GJORT AV JORD Lerjord som byggmaterial i Sverige och länder med likartat klimat Licentiatavhandling Eva-Rut Lindberg Innehållsförteckning 3.2.3 Bevarade äldre byggnader Företal ...............................................5 med lerjord i konstruktionen . 36 3.2.4 Estland ................................. 39 Förord ...............................................7 3.2.5 Udda byggtekniker ............... 39 3.2.5.1 Jordstugor ............................ 39 3.2.5.2 Vedhus ............................ 40 Sammanfattning .................................9 3.3 1920-talets böcker ................ 41 Summary...........................................13 3.3.1 Grottelyckor i Harplinge socken .................................. 44 1 Inledning..............................17 3.4 1950-talet ............................. 45 3.4.1 Sverige ................................. 45 1.1 Syfte .....................................17 3.4.2 Övriga Norden...................... 46 1.1.1 Upplägg ................................17 3.5 1900-talets slut ..................... 46 1.1.2 Metodbeskrivning och begränsningar........................18 3.6 Blandade influenser .............. 48 1.1.3 Definitioner och nomen- 3.6.1 Araratutställningen ............... 48 klatur ....................................19 3.6.2 Snålhuset .............................. 49 3.6.3 Några böcker där materialet 2 Arkitektur och miljö ...........21 lerjord nämns........................ 50 2.1 Finns ekologisk arkitektur? ...21 4 Nyligen uppförda objekt 2.1.1 Ekologiska nivåer och i Sverige............................... 53 avgränsningar........................21 2.1.2 Ekologiska byggmaterial.......22 4.1 Kulturgården Bråtadal-Björke- kullen - med Sveriges enda 2.2 Lokala byggmaterial .............22 sanitetshus av jord ................ 53 2.2.1 Hus och energi ......................24 4.1.1 Komplett kunskapsgård i 2.2.2 Subjektiva värderingar harmoni mellan människa och och objektiva fakta? ..............25 natur .................................... 53 4.1.2 Sanitetshuset......................... 54 3 Lerjordsbygge från historisk 4.1.3 Stampjordsväggarna ............. 55 tid till nutid..........................27 4.1.3.1 Provkuber ............................ 55 3.1 Historiska exempel................27 4.1.3.2 Formsättning ........................ 56 3.1.1 Frankrike ..............................28 4.1.3.3 Bra redskap ger rationellt 3.1.2 Tyskland ...............................29 byggande ............................ 56 3.1.3 England.................................30 4.1.4 Övrig beskrivning................. 57 4.1.5 Svårt med bygglovet............. 58 3.2 Glimtar ur den nordiska historien................................32 4.2 Kyrkan vid Saltå kvarn ......... 59 3.2.1 1700-talets vedbrist...............33 4.2.1 Huset .................................... 60 3.2.1.1 Kakelugnen...........................33 4.2.1.2 Materialval och byggteknik .. 61 3.2.1.2 Rutger Macklean...................34 4.2.2 Lerhalmsarbeten ................... 62 3.2.2 ”Underrättelse om sättet att 4.2.2.1 Övriga konstruktioner samt bygga Stamphus eller beqwäma teknisk försörjning................ 64 och oförbränneliga hus af jord 4.2.3 Myndigheterna...................... 65 eller lera” ..............................35 4.2.4 Många bäckar små... ............. 65 4.3 Kretsloppshuset på 5.4.2 Domaine de la Terre vid S:t Hansgården......................66 l’Isle d’Abeau..................... 102 4.3.1 Vad är ett kretsloppshus? ......66 5.4.2.1 Koncept .......................... 105 4.3.2 S:t Hansgårdens gamla 5.4.2.2 Byggtekniker ...................... 107 djurhus..................................66 5.5 England .............................. 109 4.3.3 Det nya huset ........................68 5.5.1 Reception building, 4.3.3.1 Byggnadens trä- Norden Park and Ride......... 110 konstruktioner.......................70 5.5.2 Centre for Alternative Techno- 4.3.3.2 Lerans roll ............................71 logy och Eden Centre.......... 111 4.3.3 The never ending story…......72 4.4 Lerklinad glasskiosk till mini- 6 Lerjordens roll i dagens och golfbana med vikingatema ....73 morgondagens arkitektur 4.4.1 Härjarö..................................73 och byggproduktion.......... 113 4.4.1 Projekteringsarbetet ..............73 4.4.1.1 Kioskens planering................74 6.1 Lerjordens betydelse som 4.4.1.2 Bygga utan spik ....................74 byggmaterial idag ............... 113 4.4.1.3 Från teori till praktik .............75 6.1.1 Organiserade verksamheter. 114 6.2 Miljö och hälsa ................... 115 5 Lerjordsbyggande utanför 6.2.1 Miljöaspekter...................... 115 Sveriges gränser ..................79 6.2.2 Hälsoaspekter ..................... 116 6.2.2.1 Leva bättre med lera?.......... 117 5.1 Norden..................................79 6.3 Byggproduktion.................. 118 5.1.1 Finland..................................79 6.3.1 Självbygge.......................... 118 5.1.2 Norge....................................80 6.3.1.1 En fråga om livsstil? ........... 119 5.1.3 Danmark ...............................81 6.3.2 Konventionell bygg- 5.1.3.1 Andelssamfundet i Hjortshøj.82 produktion .......................... 119 6.3.2.1 Anpassning av bygg- 5.2 Tyskland ...............................89 metoder .......................... 120 5.2.1 Artefact.................................89 5.2.1.1 Konstruktionslösningar .........91 6.4 Vad hindrar att lerbaserade 5.2.1.2 Ovissa framtidsutsikter..........91 byggmaterial används idag? 121 5.2.2 Ekobyn i Schöneiche.............92 6.4.1 Kunskap och krav............... 122 5.2.3 Kapelle der Versöhnung - 6.4.1.1 Tro och vetande.................. 122 Försoningskapellet ................93 6.4.1.2 Fukt .......................... 123 5.2.3.1 Konstruktion .........................93 6.4.2 Obeprövad teknik ............... 124 5.2.3.2 Material och material- 6.4.2.1 Lermaterialets svaga sidor .. 125 provning ............................95 6.4.3 Bygglov.............................. 125 5.2.3.3 Kvalitetskontroll ...................95 6.5 Arkitektur för en hållbar 5.3 Ungern..................................96 samhällsutveckling ............. 126 5.3.1 Friluftsmuseet i Szentendre...96 6.5.1 Arkitekturens symboliska 5.3.2 1990-talets extrema arkitektur- betydelse ............................ 126 stilar ....................................97 6.5.2 Lerjord och arkitektonisk form .................................. 127 5.4 Frankrike ..............................99 6.5.3 Lerjordsbaserade byggmate- 5.4.1 CRATerre .............................99 rial och hållbar utveckling... 127 5.4.1.1 Fullskaleprov ......................100 5.4.1.2 Samarbetspartners och Referenser....................................... 129 projekt ..........................101 5.4.1.3 Arkitekturskolan i Grenoble 102 Fotnoter .......................................... 135 Företal Föreliggande licentiatavhandling är frukten bärande delar och trä, som nu kan använ- av fem års besjälat arbete vid avd för Kon- das i stora och i massiva konstruktioner. struktionslära av ark Eva-Rut Lindberg. Intresset för arkitektur och rationella Avhandlingen framlades i en första version arbetsutföranden speglas också i före- vid ett slutseminarium den 10 dec 2001. liggande avhandling, där självbyggeriet Diskussionsledaren, ark/ing Conny Jerer, och påkostad egnahems- och grupphus- yrkade då på en relativt stor omarbetning. bebyggelse markerar olika marknads- Bl a skulle allt historiskt material samman- segment. En framtida utveckling av ett föras, medan aktuella tendenser på området självkompakterande material ligger i ute i Europa borde ges ett ökat utrymme i förlängningen av avhandlingen. avhandlingen. Underlag för detta inför- skaffades därefter genom personliga Frågan om livscykel och återvinning av studiebesök, som företagits med hjälp av byggnadsmaterial blir alltmera aktuell. Här ett anslag från Formas. har lågförädlade material som lera och jord ett försteg bland de oorganiska varianterna, Forskningen vid avd för Konstruktionslära eftersom allt kan återgå till ursprunget eller syftar till att lyfta fram nya möjligheter återanvändas med måttlig insats. inom konstruktionstekniken, både avse- ende material och byggsystem. Lera och Bo G Hellers, t f prof jord har här en plats, liksom speciella 2002-05-12 betonger för hård miljöbelastning, glas i - 5 - - 6 - Förord Så har äntligen denna licentiatavhandling resebidrag för några av de resor i studie- fötts, med ett omfattande värkarbete innan syfte som jag gjort. Resorna har riktats mot den har fått se dagens ljus. Många jorde- länder med klimat som liknar det svenska, mödrar har, under de fem år jag arbetat Danmark, Tyskland, England, Ungern och med denna avhandling, funnits till hands. Frankrike. Anledningen har varit att kom- Eftersom det inte finns utrymme nog på ma bort från U-landsstämpeln på materialet denna sida att namnge alla riktar jag ett lerjord. En finansiär som bidragit med gemensamt varmt tack till dem som delat pengar för material som bestått av film och med sig av sitt kunnande och sina erfaren- framkallning, är Elna Bengtssons fond. heter. Ett särskilt tack ger jag min hand- ledare, docent Bo Göran Hellers, som Intresset för ämnet lerjord som bygg- bland annat, under det sista skedet i för- material väcktes redan sommaren 1995. Då lossningen, har hjälpt mig med översätt- var jag fortfarande student på arkitektur- ningen av sammanfattning och bildtexter skolan, och gick en tredagars kurs på till engelska. Sånga Säby folkhögskola under titeln ”Att bygga med ler och långhalm”.