Nr 77/2019 Bebyggelsehistorisk Tidskrift
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Bebyggelsehistorisk tidskrift tidskriftBebyggelsehistorisk är Nordens största vetenskapliga Bebyggelsehistorisk tidskrift inom det bebyggelsehisto- riska området. Tidskriften utges med Nr 77/2019 två nummer per år av Föreningen tidskrift Bebyggelsehi storisk tidskrift. Se även www.bebyggelsehistoria.org Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage OMSLAGSBILDEN: Svedjebränning i kulturreser- vatet Linnés Hammarby i Uppland den 28 augusti www.bebyggelsehistoria.org 2019. foto: Jesper Larsson. BAKSIDESBILDEN: Med det moderna genombrot- Manus eller frågor kan skickas till: tet blev gräsmattan en plats för solbad och vila. Ur [email protected] Stephensen 2007, s. 120. foto: G.N. Brandt. I DETTA NUMMER: Markanvändningens mångfald • Farming by fire in north- nr 77 eastern Småland• Svedjebruket i Syd- och Mellansverige före den agrara Författarinstruktion och information om utkomna nummer revolutionen • Græsplænen gennem 100 år i Danmark – samfundsværdi og finns på tidskriftens hemsida www.bebyggelsehistoria.org dyrkningskultur •En gårdsägarförening i industrialismens Sundsvall 1897– 2019 1909 • Ungkarlsfenomenet– eller hur tid och tidpunkt spelar skilda roller vid issn 0349–2834 förvaltning av jordbrukslandskap • PÅGÅENDE FORSKNING Referensverket issn 2002–3812 (Online) Det Medeltida Sverige – en lägesrapport• RECENSIONER Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 77 • 2019 redaktörer jesper larsson & anders wästfelt Bebyggelsehistorisk tidskrift Bebyggelsehistorisk tidskrift utges av den för ändamålet stiftade föreningen Bebyggelsehistorisk tidskrift. Tidskriften utkommer med två nummer per redaktionens adress år. Varje nummer redigeras av därtill utsedda redaktörer. Härvid medver- Ekonomisk-historiska institutionen, kar också tidskriftens redaktionskommitté som innehåller företrädare för Uppsala universitet en rad ämnen. Recensionsavdelningen i tidskriften handhas av en särskild Box 513 751 20 Uppsala recensionsansvarig. www.bebyggelsehistoria.org e-post: [email protected] Samtliga vetenskapliga artiklar i numret är peer review-bedömda. Tidskriften är indexerad i IBA International Bibliography of Art, recensioner EBSCO Art & Architecture Index samt Mattias Legnér EBSCO Art & Architecture Complete (innehåller artiklarna i fullängd). e-post: [email protected] Rankad 1 i Database for statistikk om høgre utdanning (dbh), Norge. prenumeration och distribution Eddy.se ab Box 1310 redaktionskommitté 621 24 Visby Göran Ulväng, Uppsala universitet, ordf., ansvarig utgivare Telefon 0498-253 900 Håkan Berglund-Lake, Umeå universitet e-post: [email protected] Mia Geijer, Länsstyrelsen Örebro län prenumeration för 2020 kan teck- Olof Holm, Riksdagsbiblioteket, Stockholm nas på tidskriftens ordersida http:// Anders Houltz, Centrum för Näringslivshistoria, Bromma bht.bokorder.se eller via e-post Emilie Karlsmo, Uppsala universitet [email protected] eller telefon Magnus Källström, Riksantikvarieämbetet, Stockholm 0498-253 900, fax 0498-249 789. Jesper Larsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, slu, Uppsala En årsprenumeration kostar 450 kr Mattias Legnér, Uppsala universitet Campus Gotland inkl. moms. Fredrika Mellander Rönn, Bjerkings, Stockholm lösnummer och äldre nummer Linda Qviström, Upplandsmuseet beställs på samma sätt via e-post Hedvig Schönbäck, Riksantikvarieämbetet, Stockholm eller telefon/fax. Jennie Sjöholm, Luleå tekniska universitet Lösnummerpris 225 kr + porto. Maja Willén, Stockholms universitet © Respektive namngiven författare advisory board grafisk form, teknisk redaktör Elina Antell, Uppsala Mia Åkerfelt, Åbo Akademi, Finland; Renja Suominen-Kokkonen, Hel- singfors universitet, Finland; Lena Liepe, Linnéuniversitetet, Växjö; Frode engelsk översättning Iversen, Kulturhistorisk museum, Oslo, Norge; Svava Riesto, Köpenhamns (Summaries) universitet, Danmark; Ulla Kjær, Nationalmuseum, Köpenhamn, Danmark. Aidan Allen, Stockholm tryck Bulls Graphics AB, Halmstad, 2019 redaktörer för detta nummer issn 0349−2834 Jesper Larsson Anders Wästfelt issn 2002–3812 (Online) Institutionen för stad och land Kulturgeografiska intitutionen Sveriges Lantbruksuniversitet Tryckt med bidrag från Stockholms universitet Box 7012 Brandförsäkringsverkets stiftelse 106 91 Stockholm 750 07 Uppsala för bebyggelsehistorisk forskning [email protected] [email protected] Innehåll 5 Markanvändningens mångfald av Jesper Larsson & Anders Wästfelt 8 Farming by fire in north-eastern Småland, Sweden A historical geographical analysis of agrarian practices in outlying lands av Ådel Vestbö-Franzén 23 Svedjebruket i Syd- och Mellansverige före den agrara revolutionen, med särskild inriktning på tidigmodern tid av Clas Tollin 42 Græsplænen gennem 100 år i Danmark – samfundsværdi og dyrkningskultur av Torben Dam 59 En gårdsägarförening i industrialismens Sundsvall 1897–1909 av Peter Sundborg 74 Ungkarlsfenomenet – eller hur tid och tidpunkt spelar skilda roller i olika tider vid förvandling av jordbrukslandskap av Anders Wästfelt pågående forskning 85 Referensverket Det medeltida Sverige – en lägesrapport av Christian Lovén recensioner 99 mats fredriksson, Isak Gustaf Clasons herrgårdsrestaureringar 1888–1930 av Göran Ulväng 100 christian lovén, Vårfruberga kloster, 1200-talsjordeboken och godspolitiken av Alf Ericsson 103 thomas wallerström, Kunglig makt och samiska bosättningsmönster: Studier kring Väinö Tanners vinterbyteori av Kjell-Åke Aronsson 105 magdalena hillström, eva löfgren & ola wetterberg (red.) Alla dessa kyrkor: Kulturvård, religion och politik samt johan dalman, Högt i tak i heliga rum av Jakob Lindblad 109 leif jonsson, Göran Lindahl – ett annat perspektiv: Arkitekturhistoria, samhällsdebatt, undervisning, forskning av Christina Pech stiftelse för bebyggelsehistorisk forskning UTLYSNING Forskningsmedel, anslag och stipendier mm Ansökan Två utlysningar sker per år. Ansökan kan endast inges på https://apply.zapote.se/bf under perioderna 1-30 juni respektive 1-30 december och skall vara inlämnad senast kl 12.00 på sista ansökningsdag. Formell undertecknad ansökningsblankett insänds per samma datum till stiftelsen, allt övrigt material inges elektroniskt. Beredning Styrelsens ordförande bereder ansökningarna med anlitande av erforderlig expertis. Beslut Fattas på styrelsemöten i mitten av mars och september. Om stiftelsens anslagsverksamhet Området bebyggelsehistoria finns visserligen inte som akademisk disciplin, men styrelsen tolkar begreppet brett. Dock förbehåller sig stiftelsen att bedöma relevansen av inkomna ansökningar. (En vägledning finns i de ämnen som avhandlats i Bebyggelsehistorisk Tidskrift.) Stöd utgår främst i form av institutionsanslag, publiceringsbidrag och stipendier. Stöd ges till forskning av akademisk verkshöjd inom bebyggelsehistoria i vid mening. Forskning som grundar sig på Brandförsäkringsverkets arkiv och/eller historia ses som en plusfaktor. Stiftelsen står ej som ensam finansiär, utan substantiell medfinansiering (minst 50 %) av universitet eller annan kvalificerad part krävs. Stöd kan ges även till publikationer som innefattar eller bygger på material ur Stiftelsens arkiv (t ex kyrkobeskrivningar, lokalhistoria mm) och kan även ges till publikationer med särskilt syfte att sprida bebyggelsehistoriska forskningsresultat. Mer information För utförligare information, se www.brandverket.se! Frågor och kontakt Styrelsens ordförande Magnus Åkerman, 070-695 14 25 Frågor rörande stipendier, rekvisitioner, avrapportering och anslag mm kan även ställas till [email protected]. 4 bebyggelsehistorisk tidskrift 77/2019 Markanvändningens mångfald ynen på markanvändning är ofta dualistisk: det är antingen skog, åker, stad eller land. Uppdelning går igen i forskning och hur S myndigheter och andra organisationer delar upp ansvarsområden. Medan det finns vissa fördelar med att dela in i kategorier begränsar det samtidigt vår förståelse för hur komplex, föränderlig och mångfa- cetterad markanvändningen kan vara. Den begränsar därmed vår för- måga att förstå människors agerande, både i äldre tid och i nutid, och hur landskapsrummet har använts. Särskilt skogen beskrivs endimensionellt, som natur eller för pro- duktion av träd för timmer- och massaindustri. Men i stora delar av världen bedriver småbrukare svedjejordbruk. Där forskaren och byrå- kraten ser skog ser bonden ett jordbrukslandskap och där jägmästaren ser en misskött skog ser bonden en skog med en mängd olika funk- tioner. I de nordiska länderna hade skogen en mer mångsidig användning före det moderna samhällets genombrott. Inägojorden och utmarken bildade tillsammans förutsättningarna för jordbruket. Ådel Vestbö- Franzén och Clas Tollin lyfter i sina respektive artiklar fram hur vik- tigt svedjebruket var under tidigmodern tid och betonar att skogen även var en del av jordbrukslandskapet och att man där odlade spann- mål. Med fokus på södra Sverige behandlar författarna olika aspekter av svedjebruket. I Ådel Vestbö-Franzéns bidrag presenteras hur det i efter dyningarna av den senmedeltida ödeläggelsen uppstår flaskhalsar där svedjebruket utgjorde ett viktigt komplement till åkerbruket på in- ägorna trots en generell brist på arbetskraft. Clas Tollin visar i sin artikel hur mycket det tidigmoderna källma- terialet har att berätta om svedjebruket. Genom att systematiskt gå igenom äldre storskaliga kartor kan han visa geografisk utbredning och kvalitativa aspekter på svedjebruket. I Torben Dams artikel är det en helt annan markanvändning som står i centrum – gräsmattan. Vi får här följa gräsmattans