Liv Saga Bergdahl Kärleken utan namn Identitet och (o)synlighet i svenska lesbiska romaner till Wanja Liv Saga Bergdahl Kärleken utan namn Identitet och (o)synlighet i svenska lesbiska romaner Doktorsavhandling vid Umeå universitet 2010. Detta verk skyddas enligt lagen om upphovsrätt (URL 1960:729) Foto omslag: Anders Milton Formgivning och omslag: Erik Lindenius Tryck: Print & Media, Umeå 2010 ISBN 978-91-7264-962-0 Innehåll Tack! ........................................................................... 9 DEL I 1 Inledning ...................................................................11 Syfte och frågeställningar ...............................................15 Tillvägagångssätt och disposition ......................................17 Tidigare forskning .......................................................20 2 Teori och material ........................................................25 Lesbisk litteratur .........................................................26 Material ....................................................................36 Identitet och (o)synlighet ...............................................40 DEL II 3 Före 1930-talet. Från vänskap till sexualitet .........................57 Sin fars dotter. En vänskap av ett annat slag ...........................60 4 Lesbisk litteratur under 1930-talet ....................................67 Historiskt sammanhang I ................................................67 Margareta Subers Charlie ..................................................... 73 Tidigare forskning .............................................................. 73 Förklaringar till Charlies homosexualitet .................................. 75 Ett upproriskt överskridande .................................................. 79 Vägen till insikt och relationen till Sara ................................... 82 Hemlighållande, ensamhet och andra lesbiska kvinnor .................. 92 Agnes von Krusenstjernas Fröknarna von Pahlen ..................96 Tidigare forskning .............................................................. 99 Angela och Petra .............................................................. 102 Angela och Stanny ............................................................ 110 Bell von Wenden ............................................................... 117 Angela, Agda och kvinnoriket på Eka ..................................... 134 De homosexuella männen – ett tänkbart kollektiv för lesbiska kvinnor?149 Karin Boyes Kris ....................................................... 161 Tidigare forskning ............................................................ 162 Längtan kontra konvention, Svart kontra Vit ............................. 164 Malin Forst .................................................................... 165 Känslan och ordet ............................................................ 168 Den egna viljans kollektiv .................................................. 178 Omvärld ........................................................................ 180 5 Efter 1930-talet. Från (o)synlighet till öppenhet ................. 187 Historiskt sammanhang II ............................................. 187 Svensk lesbisk litteratur efter 1930-talet ........................... 197 1940-tal. Maria Langs passionsmord ...................................... 197 1950-tal. Sjukdom och självmord .......................................... 207 1960-tal. Kärlek eller kåthet? ............................................... 211 1970-tal. Marie-Louise Wallins hästtjejer ............................... 225 1980-tal. Att söka sin plats i världen ...................................... 229 1990-tal. Kärlek och politik ................................................. 241 2000-tal. Ungdomslitteratur eller ”Tänk om de visste!” ................ 259 DEL III 6 Fortsatta linjer och nya vägar ......................................... 271 7 Andra definitioner ger annat material ............................... 275 Texter av manliga författare .......................................... 275 Kodad litteratur ........................................................ 280 Lesbisk sensibilitet ..................................................... 282 Summary ................................................................... 287 Noter ....................................................................... 294 Litteraturförteckning .................................................... 333 Personregister ............................................................. 349 Tack! ag vill säga ett stort TACK till mina handledare: Kerstin Munck som var med i början, Maria Jönsson som var med i slutet och Annelie Bränström Öhman Jsom var med hela vägen. Tack för att ni kämpat på även när jag varit som mest tjurskallig. Utöver handledarna är det många personer som har läst texten i olika skeden och bidragit med värdefulla kommentarer. Ett särskilt tack för granskning av manuset går till Kristina Fjelkestam, Elisabeth Hästbacka och Maria Löfgren samt till Anders Pettersson och Umeå universitets högre seminarium i litteratur- vetenskap. Utan er alla hade avhandlingen haft en avsevärt lägre kvalitet. Tack till Susanne Haugen, Daniel Andersson och Ann-Helén Andersson för att ni har hjälpt mig att kontrollera citat. Tack till Per Ambrosiani för hjälp att identifiera en undflyende rysk titel. Susanne, ett särskilt tack går till dig för att du stått vid min sida i vått och torrt. Som vän, musa och optimistkonsult. Jag vill också tacka Christo Burman och Karin Ljuslinder för att ni står stadigt när det blåser hårt. Tack till Roger Viklund för korrekturläsning och Erik Lindenius för lay-out. Utan er hade avhandlingen inte varit lika snygg. Tack också till gamla och nya kollegor på Institutionen för litteraturveten- skap och nordiska språk samt Institutionen för Kultur- och medievetenskaper, vänner och familj, discobrudar och boxermänniskor. Utan er inget skoj! Tack till Anders Milton för att du älskar mig och för att jag får älska dig. DEL I 1 Inledning et tal och de handlingar med vilka en person medvetet visar att den är homosexuell eller ingår i en homosexuell relation kan kallas för öppenhet. Under 1980- och 1990-talen har homosexuellas ökade Döppenhet och samhällets ökade beredskap att se människor som homosexuell a varit karaktäristiska drag i den svenska debatten. Homosexualitet har alltmer in- tegrerats i samhället, såväl i det allmänna medvetandet som i samhällsapparaten, genom till exempel lagändringar rörande partnerskap, adoption och diskrimi- nering. Allt fler personer framträder i media som homosexuella och det blir allt vanligare med homosexuella karaktärer i fiktiva verk.1 Öppenhet, både som idé och handling, har alltså fått ett stort genomslag. Det gäller också i skönlitterära gestaltningar av homosexualitet åtminstone från och med 1990-talet. Frågor om öppenhet bereds där stor plats till exempel genom karaktärers tankar om, och känslor inför, att berätta om sin homosexualitet för andra. Trots att många forskare menar att öppenhet i vår tid är en del av exem- pelvis lesbisk identitetsformering är sambanden mellan öppenhet och identitet relativt lite utforskade.2 Min studie riktar in sig på en tid då varken öppenhet eller lesbisk identitet var etablerade koncept. Ursprungligen ville jag behandla tiden 1930–2005 men 1930-talet visade sig vara så intressant att jag valde att fördjupa mig i det. Av- handlingen behandlar mest ingående 1930-talet men ger också en översikt av ti- 11 kärleken utan namn den därefter fram till det tidiga 00-talet (en tid som förtjänar minst en egen av- handling). Under 1930-talet behandlades frågor om kön och kärlek flitigt i skönlitterature n. Så även kärlek mellan kvinnor. Jag menar att denna tid är en möjlig utgångspunkt för att studera en begynnande lesbisk identitetsformering i modern bemärkelse.3 I en tid då homosexuella handlingar var kriminaliserade bör frågor om vem som känner till ett lesbiskt begär eller en lesbisk kärlek vara av intresse. Frågor om hem lig hållanden, avslöjanden, vad som går att säga och vad som uppfattas eller för- bises av omgivningen, aktualiseras i denna tid även om det inte är frågan om öpp- enhet i vår tids mening. För att undersöka frågor om hemligheter – avslöjanden, synligt – osynligt med mera använder jag mig av tankefiguren (o)synlighet. O:et inom parentes är ett sätt att signalera att jag inte betraktar synlighet och osynlighet som dikotomier. (O)synlighet är något på gränsen mellan synlighet och osynlig- het. De två överlappar varandra och inget är till fullo synligt eller osynligt. Precis som det finns samband mellan lesbisk identitet och öppenhet i dag, tänker jag mig att det finns samband mellan en framväxande lesbisk identitet och (o)synlighet. Det är på sin plats att säga något om att använda ordet lesbisk i samband med 1930-talet. Är inte det anakronistiskt? Nej, ordet lesbisk har faktiskt använts i svens- ka språket om samkönade relationer mellan kvinnor sedan 1904 enligt Natio nalen- cyklopedins Ordbok.4 Pia Laskar presenterar i artikeln ”L-ordet. Från murarverktyg till diskursivt tvång” ett ännu tidigare exempel i en översättning från 1865 av en tysk sexhandbok.5 Ordet lesbisk förekom inte bara i sexhandböcker utan användes också i till exempel brev. Maj Sylvan citerar ett brev som Thecla Sköldberg skrev 1887 till Anne Charlotte Leffler. Sköldberg diskuterar den ogifta kvinnans lid ande och menar att denna kan förfalla till ”hysteri, sentimentalitet, ibland till ona ni och ibland till att bli ’lesbisk’.”6 De författare vars verk