PATRIK SYK - TOMAS PETERSEN - GUSTAV JAKOBSSON Alla minns lasermannen - Vem minns Wolfgang Zaugg? Runt det smutsiga cafeteriabordet har diskussionen plötsligt nått helt nya höjder. Innehållsförteckning Det som började i en trivial diskussion om brottslingar har blivit en snårskog av åsikter om publicistiska och etiska dilemman. Vi slänger oss en aning trevande med Weibullska Ledare ................................................................ och Hvitfeltska termer, svåra ord. Själva fröet till vår diskussion sådde John Ausonius när Någonting att förhålla sig till ............................. 3 han under hösten 99 sköt ett antal personer med utländskt utseende. I media kallades Statistik .............................................................. 4 han lasermannen, detta eftersom hans vapen var utrustat med ett lasersikte. Diskussionen följs av Hagamannen, MP3-mannen och Lasermannen i de olika tidningarn .................... 9 cykelmannen. Vi minns alla jakten, vi minns fantombilder och kännetecknen, vi minns De som rapporterade - Aftonbladet .................. 0 deras åsikter och motiv för dåden. Vi minns helt enkelt hur tidningarna målar upp en bild De som rapporterade - DN ............................... en förövare, utan att ha någon som helst aning om vem det är. De som rapporterade - Expressen .................... 4 Tre journaliststudenter sitter vid ett smutsigt cafeteriabord och inser att de kan komma De som rapporterade - Svenska Dagbladet ...... 6 att ägna sitt yrkesliv åt att hitta på saker, att fabulera ihop historier. Det är nu vi börjar Laserskräcken ................................................... 8 bubbla om forskare som Schultz och hans gatekeepers, om Hvitfelts nyhetskriterier. Laserjakten ....................................................... 9 Och visst är det så att brott har ett väldigt högt nyhetsvärde, och kan man lägga till Experterna - Ulf Åsgård ................................... 0 någon form av personifiering av den okände gärningsmannen blir det än högre. Kanske Experterna - Jerzy Sarnecki ............................. är det trots allt inte märkligt att media tillåts spekulera vilt i okända brottslingars personlighet. Men frågorna finns ändå Fakta gärningsmannaprofilering ...................... 24 kvar: Hur växer bilden av en förövare fram i pressen? Hur mycket spekuleras det Kriminella smeknamn ...................................... 5 egentligen? Och finns det någon skillnad mellan morgontidningar och kvällstidningar? John Ausonius - människan bakom monstret .. 6 Svaret på dessa frågor, själva pudelns kärna Slutdiskussion .................................................. 8 måste ligga ute på landets redaktioner. Det måste finnas hos de kriminalreportrar som ständigt förväntas komma med en ny vinkel, ett nytt avslöjande. Vi börjar där diskussionen började. Lasermannen. Gustav Jakobsson Tomas Petersen Patrik Syk Någonting att förhålla sig till Hur rapporterar man om någonting man inte Man får inte tappa relevans. Det ställer höga vet så mycket om? Hur beter man sig som krav på journalisten i fallet. Forskaren Håkan journalist när nyhetsvärdet är enormt men Hvitfelts diskussion i publikationen Psykolo- informationen bristfällig? Vad ska man publi- giskt försvar från 988 om nyhetsvärdering cera? Vad ska man ignorera? Vart går gränsen och så kallade ”gatekeepers” som sållar i mellan relevant spekulation och irrelevanta information blir en väldigt relevant diskus- gissningar? Är det någon skillnad mellan sion här. Här diskuteras både den enskilde kvälls- och morgonpress? Hur kunde egentli- reporterns makt och även den redaktionella gen bilden av lasermannen växa fram trots att jargongen och policy påverkan på nyhetsur- ingen visste vem han var? valet. När informationsflödet minskar ställer det på ett sätt högre krav på den som sållar, Det finns många relevanta frågor som kräver samtidigt som man måste vara medveten om om inte direkta svar så åtminstone en diskus- att informationsflödet vilken sekund som helst sion. Allt detta kokar ner till en diskussion om dag explodera. vad som är god journalistik och vilka beslut som är rimliga att fatta på en redaktion i ett I fallet lasermannen var känslorna uppskru- speciellt fall. Det är givetvis alltid problema- vade hos så väl politiker, journalister som tiskt att rapportera från pågående förundersök- allmänhet. Genomslagskraften hos de rap- ningar men samtidigt är det i det närmaste ett porterande tidningarna var oerhört stor och krav från allmänheten att det blir omskrivet. låg till grund för den största delen av myten Medieforskarna Hedenius och Weibull skriver som spreds kring den okända attentatsmannen. i sin bok Massmedier (003) om dilemmat Den kända medieforskaren Esther Pollacks mellan att sälja lösnummer och etiska dilem- kultivationsteori om hur ökad rapportering av man med viss publicering. För lösnummer- exempelvis våld leder till en överdriven rädsla försäljningen är vad kvällspressen till stor hos allmänheten. En viktig faktor i hur rappor- del lever av till skillnad från morgonpressen, teringen artade sig. vilket då också borde påverka de respektive tidningstypernas syn på just publicering av För att kunna reda ut hur sanningsenlig eller etiskt känsligt material. spekulativ bilden som formades egentligen var måste man undersöka vem det egentligen I en så stor och dramatisk utredning, som den är som säger vad, vad som publiceras och på om lasermannen, är givetvis kraven på kon- vilket sätt bevis, spekulationer och gissningar tinuerlig rapportering stora från läsarna. Men presenteras. Dessutom löper journalisten risk det är inte alltid som det finns så mycket nytt att försvåra polisens arbete eller förstöra bevis att rapportera. Utmaningen för den rapporte- om till exempel fel delar av polisens förunder- rande journalisten blir då att behålla den jour- sökning blir offentliga. Hur detta behandlas i nalistiska kvalitén. Som Johan Erséus, tidigare de respektive tidningarna och tidningstyperna kvällsreporter på Expressen, beskriver det så är mycket intressant och hänger tätt ihop med gäller det att man inte kokar soppa på en spik. diskussionen om vad som är bra journalistik. 3 STATISTIK STATISTIK Antal artiklar: Mellan 6 november 99 och juni 99 skrevs totalt 66 artiklar som nämnde lasermannen i Aftonbladet, Expressen, DN och Svenska Dagbladet. 4 av de 66 artiklarna innehöll uppgifter som handlade om lasermannens person. I kvällspressen (Aftonbladet och Expressen) skrevs 73 artiklar som rörde lasermannens person medan det i morgonpressen (DN och Svenska Dagbladet) skrevs 5 artiklar. Av de enskilda tidningarna var Aftonbladet flitigast med 45 artiklar, följt av Expressen med 28, DN 8 och Svenska Dagbladet 3. Puffar på ettan: Det fanns ingen större skillnad mellan morgonpress och kvällspress när det gällde antal artiklar som det puffades för på ettan. Morgonpress låg snäppet högre med 49 procent, jämfört med kvällspressens 44 procent. När det gällde de enskilda tidningarna så var morgonpress både i toppen och i botten. DN i topp med 60 procent av sina artiklar som det puffades för och Svenska Dagbladet i botten med 35 procent. Däremellan: Aftonbladet med 49 procent och Expressen med 36 procent. Av de artiklar som var puffade på ettan var uppgifter om lasermannens yttre attribut vanligt förekommande. I kvällspressen fanns sådana uppgifter i 78 procent av de puffade artiklarna. Motsvarande siffror för morgonpress var 60 procent. Vem som kom till tals: Kvällspress: Vittnen är den grupp som fanns representerade i störst andel av kvällspressens artiklar – 47 procent av dem innehöll uppgifter som kom från vittnen. Tätt därefter kom uppgifter från poliser som fanns med i 40 procent av kvällstidningarnas artiklar. Uppgifter från journalister och övriga låg snäppet nedanför med 9 respektive procent. Längst ner på listan hittar vi experter som bara kom till tals i 5 procent av kvällspressens artiklar. Noterbart är att Aftonbladet och Expressen procentuellt låg väldigt nära varandra när det gällde var uppgifterna kom ifrån. Morgonpress: I kvällspressen var vittnen den grupp som oftast kom till tals i artiklarna. Så var inte fallet i morgonpressen. Här var vittnen den grupp som kom till tals näst minst av alla – endast i 4 procent av artiklarna. Den grupp som däremot oftast fanns representerade i artiklarna var poliser. De kom till tals i 57 procent av morgontidningarnas artiklar. Därefter följde i tur och ordning: Journalister med 4 procent, övriga med 8 procent, vittnen med 4 procent och experter med 4 procent. Även DN och Svenska dagbladet låg relativt nära varandra. En 4 STATISTIK STATISTIK sak som fångar uppmärksamheten är att Svenska Dagbladet bara använde sig av en enda expert i sina artiklar. Vad det skrevs om: Yttre attribut: Yttre attribut var det som både kvälls- och morgonpress skrev mest om i sina artiklar. Här var siffran jämn – 6 procent av morgontidningarnas och 67 procent av kvällstidningarnas artiklar innehöll uppgifter om lasermannens yttre attribut. Aftonbladet låg i topp med 7 procent, följt av DN med 68 procent, Expressen med 6 procent och Svenska Dagbladet med 57 procent. Det fanns alltså ingen större skillnad mellan morgonpress och kvällspress när det gällde hur stor andel av artiklarna som innehöll uppgifter om lasermannens yttre attribut. Däremot syns en stor skillnad mellan de två tidningstyperna när det gäller om uppgifterna var byggda på spekulation eller fakta. I kvällspressen innehöll 37 procent av alla artiklar uppgifter om lasermannens yttre attribut som var byggda på spekulation. Här låg Expressen i topp