela Sveriges bebyggelse gås igenom härads- och sockenvis. Till slutmålen hörde en tabell över rikets alla bebyggelser på 1500-talet. En sådan kartläggning låg i tiden. Historikern Erik Lönnroth utgav förtroendeuppdraget att vara faste, den – kanske handlade det om far och 1940 sin inflytelserikaStatsmakt och vittne, vid en jordaffär vid härads- son. statsfinans i medeltidens Sverige, ett tinget. På samma sätt nämns en Sune De följande hundra åren förekom- verk som innehöll en mängd tabel- i Åshammar 1410. Det vanliga var att mer Åshammar tre gånger i dokumen- lariska uppställningar. Framför allt självägande bönder utsågs till fastar, ten, i samband med byten och arv. inom ämnet kulturgeografi utgavs och troligen bodde båda i skattegår- Alla tre tillfällen handlar uppenbarli- kvantifierande studier i empirisk po-

86 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 pågående forskning

sitivistisk anda, som exempelvis Len- Bearbetningen förtryckta formulär insatta i pärmar. nart Améen: Stadsbebyggelse och av jordeböckerna De gjordes av personer i arbetsmark- domänstruktur (1964) och David Utgångspunkten, det material som nadsåtgärder, upplärda inom projek- Hannerberg: Svenskt agrarsamhälle möjliggör en heltäckande genomgång tet men utan egentliga fackkunska- under 1200 år (1971). Viljan att skapa av riket, är 1500-talets landskaps- per. Formuläret hade kolumner för tabeller var mycket framträdande i handlingar, ofta kallade Gustav Vasas jordnatur, fodring (en skatt), bruka- dessa arbeten. jordeböcker. Det är alltså inte med- rens namn, byns eller gårdens namn, Bakgrunden för DMS-projektet var eltida i strikt mening, men så gott jordetalet (öresland osv.) samt en att det gamla standardverket Skandi- som alla bebyggelser som existerade spalt för anmärkningar. Tanken får navien under unionstiden (tredje på 1540-talet får antas ha gjort det sägas ha varit god, men det visade upplagan 1911) av Carl Gustav Styffe även vid reformationen 1527. Westin sig att missmodet i 1953 års PM hade var för ofullständigt. Bara i en bisats nämnde aldrig i sin presentation att fog för sig: man anslog uppenbarli- nämnde Westin ett annat föregångs- detta material är unikt i Europa: bara gen inte tillräckligt mycket tid till verk, Hans Forssells Sveriges inre i Sverige (de gamla dansk-norska land- varje härad, och inga DMS-häften har historia från Gustaf den förste, med skapen frånräknade) och Finland går utarbetats med dessa pärmar som särskildt afseende på förvaltning och det att i detalj redogöra för all bebyg- grund. Exempelvis excerperades 1963 ekonomi (1869). Här finns häradsvis gelse i mitten av 1500-talet. Exempel- nio jordeböcker 1544–1562 från Åkers sammanställningar av antalet hem- vis Danmark har skatteböcker av lika härad i Södermanland. Häradet är man av olika jordnatur på 1560-talet, hög ålder, men de upptar inte frälse- nu (2019) under bearbetning, och 24 tabeller som utgick från landskaps- eller kyrkojord: först på 1680-talet får jordeböcker 1542–1562 har genom- handlingarna. Westin nämnde inte Danmark ett motsvarande material. gåtts. Det man hoppade över 1963 alls ett verk som arbetade topogra- Unikt för Sverige/Finland är också var jordeböcker som bara tog upp en fiskt med såväl medeltidsbreven som att man omkring 1640 började kom- eller ett par jordnaturer, exempelvis Gustav Vasas jordeböcker, nämligen plettera jordeböckerna med kartor, kung Gustav Vasas ”arv och eget” (se Sveriges ortnamn som hade utkom- de så kallade geometriska jordeböck- nedan), men även dessa måste gås mit i häften sedan 1906 och täckte erna. Westin nämnde inte heller om igenom för att ge en komplett bild. stora delar av västra Sverige då man någonsin diskuterade att igång- Hade ett DMS-häfte utgått från 1963 Westin skrev. Det redogör för de äld- sätta ett systerprojekt i Finland. års excerpter över Åkers härad skulle re namnbeläggen för all bebyggelse. Enligt Westin var tanken att jor- nästan alla klostergods, och de var Med undantag för den första serien deböckernas uppgifter skulle samlas många här, ha saknats. om Älvsborgs län redovisas summa- in centralt, som ett underlag för de Enligt Westin föreställde sig kom- riskt landskapshandlingarnas uppgif- enskilda häradsbeskrivningarna. I mittén att man skulle kunna välja ut ter om mantal och jordnatur. en PM 1953 hade kommittén avvisat tre jordeböcker ”bland de äldsta och Det går att se hur Westins plan denna tanke som alltför kostnads- bästa” från näraliggande år, vilket 1962 mötte verkligheten i det först krävande, men 1962 hade man alltså skulle innebära början av 1540-talet, utkomna häftet tio år senare, och hur tagit upp den igen. För ett stort an- och tre motsvarande från 1560-ta- DMS har genomgått olika förändring- tal härader gjordes sådana samman- let. Längre fram i artikeln påpekade ar under den följande utgivningen. ställningar, handskrivna noteringar i Westin att materialet är ojämnt, och

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 87 pågående forskning

figur .4 Valö socken i Norra Roden. Sock- entabellens övre del. Ur DMS 1:1.

trycket för att signalera en uppskriv- ning av skatten.3 I denna funktion är inte systemet belagt under medelti- den, utan det förefaller bara ha varit i bruk under en period i mitten av 1500-talet.4 Alla tabeller återgår på ett huvud- tema i Westins artikel: man skulle ”eftersträva stramast tänkbara form”. Som konstaterades inledningsvis var tabeller ett kännemärke för 1950- och om man vill åstadkomma en samtidig De dubbla uppgifterna är en rest av 1960-talens kvantitativa forskningstra- jämförelse över hela riket måste man en inriktning mot 1560-talet som inte dition. sammanföra flera årgångar under fullföljdes. Tabellerna har också en 1560- eller 1570-talet. Dessa uppgifter svaghet i att bebyggelser som råkar Förkortningssystemet kunde sammanfattas i en till slut riks- nämnas bara i 1550-talets jordeböcker Att Westin framhävde nödvändighe- täckande tabell över alla bebyggelser inte tas med. ten att hålla redovisningarna så korta omkring 1570. I gynnsamma fall skul- Vidare har det först utkomna häf- som möjligt handlade knappast pri- le man också i vissa områden kunna tet sockenvisa tabeller över jordetalen märt om tryckkostnader utan om att göra samma tabell för 1540-talet. för olika jordnaturer, exempelvis skat- göra häftena hanterliga för läsaren. I DMS finns tabeller över varje tejord. Sådana går att göra i området I enlighet med detta infördes långt- sockens samtliga jordeboksenheter, med marklandsberäkning, alltså Mä- gående förkortningar. Det gällde men här skedde en egendomlig vänd- larlandskapen, Gästrikland och delar referenserna, exempelvis ”UpDkyR” ning. Det Westin ansåg skulle ske i av Dalarna. Systemet hade enheter för Uppsala domkyrkas räkenskaper. gynnsamma fall blev obligatoriskt ned till delar av ett penningland. Det Detta utgjorde knappast något pro- redan med det först utkomna häftet: som redovisas i tabellerna är exakta blem för läsaren. tabellerna över antal gårdar fick två siffror, men då frälsejorden inte åsat- Vidare infördes ett numeriskt sys- uppgifter för varje bebyggelseenhet, tes jordetal i jordeböckerna faller den tem för jordetal och penningsiffror. en för 1540-talet och inom parentes bort ur summeringarna. Den medeltida indelningen i Svea- en för 1560-talet (fig.4 ). I tabellerna infogades något som land var 1 mark = 8 öre = 24 örtugar Här ses ibland hur jordnaturerna har mystifierat många DMS-läsare, = 192 penningar, ett nog så besvärligt växlade, särskilt för det kyrkogods kallat gällertal – jordeböckerna anger system för nybörjaren att hålla i huvu- som drogs in efter reformationen. att ”örtugen gäller Y mark”. Formule- det. I DMS skrivs 4 öre 4 penningar Även nyodling framträder i vissa fall, ringen tycks ha hämtats ur Upplands- som 0:4:0:4. Systemet förklaras i in- men det förekommer att jordeböck- lagen från 1296, där den handlade ledningen av varje häfte. erna redovisar färre bebyggelseen- om försäljningsvärdet på jord, men i Kanske lika besvärliga var de för- heter på 1560-talet än på 1540-talet.2 1500-talets jordeböcker användes ut- kortningar av jordnaturen som skapa-

88 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 pågående forskning

sk skattehemman (självägande bonde) Förkortningarna går att addera: kr kronolandbo skuj skatteutjord ky kyrkolandbo (under sockenkyrkan) kyt kyrkotorp dky domkyrkolandbo klakl Klara klosters landbo kl klosterlandbo uj utjord t torp des, även om de givetvis också förkla- och smärre sidoserier, liksom brev togs detta upp bland namnbeläggen ras i varje häfte. Exempel finns ovan. förvarade på andra institutioner, fann på första raden, men egendomligt Ibland blir systemet lite löjeväckan­ Westin måste lämnas därhän. Det nog fick inte läsaren veta vilken ka- de, som ”1 klakluj”, och Gunnar T. som fanns skulle vara ”tillräckligt re- raktär belägget hade eftersom ingen Westin berättar i sina memoarer hur presentativt” för det planerade verket, notis togs med. Redan i det tredje Erik Lönnroth vid kommitténs möten och suppleringar skulle kunna göras i utkomna häftet (1982) hade denna roade sig med att läsa högt ur för- efterhand – hur suppleringarna skulle princip ändrats till att en notis skrevs kortningslistan.5 Vissa saker förkortas infogas framgår inte av artikeln. (se fig. 3). inte, som kvarn, äng eller fiske, efter- Ortnamnsarkivet har sedan länge som de förekommer så sällan. kompletterat sina excerpter med de Trots att det bjuder läsaren svå- nämnda brevsamlingarna, och så vitt Behandlingen av angräns- righeter till en början måste förkort- är känt missade det först utkomna ande discipliners material ningssystemet ses som lyckat. Det tar DMS-häftet bara ett brev från 1462 i Kommittén hade 1962 kommit fram inte lång tid att lära sig de vanligaste, privat ägo. Däremot inträffar det att till att verket skulle redogöra för och den kompakta uppställningen DMS-granskningen får fram brevbe- förvaltning, skatteväsen, kyrklig in- och fetstilsmarkeringarna (se fig. 3) lägg som inte noterats av Ortnamns- delning och liknande övergripande gör att läsaren snabbt får överblick arkivet. ting. Detta låg inom historieämnet. över bebyggelsens storlek och sam- Vilka uppgifter som skulle tas Men man hade beslutat att det också mansättning i mitten av 1500-talet. med ur breven yttrade sig inte Westin skulle innehålla översikter, illustre- närmare om, och kommittén hade rade med kartor, av olika typer av Medeltidsmaterialet tydligen vacklat i frågan. Medeltids- fornlämningar och ortnamn. Då det Den andra utgångspunkten för DMS notiserna skulle göra att verket sväll- första häftet kom 1972 saknades båda är de många medeltida breven, de, men man såg värdet i att ge forsk- sistnämnda inslag, förutom korta om- kompletterade av ett fåtal medel- ningen tillgång till det notismaterial nämnanden av runstenarna. Däremot tida jordeböcker och räkenskaper. som annars varje forskare behövde fanns något som Westin inte förutsåg Varje uppgift om ägare, avkastning lägga stor möda på i ”sammanställ- men som har blivit ett fast moment i eller jordöverlåtelse noteras i DMS. ningar av ofta skäligen mekanisk art”. DMS: varje sockengenomgång inleds Här konstaterade Westin det stora På en punkt var Westin dock klar: med en beskrivning och datering av värdet av den topografiskt ordnade alla belägg på ortnamnets förekomst kyrkan och dess medeltida inventa- lappkatalogen vid Ortnamnsarkivet i i uppräkningar av fastar (vittnen) eller rier. Redogörelsen kan ofta hänvisa Uppsala (nuvarande Namnarkivet vid nämndemän vid ting skulle uteslutas. till goda tryckta kyrkobeskrivningar, Institutet för språk och folkminnen) Ur ortnamnssynpunkt var det dock men i somliga områden utgör DMS- – detta arkivs existens är fortfarande oacceptabelt att bortse från vad som beskrivningen den enda vetenskap- en grundförutsättning för DMS-utgiv- eventuellt var platsens äldsta belägg, liga granskning som publicerats. ningen. Brev som vid denna tid inte och i det första häftet 1972 hade man Med det fjärde utkomna häftet hade genomgåtts av Ortnamnsarki- ändrat sig. Om äldsta omnämnandet 1984 tillkom en skildring av fornläm- vet, såsom Riksarkivets pappersbrev av en plats var ett tingsvittnes hemvist ningsbeståndet. Några kartor över

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 89 pågående forskning

figur 5. Exempel på sockenkarta ur DMS 1:2 (1984). Skogsmark är grå, jordbruks- mark vit. Vattendragen har strömriktningspi- lar, vilket ger en viss uppfattning om höjd- förhållandena.

fornlämningarna fick den inte, men istället kom i detta häfte den viktigas- te förbättringen i verkets snart 50-åri- ga historia: sockenkartor. Westin diskuterade ritandet av sockenkartor, men han fann att det skulle vara för svårt att rätt placera gränser, sätesgår- dar och kyrkor. Kartorna behandlas närmare nedan.

Förändringar av DMS 1972–2019 En tidsresenär från 1972 skulle inte ha några svårigheter att använda det senast utgivna häftet. Alla inslag finns kvar, några dock nedtonade, medan andra har tillkommit. Den viktigaste förändringen har nämnts, införandet av sockenkartor 1984 (fig. 5). Här måste nämnas att ett 1960-talsförarbete om Värend i Småland publicerades 1979–81 i egen regi av Lars-Olof Larsson, Småländsk bebyggelsehistoria. Det följer i prin- cip Westins plan från 1962. Huvudkäl- lan är en enda jordebok (från 1545), och inte alla medeltida belägg finns upptagna, men det finns redogörelser för vikingatidens fornlämningar och sockennamnens etymologi. Notabelt av socknens geografiska och ägomäs- identisk utformning genom åren, är att här finns enkla kartor som visar siga struktur, med öppna odlingsbyg- främst på grund av tidsbrist. Ritnings- såväl bebyggelsen som de viktigaste der och byar kontra skogsmark och sättet har varierat, och ibland har fornlämningarna. ensamgårdar. I större byar gjordes kartorna inte skilt mellan skogsmark DMS-kartan från 1984 visade situa- inga försök att markera gårdarnas och jordbruksmark. Ett Smålandshäf- tionen i mitten av 1500-talet, och den inbördes lägen, utan byn var en rad- te (4:4) fick en kartbilaga på slutet fortsatta utgivningen har hållit fast och kolumnmässigt ordnad samling istäl­let för en karta i början av varje vid denna tid. Med en uppsättning symboler. Utjordar, obebodda men sockenbeskrivning. Symbolen för sä- symboler för olika jordnaturer gav skattlagda ägor, markerades inte. tesgård har varierat. kartorna läsaren en omedelbar bild Dessa kartor har tyvärr inte haft Det nuvarande ritningssättet är i

90 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 pågående forskning

figur 6. Västerrekarnes häradsallmänning 1765, utritad som ett stort skogsområde. Detalj ur Rese Charta öfwer Söderman- lands län, Krigsarkivet 0400/04B/020 1.

gårdsantal, bystorlek och jordnatur utan också av bebyggelsens utbred- ning. De översikter av fornlämningsbe- ståndet som infördes 1984 kom att svälla i följande häften. De skrevs av en expert, men eftersom de var oillustrerade var de tunglästa. Från 2004 (häfte 2:2) utgick de, till en början av tidsbrist och senare i av- stort sett det samma som 1984, med det att med hjälp av äldre kartor mar- saknad av en kvalificerad författare jordbruksmark, skogsmark och vat- kera utsträckningen av dessa allmän- villig att åta sig dem. En återkomst tendrag utritade innanför socken- ningar, och inför dessa olösliga pro- i annan form skedde 2016 (häfte 2:5) gränsen. En skillnad är att grannsock- blem ritar DMS ut sockengränser som i form av en karta över häradets grav- narnas namn är utsatta sedan 2013, här är att betrakta som ohistoriska. fält, framställd utifrån Riksantikvarie- som en hjälp för läsaren att orientera Tabellerna, omtalade ovan, har ämbetets fornlämningsregister. Det sig (se fig. 2). Skogsmarkens utbred- minskat i antal. Varje socken får fort- senaste bandet (Värmland) har en ning är hämtad från moderna kartor, farande en tabell där antalet gårdar betydligt förbättrad variant där en ar- vilket leder till smärre fel men knap- av olika jordnatur redovisas. Tabellen keolog har identifierat enbart vikinga- past påverkar helhetsbilden. Ett spe- över jordetalen i socknarna, uppgifter tidens gravfält. Denna typ av karta är cialfall är dock om ytkrävande förete- som bara finns i Mälardalen, saknas tänkt att ingå i varje häfte – genom elser anlagts i modern tid, exempelvis i de senast utkomna Upplands- och att jämföra den med sockenkartorna städer, då skogsmarken måste rekon- Södermanlandshäftena. Orsaken är får man en omedelbar bild av den strueras för att inte sockenkartan ska att tabeller är missvisande eftersom medeltida kolonisationen. ge en helt felaktig bild av situationen frälsejorden inte åsätts något jordetal Lämningar av medeltida borgar på 1500-talet. i jordeböckerna – en socken domine- eller huvudgårdar nämns kortfattat i Westin överdrev svårigheterna rad av frälsejord framstår som långt DMS, men verket har inga ambitioner med kartorna, men han hade rätt på mindre än den egentligen var. Från att redogöra för alla arkeologiska un- en punkt. Sockengränserna är som re- och med det andra utkomna häftet dersökningar av medeltidsbebyggelse gel hämtade från ”moderna” kartor, (1:4, 1974), fanns också en samlad – sådana sammanställningar skulle från andra hälften av 1800-talet eller tabell över antalet gårdar i häradet, snabbt bli föråldrade. senare. Om landskapshandlingarna vi- alltså samma uppgifter som i socken­ Rörande kartor kan en framtida sar att gränsen på 1500-talet måste ha tabellerna men i summerad form. I liten förbättring annonseras. För ett varit annorlunda ritas en rekonstru- de senast utkomna häftena för Söder­ stort antal socknar finns sockenkar- erad och ofta osäker gräns ut. Emel- manland, Småland och Värmland tor från decennierna omkring 1700 lertid är gränserna i vissa områden saknas de, mest som arbetsbesparing. i Lantmäteristyrelsens arkiv. De är anakronistiska, för vid sidan av sock- Allmänt kan sägas att sockenkartor- som regel opublicerade, helt enkelt narna fanns fram till 1700-talet stora na har ersatt tabellerna eftersom de därför att den lokalhistoriska forsk- allmänningar (fig. 6). Bara ibland går omedelbart ger en bild inte bara av ningen inte har känt till dem. De läm-

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 91 pågående forskning

par sig inte att återge i svartvitt eller tressanta belägg för medeltida änd- fastarnas hemvist gav upplysningar i det begränsade sidformat som DMS ringar av häradsindelningen och tidigt om häradsgränserna, men materialet har, men i den mån en karta existe- nedlagda socknar. Sistnämnda mate- är också socialhistoriskt intressant. rar kommer framöver en hänvisning, rial kommer att vara framträdande då Vanligt folk på 1300- och 1400-talen med arkivsignum för den digitalise- DMS-arbetet når Västergötland. namnges, oftast dock bara med för- rade kartan, att göras i inledningen Westin framhävde att städerna namn. Inte bara självägande bönder till sockenbeskrivningen. inte skulle genomgås, utan bara det fick dessa förtroendeuppdrag, utan Arbetet med de tidigaste häftena äldsta belägget skulle tas upp. Då även landbor. I DMS framgår hur visade hur vanligt det var att härads- utgivningen 1984 för första gången uppdragen ofta gick till människor gränser inte överensstämde med kom att täcka en stad, Uppsala, gjor- från samma by men inte alltid som sockengränser. Detta var inte okänt des dock en mycket noggrann redo- arv från far till son. Ofta handlade i tidigare forskning, men med DMS visning ned på gårdsnivå (häfte 1:2). det säkert om avståndet till tingsplat- har omfattningen framgått. Med ut- Samma modell tillämpades 1987 på sen, men det är svårt att frigöra sig gångspunkt i 1500-talshandlingarna Kalmar (häfte 4:1). Det var en slump från tanken att folk i vissa byar sågs användes i de tidiga häftena beteck- att projektets två första städer har ett som mer betrodda. ningarna kyrksocken respektive jor- rikt medeltida källmaterial, medan Det hårda kravet på komprime- debokssocken, men fenomenet är senare behandlade städer som Vim- ring har lättats, och ibland tas so- medeltida. Den del av socknen som merby (häfte 4:4) bara krävt en dryg cial- eller kulturhistoriskt intressanta låg i ett annat härad än sockenkyr- sida text. Att kommittén tänkte sig upplysningar med trots att de inte kan kallas i Götaland sedan gammalt att hoppa över städerna var natur- berör jordägandet. Genomgångarna ”skate”, men längre norrut använder ligt, med tanke på att arbetsåtgången av sockenkyrkobeläggen under med- DMS den moderna beteckningen skulle bli stor och jordägandet hade eltiden ger upplysningar om donatio- ”sockendel”. Grundorsaken till att en annan struktur. De måste dock ner och begravningar. I ännu högre gränserna inte alltid sammanföll är tas med, eftersom städerna levde i grad gäller detta de två hittills gjorda att indelningarna hade olika ålder, samklang med sitt omland och hade granskningarna av stora tidiga klos- men fenomenet har forskningspoten- stadsjordar som ofta var avhysta byar, ter, Sko och Julita (häfte 1:10 och 2:5), tial. Principen i DMS är att strikt följa människor på landet kunde äga köp- där materialet är så omfattande att 1500-talets häradsgräns och lämna mansgårdar och borgare kunde äga stora sociala nätverk kring klostren skaten till ett kommande häfte. jord långt från staden. går att rekonstruera. Här finns emel- Westin annonserade att gransk- Westin nämnde att verket skul- lertid en självklar begränsning: DMS ningen av de kyrkliga distrikten, fram- le ha socialhistorisk potential. Då tar inte upp donationer till klostret för allt pastoratsindelningen, skulle häftena började utkomma märktes som gällde jord utanför häradet. Att bli ett viktigt inslag. Med detta avsåg knappast något av detta – den ovan redovisa alla donationer vore ogör- Westin systemet med huvudkyrkor nämnda avsaknaden av fastars (tings- ligt. och annex, vilket i DMS redovisas i vittnens) namn är talande. I det för- För sockenkyrkorna framkommer form av pilar i en häradskarta. Redan ändringsrika häfte som kom 1984 också ett material som nästan inte i det första häftet redovisades också (häfte 1:2) togs alla belägg för fastar granskats i Sverige: dedikationshelgo- en kyrklig indelning på högre nivå, med, och det har fortsatt. En orsak nen. Kyrkobeskrivningar har sådana prosterier. I senare häften finns in- till förändringen var att man insåg att uppgifter som ofta bygger på helgon-

92 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 pågående forskning

bilder eller eftermedeltida material, let inte bör bearbetas mer än nödvän- norlunda i NN 1972)”. Båda varianter men DMS kan bidra med belägg ur digt. Mera handfast har redaktörerna betyder att redaktörerna har kommit skriftliga källor. Tyvärr medtogs inte tumregeln att varje utsaga ska avslu- fram till att det NN skrivit är felaktigt. notiser om detta alltid i de tidiga häf- tas med en parentesnot. tena, men nu är ambitionen att inklu- I praktiken är det givetvis omöjligt Problem dera dem. att skriva ett DMS-häfte utan att göra Två företeelser är återkommande pro- Ortregistren skilde ursprungligen mindre eller större forskningsinsatser. blem, och inkonsekvenser kring dem mellan orter inom undersökningsom- Redan angivandet av antal gårdar och finns i DMS-utgivningen. Det handlar rådet och övriga orter. De senare var utjordar i en by, och deras jordnatu- om prästgårdar och om begreppet sorterade efter landskap och härad. rer, bygger på källkritisk värdering av kyrkby. Tanken var givetvis att det skulle för- ibland motstridiga uppgifter i olika I landskapshandlingarna framträ- enkla för kommande DMS-redaktö- jordeböcker. Identifieringen av jord- der prästgårdar sällan: de finns för- rer: genom att granska tidigare häf- egendomar och jordägare i medel­ tecknade i delar av Uppland 1538 och, tens register skulle man kunna se om tidsdokumenten kräver ofta forsk- mera svårbearbetade, i Skara stift något medeltidsbrev redan hade be- ning. Släkttabeller ritas för att förklara 1540. Omnämnanden finns ibland handlats. Det är dock oklart om nå- hur en jordegendom bytt ägare i kom- i vanliga landskapshandlingar, och gon redaktör har arbetat på detta vis. plicerade arvsgångar. Medeltida gods­ gårdsnamn som ”Prästbolet” är givet- Inför utgivningen av häfte 1:10 (2014) komplex som framträder i en skriftlig vis av betydelse. Att den medeltida beslutades istället att ett samlat ortre- källa kan få specialkartor. Men vid prästgården fick behålla sin funktion gister skulle vara enklare att använda, arbetet med källmaterialet upptäcks efter reformationen är dock inte sä- med orter inom häftets undersök- ibland större problem som kräver en kert: kyrkogodset blev i princip kro- ningsområde markerade med fetstil. utredning. Här är lösningen att redak- nogods, och prästen kunde flyttas till I de första häftena fanns också tören, eller en annan forskare, utre- en landbogård med lägre avkastning ett tillägg till litteraturförteckningen, der problemet i en PM som därefter än den gamla prästgården. Då DMS en lista över hembygdslitteratur som förvaras i DMS’ arkiv, och hänvisning anger prästgården i början av socken- kunde vara av värde trots att den inte görs till denna PM – och i idealfallet beskrivningen handlar det som regel citerats i häftet. Listan fanns med publiceras utredningen i form av en om den efterreformatoriska gården, sista gången 1986 (häfte 1:5). artikel. men finns medeltida belägg anförs En konsekvens av denna linje är de givetvis. De är få, och de som Skillnaden mellan att DMS inte argumenterar. Om en finns handlar ofta om prästgårdens grundforskning och forskare hävdat att byn X ligger i Y tillkomst eller flyttning. I enstaka fall socken, men materialgranskningen har prästgården förts in bland bebyg- applicerad forskning visar att det är fel, görs ingen hän- gelseenheterna i DMS trots att den DMS är grundforskning. Material visning till denne forskares arbete saknas i såväl medeltidshandlingarna ställs samman och görs tillgängliga – läsaren förväntas förstå att DMS-re- och jordeböckerna, då på grund av för andra forskare ur olika discipli- daktörerna inte har funnit några skäl att 1600-talskartor och fornlämningar ner. Westin formulerade det som att för att byn låg här. I andra fall sker visar att bebyggelsen har existerat un- verket inte ska innehålla diskussion i en diskret hänvisning av formen ”(jfr der medeltiden.6 Ämnet prästgårdar kontroversiella frågor och att materia- NN 1972)” eller i senare häften ”(an- har varit föremål för en avhandling,

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 93 pågående forskning

Gustav Vasas arv och eget Ett tredje mycket problematiskt fält är jordnaturen arv och eget, med DMS-förkortningen ”aoe”. Efter re- formationen drog kung Gustav in en mängd gods som hade skänkts till kyrkliga institutioner men som han ansåg sig ha arvsrätt till. De blev hans privata egendom och blev juridiskt sett frälsegods. De fick följaktligen samma kartsymbol som frälsejorden i sockenkartorna. I ett verk med ti- teln Det medeltida Sverige blir dock dessa kartor missvisande eftersom det mesta av jorden vid reformatio- nen tillhörde kyrkor eller kloster. Överhuvudtaget kan sägas att denna figur 7. Malsta by och kyrka år 1639. Kyrkan till höger och byn centralt. Lantmäteristyrel- rent Vasatida jordnatur fått för stor sens arkiv Malsta A8:54–55 (beskuren). uppmärksamhet i projektet. Ibland berättar landskapshand- men efterhand som DMS täcker allt hade knappast upplevt Malstaby som lingarna vilken kyrklig institution som större områden finns underlag för yt- kyrkby, och den kallas inte så i äldre arv och eget-godset dragits in från, terligare undersökningar.7 handlingar. ibland finns andra källor som avslö- Ordet ”kyrkby” tycks aldrig ha Sedan 1990-talet har observerats jar ursprunget. Exempelvis består definierats inom projektet. Exempel- en intressant företeelse som kan Torkar­by i Vaksala socken norr om vis för Söderby socken i östra Upp- förklara somliga anomalier: under Uppsala enligt sockenkartan i DMS land anges att kyrkby saknas, men äldre medeltid har det funnits en av sex frälsegårdar eftersom land- sockennamnet är till sitt ursprung huvudgård med kyrka och, kanske skapshandlingarna tar upp den som ett uppenbart bebyggelsenamn, och 1 km därifrån, en landboby.10 I de fem arv och eget samt en frälse. prästgården intill kyrkan hade 1589 identifierade fallen har socknen hu- Men andra källor visar att dessa fem hela två markland.8 Ett alternativt vudgårdens namn och landbobyn gårdar hade dragits in från Uppsala redovisningssätt hade varit att ange samma namn men med ändelsen -by. domkyrka (DMS 1:2). Ibland har re- att kyrkby var det till prästgård om- Ett exempel är Balingsta, som blev daktörerna påpekat förändringar av vandlade Söderby. Malsta i samma prästgård, och Balingstaby i Hagunda jordnaturen efter reformationen. På område anges ha Malstaby som härad i Uppland.11 Det skulle kunna grund av ett fall i det nyligen publice- kyrkby.9 Kyrkan ligger på byns mark, förklara egendomligheter exempelvis rade Oppunda­ härad i Södermanland men avståndet är 500 m i den äldsta i Flens socken i Södermanland och (DMS 2:5) har beslut tagits att princi- kartan från 1639 (fig. 7). En besökare Torsvi socken i Uppland.12 pen för kartorna måste ändras. Julita

94 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 pågående forskning

socken bestod vid reformationen till lämningsregistret vid Riksantikvarie­ christian lovén är docent i konst- 2/3 av klostergods och 1/3 av frälse- ämbetet är digitalt betyder mycket. vetenskap och redaktör vid Det gods. I landskapshandlingarna står Förr inköptes de tryckta topografiska medeltida­ Sverige, Riks­arkivet. Hans klosterjorden här konsekvent som kartbladen över det aktuella häradet, forskning är inriktad på svensk och arv och eget, men att fylla socknen men nu finns Lantmäteriets kart- nordisk medeltid och har behandlat med enbart frälsejordstecken hade tjänster på nätet. Sockenkartorna arkitektur, berättande källor, kloster, varit fel, och arv och eget-jorden använder data från Lantmäteriet helgonkult och sockenbildning. fick därför tecknet för klosterjord. som underlag, vilket gör att de kan [email protected] Samma sak skedde i det strax efteråt framställas snabbare. Alla svenska Svenskt Diplomatarium, Det medeltida utkomna häftet 2:6. medeltidsbrev finns samlade i data- Sverige En logisk fortsättning av detta be- basen Svenskt Diplomatariums hu- Riksarkivet Box 12541 slut är att ändra också hur notiserna SDHK vudkartotek ( ) vid Riksarkivet, 102 29 Stockholm om jordnaturen skrivs. Om arv och och den länkar till digitala bilder av eget-godsets jordnatur vid reformatio- Riksarkivets otryckta brev. Att arbetet nen är känd kommer det att framgå, bedrivs inom Riksarkivet innebär att exempelvis som ”1 aoe (fd ky)”. landskapshandlingarna, de medeltida jordeböckerna och de ofotograferade Utgivningstakt och tidsplan Noter medeltidsbreven finns i original eller 1 Westin 1962. Då detta skrivs förbereds en databas- kopior i huset. Tryckprocessen har 2 Se exempelvis DMS 1:6 s. 92. version av DMS, men att behandla den förenklats betydligt genom att redak- 3 Rahmqvist 1996, s. 37 not. här är onödigt eftersom texten snabbt törerna själva gör heloriginal i ett van- 4 Dovring 1951, s. 123–128. skulle bli obsolet. Utgivningen av ligt ordbehandlingsprogram. 5 Westin 2018, s. 299. 6 DMS 1:5 s. 88. tryckta häften kommer att fortsätta. Med nuvarande bemanning av 7 Gräslund Berg 2004. År 2012 överfördes DMS från Riks- fyra redaktörer kan verket slutföras 8 DMS 1:5 s. 96, s. 104. antikvarieämbetet till Riksarkivet. För på mindre än 25 år. Här ska även Got- 9 DMS 1:5 s 88. närvarande är 24 häften publicerade, land inkluderas, fastän ön var under 10 Tidigast uppmärksammat av Rahmqvist och utgivningstakten har ökat: från danskt styre 1361–1645 och alltså sak- 1996 s. 244 ff. 11 DMS 1:6 s. 34 ff, s. 46. 1972 till 2010 publicerades 16 häften, nar 1500-talets landskapshandlingar. 12 DMS 2:5 s. 87, DMS 1:9 s. 183. 0,4 per år. Sedan flyttningen till Riks- Detta arbete kommer att ge en fing- arkivet har hittills (2019) åtta publice- ervisning om möjligheterna att göra rats, mer än ett om året. Delvis hand- liknande granskningar av de gamla Referenser lar det om personalsituationen, men dansk-norska landskapen. Ännu har Améen, Lennart, 1964, Stadsbebyggelse och en starkt bidragande orsak är att in- inga försök gjorts från finsk sida att domänstruktur. samlingen av materialet nu går betyd- inleda det självklara systerprojektet DMS = Det medeltida Sverige 1:1–, 1972–. ligt snabbare. Två samlingar som förr Det medeltida Finland. Dovring, Folke, 1951, De stående skatterna på krävde resor är åtkomliga digitalt, jord 1400–1600. Gräslund Berg, Elisabeth, 2004, Till prästens Ortnamnsarkivets lappkatalog och bruk och nytta. Jord till prästgårdar i Sve- Lantmäteriets äldre kartor. Att forn- rige under medeltid och tidigmodern tid.

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 95 pågående forskning

The Medieval Sweden survey – a progress report christian lovén

Summary Forssell, Hans, 1869, Sveriges inre historia från Medieval Sweden (Det medeltida incomplete, should be covered in the Gustaf den förste, med särskildt afseende Sverige, DMS) is an ongoing histori- next 25 years. på förvaltning och ekonomi. cal research project that surveys the The starting point of the present Hannerberg, David, 1971, Svenskt agrarsam- hälle under 1200 år. country’s settlements from the Mid- article is a paper published in 1962, Larsson, Lars-Olof, Småländsk bebyggelsehis- dle Ages and 16th century until the ten years prior to the first volume toria I, Från vikingatid till Vasatid, 1:1–1:4. 1560s. Since 2012, it has been man- of DMS, that detailed the planning Lönnroth, Erik, 1940, Statsmakt och statsfi- aged by the Swedish National Ar- work and original considerations. nans i medeltidens Sverige. chives. The project, which publishes The 1962 paper is compared with the Rahmqvist, Sigurd, 1996, Sätesgård och gods. De medeltida frälsegodsens framväxt mot its findings hundred by hundred and actual contents of the first volume. bakgrund av Upplands bebyggelsehisto- parish by parish, draws on two main Over the years, the basic concept has ria. archival sources. The first consists of remained unaltered, although addi- Styffe, Carl Gustaf, 1911, Skandinavien under Crown rent rolls (King Gustav Vasa’s tions and small changes have been unionstiden, 3. uppl., red. Ludvig Magnus cadasters), which register each farm made. Most notably, since 1984, par- Bååth. Sveriges ortnamn, 1906 –. in every province from c.1540 on- ish maps showing settlements in and Westin, Gunnar T., 1962, ”Det medeltida Sve- wards. The rolls detail the tenants of around 1550 have been included (figs rige”, Historisk tidskrift (s. 121–141). the nobility and the Church, which 2 & 5). Details of prehistoric remains Westin, Gunnar T., 2018, En historikers histo- makes them a unique source of ma- in the hundreds have come and gone, ria, red. Torbjörn Norman, Karl Molin & terial in Europe. However, coverage and the original ambition to summa- Alf W. Johansson. is patchy, and at least 20 years of rise as much information as possible rolls must be examined to obtain a in table form has been curtailed. De- complete picture. The second source tails peripheral to land management, comprises medieval charters, which but yet of social or cultural interest usually record land transactions. The have appeared in later volumes. Re- first volume of DMS appeared in curring problems include the identifi- 1972, following decades of project cation of medieval vicarages and the planning. Twenty four volumes have definition of a “church village”. been published to date, mostly cov- DMS, once completed, will be a ering provinces along the East Coast first-rate resource for qualitative and (fig. 1). The digitisation of archives quantitative research into economic, has simplified the task, and the pub- agricultural, demographic and social lication rate has increased. The en- conditions in pre-Reformation Eu- tire country, with the exception of rope. Unfortunately Finland, where the former Danish and Norwegian the same types of source material ex- provinces, where early rent rolls are ist, has yet to start a sister project.

Keywords: Medieval settlements, historical geography, economic history, rent rolls, charters, medieval Sweden, Swedish National Archives.

96 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 Husen vi älskar är inte alltid spikraka

I vår förening gillar vi gamla hus. Och nya hus som byggs med metoder som är hållbara för oss och våra barnbarns- barn. Och deras barnbarn. Och barnbarnen efter dem. Ja, du förstår säkert vad vi menar.

Älskar du också ett hus som är snett och vint? Som medlem hos oss får du fri byggnadsvårdsrådgivning. Dessutom har du rabatt i 60 byggnadsvårdsbutiker över hela Sverige. Du får magasinet Byggnadskultur, de senaste byggnadsvårdsnyheterna och erbjudanden om våra arrangemang och byggnadsvårdsläger.

Bli medlem! www.byggnadsvard.se

Rädda ett kråkslott! Gula listan visar hotade byggnader och miljöer i hela landet. Hit kan du själv anmäla hotade objekt.

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 97 Med egna vågor – Carl Bergsten arkitekt 1879-1935

Carl Bergsten är mest känd som arkitekten bakom Liljevalchs konst- hall i Stockholm och Stadsteatern i Göteborg. Bengt OH Johansson skriver fram ett arkitekt- och livsöde i en svensk brytningstid, 1900-talets tre första

decennier. Stockholms Stadsarkiv Foto: Mattias Lidbäck/Liljevalchs Konsthall

PRESSRÖSTER: ”… biografin fyller en lucka i historie- skrivningen genom att teckna bilden av en person som var Sveriges genom tiderna kanske mest radikala arkitekt.” FÖRFATTARE: Bengt OH Johansson Ola Andersson, Dagens Nyheter FAKTA: Inbunden, 438 sid, 210 x 270 mm Ord pris 499 kr. ”Nu finner vi Bergsten som en man som KÖP BOKEN HÄR: arkitektur.se/butik vi kan förstå på ett djupare plan med lysande framgångar lika väl som tillkorta- kommanden.” Fredric Bedoire, Svenska Dagbladet

98 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 recensioner

Fredriksson, Mats 2018. Isak Gustaf Cla- Fredriksson besvarar huvuddelen av sons herrgårdsrestaureringar 1888–1930. sina frågor och kan visa att Clason tog Licentiatavhandling inom arkitekturhi­ djupa intryck av den pågående restaure- storia, Skolan för Arkitektur och Sam- ringsdebatten där 1800-talets internatio- hällsbyggnad, KTH. 203 sidor. isbn 978- nella stilarkitektur gradvis ersattes av en 91-7729-737-6 mer nationellt präglad arkitektur, med större fokus på materialbehandling och hantverkskvalité. Denna övergång från en mer renässans- och barockbetonad På försommaren 2018 ventilerades Mats arkitektur till en klassicistisk innebar att Fredrikssons licentiatavhandling Isak Clason med tiden tog en större hänsyn Gustaf Clasons herrgårdsrestaureringar till de 1600- och 1700-talsbyggnader som 1888–1930, som jag var opponent på. Det- ofta utgjorde grunden. Inte sällan lät han ta är en intressant uppsats som sätter Cla- husens murar, fönsteröppningar och plan- sons verksamhet som arkitekt i en vidare lösning vara kvar, medan fönster, dörrar belysning, och det är min förhoppning att och inredningar byttes ut mot modernare. Fredriksson i framtiden utvecklar uppsat- Med införandet av kopplade fönsterbågar, Det är också uppenbart att uppsatsen sen till en doktorsavhandling eller arbetar över­falsade dörrar, tamburer, tjänstefolk- tillkommit under en lång följd av år och om den till ett större bokverk. Den byg- skorridorer och centralvärme höjde han att Fredriksson har haft få möjligheter att ger på en stor mängd källor i form av samtidigt bostadsstandarden. Efter sekel- arbeta mer fokuserat under en längre pe- ritningar och räkenskaper samt ett stort skiftet 1800/1900 blev förebilderna den riod, vilket ofta behövs för att de olika antal bevarade herrgårdsmiljöer. En för- äldre svenska herrgårdsarkitekturen från delarna – syfte, frågor, teoretiska utgångs- utsättning för genomförandet har varit 1500-talet fram till 1700-talets slut som punkter, forskningsläge, metod, under- författarens långa erfarenhet av restaure- förenades med de moderna amerikanska sökning och avslutande diskussion – skall ringar av herrgårdar, särskilt sådana som och brittiska bostadsidealen, med dess bilda en helhet. För här finns avsnitt som skapats av just Clason. Men den har ock- kärlek till högkvalitativt hantverksmässigt behöver förbättras och utvecklas i en så flera svagheter i framställningen, som utförda interiörer i äkta material. På så framtida avhandling. Jag tänker här ta måste förbättras i ett framtida arbete. sätt skapade Clason en egen, omisskänn- upp mina viktigaste synpunkter. Syftet med avhandlingen är att ”öka lig, stil, en tung och gedigen klassicism En central del i en uppsats är forsk- förståelsen för Clasons herrgårdsrestaure- som påtagligt skilde den från förebilder- ningsläget, eftersom det är här man tar ringar genom att analysera dessa ur arki- nas enkelhet och lätthet. Beställarna kom avstamp för syfte och frågor. Vad är det tektonisk och restaureringsideologisk syn- genomgående från den jordägande adeln vi redan vet och vad är det vi inte vet, vinkel” vilket görs utifrån hela åtta frågor och förmögna industriidkare, av vilka och vad är det som behöver undersö- med fokus på Clasons renoveringsideal flera nyligen förvärvat herrgårdar. De kas? Kopplingen mellan syfte, frågor och – hur han var påverkad av den svenska hade genomgående ett högt förtroende forskningsläget är ganska vag: det inne- restaureringsdebatten och den samtida för Clason, vilket gav honom möjlighet håller till delar litteratur som lästs, men arkitekturen, vilken typ av arkitektur han att gestalta hela miljöer. som inte nödvändigtvis har att göra med valde samt beställarnas bakgrund och Att analysera och systematisera 60 själva forskningsfältet. Här saknas t.ex. re- pre­ferenser. Utgångspunkten är de drygt herrgårdar med deras huvudbyggnader sonemang om vad Edestrand, Lundberg 60 herrgårdar där Clason i varierande ut- och interiörer kräver sin forskare och det och Mårtelius sagt om Clason som arki- sträckning var involverad i den arkitekto- finns förmodligen ingen i landet som be- tekt, och – ännu viktigare – vad de inte niska gestaltningen, genom ny-, om- eller sitter en sådan djup kunskap om Clasons har sagt. Vidare saknas en diskussion om tillbyggnad, varav sju analyseras närmare. verksamhet som Fredriksson. restaureringsdebatten som hade varit bra

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 99 recensioner

att ha med sig in i syfte, frågor och under- andra forskares resultat och med Fred­ Lovén, Christian 2017. Vårfruberga sökning. Såsom ekonomisk-historiker sak- rikssons egna analyser, vilket ökar svårig- kloster, 1200-talsjordeboken och godspo- nar jag också en vidare utblick till tidens heterna att urskilja vem som sagt vad. litiken. Skrifter utgivna av Riksarkivet ekonomiska, sociala, teknologiska och Huvuddelen av avhandlingen tar upp 40, Studier till Det Medeltida Sverige 7. idéhistoriska förändringar, som dåtidens de sju herrgårdar som analyseras mer in- 180 s. isbn 978-91-87491-26-9. byggherrar och arkitekter var tvungna att gående. Som redan nämnts är analysen förhålla sig till. Herrgården får ju under bra, med många intressanta iakttagelser. I denna tid en annan symbolisk laddning en kommande avhandling måste bildma- än tidigare: utöver att den var ett makt- terialet vara fylligare, så att läsaren kan Vårfruberga kloster var ett sörmländskt centrum för eliten blir den även en sym- identifiera de reella förändringarna. Det nunnekloster på Fogdön i Mälaren. Trots bol för kontinuitet, stabilitet och natio- saknas ofta både ritningar och planlös- att det omtalas först i ett skyddsbrev 1233 nell lojalitet i en tid av förändring. ningar från husen innan de byggdes om talar flera omständigheter för att det anla- Själva undersökningen skulle också och det är därför knepigt att urskilja vad des redan i mitten av 1100-talet. Möjligen behövas stramas upp och göras tydligare. Clason tillfört. var det från början benediktinskt, men an- Slutsatserna är i de flesta fall säkert kor- Sammantaget har Mats Fredrikssons slöts senast på 1200-talet till Cisterciens- rekta och helt rimliga, men det är inte uppsats bidragit med ny viktig kunskap orden och var underkastat inspektion alltid lätt att hänga med i svängarna. Ett om Clason som arkitekt, hans förebilder av abboten i Julita. Klostret bytte namn problem är att flera av begreppen inte är och hur han omsatte sina ideal på de herr- 1289 från Fogdö kloster till Vårfruberga tydligt definierade, vilket delvis hänger gårdar han fick förtroendet att gestalta. kloster (Mons beate virginis). Namnbytet samman med att de är värderande. Be- föranleddes av att klostret, som hade le- greppet ”bekvämlighet” används flitigt Göran Ulväng gat vid Fogdö kyrka, flyttade till Fogdöns i analysen, där det används i positiv be- Docent nordöstra strand, invid Strängnäsfjärden. märkelse, dvs. att Clasons renoveringar Ekonomisk-historiska institutionen När klostret upplöstes vid reformationen ledde till att husen blev bekvämare. Men Uppsala universitet och godsinnehavet övergick i kronans ägo hus har väl alltid i någon mening varit be- [email protected] fick platsen sitt nuvarande namn – Kungs- kväma, i den kontext de existerade? Vad berg. Av klostret återstår lämningar av en gjorde Clasons hus mer ”harmoniska” el- treskeppig tegelkyrka och konventsbygg- ler ”behagligare” än deras föregångare? nader. Det ursprungliga namnet på klos- Jag misstänker att dessa begrepp i tret var emellertid Sätuna. Var denna ort själva verket är Clasons, men att de har har legat är oklart. anammats av Fredriksson, som ibland Ett medeltida nunnekloster och dess inte upprätthåller tillräcklig distans till verksamhet finansierades till stora delar Clason. Och detta hör i sin tur samman med årliga räntor och avgifter på utarren- med att texten är ganska osystematisk derade jordlotter och gårdar. Dessa hade och svår att orientera sig i. Här finns flera mestadels kommit i klostrets ägo genom välskrivna avsnitt – t.ex. om Clason som gåvor från riddare och andra stormän. person och hans verksamhet som restau- Inte sällan hade de döttrar som i sam- reringsarkitekt – men en stor del av texten band med gåvan inträdde i klostret som saknar tydliga källhänvisningar vilket gör nunnor. Sådana kloster har därför liknats det svårt att avgöra om de åsikter och med pensionsinrättningar. Den stränga slutsatser som redovisas är författarens, klausur som ålåg systrarna hindrade dem Clasons eller någon annans. Clasons egna från att verka ute i samhället och själva utsagor varvas dessutom relativt tätt med sköta uppbörd och godsförvaltning, var-

100 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 recensioner

för de var tvungna att städsla en s.k. tifierade han ytterligare ortnamn, men syssloman för denna sak. Till sin hjälp han gjorde också några korrigeringar hade sysslomannen en jordebok, dvs. en och förslag till annorlunda uppdelningar förteckning över klostrets ägor och hur i partier och deras datering. Trots dessa mycket de årligen avkastade. justeringar gjorde han ingen ny edition. Till följd av donationer, köp, försälj- Dessutom menade han – stick i stäv med ningar och byten var Vårfruberga kloster Dovring – att jordebokens inkomstbelopp under sin närmare 400-åriga existens för- kunde tas som intäkt på att marklandet anlett att upprätta ett flertal jordeböcker. hade införts redan på 1100-talet. Av dessa finns emellertid blott en beva- Christian Lovéns här anmälda bok rad och den föreligger endast som en innehåller däremot en ny edition av Vår- eftermedeltida avskrift. Denna liksom fruberga klosters jordebok och därtill förlagan är skriven på latin och förva- en grundlig analys av denna. Boken har ras i Uppsala Universitetsbibliotek. Den tillkommit som ett sidoprojekt till forsk- är gjord i det kungliga kansliet omkring ningsprojektet Det medeltida Sverige 1540 och omfattar fyra pappersblad. Jor- (DMS). Editionen av jordebokstexten har deboken är inte bara den enda från Vår- gjorts av Ingela Hedström och Sara Ris- fruberga kloster utan enastående i hela berg. Boken innehåller också ett faksimil själagåva för sonen Knut och en annan för Sverige såsom den äldsta bevarade från av texten samt person- och ortregister. en sonson med samma namn, dels av en vårt land. Dessutom är boken försedd med nio viss Bothilds gåvor. Dessa egendomar låg Jordeboken publicerades tillsammans spridningskartor över klostrets egendo- inte alls i klostrets hemtrakter, utan var med en kommentar 1945 av Folke Dov- mar vid olika tidpunkter. Lovén påpekar utspridda i Södermanland och Uppland. ring (under hans ursprungliga efternamn inledningsvis att namnfrågan inte är en- Lovén för utförliga diskussioner dels om Ossiannilsson). Utgivningen var en del av kel; klostret har under sin existens burit nämnda personers möjliga identitet, dels hans forskningsprojekt om medeltidens tre olika namn. Han konstaterar emel- om de inledande jordebokspartiernas jordvärderingar. Han konstaterade att lertid att Vårfruberga är ”det hävdvunna likheter med en donatorslängd från Vreta jordeboken består av flera partier varav namnet då Sveriges kloster behandlas kloster och som mynnar i slutsatsen att de äldsta enligt honom tillkom under översiktligt, och det är skälet till att detta ”klostret stiftades senast vid 1160, troligen 1100-talets senare del. Vidare identifie- namn används här även i sammanhang då på 1150-talet”. rade Dovring flertalet ortnamn i jordebo- det är ohistoriskt”. I detta kan jag bara Lovén finner vidare att de båda inle- ken och han kunde visa att förlagan var instämma. dande partierna i jordeboken troligtvis ut- en 1200-talskälla. I doktorsavhandlingen Lovéns indelning av texten i olika par- gör en lätt bearbetning av en 1100-talstext 1947 återkommer Dovring till Vårfru- tier skiljer sig delvis från Dovrings och är – bl.a. tillfogades vissa byars sockentillhö- berga klosters jordebok och han slår fast följande: Fundationsgåvorna, Bothilds righet – som fick utgöra inledningen till att gårdar och byar i Mälardalen under gåvor, Possessionslistan, Ulfs gåva, Se- jordebokens längsta parti, den s.k. pos- 1100-talet och första halvan av 1200-talet lebo- och Öknebolistan, Närkelistan, Fä- sessionslistan. Denna dateras av Lovén har uppskattats efter värdet av sin jord- ringölistan samt Bytet med Filip Birgers- till omkring 1240 och anger genomgå- ränta i pengar, något som inte ska förväx- son alternativt Byteshandlingen. ende vilken inkomst i pengar som utgick las med den senare införda marklandsin- Klostret stiftades av en i övrigt okänd från de redovisade 96 orterna, vilka dels delningen. jarl Sigvard och hans dotter Ingeborg, låg på Fogdön, dels var spridda över Sö- Dovrings edition föranledde att Carl som skänkte inkomster från fem orter på dermanland och Uppland. Efter posses- Ivar Ståhle 1948 publicerade en lång Fogdön och därtill två öar i närheten. Do- sionslistan följer fyra mindre partier. Den studie av jordeboken. Framför allt iden- nationerna följdes upp dels av Ingeborgs första kan Lovén med bestämdhet föra

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 101 recensioner

till inkomster från tre orter, varav två lig- skapshandling från 1542, vars innehåll har Lovéns antagande är med sanningen över- ger i Uppland, och som skänktes av jarlen sammanställts av Lovén. Han för också ensstämmande – vara unikt för Sverige. Ulf Fase, död 1248. in en serie bytesbrev från företrädesvis Folke Dovring och Erik Lönnroth var I jordebokens sista parti redogörs för 1300-talets första hälft i diskussionen på sin tid oense om många saker, men ett stort byte mellan klostret och Filip och konstaterar att utvecklingen har gått inte om att marklandet skulle ha införts Birgersson. Om dess bakgrund och ka- från småenheter till hela gårdar. Bakom förts vid mitten av 1200-talet. Detta pas- raktär för Lovén en mycket intressant denna förändring ser Lovén en mycket sar bra med att jordeboken sträcker sig diskussion. För det första kan han över- aktiv godspolitik. Detta var knappast fram till 1257. Några jordetal anges inte tygande göra troligt att Filip Birgersson något unikt för Vårfruberga. Ett jämfört i jordeboken, inte heller i det skyddsbrev är den framstående Aspenäsättens förste med andra kloster avvikande mönster är som utfärdades för Vårfruberga kloster kände medlem samt att han och hans hus- däremot att Vårfruberga inte ens ägde 1233. Ståhle var emellertid av en annan tru är begravda i klostret. För det andra hälften av gårdarna i hemsocknen. Andra uppfattning. Det finns anledning att när- kan han påvisa att Filip tillbytt nunnorna jämförbara kloster ägde däremot mer el- mare granska varför han var så. avkastning av jord som de redan ägde ler mindre samtliga gårdar i hemtrakten. Jordeboken redovisar som sagt inte enligt ett förfarande som innebar att han Lovén har inte någon säker förklaring på egendomarnas omfattning med ett jor- först återkrävde tidigare av anförvanter denna avvikelse, men föreslår att läget in- detal. En anomali i sammanhanget är donerade gods, men senare ingick en till Mälaren, och därmed goda transport- emellertid Lundby i Fogdö socken. Pos- förlikning med klostret. Paralleller till möjligheter, kan ha spelat in. sessionslistan redovisar 1 öre och 1 aln i tillvägagångssättet finns från såväl Skan- I en exkurs diskuterar Lovén klos- denna by (Lundby horam / et · vlnam). dinavien som kontinenten. I Frankrike trets ursprungliga plats. Klostret har Dovring – som absolut inte ville ha några benämndes bestridandet av tidigare do- som sagt haft tre olika namn: Sätuna, inslag av geometriska byamål i källskrif- nationer calumnia och avskrivningen av Fogdö och Vårfruberga. Det senare är ten – menade i anslutning till sin edition kraven werpitio. Av byteshandlingens 40 till skillnad från de förra högst sannolikt att ordet ”vlnam ” möjligen skulle kunna orter återfinns inte mindre än 27 i posses- ett uppkallelsenamn. Han lyfter fram två vara ett ortnamn, men troligen är korrupt. sionslistan. Av dem har 15 exakt samma huvudalternativ. Det ena är att klostret Han framhöll att efter nämnda ord ”står avkastning, vilket högst sannolikt innebär ursprungligen låg vid Fogdö kyrka, dit ett kryss av dunkel innebörd”. Ståhle att det rör som samma jordar. Till detta en fjärd av Mälaren har sträckt sig under uppfattade däremot alnen i Lundby som kommer att fyra av bytesgodsen återfinns järnåldern, varför namnet Sätuna (Sjö- ett belägg för att jorden varit skiftad efter bland fundationsgåvorna eller Bothils tuna) skulle kunna vara motiverat för byamål. Han menade att ordet ”vlnam” donation. Övriga egendomar har Filip denna ort. Det andra är Kungsberg, dvs. inte var korrupt och ska ”fattas som sam- skänkt till klostret. Dovring och efter den plats som klostret flyttade till från ordnat med horam”. Ståhle pekade på en honom Ståhle antog däremot att jord- att tidigare ha legat vid Fogdö kyrka. Till i tiden och rummet närliggande parallell, ägorna ifråga frångått klostret, som istäl- Kungsberg hör stora och relativt höglänta nämligen ett brev från 1275 som omtalar let fick jord i Kjulsta (troligen Ytterjärna jordbruksmarker, något som talar för att 1 örtugland och 1 stång jord (vnum soli- sn), men det förhåller sig alltså tvärtom. det fanns en ansenlig bebyggelse här re- dum terre & unam hastam) i Ärja kyrk- Förlagan till byteshandlingen var högst dan före det att klostret etablerades på by. Mätstången var som bekant indelad sannolikt ett förlikningsbrev. Troligen är platsen, och som därför skulle kunna ha i ett antal alnar. Han menade att det är jordebokens inledande årtal 1257 hämtat hetat Sätuna. Lovén stannar för att det se- rimligast att betrakta myntenheterna mar- från detta förkomna brev. nare alternativet är det mest troliga. Det ca, ora etc. ”icke blott som beteckning Vid medeltidens slut hade klostret ett var inte ovanligt att kloster flyttade under för avraden utan för själva jordarna och godsinnehav bestående av 135 gårdar, 11 medeltiden, särskilt under deras tidiga år, därmed den av dessa normalt utgående torp och 3 vattenkvarnar. Dessa uppgifter men att ett kloster skulle ha flyttat runt avraden”. Slutsatsen var med andra ord är (med vissa tillägg) hämtade ur en land- inom en och samma socken skulle – om att marklandet senast vid 1100-talets slut

102 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 recensioner

förelegat som avradsnorm och delnings- forskares axlar. Har han då lyckats att se grund vid andelsskifte. längre än vad de gjorde? Svaret är defini- Trots att Ståhles uppfattning om en tivt jakande. Förutom att vi nu har fått jordindelning i markland, öresland etc. en komplett utgåva av jordeboken finns redan på 1100-talet saknar anhängare uppdaterade geografiska bestämningar av inom agrarhistorisk forskning kvarstår orter­na där jordarna har legat. Tidigare uppgiften om alnen i Lundby som ett var man tvungen att gå till både Dovring stort utropstecken. Lovén menar att ex- och Ståhle för att få en korrekt och hel- istensen av nämnda aln är ”förvånande” täckande bild. Jordebokens olika partier men tar trots detta för givet att den ingått har fått säkrare dateringar. Därtill har i ett byamål. Märkligt är att Lovén samti- mycket ny kunskap om bakgrunden till digt påstår att byamål i alnar inte skulle jordeboken tillkommit, inte minst vad be- vara kända från Mälardalen, vilket de är träffar klostrets grundläggning och tidiga (se ovan). Men rör det sig om en verklig historia, dess fundatorer och andra välgö- anomali? Kan alnen i Lundby tolkas på rare. Till detta kommer flera intressanta annat sätt? Här följer ett försök. iakttagelser och hypoteser som forskning- Det var vanligt att olika typer av avrads- en kan arbeta vidare med. Exempelvis är Wallerström, Thomas 2017. Kunglig persedlar kunde kombineras, inte minst frågan om klostrets ursprungliga plats nå- makt och samiska bosättningsmönster. spannmål och pengar. Alnen i Lundby got som skulle kunna besvaras med hjälp Studier kring Väinö Tanners vinterby- skulle kunna vara en bestämning till en av arkeologi. teori. Med bidrag av Ulf Segerström sådan persedel. Östgötalagens Byggninga­ Alf Ericsson och Eva-Maria Nordström. Instituttet balk stadgar att avraden av en attung Fil. dr i agrarhistoria for sammenlignende kulturforskning. jord ska vara fyra tön säd alternativt en Arkeologerna, Statens historiska museer Novus forlag, Oslo. 322 sidor. isbn 978- bestämd kvantitet vadmal. Storleken på [email protected] 82-7099-907-1. textilier såsom vadmal och lärft angavs vanligen i alnar. Textilier var värdefulla och därtill relativt lätta att frakta och kunde därför fungera som betalningsme- Väinö Tanner presenterade sin teori om del och ersättning för pengar, s.k. värd- samiska vinterbyar 1929. Det var i sam- örar. Dovring påpekade, som sagt, att det band med geologiska och geografiska i handskriften efter ”vlnum” står ett kryss. undersökningar i det nyblivna Petsamo- Detta kryss, som saknas i den nya editio- distriktet som Tanner kom att besöka nen, men syns i faksimilet, skulle kunna skoltsamernas vinterbyar. Dessa byar var var en markering för ett ord som skrivaren bebodda några månader under vintern. inte kunnat tyda. Troligen har det varit ett Ett hundratal människor levde här till- slags tyg, förslagsvis vadmal. I så fall kan sammans och med kollektivt beslutsfat- det ha stått ”horam / et · vlnam burel- tande i vad som liknades vid en urkom- lum”. munistisk gemenskap. Tanner föreställde Det var ett stort steg framåt för medel­ sig att skoltsamernas vinterbyar och by- tidsforskningen när Folke Dovring pu- organisation representerad något verkligt blicerade Vårfruberga klosters jordebok. ursprungligt bland samerna eftersom de Ståhle gjorde värdefulla kompletteringar. levt långt från staternas maktcentra. Sena- Lovén har ställt sig på dessa framstående re försökte etnologen Helmer Tegengren

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 103 recensioner

i en studie från 1952 rekonstruera den an vinterbyproblematiken på ett nytt och samiska kåtor på vinterbeteslanden. I sin utdöda samekulturen i Kemi lappmark grundligt sätt. avhandling från 1994 pekade arkeologen med hjälp Tanners vinterbyteori. Här- Wallerströms undersökning kan sägas Inga-Maria Mulk ut ett antal tänkbara vin- med blev denna teori etablerad som en följa tre linjer. Han nagelfar vad som ti- terbyar. Wallerström ger sig i kast med förklaringsmodell som kunde användas digare skrivits och den empiri som legat att granska de arkeologiska studier som för att förstå äldre samhällsförhållanden till grund för tidigare forskare slutsatser. sägs bekräfta vinterbyteorin. Undersök- bland samerna, så även bland de västliga Empirin visar sig vara förvånansvärt tunn. ningar har tidigare gjorts i Pite, Lule och samerna i Skandinavien. En rad geogra- Symbolerna med kåtor på de gamla kar- Kemi lappmark där rader med härdar fer, antropologer, historiker och arkeolo- torna kanske visar något annat än gemen- uppmärksammats. Wallerström ställer frå- ger använde teorin som förklaringsmodell samma vinterbyar. Det kanske snarare är gan om en rad med 5–10 härdar verkligen för att försöka förstå samernas samhälle ett uttryck för territorialstatens ambitio- kan sägas utgöra en vinterby efter Skolt- innan den storskaliga rennomadismen ner med skattläggning och handel. Ett samisk modell. När Tanner beskrev en av växte fram och den statliga kolonisering­ nytt sätt att ändå försöka spåra vinter- Skoltsamernas vinterbyar befolkades den en. Detta var också utgångspunkten för byarna var vegetationshistoriska under- av 39 hushåll med 140 innevånare. Slut- Wallerström själv i ett tvärvetenskapligt sökningar i Arvidsjaur. Om ett hundratal satsen blir att om härdraderna verkligen forskningsprojekt som skulle studera den människor bor tillsammans i en gemen- befolkats vid ett och samma tillfälle kan gamla kyrk- och marknadsplatsen i Arvid- sam vinterby är det ofrånkomligt att ve- de räknas som gruppvisa vinterbosätt- sjaur. Arvidsjaur antogs från början ha getationen påverkas, särskilt om samma ningar men det är inte liktydigt med de varit en vinterbyplats liknande Skoltsamer- plats använts under lång tid. Behovet av vinterbyar Tanner beskrev. En av de utpe- nas vinterbyar. ved och virke borde ha varit stort. Senare kade vinterbyarna utanför Jokkmokk har Wallerströms övergripande frågor är: gjordes också jämförande vegetations- undersökts arkeologisk. Raden av härdar Har det överhuvudtaget funnits vinter- historiska undersökningar på två andra visade sig vara resultatet av upprepad bo- byar av Skoltsamisk typ i Skandinavien? platser, Rounala norr om Karesuando sättning av ett par familjer. Var det som Tanner trodde att dessa byar och Markkina på finska sidan. Det är Den kritiska granskningen går nu vi- finns markerade på Andreas Bureus kar- Segerström och Nordström­ som svarar dare till Skoltsamernas vinterbyar där det ta från 1611 och Olof Tresks karta över för dessa bidrag. Resultaten från de pa- gjorts arkeologiska undersökningar på Torne lappmark från 1643? Hur gick det laeoekologiska undersökningarna kom 1970- och 1980-talen. Här om någonstans egentligen till när en begynnande statlig- inte att styrka antagandet om vinterbyar. borde modellen för hur lämningarna ef- het implementerades i norr? Kulturpåverkan är ytterst liten under ter vinterby ser ut kunna återfinnas. Den Genom åren har det funnits en del de förmodade vinterbyarnas tid. Det är finske arkeologen Christian Carpelan kritiska röster mot Tanners vinterbyteori. först när det etableras fasta bosättningar kom fram till att vinterbyarna inte kunde Etnologen Kerstin Eidlitz Kuoljok häv- med jordbruk som en tydlig kulturpåver- spåras längre tillbaka än till 1500-talet och dade redan 1987 att de skoltsamiska vin- kan kan ses. Slutsatsen blir att varken hänger samman med statens beskattning. terbyarna i själva verket representerade de skriftliga källorna eller palaeoekolo- Carpelan påtalade också fynd av rysk pro- rysk byorganisation. 2011 kom hon med gin ger stöd för antagandet om samiska veniens i fyndmaterialet. Nu är vi redan en mer omfattande studie kring frågan. vinterbyar. Här kan invändningen resas inne i en tid när samerna skattläggs från En del tvivel fanns således inför under- att det trots allt bara är ett fåtal platser Ryssland, Sverige och Danmark-Norge. sökningen i Arvidsjaur. Har vinterbyarna som blivit noggrant undersökta. Kanske Resultaten rimmar illa med teorin att vin- verkligen existerat med den vida utbred- dyker de ändå upp snart. En del arkeo- terbyarna är en ursprunglig förkolonial ning och höga ålder som Tanner tänkte loger menar också att det redan finns ett samisk samhällsorganisation. sig. Planen för undersökningen i Arvids­ flertal vinterbyplatser som är arkeologiskt Wallerström tar sig nu an problemet jaur blev inte riktigt som den var tänkt registrerade. De utgörs av de rader av längs den tredje angreppslinjen. Den från början. Wallerström kom att ta sig härdar, eldstäder som är lämningar efter handlar om hur den kungliga makten

104 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 recensioner

etableras i norr. Det blir en studie kring samer­na och den territoriella statens princip. Med den utgångspunkten faller så ett antal pusselbitar på plats. Avsakna- den av positiva belägg för vinterbyarna förklaras helt enkelt av att de aldrig exis­ terat. De mötes- och marknadsplatser som etableras­ under 1500- och 1600-talet är en följd av svensk kolonialism i norr enligt europeisk modell. Genom att be- tala skatt drogs samerna in i det svenska handelssystemet. Wallerström lyfter ock- så fram dominiumläran som en faktor för att förstå Sveriges politiska geografi. Slut- satsen blir att regalrätten i och för sig inte Hillström, Magdalena, Löfgren, Eva & dem för ett okänt antal år sedan. I den är fel som förklaringsmodell men den är Wetterberg, Ola (red.) 2017. Alla dessa kyrka där vår kör övar varje vecka finns otillräcklig för att förstå maktutövningen kyrkor. Kulturvård, religion och politik. en enkel krans som sentida släktingar har i norr. Forskningen behöver nya utgångs- Institutionen för kulturvård, Göteborgs hängt under anfaderns minnessköld. De- punkter menar Wallerström. universitet. 321 s. isbn 978 91-88101-06-8 ras papperslapp på kransen berättar att Det är onekligen en mycket intressant (tryckt), 978-91-88101-07-5 (PDF). det skedde 1971. I en annan kyrka några studie som Wallerström har presenterat. mil bort hänger repen kvar på vinden från Slutsatserna är bitvis banbrytande genom Dalman, Johan 2019. Högt i tak i heliga när man reste takstolen. På 1200-talet! studiens nya utgångspunkter. Kommer rum. Verbum. 119 s. Fyra hundra år innan Vasaskeppet sjönk. I den att mötas av samma tystnad som Eid- isbn 978-91-526-3761-6 vilken annan miljö kan man finna sådant? litz Kuoljoks tidigare studier? Eller öpp- Men viktigt är att kyrkan används, och nar den för fortsatta undersökningar men används för gudstjänst, som de är byggda med nya utgångspunkter? för. De är både ram för möte med det Alla dessa kyrkor. Kulturvård, religion gudomliga och en påminnelse om detta och politik. Från första mötet med boken i sin trakt. Kjell-Åke Aronsson gör den mig nervös. Jag kan medge att Titeln Alla dessa kyrkor har nog sin Forskare jag hör till dem som helst skulle vilja se förklaring. Men den för ändå fram en Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum att kyrkorna förblev ”så som de alltid har uppfattning om att det finns många kyr- Jokkmokk varit”. Sagt med andra ord betyder det kor, kanske rentav för många. Att de är [email protected] att vår egen tid inte lämnar för många ett problem och att något drastiskt behö- avtryck, att det är möjligt att känna igen ver göras. Boken innehåller många bilder, sig, och att en kyrka är en kyrka: ett kyr- vilket alltid är bra, och är lätt att bläddra i. korum som en sammanhållen sal i en Formgivningen är rättfram, realistisk om till sin utsträckning lätt definierad äldre man kan säga så. Den är inte vördnadsfull byggnad, som både ger en möjlighet att och sober som kunde passa ett kyrkligt möta det gudomliga, få ta del av konst ämne utan tar plats och är lite påträng- av hög kvalitet, kunna uppleva en tidlös ande. Det märks att den nog skall pro- tystnad och kunna finna saker som står vocera lite, röra om sinnet hos förfinade kvar på samma ställe som någon lämnade människor som fjärmar sig från den

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 105 recensioner

praktiska verklighetens krav. Här finns nas användning och betydelse som just därtill på ett samtidigt både vetenskapligt en och annan vacker interiörbild. Men kyrkor en central punkt och undertiteln och lättillgängligt språk. Henrik Lindblad nästan alltid på ett rum som utgör ett innehåller ordet religion. Kanske hade en och Eva Löfgren redogör i bokens bör- problem eller som visar en kyrka innan mer rättvisande undertitel varit ”Kultur- jan för hur kyrkor ägs och vårdas i andra den omvandlats. Bilder av kyrkorum som arvspolitik kring Svenska kyrkans byggna- länder. De kyrkosamfund som historiskt i dag används som kaféer, bibliotek, af- der runt millennieskiftet med exempel på dominerat i respektive land intar ofta en färer varvas med tabeller och förteck- kyrkor som fått en mångfunktionell eller särställning. Nästan alla undersökta län- ningar, flödesscheman och strukturer. förändrad användning”. der har formulerat ett kulturarvsansvar De abstraherar kyrkorna till ett problem. Boken är i tre delar. Den första vidgar kring kyrkobyggnaderna, vilket delas mel- Ritningar visar kyrkorummens före och blicken utåt, till andra länder i Europa. lan samfundet och samhället, men där efter. Fotografier visar på kontorsinred- Det är logiskt och angeläget eftersom kyr- det svenska vid jämförelse visar sig mest ningar och lätta flexibla gudstjänstmöble- korna i Sverige är en del av den världsvida gynnsamt. Det gäller både evangelisk- mang framför äldre kyrkoinredning, allt kyrkan och frågan om kyrkornas använd- lutherska och romersk-katolska kyrkor. avbildat i bjärta färgbilder. Sammantaget ning inte bara är inhemsk. I debatten har Fördjupningar av Eva Löfgren, Oddbjørn ger det samma intryck som en skadein- sedan länge också återkommit jämförel- Sørmoen, Ola Wetterberg och Maria venteringsrapport som dokumenterar ett ser med kyrkor i England och Nederlän- Mellgren visar hur olika öden har påver- hus genom dess ruttna bräder, rostiga rör derna som fått en helt annan användning kat kyrkorna. Historiska händelser och och mögelpåväxt på väggar. Det är elän- eller rivits, även om man ofta bortser från nyckfull politik långt bak i tiden präglar det man ser, inte det som är vackert. Bo- kyrkornas olika förutsättningar i antal, ännu det kyrkliga landskapet och hur ken visar hur kyrkor är en resurs att bygga kyrkosyn och tradition. Den andra avdel- kyrkorna hanterats. Frankrike präglas av om och inreda till något annat än kyrka. ningen rör Svenska kyrkan och den sven­ revolutionens systematiska ödeläggelse Orsaken är ”att kyrkorna används alltmer ska staten som aktörer kring kyrkorna av kyrkor, om de inte togs i bruk som sällan. Många förfaller, andra har stängts, och deras starka ställning inom kulturmil- sädesmagasin eller annat, vilken följdes sålts eller till och med rivits”, står det i jövården. Den tredje avdelningen tar upp av en tidigt vaknad restaureringsrörelse. baksidestexten. exempel på kyrkor som har sålts eller fått Rom utmärks av att kyrkorna haft många Alla dessa kyrkor kan ses som en en differentierad användning. En spontan olika ägare och att flera stängts vid klos- forskningsrapport, framtagen i samarbete tanke kring uppdelningen och kapitel- terindragningar på 1870-talet och när mellan personer från projekt som ”Gam- rubrikerna är att boken rör sig kring de skolor flyttats ur staden på 1960-talet. Att la kyrkor – nya värden?” och ”Hur blev kyrkor som förändrats mer än kring de kyrkorna varit många i Rom, ägarna ofta Svenska kyrkan ett nationellt kulturarv?” kyrkor som trots allt finns kvar utan stör- ekonomiskt svaga samt en vana sedan an- Varje kapitel är upplagt med ambitiösa re förändring. En annan tanke är att den tiken att ta i bruk äldre byggnader för nya vetenskapliga ramar, med noter, källför- nästan enbart och överraskande okom- syften, har underlättat att kyrkor kunnat teckningar som ibland omfattar nästan menterat rör Svenska kyrkans byggnader bli t.ex. restauranger. lika mycket otryckt arkivmaterial som och inte de andra samfunden som har en I den andra avdelningen, som rör den tryckt litteratur. Författarna kommer från lång erfarenhet av att underhålla kyrkor politiska, ibland byråkratiska processen olika universitet, kulturarvsinstitutioner med små ekonomiska marginaler och av kring kyrkornas vård berör Svante Beck- och även från byggnadsvårdsbranschen. att ta dem ur bruk. Undantag utgör den man och Tobias Harding hur Kulturmil- En reflektion utifrån författarförteck- internationella utblicken som till stor del jölagens och den kyrkoantikvariska ersätt- ningen är att den inte omfattar personer rör katolska och anglikanska kyrkor samt ningens (KAE) bestämmelser bidrar till att med tydlig kyrklig praktik. Antikvarier det avslutande kapitlet om Nacksta S:t ge Svenska kyrkan en typ av statskyrklig och kulturarvsforskare dominerar, vilket Olofs katolska kyrka i Sundsvall. särställning gentemot andra samfund. En kan vara helt relevant när det gäller äldre Läsningen av boken väcker många tan- ingående studie av Magdalena Hillström kyrkobyggnader, men samtidigt är kyrkor- kar och förmedlar ny och viktig kunskap, – bokens kanske på sikt mest värdefulla

106 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 recensioner

text – rör de olika utredningar som ledde i 1800-talskyrkor som mellan 1920- och Flera av ombyggnaderna och försäljning- fram till systemet med kyrkoantikvarisk 1990-talen avskilts från kyrkorummet, idag arna visar sig inte bero på nödläge utan ersättning. Synsättet har skiftat, från att kanske lite ödsliga lokaler med doftande på strategisk ekonomisk planering för att kyrkors bevarande tagits för självklart till heltäckningsmattor och sprickor i skar- öka marginalerna. I några fall omtalar att kyrkorna ses som endast en mindre varna mot de gamla murarna. Intressanta kyrkoherdar att det inte får bli så att man del av det samlade kulturarvet, vilket vi- exempel tas dock upp, som Åtvids stora firar gudstjänst i en kyrka bara för att sar hur frågan varit beroende av synsättet kyrka, som efter förstudier och enkät på man har den, eller att en kyrkobyggnad hos dem som haft den politiska makten. orten – bekostade med KAE – visade sig inte får sättas före verksamhetens behov. Henrik Lindblad och Ola Wetterberg be- bättre att restaurera till kombinerat kyrko- På andra ställen i boken vägs kyrkan mot lyser arbetet under 2000-talet med kultur- rum och konsertsal i en ort med få andra antalet besökare och gudstjänster: mins- historisk värdering av kyrkor och hur svårt stora lokaler istället för att inreda till kon- kad efterfrågan på dess tjänster, mindre det varit att finna användbara modeller. tor eller församlingshem. I Vara pastorat skäl att ha den kvar. Företrädare för de inblandade institutio- har nedläggningar bland de 25 kyrkorna Men behöver det vara så? Är det inte nerna har haft olika uppfattningar kring aldrig varit på tal och istället har man de- vanligare historiskt och globalt sett att vad som varit värdefullt och författarna lat in dem utifrån hur ofta de används. människor söker sig till kyrkor för att efterlyser en ny gemensam ansats utifrån Man har sedan utvecklat ett mobilt sätt att fira gudstjänst än att vänta på att kyrkan kyrkornas långa tidsperspektiv mera än la- snabbt, billigt och skonsamt värma luften kommer närmare? Dagsvandringar till de gar, roller och dagsaktuella problem. så länge som en gudstjänst eller samling norrländska kyrkstäderna och glädjen de Eva Löfgren, Erika Persson, Magda- pågår. Sist berörs Peter Celsings kyrka i få gånger på året istället prästen under lena Hillström, Maria Nyström, Mika Nacksta med Vera Nilssons altartavla, en umbäranden tog sig till det lilla fjällka- Stenberg Sjölund och Madeleine Sultán arkitektonisk ikon men försedd med slut- pellet är exempel på det. Vilka verksam- Sjöqvist tar upp olika exempel på om- tande altargolv, för litet kapprum och en hetsbehov finns i en kristen kyrka som är vandlingar av kyrkor som skett de senaste altartavla som skrämde kyrkobesökare. större än att fira gudstjänst, och finns det åren, varav några fått en helt ny funktion, Lite oväntat rör kapitlets tema inte främst rum som är bättre att fira gudstjänst i än andra bytt samfund, flera till en del in- diskussionen för några år sedan utan mer en konstrik kyrka, där människor samlats retts med andra lokaler eller försetts med principiella frågor som hur kyrkornas genom århundraden? Och har inte det tillbyggnader. Om- och tillbyggnaderna starka skydd rimmar med religionsfrihe- gemensamma byggandet av en kyrka varit rör nästan uteslutande rum för försam- ten när det gäller vem som avgör hur ett ett historiskt vanligt sätt att bygga försam- lingsverksamhet eller pastorsexpedition. kyrkorum, i detta fall katolskt, skall vara ling, medan nedläggning knappast kan Ett väl utfört förarbete lyfts fram som en utformat. vara annat än splittrande? Är det kyrkans gemensam nämnare för att nå ett gott re- Bekräftar Alla dessa kyrkor farhågor- uppgift att invänta att människor hemma sultat. Fastighetsekonomi anges ofta som na som jag nämnde i början? Efter att ha på sin kammare på egen hand skall kom- skäl, men samtidigt förefaller det vara ett läst boken till slutet är minnet starkast av ma på idén att gå till en (stängd?) kyrka? uttryck för att församlings- och gudstjänst- de inte så dramatiska exemplen från sista Är det inte viktigare att satsa på att lyfta livet numera inbegriper mer än söndagens kapitlet. Åtvids kyrka som ortsborna helst gudstjänstens kvalitet, om nu folk väljer högmässa och en vilja att samla allt under ville ha kvar, vilket också – tack vare KAE andra söndagssysslor, än att passivt följa ett tak. Exemplen är från 2000-talet. Där- – blev möjligt, samt de många kyrkorna besöksstatistik och hänvisa till långsiktig till rör de nästan uteslutande stora kyrkor, kring Vara som pastoratet utan undantag ekonomisk planering? Tankarna är givet- de flesta från 1800-talet eller tidigt 1900- ser som självklara. Några bland de många vis utopiska. Flera av exemplen i boken tal. Möjligen hade det varit intressant röster som kommer till tals i den sista utgörs av kyrkor där församlingen flyttat att ta del av äldre exempel på ombygg- delens exempelpresentationer menar att och alltså inte vänt kyrkan utan orten nader och hur de utnyttjas idag. Det gäl- vi skjuter problemet till nästa generation ryggen, medan den rymliga kyrkan finns ler korsarmar och läktarunderbyggnader om vi inte gör oss av med kyrkor nu. kvar, och många är de personer som ge-

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 107 recensioner

nom åren lagt ner kraft på att försöka Boken är en på många sätt uppbygg- Templet har varit en utvald mötesplats vända utvecklingen. Men likt murar och lig studie, inte minst för den som söker där Gud är särskilt närvarande utan att valv i en kyrka kretsar boken kring ett teologiskt grundade argument för kyrko- för den skull inte vara allestädes närva- tomrum, nämligen vad som egentligen byggnaders värde. Tänk ändå om Johan rande även utanför dess väggar. Med av- sker inne i kyrkan och som kanske inte är Dalman hade fått skriva ett kapitel i Alla stamp i Jerusalems tempel vävde kyrko- helt skilt från bevarandefrågorna. dessa kyrkor! De kyrkans röster som nu byggnaderna in traditionerna från både Författarna till Alla dessa kyrkor do- hörs genom citat i Alla dessa kyrkor och synagogorna, de tidigkristna hemmen mineras som sagt av antikvarier och kul- som skiljer kyrkobyggnaden från ”verk- och de romerska templen. Den kristna turarvsforskare, även om några aktiva samhetens behov” skulle nämligen inte tron kräver konkretion, skriver Dalman. teologer kommer till uttryck i intervjuer finna stöd i Högt i tak i heliga rum. Ge- Kyrkobyggnaderna förkroppsligar vittnes- och citat. Hur ser då en person med stark nom historien har pengar och arbetstid börden om det kristna hoppet, ett ordlöst ställning inom kyrkan på saken? Bisko- lagts ner på kyrkorna, skriver Dalman. uttryck som gör Gud synlig. Kyrkorum- pen i Strängnäs stift Johan Dalman kom Vid kyrkobygget har bara det bästa och mets många bilder och stationer blir som något år efter Alla dessa kyrkor ut med mest bestående materialet och de skick- luckor i en adventskalender, vilka gestal- boken Högt i tak i heliga rum. Den be- ligaste arkitekterna och konstnärerna tar en resa där kyrkan visar vägen. Kyrkan rör samma problemställningar som Alla använts. Visst ligger många kyrkor ”fel” är inte byggd för att titta på utan för att dessa kyrkor, dvs. hur man skall hantera idag. Vägar och samhällen har förskju- bli en del av. Med hänvisning till östkyrk- kyrkor inom Svenska kyrkan som är svåra tits, men samtidigt är avståndet sällan lig tradition förordar Dalman en större att fylla. Också denna bok har dock en stort ändå med dagens kommunikatio- acceptans gentemot att folk rör sig fritt i titel som kan väcka lite farhågor. Högt i ner och Dalman jämför med Ullared och kyrkan under gudstjänsten. Medan några tak brukar visserligen utmärka kyrkorum, drivvedsskulpturen Nimis på Kullaberg. firar gudstjänst kan andra tända ljus eller men uttrycket står ju också för att vara Långt från allfarvägar lockar de ändå ha andakt på egen hand. tillåtande. Gäller det att vi skall acceptera stora skaror. Vi kan i kyrkorna se en Vilka synpunkter har då Johan Dalman fler ombyggda kyrkor? Högt i tak kan syf- underutnyttjad tillgång. Även en avsides på frågan om övertalighet och för stora ta på ett rum som kan entresoleras, som kyrka skulle kunna bli en plats dit många kyrkorum? Han vill göra kyrkorummet i några av de kyrkor där man inrymt för- sökte sig för att det ger livskvalitet – and- mer känt och angeläget. Man bör lyfta samlingshem i flera våningar i ena halvan ligt, socialt och mänskligt. Boken riktar fram berättelserna om de människor som av kyrkorummet. sig till den som vill stärka kyrkobyggna- ligger bakom konsten och föremålen i Till utseendet är kontrasten stor mot ders roll och ställning för framtiden. I en kyrkorummen. Kyrkorna bör inte vara Alla dessa kyrkor. Formatet på Högt i tak tid då Svenska kyrkans församlingar ser låsta och de bör användas. Församlings- i heliga rum är litet. Formgivningen är so- över sina fastigheter behövs argument för hemmen, menar Dalman, har snarare ber. Stillsamt typsnitt och breda margina- ett utvecklat bruk av kyrkobyggnaderna förstärkt sekulariseringen och främling- ler inger ett lugn som lätt går att associera utifrån kyrkans tro, bekännelse och lära, skapet för kyrkobyggnaden och gjort att med ett kyrkligt innehåll. Formen piggas skriver Dalman. den har kommit längre från vardagslivet. upp av Anna Blåders små men eleganta Boken är uppdelad i trettio korta ka- Församlingshemmens funktioner bör allt- teckningar i en stil som erinrar om bok- pitel, lite av teser. I dess första delar reso- mer flyttas till kyrkan, men inte i första illustrationer från 1950-talet och har en nerar Dalman kring uppfattningen av kyr- hand sättas bakom nybyggda väggar utan vänlig och lite underfundigt humoristisk kan som människor och inte en byggnad finnas ute i själva kyrkorummet. Men är karaktär. Ett kyrktorn som raket och en samt om Guds närvaro skulle begränsas inte rummet invigt till heligt bruk, frågar interiör där organisten spelar för perso- av ett hus. Med hänvisning till både Gam- sig Dalman? Jo, men frågan är då vad ner på läktaren som sitter och läser eller la och Nya testamentet och till kyrkans som är heligt eller inte heligt. Under ka- arbetar vid en dator är nog det närmaste tradition visar han hur kyrkobyggnader tedralbyggena blev den mässa som fira- den andra bokens bilder man kommer. haft en särställning inom kristendomen. des i de delar som stod under tak och

108 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 recensioner

de byggnadsarbeten som samtidigt pågick byggnadsanknutna frågorna ur främst ett till en enda stor gudstjänst. Samma gäl- antikvariskt perspektiv målar Högt i tak i ler församlingsarbetet. Kyrkorummet kan heliga hus upp visionerna och formulerar användas till flera aktiviteter samtidigt, teologiska argument kring alla dessa här- men för att det skall fungera gäller att liga kyrkor. man dagligen fyller det med bön och lov- Av en slump råkade jag skriva slutet av sång och ofta firar mässa. En ny typ av denna recension under en övernattnings- korskrank kan markera vilken del som är helg för barn och medföljande vuxna i en mer kyrklig och vilken som kan användas kyrka. Kanske lite symptomatiskt var det i friare. en modern kyrkoanläggning inom ett an- Varje förändring bör föregås av ett nat samfund än Svenska kyrkan. Efter en ordentligt grundarbete. Undersökningar natt med 45 barn på madrasser i lekrum kan visa hur besökare använder kyrko- och ungdomslokaler vidtog morgonens rummet, vilket kan vara väldigt olika, barnpyssel samtidigt som bord dukades skriver Dalman med erfarenhet från inför kyrkkaffet, smörgåsar förbereddes Jonsson, Leif 2019. Göran Lindahl – ett Strängnäs domkyrka. Man bör diskutera i köket och en sånggrupp övade inne i annat perspektiv: Arkitekturhistoria, visioner, inte färdiga förslag. Vissa behov kyrksalen. Kyrkorummet används under samhällsdebatt, undervisning, forskning. går kanske inte att tillgodose utan stora veckorna till olika slags aktiviteter, men Balkong förlag, Stockholm. 430 s. isbn: insatser och en lösryckt idé utan helhets- någon differentierad användning är dock 978-91-87553-37-0 tanke är svår att få igenom hos antikva- inte på tal. På söndagen fylls de tvåhund- riska myndigheter. ra platserna snabbt och de som kommer Bilderna Johan Dalman målar upp sist får stå, åtminstone tills söndagssko- kan givetvis oroa den som vill att kyrkor lans fem grupper vandrat iväg till andra Grundandet av Bebyggelsehistorisk tid- förändras långsamt. Femtio år gamla pap- rum. Några besökare bor nära, andra har skrift 1981 markerade fullbordandet av perslappar lär inte ostört få hänga kvar. rest långt. Det ger perspektiv, både på vad en betydande kursändring inom ämnet Några tankar kan vara svårare att reali- vi ska göra med Alla dessa kyrkor och om arkitekturhistoria. I historiografiska sam- sera. Ett korskrank passar kanske bättre det är tillräckligt Högt i tak i heliga rum. manhang omtalas ofta hur ett utpräglat i en medeltida kyrka än i en stor nyklas- tvärdisciplinärt angreppssätt skiftade fo- sicistisk. I en liten kyrka får en studiecir- Jakob Lindblad kus från enskilda byggnadsverk till hela kel svårt att göra sig hörd om en livlig universitetslektor i konstvetenskap miljöer och hur betoningen i större ut- barnverksamhet pågår eller organisten Konstvetenskapliga institutionen sträckning än tidigare lades på sambandet övar. Inredningen slits, tillgänglighet och Uppsala Universitet – Campus Gotland mellan samhälle och individ så som det arbetsmiljö skall tillgodoses och valvens [email protected] avspeglades i en byggd miljö. Få perso- målningar kan påverkas av extra fukt och ner har så starkt präglat denna händelse­ värme. Men om en utvidgad användning utveckling som konsthistorikern Göran kan göra rummet mer relevant och intres- Lindahl (1924–2015), en av grundarna av sant är det värdefullt och inte minst om BHT, vars yrkesmässiga levnadsbana nu verksamheterna knyts till kyrkans behov finns att följa i boken Göran Lindahl – och kyrkobyggnadens förutsättningar. ett annat perspektiv författad av Leif Värdet av ett väl utfört förarbete vid Jonsson. Rubricerad som ett vänporträtt omgestaltningar är något båda böckerna är den ett verk notoriskt svårt att genre- har gemensamt. Om Alla dessa kyrkor bestämma. Det visar sig vara både bokens tar upp de ekonomiska, juridiska och främsta styrka och dess svaghet. Ganska

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 109 recensioner

Göran Lindahl var skribent, debattör, pe- demiska verk; sammantaget en smått Göran Lindahls professionella bana – dagog, forskare – och fotograf av högsta överväldigande arbetsbörda. Eller sna- det ska sägas att boken är sparsmakad i rang. Samtliga bilder är hämtade ur boken rare: arbetslust. Bokens i stort sett kro- fråga om biografiska uppgifter, kanske för Göran Lindahl – ett annat perspektiv. nologiska disposition och uppdelningen att liv och verk i så stor utsträckning tycks ovan från vänster: Karlskrona sett från korsningen Borgmästaregatan och Stor­ efter olika texttyper håller det hela på ha smält samman – sammanfaller med torget; Dragarbrunnsgatan i Uppsala plats även om det, som författaren på- ett intensivt förändringsskede inom arki- under rivning 1962; Centrumomvandling­ i pekar, inte är helt självklart hur allt ska tekturens teori och praktik i efterkrigsti- Södertälje 1972; Järnhanteringens bygg- sorteras. Göran Lindahl lade själv ingen dens Sverige. Detta skildras framför allt nader i Åkers styckebruk ca 1962. större vikt vid att tillämpa olika tilltal för genom Görans Lindahls egna insatser vid foto: Göran Lindahl. de olika ämnen han behandlade och de och politiken kring landets äldsta högre forum han skrev för. utbildning i arkitektur, Kungliga Konst- snart står det klart att den består av ett För en läsare med måttliga ämneskun- högskolans Arkitekturskola, där Lindahl stort antal referat av Göran Lindahls skaper kan det, trots Jonssons flyhänta var professor i svensk och jämförande mycket omfattande insatser som skribent, och läsvärda prosa, riskera att bli en allt- arkitekturhistoria från 1961 fram till sin debattör, lärare och forskare. Innehållet för associativ kavalkad. Men för den som pensionering­ 1991. Den stora rörelsen i några personliga samtal skymtar förbi, någon gång har studerat eller verkat inom handlar om ämnets förskjutning från en men i stora delar är det en text baserad arkitektur och arkitekturhistoria i Sverige tonvikt på arkitektur, byggnadshistoria på skriftliga källor, interfolierade av Gö- öppnar sig här en ovärderlig källa till äm- och restaureringsfrågor, till samlad bebyg- rans egna anteckningar, skisser och foto- nets närhistoria, dess personer, diskus- gelse och det bredare synsätt som kultur- grafier, allt sammanställt ur det omfångs- sionsfora och centrala frågeställningar. miljövård står för. Det vill säga från en- rika arkiv som Leif Jonsson studerat och Fördjupningarna är dock få, för den som skilda verk till hela miljöer, för att sedan som nu till största delen finns på Uppsala vill veta mer hänvisas till den fullständiga under Lindahls sista tid som professor universitetsbibliotek (bilderna kommer bibliografin som sträcker sig över his- pendla tillbaka igen, mot arkitektens tra- att göras tillgängliga via ArkDes). nande dryga 300 titlar publicerade under ditionellt gestaltande uppgifter. Omedelbart dras läsaren in i en med­ sjuttio år. Det är inte utan att läsaren vill Lindahls repertoar var mycket bred. vetandeström av resor, kursplaner, fält- instämma i Jonssons fråga: hur orkade Han rörde sig ledigt mellan 1600-talets arbeten, häftiga debattinlägg och aka- han? porträttkonst och 1960-talets trafikplane-

110 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 recensioner

ring. Hans perspektiv kopplar oftast långa perioden 1960–1990. Mellan raderna i del av arkitektursamtalet men också för historiska förändringsskeden till samtida Jonssons porträtt skymtar betydelsefulla att förmedla akademiska resultat och Ar- frågeställningar. Bland de enskilda initia- personliga och professionella nätverk kitekturskolan var inblandad i några av de tiv som har lämnat bestående spår inom liksom potentiella konflikter och positio- mest radikala utställningarna under det ämnet kan nämnas projekten Den nordi­ neringar. En omständighet nödvändig att sena 1960-talet. Symptomatisk är också ska trästaden och Sockenkyrkorna, men nämna är förstås den knappast förvånan- symbiosen mellan historia och samtid, det finns många fler. Oavsett studieobjek- de men flagranta frånvaron av kvinnor i som i de två till synes omaka invigningsut- tets ålder betonade Lindahl de politiska den högre arkitekturutbildningen under ställningarna 1966. Lindahl ansvarade till- och samhälleliga dimensionerna och ar- perioden. Symptomatiskt nog dyker de sammans med Anders Åman för den tra- betade efter en metodik där statistiska ritande och planerande kvinnorna upp ditionella historiska ritningsutställningen­ uppgifter, intervjuer, uppmätningar och först i samband med trädgårdsprojekt, i Helgo Zettervall som parades med den dokumentation på plats blev en viktig del övrigt figurerar de företrädesvis som assis­ experimentella audiovisuella upplevelsen i analysen. Eller, som Lindahl själv lär har tenter, sekreterare eller medföljande res- Hej stad vilken behandlade samtida urba- karaktäriserat sin metod: beskriva – be- sällskap. nisering och stadsplanering. (I den var för döma – värdera. Att arkitekturen under perioden hade övrigt Jöran Lindvall, sedermera chef för Leif Jonsson, vännen och tecknaren en plats och roll i ett vidgat kultursamtal Arkitekturmuseet, inblandad). Det tycks av porträttet är en kunnig och ödmjuk är också värt att påminna om. Där var inte ha legat någon motsättning i detta – ciceron. Hans egen röst och erfarenhet Lindahl en av de vassaste och flitigaste för att förstå de dagsaktuella problemen får stå tillbaka för genomgången av Lin- pennorna i allt från vetenskaplig publice- blickade man tillbaka – vilket harmonie- dahls oeuvre. Det är lite synd, då ett urval ring till lokaltidningar. Ett intressant spår rade väl med Lindahls studier av allt från mer färgat av Jonssons egen mångåriga av många i boken är Arkitekturskolans stormakts­tidens byggherrar till Farsta erfarenhet, inte minst vid Byggforsknings- och Lindahls samarbete med Arkitek- centrum. institutet, hade kunnat berika och ge yt- turmuseet. Denna institution, grundad Lindahls engagemang tycks aldrig ha terligare perspektiv på Lindahls insatser. 1962, strävade under Bengt OH Johans- sinat. Var denna hängivenhet måhända Skildringen pekar inte desto mindre på sons ledning efter en disciplinär bredd- politiskt motiverad? Jonsson placerar Lin- viktiga förhållanden inom svensk arki- ning av ämnet och kritiska perspektiv. dahl i ett politiskt liberalt fack, alltifrån tektur, idédebatt och utbildning under Utställningsmediet etablerades som en de tidiga bidragen i det liberala student-

bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 111 recensioner

Stockholms slott, slottskyrkan. Skiss i Görans anteckningsbok från 1994, i sam- band med förberedelser för ett föredrag på Krapperups slott samma år.

stadskärnors funktionalitet, liksom ar- gumenten för småhuset (istället för fler- bostadshuset) som det samhällspolitiska bostadsbyggandets ryggrad. Det är ett po- tentiellt uppfriskande bidrag till dagens historieskrivning om efterkrigstidens och välfärdsstatens arkitektur i Sverige. En ideologisk omprövning av den moderna arkitekturens utfasning kan bidra till en nyanserad förståelse av händelseförlop- pen. Lindahls perspektiv presenteras här som ett annat. Vänporträttet skildrar hur skiljelinjerna mellan det bebyggelsehi­ storiska och det arkitekturhistoriska perspektivet har böljat fram och tillbaka, något som Göran Lindahl själv starkt bidrog till genom sin centrala position i debatt och utbildning. Men frågan är om inte Göran Lindahls perspektiv idag, när de traditionella disciplinära gränserna ter sig alltmer upplösta och när särskilt socio­logiska och antropologiska metoder över: Arkitekturskolan på besök i fiskeläget förbundets Liberal debatt till en ihållande återigen vinner mark i uttolkningen av ar- Skudeneshavn på Atlantkusten i Norge. kritik, eller till och med ”vrede”, riktad kitekturen och dess historia, har förvand- foto: Göran Lindahl 1969. mot samhällsplanering i socialdemokra- lats, från avant la lettre till mainstream? under: Göran Lindahl (t.h.) tillsammans tisk regi. Jonsson lyfter fram Lindahls med lärarkollegan professor John Sjöström intresse för individen i relation till be- Christina Pech inför 200-årsfirandet av Konsthögskolans Arkitekturskolan, KTH Arkitekturskola 1973. byggelsen eller hans mer övergripande foto: Roland Jansson, TT Nyhetsbyrån. invändning mot synen på historiska [email protected]

112 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019