Arbetarrörelsens män och kvinnor 1881-2003 En krönika över arbetarrörelsens 1880- och 1900-tal Sammanställd av John Rosén 3dTWfSdddW^eW`e_{`aUZ]h[``ad#**#Á$""% ____________________________________________________________________ Arbetarrörelsens män och kvinnor 1881–2003 Omslagsbild: Brantingmonumentet i högrelief på Norra Bantorget i Stockholm Foto: Lennart Gagnefjord, Kungsängen © John Rosén, 2004 Tryck: Weinco Grafiska AB, Malmö ISBN: 91-631-4814-5 – 1 – 3dTWfSdddW^eW`e_{`aUZ]h[``ad#**#Á$""% ____________________________________________________________________ FÖRORD Svensk arbetarrörelse har verkat i två sekel och är inne på det tredje. Som framgår av innehållet har såväl socialdemokratiska partiets som landsorganisationens män och kvinnor uträttat en hel del från begynnelsen. En viss begränsning av det tillgängliga materialet har dock måst göras. Jag har försökt ge läsarna en resumé över vad som skulle kunna kallas: En krönika över arbetarrörelsens 1880- och 1900-tal. Huvudtemat i innehållet är som framsidan visar, med Branting- monumentet på Norra Bantorget och namnen som här är nämnda. Branting övergav en akademisk bana för att i stället ställa sig i spetsen för en hunsad arbetarklass. Herman Lindqvist kom från det privata näringslivet som möbel- snickare i Arboga. Det två blev två starka företrädare för den nybildade arbetarrörelsen. Socialdemokratiska partiet bildades 1889 och Landsorganisationen 1898. Fredrik Sterky utnämndes till LO-ordförande 1898 men avled hastigt i januari 1900, varefter Herman Lindqvist tillträdde och höll denna betydelsefulla position fram till 1920. Socialdemokratins grundare och främste eldsjäl, August Palm (1849–1922) står staty utanför LO-borgen, ett stenkast från Brantingsmonumentet på Norra Bantorget i centrala Stockholm. Palm har en given plats i denna begränsade volym. Som också framgår berörs socialdemokratiska Postklubben med några av- snitt ur dess 50-års verksamhet (1903–1953). När 1900-talet bröt in var vårt land ännu ett utpräglat fattigt jordbrukarland med sociala missförhållanden, långa arbetsdagar och låga löner. Landet leddes av en trött och gammal kung. Läs innehållet med kritiska ögon. Jag är tacksam för påpekanden. Mälarhöjden/Stockholm, 2004 John Rosén – 2 – 3dTWfSdddW^eW`e_{`aUZ]h[``ad#**#Á$""% ____________________________________________________________________ Krönikans författare John Vilhelm Rosén Ɇ född 1922, uppvuxen i Älvsbyn i Norr- bottens län. Flyttade 1945 till Stockholm. Posttjänsteman. Genomgick ABF/LO-distriktets aftonskola 1945–1947. Mångårig klubbordförande vid postterminalen Stockholm Ban 1955–1982. Förbundsråd 1966–1969, vice ordförande i Post- förbundets Stockholmsavdelning 1968–1971. Förbundsstyrelse- ledamot 1969 innan Postförbundet fusionerades 1970 med det nybildade Statsanställdas Förbund. Redaktör för Postmännens Tidning 1962–1969. Kommunfullmäktige 1970–1988. Aktiv inom villa- och hembygdsrörelsen. Medlem i den lokala partiorganisationen i Mälarhöjden sedan 1960. Utgivna böcker: Norrbotten i våra hjärtan (1992) Alfred Nobel hans far och hans bröder (1996) Arbetarrörelsens män och kvinnor 1881–2003 (2004) Boken »ARBETARRÖRELSENS MÄN OCH KVINNOR 1881–2003» kan beställas genom : John Rosén Hägerstensvägen 323 129 41 Mälarhöjden Tfn: 08–6468111 alternativt via e-post, se hemsida på Internet: http://biphost.spray.se/john.rosen/ – 3 – 3dTWfSdddW^eW`e_{`aUZ]h[``ad#**#Á$""% ____________________________________________________________________ Innehåll sid Förspel 1848 6 Sådant var samhället 7 Den stora Stockholmsstrejken 1881 8 Mäster Palm tar ordet 1881–1882 9 En rörelse byggs upp 1883–1885 11 Arbetarna möter socialismen 12 Social-Demokraten startar 1885 15 Arbetets söner 16 Svälttullarna 1886–1888 18 Förföljelse och splittring 1886–1888 19 Arbetarepartiet bildas 1889 21 Vår första 1 maj 1890 23 Den moderna socialismens föregångare 24 Hur det Soc:dem. partiet bildades 1889 27 Visst var Branting republikan! 29 Hj. Brantings jungfrutal i 2:a kammaren 1897 32 Fackligt 90-tal Ɇ Landsorganisationen 1898 33 Ungdemokraterna 1903 34 Unionsupplösningen 1904–1906 35 Medborgarrätt för män 1907–1908 36 Skärpt facklig kamp 1903–1908 37 Kampen om demokratin 1908 38 Storstrejken 1909 44 Storstrejkens avveckling 1909–1910 45 Från storstrejk till världskrig 1910–1914 46 Världen i brand 1914 48 Internationalens kris 1914–1917 48 Socialdemokratin i regering 1917 50 Rösträtt är inte någon rätt! 51 Demokratins genombrott 1918–1920 52 Socialistministär 1920 53 Oroliga efterkrigsår 1921–1923 55 Hövdingen går bort 1925 56 Kosackvalet 1928 58 Bolsjevikstriden 59 Ådalskravallerna 1931 60 Donationer till arbetarrörelsen 62 Folkrörelserna 64 Varför heter det höger och vänster i politiken? 64 Socialdemokratiska statsministrar 66 – 4 – 3dTWfSdddW^eW`e_{`aUZ]h[``ad#**#Á$""% ____________________________________________________________________ De folkvalda – Kvinnor i riksdagen 67 Kvinnor i den tidiga svenska arbetarrörelsen 71 Biografier 74 – 120 August Palm 75 Hjalmar Branting 78 Tage Erlander 112 Olof Palme 115 Olof Palme – Några av de allra bästa citaten 121 Andra citat av lärda män och kvinnor 123 Rudolf Meidner, löntagarfondernas skapare 125 Milstolpar i svensk lagstiftning 127 Ett unikt fackligt samgående/fusion 1970 130 Soc:demokratiska Postklubbens bildande 132 Postklubbens första och senare förtroendevalda 139 11 fackliga decennier som revolutionerat Sverige 142 Folkrörelserna 143 Unika sociala åtgärder av postmännen 143 Ond bråd död 145 Decenniekrönika 1900–1909 146 1900-talet: fakta om 1:a världskriget 1914–18 150 Reformpolitiken fortsätter 1938 156 Andra världskriget 1939–45 158 Marshallhjälpen och Kominform 1947 163 Arbetarrörelsens två grenar 165 Arbetarrörelsens efterkrigsprogram 166 Skördetiden 1945–1960 169 Striden om ATP 1957–1960 171 Två intressanta decennier 1950–1970 174 Regeringsskifte 1976–1982 & 1991–1994 184 Landsorganisationen (LO) 190 Att citera nobelpristagare 192 Hjalmar & Anna Branting 193 Sammanfattning 194 Litteraturkällor 196 Det bör noteras att fotografierna på de allra äldsta biografierna har hämtats ur Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek, Upplands- gatan 4, Stockholm. Även texterna är reviderade. – 5 – 3dTWfSdddW^eW`e_{`aUZ]h[``ad#**#Á$""% ____________________________________________________________________ FÖRSPEL Vår tids arbetarrörelse börjar kring Karl Marx och Kommunis- tiska manifestet (1848). I februarirevolutionen i Paris 1848 fram- träder arbetarklassen som självständig politisk faktor. 1864 bildar Marx Internationella arbetarassociationen (Första Internationalen), upplöst 1876. 1867 utkom hans verk Kapitalet del 1. 1871 nedslogs Parisarbetarnas socialistiska försök Kommunen i blod och ohyggliga straff. Sverige var ännu för 100 år sedan i stort ett jordbruks- och hantverksland. 1846 upphävdes skråsystemet i princip och dess arbetarkrafter flyttade ut i den fria konkurrensens osäkerhet i ett samhälle utan socialvård och skyddslagar. 1847 fick Sverige en första mera enhetlig fattigvårdslag. 1862 införde en ny kom- munallag enhetliga val men med inkomstgraderad rösträtt. 1865 avskaffades den gamla fyraståndsriksdagen och 1866 valdes vår första tvåkammarsriksdag, ännu vald med inkomststreck. I båda fallen saknade arbetarnas massa rösträtt. Bokhandlare Pehr Götrek översatte 1831 utopisten Saint-Simon och 1848 Kommunistiska manifestet. I någon mån självständigt framträder Sveriges arbetare 1845 i s.k. bildningscirklar för arbetare och 1846 med vår första, ännu existerande, fackförening: Typografiska föreningen i Stockholm. (Svenska Postförbundet endast några år senare.) 1848 bildades liberala “reformsällskap”, vilka på en kongress i Örebro 1849 krävde rösträtt för varje man från 21 år, var mans röst. Med 1850-talet uppstod liberala “arbetareföreningar”. Ett 50-tal lär ha bestått en bit inpå 1900-talet: de sysslade mest med självhjälp och föreläsningsverksamhet. Spontana arbetskonflikter uppstod med 1850-talet landet runt. En mängd hungerupplopp 1855 straffades hårt. 1879 inträffade sågverksarbetarnas ryktbara svältstrejk i Sundsvallsdistriktet, sprängd med militär. Strejken hade frikyrklig ledning. 1870 hölls i Stockholm ett första nordiskt arbetarmöte av liberal typ. 1879 samlades i Stockholm på liberalt initiativ och med övervägande liberal anslutning det första svenska arbetarmötet. Det stod ännu tveksamt till strejkrätten men krävde allmän rösträtt. Ytterligare tre sådana arbetarmöten hölls, det sista 1890. – 6 – 3dTWfSdddW^eW`e_{`aUZ]h[``ad#**#Á$""% ____________________________________________________________________ SÅDANT VAR SAMHÄLLET Sverige under senare hälften av 1800-talet var orättvist. Exploa- teringen av järn-, stål-, och virkesindustrin (också pappers-) hade skapat en ny överklass. De som blivit rika var industri- ägarna, de högre ämbetsmännen och den gamla jordägande adeln. Nya mellangrupper hade också uppkommit, det var småföretagare inom handel och industri samt tjänstemän inom olika näringar. De stora förlorarna var industriarbetarna. De var en stor, ny grupp som växte snabbt. Småbönder, lantarbetare och andra fattiga flyttade från landsbygden till städerna för att arbeta på industrierna. År 1870 utgjorde industriarbetarna 21 % av den yrkesverksamma befolkningen, år 1920 hade den siffran stigit till 43 %. Många arbetare var barn, under fjorton år och 11-12 timmars arbetsdag var inte ovanligt. De fattiga var helt utestängda från sjukvården och saker som sjukkassa och ar- betslöshetsunderstöd existerade inte. Människorna fick lita till soppkök,