Vad har avregleringen av postsektorn fått för resultat?

En studie av UNI Post & logistik om avregleringen av postsektorn

Förord……………………………………………………………..…… 3

Del I: Upprinnelsen till liberaliseringen av postsektorn

1. Avregleringens drivkrafter ……..…………………….……………………….. 4

2. Avregleringens nationella sammanhang …………….…………………….. 5

3. Den nationella operatörens utveckling inför marknadens avreglering.. 5

4. Avregleringens former och stadier…………....…………………………...... 7

5. Avreglering och privatisering ………………………………………..………. 8

6. Regleringsformer och regleringsmyndigheternas roller …….…..……... 8

Del II: Följder av postsektorns avreglering

1. Konkurrens

i. Hur påverkades de före detta monopolföretagen?...... ……. 10

ii. Hur väl fungerar konkurrensen?

a. Variationer i antalet konkurrenter och deras marknadsandelar …………………………………………… 10 b. Russinen ur kakan …………………………………………. 11

2. Följder för sysselsättning och anställningsvillkor

i. Sysselsättningen ……………………………………………………… 12 ii. Överföring av arbetstillfällen från tidigare monopolföretag till nya konkurrenter …………………………...… 12 iii. Följder för sysselsättningens kvalitet ……….…………………….. 13 iv. Sämre anställningstrygghet …………………………………………. 14 v. Lönedumpning …………………………………………………………. 15

Del III: Hur har fackföreningarna hanterat avregleringsprocessen …………….…………………… 17

Slutsatser ……………………………..……………………………... 22

Källor …….…………………………….……………………………... 23

2 Förord

"Jag är en ensamstående mamma, med Storbritannien och USA. Vi har också gått två barn, som går i skolan. Jag har rätt till igenom tillgängligt material i detta ämne. socialbidrag, men för att visa att det inte Första delen av studie handlar om var min avsikt att sitta hemma hela dagen, avregleringsprocessen själv, och om hur blev jag brevbärare hos Selekt Mail och den började i postsektorn: avregleringens Sandd. (...) Formellt arbetar jag tisdagar, drivkrafter, dess nationella sammanhang, torsdagar och fredagar, men i verkligheten och hur den före detta offentliga håller detta arbete mig sysselsatt varje operatören förbereddes för en öppnare dag. (...) Jag vet inte exakt hur många marknad. Andra ämnen i denna del av timmar jag arbetar på detta jobb, men det utredningen är former för och stadier i är absolut mer än ett extraknäck… avregleringen, avreglering och privatiser- Jag skulle vilja fortsätta på detta jobb, men ing, regleringsformer och reglerings- några saker måste regleras först. Till myndigheters roller. exempel måste det betalas sociala avgifter, och det måste finnas socialförsäkringar I andra delen av studien diskuteras om företaget skulle vilja säga upp. avregleringens följder. Vi tittar först på den Om jag räknar rätt tjänar jag omkring tre verkliga konkurrensen på postmarknad- euro per timme. erna, inklusive följderna för den nationella Jag tror inte att jag är försäkrad via operatören, antalet konkurrenter och deras företagen. (…) nu hoppas jag att det inte marknadsandel, liksom "russinplockar- händer nåt när jag arbetar. Om det skulle effekten". I andra hälften av denna del göra det skulle jag verkligen få problem tittar vi på marknadsöppnandets följder för (…) sysselsättningen. Det omfattar följderna Det är underligt. Du arbetar för företaget, för antalet anställda, sysselsättningens du gör reklam för företaget, men du måste kvalitet, skillnader i arbetsförhållanden i själv betala för det (en regnrock). det tidigare monopolföretaget och i de nya Detsamma gäller cykeln. konkurrenterna, samt atypiska arbets- Sandd kanske ger dig en reparationssats former och lönedumpning. ibland, men det hjälper dig inte till en ny Slutligen tar vi upp hur fackföreningarna cykel när den gamla är utsliten, vilket inte har hanterat avregleringen för att minimera tar lång tid, med all post som du lastar på dess följder för arbetstagarna. cykeln."1 Studien skulle inte ha varit möjlig utan Så här är det för en brevbärare i stödet från följande UNI-förbund: CUPW Nederländerna. Hur är det möjligt, i ett i- (Kanada), Verdi (Tyskland), JPGU (Japan), land, på tjugohundratalet? FNPT-UMT (Marocko), AbvaKabo FNV Det är en av de frågor denna utredning (Nederländerna), FNV Bondgenoten skall försöka ge svar på. Vi ser att lönerna (Nederländerna), EPMU (Nya Zeeland), och arbetsvillkoren försämras i post- SEKO (Sverige), Syndicat de la sektorn efter avregleringen, och UNI Post Communication (Schweiz), FG-PTT & logistik ville förstå hur det kunde hända. (Tunisien), NALC (USA), CWU Det beslutades sålunda om en global (Storbritannien) och Unite The Union studie om avregleringen av posttjänster, (Storbritannien). Vi vill här tacka dem för och om följderna för arbetstagarna, för att att de tagit fram rapporter och information, hjälpa våra medlemmar att förhindra och för det stöd som behövts för att kunna situationer som den ovan beskrivna. sammanställa studien och göra den till en värdefull resurs för våra läsare och för det Utredningen bygger på fallstudier i länder globala facket UNI Post & logistik. som har genomfört en avreglering, och en del länder som håller på att förhindra en sådan. De omfattar Argentina, Kanada, Tyskland, Japan, Marocko, Nederländerna, Nya Zeeland, Sverige, Schweiz, Tunisien,

1 FNV Bondgenoten, Colophon, sid. 5

3 Del I: Upprinnelsen till avregleringen av postsektorn

Sverige är ett mycket datortätt och 1. Avregleringens datoranvändande land, vilket innebär att såväl privatpersoner som företag snabbt drivkrafter går över till billigare elektroniska tjänster i bruk. Andelen brev mellan privatpersoner i Man kan luta åt att koppla avregleringen Sverige är närmast marginell nuförtiden– av posttjänster till ett nationellt samman- en procent av hela brevvolymen. hang i varje land, men vi kan se att det Frimärksbrev används främst av små 3 finns tre eller fyra huvudkrafter som driver företag och föreningar". Impulsen mot en på processen i denna sektor. Några av avreglering i Tyskland kan också förklaras dem är universella, och kopplade till den av denna faktor. nyliberala ideologin från tiden då en avreglering först övervägdes, åttiotalet och En tredje faktor som förklarar början av nittiotalet. avregleringen i EU-länderna, är impulsen för en avreglering av marknaderna som En första pådrivande faktor för en kom från EU-kommissionen, som antog avreglering av postsektorn är den det första postdirektivet år 1997. De första ekonomiska krisen som drabbade vissa två skälen i direktivet är mycket tydliga länder vid tiden för avregleringsprocessen. med avseende på mervärdet av en intern Detta var fallet i Nya Zeeland och Sverige. marknad för postsektorn: "(1) Åtgärder bör I Nya Zeeland "fungerade den ekonomiska vidtas i syfte att upprätta den inre krisen, med reformisterna och deras marknaden i enlighet med artikel 7a i Washingtonsamförstånd vid styrspaken, fördraget. Denna marknad skall omfatta ett som katalysator för en tro på att område utan inre gränser, där fri rörlighet 'strukturella problem alla automatiskt för varor, personer, tjänster och kapital skulle lösas av samförståndets påbud och säkerställs. (2) Upprättandet av den inre en ohindrad prissättning på en fri marknaden inom postsektorn är bevisligen marknad."2 av betydelse för gemenskapens ekonom- iska och sociala sammanhållning, En annan pådrivande faktor för eftersom posttjänster är ett viktigt redskap 4 avregleringen är den tekniska utvecklingen för kommunikation och handel." Detta fick och den strukturella nedgången i särskilt betydelse i Tyskland och postvolymen, som beror på den ökande Nederländerna, liksom i Sverige. Det tre substitueringen av post. Det svenska fallet länderna har i själva verket förekommit en illustrerar detta väl. "Samtidigt med avreglering med hänsyn till EUs senaste liberaliseringen har postmarknaden postdirektiv. genomgått stora strukturella förändringar, som bygger på ett allt större användande Slutligen, som i Argentinas fall, har en av IT. Redan i början av 1990-talet började avreglering (och privatisering) av post- man tydliga tecken synas på att IT- tjänsterna främjats och inletts med hjälp av utvecklingen fått inverkan brevutdelningen strukturanpassningsplaner, vägledda av i Sverige. Det följdes av: Washingtonsamförståndet. Sålunda har vissa länder, i synnerhet i Latinamerika, • minskande eller stagnerande för att få lån från Världsbanken, måst brevvolymer minska sina offentliga utgifter och öppna • överströmning från dyrare till billigare sina marknader (d.v.s. privatisera och post (A till B), förstärkt av liberalisera vissa industrier). konkurrensen från Bring Citymail • ökning av elektroniska meddelanden Vi kan notera att oavsett vilka politiska • reklammarknaden ökade eller ekonomiska problem man stod inför i • andelen utdelad direktreklam utgör en postsektorn i alla dessa länder före allts större del. avregleringen, tillämpades samma recept:

3 SEKO, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid.1 4 Europaparlamentet och EU-rådets direktiv 97/67/EG av 2 Kenny A., sid.2 den 15 december 1997, skäl 1 och 2

4 det var avregleringen av sektorn som nyzeeländska Posten år 1986, vilket skulle lösa problemen, vare sig det följdes av en bolagisering år 1987, och en handlade om en ekonomisk kris eller ett avreglering av marknaden år 1998. I mer strukturellt problem, som nedgången i Storbritannien genomfördes översynen brevvolymen. Det brittiska fallet är ett bra åren 1992-94, då landet hade en exempel i den meningen att Posten, enligt konservativ regering med John Major som vitboken Postreform: en tjänst i världsklass premiärminister. Den följdes av en för tjugohundratalet, "vidtar åtgärder för att grönbok i vilken man förde fram idén om öka sin effektivitet, införa moderna tjänster, en privatisering av Royal Mail, en idé som och etablera sig på nya marknader. förkastades. 6 I Tyskland fördes idén om Regeringen kommer att göra det möjligt en avreglering först fram av den krist- för Posten att investera mer i sin framtid demokratiska och liberala regeringen i för att kunna förverkliga denna vision. mitten av 1980-talet. De sociala Vi har också en vision av att kunder skall aspekterna av regleringen infördes senare, ges större möjligheter att välja posttjänster av en socialdemokratisk regering. genom att nya aktörer etableras på marknaden och uppfyller framväxande kundbehov samtidigt som de sporrar 3. Den nationella opera- Posten att erbjuda allt effektivare tjänster. Vi kommer att hjälpa till att förverkliga törens utveckling inför denna vision genom att möjliggöra mer marknadens konkurrens, förstärka det nationella rådet för Postens användare (Post Office Users’ avreglering National Council, POUNC) för att sörja för att kundernas intressen beaktas, och Det finns ett huvudmönster, som genom att upprätta en tillsynsmyndighet framträder när vi tittar på hur de före detta som skall sörja för konkurrens på lika nationella verken genomgick avreglerings- villkor på den brittiska postmarknaden."5 processen eller förbereddes för den. Processen är ofta kopplad till en Detta argument förs fortfarande fram idag. privatiseringsprocess, men inte alltid. Mot bakgrund av den aktuella ekonomiska Mönstret är att det nationella verket krisen finns det en press, om inte för en bolagiseras, och först blir ett statligt bolag. avreglering av posttjänster, så dock för en Sedan splittras bolaget upp i olika företag privatisering av dem. Det är fallet i Kanada, eller innehav, beroende på den Frankrike, Schweiz och Storbritannien. ursprungliga strukturen, som ofta omfattade telekom-, bank- eller till och med försäkringsverksamheter. Så skedde i 2. Avregleringens Japan år 2003, där Posten blev ett statligt företag. Senare privatiserades företaget nationella och delades upp i fyra delar: ett sammanhang brevföretag, Postsparkassan (som blev Japan Post Bank), Postens livförsäkringar (som blev Japan Post Insurance) och Det verkar som att de flesta avreglerings- kontorsnätverket (som blev Japan Post processerna har inletts när konservativa Network), under ett holdingbolag: Japan regeringar suttit vid makten i länderna som Post-koncernen. omfattas av vår fallstudie, eller på grund Så skedde också i Nya Zeeland år 1987, av externa faktorer, på grundval av en då Posten blev ett statligt företag, på nyliberal ideologi, som strukturanpass- samma sätt som många andra statliga ningsprogrammen som förespråkats inom myndigheter som bolagiserades. ramen för Washingtonsamförståndet. Ofta Postnätverket införlivades i företaget. År skulle det göras en översyn av 1993 delades New Zealand Post & posttjänsterna, vilket följdes av Telecommunications upp i tre bolag: rekommendationer om att avreglera eller Posten, Postbanken och Telekom. De privatisera dem. Så skedde i Nya Zeeland, senare två såldes senare till privata där det gjordes en översyn av den intressen. År 1998 upphörde Postens ensamrätt att leverera brev, men företaget 5 Post Office Reform: A world class service for the 21st century (Postreform: en tjänst i världsklass för tjugohundratalet), presenterad för parlamentet av 6 Pond, Richard, sid. 3 ministern för handel och industri i juli 1999

5 behöll skyldigheten att tillhandahålla en tekniskt stöd till denna process. Konsortiet samhällsomfattande tjänst, genom ett drabbades ganska snabbt av ekonomiska avtal med staten. svårigheter, vilket ledde till en våg av Vi kan se samma mönster i Sverige. uppsägningar och till att man letade efter Posten privatiserades 1994 och blev nya partner i konsortiet. Exxel blev en Posten AB, ett statligt ägt företag. Postens sådan ny partner. Inget av dessa bankverksamhet avskildes år 2002. partnerskap fungerade dock. År 2001 Nederländerna är ytterligare ett exempel. diskuterades en omförhandling av Redan på 1970-talet började den konsortiets avtal, och år 2003 fattades nederländska posttjänsten att inrikta sig beslutet att säga upp det. Posttjänsterna mer mot vinstdrivande verksamheter än på återgick då till kommunikationsministeriet. att vara en offentlig service, som erbjöds Företaget har återförstatligats. 99% av av staten. Man erbjöd skräddarsydda aktierna ägs nu av Ministeriet för planering, produkter och tjänster i enlighet med offentliga investeringar och tjänster, och kundernas behov. År 1989 bolagiserades 1% ägs av Ministeriet för ekonomi och PTT till KPN (Koninklijke PTT Nederland, produktion. postoperatören hette TPG Post). År 1994 börsnoterades KPN. 1996 tog KPN över Bland våra fallstudier är Storbritannien det TNT (Thomas Nationwide Transport) och enda undantaget från detta mönster. I slog samman företaget med post- Storbritannien delades postverket upp i operatören. 1998 delades post- och olika delar och bolagiserades, men telekomverksamheterna upp i två separata privatiserades inte. Detta är intressant, då enheter. Samtidigt blev PTT post och TNT Royal Mails monopol begränsades redan ett dotterbolag i TNT Post Group (TPG), år 1981 till brev och paket för mindre än 1 och TPG separerades från KPN för att brittiskt pund, och avregleringen ägde rum kunna noteras separat på börsen. Sedan år 2006. Det genomfördes struktur- ändrade PTT post namn till TPG post, och förändringar i Posten redan i mitten av slutligen till TNT post.7 1980-talet, då verksamheten delades upp i I Tyskland har det gått till på ett liknande fem divisioner: Royal Mail, Parcelforce, sätt, men i omvänd ordning. De olika Post Office Counters, Girobank och enheter som bildade PTT var redan Subscription Services. 9 År 2001 om- separerade år 1989. De bolagiserades vandlades Posten till ett statligt bolag med 1995. År 2000 genomfördes en gradvis staten som enda aktieägare och en gräns privatisering av den tyska Posten genom för verksamheten på 75 miljoner brittiska aktieemissioner. År 2005 ägde privata pund per år. Det förekom år 2001 samtal investerare majoriteten av aktierna. Den med TPG (numera TNT) om ett eventuellt tyska staten äger dock genom sin KfW samriskföretag, men de lyckades inte.10 Bankengruppe (ett kreditinstitut) fortfar- En annan intressant punkt att diskutera ande omkring 36% av aktierna.8 här är likheterna mellan vad som hände de nationella postverken i Tyskland och i Även Argentina uppvisar mer eller mindre Nederländerna under avreglerings- samma mönster, i den meningen att processen. Båda dessa postverk har gjort privatiseringen av det nationella postverket massiva investeringar utomlands. För TNT ägde rum något innan marknaden Post var tanken "att utnyttja ett globalt liberaliserades. ENCOTEL bolagiserades varumärke för att förstärka företagets till ENCOTESA. År 1997 genomfördes en ställning, både nationellt och internationellt nationell och internationell anbudsgivning på längre sikt". Detsamma kan noteras för ENCOTESAs koncession. Denna hos Deutsche Post. En annan likhet skulle vara i 30 år. I augusti samma år mellan företagen är att majoriteten av gavs koncessionen, med namnet Correos deras aktier ägs av privata investerare. Argentina SA (CASA), till ett konsortium Respektive stat äger omkring 1 % av bestående av Itron SA och Sidec SA (med TNT11 och 36 % av Deutsche Post.12 73,5% av aktierna), Banco de Galicia i Buenos Aires (med 12,5% av aktierna), samt till de anställda (med 14,5%) av aktierna. De brittiska posttjänsterna gav ett 9 För mer information, se: Pond, Richard 10 Hayes B. and Bell S. 7 För mer information, se: Abvakabo FNV, Fallstudie för 11 För mer information, se: Abvakabo FNV, Fallstudie för UNI Post & logistik UNI Post & logistik, sid. 2 8 Drews K., sid.17 12 Drews K., sid.17

6 4. Avregleringens former när man kungjorde en förordning som innebar fri konkurrens på de offentliga och stadier företagens område, och upphävde lagar som innebar exklusiva rättigheter och I uppgifterna som samlats in för våra privilegier. I början av 1990-talet, under fallstudier kan vi se att avregleringen av Washingtonsamförståndets epok, genom- postmarknaden inte genomfördes på en gick Argentina ett massivt privatiserings- gång, utan i olika steg, under vilka man och regleringsprogram enligt rekommen- varje gång minskade det reserverade dationer från Världsbanken och området, och gav större utrymme åt Internationella valutafonden. Det innebar konkurrenter. Det är intressant att titta på att ENCOTEL blev till ENCOTESA. År det tyska fallet. Avregleringen i Tyskland 1993 genomdrev man med en ny genomgick olika stadier, vilket gav den förordning en formell avreglering, och nya nationella operatören tid att anpassa sig till villkor för nyetableringar på post- de nya förhållandena. Avregleringen marknaden. Förordningen innebar också genomfördes i fyra steg. Området som att det skapades ett nationellt register av reserverades för Deutsche Post postföretag som övervakades av tillsyns- minskades år 1989, 1998, 2003 och 2006. myndigheten TNCS. Avregleringen var Detta kulminerade i att det reserverade inte väl förankrad, och lagreglerna var inte området avskaffades år 2008. Den första centraliserade i en central posttjänstelag. postreformen genomfördes 1989, då Dessutom inriktades inte dessa regler på avregleringsprocessen fick grönt ljus. Den tjänstekvalitet eller på att generera andra postreformen genomfördes 1995, investeringar, och reglerna om företagens då post- och televerkets tre enheter ansvarsskyldighet var bristfälliga. bolagiserades (till Deutsche Post AG, Avregleringen i Nederländerna verkar Deutsche Postbank AG och Deutsche också ha varit kaotisk, i den meningen att Telekom AG). År 1998 antogs Postlagen, en fullständig öppning av marknaderna med regler och regelverk för nya annonserades och sköts upp många konkurrenter.13 gånger. Detta är kopplat till att man inte I Japan är marknaden ännu inte helt hade tacklat den sociala aspekten av avreglerad, men situation efter den delvisa avregleringen, och till att marknaden inte avregleringen år 2003 håller på att ses skulle öppnas för konkurrens innan vissa över. miniminormer för sysselsättningen kunde Det kan noteras att när avreglerings- överenskommas. Enligt postlagen, som processen har varit mindre väl styrd, eller antogs av underhuset i juni 2007 skulle det förvirrande, har det lett till att den ha skett en avreglering den 1 januari 2008, nationella postoperatören har försvagats då lagen trädde i kraft. Den sköts dock under processen. Det har hänt i upp två gånger (överhuset godkände inte Storbritannien, där Postcomm, tillsyns- lagen), till juli 2008, och sedan till januari myndigheten som bildades efter postlagen 2009, då man inte hade tagit itu med från år 2000, år 2002 sade att arbetsförhållandena i brevdistributions- avregleringen av postmarknaden skulle företagen. Social- och arbetsmarknads- ske stegvis. Det beslutades dock slutligen ministern tog nyligen upp detta, och år 2005 att den skulle ske i två steg. utfärdade en administrativ förordning för Avregleringen av masspost (över 4000 postsektorn enligt vilken "professionella försändelser) genomfördes år 2003, med kontrakt" 14 gradvis skulle fasas ut. Detta en total avreglering från den 1 januari ledde i sin tur till ett beslut om en 2006. fullständig avreglering av den Argentina är också ett bra exempel i den nederländska postmarknaden den 1 april meningen att privata konkurrenter under 2009. årens lopp med hjälp av olika lagar och regler kunnat komma in på marknaden innan den var formellt öppen. Redan år 1979 togs de första stegen mot en avreglering, som innebar att staten under vissa begränsade villkor kunde delegera posttjänster till privata aktörer. Avregleringsprocessen fortsatte år 1987,

13 Ibid. sid. 2 14 För mer information, se nästa kapitel.

7 "Future of Postal Services" 16 , och det hade redan förekommit hemliga 5. Avreglering och överläggningar med TNT, den nederländska postoperatören, om en privatisering delprivatisering år 2001.17

Det kan noteras att en privatisering (eller 6. Regleringsformer och en bolagisering) av den nationella postoperatören i de flesta av våra regleringsmyndigheter studerade fall, skedde före en avreglering nas roller av postmarknaden. Oftast har privat- iseringen skett genom att det nationella Att öppna postsektorn innebar också postverket bolagiserades, och blev ett förändringar av regelverken. Statens roll statsägt företag. Detta är oftast det första som "ägare" av postföretaget och steget mot en fortsatt privatisering. Endast regleringsrollen måste separeras, vilket två av företagen vi har studerat är ofta betydde att man bildade en verkligen privatägda, TNT och DP DHL. oberoende tillsynsmyndighet, som dock på Majoriteten av dessa företags aktier ligger ett eller annat sätt var kopplad till staten. i privata händer. Tillsynsmyndigheten har olika roller, från att utfärda licenser till nyetablerade företag I Japans och Sveriges fall genomfördes på marknaden, till att reglera priser, privatiserings- och avregleringsprocessen övervaka marknaden, och sörja för samtidigt, eller inom ett kort intervall. I konkurrens. Dessa uppgifter är olika i alla Sverige sker det för närvarande en länder, och kan i vissa fall även stå i intressant utveckling, genom samgåendet konflikt med varandra. Hur skall till med Post Danmark A/S, som kungjordes exempel samma organ kunna reglera den 1 april 2008. "Enligt avsikts- marknaden och sörja för konkurrens, förklaringen om samgåendet kommer det samtidigt som man ser till att förpliktelsen att bildas ett moderbolag som samägs av att sörja för samhällsomfattande service svenska staten, danska staten och CVC uppfylls, på ett neutralt sätt? Capital Partners (som hade en aktieandel på 22% i Post Danmark A/S sedan 2005), Om vi tittar på det brittiska fallet, bildades bestående av båda bolagen. Sveriges och tillsynsmyndigheten, Postcomm, efter att Danmarks parlament godkände överens- postlagen, Postal Service Act, trädde i kommelsen i juni 2008, under förutsättning kraft år 2000. Samtidigt bildades även att definitiva avtal undertecknas, och Postwatch, ett konsumentskyddsorgan. En tillsynsmyndigheterna får ta ställning till del av Postcomms funktion är att se till att dem. Den 2 februari 2009 tecknade förpliktelsen att sörja för samhälls- Sveriges och Danmarks regeringar ett omfattande service uppfylls, att övervaka aktieägaravtal och ett samgåendeavtal om konkurrensen och att reglera priserna. Posten AB och Post Danmark A/S. Detta kan ses som motstridigt.18 Det bör Samgåendet kommer att slutföras efter ett dessutom noteras att Royal Mail också formellt godkännande i det danska behöver en licens, och att företaget redan parlamentets finanskommitté och efter att 15 har bötfällts av olika skäl. En annan EU har yttrat sig i konkurrensfrågan." intressant aspekt är att Postcomm övervakar hur mycket Royal Mail tillåts Argentina är något av ett undantag i den investera i modernisering. Royal Mail lyder meningen att en avreglering ägde rum före som företag under den brittiska en formell privatisering. Så skedde också i konkurrenslagen. Storbritannien, där postmarknaden bör- jade avregleras år 2006, och del- I vissa fall överlåts övervakningen av privatiseringen av Royal Mail kungjordes marknaden till konkurrensmyndigheten, efter utgivningen av den oberoende som är skild från postsektorn. Det är fallet i översynen av den brittiska post- Sverige. tjänstesektorn i december 2008. Möjlighe- ten att privatisera Royal Mail nämndes dock redan i grönboken från år 1994,

16 För mer information, se Pond, Richard, sid. 3 17 Hayes B. och Bell S. 15 SEKO, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 3 18 Ibid.

8 I andra länder finns det ingen egentlig tillsynsmyndighet. Det gäller till exempel Nya Zeeland, där det inte finns någon specifik regleringsmyndighet. Statens och ägar- och regleringsfunktioner är dock separerade. Ägandet sker genom stats- företagsenheten, medan regleringen hanteras av handelsministeriet. NZ Post lyder dessutom under konkurrenslagen.

Beträffande social reglering är Tyskland ett intressant fall, då det är det enda landet i våra fallstudier som har infört sociala bestämmelser i sin postlag. Det måste dock sägas att resultaten inte har varit odelat positiva. Diskussioner om de negativa följderna för sysselsättningen och arbetsvillkoren av en avreglering förekom före 1998, då posttjänstelagen antogs. Önskemålen om sociala bestämmelser förstärktes av erfarenheterna på paket- marknaden. SPD befarade att en avreglering skulle ske på bekostnad av anställda i de nya konkurrerande före- tagen och i det tidigare monopolföretaget. Det bildades en förlikningskommitté av parlamentets två kammare, Bundestag och Bundesrat, och man enades om att införa en socialklausul i posttjänstelagen. Regleringsmyndigheten måste sålunda under licenseringsproceduren utreda de nya konkurrenternas respekt för arbets- normerna.19 Denna klausul har dock aldrig tillämpats, och den har inte förhindrat lönedumpning på den tyska post- marknaden.

19 För mer information, se Verdi, Fallstudie för UNI Post & logistik

9 Del II: Följder av postsektorns avreglering

1. Konkurrens ii. Hur väl fungerar i. Hur påverkades de före konkurrensen? detta a. Variationer i antalet monopolföretagen? konkurrenter och deras Vi kommer senare att ta upp marknadsandelar sysselsättningseffekterna, men om vi tittar på vilka följder privatisering och Antalet konkurrenter på marknaden bolagisering, eller avregleringen, har haft varierar med tiden. Det är vanligtvis lågt i på den tidigare nationella operatören, är början, och ökar brant åren efter resultaten blandade. avregleringen, varefter det sedan van- I vissa fall, som i Nya Zeeland, har ligtvis sjunker på sikt. Så skedde i postverkets omvandling till statligt bolag Argentina, Nya Zeeland och i Sverige, där lett till att företagets ställning, och dess marknaderna har varit avreglerade i över lönsamhet, stärkts. Det uppnåddes med 10 år. I Sveriges fall fanns det år 1994, hjälp av högre produktivitet, och genom en året efter avregleringen, fyra nya diversifiering och breddning av de konkurrenter. Deras antal ökade till 105 år erbjudna tjänsterna (t.ex. Kiwibanken, och 23 20 1997, men sjönk tillbaka till 31 år 2008. ett samföretag med DHL). Så skedde Just nu ökar antalet konkurrenter i Japan. också i Japan, där konkurrensen har Det tyska fallet är något annorlunda, sporrat det tidigare monopolföretaget att eftersom konkurrenter kunde distribuera effektivisera verksamheten. I Tunisien har post med en så kallad "D-licens" (post det nationella postföretaget visserligen inte under 50g och brådskande), innan privatiserats, och marknaden är inte helt marknaden var helt öppen, vilket öppen för konkurrens, men det kan ses att stimulerade marknaden till den grad att det tjänster som erbjuds av vissa privata år 2007 fanns omkring 850 företag som företag har pressat det statliga verket att verkade inom brevutbärning.24 förnya sig, och att också erbjuda dem, vilket utökat tjänsteerbjudandet. Dessa siffror verkar imponerande. Avregleringen har dock också ställt de Konkurrenternas marknadsandel är dock tidigare verken i en långt sämre position. fortfarande låg: 8,6 % i Sverige, 10 % i Det gäller Royal Mail i Storbritannien: Nya Zeeland, 10,4 % i Tyskland och "Samtidigt som Royal Mails intäkter har endast 0,1 % i Japan. I Storbritannien fallit de senaste två åren, har finns det enligt Hooperutredningen driftskostnaderna fortsatt att öka, och "praktiskt taget ingen konkurrens till Royal uppgår nu till över 6,9 miljarder brittiska Mail inom utbärning av adresserade pund. Det har lett till Royal Mails första brev". 25 På marknaden för transport rörelseförlust (på 3 miljoner pund) år 2007- mellan slutanvändare har konkurrenter en 8 sedan företagets omorganisation åren 26 21 marknadsandel på endast 0,2 %. 2001-02." I bokslutet säger man vidare, Konkurrenterna till Royal Mail har dock en "Efter avregleringen samlar, sorterar och 20-procentig volymandel i uppsamlingen. transporterar andra företag 20% av posten, Det betyder att 20 % av den totala innan den lämnas över till Royal Mail för brevvolymen kommer från konkurrenter.27 distribution. Konkurrensen på postmark- Även EU-kommissionens generaldirektorat naden uppskattas ha minskat Royal Mails för den interna marknaden för posttjänster rörelsevinst med 100 miljoner brittiska har berört denna aspekt av konkurrensen: pund år 2007-8."22

23 SEKO, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid.10 24 Ecorys, sid. 327 25 Hooper R., Hutton D. & Smith I., The challenges and 20 Kenny A., sid. 17 opportunities facing UK postal services, sid. 5 21 Hooper R., Hutton D. & Smith I., sid. 58 §86 26 Ecorys, sid. 1010 22 Ibid. sid. 48 §66 27 Ibid., sid. 952

10 "Konkurrensen på brevmarknaden växer konkurrens som har vuxit mer än fram, men den utvecklas fortfarande planerat.30 långsamt, och en meningsfull konkurrens har ännu inte uppstått. Konkurrenternas Förespråkare av en avreglering av marknadsandelar ökar, men de är posttjänster menade att en avreglering fortfarande låga även i medlemsländer skulle leda till förnyelse genom konkurrens. som helt har avreglerat sina post- I en nedgående marknad som brev- marknader."28 marknaden konkurrerar man dock snarare med priset, och det är ett av skälen till att De nya konkurrenternas relativt låga nya konkurrenter inriktar sig på marknadsandelar på brevmarknaden kan nischmarknader. Istället för att generera tillskrivas olika orsaker: regleringar för en öppen konkurrens som gynnar inträdet på marknaden, att konkurrenter konsumenterna, har det lett till ett inriktar sig endast på vissa russinplockande på postmarknaden, som i nischmarknader, nedgång på post- vissa fall hotar det nationella marknaden, m.m. postföretagets överlevnad.

Ett annat intressant faktum är att det finns många registrerade konkurrerande b. Russinen ur kakan postföretag, men att endast mellan 1 och 4 är betydande konkurrenter till det tidigare Det framgår av en del av fallstudierna att monopolföretaget, och att dessa har konkurrerande postföretag vanligtvis merparten av konkurrenternas marknads- inriktar sig på de lönsammaste delarna av andel. Det finns två viktiga konkurrenter till marknaden, som business to business, det tidigare monopolföretaget på den tyska business till konsument eller massutskick. postmarknaden: PIN Group och TNT Post, I vissa fall begränsar man sig till två i Storbritannien: UK Mail och TNT geografiska regioner eller städer: "Nya 29 post, två i Nederländerna: Sandd och konkurrenter på den japanska marknaden Selekt Mail, fyra i Nya Zeeland och endast inriktar sig på speciella geografiska ett i Sverige: Bring Citymail. områden och tjänster."31 Detsamma gäller Det betyder att marknaden, snarare än att i Storbritannien. Situationen har uppmärk- den främjar den konkurrens som sammats i pressen: "Det som verkligen förespråkas av liberalismens försvarare, i sänkte Royal Mail var Postcomms riggade själva verket utvecklas mer mot ett slags regler om tillgång till Royal Mails utbärning, oligopol – för att inte nämna att alla de som har gjort det möjligt för företag att tidigare monopolföretagen i Europa för- etablera sig i de lönsammaste delarna av utom i det egna landet konkurrerar även verksamheten. De hanterar nu 40 % av de på marknader utanför landets gränser. lönsamma massutskicken, som tidigare subventionerade utbärning på avsides Om vi tittar på regleringen ser vi att en del belägna platser, och har i år förvandlat en tillsynsmyndigheter förespråkar obliga- rörelsevinst på 233 miljoner brittiska pund torisk rätt att få tillgång till det tidigare till en förlust på 279 miljoner pund."32 monopolföretagets nätverk, som i Russinplockandet har inte bara drabbat Tyskland eller Storbritannien. I Nya leverantörer av samhällsomfattande Zeeland har man gjort detsamma för att tjänster, utan också arbetstagarna: för att avhålla konkurrenter från att bygga egna ha konkurrenskraftiga priser tenderar nätverk. På andra håll, som i Japan, har företagen på postmarknaden att minska det varit ett av villkoren för att nya sina kostnader maximalt, och eftersom postoperatörer skall få tillstånd att etablera största delen av kostnaderna i post- sig på marknaden, att de har ett eget industrin är arbetskraftskostnader gör nätverk mellan slutanvändare. Detta får dessa företag, som vi kommer att se i följder för konkurrensen. Om vi tittar på nästa avsnitt, allt de kan för att sänka dem. siffrorna i Japan och Storbritannien har konkurrenterna i det ena fallet en marknadsandel av 0,1 %, och i det andra uppemot 20 % av brevinsamlingen, och en

30 Hayes B. och Bell S. 31 JPGU, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 4 28 EU-kommissionen, sid. 6 32 Milne S., Corporate cherry-picking isn't delivering the 29 Ecorys, sid. 950 goods, The Guardian, 22 maj 2008

11 2. Följder för mindre detsamma, omkring 16 000 i det före detta monopolföretaget, så de flesta sysselsättning och jobben har försvunnit i posthanteringen, på anställningsvillkor grund av automatisering. Konkurrensen påskyndar investeringarna i ny teknik för att höja produktiviteten.

i. Sysselsättningen En strukturell nedgång i brevvolymen har också lett till att arbetstillfällen försvunnit, Alla fallstudier i denna undersökning visar men detta har skett i mindre skala, och att väldigt många arbetstillfällen har mer kontinuerligt. Även detta kan ses i försvunnit på grund av avregleringen: i Sverige, där det totala antalet nästan varje enskilt fall tiotusentals jobb. I heltidsmotsvarigheter i postverksamheten Tyskland skar Deutsche Post åren 1999- kontinuerligt har minskat, med omkring 2006 bort mer än 21 000 heltidsjobb och 30 %, sedan år 1996. mer än 12 000 deltidsjobb. I Japan har antalet heltidsarbetande i utdelnings- Ett intressant fall är det argentinska. Den verksamheten minskat från uppskatt- totala sysselsättningen minskade efter ningsvis 120 000 till 109 000. I Nya avregleringen och privatiseringen, men har Zeeland minskade antalet postanställda ökat efter åternationaliseringen av 34 från 12 006 till 6 892 heltidsmotsvarigheter postsektorn, såsom visas i rapporten. mellan 1987 och 1997 (43 %). I Sysselsättningsökningen kan förklaras Nederländerna minskade antalet heltids- med åternationalisering och med den motsvarigheter från 40 000 till så få som ekonomiska återhämtningen. 24 000. I Argentina fanns det år 1997 exakt 40 409 anställda som hanterade 808 miljoner postförsändelser. Deras antal ii. Överföring av sjönk till 31 985 anställda, som år 2000 arbetstillfällen från hanterade 1 053 miljoner postförsänd- elser.33 tidigare monopolföretag Dessa arbetstillfällen försvann inte över en till nya konkurrenter natt när postmarknaden i vart och ett av dessa länder öppnades; förlusterna är Enligt ekonomisk teori leder en öppning av resultatet av avregleringsprocessen i sin marknaden till mer konkurrens, och helhet. därmed fler jobb, vilket skulle kunna Det innebär att postföretagen har kompensera för de försvunna arbets- strukturerat om sina verksamheter, ofta vid tillfällena i det tidigare monopolet. Det står tiden för privatiseringen, inför avregler- dock klart att så inte har skett. ingen. Typfallet är Schweiz. SwissPost är Konkurrerande postoperatörer har fortfarande ett statligt företag med naturligtvis skapat nya arbetstillfällen, men monopol, men inför avregleringen av inte i samma omfattning, och absolut inte marknaden har man organiserat om, av samma kvalitet, som arbetstillfällena automatiserat posthanteringen, struktur- som försvunnit i det nationella post- erat om postnätet, minskat servicegraden i företaget. perifera områden och organiserat om I Japan "har det inte skett någon flytt av distributionen. Detsamma gäller arbets- arbetstillfällen från det tidigare monopolet villkoren och bemanningen. Man har sänkt till konkurrenter."35 kompetenskrav för tjänster, ökat deltids- Även i Argentina "finns det inga belägg för arbetet, och ökat arbetet på andra än att anställda övergår från en arbetsgivare normala arbetstider. till en annan, det kan dock enligt tidigare studier och intervjuer visas att det finns två Huvudanledningarna till att arbetstillfällen huvudfaktorer som styr övergången av försvunnit är omstruktureringar i den anställda från den offentliga operatören till nationella operatören inför att marknaden privata företag: överbemanning i den avregleras, automatisering och modern- nationella operatören i vissa sektorer, och isering. Detta kan ses i det svenska fallet: de låga löner som denna operatör betalar antalet brevbärare har förblivit mer eller

34 Manzanelli P., Azpiazu D. och Basualdo F. Fallstudie 33 Dessa siffror är tagna ur frågeformulären som för UNI Post & logistik, sid. 22 medlemsförbund i UNI Post & logistik har fyllt i. 35 JPGU, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 3

12 kvalificerade arbetstagare jämfört med inte omfattas av det juridiska skydd som företag i den privata sektorn." 36 Den ett anställningsavtal ger. senare faktorn utgör ett undantag, och det För att svara på den allt starkare ekonomiska sammanhanget under konkurrensen från Sandd och Selekt Mail avregleringen och privatiseringen i har TNT beslutat att ersätta ett antal tusen Argentina skiljer sig betydligt från det brevbärare med postutbärare. De utför aktuella i de europeiska länderna. endast det renodlade utbärningsarbetet, och tjänar därmed mindre. Antalet brevbärare som sysselsätts av TNT iii. Följder för kommer att minskas dramatiskt de kommande åren, men antalet postutbärare sysselsättningens som arbetar för dotterbolaget VSP kvalitet förväntas samtidigt öka betydligt. För närvarande arbetar omkring 27 000 Omstruktureringen, och i vissa fall postutbärare inom sektorn på grundval av 38 automatiseringen, som båda är följder av avtal om yrkesmässiga tjänster." I detta avregleringen, har påverkat syssel- fall kan vi se att det före detta sättningens kvalitet. Antalet heltidstjänster monopolföretaget TNT har bildat ett eget har minskats, som vi skall se längre fram, dotterbolag, VSP, där arbetsvillkoren är men ofta har dessutom anställningsvillkor sämre än i moderbolaget, för att kunna och anställningsförhållanden försämrats, konkurrera på den egna marknaden! eller förblivit oförändrade under många år, Detsamma har skett i Tyskland: "År 2006 som i Storbritannien. Arbetet självt har sysselsatte konkurrenterna 27 928 också blivit svårare och intensivare, personer i så kallade marginella jobb (de särskilt på grund av automatiseringen. Det kallas också minijobb, och arbetsgivaren är fallet i Schweiz, där arbetet i behöver inte betala sociala avgifter för postsektorn "har blivit svårare, arbets- dem). Det betyder att endast 18 % av tagarna mer stressade, och arbetstakten sysselsättningen som skapats av intensivare."37 I detta fall har det berott på Deutsche Posts konkurrenter är att monopolföretaget har förberett sig för heltidsjobb; mer än 24 % av de anställda att marknaden öppnas. har deltidsjobb, och 58 % har otrygga minijobb (lågbetalda minijobb avlönas med Det finns märkbara skillnader i i genomsnitt under 400 euro per månad). arbetsvillkor mellan det tidigare mono- 80 % av arbetstillfällena som skapats av polföretaget och nya konkurrenter, men konkurrenterna ger alltså ingen anständig det finns också skillnader mellan äldre och lön. Jobben som gav en anständig lön på ny personal inom det tidigare monopol- Deutsche Post har trängts ut och ersatts företaget (d.v.s. mellan f.d. statstjänste- med otrygga jobb hos konkurrenterna i män och nyanställda). efterdyningarna av marknadens avreg- För att illustrera skillnaderna i det tidigare lering. Fasta jobb med fullständiga sociala monopolföretaget och mellan detta och förmåner är undantag snarare än regeln i 39 konkurrenterna på postmarknaden, kan vi de nya brevföretagen." använda oss av det nederländska fallet. I Nederländerna konkurrerar Sandd och Situationen i Nya Zeeland är densamma: Selekt Mail med TNT. "För närvarande "Majoriteten av arbetstagarna som arbetar sysselsätter Sandd, Selekt Mail (del av för konkurrenterna i industrin har inga Deutsche Post) och VSP (del av TNT) kollektivavtal. De har individuella uppskattningsvis 27 000 postutbärare, anställningsavtal, och har i stort sett med vilka man har avtal om yrkesmässiga minimivillkor. I vissa fall måste de själva tjänster. De har inget anställningsskydd, stå för cyklarna de behöver för de får inte betalt när de är sjuka eller tar utbärningen. Medan arbetsgivarna, och i semester, de har inte rätt till arbets- NZ Posts fall aktieägarna, har gynnats av löshetsunderstöd, och de har ingen en högre lönsamhet har levnads- arbetsskadeförsäkring. Heltidstjänster har i standarden förändrats endast långsamt stor skala omvandlats till "extrajobb" som och marginellt för många NZ Postanställda (dock inte alla). Förbättringarna för postarbetarna har inte stått i rimlig 36 Manzanelli P., Azpiazu D. and Basualdo F., Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 25 37 Syndicat de la Communication, Fallstudie för UNI Post 38 För mer information, se: FNV Bondgenoten, Colophon & logistik 39 Verdi, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 3

13 proportion till företagens kommersiella Även antalet atypiska anställningsformer framgångar."40 har ökat. Detta omfattar nu beman- ningsarbetare, timanställda, ackords- Forskningsprojektet Pique summerar arbetare, tillfälligt anställda, visstids- situationen med de försämrade arbets- anställda, återanställda pensionärer, förhållandena väl: "Eftersom många "minijobb" och så vidare. Anställnings- tjänstesektorer är rätt arbetskraftsintensiva formen beror på det nationella sam- (elsektorn är ett undantag), tenderar manhanget och den nationella arbets- företagen att föra över marknadspressen rätten, eller snarare på avsaknaden av på arbetstagarna och försöka undanröja arbetslagar. deras tidigare 'privilegierade' offentliga anställningsrelationer. Nedan följer några exempel på vad som En allmän iakttagelse är därför att det sker sker på vissa avreglerade marknader en fortsatt nedgång i fackets inflytande, att runtom i världen. förhandlingsstrukturerna fragmenteras, "Idag sysselsätter Japans posttjänst liksom löne- och anställningsvillkoren i de omkring 130 000 atypiska arbetstagare. tidigare monopolen (t.ex. lönestrukturer i Sanningen är den att det finns fler atypiska två nivåer för befintliga anställda och arbetstagare än reguljära arbetstagare i nyanställda efter en privatisering eller posttjänsten. Atypiska arbetstagare har avreglering, och mellan anställda med och visstidsanställningar med osäkra jobb, utan ställning som statsanställda) och att d.v.s. det finns inget löfte om något förnyat det uppstår skillnader mellan de tidigare anställningsavtal. Samtidigt är anställ- monopolen och nya konkurrenter. I flera ningsvillkoren sämre än för reguljära sektorer och länder omfattas nya anställda."44 konkurrenter inte av kollektivavtal, eller de omfattas av andra avtal, och de gynnas av "I Sverige har Bring Citymail omkring lägre arbetsnormer (lägre löner och längre 1 000 timanställda. Till skillnad mot och flexiblare arbetstider)."41 anställda på Posten AB som har samma villkor är detta arbete deras huvudsakliga anställningsform och inkomstkälla."45 iv. Sämre "I Tyskland är andelen anställda med anställningstrygghet minijobbavtal (som tjänar mindre än 400 euro och saknar sociala förmåner) nästan Anställningsvillkoren som erbjuds av de 60 %. Problemet förvärras av det ökande konkurrerande postföretagen (och i vissa antalet anställda med visstidsanställningar. fall av det tidigare monopolföretaget) är Jobben är alltså osäkra, instabila och inte bara sämre, vi kan också se en allmän innebär beroende." 46 ökning av den tillfälliga karaktären i anställningarna i postsektorn. Det märks i Ett annat intressant fall finner vi i en allmän förskjutning mot deltidsarbete, Nederländerna, där det finns så kallade en ökning i atypiska arbetsformer och en "overeenkomst van opdracht (OVP)"- tendens att lägga ut vissa uppgifter och kontrakt. Det är fråga om arbetskontrakt funktioner på utomstående entreprenörer. som främst används av konkurrenter till TNT Post. Kontrakten regleras inte i Det verkar finnas ett allmänt mönster: Nederländernas lagar, och de liknar mer heltidsjobb omvandlas till deltidsjobb, som avtal mellan en oberoende tjänste- är flexiblare. Det sker i Japan, Sverige och leverantör och ett företag än ett Nederländerna, där antalet heltidsmot- anställningsavtal. Kontraktsparten (post- svarigheter har sjunkit från 40 000 till utbäraren) betalas för antalet försändelser 24 000 i TNT Post. Dessutom anställer som levereras, det sörjs inte för några företaget praktiskt taget inga heltids- 42 socialförsäkringar, sjukledighet, semester anställda längre. I Tyskland ökade eller arbetsskadeförsäkring, och avtalet antalet deltidsanställda som anställdes av ger inte rätt till arbetslöshetsersättning. Att konkurrentföretagen från 4 160 år 1999 till 43 inga sociala avgifter behöver betalas av 11 626 år 2006. företaget beror på att företaget enligt

40 Kenny A., sid. 24 44 Forskningsinstitutet JPGU, Yoneda Y., Presentation on 41 Brandt T. och Schulten T., sid.128 The universal Service Crisis, Tokyo 2009 42 Abvakabo FNV, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid.3 45 SEKO, Fallstudie för UNI Post & logistik 43 Verdi, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 3 46 Verdi, Fallstudie för UNI Post & logistik

14 nederländsk lag inte behöver betala några manderåd. 50 Det som hände i försäkringspremier om avtalsparten er- Storbritannien är ett bra exempel på håller mindre än 40 % av minimilönen. 47 kundernas missnöje över tjänstekvaliteten En del postutbärare inser inte ens att de och postens integritet. Beträffande den har gått med på detta slags avtal istället senare är situationen för postutbärare i för ett anställningsavtal. 48 Det finns för Nederländerna alarmerande, då de närvarande 27 000 postutbärare med betalas per levererad enhet. En före detta sådana avtal. utbärare som intervjuades i samband med Fackföreningarna har kämpat för att en undersökning av FNV Bondgenoten om regeringen skall göra sådana avtal detta slags arbete sade: "Om jag skulle olagliga, och det beslutades i mars 2009 behöva cykla i 20 minuter dit och 20 att avtalen skall fasas ut inom fyra år i minuter tillbaka för att leverera mitt sista samband med att postmarknaden öppnas brev, och detta för mindre än en helt. femcentare, försökte jag se om brevet var viktigt. Vanligtvis var det inte det, så jag Det har också skett en outsourcing av slängde det i diket."51 vissa tjänster, som inte är direkt kopplade till brevutbärning, som bokföring, personaladministration och IT. Så har skett i Sverige och Storbritannien. Trenden v. Lönedumpning i Sverige går dock nu mer i riktning mot insourcing. Avregleringsprocessen har inte bara lett till en försämring av arbetsvillkoren i Storbritannien utgör ett undantag. Enligt postsektorn. Även lönerna har sänkts, och Europeiska stiftelsen för förbättring av det har förekommit lönedumpning. arbets- och levnadsvillkor har de otrygga anställningarna i Royal Mail minskats Vad gäller skillnader mellan lönerna i de radikalt för att förbättra motiveringen och tidigare monopolföretagen före och efter betjäningen, och för att bemöta kundernas avregleringen av postmarknaden är betänkligheter om postens integritet. Det erfarenheterna blandade. I Nya Zeeland fanns 20 000 tillfälligt anställda år 2004. har lönerna hållit jämna steg med Idag är de endast 500.49 inflationen. I Sverige har löneökningarna saktat av efter avregleringen och privatiseringen, men tendensen har på Den kraftiga ökningen av dessa atypiska 52 anställningsformer är en följd av kon- sistone vänt. I Tyskland har det dock kurrensen på postmarknaden i den varit annorlunda. Efter att Deutsche Post meningen att det är lättare att snabbt privatiserats, "…graderades de anställda anpassa denna slags arbetskraft till efter det faktiska arbete som de skulle förändringar i efterfrågan på marknaden. utföra enligt arbetsbeskrivningen. I Den är också betydligt billigare, som vi praktiken innebar det att den genomsnittliga lönen sänktes med omkring skall se i det följande avsnittet. 53 30 %." De nya anställningsformerna är en utmaning, inte bara för fackföreningarna, Uppgifterna om lönerna i konkurrerande utan också för kunderna och för den postföretag är än mer alarmerande. I samhällsomfattande servicen. I Tyskland Tyskland och Nederländerna används hade enligt en undersökning som låga arbetskraftskostnader uppenbarligen genomfördes av Input Consulting GmbH som en konkurrensfördel. år 2007 endast 3,5 % av alla nya brevpostföretag som enligt lag måste ha I Tyskland, skriver Input Consulting, ett medbestämmanderåd också i "uppgick timlönen som de nya verkligheten någon form av personal- postföretagen år 2007 betalade till representation. Detta beror på att utbärarna i genomsnitt till endast 7 euro i ledningen ofta gör allt den kan för att västra Tyskland, och endast 5,90 euro i stoppa fackliga verksamheter och den östra delen av landet. Bruttolönen för förhindra att det bildas medbestäm- en arbetsvecka på 38,5 timmar var

50 Verdi, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 4 47 FNV Bondgenoten, Colophon, sid. 7 51 FNV Bondgenoten, Colophon, sid.12 48 Ibid. 52 SEKO, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 7 49 Ecorys, sid. 1016 53 Verdi, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 4

15 sålunda 1 169 euro i västra Tyskland och Situationen i Nederländerna är en 985 euro i östra Tyskland. År 2007 uppenbar orosfaktor: en brevbärare som betalade Deutsche Post sina brevbärare arbetar för TNT har en timlön på omkring en begynnelselön på 1 698 euro, förutom 15 euro. Den totala arbetskraftskostnaden en semesterbonus (332,34 euro), en för en brevbärare, inklusive anställnings- julbonus (en extra månadslön) och en skyddsavgift, pensionsavgifter, semester- variabel prestationsrelaterad bonus. I lön, arbetsskadeförsäkring och arbetslös- genomsnitt tjänade personer som hetsförsäkring, är 23 euro i timmen.57 En arbetade för de nya postföretagen alltså postutbärare som arbetar för Sandd eller 40 % mindre än sina kolleger på Deutsche Selekt mail, och som betalas med ackord, Post i västra Tyskland, och 50 % mindre i genererar en total arbetskraftskostnad på östra Tyskland". 54 Piqueundersökningen 7,60 euro per timme. Det stiger till 11 euro visar tydligt att privata postföretag ofta per timme för en anställd som omfattas av använder sig av en lönedumpningsstrategi ett kollektivavtal. 58 Som vi har sett för att uppnå konkurrensfördelar gentemot behöver postföretagen inte betala några Deutsche Post.55 sociala avgifter för uppdragstagarna (post- utbärarna), om dessa tjänar mindre än Frågan om lönedumpning var ofta 40 % av minimilönen, vilket skulle kunna förstasidesnyhet i Tyskland (och i Europa) förmå dessa företag att avsiktligt inte under förra året. I samband med att uppmuntra uppdragstagarna att arbeta marknaden öppnades kämpade fackför- mer än 16 timmar per vecka.59 Det mest eningarna för, och uppnådde, ett avtal om oroande är dock att endast ett fåtal en minimilön för postsektorn. Det skedde postutbärare, enligt en undersökning av genom en minimilöneöverenskommelse FNV Bondgenoten, vet ungefär vad de och en förlängning av utstationeringslagen, tjänar per timme (eftersom de betalas per som antogs av parlamentets underhus postförsändelse). De uppskattar sin lön till Bundestag och överhuset Bundesrat i i genomsnitt 5 euro per timme. Enligt en december 2007. Minimilönen i överens- tidigare undersökning av FNV tjänade kommelsen, som skulle träda i kraft den 1 postutbärarna i genomsnitt mellan 6 och 8 januari 2008 sattes till 8 euro i timmen i euro per timme.60 östra Tyskland och 9,80 euro i timmen i västra Tyskland. Efter det följde en serie Den avgörande frågan är här hur dessa rättsfall som inleddes av PIN Mail AG människor förväntas kunna leva på så Berlin, BdKEP – den federala föreningen låga löner, om de nu kan kallas för löner. för internationella express- och kurir- tjänster, TNT Post Regioservice GmbH, I postbranschen är arbetskraftskost- samt Ridas Sicherheits- und Handels- naderna en stor del av de totala gesellschaft mbH (ett TNT-företag), kostnaderna – det är en arbetskrafts- konkurrenter till Deutsche Post, om intensiv bransch. Nya konkurrenter kan huruvida det var lagligt att utsträcka komma att använda sig av lönedumpning minimilönen till alla anställda i postsektorn. för att vinna marknadsandelar, men det De vann denna juridiska kamp. leder till att inte enbart arbetstagarna drabbas, även tjänstekvaliteten försämras, I februari godkände Bundestag och vilket drabbar kunderna, och i slutändan Bundesrat en ny version av företaget självt. En annan allvarlig sak är utstationeringslagen. Enligt denna nya att så låga löner och så dåliga arbetsvillkor version, som återspeglar beslutet i skapar en nedåtgående spiral för hela förvaltningsdomstolen, har den tyska postbranschen, och att postarbetare regeringens rätt att utfärda förordningar hamnar i låglönekategorin. utökats. Resultatet är att man funnit en lösning som ger större juridisk säkerhet för att tillåta den federala arbetsmarknads- ministern att genomdriva en minimilön för brevsektorn.56

54 Ibid., sid. 5 57 FNV Bondgenoten, Colophon, sid. 3 55 Drews K., sid. 21 58 Ibid., sid. 16 56 För mer information, se: Verdi, Fallstudie för UNI Post 59 Ibid., sid. 15 & logistik 60 Ibid., sid. 11

16 Del III: Hur har fackföreningarna hanterat avregleringsprocessen

Avregleringsprocessen har satt fack- överenskommelsen som uppnåddes den 9 föreningarna under hård press, inte bara mars 2009. för att de kunde förutse de negativa följderna av den för medlemmarna, den Ibland följdes de ekonomiska drabbar dem också direkt. Fack- förändringarna i postsektorn av politiska föreningarna hotades sålunda på två sätt: förändringar, som innebar tuffare lagar externt, genom förändringarna i det som riktade sig mot fackföreningarna, och politiska och ekonomiska sammanhanget som gjorde det dubbelt så svårt för för deras verksamhet och i förändrade fackföreningarna att fullgöra sin uppgift attityder från postföretagen, samt internt, under de föränderliga förhållandena. Så beroende på olika syn på och strategier för var det i Nya Zeeland, där efter att NZ hur man skulle agera med anledning av Post bolagiserats, "en ny antifacklig avregleringen. I vissa fall ledde detta till lagstiftning genomfördes, som under- omvälvningar i fackföreningarna. grävde fackets ställning, arbetstagarnas Om vi tittar på de externa påtryckningarna organisation och de kollektiva förhand- på fackföreningarna utifrån ett ekonomiskt lingarna, och försvagade arbetstagarnas perspektiv, kan vi notera att de tidigare ställning".63 monopolföretagen mot bakgrund av avregleringen har blivit hårdare i sina De interna motsättningar som uppstod i förhandlingar med fackföreningarna. fackföreningarna på grund av privat- Konkurrensen har pressat företagen till iseringen och avregleringen är kopplad till kostnadsrationaliseringar, vilket i sin tur splittring om vilken strategi som bör antas sätter press på fackföreningarna. I med avseende på avregleringen. Så var Nederländernas fall är detta symtomatiskt. fallet i svenska SEKO: "När Bring Citymail "KPNs (numera TNT Post) kollektivavtal grundades år 1991 var åsikterna inom utarbetades ursprungligen i ett statligt SEKO delade om vilket perspektiv företags skyddade miljö. Det hade fackförbundet skulle ha till att det privatiserats, men det utsattes år 1998 etablerades en konkurrent till posten. ännu inte för så hård konkurrens. Därefter I början var SEKOs inställning till Bring började dock konkurrensen att bli gradvis Citymail mycket splittrad. Å ena sidan hårdare, och företaget kom alltmer till fanns det starka reaktioner mot förhandlingsbordet med argumentet att nyordningen, men det fanns också en arbetsvillkoren inte var i 'överens- insikt att det fackliga uppdraget krävde stämmelse' med marknaden. Det betydde, organisering och kollektivavtal i det nya och för företaget fortsätter det att betyda, företaget." inte bara att timlönerna måste sänkas, I början av avregleringsprocessen utan också att det krävdes flexiblare "reagerade SEKO starkt mot etableringen arbetsvillkor. Lönetillägg för obekväma av Bring Citymail och avregleringen av arbetstider och övertidsarbete ifrågasattes, postmarknaden. Medlemmar i Posten AB och det förekom också en oavbruten press reagerade starkt mot avregleringen och om öppettiderna (inklusive idén om att mot att postmarknaden öppnades för förlänga dem)". 61 Detsamma hände år konkurrens. 2003, då företaget satte press på Fackförbundet genomförde flera större fackförbundet under förhandlingarna: aktioner och kampanjer, och kontaktade "Acceptera sämre arbetsvillkor, eller att regeringen för att försöka förhindra en arbetstillfällen försvinner. Enligt TNT avreglering. Det var en kamp som vi måste arbetskraftskostnaderna sänkas förlorade. med 25 % för att man skulle kunna Samtidigt kände sig SEKO tvunget att konkurrera med de nya postföretagen, och verka för ett kollektivavtal med Bring undvika uppsägningar". 62 Detta Citymail. Bland annat för att sörja för att upprepades sedan med princip- inga av de andra, konkurrerande fackförbunden skulle hinna före."64

61 Abvakabo FNV, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid.4 63 Kenny A., sid. 7 62 Ibid., sid. 5 64 SEKO, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 13

17 Konkurrens mellan postföretag kan också frågor) varit fråga nummer ett under dessa innebära konkurrens mellan olika delegationsbesök. Tusentals medlemmar fackförbund. Det kan illustreras med som verkar som påverkare har deltagit." 66 situationen i postsektorn i Nederländerna. Kanadensiska CUPW och schweiziska "AbvaKabo FNV är fackförbundet inom Syndicat de la Communication har också TNT, det före detta statsföretaget PTT. bedrivit påverkansarbete mot vissa Efter avregleringen och etableringen av specifika grupper, som skulle beröras av nya postföretag har FNV Bondgenoten en avreglering. I Schweiz fall har det gällt också blivit aktivt i postsektorn. Det pågår konsumenter, små och medelstora företag, för närvarande samtal om något slags samt medborgare i perifera regioner och i samarbete eller samaktion mellan de två, alpregioner. I Kanada har detta också för att skapa ett enhetligt fackförbund för omfattat föreningar för ursprungs- postsektorn. Samtalen går inte bra. FNV befolkningar och pensionärsföreningar. Bondgenoten verkar för de anställdas Frågan om vad man skall bedriva intressen i den nya postföretagen, medan påverkansarbete om är också intressant, AbvaKabo FNV försvarar de TNT- och inte nödvändigtvis detsamma i olika anställdas intressen. Det har lett till att länder och i olika politiska sammanhang. I man har diametralt motsatt inställning i Japan inriktade sig JPGU på takten i och avregleringsfrågan: AbvaKabo FNV har omfattningen av avregleringen. I Schweiz alltid varit emot den, medan FNV talade kommunikationsarbetarnas fackför- Bondgenoten alltid har varit positiv till bund om finansieringen av den den." 65 samhällsomfattande servicen, samt om kvalitet och volym på tjänsterna som I denna första del har vi visat erbjöds inom ramen för den sammanhanget, inom vilket fackfören- samhällsomfattande servicen till enskilda ingarna måste verka, medan en konsumenter, och för ekonomin i avreglering pågår. Låt oss nu titta på vilka allmänhet.67 strategier facken har använt för att För att detta slags påverkansarbete skall motverka en avreglering av postmark- vara effektivt är det viktigt att det stöds av naden i sina länder. (I denna del av forskningsarbete, faktablad, bulletiner, rapporten tar vi med exempel från länder m.m. I Marocko har fackförbundet FNPT- som inte har genomgått någon avreglering UMT arbetat med akademiker för att än, men där det genomförts kampanjer underbygga argumenten mot en privat- mot avreglering.) isering och avreglering av postsektorn, samt för att argumenten skall ha bekräftats Först och främst har alla fackförbund av en tredje part.68 bedrivit påverkansarbete. För att påverka effektivt, har varje fackförbund inriktat sig Nätverksarbete är ett annat verktyg som på relevanta grupper, i enlighet med det fackföreningar har använt sig av för att egna nationella sammanhanget. Vissa stödja kampen mot en avreglering. Det fackförbund i Kanada har till exempel gäller till exempel CUPW, som arbetat inriktat sig på konsumentgrupper, medan med större postföreningar, små och svenska fackförbund inte har det. Alla har medelstora företag, landsbygdsföreningar, dock arbetat gentemot parlamentariker, pensionärsorganisationer och föreningar regeringen och politiska partier, inte bara för ursprungsbefolkningar.69 på det nationella planet, utan också regionalt och lokalt. NALC i USA är ett bra Även mediernas medverkan är viktig för exempel. "NALC har sedan länge använt att framhäva ett intresse. Japanska JPGU sina föreningar i de 50 delstaterna för att har använt sig av denna taktik. "Medier har främja lagförslag och politiska program. bevakat postsituationen lokalt, liksom Varje år skickar de flesta delstats- konsumenters och ideella organisationer föreningarna delegationer till Washington antiprivatiseringskampanjer. Aktioner som för att utbildas av det nationella förbundet bevakats av medierna har fått stort och för att direkt påverka sina delegater i inflytande på den nationella politiken. USA-kongressen om lagfrågor. Under mer Särskilt resolutioner och synpunkter från än ett årtionde har lagar om att reformera postsektorn (om avreglering och andra 66 NALC, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 8 67 Syndicat de la Communication, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 4 65 Abvakabo FNV, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 68 FNPT-UMT, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 7 11 69 CUPW, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 3

18 kommunledare och kommunala försam- Nej till avreglering73 lingar påverkar politiken. Det är därför SEKO reagerade starkt mot etableringen nödvändigt att dessa aktioner anordnas på 70 av Bring Citymail och avregleringen av ett effektivt sätt." postmarknaden. Medlemmar i Posten AB var starka motståndare till avregleringen Samarbete i fackföreningsrörelsen är och till att postmarknaden öppnades för mycket viktigt för att försvara en offentlig konkurrens. postsektor. Det tog man fasta på i USA i Fackförbundet genomförde flera större samband med postreformlagen PAEA från aktioner och kampanjer, och kontaktade år 2006, då postarbetareförbund samar- regeringen för att försöka förhindra en betade med viktiga intressenter. "…på det avreglering. Det var en kamp som vi nationella planet bildade NALC, APWU förlorade. och NPMHU en koalition med centrala intressenter i postsektorn, inklusive Organisering av arbetsplatser och Direktreklamföreningen, kollektivavtal Paketdistributörsföreningen, Samtidigt kände sig SEKO tvunget att Postbudsrådet, Tidskriftsföreningen och viktiga försäljningsställen, som Pitney verka för ett kollektivavtal med Bring Bowes, för att främja en samför- Citymail. Bland annat för att inga av de andra, konkurrerande fackförbunden ståndsinställning till reformen. Denna inställning inriktades på att behålla skulle göra det före oss. Ett avtal monopolet, varvid USPS dock skulle ges tecknades, och vi började rekrytera medlemmar på Bring Citymail. nya kommersiella friheter. Postindustrin gick med på att undvika ändringar i I början var det SEKOs förtroendevalda kollektivavtalssystemet, och fackförening- som också var anställda i Posten AB, som rekryterade medlemmar och organiserade arna gick med på att söka efter ett smidigare system för att fastställa Bring Citymail. Att anställda i Posten, portotabeller." 71 visserligen förtroendevalda, arbetade med att bilda en SEKO-organisation på Bring Men fackföreningarnas främsta medel för Citymail och förhandla med företaget, var att bekämpa en avreglering är att något som Bring Citymail effektivt mobilisera medlemmarna, i synnerhet i utnyttjade mot SEKO. postsektorn, där postarbetarna ständigt är Frågan som Bring Citymails ledning ställde i kontakt med allmänheten. Det kan få var om anställda i Posten, Bring Citymails multiplikatoreffekter för en kampanj. NALC konkurrent, kunde vara trovärdiga skrev: "De lärdomar som vanns av NALC företrädare för anställda på Bring Citymail. och de andra postarbetareförbunden i Företaget utnyttjade naturligtvis också det USA under den decennielånga debatten faktum att SEKO hade agerat mot en om postreform kommer att vara ovärderlig avreglering. Var det möjligt för ett i framtiden. Den viktigaste lärdomen är att fackförbund som SEKO att vara en medlemmarna måste mobiliseras för att trovärdig företrädare för de anställda på försvara den samhällsomfattande servicen Bring Citymail, när SEKO inte ville ha och bra arbetstillfällen i postsektorn." 72 någon konkurrens på marknaden? Trots detta lyckades vi bilda en Vad vi har sett hittills har handlat om funktionsduglig organisation på företaget. fackliga taktiker för att förhindra en Ett kollektivavtal tecknades, som dock i avreglering. Vi måste dock också titta på början inte var likvärdigt med det i Posten vad fackföreningarna har gjort när slaget AB. förlorades, och postmarknaden öppnades Det uppstod trovärdighetsproblem, inte för konkurrens. Det kan sammanfattas i ett bara med de framtida medlemmarna i ord: organisera. Låt oss se på det svenska Bring Citymail, utan även med de fallet, och på hur SEKO hanterade existerande medlemmarna på Posten AB. organiseringsarbetet i de nyetablerade Medlemmarna på Posten AB tyckte att företagen efter avregleringen. deras fackförbund hade svikit dem när SEKO träffade avtal och bildade en SEKO-organisation på Bring Citymail. Medlemmarna på Posten AB hade levt så länge med Posten AB som det 70 JPGU, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 7 dominerande företaget, att man hade svårt 71 NALC, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 8 72 Ibid. sid. 9 73 SEKO, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 13-15

19 att frigöra sig från situationen att Även i det avseendet har förbundet lyckats konkurrensen öppnat sig. Det kan tilläggas relativt bra. att både Posten AB och medlemmarna på Idag har SEKO ombudsmän som arbetar Posten AB vid denna tid hade samma på förbundet för att hantera kontakterna i intresse av att bevara den gamla förhandlingsarbetet med det ena eller ordningen. andra företaget, så att SEKO inte på något sätt kan skyllas för att ge något företag Nyorientering några fördelar. Misstanken lever dock kvar, Det var dock nödvändigt för fackförbundet framförallt på Bring Citymail. att ändra både politik och strategi. Att Något som också lever kvar är det övergå från att organisera medlemmar i ett historiska problemet, i synnerhet bland företag till att organisera medlemmar på anställda i Stockholm, där Bring Citymail en marknad med flera företag förutsatte en först etablerade sig. Många anställda i förändring i det fackliga organiserings- Stockholm vill inte bli medlemmar i SEKO, arbetet. eftersom de tror att SEKO främst Det var viktigt att svensk postlagstiftning representerar anställda på Posten AB. var utformad så att inget företag fick Situationen är bättre i Göteborg och affärsmässiga fördelar. Det krävde ett Malmö, där organisationsgraden är hög på långvarigt och metodiskt arbete för att Bring Citymail. försöka påverka politikerna. Vår ambition är att uppnå likalydande avtal I det avseendet kan förbundet förmodligen för alla postföretag. Vi är fortfarande en bit hävda att arbetet varit framgångsrikt. Vi därifrån, eftersom det förutsätter att har idag en förhållandevis neutral och bra postföretagen kan sitta vid samma lagstiftning för postmarknaden. förhandlingsbord som sina konkurrenter, Fackförbundets lobbyarbete inriktades på och så långt har de inte kommit än. politiska partier, riksdagsledamöter och Det största problemet på Bring Citymail är regeringsföreträdare. Den svenska fack- idag att personalomsättningen är extremt föreningsrörelsen har också av tradition hög, och att det absoluta flertalet av goda politiska kontakter, främst med arbetstagarna är mycket unga. Det skapar socialdemokraterna, men också med naturligtvis problem med organisations- andra partier. graden och kontinuitet för de fackliga I Sverige finns det ingen tradition av att förtroendevalda. samarbeta med andra organisationer med Slutligen är det viktigt att nämna att det den här typen av frågor, till exempel finns ett litet antal små postföretag som konsumentorganisationer. De svenska arbetar med lokal postutdelning. Dessa fackföreningarna har en hög organisa- företag har vanligtvis endast 3-4 anställda. tionsgrad och många medlemmar, vilket SEKO har träffat likvärdiga avtal med betyder att de har en stort inflytande i dessa företag. samhället. Dessutom finns det i Sverige egentligen inte någon särskilt stark Slutligen konsumentrörelse, då konsumenterna är Avregleringen av postmarknaden genom- vana vid att representeras av staten fördes i enlighet med politiska beslut i genom myndigheter som Konsument- Sveriges riksdag. SEKO beslutade då att verket. agera i enlighet med följande viktiga krav: Det kan också noteras att Citymail har • neutral lagstiftning varit skickligt i sitt lobbyarbete i Europa, till • neutralitet i våra egna kontakter förmån för ökad liberalisering av med postföretag på marknaden postmarknaden. • Konkurrensneutrala avtal för att förhindra lönedumpning. Likvärdiga kollektivavtal För att få bra relationer med Vad vi kan lära oss av SEKOs medlemmarna i båda företagen är det erfarenheter är att det uppenbarligen inte viktigt att kollektivavtalen inte ger något är lätt att organisera i konkurrerande företag några konkurrensfördelar. Det är företag. Det är inte lätt för fackförbundet viktigt att förhindra att företagen att behålla sin trovärdighet och att uppnå konkurrerar med hjälp av våra ett balanserat kollektivavtal med det nya medlemmars anställningsvillkor. Det är företaget, och det är inte lätt för de bättre att facket arbetar gemensamt för att anställda i det tidigare monopolföretaget få likvärdiga anställningsförhållanden. att acceptera att deras fackförbund inte längre representerar endast dem. En

20 annan svårighet var fackförbundets förändring av politik och strategi efter att kampen mot en avreglering av postsektorn hade förlorats. Men som SEKO skrev i sin rapport, "… det fanns också en insikt om att fackets uppgift var att organisera, och att teckna ett nytt kollektivavtal med det nya företaget". 74 Vi måste naturligtvis beakta det nationella sammanhanget och kollektivavtalssystemet. Ickedestomindre konkurrerar postföre- tagen, såsom vi har sett i del II av denna rapport, med sina kostnader, d.v.s. med arbetsvillkoren och lönerna. För att förhindra det, "är det bättre att fackförbundet verkar för lika anställningsvillkor".75 Detta betonades i en rapport om arbetsmarknadsrelationer i postsektorn av Europeiska stiftelsen för förbättring av arbets- och levnadsvillkor: "Erfarenheterna i länder där det redan skett en avreglering tyder på att ett alternativ till en förmodligen överhängande försämring av arbets- villkoren och arbetsmarknadsrelationerna i denna viktiga del av tjänstesektorn är att verka för branschavtal. Dessa skulle i själva verket kunna bidra till att minska polariseringen och främja en harmon- isering av anställningsvillkoren i post- sektorn. Det kan vara värt att minnas fallet med Royal Mail, som nyligen har minskat den tidigare omfattande användningen av tillfälligt anställda, för att upprätthålla tjänstekvaliteten. Det tyder på att det också ligger i postföretagens intresse i denna ekonomiskt och socialt livsviktiga sektor att kunna lita på att det råder arbetsvillkor som bidrar till engagemang och samarbete hos deras mänskliga resurser."76

74 SEKO, Fallstudie för UNI Post & logistik, sid. 13 75 Ibid. 76 Europeiska stiftelsen för förbättring av arbets- och levnadsvillkor, sid. 31

21 Slutsatser

Enligt ekonomisk teori skall en avreglering sysselsättningen och arbetsvillkoren. Vi av marknaden leda till konkurrens och har här försökt att göra det genom att tillväxt, nyskapande, prissänkningar och informera om avregleringens realiteter för sysselsättning. postanställda. Detta är ett första steg. Vi måste dock se längre, på vad det finns för Vi skall ha klart för oss att detta inte har alternativ, och på vad som kan göras för skett på postmarknaden: att undvika den situation som postutbärare • Det finns mycket liten konkurrens på i Tyskland, Nederländerna och på andra postmarknaden. Konkurrenterna har håll ställs inför. mellan 0,1 % och omkring 10 % av Vad SEKO har gjort på organiserings- marknadsandelarna. området är intressant. Konkurrensen på • Antalet konkurrenter till det tidigare postmarknaden har lett till facklig monopolföretaget är litet, i de flesta fragmentering och därmed facklig svaghet, fallen endast mellan ett och fyra. vid en tid då facket borde vara starkt. • Det sker "föga nyskapande, då Genom att organisera de anställda i de konkurrensen främst bygger på nya företagen har man inte bara uppnått pris".77 att arbetstagarna har liknande löner och arbetsvillkor, fackförbundet har gynnats på längre sikt genom ett ökat medlemsantal. Vad gäller sysselsättningsaspekten är de Att organisera är sålunda något vi kan förmenta "fördelarna" med en avreglering rekommendera. En annan rekommenda- mycket oroande: tion är att titta på "användarnas rätt till en • Tiotusentals arbetstillfällen har gått samhällsomfattande postservice" enligt §3 förlorade i de enskilda länderna. i Världspostkonventionen, som ett sätt att • Det har inte skett någon betydande skydda en service, och arbetstillfällen, av övergång av sysselsättningen från den god kvalitet. Vi tror att det finns andra sätt före detta nationella operatören till nya att skydda arbetstagarna mot avre- konkurrenter (åtminstone inte i samma gleringens negativa följder för deras jobb. antal, och absolut inte till samma Detta kommer att kräva fortsatta studier. arbetsvillkor). • Det har skett en minskning i antalet heltidsarbeten och en ökning av antalet deltidsjobb. • Arbetsvillkoren har försämrats i de E. Bares, 21 april 2009 konkurrerande postföretagen, och i sektorn i allmänhet. • Otrygga arbetsförhållanden har spritt sig, genom en utbredning av atypiska arbetsformer. • Det har skett lönesänkningar. • Lönedumpning. • Sämre anställningstrygghet. • Kompetensavveckling.

Vilka är då vinsterna med en avreglering?

Målet med denna undersökning var att hjälpa medlemsförbunden i UNI Post & logistik att hantera de följder som avregleringen av postmarknaderna har för

77 Hooper R., Hutton D. & Smith I., The challenges and opportunities, sid. 6

22 Källor

Abvakabo FNV, Fallstudie för UNI Post & logistik, Case study for UNI post & Logistics on the liberalisation of postal services in the Netherlands, Nederländerna, 2009

Accenture, High performance. Delivered., Postal Universal Service Obligation (USO) International Comparison, International Postal Liberalization – Comparative Study of US and key Countries, USA, 2008

Andersson M. och Thörnqvist C., Liberalisation, privatization and regulation in the Swedish postal services sector, Pique, Göteborg, 2006

Bickerton J., Postal Deregulation: Its impacts on postal workers and the response of a postal union, Ottawa, 2006

Bickerton J., Sauber J., Steinhoff K., Is North America preparing to embrace postal deregulation? Ottawa, 2008

Brandt T. och Schulten T., Liberalisation and privatization of public services and the impact on labour relations: A comparative view from six countries in the postal, hospital, local public transport and electricity sectors, Pique, Düsseldorf, 2007

CUPW, Fallstudie för UNI Post & logistik, Case study for UNI post & Logistics on the liberalisation of postal services in Canada, Ottawa, 2009

CUPW, Say not to postal deregulation, Fact Sheets 1-4, Ottawa, 2008

CUPW, Submission of the Canadian Union of Postal Workers to the Canada Post Corporation Strategic Review, Ottawa, 2008

CWU, Fallstudie för UNI Post & logistik, Case study for UNI post & Logistics on the liberalisation of the postal services in the UK, London, 2009

Drews K., Liberalisation, privatization and regulation in the German postal services sector, Pique, Düsseldorf, 2006

Ecorys, Main Developments in the Postal Sector (2006-2008), Final report and Country Sheet summaries, Rotterdam, 2008

EU-kommissionen, Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om tillämpningen av postdirektivet (direktiv 97/67/EG, i dess lydelse enligt direktiv 2002/39/EG), Bryssel, 2008

Europeiska stiftelsen för förbättring av arbets- och levnadsvillkor (European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions), Industrial relations in the postal sector, Dublin, 2007

FG.PTT, Fallstudie för UNI Post & logistik, Case study for UNI post & Logistics on the liberalisation of postal services in Tunisia, Tunis, 2009

Flecker J. och Hermann C., How Companies react to the liberalization and privatization of public services, Pique, Policy paper 4, Wien, 2009

FNPT-UMT, Fallstudie för UNI Post & logistik, Case study for UNI post & Logistics on the liberalisation of postal services in Morocco, Rabat, 2009

23 FNV Bondgenoten, Colophon, FNV Bondgenotens "svartbok". FNV Bondgenoten är Nederländernas största fackförbund. Om brevbärarnas verklighet i Nederländerna. Nederländerna, 2007

Hayes B. och Bell S., Monopoly to Competition in the UK Mail Market – Conflicting approaches, United Kingdom, 2008

Hermann C. och Verhoest K., Varieties and Variations of Public-Service Liberalisation and privatization in Europe, Pique, Wien, 2007

Hooper R., Hutton D. & Smith I., The challenges and opportunities facing UK postal services, An initial response to Evidence, An independent review of the UK postal services sector, United Kingdom, 2008

Hooper R., Hutton D. & Smith I., Modernise or decline, Policies to maintain the universal postal service in the United Kingdom, An independent review of the UK postal services sector, United Kingdom, 2008

Input Consulting, Liberalisation and Regulation of the Postal Sector in the European Union, Anförande, Luxemburg, 2006

Input Consulting, Liberalisation and Precarisation – Employment Conditions of the New Letter Service Providers in Germany, Anförande, Luxemburg 2007

Input Consulting, Liberalisation and social regulation of the letter market in Germany, Anförande, London, 2008

JPGU, Fallstudie för UNI Post & logistik, Case study for UNI post & Logistics on the liberalisation of postal services in Japan, Tokyo, 2009

JPGU Research Institute, Yoneda Y., Presentation on The universal Service Crisis, Tokyo 2008

Kenny A., Beyond the Propaganda, Postal Deregulation in New Zealand, EPMU, Wellington, 2006

Manzanelli P., Azpiazu D. och Basualdo F. Fallstudie för UNI Post & logistik, Case study for UNI post & Logistics on the liberalisation of postal services in Argentina, Buenos Aires, 2009

NALC, Fallstudie för UNI Post & logistik, Case study for UNI post & Logistics on the liberalisation of postal services in the USA, Washington, 2009

Pond, Richard, Avreglering, privatisering och reglering av den brittiska sektorn för posttjänster, Liberalisation, privatization and regulation in the UK postal services sector, Pique, London, 2006

Postcomm, UK Postal Market Competitive Market Review 2008, United Kingdom, 2008

Schulten T., Brandt T., och Hermann C., Liberalisation and privatization of public services and strategic options for European trade unions, i Transfer nr 2, 2008

SEKO, Fallstudie för UNI Post & logistik, Case study for UNI post & Logistics on the liberalisation of postal services in Sweden, Stockholm, 2009

Syndicat de la Communication, Libéralisation du marché postal, Un risque pour notre économie, Bern, 2008

Syndicat de la Communication, Questionnaire (enkät), Procédure de consultation concernant la révision totale de la législation postale, Bern, 2008

24

Syndicat de la Communication, Fallstudie för UNI Post & logistik, Case study for UNI post & Logistics on the liberalisation of postal services in Switzerland, Bern, 2008

Unite, Fallstudie för UNI Post & logistik, Case study for UNI post & Logistics on the liberalisation of postal services in the UK, United Kingdom, 2009

Världspostföreningen, The Evolution of the Postal Sector, Implications for Stakeholders (2006-2012), Bern, 2007

Verdi, Fallstudie för UNI Post & logistik, Case study for UNI post & Logistics on the liberalisation of postal services in Germany, Berlin, 2009

25