Historisk Tidskrift för Finland 2016:1 Historisk Tidskrift för Finland 1 Sirpa Aalto & Oliver Blomqvist, Rumslighet under medeltiden 4 Sirpa Aalto, ”Minnets möbler”. Toponymer som representationer av kollektivt och kulturellt minne inom sagaforskningen 26 Oliver Blomqvist, Skriven finska före Agricola? Finska ortnamn i finländska medeltidsdiplom 52 Kirsi Kanerva, Ljós och eldr i liminala rum. Eldens och ljusets betydelser i Grettis saga på 1300-talets Island 87 Kati Parppei, Slagfältet i Kulikovo som ”mytiskt landskap” Granskningar 113 Ville Vauhkonen, Kohti kirjan oppia. Vanhan Suomen talonpoikien kirjallistuminen Ruotsin kuningaskunnan ja Venäjän keisarikunnan luterilaisuuden risteymässä 1721–1811. Av Petri Karonen 119 Magdalena Hillström & Hanne Sanders (red.), Skandinavism. En rörelse och idé under 1800-talet. Av Mikael Björk-Winberg 127 Matias Kaihovirta, Oroliga inför framtiden. En studie av folkligt politiskt agerande bland bruksarbetarna i Billnäs ca 1900–1920. Av Mats Greiff 133 Seikko Eskola, Demokratia diktaattorien varjossa – Suomen vaikea 1940-luku eurooppalaisin silmin. Av Lars-Folke Landgrén 138 Christian Jokinen, Terrorismista ja sen torjunnasta. Suojelupoliisi ja kansainvälinen terrorismi 1958–2004. Av Viktor Rantala 144 Torsten Edgren, Carl Fredrik Meinander. Arkeolog med perspektiv. Av Timo Salminen Från fältet 148 Historiska föreningen 2015. Av Nina Johansson 153 Historiska samfundet i Åbo 2015. Av Robert Lindberg 154 Nytt arkivmaterial på SLS. Av Maria Miinalainen Historisk Tidskrift för Finland www.historisktidskrift.fi RUMSLIGHET UNDER MEDELTIDEN Redaktionens adress: Historisk Tidskrift för Finland c/o Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, 00170 Helsingfors. Internet: www.historisktidskrift.fi Prenumerationspris 2016: 40,00 €. 2016:1 För beställningar till utlandet tillkommer 5,00 €. Lösnummerpris: 15,00 €. Försäljning: Akademiska bokhandeln i Helsingfors och Åbo, Vetenskaps- bokhandeln i Helsingfors (Snellmansgatan 13), 2016:1 Gaudeamus Kirja & Kahvi samt genom redaktionen. ISSN: 0046-7596 (Print) ISSN: 2343-2888 (Online) Tryck: Oy Fram Ab, Vasa 2016 Historisk Tidskrift för Finland utgiven av Historiska föreningen r.f., Helsingfors REDAKTIONEN Ansvarig redaktör: Docent Lars-Folke Landgrén Redaktionssekreterare: Fil.mag. Jens Grandell • Fil.dr Jennica Thylin-Klaus Ekonom: Fil.mag. Michaela Bränn REDAKTIONSRÅD John Strömberg (ordförande) • Anders Ahlbäck • Annette Forsén Johanna Ilmakunnas • Henrik Knif • Lars-Folke Landgrén Jani Marjanen • Henrik Meinander • Eljas Orrman • Henrika Tandefelt Johanna Wassholm • Holger Weiss • Charlotta Wolff TILL VÅRA LÄSARE Meddelanden om prenume rationer och adressföränd ringar skall riktas till vår adress: HTF / Michaela Bränn Historisk Tidskrift för Finland c/o Vetenskapernas hus Kyrkogatan 6 00170 Helsingfors Tele fon 040-563 1492 E-post: [email protected] Redaktionens kontaktuppgifter: [email protected] [email protected] [email protected] Historisk Tidskrift för Telefon +358 9 191 22997 (Lars-Folke Landgrén) Finland Historisk Tidskrift för Finland www.historisktidskrift.fi trycks med bidrag av Vetenskapliga samfundens delegation och Svenska littera tur sällskapet i Finland 1 SIRPA AALTO & OLIVER BLOMQVIST Rumslighet under medeltiden umslighet har varit ett populärt tema inom historievetenskapen under de senaste åren.1 Syftet med forskningen kring rums­ lighet har varit att konstruera (eller rekonstruera) människors Ruppfattningar av sin omvärld i det förflutna. Begreppetrumslighet är ett brett koncept som inte bara innefattar den konkreta, handgripliga omgivningen utan också den abstrakta rumsligheten, människors före­ ställningar om omvärlden och om icke­verkliga rum som dödsriket. I många fall kan det vara svårt att skilja mellan det konkreta och det abstrakta, eftersom nivåerna är sammanflätade med varandra. Detta blir särskilt tydligt när man granskar religiösa byggnader eller platser som samtidigt speglar det profana och det sakrala. Vare sig det handlar om kyrkor eller om hedniska offerplatser utgör dessa platser ett slags förbindelse mellan två dimensioner. Rumsligheten har en väldigt konkret betydelse i människors var­ dag. I en medeltida och tidigmodern kontext är det viktigt att ta i beak tande hur fysiska platser och rum påverkade livet i samhället. Till exempel avvek stadsmiljön i många avseenden från landsbygden: den var rent konkret avgränsad från landsbygden, ibland rentav med murar. Stadsmiljön utgjordes av byggnader och gator, och var därmed helt annorlunda än landsbygden.2 Olika lagar gällde i städerna och på landsbygden. Till skillnad från stadsmiljöns organiska enhet mellan byggnader och gatunätverk var det på landsbygden den enskilda går­ den som bildade ett slags slutet mikrokosmos, i alla fall i en nordisk 1. Dick Harrison, Skapelsens geografi (Stockholm 1998); Barbara Hanawalt & Michal Ko­ bialka (eds), Medieval Practices of Space (Minneapolis 2000); Caroline Goodson, Anne E. Lester & Carol Syme, Cities, Texts, and Social Networks, 400–1500. Experiences and Perceptions of Medieval Urban Space (Farnham 2010); Helen Gittos, Liturgy, Architec- ture, and Sacred Places in Anglo-Saxon England (Oxford 2013). 2. Marko Lamberg, ’Identifying places in late medieval Stockholm’, Revue d’histoire nor- dique 16 (Toulouse 2013). Historisk Tidskrift för Finland årg. 101 2016:1 2 Sirpa Aalto & Oliver Blomqvist kontext.3 När en domare skulle utfärda en dom var det viktigt att veta var dådet hade ägt rum eftersom det hade en inverkan på straffets art. I sådana rättsfall var skillnaden mellan det privata och det offentliga rummet inte alltid klar.4 Begreppet rumslighet har alltså olika innebörder, beroende på fors­ karens synvinkel. I detta temanummer vill vi belysa några av rums­ lighetens många aspekter i den aktuella medeltidsforskningen om Nordeuropa. Fil.dr Sirpa Aalto (Uleåborgs universitet) skriver i sin uppsats ”’Min­ nets möbler’. Toponymer som representationer av kollektivt och kul­ turellt minne inom sagaforskningen” om minnesstudier (memory stu- dies) och deras tillämpning inom sagaforskningen. Isländska sagor som narrativa källor har varit problematiska inom historieforskning­ en. Man har frågat sig om och i vilken utsträckning de isländska sa­ gorna representerar historia, minne eller t.o.m. myt. Eftersom sagorna består av ett heterogent material är det omöjligt att bedöma en sagas historicitet utan att kontextualisera den och problematisera det kol­ lektiva minnets roll. I fil.mag. Oliver Blomqvists (Uppsala universitet) uppsats ”Skriven finska före Agricola? Finska ortnamn i finländska medeltidsdiplom” belyses ortnamnens betydelse som de första beläggen på skriven finska under medeltiden. Även i det övriga medeltida Europa tenderar just rumsliga förhållanden, t.ex. ortnamn, rågångar eller juridiska ärenden som har med ägande eller nyttjanderätt av landsegendomar att göra, att återges i folkspråklig dräkt i dokument som annars är författade på ett annat, mer prestigefyllt administrationsspråk, i de flesta fall latin. Den skatt av finska ortnamn som finns bevarad i medeltidsurkunderna säger inte bara något om de dåtida finländarnas begrepp om sin livs­ miljö, utan de skriftliga beläggen vittnar i sig om de medeltida skrivar­ nas svåra balansgång mellan det lagliga kravet på en svensk skriftlig utformning av sigillbrev och en omgivning där majoriteten talade ett annat, på den tiden icke­litterärt språk. Fil.dr Kirsi Kanervas (Åbo universitet) uppsats ”Ljós och eldr i li­ minala rum. Eldens och ljusets betydelser i Grettis saga på 1300­talets 3. Kirsten Hastrup, Culture and History in Medieval Iceland (Oxford 1985). 4. Riitta Laitinen, ’Rajoja ja avoimuutta 1600­luvun kodeissa’, Historiallinen Aikakauskirja 2014:1, s. 20–31. Rumslighet under medeltiden 3 Island” behandlar övernaturliga företeelser i en isländsk saga, särskilt hur ljuset och elden i sagan får en betydelse som ett råmärke mellan liv och död och mellan det verkliga och det fantastiska. Hon tilläm­ par en bred definition av rumslighet: rumsligheten innefattar både fy­ siska, verkliga omgivningar och tillstånd i liminala rum, t.ex. mellan de dödas och de levandes världar. Under medeltiden var ljuset som kontrast till mörkret en konventionell symbol för kristendomen, men enligt Kanerva är det inte denna aspekt hos ljuset och elden som är i fokus i Grettis saga. Ljuset och elden markerar i stället gränsen mel­ lan den här världen och andra sidan, och har både en förgörande och en renande kraft. Fil.dr Kati Parppei (Östra Finlands universitet) utgår i sin uppsats ”Slagfältet i Kulikovo som ’mytiskt landskap’” från att rumsligheten är en viktig aspekt i konstruerandet av det nationella förflutna. Hon ar­ gumenterar för att det mytiska landskapet (mythscape), där fältslag och andra historiska händelser äger rum och som senare lyfts fram som viktiga för nationens historia, alltid utformas retrospektivt och anakro­ nistiskt. Parppei diskuterar i sin uppsats hur just slagfältet i Kulikovo genom olika processer har blivit ett mytiskt landskap i Rysslands his­ toria. Det visar sig t.ex. att Kulikovo först blev en del av det ryska kol­ lektiva minnet genom framväxten av populariserad historieskrivning och läroböcker som skrevs för det ryska skolväsendet på 1800­talet. Uppsatserna visar sammantaget på de olika teoretiska perspektiv som forskare kan anlägga på rumslighet inom historieforskningen. Även om samtliga bidrag behandlar medeltiden är det vår förhopp­ ning att även forskare som ägnar sig åt andra perioder ska vara intres­ serade av det övergripande temat,